Interpellation 2020/21:108 Bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk

av Johan Hultberg (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Inom svenskt vattenbruk finns en enorm potential. Inte minst skulle vattenbruket, såväl det land- som det havsbaserade, kunna växa mycket på västkusten. I undertecknads valkrets finns också en lång rad innovativa företag liksom flera storskaliga planer på landbaserade fiskodlingar med miljösmart cirkulär teknik.

Dessvärre finns det många problem och hinder som bromsar utvecklingen av vattenbruket i Sverige. Swemarc, som är ett nationellt centrum för marin vattenbruksforskning vid Göteborgs universitet, konstaterar i en rapport från år 2018 att många av de problem som dagens vattenbruksentreprenörer brottas med är desamma som identifierats långt tidigare (Göteborgs universitet, 2020-05, Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige). Det är ett underbetyg för regeringen och ansvariga myndigheter. Nu krävs handlingskraft för att riva hinder och skapa bättre förutsättningar för vattenbruket att växa.

Jag menar att regeringen både kan och behöver vidta ett batteri av åtgärder för att syresätta svenskt vattenbruk. Bland annat behöver regeringen se över Havs- och vattenmyndighetens, HaV, instruktion. HaV bör ges i uppgift att, likt Jordbruksverket, arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Det vore en förändring som skulle kunna göra stor skillnad för vattenbruket såväl som för yrkesfisket. Vidare menar jag att det behövs ökad kunskap vad gäller vattenbruk inom berörda myndigheter liksom en bättre samordning mellan myndigheter vid till exempel hantering av miljöprövningar.

Även lagstiftningen behöver ses över och förändras. Implementeringen och tillämpningen av EU:s vattendirektiv bör ses över parallellt med att regeringen på EU-nivå verkar för att göra det enklare att få tillstånd att bedriva vattenbruk. En enkel förändring i 11 kap. 11 § miljöbalken som hade kunnat göra stor positiv skillnad hade varit om odling av till exempel alger och sjöpungar gavs samma villkor som odling av fisk, musslor och kräftdjur.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin följande:

1. Delar ministern undertecknads uppfattning att det behövs ett kunskapslyft avseende vattenbruk inom berörda myndigheter? Och om ja, är ministern då beredd att initiera ett sådant?
2. Är ministern beredd att förbättra myndighetssamverkan, mellan för vattenbruket berörda myndigheter, genom att ge en myndighet ett tydligt koordineringsuppdrag inklusive uppdrag att fungera som en väg in för olika tillståndsansökningar och förfrågningar?
3. Avser ministern att återkomma till riksdagen med förslag om en förändring av 11 kap. 11 § miljöbalken så att odling av till exempel alger och sjöpungar ges samma villkor som odling av fisk, musslor och kräftor?
4. Är ministern beredd att se över implementeringen och tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk?