Interpellation 2020/21:186 Skatteförslagens sysselsättningseffekter

av Niklas Wykman (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Arbetslösheten i Sverige är allvarligt hög. Pandemin har bidragit till att Sveriges höga arbetslöshet före krisen har ökat kraftigt under 2020. I budgeten för 2021 redogör regeringen för bland annat arbetslöshetskrisen på följande sätt:

”Arbetslösheten har ökat snabbt bland alla grupper, men den har framför allt drivits av en kraftigt ökad ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten har stigit något mer bland män än bland kvinnor, trots ett större fall i sysselsättningen bland kvinnor, vilket följer av att många kvinnor i stället har lämnat arbetskraften.”

Enligt SCB uppgick Sveriges arbetslöshet till 7,8 procent i oktober. Regeringen har varit senfärdig med krisåtgärder och har inte prioriterat förslag med tillräckliga sysselsättningseffekter i budgeten. Skatteförslagen i budgeten bidrar framför allt till att göra skattesystemet mer komplicerat, men har relativt svaga sysselsättningseffekter. Sverige har utvecklats sämst i hela EU vad gäller arbetslösheten sedan Magdalena Andersson tillträdde som finansminister 2014.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

1. Kan ministern redogöra för hur många fler jobb som de skattepolitiska förslagen i budgeten bidrar till?
2. Varför har ministern valt att genomföra skattesänkningar med obefintliga eller marginella sysselsättningseffekter i stället för skattereduktioner som har tydliga positiva effekter på sysselsättningen, till exempel jobbskatteavdrag?