av Angelika Bengtsson (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Coronapandemin har slagit hårt mot de flesta branscher, inte minst kultur- och musikbranschen. Nu när den andra coronavågen är här i Sverige undrar samtidigt många frilansare och musiker när deras nästa gig kan planeras eftersom allt har ställts in eller flyttats fram på obestämd tid.
Dansbandens överlevnad börjar närma sig ett kritiskt läge. Sommarhalvåret som är deras mest jobbintensiva period ställdes snabbt in. När nästa planerade spelning blir av är det ingen som vet i nuläget. Nu har flera röster höjts om rädslan för att hela dansbandskulturen är på väg att dö ut eftersom de restriktioner som Folkhälsomyndigheten och regeringen förordar drabbar deras bransch extra hårt. Fysisk kontakt, danssugna på ett och samma ställe med ofta trånga dansbanor gör det omöjligt att hålla öppet. Flera dansband är nära konkurs, om de inte redan nått det ödet.
Flera dansband har tagit del av de krispaketstöd som presenterats till följd av coronapandemin. De har tagit del av permitteringsstöd och sökt ersättning för inställda spelningar hos Kulturrådet. Kulturrådet har tidigare inte gett stöd till dansbanden i samma utsträckning som under den här pandemin, vilket kan tolkas som att branschen har god uppslutning vid spelningar och därmed även god täckningsgrad vid sina spelningar.
Under 2000-talet har däremot antalet folkparker och dansställen blivit allt färre. Det har tyvärr varit en trend under en längre period. Jag undrar hur kulturministern ser på framtiden för denna bransch med tanke på att ingen vet när pandemin är över och dansbanden kan börja planera in sina spelningar. Dansbandskulturen i vårt land är uppskattad av många och berör minst lika många, inte minst de som bor på landsbygden.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind: