av Jens Holm (V)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Oxfam och Stockholm Environment Institute har publicerat rapporten Svensk klimatojämlikhet (presenterad på DN-debatt den 8 december). De har granskat svenskarnas utsläpp och relaterar dessa till våra inkomster. Slutsatsen är tydlig. Ju mer pengar, desto större utsläpp. Den rikaste procenten i Sverige släpper ut hela 43 ton CO2 per person och år. Den rikaste tiondelen i Sverige släpper ut 17 ton per person och år, vilket är fyra gånger så mycket som den fattigaste tiondelen (fyra ton per person och år). En stor del av de rikas utsläpp kommer från konsumtionen, inte minst flygresor och transporter med egna bilar.
Ska vi uppfylla Parisavtalet måste den rikaste tiondelen minska sina utsläpp med 87 procent de kommande tio åren. Den fattigaste tiondelen i Sverige har minskat sina utsläpp med 16 procent sedan 1990, medan de rikaste inte har minskat sina utsläpp under samma period.
I Parisavtalet och klimatkonventionen slås det fast att omställningen måste vara rättvis (man använder ordet equity). Det kan knappast vara rättvist att en liten klick fortsätter att leva långt utanför vad som är ekologiskt hållbart. Vänsterpartiet välkomnar det uppdrag regeringen gett till Miljömålsberedningen om att bereda mål för konsumtionsutsläppen och ta fram en strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtionen, men uppdraget saknar ett rättviseperspektiv för att komma till rätta med de grova klimatorättvisor som redogörs för i Oxfams rapport.
Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:
Avser ministern att ge Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag om att ta hänsyn till att utsläppen från konsumtionen är ojämlikt fördelade och att finna rättvisa lösningar för att komma till rätta med de rikas oproportionerligt stora utsläpp?