av Sofia Westergren (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Bonus–malus infördes under 2018 och är till för att gynna klimatsmarta bilar och straffbeskatta fordon som är sämre för miljön. Systemet har visat på svagheter och är hårt kritiserat. Det kan kanske anses fungera från ett stadsperspektiv där tunnelbanan och fungerande kollektivtrafik finns. Men i större delen av Sverige är bilen lika med mobiliteten; det finns inte och kommer inte att finnas ett underlag för en omfattande utbyggd kollektivtrafik som helt kan ersätta bilen. För grupper med behov av ett fordon som har plats för en rullstol, för hantverkarbilar, husbilar eller för ridsportens behov av att frakta hästar slår bonus–malus extra hårt. För dessa bilägare saknas alternativ, och vid en nyinvestering kan ett fordon som väger 3,5 ton få en årlig skatt på 45 000 kronor.
Konsekvensen blir att det köps betydligt färre nya, rena och moderna bilar i Sverige. Importen av begagnat kommer att öka, vilket leder till att Sverige och svenska vägar går miste om nya, renare fordon som har den senaste tekniken och som är miljövänligare än sina föregångare.
Moderaterna anser att bonus–malus-systemet inte är en välavvägd åtgärd som kan bidra till en bättre miljö. Alltför höga fordonsskatter hämmar sammanhållning och förutsättningarna att bo och verka i hela Sverige, givet långa avstånd och brist på alternativa färdmedel. Landsbygden som saknar tunnelbana missgynnas av bonus–malus. Fordon som behöver lasta en rullstol missgynnas av bonus–malus. Hantverkaren som behöver sitt fordon för sitt arbete missgynnas av bonus–malus. Husbilen för hemester missgynnas av bonus–malus. Fordon som behövs för att frakta hästar missgynnas av bonus–malus.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: