Interpellation 2020/21:164 Djur i konsumentköplagen

av Sofia Westergren (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Konsumentköplagen (KKL) fungerar i vissa avseenden mycket dåligt för handel med dyrare djur som hästar, hundar och katter. KKL är till för att stärka konsumentens rättsskydd. Ett större ansvar åligger säljaren i affären. Uppfödning av hästar i Sverige sker ofta i liten skala och uppfödaren säljer enstaka hästar, oftast till privatperson.

Privatpersoner utgör den huvudsakliga köpekretsen. Att köpa ett djur innebär ett stort ansvar, och ibland kan hanteringen av djuret göra att skada uppstår. Det finns rättsfall som visar att en häst inte fungerar hos köparen men vid återlämnandet till säljaren så fungerar samma häst igen. Exempel på hantering kan vara ett frekvent hoppande och tävlande med hästen, vilket kan göra att skador uppkommer. Veterinärer vittnar om att köpare åker runt till olika veterinärer för att finna förändringar på hästen som kan klassas som dolda fel. Oftast rör det sig om olika röntgenfynd för att häva köp, under devisen att letar man så finner man. Som ett exempel kan en häst som kostar 150 000 kronor i inköp addera på sig mer kostnader. Det är alltså inte bara köpeskillingen som säljaren ska återbetala till köparen vid ett hävt köp, utan köparen av hästen har möjlighet att lägga till kostnader för stall, veterinär, skoning, resor med mera. Kringkostnaderna kan landa i stora belopp.

KKL har visat sig vara processdrivande. Tyvärr hamnar djuren ofta i kläm i dessa tidskrävande processer. Hästen/djuret som köparen vill lämna tillbaka får inte den träning och omvårdnad som djuret behöver för sitt välbefinnande. KKL är mer lämplig för många olika typer av varor såsom vitvaror och dylikt, där säljaren kan reparera eller byta ut varan till en ny. Så går inte att göra med djur. Självklart ska säljaren ta ansvar för sin försäljning, men det är viktigt att se över de tydliga brister som finns i KKL i samband med handel av djur.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har klargjort att man inte avser att agera i enlighet med civilutskottets tillkännagivande 2017 om att man både nationellt och inom EU ska initiera överväganden om huruvida reglerna i KKL för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade.

År 2018 fattade riksdagen beslut om att handel med levande djur bör undantas från KKL.

I våras meddelade EU att djur ska kunna undantas från KKL. Ett nytt nationellt beslut bör tas.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Har ministern för avsikt att se över frågan om lämpligheten i och konsekvenserna av att KKL ska omfatta köp av levande djur, särskilt sett i ljuset av att hästar och djur kan ta skada under rättsprocesser?
  2. Har ministern för avsikt att se över frågan om lämpligheten i och konsekvenserna av att KKL ska omfatta köp av levande djur, särskilt sett i ljuset av att det hämmar handel med hästar?