av Lars Beckman (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Från 2014 till och med 2019 har medelgenomströmningstiden för jaktbrottsärenden ökat från 146 dagar till 169 dagar hos polisen, enligt en sammanställning från riksdagens utredningstjänst. Till och med augusti 2019 är antalet dagar 138, men det är självklart årssiffrorna som är relevanta.
Av ett skriftligt svar (2019/20:2060) lämnat till Sveriges riksdag av statsrådet Damberg kunde man få uppfattningen att genomströmningstiden hade minskat. Statsrådet skrev där följande: ”Att brottsutredningar bedrivs så skyndsamt och effektivt som möjligt är viktigt ur både den misstänktes och samhällets perspektiv. Medelgenomströmningstiderna för brottsutredningar rörande jaktbrott har varierat lite de senaste åren, men utvecklingen hittills under 2020 visar på minskade tider i förhållande till 2018 och 2019, vilket är positivt. Medelgenomströmningstiden för ärenden redovisade till åklagare rörande jaktbrott uppgick till 146 dagar under perioden januari–juli 2020, medan motsvarande tider 2018 och 2019 var 170 respektive 171 dagar.”
Sammanställningen från riksdagens utredningstjänst visar också att genomströmningstiden hos polisen har ökat kraftigt under perioden 2014–2019. År 2014 låg genomströmningstiden i genomsnitt på 146 dagar. År 2019, det senaste året med helårssiffror, låg genomströmningstiden på 169 dagar i genomsnitt.
Under perioden januari–juli 2020 ligger genomströmningstakten hos åklagare på 404 dagar, alla utredningar om grovt jaktbrott inkluderade. Motsvarande siffra 2014 var 86 dagar.
Generellt kan man säga att det tillsätts mycket stora resurser till polisväsendet för misstänkta jaktbrott avseende illegal rovdjursjakt, men det är få misstänkta personer och få personer som lagförs, och detta i en tid när arbetsbördan för såväl poliser som åklagare är hög.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg: