Interpellation 2020/21:207 EU-förslaget om taxonomi

av Jan Ericson (M)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Begreppet ”taxonomi” är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet handlar det om att införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. I sak kan man ju tycka det är bra med en gemensam standard för detta. Samtidigt får denna EU-norm stor betydelse när det gäller tillgången på riskkapital, riktlinjer för företags miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling med mera. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.

Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen med det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri.

Ju mer man sätter sig in i frågan, desto tydligare blir det att detta förslag är ett allvarligt hot mot svenska företag, jobb och energiförsörjning.

Jag tänkte återkomma till ett svar som Per Bolund gav på en fråga i riksdagens frågestund den 26 november. Frågan handlade om betydelsen för skogsnäringen med dessa långtgående regler där förslaget inte bara innebär att skogsbruksplaner ska godkännas av en myndighet och följas upp vart femte år – det kommer också att krävas kolbalansstudier före varje skogsbruksåtgärd. Det blir såklart helt ohållbart för små skogsägare att hantera – både vad gäller administration och kostnader.

Svaret från statsrådet Bolund var då att ”taxonomin inte på något sätt utesluter aktiviteter” och inte ”förbjuder investeringar eller åtgärder" inom skogsbruket. 

Svaret andas en oförmåga hos statsrådet att inse vad dessa regelverk kommer att medföra i varje led för skogsnäringen. Varje större skogsbolag som vill vara certifierat som ”hållbart” kommer att avstå från att köpa virke av leverantörer som inte uppfyller EU-kraven. EU-normen kommer därför att fortplantas i varje led ned till den lilla skogsbonden längst ned i kedjan som driver småskaligt skogsbruk. Denne kommer inte att kunna sälja sitt virke om man inte uppfyller EU-normen. För att klara detta lär det behövas hjälp av konsulter som kostar pengar, man kommer att behöva certifieras, vilket kostar pengar, och man kommer att tvingas till en mängd administration vilket kostar tid och pengar. Risken finns också att man inte kan driva sitt skogsbruk på det sätt man brukar utan tvingas ändra detta i enlighet med EU:s krav.

Jag har svårt att tro att inte statsrådet inser detta, och jag tror dessutom att det egentligen är ett av syftena med en EU-norm för taxonomi, att det efter hand ska genomsyra hela skogsnäringen på alla nivåer. Det är kanske rimligt om regelverket är väl avvägt och anpassat till svenska förhållanden men inte om det blir utformat så som förslagen ser ut.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

  1. Vad menade statsrådet med sitt uttalande om att ingen är tvingad att följa reglerna och att alla gör som de vill; insåg inte statsrådet vad effekterna blir?
  2. Anser statsrådet att frågan om svenskt skogsbruk är viktig och att taxonomin kan bli ett stort problem, och vad gör i så fall statsrådet åt saken?
  3. Hur har statsrådet agerat under förhandlingarna om taxonomi i EU?
  4. Är statsrådet och regeringen beredda att rösta nej till förslaget om taxonomi i EU?