Interpellation 2020/21:346 Könsstereotypa föreställningar inom Arbetsförmedlingen

av Malin Höglund (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

För en tid sedan rapporterade Kalla fakta att utrikes födda kvinnor diskrimineras av Arbetsförmedlingens handläggare. Könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män gör att kvinnor får sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det rapporterades om att de har färre kontakter med handläggarna, har svårt att komma i kontakt med handläggarna och i mindre utsträckning får ta del av arbetsnära insatser – som praktik, nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildning – än männen.

Trots att många utrikesfödda kvinnor står utanför den svenska arbetsmarknaden och regeringen har sagt att de ska prioriteras får de inte jobb i samma utsträckning som de utrikesfödda männen. Efter två år i Sverige har 41 procent av männen fått jobb, men för kvinnor är siffran bara 18 procent.

Detta är ett enormt slöseri med resurser. Enligt regeringens egna beräkningar skulle statskassan öka med 37 miljarder kronor om de utrikesfödda kvinnorna skulle jobba i samma utsträckning som kvinnor födda i Sverige.

Arbetsförmedlingen själva har förklarat problemet med ”traditionella könsroller”. Att de utrikesfödda kvinnorna inte vill jobba, att de väljer att vara hemma och ta hand om barn och hushåll i stället. 

Mina frågor till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är:

 

  1. Som minister i en uttalat feministisk regering, vilka åtgärder har ministern vidtagit sedan uppgifterna om problemen på Arbetsförmedlingen blev kända?
  2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta framöver givet det faktum att Arbetsförmedlingen tycks ha lagt mer resurser på att få män i arbete än kvinnor på grund av de rapporterade fördomarna och stereotypa bilderna hos vissa handläggare?