Redogörelse till riksdagen 2020/21:ER1
Europarådets svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2020
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
Under 2020 har arbetet i Europarådets parlamentariska församling präglats av
Europarådets parlamentariska församling har under året bevakat pandemins konsekvenser för demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter ur en rad synvinklar såväl genom utskottsaktiviteter som genom frågestunder med ministrar och företrädare för internationella organ, plenardebatter och antagna resolutioner.
Vid sidan av pandemin har konflikter mellan medlemsländer – företrädelsevis Armenien och Azerbajdzjan samt Ukraina och Ryssland – och situationen i Turkiet och Turkiets agerande i närområdet, präglat arbetet och debattklimatet i församlingen. Medlemsstaternas förhållande till Europadomstolen fortsätter att vara en viktig fråga liksom exempelvis betydelsen av domstolsväsendets oberoende i medlemsländerna. Händelseutvecklingen i Belarus var också en fråga som ledde till debatter i såväl utskott som församling under året. Nya frågeställningar som börjat ta mer utrymme är artificiell intelligens kopplat till mänskliga rättigheter samt klimat och miljö som en fråga om mänskliga rättigheter. I dialogen med Europarådets människorättskommissionär har de fortsatt ökande utmaningarna för mänskliga rättigheter över hela kontinenten diskuterats.
1
| 2020/21:ER1 | REDOGÖRELSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL |
Församlingen har antagit totalt 66 resolutioner och rekommendationer varav 12 antogs vid vintersessionen den
Den svenska delegationen har deltagit aktivt i såväl plenarmöten som utskottsmöten. Därtill har delegationen hållit ett tiotal möten i riksdagen med olika representanter för Utrikesdepartementet, utländska ambassadörer och människorättsföreträdare. Medlemmarna av den svenska delegationen innehar en rad särskilda uppdrag för församlingen. Delegationens ordförande Boriana Åberg (M) är rapportör för Armenien, Thomas Hammarberg (S) för Turkiet och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) för Polen, på uppdrag av utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av sina åtaganden och nominerade för uppdraget av sina respektive partigrupper. Momodou Malcolm Jallow
(V)är sedan 2019 församlingens generalrapportör för bekämpande av rasism och intolerans och koordinator för församlingens nätverk Parlamentarisk allians mot hat.
Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling överlämnar härmed redogörelsen för sin verksamhet under 2020. Till redogörelsen bifogas bl.a. en förteckning över de rekommendationer och resolutioner som församlingen antagit.
Stockholm den 19 mars 2021
På delegationens vägnar
Boriana Åberg (M) ordförande
Petra Sjöström delegationssekreterare
2
2020/21:ER1
Europarådets medlemsländer 2020
| 1. | Albanien | 17. | Italien | 33. | Ryssland | |
| 2. | Andorra | 18. | Kroatien | 34. | San Marino | |
| 3. | Armenien | 19. | Lettland | 35. | Schweiz | |
| 4. | Azerbajdzjan | 20. | Liechtenstein | 36. | Serbien | |
| 5. | Belgien | 21. | Litauen | 37. | Slovakien | |
| 6. | Bosnien och Hercegovina | 22. | Luxemburg | 38. | Slovenien | |
| 7. | Bulgarien | 23. | Makedonien | 39. | Spanien | |
| 8. | Cypern | 24. | Malta | 40. | Storbritannien | |
| 9. | Danmark | 25. | Moldavien | 41. | Sverige | |
| 10. | Estland | 26. | Monaco | 42. | Tjeckien | |
| 11. | Finland | 27. | Montenegro | 43. | Turkiet | |
| 12. | Frankrike | 28. | Nederländerna | 44. | Tyskland | |
| 13. | Georgien | 29. | Norge | 45. | Ukraina | |
| 14. | Grekland | 30. | Polen | 46. | Ungern | |
| 14. | Grekland | 31. | Portugal | 47. | Österrike. | |
| 16. | Island | 32. | Rumänien | |||
Demokratipartner i församlingen: Jordanien, Marocko, Palestina och Kirgizis-
tan. Observatörer i församlingen: Israel, Kanada och Mexiko. Observatörer i
ministerkommittén: USA, Kanada, Mexiko, Japan och Heliga stolen.
3
2020/21:ER1
Innehållsförteckning
4
5
2020/21:ER1
1 Europarådet och dess institutioner
Europarådet har sedan det bildades 1949 varit en huvudaktör när det gäller att skapa en gemensam europeisk värdegrund baserad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Europarådets uppdrag är att åstadkomma ett nära och etablerat samarbete mellan medlemmarna, bl.a. genom att upprätta internationella konventioner och rekommendationer. Genom sina över 200 konventioner är Europarådet en viktig normgivande institution inom europeisk politik.
Sverige var en av grundarna när Europarådets stadgar undertecknades av tio västeuropeiska stater i London den 5 maj 1949. Efter Berlinmurens fall har Europarådets medlemskrets mer än fördubblats och består i dag av totalt 47 medlemsstater. Samtliga europeiska länder utom Belarus, Kosovo och Vatikanstaten ingår.
Stöd för och uppföljning av samhällsutvecklingen i Öst- och Centraleuropa har länge varit en viktig del av arbetet i den parlamentariska församlingen tillsammans med övervakningen av att samtliga medlemsländer lever upp till sina åtaganden enligt stadgarna. Historiskt har parlamentariska församlingen varit pådrivande för att avskaffa dödstraff liksom för paradigmskiftande konventioner, såsom ursprungligen Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter och på senare år exempelvis Istanbulkonventionen.
Medlemskap i Europarådet bidrar till att stärka de rättsstatliga institutionerna och främjar att de mänskliga fri- och rättigheterna säkerställs i medlemsländerna.
En majoritet av länderna inom Europarådet är i dag
Europarådet arbetar på tre politiska nivåer med ett beslutande och verkställande organ (ministerkommittén), ett rådgivande och pådrivande organ (den parlamentariska församlingen) och ett organ för samarbete på lokal och regional nivå (Europarådets kongress för lokala och regionala organ, den s.k. kommunalkongressen). En rad andra organ är knutna till organisationen, exempelvis Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheter (Europadomstolen), Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, konferensen för internationella
6
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2020/21:ER1 |
1.1Den parlamentariska församlingens roll och uppgifter
1.1.1 Sammansättning
Den parlamentariska församlingen var den första i sitt slag i Europa. Ledamöterna utses av medlemsländernas parlament och ska vara medlemmar av dessa. Antalet representanter i de nationella delegationerna fastställs i förhållande till landets invånarantal. Enligt församlingens stadga bör det underrepresenterade könet företrädas i varje delegation i minst samma utsträckning som i det nationella parlamentet. Minst en person i delegationen ska tillhöra det underrepresenterade könet.
Församlingen har 324 medlemmar och lika många suppleanter. Dessutom deltar parlamentariker från Israel, Kanada och Mexiko som observatörer i församlingens arbete. Genom att ansöka om observatörsstatus anses landet ha gjort ett politiskt åtagande att respektera och främja principerna om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Församlingen övervakar situationen för mänskliga rättigheter i observatörsländerna som dock inte är formellt bundna att följa Europarådets normer och konventioner.
För att utveckla relationerna till fler länder i grannområdena införde församlingen 2010 en ny status för att delta, s.k. partner för demokrati. Med denna status får en delegation från det aktuella landet delta i församlingens sessioner och möten men inte i omröstningar. Marockos parlament och Palestinas nationella råd fick denna status 2011, Kirgizistans parlament 2014 och Jordaniens parlament 2016. Genom denna breddning av medlemskretsen har Europarådet fått en mer heterogen sammansättning, vilket ställer speciella krav när det gäller att upprätthålla värderingar och principer.
Vikten av att säkerställa att Europarådets grundläggande värderingar, och därigenom dess trovärdighet, inte försvagas har stått alltmer i fokus under de senaste åren. I denna diskussion betonas att det inte räcker med att ett land ingår en principiell överenskommelse att respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Landet måste även i praktisk tillämpning visa att lagstiftningen följs och att man lever upp till det som ett medlemskap innebär.
Ackrediteringen av ledamöter till församlingen kan användas som ett instrument för att förmå medlemsländerna att fullfölja sina åtaganden. Enligt stadgan ska församlingen kontrollera och ratificera medlemmarnas och suppleanternas ackreditering när de årliga sessionerna öppnas. Ett exempel på denna praktik är att den ryska delegationens ackreditering har ifrågasatts och utretts varje gång den varit föremål för godkännande sedan annekteringen av Krim 2014.
7
| 2020/21:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
1.1.2 De partipolitiska grupperna
Församlingen representerar nästan hela den partipolitiska skalan i medlemsländerna, något som bidrar till dess auktoritet. Totalt finns fem partigrupper: den socialistiska gröna gruppen (SOC), det europeiska folkpartiet (EPP), alliansen för Europas liberaler och demokrater (ALDE), europeiska konservativas grupp (EC) och den förenade europeiska vänstern (UEL).
Vid ingången av 2021 var totalt 117 medlemmar av församlingen registrerade som icke tillhörande någon partigrupp. Samtliga svenska ledamöter är medlemmar i någon av de nämnda partigrupper.
1.1.3 Församlingens externa relationer
Församlingens externa relationer består av samverkan med Europeiska unionen (EU), Europaparlamentet, vissa utomeuropeiska länder genom deras status som observatör eller partner för demokrati samt med internationella organisationer.
Formellt har församlingen samarbetsavtal eller samverkansarrangemang med en lång rad organisationer, däribland Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Panafrikanska parlamentet, Europaparlamentet (EP), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Oberoende staters samvälde (OSS), Interparlamentariska unionen (IPU) och Nordiska rådet (NR). Församlingens politiska underutskott för externa relationer deltar årligen i FN:s generalförsamling, jämlikhets- och
1.1.4Samspelet mellan den parlamentariska församlingen och ministerkommittén
Europarådets beslutsfattande organ är ministerkommittén som består av medlemsländernas utrikesministrar. Ministerkommittén sammanträder normalt en gång om året i denna sammansättning. Däremellan representeras länderna i det löpande arbetet av ambassadörerna i Strasbourg.
Ordförandeskapet i ministerkommittén roterar halvårsvis från maj till november. Under 2020 hade Georgien ordförandeposten fram till att Grekland övertog ordförandeskapet i maj. Grekland lämnade därefter över ordförandeskapet till Tyskland i november. Ministerkommittén och den parlamentariska församlingen samarbetar för att nå de gemensamma målen. Ordföranden i ministerkommittén, tillika utrikesministern i ordförandelandet, presenterar en översikt över verksamheten i ministerkommittén vid varje församlingssession och svarar då även på parlamentarikernas frågor.
Församlingens ambition är att stärka den parlamentariska dimensionen inom Europarådet för att bättre främja öppenhet, demokratisk legitimitet och ansvarsutkrävande i organisationen. De rekommendationer som församlingen antar riktas till medlemsstaternas regeringar, och ministerkommittén ska lämna sitt svar inom sex månader. Parlamentarikerna har möjlighet att ställa
8
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2020/21:ER1 |
skriftliga frågor till ministerkommittén, och dessa ska besvaras skriftligt eller muntligt av kommitténs ordförande vid den efterföljande sessionen.
Som ett led i att öka och stärka samarbetet mellan den parlamentariska församlingen och ministerkommittén fattades 2019 beslut om att utarbeta en gemensam procedur för ministerkommittén och den parlamentariska församlingen för att hantera fall då en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina åtaganden. Arbetet med proceduren förväntas vara klart under 2021.
1.1.5 Utvecklingstendenser inom församlingen
Under många år har debatten i församlingen alltmer kommit att handla om att flera medlemsländer brister när det gäller att värna om grundprinciperna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Vissa länder agerar, såväl i ord som i handling, tvärt emot sina åtaganden enligt stadgarna. Det är något som kan skapa legitimitetsproblem för organisationen i dess roll som Europas främsta företrädare för och försvarare av mänskliga rättigheter.
Länder såsom Ryssland, Turkiet, Ungern, Polen och Azerbajdzjan fortsätter att generera denna typ av debatter. Genom tätare dialog och samarbete med hjälp av den ovan nämnda gemensamma proceduren för att hantera fall då en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina åtaganden hoppas man kunna hitta en väg framåt när det gäller dessa länder. Vid sidan av att försvara och upprätthålla den nivå av fri- och rättigheter som åstadkommits i medlemsländerna fram till i dag kommer även nya frågor upp på dagordningen, såsom demokrati- och mänskliga rättighetsaspekter på digitalisering, artificiell intelligens, klimatförändringar och miljöförstöring.
Pågående konflikter mellan medlemsländer såsom exempelvis mellan Ryssland och Ukraina och Ryssland och Georgien samt mellan Armenien och Azerbajdzjan påverkar det allmänna debattklimatet i församlingen. Även frågan om Europadomstolen och medlemsländernas förhållningssätt till domstolens beslut sätter stora avtryck i debatten.
1.2 Europakonventionen och Europadomstolen
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den s.k. Europakonventionen, är Europarådets främsta rättesnöre. Europarådets 47 medlemmar, inklusive alla
Europadomstolen har sitt säte i Strasbourg och består av 47 domare, en från varje medlemsland. Medlemsländernas regeringar nominerar tre kandidater till domare. Sedan 2014 säkerställer ett särskilt utskott i församlingen att samtliga kandidater lever upp till kraven som domare och lämnar en
9
| 2020/21:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
| rekommendation till församlingen om vem av de tre som är bäst lämpad. Där- | |
| efter väljer församlingen domare för en ämbetsperiod om nio år. | |
| I församlingens riktlinjer anges att nomineringsförfarandet i medlemssta- | |
| terna bör vara öppet och att både män och kvinnor ska finnas representerade | |
| bland de tre kandidaterna. Kandidaterna ska ha gedigen erfarenhet på området | |
| mänskliga rättigheter. Svensk domare i domstolen är för närvarande Erik Wen- | |
| nerström, som valdes av församlingen den 22 januari 2019. | |
| Hur församlingens medlemsstater uppfyller sina åtaganden i förhållande till | |
| Europakonventionen och andra konventioner övervakas inom ramen för för- | |
| samlingens granskningsförfarande kontinuerligt genom utskottet för gransk- | |
| ning av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden samt därtill även | |
| tematiskt genom fackutskotten. |
1.2.1 EU och Europakonventionen
I samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 fick EU en skyldighet att ansluta sig till Europakonventionen och därmed underkasta sig Europadomstolens jurisdiktion. Tanken är att det ska bli möjligt för enskilda och stater att klaga till Europadomstolen och få en prövning av om en åtgärd från EU:s institutioner eller organ strider mot Europakonventionen. På detta sätt skulle också en mer enhetlig rättstillämpning mellan
I ett brev till Europarådets generalsekreterare den 31 oktober 2019 undertecknat av EU kommissionens ordförande och vice ordförande meddelades att EU var redo att återuppta förhandlingarna för att anslutas till konventionen. En ad
1.2.2 Avskaffa dödsstraff och förhindra tortyr
Rätten till liv är en mänsklig rättighet, och respekten för liv tillhör Europarådets grundläggande värderingar. Därför ställer Europarådet kategoriska krav på att dödsstraffet ska avskaffas, inte bara i Europa utan i hela världen. Ryssland är det enda medlemslandet som inte har ratificerat tilläggsprotokoll nr 6 till Europakonventionen som förbjuder dödsstraff, men någon avrättning har inte ägt rum sedan 1996. Det är endast i Belarus, som inte är medlem i Europarådet, som dödsstraff fortfarande verkställs.
10
| 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER | 2020/21:ER1 |
Förekomsten av dödsstraff i några observatörsländer i Europarådet är föremål för bevakning av församlingen, som konsekvent kritiserar USA och Japan. Europadagen mot dödsstraff infaller den 10 oktober varje år.
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning trädde i kraft den 1 februari 1989. Konventionen bygger på artikel 3 i Europakonventionen och har ratificerats av samtliga medlemsstater. Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) inrättades 1990 för att kontrollera behandlingen av frihetsberövade. Kommittén består av en representant för varje medlemsland. Medlemmarna är oberoende experter inom olika områden med anknytning till kommitténs uppgift. Församlingens nationella delegationer nominerar kandidater till CPT, men valet görs i ministerkommittén. Sveriges representant i CPT är Per Granström, vars mandatperiod förnyades hösten 2017 och därmed sträcker sig fram till den 19 december 2021.
1.2.3 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
I mandatet för Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter ingår att främja utbildning i och öka kunskapen om mänskliga rättigheter i Europarådets medlemsländer, identifiera eventuella brister i lagar och regler samt främja respekten för de mänskliga rättigheterna så som de fastställts i Europarådets olika instrument. Kommissionären väljs av församlingen, och institutionen har sedan den inrättades 1999 åtnjutit stor respekt. Samarbete med institutioner utanför Europarådet är en viktig del i arbetet, särskilt vad gäller EU, UNHCR, FN:s flyktingkommissarie och OSSE. Mandatperioden är sex år, och nuvarande kommissionär, Dunja Mijatović, valdes den 25 januari 2018 och tillträdde posten den 1 april 2018.
Dunja Mijatović överlämnade sin årliga rapport till församlingens den 21 april 2020. I rapporten slår Mijatović fast att 2019 precis som tidigare år innebar ökande utmaningar för mänskliga rättigheter över hela kontinenten och att dessa i vissa fall har nått en nivå som äventyrar de principer på vilka Europa har byggts de senaste sju decennierna. Mijatović lyfter i rapporten fram fem områden som hon anser illustrerar denna pågående backlash särskilt väl: att den politiska och samhälleliga acceptansen för rasism växer, att mänskliga rättigheter åsidosätts när det gäller migranter och flyktingar, att kvinnors rättigheter hotas, att meningsskiljaktigheter undertrycks samt att juridiskt oberoende undergrävs.
Mijatović konstaterar i rapporten att dessa problem inte är nya men genom att lämna dem olösta eller t.o.m. förstärka dem riskerar nationella myndigheter att underminera den demokratiska strukturen i våra samhällen och därigenom vår frihet och säkerhet. Detta gäller även för nya utmaningar i form av oreglerad användning av digital teknologi och artificiell intelligens där mycket behöver göras för att hitta en balans mellan teknologisk utveckling och skyddet för mänskliga rättigheter.
11
| 2020/21:ER1 | 1 EUROPARÅDET OCH DESS INSTITUTIONER |
1.3 Venedigkommissionen
Venedigkommissionen är ett oberoende expertorgan inom Europarådet som har funnits sedan Berlinmurens fall 1990. Arbetet är inriktat på konstitutionella frågor och andra rättsliga frågor av särskild betydelse för demokratiutvecklingen i ett land. Venedigkommissionen bistår medlemsländer, och även andra stater, genom att bl.a. ta fram demokratiska författningar och erbjuda rådgivning i frågor om val, mänskliga rättigheter och oberoende domstolar. Församlingen har ett mycket nära samarbete med Venedigkommissionen, och representanter bjuds ofta in till utskottsmöten.
12
2020/21:ER1
2Den parlamentariska församlingens verksamhet 2020
Den parlamentariska församlingens verksamhet har påverkats av
Vid årets första session valdes Rik Daems (ALDE) till president för församlingen. I samband med valet presenterade presidenten sina prioriteringar som ligger i linje med församlingens generella arbete och aktiviteter med fokus på:
•att stötta och uppmuntra ett närmare samarbete mellan Europarådets tre grenar – församlingen, ministerkommittén och generalsekreteraren – med målet att stärka påverkan på organisationens arbete genom s.k. trialoger
•att stärka kopplingen mellan miljö och mänskliga rättigheter
•att främja Europarådets nyckelkonventioner med målet att konventionerna ska ratificeras och genomföras på ett effektivt sätt i alla medlemsstater
•att försöka hitta vägar att stärka församlingens roll och synlighet, särskilt i förhållande till nationella parlament, för att församlingens arbete ska få större effekt.
Till var och en av dessa prioriteringar finns konkreta aktiviteter som exempel på hur prioriteringarna ska uppnås. Ytterligare en prioritering tillkom under året: att ta itu med
Byrån har sammanträtt tio gånger och ständiga utskottet åtta gånger, varav två gånger i s.k. utvidgad krets där församlingens samtliga medlemmar haft möjlighet att delta i debatterna men endast ständiga utskottets medlemmar tilllåtits att delta i voteringar. Församlingen har under året, genom plenarförsamlingen i januari och därefter genom ständiga utskottet, antagit total 66 texter varav 41 resolutioner och 25 rekommendationer.
Fackutskotten har hållit totalt 62 möten varav 49 möten, mellan maj och december, var digitala. Deltagandet i digitala utskottsmöten har varit högre än tidigare år vad gäller utskottsmöten förlagda mellan delsessioner. Nivån på deltagandet varierar som vanligt stort mellan delegationer. Tretton delegationer uppvisar ett deltagande på över 70 procent, och endast sju delegationer har ett deltagande på över 80 procent (Armenien, Azerbajdzjan, Grekland,
13
| 2020/21:ER1 | 2 DEN PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGENS VERKSAMHET 2020 |
| Monaco, Ryssland, Schweiz och Turkiet). Arton delegationer har ett delta- | |
| gande under 33 procent. Genomsnittsdeltagandet 2020 är 52 procent vilket är | |
| högre än de tre senaste åren men lägre än de fem åren dessförinnan. Försam- | |
| lingen bestod under året av 37 procent kvinnor och 63 procent män. | |
| Totalt har närmare 70 motioner lämnats in under året varav tio har handlat | |
| om olika aspekter av pandemibekämpningens konsekvenser för demokrati, | |
| mänskliga rättigheter och rättsstat. Utskotten har hållit särskilda utfrågningar | |
| med anledning av pandemin och anordnat seminarier för att belysa oroande | |
| tendenser på det aktuella fackområdet, såsom inskränkningar i yttrandefrihet, | |
| ökat våld i nära relationer etc. Pandemin har debatterats i fem olika debatter | |
| som handlat om lärdomar inför framtiden av ett effektivt och rättighetsbaserat | |
| svar på |
|
| att upprätthålla mänskliga rättigheter i tider av kris och pandemier: kön, jäm- | |
| likhet och |
|
| pandemin för migranter och flyktingar. | |
| Även dagsaktuella händelser i medlemsländer och i närområdet, vid sidan | |
| av pandemin, har tagits upp i såväl brådskande debatter som aktualitetsdebat- | |
| ter och motioner, liksom i dialogen med gästande ministrar. Exempel på detta | |
| är utvecklingen i Belarus, |
14
2020/21:ER1
3Den svenska delegationens verksamhet 2020
En förteckning över den svenska delegation som utsågs efter valet 2018 samt de förändringar som skett därefter finns i bilaga 1 tillsammans med en förteckning över delegationens utskottsplatser och särskilda uppdrag.
Delegationen deltog aktivt vid vintersessionen den
Delegationens ledamöter har därtill, i enlighet med sin utskottsbehörighet, deltagit aktivt i de 62 utskottsmöten som hållits under året. I ständiga utskottet har delegationen representerats av sin ordförande, Boriana Åberg (M), som deltagit i samtliga åtta möten som hållits under året. Delegationen har även, i sin helhet, deltagit vid det utvidgade mötet i ständiga utskottet som ersatte höstsessionen den
Delegationen har hållit tio möten i riksdagen, varav fyra varit delegationsmöten där Utrikesdepartementet deltagit genom gruppchefer och landhandläggare för Polen, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien den 22 januari, genom utrikesminister Ann Linde den 13 maj, genom Sveriges ambassadör i Europarådet Mårten Ehnberg den 10 september, genom gruppchefen och landhandläggare för
Presidiet har haft kontakt med en rad ambassadörer för att diskutera aktuella frågeställningar relaterade till Europarådets kärnverksamhet i specifika länder, häribland Rysslands, Belarus, Ukrainas och Polens ambassadörer. Presidiet har även deltagit i de
Som framgår av förteckningen i bilaga 1 innehar svenska ledamöter totalt sju olika rapportörskap för församlingen. Tre av delegationens medlemmar är rapportörer för utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av
15
| 2020/21:ER1 | 3 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET 2020 |
sina åtaganden Boriana Åberg (M) för Armenien, Thomas Hammarberg (S) för Turkiet och Azadeh Rojhan Gustafsson (S) för Polen. Dessa rapportörskap har inneburit täta kontakter med bl.a. församlingens sekretariat i Strasbourg och andra ledamöter i församlingen. För samtliga dessa tre länder har rapportörerna gjort officiella uttalanden på grund av den politiska utvecklingen i respektive land under året, vilket framgår av avsnittet för utskottens verksamhet. På grund av pandemin har man inte kunnat göra besök i några länder under året.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan hösten 2019 varit församlingens generalrapportör för bekämpande av rasism och intolerans och koordinator för nätverket Parlamentarisk allians mot hat. Rapportörskapet löper på två år fr.o.m. hösten 2019 och innebär att Jallow är talesperson för församlingen i denna typ av frågor och representerar församlingen vid en rad olika möten och konferensen, vilket framgår av avsnittet för församlingens nätverk och kampanjer. Jallow är även rapportör för Bekämpande av afrofobi i Europa, på uppdrag av utskottet för jämställdhet och
(M)är rapportör för Mediers roll i tider av kris, på uppdrag av utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier. Dessa två rapportörskap innebär att ledamöterna har två år på sig att utreda sina respektive frågor genom att samla information vid möten, studieresor och dialoger, för att därefter lägga fram en rapport och ett förslag till resolution som respektive utskott ska debattera innan det läggs fram för slutlig votering i plenum.
16
2020/21:ER1
4 Sessioner
4.1 Vintersessionen den
Vid vintersessionen, årets första session, valdes en ny president för församlingen. Enligt rotationsordningen mellan partigrupperna valdes Rik Daems (ALDE) från Nederländerna till president och därmed ordförande för plenarförsamlingen. I enlighet med arbetsordningen prövades samtliga delegationers ackreditering för året i samband med att årets första session öppnades. Den svenska delegationens ackreditering var en av ett flertal som ifrågasattes och därmed krävde särskild behandling i utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor, innan den godkändes. Grunden till ifrågasättandet var det faktum att delegationens könsbalans inte motsvarade könsbalansen i det nationella parlamentet dvs. i Sveriges riksdag, vilket strider mot arbetsordningen. Även den ryska delegationens ackreditering ifrågasattes, vilket resulterade i debatt om resolutionen Prövning, utifrån substantiella kriterier, av den ryska federationens parlamentariska delegations ännu oratificerade kreditiv.
Högnivågäster vid sessionen var Georgiens utrikesminister David Zalkaliani i egenskap av ordförande för ministerkommittén, Georgiens president, Sa- lome Zurabisjvili, Moldaviens president Igor Dodon och Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić. Samtliga besvarade frågor från ledamöterna efter sina inledande anföranden. Delegationens ordförande Boriana Åberg (M) var frågeställare under frågestunderna med såväl Georgiens president Zurabisjvili som Moldaviens president Dodon. Valobservationsrapporten för presidentvalet i Belarus den 17 november 2019 presenterades, och församlingen valde domare till Europadomstolen för Frankrike.
Vid öppnandet beslutade församlingen att hålla en aktualitetsdebatt om utvecklingen i Libyen och i Mellanöstern: Vad är konsekvenserna för Europa? i vilken Momodou Malcolm Jallow (V) deltog samt en brådskande debatt om internationella förpliktelser avseende repatriering av barn från krigs- och konfliktzoner i vilken Markus Wiechel (SD) deltog. Under sessionens andra dag presenterade Azadeh Rojhan Gustafsson (S) tillsammans med sin medrapportör Pieter Omtzigt (EPP/Nederländerna) en rapport och resolution om demokratiska institutioners funktionssätt i Polen. Från den svenska delegationen deltog därtill såväl Momodou Malcolm Jallow som Alexander Christiansson (SD) i den efterföljande debatten.
Ytterligare ett antal resolutioner debatterades under veckan. I debatten om hot mot mediefrihet och journalisters säkerhet i Europa deltog Annicka Engblom (M) och Momodou Malcolm Jallow (V) från den svenska delegationen. Jallow deltog även i debatten om skydd av religionsfrihet eller tro på arbetsplatsen. I debatten om rapporterade fall av politiska fångar i Azerbajdzjan deltog Arin Karapet (M).
Vid två s.k. gemensamma debatter debatterades två rapporter vid ett och samma tillfälle. Den ena behandlade Samordnade åtgärder mot människo-
17
| 2020/21:ER1 | 4 SESSIONER |
| handel och migrantsmuggling och Saknade flykting- och migrantbarn. I denna | |
| debatt deltog Momodou Malcolm Jallow (V) och Arin Karapet (M). Den andra | |
| gemensamma debatten behandlade rapporterna Transplantationsturism och | |
| Bekämpande av illegal handel med mänskliga vävnader och celler. | |
| Under veckan debatterades även rapporterna Kompletterande gemensamt | |
| förfarande mellan ministerkommittén och den parlamentariska församlingen | |
| som svar på en allvarlig överträdelse av en medlemsstat av dess lagstadgade | |
| skyldighet, Hackad demokrati? Hur ska man agera? samt Förloppet i försam- | |
| lingens övervakningsförfarande |
4.2 Vårsessionen den
Vårsessionen ställdes in på grund av
4.3 Sommarsessionen den
Sommarsessionen ställdes in på grund av
4.4 Höstsessionen den
Höstsessionen ställdes in på grund av
18
2020/21:ER1
5Brådskande debatter och aktualitetsdebatter
I samband med sessioner eller möten med ständiga utskottet kan brådskande debatter eller aktualitetsdebatter hållas. Dessa hålls på initiativ av nationella delegationer, partigrupper, utskott eller grupper av ledamöter och behandlar vanligtvis aktuella ämnen eller frågor av brådskande karaktär.
Under 2020 hölls följande brådskande debatter och aktualitetsdebatter:
–Den 30 januari hölls en aktualitetsdebatt på temat Utvecklingen i Libyen och i Mellanöstern: vad är konsekvenserna för Europa? på initiativ av den italienska delegationen.
–Den 30 januari hölls en brådskande debatt om internationella förpliktelser avseende repatriering av barn från krigs- och konfliktzoner på initiativ av den socialistiska gröna gruppen (SOC).
–Den 6 mars hölls en aktualitetsdebatt om den senaste utvecklingen vid den
–Den 15 september hölls en aktualitetsdebatt om händelserna och den aktuella situationen i Belarus på initiativ av den finske ledamoten Kimmo Kiljunen (SOC) tillsammans med 34 ledamöter ur församlingen.
–Den 12 oktober hölls en aktualitetsdebatt om väpnad konflikt mellan Ar- menien och Azerbajdzjan, misslyckad fredlig konfliktlösning och risk för regional instabilitet på initiativ av utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av sina åtaganden.
–Den 23 oktober hölls en brådskande debatt på temat Nytt nedslag på politisk opposition och civil olydnad i Turkiet: brådskande behov av att skydda Europarådets normer på initiativ av partigruppen den förenade europeiska vänstern (UEL).
–Den 20 november hölls en aktualitetsdebatt om ordförandeskapets i ministerkommitténs Atendeklaration: Effektivt svar på folkhälsokrisen med respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer på initiativ av partigruppen alliansen för Europas liberaler och demokrater (ALDE).
19
2020/21:ER1
6 Arbetet i byrån och ständiga utskottet
6.1 Byrån
Byrån, dvs. församlingens presidium, har sammanträtt tio gånger under året. Av de första tre mötena hölls två i Strasbourg och ett i Paris, resterande sju möten har varit digitala.
Byrån har under året, med anledning av
Byrån har vid sina möten dels beslutat om inkomna förslag till brådskande debatter och aktualitetsdebatter vid ständiga utskottets möten. Byrån har även fattat beslut om att genomföra valobservationer och om sammansättningen av valobservationsdelegationer. I början av året var elva valobservationer inplanerade – i Azerbajdzjan, Armenien, Nordmakedonien, Serbien, Polen, Montenegro, Georgien, Moldavien och Jordanien – varav endast tre genomfördes. Resterande valobservationer ställdes in till följd av
Byrån har även bekräftat församlingens rekommendation av kandidater till CPT för Rumänien, Slovakien, Tyskland, Italien och Ryssland och sänt dem vidare till ministerkommittén. Därtill har byrån sedan 2012 i uppgift att övervaka jämställdheten i församlingen, och byrån noterade att antalet kvinnor i församlingen under 2020 uppgick till 37 procent jämfört med 34 procent året innan. Antalet kvinnliga vice presidenter sjönk under året från 42 procent till 23 procent, och även i byrån sjönk antalet kvinnor från 42 procent till 23 procent, vilket är en konsekvens av att antalet kvinnliga ordförande för utskott sjunkit till tre av nio. Antalet kvinnliga rapportörer sjönk från 36 procent till 30 procent, och i vissa utskott valdes ingen kvinna till rapportör under hela
20
| 6 ARBETET I BYRÅN OCH STÄNDIGA KOMMITTÉN | 2020/21:ER1 |
året. I den s.k. presidentkommittén bestående av församlingens president tillsammans med gruppledarna i församlingen fanns ingen kvinna under 2020 eftersom samtliga gruppledare, liksom presidenten, är män.
Två möten i gemensamma kommittén har genomförts digitalt, den 7 maj och den 23 oktober. Formatet innebär att medlemsländernas ständiga representanter till Europarådet sammanträder med samtliga delegationsordföranden i församlingen. Dessa möten förbereds av byrån
6.2 Ständiga utskottet
Ständiga utskottet företräder församlingen mellan sessionerna. Samtliga delegationer representeras i ständiga utskottet genom sin respektive ordförande, och arbetet leds av församlingens president. Ständiga utskottet har hållit sju möten under året, varav tre i s.k. utvidgad krets. Samtliga möten har varit digitala.
Vid ständiga utskottets möte den 6 mars hölls en aktualitetsdebatt om den senaste utvecklingen vid den
Vid ständiga utskottets möte den 30 april hölls, på gemensamt initiativ från samtliga gruppledare i församlingen, en aktualitetsdebatt på temat Europarådets medlemsstaters svar på
Den 7 maj höll ständiga utskottet ett förkortat möte för att besluta om byråns rekommendationer kring motioner, och följande möte hölls den 26 juni. Vid mötet deltog WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus för informationsutbyte och diskussion om
Ständiga utskottets möte den 15 september öppnades sedvanligt av president Rik Daems varefter en diskussion med Greklands biträdande utrikesminister Miltiadis Varvitsiotis följde i hans egenskap av ordförande för ministerkommittén. En aktualitetsdebatt, på initiativ av den finske ledamoten Kimmo
21
| 2020/21:ER1 | 6 ARBETET I BYRÅN OCH STÄNDIGA KOMMITTÉN |
Kiljunen (SOC) tillsammans med 35 ledamöter ur församlingen, om händelserna och den aktuella situationen i Belarus hölls och ett antal resolutioner diskuterades på följande teman: Fastställande av minimistandarder för valsystem för att ge grunden till fria och rättvisa val, Etik inom vetenskap och teknologi: en ny kultur för offentlig dialog, På väg mot en ombudsmannainstitution för internet, Narkotikapolitik och mänskliga rättigheter i Europa: en grundstudie samt Dags att agera: Europas politiska svar för att bekämpa manipulering av sporttävlingar.
Den
(M)deltog. Under mötets andra dag presenterade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović sin årliga rapport för 2019, vilken vanligen presenteras vid församlingens vårsession. I den efterföljande frågestunden deltog Thomas Hammarberg (S) och Momodou Malcolm Jallow (V). Denna dag debatterades även en rad rapporter kopplade till
Vid mötet den 22 oktober debatterades en rad rapporter kopplade till artificiell intelligens (AI). I den gemensam debatten om rapporterna Behovet av demokratisk styrning av artificiell intelligens och Rättvisa genom algoritmer
– artificiell intelligens roll för polisarbete och rättsväsen deltog Momodou Malcolm Jallow (V). Den andra gemensamma debatten gällde rapporterna Att förhindra diskriminering orsakad av användning av artificiell intelligens och
Ständiga utskottet möttes igen den 20 november, även denna gång i utvidgad krets. Vid mötet deltog Tysklands Europaminister Michael Roth i egenskap av nytillträdd ordförande för ministerkommittén. Roth presenterade Tysklands prioriteringar för ordförandeskapet och besvarade frågor från ledamöterna, bl.a. Momodou Malcolm Jallow (V). Även Europadomstolens ord-
22
| 6 ARBETET I BYRÅN OCH STÄNDIGA KOMMITTÉN | 2020/21:ER1 |
förande Robert Spano deltog i mötet med anledning av domstolens
Ständiga utskottets sista möte för året hölls den 4 december. Även detta möte hölls i s.k. utvidgad krets. Vid mötet debatterades följande resolutioner: Stödet till människor med autism och deras familjer, Effektivt förmyndarskap för ensamkommande och separerade migrantbarn, Investeringsmigration samt Rättigheter och skyldigheter för
23
2020/21:ER1
7 Arbetet i fackutskotten
7.1. Utskottet för politiska frågor och demokrati
Utskottet behandlar Europarådets allmänna politik och alla politiska frågor som faller inom organisationens behörighet samt frågor om brådskande politiska situationer och kriser i Europarådets medlemsstater. Till utskottet finns dessa två underutskott: Mellanöstern och arabvärlden samt Externa relationer. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet under 2020 var Boriana Åberg (M) och Adnan Dibrani (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2319 Kompletterande gemensamt förfarande mellan ministerkommittén och den parlamentariska församlingen som svar på en allvarlig överträdelse av en medlemsstat av dess lagstadgade skyldigheter
–Resolution 2326 Hackad demokrati? Hur ska man agera?
–Resolution 2337 och rekommendation 2179 Demokratier ställs inför co-
–Resolution 2332 Fastställande av minimistandarder för valsystem för att ge grunden till fria och rättvisa val
–Resolution 2341 och rekommendation 2181 Behov av demokratisk styrning av artificiell intelligens.
7.2Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter
Utskottet arbetar med frågor om mänskliga rättigheter, främjandet av rättsstatsprincipen och försvaret av mänskliga rättigheter. Utskottet ansvarar även för en mängd olika aktiviteter som i praktiken innebär att utskottet fungerar som församlingens juridiska rådgivare. Till utskottet finns följande underutskott: Mänskliga rättigheter, Artificiell intelligens och mänskliga rättigheter samt Verkställande av domslut från Europadomstolen. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2020 Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Markus Wiechel (SD).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2318 Skydd av religionsfrihet eller tro på arbetsplatsen
–Resolution 2322 Rapporterade fall av politiska fångar i Azerbajdzjan
–Resolution 2335 och rekommendation 2177 Narkotikapolitik och mänskliga rättigheter i Europa: en grundstudie
24
| 7 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2020/21:ER1 |
–Resolution 2338 och rekommendation 2180 Effekten av
–Resolution 2342 och rekommendation 2182 Rättvisa genom algoritmer – artificiell intelligens roll för polisarbete och rättsväsendet
–Resolution 2344 och rekommendation 2184
–Resolution 2346 och rekommendation 2187 Juridiska aspekter av autonoma fordon
–Resolution 2348 och rekommendation 2188 Principer för advokater och advokaters säkerhet
–Resolution 2355 och rekommendation 2191 Investeringsmigration.
7.3Utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling
Utskottet arbetar med frågor som rör sociala rättigheter och policyer, folkhälsa, hållbar utveckling, ekonomiskt samarbete och utveckling, lokal och regional demokrati och god förvaltning på dessa områden med särskilt fokus på situationen för mer sårbara grupper i samhället. Utskottet beslutar även om Europarådets årliga Europapris som tilldelas byar och städer som främjar europeiska ideal. Till utskottet finns följande underutskott: Europeiska sociala stadgan, Barn, Folkhälsa och hållbar utveckling samt Europapriset. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2020 Carina Ohlsson (S) och Alexander Christiansson (SD).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2321 Internationella förpliktelser avseende repatriering av barn från krigs- och konfliktzoner
–Resolution 2327 Transplantationsturism
–Resolution 2329 och rekommendation 2174 Lärdomar inför framtiden av ett effektivt och rättighetsbaserat svar på
–Resolution 2330 och rekommendation 2175 Adressera frågan om sexuellt våld mot barn: intensifierande av åtgärder och samarbete i Europa
–Resolution 2345 och rekommendation 2186 Artificiell intelligens och arbetsmarknaden: vän eller fiende?
–Resolution 2353 Stödet till människor med autism och deras familjer
–Rekommendation 2185 Artificiell intelligens inom sjukvården: medicinska, legala och etiska utmaningar framöver.
25
| 2020/21:ER1 | 7 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
7.4Utskottet för migration, flyktingar och fördrivna personer
Utskottet arbetar med alla relevanta frågor kopplade till migration, asyl och förflyttning i Europa och i andra relevanta delar av världen med fokus på i synnerhet personer som påverkas samt dessa personers rättigheter. Till utskottet finns följande underutskott: Integration och diasporor, Barn och unga till flyktingar och migranter samt Människosmuggling och människohandel. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2020 Arin Karapet (M) och Adnan Dibrani (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2323 Samordnade åtgärder mot människohandel och migrantsmuggling
–Resolution 2324 Saknade flykting- och migrantbarn i Europa
–Resolution 2328 Förebyggande av våld mot och diskriminering av religiösa minoriteter bland flyktingar i Europa
–Resolution 2340 Humanitära konsekvenser av
–Resolution 2354 och rekommendation 2190 Effektivt förmyndarskap för ensamkommande och separerade migrantbarn
–Resolution 2356 och rekommendation 2192 Rättigheter och skyldigheter för
7.5Utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier
Utskottet arbetar med frågor som rör kultur, vetenskap, utbildning och medier men även med ungdomsfrågor och sport. Utskottet beslutar även om Europarådets årliga museipris. Till utskottet finns följande underutskott: Kultur, mångfald och arv, Medier och informationssamhället samt Utbildning, ungdomar och sport. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2020 Annicka Engblom (M) och Ola Möller (S).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2317 och rekommendation 2189 Hot mot mediefrihet och journalisters säkerhet i Europa
–Resolution 2333 och rekommendation 2176 Etik inom vetenskap och teknologi: en ny kultur för offentlig dialog
–Resolution 2334 På väg mot en ombudsmannainstitution för internet
26
| 7 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2020/21:ER1 |
–Resolution 2336 och rekommendation 2178 Dags att agera: Europas politiska svar för att bekämpa manipulering av sporttävlingar
–Resolution 2352 Hot mot den akademiska friheten och högre utbildningsinstitutioners autonomi i Europa.
7.6 Utskottet för jämlikhet och
Utskottet prioriterar särskilt bekämpandet av våld mot kvinnor, bl.a. genom en särskild rapportör som arbetar med att koordinera nätverket Kvinnor befriade från våld (Women Free from Violence). En annan särskild rapportör finns för att koordinera nätverket Parlamentarisk allians mot hat. Till utskottet finns följande tre underutskott: Jämställdhet mellan könen, Minoriteters rättigheter samt Funktionshinder, multipel och intersektionell diskriminering. Svenska ordinarie medlemmar i utskottet var under 2020 Momodou Malcolm Jallow
(V)och
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2331 Stärkande av kvinnors egenmakt: främjande av tillgången till preventivmedel i Europa
–Resolution 2339 Att upprätthålla mänskliga rättigheter i tider av kris och pandemi: kön, jämlikhet och
–Resolution 2343 och rekommendation 2183 Att förhindra diskriminering orsakad av användning av artificiell intelligens
–Resolution 2351 Könsdimensionen i utrikespolitik.
7.7Utskottet för granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden
Utskottet är ansvarigt för att verifiera att medlemsstaterna uppfyller åtagandena i Europarådets stadgar, europeiska konventionen för mänskliga rättigheter samt Europarådets övriga konventioner som länderna ratificerat. Granskningen hjälper medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden. Utskottet har ett underutskott: Konflikter mellan medlemsstater. Sverige hade under 2020 tre medlemmar i utskottet, utsedda av sin partigrupp, Azadeh Rojhan Gustafsson
(S)som valts till medrapportör för granskningen av Polen, Boriana Åberg (M) som valts till medrapportör för granskningen av Armenien samt Thomas Hammarberg (S) som valts till medrapportör för granskningen av Turkiet.
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
27
| 2020/21:ER1 | 7 ARBETET I FACKUTSKOTTEN |
–Resolution 2316 Demokratiska institutioners funktionssätt i Polen
–Resolution 2320 Prövning, utifrån substantiella kriterier, av den Ryska federationens parlamentariska delegations ännu oratificerade kreditiv
–Resolution 2325 Förloppet i församlingens övervakningsförförande (janu-
–Resolution 2347 Nytt nedslag på politisk opposition och civil olydnad i Turkiet: brådskande behov av att skydda Europarådets normer.
Under året har Azadeh Rojhan Gustafsson (S), i egenskap av medrapportör för Polen, gjort tre uttalanden som publicerats på församlingens webbplats. Uttalandena har bl.a. rört presidentvalet i Polen, där rapportörerna uttryckte sin oro över att presidentvalet var planerat att hållas med poströster eftersom landet var nedstängt (lockdown) med anledning av
Boriana Åberg (M) har i egenskap av medrapportör för Armenien gjort två uttalanden som publicerats på församlingens webbplats. I september uppmanade rapportörerna för Armenien och Azerbajdzjan till en omedelbar nedtrappning av konflikten samt till att förhandlingarna mellan länderna skulle återupptas. I oktober uttryckte rapportörerna för Armenien sin oro över våldsutbrottet under protesterna i Jerevan.
Thomas Hammarberg (S) har i egenskap av medrapportör för Turkiet under året gjort åtta uttalanden om situationen i landet, vilka publicerats på församlingens webbplats. Uttalandena har bl.a. handlat om uppmaningar till det turkiska parlamentet om att inte anta restriktioner för
7.8Utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor
Utskottet ska se till att församlingens arbetsordning tillämpas korrekt och att den är förenlig med församlingens praxis. Utskottet ska även överväga eventuella förslag om ändrade regler, i enlighet med artikel 68 i arbetsordningen. Utskottet har ett underutskott: Etik. Medlemmar utses av partigrupperna. Svensk medlem i utskottet var under 2020 Annicka Engblom (M).
Nedan följer en förteckning över de rapporter och resolutioner/rekommendationer som behandlades av utskottet och debatterades av församlingen under året:
–Resolution 2349 Ändring av församlingens arbetsordning avseende alternativa sätt att arrangera församlingens delsessioner
–Resolution 2350 Ändring av församlingens arbetsordning.
28
| 7 ARBETET I FACKUTSKOTTEN | 2020/21:ER1 |
7.9 Utskottet för val av domare till Europadomstolen
Förfarandet för val av domare till Europadomstolen är noggrant reglerat. Medlemsstaternas regeringar nominerar tre kandidater, enligt ett särskilt förfarande, varefter församlingens utskott behandlar nomineringarna innan val förrättas av församlingen i sin helhet. Finner utskottet att ländernas nomineringar inte lever upp till regelverket kan utskottet avvisa listan med nomineringar och begära en ny. Medlemmar utses av partigrupperna. Sverige hade inte någon medlem i utskottet under 2020. Under 2020 valde församlingen en ny domare för Frankrike.
29
2020/21:ER1
8 Valobservationer
Valobservation är ett komplement till granskningen av att medlemsländerna fullgör sina åtaganden som medlemmar i Europarådet. Den parlamentariska församlingen har under de senaste åren engagerat sig i ett stort antal valobservationsinsatser i framför allt Central- och Östeuropa, oftast i samarbete med OSSE och Europaparlamentet. Valobservation bedrivs i olika delar av länderna där parlamentarikerna på plats i vallokaler bl.a. observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlarna och rösträkningen. Rapporterna från valobservationerna presenteras för plenum i samband med sessioner. Under 2020 genomfördes följande valobservationer:
–Den 9 februari, Azerbajdzjan, parlamentsval. Rapport från observationen redovisas i doc. 1509.
–Den 28 juni, Polen, presidentval.
–Den 31 oktober, Georgien, parlamentsval. Rapport från observationen redovisas i doc. 15210.
Den planerade valobservationen av parlamentsvalet i Moldavien den 1 november ställdes in på grund av reserestriktioner för flera länder med anledning av pandemin, vilket försvårade möjligheten att utföra en observation. Från den svenska delegationen skulle Boriana Åberg (M) deltagit. Under året har inte några ledamöter från den svenska delegationen deltagit i någon valobservation.
30
2020/21:ER1
9 Kampanjer och nätverk
Inom ramen för Europarådets arbete pågår ett antal kampanjer på olika områden. Ett exempel är nätverket Kvinnor befriade från våld (Women Free from Violence) och kampanjen One in Five, som arbetar för att stoppa sexuellt våld mot barn. Carina Ohlsson (S) är riksdagens kontaktperson för dessa två.
Andra kampanjer är den parlamentariska kampanjen för att stoppa frihetsberövandet av migrantbarn, det parlamentariska nätverket för diasporapolicyer samt nätverket Parlamentarisk allians mot hat (No Hate Parliamentary Alliance). Koordinator för det sistnämnda nätverket tillika generalrapportör för bekämpande av rasism och intolerans är sedan hösten 2019 Momodou Malcolm Jallow (V), som under en tvåårsperiod kommer att representera nätverket i olika internationella forum. Syftet med nätverket är att öppet ta avstånd från alla former av hat, rasism och intolerans. Under året har Momodou Malcolm Jallow gjort fem uttalanden som publicerats på församlingens webbplats samt två videomeddelande i egenskap av koordinator för nätverket. Nätverket har även gjort en sammanställning över texter som antagits av Europarådets parlamentariska församling och som behandlat frågor om rasism, intolerans och hatspråk. Momodou Malcolm Jallow har även representerat nätverket på flertalet möten och webbinarier, bl.a. som värd för två webbinarier och ett möte på följande teman:
–Ta ställning mot systematisk diskriminering och institutionell rasism i Europa
–Uppdatering och återstart av stadgan för europeiska politiska partier för ett
–Utfrågning om rasistiska och högerextremas infiltration av militär och rättsväsen.
31
2020/21:ER1
10 Priser och utmärkelser
10.1 Europarådets museipris
Europarådets museipris har delats ut årligen sedan 1977 och tilldelas ett museum som på ett signifikant vis bidragit till förståelsen för det europeiska kulturarvet. Priskommittén utgörs av utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier, som beslutar om vinnare på förslag av European Museum Forum som presenterar tre nomineringar. År 2020 tilldelades priset ett historiskt museum kallat House of Leaves i Albaniens huvudstad Tirana. Museet uppmärksammar den starka kontrollen och övervakningen av medborgarna i Tirana under kommunistregimen i Albanien.
10.2 Europapriset
Sedan 1955 har församlingen delat ut ett årligt pris till en europeisk stad, kommun eller region som på ett föredömligt sätt arbetat för att stärka Europasamarbetet. Priskommittén utgörs av utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling. En svensk stad belönades med Europapriset 2015 då Vara i Västergötlands kommun mottog priset för sitt europeiska engagemang.
Den franska staden Amilly tilldelades priset 2020. Amilly är en stad med
12 000 invånare som är belägen i regionen
10.3 Václav
Församlingens pris för främjandet av mänskliga rättigheter som instiftades 2007 ersattes 2013 av Václav
På grund av
32
2020/21:ER1
BILAGA 1
Den svenska delegationen 2020
Den svenska delegationen består av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Samtliga tolv ledamöter deltar aktivt i församlingen och dess organ. Sverige har dock endast sex röster vid voteringar i plenum.
Den 1 november 2018 valdes följande ledamöter in i delegationen: Boriana Åberg (M), Carina Ohlsson (S), Thomas Hammarberg (S), Jörgen Warborn (M), Markus Wiechel (SD), Momodou Malcolm Jallow (V), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Annicka Engblom (M), Ola Möller (S),
(M)sin plats som ledamot. Genom ett fyllnadsval valdes Annicka Engblom
(M)till ordinarie ledamot och Arin Karapet (M) till suppleant i den svenska delegationen.
Ordinarie ledamöter
Boriana Åberg (M), ordförande
Carina Ohlsson (S), vice ordförande
Thomas Hammarberg (S)
Annicka Engblom (M)
Markus Wiechel (SD)
Momodou Malcolm Jallow (V)
Suppleanter
Azadeh Rojhan Gustafsson (S)
Arin Karapet (M)
Ola Möller (S)
Alexander Christiansson (SD)
Adnan Dibrani (S)
33
2020/21:ER1 BILAGA 1: DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2020
Representation i församlingens byrå, utskott och underutskott under 2020
Ständiga utskottet (består av delegationsordförande och eventuellt utskottsordförande)
Boriana Åberg
Utskottet för politiska frågor och demokrati
Boriana Åberg
Adnan Dibrani (Thomas Hammarberg)
Underutskottet för Mellanöstern och arabvärlden: Thomas Hammarberg (Bo- riana Åberg)
Underutskottet för externa relationer: Boriana Åberg
Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter
Azadeh Rojhan Gustafsson (Boriana Åberg)
Markus Wiechel (Momodou Malcolm Jallow)
Underutskottet för mänskliga rättigheter: Azadeh Rojhan Gustafsson
Underutskottet för verkställande av domslut från Europadomstolen: Ingen svensk representant
Underutskottet för artificiell intelligens och mänskliga rättigheter: Ingen svensk representant
Utskottet för sociala frågor, hälsa och hållbar utveckling
Carina Ohlsson (Annicka Engblom)
Alexander Christiansson (Ola Möller)
Underutskottet för den europeiska sociala stadgan: Carina Ohlsson
Underutskottet för folkhälsa och hållbar utveckling: Ola Möller (Annicka Engblom)
Underutskottet för barn: Carina Ohlsson
Underutskottet för Europapriset: Carina Ohlsson
Utskottet för migration, flyktingar och fördrivna personer
Arin Karapet (Alexander Christiansson)
Adnan Dibrani
Underutskottet för migrantsmuggling och människohandel: Ingen svensk representant
34
| BILAGA 1: DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2020 | 2020/21:ER1 |
Underutskottet för diasporor och integration: Ingen svensk representant
Underutskottet för barn och unga till flyktingar och migranter: Ingen svensk representant
Utskottet för kultur, vetenskap, utbildning och medier
Annicka Engblom
Underutskottet för kultur, mångfald och arv: Ingen svensk representant
Underutskottet för medier och informationssamhället: Azadeh Rojhan Gustafsson, Annicka Engblom
Underutskottet för utbildning, ungdomar och sport: Ola Möller
Utskottet för jämställdhet och
Underutskottet för minoriteters rättigheter: Momodou Malcolm Jallow
Underutskottet för jämställdhet mellan könen: Carina Ohlsson
Underutskottet för funktionshinder, multipel och intersektionell diskriminering: Ingen svensk representant
Utskottet för granskning av medlemsländernas efterlevnad av sina åtaganden
Azadeh Rojhan Gustafsson Thomas Hammarberg Boriana Åberg
Underutskottet för konflikter mellan medlemsstater: Thomas Hammarberg, Boriana Åberg
Utskottet för arbetsordningen, immunitet och institutionella frågor
Annicka Engblom
Utskottet för val av domare Europadomstolen
Ingen svensk representant
35
| 2020/21:ER1 | BILAGA 1: DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2020 |
Nätverk
Stoppa sexuellt våld mot barn: Carina Ohlsson,
Kvinnor befriade från våld: Carina Ohlson
Parlamentarisk allians mot hat: Momodou Malcolm Jallow
Svenska rapportörskap under 2020
Thomas Hammarberg (S) har sedan 27 juni 2019 varit rapportör för Turkiet i granskningsutskottet.
Azadeh Rojhan Gustafsson (S) har sedan 27 maj 2020 varit rapportör för Polen i granskningsutskott.
Boriana Åberg (M) har sedan 10 oktober 2020 varit rapportör för Armenien i granskningsutskottet.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan 2 oktober 2019 varit koordinator för nätverket Parlamentarisk allians mot hat och generalrapportör för bekämpande av rasism och intolerans.
Annicka Engblom (M) har sedan den 14 oktober 2020 varit rapportör för Mediers roll i tider av kris.
Momodou Malcolm Jallow (V) har sedan den 2 oktober 2019 varit rapportör för Bekämpande av afrofobi i Europa.
Utskottsyttranden: Inga.
36
2020/21:ER1
BILAGA 2
Resolutioner, rekommendationer och yttranden antagna av Europarådets parlamentariska församling under 2020
Resolutioner
2316 Demokratiska institutioners funktionssätt i Polen
2317 Hot mot mediefrihet och journalisters säkerhet i Europa
2318 Skydd av religionsfrihet eller tro på arbetsplatsen
2319 Kompletterande gemensamt förfarande mellan ministerkommittén och den parlamentariska församlingen som svar på en allvarlig överträdelse av en medlemsstat av dess lagstadgade skyldigheter
2320 Prövning, utifrån substantiella kriterier, av den Ryska federationens parlamentariska delegations ännu oratificerade kreditiv
2321 Internationella förpliktelser avseende repatriering av barn från krigs- och konfliktzoner
2322 Rapporterade fall av politiska fångar i Azerbajdzjan
2323 Samordnade åtgärder mot människohandel och migrantsmuggling
2324 Saknade flykting- och migrantbarn i Europa
2325 Förloppet i församlingens övervakningsförförande
2019)
2326 Hackad demokrati? Hur ska man agera?
2327 Transplantationsturism
2328 Förebyggande av våld mot och diskriminering av religiösa minoriteter bland flyktingar i Europa
2329 Lärdomar inför framtiden av ett effektivt och rättighetsbaserat svar på
2330 Adresserande av frågan om sexuellt våld mot barn: intensifierande av åtgärder och samarbete i Europa
2331 Stärkande av kvinnors egenmakt: främjande av tillgången till preventivmedel i Europa
2332 Fastställande av minimistandarder för valsystem för att ge grunden till fria och rättvisa val
2333 Etik inom vetenskap och teknologi: en ny kultur för offentlig dialog 2334 På väg mot en ombudsmannainstitution för internet
2335 Narkotikapolitik och mänskliga rättigheter i Europa: en grundstudie
37
| 2020/21:ER1 | BILAGA 2: RESOLUTIONER, REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN ANTAGNA AV EUROPARÅDETS | |
| PARLAMENTARISKA FÖRSAMLING UNDER 2020 | ||
| 2336 | Dags att agera: Europas politiska svar för att bekämpa manipulering av | |
| sporttävlingar | ||
| 2337 | Demokratier ställs inför |
|
| 2338 | Effekten av |
|
| principen | ||
| 2339 | Att upprätthålla mänskliga rättigheter i tider av kris och pandemi: kön, | |
| jämlikhet och |
||
| 2340 | Humanitära konsekvenser av |
|
| flyktingar | ||
| 2341 | Behov av demokratisk styrning av artificiell intelligens | |
| 2342 | Rättvisa genom algoritmer – artificiell intelligens roll för polisarbete | |
| och rättsväsendet | ||
| 2343 | Att förhindra diskriminering orsakad av användning av artificiell intel- | |
| ligens | ||
| 2344 | ||
| gande friheterna? | ||
| 2345 | Artificiell intelligens och arbetsmarknaden: vän eller fiende? | |
| 2346 | Juridiska aspekter av autonoma fordon | |
| 2347 | Nytt nedslag på politisk opposition och civil olydnad i Turkiet: bråds- | |
| kande behov av att skydda Europarådets normer | ||
| 2348 | Principer för advokater och advokaters säkerhet | |
| 2349 | Ändring av församlingens arbetsordning avseende alternativa sätt att | |
| arrangera församlingens delsessioner | ||
| 2350 | Ändring av församlingens arbetsordning | |
| 2351 | Könsdimensionen i utrikespolitik | |
| 2352 | Hot mot den akademiska friheten och högre utbildningsinstitutioners | |
| autonomi i Europa | ||
| 2353 | Stödet till människor med autism och deras familjer | |
| 2354 | Effektivt förmyndarskap för ensamkommande och separerade mi- | |
| grantbarn | ||
| 2355 | Investeringsmigration | |
| 2356 | Rättigheter och skyldigheter för |
|
| flyktingar och migranter i Europa | ||
Rekommendationer
2168 Hot mot mediefrihet och journalisters säkerhet i Europa
2169 Internationella förpliktelser avseende repatriering av barn från krigs- och konfliktzoner
38
| BILAGA 2: RESOLUTIONER, REKOMMENDATIONER OCH YTTRANDEN ANTAGNA AV EUROPARÅDETS | 2020/21:ER1 |
| PARLAMENTARISKA FÖRSAMLING UNDER 2020 |
2170 Rapporterade fall av politiska fångar i Azerbajdzjan
2171 Samordnade åtgärder mot människohandel och migrantsmuggling
2172 Saknade flykting- och migrantbarn i Europa
2173 Bekämpande av illegal handel med mänskliga vävnader och celler
2174 Lärdomar inför framtiden av ett effektivt och rättighetsbaserat svar på
2175 Adresserande av frågan om sexuellt våld mot barn: intensifierande av åtgärder och samarbete i Europa
2176 Etik inom vetenskap och teknologi: en ny kultur för offentlig dialog
2177 Narkotikapolitik och mänskliga rättigheter i Europa: en grundstudie
2178 Dags att agera: Europas politiska svar för att bekämpa manipulering av sporttävlingar
2179 Demokratier ställs inför
2180 Effekten av
2181 Behov av demokratisk styrning av artificiell intelligens
2182 Rättvisa genom algoritmer – artificiell intelligens roll för polisarbete och rättsväsendet
2183 Att förhindra diskriminering orsakad av användning av artificiell intelligens
2184
2185 Artificiell intelligens inom sjukvården: medicinska, legala och etiska utmaningar framöver
2186 Artificiell intelligens och arbetsmarknader: vän eller fiende?
2187 Juridiska aspekter av autonoma fordon
2188 Principer för advokater och advokaters säkerhet
2189 Hot mot den akademiska friheten och högre utbildningsinstitutioners autonomi i Europa
2190 Effektivt förmyndarskap för ensamkommande och separerade migrantbarn
2191 Investeringsmigration
2192 Rättigheter och skyldigheter för
Opinion
Inga
39
2020/21:ER1
BILAGA 3
Gästtalare under sessioner och möten med ständiga utskottet i utvidgad krets
David Zalkaliani, Georgiens utrikesminister, den 27 januari 2020
Salome Zurabishvili, Georgiens president, den 28 januari 2020
Igor Dodon, Moldaviens president, den 29 januari 2020
Miltiadis Varvitsiotis, Greklands vice utrikesminister, 12 oktober 2020
Angel Gurría, Generalsekreterare för OECD, 12 oktober 2020
Dunja Mijatović, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, 13 oktober 2020
Michael Roth, Tysklands Europaminister, den 20 november 2020
Robert Spano, Ordförande för Europadomstolen, den 20 november 2020
40