av Ludvig Aspling (SD)
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Kommissionens handlingsplan för integration är ett dokument som vittnar om naivitet, som har ett mycket ensidigt fokus på materiella förmåner och som helt lämnar integrationspolitikens svåra avvägningar åt sidan.
Sverige är troligtvis det land i unionen som spenderar mest pengar på migranters materiella välstånd, samtidigt som vi är det land med högst skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Vi har även fortsatt att ha en betydande integrationsutmaning. Integration genom materiella förmåner är sannolikt inte en framkomlig väg.
Kommissionen har inte heller gjort upp med myten om att integration är gratis och att migrationen kommer att innebära en ekonomisk vinst ”lite längre fram”. Vi vet i dag att detta inte är sant.
Planen saknar också en diskussion om vad begreppet integration och inkludering egentligen betyder utanför det rent materiella.
Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Kommer statsrådet att verka för att det portugisiska ordförandeskapet lyfter planen i syfte att utfärda rådsslutsatser som tar hänsyn till de svenska erfarenheterna av hur svår integrationsutmaningen kan vara?