Riksdagens skrivelser till regeringen

1	Inledning	Skr. 2020/21:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder
regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som
överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).
Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste
kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats
som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen
sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2020.
För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt
vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått
omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo-
visningsperiodens utgång.
Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks-
dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel-
sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut.
Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn.
Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende-
grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt
väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement
som den 1 januari 2021 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt
uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet.
Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud-
avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2018/19,
2019/20 och det nu pågående riksmötet 2020/21 fram till årsskiftet.
Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till
regeringen från och med nr 138 från riksmötet 2019/20 till och med nr 158
från riksmötet 2020/21. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de
riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats
som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens
beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkänna-
givanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts-
betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i
redovisningen med en asterisk (*).
I konstitutionsutskottets senaste betänkande om behandlingen av riks-
dagens skrivelser (bet. 2020/21:KU2) framhåller konstitutionsutskottet
vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt och
gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att
behandla riksdagens tillkännagivanden. Om den redovisade tidsåtgången
är rimlig bör, enligt konstitutionsutskottet, bedömas med hänsyn till
tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.
Regeringen instämmer i detta, men vill samtidigt påpeka att den stora
ökningen av antalet tillkännagivanden under senare år också får betydelse
för regeringens förutsättningar att behandla tillkännagivandena skynd-
samt. Detta gäller särskilt i en situation som den förevarande med en
pågående pandemi.
Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är
kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen
varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som	3
	3

2Redovisning

2.1Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

1. Rskr. 2019/20:140

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2019/20:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2019/20:319

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2019 Skr. 2019/20:103, bet. 2019/20:KU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2019/20:325

Verksamheten i Europeiska unionen under 2019

Skr. 2019/20:115, bet. 2019/20:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2020/21

4. Rskr. 2020/21:34

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2019 Skr. 2019/20:75, bet. 2020/21:KU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2020/21:65

Höständringsbudget för budgetåret 2020

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Statsråds- beredningen

2.2Justitiedepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2012/13

1. Rskr. 2012/13:144

Snabbare betalningar

Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4), 2018/19:75 (Ju 1) och 2019/20:75 (Ju 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för närings- livet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betal- ningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxt- verket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redo- visades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regerings- kansliet. Under hösten 2019 beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition och i samband därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

2. Rskr. 2013/14:201

Konsumenträtt

Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19),
Justitie-	2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8), 2018/19:75 (Ju 3) och 2019/20:75
departementet	(Ju 2).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör
	återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en
	fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas
	senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet.
	2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedeparte-
	mentet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande.
	Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet
	bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om
	betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett
	arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka
	eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kart-
	läggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade
	kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av
	sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och
	innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett
	initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå
	näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa
	betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom
	näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan
	kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig.
	Näringsdepartementet remitterade dessutom under våren 2018 en prome-
	moria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betal-
	ningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas
	yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxt-
	verket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redo-
	visades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regerings-
	kansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva
	affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka
	företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betal-
	tider. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition och i
	samband därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Riksmötet 2014/15
	3. Rskr. 2014/15:77
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22),
	2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10) och 2018/19:75 (Ju 5),
	2019/20:75 (Ju 4).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för
8	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en

redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.

Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om.

I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i
Justitie-	regleringsbreven för 2019, 2020 och 2021.
departementet	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett
	nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och
	kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten
	fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en
	långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas
	vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro
	i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning
	det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för
	att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan
	att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i
	utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet
	kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.
	Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil-
	anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten
	mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge
	myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med
	sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid
	ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att
	redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt
	stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom
	uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet
	anställda med 10 000 till 2024.
	Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser,
	bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla
	polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten.
	Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med
	nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i
	budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet.
	2014/15:JuU1 s. 40 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av
	Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för
	egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a.
	tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent
	ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131).
	Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga
	som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
	Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den
	19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till
	butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.
	2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet,
	genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och
	därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021.
10	Punkten är slutbehandlad.

Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). I regeringens skrivelse 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen riksdagen om att så hade skett och att punkten därmed var slutbehandlad. Av Konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att Justitie- utskottet anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses innebära att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister prioriteras. Enligt utskottet behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att prioritera arbetet mot sådana brott och att punkten därmed inte kan anses vara slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Den 21 mars 2019 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Polismyndigheten lämnade sin redovisning till regeringen i februari 2020. Polismyndigheten arbetar med trygghetsskapande åtgärder, utredning och lagföring, och i samarbete med Säkerhetspolisen även med att reducera handlingsutrymmet för våldsbejakande extremister, i syfte att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Regeringen har vidare, med beaktande av tillkänna- givandet, internt påbörjat prioriterat arbete med en översyn av lagstiftningen om olaga intrång och hemfridsbrott. I arbetet ingår att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om kvalifikations- grunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Regeringens ambition är att förslagen ska remitteras under våren 2021. Regeringen har därutöver vidtagit ett antal andra åtgärder för att den typen av brott som avses ska hanteras effektivt av rättsväsendet. Lagändringar har t.ex. gjorts rörande skadegörelse och olaga hot. Straffskalan för grov skadegörelse har skärpts och bestämmelsen har kompletterats med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är därmed slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 10.

4. Rskr. 2014/15:102

Tydligare reaktioner på ungas brottslighet

Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24), 2016/17:75 (Ju 20), 2017/18:75 (Ju 11), 2018/19:75 (Ju 6) och 2019/20:75 (Ju 5).

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Justitie-

departementet Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkänna- givande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012: 34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, skulle införas. Påföljden föreslogs innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett. Riksdagen har antagit rege- ringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lagänd- ringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2014/15:127

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32), 2016/17:75 (Ju 24), 2017/18:75 (Ju 13), 2018/19:75 (Ju 8) och 2019/20:75 (Ju 6). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15–16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju

2016:C). Utredaren redovisade i juni 2017 sitt uppdrag i promemorian Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37), som remissbehandlades. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen propositionen Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling (prop. 2019/20:179). I den lämnades förslag till en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som möjliggör för myndigheter att i enskilda fall besluta att den som begär att få en kopia av en allmän handling ska betala avgiften för kopian helt eller delvis innan kopian lämnas ut. Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:KU6, rskr. 2020/21:36). Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att riksdagens tillkännagivande tillgodosetts genom den översyn som gjorts. Punkten är slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:138

Straffrättsliga frågor

Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9) och 2019/20:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänk- andet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riks- dagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75 brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde

Justitie-regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för

departementet straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Frågan bereds inom Regeringskansliet.

Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminali- sering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på för- mögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om kriminalisering av försök till häleri, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 48.

7. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11) och 2019/20:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihets- berövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en

praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med	Skr. 2020/21:75
Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring	Justitie-
i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna	departementet
av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018,
rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den
7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbets-
uppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
(2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som
rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen
som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i
kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning
med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir.
2019:89). En av de frågor som ska utredas är om ordningsvakter kan utföra
ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten.
Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för
Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som
frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387)
eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer
ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt
plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade
uppgifter. Utredningen ska redovisas den 21 maj 2021. Regeringen avser
vidare att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polis-
myndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten
är inte slutbehandlad.
8. Rskr. 2014/15:153
Kriminalvårdsfrågor
Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27),
2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12) och 2019/20:75 (Ju 9).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*:
Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör
skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad
brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i
juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i
betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott
(SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen
Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.
2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att
återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen
bedömer att skärpta reaktioner på återfall bör hanteras genom en
förändring av reglerna om återfall snarare än genom en förändring av
reglerna om villkorlig frigivning. Frågan bereds i Regeringskansliet.
Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Riksmötet 2015/16

9. Rskr. 2015/16:36

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13) och 2019/20:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om före-

tagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2015/16:106

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15) och 2019/20:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Polisverksamhet är en personalintensiv verksamhet och för att stärka och utveckla den polisära verksamheten är det därför främst mer personal som behövs. Regeringens satsning på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 anställda jämfört med antalet anställda vid ingången av 2016. I budgetpropositionen för 2021 ökar regeringen anslaget till Polismyndigheten med 1,9 miljarder kronor vilket medför en anslagsnivå som är i linje med myndighetens äskande för budgetåret.

Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har med anledning av uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Myndigheten har också tillsatt ett tillväxtråd och i arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen har en nationell kompetensförsörjningsstrategi och kompetensförsörjnings-

plan tagits fram. Polismyndigheten har också stärkt rekryterings- kapaciteten för att möta verksamhetens behov i tillväxtarbetet. Vid halvårsskiftet 2020 hade antalet anställda ökat med mer än hälften av totalt 10 000. Den betydande personalökningen som satsningen medför innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt större. Det kommer också medföra att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. Under de senaste åren har Polismyndigheten ökat graden av systematiskt och enhetligt arbete med sin kompetensförsörjning för att säkerställa rätt kompetens i förhållande till verksamhetens behov. Många av de civilanställda som har anställts under senare år har stärkt upp kärnverksamheten på olika områden. År 2015 arbetade enligt Polismyndighetens årsredovisning 20 492 personer i kärnverksamheten. År 2019 var motsvarande siffra 22 574 personer. Det är 2 082 fler och 75 procent av denna ökning utgörs av annan personal än poliser. Exempelvis har antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet ökat och det finns också möjligheter för civilanställda att erhålla polismans befogenhet. Polismyndigheten genomför funktionsutbildningar och avser att utvidga dessa ytterligare. Funktionsinriktad polisutbildning innebär att civilanställda i Polismyndigheten kan genomgå polisutbildning och därmed erhålla polismans fulla befogenhet. Utifrån den kraftfulla satsning som görs på polisverksamheten förväntar sig regeringen att verksamheten fortsätter att utvecklas och stärkas vartefter personalresurserna ökar. En effektiv verksamhet kräver god planering och styrning samt bra förutsättningar att kunna följa upp verksamheten. Regeringen har vid flera tillfällen sedan 2015 gett Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla den interna styrningen och uppföljningen vilket också skett stegvis. Under 2019 genomförde Polismyndigheten ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksamhetsplan som ska gälla för åren 2020–2024. Den bygger på strategi 2024 i vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande.

Regeringen har skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Den sista april 2020 fanns det 3 300 studenter på grundutbildningen till polis.

För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen dessutom genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som
Justitie-	slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen
departementet	hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
	I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten
	skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
	målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i
	lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polis-
	myndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta
	områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017.
	I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag
	att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta
	områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle
	också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver
	i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndig-
	heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de
	utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål
	för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala
	handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena
	är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala
	lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade
	effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är
	enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda.
	Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par
	år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen
	avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.
	Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden
	och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I
	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018
	ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare
	genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020
	fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får
	uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet
	i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde ikraft den 31 mars 2020.
	Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett
	brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden
	blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt
	tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och
	felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet.
	Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i
	folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den 1
	oktober 2021.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen
	myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
18	vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en

stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas.

Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser.

Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer – som butiker och köpcentrum – fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reform- programmet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. I december 2020 beslutade regeringen om handlingsplanen Ett Sverige som håller ihop – Regeringens insatser för minskad segregation och goda livschanser för alla (A2020/02652). Handlingsplanen innehåller insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet.
Justitie-	2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att fortsatt hantera de frågor som
departementet	tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården.
	I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende
	Kriminalvården gav regeringen myndigheten i uppdrag att redovisa
	vidtagna och planerade åtgärder som syftade till ett effektivt
	resursutnyttjande. I regleringsbreven för 2018, 2019 och 2020 har
	regeringen ålagt Kriminalvården att redovisa vidtagna och planerade
	åtgärder för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade
	medel, samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten. Uppföljning av
	kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes-
	och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp
	till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker också löpande i dialog
	med myndigheten bl.a.	vid	månadsmöten	och	den	årliga
	myndighetsdialogen. Mot bakgrund av den kraftiga klienttillströmning
	som påverkat beläggningsgraden i häkte och anstalt under de senaste åren
	uppdrog regeringen i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 att redovisa
	myndighetens plan för den framtida platskapaciteten. Av redovisningen
	skulle bl.a. framgå hur myndigheten hade planerat för att skapa en hög
	grad av flexibilitet i platstillgången, på vilket sätt de verksamhetsmässiga
	behoven tillgodosågs samt hur kravet på resurseffektivitet tillgodosågs.
	Uppdraget redovisades i samband med budgetunderlaget för 2021–2023.
	Kriminalvården har i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att inkomma med
	en uppdaterad plan för den framtida platskapaciteten. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärk-
	sammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens
	kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har
	under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av
	2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den
	region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet
	anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu
	ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar
	för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig
	utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny
	enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-
	operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga
	tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC minskade mellan 2016 och
	2017. Under 2018 ökade väntetiden igen men under 2019 har stora
	förbättringar avseende svarstiderna skett. Utifrån den medborgar-
	mötesstrategi som Polismyndigheten fastställde 2017 har myndigheten
	arbetat för att förbättra servicen mot allmänheten. Som ett led i detta arbete
	har myndigheten under 2017 och 2018 introducerat olika typer av e-
	tjänster, bl.a. för ansökan av olika tillstånd. Polismyndigheten fick,
	tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, i reglerings-
	breven för 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende digital
	bevisning. Uppdraget redovisades i februari 2019. Av samma redovisning
	framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att undersöka
20	möjligheten att utveckla	”Mina	sidor” i syfte	att	kunna	erbjuda

medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhetsplan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov. Regeringskansliet har under 2020 fortsatt att följa utvecklingen vad gäller myndighetens tillgänglighet och väntetiderna. Av Polismyndighetens årliga serviceundersökning 2020 framgår att 77 procent av de som kommer i kontakt med PKC är nöjda eller mycket nöjda med verksamhetens tillgänglighet och hela 96 procent är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet. Motsvarande siffror för 2019 var 67 procent respektive 92 procent. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i syfte att myndigheten ska kunna anställa mer personal för att förstärka verksamheten, vilket också har skett. Antalet anställda har de senaste fem åren ökat med mer än 5 400 personer. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. På förslag av regeringen har även särskilda medel tillförts i syfte att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Så gjordes i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99). Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en, för Polis- myndigheten, gemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brotts- plats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultat- förbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat sedan 2017.

Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förunder- sökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt infor- mationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för
Justitie-	att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar
departementet	kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i
	februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag
	att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina
	meddelanden. Uppdraget ska redovisas i februari 2021. För att inhämta
	mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan
	med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen
	myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget
	redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades
	för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 7, 18, 39 och 44.
	11. Rskr. 2015/16:149
	Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
	Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8) och skr.
	2017/18:75 (Fö 6), skr. 2018/19:75 (Ju 18) och skr. 2019/20:75 (Ju 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet.
	2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende
	yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95.
	Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betän-
	kande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvars-
	maktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i
	samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett
	särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för
	2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen
	att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom
	Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare be-
	dömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell
	veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i
	Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att
	remissinstanserna motsatte sig förslaget.
	I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt
	Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veteran-
	centrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i reglerings-
	brevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner
	som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad
	verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen
	för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade
	regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli
	2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att
	tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat.
	Riksdagen har meddelat (bet. 2017/18:KU21) att den inte delar
	regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat
22	och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 35
22

punkt 2). De militära aspekterna i detta tillkännagivande har riksdagen inte haft några synpunkter på. Frågan om åtgärder avseende stöd till civila som gjort internationell insats kvarstår. Ärendet bereds inom Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras tillsammans med civila myndigheter som deltar med utsänd personal i internationella insatser och internationell verksamhet. I juni 2020 genomförde Justitiedepartementet ett möte med Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där myndigheterna ombads ge sin syn på veteranutredningens lagstiftningsförslag och redogöra för det arbete som genomförts på myndigheterna för att stärka stödet för personal och anhöriga till personal som deltagit i internationell insats eller verksamhet.

Frågan är komplex på grund av myndigheternas olika förutsättningar, inte minst då den internationella verksamheten varierar väsentligt i fråga om uppdragens karaktär och omfattning och då skilda förutsättningar råder för olika utsända personalkategorier. För civil personal som deltar i internationella insatser och verksamhet regleras anställningsvillkor dels genom gällande regleringar, dels i kollektivavtal. Samsyn saknas hos berörda myndigheter om utredningens förslag till lagstiftning. Det bedöms av flera myndigheter som svårt att överblicka de organisatoriska och finansiella konsekvenserna av förslaget om en särskild lagstiftning. Därtill har omvärldsläget, insatsernas natur och omfattning förändrats sedan utredningen genomfördes. Myndigheterna har också utvecklat sitt arbete med att omhänderta utsänd personal före, under och efter deltagande i internationella insatser och verksamhet och bland annat vidtagit åtgärder för att förstärka rutiner för förberedelser inför uppdrag och stärka stödet till hemkommande och deras anhöriga.

Ett uppföljande möte med berörda myndigheter planeras under våren 2021 för en förnyad bedömning av vilka behov som kvarstår för att stärka stödet för civila som deltagit i internationella insatser. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2015/16:158

Åtgärder mot missbruk av svenska pass

Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19) och skr. 2019/20:75 (Ju 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet – om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Regeringen beslu- tade den 6 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över lagråds- remissen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten. Arbetet med

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

propositionen har blivit fördröjt men ärendet är under beredning. En proposition förväntas överlämnas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2015/16:174

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20) och 2019/20:75 (Ju 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behand- lingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Åtgärden ligger i linje med tillkännagivandet såvitt avser villkorlig frigivning men behandlar inte frågan om permissioner. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21) och 2019/20:75 (Ju 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling

till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. De synpunkter som lämnades vid mötena visar att intresset för frågorna är litet. Beredningen av frågorna fortsätter i Regeringskansliet. Regeringen kan återkomma till riksdagen tidigast under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23) och 2019/20:75 (Ju 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhets- brottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Regeringen bedömde att tillkännagivandet inte var slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55),2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24) och 2019/20:75 (Ju 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att
departementet	renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.)
	och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713
	yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 redogör regeringen
	vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att
	regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla
	Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd
	för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har
	tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har
	därmed bifallit motionerna 2015/16:56,	2015/16:2101 yrkande 3,
	2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit
	motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597.
	2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k.
	bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om
	tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om
	kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende.
	Departementspromemorian Tillstånd till	offentlig danstillställning
	(Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats.
	Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 55.

17. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26) och 2019/20:75 (Ju 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för

någon (dir. 2020:30). Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

18. Rskr. 2016/17:45

Falska polisbilar

Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28) och 2019/20:75 (Ju 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

5.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffnings- medel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande

2.Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–5.

19. Rskr. 2016/17:90

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37),
Justitie-	skr. 2018/19:75 (Ju 30) och skr. 2019:20:75 (Ju 21).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades
	denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte
	hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet
	skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av
	syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad
	och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens
	intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika
	slag. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombild-
	ningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin
	slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten
	sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som
	regeringen följer noga och får löpande information om. I regleringsbreven
	för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande
	hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen.
	Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan
	rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick
	Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga
	särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt
	förankrad	polisverksamhet.	Av	redovisningen	framgick	att
	Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala
	polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en
	polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid
	lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva
	polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser
	i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av
	regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens
	årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50
	procent.
	I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att
	analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsätt-
	ningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället.
	Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp
	mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen
	redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verk-
	samhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka
	månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende
	bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för
	2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken
	utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i
	vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polis-
	myndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga
28	möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i

vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för 2019, 2020 och 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.

Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civil- anställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024.

Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommun- poliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slut- behandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts- förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete
Justitie-	utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och
departementet	besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i
	anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom
	sitt eget område.
	I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag
	att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i
	målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i
	lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan
	verka på det sätt som är avsett gav regeringen i regleringsbrevet för 2018
	Polismyndigheten i uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i
	vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå
	och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
	Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hade samtliga 290
	kommuner, vid 2018 års utgång, tillgång till en kommunpolis. I vissa fall
	finns flera kommunpoliser i samma kommun, och i andra fall finns
	kommunpoliser som ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet
	områdespoliser ökade från 580 i december 2017 till 616 i december 2018.
	Områdespoliser fanns vid utgången av 2018 i 90 av de 95 lokalpolis-
	områdena, jämfört med december 2016 då det fanns områdespoliser i drygt
	hälften av lokalpolisområdena.
	I fördelningen av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den
	personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018
	gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga
	mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska
	operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av
	vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I
	årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig
	strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I
	strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete.
	Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska finnas några utsatta
	områden i Sverige. På kortare sikt är målet att den negativa utvecklingen i
	utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar och att det finns en god
	förmåga att bekämpa brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten
	lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta bostadsområden är att vara
	en fysiskt närvarande polis som arbetar relationsskapande och gräns-
	sättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. En av förutsättningarna
	för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens
	satsning på fler polisanställda. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med
	regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i
	områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i
	de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot
	definierade effektmål.
	Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, med-
	borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek-
	tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med-
	borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och
	bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom
	den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör
30	grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande

betydelse för samverkan med kommunerna. Vid utgången av 2018 fanns utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 kommuner. Detta är en ökning i förhållande till de 280 kommuner som hade medborgarlöften vid utgången av 2017.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut- behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.

I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndig- heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen
Justitie-	avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.
departementet	Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden
	och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I
	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018
	ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare
	genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020
	fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får
	uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet
	i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde ikraft den 31 mars 2020.
	Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett
	brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden
	blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt
	tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och
	felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet.
	Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i
	folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den
	1 oktober 2021.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen
	myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
	vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en
	stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen
	Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa
	ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för
	annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska
	särskilt redovisas.
	Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden
	är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att
	öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning
	kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående
	brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser.
	Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna
	att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny
	kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer – som
	butiker och köpcentrum – fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på
	tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att
	få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari
	i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,
	Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för
	2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med
	kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten
	redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det
	brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur
	myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver kamera-
32	bevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med kamera-

bevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021.

Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten.

Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s 71). Polis- myndigheten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande praktiska moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöringen. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ inlett en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att man under 2018 vidtagit en rad åtgärder, både reaktiva och proaktiva, för att förbättra bekämpningen av brott mot äldre personer. Utredningar av brott mot äldre är komplexa och kräver ett nationellt helhetsperspektiv. Det finns därför en särskild arbetsgrupp, Circa- gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samord- ning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksam- hetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. Under 2018 lades särskild kraft vid att identifiera seriebrott i ärendeflödet, detta för att bidra till såväl adekvat lagföring av gärningspersoner som till att kunna ge fler brottsoffer upprättelse. Lagförda brott rapporteras till

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Europol eftersom de som dömts ofta återkommer i samma eller liknande
Justitie-	brottslighet i andra länder.
departementet	Circa-gruppen har även genomfört utbildningsinsatser för polisanställda
	över hela landet för att höja kunskapen om den här brottsligheten och om
	vad som är viktigt att tänka på i kontakten med brottsoffren. Det har också
	bedrivits ett brottsförebyggande arbete i form av bl.a. föreläsningar i
	samverkan med seniora intresseorganisationer.
	Äldre tillhör en särskilt drabbad grupp när det gäller bedrägerier genom social
	manipulation, s.k. vishing. För att stävja utvecklingen, som under 2018 eskalerade
	allt mer, har Polismyndigheten bedrivit omfattande informationsinsatser riktade
	mot äldre via tv och radio samt flera andra typer av kanaler. Brott som
	systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av internationella
	brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. I februari
	2018 presenterade regeringen ett åtgärdspaket i syfte att göra Sverige till
	ett mindre attraktivt land för den här typen av inresta, kriminella ligor.
	Bland annat fick Polismyndigheten i uppdrag att långsiktigt förstärka de
	polisiära insatserna mot den aktuella brottsligheten och säkerställa att
	brotten utreds på ett ändamålsenligt sätt, med effektiva metoder och med
	rätt resurser. Inom ramen för uppdraget skulle också Polismyndigheten,
	Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en
	närmare samverkan dem emellan kan försvåra för nätverken att begå brott
	i Sverige. Av slutredovisningen som lämnades i februari 2020 framgår att
	myndigheterna vidtagit ett flertal åtgärder på området och att de avser
	utveckla samarbetet ytterligare.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-
	behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte
	dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad
	brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om
	kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och
	tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens
	skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att
	skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande
	(2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig
	riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen
	beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i
	denna del till handlingarna och redovisade detta i skr. 2018/19:75.
	Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att
	tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett
	i skr.	2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade
	regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Regeringen
	har beslutat att inrätta ett nationellt och sektorsövergripande
	kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (hedersvåld) vid
	Länsstyrelsen i Östergötland. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att förbereda
	inrättandet av ett sådant centrum och en av centrets uppgifter ska vara att
	regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige.
	Länsstyrelsen i Östergötland ska redovisa åtgärder och en plan för det
	fortsatta arbetet senast den 1 september 2021 och uppdraget i sin helhet
34	senast	den 25 mars 2022. Vidare har Hedersbrottsutredningen i

betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) den 7 oktober 2020 bland annat föreslagit att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Betänkandet bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Om ett särskilt hedersbrott införs kommer statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av polisens Nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden.

Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och så väl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e- handelsbranschen för att få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis. Under året hade Polismyndigheten återkommande möten med representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brottsdrabbade.

Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: ”I en tid då den internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kun- skapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärk- samhet i media och på olika kunskapsarenor.”

Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informations- kampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kort- bedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande.

Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler
Justitie-	personer.
departementet	Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna
	minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera
	punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade
	identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt
	begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017
	tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som
	begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina
	resultat i SOU 2019:14 Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation där
	en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om
	ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation.
	I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten
	beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till
	ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brotts-
	utredande myndigheter (prop. 2017/ 18:291) som riksdagen beslutade om
	under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brotts-
	utredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och
	med den 1 september 2019.
	När det gäller bedrägerier som begås mot äldre så har Polismyndigheten
	vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Ett
	viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot
	äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom
	samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och
	jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns
	gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet.
	Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går
	igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet
	och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen
	ser också till så att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt
	kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner
	och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndig-
	heten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende
	bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i
	samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom
	Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om
	brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av
	brottsoffer.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-
	behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.6). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte
	dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därmed åter som öppen.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 17, 21, 35, 44 och 49.
	20. Rskr. 2016/17:133
	Associationsrätt
	Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31) och
36	2019/20:75 (Ju 22).
36

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder i syfte att påverka könsfördelningen i bolags- styrelser. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar (prop. 2019/20:194), där regeringen uttalade att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat (s. 50). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoritet mot förslaget som hittills funnits. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

21. Rskr. 2016/17:189

Familjerätt

Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829, 2016/17:2345 yrkande 4, 2016/17:3143 yrkande 12, bet. 2016/17:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47), 2018/19:75 (Ju 32) och 2019/20:75 (Ju 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möj- ligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Regeringen beslutade i augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. I januari 2020 överlämnades betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2) som behandlar bl.a. den frågan. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att under våren 2021 besluta en proposition där den kvarvarande fråga som tillkännagivandet tar upp kommer att behandlas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkänna- gett det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutred-

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	ning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överläm-
Justitie-	nade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkan-
departementet	det har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 februari 2021
	lagrådsremissen Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister.
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under
	våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	22. Rskr. 2016/17:200
	Valfrågor
	Mot. 2016/17:3293 yrkande 4, bet. 2016/17:KU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 51), 2018/19:75 (Ju 33) och
	2019/20:75 (Ju 24).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökat valdeltagande
	för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed
	bifallit motion 2016/17:3293 yrkande 4. Den 26 mars 2020 beslutade
	regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att
	bl.a. överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att förenkla
	för utlandssvenskar att delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet
	och därmed även öka valdeltagandet bland utlandssvenskar (dir. 2020:30).
	Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2021. Genom
	direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slut-
	behandlad.
	23. Rskr. 2016/17:203
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet.
	2016/17:JuU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 52), skr. 2018/19:75 (Ju 34)
	och skr. 2019/20 (Ju 25).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande
	extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att
	säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism och
	tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19	s. 35 f.).
	Kriminalvården har mellan den 13 oktober 2016 och 31 mars 2020 haft
	regeringens uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism.
	Kriminalvården tillfördes resurser för uppdraget som bland annat
	omfattande intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte
	såväl nationellt som internationellt. Uppdraget har slutredovisas den
	30 mars 2020 (Ju2019/01233). Kriminalvårdens vidtagna	åtgärder
	redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetproposi-
	tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Den 25 februari

2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36) och 2019/20:75 (Ju 27).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande

35.I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien skulle belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingick att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering – en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 31 mars 2021. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 juli 2020 förlängdes utredningstiden. Uppdraget i sin helhet ska i stället redovisas senast den 31 maj 2021. I samband med att direktiven beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:34). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom
Justitie-	det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta
departementet	för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26.
	Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrotts-
	lagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regle-
	ringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp
	utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som
	sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt
	övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den
	nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k.
	överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant
	sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan
	vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler,
	konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som
	tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya
	regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt
	övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en
	särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den
	bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt
	brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens
	uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet.
	2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt
	brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj
	2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta
	för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion
	2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019
	propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen
	föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i
	straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse
	särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering,
	präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan
	brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt
	hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna
	komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen
	informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop.
	2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens
	lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Lagändringen trädde i
	kraft den 1 januari 2020. En särskild utredare har haft i uppdrag att över-
	väga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen
	av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget
	har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas
	som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller
	val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i
	betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland
	annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern
40	18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick

ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivan- det omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redo- visades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingår också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

mot tjänsteman skärps. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remissbehandlats. Den 20 februari 2020 gav regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga brottslighet och ordningsstörningar på simhallar och bibliotek. Uppdraget redovisades den 15 september 2020 (Brås rapport 2020:10 Simhallar och bibliotek – En kartläggning av brott och ordningsstörningar). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 19, 24 och 43.

25.Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare

Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60), 2018/19:75 (Ju 39) och 2019/20:75 (Ju 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva sam-

verkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. En långsiktig målsättning under de kommande tre åren är också att kunna fånga vilka arbetsformer och arbetssätt som är lovande för olika målgrupper för sociala insatsgrupper. Ytterligare en målsättning är att kunna utveckla ett mer konkret stöd, som är byggt på bästa tillgängliga kunskap, för det lokala arbetet med sociala insatsgrupper.

Regeringen har i regleringsbrevet 2020 (S2019/05315/RS (delvis)) gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Socialstyrelsen ska bl.a. vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Socialstyrelsen ska genom utåtriktade aktiviteter sprida aktuell kunskap om metoder, arbetssätt och goda exempel till kommuner och andra berörda aktörer. Uppdraget ska bl.a. säkerställa att placerade barn och unga får en god, trygg och säker vård samt säkerställa den sociala barn- och ungdomsvårdens arbete med särskilt utsatta grupper av barn och unga stärks, inte minst i särskilt utsatta och prioriterade områden. En slutredovisning ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2023. En delredovisning med en plan för arbetet inom uppdraget lämnades den 24 mars 2020. Av denna plan framgår t.ex. att Socialstyrelsen och Polismyndigheten har skapat samverkansgrupper i syfte att samverka kring brottsförebyggande arbete mellan socialtjänst och polis lokalt. Även Skolverket har tillkommit i denna samverkansgrupp. Vidare framgår av planen att Socialstyrelsen har påbörjat ett kartläggningsarbete av bästa tillgängliga kunskap om metoder och arbetssätt som syftar till att motverka att barn och unga från 7–20 år begår brott. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Regeringen avser att skriva av riksdagsskrivelsen i denna del. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, skulle införas.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Påföljden föreslogs innefatta tydliga inskränkningar i den unges
Justitie-	rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest.
departementet	Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk över-
	vakning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick
	anses tillgodosett. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.
	2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lagändringarna trädde i kraft den
	1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.
	26. Rskr. 2016/17:236
	Arbetskraftsinvandring
	Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 63), 2018/19:75 (Ju 40) och
	2019/20:75 (Ju 31).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket
	till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrations-
	verket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för
	arbetskraftsinvandring (bet. 2016/17:SfU17 s. 7).
	Migrationsverket har kommit in med en hemställan om
	förordningsändringar för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte
	med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för
	arbete och andra tillstånd för arbete. I hemställan anges bl.a. att det är
	möjligt att konstruera informationsöverföringen som ett utlämnande på
	medium för automatiserad behandling i stället för att använda sig av
	direktåtkomst och att såväl Migrationsverket som de utlämnande
	myndigheterna anser att det är den lösning för informationsöverföringen
	som bör väljas. De av Migrationsverket efterfrågade förordnings-
	ändringarna beslutades av regeringen den 20 februari 2020 (SFS 2020:49
	och SFS 2020:50) och trädde i kraft den 1 april 2020. Regeringen
	beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring
	och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir.
	2020:8). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 25 juni 2020 ska
	utredaren även lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare
	som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring (dir. 2020:69). Den
	2 februari 2021 överlämnade Utredningen för arbetskraftsinvandring
	delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU
	2021:5) som bl.a. innehåller förslag om utökade kontroller av
	arbets¬krafts-invandrares villkor. Betänkandet är remitterat och sista
	svarsdag är den 3 maj 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och
	tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021
	(prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad.
	27. Rskr. 2016/17:272
	Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott
	Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13
44

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41) och 2019/20:75 (Ju 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika- tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Regeringen bedömde att tillkännagivandet inte var slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

28. Rskr. 2016/17:275

Avlägsnande – en ny form av särskild handräckning

Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 73), 2018/19:75 (Ju 42) och 2019/20:75 (Ju 33).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Regeringen gav 2018 Krono- fogdemyndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande som trädde ikraft den 1 juli 2017. Även Polismyndigheten fick 2018 i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndigheterna. Därutöver har Kronofogdemyndigheten i återrapporteringen till regeringen gett uttryck för att antalet identifierade svarande är litet, att de svarande mycket sällan har utmätningsbara tillgångar och att sökanden inte yrkar ersättning för ansökningsavgiften (Fi2018/03480/S3). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 33), där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten inte har ansett det motiverat att föreslå några förändringar i lagstiftningen och att regeringen delar den bedömningen. Punkten är slutbehandlad.

29. Rskr. 2016/17:318

Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 43) och 2019/20:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5).

Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvand- ringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Av gällande praxis följer bl.a. att det ska göras en helhetsbedömning av anställningsvillkoren (MIG 2017:24 och MIG 2017:25). Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a.

göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskrafts- invandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden går ut den 3 maj 2021. I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 de av Migrationsverket efterfrågade förordningsändringarna för att möjliggöra ett effektivare informations- utbyte med vissa andra myndigheter i ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete och andra tillstånd för arbete. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 april 2020 (se SFS 2020:49 och SFS 2020:50).

Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen med instruktion för Migrationsverket anges vidare att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. I direktiven till den ovan nämnda utredningen (dir. 2020:8) anges också att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls.

Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2016/17:321

Tillsammans mot brott – ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 79),skr. 2018/19:75 (Ju 44) och skr. 2019/20:75 (Ju 35).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f.). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits inom olika politikområden, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på
Justitie-	vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv
departementet	karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka
	människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP).
	Utredningen (Ju 2017:L) har lämnat rapporten Tillsammans mot brott –
	prioriterade områden, som bereds i Regeringskansliet. Tullverket har fått
	i uppdrag att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten
	och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol
	(Fi2017/02815/S3). Ett annat exempel är uppdraget till Boverket att ta
	fram en vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande
	perspektiv	och	åtgärder	i	samhällsbyggnadsprocesser

(N2018/04599/SPN). 14 av de myndigheter som omnämns i Tillsammans mot brott har fått i uppdrag att redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsättningar. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen överlämnade den 15 december 2020 skrivelsen Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skr. 2020/21:63) till riksdagen. Tillkännagivandet slutbehandlades genom denna skrivelse. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är därmed slutbehandlad.

Riksmöte 2017/18

31. Rskr. 2017/18:34

Sjöfylleri

Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45) och 2019/20:75 (Ju 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som ut-
	skottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för
	sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018
	fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende
	trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november
	2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
48	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för

sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2017/18:41

Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister

Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98), 2018/19:75 (Ju 46) och 2019/20:75 (Ju 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Enligt tilläggsdirektiv beslutade den 25 juni 2020 ska utredaren bl.a. lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra (dir. 2020:69). I februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5), som bl.a. innehåller förslag för att motverka utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister. Remisstiden går ut den 3 maj 2021. Tillkännagivandet omnämns i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

33. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2,

bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47) och 2019/20:75 (Ju 38).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja maximistraffen för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 1. Tillkännagivandena redovisades som slutbehandlade i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200). I propositionen föreslogs att maximistraffet för de synnerligen grova brotten ska höjas från fängelse i sex år till fängelse i sju år. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Tillkännagivandet redovisades som slut- behandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2017/18:92

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48) och 2019/20:75 (Ju 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I

regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidare- utveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polis- myndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndig- hetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhets- uppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till rege- ringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polis- myndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Under 2019 har Polismyndigheten vidare- utvecklat den interna styrningen och uppföljningen. Myndigheten har genomfört ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksam- hetsplan som ska gälla för åren 2020–2024. Den bygger på strategi 2024 i vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande. För varje indikator har myndigheten tagit fram ett utgångsvärde och en riktning för önskad utveckling. Intentionen är att indikatorerna tillsammans med nyckelaktiviteterna speglar framfarten i arbetet mot delmålen. Att skapa bra förutsättningar för att tolka, analysera och bedöma indikatorerna är därför centralt. Genom uppföljningen ges information om verksamheten rör sig i riktning mot de uppsatta målen. Uppföljningen syftar även till att utveckla verksamheten och bidra till lärande. Genom att koppla samman styrningen och uppföljningen ges möjlighet att löpande styra om och omprioritera, men även att justera delmål, nyckelaktiviteter och indikatorer om behov finns, så att myndigheten utvecklas i riktning mot de långsiktiga målen. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7). Punkten är därmed slutbehandlad.

Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. Den
Justitie-	1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av
departementet	polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport.
	Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt
	utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som
	regeringen följer noga och får löpande information om.
	I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polis-
	myndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta
	arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på
	de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I
	regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i
	årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av
	genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av
	redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet
	med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften
	av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att
	öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förut-
	sättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera
	finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017
	redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokal-
	polisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att
	andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017
	fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt
	myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och
	tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också
	bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro
	i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredo-
	visning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polis-
	myndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regerings-
	kansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat
	följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen också Polis-
	myndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på
	lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med
	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
	Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns
	likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt
	bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsföre-
	byggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen
	gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrappor-
	tering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att
	åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har
	regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för
	2019, 2020 och 2021. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 har
	myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om ett ökat antal
	områdespoliser och kommunpoliser. Av regleringsbrevet framgår att
	Polismyndigheten fortsatt ska redovisa vilka åtgärder som vidtas för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
	vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en
	stark lokal närvaro i utsatta områden. Myndigheten ska härutöver redovisa
	i vilken omfattning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och
52	vad som görs för att dessa ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt

med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska särskilt redovisas. En redovisning över antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet ska också lämnas.

Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budget- propositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92).

I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i mål- sättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsam- hället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp.

Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som
Justitie-	omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
departementet	brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på
	utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och under 2018
	ökade de tolv myndigheterna dessutom den samlade förmågan ytterligare
	genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. I mars 2020
	fattade regeringen ytterligare ett beslut om att de tolv myndigheterna får
	uppgiften om att samverka mot grov och organiserad brottslighet inskrivet
	i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020.
	Genom instruktionsändringen fick samtliga tolv myndigheter ett
	brottsbekämpande uppdrag och myndigheternas uppdrag i utsatta områden
	blev ännu tydligare. I juni 2020 beslutade regeringen om två uppdrag åt
	tolv myndigheter att inrätta pilotprojekt som rör näringsverksamhet och
	felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet.
	Uppdragen ska bidra till att lyfta de utsatta områdena och öka kvaliteten i
	folkbokföringen. Uppdragen ska redovisas till regeringen senast den
	1 oktober 2021.
	I Polismyndighetens regleringsbrev för 2021 ger regeringen
	myndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att
	säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Särskild
	vikt ska läggas vid att redovisa hur resurser fördelas så att det finns en
	stark lokal närvaro i utsatta områden. Vidare ger regeringen
	Polismyndigheten i uppdrag att redovisa i vilken omfattning det finns
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som görs för att dessa
	ska få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande,
	brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utan att tas i anspråk för
	annan verksamhet. Fördelningen av områdespoliser i utsatta områden ska
	särskilt redovisas.
	Ett annat sätt för poliser att vara mer närvarande i brottsutsatta områden
	är via kamerabevakning. Kamerabevakning fyller en viktig funktion för att
	öka tryggheten på utsatta platser och bekämpa brott. Kamerabevakning
	kan användas i utredningar av brott men också för att förhindra pågående
	brottslighet och möjliggöra för polisen att fördela resurser till rätt platser.
	Regeringen har gjort mycket för att förenkla och förbättra möjligheterna
	att använda kamerabevakning de senaste åren. Under 2018 infördes en ny
	kamerabevakningslag. Den innebar att de flesta privata aktörer – som
	butiker och köpcentrum – fick sätta upp kameror utan tillstånd. Kravet på
	tillstånd behölls för myndigheter och vissa andra. Men det blev lättare att
	få tillstånd i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Den 1 januari
	i år togs tillståndskravet bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,
	Kustbevakningen och Tullverket. I Polismyndighetens regleringsbrev för
	2021 ges myndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med
	kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Vidare ska Polismyndigheten
	redovisa vilken nytta kamerabevakningen har medfört för det
	brottsbekämpande arbetet, vilka eventuella utmaningar som finns samt hur
	myndigheten samverkar med andra aktörer som bedriver
	kamerabevakning. Av redovisningen ska särskilt framgå hur arbetet med
	kamerabevakning utvecklas i utsatta områden. Polismyndigheten ska
	också beskriva hur arbetet med kamerabevakning har påverkats av den nya
	kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018 och av de
54	förenklingar i regelverket som trädde i kraft den 1 januari 2020. Uppdraget

ska redovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2021.

Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) samt i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131). I propositionen gjorde regeringen bedömningen att Brottsförebyggande rådet inte bör ges i uppdrag att införa nya brottskoder för brott med hedersmotiv och angav att regeringen mot den bakgrunden inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i september 2016 en studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Studien baserades på en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstemän vid ett antal myndigheter, inklusive Polismyndigheten. I december 2020 publicerade Brå en fördjupad kortanalys av resultaten avseende anställda vid Polismyndigheten. Analysen ger en bild av polisanställdas utsatthet för otillåten påverkan och vilka konsekvenser och stödbehov utsattheten leder till, samt om det skiljer sig åt mellan olika grupper av polisanställda. Brå har även undersökt utsatthet för hot och våld bland poliser inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror. Studien publicerades i februari 2020. Den 1 januari 2020 infördes ett nytt gradindelat brott i brottsbalken,

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	sabotage mot blåljusverksamhet. Att brottet har införts innebär att statistik
Justitie-	över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och
departementet	lagförda personer kommer att finnas tillgänglig från och med 2020.
	Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att
	intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bland annat hot
	och våld. Polismyndigheten har även avsatt 50 miljoner kronor extra
	årligen under perioden 2018–2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning
	inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö,
	särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. En
	annan åtgärd som vidtagits för att, från den 1 januari 2021, stärka
	medarbetarskyddet för poliser är att regeringen initierat nya regler om
	polisens tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver
	exponera hela sitt namn i sin tjänsteutövning. Myndigheten för
	samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för att
	stödja blåljusaktörer som kommunal räddningstjänst, polis och
	ambulanssjukvård i sitt arbete att motverka hot och våld mot sin personal.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*:
	Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens
	förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att
	stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad
	budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge
	myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja
	förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat
	förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet
	lärosäten från tre till fem som kan tillhandahålla polisutbildning.
	Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka
	och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrotts-
	ligheten.
	Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för
	regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och
	rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten
	fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan
	för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget
	redovisades i maj 2018.
	I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed
	försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polis-
	myndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal
	handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I upp-
	draget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av
	narkotika. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober
	2021. En delredovisning lämnades i juni 2020. Av denna framgår bl.a. att
	myndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med
	särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-,
	vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda
	lokalpolisområden. Myndigheten arbetar också med en översyn av den
	interna utbildningen på narkotikaområdet.
	Parallellt med detta arbetar Brottsförebyggande rådet på regeringens
	uppdrag med en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal
56	handel med narkotikaklassade läkemedel. Brå ska även redovisa hur

rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Detta uppdrag ska redovisas senast den 1 juni 2021.

Regeringen tillsatte den 7 maj 2020 en utredning som ska se över postlagens bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021 (dir. 2020:51). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersök- ningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informa- tionsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021 och bereds i Regeringskansliet. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Hos Polismyndigheten finns särskilt utbildade barnutredare som är vana att möta och prata med barn och unga som har blivit utsatta för brott. För dessa utredare finns särskilda utbildningar på högskolenivå. Efter att ha genomgått steg 1, en kurs om utredningsmetodik, bedöms man ha kompetens för barnutredningar. Åklagare är notariemeriterade och har därför från domstol ofta viss erfarenhet av processer med barn. Även på juristutbildningen finns tillgång till kurser i barnrätt. Ärenden där barn är inblandade brukar handläggas av åklagare med särskild erfarenhet och utbildning. Kammaråklagare kan specialisera sig på bl.a. övergrepp mot barn och brott i nära relation. Det finns sedan tidigare handledning och utbildningar i barnförhör.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i ett gemensamt projekt
Justitie-	tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska
departementet	frågor vid planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna
	som har osynliga funktionsnedsättningar. Handledningen syftar till att öka
	enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan
	åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärk-
	samheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas när den person
	som ska höras, såväl barn som vuxen, har intellektuella eller vissa
	neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handledningen har beslutats
	under oktober 2018. Det framgår av handledningen att myndigheterna
	planerar fortsatt arbete på området. Åklagarmyndigheten har under 2019
	tagit fram ett kompletterande metodstöd till handledningen och har
	tillsammans med Polismyndigheten genomfört ett projekt för att möjlig-
	göra åklagarnärvaro vid fler barnförhör via videolänk.
	Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet har
	genomfört en utvärdering av svenska barnahus på regeringens uppdrag.
	Uppdraget redovisades till regeringen den 31 mars 2019. Av utvärderingen
	framgår att många barnahus inte har tillgång till utbildade barnförhörs-
	ledare inom polisen som kan genomföra barnförhör. Detta innebär att
	dessa genomförs av polisanställda utan adekvat vidareutbildning. Polis-
	myndigheten har i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa
	vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i
	så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och
	tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Av redovis-
	ningen ska framgå vilka utbildningar som finns på området, hur många
	utredare som genomgår dessa samt en bedömning av hur många av barn-
	förhören som genomförs av utbildad personal. Redovisningen görs i
	Polismyndighetens årsredovisning för 2020. Därefter kommer regeringen
	att bedöma om det finns anledning att vidta fler åtgärder eller om
	tillkännagivandet kan anses slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 41, 49, 67, 73 och 74.
	35. Rskr. 2017/18:100
	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
	Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105), skr. 2018/19:75 (Ju 49)
	och skr. 2019/20:75 (Ju 40).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har
	ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och
	hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för
	regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17–18). Ärendet bereds inom
	Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras tillsammans med
	civila myndigheter som deltar med utsänd personal i internationella
	insatser och internationell verksamhet. I juni 2020 genomförde
	Justitiedepartementet ett möte med Domstolsverket, Åklagarmyndigheten,
	Polismyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, samt Myndigheten
	för samhällsskydd och beredskap där myndigheterna ombads ge sin syn på
58	veteranutredningens lagstiftningsförslag och redogöra för de arbete som
58

genomförts på myndigheterna för att stärka stödet för personal och anhöriga till personal som deltagit i internationell insats eller verksamhet.

36. Rskr. 2017/18:123

Associationsrätt

Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50) och 2019/20:75 (Ju 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 decem- ber 2016 fick fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. De har alltså tillämpats under relativt kort tid. Under våren 2021 avser Europeiska kommissionen att presentera resultatet av sin översyn av det direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Kommissionen väntas då föreslå en revidering av direktivet. Förslaget kan bl.a. komma att innebära en utökning av antalet företag som omfattas av direktivets krav på hållbarhetsrapportering. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tidigast tas efter det att förslaget har presenterats. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2017/18:145

Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576
Justitie-	yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8
departementet	och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57) och 2019/20:75 (Ju 43).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och

3.Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2017/18:175

Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyg- gande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingår att utvärdera hur den sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om eventuella utvecklingsbehov föreligger. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig

omfattning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring – Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål inletts i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad sam- verkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabb- förfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt, och lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ung- domstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är
Justitie-	inte slutbehandlad.
departementet	Punkt 21 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att införa fler former av påföljder för
	unga (bet. 2017/18:JuU18 s. 38). I juni 2017 överlämnade en utredare pro-
	memorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Den 12 mars 2020
	beslutade regeringen propositionen Ungdomsövervakning (prop.
	2019/20:118). Propositionen behandlar förslagen i departementsprome-
	morian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljds-
	utredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya
	påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och
	kontaktskyldighet för unga). I propositionen föreslogs att en ny påföljd för
	unga, ungdomsövervakning, skulle införas. Påföljden föreslogs innefatta
	tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form
	av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp
	av elektronisk övervakning. I propositionen bedömde regeringen att
	tillkännagivandet fick anses vara tillgodosett. Riksdagen har antagit
	regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU34, rskr. 2019/20:333). Lag-
	ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 8, 10, 13 och 16.
	39. Rskr. 2017/18:184
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet.
	2017/18:JuU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66) och skr. 2019/20:75 (Ju
	45).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*:
	Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om bättre anpassade
	frivårdsinsatser för unga gängkriminella. En utveckling som Kriminal-
	vården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till
	är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter
	som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande
	grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott.
	Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att
	möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella.
	Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfalls-
	förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77).
	Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning
	förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter
	den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka
	villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den
	villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska
	kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att
	kontrollera att en föreskrift följs. Vidare har Kriminalvården i reglerings-
	brevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa frivårdens insatser för unga
	under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella
62	nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat
62

inom detta område. Kriminalvården ska redovisa sina slutsatser i årsredovisningen för 2020. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård hade för att utvärdera det återfalls- förebyggande arbetet inom Kriminalvården. Frågan hanteras för när- varande inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Kriminal- vården har bl.a. sedan budgetåret 2019 i uppdrag att i myndighetens prognoser redovisa vidtagna och planerade åtgärder för en resurseffektiv verksamhet. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 hade myndigheten även regeringens uppdrag att redovisa en plan för den framtida plats- kapaciteten av vilken det bl.a. skulle framgå hur de verksamhetsmässiga behoven tillgodoses samt hur kravet på resurseffektivitet uppfylls. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om kontroll av försändelser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal. Kriminalvården fick i regleringsbrevet 2020 ett uppdrag att senast 31 oktober 2020 återrapportera på vilket sätt myndigheten säkerställer att försändelser kontrolleras i den utsträckning det är motiverat och nödvändigt utifrån syftet med fängelselagens bestämmelser. (Ju2020/02336/LP). Av Kriminalvårdens återrapportering konstaterar regeringen att det regelverk som gäller granskning av försändelser är tydligt samt att myndighetens egna styrande dokument ger Kriminal- vårdens medarbetare verktyg att utföra arbetsuppgiften utifrån fängelse- agens bestämmelser. Kriminalvården redovisar även att myndigheten genomför tillsyn av anstalter för att kontrollera efterlevnaden av lagar, förordningar, föreskrifter och instruktioner. Regeringen redovisade de vidtagna åtgärderna i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) och ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är därmed slutbehandlad.

40. Rskr. 2017/18:188

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67) och 2019/20:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens
Justitie-	yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid
departementet	behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet,
	och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som
	bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den
	21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	41. Rskr. 2017/18:208
	Arbetskraftsinvandring
	Mot. 2017/18: 1030, 3180, 3394 och 3406, bet. 2017/18:SfU17.
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 73) och skrivelse 2019/20:75
	(Ju 48).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 8 om att förkorta handläggningstiderna*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att korta hand-
	läggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen.
	Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag
	att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt
	samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna
	för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så
	korta som möjligt. Regeringen har följt Migrationsverkets arbete med att
	genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett
	under 2018 och 2019. I direktiven till Utredningen om arbets-
	kraftsinvandring som beslutades den 6 februari 2020 (dir. 2020:8) anges
	att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta
	handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och
	ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Vidtagna åtgärder redovisades
	och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021
	(prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 11 om missbruk av regler*: Riksdagen har tillkännagett det som
	utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar
	till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.
	I förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket anges att
	myndigheten ska vidta åtgärder för att motverka missbruk av regler,
	felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Regeringen beslutade den 6
	februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika
	former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov
	lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Enligt
	tilläggsdirektiv som beslutades den 25 juni 2020 ska utredaren även bl.a.
	lämna författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar
	systemet för arbetskraftsinvandring (dir. 2020:69). Den 2 februari 2021
	överlämnade Utredningen om arbetskraftsinvandring delbetänkandet Ett
	förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) som bl.a.
	innehåller förslag om utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares
	villkor. Betänkandet är remitterat och sista svarsdag är den 3 maj 2021.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat
	i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8 s. 15 f.).
	Punkten är slutbehandlad.
64

42. Rskr. 2017/18:213

Kommunala och regionala frågor

Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74) och skr. 2019/20:75 (Ju 49).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsföre- byggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 15 juni 2021. Punkten är inte slut- behandlad.

43. Rskr. 2017/18:218

Civilt försvar och krisberedskap

Bet. 2017/18:FöU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 50).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 43 om delande av sekretessbelagd information mellan blåljus- aktörer*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen mot bakgrund av utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) utan dröjsmål bör vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (bet. 2017/18:FöU7 s. 100 f.). Trafikverket och Teracom Group AB lämnade för drygt två år sedan underlag om ett utvecklat och säkert kommunikationssystem. Eftersom teknikutvecklingen på området går så snabbt har de i juni 2019 lämnat uppdaterade underlag

I vårändringsbudgeten för 2020 aviserade regeringen att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle ges två uppdrag avseende etablering av ett utvecklat och säkert kommunikationssystem för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (prop. 2019/20:99). Regeringen har därefter uppdragit åt MSB att anskaffa och tillhandahålla tjänster för mobil datakommunikation till användare av Rakelsystemet (Ju2020/02484/SSK) och genom det påbörjat arbetet för att utveckla och etablera Rakel Generation 2 (Rakel G2). För att på sikt helt kunna ersätta det befintliga Rakelsystemet har regeringen även uppdragit åt MSB att analysera och lämna förslag på hur det samlade behovet av ett utvecklat och säkert kommunikationssystem för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar bäst kan tillgodoses (Ju2020/02485/SSK). I budgetpropositionen för 2021 redovisade regeringen att tillkännagivandet därmed ansågs vara slutbehandlat (prop. 2020/21:1, utg.omr. 6 s. 74). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

44. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81) och 2019/20:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänste- mannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Enligt direktiven ska utredningen överväga och ta ställning till om det straff- rättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84) och 2019/20:75 (Ju 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där- med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafik- brott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bland annat att maximi-

straffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med heders- motiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om en särskild straffskärpningsgrund för brott mot heders- motiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3586 yrkande 8, 2017/18:3685 yrkande 37 och 2017/18:3736 yrkande 2. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131). I propositionen föreslog regeringen att en särskild straffskärpningsgrund skulle införas för brott med hedersmotiv. Förslaget innebär att det i 29 kap. 2 § 10 brottsbalken anges att det som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Därmed

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

tillgodosågs tillkännagivandet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2020. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 20 och 33.

46. Rskr. 2017/18:254

Polisfrågor

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89) och 2019/20:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Krono- fogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande

11.Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkänna- givandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkan- det föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 14 och 33.

47. Rskr. 2017/18:255

Elektronisk övervakning av kontaktförbud

Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90) och 2019/20:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahands- åtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkänna- givandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad.

48. Rskr. 2017/18:278

Förstärkt följerätt

Prop. 2017/18:92, mot. 2017/18:152, 2460, 3405 yrkande 38, delvis mot. 2017/18:917 yrkande 3, 1431, 2774, bet. 2017/18:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 98) och 2019/20:75 (Ju 57). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av privatkopieringsersättningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om en översyn av privatkopieringsersättningen. Utskottet har anfört att det finns ett behov av att ersätta det nuvarande regelverket med ett mer ändamålsenligt system som genererar en rimlig ersättning till upphovsmännen för den privatkopiering som faktiskt förekommer. Regeringen bör därför, enligt utskottet, tillsätta en utredning med en sådan inriktning, där möjligheten att införa ett system där staten har det övergripande ansvaret särskilt bör beaktas (bet. 2017/18:NU14 s. 7 f.). Den 20 augusti 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ersättning till rättighetshavare vid privat- kopiering (dir. 2020:82), som bl.a. omfattar uppdraget att göra en fullständig översyn av ordningen för privatkopieringsersättning och att särskilt överväga och ta ställning till om det nuvarande regelverket bör ersättas av en statlig ersättningsordning. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2022. Punkten är slutbehandlad.

49. Rskr. 2017/18:289

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag

Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102) och 2019/20:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsyns-

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	myndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhets-
Justitie-	skyddslagen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion
departementet	2017/18:3999 yrkande 1. En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda
	och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskydds-
	lagstiftningen ska vara utformad samt lämna nödvändiga författnings-
	förslag för detta. Betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhets-
	skyddslagen (SOU 2018:82) överlämnades den 30 november 2018. I
	betänkandet föreslås bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och
	befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen. Betänkandet har remiss-
	behandlats och avsikten är att besluta en lagrådsremiss under våren 2021.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resurs-
	fördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och
	resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion
	2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor har
	bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn
	enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet
	(SOU 2018:82) föreslås bl.a. en ny tillsynsstruktur. Betänkandet har
	remissbehandlats och avsikten är att besluta en lagrådsremiss under våren
	2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om
	säkerhetsskyddslagen i större	omfattning bör	gälla	för Regerings-
	kansliet (bet. 2017/18:JuU21	s. 20 f.) och	därmed	bifallit motion

2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Uppdraget redovisades den 13 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3-5.

50. Rskr. 2017/18:302

En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105) och 2019/20:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget

ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen proposi- tionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2017/18:404

Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning

Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126) och 2019/20:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen har den 13 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

52. Rskr. 2018/19:73

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148) och 2019/20:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränknings- ersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen har i

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

budgetpropositionen för 2020 redovisat att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer och att anslaget 1:11 minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet. Anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några syn- punkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslags- fördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdra- get ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

53. Rskr. 2018/19:160

Genomförande av rättshjälpsdirektivet

Prop. 2018/19:42, mot. 2018/19:3025 yrkande 1, bet. 2018/19:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (JuU 72).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om nationell domstolsjour*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell domstolsjour (bet. 2018/19:JuU20 s. 6 f.). Regeringen gav den 7 mars 2019 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på en ordning för utvidgad beredskap vid tings- rätterna för brådskande beslut om förordnande av offentliga försvarare. Domstolsverket redovisade uppdraget den 2 maj 2019. Regeringen tog fram en promemoria med förslag på förordningsändringar för att införa beredskapen och remitterade promemorian den 14 juni 2019. Regeringen utfärdade förordningsändringar den 7 november 2019 (SFS 673). För- ordningsändringarna innebär att det införs en beredskap vid tingsrätterna för att förordna offentliga försvarare under andra tider än ordinarie öppet- och beredskapstider för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare. Domstolsverket ges rätt att meddela närmare föreskrifter om beredskapen. Domstolsverkets föreskriftsrätt trädde i kraft den 10 december 2019. Övriga förordnings- ändringar rörande beredskapen skulle ha trätt i kraft den 1 april 2020. Med anledning av pandemin beslutade regeringen den 27 mars 2020 att flytta fram ikraftträdandet (SFS 160). Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 september 2020.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 36) att regeringen genom de vidtagna åtgärderna anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

54. Rskr. 2018/19:169

Processrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17– 19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förunder- sökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rätts- processen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopp- lingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingår att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Tillkännagivandet skrevs av i samband med att utredningen beslutades. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärds- program mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndigheten bör prioritera vittnesskyddsprogrammet (punkt 26). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag (dir. 2019:85) att bl.a. föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 26, 27 och 28.

55. Rskr. 2018/19:170

Unga lagöverträdare

Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Rege-

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	ringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i
Justitie-	uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de
departementet	författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget
	ska redovisas senast den 21 juni 2021. I samband med att uppdraget
	beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.
	2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	56. Rskr. 2018/19:177
	Utvisning på grund av brott
	Mot. 2018/19: 2819 , 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898
	2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet.
	2018/19:SfU16.
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över
	lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av
	icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet.
	2018/19:SfU16 s. 77–79).
	Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som ska göra en översyn
	av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44
	Skärpta regler för utvisning på grund av brott). Uppdraget ska
	slutredovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	57. Rskr. 2018/19:179
	Civilt försvar och krisberedskap
	Mot. 2018/19:533, 2018/19:1203, 2018/19:1669 yrkande 2,
	2018/19:1754 och bet. 2018/19:FöU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 19 om positionering av nödställda människor*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över
	möjligheterna att samhällets alarmeringstjänst ska tillåtas positionera
	hjälpsökandes mobiltelefoner per automatik. SOS Alarm Sverige AB har
	låtit framställa en applikation för mobiltelefoner (112-appen), som
	möjliggör GPS-positionering när hjälpsökande ringer med appen. Hittills
	har den laddats ner ca. 1,5 miljoner gånger. Dessutom har SOS Alarm
	infört systemet Advanced Mobile Location (AML) som möjliggör
	automatisk positionering i Sverige via en mobiltelefons GPS-utrustning
	vid 112-samtal. I budgetpropositionen för 2021 redovisade regeringen
	vidtagna åtgärder och att tillkännagivandet därmed ansågs vara slut-
	behandlat (prop. 2020/21:1, utg.omr. 6 s. 69). Punkten är slutbehandlad.
	58. Rskr. 2018/19:180
	Familjerätt
	Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17,
	2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8,
74

2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare moderniseringar (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör gå vidare med arbetet att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register som tillhandahålls i offentlig regi och i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

59. Rskr. 2018/19:181

Straffrättsliga frågor

Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att
Justitie-	dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget
departementet	ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om
	grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari
	2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör
	införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir.
	2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 23 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som
	innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska
	införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2018/19:JuU11 s.
	57 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskydds-
	utredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU
	2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att
	även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna
	leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari
	2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Den 19 november 2020 beslutade regeringen
	propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd
	mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde
	regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om
	inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna
	trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för
	övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade
	den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande
	av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär
	höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas
	senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella
	uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella
	uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den
	11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och
	lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer
	effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott
	med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Uppdraget ska
	redovisas senast den 11 augusti 2021 (dir. 2021:13). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11
76	s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare

i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Uppdraget ska redovisas senast den 11 augusti 2021 (dir. 2021:13). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskrip- tion är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Utredarens förslag ska bl.a. innebära att preskriptionstiderna för allvarliga sexualbrott mot vuxna förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 10 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 62 om tillträdesförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om tillträdesförbud till butiker (bet. 2018/19:JuU11 s. 122 f.). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 12–15, 42, 48, 52, 59 och 64.

60. Rskr. 2018/19:182

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras
Justitie-	med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga
departementet	författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget redovisades
	den 7 oktober 2020 i betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 januari 2021.
	Arbete med en lagrådsremiss pågår. Regeringen avser att återkomma i
	frågan under mandatperioden. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 50 om brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och
	identitetskapningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om en brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och
	identitetskapningar (bet. 2018/19:JuU14 s. 63 f.). Polismyndigheten arbe-
	tar förbyggande mot bedrägerier genom sitt nationella bedrägericenter
	(NBC). NBC samverkar bl.a. med aktörer inom bank- och finanssektorn
	och e-handelsbranschen. NBC genomför också informationsinsatser för att
	öka kunskapen i samhället om hur man kan skydda sig mot brott.
	Exempelvis deltog NBC under 2018 i en nationell informationskampanj
	för att öka allmänhetens samt små- och medelstora företags kunskap om
	vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att
	skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. På regeringens uppdrag
	har en särskild utredare i mars 2019 lämnat förslag som syftar till att
	minska antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade id-
	handlingar. Utredaren föreslår ett nytt statligt id-kort som ska utfärdas av
	Polismyndigheten. Det nya id-kortet ska utfärdas på ett säkert sätt och vara
	lätt att kontrollera. På så sätt ska identitetsmissbruk och bedrägerier kunna
	motverkas. Förslagen finns i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med
	e-legitimation (SOU 2019:14). Betänkandet har remitterats och förslagen
	bereds nu i Regeringskansliet.
	Brottsoffermyndigheten beviljades under våren 2017 närmare
	2 miljoner kr från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webb-
	plats med behovsanpassad information för brottsoffer. Brottsoffer kan
	söka och få information bl.a. utifrån vilken typ av brott som de utsatts för,
	var i rättsprocessen de befinner sig och var de är bosatta. Ett mål med
	webbplatsen är att brottsoffer ska kunna få relevant och överskådlig
	information för varje del av processen. De ska även hitta information om
	vilka organisationer som erbjuder stöd för brottsoffer på deras bostadsort.
	Webbplatsen blev klar 2020. Konsumentverket tillhandahåller en
	upplysningstjänst – Hallå konsument – som omfattar information och
	vägledning om konsumenters rättigheter och skyldigheter. Sedan den 1
	april 2020 ingår även bland andra Polismyndigheten i den krets av s.k.
	informationsansvariga myndigheter och andra aktörer som är involverade
	i arbetet med upplysningstjänsten. Det ökar möjligheten att ge
	sammanhållen information till konsumenter om vilka åtgärder som
	behöver vidtas vid bedrägerier och identitetskapningar och hur man kan
	förebygga att bli utsatt för den typen av brott. Upplysningstjänsten
	erbjuder en samlad information riktad till den som har blivit utsatt för id-
	kapningar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop.
	2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7) redovisat de åtgärder som vidtagits samt
	bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och
	därmed kan anses slutbehandlat. Den 25 februari 2021 beslutade
	regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkten är därmed
78	slutbehandlad.

61. Rskr. 2018/19:191

Polisfrågor

Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet är var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e- legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränk- ningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slut- behandlad.

62. Rskr. 2018/19:192

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas. Den 24 september 2020 beslutade regeringen propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås bland annat att den villkorliga frigivningen från fängelse ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i eller missköter återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. Regeringen överväger fortsatt behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för
Justitie-	regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram.
departementet	Den 19 december beslutade regeringen att ge Kriminalvården, Polis-
	myndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att
	ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att
	förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och
	våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027).
	Delredovisningen av uppdraget lämnades den 15 april 2020 och den
	15 december 2020. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2021. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården
	ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen
	bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37,
	2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen
	beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop.
	2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd
	för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att
	skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig
	brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ
	som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripande-
	grad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden.
	Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att Kriminalvården ska öka samarbetet med
	andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i
	hemlandet och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har i
	Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 uppdragit åt myndigheten att
	redovisa hur man har bidragit till ett effektivt förfarande avseende
	överförande av straffverkställighet. Regeringen har vidare den 12 mars
	2020 överlämnat propositionen En effektivare hantering av ärenden om
	överförande av straffverkställighet (prop. 2019/20:89). I propositionen
	föreslås bl.a. ett krav på skyndsam handläggning av denna typ av ärenden,
	såväl hos Kriminalvården som i de allmänna domstolarna. Lagändringarna
	trädde i kraft den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 28 och 31.
	63. Rskr. 2018/19:201
	Fastighetsrätt
	Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 85).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som
	innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andels-
	tal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riks-
	dagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till
	Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Lant-
80	mäteriet, som på uppdrag av Justitiedepartementet har analyserat frågan,
80

gav i början av 2020 in ett yttrande till departementet. Därefter höll departementet i maj 2020 ett samrådsmöte med REV och Villaägarnas Riksförbund. Utifrån Lantmäteriets analys och de synpunkter som lämnades vid samrådsmötet fortsätter beredningen av frågan i Regerings- kansliet. Inriktningen är att en promemoria (Ds) ska kunna remitteras under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

64. Rskr. 2018/19:214

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. I analysen är erfarenheterna från den pågående pandemin en viktig del. Punkten är inte slutbehandlad.

65. Rskr. 2018/19:216

Författningsfrågor

Bet. 2018/19:KU30

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 90).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt samman- satt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122–124). Regeringens avsikt är att under våren 2021 besluta direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda bl.a. de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2018/19:228

Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Prop. 2018/19:77, mot. 2018/19:2598 m.fl., bet. 2018/19:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 94).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2598 yrkande 5, 2018/19:3056 yrkande 2 och 2018/19:3062. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfalls- förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfalls-
Justitie-	förebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den
departementet	bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare
	koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfalls-
	förebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den
	villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag
	för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder
	eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.
	Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga
	frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen
	bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 6 om reformering av systemet med villkorlig frigivning*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
	reformering av systemet med villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen
	bifallit motionerna 2018/19:2596 yrkande 26, 2018/19:2819 yrkande 29
	och 2018/19:2861 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2018/19:136
	yrkande 18, 2018/19:1546, 2018/19:1914, 2018/19:2469 yrkande 1.1,
	2018/19:2867 yrkande 13, 2018/19:3056 yrkande 1 och 2018/19:3058
	yrkande 1. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen
	Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop.
	2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en
	ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i
	återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den
	bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare
	koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfalls-
	förebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). I propositionen föreslås att den
	villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag
	för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder
	eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.
	Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga
	frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen
	bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är slut-
	behandlad.
	67. Rskr. 2018/19:281
	Fri- och rättigheter, m.m.
	Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842
	och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt
	kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade
	egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54–58). Riksdagen har därmed
	bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna
82	2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13.
82

Den fråga som tillkännagivandet avser bereds fortsatt inom Regerings- kansliet. Mot bakgrund av den sakpolitiska överenskommelse som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019 har regeringen bl.a. beslutat om kommittédirektiv till två utredningar, Skogsutredningen och Artskyddsutredningen, på Miljödepartementets område som på olika sätt berör egendomsskyddet för markägare och ersättningsrätt vid olika former av rådighetsinskränkningar över mark. Skogsutredningens betänkande

redovisades den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Artskyddsutredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 14 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

68. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C- 511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU- domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. Frågan bereds bl.a. genom att domarna analyseras inom Regeringskansliet. Det förs också diskussioner om hur arbetet med datalagring ska fortskrida på EU-nivå och kommissionen har i strategiska inriktningar angett att den överväger olika alternativ i datalagringsfrågan i ljuset av domarna och den pågående diskussionen. Punkten är inte slutbehandlad.

69. Rskr. 2018/19:298

Vapenfrågor

Mot. 2018/19:133 yrkande 9, 2018/19:136 yrkande 2, 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1706, 2018/19:1724,

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	2018/19:2589 yrkande 14, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18,
Justitie-	2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2819
departementet	yrkande 32, 2018/19:2861 yrkande 12, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14
	och 17, bet. 2018/19:JuU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om straffet för vapenbrott*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen så snart som möjligt
	bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär skärpta straff
	för vapenbrott (bet. 2018/19:JuU29 s. 10 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2018/19:1706 och 2018/19:2819 yrkande 32 och delvis bifallit
	motionen 2018/19:136 yrkande 2. Tillkännagivandet redovisades som
	slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och
	explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020.
	I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott ska fler
	enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid
	bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen
	innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras
	komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte
	längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen för att ett brott ska
	kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen av särskilt
	farlig beskaffenhet. Regeringen föreslog även att maximistraffet för de
	synnerligen grova brotten ska höjas från fängelse i sex år till fängelse i sju
	år. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 2020:900). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för smuggling av
	vapen (bet. 2018/19:JuU29 s. 15 f.) och därmed bifallit motionerna
	2018/19:2589 yrkande 14 och 2018/19:2861 yrkande 12 och delvis bifallit
	motionen 2018/19:133 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som
	slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och
	explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020.
	I propositionen föreslogs att det ska införas en särskild reglering av
	smuggling av vapen, där brottet ges en egen brottsbeteckning och delas in
	i brott av normalgraden, ringa, grovt och synnerligen grovt brott.
	Straffskalorna för de nya brotten ska motsvara straffskalorna för
	vapenbrott. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen
	antagit (SFS 2020:901). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11.
	Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet
	bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt
	tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890
	yrkande 17. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i
84	propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s

vapendirektiv (prop. 2020:21/42), som beslutades den 22 oktober 2020 Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020:21/42), som beslutades den 22 oktober 2020. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapen- lagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Ut- redaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds- prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss- behandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 20 och 25.

Riksmötet 2019/20

70. Rskr. 2019/20:34

Straffet för mord

Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18– 20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betän- kandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör preskription. I utkastet föreslås bl.a. att mord och vissa

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	andra allvarliga brott inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av
Justitie-	någon som har fyllt 18 år. Regeringen avser att överlämna en proposition
departementet	med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	71. Rskr. 2019/20:36
	Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell
	handling
	Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell
	handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av
	sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet.
	2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn
	genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas
	senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.
	72. Rskr. 2019/20:42
	Brott mot förtroendevalda
	Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och
	demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt
	skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska
	systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade
	regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa
	samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir.
	2020:54). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett
	förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som
	utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november
	2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten
	är slutbehandlad.
	73. Rskr. 2019/20:43
	Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighets-
	utövning
	Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens
	personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och
86	Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd

som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren ska bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slut- behandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 12.

74. Rskr. 2019/20:145

Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation Prop. 2019/20:36, bet. 2019/20:JuU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 14‒16).

75. Rskr. 2019/20:146

Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet.

Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen: Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Den 3 mars 2020 fattade regeringen beslut om att de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet får denna uppgift inskrivet i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag.

Den 25 juni 2020 fattade regeringen beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet ska bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring ska bedrivas i sådana områden där myndigheterna

bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Pilotprojekten kommer att bidra till att samordna myndig- heternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklar sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt brottsligheten i vissa områden. Till pilotprojekten ska de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade. Uppdragen ska redovisas senast den 1 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

76. Rskr. 2019/20:157

Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan

Skr. 2019/20:44, bet. 2019/20:JuU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

77. Rskr. 2019/20:158

Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer

Prop. 2019/20:38, bet. 2019/20:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 80). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Norge om att avtalet godkänts.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 81).

78. Rskr. 2019/20:161

Riksrevisionens ledningsstruktur

Framst. 2019/20:RS5, bet. 2019/20:KU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 104–106 och 108–112).

79. Rskr. 2019/20:169

Hyresrätt m.m.

Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Frågan knyter an till förslag som lämnas i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). Berednings- underlaget behöver dock kompletteras för att motsvara det behov av åtgärder som lyfts fram i bl.a. remissvaren, bet. 2019/20:CU9 och

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Riksrevisionens rapport Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter (RiR 2020:3). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020. Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

80. Rskr. 2019/20:170

Hemlig dataavläsning

Prop. 2019/20:64, bet. 2019/20:JuU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 62–67).

81. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en

§31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren ska bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021.

Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2021. Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Brottsförebyggande rådet redovisade i mars 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den övergripande slutsatsen är att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten.

Den 10 juli 2020 remitterades ett utkast till lagrådsremiss om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Utkastet till

lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Remisstiden gick ut den 10 november 2020. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslås bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården
Justitie-	föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde
departementet	i kraft den 1 januari 2021. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 14 och 16.
	82. Rskr. 2019/20:178
	Terrorism
	Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067
	yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till
	en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att
	Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrations-
	verkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan
	myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32
	s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett
	effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan
	mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs							att
	Polismyndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna
	ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga
	terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom
	socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter
	till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större
	utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har
	begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020
	beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen
	(2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets
	personuppgifter för			Säkerhetspolisen.	Genom		ändringen	fick
	Säkerhetspolisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos
	Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande
	verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Ärendet bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram
	nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma
	med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet.
	2019/20:JuU32 s. 38 f.).
	I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan
	är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse
	utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar
	inom	de	särskilda	ungdomshemmen		och	missbruksvården
	(Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit				fram	stöd	för socialtjänstens

insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete

med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).

I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 att ge Kriminal- vården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027) Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021

(Ju2020/02903).

När det gäller mottagandet av framförallt barn, men även kvinnor (och män), som återvänder till Sverige från tidigare IS-kontrollerade områden i Syrien och Irak (eller efter att ha varit i kurdiskt förvar) finns på nationell nivå sedan över ett år tillbaka samverkan mellan flera myndigheter. I slutet av 2020 återvände ett mindre antal kvinnor med barn till Sverige och vid dessa tillfällen kunde det konstateras att samverkan mellan berörda myndigheter fungerande väl och enligt plan.

På nationell nivå ansvarar Center mot våldsbejakande extremism för en upparbetad struktur för samverkan med berörda kommunala aktörer. Kommuner som kan komma att involveras i mottagandet av kvinnor och barn är förberedda för detta. Orosanmälningar till socialtjänst rörande samtliga aktuella barn har gjorts. Om personer återvänder till Sverige efter vistelse i konfliktområden kan såväl Polismyndigheten som Säkerhets- polisen och Åklagarmyndigheten komma att utreda brottslig verksamhet om sådan misstänks föreligga som brott mot mänskligheten, folkmord, terrorism eller krigsbrott. Punkten är inte slutbehandlad.

83. Rskr. 2019/20:193

Tydligare regler vid konsumentavtal

Prop. 2019/20:63, bet. 2019/20:CU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 167–170).

84. Rskr. 2019/20:196

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2018 Skr. 2019/20:56, bet. 2019/20:JuU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2020 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

85. Rskr. 2019/20:197

Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn Prop. 2019/20:69, bet. 2019/20:JuU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 173
Justitie-	och 174).
departementet
	86. Rskr. 2019/20:198
	Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring
	Mot. 2019/20: 539 m.fl., bet. 2019/20:SfU25
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 maj
	2020 ska ge utredningen om åtgärder för att attrahera internationell
	kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare nya
	direktiv. I direkt anslutning till riksdagens beslut påbörjades ett arbete för
	att tillgodose tillkännagivandet och tilläggsdirektiv beslutades den 25 juni
	2020. Den 2 februari 2021 överlämnade Utredningen om arbetskrafts-
	invandring delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring
	(SOU 2021:5) som bl.a. innehåller förslag som ska förhindra kompetens-
	utvisningar. Betänkandet är remitterat och sista svarsdag är den 3 maj
	2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs
	slutbehandlat i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 8
	s. 15 f.). Punkten är slutbehandlad.
	87. Rskr. 2019/20:200
	Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd vid korttidsarbete och andra
	åtgärder med anledning av coronaviruset
	Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Ändringar i statens budget avseende b) Riksdagen godkänner ändrade
	ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt
	regeringens förslag: Den 9 april 2020 beslutade regeringen om ändring av
	regleringsbrev avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
	för budgetåret 2020 avseende tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt
	riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.
	88. Rskr. 2019/20:205
	Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och
	föreningsstämmor
	Prop. 2019/20:143, bet. 2019/20:CU26
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 3 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 198).
	89. Rskr. 2019/20:213
	Reglering av vapenmagasin
	Prop. 2019/20:58, bet. 2019/20:JuU17
	Skrivelsen är slutbehandlad.
94

Riksdagen avslog den 16 april 2020 regeringens förslag i prop. 2019/20:58. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

90. Rskr. 2019/20:232

Stärkt sekretesskydd för hotade personer och snabbare handläggning av vissa hyrestvister

Prop. 2019/20:95, bet. 2019/20:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 7 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 275–277).

91. Rskr. 2019/20:233

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56-57 f). Regeringen har tilldelat Barnafrid 2 miljoner kronor för ett förnyat uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för landets barnahus- verksamheter om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer så som barnäktenskap, tvångsäktenskap och köns- stympning. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 40 om kartläggning av sexualbrotten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning av sexualbrott (bet. 2019/20:JuU29 s. 58 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) undersöker årligen utsatthet för sexualbrott inom ramen för den Nationella trygghetsundersökningen (NTU). I NTU finns uppgifter om andelen utsatta för sexualbrott och de utsattas kön, ålder, svensk/utländsk bakgrund, utbildningsnivå, bostadstyp, typ av boendeort och familjetyp. I NTU finns också uppgifter om upprepad utsatthet för sexualbrott och sexualbrottens allvarlighetsgrad. Hösten 2020 publicerade Brå resultat från de uppföljningsintervjuer som gjorts i NTU avseende utsatthet för brott under 2018. I rapporten redovisades avseende sexualbrott typ av brottsplats, offrets relation till gärningspersonen samt gärningspersonens ålder, kön och alkohol- eller drogpåverkan. Vidare har Brå studerat rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden i rapporten Våldtäkt från anmälan till dom, och inom ramen för studien belyst bl.a. de anmälda ärendenas karaktär och vilka som är brottsoffer. För att få mer kunskap om registrerade misstankar om brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund genomför Brå för närvarande en studie på området.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75	Undersökningen kommer avse olika typer av brott, där sexualbrott ingår.
Justitie-	Studien är planerad att publiceras under 2021. I Regeringskansliet
departementet	analyseras vilka behov och möjligheter som finns att ytterligare belysa
	sexualbrottsligheten i enlighet med tillkännagivandet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 34 och 40.
	92. Rskr. 2019/20:234
	Inget grundavdrag vid bestämmande av brottsskadeersättning
	Prop. 2019/20:87, bet. 2019/20:JuU41
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 7 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 284).
	93. Rskr. 2019/20:235
	Familjerätt
	Mot. 2019/20:607 yrkande 25, 2019/20:1806 yrkande 1 och 2,
	2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118
	yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett
	att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag
	till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen
	beslutade den 18 februari 2021 lagrådsremissen Förbud mot erkännande
	av utländska månggiften. Regeringen avser att återkomma till riksdagen
	med en proposition under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems-
	placeringar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till
	en översyn av föräldrabalkens regler om vårdnadsöverflyttning och
	adoption vid familjehemsplaceringar. Regeringen avser att ge en särskild
	utredare i uppdrag att överväga frågor som tillkännagivandet tar upp.
	Arbete med att ta fram utredningsdirektiv pågår. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	94. Rskr. 2019/20:247
	Sekretess till skydd för enskilda som lämnat stödförklaringar enligt EU :s
	nya förordning om det europeiska medborgarinitiativet
	Prop. 2019/20:102, bet. 2019/20:KU24
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 327).
	95. Rskr. 2019/20:255
	2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-
	kontroll
	Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16
96	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
96

Punkt 1 om 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Den 22 oktober 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som gäller riksdagens beslut att lägga regeringens skrivelse 2019/20:62 till handlingarna. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Förslagen motsvarar delvis tillkänna- givandet. Betänkandet har remissbehandlats och arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Tillkännagivandet i övrigt bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

96. Rskr. 2019/20:256

Polisfrågor

Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 7) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstill- ställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remiss- behandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Inom Regeringskansliet pågår ett prioriterat arbete med en översyn av

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

Skr. 2020/21:75 straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång. I arbetet ingår

Justitie-att överväga straffbestämmelsernas tillämpningsområde, om

departementet kvalifikationsgrunder för grovt brott bör införas och om straffskalorna bör skärpas. De förslag som lämnas kommer att skickas på remiss till berörda myndigheter och organisationer för synpunkter. Ambitionen är att förslagen ska remitteras under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 37.

97. Rskr. 2019/20:258

Straffrättsliga frågor

Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om uppmaning att begå självmord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att kriminalisera att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord (bet. 2019/20:JuU26 s. 27 f.). Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen En särskild straffbestämmelse för uppmaning till självmord (prop. 2020/21:74). I propositionen föreslår regeringen att det införs två nya brott, uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord, som innebär att det under vissa omständigheter blir straffbart att uppmana eller att på något annat liknande sätt påverka en person att ta sitt liv. Straffet för uppmaning till självmord föreslås vara fängelse i högst två år och för oaktsam uppmaning till självmord, böter eller fängelse i högst sex månader. Det föreslås även en ansvarsfrihetsregel för mindre allvarliga fall. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 (dir. 2020:75). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet, genom propositionens förslag om inbrottsstöld, var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse

i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Frågan analyseras i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 24 och 29.

98. Rskr. 2019/20:259

Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken

Prop. 2019/20:119, bet. 2019/20:JuU37 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 370–373).

99. Rskr. 2019/20:260

Ett förbud mot spridning av bilder från rättegångar

Prop. 2019/20:88, bet. 2019/20:JuU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 318–320).

100. Rskr. 2019/20:261

Riksdagens delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol

Bet. 2019/20:JuU42 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

101. Rskr. 2019/20:264

Personligt betalningsansvar i aktiebolag

Bet. 2019/20:CU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Personligt betalningsansvar i aktiebolag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast möjligt bör ta initiativ till en översyn med

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

100

tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare samt skyndsamt återkomma till riksdagen i frågan (bet. 2019/20:CU28 s. 8). Frågan har utretts i Justitiedepartementet, som bl.a. hållit två remissmöten där berörda myndigheter och organisationer fick lämna synpunkter på frågan. De allra flesta av remissinstanserna ansåg att nackdelarna med förslaget överväger fördelarna. Mot den bakgrunden och då det inte har framkommit att antalet likvidationer av aktiebolag har ökat under pandemin uttalade regeringen i propositionen Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsforma- tet (prop. 2020/21:34) att det inte finns tillräckliga skäl att förlänga de aktuella tidsfristerna. Riksdagens tillkännagivande ansågs därmed till- godosett. Punkten är slutbehandlad.

102. Rskr. 2019/20:265

Fler tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor

Prop. 2019/20:163, bet. 2019/20:CU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 300).

103. Rskr. 2019/20:272

Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet Prop. 2019/20:131, bet. 2019/20:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 349–353).

104. Rskr. 2019/20:273

Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet

Prop. 2019/20:106, bet. 2019/20:JuU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 421 och 422).

105. Rskr. 2019/20:274

En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Prop. 2019/20:89, bet. 2019/20:JuU40 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 384-386)

106. Rskr. 2019/20:283

Några fastighetsrättsliga frågor

Prop. 2019/20:125, bet. 2019/20:CU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 362–369).

107. Rskr. 2019/20:303

Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning Prop. 2019/20:145, bet. 2019/20:JuU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 728).

108. Rskr. 2019/20:304

Mot. 2019/20:542 mfl., bet. 2019/20:JuU33

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vapensmuggling ska ges en egen brottsrubricering (bet. 2019/20:JuU33 s. 16 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200), som beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att det ska införas en särskild reglering av smuggling av vapen, där brottet ges en egen brottsbeteckning och delas in i brott av normalgraden, ringa, grovt och synnerligen grovt brott. Straffskalan för de nya brotten ska motsvara straffskalorna för vapenbrott. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 2020:901). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

102

Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 13 och 14.

109. Rskr. 2019/20:307

Riksrevisionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor

Skr. 2019/20:93, bet. 2019/20:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

110. Rskr. 2019/20:312

Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterial- rättsintrång: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 540−546).

Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU-samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har under hösten 2020 i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad.

111. Rskr. 2019/20:315

Deltagande på distans vid sammanträden i utskotten och EU-nämnden Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 487).

112. Rskr. 2019/20:316

Avgångsvillkor och karens för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören Framst. 2019/20:RS7, bet. 2019/20:KU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 537–539).

113. Rskr. 2019/20:318

Riksrevisionens rapport om valförfarandet

Skr. 2019/20:141, bet. 2019/20:KU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

114. Rskr. 2019/20:321

Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism

Prop. 2019/20:123, bet. 2019/20:JuU35 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 574 och 575).

115. Rskr. 2019/20:322

Kameraövervakning i kollektivtrafik och apotek – ett enklare förfarande Prop. 2019/20:109, bet. 2019/20:JuU36

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 519).

116. Rskr. 2019/20:328

Kompletteringar till nya EU-regler om aktieägares rättigheter Prop. 2019/20:116, bet. 2019/20:CU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 611–613).

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

104

117. Rskr. 2019/20:332

Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Bet. 2019/20:UU18

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direkt- investeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, vari Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen ska redovisa uppdraget senast i november 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

118. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ungdomsövervakning: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 616–621).

Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.

Riksmötet 2020/21

119. Rskr. 2020/21:1

Ändring av namn på nämnd och vissa rättelser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU25 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 september 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 770–774 och 776–778).

120. Rskr. 2020/21:13

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar

Prop. 2019/20:193, bet. 2020/21/UU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 oktober 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 826).

121. Rskr. 2020/21:15

Skärpta regler avseende hantering av sprängämnesprekursorer Prop. 2019/20:154, bet. 2020/21:FöU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 oktober utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 860 och 861).

122. Rskr. 2020/21:22

En effektivare kommunal räddningstjänst

Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 882 och 883).

123. Rskr. 2020/21:29

Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

124. Rskr. 2020/21:30

Digital kommunikation i domstolsprocesser

Prop. 2019/20:189, bet. 2020/21:JuU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 918–926).

125. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2020/21:75 Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Justitie-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

Punkt 1 om en strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor: Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 900-903).

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f). Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om innehav av sprängmedel på allmän plats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om innehav av sprängmedel på allmän plats (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

126. Rskr. 2020/21:36

Förskottsbetalning i vissa ärenden om utlämnande av allmän handling

Prop. 2019/20:179, bet. 2020/21:KU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 961).

127. Rskr. 2020/21:37

Höjd åldersgräns för uttag av ålderspension

Framst. 2019/20:RS2, bet. 2020/21:KU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 962).

128. Rskr. 2020/21:46

Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

Skr. 2019/20:191, bet. 2020/21:SfU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ansvaret för återvändandeverksamheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över ansvarsfördelningen för återvändandeverksamheten (bet. 2020/21: SfU6 s. 5 f.). Tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

106

129. Rskr. 2020/21:47

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU i fråga om medborgarnas rättigheter

Prop. 2019/20:178, bet. 2020/21:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 939 och 940).

130. Rskr. 2020/21:48

Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen

Prop. 2020/21:5, bet. 2020/21:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 932).

131. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slut- behandlad.

132. Rskr. 2020/21:50

Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter

Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020. Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2020/21:75	2019/20:169. Arbetet med frågorna pågår i Justitiedepartementet, som
Justitie-	bl.a. höll ett samrådsmöte med berörda organisationer i december 2020.
departementet	Efter det att de synpunkter som lämnades vid mötet har analyserats kan
	ställning tas till vilka fortsatta beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.
	133. Rskr. 2020/21:51
	Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska
	föreningar
	Prop. 2019/20:194, bet. 2020/21:CU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 985–992).
	134. Rskr. 2020/21:53
	Sekretess för uppgifter om statliga tjänstepensionsförmåner
	Prop. 2020/21:15, bet. 2020/21:KU8
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 1064).
	135. Rskr. 2020/21:55
	Ändrade bestämmelser om fotografier och fingeravtryck i SIS II-
	regelverket
	Prop. 2020/21:6, bet. 2020/21:JuU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1005 och 1006).
	136. Rskr. 2020/21:56
	Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt
	erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande
	Prop. 2019/20:198, bet. 2020/21:JuU9
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 968–973).
	137. Rskr. 2020/21:57
	Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda
	Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
108

Punkt 1 om ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1050–1052).

Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104) I uppdraget ingår bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet bör tas först därefter. Punkten är inte slutbehandlad.

138. Rskr. 2020/21:58

Utvidgade möjligheter att förvandla obetalda böter till fängelse Prop. 2020/21:8, bet. 2020/21:JuU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 1074).

139. Rskr. 2020/21:66

Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 – ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges Domstolar, avseende Rättsmedicinalverket, avseende anslag 1:14 Avgifter till vissa inter- nationella sammanslutningar samt avseende Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

140. Rskr. 2020/21:79

Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet: Den 26 november 2020 utfärdade rege- ringen den lag riksdagen antagit (SFS 1007).

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2020/21:75	Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av
departementet	samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14).
	Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre
	möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet.
	2020/21:JuU10 s. 14 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	141. Rskr. 2020/21:86
	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
	Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2021:
	Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten och den
	17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om namnbyte för Datainspektionen: Den 3 december utfärdade
	regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1109–1112). Punkten är
	slutbehandlad.
	142. Rskr. 2020/21:97
	Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet
	Prop. 2020/21:34, bet. 2020/21:CU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1105–1108).
	143. Rskr. 2020/21:98
	Förlängning av de tillfälliga åtgärderna för att underlätta genomförandet
	av bolags- och föreningsstämmor
	Prop. 2020/21:41, bet. 2020/21:CU5
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 3 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	1154).
	144. Rskr. 2020/21:108
	Försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU12
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om försörjningskravet för uppehållstillstånd enligt tillfälliga lagen*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
110	ändrade föreskrifter om försörjningsförmåga för uppehållstillstånd enligt
110

tillfälliga lagen (bet. 2020/21:SfU12 s. 5 f.). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

145. Rskr. 2020/21:112

Upphävande av bestämmelse i lagen om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen, Riksbanken och Riksrevisionen

Framst. 2020/21:RS2, bet. 2020/21:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1293).

146. Rskr. 2020/21:120

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkt a är slutbehandlad.

Avseende b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Delpunkt 3 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2021 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Delpunkt 4 om att under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2021 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkt b är slut- behandlad.

Avseende c) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2021–2023 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap för 2021 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad.

147. Rskr. 2020/21:124

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:JuU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2020/21:75
Justitie-	Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 4: Den 17 december 2020
departementet	beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare
	riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 b) om bemyndigande för anslaget 1:1 Polismyndigheten:
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:1 Polismyndigheten
	besluta om förvärv av aktier eller andelar i företag och om kapitaltillskott
	till företag för att skydda de personer eller den verksamhet som bedrivs
	vid Polismyndigheten inom ramen för en särskilt beslutad skyddsidentitet
	enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter samt att besluta
	om försäljning eller avveckling av företag som har förvärvats i detta syfte.
	Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Delpunkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 1 c) om bemyndigande	om	ekonomiska	åtaganden:	Den
	17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndi-
	gande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten
	finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut.
	Delpunkten är slutbehandlad.
	148. Rskr. 2020/21:135
	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
	Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Riksdagen godkänner regeringens
	förslag om det mål för det civila försvaret som ska gälla fr.o.m. 2021.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning.
	Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i
	uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut. Ärendet
	bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 36 om Totalförsvarets plikt- och prövningsverk: Den 17 december
	2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1275 och
	1276). Punkten är slutbehandlad.
	149. Rskr. 2020/21:149
	Utgiftsområde 8 Migration
	Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 22 december 2020
	beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare
	riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 b) om bemyndigande	om	ekonomiska	åtaganden:	Den
	22 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande

om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade

112

Skr. 2020/21:75	2.3	Utrikesdepartementet
Utrikes-
departementet	Nyare riksmöten
	Riksmötet 2018/19
	1. Rskr. 2018/19:302
	Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018
	Skr. 2018/19:104, mot. 2018/19:3090 yrkande 1, bet. 2018/19:UU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 12).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om utvärdering av kampanjen och medlemskapet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en oberoende
	utvärdering av medlemskapet. Regeringen har i budgetpropositionen för
	2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 12) uttalat, med hänvisning till
	tillkännagivandet, att den avser att tillsätta en oberoende utredning och
	återkomma till riksdagen i detta ärende. Den 19 december 2019 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvars-
	högskolan. Genom regleringsbrevet har Försvarshögskolan fått i uppdrag,
	med hänvisning till tillkännagivandet, att genomföra en utvärdering av
	resultatet av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Upp-
	draget redovisades till regeringen den 15 december 2020. Den 11 juni 2020
	beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, ge
	Statskontoret i uppdrag att utvärdera kostnaderna för det svenska
	medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017–2018. Uppdraget redovisades till
	regeringen den 15 december 2020. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2019/20
	2. Rskr. 2019/20:104
	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
	Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december
	2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende
	anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Vad gäller svensk
	kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.) beslutade
	regeringen den 12 mars 2020 om svensk kapitalhöjning i Afrikanska
	utvecklingsbanken i enlighet med riksdagens bemyndigande. Vad gäller
	utställande av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken (punkt
	2 c)	4.) beslutade regeringen den 12 mars 2020 att ikläda staten
	betalningsansvar i form av statliga garantier. Regeringen avser att ikläda

staten ytterligare betalningsansvar i enlighet med riksdagens bemyndigande.

Följande delpunkt är inte slutbehandlad: 2 c) 4.).

114

3. Rskr. 2019/20:119

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2019/20:28, bet. 2019/20:UFöU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 21). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om återrapportering till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återrapportering (bet. 2019/20:UFöU2 s. 11). I propositionen om fortsatt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2020/21:21 s. 11–12) konstate- rade regeringen att den under 2020 hade återrapporterat återkommande och minst en gång per kvartal till det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, och avsåg att fortsatt göra så till och med årsskiftet. Regeringskansliet och Försvarsmakten har vid dessa tillfällen redovisat och utvärderat de erfarenheter som hittills har gjorts av den svenska militära utbildningsinsatsen. Regeringen ansåg därmed att tillkänna- givandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2019/20:123

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13–16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129–130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i den del som avser resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Utrikes- departementet

115

Skr. 2020/21:75	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden
Utrikes-	om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade
departementet	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkredit-
	nämnden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev
	för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret, 5: Den 16 juli 2020
	beslutade regeringen att förvärva aktier i Instrument in Support of Trade
	Exchanges (INSTEX) och i samband med det ingå ett aktieägaravtal
	mellan ägarna i bolaget. Avtalet ingicks den 22 september 2020 och
	förvärvet genomfördes den 13 oktober 2020. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.
	5. Rskr. 2019/20:147
	Sveriges feministiska utrikespolitik
	Skr. 2019/20:17, bet. 2019/20:UU6
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 2 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	6. Rskr. 2019/20:159
	Riksrevisionens rapport om Sidas humanitära bistånd och långsiktiga
	utvecklingssamarbete
	Skr. 2019/20:41, bet. 2019/20:UU13
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	7. Rskr. 2019/20:266
	Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
	(OSSE)
	Skr. 2019/20:25, bet. 2019/20:UU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	8. Rskr. 2019/20:268
	Europarådet
	Skr. 2019/20:34, bet. 2019/20:UU8
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 24 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	9. Rskr. 2019:20:286
	Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
	genom multilaterala organisationer
	Skr. 2019/20:91, bet. 2019/20:UU17
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 5 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
116

10. Rskr. 2019/20:313

Kompletterande bestämmelser till EU:s plattformsförordning Prop. 2019/20:159, bet. 2019/20:NU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 514 och 515).

11. Rskr. 2019/20:324

Svenskt deltagande i militär insats för stärkt säkerhet i Mali Prop. 2019/20:86, bet. 2019/20:UFöU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten.

12. Rskr. 2019/20:326

Verksamheten i Europeiska unionen under 2019

Skr. 2019/20:115, bet. 2019/20:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2019/20:UU10 s. 18–19). Den 3 december 2020 beslutade regeringen att Sverige i Europeiska unionens råd skulle rösta för antagande av ett rådsbeslut om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna. Rådsbeslutet antogs den 7 december 2020. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2019/20:327

Strategisk exportkontroll 2019 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2019/20:114, bet. 2019/20:UU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2019/20:330

Nordiskt och arktiskt samarbete

Skr. 2019/20:90, bet. 2019/20:UU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2019/20:362

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Skr. 2020/21:75 Utrikes- departementet

117

Skr. 2020/21:75 Utrikes- departementet

118

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 2 juli 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Inspektionen för strategiska produkter.

Riksmötet 2020/21

16. Rskr. 2020/21:67

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:4 inom utgiftsområde 5 samt, inom utgiftsområde 7, om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:3, 2:4 och 2:7 inom utgiftsområde 24.

17. Rskr. 2020/21:101

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2021 och

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgifts- område 5 samt avseende Inspektionen för strategiska produkter, Svenska institutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

18. Rskr. 2020/21:117

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Prop. 2020/21:22, bet. 2020/21:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten.

19. Rskr. 2020/21:118

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2020/21:21, bet. 2020/21:UFöU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten.

20. Rskr. 2020/21:119

Svenskt deltagande i Förenta Nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2020/21:32, bet. 2020/21:UFöU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten.

21. Rskr. 2020/21:125

Utgiftsområde 7 Internationellt utvecklingssamarbete

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen för 2021, b) anslagen för 2021 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7 samt avseende Folke Bernadotteakademin, Kommerskollegium, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet.

22. Rskr. 2020/21:133

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2020/21:134

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2021–2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133.

24. Rskr. 2020/21:144

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2021 och c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020

Skr. 2020/21:75 Utrikes- departementet

119

2.4	Försvarsdepartementet	Skr. 2020/21:75
		Försvars-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2013/14

1. Rskr. 2013/14:317

Vårändringsbudget för 2014

Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3), skr. 2016/17:75 (Fö 4), skr. 2017/18:75 (Fö 3), skr. 2018/19:75 (Fö 2) och skr. 2019/20:75 (Fö 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings- budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan.

Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväp- ningsperioden till JAS 39E. Den 28 juni 2018 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare avtal i likhet med det som fattades 2017. Den 1 oktober 2020 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare ett avtal i likhet med de som fattades 2017 och 2018. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

2. Rskr. 2015/16:49

Militära frågor

Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12), skr. 2016/17:75 (Fö 6), skr. 2017/18:75 (Fö 5) skr. 2018/19:75 (Fö 3) och skr. 2019/20:75 (Fö 3). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13.

Ipropositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) slutbehandlade regeringen tillkännagivandet och redogjorde för att regeringen anser att långräckviddig bekämpningsförmåga bör anskaffas

121

Skr. 2020/21:75 och tillförsel till flygvapnet påbörjas i perioden 2026–2030. Punkten är

Försvars-slutbehandlad. departementet

Riksmötet 2016/17

3. Rskr. 2016/17:53

Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap)

Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15), skr. 2017/18:75 (Fö 8) skr. 2018/19:75 (Fö 5) och skr. 2019/20:75 (Fö 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b):

Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja 12 av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att samtliga 48 tillverkade pjäser av typ Archer anskaffas och förbandsätts. Regeringen redovisar i propositionen Totalförsvaret 2021– 2025 (prop. 2020/21:30) att samtliga artilleripjäser av typ Archer bör organiseras i förband. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6) och skr. 2019/20:75 (Fö 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksam- heten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regerings- kansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehand-

lad.

122

5. Rskr. 2016/17:176

Militära frågor

Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 11) och skr. 2018/19:75

(Fö 7) och skr. 2019/20:75 (Fö 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet. 2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172 yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5.

Ipropositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) behandlade regeringen tillkännagivandet och lämnade en sammantagen redogörelse för Försvarsmaktens stöd till samhället. Regeringen redovisade bl.a. att det finns behov av att skapa former för en stärkt samordning mellan det civila och militära försvaret, och att regeringen därför har gett Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05) i uppdrag att föreslå en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå inför och under höjd beredskap. Regeringen bedömer att en sådan utveckling av totalförsvaret även skulle öka förutsättningarna för en effektiv samverkan mellan Försvarsmakten och övriga myndigheter även vid fredstida kriser. I propositionen bedömde regeringen att det inte finns behov av att utföra någon särskild översyn av Försvarsmaktens stöd till det civila samhället. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

6. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10) och skr. 2019/20:75 (Fö 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

Ipropositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) uppger regeringen att en särskild utredare under perioden 2021–2025 bör ges i uppdrag att göra en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. I översynen bör ingå bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Försvars- departementet

123

Skr. 2020/21:75 Försvars- departementet

124

7. Rskr. 2017/18:179

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11) och skr. 2019/20:75 (Fö 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Se Fö 6.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

8. Rskr. 2019/20:107

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fö 19).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 c) om krediter i Riksgäldskontoret:

–om bemyndigande till regeringen att för 2020 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7) om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2020 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygs- systemet, att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inrikt- ningsbeslutet för 2016–2020 och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har inte fattat något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

9. Rskr. 2019/20:180

Totalförsvarsdatalag – personuppgiftsbehandling vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Prop. 2019/20:51, bet. 2019/20:FöU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 151 och 152).

10. Rskr. 2019/20:181

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2019/20:70, bet. 2019/20:FöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2020/21

11. Rskr. 2020/21:3

Operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland

Prop. 2019/20:110, bet. 2019/20:UFöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 september 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 782–784).

12. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 a) om anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunder- rättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksam- heten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryterings- myndighet, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämn- der m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden:

–om bemyndigande till regeringen att för 2021 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

–om bemyndigande till regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

–om bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 c) om investeringsplaner: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b och 2.

Skr. 2020/21:75 Försvars- departementet

125

	Skr. 2020/21:75	13. Rskr. 2020/21:136
	Försvars-	Totalförsvaret 2021–2025
	departementet	Totalförsvaret 2021–2025
	departementet	Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4
		Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4
		Skrivelsen är inte slutbehandlad.
		Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Den 17 december beslutade regeringen
		om inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret.
		Punkten är slutbehandlad.
		Punkt 21 om mål för det militära försvaret: Den 17 december 2020
		beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025.
		Punkten är slutbehandlad.
		Punkt 24 om Försvarsmaktens krigsorganisation: Den 17 december
		2020 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025.
		Punkten är slutbehandlad.
		Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Den 17 december 2020
		beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025.
		Punkten är inte slutbehandlad.
		Punkt 36 om Totalförsvarets plikt- och prövningsverk: Den 17 december
		2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272–1277).
		Punkten är slutbehandlad.
		Följande punkt är inte slutbehandlad: 26.

126

2.5Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2011/12

1. Rskr. 2011/12:122

Organdonationsfrågor

Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3), skr. 2018/19:75 (S 2) och skr. 2019/20:75 (S 1). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redo- visades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organ- donation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till rege- ringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats.

I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 har an- svarigt statsråd förmedlat bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyse- rat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnade (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag från kravet på samtycke till vård när det handlar om att rädda liv, men detta undantag från samtycke avser patien- tens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlig- het med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet.

Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Social- styrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Detta inrättades den 1 juni 2018.

Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Den 5 november 2020

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

127

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

128

beslutade regeringen propositionen Organdonation (prop. 2020/21:48). I propositionen redogörs för de åtgärder som har vidtagits och lämnas ytterligare förslag med syfte att skapa goda förutsättningar för donations- och transplantationsverksamheternas arbete med att hjälpa svårt sjuka människor. Mot denna bakgrund ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 12).

Riksmötet 2015/16

2. Rskr. 2015/16:220

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21), skr. 2017/18:75 (S 10), skr. 2018/19:75 (S 7) och 2019/20:75 (S 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge Forsk- ningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyn- drom och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.).

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskaps- luckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om posttraumatiskt stressyndrom. SBU slutredovisade uppdraget den 1 december 2017 i en rapport om samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring, SBU-rapport nr 273/2017.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). I propositionen föreslås forskningssatsningar på psykisk hälsa och på psykiatri. I dessa satsningar ingår frågor om metoder, insatser och behandlingar för att minska omfattningen och lindra konsekvenserna av psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar, t.ex. vid posttraumatiskt stressyndrom.

Regeringen anser att dessa satsningar svarar mot det behov av forskning som riksdagen har angett och att det därför inte behöver ges något uppdrag till Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd att se över forskningen om posttraumatiskt stressyndrom. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat (s. 88). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

3. Rskr. 2016/17:144

Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen

Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9) och skr. 2019/20:75 (S 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i upp- drag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. I direktiven framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 s. 9) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Bl.a. föreslogs att ett övergripande mål ska införas om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Målet ska bl.a. bidra till en samlad styrning och uppföljning. Som en del av bedömningen av måluppfyllelsen kommer förekomsten och utvecklingen av felaktiga utbetalningar behöva uppskattas, analyseras och kontinuerligt följas upp. I detta ingår omfattningen av felaktiga utbetalningar. Bl.a. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022 och att därmed slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slut- behandlad.

4. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10) och skr. 2019/20:75 (S 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

129

Skr. 2020/21:75	ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som
Social-	överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den
departementet	individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att
	kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna
	uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till
	den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa
	kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av
	socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma
	behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet.
	Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta
	ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även
	kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata
	aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer
	regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den
	kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till
	ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle
	därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitets-
	principen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle
	innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även
	riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt
	och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och
	omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksam-
	heten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar
	som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika
	krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna
	ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr
	socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för
	verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller
	tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar
	Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild
	verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att
	verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra
	föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett
	omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika
	verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter
	för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskaps-
	styrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering
	för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från rege-
	ringen.
	Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om gene-
	rell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas
	ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.
	Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat
	genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160)
	angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överens-
	kommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och
	Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61) och att tillkännagivandet
	inte är slutbehandlat.
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
130	2022. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2016/17:225

Samhällets krisberedskap

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12) och skr. 2019/20:75 (S 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.).

Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Social- styrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personal- brist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extra- ordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018.

Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen beslutade den 14 november 2019 om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörjningen som hade drabbat några regioner.

Utredningen lämnade den 2 april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret – underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23) som utgjorde underlag för regeringens arbete med den försvarspolitiska propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:84). Tilläggsdirektivet anger att uppdraget utvidgas på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under det fortsatta utredningsarbetet. Utbrottet av covid-19 har fått stora konsekvenser för hälso- och sjukvården och föranlett ett flertal åtgärder från regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas sida. Flera uppdrag har beslutats som rör beredskapsområdet och försörjningsfrågor. Här kan särskilt nämnas uppdrag till Socialstyrelsen om att stärka beredskapsarbetet, om att bistå regionerna genom att på nationell nivå säkra tillgången på skyddsutrustning och annat material respektive medicinteknisk utrustning, om fördelning av sjukvårdsmateriel och om en samordningsfunktion för intensivvårdsplatser. När det gäller tillgången till läkemedel har Läkemedelsverket bl.a. fått i uppdrag att öka samordningen för att säkra

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

131

Skr. 2020/21:75	tillgången till sådana läkemedel som bedöms vara av central betydelse vid
Social-	eventuella störningar till följd av spridningen av det nya coronaviruset.
departementet	Utredningen ska under sitt fortsatta arbete beakta erfarenheter och resultat
	av dessa och andra uppdrag som är av betydelse för de frågor som ingår i
	utredningens uppdrag. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället
	redovisas slutligt senast den 28 februari 2022. Utredningen ska dock lämna
	en delredovisning senast den 1 april 2021 av de delar som avser försörjning
	av hälso- och sjukvårdsmateriel och läkemedel. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	6. Rskr. 2016/17:254
	Hälso- och sjukvårdsfrågor
	Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13) och
	skr. 2019/20:75 (S 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av
	patientlagen med syftet att stärka patientens ställning och återkomma till
	riksdagen, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10
	s. 21 f.).
	I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4
	s. 50) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och de rapporter samt
	initiativ som gjorts med koppling till genomförandet av patientlagen.
	Vidare konstaterade regeringen följande. Patientlagen trädde i kraft den
	1 januari 2015. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följde genom-
	förandet av patientlagen under perioden 2014–2017, vilket innebär att de
	resultat som myndigheten redovisade i februari 2017 baserades på knappt
	två år med gällande lagstiftning. Regeringen avser mot den bakgrunden att
	initiera en förnyad uppföljning av lagens efterlevnad samt av det övriga
	arbete som pågår för att stärka patientens ställning i svensk hälso- och
	sjukvård. Frågan om hur patientlagen eventuellt kan utvidgas för att stärka
	patientens inflytande prövas i detta sammanhang.
	Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och
	omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. I
	uppdraget ingår att myndigheten ska analysera patientlagens efterlevnad,
	analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen,
	samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt
	finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget
	ingår det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som
	myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som
	syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård.
	Myndigheten ska dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan
	stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov.
	Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2021.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 38)
	angavs att regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat genom
	det beslutade uppdraget till Myndigheten för vård och omsorgsanalys.
132	Punkten är slutbehandlad.
132

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.).

Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av rege- ringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångs- punkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42).

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter detta. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 15.

7. Rskr. 2016/17:326

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14) och skr. 2019/20:75 (S 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU18 s. 5).

Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Sam- ordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

133

Skr. 2020/21:75	hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet
Social-	mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv till
departementet	utredningen beslutades den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att
	undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med
	omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över
	befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens
	ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för
	primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för
	äldre. Utredningen lämnade ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett
	delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård – En pri-
	märvårdsreform (SOU 2018:39). I mars 2020 överlämnade utredningen
	sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso-
	och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår
	bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka
	kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och
	remissynpunkterna analyseras för närvarande i Regeringskansliet.
	Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en natio-
	nell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre.
	Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018.
	Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1)
	beslutat om 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till
	Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från
	sjukhus samt 10 miljoner kronor har avsatts i vårändringsbudgeten för
	2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen
	och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.
	Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie
	för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra
	stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning
	av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den
	kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Myndigheten har för 2019
	fått disponera totalt 5 miljoner kronor för uppdraget. Socialstyrelsens upp-
	drag ska slutredovisas i mars 2021. För de individer som tillkännagivandet
	handlar om är kommunalt finansierad hälso- och sjukvård en viktig
	vårdinstans. Genom att stärka den vårdinstansen ökar förutsättningarna för
	ett samlat omhändertagande av målgruppen.
	Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i samband med att
	en proposition överlämnas till riksdagen med anledning av betänkandet
	God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem
	(SOU 2020:19), vilket planeras att kunna göras tidigast hösten 2021.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	8. Rskr. 2016/17:346
	Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag
	inom hälso- och sjukvården
	Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15) och
	skr. 2019/20:75 (S 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
134

Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har ställt sig bakom det som	Skr. 2020/21:75
utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre	Social-
tidsgräns för nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen	departementet
(bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).
Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har ställt sig
bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör ut-
forma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effekt-
utvärdering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19

s.6 f.).

Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet

anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade stats- bidrag som saknar en tidsgräns och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) angavs vad gäller de fem tillkännagivandena om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården följande. Regeringen beslutade den 13 december 2017 att ge Statskontoret i uppdrag att från och med 2018 till och med 2020 översiktligt redovisa och analysera utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner och deras verksamheter. Till följd av regeringens arbete med det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 och på grund av att regeringen behövt göra nödvändiga prioriteringar avser regeringen att återkomma i frågorna om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården senast 2022.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1–5.

Riksmötet 2017/18

9. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17) och skr. 2019/20:75 (S 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riks-
dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det
behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet.
2017/18:SoU5 s. 10).
Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare
i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken
(S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens
tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänk-
ande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet	135

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

136

har remitterats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Utskottet anför i betänkandet att det borde vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få en rätt att välja utförare genom att lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas.

Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet är remitterat och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12.

10. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkes- mässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offent- lig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överens- kommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61) och att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.

I likhet med hanteringen av tillkännagivandet i rskr. 2016/17:156 avser regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2017/18:124

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55), skr. 2018/19:75 (S 19) och skr. 2019/20:75 (S 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). I reservationen anförs att kontrollinsatser av olika slag, inklusive tidsgränser, minskar användningen av sjukförsäkringen och att en regelbunden uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga bör göras under hela sjukfallet fram till en bortre tidsgräns. Regeringen ska enligt tillkännagivandet återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med det anförda.

Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:176

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24) och skr. 2019/20:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utred- ning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsför- delning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvud- männen, så konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelnings- kommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen uppgav att regeringen under 2019 har analyserat frågan och avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021.

Ibudgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36–37) anges utöver vad som redovisades i budgetpropositionen för 2019 följande. Regeringen har inlett en analys avseende tillkännagivandet men bedömer att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen av covid-19. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:189

Socialtjänstfrågor

Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 27) och skr. 2019/20:75 (S 15). Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

137

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

138

Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet (bet. 2017/18:SoU13 s. 38).

Tillkännagivandet behandlas under punkt Ju 40 (rskr. 2017/18:188).

14. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30) och skr. 2019/20:75 (S 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhan- delsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsätt- ning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.).

Regeringen beslutade den 12 november 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118, S 2020:15). Utredaren ska bland annat att göra en EU- rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 7 december 2021. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2017/18:293

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34) och skr. 2019/20:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.).

Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följan- de. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kom-

muner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37) anges följande. Regeringen ingick 2019 en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner angående nationella kvalitetsregister för att det fortsatta arbetet med att utveckla och tillgängliggöra kvalitetsregistren. Vidare har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Regeringen avser att återkomma i frågan 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 27 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi (bet. 2017/18:SoU9 s. 78 f.).

I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att en lång- siktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården presenterades av regeringen i maj 2018. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen ansåg i budgetpropositionen att till- kännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskom- melser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Det angavs att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021.

Ibudgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 37–38) redogjorde regeringen för den långsiktiga inriktningen för cancervården och att strategin uppdateras årligen genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner. Genom överenskommelserna vidareutvecklas och anpassas de insatser som genomförs med utgångspunkt i strategin, för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 10.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

139

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

140

16. Rskr. 2017/18:294

Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

Prop. 2017/18:83, bet. 2017/18:SoU22

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 35) och skr. 2019/20:75 (S 18). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om begreppet nära vård och primärvårdens uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2017/18:SoU22 s. 7 f.).

I delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om en utvecklad definition av primärvård samt ett grunduppdrag för primärvården.

Utifrån förslagen som lämnades i betänkandet beslutade regeringen den 28 maj 2020 propositionen Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164). Genom de förslag som lämnas i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 9). Punkten är slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:329

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39) och skr. 2019/20:75 (S 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.).

Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 12 s. 21) för tillkännagivandet och uppgav att en arbetsgrupp i Socialdepartementet ser över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna.

Den 9 december 2020 har departementspromemorian Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (Ds 2020:27) skickats ut på remiss med förslag om att efterlevandestöd inte ska lämnas åt barn eller unga som får vård eller boende bekostat av det allmänna. De föreslagna bestämmelserna motsvarar vad som gäller för underhållsstöd

till barn och unga i motsvarande situationer. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2017/18:353

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43) och skr. 2019/20:75 (S 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.).

Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2017/18:354

Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44) och skr. 2019/20:75 (S 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.).

Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om utvärdering av narkotikapolitiken m.m. (rskr. 2019/20:174 punkt 7, S 33). Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2017/18:406

God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50) och skr. 2019/20:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkar- kontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.).

I delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkan- det Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen som lämnats i betänkandena arbetar Regeringskansliet med att ta fram en

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

141

Skr. 2020/21:75 lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat senast under

Social-2021. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

21. Rskr. 2018/19:50

Bastjänstgöring för läkare

Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60) och skr. 2019/20:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fort- sätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.).

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bas- tjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Reformen läkarnas grund- och vidareutbildning träder i kraft den 1 juli 2021. Den 3 december 2020 beslutade regeringen om förordningsändringar som följd av lagändringarna i propositionen Bastjänstgöring för läkare. I vissa delar fortsätter arbetet med att införa reformen att beredas inom Regeringskansliet, vilket kan komma att leda till ytterligare lagändringar. Tillkännagivandet beräknas kunna slutbehandlas under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:61

Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63) och skr. 2019/20:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.).

Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen konstaterar regeringen att utskottet anser att det ska vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. Regeringen anför att de formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att

återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Vad gäller frågan om

142

marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det	Skr. 2020/21:75
även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på	Social-
internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering	departementet
kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknads-
föring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen åter-
kommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att
pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning
av tobaksvaror (prop. s. 117).
Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att ge en särskild utredare i
uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9,
S 2020:02). I uppdraget ingår bl.a. att analysera de svenska reglerna om
marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllnings-
behållare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är
inte slutbehandlad.
23. Rskr. 2018/19:111
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SoU1
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 70) och skr. 2019/20:75 (S 25).
Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018 (bet. 2018/19:SoU1 s. 45 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför följande. Be- tänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskom- melser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Det angavs att regeringen avsåg återkomma till riksdagen i budgetpropo- sitionen för 2021.

143

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

144

24. Rskr. 2018/19:145

Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Skr. 2018/19:14 och 2018/19:27, bet. 2018/19:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 28). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys (bet. 2018/19:SfU13 s. 6 f.).

Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkrings- kassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivnings- processen och läkarintygen. Detta så kallade dialoguppdrag har slut- redovisats i juni 2019. Regeringen beslutade den 11 december 2019 att ge myndigheterna ett nytt uppdrag om att vidareutveckla sjukförsäkrings- handläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheterna beakta riksdagens tillkännagivande. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2020 och slutredovisas senast den 15 oktober 2021.

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 10 s. 22) angavs följande. Med anledning av bl.a. tillkännagivandet har För- säkringskassan och Socialstyrelsen fått i uppdrag att vidta åtgärder i syfte att vidareutveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Tillkännagivandet bedömdes därmed vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2018/19:156

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Motion 2018/19:186, bet. 2018/19:SoU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 30).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 16 om ny utredning om tolktjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny utredning om tolktjänst (bet. 2018/19:SoU12 s. 37 f.).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 122) angavs följande. Regeringen beslutade den 30 juli 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en fördjupad analys av förslagen i betänkandet En samlad tolktjänst – samordning och utveckling av tolktjänst för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2011:83) samt i departementspromemorian Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7). Den särskilde utredaren ska ta fram en handlingsplan för den långsiktiga utvecklingen av tolktjänsten samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas den 15 januari 2022. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2018/19:187

Socialtjänst- och barnfrågor

Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet. 2018/19:SoU9 s. 93 f.).

Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05, dir. 2019:93). Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälso- främjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Utredaren ska lämna en delredovisning av uppdraget senast den 1 maj 2021 och slutredovisa det senast den 1 oktober 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2018/19:193

Frågor om psykisk ohälsa

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.).

Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdoms- psykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018–2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. En proposition beslutades den 27 februari 2020.

Regeringen avser att tillmötesgå tillkännagivandet genom att under 2021 ge ett särskilt uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg, om det med hänsyn till den pågående pandemin bedöms finnas utrymme för

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

145

Skr. 2020/21:75	myndigheten att hantera ett sådant uppdrag. Uppdraget kommer att gå ut
Social-	på att stärka uppföljningen och tillsynen inom psykiatrin med särskilt
departementet	fokus på barn- och ungdomspsykiatrin, tvångsvården och rättspsykiatrin.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa
	i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid sam-
	sjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom
	m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.).
	Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret
	för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med
	beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det
	att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslag-
	stiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroende-
	sjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det
	ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för
	personer med beroendesjukdom.
	Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av
	samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt
	föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades den
	30 november 2019 till regeringen.
	Regeringen beslutade den 17 juni 2020 om direktiv till Utredningen om
	samordnade insatser vid samsjuklighet i form av missbruk och beroende
	och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd (dir. 2020:68). En
	särskild utredare ska föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård,
	behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer
	med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk
	diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget är att analysera
	och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan
	förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma
	huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och
	lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas
	hos en huvudman. Utredningen ska också analysera för- och nackdelar
	med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke
	enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller lagen
	(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, och om möjligt föreslå hur frågan
	kan hanteras vidare. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november
	2021. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 18.
	28. Rskr. 2018/19:233
	Hälso- och sjukvårdsfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig
146

rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.).

Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens kon- centration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 15 december 2019. I rapporten beskrivs bl.a. hur akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar kon- sekvensanalyserna som görs inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om processen i budgetpro- positionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).

Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.).

Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens genomslag. Myndigheten ska analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen, samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

147

Skr. 2020/21:75	har inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår det även att
Social-	redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter,
departementet	huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka
	patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten ska
	dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med
	utgångspunkt i principen vård efter behov. Uppdraget ska redovisas senast
	den 31 oktober 2021.
	Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god
	och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamåls-
	enligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. Utredningens be-
	tänkande behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riks-
	dagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att
	gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister
	(bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).
	Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag
	att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifika-
	tioner, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika
	situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso-
	och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingår att inrätta en funktion dit
	berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemen-
	samma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas.
	Uppdraget delredovisades den 30 september 2020 och ska slutredovisas i
	september 2021.
	Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera
	dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktions-
	enliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och
	enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala
	utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutveck-
	lare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur
	information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika
	områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med
	att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten har också
	under 2020 haft i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner
	(SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingår bl.a. att
	identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på
	ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra
	dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med
	det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården.
	Slutligen kan nämnas att staten och SKR sedan flera år har årliga
	överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket
	Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för
	NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns
	anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant
	lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).
	Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i upp-
148	drag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom

och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37).	Skr. 2020/21:75
Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direkt-	Social-
åtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och	departementet
sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling
mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att
beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om be-
handling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredo-
visas senast den 31 maj 2021. Regeringen avser att därefter återkomma till
riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58.

Riksmötet 2019/20

29. Rskr. 2019/20:154

Särskilt förordnande inom hälso- och sjukvården

Prop. 2019/20:59, bet. 2019/20:SoU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 40).

30. Rskr. 2019/20:171

Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro

Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.).

Mot bakgrund av att Försäkringskassan har meddelat att det finns kvalitetsbrister i nuvarande läkarintygsregister har regeringen bedömt att det i dagsläget inte finns förutsättningar för den analys som riksdagen efterfrågar i tillkännagivandet. De brister som finns med läkarintygs- registret består bland annat i att det inte går att fastställa från vilken vårdenhetsnivå ett intyg kommer ifrån. Regeringen har därför, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vård- enhetsnivå. Uppdraget ges mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande och ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen. Senast den 1 juli 2021 ska Försäkringskassan redovisa uppdraget till regeringen.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2019/20:172

Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Skr. 2019/20:54, bet. 2019/20:SfU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

149

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

150

Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

32. Rskr. 2019/20:173

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.).

Regeringen beslutade den 30 juli 2020 att ge ett uppdrag till Folk- hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Grundläggande utgångspunkter vid framtagandet av strategin ska vara en god, jämlik och jämställd psykisk hälsa i hela befolkningen. Särskilt fokus ska riktas mot det främjande och förebyggande arbetet i alla sektorer och på alla samhällsnivåer. I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6.

33. Rskr. 2019/20:174

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f.).

Regeringen bedömer att det finns skäl att hantera de tillkännagivanden som rör narkotikapolitiken samlat för att därefter återkomma till riksdagen. Därför avser regeringen att hantera detta tillkännagivande tillsammans med tillkännagivandet om generisk klassificering (rskr. 2017/18:354 punkt 2, S 19). Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2019/20:201

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och anslag 1:6 Bidrag till folk- hälsa och sjukvård.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den

3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 189– 191).

35. Rskr. 2019/20:208

Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Socialstyrelsen och anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

36. Rskr. 2019/20:214

Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19

Prop. 2019/20:155, bet. 2019/20:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 241 och 242).

37. Rskr. 2019/20:215

Ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder

Bet. 2019/20:SoU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till särskilt sårbara grupper i arbetsför ålder (bet. 2019/20:SoU521s. 5 f.).

Regeringen beslutade den 15 juni 2020 propositionen Extra ändrings- budget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187). I propositionen föreslogs ändrade ramar för utgiftsområden och anvisades ändrade anslag som en del av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med tillkännagivandet.

Regeringen beslutade den 25 juni 2020 ändring av förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 så att ersättning till förälder till ett nyligen allvarligt sjukt barn kan få tillfällig föräldrapenning. Vidare beslutade regeringen den 25 juni 2020 en ny förordning (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19. Personer i vissa angivna riskgrupper som, helt eller delvis, avstår från för- värvsarbete för att undvika att smittas av viruset som orsakar sjukdomen covid-19 ska ha rätt till förebyggande sjukpenning. Rätt till smittbärar- penning har vissa anhöriga till personer i riskgrupp. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2020.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

151

Skr. 2020/21:75	Regeringen beslutade den 24 september 2020 dels fortsatt giltighet av
Social-	förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning
departementet	av sjukdomen covid-19, dels ändring i samma förordning. Därtill har
	regeringen den 24 september 2020 beslutat om förordning om dels fortsatt
	giltighet av förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande
	syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19,
	dels ändring i samma förordning.
	I propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till
	ersättning för riskgrupper (prop. 2020/21:46) utökades förmånstiden för
	ersättningarna till 184 dagar, så att ersättning kunde ges för för-
	ordningarnas hela giltighetstid. Regeringen beslutade därefter att utöka
	förmånstiden i de båda förordningarna. Den 17 december 2020 beslutade
	regeringen att förlänga giltighetstiden för förordningen (2020:244) om
	viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 till
	och med den 30 april 2021 vilket möjliggör för föräldrar till vissa nyligen
	allvarligt sjuka barn att få förebyggande tillfällig föräldrapenning.
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
	2022 och att då slutbehandla tillkännagivandet.
	38. Rskr. 2019/20:216
	Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut –
	rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS
	Skr. 2019/20:61, bet. 2019/20:SoU14
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 20 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	39. Rskr. 2019/20:262
	Senarelagt införande av nationell läkemedelslista och bastjänstgöring för
	läkare
	Prop. 2019/20:158, bet. 2019/20:SoU22
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 304–312).
	40. Rskr. 2019/20:263
	Ändrade övergångsbestämmelser när det gäller medicintekniska
	produkter
	Prop. 2019/20:161, bet. 2019/20:SoU23
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 15 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 313 och 314).
	41. Rskr. 2019/20:270
	Förbättringar för barn inom den psykiatriska tvångsvården
	Prop. 2019/20:84, bet. 2019/20:SoU15
152	Skrivelsen är slutbehandlad.
152

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 354 och 355).

42. Rskr. 2019/20:275

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.).

Regeringen har sedan tidigare beslutat om ett uppdrag som berör frågor som omfattas av tillkännagivandet. Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2019/20:277

Extra ändringsbudget för 2020 – Anpassningar av reglerna om stöd vid korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare informations- utbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälso- myndigheten.

44. Rskr. 2019/20:285

Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag Prop. 2019/20:126, bet. 2019/20:SfU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 427).

45. Rskr. 2019/20:289

Personlig assistans för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning

Prop. 2019/20:92, bet. 2019/20:SoU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

153

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

154

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 440 och 441).

46. Rskr. 2019/20:290

Covid-19 och ändringar i smittskyddslagen

Prop. 2019/20:144, bet. 2019/20:SoU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 430).

47. Rskr. 2019/20:291

Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser

Bet. 2019/20:SoU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommun- ers ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135–136) anges följande. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. Regeringen ansåg i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat.

Regeringen har därutöver i november 2020 gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur utbrottet av covid-19 har påverkat tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i socialtjänstlagen vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2021. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2019/20:294

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020

avseende Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den

4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 431 och 432).

49. Rskr. 2019/20:309

Socialtjänst- och barnfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.).

Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Socialstyrelsen där myndigheten bland annat ska analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 24 september 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter det. Punkten är inte slutbehandlad.

50. Rskr. 2019/20:310

Förbättrade möjligheter till bilstöd

Prop. 2019/20:107, bet. 2019/20:SoU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 509).

51. Rskr. 2019/20:311

Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg Skr. 2019/20:121, bet. 2019/20:SoU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

52. Rskr. 2019/20:352

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen samt anslag 1:6 Bidrag till folk- hälsa och sjukvård.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

155

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

156

53. Rskr. 2019/20:360

En ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2019/20:172, bet. 2019/20:SoU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 526).

54. Rskr. 2019/20:363

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

55. Rskr. 2019/20:370

Särskild beräkning av tandvårdsersättning med anledning av sjukdomen covid-19

Prop. 2019/20:184, bet. 2019/20:SoU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 712).

Riksmötet 2020/21

56. Rskr. 2020/21:8

Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan.

57. Rskr. 2020/21:42

Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till ersättning för riskgrupper med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrad ram för utgiftsområde och ändrat anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan.

58. Rskr. 2020/21:61

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2020/21:164, bet. 2020/21:SoU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1042 och 1043).

Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Frågan om vilka konsekvenser ett utökat grunduppdrag reglerat i lag kan få behöver analyseras innan åtgärder kan vidtas. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

59. Rskr. 2020/21:62

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2019

Skr. 2019/20:180, bet. 2020/21:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

60. Rskr. 2020/21:68

Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag och om Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, anslag 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinderområdet samt anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.

61. Rskr. 2020/21:80

Huvudmannaskap för personlig assistans

Bet. 2020/21:SoU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

157

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

158

Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.).

Regeringen har inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna kommit överens om att utreda huvudmannaskapet för den personliga assistansen. Utredning ska enligt överenskommelsen tillsättas under 2021. Regeringen avser att återkomma i frågan.

62. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper

Bet. 2020/21:SoU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.).

År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att de inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Att erbjuda personer som är 75 år och äldre avgiftsfritt vaccin utgör inte en del av det beslutsunderlag som har remitterats. Beslutsunderlaget behöver därför kompletteras innan regeringen kan fortsätta behandlingen av förslaget. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

63. Rskr. 2020/21:109

Förlängd ersättning till riskgrupper

Bet. 2020/21:SfU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om förlängd ersättning till riskgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som möjliggör att ersättning i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärar- penning samt viss tillfällig föräldrapenning ska kunna utges t.o.m. den 31 mars 2021 (bet. 2020/21:SfU11 s. 5 f.).

I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77) föreslås att Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ska ökas med 400 000 000 kronor. I propositionen anges bl.a. följande. Den 17 december 2020 beslutade regeringen att förlänga giltighetstiden för förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19 t.o.m. den 30 april 2021. Förordningen (2020:582) om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19 upphörde att gälla den 31 december 2020. Regeringen avser efter riksdagens beslut om

medel att besluta om en ny förordning om viss sjukpenning i förebyggande syfte och viss smittbärarpenning med anledning av sjukdomen covid-19, med giltighetstid t.o.m. den 30 april 2021. Ersättning kommer att kunna utbetalas retroaktivt för att möjliggöra en sammanhängande ersättnings- period fr.o.m. den 1 juli 2020.

Den utökade förmånstiden för riskgrupper svarar mot riksdagens tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag till riksdagen som möjliggör att ersättning i form av viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning samt viss tillfällig föräldra- penning ska kunna utges t.o.m. mars 2021. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 47). Punkten är slutbehandlad.

64. Rskr. 2020/21:110

Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget Skr. 2020/21:10, bet. 2020/21:SfU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

65. Rskr. 2020/21:111

Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning Skr. 2020/21:31, bet. 2020/21:SfU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om underlätta återgången i arbete för den som har nekats sjukpenning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgång i arbete för den som nekats sjukpenning (bet. 2020/21:SfU10

s.6 f.).

Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge Försäkringskassan i

uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ärenden där sjukpenning från dag 180 i sjukperioden nekas. I detta uppdrag ingår att även redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att säkerställa att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2021

Med anledning av de brister i myndigheternas samverkan som redovisas i Riksrevisionens rapport (RiR 2020:12) har regeringen skärpt det myndighetsgemensamma uppdraget till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i respektive regleringsbrev för 2021. Uppdraget innebär att myndigheterna ska vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa goda förutsättningar för individers övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Myndigheterna ska även vidareutveckla sitt arbete med att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna.

I propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78) föreslås ändringar i socialförsäkringsbalken som syftar till att åstadkomma en mer flexibel

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

159

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

160

rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen och därigenom större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 mars 2021.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

66. Rskr. 2020/21:114

Uppföljning av vaccinationer mot covid-19

Prop. 2020/21:47, bet. 2020/21:SoU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1194).

67. Rskr. 2020/21:115

Förlängning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serverings- ställen

Prop. 2020/21:38, bet. 2020/21:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1192).

68. Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1259 och 1260).

Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27–28).

Regeringskansliet har den 29 april 2020 beslutat att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska upphöra. I uppdraget ingår att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Uppdraget ska slutredovisas den 26 februari 2021. Regeringen avser därefter att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29).

I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen

avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder. Regeringen avser därför återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

69. Rskr. 2020/21:139

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten.

Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1239–1243).

Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten.

70. Rskr. 2020/21:140

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Pensionsmyndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkrings- kassan.

Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslaget: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1271).

71. Rskr. 2020/21:148

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Inspektionen för socialförsäkringen. Den 22 december

Skr. 2020/21:75 Social- departementet

161

Skr. 2020/21:75	2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
Social-	Försäkringskassan.
departementet	Om statens	budget inom	utgiftsområde 10, b) lagförslaget: Den
	17 december	2020 utfärdade	regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 1256).
	Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om
	ekonomiska åtaganden: Den		22 december 2020 beslutade regeringen

regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försäkringskassan.

72. Rskr. 2020/21:155

Pandemilag

Bet. 2020/21:SoU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om pandemilag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tillfällig pandemilag (bet. 2020/21:SoU18 s. 5 f.).

Den 9 december 2020 remitterade regeringen en promemoria där det föreslås en tillfällig lag för att förhindra smittspridning av covid-19. Den 4 januari 2020 beslutade regeringen propositionen En tillfällig covid-19- lag (prop. 2020/21:79). I propositionen föreslås en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Det allmänna ska enligt förslaget genom föreskrifter och beslut kunna vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning. Den nya lagen är avsedd att möjliggöra träffsäkra åtgärder som inte i onödan hindrar sådan verksamhet som kan genomföras på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt. Den nya lagen trädde i kraft den 10 januari 2021. Den nya lagen gäller tillfälligt och upphör att gälla vid utgången av september 2021. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 14).

73. Rskr. 2020/21:156

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

Om statens budget inom utgiftsområde 10, c) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldra- skapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt för berörda särskilda anslag.

162

2.6	Finansdepartementet	Skr. 2020/21:75
		Finans-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2001/02

1. Rskr. 2001/02:201

Allmänna motioner om reklamskatt

Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1), 2018/19:75 (Fi 1) och 2019/20:75 (Fi 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). Regeringen har i fjolårets skrivelse 75 aviserat sin avsikt att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Regeringen har dock – med hänsyn till osäkerheten i den ekonomiska situationen och den rådande pandemin – valt att prioritera andra angelägna reformer före en ytterligare sänkning av reklamskatten. Regeringen avser att återkomma till frågan om reklamskattens avskaffande. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2) och 2019/20:75 (Fi 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av till- kännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kultur-

163

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

164

institutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 5 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2011/12

3. Rskr. 2011/12:170

Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3) och 2019/20:75 (Fi 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512 bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet och bedömdes i fjolårets skrivelse 75 kunna slutföras under 2020. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan m.m. avsnitt 13.39) anges att arbetet har fördröjts med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19, vilket också innebär att arbetet inte har kunnat slutföras under 2020. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. Under året har regeringen tagit kontakt med danska regeringen i syfte att förbereda en eventuell omförhandling av hela öresundsavtalet. Spridningen av sjukdomen covid- 19 har emellertid inneburit ett avbrott i detta arbete, som kommer att återupptas när möjlighet ges. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

4. Rskr. 2012/13:287

Vårändringsbudget för 2013

Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75 (Fi 4) och 2019/20:75 (Fi 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Skr. 2020/21:75
Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB,	Finans-
punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om	departementet
bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av
kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga
åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt
eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra
bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till
Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Närings-
departementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 29–33.
Riksmötet 2013/14
5. Rskr. 2013/14:56
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna
Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1
Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20),
2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75
(Fi 5) och 2019/20:75 (Fi 5).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen
har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av
förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Förslaget
planeras följas upp i samband med en översyn av 3:12-reglerna. Punkten
är inte slutbehandlad.
6. Rskr. 2013/14:158
Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län
Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15),
2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6) och 2019/20:75
(Fi 6).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den
regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Den del som
kvarstår av tillkännagivandet rör de statliga myndigheternas organisation
på regional nivå. Indelningskommitténs förslag i slutbetänkandet
Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) om att tio utpekade
myndigheter ska ha en gemensam regional indelning har remitterats och
ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att under 2021
återkomma till riksdagen i fråga om resterande del av tillkännagivandet.
Punkten är inte slutbehandlad.
7. Rskr. 2013/14:186
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm	165
	165

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

166

Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7) och 2019/20:75 (Fi 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Fortifikationsverket har genomfört några mindre fastighets- justeringar mellan Järfälla kommun och Fortifikationsverket. Vidare har mark överförts från myndigheten till Järfälla kommun i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2013/14:187

Planering och byggande

Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23), 2016/17:75 (N 18), 2017/18:75 (N 17), 2018/19:75 (N 14) och 2019/20:75 (Fi 8).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.1) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat genom att hänvisa till de många reformer som har gjorts i plan- och bygg- lagen sedan tillkännagivandet beslutades.

9. Rskr. 2013/14:188

Planering och byggande

Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24), 2016/17:75 (N 19), 2017/18:75 (N 18), 2018/19:75 (N 15) och 2019/20:75 (Fi 9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187, Fi 8. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

10. Rskr. 2014/15:143

Spelfrågor

Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9) och 2019/20:75 (Fi 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). En promemoria med förslag om att lagen om visst automatspel ska upphävas (Ds 2019:30) har tagits fram i Regeringskansliet och remitterats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2014/15:180

Planering och byggande

Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29) och 2019/20:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition om privat initiativrätt ska överlämnas till riksdagen under våren 2021.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.) föreslagit att länsstyrelserna ska tillföras de medel som behövs för att en privat initiativrätt ska kunna genomföras. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:CU1, rskr. 2020/21:99).

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas senast under 2021. Ärendet bereds vidare.

Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. Av Boverkets rapport Till- gänglighet i studentbostäder – konsekvenser av att ta bort tillgänglighets-

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

167

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

168

kraven (rapport 2016:22) och av slutbetänkandet Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) framgår att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Regeringen bedömer mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna att tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 6.

12. Rskr. 2014/15:243

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), 2017/18:75 (Fi 13), 2018/19:75 (Fi 12) och 2019/20:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mång- fald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32

s.6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhets- relaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.

Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlings- direktiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:244.

13. Rskr. 2014/15:244

En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster

Bet. 2014/15:FiU32

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14), 2018/19:75 (Fi 13) och 2019/20:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

s.6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhets- relaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de

åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen	Skr. 2020/21:75
mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.	Finans-
Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom	departementet
välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.
Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den
14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU
2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk
för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlings-
direktiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att
en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är
inte slutbehandlad, jfr Fi 12, rskr. 2014/15:243.

Riksmötet 2015/16

14. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33) och 2019/20:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförord- ningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns för att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta samman- hang i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och

5)bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) nya bestämmelser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Under 2020 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) större komplementbostadshus, 2) en utvecklad översiktsplanering och 3) undantag från plan- och bygglagen vid spridning

av en samhällsfarlig sjukdom.

169

Skr. 2020/21:75	Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En
Finans-	utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild
departementet	utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplan-
	eringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i
	detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt.
	Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur
	verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan
	regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i bygg-
	processen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och
	kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018
	delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som
	innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av
	bygglov, marklov och rivningslov. Betänkandet har remitterats och
	ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utredningen överlämnade den 13
	februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt – Planintressentens
	medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandet har
	remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att
	en proposition om privat initiativrätt ska överlämnas till riksdagen under
	våren 2021.
	Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer
	förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från
	regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta
	byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remitterats och
	ärendet bereds nu inom Regeringskansliet.
	Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22)
	med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och
	10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen,
	Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av euro-
	peiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte
	att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat
	byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets
	ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade
	den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler – förut-
	sägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom
	Regeringskansliet.
	Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler
	(BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10)
	om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343).
	Boverket överlämnade den 18 december 2020 rapporten Möjligheternas
	byggregler – Ny modell för Boverkets bygg- och konstruktionsregler
	(Fi2020/05139). Rapporten bereds inom Regeringskansliet.
	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att
	göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4).
	Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör
	inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara
	uppfyllda för att lov ska ges.
	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt Naturvårdsverket,
	Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och
	Trafikverket att tillsammans med Boverket som samordnande myndighet
	göra en översyn av sina respektive anspråk på områden av riksintresse
170	(Fi2020/00252). I uppdraget ingår bl.a. att se över och precisera kriterierna

för vilka områden som ska anses vara av riksintresse enligt 3 kap. 6–8 §§ miljöbalken. Sammantaget ska översynen leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som dessa områdens samlade areella utbredning.

Regeringen har den 30 januari 2020 uppdragit åt Lantmäteriet att etablera en digital infrastruktur för tillgängliggörande av minst två standardiserade dataset i samhällsbyggnadsprocessen (Fi2020/00358).

Regeringen har den 6 februari 2020 uppdragit åt Boverket att utreda bl.a. om byggnadsnämnderna bör ges möjlighet att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna i samband med vissa tillsynsuppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen (Fi2020/00451).

Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiv om samordningen mellan berörda parter i samhällsbyggnadsprocessen i kommuner med särskilt komplexa planeringsförutsättningar (dir. 2017:126). Regeringen utökade uppdraget den 13 februari 2020 till att även omfatta en översyn av delar av plan- och bygglagen för att genom ändringar i regelverket stärka förutsättningarna för transporteffektivitet och tillgänglighet genom hållbara transporter samt utveckla möjligheterna att främja långsiktigt hållbara stadsmiljöer (dir. 2020:15).

Regeringen har den 5 november 2020 uppdragit åt Boverket att se över om det finns hinder, och i så fall vilka, mot att omvandla lokaler till bostäder som erbjuder goda boendemiljöer (Fi2020/04391).

Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2021. Ärendet bereds vidare.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande undantag från bygglovsplikten: 1) att på andra byggnader än en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare, 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 5) att placera containrar av liten omfatt- ning inom ett industriområde, 6) att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller två- bostadshus och 7) att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.

Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.

Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.

Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

171

Skr. 2020/21:75	Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att
Finans-	göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov (dir. 2020:4).
departementet	Utredaren ska bl.a. föreslå när lovplikt respektive anmälningsplikt bör
	inträda för olika typer av åtgärder och vilka förutsättningar som bör vara
	uppfyllda för att lov ska ges.
	Regeringen bedömer att det är lämpligt att avvakta översynen av
	regelverket för bl.a. bygglov innan tillkännagivandet slutbehandlas. Det
	innebär att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2022. Ärendet
	bereds vidare.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8.
	15. Rskr. 2015/16:161
	En ny tullag
	Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33), 2017/18:75 (Fi 20),
	2018/19:75 (Fi 14) och 2019/20:75 (Fi 16).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av
	kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att
	besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma
	möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet.
	2015/16:SkU21 s. 10 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett
	tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlag-
	stiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska
	utredas. Utredaren redovisade den 2 juli 2019 sitt uppdrag i promemorian
	En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva
	varor (Ds 2019:14). Den 12 november 2020 beslutade regeringen
	propositionen Utökade möjligheter för Tullverket att besluta om
	postspärrar (prop. 2020/21:49). Genom förslagen i propositionen ansågs
	tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	16. Rskr. 2015/16:310
	Vårändringsbudget för 2016
	Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55), 2017/18:75 (Fi 26),
	2018/19:75 (Fi 19) och 2019/20:75 (Fi 20).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning, d): Den 17 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet, Lunds
	universitet, Kungl. Tekniska högskolan respektive Luleå tekniska
	universitet. Punkten är slutbehandlad.
	Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning, e): Den 17 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet. Punkten
	är slutbehandlad.
172

17. Rskr. 2015/16:313

Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 Bet. 2015/16:FiU41

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27), 2018/19:75 (Fi 20) och 2019/20:75 (Fi 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén i uppdrag att – vid sidan av uppdraget i övrigt – ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2017:100). Riksbankskommittén har i december 2019 överlämnat slutbetänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46) till regeringen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att besluta om lagrådsremiss och proposition under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

Riksmötet 2016/17

18. Rskr. 2016/17:223

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiderna 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:JuU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 59), 2018/19:75 (Fi 25) och 2019/20:75 (Fi 23).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att se över smugglings- lagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s 66 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren redovisade den 2 juli 2019 sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Regeringen beslutade den 27 augusti 2020 propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200). Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2016/17:234

Planering och byggande

Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18,

2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15

173

Skr. 2020/21:75	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50) och
Finans-	2019/20:75 (Fi 24).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta
	arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet.
	2016/17:CU15 s. 21 f.). De reformer som anges i betänkandet har numera
	genomförts, se propositionerna En kortare instanskedja för detaljplaner
	och områdesbestämmelser (prop. 2015/16:55), Fler steg för en effektivare
	plan- och bygglag (prop. 2016/17:151) och En ny regional planering (prop.
	2017/18:266). Även de reformer som i övrigt har genomförts i plan- och
	bygglagen sedan tillkännagivandet beslutades ligger i linje med detta (se
	skr. 2017/18:75 [N 69], skr. 2018/19:75 [N 50] och skr. 2019/20:75 [Fi
	24]).
	Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas
	under 2021. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för reger-
	ingen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder
	(bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Regeringen har låtit utreda frågan om
	möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader
	i de krav som gäller för studentbostäder. Av Boverkets rapport Till-
	gänglighet i studentbostäder – konsekvenser av att ta bort tillgänglighets-
	kraven (rapport 2016:22) och av slutbetänkandet Modernare byggregler –
	förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68) framgår att det inte är
	lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder.
	Regeringen bedömer mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna att
	tillkännagivandet är tillgodosett. Den 3 december 2020 beslutade
	regeringen att skriva av ärendet i denna del.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.
	20. Rskr. 2016/17:335
	Ny kommunallag
	Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28) och
	2019/20:75 (Fi 25).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär
	att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer
	för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi
	(bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Den aktuella punkten hanteras inom ramen
	för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska
	överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Libera-
	lerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att
	alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för
174	2022. Punkten är inte slutbehandlad.
174

21. Rskr. 2016/17:349

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29) och 2019/20:75 (Fi 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.6), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2016/17:350

Vårändringsbudget för 2017

Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 63), 2018/19:75 (Fi 30) och 2019/20:75 (Fi 27).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

Riksmötet 2017/18

23. Rskr. 2017/18:168

Offentlig upphandling

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36) och 2019/20:75 (Fi 31).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet bedömer att en lagrådsremiss kommer att kunna beslutas under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

175

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

176

24. Rskr. 2017/18:199

Punktskatter

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41) och 2019/20:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen har den 28 november 2019 uppdragit åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Den första delen av utvärderingen redovisades den 1 oktober 2020. Den andra delen av utvärderingen, myndigheternas förslag till ändringar, ska enligt uppdraget redovisas senast den 1 mars 2021. Myndigheterna har dock inkommit med ett önskemål om att redovisningstidpunkten ska flyttas fram till den 17 maj 2021, vilket har beviljats. Punkten är inte slutbehandlad.

25. Rskr. 2017/18:202

Skatteförfarande

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 44) och 2019/20:75 (Fi 33). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 12 om personligt betalningsansvar (reservation 13)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar (bet. 2017/18:SkU12 s. 64 f.). Statskontoret redovisade sitt begränsade uppdrag den 31 maj 2018. Regeringen tillsatte den 31 oktober 2019 en utredning om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret. Utredningen redovisade sitt uppdrag i oktober 2020 (SOU 2020:60). Betänkandet är ute på remiss. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.37) ansåg regeringen att det med anledning av den tillsatta utredningen inte fanns någon anledning att ge ett utökat uppdrag till Statskontoret. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

26. Rskr. 2017/18:219

Civilt försvar och krisberedskap

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47) och 2019/20:75 (Fi 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas kris- beredskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. Länsstyrelserna har enligt

planeringsanvisningarna för det civila försvaret, samt ett uppdrag i regleringsbreven för 2019 och 2020 redovisat vidtagna åtgärder och uppnådda resultat avseende planeringen av civilt försvar. Länsstyrelserna har även utifrån ett uppdrag i regleringsbrevet för 2020 redovisat hur arbetet med informationssäkerhet har utvecklats. Vidare har i läns- styrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 medel särskilt avsatts för civilt försvar. I regleringsbrevet för 2021 har utökade medel tillförts länsstyrelserna för tillsyn med anledning av ändringar i säkerhets- skyddslagen (2018:585) och för att stärka myndigheternas organisation och ledning av det civila försvaret. Uppnådda resultat redovisas i årsredovisningarna för 2019, 2020 och 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2017/18:230

Offentlig förvaltning

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48) och 2019/20:75 (Fi 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt. 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktions- utbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. Den 28 mars 2019 gav regeringen Tillitsdelegationen i tilläggsuppdrag att göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som statliga myndigheter tillhandahåller sina anställda samt att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för stats- anställda kan införas (dir. 2019:6). Den 24 juni 2020 redovisade Tillitsdelegationen betänkandet En gemensam utbildning inom stats- förvaltningen (SOU 2020:40). Betänkandet har skickats ut på remiss. Tiden för att svara på remissen går ut den 15 april 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2017/18:356

Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67) och 2019/20:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center- partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

177

Skr. 2020/21:75	villkor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budget-
Finans-	propositionen för 2022.
departementet	Punkt 4 om värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre
	aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som
	säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför
	otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i
	synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter – såsom kooperativ (bet.
	2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna
	2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Den aktuella punk-
	ten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den
	sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-
	partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att
	säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga
	villkor. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har dessutom fått i
	uppdrag att analysera regelverket för tillståndsprövning. Uppdraget ska
	redovisas senast den 31 mars 2021. IVO har även i december 2020 lämnat
	en rapport till regeringen där myndigheten utvärderar möjligheterna att
	förenkla ägar- och ledningsprövningen för tillståndspliktiga verksamheter
	inom omsorgen. Rapporten analyseras för närvarande inom Regerings-
	kansliet.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4.
	29. Rskr. 2017/18:357
	Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans-
	ersättningen och skollagsreglerad verksamhet
	Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68) och 2019/20:75 (Fi 37).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till
	riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de
	verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44
	s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den aktuella
	punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av
	den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Center-
	partiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att
	säkerställa att alla aktörer inom välfärden, oavsett driftform, har likvärdiga
	villkor. Regeringen har den 22 december 2020 gett en utredare i uppdrag
	att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med
	särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bland annat
	innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142).
	Syftet är att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt
	tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Uppdraget ska redovisas senast den
	30 juni 2022.
	Regeringen gav även den 27 februari 2020 Skolforskningsinstitutet,
	Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten
	ett uppdrag om kvalitet och likvärdighet. Uppdraget redovisades i
178	september 2020 (U2020/04709). I redovisningen ges förslag på delmål och
178

indikatorer för uppföljning och analys av skolhuvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Förslagen omfattar nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Dessa är tänkta att utgöra underlag för en framtida dialog mellan stat och huvudmän. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2017/18:426

Strategi för Levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, mot. 2017/18:4159 yrkande 2, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 88) och 2019/20:75 (Fi 38). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om småskalig vedeldning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regler för begagnade rumsvärmare (bet. 2017/18:CU39 s. 14) och därmed bifallit motion 2017/18:4159 yrkande 2 i denna del. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.3) redovisat att det av Boverkets rapport Kompletterande utredning av konsekvenser till Boverkets föreskrifter (2017:5) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) (rapport 2019:19) framgår att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden, och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små i förhållande till den administrativa kostnaden. Från och med den 1 oktober 2019 upphävde därför Boverket sina föreskrifter om utsläppskrav för sådana köksspisar (vedspisar) som främst är avsedda för matlagning, vilket innebär att begagnade köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskrav. För kvarstående utsläppskrav (t.ex. för braskaminer och kökspannor) har en allsidig belysning av konsekvenserna för enskilda och det allmänna genomförts. Regeringen bedömde därför att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts och att tillkännagivandet är slutbehandlat.

31. Rskr. 2017/18:435

Vårändringsbudget för 2018

Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 81) och 2019/20:75 (Fi 39). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen att bemyndiga Statens fastighetsverk att förvärva andelarna i Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag och därefter avyttra andelarna i Kommanditbolaget till Akademiska Hus Aktiebolag (Fi2019/00189). Riksdagen beslutade den 25 november 2020, efter ett utskottsinitiativ, att regeringen får finansiera anskaffningen av Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag med lån (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64). Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Statens fastighetsverk för budgetåret 2020 med innebörden att förvärvet av andelarna ska finansieras med lån i stället för anslag. Punkterna är slutbehandlade.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

179

Skr. 2020/21:75	Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 25 juni 2020
Finans-	beslutade regeringen om Sveriges stöd till kapitalhöjning i Internationella
departementet	Finansieringsbolaget (IFC). Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

32. Rskr. 2018/19:31

En ny regional planering

Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91) och 2019/20:75 (Fi 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk planering. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2018/19:62

Statens budget 2019 Rambeslutet

Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 99) och 2019/20:75 (Fi 41).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (reservation 1), punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), a) utgiftstak för staten 2019– 2021, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019, f) ålders- pensionssystemets utgifter 2019 och punkt 6 om bemyndigande för ram- anslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), c) övriga utgifter i statens budget 2019: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräk- ningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till Riksgäldskontoret

för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga

180

riksdagsskrivelsen i den del som avser godkännande av beräkningen av	Skr. 2020/21:75
förändringen av anslagsbehållningar för 2019 och beräkningen av Riks-	Finans-
gäldskontorets nettoutlåning för 2019 till handlingarna. Skrivelsen har i	departementet
den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2019 behandlats i
regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019 (skr. 2019/20:101
avsnitt 2).
34. Rskr. 2018/19:119
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU5
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 108) och 2019/20:75 (Fi 42).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekono-
miska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budget-
propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.4).
35. Rskr. 2018/19:204
Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt moms på e-publikationer samt
ändrad användning av vissa anslag
Prop. 2018/19:73, bet. 2018/19:FiU36
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 59).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019:
Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovis-
ning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2).
36. Rskr. 2018/19:288
Vårändringsbudget för 2019
Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade
utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, a):
Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovis-
ning för staten 2019 (skr. 2019/20:101 avsnitt 2).
Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst-
beräkning, g)–j): Regeringen inväntar för närvarande en uppdaterad
marknadsvärdering från Statens fastighetsverk i ärendet som gäller beslut
om avyttring av fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1. Det behövs
ytterligare tid för att analysera förutsättningarna för en eventuell avyttring
av fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14. Ärendet bereds vidare i
Regeringskansliet.
Följande punkt är inte slutbehandlad: Lagstiftning och andra förslag som
ligger till grund för inkomstberäkning, g)–j).
	181

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

182

37. Rskr. 2018/19:291

Stärkta åtgärder mot penningtvätt

Bet. 2018/19:FiU42

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Uppdraget ska enligt tilläggs- direktiv beslutade den 26 november 2020 (dir. 2020:122) redovisas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2018/19:293

Statens roll på betalningsmarknaden

Framst. 2018/19:RB3, bet. 2018/19:FiU44

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 79).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens roll på betalningsmarknaden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning av digitaliseringens och den minskade kontantanvändningens konsekvenser för betalningsmarknaden och statens och den privata sektorns roller på denna marknad (bet. 2018/19:FiU44 s. 5 f.) och därmed bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB3. Den 10 december 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Statens roll på betalnings- marknaden (dir. 2020:133). Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2022. Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat.

39. Rskr. 2018/19:299

Beskattning av uthyrning av vårdpersonal

Bet. 2018/19:SkU25

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult- lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Uppdraget ska enligt tilläggsdirektiv beslutade den 17 december 2020 (dir. 2020:137) redovisas senast den 1 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

40. Rskr. 2019/20:16

Statistik över hushållens tillgångar och skulder

Framst. 2018/19:RB4, bet. 2019/20:FiU8

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 86).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statistik över hushållens tillgångar och skulder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (bet. 2019/20:FiU8 s. 6 f.) och därmed bifallit riksdagens fram- ställning 2018/19:RB4. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen kommittédirektiv Utredning om statistik över hushållens tillgångar och skulder (dir 2021:4). Utredningen ska redovisa sitt betänkande senast den 30 juni 2022. Tillkännagivandet är slutbehandlat.

41. Rskr. 2019/20:27

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 88).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om solvens inklusive kapitalkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solvens inklusive kapitalkrav (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Punkt 3 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Punkt 4 om egenföretagares försäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om egenföretagares försäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Punkt 5 om tilläggsförsäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsförsäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Den 21 januari 2021 beslutade regeringen propositionen En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag (prop. 2020/21:82). I propositionen lämnar regeringen de lagförslag som bedöms vara nödvändiga för att tillgodose riksdagens tillkännagivande och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

183

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

184

42. Rskr. 2019/20:28

En effektivare flytträtt av försäkringssparande

Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 89).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet såvitt avser punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), som träder i kraft den 1 april 2021. När det gäller den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna bereds den vidare i Regeringskansliet. Inriktningen är att regeringen ska hantera denna återstående fråga i propositionen Frågor om återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar i september 2021.

43. Rskr. 2019/20:48

En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i region- indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2019/20:59

Statens budget 2020 Rambeslutet

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 98).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), h) och 6.

45. Rskr. 2019/20:133

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 118).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2019/20:138

Större komplementbostadshus

Prop. 2019/20:31, bet. 2019/20:CU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 13).

47. Rskr. 2019/20:142

Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av länsstyrelserna Skr. 2018/19:117, bet. 2019/20:KU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

48. Rskr. 2019/20:144

Ändrad kompensationsrätt för riksdagens myndigheter

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

185

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

186

Framst. 2019/20:RS6, bet. 2019/20:KU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 22).

49. Rskr. 2019/20:148

Några frågor om straff för marknadsmissbruk

Prop. 2019/20:45, bet. 2019/20:FiU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 21).

50. Rskr. 2019/20:149

Tullverket

Skr. 2019/20:35, bet. 2019/20:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

51. Rskr. 2019/20:150

Skatt på plastbärkassar

Prop. 2019/20:47, bet. 2019/20:SkU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 32 och 34–37).

52. Rskr. 2019/20:151

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Brasilien Prop. 2019/20:43, bet. 2019/20:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 44). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Brasilien om att avtalet godkänts.

53. Rskr. 2019/20:156

Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor

Prop. 2019/20:55, bet. 2019/20:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 51).

54.Rskr. 2019/20:162 Riksrevisionens ledningsstruktur

Framst. 2019/20:RS5, bet. 2019/20:KU6	Skr. 2020/21:75
Skrivelsen är slutbehandlad.	Finans-
	departementet
Den 5 mars 2020 utfärdade regeringen den	lag riksdagen antagit
(SFS 107).

55. Rskr. 2019/20:163

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 5 mars 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden.

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Följande punkt är inte slutbehandlad: b).

56. Rskr. 2019/20:168

En utvecklad översiktsplanering

Prop. 2019/20:52, bet. 2019/20:CU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 75 och 76).

57. Rskr. 2019/20:176

Trängselskatt i Marieholmstunneln i Göteborg

Prop. 2019/20:30, bet. 2019/20:SkU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 120).

58. Rskr. 2019/20:179

Spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20, bet. 2019/20:KrU6

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255

yrkande 29. Den aktuella punkten har behandlats i ett delbetänkande av

187

Skr. 2020/21:75	Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober
Finans-	2020. Utredningen gör bedömningen att hittillsvarande modell för
departementet	finansiering är hållbar och föreslår inte någon ny finansieringsmodell för
	hästnäringen. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
	59. Rskr. 2019/20:182
	Vissa ytterligare ändringar av placeringsreglerna för Första–Fjärde AP-
	fonderna
	Prop. 2019/20:57, bet. 2019/20:FiU27
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 143 och 144).
	60. Rskr. 2019/20:184
	Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar
	med forskning eller utveckling
	Prop. 2019/20:68, bet. 2019/20:SfU15
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 12 mars 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 124 och 125).
	61. Rskr. 2019/20:186
	Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
	Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om verksamheten i Internationella valutafonden 2019: Den 10
	september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.
	Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och
	hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av
	makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att
	underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet.
	2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett
	Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna
	av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 30
	juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	62. Rskr. 2019/20:190
	Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänst-
	frågor
	Prop. 2019/20:78, bet. 2019/20:FiU36
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 2 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
188	(SFS 180–184).
188

63. Rskr. 2019/20:191

Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om presentation av betalningstjänster vid köp online: Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 176).

Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

64. Rskr. 2019/20:192

Ersättningsbeloppet i insättningsgarantin och vissa andra frågor Prop. 2019/20:80, bet. 2019/20:FiU38

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 177).

65. Rskr. 2019/20:194

Ändringar i statens budget för 2020 – Anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, med anledning av coronaviruset

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU53 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 27 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 161).

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Följande punkt är inte slutbehandlad: b).

66. Rskr. 2019/20:199

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den sammantagna ränta som ska betalas vid anstånd med inbetalning av skatt (bet. 2019/20:FiU51 s. 9 f.). Efter regeringens förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

189

Skr. 2020/21:75	med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166) har anståndsavgiften
Finans-	sänkts, samtidigt som de sex första kalendermånaderna befriats från
departementet	anståndsavgift. Punkten är slutbehandlad.
	Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget, c):
	Den 3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 192,
	199, 200 och 207).
	67. Rskr. 2019/20:204
	Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet
	med anledning av coronaviruset
	Prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om ändrad beräkning av statens inkomster för 2020: Avsikten är att
	skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Års-
	redovisning för staten 2020.
	Om lagstiftning som ligger till grund för den ändrade inkomst-
	beräkningen: Den 3 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen
	antagit (SFS 202–206).
	Följande punkt är inte slutbehandlad: ändrad beräkning av statens
	inkomster för 2020.
	68. Rskr. 2019/20:207
	Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
	och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
	Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även
	S 35, rskr. 2019/20:208, U 24, rskr. 2019/20:209, N 36, rskr. 2019/20:210,
	Ku 18, rskr. 2019/20:211 och A 12, rskr. 2019/20:212.
	69. Rskr. 2019/20:219
	Undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig
	sjukdom
	Prop. 2019/20:152, bet. 2019/20:CU27
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 23 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 253).
	70. Rskr. 2019/20:224
	Ett nytt konto- och värdefackssystem
	Prop. 2019/20:83, bet. 2019/20:FiU33
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 30 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 272).
190

71. Rskr. 2019/20:225

Riksrevisionens rapport om det kommunala utjämningssystemet Skr. 2019/20:77, bet. 2019/20:FiU39

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

72. Rskr. 2019/20:248

Vissa frågor om försäkring och tjänstepension

Prop. 2019/20:138, bet. 2019/20:FiU40

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 394–403).

73. Rskr. 2019/20:249

Bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring

Prop. 2019/20:111, bet. 2019/20:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 406–408).

74. Rskr. 2019/20:250

Riksrevisionens rapport om nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken

Skr. 2019/20:134, bet. 2019/20:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

75. Rskr. 2019/20:252

Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad Prop. 2019/20:94, bet. 2019/20:SkU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 321).

76. Rskr. 2019/20:253

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz Prop. 2019/20:96, bet. 2019/20:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 348). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Schweiz om att protokollet godkänts.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

191

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

192

77. Rskr. 2019/20:254

Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet

Prop. 2019/20:120, bet. 2019/20:CU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 338–345).

78. Rskr. 2019/20:257

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Regeringen remitterade den 15 oktober 2020 promemorian Ändringar i smugglings- lagen – Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

79. Rskr. 2019/20:276

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Om ändringar i statens budget för 2020, b): Den 28 maj 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 374– 378).

Om beskattning av förmåner för personal i vård- och omsorgs- verksamhet under coronapandemin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i lagstiftningen för att säkerställa att förmåner som lämnas efter den 31 mars och till och med den 31 december 2020 i form av transport till och från arbetet och fria måltider i anslutning till arbetet för personal i vård- och omsorgsverksamhet undantas från beskattning (bet. 2019/20:FiU59 s. 9 f.). Den 3 november 2020 beslutade regeringen proposition Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kostförmån i särskilda fall (prop. 2020/21:45). Regeringen föreslog i propositionen att det i inkomstskattelagen (1999:1229) skulle införas en

skattefrihet för förmån av fri kost i vissa fall, men inte något undantag från beskattning av förmån i form av fri transport till och från arbetet för vård- och omsorgspersonal. Riksdagen beslutade den 25 november 2020 att anta förslaget (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:64). Punkten är slut- behandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: ändringar i statens budget för 2020, a).

80. Rskr. 2019/20:292

Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang

Prop. 2019/20:74, bet. 2019/20:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 434– 438).

81. Rskr. 2019/20:293

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 48, rskr. 2019/20:294, U 27, rskr. 2019/20:295, N 43, rskr. 2019/20:296, Ku 21, rskr. 2019/20:297, A 15, rskr. 2019/20:298 och I 37, rskr. 2019/20:299.

82. Rskr. 2019/20:320

Indelning i utgiftsområden

Prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:KU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringar i riksdagsordningen: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 608).

Punkt 2 om ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, a) och b): Den 17 september 2020 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena.

83. Rskr. 2019/20:339

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Prop. 2019/20:100, bet. 2019/20:FiU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.).

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

193

	Skr. 2020/21:75	84. Rskr. 2019/20:340
	Finans-	Vårändringsbudget för 2020
	departementet	Vårändringsbudget för 2020
	departementet	Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21
		Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21
		Skrivelsen är inte slutbehandlad.
		Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade
		utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställnings-
		bemyndiganden, a): Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att
		behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.
		Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag
		samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, b): Regeringen har
		beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 enligt
		specifikation nedan.

194

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

198

Om lagstiftning som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 547 och 568–571).

Om övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning,

a)och b): Beredning pågår av regeringsbeslut som gäller Stiftelsen Thielska Galleriets begäran om att stiftelsen ska få förvärva de byggnader som Stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den 3 september 2020 beslutade regeringen att medge att Fortifikationsverket genomför förvärv av en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a): Den 22 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk.

Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om en framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att lämna erbjudande och förhandla internationell överenskommelse. Punkten är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.

Om utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom: Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Pensionsmyndigheten.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet respektive Uppsala universitet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Lunds universitet. Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 17 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för

budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet.

Om utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Den 20 augusti 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges geologiska undersökning.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 17 december 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Statens Bostadsomvand- ling AB SBO.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, d): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, e): Den 7 december 2020 beslutade Regeringskansliet om förordnande att företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare i Statens Bostadsomvandling AB SBO. På bolagsstämman den 18 december 2020 beslutades om ändrad ändamåls- paragraf i bolagsordningen i enlighet med det ändrade uppdraget. Vidare beslutades att ändra bolagsnamnet till Statens Bostadsomvandling AB Sbo.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, f): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om begäran om godkännande av ändring av bolagsordningen för Teracom AB. Den 23 juni 2020 beslutade Regeringskansliet om förordnande att företräda och utöva rösträtt för staten som aktieägare i Teracom Group AB. På bolagsstämman den 10 augusti 2020 beslutades om ändrat verksamhetsföremål i bolagsordningen för Teracom Group AB.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, g) och h): Den 16 juli 2020 beslutade regeringen att förvärva aktier i Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) och i samband med det ingå ett aktieägaravtal mellan ägarna i bolaget. Behov av tillskott av kapital till INSTEX har inte aktualiserats.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, i): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, j): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkreditnämnden.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftstaket för staten, Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden, a), Övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning, a) och b), Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) och Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b), c) och d).

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

199

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

200

85. Rskr. 2019/20:342

Anpassade regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensions- kassor

Prop. 2019/20:148, bet. 2019/20:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 657–662).

86. Rskr. 2019/20:343

Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ram- verket 2019

Skr. 2019/20:153, bet. 2019/20:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

87. Rskr. 2019/20:344

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2015–2019 Skr. 2019/20:104, bet. 2019/20:FiU45

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

88. Rskr. 2019/20:346

Ny associationsrätt för medlemsbanker

Prop. 2019/20:97, bet. 2019/20:FiU50

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 665–676).

89. Rskr. 2019/20:350

Större komplementbyggnader

Mot. 2019/20:3423, bet. 2019/20:CU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 589).

90. Rskr. 2019/20:351

Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2020, a): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ingående av avtal med Europeiska kommissionen om en

garanti för ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet till följd av utbrottet av covid-19.

Om ändringar i statens budget för 2020, b) och d): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret.

Om ändringar i statens budget för 2020, c): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ingående av deltagaravtal med Europeiska investerings- banken och garantiavtal med banken och deltagande länder om en garantifond för stöd med anledning av utbrottet av covid-19.

Om ändringar i statens budget för 2020, e): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende anslag 1:14 inom utgiftsområde 2.

Om ändringar i statens budget för 2020, f): Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna, Skatteverket, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, respektive anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden.

Om lagstiftning som ligger grund för ändringar i statens budget: Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 548– 551).

91. Rskr. 2019/20:354

Årsredovisning för staten 2019

Skr. 2019/20:101, bet. 2019/20:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

92. Rskr. 2019/20:356

Redovisning av skatteutgifter 2020

Skr. 2019/20:98, bet. 2019/20:SkU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

93. Rskr. 2019/20:357

Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Prop. 2019/20:124, bet. 2019/20:SkU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 625 och 626).

94. Rskr. 2019/20:358

Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området Skr. 2019/20:128, bet. 2019/20:CU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

201

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

202

95. Rskr. 2019/20:359

Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bostads- byggande och om stöd till renovering och energieffektivisering Skr. 2019/20:40, skr. 2019/20:71, bet. 2019/20:CU25

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

96. Rskr. 2019/20:361

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även UD 15, rskr. 2019/20:362, S 54, rskr. 2019/20:363, N 46, rskr. 2019/20:364, Ku 23, rskr. 2019/20:365 och I 42, rskr. 2019/20:366.

97. Rskr. 2019/20:369

Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttids- arbete

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 juli 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 721).

Riksmötet 2020/21

98. Rskr. 2020/21:2

Ändring av namn på nämnd och vissa rättelser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:KU25 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 september 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 775).

99. Rskr. 2020/21:4

Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ

Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning

2019/20:RB3 punkt 3. Regeringen avser att besluta om ett värdlandsavtal	Skr. 2020/21:75
under 2021, jfr Fi 100, rskr. 2020/21:5.	Finans-
Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*: departementet
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för
internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum
i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens
framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Regeringen avser att lämna en
proposition till riksdagen under 2021, jfr Fi 100, rskr. 2020/21:5.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.
100. Rskr. 2020/21:5
Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella
organ
Framst. 2019/20:RB3, bet. 2020/21:FiU7
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med inter-
nationella organ: Den 8 oktober 2020 utfärdade regeringen den lag
riksdagen antagit (SFS 834).
Punkt 3 om värdlandsavtal med BIS*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ingå ett
värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)
till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet.
2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning
2019/20:RB3 punkt 3. Regeringen avser att besluta om ett värdlandsavtal
under 2021, jfr Fi 99, rskr. 2020/21:4.
Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att Banken för
internationell betalningsutjämning (BIS) etablerar ett innovationscentrum
i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens
framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Regeringen avser att lämna en
proposition till riksdagen under 2021, jfr Fi 99, rskr. 2020/21:4.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4.
101. Rskr. 2020/21:7
Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och
ersättningar med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
5 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för

budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna respektive Boverket.
102. Rskr. 2020/21:12
Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket	203

Skr. 2020/21:75 Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2

Finans-Skrivelsen är inte slutbehandlad. departementet

Punkt 1 om utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket: Den 8 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 835 och 836).

Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett som sin mening det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Regeringen remitterade den 15 oktober 2020 promemorian Ändringar i smugglingslagen – Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2021. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

103. Rskr. 2020/21:17

Några sekretessfrågor på finansmarknadsområdet

Prop. 2019/20:173, bet. 2020/21:KU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 907 och 908).

104. Rskr. 2020/21:19

Tillfällig ändring av Första-Fjärde AP-fondens placeringsregler med anledning av covid-19

Prop. 2020/21:9, bet. 2020/21:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 851 och 852).

105. Rskr. 2020/21:20

Några frågor om clearing av OTC-derivat och om transaktioner för värdepappersfinansiering

Prop. 2019/20:174, bet. 2020/21:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 909 och 910).

106. Rskr. 2020/21:26

Delegationsbestämmelser för Skatterättsnämnden och Forskarskatte- nämnden och några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatte- området

Prop. 2019/20:197, bet. 2020/21:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit

(SFS 855–859).

204

107. Rskr. 2020/21:27

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget

Skr. 2019/20:177, bet. 2020/21:SkU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

108. Rskr. 2020/21:28

Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion

Prop. 2019/20:175, bet. 2020/21:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 863–865).

109. Rskr. 2020/21:32

Ändrade regler för taxering av lantbruksenheter och för automatiserat beslutsfattande vid fastighetstaxeringen

Prop. 2019/20:196, bet. 2020/21:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 950).

110. Rskr. 2020/21:33

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp – förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige

Prop. 2019/20:190, bet. 2020/21:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 951–954).

111. Rskr. 2020/21:40

Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor

Prop. 2020/21:17, bet. 2020/21:FiU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 934 och 935).

112. Rskr. 2020/21:41

Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängd rätt till ersättning för risk- grupper med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:46, bet. 2020/21:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

205

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

206

Den 18 februari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även S 57, rskr. 2020/21:42.

113. Rskr. 2020/21:59

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2019

Skr. 2019/20:130, bet. 2020/21:FiU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

114. Rskr. 2020/21:60

Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden

Prop. 2019/20:195, bet. 2020/21:FiU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1025–1039).

115. Rskr. 2020/21:63

Statens budget 2021 – rambeslutet

Prop. 2020/21:1, prop. 2019:20:122 och prop. 2020/21:14, bet. 2020/21:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020–2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2021: Den 21 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2019/20:122: Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1161–1163, 1170 och 1171).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition

2020/21:1: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar	Skr. 2020/21:75
riksdagen antagit (SFS 1018, 1019, 1044, 1045, 1063 och 1066–1071).	Finans-
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i	departementet
statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition
2020/21:14: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar
riksdagen antagit (SFS 1058–1062).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, h) övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen
av statens inkomster: Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag
riksdagen antagit (SFS 1011).
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av
statens inkomster 2021, 1 och 2: En förfrågan har skickats till Statens
fastighetsverk som avser värderingens aktualitet gällande Cepheus 2 och
3, Stockholms kommun. Beredning pågår inom Regeringskansliet.
Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster
i statens budget 2022 och 2023: Avsikten är att skrivelsen i denna del
kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022.
Punkt 4 om bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden:
Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
2021 avseende Riksgäldskontoret.
Punkt 5 om lån för myndigheternas investeringar i anläggnings-
tillgångar och punkt 6 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 21
januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till
Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade
regeringen att skriva av ärendet i dessa delar.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), i), j), k) och 7.
116. Rskr. 2020/21:64
Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 –
ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra
merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för
kostförmån i särskilda fall
Prop. 2020/21:2 och prop. 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den
3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
budgetåret 2020 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Kungliga
hov- och slottsstaten, länsstyrelserna, Statens servicecenter, Konsument-
verket, Statistiska centralbyrån, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för
förvaltningspolitisk utveckling, anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom
utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att
stärka välfärden. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring
av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:1 Avgiften till
Europeiska unionen.
	207

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

208

Om lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229): Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1079).

Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020.

Om anskaffande av Fysikhuset Stockholm Kommanditbolag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk.

Följande punkt är inte slutbehandlad: ändrad inkomstberäkning.

117. Rskr. 2020/21:75

Ändrade krav på insiderförteckningar och några tillsynsfrågor Prop. 2020/21:24, bet. 2020/21:FiU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1156–1159).

118. Rskr. 2020/21:76

Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket Prop. 2020/21:19, bet. 2020/21:SkU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1075).

119. Rskr. 2020/21:77

Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade under- skott och avdrag för negativt räntekonto

Prop. 2020/21:23, bet. 2020/21:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1076 och 1077).

120. Rskr. 2020/21:78

Motåtgärder på skatteområdet mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och vissa andra inkomstskattefrågor

Prop. 2020/21:26, bet. 2020/21:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 november 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1072 och 1073).

121. Rskr. 2020/21:87

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende länsstyrelserna.

122. Rskr. 2020/21:93

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndig- heten.

123. Rskr. 2020/21:94

Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor

Prop. 2020/21:20, bet. 2020/21:SkU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1220 och 1221).

124. Rskr. 2020/21:95

Pausad BNP-indexering för drivmedel

Prop. 2020/21:29, bet. 2020/21:SkU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1155).

125. Rskr. 2020/21:96

Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expert- skatt

Prop. 2020/21:37, bet. 2020/21:SkU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1165–1168).

126. Rskr. 2020/21:99

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2021 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 10 december 2020

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

209

Skr. 2020/21:75	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag
Finans-	1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18. Den 17 december
departementet	2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende
	Allmänna reklamationsnämnden, Boverket, Fastighetsmäklarinspek-
	tionen, Konsumentverket respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljö-
	märkning av produkter. Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Lantmäteriet.
	127. Rskr. 2020/21:103
	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
	Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2021:
	Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende Spelinspektionen.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden
	om ekonomiska åtaganden, 1–5: Den 22 december 2020 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgälds-
	kontoret.
	128. Rskr. 2020/21:116
	Ändringar i regelverket om kapitaltäckning
	Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om ändringar i regelverket om kapitaltäckning: Den 10 december
	2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1208–1215).
	Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för
	offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda
	verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet.
	2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751
	yrkande 2. Regelverket om kapitaltäckning finns i EU:s tillsynsförordning
	och EU:s kapitaltäckningsdirektiv. Bestämmelserna om offentliga
	utvecklingsinstitut finns i förordningen och innebär att sådana institut
	undantas från bestämmelserna om bruttosoliditet. De aktuella
	bestämmelserna är fr.o.m. den 28 juni 2021 direkt tillämpliga i Sverige
	och det är i första hand upp till institutet att ta ställning till om det uppfyller
	villkoren för att behandlas som ett offentligt utvecklingsinstitut. Ärendet
	bereds vidare inom Regeringskansliet.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.
	129. Rskr. 2020/21:129
	Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den
	kommunala inkomstutjämningen
	Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
210

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen: Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

130. Rskr. 2020/21:142

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2021 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Boverket.

131. Rskr. 2020/21:150

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen: Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Uppföljning av målet kommer i likhet med andra mål för utgiftsområden att ske i kommande budgetpropositioner. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyr- ningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Stats- kontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för finanspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgälds- kontoret.

Skr. 2020/21:75 Finans- departementet

211

Skr. 2020/21:75	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
Finans-	ekonomiska åtaganden, 4 och 5: Den 22 december 2020 beslutade
departementet	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kammarkollegiet.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens tjänstepensionsverk.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Fortifikationsverket.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 8: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner, 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Fortifikationsverket.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner, 2: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens fastighetsverk.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.
	132. Rskr. 2020/21:151
	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
	Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2021: Den
	22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 inom utgiftsområde 25 respektive
	anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslaget 1:4 inom utgifts-
	område 25.
	133. Rskr. 2020/21:152
	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
	Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2021 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgälds-
	kontoret.
	134. Rskr. 2020/21:153
	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
	Prop. 2020/21:1, bet.2020/21:FiU5
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
212

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

214

2.7Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2013/14

1. Rskr. 2013/14:27

Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och för- skollärare

Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6), 2016/17:75 (U 5), 2017/18:75 (U 3), 2018/19:75 (U 1) och 2019/20:75 (U 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimations- reformen (bet. 2013/14:UbU6 s. 9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera even- tuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det fanns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U 2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingick bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behö- righet för lärare i modersmål och i yrkesämnena borde upphöra och hur en sådan förändring i så fall skulle kunna genomföras. Om utredaren föreslog att undantagen skulle upphöra skulle utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare skulle upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kunde öka. Utredaren skulle vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring skulle kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genom- förandet. I juni 2017 lämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, under- visning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehöll bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet remitterades. I mars 2018 lämnade utredaren slutbetänkandet Med undervisningsskick- lighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet remitterades. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194). I propositionen föreslogs bl.a. att det undantag i skollagen (2010:800) som gav fritidspedagoger eller motsvarande möj- lighet att undervisa i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 20 juni 2018 den lag om ändring i skollagen som riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU31, rskr. 2017/18:430, SFS 1303). Övriga förslag i betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att ge en särskild

utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga behovet av åtgärder när det gäller	Skr. 2020/21:75
undervisningen i modersmål och studiehandledning på modersmål i	Utbildnings-
grundskolan och motsvarande skolformer (dir. 2018:38). I maj 2019	departementet
lämnade utredaren betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling
och inkludering – Modersmålsundervisning och studiehandledning på
modersmål (SOU 2019:18). I betänkandet finns rekommendationer om hur
lärarförsörjningen inom ämnet modersmål ska kunna tryggas och
utvecklas, bl.a. en mer flexibel grundlärarexamen samt ändrade krav för
behörighet att undervisa i ämnet modersmål. Förslagen bereds inom
Regeringskansliet. Mot bakgrund av den brist på legitimerade och
behöriga lärare som råder och att det inom överskådlig framtid fortsatt
kommer att råda stor brist på sådana lärare har regeringen i
budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utgiftsområde 16, avsnitt
2.7, sid. 53) angett att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder
med anledning av tillkännagivandet. Att införa krav på legitimation för
ytterligare kategorier av lärare inom skolan skulle inte underlätta den
rådande situationen. Regeringen arbetar i stället med olika åtgärder för att
öka antalet legitimerade lärare i verksamheten, t.ex. genom att i enlighet
med den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna,
Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, januariavtalet, ta
fram förslag om att korta den kompletterande pedagogiska utbildningen
(KPU) och höja studietakten. Detta bedöms vara mest ändamålsenligt i den
nuvarande situationen med stor lärarbrist. Tillkännagivandet ansågs
därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
2. Rskr. 2014/15:141
Möjligheter till fjärrundervisning
Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15), 2016/17:75 (U 10),
2017/18:75 (U 7), 2018/19:75 (U 5) och 2019/20:75 (U 3).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering
av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar
huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör
följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och
återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.).
Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a.
utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förord-
ningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I
uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till
fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga
lärare. Myndigheten skulle lämna en delredovisning av uppdraget till
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017
och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S).
Skolverket lämnade en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en
i november 2017 (U2017/00488/GV) och slutredovisade uppdraget den
29 oktober 2018 (U2018/04181/GV). Den 19 mars 2020 beslutade	215

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

216

regeringen propositionen Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (prop. 2019/20:127). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utvärdering av fjärrundervisning. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 181 f.). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehand- ledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 lämnade utredaren delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmåls- undervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och våren 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslaget i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 den lag om ändring i skollagen (2010:800) som riksdagen antagit (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen skulle även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtals- former för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget redovi- sades den 30 maj 2017. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Den 19 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (prop. 2019/20:127). I propositionen behandlade regeringen tillkänna- givandet och frågan om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad. Mot bakgrund av de åtgärder som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 181 f.). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

3. Rskr. 2015/16:155

Kvalitetssäkring av högre utbildning

Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9

Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8) och 2019/20:75 (U 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäk- ringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Upp- draget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitets- säkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som rege- ringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvali- tetssäkring av högre utbildning [skr.2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för gransk- ningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6.

4. Rskr. 2015/16:169

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10) och 2019/20:75 (U 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

217

Skr. 2020/21:75	Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riks-
Utbildnings-	dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det
departementet	som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och
	förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser
	det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav
	regeringen	genom	tilläggsdirektiv	Yrkesprogramsutredningen
	(U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förut-
	sättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial
	lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och
	arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den
	16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utred-
	ningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer dis-
	kussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas.
	Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att
	utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekry-
	teras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbets-
	platsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta
	större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbets-
	marknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet.
	Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en
	försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den
	23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet
	med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för
	tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om
	en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas.
	Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet
	nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av
	propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni
	2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbild-
	ningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsut-
	bildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet
	inte är	tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y,
	rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för
	2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är

öppen. Regeringen har därför uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skol- verket ska också om det bedöms lämpligt föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om förlängd tid för redovisning av uppdraget till den 31 maj 2021 (U2020/05108). Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2015/16:228

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11) och 2019/20:75 (U 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

218

Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Modera- terna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när pro- memorian Vissa skollagsfrågor – Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skol- avslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolut- vecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklings- programmen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digi- tala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför.

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säker-

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

219

Skr. 2020/21:75	ställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför
Utbildnings-	bör tillföras för detta ändamål.
departementet	Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliserings-
	strategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås
	i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att
	strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat
	delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens
	att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen.
	Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa
	förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges
	möjligheter att stärka dessa kompetenser. I strategin anges att regeringen i
	syfte att genomföra de övergripande målen i strategin tillsammans med
	Sveriges Kommuner och Landsting kommer att bryta ned strategins del-
	mål till initiativ och aktiviteter.
	Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk
	utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ända-
	målsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att till-
	kännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har
	konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder.
	Utskottet har ansett att ytterligare insatser behövs på området och att till-
	kännagivandet därmed		inte	är tillgodosett (bet.	2017/18:KU21,
	yttr. 2017/18:UbU5y,	rskr. 2017/18:326). Regeringen			konstaterade i
	budgetpropositionen	för	2019	(prop. 2018/19:1 utg.	omr. 16 avsnitt

3.3.3s. 93) att punkten åter är öppen. Sveriges kommuner och landsting, numera Sveriges kommuner och regioner, har i mars 2019 lämnat rapporten om digitaliseringens möjligheter för att främja kunskaps- utveckling och likvärdighet i skolväsendet (U2019/01776/S). Rapporten innehåller dels en kartläggning och analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rektorerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Under 2020 har delar av skolväsendet med anledning av covid-19-pandemin behövt ställa om till digital undervisning. Skolverket har fått i uppdrag att bl.a. följa upp konsekvenserna av pandemin för utbildningen inom skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och utvärdera de åtgärder som har vidtagits på området med anledning av pandemin. I uppdraget ingår även att göra en analys samt identifiera behov av, och föreslå, fortsatta åtgärder. Uppdraget ska delredovisas den 21 maj 2021, den 17 december 2021, den 3 juni 2022 samt den 16 december 2022 (U2020/06613). Vidare har Skolverket fått i uppdrag att främja digitaliseringen inom skolväsendet och att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration. I detta ingår att genomföra insatser för att höja lärarnas kompetens inom distans- och fjärrundervisning. Uppdraget ska redovisas årligen senast den sista februari (U2020/06613). Punkten är inte slutbehandlad.

220

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*:		Skr. 2020/21:75
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom		Utbildnings-
det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern		departementet
rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade
Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt,
rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm-
ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av
nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet
remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 sep-
tember 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvi-
sa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propo-
sitionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska
införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i
enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr.
2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har han-
terats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte
är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21,	yttr. 2017/18:UbU5y, rskr.
2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019
(prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är
öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av
regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk
(U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central
rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och
konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till
regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverkets förslag bereds
inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14 och 30.
Riksmötet 2016/17
6. Rskr. 2016/17:208
Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon-
kurrenskraft
Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20),2018/19:75 (U 12) och
2019/20:75 (U8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har till-
kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten,
arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog
om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s.
39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i
uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar konti-
nuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning
samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensione-
ringsfrågor. Syftet med uppdraget var att öka samverkan mellan lärosäten,
arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018.
Regeringen har därefter vidtagit ett flertal åtgärder som syftar till att stärka
samarbetet mellan lärosäten, arbetsliv	och relevanta branschorganisa-	221

Skr. 2020/21:75	tioner, bl.a. beslutat om ett uppdrag till Vinnova om att ta fram korta
Utbildnings-	specialistkurser som ska utvecklas i samverkan med lärosäten, näringsliv
departementet	och offentlig verksamhet. Regeringen har också tillskjutit medel för korta
	kurser för att möta utbildningsbehovet hos yrkesverksamma specialister
	inom flera fält. Vidare har frågan ingått i Styr- och resursutredningens
	uppdrag (dir. 2017:46). Mot bakgrund av de underlag som Styr- och
	resursutredningen och Universitetskanslersämbetet har lämnat beslutade
	regeringen den 17 december 2020 propositionen Forskning, frihet, framtid
	– kunskap och innovation för Sverige (prop. 2019/20:60), vari föreslås en
	lagändring för att förtydliga högskolans ansvar för samverkan. I
	propositionen redovisar regeringen också hur samverkan kan följas upp
	och utvärderas samt premieras ekonomiskt. Regeringen avser att
	återkomma till riksdagen i frågan i nästa forskningspolitiska proposition
	som planeras under 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:249
	Vuxenutbildningen
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 21), 2018/19:75 (U 13) och
	2019/20:75 (U 9).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till
	eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsätt-
	ning kan förbättras (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Den 16 februari 2017
	beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa
	frågor som avser fortsatt utbildning för personer med intellektuell
	funktionsnedsättning (U 2017:01, dir. 2017:21). Den 13 december 2017
	gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag
	(dir. 2017:125). Utredaren skulle i stället se över hur tillgången till efter-
	gymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan
	förbättras. Regeringen	redovisade		i	förra	årets skrivelse 75
	(skr. 2017/18:75) att punkten är slutbehandlad. Utbildningsutskottet har
	ansett att resultatet av utredningen behöver avvaktas och att tilläggs-
	direktiven till den pågående utredningen inte är en tillräcklig åtgärd för att
	tillkännagivandet ska	anses	slutbehandlat			(bet.	2017/18:KU21,
	yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326).				Regeringen		konstaterade i
	budgetpropositionen	för	2019	(prop.		2018/19:1 utg.omr.

16 avsnitt 5.3.3 s. 116) att punkten åter är öppen. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 september 2018 i betänkandet En andra och en annan chans – ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Betänkandet remitterades och den 12 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning (prop. 2019/20:105). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om tillgång till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 64 f.). Punkten är slutbehandlad.

222

8. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14) och 2019/20:75 (U 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovi- sade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhets- uppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8–11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska uppdraget i stället redovisas senast den 28 februari 2021 (dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna- givandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut- skottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksda- gens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (dnr. U2020/05137). Skolverkets förslag bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

223

Skr. 2020/21:75	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.
Utbildnings-
departementet	9. Rskr. 2016/17:251
	Skolväsendet – lärare och elever
	Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet.
	2016/17:UbU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15) och
	2019/20:75 (U 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg- ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den

20juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning.

Riksdagen har beslutat	i enlighet	med	regeringens förslag
(bet. 2019/20:UbU1, rskr.	2019/20:120).	Den	19 december 2019 gav

regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

10. Rskr. 2017/18:221

Lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19) och 2019/20:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se

till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta

224

tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (Dnr U2020/00232/S). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707/S). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Förslaget bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen har dock inte kunnat prioritera detta arbete med anledning av den pågående pandemin. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18.

11. Rskr. 2017/18:273

Forskning

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 22) och 2019/20:75 (U 14). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utredning om utvärdering av forskning och innovation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation (bet. 2017/18:UbU17 s. 8 f.). Den 27 april 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

225

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

226

och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren skulle bl.a. föreslå hur principer för uppföljning och bedömning av målupp- fyllelse och resultat bör utformas (U 2017:05, dir. 2017:46). Regeringen beslutade den 1 november 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:108). I februari 2019 lämnade utredaren betänkandet En lång- siktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6). Betänkandet remitterades och den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60). I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om utvärdering av forskning och innovation. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen ansåg rege- ringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 151–152). Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:333

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27) och 2019/20:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspek- tionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2017:88). Uppdraget skulle redo- visas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Regeringen beslutade den 28 juni 2019 om förlängd tid för utredningen (dir. 2019:38). Efter ytterli- gare tilläggsdirektiv ska utredningen i stället redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2021 (dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

13. Rskr. 2018/19:44

Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34) och 2019/20:75 (U 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö- rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva

forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred- ningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58) och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2018/19:45

En strategi för svensk rymdverksamhet Skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 35) och 2019/20:75 (U 17). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering och uppföljning av strategin för svensk rymd- verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen kontinuerligt ska utvärdera de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapportera till riksdagen (bet. 2018/19:UbU3 s. 17 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 242) och i budgetproposi- tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 256) redo- visat vad som har gjorts med anledning av den svenska rymdstrategin och angivit att regeringen avser att återkomma med utvärderingar av de långsiktiga strategiska målen i rymdstrategin i kommande budget- propositioner. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2021 att tillkännagivandet därmed var tillgodosett och att det var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2018/19:67

Höständringsbudget för 2018

Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37) och 2019/20:75 (U 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

227

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

228

16. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39) och 2019/20:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Uppdraget ska redovisas senast den 26 april 2021 (dir. 2020:24). Punkten är inte slutbehandlad.

17.Rskr.2018/19:171

Gymnasieskolan

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen avser att återkomma i frågan under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2018/19:194

Grundläggande om utbildning

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Frågan kommer att analyseras inom Regeringskansliet under 2021. Punkten är inte slut- behandlad.

19. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med Skr. 2020/21:75 elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Utbildnings- regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för departementet idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och

som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli

2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts- gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

20. Rskr. 2019/20:65

Höständringsbudget för 2019

Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Karolinska institutet.

d)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan.

e)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor, Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den

229

Skr. 2020/21:75 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020

Utbildnings- avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

departementet utbildning på forskarnivå. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan.

f)Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 Kungl. Tekniska högskolan.

Följande punkter är inte slutbehandlade: a), d), e) och f).

21.Rskr. 2019/20:155

Riksrevisionens rapport om grundsärskolans kunskapsuppdrag

Skr. 2019/20:39, bet. 2019/20:UbU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

22. Rskr. 2019/20:164

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020 a): Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk.

23. Rskr. 2019/20:189

Lag om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid

Bet. 2019/20:UbU25 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 mars 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 148).

230

24. Rskr. 2019/20:209

Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, Bet. 2019/20:FiU56

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020, a): Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden.

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget:

Punkt 4. Den 9 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 235).

25. Rskr. 2019/20:217

Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning

Prop. 2019/20:49, bet. 2019/20:UbU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

Den 30 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 269 och 270).

26. Rskr. 2019/20:284

En mer ändamålsenlig dataskyddsreglering för studiestödsverksamheten Prop. 2019/20:113, bet. 2019/20:UbU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 383).

27. Rskr. 2019/20:295

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag a): Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk samt anslagen 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4. Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden samt anslag 2:64.

Lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget:

Punkt 3. Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 444).

28. Rskr. 2019/20:300

Komvux för stärkt kompetensförsörjning Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20:UbU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

231

Skr. 2020/21:75

Utbildnings- Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 446–

departementet 454).

29. Rskr. 2019/20:348

Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad

Prop. 2019/20:127, bet. 2019/20:UbU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 605 och 606).

30. Rskr. 2019/20:349

Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid

Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse (skr. 2019/20:60) till handlingarna och beslutade samtidigt att bifalla reservationen under punkt 2 om Jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten, se punkt 2 nedan. Den 4 februari 2021 beslutade regeringen att delvis skriva av ärendet (U2020/03829 [delvis]). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om Jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta välavvägda val av studier. Redovisningen ska lämnas i myndighetens årsredovisning för 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

Riksmötet 2020/21

31. Rskr. 2020/21:9

Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

232

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Universitets- och högskolerådet.

32. Rskr. 2020/21:14

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Undantag från skolplikten: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn (skr. 2019/20:162) till handlingarna och föreslog samtidigt två tillkännagivanden, se punkt 2 och 3 nedan. Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet till den del det avser skrivelsen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

33. Rskr. 2020/21:52

Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa

Prop. 2019/20:182, bet. 2020/21:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 980).

34. Rskr. 2020/21:69

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

233

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

234

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:6 under utgiftsområde 15 Studiestöd. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens skolverk.

Utgiftsområde 15 Studiestöd: Den 26 november beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden.

35. Rskr. 2020/21:104

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 17

a)Anslagen för 2021. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2021 för Folkbildningsrådet i fråga om

användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att

5. under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 14:2 Bidrag till tolkutbildning.

36.Rskr. 2020/21:107

Riksrevisionens rapport om holdingbolag vid universitet och högskolor Skr. 2019/20:199, bet. 2020/21:UbU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

37. Rskr. 2020/21:141

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 16

a)Anslagen för 2021. Den 17 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2021 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och anslag 2:65.

2.under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 800 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet.

3.under 2021 ställa ut statliga garantier för överbryggningslån till European Spallation Source ERIC (ESS) för initial drift och färdigställande av den europeiska spallationskällan, kreditgarantin får uppgå till högst 600 000 000 kronor och gäller som längst t.o.m. 2030: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret.

4.under 2021–2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar

Telescope (EST-ERIC) med		en årlig		medlemsavgift	på	högst
6 000 000 kronor och	European		Open	Screen Infrastructure		(EU-
OPENSCREEN-ERIC)	med	en	årlig	medlemsavgift	på	högst

2 000 000 kronor och att under 2021–2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS- ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet.

Skr. 2020/21:75 Utbildnings- departementet

235

Skr. 2020/21:75 5. under 2021 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

Utbildnings- forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma

departementet företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet.

6.under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndig- heten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitets- och högskolerådet.

Följande punkt är inte slutbehandlad: b) 4.

38.Rskr. 2020/21:147

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 15

a)Anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen.

b)Lagförslaget. Den 22 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1237).

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att

1.under 2021 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 252 000 000 000 kronor: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Centrala studiestödsnämnden.

2.under 2021 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev avseende anlag 1:6.

236

2.8Miljödepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1) och 2019/20:75 (M 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyoto- protokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens be- myndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i en- lighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens för- slag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella kli- matinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll rege- ringens begäran.

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

237

Skr. 2020/21:75	Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig-
Miljö-	heten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av
departementet	Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn-
	digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i
	budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att
	annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
	andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoen-
	heterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimat-
	insatser.
	Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att
	annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet
	genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser
	de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första
	åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden
	och har levererats till och med 2016.
	Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att
	annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
	första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagande-
	perioden och har levererats till och med 2016 var genomfört.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1
	utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
	2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
	(bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122)
	Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att
	Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom
	att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto-
	protokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen
	annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och
	som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020.
	Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra Statens energi-
	myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
	Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatin-
	satser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyoto-
	protokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra
	åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.
	Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att
	annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets
	andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var
	genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop.
	2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats
	under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats
	under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regering-
	ens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser
	genomföra annulleringen under 2021.
	Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig
	avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske
	2023. Punkten är inte slutbehandlad.
238

Riksmötet 2014/15

2. Rskr. 2014/15:182

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5) och 2019/20:75 (M 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdele- gationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsor- ganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot.

I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand- lat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet an- ser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamåls- enligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.).

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förut- sättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 23.

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

239

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

240

Riksmötet 2015/16

3. Rskr. 2015/16:50

Militära frågor

Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6) och 2019/20:75 (M 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (bet. 2015/16:FöU3 s. 10).

Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt.

Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av ärendena. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält.

För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkänna- givande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att de ska kunna avgöras så snart som möjligt.

Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som prövas enligt miljöbalken.

Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2015/16:103

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7) och 2019/20:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.).

Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärds- program för 2016–2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärds- arbetet.

Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små av- lopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utred- ning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisades den 28 februari 2020 och skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110–111) föreslogs omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 september 2020.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän- tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. Regeringen avser bl.a. att återkomma till riksdagen med en proposition mot bakgrund av förslagen i utredningen om hållbara vattentjänster.

Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

241

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

242

Riksmötet 2016/17

5. Rskr. 2016/17:116

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11) och 2019/20:75 (M 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14).

På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde- ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår bered- ningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpoli- tiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkan- de. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog re- geringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I sam- band med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredo- visning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen.

Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på kli- matområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivan- det kan anses vara slutbehandlat.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riks- dagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet.

Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för fram- tida redovisningar av effekterna av regeringens politik.

Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Natur-	Skr. 2020/21:75
vårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporte-	Miljö-
ringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utveck-	departementet
lats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder,
analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter
samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det
klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås.
Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
vårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur
klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda
myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten
med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt
hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimat-
målen nås.
Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
vårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I upp-
draget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i
regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget ska redovisas senast
den 31 mars 2021.
I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74)
konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i
klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Natur-
vårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas
med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafik-
verket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också
ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar.
I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag
att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta
fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimat-
effekter av styrmedel och åtgärder.
Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsätt-
ningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik.
Regeringen avser att återkomma i denna del.
I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att min-
ska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fort-
satt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser
som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016–2021.
Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter.
Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet
till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt
och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vatten-
vårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna ge-
nomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade
i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02)
som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över
ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som
ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredning-
en har remitterats. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska
föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka
drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå
nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av	243

Skr. 2020/21:75	kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisades den 28
Miljö-	februari 2020 och skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den
departementet	31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Vidare har arbetet med indikatorer
	utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och
	för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för
	2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110–111) föreslogs vidare
	omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare fick Havs- och
	vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att analysera hur
	uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget
	redovisades den 30 september 2020.
	Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förvän-
	tar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna
	innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat.
	Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 6) åter som öppen i
	denna del. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
	proposition mot bakgrund av förslagen i utredningen om hållbara vatten-
	tjänster. Punkten är inte slutbehandlad.
	6. Rskr. 2016/17:153
	Giftfri vardag
	Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet.
	2016/17:MJU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12) och
	2019/20:75 (M 7).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet
	anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7
	s. 32).
	Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri
	vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att
	minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som
	omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans
	med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av PFAS under Reach.
	Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400
	ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikalie-
	myndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning
	av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut
	2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA.
	Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell
	begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds
	inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer
	för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för
	bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen
	gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom
	EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS
	respektive PFOA som beskrivs ovan.
	Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som
244	allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära
244

risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel inom vissa utpekade områden. Regeringskansliet har remitterat en promemoria med förslag till författningsändringar på området under 2020. Vidare beredning pågår inom Regeringskansliet.

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinations- effekter från exponering för olika kemiska ämnen.

Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genom- fördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet.

Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Rege- ringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett rege- ringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en del- rapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på om- rådet. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.

Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio med- lemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS – ”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta för- slag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsnings- förslag för hela PFAS-gruppen.

Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot använd- ning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

245

Skr. 2020/21:75	global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade
Miljö-	med PFOA.
departementet	Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2016/17:180
	Naturvård och områdesskydd
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13) och
	2019/20:75 (M 8).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om
	reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.).
	Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
	drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut-
	redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
	att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
	tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
	befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
	att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
	Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
	utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
	besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
	dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
	obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
	starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
	ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds
	vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	8. Rskr. 2016/17:289
	Övergripande miljöfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14) och
	2019/20:75 (M 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering-
	en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade
	och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även
	punkt M 14 och M 20.
	Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella
	frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning
	för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare
	med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen
	har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020
	bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått
	i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att
246

ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga	Skr. 2020/21:75
myndigheter bidragit med.	Miljö-
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern	departementet
och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att
genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö-
och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och
enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Utredning-
ens betänkande ska överlämnas senast den 1 december 2021. Regeringen
arbetar för att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare
miljöprövningsprocesser.
Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

9. Rskr. 2017/18:20

Miljöbedömningar

Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16) och 2019/20:75 (M 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam- heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver- kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).

Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Natur- vårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB- direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Arbetet med beredning av förordningsändringarna utifrån Naturvårdsverkets förslag pågår. Remissvar har sammanställts och arbetet med förordningsändringar har påbörjats. Europeiska kommission- en lämnade hösten 2019 en formell underrättelse till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet innehållande bland annat kritik avseende kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige be- svarade den formella underrättelsen i februari 2020. Regeringskansliet arbetar med att ta fram författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av det aktuella överträdelseärendet. Enligt den nuvarande planeringen kommer två departementspromemorior med förslag till författningsändringar att remitteras under 2021. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad.

247

Skr. 2020/21:75	Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har till-
Miljö-	kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den
departementet	nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.).
	Regeringen har i regleringsbrev för Naturvårdsverket för 2021 uppdragit
	åt Naturvårdsverket att utvärdera de ändringar i miljöbalken avseende
	miljöbedömningar som infördes den 1 januari 2018. Naturvårdsverket ska
	undersöka hur myndigheter och verksamhetsutövare uppfattar och
	tillämpar det nya regelverket, särskilt regler avseende liten miljökonse-
	kvensbeskrivning. Naturvårdsverket ska också redovisa hur myndig-
	heterna har väglett kring det nya miljöbedömningsregelverket och hur
	länsstyrelserna har verkat för att miljökonsekvensbeskrivningen får den
	omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.
	Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den
	31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5.
	10. Rskr. 2017/18:115
	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
	Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18,
	bet. 2017/18:MJU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18) och
	2019/20:75 (M 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96–

97)riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärva- de Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndig- heten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyn- digheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Rege- ringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Re- geringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att ge- nomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Energi- myndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under

248

2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyoto- protokollet för att minska utsläppsutrymmet.

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra Statens energi- myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat- insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.

Energimyndigheten redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143).

Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2017/18:171

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19) och 2019/20:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för re- geringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.).

Regeringen planerar för närvarande ingen utredning. När resultatet från nedanstående satsningar har kommit in avser regeringen att återkomma i frågan.

Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installa- tion av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20

s.136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018– 2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Natur- vårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avlopps- vatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) be-

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

249

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

250

fogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsätt- ningar och upp till vissa nivåer.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med 75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143).

Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2017/18:174

Biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20) och 2019/20:75 (M 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds- organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fort- sätter inom Regeringskansliet.

Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:215

Skogspolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 22 och N 66) och 2019/20:75 (M 14).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om översyn av artskyddsförordningen*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att en översyn av artskydds- förordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker (bet. 2017/18:MJU17 s. 13).

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i skrivelse till regeringen pekat på behovet att se över artskyddsförordningen (2007:845) för att säkerställa att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker. Regeringen delar denna bedömning och beslutade den 20 maj 2020 (M2020/00778) att tillsätta en utredning om översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58).

Punkten är slutbehandlad.

Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som	Skr. 2020/21:75
utskottet anför om att en översyn bör göras av olika typer av ersättnings-	Miljö-
modeller vid skyddande av skog i syfte att skapa effektivare skyddsformer,	departementet
och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 35).
I den del som rör ersättningsmark uppdrog regeringen den 12 juli 2018
åt Sveriges lantbruksuniversitet att analysera samhällsekonomiska konse-
kvenser av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i
Sverige AB. Uppdraget redovisades den 18 december 2019.
Den 18 juli 2019 beslutades kommittédirektiv om Stärkt äganderätt,
flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46) och den

11juni 2020 beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2020:63). När regeringen beslutade om tilläggsdirektiven bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och ärendet avslutades (M2020/00925).

Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:217

Övergripande miljöfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23) och 2019/20:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndspro- cesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 8 och M 20.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta om hand slutsatserna och förslagen i utredningen.

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårds- verket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den sta- tistik som övriga myndigheter bidragit med.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utred- ningens betänkande ska överlämnas senast den 1 december 2021. Rege- ringen arbetar vidare för att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om kompensation vid inskränkningar i äganderätten*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompen- sation vid inskränkningar i äganderätten (bet. 2017/18:MJU19 s. 40).

Regeringen har den 18 juli 2019 beslutat om kommittédirektiv om Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46)

och den 11 juni 2020 har regeringen även beslutat om tilläggsdirektiv (dir.

251

Skr. 2020/21:75	2020:63) till Skogsutredningen (M 2019:02). Vidare har regeringen den
Miljö-	20 maj 2020 beslutat om kommittédirektiv om Översyn av artskyddsför-
departementet	ordningen (dir. 2020:58). Regeringen bedömde att tillkännagivandet om
	kompensation vid inskränkningar i ägarenderätten därigenom tillgodosetts
	och beslutade den 10 december 2020 att skriva av ärendet (M2018/01138).
	Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 5.
	15. Rskr. 2017/18:257
	Avfall och kretslopp
	Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27) och 2019/20:75 (M 16).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produkt-
	grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom
	möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.).
	Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att
	främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell
	avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På
	avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbal-
	ken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under
	en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen
	av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns
	förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga
	initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom
	BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska natio-
	nella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering
	av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat
	område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta.
	I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra
	till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv
	på avfallsområdet; ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirek-
	tivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar
	(2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produk-
	ter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG).
	Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven.
	Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och
	föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut.
	Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhänder-
	tagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som
	riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering,
	återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet
	finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har
	att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet
	remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och
	M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på
	avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020.
252

Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för		Skr. 2020/21:75
att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet		Miljö-
slutredovisades den 9 december 2020. Nya regler för byggavfall		departementet
beslutades den 25 juni 2020 och lades in i avfallsförordningen (SFS
2020:614). Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning
om verksamheters	kommunala avfall (dir. 2020:78). Uppdraget ska
redovisas senast den	12 april 2021.

Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:359

En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder

Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33) och 2019/20:75 (M 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.).

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:425

Strategi för Levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling

Skr. 2017/18:230, bet. 2017/18:CU39

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 41) och 2019/20:75 (M 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens strategi för levande städer: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att lägga regeringens skrivelse Strategi för Levande stä- der till handlingarna. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

253

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

254

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

18. Rskr. 2018/19:172

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag- stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.).

En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. Kommis- sionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. Rege- ringen avvaktar resultatet av studien.

Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2018/19:202

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera sam- arbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 41 f.).

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20) föreslår regeringen satsningar för att motverka bl.a. övergödning (s. 111) och hantering av miljögifter (s. 104). I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruks- verk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Öster- sjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. I Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2020 beslutades att 10 mnkr fick betalas ut till BSAP-fonden (Baltic Sea Action Plan). Både i Ospar och Helcom pågår för närvarande ett intensivt arbete för att analysera hur mycket åtgärder som kvarstår för att nå de mål som satts upp till 2020/2021

och att ta fram nya gemensamma åtgärder. Dessa förväntas bli en del av	Skr. 2020/21:75
de uppdaterade Helcom Aktionsplan för Östersjön och Ospars Miljö-	Miljö-
strategi för Nordostatlanten. Sverige deltar aktivt och stöder detta	departementet
regionala arbete finansiellt samt med aktivt expertdeltagande från myndig-
heter och universitet. Havs- och vattenmyndigheten beviljade i juli 2020
ett stöd om 70 tkr till Ospar för utvärdering av Ospars regionala aktions-
plan för marint skräp som löper ut 2021 och ska uppdateras. Stödet fick
användas mellan 1 augusti och 31 december 2020.
Punkten är inte slutbehandlad.
20. Rskr. 2018/19:275
Miljömålen – med sikte på framtiden
Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19,
bet. 2018/19:MJU18
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser
(bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 8 och M 14.
Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella
frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning
för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare
med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen.
Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att
fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårds-
verket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan
ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den sta-
tistik som övriga myndigheter bidragit med.
Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern
och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att
genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö-
och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och
enklare miljöprövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utred-
ningens betänkande ska överlämnas den 1 december 2021. Regeringen
arbetar vidare med att identifiera ytterligare åtgärder som kan bidra till
effektivare miljöprövningsprocesser.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2019/20
21. Rskr. 2019/20:221
Energipolitik
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med
att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna
den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.).	255

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

256

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett sam- ordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myn- digheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas samman- tagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 664). Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess, samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper, samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig- heten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i reglerings- brevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget ska Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vatten- kraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2021.

Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2019/20:227

Tillfällig åtgärd för att underlätta övergången till sommarbensin Prop. 2019/20:160, bet. 2019/20:MJU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 29 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 260 och 261).

23. Rskr. 2019/20:308

Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter Prop. 2019/20:157, bet. 2019/20:FöU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 684–686).

24. Rskr. 2019/20:314

En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan Prop. 2019/20:65, bet. 2019/20:MJU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens förslagspunkt: Det klimatpolitiska arbetet redo- visas årligen för riksdagen i en särskild klimatbilaga till utgiftsområde 20 i budgetpropositionen. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

25. Rskr. 2019/20:337

En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik Prop. 2019/20:137, bet. 2019/20:MJU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 627).

26. Rskr. 2019/20:338

Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Prop. 2019/20:156, bet. 2019/20:MJU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 601–604).

Riksmötet 2020/21

27. Rskr. 2020/21:70

Prop. 2020/21:2 och 2020/21:45, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020: Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 10 decem-

ber 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Klimatbonus (anslag 1:8). Punkten är slutbe- handlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 26 november 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för 2020 avseende Klimat- investeringar (anslag 1:16). Den 3 december 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12). Punkten är slutbe- handlad.

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

257

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

258

28. Rskr. 2020/21:83

Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skrivelsen: Regeringen överlämnade en skrivelse (skr. 2019/20:170) till riksdagen den 28 maj 2020. I skrivelsen presenterade regeringen sin bedömning och vilka åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.).

I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. Inom departementet pågår ett arbete med att analysera och sammanställa remissvaren. Regeringen avser därefter återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

29. Rskr. 2020/21:84

Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter

Prop. 2020/21:27, bet. 2020/21:MJU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1173 och 1174).

30. Rskr. 2020/21:100

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 18

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad.

31.Rskr. 2020/21:105

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 17

a)Anslagen för 2021: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Stöd till friluftsorganisa- tioner (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad.

32.Rskr. 2020/21:122

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 6

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1).

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1).

Punkten är slutbehandlad.

33.Rskr. 2020/21:143

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 20

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Klimatbonus (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Klimatpremier (anslag 1:17), Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (anslag 2:1) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 22 december 2020 beslutade regeringen i ändringsbudget av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervak- ning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för inter- nationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Internationellt miljösam- arbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:16) samt Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Klimatpremier (anslag 1:17), Åtgärder för ras- och skredsäkrning längs Göta älv (anslag 1:20) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning (anslag 2:2). Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Miljöövervakning (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4),

Skr. 2020/21:75 Miljö- departementet

259

Skr. 2020/21:75	Miljöforskning (anslag 1:5), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag
Miljö-	1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12),
departementet	Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur
	(anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16) samt Industriklivet
	(anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördel-
	ningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021
	(prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s
	ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte
	behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas
	bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.
	2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser genomföra bort-
	tagningen under 2022 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörande-
	process. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats under
	2019 genom Sveriges program för internationella klimatinsatser:
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1
	utg.omr. 20 s. 83–84) att de Kyotoenheter som har genererats under
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under
	2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
	förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen avser genom-
	föra annulleringen under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
	34. Rskr. 2020/21:154
	Sveriges genomförande av Agenda 2030
	Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om Sveriges genomförande av Agenda 2030
	Ett övergripande mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030: Riks-
	dagen har godkänt det mål för Sveriges genomförande av Agenda 2030
	som regeringen föreslog. Regeringen beslutade den 18 februari 2021 att
	skriva av ärendet i denna del. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om Uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda
	2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.).
	Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 2.

260

2.9	Näringsdepartementet	Skr. 2020/21:75
		Närings-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1) och 2019/20:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 10).

Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Med anledning av domen anges det i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att regeringen kommer tillsätta en utredning för att se över rennäringslagstiftningen. Den dubbla jakträtten har bäring på rennäringslagstiftningen och avsikten är att inkludera frågeställningen i utredningsdirektiven. I syfte att förankra och utforma inriktningen på kommittédirektiven har ett antal sakråd med berörda samiska företrädare, organisationer och myndigheter genomförts under hösten 2020. För när- varande pågår arbetet med att utforma kommittédirektiv. Utgångspunkten är att uppdraget ska slutredovisas under 2024–25. Enligt nuvarande tidplan har regeringen för avsikt att besluta om kommittédirektiv under första kvartalet 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2007/08

2. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75

261

Skr. 2020/21:75	(N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4),
Närings-	2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4) och 2019/20:75
departementet	(N 2).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt
	rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero)
	om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila
	flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussam-
	arbetet.
	Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden)
	att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med
	företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flyg-
	motorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett
	sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till
	Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om
	statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den
	3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero
	gällande Trent XWB.
	Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011
	åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till
	ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinve-
	steringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo
	Aero drog tillbaka sin ansökan.
	Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i
	en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman
	bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå
	avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning
	i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september
	2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kom-
	missionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå tilläggsavtal
	med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det för-
	slag som Riksgälden överlämnade den 23 september 2011 vad gällde
	GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober
	2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN
	Aerospace (GKN).
	I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgälden om att lösa avtalet
	om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni
	2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet
	om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis
	erlägger till Riksgälden. Fortsatta diskussioner förs med det berörda före-
	taget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2009/10
	3. Rskr. 2009/10:162
	Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m.
	Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20),
	2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75
262

(N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5),	Skr. 2020/21:75
2018/19:75 (N 5) och 2019/20:75 (N 3).	Närings-
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	departementet
Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra
bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011
beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets
stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus
Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i
huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe-
skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012
meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget
Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats
med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet.
Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde
om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella
fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastig-
heterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktie-
bolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar.
Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013
och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna,
som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det
sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bil-
provning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande
stationsnät. Under 2020 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet
bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
4. Rskr. 2009/10:220
Nyemission i SAS AB (publ)
Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35
Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16),
2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75
(N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6) och
2019/20:75 (N 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b)
och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska
ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljo-
ner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom
försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till
ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans
med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier
motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter
försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB.
SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten
inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägar-
andel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades
regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta
andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett	263
	263

Skr. 2020/21:75	belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst
Närings-	och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr.
departementet	2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under
	hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket mot-
	svarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens
	ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se
	även N 11, rskr. 2015/16:90 och N 46, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds
	vidare.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a–c.
	Riksmötet 2010/11
	5. Rskr. 2010/11:49
	Älgförvaltningen
	Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3),
	2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8),
	2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7) och 2019/20:75
	(N 5).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande

1.Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i upp- drag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivandet om den dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

6. Rskr. 2010/11:132

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8) och 2019/20:75 (N 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde för-

handlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till

264

den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher	Skr. 2020/21:75
på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i	Närings-
förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som	departementet
samtidigt löstes från sitt garantiåtagande.
Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010
avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro.
Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab
fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av
detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att
möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011
beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar
skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Auto-
mobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekon-
struktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december
2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den
22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta
åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riks-
gälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det
statliga garantiåtagandet och betalade SSaabs skulder på strax över
2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på
konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant
erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools)
och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av
konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inklude-
rade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden
en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Rege-
ringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i
Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den
25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riks-
gälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen.
Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter
bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Närings-
departementet) fortsätter, se vidare (Fi 4). Ärendet bereds vidare.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2011/12
7. Rskr. 2011/12:261
Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål
Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21
Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7),
2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75
(N 12), 2018/19:75 (N 10) och 2019/20:75 (N 8).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan
bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför
om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet.
2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368.
Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för
djurskydd (2012–2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött	265

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

266

från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Sverige tillsammans med ett antal medlemsstater med vilka Sverige samarbetar med på djur- skyddsområdet, uppmanade kommissionen att förlänga mandatet så att djurskyddsarbetet inom plattformen kan fortsätta. Kommissionen be- slutade att förlänga plattformen till och med den 30 juni 2021. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisa- tioner i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, bl.a. om slakt, till slutet av 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

8. Rskr. 2012/13:103

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11) och 2019/20:75 (N 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

9.Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor

Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363, 2013/14:T517 yrkandena 10–12, bet. 2013/14:TU19

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31), 2016/17:75 (N 26), 2017/18:75 (N 24), 2018/19:75 (N 20) och 2019/20:75 (N 11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgo- doses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10–12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrens- kraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jern- husen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järn- vägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att åter- komma till riksdagen. När det gäller SJ AB beslutades vid årsstämman i bolaget den 24 april 2018 att bolagets uppdrag i bolagsordningen förtyd- ligas enligt följande ”Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag, bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transport- politiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.” När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Vid årsstämman i Jernhusen AB den 27 april 2020 beslutades att bolagets uppdrag enligt bolagsordningen ska förtydligas enligt följande: ”Bolaget ska, inom ramen för affärsmässighet, utveckla, förvalta och äga fastigheter, tillhandahålla fastighetsrelaterade tjänster och andra tjänster med anknytning till kollektivt resande och godstransporter på järnväg samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Inriktningen av verksamheten ska vara på stationer, stationsområden med stationsnära stadsutveckling, depåer samt kombiterminaler. Bolaget ska, i samverkan med transport- systemets aktörer, bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Bolaget ska vara ledande i utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg.” Den 17 september 2020 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett i den del det avser Jern- husen AB. I de delar som avser Green Cargo AB och SJ AB är tillkänna- givandet redan tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehand- lat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

267

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

268

Riksmötet 2014/15

10. Rskr. 2014/15:154

Jakt och viltvård

Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28) och 2019/20:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags- utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds- områden och allmän regelförenkling.

Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redo- visning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hante- ringen. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på änd- ringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Förslaget har remitterats med svarstid senast den den 5 oktober 2020 och analyseras för närvarande i Regeringskansliet.

Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genom- föras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet.

Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig- göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitterades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet.

Regeringen gav den 18 juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell

beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad	Skr. 2020/21:75
förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskap-	Närings-
liga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Naturvårdsverket	departementet
beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början
av 2021. Förslag avseende gråsäl och knubbsäl ingår i Naturvårdsverkets
förslag till ändringar av gällande jakttider. Förslaget har remitterats med
svarstid senast den 5 oktober 2020. Ärendet bereds vidare.
Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med
ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och
därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen
presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i
en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och
bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver
ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av
frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen
av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande
och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021
beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från
viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag att främja landets
viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar
för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövvilts-
förvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och
upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir Naturvårdsverket ansvarig
myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av
bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden.
En utvärdering av viltstrategin har genomförts i december 2019. Med
utgångspunkt i utvärderingen arbetar Naturvårdsverket för närvarande
med en reviderad strategi för svensk viltförvaltning. Arbetet sker i dialog
med berörda organisationer och myndigheter. Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.
Riksmötet 2015/16
11. Rskr. 2015/16:90
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48),
2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34) och 2019/20:75 (N 14).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stam-
aktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskost-
naderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försälj-
ningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde
under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier.
Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av
stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens
räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder
som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst
5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i	269

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

270

bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220 och N 46, rskr. 2019/20:364. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2015/16:227

Jakt och viltvård

Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38) och 2019/20:75 (N 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande

9.Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regel- förenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling.

Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Behandlingen av tillkännagivandet om jakt på all- mänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 10). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2015/16:295

Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67), 2017/18:75 (N 48), 2018/19:75 (N 39) och 2019/20:75 (N 18).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b) 2–6: Saminvest AB bildades den 1 juli 2016. Vid extra bolags- stämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform Aktiebolag och

Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa	Skr. 2020/21:75
bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens	Närings-
innehav på ett ansvarsfullt sätt.	departementet
Vid årsstämman den 28 april 2020 antogs dessutom nya uppdragsmål i
en uppdaterad ägaranvisning för Saminvest AB i enlighet med ägarens
förslag. I denna anges bland annat att samtliga innehav i Fouriertransform
Aktiebolag och Inlandsinnovation AB ska vara avvecklade senast vid
utgången av 2026. I och med detta har regeringen vidtagit samtliga
åtgärder som följer av riksdagens bemyndigande. Punkten är därmed slut-
behandlad.

Riksmötet 2016/17

14. Rskr. 2016/17:26

Vildsvin och viltskador

Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1 och 2, 2016/17:146 yrkandena 1–3, 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50), 2018/19:75 (N 41) och 2019/20:75 (N 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkänna- givandet i fråga om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogs- styrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Under 2020 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tagit fram promemorian Utfodring av vilt (N2020/02817). Promemorian innehåller förslag till ändringar i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) som gör det möjligt att meddela förbud mot och villkor för utfodring av vilt. Promemorian remitterades den 13 november 2020. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53) och

2019/20:75 (N 22).

271

Skr. 2020/21:75 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Närings-

departementet Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5–8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare.

272

När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller del- vis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt bygg- nadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastig- heten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riks- dagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare.

När det gäller a) 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Swedesurvey Aktiebolag försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 19 mars 2019. Likvidationen av bolaget avslutades den 17 december 2020. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5–8 och 14 samt 1 b 2.

16. Rskr. 2016/17:338

En livsmedelsstrategi för Sverige

Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1–6, 2016/17:3616 yrkande 1–5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1–6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1–6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54) och 2019/20:75 (N 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa generellt goda före- tagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkänna- gett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Euro- peiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konse- kvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer.

Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder och har kontinuerligt fortsatt vidta åtgärder för att säkerställa generellt goda företagsvillkor som kan kopplas till området regler och villkor.

Inom ramen för livsmedelsstrategin har både Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk fått förenklingsuppdrag. Livsmedelsverket har t.ex. fått i uppdrag arbeta med land- och anläggningsgodkännanden för att underlätta tillträde till marknader utanför EU. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djur- skyddskontrollen. Statens jordbruksverk har även i uppdrag att ge stöd till studier och försöksverksamhet inom djurområdet som syftar till ökad produktivitet och konkurrenskraft med bibehållen god djurvälfärd. Växt- skyddsrådet som regeringen inrättade 2011 har stärkts, bl.a. genom att ett sekretariat har inrättats för att stödja prövningen av produktgodkännande och underlätta arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Till- växtverket har fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till minskat och förenklat uppgiftslämnande, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens myndighetskontakter på lokal, regional och statlig nivå. I genomförandet av uppdraget har myndigheterna valt att fokusera på att förenkla tillståndsprocessen för vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter. Myndigheterna fokuserade på att förenkla vissa särskilt svåra tillståndsprocesser i syfte att utveckla ett skalbart system för samlat uppgiftslämnande.

Regeringen har också gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskap- ligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sam- manställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området.

Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att löpande genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjlig- heterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan, samt identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken.

Regeringen beslutade därutöver i december 2019 att ge Livsmedels- verket i uppdrag att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedels- kontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen.

Med detta ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riksdagens tillkännagivande var tillgodo- sett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om konkurrenskraft – en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet. 2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3, 2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620 yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

273

Skr. 2020/21:75	jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrens-
Närings-	kraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med
departementet	instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta
	samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda
	myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande doku-
	ment är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt.
	Regeringen uppdrog i regleringsbreven för 2018 åt länsstyrelserna,
	Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet,
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och
	Tillväxtverket att redovisa sina bedömningar av myndigheternas uppdrag
	i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag lämnades till
	Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018.
	Myndigheterna redovisade uppdragen den 31 maj 2018. De visade på fler-
	talet aktiviteter om hur de främjar företagande, kopplat till livsmedels-
	strategin. Redovisningarna innehöll dessutom förslag på åtgärder för det
	fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin. Livsmedelsverket fick 2017
	även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta
	och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som
	underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med
	service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i
	april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala
	verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan
	kontrollmyndigheter emellan.
	I regleringsbreven för 2019 och 2020 för länsstyrelserna, Tillväxtverket
	och Livsmedelsverket infördes krav på återrapportering av hur myndig-
	hetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål.
	Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att genomföra
	regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan, genom utveckling av
	verksamt.se, inklusive Serverat, i linje med den s.k. värdemodellen, dvs.
	ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter.
	Regeringen gav också i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att
	stärka genomförandet av livsmedelsstrategin och verka för att livsmedels-
	strategins mål uppnås, genom att samordna och främja samverkan mellan
	alla aktörer i livsmedelskedjan, både inom näringsliv och myndigheter, på
	nationell och regional nivå. Regeringen uppdrog åt Livsmedelsverket i
	december 2019 att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedels-
	kontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på
	andra sätt underlätta för företagen. I regleringsbreven för 2019 införde
	regeringen ett återrapporteringskrav för länsstyrelserna, Tillväxtverket och
	Livsmedelsverket om hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla
	livsmedelsstrategins mål. Återrapporteringen visade på ett flertal olika
	aktiviteter såsom konferenser, nätverksträffar och projektstöd till företag.
	I regleringsbreven för 2020 utökades återrapporteringskravet med att
	också omfatta Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Livs-
	medelsverket har tagit fram ett flertal åtgärder för att göra det enklare att
	starta och driva livsmedelsföretag, bl.a. utveckling av digitala verktyg
	riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontroll-
	myndigheter emellan. Under 2019 har Livsmedelsverket påbörjat ett
	tvåårigt internt företagsprojekt som syftar till att utveckla Livsmedels-
	verkets dialog med livsmedelsföretagen. Med detta ansåg regeringen i
274	budgetpropositionen 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riks-

dagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndig- heterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sina årsredovisningar för 2017 och 2018 konstaterat att myndigheten nu är nära sitt mål om en hand- läggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden har varit under översyn. I översynen ingick bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön.

Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. I rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och arbetar efter den arbetsplan som tidigare presen- terats. Arbetet fortskrider enligt plan. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växt- skyddsrådet. Under våren 2020 redovisade EU-kommissionen sin översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Regeringen har sommaren 2020 redovisat rapporten för riksdagen i faktapromemoria 2019/20:FPM41. Rapporten innehöll inte några ändringsförslag av förord- ningen och inga av de aviserade förändringarna i sekundärrättsakterna bedöms påverka svenska regler. Regeringen har ställt sig positiv till att kommissionen avser att stärka bestämmelserna om substitution och begränsa förekomsten av farliga tillsatsämnen i växtskyddsmedel. Rege- ringen har välkomnat åtgärder för ett förbättrat genomförande av uteslut- ningskriterierna och förbättrad vägledning om nödgodkännanden. Under hösten 2020 har rådsslutsatser antagits där Sverige har fått gehör för flera av sina ståndpunkter. I rådsslutsatserna betonas behov av att hålla lagstad- gade tidsfrister för godkännande av växtskyddsmedel samt att ett ökat samarbete mellan länder skulle bidra till att stärka zonsystemet för ömsesidiga godkännanden. Ärendet bereds vidare.

Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

275

Skr. 2020/21:75	för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga
Närings-	livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedels-
departementet	förordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som
	behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt
	inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestäm-
	melser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmel-
	ser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har
	goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detalj-
	handel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera
	möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av
	vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av
	vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden
	med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Upp-
	draget redovisades i december 2019. Statens jordbruksverk har via lands-
	bygdsprogrammet utlyst 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska
	främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från
	natur till konsument. Projekten pågick 2018 och 2019 och omfattar bl.a.
	sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. I april
	2020 beslutade regeringen om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedels-
	strategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor
	under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under
	2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 förstärker regeringen
	vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för
	att subventionera trikinanalyser. Vildsvinspaketet tillsammans med
	förstärkningen i budgetpropositionen ska bidra till att mer vildsvinskött
	når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa
	incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Ärendet bereds vidare.
	Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anför om att göra det lättare för konsumenter att
	göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och till-
	kännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna
	2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande
	5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens till-
	kännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område
	som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017
	uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att
	vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsu-
	menter att göra medvetna val. Livsmedelsverket slutredovisade uppdraget
	i februari 2020.
	Regeringen gav i juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera
	vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om
	ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli
	2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den
	analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs
	för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen
	om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött
	på restaurang och i storhushåll. Uppdraget har med anledning av pandemin
	blivit förlängt och ska redovisas i juni 2021. Regeringen gav vidare Livs-
	medelsverket i december 2019 i uppdrag att främja hållbar och hälsosam
	livsmedelskonsumtion i offentlig sektor, samt att arbeta vidare med
276	utvecklingen av konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informationssprid-

ning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra hälso-	Skr. 2020/21:75
samma val vid köp av livsmedel.	Närings-
Kommissionen presenterade i maj 2020 sin strategi Från jord till bord,	departementet
och vill med den bland annat främja hållbar livsmedelskonsumtion och
underlätta övergången till hälsosamma och hållbara matvanor. För att ge
konsumenterna möjlighet att göra välgrundade val av hälsosamma och
hållbart producerade livsmedel avser kommissionen att föreslå en
harmoniserad och obligatorisk framsidesmärkning (4:e kvartalet 2022)
och överväger en utvidgning av bestämmelserna om obligatorisk
ursprungsmärkning för vissa produkter (4:e kvartalet 2022). I oktober
2020 antogs rådsslutsatser om strategin från jord till bord där medlems-
staterna välkomnar dels att kommissionen eftersträvar ett harmoniserat
vetenskapsbaserat system för näringsvärdesmärkning på förpackningens
framsida med beaktande av befintliga nationella erfarenheter (såsom
Nyckelhålet), dels att kommissionen eftersträvar förbättrad ursprungs-
märkning för vissa produkter. Regeringen avser att nära följa det fortsatta
arbetet. Ärendet bereds vidare.
Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen
har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedels-
produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt
bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till
specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkänna-
gett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615
yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och
2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
utgiftsområde 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för
ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jord-
bruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för
hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens
jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främ-
jande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I
regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021–2023 till
Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion,
konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ärendet bereds vidare.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 17, 23, 26, och 37.
Riksmötet 2017/18
17. Rskr. 2017/18:182
Fiskeripolitik
Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52,
2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13
Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62) och 2019/20:75 (N 25).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig
bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle-
rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för
det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet.
2017/18:MJU13 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:3346 yrkande
10 och motion 2017/18:3855 yrkandena 51 och 52. Regeringen uppdrog i	277

Skr. 2020/21:75	augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vatten-
Närings-	myndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra
departementet	regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag
	till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och
	skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades
	ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den
	pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens
	jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Ärendet bereds
	vidare.
	Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riks-
	dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska
	verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har till-
	kännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18) och därmed
	bifallit motion 2017/18:3717 yrkande 9. Arbetet med att samla in biolo-
	giska och miljörelaterade data är omfattande och komplext, såväl i Sverige
	som inom EU. Oklara vetenskapliga råd beror inte enbart på mängden
	data. Ramverket för datainsamlingen, som huvudsakligen är EU-reglerat,
	har nyligen setts över. En ny förordning antogs den 17 maj 2017, Europa-
	parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017
	om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och använd-
	ning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning
	rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets
	förordning (EG) nr 199/2008. Därutöver fattar kommissionen genom-
	förandebeslut för medlemsstaternas fleråriga planer avseende data-
	insamlingen. Beslut för 2020–2021 fattades under våren 2019 och gäller
	från och med den 1 januari 2020. Kommissionens genomförandebeslut
	syftar till att uppdatera och tydliggöra, utifrån aktuella behov, vilka typer
	av samt på vilket sätt datainsamlingar ska genomföras. Detta säkerställer
	likformighet, förbättrat dataunderlag och möjlighet till samordnings-
	vinster. Sverige lämnade in en nationell arbetsplan den 31 oktober 2019
	enligt artikel 21.1 i förordning (EU) nr 508/2014 för insamling av data
	inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2020–2021 till
	kommissionen. Kommissionen godkände genom genomförandebeslut i
	december 2019 Sveriges arbetsplan för datainsamling. Ett kontinuerligt
	arbete med att utveckla och förbättra datainsamlingen och uppföljningen
	av fiskbestånden pågår. Ärendet bereds vidare.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10.
	18. Rskr. 2017/18:216
	Skogspolitik
	Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18,
	2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet.
	2017/18:MJU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66) och 2019/20:75 (N 27).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen
	har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att invente-
	ringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassifi-
278	ceringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har
278

tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regerings- uppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018 (N2017/03141/SK). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade rege- ringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 21. Punkten står därmed åter som öppen. Regeringen fattade beslut om att avveckla den utökade nyckelbiotopsinventeringen

27juni 2019 (N2019/02259). En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Ärendet bereds vidare.

Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift- ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Den 11 juni 2020 beslutade regeringen tilläggs- direktiv genom vilket utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020 (dir. 2020:63). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur inter- nationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Regeringen har vidare den 20 maj 2020 beslutat tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 14 maj 2021.

Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts och en utredning för att göra en översyn av artskyddförordningen (2007:845) pågår. Ärendet bereds vidare.

Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Punkten redovisas under rskr. 2017/18:215 (M 13).

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 5.

19. Rskr. 2017/18:236

Landsbygdspolitik

Mot. 2017/18:3717 yrkande 2, mot. 2017/18:3855 yrkande 27, bet. 2017/18:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 67) och 2019/20:75 (N 28). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om regionalt genomförande av livsmedelsstrategin m.m.*: Riks- dagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en bättre nationell

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

279

Skr. 2020/21:75	samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrate-
Närings-	gin och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU18 s. 17 f.).
departementet	Regeringen uppdrog i oktober 2017 åt Statens jordbruksverk att fördela
	100 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en
	konkurrenskraftig livsmedelskedja. Av dessa medel har 5 miljoner kronor
	allokerats till Statens jordbruksverk för att främja nationell samverkan. En
	koordinator finns sedan oktober 2018 på plats på myndigheten för att
	underlätta och samordna genomförandet av det regionala arbetet, samt
	medverka till spridning av erfarenheter mellan regionala aktörer genom
	bland annat årliga konferenser. Under hösten 2019 har Statens jordbruks-
	verk arrangerat sex klusterträffar på olika platser i landet där alla län har
	deltagit för att diskutera utmaningar och erfarenheter vid arbete med
	regionala livsmedelsstrategier. Detta arbete kommer att följas upp under
	våren med ytterligare träffar utifrån specifika teman identifierade under
	höstens klusterträffar.
	Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att vara en
	myndighet som verkar för ett samordnat agerande inom livsmedels-
	strategin, både regionalt och nationellt, genom att bygga upp former för en
	strukturell samverkan och ta tillvara synergier, erfarenheter, kontaktnät,
	pågående dialoger och initiativ som finns inom ramen för livsmedels-
	strategin. Med detta ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2021
	(prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) att riksdagens tillkännagivande var
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	20. Rskr. 2017/18:401
	Ny djurskyddslag
	Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet.
	2017/18:MJU24
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86) och 2019/20:75 (N 31).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks-
	dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr.
	2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djur-
	förbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över
	frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Ärendet
	bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

21. Rskr. 2018/19:113

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98) och 2019/20:75 (N 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig

bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inven-

280

teringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassifice- ringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och till- kännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 18. En utredning har haft i uppdrag att analysera de äganderättsliga konsekvenserna Stärkt äganderätt, flexibla skydds- former och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingick bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Utredningen lämnade sitt betänkande den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:131

Fiskeripolitik

Skr. 2018/19:131, mot. 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det små- skaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkes- fiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 för Havs- och vattenmyndigheten gett myndigheten mål och åter- rapporteringskrav avseende regelverk och regelförenklingar. Myndigheten ska redovisa effekter av de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av regelverket för den gemensamma fiskeri- politiken. Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt redovisa effekter av det arbete som vidtagits för att se till att de regelverk och rutiner som myn- digheten förfogar över är kostnadseffektiva och förenklar för medborgare och företag. Myndigheten ska vidare rapportera de åtgärder som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Regelförenk- lingen ska särskilt fokuseras på småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Även i regleringsbrevet för 2021 har Havs- och vattenmyndig- heten återrapporteringskrav avseende kostnadseffektiva regelverk med fokus på företag inom småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2018/19:147

Skyddet av värdefull skog

Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogs- program*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimat-

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

281

Skr. 2020/21:75	nytta. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk
Närings-	handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021
departementet	(prop. 2020/21:1 utgiftsområde 23) har regeringen angivit att regeringen
	tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomi-
	strategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela
	landet samt skapar miljö- och klimatnytta. En nära och fortlöpande dialog
	med de gröna näringarna har initierats. Forskningsrådet för miljö, areella
	näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten,
	Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet har i
	regleringsbrev 2021 fått i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med
	den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner.
	Ärendet bereds vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	24. Rskr. 2018/19:166
	Näringspolitik
	Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783
	yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för
	att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar
	företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetproposi-
	tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.)
	framgår att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande
	implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar
	svenska företags konkurrenskraft. Den nya ordföranden för EU-
	kommissionen har gjort uttalanden som påverkar arbetet med EU-direktiv,
	bl.a. om att EU-kommissionen ska arbeta med medlemsstaterna för att
	minska nationell överimplementering av EU-direktiv. Hur detta initiativ
	kommer att påverka det nationella implementeringsarbetet behöver först
	analyseras innan eventuellt behov av ytterligare åtgärder kan identifieras.
	EU-kommissionens arbete med frågan har försenats pga. den pågående
	pandemin, vilket påverkar regeringens hantering av frågan. Ärendet har
	också bäring på förenklingspolitiken. Regeringen har i budgetproposi-
	tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24) meddelat att den avser
	återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken.
	Tillkännagivandet bedöms kunna behandlas först då de nya målen för
	förenklingspolitiken har fastställts. Inga åtgärder har därför vidtagits under
	2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	25. Rskr. 2018/19:168
	Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB
	Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028,
	2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 37).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
282

Punkt 1 Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB minskar aktiekapitalet med indragning av egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 41,5 procent av aktierna och rösterna i bolaget, samt att därefter genom försäljning eller på annat sätt minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst nuvarande nivå, dvs. 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra transaktionerna. Riksdagen har även godkänt att regeringen avräknar de direkta försälj- ningskostnader som uppkommer för staten i samband med försäljning av aktier i Telia Company AB mot försäljningsintäkterna. Den 10 april 2019 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktie- kapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed till 38,4 procent. Den 17 oktober 2019 tillkännagav Telia Company AB att styrelsen beslutat att inte genomföra återköp av aktier för det tredje året i det treåriga återköpsprogrammet och att det pågående programmet skulle fortsätta till och med årsstämman 2020. Den 2 april 2020 beslutade årsstämman i Telia Company AB om minskning av aktie- kapitalet genom indragning av egna aktier och ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och är i nuläget 39,5 procent. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning av svenska statens ägarandel i Telia Company AB. Analysen har inkommit till Försvars- departementet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2018/19:173

Naturvård och biologisk mångfald

Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26) och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425 och 2018/19:2606. Regeringen uppdrog i juli 2019 åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

283

Skr. 2020/21:75	licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Förslag avseende
Närings-	gråsäl och knubbsäl ingår i Naturvårdsverkets förslag till ändringar av
departementet	gällande jakttider. Förslaget har remitterats och yttranden inkom den
	5 oktober 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	27. Rskr. 2018/19:188
	Djurskydd
	Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom
	det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på för-
	prövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas
	(rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta
	för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1287
	yrkande 33, 2018/19:2425 yrkande 35 och 2018/19:2736 yrkande 17.
	Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att
	utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens admi-
	nistrativa börda och djurskyddsaspekter. Ärendet bereds vidare. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	28. Rskr. 2018/19:209
	Mineralpolitik
	Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet.
	2018/19:NU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvän-
	diga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv-
	och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade
	den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning som ska se över det
	nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar
	och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv
	miljöprövning (dir. 2020:86). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Riksmötet 2019/20
	29. Rskr. 2019/20:23
	Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet
	Skr. 2018/19:123, mot. 2019/20:53, 2019/20:56, bet. 2019/20:NU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 43).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 3 september 2020 att skriva
	av ärendet såvitt avser denna punkt.
284

Punkt 2 om Almis uppdrag om kvinnors företagande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Almis redovisning av hur låneverksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6 s. 8 f.). I budget- propositionen för 2021 (prop. 2020/21:1utgiftsområde 24 s. 39 f.) redovisade regeringen att en översyn av Almi Företagspartner AB:s uppdragsmål genomförts under 2019. Inom ramen för arbetet har såväl de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade i sin rapport som riksdagens tillkännagivande beaktats. Målet avseende kvinnors företagande och relaterade krav på återrapportering har tydliggjorts i den ägaranvisning som beslutades vid bolagsstämman för Almi den 27 april 2020. Med detta ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

30. Rskr. 2019/20:139

Statliga företag

Skr. 2018/19:140, bet. 2019/20:NU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att skriva av ärendet.

31. Rskr. 2019/20:165

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

a)Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

32.Rskr. 2019/20:183

Mineralpolitik

Mot. 2019/20:2677 yrkande 26, bet. 2019/20:NU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Tillståndsprocesser*:

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast i samband med tidpunkten för avlämnandet av budgetpropositionen för 2021 ska redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens tillkännagivande våren 2019 (rskr. 2018/19:209) om gruv- och mineralnäringens tillstånds- processer (bet. 2019/20:NU11 s. 12). Regeringen har i budgetproposi- tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24 s. 37) redovisat att regeringen den 20 augusti 2020 beslutade kommittédirektiv till en utred- ning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

285

	Skr. 2020/21:75	33. Rskr. 2019/20:185
	Närings-	Fiskeripolitik
	departementet	Fiskeripolitik
	departementet	Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och

		23 och, 3267 yrkande 25, bet. 2019/20: MJU11
		Skrivelsen är inte slutbehandlad.
		Punkt 9 Förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett
		för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytter-
		ligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skynd-
		samt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet.
		2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt
		Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten,
		analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som
		utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till föränd-
		ringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redo-
		visas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare
		förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående
		pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens
		jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Ärendet bereds
		vidare.
		Regeringen gav den 19 december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag
		att bl.a. vidareutveckla främjandearbetet av vattenbruket och genom
		koordinering av den svenska vattenbruksnäringen skapa en långsiktigt
		hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Vidareutvecklingen ska
		särskilt beakta förädlingens och innovationens möjligheter för vatten-
		bruksnäringen samt främja regelförenkling, teknikutveckling och
		samverkan. I regleringsbrev för 2020 gav regeringen Statens jordbruks-
		verk och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram en gemensam
		strategi för fiskets framtid som inkluderar yrkesfisket, vattenbruket,
		fritidsfisket och fisketurismen. I uppdraget ingår även att ta fram sektors-
		specifika handlingsplaner. Uppdraget ska redovisas till regeringen
		(Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slut-
		behandlad.
		34. Rskr. 2019/20:195
		Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag med
		anledning av coronaviruset
		Prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54
		Skrivelsen är slutbehandlad.
		Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag med
		anledning av coronaviruset: Den 26 mars 2020 uppdrog regeringen åt
		Riksgäldskontoret att vidta förberedande åtgärder för att under 2020 kunna
		ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 100 000 000 000 kronor till
		kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand
		små och medelstora företag, under förutsättning att riksdagen och
		Europeiska kommissionen godkände förslaget. Förslaget godkändes den
		1 april 2020 av riksdagen och den 2 april av kommissionen. Regeringen
		förlängde den 24 september 2020 uppdraget fram t.o.m. den 31 december
	286	2020. Punkten är slutbehandlad.
	286

35. Rskr. 2019/20:202

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51 Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

b)Den 3 april 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 16 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regle- ringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket. Punkten är slut- behandlad.

36. Rskr. 2019/20:210

Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

a)Den 20 maj 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:23 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

37.Rskr. 2019/20:222

Handelspolitik

Motion 2019/20:593 yrkande 23904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 Handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett svar på en riksdagsfråga (2020/21:74) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen bedömer att möjligheterna att i nuläget driva frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter är mycket små. Punkten är inte slutbehandlad.

38. Rskr. 2019/20:236

Naturvård och biologisk mångfald

Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 Licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att rege- ringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Inga åtgärder har vidtagits. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

287

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

288

39. Rskr. 2019/20:271

Rättelse i lagen om näringsförbud

Bet. 2019/20:FiU58

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 404).

40. Rskr. 2019/20:278

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

b)Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket och anslag 1:22 Stöd vid kort- tidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

41.Rskr. 2019/20:287

Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföre- tagande genom digitalisering

Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att skriva av denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 Förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). En skrivelse med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 Programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16 s. 15). En skrivelse med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 Digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15).

Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. En skrivelse med nya mål

för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 Solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Frågan är en del av förenklingspolitiken. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utgiftsområde 24 s. 52 f.) meddelat att den avser att återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken. Tillkännagivandet bedöms kunna behandlas först i samband med att de nya målen för förenklingspolitiken fastställs. Inga åtgärder har därför vidtagits under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 4 och 7

42. Rskr. 2019/20:288

Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn

Skr. 2019/20:76, bet. 2019/20:NU17

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Skrivelsen: Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att skriva av denna punkt. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 Regeringens styrning av Konkurrensverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens styrning av Konkurrensverket. Enligt tillkännagivandet ska regeringen säkerställa och följa upp att åtgärder vidtas vid Konkurrensverket för att en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer uppnås. Regeringen bör också återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser till riksdagen (bet. 2019/20:NU17 s. 11).

Vid myndighetsdialog med Konkurrensverket den 19 maj 2020 berördes de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen återger i rapporten Konkurrensverkets tillsyn – förutsättningar för effektivt resurs- utnyttjande (RiR 2019:26). Regeringen beslutade den 8 oktober 2020 om en ändring av Konkurrensverkets regleringsbrev för 2020 av innebörden att verket ska återrapportera vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att en väl fungerande tillsyn, utifrån Riksrevisionens rekommendationer, ska uppnås. En samlad redogörelse för dessa åtgärder förväntas lämnas i Konkurrensverkets årsredovisning i början av 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2019/20:296

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbild- ningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

a)Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 11 juni 2020 beslutade

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

289

Skr. 2020/21:75	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende
Närings-	anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den
departementet	25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för bud-
	getåret 2020 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23
	Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.
	b) Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltill-
	skott till Almi Företagspartner AB. Punkten är slutbehandlad.
	44. Rskr. 2019/20:345
	Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan
	Skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan:
	Regeringen beslutade den 21 januari 2021 att skriva av ärendet.
	45. Rskr. 2019/20:353
	Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag,
	insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av corona-
	viruset
	Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Ändringar i statens budget för 2020:

f)Den 17 juni 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budget- året 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen har i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) föreslagit att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat

istörre omfattning till följd av spridningen av covid-19 införs. Det nya stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen har den 17 december 2020 beslutat om regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2022. Delredovisningar ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 juni 2021, 31 december 2021 och 1 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.

290

46. Rskr. 2019/20:364

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag:

Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda före- tag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde24 Näringsliv:

a) och b) Den 10 september 2020 beslutade regeringen om förvärv av aktier och skuldinstrument i SAS AB. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen om utbetalning av emissionslikvider till SAS AB. Punkterna är slutbehandlade.

c)Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapital- tillskott om 2,5 miljarder kronor till Swedavia AB. Punkten är slut- behandlad.

d)Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltill- skott om 150 miljoner kronor till Lernia AB. Punkten är slutbehandlad.

e)om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

47. Rskr. 2019/20:368

Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

Prop. 2019/20:183, bet. 2019/20:NU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 Regeringens lagförslag: Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 Förlängning av ytterligare undersökningstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas med ytterligare ett år från den dag då de annars hade löpt ut.

Den 17 december 2020 beslutade regeringen propositionen Undersökningstillstånd (prop. 2020/21:67). I propositionen föreslås ändringar i minerallagen (1991:45) i enlighet med tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat.

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

Riksmötet 2020/21

48. Rskr. 2020/21:10

Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersätt- ningar med anledning av coronaviruset

Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad.

291

Skr. 2020/21:75	Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag:
Närings-	Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
departementet	för budgetåret 2020 avseende anslag 1:24 Omställningsstöd inom utgifts-
	område 24 Näringsliv. Den 5 november 2020 beslutade regeringen regle-
	ringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:25 Stöd till enskilda
	näringsidkare inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slut-
	behandlad.
	49. Rskr. 2020/21:45
	Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innova-
	tionsprogram
	Skr. 2019/20:185, bet. 2020/21:NU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Regeringen beslutade den 17 december 2020 att skriva av ärendet.
	50. Rskr. 2020/21:71
	Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 – ytter-
	ligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra mer-
	kostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för kost-
	förmån i särskilda fall
	Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag:
	Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
	för budgetåret 2020 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlys-
	ning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den
	3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2020 avseende Statens jordbruksverk. Den 3 december 2020
	beslutade regeringen även om ändring av regleringsbrev för budgetåret
	2020 avseende Tillväxtverket, Bolagsverket samt anslag 1:3 Institutens
	strategiska kompetensmedel och 1:5 Näringslivsutveckling inom utgifts-
	område 24 Näringsliv. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Ändrade beställningsbemyndiganden:
	Den 3 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
	för budgetåret 2020 avseende anslag 1:3 Europeiska regionala utveck-
	lingsfonden perioden 2014–2020 inom utgiftsområde 19 Regional
	utveckling. Punkten är slutbehandlad
	51. Rskr. 2020/21:82
	Skyddsjakt på varg
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 Skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8).
	Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad.
292

52. Rskr. 2020/21:130

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 19:

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 1:1 Regionala till- växtåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014– 2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Den 17 december 2020 beslutade regeringen även reglerings- brev för budgetåret 2021 avseende Tillväxtverket. Punkten är slut- behandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, 1:3 Europeiska regionala utveck- lingsfonden perioden 2014–2020 och 1:4 Europeiska regionala utveck- lingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad.

53. Rskr. 2020/21:132

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2020/21:1, bet, 2020/21:MJU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 Statens budget inom utgiftsområde 23

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt samt anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. och 1:22 Främjande av rennäringen m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skogsstyrelsen, Statens jord- bruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet samt anslag 1:23 Sveriges lant- bruksuniversitet, 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Skogs- styrelsen, Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och sam- finansierad forskning inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 Användning av det särskilda kontot under Samefonden Riksdagen har godkänt att det särskilda kontot under Samefonden som

nyttjas för betalning av del av arrendekostnad för renbete i Härjedalen får användas också för finansiering av utgifter enligt avtal som avser åretrunt- marker. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

293

Skr. 2020/21:75 Närings- departementet

294

54. Rskr. 2020/21:145

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 Statens budget inom utgiftsområde 24

a)Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Bolagsverket, Konkurrens- verket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Patentombudsnämnden, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivs- utveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsveten- skapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstruk- turering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation, 1:22 Stöd vid korttids- arbete, 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och 1;24 Omställningsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 17 december 2020 beslutade rege- ringen även riktlinjer för budgetåret 2021 avseende Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slut- behandlad.

b)Den 17 december 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1248). Punkten är slutbehandlad.

c)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

1.Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 1 400 000 000 kronor till Green Cargo AB. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

2.Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 överlåta statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsomvandling AB SBO. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2021 ställa ut kredit- garantier som uppgår till högst 10 000 000 000 kronor och som utifrån teknikneutrala kriterier ges till företag för stora industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimat- politiska ramverket. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad

6: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för bud- getåret 2021 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

7: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för bud- getåret 2021 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska under- sökning, Verket för innovationssystem och anslag 1:5 Näringslivsutveck- ling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

d) Visit Sweden AB: Riksdagen har godkänt att uppdraget för V.S. VisitSweden AB ändras i enlighet med regeringens förslag. Den 17 december 2020 beslutade Regeringskansliet att begära samman- kallande av en extra bolagsstämma och föreslog en förändrad bolagsordning för V.S. VisitSweden AB. Vid bolagsstämma den 22 januari 2021 beslutades den ändrade bolagsordningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat och punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 c) 1–3.

2.10	Kulturdepartementet	Skr. 2020/21:75
		Kultur-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:140

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) 2018/19:75 (Ku 1) och 2019/20:75 (Ku 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet har skickats ut på remiss och remisstiden går ut den 5 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2011/12

2. Rskr. 2011/12:224

Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2), 2016/17:75 (Ku 2), 2017/18:75 (Ku 2), 2018/19:75 (Ku 2) och 2019/20:75 (Ku 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16 s. 6). Regeringen gav i

295

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

296

februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas (Ku2013/201). Uppdraget redovisades i november 2013 (Ku2013/02249) och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (se rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten (Ku2015/02645). Det redovisades i februari 2016 (Ku2016/00533). Myndighetens rapport har remitterats. I budgetpropo- sitionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 17, avsnitt 14.3. s. 136) redogjorde regeringen för att remissutfallet är delat i frågan om en evenemangslista bör införas eller inte. Det kunde vidare konstateras att en evenemangslista inte innebär någon garanti för att evenemang som listats faktiskt sänds till en väsentlig del av allmänheten i fri tv, eftersom sändningsrätten ska förvärvas enligt marknadspris. Det är således osäkert om en evenemangslista uppfyller sitt syfte. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att det saknas tillräckliga skäl för att införa en evenemangslista. Regeringen beslutade att inte gå vidare i ärendet och bedömde att riksdagens båda tillkännagivanden om evenemangslista var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

3. Rskr. 2013/14:230

Etermediefrågor

Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5), 2016/17:75 (Ku 5), 2017/18:75 (Ku 4), 2018/19:75 (Ku 4) och 2019/20:75 (Ku 4).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28 s. 6). Se redogörelse under rskr. 2011/12:224 punkt 1. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

4. Rskr. 2014/15:156

Minoritetsfrågor

Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5), 2018/19:75 (Ku 5) och 2019/20:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera insatser för antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för

romsk inkludering (skr. 2011/12:56) (se prop. 2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt	Skr. 2020/21:75
12.3.2, s. 95). Det pågår även insatser inom ramen för regeringens	Kultur-
nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (se	departementet
prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.3, s. 36) som syftar till att öka
kunskapen om bl.a. antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län har
under 2020–2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra
insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering. I uppdraget ingår
att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers
nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom
exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige
(Ku2019/02101). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande
kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

5. Rskr. 2015/16:136

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9) och 2019/20:75 (Ku 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137.

6. Rskr. 2015/16:137

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidare- utbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot vålds- bejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbild- ningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka

med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle

297

Skr. 2020/21:75	också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att
Kultur-	bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och
departementet	U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan
	regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet är
	slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet.
	2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019
	(prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen.
	Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få
	stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det
	bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera
	samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna
	eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar
	(bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten
	för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa
	vilka åtgärder som myndigheten vidtagit avseende myndighetens
	bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat
	i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och
	civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den
	28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som
	Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när
	rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens
	stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd
	till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen.
	I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så
	sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt
	skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betän-
	kandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Myndigheten
	för stöd till trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021
	utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de
	bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt
	redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till
	att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället
	vilar på. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018
	betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I
	betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen
	(1994:243) om Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få
	lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar,
	uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar
	mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens
	förslag om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019
	överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrati-
	villkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I
	betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna
	medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets
	grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i
	de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet
	har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen
	av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrati-
	villkorsutredningens betänkanden har behov av att analysera frågor om
298	personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila

samhället, inklusive trossamfunden, konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir. 2020:117). Uppdraget som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som är involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör i första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca 170 miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den nationella samordnarens arbete (Ju 2014:18), har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet (Ku2018/02222). När det gäller kommunernas kunskap anger 80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i utvärderingen att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Regeringen har även tagit initiativ till att myndigheter har tagit fram specifik vägledning för insatser till individer som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet har uppdraget att samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik. Yrkesverksamma på lokal nivå erbjuds direkt stöd från CVE genom centrets stödtelefon och ett mobilt stödteam kan snabbt erbjuda kommuner stöd på plats. Från och med 2020 fördelar Brottsförebyggande rådet statsbidrag enligt förordning (2019:1282) om statsbidrag för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Statsbidraget kan sökas av kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer kan söka för att bland annat utveckla insatser till

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

299

Skr. 2020/21:75	individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. MUCF har
Kultur-	som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan
departementet	samverka	med det civila samhällets aktörer (Ku2018/00456). I
	budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4, avsnitt 2.7)
	angav regeringen att de genomförda insatserna har bidragit till ökad
	beredskap att hantera individer som är involverade i våldsbejakande
	extremism. I och med detta ansågs tillkännagivandet slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 5.
	7. Rskr. 2015/16:289
	Förutsättningar för svensk film
	Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet.
	2015/16:KrU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13),
	2018/19:75 (Ku 11) och 2019/20:75 (Ku 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör
	tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15).
	I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redo-
	visade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya
	filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit
	för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör fort-
	farande bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra
	en större utredning av filmpolitiken. Regeringen och Stiftelsen Svenska
	Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och över-
	väger vid behov justeringar. Som stöd för detta arbete har regeringen den
	21 januari	2021 beslutat att film ska vara ett officiellt statistikområde och
	ingå i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys. Regeringen
	har också den 22 december 2020 tillsatt utredningen Återstart för kulturen
	– återhämtning och utveckling efter coronapandemin (dir. 2020:143). En
	särskild utredare ska, med anledning av covid-19-pandemin, sammanfatta
	de konsekvenser pandemin inneburit och alltjämt innebär för
	kultursektorn, som även omfattar filmområdet, och analysera vilka
	lärdomar som kan dras av dessa. Syftet är att bidra till att skapa goda
	förutsättningar för kultursektorns återstart och utveckling samt möjliggöra
	att Sverige har ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av
	landet. Uppdraget ska redovisas den 30 juni 2021. Regeringen avvaktar
	resultatet av utredningen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda
	hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande
	modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet.
	2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag
	till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761 [delvis]) angavs
	att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budgetproposi-
	tionen för	2018 (prop. 2017/18:1 utg. omr.	17 s. 153)	redovisade
300	regeringen	att Filminstitutet hade infört s.k.	branschråd	som varit

involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Skr. 2020/21:75

Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slut-	Kultur-
behandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10)	departementet
anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för
att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande.
Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare
tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i maj 2019
i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer
genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men
att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form.
Filminstitutet tog därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad
arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till
råden och öka transparensen. Utöver rådsarbetet är filmområdets olika
aktörer aktivt involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av
stödordningar. Regeringen har återkommande möten med centrala
representanter för svensk film för att utbyta information om läget och
diskutera aktuella frågor. Under 2020 har utmaningarna i samband med
spridningen av sjukdomen covid-19 ytterligare stärkt samarbetet då
filmbranschens olika parter varit i nära dialog med regeringen och
Filminstitutet angående bl.a. publikrestriktioner och utformningen av
krisstöd. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en
alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den
nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11
s. 31). Regeringen konstaterar att konsekvenserna av den nuvarande
finansieringen följs upp inom ramen för den löpande uppföljningen av
filmområdet. Exempelvis genomförde Filminstitutet under 2019 en analys
av biografernas situation efter höjningen av mervärdesskatten. Regeringen
gör alltjämt bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att
genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen följer löpande
utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkten är inte
slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9.
Riksmötet 2016/17
8. Rskr. 2016/17:281
Kulturarvsfrågor
Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15) och
2019/20:75 (Ku 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje
museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att
tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över
styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer.
Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga
museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående	301

Skr. 2020/21:75	perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart
Kultur-	(SFS 1086–1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genom-
departementet	fördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelse-
	museerna (Ku2019/02020 [delvis]). Regeringen avser att se över frågan
	om att bevara varje museums särart i samband med kommande
	utvecklingsarbete gällande museifrågor. Frågan bereds därför fortsatt i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna
	för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det
	allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen
	(2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt
	förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål
	som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan
	offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och
	till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti
	2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018
	(2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens
	tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna
	bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr.
	2017/18:91 punkt 9). Frågan om förutsättningarna för statliga museer att
	kunna donera föremål genom gåvor utanför det allmänna museiväsendet
	kräver noggranna överväganden och fortsatta analyser. Frågan bereds
	fortsatt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram
	lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet
	fick i regleringsbrevet (KU2017/00942) för 2018 i uppdrag att undersöka
	förutsättningarna för lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet.
	Uppdraget rapporterades till regeringen den 19 december 2018 genom
	rapporten ”Det rörliga kulturarvet. Förutsättningar för en lagstiftning till
	skydd för det rörliga kulturarvet”. Rapportens förslag har beretts i
	Regeringskansliet. I syfte att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet
	har Riksantikvarieämbetet i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020
	[delvis]) fått i uppdrag att, i samverkan med bl.a. Statens maritima och
	transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, under
	2020 och 2021 verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om
	historiska transportmedel. Statens maritima och transporthistoriska
	museer har i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020 [delvis]) fått i
	uppdrag att bistå Riksantikvarieämbetet i detta arbete. Vidare har
	regeringen beslutat (Ku2019/02020 [delvis]) att Riksantikvarieämbetet
	under 2020 kan lämna bidrag om högst en miljon kronor till insatser som
	syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel. I
	budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 10.3,
	s. 94–95) angavs att regeringen fortsatt ser frågan om bevarande av det
	rörliga kulturarvet som angelägen. Det angavs vidare att mot bakgrund av
	att en lagreglering inte bedöms vara en lämplig lösning för att uppnå ett
	skydd för det rörliga kulturarvet, och då andra åtgärder till skydd för det
	rörliga kulturarvet vidtagits, avser regeringen för närvarande inte att vidta
302	ytterligare åtgärder för att ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga
302

kulturarvet. Av budgetpropositionen framgår att regeringen således inte tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet med detta ansågs slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

9. Rskr. 2016/17:294

Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16) och 2019/20:75 (Ku 13).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrati- villkorsutredningens betänkanden har behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden, konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras i prövningen av demokrativillkor (dir. 2020:113). Genom ett tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning (dir. 2020:117). Uppdraget

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

303

Skr. 2020/21:75	som rör personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021
Kultur-	och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31
departementet	december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med
	förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det
	civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden. Myndigheten
	för stöd till trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021
	utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de
	bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt
	redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till
	att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället
	vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska enligt
	regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag
	myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller
	demokrativillkoren		i statsbidragsförordningarna. Punkten			är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare
	och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet
	och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om
	behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. I
	syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan
	är involverade i våldsbejakande extremism har Socialstyrelsen tagit fram
	ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som
	återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens
	institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för
	personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och
	missbruksvården (Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat
	vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete
	med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid
	själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det
	förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).
	I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta
	område beslutade regeringen den 19 december 2019 om att ge
	Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och
	Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt
	avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till
	individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska
	miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget ska redovisas senast
	den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). När det gäller kunskapshöjande åtgärder
	har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor intervjuat
	ungdomar	om	deras	erfarenheter	(Ku2016/02190)	och
	Barnombudsmannen		har pratat med barn		om direkta och indirekta

erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061). Även Statens skolverk har tagit fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg. omr. 4, avsnitt 2.4 s.

	35) redogjorde regeringen för att effekterna av regeringens insatser sedan
	2014 har bidragit till att		det i dag finns en ökad kunskap om
	våldsbejakande	extremism	vilket	framkommer av	Statskontorets
304	utvärdering av	regeringens	insatser	(Ku2018/02222).	När det gäller

kommunernas kunskap anger 80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i Statskontorets utvärdering att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18). Sedan 2018 har Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet uppdraget att samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik utifrån lokala behov. I budgetpropositionen för 2021 bedömde regeringen att de genomförda insatserna har bidragit till ökad kunskap om våldsbejakande extremism hos berörda aktörer. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat i den delen som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering. Arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier, men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? – om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet Våldsbejakande extremism – en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskild fokus på ensamagerande personer (Ju2018//01289). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår (FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika riskbedömningsinstrument. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg – PRAT – Profile Risk Assessment Tool – som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande gärningspersoner. Textanalysverktyget bygger på att många ensamagerande offentliggör åsikter, värderingar och planer skriftligt, via brev, online-dagböcker, foruminlägg och manifest. Ett utvecklingsarbete pågår för att analyser av sådan kommunikation ska användas som en del i olika myndigheters riskbedömningar i syfte att utveckla det förebyggande arbetet med att förhindra terroristattacker. I sin årsbok för 2019 lyfter Säkerhetspolisen fram att merparten av de terrorattentat som genomfördes under förra året har utförts av ensamagerande gärningspersoner och i många fall har de radikaliserats på egen hand genom att ta del av våldsbejakande propaganda på internet och i sociala medier. De kartläggningar och analyser som FOI genomför om våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer, samt den

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

305

Skr. 2020/21:75	metodutveckling som myndigheten har initierat, spelar en mycket viktig
Kultur-	roll i det förebyggande arbetet. Kartläggningarna har ökat kunskapen om
departementet	hur våldsbejakande extremistiska budskap kan appellera till olika
	mottagare och hur budskapen används rekrytering och inspiration till olika
	brott och terrorism. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.
	omr. 4, avsnitt 2.7) behandlade regeringen tillkännagivandet. Regeringen
	angav att tillkännagivandet, med hänvisning till de åtgärder som vidtagits,
	anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet,
	homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör överväga
	ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande
	jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism. Jämställdhets-
	myndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande
	insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har
	gett Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2014–2019
	genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och
	intolerans i historien och i dag (Ku2016/02633). Uppdraget omfattar även
	utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska
	bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla
	människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin. Även
	2020–2021 ska Forum för levande historia erbjuda fortbildning och
	kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i
	historien och i dag till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper,
	vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020 och
	2021 (Ku2019/01643 och Ku2020/02624). Regeringen har vidare gett
	Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga
	och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa
	hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt
	könsstympning av kvinnor och flickor (S2017/07421). I uppdraget ingår
	bl.a. att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden
	som rör barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för
	hedersvåld m.m. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen,
	Försäkringskassan,	Jämställdhetsmyndigheten,	Migrationsverket	och
	Socialstyrelsen i uppdrag att 2019–2021 gemensamt verka för ökad
	upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper
	(S2019/01517). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.
	omr. 13, avsnitt 5.5, s. 80–81) framgår att regeringen avser att ge bättre
	och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på
	regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa
	hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas långvariga uppdrag på
	detta område kommer därför att permanentas. Till uppdraget hör att stödja
	utvecklingen av regionala resurscentra där insatser för barn och vuxna som
	är utsatta, eller riskerar att utsättas, för hedersrelaterat våld och förtryck
	samlas. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas
	långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta permanentas
	kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen
	i Östergötlands län och blir därmed ett nationellt kompetenscentrum mot
	hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare anges i budgetpropositionen för
	2021 (s. 83) att anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder förstärks med
306	180 000 000 kronor	för att öka kompetensen	och insatserna	mot

hedersrelaterat våld och förtryck. Medel tillförs även anslaget för att det	Skr. 2020/21:75
nuvarande kompetensteamet mot hedersrelaterat förtryck ska kunna	Kultur-

permanentas i form av ett nationellt kompetenscentrum mot departementet hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Vidare har regeringen tagit emot betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) med förslag om att införa en ny brottstyp som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar riktade mot samma brottsoffer med fridskränkningsbrotten som förebild. Skillnaden är att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående. Betänkandet har remitterats. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11.

Riksmötet 2017/18

10. Rskr. 2017/18:91

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19) och 2019/20:75 (Ku 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2017/18:151

Minoritetsfrågor

Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1–3, bet. 2017/18:KU32

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21) och 2019/20:75 (Ku 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för

regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet.

307

Skr. 2020/21:75	2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom
Kultur-	ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella
departementet	plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop.
	2020/21:1 utg.omr. 1 avsnitt 12.3.2, s. 95 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.3,
	s. 36). Arbete pågår med att planera Malmös internationella forum för
	hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som äger rum i
	oktober 2021. Med anledning av forumet genomförs en nationell satsning,
	bl.a. i skolan, för vilken det tillfördes 10 miljoner kronor för 2020 på det
	under utgiftsområde 1 uppförda anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati
	(prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.14.1). Regeringens insatser på
	området och planeringen av forumet fortsätter. Arbetet med att tillgodose
	riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	12. Rskr. 2017/18:214
	Kultur och fritid för barn och unga
	Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2
	och 3, bet. 2017/18:KrU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) och 2019/20:75 (Ku 17).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet.
	2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens
	kulturråd (Kulturrådet) att genomföra en översyn av hur statsbidraget till
	kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå
	fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick
	att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker
	medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala
	skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019
	(Ku2019/01974). Av Kulturrådets rapport Översyn av Skapande skola: En
	analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte
	söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre
	huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del
	av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten.
	Mot denna bakgrund har Kulturrådet åtagit sig att förenkla ansöknings-
	och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i
	samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för
	att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Kulturrådets översyn
	bedömer regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.
	omr. 17, avsnitt 4.5, s. 34) att målgruppen för bidraget bör begränsas till
	att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.
	I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande
	skolas genomslagskraft, bedömer regeringen vidare att 25 miljoner kronor
	bör avsättas årligen 2021–2023 för att förstärka satsningen. Regeringen
	har i regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kulturrådet angivit som
	återrapporteringskrav att det utvecklingsarbete som Kulturrådet gör ska
	redovisas i årsredovisning för 2021. Den 10 december 2020 beslutade
	regeringen förordningen om ändring i förordningen (2007:1436) om
308

statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (SFS 1203). Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2017/18:237

Landsbygdspolitik

Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23) och 2019/20:75 (Ku 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser sker inom ramen för landsbygds- programmet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt ett förenklingsarbete både på nationell nivå och på EU-nivå. Förenkling sker bland annat genom informationsinsatser och genom regelföränd- ringar. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Omnibus-översynen möjliggör använ- dandet av schabloner, klumpsummor och andra metoder som förenklar för projektägare. Med anledning av Omnibus-översynens ikraftträdande finns behov av ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade den 6 september 2018 om en skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen fortsätter inför kommande programperiod 2021–2027 att driva att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd i landsbygdsprogrammet. Regeringen uppdrog (N2020/02625) i november 2020 åt Statens jordbruksverk att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa programperiod. I uppdraget ingår att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2017/18:242

Civila samhället inklusive trossamfund

Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24) och 2019/20:75 (Ku 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

309

Skr. 2020/21:75	Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till
Kultur-	trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de
departementet	inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot
	mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig
	risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar
	eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen
	innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett
	trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har
	remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till
	trossamfund ska enligt regleringsbrev för 2020 respektive 2021 utifrån vad
	som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidrags-
	berättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redo-
	visa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att
	upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar
	på.
	2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet
	En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet
	föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor i lagen (1994:243) om
	Allmänna arvsfonden som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en
	organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till
	eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga
	rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och utredningens förslag
	om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade
	Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag
	till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas
	förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till
	verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar
	såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella
	konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remiss-
	behandlats och bereds i Regeringskansliet.
	Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfonds-
	utredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden har behov
	av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i
	ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden,
	konstaterats. Regeringen gav därför i oktober 2020 en särskild utredare i
	uppdrag att analysera på vilket sätt känsliga personuppgifter kan hanteras
	i prövningen av demokrativillkor (dir.				2020:113).	Genom	ett
	tilläggsdirektiv har den särskilda utredaren också fått i uppdrag att
	analysera och ta ställning till om en stödfunktion bör inrättas som på ett
	rättssäkert sätt ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar
	vid	bidragsgivning	(dir.	2020:117).	Uppdraget	som	rör

personuppgiftshantering ska redovisas senast den 1 augusti 2021 och en slutredovisning av utredningens uppdrag ska lämnas senast den 31 december 2021. Regeringen avser återkomma under mandatperioden med förslag om ett nytt demokrativillkor för statens bidragsgivning till det civila samhället och för det statliga stödet till trossamfunden.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska enligt regleringsbrev för 2021 redovisa hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrati- villkoren i statsbidragsförordningarna.

310

Regeringen har även förlängt Länsstyrelsen i Östergötlands läns Skr. 2020/21:75 uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters Kultur- förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, departementet barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och

flickor (hedersvåld m.m.) till och med 2021 (A2020/02662). Uppdraget ska, i enlighet med januariavtalets punkt 42, permanentas. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redovisade i juni 2020 en utvärdering av länsstyrelsens tidigare nationella uppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck som underlag till beslut om inrättande av ett permanent nationellt, sektorsövergripande uppdrag i arbetet på området (A2019/01326). Enligt budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s.

83)ska ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och ett uppdrag om att förbereda inrättandet av det nationella kompetenscentret beslutades den 22 december 2020 (A2020/02708). Enligt budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13, avsnitt 5.6.1 s. 83) permanentas dessutom samtliga länsstyrelsers uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2019/20

15. Rskr. 2019/20:20

Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020–2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ku 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Regeringen avser att tillsätta en utredning under våren 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen): Den 20 maj 2020 beslutade regeringen, efter hörande av Förvaltnings- stiftelsens styrelse, om ändring av stiftelseförordnandet så att det framgår att ordförande och styrelseledamöter ska utses utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet (Ku2020/01277). Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2019/20:101

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1

Tidigare redovisad, se skr.2019/20:75 (Ku 27).

Skrivelsen är slutbehandlad.

311

Skr. 2020/21:75	Punkt 7 om upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds
Kultur-	bidragsgivning inom bild- och formområdet: Den 20 maj beslutade
departementet	regeringen förordning (2020:337) om statsbidrag till aktörer inom
	bildkonst, form och konsthantverk. Punkten är slutbehandlad.
	17. Rskr. 2019/20:175
	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
	Styrning av kulturområdets institutioner
	Skr. 2019/20:6, 2019/20:KrU5
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 14 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	18. Rskr. 2019/20:211
	Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
	och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset
	Prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2020: Den 16 april 2020 beslutade
	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag
	13:1 Stöd till idrotten. Den 23 april beslutade regeringen om ändringar av
	regleringsbrev för budgetåret 2020 för Statens kulturråd, Konstnärs-
	nämnden respektive Kammarkollegiet för anslag 1:2 Bidrag till allmän
	kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och
	samarbete.
	19. Rskr. 2019/20:237
	Godkännande av tillfälliga ändringar i presstödet
	Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:KU13
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 14 maj 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i
	presstödsförordningen (1990:524) (SFS 286) och förordning om ändring i
	presstödsförordningen (1990:524) (SFS 287). Den 29 oktober 2020
	beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	20. Rskr. 2019/20:279
	Extra ändringsbudget för 2020 – Anpassningar av reglerna om stöd vid
	korttidsarbete och tillfälliga anstånd samt ett effektivare
	informationsutbyte inom Skatteverket m.m. med anledning av
	coronaviruset
	Prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni beslutade regeringen
	om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslagen 1:2 Bidrag
	till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte
312	och samarbete, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 8:2 Centrala
312

museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, Statens maritima och	Skr. 2020/21:75
transporthistoriska museer respektive Naturhistoriska riksmuseet för	Kultur-
anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Den 17 juni beslutade	departementet
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för Statens
historiska museer och anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter.
21. Rskr. 2019/20:297
Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården,
utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset
Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2020: Den 4 juni 2020 beslutade
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag
13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 28 augusti 2020 beslutade
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag
8:1 Mediestöd.
22. Rskr. 2019/20:334
Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer
Skr. 2019/20:147, bet. 2019/20:KrU12
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 september 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
23. Rskr. 2019/20:365
Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper,
kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning
av coronaviruset
Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
budgetåret 2020 för anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.
Riksmötet 2020/21
24. Rskr. 2020/21:11
Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och
ersättningar med anledning av coronaviruset
Prop. 2020/21:4, bet. 2020/21:FiU32
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den
1 oktober 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen
(2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler (SFS 821). Den
1 oktober 2020 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för
budgetåret 2020 för Statens kulturråd, Konstnärsnämnden respektive
Kammarkollegiet för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,	313

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

314

utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 9:2 Stöd till trossamfund, anslag 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, anslag 13:1 Stöd till idrotten, anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 1 oktober 2020 beslutade regeringen om bidrag till Svenska kyrkan. Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2020:246) om statligt stöd för kulturevenemang som har ställts in eller skjutits upp med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (SFS 831). Den 8 oktober 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser.

25. Rskr. 2020/21:16

En moderniserad radio- och tv-lag

Prop. 2019/20:168, bet. 2020/21:KU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om en moderniserad radio- och tv-lag.

a)Den 29 oktober 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 872–877).

b)Regeringen beslutade den 10 december 2020 om ändring i sändningstillstånden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB med innebörden att villkoret om respekt för den enskildes privatliv i programverksamheten upphör att gälla från och med den 1 januari 2021 (Ku2020/02630, Ku2020/02631 och Ku2020/02632).

Punkten är slutbehandlad.

26. Rskr. 2020/21:72

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för Nationalmuseum, Statens historiska museer, Naturhistoriska riksmuseet respektive Moderna museet för anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter och anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser.

27. Rskr. 2020/21:88

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2021: Den 10 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 avseende

anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 8:1 Mediestöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Beställnings- bemyndiganden för regeringen: Den 10 december 2020 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2021 med beställningsbemyndi- ganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, e) Godkännande av distributionsstöd: Den 3 december 2020 beslutade regeringen förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524) (SFS 1101).

Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2020/21:106

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2021 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:1 Stöd till idrotten, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen

Skr. 2020/21:75 Kultur- departementet

315

Skr. 2020/21:75	regleringsbrev för budgetåret 2021 med beställningsbemyndiganden för
Kultur-	anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
departementet	internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till
	vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och
	kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar
	och bidrag till konstnärer, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 12:2 Bidrag till
	nationell och internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna
	samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
	och 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december 2020 beslutade
	regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret för budgetåret 2021 med
	uppdrag att tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram som inklusive
	tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor för att finansiera
	investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga
	Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad, att
	tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som inklusive
	tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor för investeringar i
	ett nytt övermaskineri, att tillhandahålla Stiftelsen Nordiska museet en
	låneram som uppgår till högst 52 000 000 kronor för investeringar i
	tillgänglighetsanpassning av huvudbyggnaden och att tillhandahålla
	Stiftelsen Tekniska museet en låneram som uppgår till högst 30 000 000
	kronor för investeringar i huvudbyggnadens tak. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a)
	Lagförslag: Den 10 december 2020 utfärdade regeringen den lag
	riksdagen antagit (SFS 1204). Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b)
	Medelstilldelning för 2021 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB
	och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för
	utbetalningarna till public service-bolagen för 2020 regleras i lagen
	(2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i
	förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens
	tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020–
	2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges
	Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
	(Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slut-
	behandlad.

316

2.11	Arbetsmarknadsdepartementet	Skr. 2020/21:75
		Arbetsmarknads-
Äldre riksmöten		departementet

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2) och 2019/20:75 (A 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Upp- dragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remiss- behandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehand- lades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2010/11

2. Rskr. 2010/11:279

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9

317

Skr. 2020/21:75 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75

Arbetsmarknads- (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4),

departementet 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3) och 2019/20:75 (A 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

3. Rskr. 2017/18:29

Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18) och 2019/20:75 (A 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den aktuella lagändringen trädde i kraft så sent som den 1 maj 2018 och avsikten är att ett arbete med utvärdering av det utvidgade skyddet ska påbörjas under 2021. Punkten är inte slutbehandlad.

4. Rskr. 2017/18:148

Offentlighet, sekretess och integritet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8) och 2019/20:75 (A 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

318

Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betän- kandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2017/18:172

Integration

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11) och 2019/20:75 (A 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitets- kraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etable- ringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etablerings- insatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmed- lingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för programdeltagare. Regeringen har i regleringsbrevet för 2021 beslutat att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet ska ske i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etablerings- programmet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Ärendet bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2017/18:389

Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49) och 2019/20:75 (A 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de

Skr. 2020/21:75 Arbetsmarknads- departementet

319

Skr. 2020/21:75	grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i
Arbetsmarknads-	enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas
departementet	konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Prome-
	morian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om
	barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november
	2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra
	utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget ska
	slutredovisas senast den 31 mars 2021. Barnkonventionsutredningen
	(S 2018:03), som haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att
	belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med
	barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och
	svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Betänkandet,
	Barnombudsmannens redovisning av uppdraget om vägledningen och
	resultatet av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör
	beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen
	avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de
	grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas.
	Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

7. Rskr. 2018/19:300

Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken

Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

8. Rskr. 2019/20:128

Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett
	vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls
	uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer
	med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har
	riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit
	motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Under
320	2020 har Samhalls ekonomiska mål reviderats så att avkastningen på eget

kapital långsiktigt ska uppgå till 5 procent istället för tidigare 7 procent. Även Samhalls ägaranvisning har reviderats genom att uppdragsmål har införts avseende engagerade medarbetare samt sysselsättningsgraden inom bolaget. De båda målnivåerna kommer kunna fastställas och beslutas senast till årsstämman 2022. En ökning av merkostnadsersättning om 400 mnkr per år har beslutats i budgetpropositionen för 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Medel har i regleringsbrev tillförts Kammarkollegiet avseende anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad i linje med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.7.4). Vidare har flera uppdrag lämnats till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattar att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avser förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avser anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avser kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2019/20:152

Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning

Skr. 2019/20:48, bet. 2019/20:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

10. Rskr. 2019/20:153

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete Skr. 2019/20:46, bet. 2019/20:AU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 mars 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

11. Rskr. 2019/20:166

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden: Den 5 mars 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

12. Rskr. 2019/20:212

Extra ändringsbudget för 2020 – Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset.

Skr. 2020/21:75 Arbetsmarknads- departementet

321

Skr. 2020/21:75 Prop. 2019/20:146, bet.2019/20:FiU56

Arbetsmarknads- Skrivelsen är slutbehandlad. departementet

Om ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag: Den 23 april 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Arbetsförmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Den 30 april beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanländas etablering samt regleringsbrev för anslaget 5:2 Barnets rättigheter inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den

9 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 217– 219).

13. Rskr. 2019/20:231

Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt

Skr. 2019/20:73, bet. 2019/20:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2019/20:282

Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Prop. 2019/20:117, bet. 2019/20:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 474– 482).

15. Rskr. 2019/20:298

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 2 juli 2020 beslutade regeringen ändring av regleringsbrev för Arbets- förmedlingen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

16. Rskr. 2019/20:305

Utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden

Prop. 2019/20:135, bet. 2019/20:AU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av de regionala skyddsombudens verksamhet*:

Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska

322

tillsätta en utredning för att utvärdera effekten av de regionala skydds-	Skr. 2020/21:75
ombudens verksamhet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten	Arbetsmarknads-
är inte slutbehandlad.	departementet
17. Rskr. 2019/20:329
Mer likabehandling och ett stärkt skydd vid utstationering
Prop. 2019/20:150, bet. 2019/20:AU14
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 25 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
593–599).
Riksmötet 2020/21
18. Rskr. 2020/21:23
Arbetslöshetsförsäkringen
Prop. 2019/20:176, bet. 2020/21:FöU3
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 15 om villkor för deltidsbrandmän*: Riksdagen har tillkännagett
vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska se över möjligheterna
att bevilja undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Ärendet bereds
inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
19. Rskr. 2020/21:24
Riksrevisionens rapport om effektiviteten i förmedlingsverksamheten
Skr. 2019/20:192, bet. 2020/21:AU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 17 december 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
20. Rskr. 2020/21:25
ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv
Skr. 2019/20:202, bet. 2020/21:AU4
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
21. Rskr. 2020/21:73
Höständringsbudget för 2020 samt extra ändringsbudget för 2020 –
ytterligare medel till kommuner och regioner, ökad testning och andra
merkostnader med anledning av coronaviruset samt ändrade regler för
kostförmån i särskilda fall
Prop. 2020/21:2, bet. 2019/20:FiU11
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 3 decem-
ber 2020 har regeringen beslutat om ändring av regleringsbrev för Arbets-
förmedlingen och för anslag 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning.	323
	323

Skr. 2020/21:75 Arbetsmarknads- departementet

324

22. Rskr. 2020/21:89

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:KU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2021: Frågan avseende ett nytt anslag – 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2020/21:137

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:1 Etableringsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 1:3 Hemutrustningslån, och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombuds- mannen och Jämställdhetsmyndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Jämställdhets- myndigheten. Den 22 december 2020 beslutade regeringen reglerings- breven för budgetåret 2021 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2020/21:146

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:AU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, och 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) samt regleringsbreven för budgetåret 2021 avseende Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomsto- len, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, b) lagförslagen: Den 17 december 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250 och 1251). Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

326

2.12Infrastrukturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2004/05

1. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2) och 2019/20:75 (I 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motor- drivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligato- riskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartementet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 1 oktober 2020 i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter

(I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar	Skr. 2020/21:75
som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till	Infrastruktur-
tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020.	departementet

Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2005/06

2. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3) och 2019/20:75 (I 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali- serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis- ning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vatten- skotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet). Under 2018 remitterade Regeringskansliet (Näringsdepartemen- tet) en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS

209)som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remisstiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

327

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

328

Riksmötet 2012/13

3. Rskr. 2012/13:259

Luftfartsfrågor

Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12) och 2019/20:75 (I 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfarts- verket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfarts- förordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförord- ningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedöm- ningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordnings- ändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfarts- verket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av änd- ringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av för- ordningen ska tas fram.

Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har därvid framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i

förhållande till konkurrensutsättningen. Inriktningen är fortsatt att	Skr. 2020/21:75
tillkännagivandet ska tillmötesgås. Det finns dock en del tekniska frågor i	Infrastruktur-
utformningen som behöver belysas, bl.a. kan ytterligare uppdrag till	departementet
berörda myndigheter bli aktuella. Det finns därför fortsatt behov av vidare
beredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2013/14
4. Rskr. 2013/14:372
Järnvägspolitiska frågor
Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9
yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415
2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt
2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19
Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30),
2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19) och
2019/20:75 (I 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se
till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket
självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och
entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade
ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med
att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed
bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena
1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517
yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande
3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av
Utredningen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande
den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på
anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om
underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En
remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog rege-
ringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende
järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett
genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade
uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport
den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari
2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar
Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och
bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell
underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den
12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta
åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för
leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägs-
underhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av upp-
draget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018,
varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare
redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den	329

Skr. 2020/21:75	30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt
Infrastruktur-	plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat
departementet	personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entre-
	prenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets
	närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har
	Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande
	besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under
	2019. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området
	underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar
	successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019
	personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillstånds-
	bedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår.
	Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om
	anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den
	29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta
	åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller
	manuella	underhållsbesiktningar	konstaterar	Trafikverket	att
	rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående
	utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad
	anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning
	kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form.
	Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella
	underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras
	av entreprenörer i en övergångsperiod.
	Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i
	uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järn-
	vägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket
	skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera
	Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägs-
	underhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av
	Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras
	över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast
	den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018				om
	tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden
	förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019.
	Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv
	till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgas så att
	analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar.
	Enligt tilläggsdirektivet ingår det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av
	långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer
	verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att
	främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och
	investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet
	även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är
	fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är
	geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen
	regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och
	uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren
	beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens
	järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu
330	ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utrednings-

tiden förlängs och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars	Skr. 2020/21:75
2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll	Infrastruktur-
(SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats. Ärendet	departementet
bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2014/15

5. Rskr. 2014/15:144

Luftfartsfrågor

Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27) och 2019/20:75 (I 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt
konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet.
2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463
och 2014/15:2318.
I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26
januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen
att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets
betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21)
med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är
otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet
som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för
2018 (prop.	2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27)	följande	redogörelse.
Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter
och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen.
Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets
miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a.
betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund
konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och
storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör
flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska
ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra
politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom
luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att
tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av
budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar
regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser
behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs
en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt
inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov
av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr.
2017/18:104), se I 15.
I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
Exempelvis	presenterades Arlandarådets	arbete	och aktuellt	331

Skr. 2020/21:75	förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens
Infrastruktur-	inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om
departementet	styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10)
	samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som
	aviserades i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040,
	som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att
	Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till
	fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska
	flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I
	regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens
	energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen
	för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning
	och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och
	laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för
	2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav
	minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg.
	Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram
	underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935,
	N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.
	Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts-
	politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som
	beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.
	Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare
	information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till
	redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.
	Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de
	svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under
	punkterna I 9 och I 15 i denna skrivelse.
	Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den
	Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket
	aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under
	generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins
	prioriteringar.
	Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges
	bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i
	luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska
	flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.
	Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-
	19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen har det
	vidtagits en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga
	kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag,
	varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,
332	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder

kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364 ), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).

Åtgärder har också beslutats på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten remitterades den 25 augusti–30 november 2020 och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2014/15:194

Sjöfartsfrågor

Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36), 2018/19:75 (N 30) och 2019/20:75 (I 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

333

Skr. 2020/21:75 åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet.

Infrastruktur- 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och

departementet 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Rege- ringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 16 juli 2020 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att lämna förslag till obligatoriskt förarbevis och utbildning för att köra vattenskoter (I2020/01983). Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Förslag till utbildning och ett obligatoriskt förarbevis för att få framföra vattenskoter (I2020/02471). Efter att rapporten i en promemoria kompletterats i delar som rör sekretess, registerföring och dataskydd samt med ett förslag till tidigare ikraftträdande remitterades promemorian den 4 december 2020. Remiss- tiden gick ut den 4 februari 2021. Regeringen avser att med den remitterade promemorian som grund lämna en proposition till riksdagen under mars 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

334

7. Rskr. 2014/15:206

Yrkestrafik och taxi

Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31) och 2019/20:75 (I 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkes-

förordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De				Skr. 2020/21:75
första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets				Infrastruktur-
ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra				departementet
till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från
nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet
för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella
trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden
2018–2029 gör det möjligt att öppna 70–80 procent av de viktigaste
statliga vägarna	för BK4	fram till 2029. Regeringen fattade	den
30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att
möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en
provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms
ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner.
Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket
att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet
(N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Närings-
departementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har
remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts.
Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2015/16
8. Rskr. 2015/16:226
Luftfartsfrågor
Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147
yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1,
2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46),
2018/19:75 (N 37) och 2019/20:75 (I 15).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling
av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit
motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8,
2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit
motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och
2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014
om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats
(S2014/08973),	beslutade	regeringen den 18 december	2015
(N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva
förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till
bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget
upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april			2016
rapporten Mer flyg och bostäder. Rapporten har remissbehandlats och
bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den
26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för
flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen
beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till
regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett
helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande				335

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

336

transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndig- heter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresse- organisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Förutsättningarna för flyget har därefter förändrats påtagligt, framför allt med anledning av den pågående pandemin, men även genom att flygandet minskade även före pandemin. Swedavia AB har konstaterat att det inte finns behov av ytterligare kapacitetsutbyggnad i form av en rullbana på Arlanda flygplats under de närmaste åren. Arlandarådets arbete har varit värdefullt och kommer fortsatt kunna vara en del av regeringens arbete, samtidigt som detta arbete behöver utgå från den förändrade situationen på flygmarknaden. Swedavia AB har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. Swedavia AB:s bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av Swedavia AB:s bedömning analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

9. Rskr. 2016/17:101

Infrastruktur för framtiden

Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43) och 2019/20:75 (I 16).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter.

Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se I 15.

Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygpatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2016/17:185

Luftfartsfrågor

Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46) och 2019/20:75 (I 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

337

Skr. 2020/21:75	tillkännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet.
Infrastruktur-	2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen
departementet	tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt
	konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet.
	2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade
	regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets
	roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Flygstrategin togs fram
	i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju
	fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer
	av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i
	Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska
	minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande,
	rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda
	flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och
	tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom
	ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och
	initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta
	arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop.
	2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27 f.) konstaterade regeringen att det aktuella
	tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av
	budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar
	regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser
	behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs
	en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt
	inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov
	av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i
	enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr.
	2017/18:104), se I 15.
	I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
	aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
	Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt
	förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens
	inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om
	styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10)
	samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som
	aviserades i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040,
	som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att
	Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till
	fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska
	flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I
	regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens
	energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen
	för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning
	och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och
338	laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för

2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238/ [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna I 9 och I 15 i denna skrivelse.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priorite- ringar.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.

Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-

19-pandemin har haft på luftfarten. Efter förslag från regeringen har det vidtagits en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag under 2020 till icke-statliga flygplatser med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (dnr I2020/03383 och I2020/03417).

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

339

Skr. 2020/21:75	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
Infrastruktur-	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet
departementet	präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Stor-
	britannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i
	ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska
	luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om
	miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten
	remitterades den 25 augusti-30 november 2020 och förslagen bereds för
	närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april
	2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med
	Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och
	Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med
	marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller
	färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett
	kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Ärendet bereds
	vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för
	drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar
	flygsäkerheten (bet. 2016/17:TU10 punkt 10, rskr. 2016/17:185). Sedan
	riksdagen beslutade tillkännagivandet redovisade Transportstyrelsen på
	uppdrag av regeringen den 28 juni 2019 underlag om obemannade
	luftfartyg som bl.a. innehåller en beskrivning av användningen av drönare
	i Sverige och en analys kring utvecklingsområden och utmaningar i
	förhållande till användningen av drönare på kort och lång sikt. Vidare
	inrättades 2018 ramar för nya EU-gemensamma regler för drönare,
	varefter mer detaljerade regler beslutades under våren 2019
	(kommissionens delegerade förordning [EU] 2019/945 av den 12 mars
	2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av
	obemannade luftfartygssystem och kommissionens genomförandeförord-
	ning [EU] 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade
	luftfartyg). Utifrån dessa EU-rättsakter som beslutades under våren 2019
	har nationella bestämmelser som kompletterar de två rättsakterna beretts
	inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 27 februari 2020 om
	en ändring i luftfartsförordningen (2010:770), som innebär att
	Transportstyrelsen ges bemyndigas att ta ut avgifter för sin hantering enligt
	EU-rättsakterna. Vidare beslutade regeringen den 19 november 2020 om
	en ändring i förordningen (1994:1808) om behöriga myndigheter på den
	civila luftfartens område (SFS 998), genom vilken behöriga svenska
	myndigheter pekas ut avseende de två EU-rättsakterna. I kommissionens
	genomförandeförordning (EU) 2019/947 finns vidare bestämmelser om att
	medlemsstaterna ska föra register över operatörer av drönare. Regeringen
	beslutade den 26 november 2020 därför om nödvändiga kompletteringar i
	förordningen (1986:172) om luftfartygsregistret m.m. avseende detta (SFS
	1065). Inom Regeringskansliet har också en promemoria utarbetats med
	förslag på ändring av de ålderskrav som följer av de två EU-rättsakterna.
	Promemorian har remissbehandlats t.o.m. den 15 januari 2021. De nya
340	EU-reglerna för drönare började att gälla inom EU den 31 december 2020.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 att tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 s. 24 f.). Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.

11. Rskr. 2016/17:219

Yrkestrafik och taxi

Mot. 2016/17:1429, 2016/17:2388 yrkande 1, 2016/17:2530 yrkande 17 och 2016/17:3391 yrkande 32, bet. 2016/17:TU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 67), 2018/19:75 (N 48) och 2019/20:75 (I 19).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringen beslutade under våren 2018 två propositioner med relevans för tillkännagivandet. I propo- sitionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). I propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314).

Vidare har det sedan 2017 pågått ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter om yrkestrafik inom det s.k. mobilitetspaketet. Regeringen har i förhandlingarna agerat för att det ska bli schysstare arbetsvillkor för yrkesförare och sund konkurrens inom transportnäringen. Den 15 juli 2020 antogs tre rättsakter som omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden, inkluderat reglerna om cabotage och bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Därtill införs specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom väg- transportområdet.

Den 22 augusti 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att flera ska följa reglerna på området (dir. 2019:51). I uppdraget ingår också att utredaren ska analysera i vilka fall det är lämpligt att genomföra sanktionsväxlingar på området utöver de som redan är genomförda och ta fram förslag till hur detta i så fall kan ske samt analysera om det finns skäl för ett system med trafiksäkerhetskontrollanter och, oavsett ställningstagande, lämna förslag till hur ett sådant system kan

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

341

Skr. 2020/21:75 införas. Det övergripande syftet med översynen är att skapa en ordning för

Infrastruktur- att genom effektivare kontroller och sanktionssystem främja brotts-

departementet bekämpningen och trafiksäkerheten samt åstadkomma en god social situation för förarna och en sund konkurrens inom yrkestrafiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021.

342

Under 2018 presenterade regeringen därutöver en nationell gods- transportstrategi.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2021 att tillkänna- givandet med detta är slutbehandlat (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 s. 21.). Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2016/17:220

Fossiloberoende transporter

Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68), 2018/19:75 (N 49) och 2019/20:75 (I 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att diffe- rentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökades med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslår utredaren att en reduktionsplikt införs för flygfotogen från och med den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 17 december 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över en lagändring med ett förslag om en reduktionsplikt för flygfotogen. Regeringen planerar att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen i mars 2021.

Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av

biojetbränsle (I2019/02304). Uppdraget redovisades den 30 juni 2020. Transportstyrelsens redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till målsättningen om att minska flygets klimatpåverkan samt tillgänglighet i hela landet. Trafikverket redovisade förstudien till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 december 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2016/17:238

Väg- och fordonsfrågor

Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51) och 2019/20:75 (I 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

14. Rskr. 2016/17:332

Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29), 2018/19:75 (M 15) och 2019/20:75 (I 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhälls- ekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.).

Regeringen har uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om in- vesteringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknads- inspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinveste-

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

343

Skr. 2020/21:75 ringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedöm-

Infrastruktur- ningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727 och

departementet M2017/01665 [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdraget den 13 april 2018.

Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens till- kännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21

s.24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. När det gäller denna punkt har riksdagen uttalat att man inte delar rege-

ringens tidigare bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skä- len till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbe- handlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utred- ning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325).

Regeringen uppdrog den 25 juni 2017 åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimark- nadsinspektionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvanti- fiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget i rapporten Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslår Energimarknads- inspektionen att nätkoncession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam. Vidare föreslår inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedömning ska vara granskad av en fristående aktör. Rapporten är remitterad och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen avser att slutbehandla rapporten i lämplig proposition under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

15. Rskr. 2017/18:104

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56) och 2019/20:75 (I 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riksdagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet.

344

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin.

Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. Regeringen uppdrog dessutom i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten I 8 i denna skrivelse.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelsen under punkt I 9 samt det som framgår under punkt 2 nedan.

Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar.

Under 2020 har arbetet präglats av den dramatiska påverkan som covid-

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

345

Skr. 2020/21:75	bet.2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
Infrastruktur-	5 miljarder	kronor	(prop.	2019/20:187, bet.			2019/20:FiU62, rskr.
departementet	2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor
	(prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till
	Luftfartsverket om		900	miljoner		kronor	(prop.	2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser	med	100	miljoner		kronor	(prop.	2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62,		rskr. 2019/20:366) samt				införande	av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor (prop. 2019/20:187,			bet.	2019/20:FiU62, rskr.			2019/20:366).
	Riksdagen har vidare efter regeringens förslag avsatt 75 miljoner kronor i
	syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den
	pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr.
	2019/20:366). Därtill har regeringen i december 2020 uppdragit åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
	beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (dnr I2020/03338 och
	I2020/03417).
	Åtgärder har också beslutats på EU-nivå, exempelvis tillfälliga
	ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den
	30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma
	regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten har EU-arbetet
	präglats av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan
	Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i
	ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska
	luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har under 2020 mottagit
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 regeringsuppdraget om
	miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Rapporten
	remitterades den 25 augusti-30 november 2020 och förslagen bereds för
	närvarande inom Regeringskansliet. Trafikanalys redovisade den 30 april
	2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med
	Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och
	Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med
	marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller
	färja (I2019/02595/TM). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett
	kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185/US). Ärendet
	bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi
	som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1
	s. 21 f.). Trafikutskottet anför att				de	problem	som de regionala flyg-
	platserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig
	belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar
	även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för
	de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en
346	översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna

bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 har arbetet tillfälligt getts lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygpatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Översynen kommer fortsatt att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Översynen omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2.

16. Rskr. 2017/18:180

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39) och 2019/20:75 (I 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från stat- liga myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data.

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

347

Skr. 2020/21:75 Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital

Infrastruktur- förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden, ett

departementet samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5.1) aviserat sin avsikt att under 2021 ta fram en strategisk inriktning för data, som bland annat ska bidra till ett ökat utbud av och tillgänglighet till öppna data.

I juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, som är en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Utredaren har antagit namnet Öppna data-utredningen. Utredningen överlämnade den 15 september 2020 delbetänkandet Innovation genom information (SOU 2020:55). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen planerar att överlämna en proposition till riksdagen under hösten 2021 med utredningens delbetänkande som grund.

Lantmäteriet har haft regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värde- fulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge, med anledning av kommande genomförandeakter inom Öppna data-direktivet. Lantmäteriet slutrappor- terade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2017/18:198

Luftfart

Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64) och 2019/20:75 (I 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder.

Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är

348

överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recom- mendations 2018)

Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Est- land, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjlig- göra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA – Free Route Air- space).

Inför den så kallade tredje referensperioden prestationer och avgiftssättning 2020–2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen har inte fastställt prestationsplanen utan till följd av den pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021. Medlemsstaterna ska presentera nya reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna senast i oktober 2021. Transportstyrelsen leder arbetet och andra berörda myndigheter samt luftrumsanvändarna har insyn i arbetet. Ärendet bereds vidare men torde kunna avslutas efter att EU-kommissionen har godkänt Sveriges förslag till reviderad prestationsplan. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2017/18:324

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76) och 2019/20:75 (I 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.).

Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en intro- duktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänk- andet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats.

När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har dessutom i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet vidtagits.

Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

349

Skr. 2020/21:75 industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag

Infrastruktur- är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde

departementet industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpnings- områdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper auto- matiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2018/19

19. Rskr. 2018/19:165

Trafiksäkerhet

Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).

Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förar- utbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild- ningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transport- forskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 septem- ber 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterli- gare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafik- skolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet den 1 oktober 2020. Transportstyrelsens rapport har skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 21 januari 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

20.Rskr. 2018/19:176 Infrastrukturfrågor

350

Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infra- strukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet

–klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande mål- sättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras vidare. Regeringen följer utvecklingsarbetet.

Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny plan- period. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastruktur- planeringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort. Vidare anför regeringen att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering, m.m. Trafikverket ska därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. Därutöver har Boverket, på regeringens uppdrag, under 2020 publicerat en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Trafikverket redovisade inriktningsunderlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Inriktningsunderlaget kommer att vara underlag för den infrastrukturproposition som regeringen har aviserat att den avser att överlämna till riksdagen under våren 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2018/19:210

Elmarknadsfrågor

Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

351

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

352

Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvän- diga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlig- het med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionens rapportering ska ske så snart som möjligt dock senast den 28 maj 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:253

Energipolitik

Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att sats- ningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.).

Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energi- myndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energi- myndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2018/19:258

Sjöfartsfrågor

Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt

prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer	Skr. 2020/21:75
pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14	Infrastruktur-
s. 24 f.). Inom ramen för ett regeringsuppdrag med ursprung i den	departementet
nationella godstransportstrategin överlämnade Trafikverket i maj 2019
rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för
ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019. Femton av de förslag som
Trafikverket lämnar rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket
och Sjöfartsverket arbetar med att genomföra förslagen. De tre
myndigheterna har alla dels inrättat kontaktpersoner för trafik på inre
vattenvägar, dels ökat närvaron i europeiska forum för att få kunskap och
ta hem goda exempel från länder med mer erfarenhet. Trafikverket har
inrättat ett forum för samråd för intresserade branschaktörer om trafik på
de inre vattenvägarna. Den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och
närsjöfart, som Trafikverket har utsett på regeringens uppdrag, har
genomfört träffar med ett antal hamnar där frågor om möjligheten att öka
volymerna inom sjöfarten har diskuterats. Därefter har regeringen beslutat
ett tilläggsuppdrag för den nationella samordnaren. Fokus ska enligt
tilläggsuppdraget ligga på hamnars utveckling för att öka omställningen
till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt på hur hamnars avgiftsuttag
påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Trafikverket har genomfört ett
högnivåmöte för Vänersjöfarten med syfte att nå en överenskommelse om
de åtgärder som krävs för att öka transportvolymerna. Trafikverket har
lämnat en första analys till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet)
av hur torrhamnar och omlastningskajer för sjöfart på inre vattenvägar,
inklusive kajer i stadsmiljö, kan utvecklas. Ärendet bereds vidare. Punkten
är inte slutbehandlad.
24. Rskr. 2018/19:259
Väg- och fordonsfrågor
Bet. 2018/19:TU16
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta
lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av väg-
mätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om
fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrol-
leras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och
att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings-
protokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.).
Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående
inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om
tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av
Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Transportstyrelsen bereder för när-
varande frågan.
Manipulation av fordons vägmätare är kriminaliserat i Tyskland och de
tyska erfarenheterna analyseras i Regeringskansliet (Infrastrukturdeparte-
mentet). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	353

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

354

25. Rskr. 2018/19:277

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1–3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket genomför ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegs- principen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i gransknings- rapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydliggöranden i samband med kommande planeringsuppdrag till Trafikverket. Därutöver har regeringen i propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget understryker regeringen det trafikslagsöver- gripande perspektivet och i uppdraget ingår att Trafikverket även ska ta fram scenarion baserade på antaganden om bl.a. steg 1-åtgärder. Regeringen anger också i uppdraget att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva steg 1-åtgärder och steg 2-åtgärder och att regeringen betonat vikten av att effektivisera och optimera användningen av existerande infrastruktur. Trafikverket redovisade inriktnings- underlaget i oktober 2020 och underlaget har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 29 januari 2021. Inriktningsunderlaget kommer att vara underlag för den infrastrukturproposition som regeringen aviserat att den avser att överlämna till riksdagen under våren 2021.

När det gäller utvecklingen av de samhällsekonomiska kalkyl- modellerna har Trafikverket enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen tar del av Trafikanalys redovisning och avser att vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

26. Rskr. 2019/20:74

Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss avseende genom- förandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektro- nisk kommunikation. Avsikten är att tillkännagivandet ska behandlas inom ramen för det arbetet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slut- behandlad.

27. Rskr. 2019/20:167

Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015

Prop. 2019/20:53, mot 2019/20:3477 bet. 2019/20:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om underskott i elnätsföretagens intäktsramar: Den 27 februari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 73).

Punkt 2 om outnyttjade underskott (reservation)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen senast i september 2020 ska återkomma med ett förslag till författningsreglering som gör det möjligt för nätföretagen att utnyttja underskott som kan hänföras till den första tillsynsperioden, under förutsättning att intäkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet (bet. 2019/20:NU9 s. 10). Regeringen beslutade den 17 september 2020 propositionen Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet (prop. 2020/21:12). I propositionen lämnades i enlighet med vad som efterfrågades i tillkännagivandet ett förslag till en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet. Punkten är slutbehandlad.

28. Rskr. 2019/20:187

Infrastrukturfrågor

Skr. 2019/20:72, bet. 2019/20:TU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 9 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

29. Rskr. 2019/20:188

Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

355

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

356

Skrivelsen är slutbehandlad.

Regeringen har lämnat flera uppdrag till Riksgäldskontoret att förbereda och verkställa ett garantiprogram till förmån för svenska flygföretag. Det första uppdraget lämnades den 17 mars 2020. Ändringar och kompletteringar i uppdraget beslutades den 23 mars 2020, den 9 april 2020 samt den 27 april 2020. Ändringarna och kompletteringarna skedde för att förtydliga de villkor Riksgäldskontoret ska tillämpa i garantigivningen, samt för att anpassa villkoren till det tillfälliga regelverket för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid- 19 som meddelats av Europeiska kommissionen. Kommissionen beslutade den 11 april 2020 att garantiprogrammet var förenligt med regelverket för statligt stöd i EU-fördraget. Kommissionen lämnade den 24 april 2020 ett särskilt godkännande till en garanti om 1,5 miljarder kronor under garantiprogrammet till SAS AB. Riksgäldskontoret har även ställt ut en kreditgaranti för ett lån om 200 miljoner kronor till flygbolaget Braathens Regional Airways AB inom ramen för garantiprogrammet. Någon ytterligare garanti har inte beviljats under 2020. Skrivelsen är slutbehandlad.

30. Rskr. 2019/20:203

Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda Prop. 2019/20:81, bet. 2019/20:CU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 april 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 238 och 239).

31. Rskr. 2019/20:206

Riksrevisionens rapport om risker med föråldrade it-system i statsförvaltningen

Skr. 2019/20:82, bet. 2019/20:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 april 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

32. Rskr. 2019/20:218

Sjöfartsfrågor

Mot. 2019/20:614 yrkande 5, 2019/20:867 yrkande 1, 2019/20:2775 yrkande 52, 2019/20:867 yrkande 6, 2019/20:2490 yrkande 6, 2019/20:2597 yrkande 48 och 2019/20:3246 yrkande 20 i denna del, bet. 2019/20:TU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att hitta en bättre myndighetsorganisation och finansiering än den nuvarande (bet. 2019/20:TU8 s. 22 f.). Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har påbörjat en analys av

vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om särskilt om farledsavgifternas miljöstyrande effekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen av dessa skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag (bet. 2019/20:TU8 s. 31 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 58) angav regeringen att den ser behov av ett mer ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrenskraft och har bättre förutsättningar att styra mot fossilfrihet. I regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende Sjöfartsverket angav regeringen att som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller för Sjöfartsverket att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) samt att medel som används till miljöincitament inte omfattas av restriktionen. Detta innebär att Sjöfartsverket har möjlighet att öka miljöincitamentet i farledsavgiften i syfte att åstadkomma ytterligare klimatåtgärder. Detta avser Sjöfartsverket att genomföra vid nästa avgiftshöjning som kommer införas tidigast den 1 maj 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5.

33. Rskr. 2019/20:220

Genomförande av ändringar i yrkesförardirektivet

Prop. 2019/20:112, bet. 2019/20:TU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 april 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 258).

34. Rskr. 2019/20:223

Väg- och fordonsfrågor

Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 ff.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

357

Skr. 2020/21:75 förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till

Infrastruktur- försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken

departementet genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Inom Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) pågår ett utredningsarbete som syftar till att ta fram förslag om ansvarsregler vid automatiserad körning och tillämpning av så kallade geostaket. Företrädare för regeringen har dessutom deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierar ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om tillstånd för virkesupplag vid allmän väg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka dels för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, dels för att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogsföretagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg (bet. 2019/20:TU11 s. 114 f.). Trafikverket har genomfört förändringar i den operativa hanteringen av tillstånden för virkesupplag så att tillstånd som meddelas gäller över längre tid. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte avslutade: 9, 14 och 20.

35. Rskr. 2019/20:280

Ökat skydd för sjömäns anställning vid sjöröveri eller väpnat rån mot fartyg

Prop. 2019/20:85, bet. 2019/20:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

358

Punkt 1 om genomförande av ändringar av 2006 års sjöarbetskonvention: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 392).

36. Rskr. 2019/20:281

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Prop. 2019/20:165, bet. 2019/20:TU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 28 maj 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 358 och 359).

37. Rskr. 2019/20:299

Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 4 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgifts- område 21 Energi. Den 11 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

38. Rskr. 2019/20:306

Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter

Prop. 2019/20:67, bet. 2019/20:TU13 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 507 och 508).

39. Rskr. 2019/20:323

Trafiksäkerhet

Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

359

Skr. 2020/21:75 inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den

Infrastruktur- simulator som tidigare har använts. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte

departementet slutbehandlad.

40. Rskr. 2019/20:335

Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Skr. 2019/20:133, bet. 2019/20:TU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 januari 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

41. Rskr. 2019/20:336

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon

Prop. 2019/20:139, bet. 2019/20:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 17 juni 2020 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 532 och 533).

42. Rskr. 2019/20:366

Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Punkt om utgiftsområde 22 Kommunikationer, gällande användningen av anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser: Den 25 juni 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Riksmötet 2020/21

43. Rskr. 2020/21:39

Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter

Prop. 2019/20:201, bet. 2020/21:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 914).

44.Rskr. 2020/21:43 Kapacitetsbrist i elnäten

360

Bet. 2020/21:NU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Kapacitetsbrist i elnäten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en uppföljning av vidtagna åtgärder för att motverka kapacitetsbristen i elnäten (bet. 2020/21:NU5 s. 6 f.). Utskottet anger att regeringen bör följa upp och analysera de åtgärder som inblandade aktörer vidtog för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade de båda regionerna Skåne och Stockholm 2019. En sådan uppföljning bör enligt utskottet belysa effekterna av vidtagna åtgärder inklusive hur kostnadseffektiva de varit samt belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta och som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Regeringen uppdrog genom beslut den 17 december 2020 åt Statens energimyndighet att följa upp det gemensamma initiativet avseende kapacitetshöjningar i elnäten i Malmö och Stockholm. Statens energimyndighet ska enligt beslutet i sin uppföljning belysa effekterna av de vidtagna åtgärderna inklusive hur kostnadseffektiva åtgärderna varit. Vidare bör uppföljningen enligt regeringens beslut belysa huruvida det fanns andra, mer effektiva, åtgärder att vidta som därmed lämpar sig bättre om en liknande situation skulle uppstå. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastruktur- departementet) senast den 29 april 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:44

Elcertifikat – stoppregel och kontrollstation 2019

Prop. 2020/21:16, bet. 2020/21:NU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om elcertifikatssystemet avslutas: Den 19 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Den 3 december 2020 beslutade regeringen att ratificera avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Norges regering om ändring av avtalet om en gemensam marknad för elcertifikat.

46. Rskr. 2020/21:74

Prop. 2020/21:2, bet. 2020/21:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Energimarknadsinspektionen inom utgifts- område 21 Energi. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

361

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

362

47. Rskr. 2020/21:123

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 6: När det gäller a)

Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Elsäkerhetsverket inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

48. Rskr. 2020/21:127

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 21 Energi: När det gäller a) Anslagen

för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Energimarknads- inspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi, När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet inom

utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för 2021 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi.

49. Rskr. 2020/21:131

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det

gäller a) Anslagen för 2021: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik, 1:19 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunika- tioner.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 1: Den 22 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Riksgäldskontoret.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 2: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 3: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

När det gäller d) Övriga bemyndiganden 4: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Skr. 2020/21:75 Infrastruktur- departementet

363

Skr. 2020/21:75	5	Regelbeståndet 2020

	Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar.
	En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning
	ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra
	författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar
	per den 1 mars 2021 är 4 405. Av dessa är 1 533 lagar. Motsvarande siffror
	per den 1 mars 2020 var 4 328, varav 1 511 lagar.
	Under 2020 har EU-direktiv genomförts i 86 ändringsförfattningar
	(46 lagar	och 40 förordningar) och 11 grundförfattningar (3 lagar och

8 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu).

Regelbeståndet i SFS under perioden 2011–2021

Lagar		Regler i övrigt

5000

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

404

1	Inledning ...........................................................................................		3
2	Redovisning ......................................................................................		5
	2.1	Statsrådsberedningen..........................................................	5
	2.2	Justitiedepartementet ..........................................................	7
	2.3	Utrikesdepartementet......................................................	114
	2.4	Försvarsdepartementet....................................................	121
	2.5	Socialdepartementet .......................................................	127
	2.6	Finansdepartementet.......................................................	163
	2.7	Utbildningsdepartementet ..............................................	214
	2.8	Miljödepartementet ........................................................	237
	2.9	Näringsdepartementet.....................................................	261
	2.10	Kulturdepartementet.......................................................	295
	2.11	Arbetsmarknadsdepartementet .......................................	317
	2.12	Infrastrukturdepartementet .............................................	326
3	Kronologiskt register ....................................................................		364
4	Utskottsindelat register .................................................................		381
	4.1	Konstitutionsutskottet.....................................................	381
	4.2	Finansutskottet ...............................................................	382
	4.3	Skatteutskottet ................................................................	386
	4.4	Justitieutskottet...............................................................	387
	4.5	Utrikesutskottet ..............................................................	390
	4.6	Försvarsutskottet ............................................................	390
	4.7	Socialförsäkringsutskottet ..............................................	391
	4.8	Socialutskottet ................................................................	392
	4.9	Kulturutskottet................................................................	394
	4.10	Utbildningsutskottet .......................................................	395
	4.11	Trafikutskottet ................................................................	396
	4.12	Miljö- och jordbruksutskottet .........................................	397
	4.13	Näringsutskottet .............................................................	399
	4.14	Arbetsmarknadsutskottet ................................................	400
	4.15	Civilutskottet ..................................................................	401
	4.16	Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ...................	403
5	Regelbeståndet 2020 .....................................................................		404
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 .......			407

Riksdagens skrivelser till regeringen	Skr.
– åtgärder under 2020	2020/21:75