Regeringens skrivelse 2020/21:90
| Nordiskt samarbete 2020 | Skr. |
| 2020/21:90 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 11 mars 2021
Stefan Löfven
Anna Hallberg (Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, med huvudsakligt fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen inleds med en översiktlig sammanfattning av det nordiska samarbetet under
1
Skr. 2020/21:90
2
Innehållsförteckning
3.7Ministerrådet för fiskeri och vattenbruk, jordbruk,
| 1 | Inledning | Skr. 2020/21:90 |
Regeringen fortsätter att prioritera det nordiska samarbetet högt. Under 2020 påminde
De nordiska ländernas gemensamma vision kallas Vår vision 2030 och slår fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Visionen antogs av de nordiska statsministrarna 2019 och är vägledande för all verksamhet i Nordiska ministerrådet.
2 Nordiskt samarbete under
De nordiska länderna drabbades olika hårt och valde delvis olika vägar för att begränsa spridningen av
| karantänsbestämmelser för att stoppa smittspridningen påverkade | |
| gränshandeln, besöksnäringen och de vardagliga kontakterna över de | |
| nordiska gränserna kraftigt. Sedan mars 2020 tillämpar de nordiska | |
| grannländerna restriktioner för inresande i syfte att dämpa | |
| smittspridningen av |
|
| inför en allvarlig situation, med ökad smittspridning och förekomst av nya | |
| varianter av viruset. Regeringen såg därför behov att vidta åtgärder som | |
| inte vidtagits tidigare. I slutet av 2020 införde Sverige för första gången | |
| under pandemin ett inreseförbud gentemot inresande från Danmark. | |
| Grannländernas reserestriktioner och karantänsbestämmelser varierade | |
| under årets gång beroende på det aktuella läget vad gäller | |
| smittspridningen. I gränsregioner var reserestriktionerna begränsande för | |
| det vardagliga livet. Lättnader och återinförda skärpningar med kort varsel | |
| innebar att människor som lever och verkar över gränserna upplevde | |
| svårigheter i sin vardag, både i yrkes- och familjelivet. Den minskade tillit | |
| till det nordiska samarbetet som uppstått i gränsregionerna kan också | |
| skada det nordiska samarbetet på längre sikt. Regeringen ser allvarligt på | |
| detta och kommer verka för att utveckla och värna förtroendet för det | |
| nordiska samarbetet. | |
| Regeringen fortsätter därför att prioritera integrationen mellan de | |
| nordiska länderna genom att undanröja gränshinder och möjliggöra ökad | |
| mobilitet över gränserna. Det arbetet fick en ny prägel på grund av | |
| pandemin. Att minimera negativa konsekvenser för gränsregionerna var | |
| en angelägen fråga under 2020. I möten och diskussioner lyfte Sverige | |
| restriktionernas negativa konsekvenser och underströk behovet av | |
| pragmatiska lösningar för att underlätta situationen för de som pendlar, | |
| arbetar, driver företag eller studerar i en gränsregion. Sverige lyfte t.ex. | 3 |
Skr. 2020/21:90 frågan vid samtliga möten mellan de nordiska samarbetsministrarna sedan pandemins start. Vid mötena drev Sverige på för tätare dialog och ett tydligare ansvar för samarbetsministrarna att värna det nordiska perspektivet när nationella beslut som påverkar gränsregioner fattas. De nordiska länderna är överens om vikten av att så snart som möjligt kunna återgå till ett öppet Norden.
Genom konstruktivt samarbete kunde den mest nödvändiga arbetspendlingen över de nordiska gränserna fortsätta under krisens gång. Det var viktigt t.ex. för att säkerställa personalförsörjning till sjukvården i gränsregionerna. I krisens inledande skede hade de nordiska länderna också ett framgångsrikt konsulärt samarbete, som bidrog till att över 9 000 svenskar som strandats i utlandet på grund av smittan kunde resa hem till Sverige. Sverige åtog sig därtill den viktiga rollen att vidareförsälja vaccin till Norge och Island, som inte är medlemmar i EU. De nordiska länderna hade också ett gott samarbete om tillgång till medicinsk utrustning.
I skrivande stund pågår alltjämt en kris som de nordiska länderna kommer att behöva hantera gemensamt under lång tid framöver. Det blir viktigt att tillsammans i Norden lära av krisen genom att utbyta erfarenheter och utvärdera på vilka områden samarbetet kan leda till bättre resultat i framtiden. Sverige vill bl.a. se ett stärkt nordiskt samarbete i gränshinderfrågor.
Inom Nordiska ministerrådet kommer de nordiska länderna nu att arbeta tillsammans i flera
4
| 3 | Nordiska ministerrådet | Skr. 2020/21:90 |
Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Ordförandeskapet roterar mellan de fem nordiska länderna. Under året leddes ministerrådets arbete av Danmark tillsammans med Färöarna och Grönland. Det gemensamma ordförandeskapsprogrammet tog avstamp i de tre strategiska prioriteringarna för att nå visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region 2030:
•Ett grönt Norden – Tillsammans ska vi främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.
•Ett konkurrenskraftigt Norden – Tillsammans ska vi främja grön tillväxt i Norden baserad på kunskap, innovation, mobilitet och digital integration.
•Ett socialt hållbart Norden – Tillsammans ska vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturutbyte och välfärd.
Som ordförandeland ledde Danmark det arbete som resulterade i att samarbetsministrarna ställde krav på bättre ekonomihantering i Nordiska ministerrådet. Det arbetet var särskilt angeläget efter att brister i ekonomihanteringen ledde till att 2019 års räkenskaper inte kunde revideras utan anmärkning av danska Rigsrevisionen.
3.1Verksamhet under samarbetsministrarna
De nordiska samarbetsministrarna leder arbetet inom Nordiska ministerrådet på uppdrag av statsministrarna. Samarbetsministrarna ansvarar för övergripande politiska prioriteringar, budgetfördelning och några andra viktiga frågor som redogörs för i det här avsnittet.
Samarbetsministrarnas verksamhetsår
Samarbetsministrarna möttes sju gånger under året: i Köpenhamn den 4 februari och digitalt den 18 mars, 17 april, 23 juni, 10 september, 27 oktober och 23 november. På samtliga möten från och med den 18 mars stod frågor som knyter an till
De nordiska länderna är eniga om att stå fast vid den vision för samarbetet som statsministrarna antog 2019: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Samarbetsministrarna har
5
Skr. 2020/21:90 fått i uppdrag av statsministrarna att leda arbetet med att förverkliga visionen. Det uppdraget gäller även i kristider. Trots de svårigheter som pandemin innebar lades viktiga byggstenar på plats för att på sikt kunna nå visionen.
Under året beslutades en omfördelning av Nordiska ministerrådets budget inför 2021. Omfördelningen syftar till att uppnå en jämnare fördelning av medel mellan aktiviteter som hänför sig till visionens tre strategiska prioriteringar. Under 2021 kommer satsningar under prioriteringen ”ett grönt Norden” att tilldelas mer medel än tidigare. Omfördelningen innebär att vissa ministerråd tilldelades mindre medel än tidigare, däribland ministerråden för kultur och utbildning, som dock fortsatt har två av de största budgetramarna och bidrar med viktig verksamhet för att verkliggöra visionen.
Under hösten antogs också den handlingsplan som definierar hur arbetet för att nå visionen ska se ut under åren
En policy för integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv utvecklades under året. Med policyn som utgångspunkt ska Nordiska ministerrådet integrera dessa tre tvärgående perspektiv i sitt arbete.
För Sverige är det prioriterat att säkerställa att arbetet med visionen leder till önskade resultat. Under året inleddes ett arbete med att ta fram indikatorer som ska mäta både Nordens utveckling och vilken effekt Nordiska ministerrådets arbete har för utvecklingen. En halvtidsutvärdering för handlingsplanen kommer att äga rum våren 2022.
Nordiskt genomförande av Agenda 2030
| Statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara | |
| och integrerade region år 2030 är den nordiska samarbetsramen för arbetet | |
| med hållbar utveckling. Arbetet med visionen bidrar till genomförandet av | |
| Förenta nationernas (FN) Agenda 2030 och de globala målen för hållbar | |
| utveckling. Genom de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030 har | |
| världens ledare förbundit sig att arbeta för omställning till ett hållbart | |
| samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agendan omfattar | |
| samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den | |
| sociala och den miljömässiga. Den nordiska expertgruppen för hållbar | |
| utveckling ska säkerställa en tydlig koppling mellan arbetet med hållbar | |
| utveckling i Norden samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar | |
| utveckling. | |
| Under året bidrog expertgruppen till att ta fram handlingsplanen för att | |
| 6 | nå visionen och indikatorerna som ska mäta utvecklingen. I |
handlingsplanen finns en tydlig koppling till Agenda 2030 och de globala Skr. 2020/21:90 målen för hållbar utveckling. Även indikatorerna har tydlig koppling till
de olika målen för hållbar utveckling.
En ny nordisk arbetsplan för hållbar utveckling och mandat för expertgruppen i perioden
Internationellt samarbete och profilering av Norden
Under 2020 fortsatte arbetet med att genomföra den uppdaterade strategin för
Den huvudsakliga delen av profileringsarbetet sker inom ramen för podcasten Nordic Talks. En utlysningsrunda för utlandsmyndigheter eller andra aktörer att söka finansiering från Nordiska ministerrådet för att arrangera egna livesända Nordic Talks hölls under första halvan av året. Merparten av evenemangen under året kunde hållas digitalt, vilket ökade räckvidden under pandemin. Sammanlagt 13 avsnitt av Nordic Talks publicerades i podcastformat och finns tillgängliga på alla större plattformar.
Det parallella utlysningsformatet med en enklare ansökningsprocess för mindre samarbetsprojekt på nordiska utlandsmyndigheter fortsatte under 2020. På grund av pandemin inkom enbart tre ansökningar varav samtliga beviljades.
Under året diskuterades hur Nordiska ministerrådets framtida internationella samarbete kan kopplas närmare till genomförandet av visionen. Ett steg i denna anpassning är inrättandet av en särskild budgetpost i Nordiska ministerrådets budget från år 2021 och framåt. På budgetposten avsätts medel för att ge de nordiska utlandsmyndigheterna utanför Norden möjlighet att genomföra gemensamma projekt som främjar visionen och dess tre strategiska prioriteringar. Ett pilotprojekt och en öppen ansökningsprocess under 2020 fick ett mycket gott gensvar och ett tiotal olika projekt med spridning över världen gavs stöd under inledningen av 2021.
Nordiska barn- och ungdomskommittén
| Under året fortsatte Nordiska barn- och ungdomskommittén (Nordbuk) att | |
| genomföra den tvärsektoriella strategin för barn och unga i Norden 2016– | |
| 2022, med målet att Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn | |
| och unga att växa upp i. Generaldirektören för Myndigheten för ungdoms- | |
| och civilsamhällesfrågor representerar Sverige i Nordbuk, tillsammans | |
| med en ungdomsrepresentant utsedd av Landsrådet för Sveriges | 7 |
Skr. 2020/21:90 ungdomsorganisationer och en representant från Regeringskansliet. Under året genomfördes flertalet projekt, såsom informationsinsatser för att involvera barn och unga i Nordiska ministerrådets arbete och utbildningsinsatser om barnrätts- och ungdomsperspektiv.
Nordbuks stödprogram Norden
I samarbete med det nordiska
3.2Gränshinderrådet
Gränshinderrådet fortsatte sitt arbete i linje med mandatet från samarbetsministrarna för perioden
Gränshinderarbetet under 2020 kom att i hög grad att präglas av covid-
Den 15 april tillträdde
8
Under 2021 kommer ett nytt mandat att tas fram för gränshinderrådet, Skr. 2020/21:90 som ska beakta erfarenheter från
över hur det gränsregionala samarbetet kan värnas även i kristider. Det rör t.ex. bättre informationsdelning och beredskap, konsekvensbedömningar av vilka effekter olika åtgärder får i gränsregioner och förutsättningarna för att skapa enhetliga lösningar på nordisk nivå.
3.3Ministerrådet för utbildning och forskning
Under 2020 fokuserade Ministerrådet för utbildning och forskning i hög utsträckning på sektorns bidrag till visionen och handlingsplanen. Arbetet genomsyrade både budgetprocessen och prioriteringsövningar kring de projekt som drivs inom sektorn.
Mot bakgrund av
Fokus för diskussionerna på ministernivå under året var ungas psykiska hälsa och hur
Under året fortsatte arbetet med att revidera den nordiska språkdeklarationen, där syftet är att identifiera gemensamma intressen på språkområdet i Norden. Detta gjordes bl.a. genom en enkätundersökning bland ungdomar från hela Norden om deras förhållande till Nordens språk och nordisk språkförståelse. En rapport kommer att presenteras 2021.
3.4Ministerrådet för kultur
Precis som inom alla sektorer präglades arbetet inom Ministerrådet för kultur av pandemins konsekvenser. Kultursektorn tillhör de sektorer som är allra hårdast drabbade. Under året fattade de nordiska kulturministrarna beslut om en särskild insats för det nordiska kulturlivet, där stödprogrammet Kultur- och konstprogrammet stärktes med 3 miljoner danska kronor. Nordicom, som är ett nordiskt kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet, och Kulturanalys Norden, som är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik vid Myndigheten för kulturanalys, fick därutöver i uppdrag att undersöka pandemins påverkan på kultur- och mediesektorerna. Dessutom beslutades om en extra förstärkning av Nordisk kulturfonds bidragsgivning på 750 000 danska kronor.
9
Skr. 2020/21:90 På grund av pandemin beslutade Ministerrådet för kultur att den gemensamma nordiska kultursatsningen i Kanada år 2021, som fått namnet Nordic bridges, ska senareläggas till 2022. Under året beslutades också om en satsning på samarbete mellan nordiska och kanadensiska unga journalister.
De nordiska kulturministrarna beslutade om ett samarbetsprogram som ska gälla
Som en del av handlingsplanen för att nå visionen ska ett projekt för att främja Norden som ledare för en hållbar och konkurrenskraftig
3.5Ministerrådet för hållbar tillväxt
Närings- och innovationspolitik
Trots att
I april tog Island initiativ till ett informellt digitalt möte med de nordiska näringsministrarna. Mötet fokuserade på turismsektorn samt öppnandet och återuppbyggnaden av de nordiska ekonomierna efter
Danmark stod värd för ett digitalt nordiskt bostadsministermöte under året. Vid mötet diskuterades pandemins effekter på bygg- och bostadsmarknaden samt dess roll i den ekonomiska återhämtningen. Satsningar för en hållbar och konkurrenskraftig bygg- och bostadssektor, vilket ingår i handlingsplanen för att nå visionen för det nordiska samarbetet, diskuterades också under mötet. Under 2020 etablerades en nordisk styrgrupp för harmonisering av byggregler och för en mer integrerad nordisk byggmarknad. Styrgruppen ska främja, initiera och samordna insatser som bidrar till en mer integrerad och hållbar nordisk byggmarknad.
10
| Regionalpolitik | Skr. 2020/21:90 |
Det regionalpolitiska arbetets övergripande mål är att bidra till hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i samtliga nordiska regioner, samt skapa ett effektivt samarbete i gemensamma regionala frågor. Under 2020 fortsatte genomförandet av samarbetsprogrammet inom regionalsektorn för åren
Under året fokuserade arbetet på att ta fram handlingsplanen för att nå visionen, operationaliseringen av det nya samarbetsprogrammet, gränskommittéernas arbete, den nordiska institutionen Nora och den nordatlantiska utvecklingsstrategin Naust. Ett digitalt ministermöte skulle ha ägt rum den 22 oktober 2020 men ställdes in.
Nordregio forum är en årligen återkommande mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän, politiker och forskare i de nordiska länderna i frågor som rör hållbar regional tillväxt och utveckling. Forumet 2020 ägde rum digitalt genom olika seminarier som tog utgångspunkt i det arbete som genomförts i arbetsgrupperna.
Energi
Den gemensamma nordiska elmarknaden, energiforskning, förnybar energi och energieffektivisering är huvudsakliga fokusområden i det fyraåriga samarbetsprogram som ligger till grund för det nordiska energisamarbetet under perioden
Vid det nordiska energiministermötet i maj 2020 pekades särskilt på det hållbara energisystemets betydelse för grön omställning i Norden. Energiministrarna framhöll att den gröna omställningen kommer att innebära krav på en väsentligt ökad elektrifiering under de kommande åren.
Det nordiska elmarknadssamarbetet fortsatte under året med inriktning att uppfylla den vision för den nordiska elmarknaden som energiministrarna fastställde år 2019 i Reykjavik: ”År 2030 ska Norden ha världens mest konkurrenskraftiga, innovativa och konsumentorienterade elmarknad, som bidrar till att nå de ambitiösa nordiska klimatmålen.” Det planerade årliga elmarknadsforumet för dialog med elmarknadens aktörer sköts upp på grund av pandemin och kommer att genomföras som två digitala möten under våren 2021.
Den samnordiska institutionen Nordisk Energiforskning fortsatte under året sitt arbete med att stärka det nordiska energiforskningssamarbetet genom att etablera nya nordiska forskningsprogram i samverkan med andra forskningsfinansiärer. Programmen berör bl.a. integrering av hållbar energi i energisystemet, förstärkt koppling mellan de nordiska ländernas energimarknader samt energi i transportsektorn.
11
Skr. 2020/21:90 Arbetsgruppen för förnybar energi arbetade vidare med dialog mellan länderna om genomförandet av
En nätverksgrupp för samarbete om teknik för koldioxidlagring, som startades under 2019, arbetade under 2020 vidare med inriktning på kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan länderna inom detta område.
3.6Ministerrådet för miljö och klimat
Arbetet med att genomföra samarbetsprogrammet för miljö och klimat
Visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 innebär ett ökat fokus på miljö och klimat. Detta innebär också ökade medel till Ministerrådet för miljö och klimat under perioden
Årets två ministermöten arrangerades digitalt. Vid vårens möte, den 30 april, diskuterades grön omställning och hur de nordiska länderna kan stödja ett ambitiöst globalt klimatarbete i ljuset av
Höstens ministermöte hölls den 28 oktober. Ministrarna antog en deklaration om en mer hållbar kryssningstrafik genom användning av landström. De diskuterade bl.a. insatser för att främja en mer miljöanpassad flygnäring och de nordiska ländernas möjlighet att driva på för ambitiösare klimatmål inom EU. Ett sedvanligt samrådsmöte med Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden hölls också, med fokus på biologisk mångfald och EU:s gröna giv. Under hösten lanserade de nordiska miljö- och klimatministrarna också gemensamt en rapport om hur en global överenskommelse om plast skulle kunna utformas.
Den nordiska miljömärkningen Svanen fortsatte utvecklingen av en rad produktområden såsom Svanenmärkta fonder, byggnader, batterier, blöjor och leksaker. Märkningen bedrev kampanjen ”svana” och samarbetade med företaget Amazon för att guida konsumenter till mer miljöanpassade val. Nordiska ministerrådet lät, på svenskt initiativ, genomföra en analys av Svanens organisation. Analysen kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner om behov av organisatoriska förändringar.
12
| 3.7 | Ministerrådet för fiskeri och vattenbruk, | Skr. 2020/21:90 |
| jordbruk, livsmedel och skogsbruk |
Ministerrådet för fiskeri och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk fortsatte under 2020 sitt arbete utifrån gällande samarbetsprogram, framför allt med fortsatt fokus på hållbara livsmedelssystem och utvecklande av blå och grön bioekonomi. Ett nytt samarbetsprogram som gäller från 2021 utarbetades utifrån visionen för det nordiska samarbetet. Liksom tidigare genomfördes mycket arbete horisontellt mellan ministerrådets sektorer. Det årliga ministermötet, som genomfördes digitalt den 24 juni, fokuserade på sektorernas arbete relaterat till
Fiskeri och vattenbruk
Under året fortsatte samarbetet om insatser för fiskeri och vattenbruk i linje med tidigare år, men med ett ökat fokus på fiskerinäringarnas och den blå bioekonomins bidrag till visionen och handlingsplanen. Fiskerisamarbetet har i huvudsak genomförts digitalt och en stor del av fiskeriarbetet upptogs av analys- och informationsutbyte av de nationella effekterna på fiskerinäringarna av de restriktioner som införts mot bakgrund av
Jord- och skogsbruk
Jord- och skogsbrukssamarbetet under 2020 var digitalt och
De nordiska samarbetsorganen Samnordisk skogsforskning och Nordiskt kontaktorgan for jordbruksforskning arbetade fortsatt intensivt med frågor inom klimat, miljö, digitalisering och jämställdhet. Nordiska samarbets- och nätverksprojekt mellan forskare påverkades av
13
| Skr. 2020/21:90 | Livsmedel |
| I centrum för livsmedelssamarbetet stod arbete med att uppdatera de | |
| nordiska näringsrekommendationerna (NNR), i syfte att modernisera och | |
| utveckla rekommendationerna. Miljöaspekter kommer också att beaktas i | |
| uppdateringen, som ska vara klar 2022. Samarbetet om | |
| antibiotikaresistens fortsatte under året genom digitala diskussioner. | |
| Programmet Ny nordisk mat bidrar till gemensamma nordiska | |
| satsningar där måltidsupplevelser och de nordiska värderingarna är en | |
| viktig del av profileringen. Under 2020 fick projekt om bl.a. en nordisk | |
| matmässa, främjande av odling och kommersialisering av gamla frösorter | |
| ekonomiskt stöd genom programmet. Ett projekt om att återupptäcka det | |
| arktiska köket avslutades under året. På grund av |
|
| det dock svårt att genomföra planerade aktiviteter och flera av projekten | |
| förlängdes därför. |
Nordiskt genresurscenter
Nordiskt genresurscenter (NordGen) är de nordiska ländernas gemensamma institution för bevarande av växt- och djurgenetiska resurser, med huvudkontor i Alnarp. Under 2018 inleddes processen för att bygga nya lokaler tillsammans med Akademiska hus. Under 2020 fortskred arbetet och kontrakt för bygget skrevs mellan Akademiska hus och Nordiska ministerrådet. Arbetsplanen för hur NordGen ska komma till rätta med den eftersläpning av arbetsuppgifter som funnits kunde i stort följas, trots
3.8 Ministerrådet för social- och hälsopolitik
Under 2020 deltog Ministerrådet för social- och hälsopolitik i arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förverkliga visionen om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Arbetet inom det svenska ordförandeskapsprojektet Vård och omsorg på distans fortsatte under året. Beslut fattades även om ett nytt projekt med fokus på vård och omsorg på distans för perioden
Under året fortsatte arbetet med att initiera förslagen i den genomlysning som gjorts av det nordiska samarbetet på det sociala området. Rapporten överlämnades av utredaren Árni Pall Árnason 2018. Arbetet fokuserade bl.a. på att stärka det nordiska samarbetet om kunskap och insatser som fungerar samt om den frivilliga sociala sektorns roll i socialpolitiken. En arbetsgrupp tog under året fram ett förslag på ett nytt mandat och organisationsförändringar för den Nordiska medicinalstatistiska kommittén och Nordiska socialstatistikkommittén.
Under året beslutades om ett nytt mandat för Nordisk folkhälsoarena
14
folkhälsa i de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. För Skr. 2020/21:90 2021 läggs särskilt fokus på att utbyta information, erfarenheter och lärandeexempel inom området
kan förebyggas, exempelvis genom fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor.
Under året ägde ett flertal möten och kontakter rum mellan de nordiska länderna om utvecklingen av
Flera möten mellan social- och hälsovårdsministrarna i den nordiska kretsen, som i huvudsak behandlade
3.9Ministerrådet för arbetsliv
Under 2020 fortsatte genomförandet av samarbetsprogrammet inom arbetslivssektorn för åren
Året inleddes genom att de nordiska arbetsmarknadsministrarna skickade ett brev till den nya
15
Skr. 2020/21:90 Det nordiska forskningssamarbetet om framtidens arbetsmarknad fortsatte under året. Forskare från de fem nordiska länderna studerade hur framväxten av nya anställningsformer tillsammans med globala makrotrender såsom digitalisering kommer att påverka framtidens arbetsmarknader i de nordiska länderna. Under 2020 publicerades ett flertal slutrapporter, bl.a. om trender som driver förändringen på arbetsmarknaden, plattformsarbete och arbetsrätt på framtidens arbetsmarknad.
Utöver forskningsprojektet om framtidens arbetsmarknad pågår även ett nydanande arbete inom Ministerrådet för arbetsliv som ska generera kunskap om hur digitala och tekniska lösningar kan öka sysselsättningsmöjligheterna för personer med en funktionsnedsättning.
3.10Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI
Ministerrådet för jämställdhet bytte under året namn till Ministerrådet för jämställdhet och LGBTI för att tydliggöra att frågor om lika rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer som identifierar sig som queer eller intersexperson inkluderades i samarbetet under 2019. Den engelska förkortningen LGBTI används i nordiska sammanhang.
På jämställdhetsområdet prioriterades under året
Det nordiska samarbetsorganet Nordisk information för kunskap om kön publicerade en kartläggning och analys av
Två digitala nordiska jämställdhetsministermöten ägde rum under 2020,
imaj och november.
Som en del av sektorns fokus på att lyfta fram unga genomfördes vid jämställdhetsministermötet i november en dialog med två unga nordiska gästtalare där fokus var på framtidens arbetsmarknad, klimatet och vikten
16
av att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv på jämställdhetsfrågor. Skr. 2020/21:90 På mötet diskuterades också politiska åtgärder med anledning av metoo i
länderna och beslut fattades om fortsatt finansiering av en forskningssatsning om sexuella trakasserier i arbetslivet.
3.11Ministerrådet för digitalisering
Ministerrådet för digitalisering inrättades genom ett tillfälligt mandat för åren
Under 2020 fortsatte arbetet vad gäller
Inom artificiell intelligens och datautrymmen fokuserade Ministerrådet för digitalisering under 2020 på att diskutera det kommande projektet
En studie initierades under året i syfte att bidra till Ministerrådet för digitaliserings arbete med grön digital omställning. Målsättningarna med studien är bl.a. att öka kunskapen om regionens arbete med grön digital omställning och att öka kunskapen om vad digitala lösningar kan bidra med i fråga om att sänka växthusgasutsläppen i regionen.
3.12Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik
Under sommaren 2020 lanserades årets upplaga av tidskriften Nordic Economic Policy Review på temat finansmarknadsreglering och makroekonomisk stabilitet i Norden. Tidskriften ges ut årligen på initiativ av de nordiska finansministrarna i syfte att göra aktuell
17
Skr. 2020/21:90 I oktober hade de nordiska finansministrarna ett videomöte där huvudtemat var hantering av den ekonomiska krisen förorsakad av covid-
Inom ramen för visionsarbetet kommer Ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik att leda ett fyraårigt tvärsektoriellt projekt om inkluderande ekonomisk tillväxt i arbetet med den gröna omställningen. Insatsen fokuserar på hur en hållbar grön omställning till en klimatneutral ekonomi kan genomföras samtidigt som en inkluderande ekonomisk tillväxt kan åstadkommas utan ökande klyftor, bl.a. mellan stad och land. Projektet kommer också att omfatta analys av regioners ekonomiska motståndskraft vid kriser inklusive effekterna av
3.13Ministerrådet för justitiefrågor
De nordiska justitieministrarna samarbetar bl.a. för att motverka brottslighet och terrorism. Inom Ministerrådet för justitiefrågor hålls ett möte årligen mellan de nordiska ländernas justitieministrar. Årets möte planerades till den 31 augusti i Helsingör men på grund av utvecklingen av
Regelbundet hålls ministermöten om rättsliga frågor inom ramen för det nordiska samarbetet med Baltikum. Sverige kommer att stå värd när de nordiska och baltiska justitieministrarna träffas 2021.
3.14Sveriges ordförandeskapsprojekt
Under 2018 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet och lanserade fyra ordförandeskapsprojekt på områden där det fanns ett tydligt nordiskt mervärde av att växla upp samarbetet.
Det svenska ordförandeskapsprojektet Nabo, med syfte att lyfta ungas röster och sprida goda exempel, pågick under 2020 och kommer att avslutas med en konferens 2021. Arbetet bedrevs i form av fokusgruppsintervjuer med unga i de nordiska länderna men även genom att ta fram, sprida och förankra resultat och kunskap om ungas sociala inkludering i Norden. Projektet leddes av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Ordförandeskapsprojektet för hållbar arkitektur och design samt träbyggande avslutades också under 2020. Projektet resulterade bl.a. i tre rapporter som lyfter fram hållbara lösningar inom arkitektur, stadsutveckling och design samt en digital plattform för vägledning till kommuner för att öka träbyggandet.
Ordförandeskapsprojektet hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet avslutades med en konferens den 3 februari 2021. Projektets slutrapport sammanfattar resultaten i delprojekten om att öka nollemissionsfordon i städer, att skapa förutsättningar för attraktiva och klimatsmarta transporter i städer, att främja lösningar för laddning av elfordon i städer samt att utveckla en gemensam databas med information om laddstationer.
18
Ordförandeskapsprojektet som tar sikte på lösningar för vård och Skr. 2020/21:90 omsorg på distans fortsatte under året och kommer att avslutas under 2021.
Syftet med projektet är att utveckla innovativa lösningar för vård och omsorg på distans samt möjliggöra utbyte av
4Nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete
Under 2020 samordnade Danmark det informella nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet som leds av de nordiska utrikesministrarna (N5). Förutom aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor prioriterade Danmark under sitt ordförandeskap frågor som rörde
Det nordiska utrikespolitiska samarbetet är fortsatt högt prioriterat av regeringen, både i ljuset av den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet, med oroligheter i flera delar av Europa, inte minst i Belarus, och det fortsatta behovet av att hantera pandemin. Det nordiska FN- samarbetet är omfattande och tätt. Det finns ett starkt nordiskt stöd för Norges plats i FN:s säkerhetsråd
I samband med mötet på Bornholm presenterade den isländske politikern Björn Bjarnason sin rapport som följer upp den så kallade Stoltenbergrapporten från 2009. I enlighet med mandatet behandlar rapporten tre områden: cyber- och hybridfrågor, klimat och säkerhet samt utmaningar för multilateralismen och den regelbaserade världsordningen. Syftet med rapporten var, likt den tidigare Stoltenbergrapporten, att föreslå åtgärder för fördjupat nordiskt säkerhetspolitiskt samarbete inom mandatets ramar samt bidra till den politiska och akademiska diskussionen. Innehållet summeras i sammanlagt 14 rekommendationer för fördjupat nordiskt samarbete. Finland kommer, som ordförande i N5 under 2021, att ansvara för att följa upp arbetet med att genomföra rekommendationerna. De nordiska länderna har kommit överens om en prioriteringsordning för rekommendationerna och fördelat ansvaret sinsemellan vad gäller huvudansvar för att de genomförs.
Det nordiska konsulära samarbetet fortgick under hela pandemin. Särskilt under pandemins initiala fas genomfördes en mycket intensiv daglig konsulär samordning med de nordiska länderna för att möjliggöra
19
Skr. 2020/21:90 hemresor för nordiska resenärer, framförallt i situationer där kommersiella alternativ saknades. Genom samarbetet kunde de nordiska länderna samla sina resurser. Insatserna resulterade bl.a. i att motsvarande drygt 400 transporter arrangerades och mer än 9 000 svenska resenärer kunde resa hem från utlandet.
Estland samordnade det informella utrikespolitiska
5Nordiskt samarbete inom försvar och samhällets krisberedskap
5.1Nordiskt försvarssamarbete
Det nordiska försvarssamarbetet, Nordic Defence Cooperation (Nordefco), fortsatte under 2020 att vidareutvecklas i enlighet med det strategiska styrdokumentet Vision 2025. Under 2020 innehade Danmark det roterande ordförandeskapet. Fokus under året låg i stor utsträckning på att stärka och utveckla samarbetet i fred, kris och konflikt inom överenskomna områden. Som regeringen anger i propositionen Totalförsvaret
De nordiska försvarsministrarna nyttjade vid flera tillfällen under 2020 den mekanism för kriskonsultationer och informationsutbyte mellan försvarsdepartementen som etablerades föregående år, bl.a. för att utbyta information om konsekvenser av
I samband med ett trilateralt försvarsministermöte i Nordnorge i september 2020 undertecknade Finland, Norge och Sverige en avsiktsförklaring om fördjupat operativt försvarssamarbete. Avsiktsförklaringen beskriver ambitionen att kunna genomföra koordinerade militära operationer i kris och konflikt. Stegvisa åtgärder innefattar diskussioner om gemensamma säkerhetsutmaningar, etablering
20
av planeringsgrupper på ministerienivå och militär nivå samt Skr. 2020/21:90 scenariobaserade övningar. Initialt ligger fokus på Nordkalotten.
Åtgärderna bidrar till att koordinera ländernas nuvarande och framtida nationella operationsplaner. Länderna kommer även att se över möjligheten till gemensam trilateral operationsplanering. En fortsatt säkerhetspolitisk dialog mellan länderna är angelägen.
5.2Nordiskt samarbete om samhällets krisberedskap
Hagasamarbetet är ett politiskt initierat nordiskt samarbete om beredskapsfrågor som startades 2009. Under det danska ordförandeskapet 2020 låg fokus på
Under ministermötet den 11 december 2020 betonade ministrarna vikten av att upprätthålla fokus på operativt samarbete, inklusive möjligheten att ge och ta emot gränsöverskridande stöd. Finland kommer att vara ordförande under 2021 och fortsatt ha fokus på temat
6 Bilateralt nordiskt samarbete
6.1Finland
Samarbetet mellan Sverige och Finland är omfattande och relationen är mycket god. Detta märks i det nära bilaterala samarbetet i
Den 8 januari förlade Finlands statsminister Sanna Marin sitt första utrikesbesök till Sverige för att träffa statsminister Stefan Löfven och diskutera bilaterala frågor samt
21
Skr. 2020/21:90 krisberedskap, civilt försvar och kommande polissamarbetsavtal. Den 18 februari ägde ett möte rum mellan utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg och Finlands utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari i Stockholm.
När
Försvarssamarbetet med Finland har en särställning i svensk försvars- och säkerhetspolitik, med stor bredd och nära dialog. Under 2020 kunde dialogen upprätthållas delvis tack vare de säkra kommunikationsmedel som finns etablerade mellan Försvarsdepartementet och försvarsministeriet i Helsingfors. Två fysiska bilaterala möten på försvarsministernivå genomfördes under året. Samarbetet fokuserade på fortsatt genomförande av det bilaterala samförståndsavtal som ingicks år 2018. Försvarssamarbetet omfattar fred, kris och krig och syftar till att skapa förutsättningar för gemensamt militärt agerande i olika scenarier. Samarbetet omfattar ett stort antal aktiviteter, t.ex. deltog det svenska flygvapnet i den finska luftförsvarsövningen Ruska i oktober 2020.
Den 8 september 2020 beslutade riksdagen att ge regeringen utökad rätt att besluta om att ge och ta emot operativt militärt stöd inom ramen för försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 15 oktober 2020.
6.2Norge
Sverige och Norge har etablerade samarbeten inom ett stort antal olika områden. Förbindelserna är många och relationen är mycket god. Under 2020 fortsatte det intensiva utbytet på olika nivåer. Med anledning av pandemin skedde de flesta mötena digitalt, men under årets första månader och i september kunde statsrådsbesök genomföras fysiskt. I januari besökte utrikesminister Ann Linde Oslo för möten med Norges utrikesminister Ine Eriksen Søreide och ledamöter i Stortinget. EU- minister Hans Dahlgren besökte Oslo i februari för överläggningar. I september gjordes besök i Oslo av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg för samtal med norska motparter.
Liksom med de andra nordiska länderna var kontakterna mellan de svenska och norska statsministrarna, utrikesministrarna och de nordiska samarbetsministrarna mycket täta under pandemin, med ett stort antal videomöten och telefonsamtal. I början av pandemin drev Sverige på för att EU:s exportförbjud av medicinsk utrustning inte skulle omfatta Norge och andra
Frågan om de norska inreserestriktionernas effekter var särskilt prioriterad i samtalen med norska företrädare. Restriktionerna skapade olika typer av problem för boende i de svenska och norska gräns-
22
regionerna, även om arbetspendlingen till största delen kunde fortsätta som Skr. 2020/21:90 vanligt. I kontakt med norska motparter underströk regeringen därför
vikten av att restriktioner utformas på ett sätt som underlättar för boende i gränsregionerna. I slutet av 2020 bistod Sverige Norge med vidareförmedling av
Norge var under 2019 Sveriges största exportmarknad och en av Sveriges viktigaste handelspartner. På grund av
Möten och avstämningar på försvarsministernivå via säker videolänk genomfördes under året. Fokus för diskussionerna var samarbete och åtgärder inom ramen för det fördjupade operativa samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige. I försvarsbeslutet 2020 anges att samordning av operationsplanering med Norge bör ske i största möjliga utsträckning.
6.3Danmark
Sverige och Danmark har en mycket god relation och ett omfattande handelsutbyte. Besöksutbytet mellan Danmark och Sverige är brett på alla nivåer och inom alla departement. Under största delen av året skedde de flesta möten digitalt. I pandemins inledande skede hade statsminister Stefan Löfven telefonkontakt med Danmarks statsminister Mette Frederiksen för att diskutera läget med anledning av pandemin. Samtalet följdes av ett flertal samtal mellan statsministrana, liksom mellan utrikesministrarna och de nordiska samarbetsministrarna. Den 19 mars hade minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson ett möte med sin danske motpart för att diskutera prioriteringar inom utvecklingssamarbetet och områden för eventuellt samarbete mellan Danmark och Sverige. I december hade både minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg och minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson videomöten med Danmarks nytillträdde minister för nordiska frågor och utvecklingssamarbete Flemming Møller Mortensen.
Den 7 september deltog statssekreterare Krister Nilsson på en konferens i Malmö för att uppmärksamma att Öresundsbron firade 20 år. Arbetet för att stärka integrationen i Öresundsregionen i spåren av pandemin blir en viktig prioritering i det bilaterala samarbetet under 2021.
För att minska smittspridningen införde både Danmark och Sverige inreserestriktioner och gränskontroller. Detta skapade utmaningar för gränsregionen och en nära dialog om frågan fördes mellan regeringsföreträdare, inte minst de nordiska samarbetsministrarna. Undantagsregler kunde införas i gränsregionen i syfte att underlätta för de som lever och verkar över gränsen.
Försvarssamarbetet mellan Sverige och Danmark fokuserade under 2020 på att fortsätta genomföra det bilaterala samförståndsavtal om försvarssamarbete som ingicks år 2016. Under året gjordes en uppföljning av regeringens tidigare bemyndigande till Försvarsmakten om att förhandla ett avtal om fördjupat marint samarbete.
23
| Skr. 2020/21:90 | 6.4 | Island |
| Samarbetet och relationerna med Island är mycket goda, men på grund av | ||
| pandemin kunde inga besök på politisk nivå genomföras under 2020. | ||
| Utrikesminister Ann Linde hade dock nära kontakt med sin isländske | ||
| kollega Guðlaugur Þór Þórðarson bl.a. för att diskutera utmaningar | ||
| kopplade till pandemin. Även minister med ansvar för nordiska frågor | ||
| Anna Hallberg hade kontakt med sin isländske kollega Sigurður Ingi | ||
| Jóhannsson. Diskussioner fördes om möjligheter att utöka samarbetet | ||
| mellan Sverige och Island om exportfrämjande. | ||
| Under våren ägde ett telefonsamtal rum mellan statsminister Stefan | ||
| Löfven och Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, där aktuella frågor | ||
| av gemensamt intresse togs upp. | ||
| Sverige bistod Island med vidareförmedling av |
||
| upphandlats enligt |
||
| 7 | Nordområdessamarbetet |
| 7.1 | Arktis |
| Arktis är en viktig komponent i de nordiska ländernas samarbete och | |
| politiska utbyte. Arktisfrågor berördes vid ett digitalt utrikesministermöte | |
| under Nordiska rådets session i oktober. I november publicerade de | |
| nordiska utrikesministrarna en gemensam artikel om samarbetet för | |
| Arktis, där människorna, freden och klimatet stod i centrum. | |
| Arktissamarbetet präglades under året av |
|
| planerade fysiska aktiviteter fick antingen skjutas upp eller omvandlas till | |
| digitala arrangemang. | |
| Nordiska ministerrådets samarbetsprogram Partnerskap för Arktis | |
| hållbarhetsperspektiv baserat på Agenda 2030 med fyra huvudteman: | |
| people, planet, prosperity och partnership (människor, planeten, välstånd | |
| och partnerskap). Under 2020 fördelades totalt knappt 9,4 miljoner danska | |
| kronor till projekt inom ramen för programmet. Under 2021 förväntas | |
| Nordiska ministerrådet besluta om ett nytt samarbetsprogram för perioden | |
| Island innehar det tvååriga ordförandeskapet för Arktiska rådet 2019– | |
| 2021 följt av Ryssland. Trots pandemirestriktioner kunde Arktiska rådet | |
| bl.a. genomföra ett nytt samarbetsinitiativ om marina Arktisfrågor (den så | |
| kallade SAO based Marine Mechanism) i form av en webbseminarserie | |
| under hösten med ett brett deltagande. | |
| Sverige presenterade i september en förnyad strategi för den arktiska | |
| regionen i form av en skrivelse till riksdagen, Strategi för den arktiska | |
| regionen (skr. 2020/21:7). Under 2020 och 2021 kommer alla nordiska | |
| länder att ha uppdaterat sina nationella Arktisstrategier. Ett arbete inleddes | |
| med att se över det gemensamma meddelandet från |
|
| EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en | |
| 24 | integrerad |
| 7.2 | Barents | Skr. 2020/21:90 |
Barentssamarbetet kännetecknas av långvariga och starka mellanfolkliga kontakter mellan de deltagande länderna. Verksamheten leds av medlemsländerna och berörda regioner samt bedrivs konkret och medborgarnära. Ungdomar har en central plats i samarbetet. Norge leder arbetet i Barentsrådet fram till hösten 2021 och Västerbottens län leder Regionrådet under samma period. Arbetet präglades under året av covid-
Under året inleddes ett arbete inom ramen för samarbetet med att uppdatera Barents klimathandlingsplan. Arbetet engagerar samtliga arbetsgrupper och förväntas vara slutfört under hösten 2021. Antalet särskilt förorenade områden i nordvästra Ryssland fortsatte att minska. Inom transportområdet hölls flera digitala arrangemang för att stärka samverkan om gröna transporter. Ett arbete inleddes för att bilda en projektfond för att stärka de projektorienterade inslagen i samarbetet.
I egenskap av ordförande i Regionrådet arrangerade Västerbottens län flera i huvudsak digitala aktiviteter under året, bl.a. med fokus på rovdjursfrågor, jämställdhet, ungdomar och hälsa. Sverige är tillsammans med den finska regionen Karelen ordförande i arbetsgruppen för hälsa och sociala frågor fram till hösten 2021. Prioriterade områden är förbättrad hälsa, bättre förutsättningar för barn och ungdomars utveckling samt ökad tillgång till hälsovård i glesbygden. Under året bedrevs ett internt arbete i Sverige för att höja ambitionsnivån och rikta resurserna till områden där Barentssamarbetet har ett särskilt mervärde. Områden som lyfts fram är klimat och miljö, civil krisberedskap och stärkt mellanfolkligt samarbete, med särskild tonvikt på ungdomar. Slutsatserna från den interna processen kommer under 2021 att tas vidare i medlemskretsen.
25
Skr. 2020/21:90
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Olsson Fridh
Föredragande: statsrådet Hallberg
Regeringen beslutar skrivelse Nordiskt samarbete 2020
26