Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel2 dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn, registrering samt uppgifts- och underrättelseskyldighet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18 a–c §§, av följande lydelse.

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2	Lagtext	Prop. 2020/21:42

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §3

Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller
stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan
verksamhet utan tillstånd.
Regeringen får meddela före-					Regeringen får meddela före-
skrifter	om	undantag		från	skrifter	om		undantag			från
tillståndskravet		enligt	första och		tillståndskravet			enligt	första		och
andra styckena i fråga om sådan					andra styckena i fråga om sådan
handel	med	skjutvapen		som	handel	med		skjutvapen			eller
regleras	genom	föreskrifterna i			yrkesmässig			förmedling			av
vapenlagen (1996:67)			eller	sådan	skjutvapen		eller	ammunition			som
hantering	av ammunition			eller	regleras	genom		föreskrifterna i
annan explosiv vara som regleras					vapenlagen		(1996:67)		eller	sådan
genom	föreskrifterna		i	lagen	hantering		av ammunition				eller
(2010:1011) om		brandfarliga och			annan explosiv vara som regleras
explosiva varor.					genom	föreskrifterna			i	lagen
					(2010:1011) om			brandfarliga			och
					explosiva varor.
					18 a §
					Inspektionen			för	strategiska
					produkter ska med hjälp av auto-
					matiserad		behandling		föra		ett

1	Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av
vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den
17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav
av vapen.
2	Lagen omtryckt 1997:689.	5
3	Senaste lydelse 2018:135.	5

Prop. 2020/21:42	register		över dels		personer			och
	organisationer som har meddelats
	ett tillstånd enligt 3 §, dels fysiska
	personer som har ett betydande
	inflytande över en juridisk person
	som har meddelats ett sådant
	tillstånd.
	18 b §
	Registret ska ha till ändamål att
	1. underlätta handläggningen av
	frågor om tillstånd enligt denna
	lag, och
	2. ge		information			om	sådana
	uppgifter som behövs för att före-
	bygga,		förhindra eller upptäcka
	brottslig verksamhet eller för att ut-
	reda eller beivra brott med an-
	knytning till krigsmateriel.
	18 c §
	Bestämmelserna				i	18 a		och
	18 b §§		kompletterar				Europa-
	parlamentets och rådets förordning
	(EU)	2016/679		av	den		27 april
	2016 om skydd för fysiska personer
	med avseende på behandling av
	personuppgifter och om det fria
	flödet av sådana uppgifter och om
	upphävande av direktiv 95/46/EG
	(allmän dataskyddsförordning).
	Vid behandling av person-
	uppgifter enligt			18 a		och	18 b §§
	gäller		lagen	(2018:218)				med
	kompletterande			bestämmelser				till
	EU:s	dataskyddsförordning						och
	föreskrifter som			har		meddelats i

anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

Denna lag gäller skjutvapen, vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare och vissa vapenmagasin.

2.2	Förslag till lag om ändring i vapenlagen	Prop. 2020/21:42
	(1996:67)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 8–10 b §§ och 11–15 §§, 2 a kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2, 3 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap.och rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

3§2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e)tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken, ljuddämpare, eld-			f) slutstycken,		eldrör, pipor,
rör, pipor, stommar, lådor, trummor			stommar, lådor, trummor och mant-
och mantlar till skjutvapen, eller			lar till skjutvapen, eller armborst-
armborststommar med avfyrnings-			stommar	med	avfyrningsanord-
anordningar,			ningar,
g) anordningar som kan bäras i			g) anordningar som kan bäras i
handen och är avsedda att med			handen och är avsedda att med
elektrisk ström bedöva människor			elektrisk ström bedöva människor
eller tillfoga dem smärta, och			eller tillfoga dem smärta,
h) anordningar	som gör	att	h) anordningar		som gör	att
skjutvapen kan	användas	med	skjutvapen	kan	användas	med

1Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 Senaste lydelse 2011:467.

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och am- munition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

Prop. 2020/21:42

annan ammunition än de är avsedda	annan ammunition än de är avsedda
för.	för, och
	i) explosiva	missiler och	start-
	lavetter.
	7 a §
	Med vapenmagasin avses i denna
	lag löstagbara magasin för halv-
	automatiska	skjutvapen	med

centralantändning och för helauto- matiska skjutvapen, under förut- sättning att magasinet kan inne- hålla

– fler än 20 patroner, eller

– fler än 10 patroner, om maga- sinet är möjligt att montera på ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

8 §3

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast

1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och am- munition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 §4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra separata register över

1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och

3Senaste lydelse 2014:591.

4Senaste lydelse 2014:895.

Uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller person- nummer för den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar.

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får av- föras ur vapenregister 30 år efter

som av Försvarsmakten har till-	som av Försvarsmakten har till-
delats skjutvapen för förvaring i bo-	delats skjutvapen för förvaring i bo-
staden (vapeninnehavarregistret),	staden (vapeninnehavarregistret),

2.de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer	och	organisationer	3. personer	och	organisationer
som har meddelats tillstånd enligt			som har meddelats tillstånd enligt
denna lag att driva handel med			denna lag att driva handel med
skjutvapen, fysiska		personer som	skjutvapen eller yrkesmässigt för-
har ett betydande inflytande över en			medla skjutvapen eller ammunit-
sådan juridisk person som har			ion, fysiska personer som har ett
tillstånd att driva handel med skjut-			betydande inflytande över en juri-
vapen, personer som har godkänts			disk person som har tillstånd att
att som föreståndare eller ersättare			driva sådan handel eller för-
svara för sådan verksamhet samt			medling, personer som har god-
personer och	organisationer som		känts att som föreståndare eller er-
har meddelats tillstånd enligt denna			sättare svara för sådan verksamhet
lag att ta emot skjutvapen för över-			samt personer	och	organisationer
syn eller reparation (vapenhandlar-			som har meddelats tillstånd enligt
registret), och			denna lag att ta emot skjutvapen för
			översyn eller reparation (vapen-
			handlarregistret och vapenmäklar-
			registret), och

4.sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal. Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

10 §5

Uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i

2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 20 år. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen.

5Senaste lydelse 2019:430.

Prop. 2020/21:42

Tillstånd för innehav av skjut- vapen som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektions- värde för andra ändamål än skjut- ning, får meddelas endast om vap- net görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick.

Tillstånd enligt första stycket får endast meddelas för följande vapen om vapnet har deaktiverats enligt

Prop. 2020/21:42

utförseln, om vapnet eller vapen- delen inte dessförinnan har åter- införts.

2kap. 1 §6

Tillstånd krävs för att
a) inneha	skjutvapen eller		am-	a) inneha	skjutvapen,		ammunit-
munition,				ion, ljuddämpare eller vapenmaga-
				sin,
b) driva handel med skjutvapen,
				c) yrkesmässigt			förmedla
				skjutvapen	eller	ammunition
				(mäklarverksamhet med skjutvapen
				eller ammunition),
c) yrkesmässigt		ta	emot	d) yrkesmässigt		ta	emot
skjutvapen	för	reparation	eller	skjutvapen	för reparation eller
översyn, eller				översyn, eller
d) föra	in skjutvapen		eller	e) föra in	skjutvapen,		ammun-
ammunition till Sverige.				ition, ljuddämpare eller vapen-
				magasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effekt- begränsade vapen) och vapnet är

1.ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2.ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a §7

Tillstånd att inneha skjutvapen, som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde, för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet skall få behållas i brukbart skick.

6Senast lydelse 2014:895.

7Senaste lydelse 2000:147.

Tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt för- medla skjutvapen eller ammunition får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för

Prop. 2020/21:42

verksamma ämnen eller pyro- teknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

8 §8

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda personer samt sådana samman- slutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäl- igen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får även utan särskilt tillstånd inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin får meddelas en- skilda personer samt sådana samm- anslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Om ammunit- ion överlåts genom ombud skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin får överlåtas eller yrkesmässigt för- medlas endast till den som har till- stånd eller rätt att inneha egen- domen. Om ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin över- låts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd till handel med skjut-	Tillstånd till handel och mäklar-
vapen	verksamhet

10 §9

Tillstånd att driva handel med skjutvapen får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständig- heter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för handel som ska bedrivas yrkesmässigt.

8Senaste lydelse 2000:147.

9Senaste lydelse 2014:591.

handel eller mäklarverksamhet som Prop. 2020/21:42 ska bedrivas yrkesmässigt.

I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt första stycket, utom när det gäller kravet på kunskap, dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla förändr-

ingen till Polismyndigheten.
10 a §10
En juridisk person med tillstånd	En juridisk person med tillstånd
att driva handel med skjutvapen ska	att driva handel med skjutvapen
ha en föreståndare som ansvarar för	eller yrkesmässigt förmedla skjut-
verksamheten.	vapen eller ammunition, ska ha en
	föreståndare	som	ansvarar för
	verksamheten.
Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.
10 b §11
Om den som har tillstånd att	Om den som har tillstånd att
driva handel med skjutvapen eller,	driva handel med skjutvapen eller
i fråga om en juridisk person,	yrkesmässigt	förmedla skjutvapen
föreståndaren för sådan verksamhet	eller ammunition eller, i fråga om
är förhindrad att ansvara för verk-	en juridisk	person,	föreståndaren
samheten ska han eller hon sätta en	för en sådan verksamhet är för-
ersättare i sitt ställe.	hindrad att ansvara för verksam-
	heten ska han eller hon sätta en
	ersättare i sitt ställe.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition	Tillstånd att föra in ammunition,
får meddelas den som har rätt att	ljuddämpare eller vapenmagasin
inneha ammunitionen i Sverige, om	får meddelas den som har rätt att
det skäligen kan antas att ammunit-	inneha egendomen i Sverige, om
ionen inte kommer att missbrukas.	det skäligen kan antas att egen-
	domen inte kommer att missbrukas.

10Senaste lydelse 2014:591.

11Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42			12 §12
Införseltillstånd ger rätt att under				Införseltillstånd ger rätt att under
den begränsade tid och för det				den begränsade tid och för det
ändamål som anges i tillståndet i				ändamål som anges i tillståndet i
Sverige inneha de skjutvapen och				Sverige inneha de skjutvapen, den
den ammunition som förts hit med				ammunition, de ljuddämpare och
stöd av tillståndet. Tillståndet gäller				de vapenmagasin som förts hit med
under förutsättning att vapnen och				stöd av tillståndet. Tillståndet gäller
ammunitionen förs in inom sex				under förutsättning att egendomen
månader från dagen för tillståndet				förs in inom sex månader från
eller den längre tid som				dagen för tillståndet eller den
Polismyndigheten bestämmer.				längre	tid	som	Polismyndigheten
				bestämmer.
			13 §13
Skjutvapen eller ammunition får				Skjutvapen, ammunition, ljud-
föras in till Sverige utan särskilt				dämpare eller			vapenmagasin får
tillstånd i följande fall:				föras in till Sverige utan särskilt
				tillstånd i följande fall:
a) Enskilda personer får föra in				a) Enskilda personer får föra in
de skjutvapen och den ammunition				de skjutvapen, den ammunition, de
som de i Sverige har rätt att inneha				ljuddämpare och de vapenmagasin
för personligt bruk. Detta gäller				som de i Sverige har rätt att inneha
också sådana sammanslutningar,				för personligt bruk. Detta gäller
huvudmän	för	museer	och	också	sådana		sammanslutningar,
bevakningsföretag		som	får	huvudmän		för		museer	och
meddelas	tillstånd	att	inneha	bevakningsföretag				som	får
skjutvapen.				meddelas		tillstånd		att	inneha
				skjutvapen.

b) Enskilda personer,	som har	b) Enskilda personer	som har
permanent tillstånd från	behörig	permanent tillstånd från en behörig
myndighet i Danmark, Finland eller		myndighet i Danmark, Finland eller
Norge att där inneha jakt- eller		Norge att där inneha jakt- eller
tävlingsskjutvapen för eget bruk,		tävlingsskjutvapen för	eget bruk,
får medföra dessa vapen med		får medföra dessa vapen med
tillhörande ammunition		tillhörande ammunition, ljud-
		dämpare och vapenmagasin

–vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

–vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och	Den som har fört in vapen,
ammunition för sådan jakt eller	ammunition, ljuddämpare och
tävling i Sverige som avses i första	vapenmagasin för sådan jakt eller
stycket b får utan tillstånd inneha	tävling i Sverige som avses i första
vapnen och ammunitionen i	stycket b får utan tillstånd inneha
	egendomen i Sverige under högst

12Senaste lydelse 2014:591.

13Senaste lydelse 2006:386.

Skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare och vapenmagasin får inte förvaras på tullager eller i fri- zon utan medgivande av Polis- myndigheten.

Sverige under högst tre månader	tre månader från dagen för Prop. 2020/21:42
från dagen för införandet.	införandet.

14§14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i fri- zon utan medgivande av Polis- myndigheten.

15§15

Skjutvapen eller	ammunition,	Skjutvapen, ammunition, ljud-
som en resande fört med till		dämpare och vapenmagasin, som
Sverige för personligt bruk men		en resande fört med till Sverige för
inte haft rätt att föra in, får åter		personligt bruk men inte haft rätt att
föras ut, om egendomen anmälts i		föra in, får föras ut om egendomen
behörig ordning för	Tullverket.	anmälts i behörig ordning för
Vapnen och ammunitionen tillfaller		Tullverket. Egendomen tillfaller
staten om egendomen inte förs ut		staten om den inte förs ut inom
inom antingen fyra månader efter		antingen fyra månader efter en
en sådan anmälan eller den längre		sådan anmälan eller inom den
tid därefter som Tullverket i det		längre tid som Tullverket i det
enskilda fallet bestämmer. I ett så-		enskilda fallet bestämmer. I ett så-
dant fall skall egendomen behand-		dant fall ska egendomen behandlas
las som om den hade förklarats för-		som om den hade förklarats för-
verkad.		verkad.

2 a kap.

2§16

Den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, ska förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsåret inte framgår av serienumret. Detta gäller inte den som tillverkar ett skjutvapen av vapendelar som redan är märkta på föreskrivet sätt.

Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1.slutstycke eller trumma,

2.eldrör eller pipa, och

3.stomme, låda och mantel.

Kravet på märkning gäller inte om en vapendel är för liten för att kunna märkas på föreskrivet sätt. Vapendelen ska då märkas med åtminstone ett serienummer eller liknande.

14Senaste lydelse 2016:268.

15Senaste lydelse 1999:433.

16Senaste lydelse 2011:467.

Prop. 2020/21:42

				4 §17
Den som tillverkar någon av de					Den som tillverkar någon av de
vapendelar som anges i 2 § andra					vapendelar som anges i 2 § andra
stycket ska förse vapendelen med					stycket ska förse vapendelen med
en unik märkning av det slag som					en märkning av det slag som före-
föreskrivs i 2 § första stycket. Detta					skrivs i 2 §. Detta gäller dock inte
gäller dock inte om tillverkaren ska					om tillverkaren ska infoga vapen-
infoga vapendelen i ett vapen som					delen i ett vapen som ska märkas
ska märkas vid tillverkningen.					vid tillverkningen.
				5 §18
När ett sådant vapen som anges i					När vapen eller vapendelar som
2 eller 3 § överlåts från staten till					anges i 2 och 3 §§ överlåts från
annan för permanent civilt bruk ska					staten till någon annan för
den myndighet		som överlåter			permanent civilt bruk ska den
vapnet se till att det har en unik					myndighet som överlåter föremålet
märkning	varav	framgår att			se till att det är märkt på det sätt
överlåtelsen har skett från en					som anges i 2 §. Föremålet ska
svensk myndighet.					också ha en unik märkning av
					vilken det ska framgå att
					överlåtelsen har skett från en
					svensk myndighet.
Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.
				7 §19
Den som för in vapen eller					Den som för in vapen eller
vapendelar som anges i 2 och 3 §§					vapendelar som anges i 2 och 3 §§
till Sverige från en stat utanför					till Sverige från en stat utanför
Europeiska	unionen		ska	senast	Europeiska unionen ska senast
inom en månad efter införseln se					inom en månad efter införseln se
till att föremålet har en unik					till att föremålet är märkt på det
märkning	med	identifikations-			sätt som anges i 2 §. Märkningen
nummer eller annan uppgift som					ska också visa att föremålet har
gör det möjligt att identifiera det.					förts in till Sverige och året för
Märkningen ska också visa att					införseln.
föremålet har förts		in	till	Sverige

och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1.användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2.reparation, översyn, service eller värdering,

3.utställning eller mässa,

4.resa genom landet, eller

5.användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

17Senaste lydelse 2011:467.

18Senaste lydelse 2011:467.

19Senaste lydelse 2015:335.

En innehavare får lämna över sina skjutvapen, sin ammunition, sina ljuddämpare eller sina vapen- magasin till någon annan för för- varing, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl.

Den som innehar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

3 kap.		Prop. 2020/21:42
10 §20
Den som har tillstånd att låna	Den som har tillstånd att låna
skjutvapen får under den tid som	skjutvapen får under den tid som
han eller hon innehar ett vapen som	han eller hon innehar ett vapen som
lån utan särskilt tillstånd även	lån även inneha ammunition,
inneha ammunition till vapnet.	ljuddämpare och vapenmagasin till
	vapnet utan särskilt tillstånd.
5 kap. Förvaring och transport	5 kap. Förvaring	och transport
av skjutvapen och ammunition	av skjutvapen, ammunition,
	ljuddämpare och vapenmagasin

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2§21

När skjutvapen inte brukas, skall					När skjutvapen inte används ska
de förvaras i säkerhetsskåp eller i					de förvaras i säkerhetsskåp eller i
något	annat		lika	säkert	något annat lika säkert förvarings-
förvaringsutrymme.					utrymme.
Trots vad som sägs i första					Effektbegränsade		skjutvapen
stycket		får	effektbegränsade		samt	sådana föremål	som enligt
skjutvapen		samt	sådana	föremål	1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen
som enligt 1 kap. 3 § jämställs med					får dock förvaras på annat be-
skjutvapen		förvaras på		annat	tryggande sätt så att det inte finns
betryggande sätt så att det inte finns					risk för att någon obehörig kommer
risk för att någon obehörig kommer					åt dem. Ammunition, ljuddämpare
åt dem. Ammunition skall förvaras					och	vapenmagasin ska förvaras
under säkert lås eller på något annat					under säkert lås eller på något annat
lika betryggande sätt.					lika betryggande sätt.

3§22

En innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan för-

20	Senaste lydelse 2006:386.
21	Senaste lydelse 2000:147.	17
22	Senaste lydelse 2014:591.	17

Prop. 2020/21:42

varing krävs tillstånd om inte utlån-	För sådan förvaring krävs tillstånd
ing i motsvarande fall är tillåten en-	om inte utlåning i motsvarande fall
ligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen	är tillåten enligt 3 kap. Vid till-
ska Polismyndigheten särskilt be-	ståndsprövningen	ska Polismyn-
akta möjligheten för mottagaren att	digheten särskilt beakta möjlig-
erbjuda en säker förvaring. Till-	heten för mottagaren att erbjuda en
ståndet ska tidsbegränsas.	säker förvaring.	Tillståndet ska
	tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4§23

Den som skickar eller transport-	Den som skickar eller transport-
erar ett skjutvapen eller ammunit-	erar ett skjutvapen, ammunition,
ion skall vidta betryggande	ljuddämpare eller vapenmagasin
åtgärder för att förhindra att någon	ska vidta betryggande åtgärder för
obehörig kommer åt vapnet eller	att förhindra att någon obehörig
ammunitionen. Vapnet skall vara	kommer åt egendomen. Vapnet ska
oladdat och, om det lämpligen kan	vara oladdat och, i den utsträckning
ske, isärtaget och nerpackat.	det är lämpligt, isärtaget och
	nerpackat.

6kap. 2 §24

Ett tillstånd att inneha ammun-	Ett tillstånd att inneha ammun-
ition ska återkallas av Polismyndig-	ition, ljuddämpare eller vapen-
heten om	magasin ska återkallas av Polis-
	myndigheten om
a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
b) tillståndshavaren har miss-	b) tillståndshavaren har miss-
brukat sin ammunition, eller	brukat den egendom som tillståndet
	gäller, eller

c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3§25

Ett tillstånd att driva handel med	Ett tillstånd att driva handel med
skjutvapen ska återkallas av Polis-	skjutvapen eller yrkesmässigt för-
myndigheten om	medla skjutvapen eller ammunition
	ska återkallas av Polismyndigheten
	om
a) tillståndshavaren inte längre	a) tillståndshavaren inte längre
driver yrkesmässig handel,	driver verksamheten yrkesmässigt,

b)förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c)det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

23Senaste lydelse 2000:147.

24Senaste lydelse 2014:591.

25Senaste lydelse 2014:591.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en Prop. 2020/21:42 bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats

med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen,	Omhändertagande av vapen,
ammunition och tillståndsbevis	ammunition, ljuddämpare,
	vapenmagasin och tillståndsbevis26

4§27

Polismyndigheten ska besluta att	Polismyndigheten ska besluta att
ett vapen med tillhörande ammunit-	ett vapen med tillhörande ammunit-
ion och tillståndsbevis ska tas om	ion, ljuddämpare, vapenmagasin
hand om	och tillståndsbevis ska tas om hand
	om

a)det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b)det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakt- tillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åt- gärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen	och 7 kap. Inlösen	av	vapen,
ammunition	ammunition,	ljuddämpare och
	vapenmagasin
	1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

a)tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b)innehavaren har avlidit,

c)ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d)domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till

26Senaste lydelse 2012:306.

27Senaste lydelse 2014:591.

Skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

c)ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha vapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d)en domstol har beslutat att vapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, som någon

Prop. 2020/21:42

det, inte skall förverkas eller			innehar utan att ha rätt till det, inte
åklagaren i ett sådant fall har			ska förverkas eller åklagaren i ett
beslutat att inte föra talan om			sådant fall har beslutat att inte föra
förverkande.			talan om förverkande.
			2 §
Ett skjutvapen eller ammunition			Skjutvapen, ammunition, ljud-
skall inte lösas in, om egendomen			dämpare	eller vapenmagasin	ska
lämnas för skrotning eller överlåts			inte lösas in om egendomen lämnas
till någon som har rätt att inneha			för skrotning eller överlåts till
vapnet eller ammunitionen och om			någon som har rätt att inneha den
detta görs inom			och om detta görs inom
a) ett år från det att innehavaren avled, eller
b) tre månader	från det	att	b) tre	månader från det	att
tillståndet att inneha vapnet eller			tillståndet	att inneha egendomen
ammunitionen återkallades, ansök-			återkallades, ansökan om innehav
an om innehav avslogs, beslut i för-			avslogs, beslut i förverkandefrågan
verkandefrågan meddelades		av	meddelades av en domstol eller en
domstol eller åklagare eller be-			åklagare eller beslaget hävdes.
slaget hävdes.
Vapnet eller ammunitionen skall			Vapnen, ammunitionen, ljud-
inte heller lösas in, om ansökan om			dämparna eller magasinen ska inte
tillstånd att inneha vapnet görs			heller lösas in om ansökan om
inom samma tid. Avslås ansökan			tillstånd att inneha egendomen görs
skall vapnet eller	ammunitionen		inom samma tid. Om ansökan
lösas in, om egendomen inte inom			avslås ska egendomen lösas in, om
tre månader från dagen för beslutet			den inte inom tre månader från
i tillståndsärendet	överlåts	till	dagen för beslutet i tillstånds-
någon som har rätt att inneha den.			ärendet överlåts till någon som har
			rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3§28

Innehavare av ett skjutvapen	En innehavare av skjutvapen,
eller ammunition som ska lösas in	ammunition, ljuddämpare eller
är skyldig att enligt Polismyndig-	vapenmagasin som ska lösas in är
hetens beslut lämna över vapnet	skyldig att enligt Polismyndig-
eller ammunitionen till myndig-	hetens beslut lämna över egen-
heten eller den som myndigheten	domen till myndigheten eller den
bestämmer. Om det finns ett till-	som myndigheten bestämmer. Om
ståndsbevis eller någon annan mot-	det finns ett tillståndsbevis eller
svarande handling, ska även den	någon annan motsvarande hand-
lämnas över till Polismyndigheten.	ling, ska även den lämnas över till
	Polismyndigheten.

28Senaste lydelse 2014:591.

	4 §
För vapen eller ammunition som	För vapen, ammunition, ljud-
löses in skall betalas ersättning	dämpare eller vapenmagasin som
med ett belopp som motsvarar	löses in ska en ersättning betalas
marknadsvärdet.	med ett belopp som motsvarar
	marknadsvärdet.
8 kap. Vapen och ammunition i	8 kap. Vapen,	ammunition,
dödsbo och konkursbo	ljuddämpare och vapenmagasin i
	dödsbon och konkursbon
	1 §
Skjutvapen och ammunition som	Skjutvapen, ammunition, ljud-
ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-	dämpare och	vapenmagasin som
bo får utan särskilt tillstånd innehas	ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-
av den som har tagit hand om boet	bo, får utan särskilt tillstånd
till dess	innehas av den som har tagit hand
	om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen	skall	överlämnas		b) egendomen	ska	överlämnas
enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,				enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon,
7 kap. 3 §, eller				7 kap. 3 §, eller
c) i fråga om konkursbo, kon-				c) i fråga om konkursbon, kon-
kursen har avslutats.				kursen har avslutats.
			2 §29
Om skjutvapen eller ammunition				Om skjutvapen, ammunition,
ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-				ljuddämpare eller vapenmagasin
bo, får Polismyndigheten besluta				ingår i ett dödsbo eller ett konkurs-
att egendomen tills vidare ska för-				bo, får Polismyndigheten besluta
varas av myndigheten eller någon				att egendomen tills vidare ska för-
annan som myndigheten anvisar,				varas av myndigheten eller någon
när det finns särskild anledning till				annan som myndigheten anvisar,
det. Den som har hand om boet är i				när det finns särskild anledning till
så fall skyldig att efter Polis-				det. Den som har hand om boet är i
myndighetens beslut		lämna	över	så fall skyldig att efter Polis-
vapnen och ammunitionen till den				myndighetens beslut		lämna	över
som ska förvara egendomen.				egendomen till den som ska förvara
				egendomen.
				3 §
Bestämmelser	om	inlösen	av	Bestämmelser	om	inlösen	av
vapen och ammunition i dödsbo				vapen, ammunition, ljuddämpare
finns i 7 kap.				och vapenmagasin i dödsbon finns
				i 7 kap.

29Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42	9 kap.
	1 §30
	Den som uppsåtligen innehar ett	Den som uppsåtligen innehar ett
	skjutvapen utan att ha rätt till det	skjutvapen utan att ha rätt till det
	eller överlåter eller lånar ut ett	eller överlåter, yrkesmässigt för-
	skjutvapen till någon som inte har	medlar eller lånar ut ett skjutvapen
	rätt att inneha vapnet döms för	till någon som inte har rätt att
	vapenbrott till fängelse i högst tre	inneha vapnet, döms för vapenbrott
	år.	till fängelse i högst tre år.
	Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms
	till böter eller fängelse i högst sex månader.
	Lydelse enligt prop. 2019/20:200	Föreslagen lydelse

1 a §

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1.vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2.vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen eller	3. innehavet, överlåtelsen, för-
utlåningen har avsett flera vapen,	medlingen eller utlåningen har av-
	sett flera vapen,

4.vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller

5.gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första			Om brott som avses i 1 § första
stycket är synnerligen grovt, döms			stycket är synnerligen grovt, döms
för synnerligen grovt		vapenbrott	för synnerligen	grovt	vapenbrott
till fängelse i lägst fyra och högst			till fängelse i lägst fyra och högst
sju år. Vid bedömningen av om			sju år. Vid bedömningen av om
brottet är synnerligen grovt ska det			brottet är synnerligen grovt ska det
särskilt beaktas	om	innehavet,	särskilt beaktas	om	innehavet,
överlåtelsen eller	utlåningen har		överlåtelsen, förmedlingen eller
avsett ett stort antal vapen eller			utlåningen har avsett ett stort antal
flera vapen av särskilt farlig			vapen eller flera vapen av särskilt
beskaffenhet.			farlig beskaffenhet.

Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.

30Senaste lydelse 2017:1139.

i) förvarar skjutvapen, ammun- ition, ljuddämpare eller vapen- magasin åt någon annan utan att ett föreskrivet tillstånd till förvaringen finns, eller bryter mot bestämmel- serna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition, ljuddämpare eller

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen,

f) driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktor- iserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2020/21:42

2§31

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b)bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport i 5 kap. 4 § eller mot villkor i fråga om förvaring av vapen som meddelats med stöd av denna

lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktor- iserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

e) överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f) driver handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedlar skjut- vapen eller ammunition utan till- stånd,

g)medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h)bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i) förvarar ett skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

31 Senaste lydelse 2014:894.

Prop. 2020/21:42					vapenmagasin,		eller	överträdelse
					av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.
Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms
det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.
				4 §32
Bestämmelser		om	straff	för	Bestämmelser		om	straff	för
olovlig införsel av vapen eller					olovlig införsel av vapen, ammun-
ammunition och för försök till så-					ition, ljuddämpare eller vapen-
dant brott finns i lagen (2000:1225)					magasin och för försök till sådant
om straff för smuggling.					brott finns i lagen (2000:1225) om
					straff för smuggling.
				5 §33
Ett vapen som har varit föremål					Ett vapen som har varit föremål
för brott som avses i			1 §, 1 a §,		för brott	som avses		i 1 §, 1 a §,
1 b § eller 2 § första stycket a ska					1 b § eller 2 § första stycket a ska
förklaras förverkat, om det inte är					förklaras förverkat om det inte är
uppenbart	oskäligt.		Detsamma		uppenbart	oskäligt.		Detsamma
gäller ammunition som har varit					gäller ammunition,			ljuddämpare
föremål för brott som avses i 2 §					och vapenmagasin som har varit
första stycket d eller e. I stället för					föremål för brott som avses i 2 §
vapnet eller ammunitionen				kan	första stycket d eller e. I stället för
dess värde förklaras förverkat. Om					att förklara egendomen förverkad
ett vapen förklaras förverkat får					kan dess värde förklaras förverkat.
även ammunition som hör till					Om ett vapen förklaras förverkat
vapnet förklaras förverkad.					får även ammunition, ljuddämpare
					och vapenmagasin som hör till
					vapnet förklaras förverkade.
Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en
vapendel.
Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är
uppenbart oskäligt.
				7 §34
Om någon frivilligt lämnar in					Om någon frivilligt lämnar in
skjutvapen	eller	ammunition		till	skjutvapen, ammunition, ljud-
Polismyndigheten,		får	åtal	mot	dämpare	eller	vapenmagasin		till
honom eller henne för olovligt					Polismyndigheten, får åtal för olov-
innehav av vapnet eller ammuniti-					ligt innehav av egendomen väckas
onen väckas av åklagaren endast					mot honom eller henne av åklag-
om det är motiverat från allmän					aren endast om det är motiverat från
synpunkt.					allmän synpunkt.

32Senaste lydelse 2000:1257.

33Senaste lydelse 2014:894.

34Senaste lydelse 2014:591.

11 kap.	Prop. 2020/21:42
1 §35
Regeringen får meddela föreskrifter om

a)att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

b)att anslagsenergin eller utgångshastigheten hos en projektil från ett skjutvapen ska understiga ett visst värde eller att vapnet ska vara konstruerat på ett visst sätt för att vapnet ska anses vara effektbegränsat

enligt 2 kap. 1 §,
c) att bestämmelserna om	c) att bestämmelserna om
tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla	tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla
innehav av skjutvapen som lämnats	innehav av skjutvapen, ljud-
över från staten till	dämpare eller vapenmagasin som
	lämnats över från staten till

–statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

–den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

–frivilliga försvarsorganisationer,

d)att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e)att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut

ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i					f) att denna lag inte ska gälla i
fråga	om	skjutvapen		och	fråga om skjutvapen, ammunition,
ammunition som en företrädare för					ljuddämpare och		vapenmagasin
en annan stats myndighet medför					som en företrädare för en annan
vid tillfällig tjänstgöring i Sverige					stats myndighet			medför		vid
eller vid resa för tjänsteändamål					tillfällig tjänstgöring i Sverige eller
genom Sverige,					vid resa för tjänsteändamål genom
					Sverige,
g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och
h) att	bestämmelserna om			till-	h) att	bestämmelserna			om	till-
stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla in-					stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla in-
försel av skjutvapen som lämnats					försel av skjutvapen som lämnats
över från staten till statliga tjänste-					över från staten till statliga tjänste-
män eller personer som tillhör det					män eller personer som tillhör det
militära	försvaret,		räddnings-		militära	försvaret,		räddnings-
tjänsten,	Polismyndigheten			eller	tjänsten,	Polismyndigheten				eller
Säkerhetspolisen, eller ammunition					Säkerhetspolisen,		eller		ammun-
till sådana vapen.					ition, ljuddämpare eller vapen-
					magasin till sådana vapen.

35Senaste lydelse 2020:81.

Prop. 2020/21:42

2§36

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a)undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b)krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få till-	c) krav på kunskap för att få till-
stånd att driva handel med skjut-	stånd att driva handel med skjut-
vapen och vad som i övrigt ska	vapen eller yrkesmässigt förmedla
gälla vid sådan handel,	skjutvapen eller ammunition, krav
	på vapenhandlare och vapen-
	mäklare att föra register och vad
	som i övrigt ska gälla vid sådan
	verksamhet,

d)vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav på vapenhandlares, muse-	e) krav på vapenhandlares, muse-
ers och sammanslutningars förvar-	ers och sammanslutningars förvar-
ing av andra vapen än effekt-	ing av andra vapen än effekt-
begränsade vapen och på samman-	begränsade vapen och på samman-
slutningars förvaring av ammunit-	slutningars förvaring av ammunit-
ion,	ion, ljuddämpare eller vapenmaga-
	sin,

f)de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g)utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h)förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i)krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j)kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad	som ska	iakttas	utöver	k) vad	som ska iakttas utöver
bestämmelserna i 5 kap. i fråga om				bestämmelserna i 5 kap. i fråga om
transport av skjutvapen och am-				transport av skjutvapen, ammunit-
munition.				ion, ljuddämpare och vapenmaga-
				sin.
Lydelse enligt prop. 2019/20:200				Föreslagen lydelse
				3 §
Regeringen eller, efter rege-				Regeringen eller, efter rege-
ringens	bestämmande, Försvars-			ringens	bestämmande, Försvars-
makten får i enskilda fall besluta att				makten får i enskilda fall besluta att
lagen inte ska gälla skjutvapen och				lagen inte ska gälla skjutvapen, am-
ammunition som innehas av en				munition, ljuddämpare och vapen-
främmande stats		militära	styrka	magasin som innehas av en främ-
som befinner sig		i Sverige	inom

36Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2020/21:42

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a–c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	21 a §
	Den	myndighet		som	prövar
	frågor om tillstånd enligt 16 § att
	hantera ammunition ska med hjälp
	av automatiserad behandling föra
	ett register över personer och
	organisationer som har meddelats
	ett sådant tillstånd. Registret ska
	även innehålla uppgift om fysiska
	personer som har ett betydande
	inflytande över en juridisk person
	som har meddelats ett sådant
	tillstånd samt om personer som har
	godkänts som		föreståndare			för
	verksamheten.
	21 b §
	Ett register enligt 21 a § ska ha
	till ändamål att
	1. underlätta handläggningen av
	frågor om tillstånd enligt denna
	lag, och
	2. ge	information		om	sådana
	uppgifter som behövs för att före-
	bygga,	förhindra eller			upptäcka
	brottslig verksamhet eller för att
	utreda eller beivra brott med
	anknytning till ammunition.
	21 c §
	Bestämmelserna			i 21 a		och
	21 b §§	kompletterar			Europa-
	parlamentets och rådets förordning
	(EU) 2016/679		av	den	27 april
	2016 om skydd för fysiska personer

1Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

Prop. 2020/21:42

3Ärendet och dess beredning

Inom EU finns bestämmelser om kontroll av vapen i rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat vapen- direktivet, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat 2008 års ändringsdirektiv. I maj 2017 antogs ett nytt direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, kallat ändringsdirektivet. Ändringsdirektivet och rättelse till det direktivet finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.

Genomförandet av ändringsdirektivet innebär bl.a. en reglering av vapenmagasin i vapenlagen. Frågan om en sådan reglering har emellertid varit aktuell under en längre tid. Förslag lämnades i betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) men de förslagen har inte lett till någon lagstiftning. Även frågan om att utvidga möjligheterna att få tillstånd till att använda ljuddämpare har förekommit under flera års tid. Jägarnas Riksförbund och Svenska Jägareförbundet har exempelvis fram- fört att kravet på tillstånd bör förändras eller tas bort (Ju2015/04145/L4 och Ju2016/02691/L4).

Chefen för Justitiedepartementet gav den 3 april 2017 en utredare i upp- drag att överväga hur ändringsdirektivet skulle genomföras i svensk rätt, analysera hur svensk rätt förhåller sig till ändringsdirektivet samt lämna förslag på de författningsändringar som visar sig nödvändiga på grund av tvingande regler från EU. En utgångspunkt för uppdraget var att – så långt det bedömdes möjligt och ändamålsenligt – upprätthålla nuvarande skyddsnivå i lagstiftningen, samtidigt som de författningsändringar som föreslås inte ska vara onödigt betungande för enskilda tillstånds- innehavare. I uppdraget ingick även att ta ställning till om och i så fall i vilken utsträckning det finns anledning att ändra tillståndsprövningen för någon eller några av de vapendelar som jämställs med skjutvapen. Utredaren överlämnade i januari 2018 promemorian Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1), i det följande kallad genomförandepromemorian. Några av förslagen i promemorian var att alla löstagbara magasin skulle regleras och att ljuddämpare inte längre skulle jämställas med skjutvapen.

Efter att promemorian remissbehandlats togs lagrådsremissen Genom- förande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv fram. I lag- rådsremissen begränsades förslagen till att endast omfatta de förslag som genomförde ändringsdirektivet i svensk rätt. Förslagen om ändring i tillståndsprövningen för ljuddämpare behandlades därför inte i lagråds- remissen. Förslaget om reglering av vapenmagasin begränsades till att endast omfatta vissa vapenmagasin. I februari 2019 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen.

I juli 2019 togs en ny departementspromemoria om regleringen av vapenmagasin fram, Reglering av vapenmagasin, i det följande kallad vapenmagasinpromemorian. Regeringen gick dock inte vidare med promemorians förslag i det skedet. Med anledning av i första hand Polismyndighetens synpunkter på förslaget beslutade regeringen i stället i november 2019 en ny lagrådsremiss med förslag som innebar att alla

löstagbara magasin oavsett kapacitet och storlek skulle omfattas av vapen- Prop. 2020/21:42 lagens tillämpningsområde. Lagrådets yttrande över förslagen inhämtades

och i december 2019 beslutade regeringen propositionen Reglering av vapenmagasin (prop. 2019/20:58). Riksdagen avslog propositionen i april 2020.

Regeringen beslutade därefter den 3 september 2020 att inhämta Lag- rådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin. I den lagrådsremissen behandlas förslagen i promemorian Reglering av vapenmagasin och de förslag i Ds 2018:1 som gäller reglering av vapenmagasin och andra vapendelar samt den sistnämnda promemorians förslag om omprövning av tillstånd till kategori A-vapen.

En sammanfattning av promemoriorna finns i bilaga 3. Promemoriornas lagförslag finns i bilaga 4. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns

tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2018/00480/L4 och Ju2019/02475/L4).

I denna proposition behandlas lagförslagen i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv och lagförslagen i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare (bet. 2018/19:JuU29, punkt 13, rskr. 2018/19:298). Enligt tillkännagivandet ska innehavet för ljuddämpare i stället regleras på samma sätt som innehav av ammunition (se bet. 2018/19:JuU29 s. 39). Riksdagen har vidare tillkänna- gett för regeringen att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk lagstiftning inte ska gå längre än vad direktivet kräver i de delar som riskerar att försämra eller i onödan försvåra för laglydiga jägare och sportskyttar (bet. 2019/20:JuU33, punkt 10, rskr. 2019/20:304). Riksdagen har även två gånger tillkännagett för regeringen att reglerna för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen bör förenklas och att man bör överväga att slopa kravet på förnyande av tillstånd vart femte år (bet. 2018/19/JuU29, punkt 15, rskr. 2018/19:298 och bet. 2019/20:JuU33, punkt 12, rskr. 2019/20:304). Genom förslagen i denna proposition anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 7 februari 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Därefter beslutade regeringen den 3 september 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag och synpunkter som behandlas i avsnitt 6.1, 8.2.1 och 11 samt i författnings- kommentaren. I förhållande till lagrådsremissernas lagförslag har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2020/21:42	4	Genomförandet av 2017 års

		ändringsdirektiv
	Vapendirektivet trädde i kraft för medlemsstaterna den 1 januari 1993 och
	innehåller bestämmelser som delvis harmoniserar lagstiftningen om skjut-
	vapen och om hur förflyttning av vapen inom EU ska ske. Vapendirektivet
	anger de minsta krav som medlemsstaternas lagstiftning ska uppfylla men
	tillåter dessa att hålla en högre skyddsnivå. Genom 2008 års ändrings-
	direktiv anpassades vapendirektivet till FN:s vapenprotokoll (resolution
	53/111) och vissa krav skärptes för att åtgärda brister i vapendirektivet
	som kommissionen påtalat (KOM [2000] 837). Genomförandena av
	vapendirektivet och 2008 års ändringsdirektiv i svensk rätt har främst
	inneburit skärpning av kraven för tillstånd till innehav av ammunition,
	krav på märkning av skjutvapen, vapendelar och förpackningar med
	ammunition samt ändringar av kraven för att föra in skjutvapen och
	ammunition till Sverige och för att överföra sådan egendom till annan
	medlemsstat (prop. 1995/96:52 och prop. 2010/11:72).
	Det nu aktuella ändringsdirektivet, som antogs 2017, har till huvudsyfte
	att motverka att skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet. Genom
	ändringsdirektivet skärps vapendirektivets krav på bl.a. märkning,
	reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet, underårigas för-
	värv och innehav av skjutvapen, registerföring, system för övervakning
	under tillståndstiden, kontroll av distanshandel, förbud för förvärv och
	innehav av vissa vapen och viss ammunition, omprövning av tillstånd,
	reglering av vapenmagasin och andra vapendelar och utbyte av
	information mellan medlemsstaterna.
	Den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en hög
	skyddsnivå och uppfyller i många avseenden redan de utökade krav som
	ställs genom ändringsdirektivet. För att genomföra ändringsdirektivet fullt
	ut krävs dock vissa författningsändringar. I denna proposition behandlas i
	huvudsak de delar av genomförandet som kräver ändringar i lag. Det rör
	sig i stort om utökade krav på märkning och registerföring, tillståndskrav
	för vapenmäklarverksamhet, åtgärder för att motverka vissa vapen och
	reglering av vapenmagasin. I övriga delar kommer genomförandet ske på
	lägre författningsnivå. En utgångspunkt i genomförandet är att regleringen
	inte ska vara onödigt betungande för dem som legalt innehar eller
	använder vapen.
	5	Utökade krav på märkning för att
		identifiera skjutvapen och vapendelar
	Genom ändringsdirektivet införs krav på medlemsstaterna att, när det
	gäller	skjutvapen som tillverkats i eller importerats till EU den
	14 september 2018 eller senare, säkerställa att alla skjutvapen eller
	väsentliga delar som släpps ut på marknaden har försetts med en tydlig,

permanent och unik märkning (artikel 4.1 a). Märkningen ska ske utan

dröjsmål efter tillverkning och senast innan produkterna släpps ut på Prop. 2020/21:42 marknaden, eller utan dröjsmål efter import till EU. Dessa krav på

märkning gällde tidigare endast vid tillverkning. Obrukbara vapen omfattades tidigare inte av direktivet och därmed inte heller av kravet på märkning.

Den närmare regleringen av märkningen av skjutvapen och väsentliga delar finns i artikel 4.2. Där framgår att den unika märkningen som avses i artikel 4.1 a ska inbegripa tillverkarens namn eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret, om detta inte redan framgår av serienumret, samt om möjligt modellen. Märkningskravet enligt direktivets tidigare lydelse omfattade samtliga dessa uppgifter utom modellen.

Av artikel 4.2 första stycket sista meningen framgår att om en väsentlig del är för liten för att kunna märkas i enlighet med artikel 4.2 första meningen ska den märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod.

Enligt artikel 4.2 andra stycket ska märkningskraven för skjutvapen och väsentliga delar som är av särskilt stort historiskt värde fastställas i enlighet med nationell rätt.

Enligt artikel 4.2 femte stycket ska medlemsstaterna, när skjutvapen eller väsentliga delar överförs från en statlig depå till permanent civilt bruk, se till att vapnet eller de väsentliga delarna förses med den unika märkning som föreskrivs i artikel 4.1 och som tillåter identifiering av den enhet från vilken överföring har skett. Enligt direktivets tidigare lydelse krävdes endast en lämplig unik märkning som tillät en stat att identifiera det överlåtande landet.

5.1	Krav på märkning vid tillverkning

Regeringens förslag: Vid tillverkning ska en vapendel som är för liten
för att kunna märkas på vanligt sätt märkas med åtminstone ett serie-
nummer eller liknande.

Genomförandepromemorians förslag: I promemorian lämnas inte
något förslag på ändring av märkningskravet vid tillverkning.
Remissinstanserna: Svenska Jägareförbundet anser att direktivets
möjlighet att märka en väsentlig vapendel med en begränsad mängd
information som serienummer bör utnyttjas i de fall då vapendelen är så
liten att de uppgifter som normalt ska vara med inte får plats.
Polismyndigheten framför att det även kan finnas fördelar att utöka kraven
på märkning med modellbeteckning eftersom det kan ha avgörande
betydelse för att myndigheten snabbt och effektivt ska kunna bestämma
ett skjutvapens egenskaper och kunna avgöra om vapnet är lämpligt för
sitt ändamål och i förhållande till kontroll- och säkerhetsaspekter.
Skälen för regeringens förslag
De nuvarande bestämmelserna om märkning infördes den 1 juli 2011 i
syfte att genomföra bestämmelserna i FN:s vapenprotokoll och 2008 års
ändringsdirektiv. I flera avseenden infördes dock mer långtgående krav på		33

Prop. 2020/21:42 märkning än vad FN:s vapenprotokoll och 2008 års ändringsdirektiv krävde. Ändringsdirektivets krav på märkning vid tillverkning är därför i huvudsak redan uppfyllda i svensk rätt.

Märkning av små vapendelar

Enligt nuvarande bestämmelser ska den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Detsamma gäller vid tillverkning av vapendelar och obrukbara vapen. Svenska Jägareförbundet anser att man härutöver bör utnyttja direktivets möjlighet att märka en väsentlig vapendel med en begränsad mängd information som t.ex. serienummer i de fall då vapendelen är så liten att de uppgifter som normalt ska vara med inte får plats.

Det kan noteras att en vapendel som är för liten för att märkas på vanligt sätt enligt ändringsdirektivet ska märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod. För att genomföra ändrings- direktivet fullt ut föreslås därför att en undantagsbestämmelse införs i vapenlagen (1996:67).

Vid tillverkning av skjutvapen ska märkningen vara placerad på ett antal olika vapendelar, som närmare anges i 2 a kap. 2 § vapenlagen. Möjligheten till undantag bör därför införas i denna paragraf. Bestämmelsen som reglerar märkning av vapendelar vid tillverkning, 2 a kap. 4 § vapenlagen, bör formuleras om så att möjligheten till undantag även gäller vid tillverkning av en separat vapendel.

Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna om märkning i bl.a.

2 a kap. 2 och 4 §§ döms för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 1 b §. Genom ändringarna i 2 a kap. 2 och 4 §§ omfattas även situationen när någon uppsåtligen bryter mot bestämmelsen om att en vapendel som är för liten för att kunna märkas på vanligt sätt åtminstone ska märkas med ett serienummer eller liknande.

Märkning med modellbeteckning

Polismyndigheten framför att märkning med modellbeteckning skulle vara värdefullt för att snabbt och effektivt kunna bestämma ett skjutvapens egenskaper och kunna avgöra om vapnet är lämpligt för sitt ändamål. Märkning med modellbeteckning är inte tvingande enligt ändrings- direktivet och det är därför upp till varje medlemsstat att bestämma om modell ska ingå i märkningen. Sverige har för närvarande inget krav på att märkning ska omfatta modell. Med hänsyn till att det är förenat med svårigheter att på ett rättssäkert sätt beskriva i vilka situationer som märkning med modellbeteckning är påkallad och att överträdelser av reglerna om märkning är straffbelagda bör ett sådant krav inte införas.

5.2	Krav på märkning vid införsel till Sverige från Prop. 2020/21:42
	en stat utanför EU

Regeringens förslag: När vapen eller vapendelar förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska de förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Svenska Vapensamlarföreningen anser att samlarvapen inte ska behöva märkas med annan permanent märkning än original- märkningen vid import till Sverige eftersom ytterligare krav på märkning innebär att alla historiskt värdefulla vapen skadas permanent. Svenska Jägareförbundet anser att den möjlighet till undantag som finns när det gäller märkningskrav för skjutvapen och väsentliga delar med stort historiskt värde bör utnyttjas.

Skälen för regeringens förslag

Vid införsel ska skjutvapen och vapendelar förses med samma unika märkning som vid tillverkning

Enligt nuvarande bestämmelser gäller mindre stränga krav på märkning vid införsel än vid tillverkning.

För att uppfylla ändringsdirektivets krav måste skjutvapen och vapen- delar som förs in i Sverige från en stat utanför EU förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning. Kravet bör ersätta den nuvarande bestämmelsen i 2 a kap. 7 § vapenlagen om att vapen och vapendelar vid införsel ska ha en unik märkning med identifikationsnummer eller annan uppgift som gör det möjligt att identifiera dem. Härutöver gäller sedan tidigare att märkningen ska visa att det importerade föremålet har förts in till Sverige och året för införseln. Den bestämmelsen infördes för att uppfylla FN:s vapenprotokoll.

Enligt nuvarande reglering i 2 a kap. 7 § vapenlagen har den som för in vapen eller sådana vapendelar som omfattas av märkningskravet en månad på sig att se till att föremålet har den märkning som krävs. Tidsfristen får anses uppfylla ändringsdirektivets krav på att vapnet eller vapendelen ska ha försetts med föreskriven märkning utan dröjsmål efter import till unionen.

Märkningskrav på skjutvapen och vapendelar som är av särskilt stort historiskt värde

Enligt ändringsdirektivet är det upp till varje medlemsstat att bestämma vilket krav på märkning vid införsel som ska gälla för vapen och vapendelar av särskilt stort historiskt värde.

Svenska Vapensamlarföreningen anser att det bör fastslås att samlar- vapen inte behöver märkas med annan permanent märkning än originalmärkningen. Att ställa krav på ytterligare märkning skulle enligt föreningen innebära att alla historiskt värdefulla vapen skadas permanent

5.4	Märkningskrav på vapen och vapendelar som	Prop. 2020/21:42
	förs in av staten

Regeringens förslag: Märkningskravet vid införsel ska omfatta skjut- vapen som förs in för statens räkning.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Vapendirektivet är inte tillämpligt på vapen och ammunition som förvärvas eller innehas av staten. Vid genomförandet av 2008 års ändringsdirektiv valde regeringen trots det att låta märkningskravet vid tillverkning gälla även skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten. Till stöd för detta anfördes bl.a. att det är angeläget att samtliga skjutvapen och vapendelar, även sådana som tillverkas för staten, kan spåras på ett förhållandevis enkelt sätt och att syftet med att märka skjutvapen skulle kunna gå delvis förlorat om bara civila vapen omfattas av bestämmelserna. Vidare angavs att det mot den bakgrunden framstod som både rimligt och ändamålsenligt att även skjutvapen och vapendelar som tillverkas för staten skulle omfattas av kravet på märkning (prop. 2010/11:72 s. 23 f.). Trots att kravet på spårbarhet gör sig lika starkt gällande vid införsel av vapen och vapendelar för statens räkning omfattar reglerna om märkning inte sådan egendom. Lagstiftningen skulle bli mer konsekvent om kravet på märkning vid införsel även gällde införsel för statens räkning. Detta gäller särskilt som det föreslås att vapen och vapendelar vid införsel ska förses med samma unika märkning som krävs vid tillverkning. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § vapenlagen bör därför justeras så att reglerna om märkning vid införsel blir tillämpliga även på vapen och vapendelar som förs in till Sverige för statens räkning.

6Reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet

6.1Tillståndsplikt för vapenmäklare

Regeringens förslag: Att bedriva vapenmäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som i dag gäller för vapenhandlarverksamhet med skjutvapen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som ska gälla vid vapenmäklarverksamhet. Vidare ska regeringen få meddela undantag från kravet på tillhanda- hållandetillstånd enligt lagen om krigsmateriel när det gäller vapen- mäklarverksamhet som kräver tillstånd enligt vapenlagen.

Prop. 2020/21:42

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inte något bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som ska gälla vid vapenmäklarverksamhet.

Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter (ISP) anser att det även i fortsättningen bör krävas tillstånd enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel för viss vapenmäklarverksamhet. Umeå universitet,

Svenska Jägarförbundet, Naturvårdsverket och Sveriges Jordägareförbund efterfrågar förtydligande om vad som avses med vapenmäklarverksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Genom ändringsdirektivet införs krav på medlemsstaterna att inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet (artikel 4.3). Systemet ska inbegripa åtminstone

–registrering av vapenhandlare och vapenmäklare som är verksamma på den medlemsstatens territorium,

–licens eller tillstånd för vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet på den medlemsstatens territorium, och

–en prövning av den berörda vapenhandlarens eller vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga (i fråga om juridiska personer gäller prövningen både den juridiska personen och den fysiska person eller de personer som leder företaget).

När det gäller vapenhandlare fanns sedan tidigare krav på tillstånd och tillståndsprövning genom artiklarna 4.3 och 4 b i lydelserna enligt 2008 års ändringsdirektiv. Kraven på vapenhandlare har genomförts främst genom bestämmelser i vapenlagen (1996:67), lagen om krigsmateriel och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. I vapenlagen regleras traditionell handel med skjutvapen och vissa delar till sådana vapen och verksamheter som ser över eller reparerar skjutvapen eller vissa delar till vapnen. I lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel regleras sådan vapenhandlarverksamhet som består av handel och annan hantering av ammunition.

Det som är nytt är alltså krav på tillstånd och tillståndsprövning för vapenmäklarverksamhet och krav på registrering av vapenhandlare och vapenmäklare. Registreringskravet behandlas i avsnitt 9.1. I detta avsnitt behandlas kravet på tillstånd för vapenmäklarverksamhet.

Befintlig reglering om tillstånd för vapenmäklarverksamhet

I artikel 1.10 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet definieras vapenmäklare som varje fysisk eller juridisk person, med undantag av vapenhandlare, vars näringsverksamhet helt eller delvis består i något av följande:

–förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition,

–arrangera överföringen av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition inom en medlemsstat, från en medlemsstat till en annan medlemsstat, från en medlemsstat till ett tredjeland eller från ett tredjeland till en medlemsstat.

Det finns inte någon reglering i svensk rätt som specifikt avser vapen- Prop. 2020/21:42 mäklarverksamhet. I lagen om krigsmateriel finns dock bestämmelser med

krav på tillstånd och tillståndsprövning som träffar sådan verksamhet. Enligt 4 § första stycket lagen om krigsmateriel krävs tillstånd för att här

ilandet bedriva verksamhet som avser ”tillhandahållande” av krigs- materiel. Samtliga skjutvapen och särskilt utformade vapendelar till sådana skjutvapen, förutom slätborrade skjutvapen för jakt eller sport- skytte (hagelgevär), och all ammunition som omfattas av vapendirektivet utgör krigsmateriel (se artikel 1.1–3 och bilaga 1 till vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet jämfört med bilagan till förordningen [1992:1303] om krigsmateriel). De förfaranden med skjutvapen och ammunition som definitionen av vapenmäklarverksamhet omfattar faller enligt regeringen in under uttrycket tillhandahållande i lagen om krigs- materiel.

För utförsel av krigsmateriel från Sverige krävs, utöver tillhanda- hållandetillstånd, ett särskilt utförseltillstånd enligt 6 § lagen om krigs- materiel. Enligt 5 § samma lag krävs också tillstånd i varje enskilt fall när krigsmateriel som finns i utlandet tillhandahålls till någon i utlandet.

Tillhandahållandetillstånd prövas av ISP. I de flesta fall prövas även ansökan om utförsel av ISP. I vissa fall, vilka anges i 11 § förordningen om krigsmateriel, ska ansökan om utförseltillstånd emellertid prövas av Polismyndigheten. Vid all tillståndsprövning enligt lagen om krigs- materiel gäller, enligt 1 § andra stycket den lagen, att tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för tillståndet och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Kravet enligt 1 § innebär bl.a. att tillstånds- givningen är avsedd att vara mycket restriktiv.

Vapenmäklarverksamhet ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som vapenhandlarverksamhet

Även om vapenmäklarverksamhet omfattas av krav på tillstånd enligt lagen om krigsmateriel är frågan om det är tillräckligt för att uppfylla ändringsdirektivets krav på tillstånd och tillståndsprövning.

För det första kan konstateras att lagen om krigsmateriel, till skillnad från vapendirektivet, inte omfattar slätborrade skjutvapen för jakt eller sportskytte. Sådana vapen omfattas däremot av vapenlagen.

Vidare kan konstateras att tillståndsprövningen enligt ändringsdirektivet ska omfatta en prövning av vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga, medan det i lagen om krigsmateriel endast ställs krav på prövning av om det föreligger säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

ISP anser att tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel inte lever upp till ändringsdirektivets krav och att vapenmäklarverksamhet därför bör omfattas av bestämmelserna om tillstånd i vapenlagen. ISP anser dock att det finns skäl att begränsa vapenmäklartillstånd enligt vapenlagen till att gälla vissa vapentyper och vissa mottagare, närmare bestämt vapen som inte är helautomatiska eller särskilt utformade för militär användning och som inte förmedlas till statliga mottagare inom eller utom landet. Övriga vapen anser ISP alltjämt bör vara underkastade

tillståndskrav enligt lagen om krigsmateriel, med följd att ISP förblir

Prop. 2020/21:42 tillstånds- och tillsynsmyndighet. Som skäl för det anför ISP att hel- automatiska vapen eller vapen utformade för militär användning, som inte förmedlas till statliga mottagare, har ett mycket begränsat legalt användningsområde. Det saknas därför enligt ISP anledning att tillåta verksamhet som förmedlar sådana vapen annat än om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl.

Tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel är visserligen av- sedd att vara mycket restriktiv. Den saknar dock element som krävs enligt ändringsdirektivet. Som exempel innefattar prövningen inte någon bedömning av sökandens lämplighet och ISP har i linje med det inte till- gång till belastningsregistret eller misstankeregistret och inte någon möjlighet att begära in läkarintyg. Regeringen anser därför, liksom ISP, att tillståndsprövning enligt lagen om krigsmateriel inte är någon garanti för att de tillstånd som beviljas är förenliga med vapendirektivet.

Tillståndsprövningen för vapenhandlare enligt vapenlagen, som enligt

2 kap. 10 § den lagen går ut på att tillstånd ska meddelas endast den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet, motsvarar däremot ändringsdirektivets krav på en prövning av personlig och yrkesmässig integritet och relevant förmåga. I fråga om juridiska personer ska prövningen enligt vapenlagen, utom när det gäller kravet på kunskap, dessutom avse de fysiska personer som har ett betydande inflytande över den juridiska personen. Detta motsvarar ändringsdirektivets krav på att prövningen även ska avse den eller de personer som leder verksamheten.

För att klart uppfylla ändringsdirektivets krav på tillstånd bör vapen- mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition enligt regeringen omfattas av krav på tillstånd och tillståndsprövning enligt vapenlagen på motsvarande sätt som gäller för vapenhandlarverksamhet med skjutvapen. Av samma skäl bör kravet på tillstånd enligt vapenlagen inte begränsas till vissa vapen på det sätt som ISP föreslår. Det bör dock påpekas att i de fall mäklarverksamhet innefattar utförsel av krigsmateriel kommer det även fortsatt krävas tillstånd av ISP enligt 6 § lagen om krigsmateriel. Det kommer dessutom krävas tillstånd enligt 5 § samma lag för att tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet till någon i utlandet. Vid all utförsel av krigsmateriel eller tillhandahållande av krigsmateriel som finns i utlandet kommer således även fortsättningsvis krävas att det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl och att tillstånd inte skulle strida mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.

Vissa krav på vapenhandlare som har tillstånd enligt vapenlagen ska även gälla för vapenmäklare

Eftersom vapenmäklarverksamhet enligt regeringens förslag ska kräva till- stånd enligt vapenlagen bör även de flesta andra bestämmelser som anknyter till tillståndskravet utvidgas till att omfatta vapenmäklarverk- samhet.

Det innebär att kraven enligt 2 kap. 10 a–c §§ vapenlagen på att juridiska personer som driver handel med skjutvapen ska ha en av Polis- myndigheten godkänd föreståndare och, i vissa fall, en ersättare bör gälla även beträffande vapenmäklarverksamhet. Likaså bör återkallelse av till-

stånd att bedriva vapenmäklarverksamhet ske på samma grunder som åter- Prop. 2020/21:42 kallelse av vapenhandlartillstånd enligt 6 kap. 3 § vapenlagen. Vidare bör

möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att enligt 11 kap. 2 § c vapenlagen meddela närmare före- skrifter om kraven på kunskap för att få driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel även gälla för vapenmäklar- verksamhet.

Dessutom bör möjligheten för regeringen enligt 4 § tredje stycket lagen om krigsmateriel att meddela undantag från kravet på tillhandahållande- tillstånd för vapenhandlarverksamhet som regleras genom vapenlagen utvidgas till att omfatta vapenmäklarverksamhet. På så sätt kommer det finnas möjlighet att undvika krav på både vapenmäklartillstånd enligt vapenlagen och tillhandahållandetillstånd enligt lagen om krigsmateriel.

Vad är en vapenmäklare?

Svenska Jägareförbundet, Umeå universitet, Naturvårdsverket och Sveriges Jordägareförbund anser att det är otydligt vad som avses med vapenmäklare. Svenska Jägareförbundet och Umeå universitet framhåller bl.a. att det inte är tydligt om begreppet omfattar jakt- och skytteklubbar och andra aktörer, såsom Blocket.se, som tillhandahåller vapenannonser.

Ändringsdirektivets definition av vapenmäklare avser fysiska och juridiska personer vars näringsverksamhet helt eller delvis består av att förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition. Vidare omfattar direktivets definition dem vars näringsverksamhet helt eller delvis består av att arrangera överföring av skjutvapen, vapendelar eller ammunition inom landet eller mellan olika länder.

Utifrån denna definition kan man enligt regeringen dra slutsatsen att den som endast förmedlar enstaka affärer inte är att betrakta som en vapenmäklare. Vidare kan inte personer eller företag som endast tillhandahåller annonser, utan att på andra sätt bidra till transaktioner, anses arrangera transaktioner och träffas av vapenmäklarregleringen. Inte heller kan personer eller företag som endast anlitas för att utföra transporter av skjutvapen, sådana vapendelar som jämställs med skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition betraktas som vapenmäklare.

Med anledning av synpunkterna om att vapenmäklarbegreppet är otydligt och att regeringen i avsnitt 6.2 föreslår att vapenmäklarverksamhet utan tillstånd ska straffbeläggas, bör vad som är mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition framgå av lagtexten. Regeringen föreslog i lagrådsremissen en definition som var utformad med ändringsdirektivet som förebild. Lagrådet föreslår emellertid en lydelse som enligt Lagrådet får anses vedertagen i svensk författningstext, nämligen yrkesmässig förmedling. Regeringen instämmer i att en sådan definition bör användas. Yrkesmässig förmedling förekommer redan i andra delar av förslaget (se t.ex. 2 kap. 9 §) och omfattar enligt regeringens bedömning de verksamheter som ändringsdirektivet avser. Den närmare gränsdragningen kring vad som ska anses utgöra vapenmäklare respektive vapenmäklarverksamhet får emellertid ytterst avgöras i rättstillämpningen.

Prop. 2020/21:42 I anslutning till vapenmäklarbegreppet påpekar Lagrådet vidare att det inte alltid är så lätt att avgöra i vilken rättslig egenskap en mellanman agerar och att det kan vara svårt att i praktiken dra gränsen t.ex. mellan den som på uppdrag av köpare handlar ammunition och den som sammanför köpare med säljare för handel med ammunition; inte i något av fallen behöver det vara så att mellanmannen tar fysisk befattning med ammunitionen. Lagrådet anser mot den bakgrunden att det finns skäl att klargöra om den som yrkesmässigt förmedlar men även är ombud för en av parterna ska anses falla under tillståndskravet för mäklare eller om näringsidkaren då ska anses bedriva egen ammunitionshandel som inte kräver tillstånd enligt vapenlagen.

Regeringen anser att den grundsyn som gäller näringsidkare som bedriver mäklarverksamhet, dvs. att mäklaren ska vara en opartisk mellanman, även ska gälla vapenmäklare (jfr exempelvis 8 § andra stycket och 15 § fastighetsmäklarlagen [2011:666]). Det innebär att en vapenmäklare alltså inte bör åta sig att som ombud företräda en säljare gentemot en köpare eller en köpare gentemot en säljare. Om det bedrivs verksamhet som enligt normala bedömningsgrunder i realiteten är förmedling ska det dock för lagens tillämpning inte spela någon roll om vapenmäklaren också är ombud för någon av parterna.

6.2Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan tillstånd och yrkesmässig förmedling till personer som saknar tillstånd

Regeringens förslag: Att driva vapenmäklarverksamhet utan tillstånd ska vara straffbelagt på samma sätt som vapenhandlarverksamhet med skjutvapen utan tillstånd.

Det ska införas krav på vapenmäklare att kontrollera att den som vill köpa t.ex. skjutvapen, vissa vapendelar och ammunition har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Yrkesmässig förmedling av sådan egendom till någon som inte har rätt att inneha den ska kriminaliseras.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan tillstånd

	Enligt artikel 16 i vapendirektivet ska medlemsstaterna fastställa ett
	sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som
	antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa
	att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, propor-
	tionella och avskräckande.
	I enlighet med vapendirektivets krav på sanktioner är kravet på tillstånd
	för vapenhandel i 2 kap. 1 § vapenlagen straffbelagt genom bestämmelsen
	i 9 kap. 2 § f vapenlagen. Enligt den	bestämmelsen	döms den	som
42	uppsåtligen eller av oaktsamhet driver	handel med	skjutvapen	utan
42

tillstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Att regeringen nu Prop. 2020/21:42 föreslår att vapenmäklarverksamhet – i enlighet med ändringsdirektivet –

ska kräva tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen talar för att även det kravet straffbeläggs. Eftersom vapenhandel och vapenmäklarverksamhet utan tillstånd framstår som lika straffvärda förfaranden finns det inte heller någon anledning att göra skillnad mellan kraven på tillstånd i detta avseende. Vidare kan noteras att viss vapenmäklarverksamhet utan tillstånd redan i dag är straffbelagd genom en straffbestämmelse i 25 § lagen om krigsmateriel. Enligt regeringen bör därför 9 kap. 2 § f vapenlagen utvidgas till att omfatta den som uppsåtligen eller av oaktsamhet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition utan tillstånd.

I avsnitt 10 föreslår regeringen en övergångsbestämmelse gällande tillstånd för mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Krav på vapenmäklare att kontrollera tillstånd samt kriminalisering av förmedling till personer som saknar tillstånd

Enligt 2 kap. 9 § vapenlagen får skjutvapen eller ammunition endast över- låtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Vidare får skjutvapen och ammunition, enligt 3 kap. vapenlagen, endast lånas ut under vissa förutsättningar. Bestämmelserna är straffbelagda. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller lånar ut skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet kan dömas för vapenbrott enligt 9 kap. 1 § vapenlagen, och den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha den kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att en vapenhandlare som överlåter skjutvapen eller ammunition har en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. I avsnitt

8.5föreslås att 2 kap. 9 § vapenlagen även ska omfatta överlåtelse av vapenmagasin och ljuddämpare samt att överlåtelse av sådan egendom i strid med bestämmelsen ska kriminaliseras.

Både för att främja syftet bakom kraven på reglering av mäklarverk- samhet enligt ändringsdirektivet – att motverka missbruk av vapen för brottslig verksamhet – och för att främja efterlevnaden av vapendirektivets krav på tillstånd för innehav av vissa skjutvapen och viss ammunition, bör även de vapenmäklare som förmedlar vapen eller ammunition vara skyldiga att kontrollera att köparen har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. En sådan bestämmelse är också i linje med den höga skydds- nivå som svensk vapenlagstiftning generellt sett har. Yrkesmässig förmed- ling av vapen och ammunition omfattas dock som regel inte av nu aktuella bestämmelser. Bestämmelsen i 2 kap. 9 § vapenlagen bör därför ändras så att det klart framgår att skjutvapen endast får yrkesmässigt förmedlas till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Vidare bör 9 kap. 1 § och 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen på motsvarande sätt ändras så att yrkesmässig förmedling av skjutvapen respektive ammunition till någon som inte har rätt att inneha egendomen kriminaliseras. Otillåten yrkesmässig förmedling av skjutvapen bör också kunna utgöra grovt eller synnerligen grovt vapenbrott enligt 9 kap 1 a § vapenlagen. Vid bedömningen av om förmedling av vapen till någon som inte har rätt till

Prop. 2020/21:42 egendomen ska bedömas som grovt eller synnerligen grovt vapenbrott bör

– på motsvarande sätt som gäller vid innehav, överlåtelse eller utlåning – särskilt beaktas antalet vapen som förmedlingen avsett och om det rört sig om vapen av särskilt farlig beskaffenhet.

7Åtgärder för att motverka förbjudna skjutvapen

I artikel 6.1 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet stadgas att medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att för- bjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som klassificeras i kategori A. En sådan skyldighet gällde även enligt direktivets tidigare lydelse men omfattade då inte väsentliga delar. I artikel 6.1 anges också att medlemsstaterna ska säkerställa att skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som innehas olagligt i strid med detta förbud beslagtas.

De skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som omfattas av förbudet enligt artikel 6.1, dvs. som klassificeras i kategori A, framgår av bilaga 1 del II till direktivet. I bilagan delas de skjutvapen och andra föremål som omfattas av direktivet in i olika kategorier. Till kategori A, som kallas ”förbjudna skjutvapen”, hänförs sedan tidigare explosiva militära missiler och startlavetter, helautomatiska skjutvapen, skjutvapen maskerade som andra föremål samt vissa typer av ammunition. Genom ändringsdirektivet läggs fyra punkter till i kategori A enligt följande.

1.Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen.

2.Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:

–Korta skjutvapen med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning (a), om

–en laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet (i), eller

–en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner sätts in i det (ii).

–Långa skjutvapen med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning (b), om

–en laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet (i), eller

–en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner sätts in i det (ii).

3.Halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.

4.Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

Tilläggen innebär bl.a. att vissa halvautomatiska skjutvapen som tidigare Prop. 2020/21:42 klassificerades i kategori B, dvs. skjutvapen för vilka det krävs tillstånd,

klassificeras om till kategori A, dvs. förbjudna vapen.

Förutom att fler vapen klassificeras i kategori A innebär ändrings- direktivet att möjligheten till undantag från kravet på att förbjuda förvärv och innehav av föremål i kategorin inskränks. I vapendirektivets tidigare lydelse gavs medlemsstaterna en generell möjlighet att i särskilda fall bevilja tillstånd för skjutvapen och ammunition i kategori A, om det inte stred mot allmän ordning och säkerhet. Genom ändringsdirektivet togs den generella möjligheten till undantag bort. I stället anges i artikel 6.2–6.6 specifika ändamål för vilka medlemsstaterna under vissa förutsättningar och i undantagsfall får bevilja tillstånd.

Ett flertal remissinstanser, såsom Eksjö kommun, Linköpings kommun, Skurups kommun, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Vapen- ägares Förbund, har invändningar mot den omklassificering som skett genom ändringsdirektivet. Sådana invändningar framförs också av ett flertal organisationer som har inkommit med spontana svar, främst skytte- organisationer såsom Edsvalla Skytteförening, Föreningen Precisions- skyttarna, Gustavsbergs Pistolskytteklubb, Gustavsbergs Dynamiska Skyttar, Kungsbacka-Wiske Sportskyttar, Lidingö Sportskytteklubb, Nätra Skyttegille, Rosersbergs PK, Sjöormens PK, Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening, Ystads Pistolskytteklubb, Österlens Pistolskytte- klubb och Svenska Western Skytteförbund. Bland annat framförs att omklassificeringen av vissa halvautomatiska skjutvapen innebär problem vid internationellt tävlande för målskyttar, på grund av att vapen i kategori A inte får tas med på flygplan och att överföring av sådana vapen mellan medlemsstater är omgärdat av en omfattande byråkrati.

Med anledning av synpunkterna finns det anledning att poängtera att det vid genomförandet av ändringsdirektivet inte finns någon möjlighet att påverka den omklassificering som skett genom ändringsdirektivet. Förslagen i detta avsnitt är endast en följd av den omklassificering som gjorts och går inte utöver vad som krävs för att genomföra ändrings- direktivet i denna del. Vidare har regeringen inte anledning att generellt ta ställning till hur klassificeringen till de olika kategorierna ska göras, annat än när det föranleds av de framlagda förslagen.

7.1Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i vapenlagstiftningen

Regeringens förslag: Det ska uttryckligen anges i vapenlagen att explosiva missiler och startlavetter är föremål som jämställs med skjut- vapen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås att explosiva ”militära” missiler ska jämställas med skjutvapen.

Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund avstyrker för- slaget och Svenska Jägareförbundet ställer sig frågande till det. Statens

Prop. 2020/21:42	försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska
	museer har inga invändningar mot förslaget men önskar förtydligande av
	vad som avses med explosiva missiler och startlavetter.
	Skälen för regeringens förslag: Vapenlagens (1996:67) och vapen-
	förordningens (1996:70) tillståndsreglering omfattar skjutvapen, föremål
	som enligt	1 kap. 3 § vapenlagen	jämställs med	skjutvapen	och
	ammunition. Med skjutvapen förstås enligt 1 kap. 2 § vapenlagen vapen
	med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med
	hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra
	liknande utskjutningsmedel. Enligt 1 kap. 3 § vapenlagen jämställs ett
	antal i paragrafen uppräknade föremål med skjutvapen, såsom obrukbara
	vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen (punkt b) och
	slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och
	mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrnings-
	anordningar (punkt f).
	När det gäller de vapen som sedan tidigare klassificeras i kategori A kan
	konstateras att regeringen, i samband med genomförandet av vapen-
	direktivet i dess ursprungliga version, uttalat att de omfattas av vapen-
	lagstiftningen	(prop. 1995/96:52 s. 36). Det stämmer		dock inte	helt.
	Explosiva militära missiler och startlavetter faller varken in under
	definitionen av skjutvapen eller kan anses vara med skjutvapen jämställda
	föremål. För att explosiva militära missiler och startlavetter – i enlighet
	med vad regeringen tidigare uttalat – ska omfattas av vapenlagstiftningen
	behöver sådana föremål anges vara med skjutvapen likställda föremål
	enligt 1 kap. 3 § vapenlagen. Svenska Jägareförbundet ställer sig frågande
	till behovet av att inkludera explosiva militära missiler och startlavetter i
	vapenlagstiftningen eftersom dessa föremål torde omfattas av krigs-
	materiellagstiftningen. Med hänsyn till att vapenlagstiftningen är anpassad
	till de krav för tillstånd som ställs i vapendirektivet och att övrig reglering
	som genomför vapendirektivet i huvudsak finns samlad i vapen-
	lagstiftningen, anser regeringen dock att explosiva militära missiler och
	startlavetter, i enlighet med vad som tidigare har uttalats, bör regleras i
	vapenlagstiftningen. Däremot anser regeringen inte att det finns skäl att i
	vapenlagstiftningen göra skillnad på explosiva militära missiler och andra
	explosiva missiler. Det bör således		anges i 1 kap. 3 § vapenlagen att
	explosiva missiler och startlavetter är sådana föremål som i vapenlagen
	jämställs med skjutvapen.
	Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och
	transporthistoriska museer önskar förtydligande av vad som avses med
	explosiva missiler och startlavetter. En explosiv missil kan beskrivas som
	en fjärrstyrd eller självstyrande raket- eller jetmotordriven projektil
	försedd med sprängladdning. En startlavett är en anordning som används
	för att skjuta iväg explosiva missiler.
	När det gäller vapen som omklassificerats till kategori A genom
	ändringsdirektivet, kan konstateras att de halvautomatiska vapen som till-
	förts kategorin (punkterna 6–8) omfattas av vapenlagens definition av
	skjutvapen. Vidare omfattas samtliga sådana vapendelar som är väsentliga
	delar enligt artikel 1.2 av 1 kap. 3 § f vapenlagen och således av samma
	regler om tillstånd som skjutvapen. Däremot kan det noteras att det kan
	krävas ändringar i Polismyndighetens föreskrifter. När det gäller sådana
46	skjutvapen som faller in under punkt 9 i kategori A, dvs. skjutvapen som

tillhör kategori A men som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande Prop. 2020/21:42 ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till

salutvapen eller akustiska vapen, är de att betrakta som obrukbara vapen som enligt 1 kap. 3 § b vapenlagen är underkastade samma tillståndskrav som motsvarande brukbara skjutvapen. Även sådana vapen omfattas alltså, utan någon författningsändring, av vapenlagstiftningens tillstånds- reglering.

7.2Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna skjutvapen

Regeringens förslag: Tillstånd för innehav av vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt vapendirektivet, och som huvud- sakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde, ska endast få meddelas om vapnet har deaktiverats.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet anser att befintlig reglering om tillstånd till vapen för jakt och målskytte är förenlig med ändringsdirektivets krav på åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av de vapen som klassificeras i kategori A. Försvarsmakten har synpunkter på i vilken mån det skytte med kategori A-vapen som bedrivs inom vissa skytte- organisationer bör kunna tillåtas. Polismyndigheten och Förvaltnings- rätten i Malmö anser att vissa av de ändringar som krävs för att svensk reglering ska bli förenlig med ändringsdirektivets krav bör regleras i lag. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkamps- förbundet framför att den möjlighet som finns att tillåta målskyttar att inneha vapen i kategori A bör genomföras genom generella innehavs- tillstånd som knyts till personen istället för till ett visst vapen.

Därutöver har ett stort antal spontana svar inkommit. Stockholms Luft- värnsförenings Skytteförening och Västsvenska Dynamiker anser liksom vissa remissinstanser att befintlig reglering är förenlig med ändrings- direktivet. Ett flertal organisationer, såsom Stockholms Luftvärns- förenings Skytteförening, Västsvenska Dynamiker, Edsvalla Skytte- förening, Föreningen Precisionsskyttarna, Gustavsbergs Pistolskytte- klubb, Gustavsbergs Dynamiska Skyttar, Kungsbacka-Wiske Sportskyttar, Lidingö Sportskytteklubb, Nätra Skyttegille, Rosersbergs PK, Sjöormens PK, Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening, Stålrings Ammunition Konsult AB, Ystads Pistolskytteklubb, Österlens Pistolskytte- klubb och Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, och ett antal privatpersoner anser liksom Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkampsförbundet att den möjlighet som finns att tillåta målskyttar att inneha vapen i kategori A bör genomföras genom generella innehavs- tillstånd som knyts till en person i stället för till ett visst vapen.

Prop. 2020/21:42

Skälen för regeringens förslag

Befintliga krav för tillstånd till innehav av skjutvapen och ammunition

I 2 kap. 1 § vapenlagen finns de grundläggande bestämmelserna om att det krävs tillstånd för innehav av skjutvapen och ammunition. Från kravet på innehavstillstånd finns ett antal undantag, t.ex. att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser, och att den som har vapenhandlar- tillstånd har rätt att inneha de vapen som anges i tillståndet (2 kap. 8 och 10 d §§ vapenlagen).

Enligt 2 kap. 3 § vapenlagen får tillstånd att inneha skjutvapen meddelas enskilda personer. Därutöver får sammanslutningar för jakt- och målskytte beviljas innehavstillstånd för skjutvapen som ska ingå i verksamheten, t.ex. för utlåning till föreningens medlemmar. Vidare får tillstånd meddelas huvudmän för vissa typer av museer beträffande skjutvapen som ska ingå i samlingarna. Dessutom får innehavstillstånd meddelas auktori- serade bevakningsföretag för utlåning till väktare som har tillstånd att som lån inneha ett sådant skjutvapen.

Av 2 kap. 4 § vapenlagen framgår att en enskild person kan få tillstånd att inneha skjutvapen i princip endast om den enskilde behöver vapnet för ett godtagbart ändamål. Godtagbara ändamål är enligt 2 kap. 5 a § vapen- förordningen jakt, målskytte, skydd och avlivning av fällfångade djur. Om det finns synnerliga skäl får tillstånd meddelas också för andra ändamål, s.k. udda ändamål. Förutom tillstånd för skjutning för vissa ändamål kan en enskild, enligt 2 kap. 4 § vapenlagen, också meddelas innehavstillstånd om vapnet har samlar-, prydnads- eller affektionsvärde.

Som en generell förutsättning för tillstånd att inneha skjutvapen gäller enligt 2 kap. 5 § första stycket vapenlagen att det skäligen ska kunna antas att vapnet inte kommer att missbrukas. Vidare förutsätter tillstånd för skjutning att vapnet är lämpat för det ändamål som tillståndet ska avse.

Vad specifikt gäller helautomatiska vapen och enhandsvapen, med undantag för start- eller signalvapen, gäller enligt 2 kap. 6 § vapenlagen att tillstånd får meddelas endast om det finns synnerliga skäl.

I samband med Sveriges inträde i EU konstaterades att tillstånd till de vapen som då ingick i kategori A endast kunde bli aktuellt när det gäller helautomatiska vapen för tävlingsbruk. Mot bakgrund av att det enligt 2 kap. 6 § vapenlagen krävs synnerliga skäl för att få tillstånd att inneha helautomatiska vapen gjordes bedömningen att kravet på åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av vapen i kategori A i huvudsak var uppfyllt (prop. 1995/96:52 s. 35 f.). Eftersom ändringsdirektivet innebär att fler vapen och väsentliga delar omfattas av förbudet enligt artikel 6 och att möjligheterna till undantag har inskränkts är det emellertid inte längre möjligt att med hänvisning enbart till kravet på synnerliga skäl hävda att Sverige uppfyller direktivets krav.

Lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv innehåller en detaljerad analys av i vilken utsträckning befintlig reglering tillåter förvärv och innehav av vapen och ammunition i kategori A och, när så är fallet, om regleringen är förenlig med något av undantagen från förbudet eller om det krävs författningsändringar för att svensk rätt ska vara förenlig med artikel 6. Av genomgången framgår att

befintlig reglering till allra största delen redan är förenlig med artikel 6. I Prop. 2020/21:42 vissa delar krävs emellertid författningsändringar, antingen på lag- eller föreskriftsnivå. Dessa delar analyseras särskilt i det följande.

Innehav av skjutvapen för jakt och avlivning av fällfångade djur

För att få tillstånd att inneha vapen för jakt krävs som huvudregel, enligt 2 kap. 4 § vapenförordningen, att sökanden har avlagt prov som visar att han eller hon har grundläggande kännedom om jakt och viltvård samt kan handha vapnet, s.k. jägarexamen. Den som har avlagt jägarexamen anses ha behov av jaktvapen. Enligt 30 § jaktlagen (1987:259) får endast de vapen som regeringen föreskriver användas vid jakt. Denna föreskriftsrätt har regeringen genom 10 § jaktförordningen (1987:905) delegerat vidare till Naturvårdsverket som har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18 som har ändrats genom bl.a. NFS 2010:9). Av Naturvårdsverkets föreskrifter framgår att helauto- matiska vapen inte är tillåtna vid jakt men att vissa typer av halv- automatiska vapen får användas. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter får t.ex. enhandsvapen i kaliber .22 (5,6 mm), oavsett om det är ett halv- automatiskt enhandsvapen med så stor magasinkapacitet att de utgör kategori A-vapen, användas vid jakt efter vissa djurarter under jord och med ställande hund.

I artikel 6.2–6.6 finns inget undantag från förbudet mot förvärv och
innehav av skjutvapen i kategori A som tar sikte på tillstånd för jakt eller
avlivning av fällfångade djur. Det krävs därför, till skillnad från vad
Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytte-
förbundet anser, författningsändringar för att svensk rätt ska vara förenlig
med artikel 6. Någon lagändring är dock inte påkallad, utan regleringen
bör ske på lägre författningsnivå.
Innehav av skjutvapen för målskytte
Såväl enskilda personer som sammanslutningar för målskytte kan beviljas
tillstånd till innehav av skjutvapen för målskytte. För att en samman-
slutning ska kunna beviljas innehavstillstånd för målskytte krävs enligt
2 kap. 3 § 2 vapenlagen dels att den uppfyller höga krav på säkerhet i fråga
om handhavande av vapen, dels att den har auktoriserats enligt 2 kap. 17 §
vapenlagen eller är ansluten till en auktoriserad sammanslutning. För att
en enskild person ska få tillstånd att inneha vapen för målskytte krävs
enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen, utöver de allmänna kraven för att få
inneha ett vapen avsett för skjutning, att sökanden är aktiv medlem i en
sammanslutning som antingen har auktoriserats enligt vapenlagen eller är
ansluten till en sådan auktoriserad sammanslutning och som inom ramen
för sin verksamhet bedriver skytte med sådant vapen som ansökan avser.
Kravet brukar kallas aktivitetskravet.
För att få tillstånd att inneha helautomatiska vapen eller enhandsvapen
för målskytte krävs även, enligt 2 kap. 6 § vapenlagen, att det finns
synnerliga skäl. Kravet på synnerliga skäl innebär att en mycket restriktiv
bedömning ska göras (RÅ 2004 ref. 32). För tillstånd för helautomatiska
vapen som inte är enhandsvapen krävs enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen
dessutom att sökanden ska ha fyllt 20 år, ha visat prov på särskild skjut-
skicklighet och vara aktiv medlem i en sammanslutning för skytte vars	49
	49

Prop. 2020/21:42 verksamhet Försvarsmakten har förklarat vara av betydelse för total- försvaret.

När det gäller halvautomatiska vapen för målskytte skiljer sig kraven för tillstånd delvis åt för enhandsvapen respektive andra vapen. Förutom att det för tillstånd till halvautomatiska enhandsvapen krävs synnerliga skäl krävs, enligt 2 kap. 3 § vapenförordningen, att sökanden har visat prov på särskild skjutskicklighet och som huvudregel har fyllt 18 år. Polismyndig- heten har dessutom utfärdat föreskrifter och allmänna råd om aktivitets- kravet för enhandsvapen (PMFS 2016:4, FAP 551–3). För halvauto- matiska vapen som inte är enhandsvapen gäller enligt 2 kap. 3 § vapen- förordningen att sökanden ska vara ordinarie hemvärnssoldat eller uppfylla det allmänna aktivitetskravet. Det saknas närmare föreskrifter om krav på skjutskicklighet och det allmänna aktivitetskravet för halvauto- matiska vapen som inte är enhandsvapen.

Befintliga krav för att få tillstånd att inneha hel- och halvautomatiska vapen för målskytte är alltså restriktiva men innebär ändå att tillstånd till vapen i kategori A under vissa förutsättningar kan meddelas. Både hel- och halvautomatiska vapen som ingår i kategori A används också i dag vid målskytte inom vissa förbund. För att tillstånd till vapen i kategori A för målskytte ska kunna meddelas även i fortsättningen krävs alltså att något av undantagen i artikel 6.2–6.6 kan göras gällande.

Enligt artikel 6.2 finns en möjlighet att i undantagsfall bevilja tillstånd för innehav av skjutvapen i kategori A för ändamål som rör det nationella försvaret, om detta inte är i strid mot allmän säkerhet eller allmän ordning.

Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet utgör i dag frivilliga försvarsorganisationer enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna utgör en viktig del av Sveriges totalförsvar. De frivilliga organisationernas betydelse kommer också till uttryck i den proposition som ligger till grund för Riksdagens försvarsbeslut för tiden 2016–2020 där det anförs att den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen slås det fast att planeringen för det civila försvaret bör återupptas och att de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att bidra till totalförsvaret och därmed även samhällets krisberedskap bör långsiktigt säkerställas (prop. 2014/15:109 s. 104 och 114 f.).

Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Skyttesportförbundet samt vissa andra skytteorganisationer bidrar dessutom till Försvarsmaktens verksamhet genom utbildningsinsatser och genom den allmänna övnings- och tävlingsverksamheten. Försvarsmakten har framhållit att allt frivilligt klubb- och tävlingsskytte på sikt bidrar till svensk totalförsvarsförmåga eftersom det dels ger Försvarsmakten möjlighet att rekrytera personer som redan har kunskap och erfarenhet av skytte och vapenhantering, dels ger anställda inom Försvarsmakten möjlighet att på fritiden kunna träna, tävla och utveckla sin skjutskicklighet. Av den anledningen är det enligt Försvarsmakten också viktigt att de civila skytteorganisationerna tillåts att bedriva skytte med vapen som liknar dem som används inom försvaret. Den skytteverksamhet som i dag bedrivs med sådana vapen som ingår i kategori A är därför, enligt Försvarsmaktens uppfattning, av stor betydelse för Försvarsmaktens verksamhet och Sveriges totalförsvar.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det målskytte som bedrivs inom de frivilliga försvarsorganisationerna med kategori A-vapen har en sådan betydelse för det nationella försvaret som krävs för att få göra undantag enligt artikel 6.2. Även målskytte som bedrivs inom andra skytteförbund än de som tillhör de frivilliga försvarsorganisationerna kan ha sådan betydelse för det nationella försvaret som krävs för att göra undantag enligt artikel 6.2. Dynamiska Sportskytteförbundet utgör, så som Försvarsmakten anför, ett exempel på ett sådant skytteförbund.

För att få tillämpa undantaget i artikel 6.2 krävs dock – utöver att tillstånd är påkallat med hänsyn till nationella försvaret – även att tillståndsgivningen är begränsad till enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall och inte strider mot allmän säkerhet eller allmän ordning. När det gäller tillstånd till helautomatiska vapen och enhands- vapen uppfylls kravet på restriktivitet genom att det enligt 2 kap. 6 § vapenlagen krävs synnerliga skäl för tillstånd. När det gäller sådana halv- automatiska vapen i kategori A som inte är enhandsvapen kan det dock krävas författningsändringar för att leva upp till ändringsdirektivets krav på att tillstånd ska få meddelas endast i enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall. Polismyndigheten och Förvaltningsrätten i Malmö anser att sådana ändringar bör regleras i lag. Eftersom ett direktiv endast är bindande med avseende på det resultat som ska uppnås anser regeringen dock att det är tillräckligt att eventuella ändringar sker på lägre författningsnivå. Polismyndigheten föreslår också att ändringsdirektivets krav i stället kan tillgodoses genom att det i vapenlagen införs krav på synnerliga skäl för tillstånd till halvautomatiska skjutvapen i kategori A på samma sätt som i dag gäller för enhandsvapen och helautomatiska skjutvapen. Detta vore dock att gå längre än ändringsdirektivet kräver.

Enligt artikel 6.6 finns även en möjlighet för medlemsstaterna att i undantagsfall bevilja tillstånd för innehav av sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6 och 7 i kategori A, dvs. helautomatiska vapen som omvandlats till halvautomatiska vapen samt halvautomatiska vapen med särskilt stor magasinkapacitet, just för målskyttar. Det förut- sätter dock att ett antal särskilt angivna villkor är uppfyllda.

Befintlig reglering uppfyller endast delvis de villkor som anges i artikel

6.6.Framför allt motsvarar aktivitetskraven enligt gällande föreskrifter inte kraven på aktivitet enligt artikeln, som att målskytten enligt led c ska ha bedrivit målskytte vid en officiellt erkänd skyttesportorganisation under minst tolv månader. För att det ska vara möjligt att använda undantaget krävs därför författningsändringar. Någon lagändring är dock inte påkallad.

Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkamps- förbundet samt ett flertal skytteorganisationer och privatpersoner som inkommit med spontana svar anser att undantaget för målskyttar bör genomföras på så sätt att tillstånd knyts till personen i stället för till ett vapen. Som skäl anförs bl.a. att det är i enlighet med ändringsdirektivets intention som i artikel 6.6 ger möjlighet till undantag för ”målskyttar” och inte för ”vapen för målskytte”. Vidare anför de att tillstånd knutna till personen skulle undvika onödig byråkrati och kostnader för enskilda eftersom en person som har tillstånd till ett vapen för jakt inte skulle behöva söka licens för ett till likadant vapen för målskytte. I den

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 proposition som bl.a. behandlar genomförande av 2008 års ändrings- direktiv konstaterade regeringen dock att en sådan ordning är främmande för svensk vapenlagstiftning, som bygger på att skjutvapen får innehas endast för särskilt angivna ändamål, och att det skulle innebära en påtaglig försämring av skyddsnivån. Några generella tillstånd för förvärv och innehav av skjutvapen infördes därför inte (prop. 2010/11:72 s. 54). Samma skäl gör sig fortfarande gällande.

Sammanfattningsvis är befintliga bestämmelser om tillstånd för innehav av vapen för målskytte, till skillnad från vad bl.a. Sveriges Vapenägares Förbund och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet anser, inte fullt ut förenliga med förbudet i artikel 6. De ändringar som behövs för att Sverige ska kunna göra gällande undantagen i artikel 6.2 eller 6.6 kräver dock inte ändring i lag.

Enskildas innehav av skjutvapen för andra ändamål än skjutning

En enskild person får enligt 2 kap. 4 § vapenlagen meddelas tillstånd att, för andra ändamål än skjutning, inneha skjutvapen som huvudsakligen har samlarvärde, prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för sökanden. Befintlig reglering innebär att sådana tillstånd i vissa undantagsfall kan avse vapen i kategori A.

Enligt artikel 6.3 första stycket får medlemsstaterna, under vissa förut- sättningar, i undantagsfall bevilja samlare tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen i kategori A. Som utvecklas i lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv anser regeringen att befintlig reglering om tillstånd för samlingsändamål uppfyller kraven i artikel 6.3 för att få bevilja samlare tillstånd att inneha vapen i kategori A. När det gäller tillstånd till vapen i kategori A som har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde finns dock inget utrymme för undantag enligt artikel 6.2–6.6. Befintlig reglering står alltså i strid med artikel 6 och måste ändras. Regeringen anser att regleringen bör ändras genom att det för tillstånd till vapen i kategori A som har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde – i stället för befintligt krav i 2 kap. 5 a § vapenlagen på att vapnet ska göras varaktigt obrukbart, om det inte finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick – införs krav på att vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. Ett kategori A-vapen som har deaktiverats enligt genomförandeförordningen ändrar, till skillnad från vapen som endast gjorts obrukbara, karaktär till ett kategori C-vapen (punkt 6 under kategori C i bilaga 1 del II). Genom en sådan ändring blir svensk rätt således förenlig med artikel 6.

I lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv föreslogs att kravet på deaktivering förs in i ett nytt stycke i 2 kap. 5 a § vapenlagen, i vilket en hänvisning görs till sådana vapen som avses i 6 a § första stycket. Förslaget med en sådan hänvisning byggde på den ändring, innebärande ett utökat krav på omprövning av vapentillstånd, som samtidigt föreslogs i den bestämmelsen. När regeringen nu inte föreslår något sådant utökat krav på omprövning (se avsnitt 7.3) måste det i stället framgå direkt i det nya stycket i 2 kap. 5 a § vilka vapen som avses.

I avsnitt 10 föreslår regeringen att kravet på deaktivering inte ska gälla Prop. 2020/21:42 vid förnyelse av vissa tillstånd.

7.3	Omprövning av tillstånd

Regeringens bedömning: Nuvarande ordning är tillräcklig för att upp-
fylla ändringsdirektivets krav på regelbunden omprövning av kategori
A-vapen med ett intervall som inte överstiger fem år.
Något krav på tidsbegränsning av ammunitionstillstånd behövs inte
för att uppfylla ändringsdirektivets krav på regelbunden omprövning av
ammunition som ingår i kategori A.

Genomförandepromemorians bedömning stämmer inte överens med
regeringens bedömning. I promemorian föreslås att tillstånd att inneha
vapen som klassificerats som s.k. förbjudna kategori A-vapen ska
tidsbegränsas till att gälla i högst fem år.
Remissinstanserna: Sveriges Vapenägares Förbund, Svenska Dynam-
iska Sportskytteförbundet och Svenska Mångkampsförbundet avstyrker
förslaget, bl.a. eftersom de anser att nuvarande ordning uppfyller
ändringsdirektivets krav på att tillstånd ska omprövas var femte år. Statens
försvarshistoriska museer, Statens maritima och transporthistoriska
museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att det bör göras
undantag från kravet på tidsbegränsning av tillstånd när det gäller museer.
Svenska Pilstolskytteförbundet anser inte att vissa halvautomatiska vapen
och enhandsvapen för flerskott bör omfattas av krav på tidsbegränsning.
Därutöver har cirka 20 spontana svar inkommit, främst från jakt- och
skytteorganisationer såsom Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Edsvalla
Skytteförening, Föreningen Precisionsskyttarna, Gustavsbergs Pistol-
skytteklubb, Kungsbacka-Wiske Sportskyttar, Lidingö Sportskytteklubb,
Nätra Skyttegille, Stockholms Militära och Polisiära Skytteförening,
Sveriges Metallsilhuettförbund, Ystads Pistolskytteklubb och Österlens
Pistolskytteklubb, men även ett antal privatpersoner. De menar liksom
vissa remissinstanser att nuvarande ordning uppfyller ändringsdirektivets
krav på att ompröva tillstånd var femte år. Sveriges Metallsilhuettförbund
anför också att kravet på tidsbegränsning av tillstånd till enhandsvapen för
flerskott bör tas bort.
Skälen för regeringens bedömning
Kraven på omprövning av vapentillstånd bör inte ändras
Enligt artikel 6.7 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet ska
tillstånd som beviljas enligt artikel 6, dvs. tillstånd till vapen, väsentliga
delar och ammunition i kategori A, regelbundet omprövas med intervaller
som inte överstiger fem år. Artikeln saknar motsvarighet i direktivets
tidigare lydelse.
Enligt 2 kap. 6 a § vapenlagen ska tillstånd för en enskild att inneha
helautomatiska vapen eller enhandsvapen för flerskott tidsbegränsas till att
gälla i högst fem år. Det gäller dock inte om särskilda skäl talar emot en
sådan begränsning. När det gäller helautomatiska vapen och enhandsvapen
för flerskott sker alltså en omprövning som regel med femårsintervall.		53

Prop. 2020/21:42 Utöver den omprövning som görs vid ansökan om förnyat tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott görs även en omprövning under tillståndstiden av tillstånd att inneha skjutvapen om det framkommer något som kan föranleda en återkallelse av tillståndet enligt 6 kap. 1 § vapenlagen. Ett tillstånd ska bl.a. återkallas om en tillstånds- havare har visat sig olämplig att inneha skjutvapen, förutsättningarna för tillståndet inte längre finns eller det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

För att kontrollera att en person inte är olämplig att inneha ett skjutvapen samkörs vapeninnehavarregistret löpande med misstanke- och belastningsregistret. Utöver de uppgifter som kan inhämtas i de datasystem som Polismyndigheten har tillgång till kan ett omprövningsförfarande även inledas utifrån andra omständigheter som på annat sätt kommit till myndighetens kännedom, t.ex. genom en anmälan av läkare enligt 6 kap. 6 § vapenlagen.

Den omprövning som i dag säkerställs genom 2 kap. 6 a § vapenlagen omfattar inte tillstånd till alla skjutvapen i kategori A. Den avstämning som görs mot misstanke- och belastningsregistret och de övriga kontroller som görs och som kan föranleda en återkallelse av vapentillstånd får dock anses uppfylla kravet på regelbunden omprövning enligt artikel 6.7 i direktivet. Kravet på tidsbegränsning av enskildas tillstånd i 2 kap. 6 a § vapenlagen bör därför inte, som promemorian föreslagit, utvidgas till att även gälla tillstånd till kategori A-vapen.

Svenska Pistolskytteförbundet och Sveriges Metallsilhuettförbund anser att det nu gällande kravet på tidsbegränsning för tillstånd till andra enhandsvapen för flerskott än de som klassificeras i kategori A bör tas bort eftersom ändringsdirektivet inte kräver omprövning i de fallen.

Det nuvarande kravet på tidsbegränsning av tillstånd till helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott infördes år 2000 och bygger på en bedömning att dessa vapen är särskilt stöldbegärliga och särskilt farliga (prop. 1999/2000:27 s. 34). Syftet med bestämmelsen om tidsbegränsade tillstånd är att säkerställa en kontinuerlig uppföljning och av att förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda. Regeringen anser, särskilt med hänsyn till att det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat kraftigt under senare år, att det är av största vikt att motverka att dessa skjutvapen används i kriminella syften. Det finns enligt regeringens mening inte anledning att i nuläget göra någon annan bedömning avseende tidsbegränsning av tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott oavsett ändringsdirektivets innebörd i detta hänseende.

Det behövs inte krav på tidsbegränsning av ammunitionstillstånd

Kravet i artikel 6.7 på omprövning av tillstånd omfattar också tillstånd att inneha sådan ammunition som ingår i kategori A.

Enligt 2 kap. 8 § första stycket vapenlagen får den som har tillstånd eller rätt att inneha ett skjutvapen för skjutning utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet. Tillstånd att inneha skjutvapen kan emellertid inte berättiga till innehav av sådan ammunition som ingår i kategori A eftersom sådan ammunition antingen saknar legalt användningsområde (ammunit- ion enligt punkt 4 i kategori A) eller inte ingår i kategori A om den ska

användas till vapen som är avsedda för jakt- eller målskytte (vilket är det Prop. 2020/21:42 enda legala användningsområdet för ammunition enligt punkt 5).

Tillstånd till ammunition i kategori A kan därför enbart komma i fråga med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 8 § andra stycket vapenlagen. Enligt denna får s.k. särskilda ammunitionstillstånd meddelas enskilda, sammanslutningar och huvudmän för museer i andra fall, dvs. fall där någon inte har ett vapentillstånd eller då någon har vapentillstånd som inte innefattar rätt att skjuta med vapnet, om det skäligen kan antas att am- munitionen inte kommer att missbrukas. Det finns i dag inga bestämmelser i vapenlagstiftningen om tidsbegränsning av särskilda ammunitionstill- stånd som gör att sådana tillstånd behöver förnyas och följaktligen om- prövas. Däremot ska det ske en löpande omprövning under tillståndstiden för att kontrollera om det finns något som kan föranleda en återkallelse av tillståndet enligt 6 kap. 2 § vapenlagen. Det sker därför, liksom när det gäller skjutvapen, en löpande kontroll av personer som beviljats tillstånd genom att vapeninnehavarregistret samkörs med misstanke- och belast- ningsregistret. Med hänsyn till att särskilda ammunitionstillstånd beviljas för innehav som inte är knutet till något vapen som ammunitionen får användas till, anser regeringen att den löpande omprövning som sker för att kontrollera bl.a. att tillståndsinnehavaren inte missbrukar ammuniti- onen är tillräcklig för att uppfylla kravet på omprövning enligt artikel 6.7.

8Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

8.1Vilka vapenmagasin ska regleras?

Regeringens förslag: Vapenlagen ska gälla för vissa löstagbara vapen- magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen. Regleringen ska omfatta sådana löstagbara magasin som kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10 patroner, om de är möjliga att montera på ett skjutvapen vars pipas längd över- stiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

Vapenmagasinpromemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. Promemorians förslag omfattar även löstagbara magasin till repeterande skjutvapen med centralantändning.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser bl.a. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet och Sveriges Vapen- ägares förbund avstyrker förslaget och anför bl.a. att ändringsdirektivet inte kräver en reglering av löstagbara magasin. Liknande synpunkter har i spontana yttranden framförts av ett stort antal privatpersoner, föreningar och organisationer.

Andra remissinstanser avstyrker delar av förslaget och invänder att det går längre än vad direktivet kräver i dessa delar. Svenska Jägareförbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Pis- tolskytteförbundet och Svenska Vapensamlarföreningen anför att endast

Prop. 2020/21:42

vissa stora magasin till halvautomatiska vapen bör omfattas av reglering- en. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsför- bundet, Svenska Vapensamlarföreningen och Sveriges Vapenägares För- bund anser att begreppet löstagbart magasin är svårdefinierat och att dess innebörd inte bör avgöras genom rättstillämpningen. Svenska Pistolskytte- förbundet framhåller andra tillämpningssvårigheter.

Statens försvarshistoriska museer anger att det på grund av stöldrisken är vanligt att museer svetsar eller limmar fast löstagbara magasin i vapen som visas på utställningar och att det därför bör tydliggöras att ett löstag- bart magasin som svetsas eller limmas fast i ett vapen inte är att betraktas som ett löstagbart magasin.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten förordar att samtliga löstag- bara magasin omfattas av regleringen. Polismyndigheten anser att bestäm- melsen annars riskerar att bli verkningslös eftersom en övervägande majo- ritet av magasinen till de illegala vapnen i Sverige inte skulle omfattats. Myndigheterna framhåller också att förslaget kan leda till praktiska problem vid rättstillämpningen.

Skälen för regeringens förslag

Genom ändringsdirektivet införs krav på reglering av vapenmagasin

Vapenlagen och vapenförordningen (1996:70) innehåller inte några regler om vapenmagasin. När det gäller jaktvapen finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18 och 2010:9) bestämmelser om vilken magasinkapacitet som får användas vid viss jakt.

I lagen om krigsmateriel (1992:1300) finns regler om tillverkning, till- handahållande och utförsel av krigsmateriel. Vad som menas med krigs- materiel definieras i en bilaga till förordningen (1992:1303) om krigs- materiel. Löstagbara magasin till tillståndspliktiga vapen omfattas av krigsmateriellagstiftningen. Detta innebär att det krävs tillstånd för till- verkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin (se 3–6 §§ lagen om krigsmateriel och ML1 d och ML2 d under punkten A a i bilagan till krigsmaterielförordningen).

Genom artikel 10.1 i ändringsdirektivet införs ett krav på att förvärv av laddningsanordningar för halvautomatiska vapen med centralantändning, vilka kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10 patroner vad gäller långa skjutvapen, ska tillåtas endast för personer som beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4 a. Genom artikel 5.3 införs även ett krav på att medlems- staterna ska säkerställa att tillstånd att förvärva och tillstånd att inneha ett skjutvapen i kategori B ska återkallas om det framkommer att den person som beviljades det tillståndet innehar en laddningsanordning av mot- svarande storlek (fler än 20 respektive 10 patroner) som är möjlig att mon- tera på halvautomatiska skjutvapen med centralantändning eller repeter- ande skjutvapen, såvida inte personen har beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

Enligt artikel 6 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A. I

artikeln specificeras ett antal ändamål för vilka tillstånd i undantagsfall får beviljas. Tillstånd får, i enskilda och vederbörligen motiverade undantags- fall, beviljas för skydd av säkerheten för kritisk infrastruktur, kommersiell sjöfart, konvojer av högt värde och känsliga fastigheter och för ändamål som rör det nationella försvaret, utbildnings-, kultur- och forsknings- ändamål samt historiska ändamål. Under vissa förutsättningar får även samlare, vapenhandlare, vapenmäklare, museer och målskyttar beviljas tillstånd.

Vapenlagen och vapenförordningen saknar alltså regler om förvärv och innehav av magasin. Magasin kan därmed oavsett kapacitet förvärvas och överlåtas utan att någon kontroll görs av innehavarens och förvärvarens lämplighet och behov. För att uppfylla direktivets krav måste därför en reglering av magasin för halvautomatiska vapen med centralantändning, som har en så hög kapacitet att de träffas av artikel 10.1 i dess lydelse enligt ändringsdirektivet regleras på nationell nivå. Direktivet ger därmed inte utrymme för att, såsom Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet och Sveriges Vapenägares förbund före- slår, avstå från att reglera löstagbara magasin.

Endast vissa magasin för halvautomatiska vapen med centralantändning och helautomatiska vapen ska regleras

Vapenlagstiftningen ska bl.a. förhindra att människor kommer till skada på grund av missbruk av vapen. Skadeverkningarna riskerar att bli större ju högre eldkraft vapnet har. Vid bedömningen av ett vapens eldkraft har det antal patroner som kan avskjutas i följd betydelse. Andra sådana fak- torer är omladdningshastigheten och ammunitionsklassen. Ett vapen kan således enkelt förändras till ett mycket farligare vapen om det förses med ett magasin med en hög kapacitet. Detta är också bakgrunden till direk- tivets krav på reglering av magasin av en viss storlek (se beaktandesats [23] i ändringsdirektivet).

Vapendirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att medlems- staterna får anta bestämmelser som är strängare än de som finns i direktivet.

För en generell reglering av samtliga löstagbara magasin talar, som Polismyndigheten anför, att en övervägande majoritet av magasin till ille- gala vapen skulle omfattas av en sådan reglering och att möjligheterna att motverka och begränsa illegalt innehav och användande av skjutvapen därmed skulle förbättras. En generell reglering är även som Åklagar- myndigheten påtalar enklare att tillämpa och behovet av att förhindra oberättigade förvärv och innehav är inte nödvändigtvis begränsat till en viss typ av magasin.

Nyttan av en generell reglering ska dock vägas mot den administrativa börda som en sådan reglering kan komma att innebära för främst enskilda vapeninnehavare. Regeringens tidigare förslag om en generell reglering av löstagbara magasin har också saknat tillräckligt stöd i riksdagen.

Mot den bakgrunden bör endast magasin med en sådan kapacitet att de omfattas av artikel 10.1 i ändringsdirektivet regleras i vapenlagen. I enlig- het med direktivet bör därför magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning, som kan innehålla fler än 20 patroner eller fler än 10

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 patroner vad gäller långa skjutvapen regleras. På grund av den säkerhets- risk som helautomatiska skjutvapen med stora magasin innebär bör även magasin – med angiven kapacitet – för helautomatiska skjutvapen om- fattas av regleringen. Direktivet ger inte utrymme för att, såsom Svenska Vapensamlarföreningen föreslår, göra undantag för magasin som tillhör samlingsvapen.

Regleringen ska endast omfatta löstagbara magasin

Ytterligare en fråga att ta ställning till är om regleringen ska omfatta såväl löstagbara som fasta magasin.

Ett fast magasin utgör en integrerad del av vapnet och kan normalt sett inte bytas till ett större utan att vapnet ändrar karaktär på ett sådant sätt att det inte längre omfattas av det aktuella vapentillståndet. Ett halvautomat- iskt vapen med centralantändning, som har en fast laddningsanordning som är så stor att den träffas av artikel 10.1, är t.ex. ett kategori A-vapen som omfattas av prövningen enligt artikel 6. För förvärv och innehav av sådana vapen gäller således samma villkor som för förvärv av stora maga- sin enligt artikel 10.1. I praktiken kommer därmed endast löstagbara magasin att påverkas av regleringen. Det saknas därför anledning att sär- skilt reglera även de fasta magasinen.

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att regleringen i vapenlagen ska omfatta sådana löstagbara magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen som kan innehålla fler än 20 patroner, eller fler än 10 patroner om magasinet är möjligt att montera på ett skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

Begreppet löstagbara magasin

Polismyndigheten efterlyser en definition av begreppet löstagbara magasin eftersom detta skulle underlätta tillämpningen av lagen. Svenska Dyn- amiska Sportskytteförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Vapensamlarföreningen och Sveriges Vapenägares förbund anser att be- greppet löstagbara magasin är svårdefinierat och anser att dess innebörd inte bör avgöras genom rättstillämpningen. Även Statens försvars- historiska museer har synpunkter i denna del.

Ändringsdirektivet innehåller inte någon närmare definition av vad som utgör ett vapenmagasin. Begreppet finns inte heller definierat i lagen om krigsmateriel med tillhörande förteckning i bilagan till förordningen om krigsmateriel, som reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till sådana skjutvapen som är krigsmateriel. Inte heller Naturvårdsverkets föreskrifter innehåller någon definition av begreppet magasin.

Lagrådet anförde i yttrande den 14 november 2019 över lagrådsremissen Reglering av vapenmagasin att det knappast torde vara möjligt att en definition i lagtext skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillfredsställande precision eftersom det mer är det funktionella begreppet magasin som avses än föremålet i sig.

Som Lagrådet framhåller är det knappast möjligt att införa en preciserad definition av begreppet löstagbara magasin i lagtexten. Vid bedömningen

av vad som ska anses utgöra ett löstagbart magasin får dock följande be- Prop. 2020/21:42 aktas. Med magasin avses en behållare som är ämnad att innehålla am-

munition till ett skjutvapen. Ur ett magasin matas ammunitionen fram till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin är konstruerade för att vara lätta att byta. Magasinen tillverkas vanligen i metall eller hårdplast. Magasinkapaciteten för gevär brukar upp- gå till mellan tre och sex patroner, men det förekommer större magasin. Pistoler har nästintill alltid magasin som innehåller mellan sex och 18 patroner medan automatkarbiner kan ha löstagbara magasin som rymmer upp till trettio patroner. Ett magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen.

Kompletta och fungerande löstagbara magasin med sådan kapacitet att de omfattas av artikel 10.1 i ändringsdirektivet bör alltid omfattas av den föreslagna regleringen i vapenlagen. Detsamma bör gälla en komplett sam- ling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till sådana an- vändbara löstagbara magasin (jfr NJA 1987 s. 643). Den närmare betydel- sen av löstagbara magasin får avgöras i rättstillämpningen.

I avsnitt 8.2.1 redogör regeringen närmare för hur innehav av löstagbara magasin bör regleras i vapenlagen.

8.2Hur ska innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare regleras?

8.2.1	Innehav av vapenmagasin

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att
få inneha sådana vapenmagasin som omfattas av lagen. Den som har
tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska dock utan
särskilt tillstånd få inneha vapenmagasin som passar till vapnet.
I andra fall ska tillstånd att inneha vapenmagasin få meddelas om det
skäligen kan antas att magasinet inte kommer att missbrukas.
De flesta av vapenlagens övriga bestämmelser om ammunition ska på
motsvarande sätt gälla för vapenmagasin som omfattas av vapenlagen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens
med regeringens förslag. I promemorian föreslås att den som har tillstånd
eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska
få inneha vapenmagasin till vapnet, om magasinet är avsett för samma
ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.
Remissinstanserna: Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteför-
bundet och Svenska Vapensamlarföreningen anser att rätten att inneha
magasin utan särskilt tillstånd bör gälla alla vapen oavsett ändamål
eftersom magasin är ett naturligt tillbehör till vapnet. Statens maritima och
transporthistoriska museer, Statens försvarshistoriska museer och Riks-
förbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att
inneha skjutvapen ska undantas från tillståndsplikten för magasin.
Sveriges Vapenägares Förbund anför att förslaget innebär en form av
licensplikt även på magasin, vilket inte krävs i ändringsdirektivet. Svenskt
Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att magasin		59

Prop. 2020/21:42	blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller
	säljer produkter – som i dag anses som tillbehör – tvingas att söka
	vapenhandlartillstånd utan att vilja handla med skjutvapen. Inspektionen
	för strategiska produkter (ISP) anser att handel med magasin till viss del
	bör regleras i vapenlagstiftningen och inte i krigsmateriellagstiftningen.
	Skälen för regeringens förslag: Vapenlagen och vapenförordningen
	saknar som nämnts ovan regler om innehav och förvärv av vapenmagasin.
	När nu regeringen föreslår att vissa löstagbara magasin ska regleras upp-
	kommer frågan hur innehav av dessa magasin ska regleras.
	Regeringen instämmer i promemorians bedömning att magasin inte bör
	jämställas med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen. En sådan ordning
	skulle vara onödigt betungande och alltför långtgående. Det ligger närmare
	till hands att, som föreslås i promemorian, reglera magasin på samma sätt
	som ammunition.
	Enligt 2 kap. 1 § vapenlagen krävs det tillstånd för att inneha ammuni-
	tion. Enligt 2 kap. 8 § första stycket vapenlagen får dock den som har
	tillstånd att inneha ett visst vapen för skjutning utan tillstånd även inneha
	ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål
	som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser. Eftersom rätten att
	inneha ammunition är knuten till rätten att inneha ett visst vapen
	säkerställs att innehav av ammunition inte står i strid med direktivet (prop.
	1995/96:52 s. 35 f.). Enligt 2 kap. 8 § andra stycket vapenlagen kan
	tillstånd att inneha ammunition även meddelas i andra fall, dvs. fall där
	någon inte har ett vapentillstånd eller då någon har vapentillstånd som inte
	innefattar rätt att skjuta med vapnet. Ett sådant tillstånd brukar kallas
	särskilt ammunitionstillstånd. Särskilt ammunitionstillstånd får meddelas
	enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för
	museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen
	kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas. Enligt
	förarbetena är det normalt endast för samlarändamål det kan komma i
	fråga att få tillstånd att inneha ammunition utan att ha något vapen att
	använda ammunitionen till (prop. 1990/91:130 s. 36).
	I lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin
	föreslås en reglering av vapenmagasin som helt motsvarar den för
	ammunition. En sådan reglering skulle innebära att det som utgångspunkt
	kommer att krävas tillstånd för att inneha de magasin som omfattas av
	vapenlagen, men den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen
	för skjutning skulle utan särskilt tillstånd få inneha magasin till vapnet om
	magasinen är avsedda för samma ändamål som tillståndet eller rätten till
	innehavet av vapnet. Tillstånd att inneha magasin skulle i andra fall få
	meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän
	för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det
	skäligen kan antas att magasinen inte kommer att missbrukas. Lagrådet
	ifrågasätter emellertid den föreslagna kopplingen till ändamålet med
	tillståndet, eftersom det inte går att avgöra ett magasins ändamål i den
	mening som avses i bestämmelsen. Lagrådet anser att den omständighet
	som bör vara av betydelse i stället bör vara att magasinet passar till vapnet.
	Regeringen delar den uppfattningen och anser alltså att en reglering ut-
	formad enligt Lagrådets förslag framstår som lämpligare.
	Svenska Jägareförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska
60	Vapensamlarföreningen anser att den som har rätt att inneha ett visst vapen

utan särskilt tillstånd också bör få inneha löstagbara magasin till vapnet, oavsett ändamålet för vapeninnehavet. Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens försvarshistoriska museer och Riksförbundet Sveriges museer anser att museer som har beviljats tillstånd att inneha skjutvapen också bör ha rätt att inneha löstagbara magasin.

Enligt ändringsdirektivet får som nämnts tidigare förvärv av laddningsanordningar av viss storlek för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning endast tillåtas för personer som beviljas tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4 a. Genom att knyta rätten att inneha magasin till rätten att inneha ett visst vapen säkerställs även att innehav av vapenmagasin inte står i strid med direktivet. Direktivet anger, till skillnad från den uppfattning som Sveriges Vapenägares Förbund ger uttryck för, inte hur regleringen av ska göras utan endast vilket resultat som ska uppnås.

Genom att vapenmagasin regleras på i princip samma sätt som ammuni- tion, bortsett från ändamålskravet, kan även legala vapeninnehavares behov av att fritt kunna förvärva och inneha flera magasin till de vapen som används för skjutning tillgodoses utan att möjligheten att ingripa mot oberättigade innehav av magasin påverkas. Det är vidare en fördel vid rättstillämpningen om regleringen av ammunition och vapenmagasin kan utformas på ett likartat sätt. En förutsättning för att tillståndsfritt få inneha vapenmagasin bör därför vara att magasinen passar till ett visst vapen som innehas för skjutning.

Mot den bakgrunden anser regeringen att tillstånd att inneha vapenmagasin bör regleras i enlighet med Lagrådets förslag. Regleringen innebär alltså att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver söka tillstånd för innehav av magasin som passar till vapnet. I övriga fall bör tillstånd få meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att magasinet inte kommer att missbrukas. De närmare förutsättningarna för att beviljas tillstånd bör, på motsvarande sätt som för ammunitionen, anges på lägre författningsnivå.

Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor framför att effekten av att löstagbara magasin blir tillståndspliktiga kan bli att den som sysslar med servicearbeten eller säljer produkter – som i dag anses som tillbehör

–tvingas att söka vapenhandlartillstånd. Förslaget innebär dock inte att vapenlagens bestämmelser om tillstånd till handel med skjutvapen kommer att omfatta handel med magasin. Den som handlar med vapenmagasin kommer alltså inte att behöva söka tillstånd till vapenhandel enligt vapenlagens bestämmelser. ISP anser att handel med magasin till viss del bör regleras i vapenlagstiftningen och inte i krigsmateriel- lagstiftningen. En översyn av reglerna om handel av magasin har dock inte omfattats av utredarens uppdrag och kan inte behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse innebär att den som innehar ett magasin som det krävs tillstånd för, får inneha magasinet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess att ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 11).

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 8.2.2

Innehav av ljuddämpare

Regeringens förslag: Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen.

Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få inneha ljud- dämpare. Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning ska dock utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare som passar till vapnet.

I andra fall ska tillstånd att inneha ljuddämpare få meddelas om det skäligen kan antas att ljuddämparen inte kommer att missbrukas.

De flesta av vapenlagens övriga bestämmelser om ammunition ska på motsvarande sätt gälla för ljuddämpare som omfattas av vapenlagen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska få inneha ljuddämpare till vapnet, om ljuddämparen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget om reglering av ljuddämpare. Svenska Jägare- förbundet, Sveriges Vapenägares förbund, Umeå universitet m.fl. anser dock att ljuddämpare bör vara oreglerade eftersom det rör sig om en ofarlig vapendel och vapendirektivet inte kräver någon reglering.

Åklagarmyndigheten avstyrker förslaget och anser att regleringen kan förväntas medföra en betydande ökning av ljuddämpare på olika typer av vapen, inte minst på tyngre kulvapen. Vapen med tillhörande ljuddämpare kan enligt myndigheten vara åtråvärda i kriminella kretsar och stöld- begärligheten kan därför förväntas öka och möjligheten att upptäcka den som använder vapen med ljuddämpare i brottsligt sammanhang blir mindre. Polismyndigheten anser att förslaget till reglering av ljuddämpare innebär en begränsning av det allmännas möjligheter att styra över vilka vapen som får förses med ljuddämpare. Detsamma gäller möjligheten att ha kontroll över vidareförsäljning av ljuddämpare. Polismyndigheten anser även att det bör finnas en definition av ljuddämpare som kan under- lätta vid tillämpningen av lagen. Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet och Svenska Jägarförbundet anser att det är svårt att definiera vad en ljuddämpare är och att det finns en risk att även enklare konstruktioner av t.ex. PET-flaskor kan komma att omfattas av regleringen och därmed straffbeläggas.

Skälen för regeringens förslag

Ljuddämpare ska inte längre jämställas med skjutvapen

Enligt bestämmelser i vapenlagen jämställs ljuddämpare i dag med skjut- vapen (1 kap. 3 § f). Detta innebär bl.a. att det krävs tillstånd för att inneha ljuddämpare, liksom att driva handel med ljuddämpare och att föra in ljuddämpare till Sverige. Ljuddämpare till tillståndspliktiga vapen om- fattas även av krigsmateriellagstiftningens krav för tillverkning, tillhanda- hållande och utförsel (se 3–6 lagen om krigsmateriel och ML1 d under punkten A a i bilagan till krigsmaterielförordningen).

Tillståndsplikt för innehav av ljuddämpare infördes redan genom 1973 års vapenlag. Skälet var bl.a. att genom tillståndsplikt motverka olaglig jakt med hjälp av ljuddämparförsedda vapen (se prop. 1973:16 s. 30 och 95). Departementschefen uttalade i samband med lagändringen att till- ståndsgivningen borde vara synnerligen restriktiv (s. 96).

Enligt bestämmelser i vapenförordningen ska behov av att inneha ljuddämpare för jaktvapen endast anses föreligga om ändamålet är till skydd för människors hälsa eller miljön, i den utsträckning Polismyndig- heten föreskriver det. För ljuddämpare för målskjutningsvapen anges dessutom att det ska vara särskilt påkallat.

I Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (6 kap. RPSFS 2009:13, FAP 551–3) anges bl.a. att tillstånd för innehav av ljuddämpare till kulgevär som är avsedda för ammunition i klasserna 1 och 2 (jfr 14 § NFS 2002:18) och som innehas för jaktändamål får meddelas till skydd för hälsa och miljö, t.ex. för att förebygga hörselskador. Om tillstånd har meddelats för sådana vapen får ljuddämparen även användas till målskjutning. För innehav av ljuddämpare till andra gevär som innehas för jaktändamål gäller att tillstånd får meddelas till skydd för hälsa och miljö endast om det är särskilt påkallat. När det gäller ljuddämpare för målskjutningsvapen anges i de allmänna råden att det i normalfallet får anses möjligt att skydda sin hörsel vid målskjutning på annat sätt än genom att använda ljuddämpare till sitt vapen.

De övriga vapendelar som vid tillämpning av vapenlagstiftningen jämställs med skjutvapen – slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar – har det gemensamt att de är nödvändiga för vapnets funktion, s.k. vitala delar. En ljuddämpare är dock inte nödvändig för vapnets faktiska funktion utan påverkar endast dess praktiska användbarhet. Till skillnad från de övriga vapendelar som jämställs med skjutvapen utgör ljuddämpare inte heller en väsentlig del av ett vapen enligt ändrings- direktivet. Regeringen anser därför, trots Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens invändningar, att ljuddämpare inte bör jämställas med skjutvapen i vapenlagen. Ljuddämpare ska därmed tas bort i uppräkningen i 1 kap. 3 § f vapenlagen.

Ljuddämpare ska regleras på samma sätt som vapenmagasin

Frågan är då hur innehav av ljuddämpare ska regleras när dessa inte längre ska betraktas som en tillståndspliktig vapendel. Om tillståndskravet för ljuddämpare togs bort helt, vilket förespråkas av Svenska Jägarförbundet, Sveriges Vapenägares förbund, Umeå m.fl. skulle ljuddämpare kunna förvärvas och överlåtas utan någon som helst kontroll i fråga om inne- havarens eller förvärvarens lämplighet och behov. Som Åklagarmyndig- heten anför kan ljuddämpare vara åtråvärda i kriminella kretsar. Särskilt med hänsyn till att det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat kraftigt under senare år är det av största vikt att motverka oberättigade förvärv av ljuddämpare för att förhindra att de används i kriminella syften. Det är därför uteslutet att lämna ljuddämpare helt oreglerade i vapenlagen. Ljuddämpare bör i stället, vilket även innebär en fördel vid rättstillämp- ningen, regleras på samma sätt som vapenmagasin.

En reglering av ljuddämpare som motsvarar den som föreslås för innehav av vapenmagasin innebär att den som har tillstånd eller rätt att

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd får inneha ljuddämpare som passar till vapnet. Tillstånd att inneha ljuddämpare i andra fall får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ljuddämparna inte kommer att missbrukas.

De närmare förutsättningarna för att beviljas tillstånd bör, på motsvarande sätt som för ammunition, anges på lägre författningsnivå.

Begreppet ljuddämpare

Polismyndigheten efterfrågar en definition av ljuddämpare eftersom detta skulle underlätta tillämpningen av lagen. Svenska Dynamiska Sportskytte- förbundet och Svenska Jägarförbundet anser att det är svårt att definiera vad en ljuddämpare är och att det finns en risk att även enklare konstruk- tioner av t.ex. PET-flaskor kan komma att omfattas av regleringen och därmed straffbeläggas.

Begreppet ljuddämpare fanns redan med i 1973 års vapenlag. Någon definition finns inte i vapenlagstiftningen eller i lagen om krigsmateriel med tillhörande förteckning i bilagan till förordningen om krigsmateriel som reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av ljuddämpare till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel.

Det saknas alltså för närvarande en legal definition av begreppet ljuddämpare. Regeringen anser att det inte heller vad gäller begreppet ljuddämpare torde vara möjligt att införa en entydig definition i lagtext som skulle bli tillräckligt heltäckande och samtidigt uppnå tillräcklig precision eftersom det, i likhet med vapenmagasin, mer är det funktionella begreppet som avses än föremålet i sig. Det har inte heller framkommit att avsaknaden av en definition har inneburit några särskilda svårigheter vid tillämpningen av vapenlagen. Avgörande för om vapenlagen ska vara tillämplig eller inte bör enligt regeringens mening vara om en ljuddämpare är komplett och fungerande, eller om det annars rör sig om en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till en sådan användbar ljuddämpare (jfr NJA 1987 s. 643).

8.3Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin samt regeringens bemyndiganden

Regeringens förslag: Vapenlagen ska inte gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten ska i enskilda fall få besluta att vapenlagen inte ska gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt sam- arbete eller internationell krishantering.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kravet på tillstånd för ljuddämpare eller vapenmagasin inte ska gälla innehav av ljuddämpare

och magasin som lämnats över från staten till bl.a. vissa statliga tjänste- män eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Regeringen ska vidare få meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid en resa genom Sverige för tjänsteändamål.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om att kravet på tillstånd inte ska gälla införsel av ljuddämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Genomförandepromemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås inget undantag för vapen- magasin eller ljuddämpare som innehas av staten och promemorians för- slag om rätten att meddela föreskrifter är mer begränsade.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslagen. Försvarsmakten anser att löstagbara magasin ska omfattas av det statliga undantaget eftersom detta annars kommer att skapa omfattande problem för verksamheten. Försvarsmakten har även synpunkter om att hemvärnssoldater som förvarar löstagbara magasin i sina hem inte bör behöva ansöka om särskilt tillstånd. Konsekvenserna blir enligt Försvars- makten annars ökade kostnader och ökad administration för Hemvärnet utan att säkerheten förbättras.

Skälen för regeringens förslag

Vapenlagen ska inte gälla ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av staten

Vapenlagens bestämmelser gäller, med några få undantag rörande vapen- register och märkning, inte skjutvapen och ammunition som innehas av staten (1 kap. 8 § vapenlagen). Detta innebär bl.a. att vapenlagens krav på tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen inte gäller skjutvapen och ammunit- ion som innehas av staten. När innehavet av vissa vapenmagasin nu reg- leras gör sig skälen till detta undantag lika starkt gällande. Som Försvars- makten framför bör därför 1 kap. 8 § första stycket vapenlagen utvidgas till att även omfatta de vapenmagasin som regleras i vapenlagen.

Ljuddämpare omfattas i dag av undantaget såsom en vapenpliktig vapendel. Skälen till undantaget gör sig lika starkt gällande även när ljud- dämpare regleras på samma sätt som ammunition.

Regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin

Polismän förfogar sannolikt i många fall över sina tjänstevapen och sin ammunition på ett sådant sätt att staten inte kan anses inneha utrustningen. Detsamma kan gälla för t.ex. hemvärnsoldater. Vapenlagens bestämmelser är då, som utgångspunkt, tillämpliga. Bestämmelserna innebär bl.a. att skjutvapen och ammunition inte får innehas eller föras in i Sverige utan tillstånd (2 kap. 1 § vapenlagen). Regeringen får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § vapenlagen inte ska gälla inne- hav av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polis- myndigheten eller Säkerhetspolisen. Regeringen har också med stöd av bemyndigandet föreskrivit att krav på tillstånd inte gäller skjutvapen som staten har lämnat över till den personkretsen (11 kap. 1 § c vapenlagen och 2 kap. 2 § vapenförordningen). Försvarsmakten har uppgett att hemvärns- soldater i beredskapssyfte förvarar vapenmagasin i sina bostäder. Rege- ringen anser därför, i likhet med Försvarsmakten, att bemyndigandet i 11 kap. 1 § c vapenlagen bör utvidgas så att regeringen även kan meddela föreskrifter om undantag från det föreslagna kravet på tillstånd för innehav av magasin. Det finns även skäl att låta denna egendom omfattas av be- stämmelsen.

Regeringen får även meddela föreskrifter om att vapenlagen inte ska gälla i fråga om skjutvapen och ammunition som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige (11 kap. 1 § f vapenlagen). När innehavet av vapenmagasin och ljuddämpare nu regleras på samma sätt som ammunitionstillstånd bör regeringen även, i likhet med vad som gäller för skjutvapen och ammunition, ges möjlighet att meddela föreskrifter som innebär att vapenlagen inte ska gälla i fråga om magasin och ljuddämpare som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

Sedan den 1 april 2020 gäller enligt 11 kap. 1 § h vapenlagen att rege- ringen får meddela föreskrifter som innebär att vapenlagens krav på till- stånd inte ska gälla införsel av tjänstevapen eller ammunition som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller personer som tillhör det mili- tära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhets- polisen, dels ammunition till sådana vapen. När innehavet av vapen- magasin och ljuddämpare nu regleras på samma sätt som ammunition finns det skäl att ge regeringen möjlighet att meddela föreskrifter även för sådan egendom.

I avsnitt 8.7 behandlas regeringens bemyndigande att meddela före- skrifter med stöd av 11 kap. 2 § vapenlagen.

Regeringens eller Försvarsmaktens beslutanderätt ska även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin

Av 2 kap. 1 § vapenlagen framgår att tillstånd krävs för att bl.a. föra in samt inneha skjutvapen och ammunition. Från kravet på tillstånd före- skrivs vissa undantag, men inte några som träffar främmande stats militära styrka.

Av 11 kap. 3 § vapenlagen framgår dock att regeringen får besluta att vapenlagen inte ska gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Bak- grunden är att det vid sådant internationellt samarbete har ansetts önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen och ammunition, kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet utan krav på tullhantering och tillstånd (prop. 2004/05:7 s. 44).

I propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) föreslås att regeringen ska ges möjlighet att ge

samma beslutanderätt till Försvarsmakten för att underlätta genomförandet

av verksamheten vid internationellt militärt samarbete och internationell Prop. 2020/21:42 krishantering. Regeringen anser att när nu innehavet av vapenmagasin och

ljuddämpare regleras på samma sätt som ammunition, finns det skäl att låta bestämmelsen omfatta även denna egendom.

8.4Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Att inneha ljuddämpare och vapenmagasin utan att ha rätt till det ska vara straffbelagt på samma sätt som otillåtet innehav av ammunition. Tillägget i samma bestämmelse om straffansvar för den som inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen ska tas bort.

Den som frivilligt lämnar in en ljuddämpare eller ett magasin som innehas olovligen ska få åtalas endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Ljuddämpare och magasin ska, under samma förutsättningar som gäller för ammunition, kunna förklaras förverkade.

Ett tillstånd att inneha en ljuddämpare eller ett magasin ska återkallas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

Skyldigheten att under vissa förutsättningar omhänderta vapen och tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska gälla även ljuddämpare och magasin som hör till vapnet.

Regeringens bedömning: Ammunition, ljuddämpare och vapen- magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd bör inte kunna förverkas.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I promemorian föreslås även att den som förvarar ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna få egendomen förverkad.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Polismyndigheten anser dock att olovligt innehav eller över- låtelse av ljuddämpare och magasin bör kunna kvalificeras som grovt vapenbrott.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Otillåtet innehav av ljuddämpare och magasin ska kriminaliseras

Regeringen föreslår nu att innehav av ljuddämpare och vissa vapenmagasin ska regleras i vapenlagen på i princip samma sätt som innehav av ammunition (se avsnitt 8.2). Enligt 9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen kan den som innehar ammunition utan att ha rätt till det dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Regeringen anser att otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin bör regleras på motsvarande sätt. Bestämmelsen bör därmed utvidgas till att omfatta även ljuddämpare och vapenmagasin. En sådan reglering möjliggör att legitimt innehav och

användning av ljuddämpare och de magasin som omfattas av vapenlagen

Prop. 2020/21:42 kan kontrolleras, samtidigt som användning för brottslig verksamhet förhindras. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet innehar en ljuddämpare eller ett vapenmagasin som omfattas av vapenlagen utan att ha rätt till det ska alltså kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. På motsvarande sätt som för ammunition bör det i ringa fall inte dömas till ansvar (9 kap. 2 § andra stycket).

Polismyndigheten har anfört att otillåtna innehav eller otillåten överlåtelse av ljuddämpare och vapenmagasin bör kunna utgöra grovt vapenbrott. Det ingick inte i utredarens uppdrag att överväga om olovligt innehav eller överlåtelse av ljuddämpare eller magasin bör utgöra grovt vapenbrott. Frågan kan därför inte behandlas i detta lagstiftningsprojekt.

I9 kap. 2 § första stycket d vapenlagen straffbeläggs även under- låtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen. Den som inte följer ett sådant beslut innehar ammunitionen utan att ha rätt till det. Bestämmelsen är en kvarleva från 1973 års vapenlag och har blivit obsolet. Detta är redan straffbelagt enligt samma bestämmelse. Den del av bestämmelsen som handlar om underlåtenheten att följa ett beslut om att lämna över ammunition för inlösen fyller alltså inte någon funktion och bör därför tas bort.

En kriminalisering av otillåtet innehav av vissa magasin uppfyller även de krav som uppställs i ändringsdirektivet om att medlemsstaterna ska fast- ställa ett sanktionssystem för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa sanktioner tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 16). Otillåtet innehav av en ljud- dämpare eller ett vapenmagasin bör normalt sett även anses innebära att innehavaren visat sig olämplig att inneha skjutvapen. I dessa fall ska inne- havarens tillstånd att inneha skjutvapen återkallas enligt 6 kap. 1 § första stycket a vapenlagen (jfr artikel 5.3 i vapendirektivet i lydelsen enligt ändringsdirektivet).

Den särskilda åtalsregeln ska gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 9 kap. 7 § vapenlagen får åtal mot någon som frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt. Bestämmelsen infördes år 2000 mot bakgrund av att det framkommit att en del personer av rädsla för att bli åtalade för vapenbrott tvekat att vända sig till polisen när de t.ex. hittat ett gammalt bortglömt skjutvapen på vinden eller på något annat liknande ställe (se prop. 1999/2000:27 s. 71). Syftet med bestämmelsen är att upp- muntra allmänheten att lämna in skjutvapen och ammunition för vilka till- stånd saknas och bestämmelsen innebär att åtal för olovligt innehav av skjutvapen eller ammunition, som uppdagas genom att vapnet frivilligt lämnas in till polisen, endast får väckas om det är motiverat från allmän synpunkt. Ett exempel på ett sådant fall kan vara att en person beslutar sig för att lämna in ett skjutvapen till polisen först i och med att han eller hon riskerar att upptäckas och inlämnandet således inte är frivilligt i egentlig mening (s. 98). När innehav av ljuddämpare och vissa vapenmagasin nu regleras på i princip samma sätt som ammunition gör sig skälen bakom

bestämmelsen lika starkt gällande beträffande denna egendom. Den

särskilda åtalsregeln bör därför utvidgas till att omfatta även ljuddämpare Prop. 2020/21:42 och vapenmagasin som omfattas av vapenlagen.

Ljuddämpare och vapenmagasin som varit föremål för brott ska förklaras förverkade

I 9 kap. 5 § vapenlagen finns en bestämmelse om förverkande av skjut- vapen och ammunition som varit föremål för vissa brott. Bestämmelsen innebär bl.a. att ammunition som någon innehaft utan att ha rätt till det eller som överlåtits till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen ska förklaras förverkad. Betydelsen av att egendom förklaras förverkad är att den som begått brottet förlorar äganderätten till egendomen och att den därmed inte kan användas för att begå nya brott. När nu ljuddämpare och vissa vapenmagasin regleras på i princip samma sätt som ammunition finns det skäl att låta även denna egendom omfattas av bestämmelsen. Bestämmelsen bör därför utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Detta innebär att en ljuddämpare eller ett vapenmagasin som någon innehaft olovligen eller som har överlåtits till någon som inte har rätt att inneha egendomen ska kunna förklaras förverkade.

I promemorian föreslås även att såväl ammunition som magasin som förvaras åt någon annan utan föreskrivet tillstånd till förvaringen ska kunna förklaras förverkade. Med anledning av att motsvarande förvaring av ett skjutvapen inte ger möjlighet till förverkande av skjutvapnet skulle ett sådant förslag dock medföra en omotiverad diskrepans. Förslaget om möjligheten till förverkande av ammunition och löstagbara magasin i sådana situationer bör därför inte genomföras.

När ett vapen förklaras förverkat får även ammunition som hör till vapnet förklaras förverkad. Det är rimligt och ändamålsenligt att detta ska gälla även ljuddämpare och vapenmagasin som hör till vapnet.

Återkalla och omhänderta ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 6 kap. 2 § vapenlagen ska ett tillstånd att inneha ammunition åter- kallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, tillstånds- havaren har missbrukat ammunitionen eller det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Enligt 6 kap. 4 § vapenlagen ska Polis- myndigheten vidare besluta att ett vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis ska tas om hand om det finns risk att vapnet missbrukas eller det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande. När nu ljuddämpare och vapenmagasin ska regleras på i princip samma sätt som ammunitionstillstånd bör bestämmelserna utvidgas till att omfatta ljud- dämpare och vapenmagasin.

Prop. 2020/21:42

8.5Överlåta och låna ut ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt som gäller för ammunition, få överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ljuddämpare eller magasin överlåts genom ombud ska ombudet ha ett eget vapentillstånd. Överträdelse av bestämmelsen ska straffbeläggas.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen ska utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare och magasin till vapnet.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 9 § vapenlagen får skjut- vapen eller ammunition endast överlåtas till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet eller ammunitionen. Bestämmelserna innebär bl.a. att en vapenhandlare som överlåter skjutvapen eller ammunition har en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. I avsnitt 6.2 föreslås att bestämmelsen ska utvidgas till att omfatta även yrkesmässig förmedling. Den som har tillstånd att låna skjutvapen får vidare, enligt 3 kap. 10 § vapenlagen, under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet. Bestämmelserna är straffbelagda. Den som överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha den kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen och detsamma kommer enligt förslaget i avsnitt 6.2 att gälla den som yrkesmässigt förmedlar ammunition.

Regeringen anser att överlåtelse och yrkesmässig förmedling av ljud- dämpare och vapenmagasin även i detta avseende bör regleras på motsvar- ande sätt som gäller för ammunition. En sådan reglering skulle innebära att ljuddämpare och vapenmagasin endast får överlåtas eller förmedlas till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ombud bör ombudet ha ett eget vapen- tillstånd. De vapenhandlare som vill överlåta ljuddämpare eller vapen- magasin får därmed en skyldighet att kontrollera att den som vill köpa egendomen har tillstånd eller rätt att inneha den. Därigenom skulle risken för att sådan egendom kommer i orätta händer kunna begränsas och användning av egendomen för brottslig verksamhet förhindras. En sådan bestämmelse är också i linje med den höga skyddsnivå som svensk vapenlagstiftning generellt sett har. Med hänsyn till att överlåtelse eller förmedling av ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen framstår som lika straffvärda förfaranden bör därför 9 kap. 2 § första stycket e vapenlagen utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Den som har tillstånd att låna skjutvapen bör, i enlighet med vad som gäller för ammunition, utan särskilt tillstånd få inneha ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet.

8.6	Krav på tillstånd för att föra in ljuddämpare och Prop. 2020/21:42
	vapenmagasin

Regeringens förslag: Det ska krävas tillstånd enligt vapenlagen för att till Sverige få föra in ljuddämpare och vapenmagasin. Ljuddämpare och vapenmagasin ska under vissa förutsättningar även få föras in utan särskilt tillstånd. Villkoren för införsel av ljuddämpare och vapenmagasin ska vara desamma som för införsel av ammunition. Även förutsättningarna för att föra ut ljuddämpare och vapenmagasin som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, ska vara desamma som för ammunition.

Ljuddämpare och vapenmagasin ska inte få förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

I vapenlagen ska det upplysas om att det vid olovlig införsel av ljud- dämpare eller vapenmagasin och försök till ett sådant brott finns straff- bestämmelser i lagen om straff för smuggling.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Umeå Universitet anser dock att tillståndsplikten för införsel av magasin ger upphov till en särskild rättssäkerhets- och tillämpar- problematik i förhållande till den stora gruppen europeiska- och övriga vapeninnehavare som söker sig till Sverige för jakt och skytte och som då ofta medför olika reserv- och utbytesdelar.

Skälen för regeringens förslag

Tillstånd ska krävas för införsel av ljuddämpare och vapenmagasin

Enligt 2 kap. 1 § d vapenlagen krävs det tillstånd för att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Syftet med bestämmelsen är att ha kontroll över vilka vapen och vilken ammunition som förs in i landet. I huvudsak gäller samma krav för tillstånd till införsel av vapen och ammunition som gäller för tillstånd till innehav av sådan egendom. Eftersom regeringen föreslår att ljuddämpare och vapenmagasin endast ska få innehas under vissa förutsättningar finns det även skäl att införa villkor för införsel av dessa.

Umeå Universitet anser att ett krav på införseltillstånd ger upphov till rättssäkerhets- och tillämparproblem för europeiska- och övriga vapen- innehavare. Ett införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha den egendom som förts hit med stöd av tillståndet. Det saknas under dessa förutsättningar anledning att ställa lägre krav på införsel av ljuddämpare och vapen- magasin än på innehav av dessa i landet. De besvär denna kontroll kan medföra för vapeninnehavare kan inte anses väga tyngre än värdet av att kontrollen sker. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § d vapenlagen ska därför utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin.

I 2 kap. 11–13 §§ vapenlagen regleras förutsättningarna för att få till- stånd att föra in skjutvapen eller ammunition, införseltillståndets räckvidd

och undantag från kravet på införseltillstånd. Samma regler som gäller för

Prop. 2020/21:42 införsel av ammunition bör i dessa fall även gälla ljuddämpare och vapen- magasin. Detsamma bör gälla förutsättningarna enligt 2 kap. 14 § för förvaring på tullager eller i frizon och bestämmelserna i 2 kap. 15 § om rätt att under vissa förutsättningar föra ut magasin.

Olovlig införsel av ljuddämpare och vapenmagasin straffbeläggs i lagen om straff för smuggling

Enligt 3 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling döms den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan till tullbehandling för smuggling till böter eller fängelse i högst två år. Eftersom regeringen föreslår att ljuddämpare och vapenmagasin ska om- fattas av villkor för införsel innebär detta att införsel i strid med dessa vill- kor kan utgöra ett smugglingsbrott. I 9 kap. 4 § vapenlagen bör det upp- lysas om att det beträffande ljuddämpare och vapenmagasin, liksom när det gäller vapen och ammunition, finns bestämmelser om straff för olovlig införsel i lagen om straff för smuggling.

8.7Förvara och transportera ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som ammunition, omfattas av bestämmelserna om förvaring och transport.

Överträdelse av bestämmelserna om förvaring ska straffbeläggas. Straffbestämmelsen som rör förvaring åt någon annan ska dessutom utvidgas till att omfatta ammunition.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på sammanslutningars förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vad som ska iakttas utöver vapenlagens bestämmelser om transport av ljuddämpare och vapenmagasin.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. I spontana yttranden från Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärns- förenings Skytteförening och Västsvenska Dynamiker framförs dock synpunkter på att den föreslagna kriminaliseringen innebär att ett i dag problemlöst användande regleras och att den som under en tävling tappar ett magasin riskerar att göra sig skyldig till brott.

Skälen för regeringens förslag

Förvaring och transport av ljuddämpare eller vapenmagasin

I 5 kap. vapenlagen finns regler om förvaring och transport. De syftar till att förhindra stölder av skjutvapen och ammunition. Reglerna och dess

efterlevnad är av grundläggande betydelse för att förhindra att skjutvapen och ammunition kommer i orätta händer. Även ljuddämpare och vapenmagasin som nu föreslås regleras i vapenlagen på i princip samma sätt som ammunition kan om de hamnar i orätta händer utgöra en säkerhetsrisk, vilket kräver att innehavarna hanterar dem med stort ansvar. Samma krav bör därför ställas på förvaring och transport av ljuddämpare och vapenmagasin som gäller för ammunition i 5 kap. 1–4 §§ vapenlagen. Detta innebär bl.a. att den som innehar ljuddämpare och vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den och att ljuddämpare och magasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt. Vidare innebär det att en innehavare endast får lämna över sin ljuddämpare eller sitt vapenmagasin till någon annan för förvaring om han eller hon inte kan ta hand om det eller det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs i normalfallet tillstånd. Den som skickar eller transporterar ljuddämparen eller vapenmagasinet ska även vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelse för vapenmagasinen innebär att den som förvarar ett vapenmagasin, som det krävs tillstånd för, ska få förvara magasinet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt (se vidare avsnitt 11). I likhet med vad som redan gäller för skjutvapen och ammunition bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om dels krav på sammanslutningars förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin, dels vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av sådan egendom.

Kriminalisering vid överträdelse av vissa regler om förvaring

De allmänna förvaringsbestämmelserna i 5 kap. 1–3 §§ vapenlagen är straffbelagda i 9 kap. 2 § första stycket c vapenlagen. Bestämmelserna innebär bl.a. att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förvaringsbestämmelserna i fråga om skjutvapen och ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Det gäller också skjutvapen som innehas av vapenhandlare. Regeringen anser att bestämmelsen bör utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin. Detta innebär att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om förvaring av ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Jägarnas Riksförbund avd. 14–12, Stockholms Luftvärnsförenings Skytteklubb och Västsvenska Dynamiker befarar att en enskild vapen- innehavare som t.ex. tappar ett tillståndspliktigt magasin vid en tävling, kommer att bli straffad. Frågan om att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta även enskilda personer har behandlats i flera lagstiftningsärenden.

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 En sådan utvidgning har dock inte ansetts nödvändig och föreslås heller inte i detta lagstiftningsärende.

Enligt 9 kap. 2 § första stycket b vapenlagen är det straffbelagt att bryta mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan. Dessa bestämmelser omfattar såväl skjutvapen som ammunition och föreslås nu utvidgas till att även omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som lämnas över till någon annan. Den bestämmelse som straffbeläggs genom 9 kap. 2 § första stycket i, dvs. bestämmelsen om förvaring åt någon annan i 5 kap. 3 § första stycket vapenlagen, omfattar dock endast förvaring av skjutvapen. Det framstår dock som lika angeläget att straff- belägga den situationen att någon olovligen förvarar ammunition och ljuddämpare eller vapenmagasin åt någon annan. Bestämmelsen i 9 kap. 2 § första stycket i bör därför utvidgas till att även omfatta ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin. Därmed korresponderar också straffbestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan och förvaring åt någon annan.

8.8Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin samt dödsbons och konkursbons innehav av ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Ljuddämpare och vapenmagasin ska, på samma sätt och under samma förutsättningar som gäller för skjutvapen och ammunition, kunna lösas in av staten.

Ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo ska omfattas av samma regler som skjutvapen och ammun- ition som ingår i ett sådant.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin

I 7 kap. vapenlagen finns regler om inlösen av vapen och ammunition. Inlösen innebär att staten tvångsförvärvar skjutvapen eller ammunition. En grundläggande tanke bakom bestämmelserna om inlösen är att Polis- myndigheten i största möjliga utsträckning ska undvika inlösen genom att låta ägaren själv avveckla sitt innehav genom att skrota, sälja eller på annat sätt överlåta egendomen (jfr prop. 1973:166 s. 146 f.). Det är först om innehavaren inte själv avslutar sitt innehav på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid som inlösen blir aktuellt. När innehavet av ljuddämpare och vapenmagasin nu föreslås regleras på i princip samma sätt som ammunition bör de rättigheter och skyldigheter som gäller för skjutvapen och ammunition i detta avseende gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin.

Innehav och förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i	Prop. 2020/21:42
dödsbon eller konkursbon
I 8 kap. vapenlagen finns regler om vapen och ammunition i dödsbon och
konkursbon. När skjutvapen och ammunition ingår i ett dödsbo eller
konkursbo får egendomen under vissa förutsättningar utan särskilt tillstånd
innehas av den som har tagit hand om boet. Det finns även en möjlighet
för Polismyndigheten att besluta om hur egendomen ska förvaras i dessa
fall. När innehavet av ljuddämpare och vapenmagasin nu föreslås regleras
på i princip samma sätt som ammunition bör dessa även omfattas av de
särskilda bestämmelserna om innehav och förvaring av egendom som
ingår i dödsbon och konkursbon.

9 Utökade krav på registerföring

Enligt artikel 4.4 första stycket i vapendirektivet ska medlemsstaterna föra ett centraliserat eller decentraliserat datoriserat register som garanterar behöriga myndigheter tillgång till de register där varje skjutvapen som omfattas av direktivet registreras. Ändringsdirektivet utökar kravet på vilka uppgifter som ska registreras i vapenregistret till att omfatta alla de uppgifter med anknytning till skjutvapen som krävs för att spåra och identifiera skjutvapnet i fråga, däribland

–typ, märke, modell, kaliber och serienummer för varje skjutvapen samt den märkning som anbringats på dess stomme eller låda som en unik märkning, varigenom varje skjutvapens unika identitet ska fastställas (led a),

–det serienummer eller den unika märkning som anbringats på de väsentliga delarna, om det eller den skiljer sig från märkningen på skjutvapnets stomme eller låda (led b),

–namn och adress avseende leverantörerna av och förvärvarna av eller ägarna till skjutvapnet, tillsammans med relevant eller relevanta datum (led c), och

–angivelser om omvandlingar eller ändringar av skjutvapnet som leder till att dess kategori eller underkategori ändras, inklusive certifierad deaktivering eller skrotning, med relevant eller relevanta datum (led d).

Till skillnad från tidigare krävs registrering av uppgifter om skjutvapnets märkning och de väsentliga delarnas serienummer eller märkning enligt led a och b, datum enligt led c och uppgifter om omvandlingar och ändringar enligt led d.

Bestämmelser om vapenregister finns i 1 a kap. vapenlagen (1996:67). Enligt 7 § det kapitlet ska Polismyndigheten med hjälp av automatiserad behandling föra fyra separata register: vapeninnehavarregistret, vapen- registret, vapenhandlarregistret och registret över auktoriserade samman- slutningar för jakt- eller målskytte. Kravet på att föra dessa register om- fattar alla de vapen och vapendelar som vapendirektivet kräver att det ska finns register om.

Prop. 2020/21:42 När det gäller kravet på registrering av uppgifter om vapen och märk- ning enligt artikel 4.4 första stycket a och b finns det varken i vapenlagen eller i vapenförordningen (1996:70) närmare angivet vilka uppgifter som ska tas in i Polismyndighetens register. Av 2 kap. 6 § vapenförordningen framgår dock vilka uppgifter som en ansökan om tillstånd att inneha vapen ska innehålla. Dessa uppgifter läggs in i Polismyndighetens register. I dag registreras därför alla de uppgifter som anges i artikel 4.4 första stycket a och b, med undantag för uppgift om vapnets märkning och de väsentliga delarnas märkning. Registrering av ett vapens märkning är ett krav även enligt FN:s vapenprotokoll (resolution 55/255). Redan inför Sveriges tillträde till protokollet konstaterade regeringen att denna uppgift behöver registreras framöver för att uppfylla protokollet (prop. 2010/11:72 s. 48). Det kan således på nytt konstateras att uppgift om ett vapens och vissa vapendelars märkning bör registreras i vapenregistret, numera även för att uppfylla ändringsdirektivets krav.

Kravet enligt artikel 4.4 första stycket c på registrering av person- uppgifter för leverantörer, förvärvare och ägare, inklusive relevanta datum, uppfylls genom att sådana uppgifter registreras i innehavar- registret.

Även uppgifter om omvandlingar eller ändringar som ska registreras enligt artikel 4.4 första stycket d registreras redan i dag i Polismyndig- hetens vapenregister. Ändringar som leder till att ett vapen byter kategori kräver nämligen en ny ansökan om vapentillstånd. Vidare ska ett vapen som ska skrotas, enligt 4 kap. 4 § vapenlagen, lämnas till Polismyndig- heten tillsammans med tillståndsbeviset. Polismyndigheten vidare- befordrar sedan vapnet till NFC (16 kap. 5 § RPSFS 2009:13, FAP 551–

3)varefter den enligt 2 kap. 15 § vapenförordningen ska kontrollera och följaktligen registrera när vapnet har deaktiverats.

Sammanfattningsvis registreras i dag de flesta uppgifter som ska registreras enligt artikel 4.4 första stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Som konstaterats ska dock även uppgift om vapens och vapendelars märkning registreras för att Sverige ska fullgöra sina åtaganden. Detta är dock inget som behöver regleras i lag utan regleringen bör ske på lägre författningsnivå.

Förutom ändringsdirektivets krav på registrering av fler uppgifter i vapenregistret innebär direktivet även att det ställs utökade krav på registrering av vapenhandlare och vapenmäklare, bevarandetider och tillgång till uppgifterna i vapenregistret och att vapenhandlare och vapenmäklare ska föra egna register.

	9.1	Skyldighet att föra vapenhandlar- och
		vapenmäklarregister

	Regeringens förslag: Polismyndigheten ska, på motsvarande sätt som
	myndigheten i dag gör med dem som fått tillstånd att bedriva vapen-
	handlarverksamhet med skjutvapen, föra register över dem som
	meddelats tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet.
	ISP, MSB och kommunerna ska, på motsvarande sätt som Polis-
76	myndigheten i dag gör för tillstånd till vapenhandlarverksamhet med

skjutvapen, föra register över vissa beslutade tillstånd. Registren ska	Prop. 2020/21:42
bl.a. innehålla uppgifter om fysiska personer som har ett betydande
inflytande över en juridisk person som har meddelats sådant tillstånd.
I lagen om brandfarliga och explosiva varor och i lagen om krigs-
materiel ska det dessutom föras in en bestämmelse om registrets ända-
mål. Vidare ska det i de lagarna föras in en bestämmelse som upplyser
dels om att bestämmelserna om skyldighet att föra register och om
registrets ändamål kompletterar EU:s dataskyddsförordning, dels om
vilken övrig personuppgiftsreglering som gäller för personuppgifts-
behandling i registret.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering-
ens förslag.
Remissinstanserna: Datainspektionen avstyrker förslaget om att införa
bestämmelser om skyldighet att föra register i lagen (1992:1300) om krigs-
materiel och i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
eftersom det inte har gjorts någon behovsanalys. Inspektionen för
strategiska produkter (ISP) anser att dess skyldighet att föra register bör
kunna begränsas till tillverkare av skjutvapen. Myndigheten för samhälls-
skydd och beredskap (MSB) anser att det behövs ett förtydligande i lagtext
som klargör vilka personer som anses ha ett betydande inflytande över en
juridisk person som har fått vapenmäklartillstånd. Dessutom anser MSB
att det bör införas ett krav i lagen om brandfarliga och explosiva varor på
att tillståndshavaren ska anmäla alla förändringar av vem som har ett
sådant betydande inflytande. Huddinge kommun anser att Polismyndig-
heten bör hantera alla tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva
varor som rör ammunition.
Skälen för regeringens förslag
I tillägg till vapendirektivets krav på att föra ett vapenregister med upp-
gifter om de vapen som omfattas av direktivet införs genom ändrings-
direktivet krav på medlemsstaterna att registrera vapenhandlare och
vapenmäklare som är verksamma på deras territorium (artikel 4.3 a).
Registrering av vapenmäklare
I avsnitt 6.1 föreslås att vapenmäklarverksamhet ska regleras i vapenlagen.
Bland annat ska det i vapenlagen införas krav på tillstånd motsvarande de
som gäller för vapenhandlare. För att uppfylla ändringsdirektivets krav på
registrering av vapenmäklare bör kravet i 1 a kap. 7 § första stycket 3
vapenlagen om att Polismyndigheten ska föra register över de som driver
handel med skjutvapen utvidgas till att omfatta de som driver mäklar-
verksamhet med skjutvapen eller ammunition.
Registrering av vapenhandlare
Som framgår av avsnitt 6.1 regleras vapenhandlarverksamhet i tre lagar:
vapenlagen, lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om
krigsmateriel. När det gäller vapenhandel med skjutvapen, som regleras i
vapenlagen, finns redan krav på Polismyndigheten att föra ett vapen-
handlarregister enligt 1 a kap. 7 § första stycket 3 vapenlagen. I registret
ska enligt samma bestämmelse finnas uppgifter om fysiska personer som	77

Prop. 2020/21:42	har ett betydande inflytande över en juridisk person som har tillstånd att
	driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som
	föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och
	organisationer som har meddelats tillstånd att ta emot skjutvapen för
	översyn eller reparation.
	Däremot finns det inget krav på registrering av sådan vapenhandlarverk-
	samhet som regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen
	om krigsmateriel, dvs. vapenhandlarverksamhet med ammunition.
	Datainspektionen har motsatt sig att det i de lagarna införs bestämmelser
	om krav på tillståndsgivarna, dvs. MSB, kommuner och ISP, att föra
	register eftersom det inte har gjorts någon behovsanalys. Regeringen anser
	dock att uttryckliga krav på att föra register är motiverade med hänsyn till
	att ändringsdirektivet kräver att vapenhandlare registreras. Utan en sådan
	skyldighet kommer det vara valfritt för tillståndsgivare att föra register.
	Det bör därför införas bestämmelser som ålägger MSB och kommunerna
	att föra register över personer och organisationer som meddelats tillstånd
	enligt 16 § lagen om brandfarliga och explosiva varor för hantering av
	ammunition. Vidare bör ISP registrera de som fått tillstånd enligt 3 § lagen
	om krigsmateriel för tillverkning av skjutvapen eller ammunition enligt
	lagen om krigsmateriel. ISP anser att kravet på inspektionen att föra
	register bör kunna begränsas till de som fått tillstånd till tillverkning av
	skjutvapen eftersom MSB kommer att åläggas en skyldighet att föra
	register över sådana som tillverkar ammunition. Regeringen anser dock att
	registrering bör ske enligt båda regelverken dels eftersom både ISP och
	MSB i dessa fall har tillsynsansvar över verksamheterna, dels eftersom
	tillverkning av vissa typer av ammunition kan omfattas av enbart det ena
	regelverket.
	Utöver krav på tillståndsgivarna att föra register med uppgifter om de
	som fått tillstånd bör, liksom avseende Polismyndighetens vapenhandlar-
	register, krävas att registren ska innehålla uppgifter om fysiska personer
	som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har
	meddelats tillstånd och, när det gäller registret för dem som meddelats
	tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, personer som
	har godkänts att som föreståndare svara för sådan verksamhet. Ett sådant
	krav skulle underlätta handläggningen av tillståndsärenden. MSB anser att
	det behövs ett förtydligande i lagtext som tydliggör vilka personer som
	anses ha ett betydande inflytande över en juridisk person. Regeringen
	anser att det varken är ändamålsenligt eller görligt att i lagtext ange
	exempel på personer som alltid ska anses ha ett betydande inflytande.
	Exempel på personer som kan ha betydande inflytande över en juridisk
	person är dock verkställande direktör, styrelseledamot, bolagsman och
	aktieägare med betydande aktieinnehav.
	MSB menar vidare att det bör införas ett krav i lagen om brandfarliga
	och explosiva varor på att tillståndshavaren ska anmäla alla förändringar
	av vem som har ett betydande inflytande. Ett sådant krav finns redan för
	vapenhandlare som har tillstånd enligt vapenlagen (2 kap. 10 § vapen-
	lagen). Som MSB framför kan det efter det att tillståndsmyndigheterna
	meddelat tillstånd ske förändringar i fråga om vem som har ett betydande
	inflytande över verksamheten. För tillståndsmyndighetens bedömning av
	om förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda underlättar naturligtvis
78	kännedom om förändringar i verksamheten såsom om verksamheten har

överlåtits. Det kan således finns behov av en sådan bestämmelse som MSB Prop. 2020/21:42 föreslår. När det gäller de som fått tillstånd enligt lagen om brandfarliga

och explosiva varor finns det redan liknande bestämmelser i förordning, såsom bestämmelser om krav på föranmälan vid byte av verksamhets- utövare för att få fortsätta bedriva en verksamhet enligt tidigare meddelat tillstånd och om skyldighet för dödsbon efter en fysisk person som haft tillstånd att skyndsamt underrätta tillståndsmyndigheten om dödsfallet

(20 § förordningen [2010:1075] om brandfarliga och explosiva varor). Regeringen anser med hänsyn till det att en sådan bestämmelse som MSB föreslår får övervägas inom ramen för det fortsatta förordningsarbetet.

Det saknas beredningsunderlag för att i detta lagstiftningsärende hantera Huddinge kommuns förslag om att all tillståndshantering enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor som avser ammunition bör flyttas över till Polismyndigheten.

De föreslagna nya registerbestämmelsernas förhållande till annan personuppgiftsreglering

När regeringen nu föreslår att det ska införas nya krav på myndigheter att föra register över sådana som fått tillstånd till viss vapenhandel enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel finns det anledning att beakta tillämplig personuppgiftsreglering och om förhållandet till den bör regleras på något sätt.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här kallad dataskyddsförordningen, utgör från och med den 25 maj 2018 grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU. Dataskydds- förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Dataskydds- förordningen kompletteras av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, här kallad dataskyddslagen, och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

Dataskyddsförordningen är inte tillämplig när brottsdatalagen (2018:1177) är tillämplig. Brottsdatalagen är en ramlag som genomför stora delar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, här kallat dataskyddsdirektivet. Enligt 1 kap. 2 § brottsdatalagen gäller den lagen vid behandling av person- uppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder. Den gäller också vid behandling av personuppgifter som en behörig myndighet utför i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Behörig myndighet definieras i 1 kap. 6 § brottsdatalagen som

1.en myndighet som har till uppgift att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa

Prop. 2020/21:42 straffrättsliga påföljder, eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet, när den behandlar personuppgifter för ett sådant syfte, eller

	2. en annan aktör som har anförtrotts myndighetsutövning för ett syfte
	som anges i 1, när den behandlar personuppgifter för ett sådant syfte.
	I förarbetena till brottsdatalagen anges att bl.a. Polismyndigheten, Tull-
	verket, Kustbevakningen, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Åklagar-
	myndigheten, de allmänna domstolarna och Kriminalvården är behöriga
	myndigheter, men enbart när de behandlar personuppgifter för sådana
	syften. När t.ex. Skatteverket behandlar personuppgifter i beskattnings-
	verksamheten eller Polismyndigheten utfärdar pass är myndigheten inte en
	behörig myndighet. Som exempel på andra aktörer än myndigheter som
	kan vara behöriga myndigheter i brottsdatalagens mening anges att
	exempelvis naturvårdsvakter och jakttillsynsmän kan anses vara det när de
	tar egendom i beslag och ordningsvakter när de upprätthåller allmän
	ordning och säkerhet vid domstolsförhandlingar (prop. 2017/18:232 s. 92–
	98 och s. 429–432).
	Angående vilken reglering som är tillämplig på nu aktuella register kan
	först konstateras att regeringen, i propositionen Personuppgiftsbehandling
	i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet – anpassningar till
	EU:s dataskyddsreform (prop. 2018/19:65), gör bedömningen att behand-
	ling av personuppgifter i vapenärenden samt förandet av vapenregistren
	och behandling av personuppgifter för utlämnande ur registren i annat än
	brottsbekämpande syfte faller	under	dataskyddsförordningens
	tillämpningsområde. När behandling sker för utlämnande ur registren i
	brottsbekämpande syfte bedömer regeringen dock att brottsdatalagen är
	tillämplig.
	Till skillnad från den personuppgiftsbehandling som sker i vapen-
	ärenden och i vapenregistren enligt vapenlagen är det – i stället för
	Polismyndigheten – MSB, kommuner och ISP som föreslås föra register
	över sådana som fått vissa typer av tillstånd enligt lagen om brandfarliga
	och explosiva varor respektive lagen om krigsmateriel. Systemen med
	tillståndsplikt och registrering enligt de lagarna skulle kunna anses ha till
	syfte att förebygga såväl brottslig verksamhet som hot mot den allmänna
	säkerheten, men av förarbetena till brottsdatalagen framgår att begreppen
	”förebygga brottslig verksamhet” och ”upprätthålla allmän ordning och
	säkerhet” i 1 kap. 2 § brottsdatalagen inte varit avsedda att ges en så
	vidsträckt tillämpning (prop. 2017/18:232 s. 94–98 och 429–432). MSB,
	kommuner och ISP är mot bakgrund av förarbetsuttalandena inte
	myndigheter som har i uppgift att förebygga brottslig verksamhet,
	upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller annan uppgift som kan
	kvalificera dem som behörig myndighet i brottsdatalagens mening. Det
	kan nämnas att det i förarbetena till brottsdatalagen uttalas specifikt att ett
	exempel på arbetsuppgifter som inte gör en myndighet till behörig
	myndighet i brottsdatalagens mening är uppgiftsskyldighet till brotts-
	bekämpande myndigheter (prop. 2017/18:232 s. 430). Samman-
	fattningsvis är MSB, kommuner och ISP inte behöriga myndigheter i nu
	aktuellt avseende. Till skillnad från vad som gäller för vapenregistren
	enligt vapenlagen är alltså dataskyddsförordningen och till förordningen
	kompletterande bestämmelser tillämplig på all personuppgiftsbehandling
	som MSB, kommuner och ISP behöver göra för förandet av nu föreslagna
80	register, även om den sker för uttag ur registren i brottsbekämpande syfte.

Dataskyddsförordningen utgår från att varje behandling av person- uppgifter måste ha en rättslig grund. För att behandlingen ska vara laglig måste något av de villkor som anges i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen vara uppfyllt. När det gäller statliga och kommunala myndigheters person- uppgiftsbehandling uppfylls i regel de villkor som anges artikel 6.1 c och

e:att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Den behandling av personuppgifter som kommer ske när tillsynsmyndigheterna lägger in och sedan bevarar personuppgifter i registren är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra den i lag reglerade rättsliga förpliktelsen att föra registren. Behandlingen får därför, i enlighet med 2 kap. 1 § dataskyddslagen, ske med stöd av artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Sådan behandling bör dessutom anses vara nödvändig för att tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sin uppgift att pröva tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel, uppgifter som är av allmänt intresse. Behandlingen är därmed tillåten även med stöd av artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen, i enlighet med 2 kap. 2 § dataskyddslagen.

Dataskyddsförordningen tillåter till viss del att dess regler specificeras i nationell rätt. Detta följer bl.a. av artikel 6.2 där det anges att medlems- staterna får behålla eller införa mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen när det gäller behandling som sker enligt artikel 6.1 c och e. Detta får ske genom att medlems- staterna närmare fastställer specifika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder för att säkerställa en laglig och rättvis behandling. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen i propositionen Person- uppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet

– anpassningar till EU:s dataskyddsreform (prop. 2018/19:65) att ändamålsbestämmelser i vapenlagen och vissa andra registerförfattningar är förenliga med dataskyddsförordningen och bör vara kvar. Vidare görs bedömningen att det i registerförfattningar där dataskyddsförordningen är tillämplig bör införas bestämmelser som upplyser om att bestämmelserna i registerförfattningen kompletterar bestämmelserna i dataskydds- förordningen samt att dataskyddslagen och föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen gäller, om inte annat följer av register- författningen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till den. På så sätt görs det tydligt att bestämmelserna i registerförfattningen måste läsas tillsammans med andra författningar som innehåller de grundläggande kraven på personuppgifternas behandling, såsom möjligheten att behandla känsliga personuppgifter, den enskildes rätt till registerutdrag, bevarande av uppgifterna m.m.

Liksom vapenlagen och andra författningar med registerbestämmelser bör lagen om brandfarliga och explosiva varor och lagen om krigsmateriel ha ändamålsbestämmelser som anger registrens ändamål och upplysnings- bestämmelser som klargör vilka regler som gäller för personuppgifts- behandlingen i registren. Det kan bidra till att skydda enskildas personliga integritet och göra det tydligt och förutsebart i vilken utsträckning som behandling får ske. Regeringen anser att det i ändamålsbestämmelserna bör anges att registren ska ha till ändamål att underlätta frågor om tillstånd. Eftersom uppgifterna om personer och organisationer som meddelats tillstånd att tillverka skjutvapen eller ammunition eller att på annat sätt

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 hantera ammunition kan behövas för att utreda brott bör det även anges att registren ska ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition respektive krigsmateriel. Det bör dock poängteras att sådana ändamålsbestämmelser, liksom motsvarande ändamålsbestämmelse i 1 a kap. 8 § vapenlagen, inte hindrar att uppgifter lämnas ut i enlighet med den s.k. finalitetsprincipen i 5.1 b i dataskyddsförordningen. Enligt finalitetsprincipen får uppgifter behandlas för att lämnas ut om det inte är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.

9.2Skyldighet att registrera personer och organisationer som har meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin

Regeringens förslag: Polismyndigheten ska, på motsvarande sätt som myndigheten i dag gör med dem som fått tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition, föra register över dem som meddelats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Genomförandepromemorians förslag stämmer överens med regering- ens förslag.

Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I vapeninnehavarregistret registreras de personer och organisationer som enligt vapenlagen har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden. Ända- målet med dessa uppgifter är att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt vapenlagen och att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen. Regeringen föreslår nu att det ska krävas tillstånd för att inneha ljuddämpare och vapenmagasin. Det finns därför skäl att, på samma sätt som gäller för ammunition, låta vapeninnehavarregistret omfatta även de personer och organisationer som har meddelats sådana tillstånd.

9.3Krav på bevarandetider och tillgång till uppgifter i Polismyndighetens vapenregister

Regeringens förslag: Bevarandetiden för uppgifter i Polismyndig- hetens vapenregister ska utökas till 30 år från det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. När skjutvapen och vapendelar har överförts till en mottagare i utlandet ska de däremot få avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte har återinförts före dess.

När det gäller personuppgifter om den som fått tillstånd att inneha

skjutvapen ska kravet på att alltid bevara uppgifter under en viss tid

endast gälla om motsvarande krav gäller för det skjutvapen eller den	Prop. 2020/21:42
vapendel som tillståndet avser. Kravet på att alltid bevara uppgifter om
dem som fått tillstånd till vapenhandel under en viss tid ska tas bort.

Genomförandepromemorians förslag stämmer i huvudsak överens
med regeringens förslag. I promemorian föreslås även att personuppgifter
om den som har meddelats vapenhandlar- eller vapenmäklartillstånd ska
bevaras i 30 år från det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Vidare
föreslås att uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som finns i
utlandet och som har tillhandahållits någon i utlandet ska få avföras 30 år
efter registreringen.
Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Krav på att alltid bevara vissa uppgifter i Polismyndighetens vapen-
register under 30 år
Genom ändringsdirektivet införs ett nytt andra stycke till artikel 4.4 i
vapendirektivet som stadgar att medlemsstaterna ska säkerställa att de
behöriga myndigheterna behåller uppgifterna om skjutvapen och väsent-
liga delar i vapenregistret, inklusive tillhörande personuppgifter, under en
period av 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga
skrotats. Tidigare gällde att uppgifterna skulle bevaras i 20 år från
registreringen.
Av artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen följer att personuppgifter inte
får lagras i identifierbar form under längre tid än vad som är nödvändigt
för de ändamål för vilka de behandlas. Det innebär att uppgifter i
Polismyndighetens vapenregister som utgångspunkt inte får bevaras där
längre än vad som behövs för något av de ändamål som anges i 1 a kap. 8 §
vapenlagen, vilket är att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd
enligt vapenlagen och att ge information om sådana uppgifter som behövs
för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för
att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen (se prop.
2018/19:65 s. 127). I 10 § görs undantag från denna huvudregel
beträffande uppgifter om skjutvapen och vapendelar som omfattas av
kravet på märkning enligt 2 a kap., vilka alltid ska bevaras i registren i
minst 20 år från det att uppgiften registrerades. Detsamma gäller uppgifter
om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den
som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva
handel med skjutvapen.
För att uppfylla ändringsdirektivets skärpta krav på bevarande av
uppgifter måste 1 a kap. 10 § vapenlagen ändras så att kravet på bevarande
av uppgifter om skjutvapen och vapendelar och tillhörande person-
uppgifter utökas till 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen
skrotats.
Kravet på att bevara uppgifter gäller även vapen och vapendelar som har
förts ut ur landet. Det kan i de fallen inte rimligen krävas att Polis-
myndigheten ska hålla sig informerad om när det aktuella vapnet eller
vapendelen skrotas. Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som
	83

Prop. 2020/21:42 överförts till en mottagare i utlandet bör därför i stället få avföras ur Polis- myndighetens vapenregister 30 år efter utförseln, förutsatt att vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har förts in i landet igen.

I promemorian föreslås att även uppgifter om vapen eller vapendelar som finns i utlandet och tillhandahålls någon i utlandet ska få avföras ur registren 30 år efter registreringen. I de fallen, till skillnad från när vapen eller vapendelar till en början funnits i Sverige, bör det dock som huvud- regel inte finnas några uppgifter att avföra eftersom Polismyndighetens vapenregister endast ska innehålla uppgifter om skjutvapen för vilka till- stånd till innehav har meddelats enligt vapenlagen. Regeringen anser därför inte att det finns tillräckliga skäl för att införa en sådan bestämmelse som föreslås i promemorian.

Begränsning av vilka uppgifter som alltid ska bevaras i 30 år

Skyldigheten att bevara uppgifter under 30 år avser enligt artikel 4.4 uppgifter om skjutvapen och vapendelar, inklusive tillhörande person- uppgifter, som ska finnas i vapenregistret. I vapenregistret ska skjutvapen som omfattas av direktivet samt de i artikel 4.4. första stycket a–c angivna uppgifterna med anknytning till sådana vapen registreras, i syfte att skjutvapnen i fråga ska kunna spåras och identifieras.

Enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen, som har införts för att genomföra direktivet i denna del (prop. 2013/14:110 s. 502), ställs krav på att bevara uppgifter om skjutvapen och vapendelar samt namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats till- stånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen. I promemorian föreslås att skyldigheten att bevara personuppgifter ska utvidgas till att avse personuppgifter om den som fått vapenmäklar- tillstånd.

Ändringsdirektivets krav på att alltid bevara vissa uppgifter i minst 30 år omfattar dock inte uppgifter om de som har meddelats tillstånd att driva vapenhandlar- eller vapenmäklarverksamhet. Krav på att registrera vapen- handlare och vapenmäklare regleras i artikel 4.3, inte i artikel 4.4. I artikel 4.4 räknas inte uppgifter om de som meddelats tillstånd till vapen- handlar- eller vapenmäklarverksamhet upp som exempel på uppgifter som ska registreras i vapenregistret. Detta är naturligt eftersom vapenhandlar- och vapenmäklarverksamheter inte är knutna till specifika vapen innan någon transaktion har skett. Ett krav på att bevara uppgifter om de som fått tillstånd till vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet i 30 år från det att vapnet eller vapendelen skrotats vore således inte heller ändamålsenligt.

Eftersom bevarandekravet inte omfattar uppgifter om den som fått vapenhandlar- eller vapenmäklartillstånd bör nuvarande krav på att alltid bevara uppgifter om den som meddelats tillstånd till vapenhandel under 20 år tas bort. För uppgifter i Polismyndighetens vapenregister om den som fått tillstånd att driva vapenhandel eller vapenmäklarverksamhet kommer i stället huvudregeln i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen att gälla.

Skyldigheten enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen att bevara uppgifter om skjutvapen och vapendelar är begränsad till att avse sådana skjutvapen och vapendelar som anges i 2 a kap. vapenlagen, medan skyldigheten att bevara personuppgifter inte är begränsad till den som har tillstånd till

vapen som avses i det kapitlet. Förarbetena till bestämmelsen innehåller Prop. 2020/21:42 ingen närmare motivering till denna skillnad. Eftersom vapendirektivet

inte omfattar några andra skjutvapen eller vapendelar än de som anges i

2 a kap. vapenlagen bör även skyldigheten att bevara personuppgifter begränsas till att gälla den som meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar. På så vis kommer kravet på att bevara personuppgifter om de som meddelats tillstånd att inneha skjutvapen endast gälla om motsvarande krav gäller för det skjutvapen eller den vapendel som tillståndet avser. En sådan reglering framstår som mer konsekvent och är att föredra i integritetshänseende.

Tillgång till och radering av uppgifter i Polismyndighetens vapenregister

Genom ett nytt tredje stycke till artikel 4.4 i vapendirektivet inför ändringsdirektivet begränsningar av hur länge, av de 30 år som uppgifter i vapenregistret ska bevaras, som behöriga myndigheter ska få ta del av dem. Myndigheter med behörighet att bevilja eller återkalla tillstånd att förvärva eller inneha skjutvapen och myndigheter med behörighet för tull- förfaranden ska ha tillgång till uppgifterna i upp till 10 år efter det att de aktuella skjutvapnen eller vapendelarna skrotats. Myndigheter med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder ska däremot ha sådan tillgång under en period om upp till 30 år efter skrotning, dvs. hela den tid som uppgifterna ska bevaras i registret. Vidare krävs genom ett nytt fjärde stycke till artikel 4.4 att personuppgifterna ska raderas från vapenregistret vid utgången av de angivna perioderna.

Inom Polismyndigheten används uppgifterna i vapenregistren, i enlighet med 1 a kap. 8 § vapenlagen, både för att underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt lagen och för att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjut- vapen. Någon begränsning i Polismyndighetens tillgång till uppgifterna i vapenregistren till 10 år när det gäller tillståndsärenden finns inte, men i

1 a kap. 5 § vapenlagen anges att tillgången till personuppgifter ska be- gränsas till vad varje tjänsteman behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. En tjänsteman som använder registeruppgifter i tillstånds- ärenden behöver i regel aldrig tillgång till dessa tio år efter det att vapnen eller vapendelarna skrotats. Regeringen anser därför inte att det behövs någon ny bestämmelse som ytterligare begränsar tillgången till register- uppgifterna.

När det gäller Polismyndighetens användning av uppgifter för att före- bygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till skjutvapen behövs ingen begränsning eftersom myndigheten enligt ändringsdirektivet ska kunna ta del av upp- gifterna hela den tid uppgifterna ska bevaras i registren. Detsamma gäller för andra brottsbekämpande myndigheter, närmare bestämt Säkerhets- polisen, Tullverket och Kustbevakningen, som Polismyndigheten enligt 1 a kap. 14 § vapenlagen kan medge direktåtkomst till vapenregister.

När det gäller kravet på radering av uppgifter kan konstateras att de uppgifter som Polismyndigheten ska ha tillgång till under 10 år för till-

ståndsärenden inte kan raderas därefter på det sätt som föreskrivs genom

Prop. 2020/21:42 ändringsdirektivet, eftersom ändringsdirektivet samtidigt ställer krav på att uppgifterna ska bevaras i registren ytterligare 20 år och under den tiden vara tillgängliga för Polismyndigheten i dess brottsbekämpande verk- samhet. Kravet på radering inträder alltså för svensk del 30 år efter att det aktuella vapnet eller vapendelen har skrotats. Det finns i dag inte några bestämmelser i vapenlagen som reglerar när uppgifter ska gallras ur vapen- registren med undantag för en bestämmelse i 1 a kap. 11 § om uppgifter om personer som tillhör hemvärnets personal. Därför gäller i stället att uppgifterna, när de inte längre får behandlas i registren, ska bevaras eller gallras enligt de grundläggande reglerna om allmänna handlingar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och arkivlagen (1990:782). Ändringsdirektivet ställer dock inte krav på annat än att uppgifterna ska raderas ur vapen- registret efter utgången av angivna tidsperioder. Att uppgifter därefter bevaras i arkiv för historiska, vetenskapliga eller statistiska ändamål kan inte anses strida mot ändringsdirektivet. Det behöver därför inte införas några särskilda regler om arkivering och gallring för att uppfylla ändrings- direktivets krav.

Överföring av uppgifter i vapenregistren

Ändringsdirektivets krav på radering av uppgifter gäller enligt det nya fjärde stycket till artikel 4.4 inte i de fall där uppgifter har överförts till en myndighet med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och används i det specifika sammanhanget, eller till andra myndigheter som är behöriga för jämför- bara ändamål som föreskrivs i nationell rätt. De behöriga myndigheternas behandling av sådana uppgifter ska i dessa fall regleras av den berörda medlemsstatens nationella rätt, som ska stämma överens med unionsrätten generellt och i synnerhet dess uppgiftsskyddsbestämmelser.

Enligt 1 a kap. 12 § vapenlagen ska personuppgifter i Polismyndighetens vapenregister som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik. Vidare, i 13 § samma kapitel, anges att personuppgifter som behandlas i vapen- register får lämnas till Interpol eller Europol eller till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol, om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, förhindra, utreda eller beivra brott, eller till utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. I 13 § anges också att sådana personuppgifter även får lämnas till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt. Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter för framställande av rättsstatistik enligt 1 a kap. 12 § vapenlagen får betraktas som ett sådant med brottsbekämpning jämförbart ändamål som föreskrivs i nationell rätt. Utlämnande enligt 13 § samma kapitel avser utan tvekan myndigheter med brottsbekämpande behörighet. Personuppgiftsbehandlingen hos de myndigheter som får del av uppgifter enligt 1 a kap. 12 och 13 §§ vapenlagen ska naturligtvis ske i enlighet med nationell rätt, vars förenlighet med unionsrätten och dess uppgiftsskydds- bestämmelser det inte finns anledning att ifrågasätta. Befintliga bestämmelser uppfyller därför ändringsdirektivets krav vid överföring av uppgifter i vapenregister.

9.4	Skyldighet för vapenhandlare och	Prop. 2020/21:42
	vapenmäklare att föra register

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för vapenhandlare och vapenmäklare att föra register.

Promemoriornas förslag: I promemoriorna föreslås inte något be- myndigande.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har synpunkter på behovet av ett bemyndigande.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 2008 års ändringsdirektiv finns i artikel 4.4 i vapendirektivet en skyldighet för vapenhandlare att föra register över skjutvapen som tagits emot eller lämnats ut tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att spåra och identifiera skjutvapnet. Ändringsdirektivet utvidgar registreringsskyldigheten i artikel 4.4 till att även omfatta vapenmäklare samt att, utöver skjutvapen, även gälla väsentliga delar. Genom ett nytt sjätte stycket till artikel 4.4 införs också krav på att vapenhandlarna och vapenmäklarna ska överlämna registret till de nationella myndigheter som är ansvariga för vapenregistret efter det att deras verksamhet upphört. Detta motsvarar vad som redan tidigare gällde för vapenhandlarna.

Vidare införs genom ett nytt sjunde stycke krav på att vapenhandlare och vapenmäklare utan onödigt dröjsmål ska rapportera transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar till de behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare ska kunna kommunicera elektroniskt med myndigheterna för sådana rapporterings- ändamål och att registret ska uppdateras omedelbart efter det att myndig- heterna mottagit uppgifter om sådana transaktioner. Någon motsvarande skyldighet att direktrapportera transaktioner och kommunicera elektroniskt gällde inte enligt vapendirektivets tidigare lydelse.

De krav som sedan tidigare gällt enligt vapendirektivet på att vapen- handlare ska föra register och överlämna det när verksamheten upphört uppfylls i allt väsentligt genom bestämmelser i vapenförordningen om inköps-, försäljnings- och reparationsförteckningar, tillsammans med Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd på området (5 kap. 5, 6 och 10 §§ och 8 kap. 2 § vapenförordningen samt RPSFS 2000:30, FAP 551–4 och 16 kap. RPSFS 2009:13, FAP 551–3). För att helt uppfylla ändringsdirektivets krav behöver dock bestämmelserna i 5 kap. 10 § vapenförordningen kompletteras med krav på vapenhandlare att, utöver inköps- och försäljningsförteckningar, överlämna reparations- förteckningar till Polismyndigheten när verksamheten upphör.

Det tillkommande kravet på att vapenhandlarnas register även ska inne- fatta väsentliga delar till skjutvapen är redan uppfyllt, eftersom det av 1 kap. 1 § vapenförordningen framgår att skjutvapen enligt förordningen även omfattar sådana vapendelar som enligt 1 kap. 3 § f vapenlagen lik- ställs med skjutvapen. Vad gäller det nya kravet på direktrapportering av transaktioner finns i dag ingen reglering. Polismyndigheten registrerar i regel inte heller uppgifter om vapenhandlares transaktioner.

Prop. 2020/21:42 För att uppfylla kraven på att vapenhandlare ska föra register, direktrapportera och kommunicera elektroniskt behövs det alltså nya bestämmelser. Dessa bör enligt regeringen lämpligen meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter. När det gäller motsvarande krav på vapenmäklare finns i dag ingen reglering som motsvarar kraven utan en sådan behöver införas. Liksom avseende vapenhandlare anser regeringen att bestämmelserna lämpligen bör meddelas i förordning eller myndighetsföreskrifter. I 11 kap. 2 § vapenlagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel. I avsnitt 6.1 föreslår regeringen att bemyndigandet ska utvidgas till att omfatta vapenmäklarverksamhet. För tydlighets skull anser regeringen att det i bemyndigandet även uttryckligen bör anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på vapenhandlare och vapenmäklare att föra register.

10Avfyrningsmekanismer ska inte regleras

Regeringens bedömning: Det bör inte krävas särskilt tillstånd för innehav av avfyrningsmekanismer.

Genomförandepromemorians bedömning stämmer inte överens med regeringens bedömning. I promemorian föreslås att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd ska få inneha avfyrningsmekanismer som passar till vapnet. I övriga fall ska det enligt promemorians förslag krävas särskilt tillstånd för att inneha avfyrningsmekanismer.

Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser avstyrker pro- memorians förslag. Naturvårdsverket, Jägarnas Riksförbund och Sveriges Vapenägares förbund m.fl. invänder att avfyrningsmekanismer inte utgör en väsentlig vapendel och att en reglering därmed inte krävs enligt ändringsdirektivet. Naturvårdsverket, Svenska Dynamiska Sportskytte- förbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska mångkampsförbundet, Umeå universitet m.fl. invänder även att avfyrningsmekanismer omfattar en mängd olika anordningar av olika utformning och komplexitet och att delarna därför är mycket svåra att definiera och avgränsa.

Polismyndigheten anser att såväl den övre som den undre delen av lådan till ett vapen utgör en väsentlig del syftande till att nå kontroll över den del som regelmässigt innehåller avfyrningsmekanismen och att det därför är lämpligt att kunna kontrollera avfyrningsmekanismer till halv- och hel- automatiska vapen. Eventuella gränsdragnings- och tillämpningsproblem anser myndigheten kan lösas genom att det i författningstext införs en definition av begreppet avfyrningsmekanism.

Därutöver har ett stort antal spontana svar inkommit, främst från jakt- och skytteorganisationer men även från ett antal privatpersoner. De anser liksom flertalet remissinstanser att innehav av avfyrningsmekanismer inte

ska omfattas av tillståndsplikt bl.a. eftersom begreppet är svårt att definiera Prop. 2020/21:42 och kan innebära gränsdragningsproblem.

Skälen för regeringens bedömning: Avfyrningsmekanismer är oreg- lerade i vapenlagen och vapenförordningen. Avfyrningsmekanismer till alla vapen utom slätborrade jakt- och sportvapen omfattas dock av tillståndsplikt enligt krigsmateriellagen för tillverkning, tillhandahållande och utförsel.

Ändringsdirektivet innehåller inte något krav på att avfyrnings- mekanismer ska regleras. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförs av såväl remissinstanser som andra intressenter att en reglering kan innebära såväl definitions- som gränsdragningsproblem. Det saknas därför, trots Polismyndighetens synpunkter, tillräckliga skäl att införa tillståndsplikt för innehav av avfyrningsmekanismer. Regeringen anser följaktligen att promemorians förslag inte bör genomföras.

11Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2021.

Kravet på deaktivering för tillstånd att inneha vapen som huvud- sakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde, ska inte gälla vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser vissa halvautomatiska vapen som klassificeras som s.k. förbjudna vapen enligt vapendirektivet och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

Den som vid ikraftträdandet innehar eller förvarar vapenmagasin som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § vapenlagen i den nya lydelsen får inneha eller förvara magasinen till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Den som vid ikraftträdandet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § vapenlagen i den nya lydelsen får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Genomförandepromemorians förslag överensstämmer delvis med re- geringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 14 september 2018. Dessutom föreslås övergångsbestämmelser om att förslaget om krav på tidsbegränsning av fler tillstånd och kravet på deaktivering för innehavstillstånd till vapen som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde endast ska gälla för tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet. I promemorian föreslås vidare att det ska göras undantag från kravet på deaktivering för tillstånd som meddelats, och inte tillstånd som avser vapen som registrerats i vapenregistret, före den 13 juni 2017. I promemorian föreslås även att de nya kraven på märkning av vapen och vapendelar inte ska gälla egendom som har

Prop. 2020/21:42 tillverkats i eller förts in till EU före ikraftträdandet. I promemorian lämnas inget förslag på övergångsbestämmelser som träffar den som förvarar vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd eller den som bedriver mäklarverksamhet utan föreskrivet tillstånd.

Remissinstanserna: Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslaget om tillståndsplikt för magasin inte bör avse vid ikraftträdandet innehavda magasin. Sveriges Jordägareförbund anser att övergångsperioden för lös- tagbara magasin är för kort och att en period om två år framstår som mer lämplig. Umeå universitet och Jägarnas Riksförbund anser att en övergångsbestämmelse bör införas som anger att redan beviljade tillstånd för innehav av ljuddämpare för visst vapen ska upphöra att gälla när lagen träder i kraft.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

Av artikel 2 i ändringsdirektivet följer att medlemsstaterna senast den 14 september 2018 ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet. När det gäller de författningar som är nödvändiga för att genomföra artikel 4.3 och

4.4i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet, dvs. kraven på att inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklar- verksamhet och att föra vapenregister, gäller i stället att de ska sättas i kraft senast den 14 december 2019. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 mars 2021.

Utökade krav på märkning

I lagrådsremissen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv föreslogs att de nya kraven på märkning av vapen och vapendelar som förs över från staten till någon annan för permanent civilt bruk inte ska gälla egendom som har tillverkats i eller förts in till EU före ikraftträdandet. Lagrådet har ifrågasatt behovet av denna övergångs- reglering. Förslaget har sin bakgrund i att medlemsstaterna enligt änd- ringsdirektivet ska se till att skjutvapen som tillverkats i eller importerats till EU den 14 september 2018 eller senare ska omfattas av de nya märk- ningskraven när de släpps ut på marknaden. Vapen och vapendelar som innehas av staten omfattas dock inte av vapendirektivet. Det unionsrätts- liga kravet på märkning träder därför in först när vapen eller vapendelar överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk. Det saknas därmed anledning att ha övergångsbestämmelser som tar sikte på när dessa vapen och vapendelar har tillverkats i eller förts in till EU.

Krav på deaktivering

I avsnitt 7.2 föreslår regeringen att tillstånd att inneha sådana vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt vapendirektivet och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde, endast ska få meddelas om vapnet har deaktiverats. I promemorian föreslås över- gångsbestämmelser som innebär att kravet på deaktivering endast ska gälla för sådana tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet och att den gamla

lydelsen ska gälla för tillstånd meddelade före ikraftträdandet. Regeringen Prop. 2020/21:42 anser dock att detta gäller även utan några övergångsbestämmelser.

Enligt artikel 7.4 a i vapendirektivet, som införs genom ändringsdirektivet, får medlemsstaterna besluta att bekräfta, förnya eller förlänga tillstånd för sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6, 7 och 8 i bilaga 1 del II till vapendirektivet och som omklassificerats till s.k. förbjudna vapen genom ändringsdirektivet. Detta gäller dock under förutsättning att vapnen i fråga lagligen har förvärvats och registrerats före den 13 juni 2017. I enlighet med artikel 7.4 a bör kravet på deaktivering därför inte gälla vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser de i artikeln angivna vapentyperna och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

Krav på tillstånd till innehav och förvaring av vapenmagasin

Vapenlagen saknar i dag regler om förvärv och innehav av vapenmagasin. Regeringen föreslår i avsnitt 8.2.1 och 8.7 att det under vissa förutsättningar ska krävas tillstånd till innehav av magasin och förvaring av sådana hos någon annan eller åt någon annan. Olovligt innehav samt förvaring hos eller åt någon annan utan föreskrivet tillstånd föreslås vidare bli kriminaliserat. Svenska Pistolskytteförbundet anser att magasin som innehas vid ikraftträdandet inte ska omfattas av tillståndsplikt. Regeringen anser att ett sådant undantag skulle kunna skapa problem eftersom det kan vara svårt att fastställa när ett magasin har förvärvats. I stället bör den som innehar eller förvarar ett magasin – som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § vapenlagen kommer att krävas tillstånd för – få viss tid på sig att ansöka om tillstånd eller göra sig av med egendomen. Sveriges Jordägareförbund anser att denna tid bör vara två år. Regeringen anser att en så lång tid inte kan anses motiverad med hänsyn till behovet av att de nya reglerna får genomslag. Istället framstår en period om fyra månader som väl avvägd.

Regeringen anser mot den bakgrunden att den som vid ikraftträdandet
innehar eller förvarar ett magasin utan att ha rätt till det bör få inneha eller
förvara magasinet till utgången av juni 2021. Vidare bör sådana magasin
få innehas eller förvaras utan tillstånd under förutsättning att en ansökan
har gjorts före nämnt datum och till dess att en ansökan prövats slutligt.
Straffansvar inträder därmed först den 1 juli 2021 och för det fall en
ansökan lämnats in först då ansökan har prövats slutligt. Straffansvar efter
ett lagakraftvunnet beslut inträder efter att det funnits skäligt rådrum att
göra sig av med egendomen.
Krav på tillstånd för mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition
Vapenlagen saknar i dag regler om krav på tillstånd för mäklarverksamhet
med skjutvapen eller ammunition. Regeringen föreslår i avsnitt 6.1 att det
ska krävas tillstånd för sådan verksamhet. Lagrådet konstaterar att en
mäklare som bedriver verksamhet vid ikraftträdandet då kan behöva
avbryta sin verksamhet och låta den ligga nere i avvaktan på tillstånd. Mot
den bakgrunden anser Lagrådet att en övergångsregel bör införas som tar
hand om situationen. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning. Även
i detta avseende framstår en övergångsperiod om fyra månader som rimlig.
Regeringen anser därför att en övergångsbestämmelse ska föras in med	91
	91

Prop. 2020/21:42 innebörden att den som vid ikraftträdandet yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition ska få bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt. Straffansvar inträder därmed först den 1 juli 2021 och, i de fall en ansökan lämnats in, först då ansökan har prövats slutligt.

Ändrad reglering avseende ljuddämpare

Redan utfärdade tillstånd att inneha ljuddämpare ska enligt grundläggande förvaltningsrättsliga principer vara fortsatt giltiga även efter det att de nu föreslagna författningsändringarna har trätt i kraft. En konsekvens av detta kan bli att när någon som innehar en ljuddämpare med tillstånd överlåter den till någon som enligt den nya regleringen inte behöver tillstånd, den förre kvarstår i Polismyndighetens vapenregister som innehavare av ljud- dämparen. Vill överlåtaren undvika detta är det emellertid tillräckligt att denne meddelar Polismyndigheten om överlåtelsen så att tillståndet kan återkallas. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs därför inte avseende ljuddämpare.

Övriga förslag om kriminalisering

När det gäller övriga förslag om kriminalisering anser regeringen inte att det behövs några särskilda övergångsbestämmelser. Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att ingen får dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Vidare följer att straff ska bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte annan lag gäller när dom meddelas, som leder till frihet från straff eller till lindrigare straff.

12Konsekvenser av förslagen

Regeringens bedömning: Förslagen förväntas få positiva konsekven- ser för arbetet med att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lag- föra brottslighet med anknytning till skjutvapen.

Förslagen leder inte till annat än marginella kostnadsökningar för Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten och rättsväsendet. Dessa kostnadsökningar ska hanteras inom respektive myndighets befintliga anslagsram.

Förslagen förväntas medföra begränsade kostnader för kommunerna. Förslagen leder till marginella kostnadsökningar för vapenhandlare,

vapenmäklare och enskilda.

Genomförandepromemorians bedömning överensstämmer i huvud- sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Polismyndigheten anser att förslaget om att endast reglera vissa vapenmagasin riskerar att bli verkningslöst eftersom en

övervägande majoritet av magasinen till de illegala vapnen i Sverige inte

skulle omfattas av regleringen. Den administrativa hanteringen i samband Prop. 2020/21:42 med tillståndsgivningen kommer enligt Polismyndigheten inte att öka i

nämnvärd omfattning med anledning av förslaget. Polisförbundet anför att förslaget sannolikt medför ökade kostnader. Svenska Jägarförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anser att förslagen innebär ökad byråkrati

och kostnader för enskilda vapeninnehavare. Svenska Pistolskytteförbundet anför även att en tävlingsskytt kan ha många magasin som behöver vara under uppsikt eller inlåsta och inte längre kan skickas med vanlig postbefordran. Sveriges Vapenägares Förbund menar att vapenhandlare kan få ökade kostnader att ordna med förvaring av utökat antal licenspliktiga vapendelar. Sveriges Jordägareförbund anför att de nya reglerna om deaktivering kan leda till höga kostnader för vapnens innehavare. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar att kommunerna redan i dag har ett system för att registrera tillståndsinnehavare och de personer som har inflytande inom verksamheten och personer som är föreståndare. Förslaget torde därför inte innebära någon större utökad arbetsbörda för kommunerna. Däremot behövs informationsinsatser om den nya skyldigheten för kommunerna att registrera verksamheter som bedriver handel med ammunition.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Förslagen innebär en ökad kontroll av de största magasinen till helautomatiska och vissa halvautomatiska vapen. När dessa magasin blir tillståndspliktiga kan polisen beslagta magasin vars innehavare inte har tillstånd, vilket kan främja den brottsförebyggande verksamheten. Genom att beviljade tillstånd att inneha vapenmagasin kommer att registreras kan polisen få kontroll över vilka personer som innehar egendomen vilket kan underlätta både den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten. Förslagen innebär även en skärpt kontroll av den som vill bedriva vapenmäklarverksamhet. De utökade kraven på märkning och registerföring av vapen och vapendelar ökar möjligheten att identifiera och spåra denna egendom. Den skärpta kontrollen av vapenmäklarna innebär att det bl.a. ställs krav på att dessa har kunskap samt är laglydiga och lämpliga. Förslagen kan sammantaget, trots Polismyndighetens synpunkter, antas få positiv effekt för det brottsförebyggande arbetet och viss effekt på brottslighet med anknytning till skjutvapen.

Konsekvenser för Polismyndigheten och rättsväsendet

Förslaget som rör Polismyndighetens skyldighet att registrera de vapenmäklare som beviljas tillstånd samt löpande utöva tillsyn över dessa verksamheter kommer att innebära att Polismyndigheten får utökade arbetsuppgifter. Det samma gäller förslagen som rör tillståndsplikt för vissa vapenmagasin och tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet. Samtidigt innebär regleringen av ljuddämpare en inte obetydlig minskning av antalet tillståndsärenden och därmed minskad arbetsbelastning för myndigheten. Eftersom besluten om tillstånd kommer att kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol innebär förslagen även att

domstolarna får utökade arbetsuppgifter. Med hänsyn till det begränsade

Prop. 2020/21:42

antalet vapenmagasin som kommer att kräva tillstånd och det fåtal vapenmäklare som är aktiva i Sverige bedöms dock förslagen endast leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för Polismyndigheten och de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Kriminaliseringen av otillåtna innehav av vissa vapenmagasin, mäklar- verksamhet utan tillstånd samt yrkesmässig förmedling till någon som inte har tillstånd kan antas medföra en viss ökning av antalet anmälda brott och antalet fall av förverkande. Förslaget kan därmed antas leda till en marginellt ökad arbetsbelastning för Polismyndigheten, Åklagar- myndigheten och de allmänna domstolarna.

Som Polisförbundet anför kommer förslagen alltså att medföra kostnadsökningar för såväl Polismyndigheten som rättsväsendet i övrigt. De kostnader som förslagen kan ge upphov till bedöms dock vara marginella och ryms inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.

Konsekvenser för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Inspektionen för strategiska produkter och Försvarsmakten

Förslaget att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska föra register över verksamheter som beviljas tillstånd till sådan hantering av ammunition som myndigheten prövar kommer att medföra vissa initiala kostnader för myndigheten. Kostnaderna bedöms främst avse investering- ar i datasystem för registerföringen, ändrade arbetsrutiner samt informat- ions- och utbildningsåtgärder. Eftersom MSB redan har tillsynsansvar för dessa verksamheter kan dock det nya kravet på registrering inte antas kräva någon större anpassning inom myndigheten. Detsamma gäller för den föreslagna skyldigheten för Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att föra register över verksamheter som beviljas tillstånd till tillverkning av krigsmateriel.

Försvarsmakten berörs av de förslag som innebär att kravet på märkning av vapen utvidgas dels vid införsel av vapen eller vapendelar från en stat utanför EU, dels vid överföring av vapen från staten till permanent civilt bruk. Eftersom staten även enligt befintlig reglering har en skyldighet att förse vapen som överförs till civilt bruk med en viss märkning finns dock redan i dag rutiner inom Försvarsmakten för att märka vapen och vapendelar. Övriga effekter för Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisationerna bedöms bli begränsade.

Förslagen bedöms endast medföra marginella kostnadsökningar för MSB, ISP och Försvarsmakten. De kostnader som förslagen kan ge upphov till bedöms kunna finansieras inom ramen för respektive myndighets befintliga anslag.

Konsekvenser för kommunerna

Kommunerna prövar frågor om tillstånd för vissa verksamheter som handlar med ammunition. En ordning som är väl etablerad och som det saknas anledning att göra ändringar i. När registrering av sådana verk- samheter nu blir obligatorisk genom ändringsdirektivet så är det mest prak- tiskt och ändamålsenligt att det ska skötas av samma aktör som prövar frågor om tillstånd för dessa verksamheter, i förekommande fall kom- muner.

Förslaget att verksamheter som handlar med ammunition ska registreras av den kommun som prövar ansökan påverkar den kommunala självstyrelsen eftersom det innebär ett nytt åliggande för kommunerna. Såsom SKR framför kräver kommunernas hantering av tillståndsgivningen redan i dag ett system för registrering. Mot den bakgrunden och då kommunerna redan idag ansvarar för prövning av tillstånd för dessa verksamheter anser regeringen att inverkan på den kommunala självstyrelsen är begränsad. Regeringen anser vidare att förslaget är proportionerligt mot bakgrund av att ändringsdirektivet måste genomföras i svensk rätt och att det är av stor vikt att uppgifter om vem som har tillstånd att hantera ammunition registreras.

I likhet med SKR bedömer regeringen att förandet av register inte kommer innebära någon större utökning av arbetsbördan för kommunerna och därmed inte heller ge upphov till annat än marginella kostnader.

SKR:s påpekande om att det kommer att behövas informationsinsatser om den nya skyldigheten föranleder inga särskilda åtgärder från regeringens sida.

Konsekvenser för vapenhandlare och vapenmäklare

Den föreslagna regleringen av vissa vapenmagasin innebär att vapen- handlare och vapenmäklare får en straffbelagd skyldighet att kontrollera att den som förvärvar sådan egendom har rätt att inneha den. För vapenmäklare införs även ett motsvarande krav på kontroll vid förvärv av vapen, ammunition och ljuddämpare. Förslagen kommer att medföra vissa administrativa kostnader, särskilt vid distanshandel. Sveriges Vapenägares Förbund anför även att vapenhandlare kan få ökade kostnader för förvaring av de magasin som blir tillståndspliktiga. Förslaget innebär dock – till skillnad från promemorian – att tillståndsplikt införs endast för de största magasinen till helautomatiska och vissa halvautomatiska vapen. Kostnaderna för vapenhandlarna bedöms därför bli begränsade.

För personer eller organisationer som bedriver mäklarverksamhet med vapen eller ammunition innebär förslaget att det kommer att krävas tillstånd enligt vapenlagen för att få driva verksamheten. Det gäller såväl för sådan verksamhet som i dag omfattas av krigsmateriellagstiftningen och sådan verksamhet som i dag är helt oreglerad. Det bedöms dock endast medföra en marginell arbetsinsats för vapenmäklare att ansöka om tillstånd och därmed begränsade kostnader.

Konsekvenser för föreningar för jakt eller målskytte, museer och enskilda

Den föreslagna regleringen av ljuddämpare och vissa vapenmagasin innebär att den som har tillstånd att inneha ett visst vapen för skjutning utan tillstånd får inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet. Det finns inte någon begränsning i antalet ljuddämpare och magasin som får innehas utan tillstånd. Föreslagen reglering överens- stämmer i princip med den reglering som i dag gäller för tillstånd till innehav av ammunition.

Enskilda personer, företag och organisationer som innehar sådana vapenmagasin som omfattas av vapenlagens tillämpningsområde som inte passar till ett vapen som de har tillstånd att inneha för skjutning kommer

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42 att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha magasinet. För innehav av ljuddämpare krävs tillstånd redan i dag, Förslaget i den delen innebär att kravet på tillstånd kommer att gälla betydligt färre ljuddämpare. Förslaget om vapenmagasin bedöms dock, såsom Svenska Jägareförbundet och Svenska Pistolskytteförbundet anför, innebära en viss ökad administration för den enskilde vapeninnehavaren. Som Svenska Pistolskytteförbundet har anfört kommer förslagen även att innebära utökade krav på hanteringen av magasinen för bl.a. tävlingsskyttar. Störst konsekvenser får förslagen dock för museer eller enskilda som innehar vapenmagasin för samlingsändamål eftersom dessa regelmässigt kommer att behöva ansöka om tillstånd för att fortsatt få inneha egendomen.

Förslaget om krav på deaktivering av s.k. förbjudna skjutvapen som innehas av enskilda och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller sär- skilt affektionsvärde kan, som Sveriges Jordägarförbund anför, komma att innebär vissa kostnader för den som innehar sådana vapen. Den föreslagna regleringen är dock nödvändig för att genomföra ändringsdirektivet och kravet på deaktivering omfattar endast tillstånd som meddelas efter ikraftträdandet.

13Författningskommentar

13.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel

4 § Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinn- ingar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materi- el samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen eller yrkesmässig förmedling av skjutvapen eller ammunition som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1996:67) eller sådan hantering av am- munition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på tillstånd för tillhandahållande av bl.a. krigsmateriel. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.

I tredje stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillhandahållandetillstånd. Bemyndigandet utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition som kräver tillstånd enligt vapenlagen (1996:67).

18 a § Inspektionen för strategiska produkter ska med hjälp av Prop. 2020/21:42 automatiserad behandling föra ett register över dels personer och organisationer som har meddelats ett tillstånd enligt 3 §, dels fysiska

personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd.

Paragrafen är ny och genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Genom paragrafen blir Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skyldig att föra register över personer och organisationer som har meddelats tillstånd att tillverka krigsmateriel. Registret ska även omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

18 b § Registret ska ha till ändamål att

1.underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag,

och

2.ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till krigsmateriel.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

Paragrafen anger ändamålen med det register som ISP ska föra enligt
18 a §. För angivna ändamål får uppgifterna också lämnas ut till andra
myndigheter. Uppgifter får även, enligt finalitetsprincipen i 5.1 b i Europa-
parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016
om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person-
uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande
av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här kallad data-
skyddsförordningen, behandlas och lämnas ut i andra fall om det inte är
oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Detta inne-
bär bl.a. att de omständigheter som anges i artikel 6.4 a–e i dataskydds-
förordningen ska beaktas vid bedömningen av om behandlingen är
förenlig med insamlingsändamålen.
18 c § Bestämmelserna i 18 a och 18 b §§ kompletterar Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person-
uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande
av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
Vid behandling av personuppgifter enligt 18 a och 18 b §§ gäller lagen
(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds-
förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,
om inte något annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats i
anslutning till lagen.
Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.
I paragrafen upplyses om att bestämmelserna i 18 a och 18 b §§
kompletterar dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är direkt	97

Prop. 2020/21:42 tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen. I vissa avseenden förutsätter eller tillåter dataskyddsförordningen emellertid att medlemsstaterna inför bestäm- melser som kompletterar förordningen, antingen i form av preciseringar eller i form av undantag. Denna lag innehåller de kompletterande bestäm- melser som gäller för behandling av personuppgifter med anledning av det register som ISP ska föra enligt 18 a och 18 b §§. Hänvisningen till data- skyddsförordningen är dynamisk, dvs. den avser förordningen i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.

I paragrafen upplyses också om hur 18 a och 18 b §§ förhåller sig till lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning, här kallad dataskyddslagen, och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandling av personuppgifter enligt 18 a och 18 b §§. Detta gäller dock endast om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

13.2Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

1 kap.

1 § Denna lag gäller skjutvapen, vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vissa vapenmagasin.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anger lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 8.1 och 8.2.2.

Ändringen innebär att paragrafen utvidgas till att även omfatta ljud- dämpare och vissa vapenmagasin. Ljuddämpare har tidigare jämställts med skjutvapen enligt 1 kap. 3 § f. Tillverkning, tillhandahållande och utförsel av ljuddämpare och löstagbara magasin till sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel regleras dock i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

Med vapenmagasin avses en behållare som är ämnad att innehålla am- munition till ett skjutvapen. Ur magasinet matas ammunitionen fram till pipans patronläge, vilket kan göras automatiskt eller manuellt. Löstagbara magasin kan bestå av olika komponenter beroende på den aktuella konstruktionen.

En komplett, funktionsduglig ljuddämpare och ett komplett och fun- gerande magasin omfattas alltid av bestämmelsen. Detsamma gäller en komplett samling av nödvändiga delar som enkelt kan monteras samman till en sådan användbar ljuddämpare eller ett sådant användbart magasin (jfr NJA 1987 s. 643). Vilka vapenmagasin som omfattas av lagen framgår av 7 a §.

Tillägget som gäller vapenmagasin genomför, tillsammans med änd- ringarna i 7 a § samt 2 kap. 1 och 8 §§, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

3 § Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e)tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f)slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrningsanordningar,

g)anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta,

h)anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för, och

i)explosiva missiler och startlavetter.

I paragrafen finns en uppräkning av vapen och andra föremål som vapenlagens bestämmelser om skjutvapen gäller för. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 8.2.2.

Ändringen i punkt f innebär att ljuddämpare inte längre ska anses utgöra en sådan vapendel som likställs med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. För ljuddämpare införs i stället en reglering som i princip motsvarar den som gäller för innehav av ammunition.

Genom punkt i, som är ny, utvidgas paragrafen till att omfatta explosiva missiler och startlavetter. Med explosiva missiler avses fjärrstyrda eller självstyrande raket- eller jetmotordrivna projektiler försedda med spräng- laddning. Startlavetter är anordningar som används för att skjuta iväg explosiva missiler.

Ändringen som gäller explosiva missiler och startlavetter genomför artikel 6 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

7 a § Med vapenmagasin avses i denna lag löstagbara magasin för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning och för helautomatiska skjutvapen, under förutsättning att magasinet kan innehålla

–fler än 20 patroner, eller

–fler än 10 patroner, om magasinet är möjligt att montera på ett skjut- vapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

I paragrafen, som är ny, preciseras vilka vapenmagasin som omfattas av lagen. Paragrafen har införts efter förslag från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Den nya bestämmelsen omfattar löstagbara magasin för halvauto- matiska skjutvapen med centralantändning och för helautomatiska skjut- vapen. Om ett sådant magasin kan innehålla fler än 20 patroner är lagen alltid tillämplig. Om ett sådant magasin är möjligt att montera på ett halvautomatiskt skjutvapen med centralantändning eller på ett helautomatiskt skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm räcker det dock att magasinet kan innehålla fler än 10 patroner för att lagen ska gälla. Övriga magasin

Prop. 2020/21:42

Prop. 2020/21:42	omfattas inte av lagen och är även i fortsättningen oreglerade.
	Tillverkning, tillhandahållande och utförsel av löstagbara magasin till
	sådana skjutvapen som utgör krigsmateriel regleras dock i lagen
	(1992:1300) om krigsmateriel.
	Paragrafen genomför, tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 § och
	2 kap. 1 och 8 §§, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i
	dess lydelse enligt ändringsdirektivet.
	8 § I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–
	11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition, ljuddämpare eller
	vapenmagasin som innehas av staten.
	I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller
	endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.
	I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en
	stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.
	Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anger
	vilka bestämmelser i denna lag som är tillämpliga på skjutvapen och
	ammunition som innehas av staten. Övervägandena finns i avsnitt 5.4 och
	8.3.
	Genom ändringen i första stycket undantas ljuddämpare och vapen-
	magasin som innehas av staten från lagens tillämpningsområde, vilket bl.a.
	innebär att de inte är tillståndspliktiga.
	Tredje stycket, som är nytt, innebär att kravet i 2 a kap. 7 § på märkning
	av vissa vapen och vapendelar som förs in till Sverige gäller även när de
	förs in för statens räkning.
	1 a kap.
	7 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra
	separata register över
	1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats
	tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapen-
	magasin eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör
	hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen
	för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret),
	2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt
	denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller
	försvunna (vapenregistret),
	3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna
	lag att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla
	skjutvapen eller ammunition, fysiska personer som har ett betydande
	inflytande över en juridisk person som har tillstånd att driva sådan handel
	eller förmedling, personer som har godkänts att som föreståndare eller
	ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som
	har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn
	eller reparation (vapenhandlarregistret och vapenmäklarregistret), och
	4. sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret
	över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).
	Av vapeninnehavarregistret får det inte framgå vilka vapen som
100	Försvarsmakten har tilldelat någon som tillhör hemvärnets personal.

Registret får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal.

Paragrafen, som i huvudsak har utformats enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om Polismyndighetens skyldighet att föra vapenregister. Övervägandena finns i avsnitt 9.1 och 9.2.

Ändringen i första stycket 1 innebär att Polismyndigheten i vapeninne- havarregistret även ska registrera personer och organisationer som med- delats tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Ändringen i första stycket 3 innebär att Polismyndigheten ska föra ett vapenmäklarregister över personer och organisationer som meddelas tillstånd att bedriva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §. Registret ska även omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats vapenmäklartillstånd samt personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande över en juridisk person är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

Ändringen som gäller vapenmäklarregistret genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

10 § Uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. ska bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer för den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar.

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får avföras ur vapenregister 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Paragrafen reglerar, tillsammans med artikel 5.1 e i dataskydds- förordningen, hur länge uppgifter ska bevaras i Polismyndighetens vapen- register. Enligt artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen får personuppgifter inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål som personuppgifterna behandlas för. Enligt paragrafen ska emellertid vissa uppgifter alltid bevaras under en minimitid. Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Ändringen i första stycket innebär att den tid som de uppgifter som omfattas av paragrafen alltid ska bevaras utökas från 20 år från registreringen till 30 år efter det att det aktuella skjutvapnet eller vapendelen skrotats. Detta gäller dock under förutsättning att det nya andra stycket till paragrafen inte är tillämpligt. Vidare innebär ändringen att de personuppgifter som omfattas av paragrafen begränsas, från att ha gällt uppgifter om de som meddelats tillstånd att inneha skjutvapen enligt denna lag generellt, till sådana skjutvapen eller vapendelar som omfattas av krav på märkning enligt 2 a kap. (dvs. skjutvapen som är avsedda att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne samt slutstycken, trummor, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar till

Prop. 2020/21:42

101

Prop. 2020/21:42 sådana vapen). Dessutom innebär ändringen att personuppgifter om den som fått tillstånd att driva handel med skjutvapen inte längre omfattas av paragrafen. För personuppgifter om den som meddelats tillstånd att inneha andra slags skjutvapen eller vapendelar än de som omfattas av kravet på märkning enligt 2 a kap., eller som har meddelats tillstånd till vapen- handlarverksamhet, gäller i stället den allmänna bestämmelsen i artikel 5.1 e i dataskyddsförordningen.

I andra stycket, som är nytt, finns ett undantag till första stycket för uppgifter om skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet. Sådana uppgifter får avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.4 andra stycket i vapen- direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

2 kap.

1 § Tillstånd krävs för att

a)inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin,

b)driva handel med skjutvapen,

c)yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition (mäklar- verksamhet med skjutvapen eller ammunition),

d)yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

e)föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effekt- begränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat lik- nande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt be- stämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

	Paragrafen, som i huvudsak har utformats enligt Lagrådets förslag,
	innehåller de grundläggande bestämmelserna om vilka befattningar med
	bl.a. skjutvapen som kräver tillstånd enligt denna lag. Övervägandena
	finns i avsnitt 6.1, 8.2 och 8.6.
	Ändringen i första stycket a innebär att det införs krav på tillstånd för att
	få inneha ljuddämpare och vapenmagasin som omfattas av 1 kap. 7 a §.
	Undantag från tillståndsplikten för både ljuddämpare och vapenmagasin
	regleras i 2 kap. 8 §. Otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin
	är straffbelagt genom 9 kap. 2 § första stycket d.
	Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att
	den som innehar vapenmagasin som det enligt 2 kap. 1 § krävs tillstånd
	för, får inneha magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021
	eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före den tidpunkten, till dess
	ansökan om tillstånd prövats slutligt.
	Genom första stycket c, som är ny, införs krav på tillstånd för att bedriva
102	mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Med förmedling

avses sådan verksamhet som går ut på att arrangera överlåtelser. Kravet på att förmedlingen ska vara yrkesmässig innebär att förmedlingen ska äga rum inom ramen för näringsverksamhet. Mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition kan omfatta yrkesmässig förmedling i den del vapenmäklaren arrangerar överlåtelser. Personer eller företag som endast anlitas för att utföra transporter eller överföringar av skjutvapen eller ammunition, eller som endast tillhandahåller annonsplats bedriver inte mäklarverksamhet i lagens mening. Detsamma gäller för de personer eller företag som förmedlar enstaka affärer utan att uppfylla kravet på näringsverksamhet. Vapenmäklarverksamhet innefattar inte någon fysisk hantering av skjutvapen eller ammunition. Förekommer en fysisk hantering kan verksamheten däremot utgöra vapenhandlarverksamhet.

Genom 9 kap. 2 § första stycket f är det straffbelagt att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition utan tillstånd.

Av punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det enligt 2 kap. 1 § krävs tillstånd för, får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Ändringen i första stycket e (nuvarande första stycket d) innebär att det införs krav på tillstånd för att till Sverige få föra in ljuddämpare och vapenmagasin. Undantag från tillståndsplikten regleras i 2 kap. 13 §. Be- stämmelser om straff för olovlig införsel och försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Ändringarna som gäller vapenmagasin och mäklarverksamhet genomför artikel 4.3 b samt, tillsammans med ändringarna i 1 kap. 1 och 7 a §§ och 2 kap. 8 §, artikel 5.3 och 10.1 i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

5 a § Tillstånd för innehav av skjutvapen som huvudsakligen har prydnads- eller särskilt affektionsvärde för andra ändamål än skjutning, får meddelas endast om vapnet görs varaktigt obrukbart. Trots detta får tillstånd meddelas om det finns särskilda skäl för att vapnet ska få behållas i brukbart skick.

Tillstånd enligt första stycket får endast meddelas för följande vapen om vapnet har deaktiverats enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga:

1.explosiva missiler och startlavetter,

2.helautomatiska skjutvapen,

3.skjutvapen som är maskerade som andra föremål,

4.helautomatiska skjutvapen som har omvandlats till halvautomatiska skjutvapen,

5.halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa inte överstiger 30 cm eller totala längd inte överstiger 60 cm, med vilka fler än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för fler än 20 patroner eller ett löstagbart magasin med kapacitet för fler än 20 patroner sätts in i det,

6.halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vars pipa överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm, med vilka fler än 11

Prop. 2020/21:42

103

Prop. 2020/21:42 patroner kan avfyras utan omladdning, om vapnet har ett fast magasin med kapacitet för fler än 10 patroner eller ett löstagbart magasin med kapacitet för fler än 10 patroner sätts in i det,

7.halvautomatiska långa skjutvapen (skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg, eller

8.vapen som avses i punkt 1–7 som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

Paragrafen reglerar de särskilda förutsättningar som gäller för att meddela tillstånd till innehav av skjutvapen med huvudsakligen prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Andra stycket, som är nytt, innebär att tillstånd att inneha vissa typer av vapen som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde får meddelas endast om vapnet har deaktiverats, dvs. gjorts definitivt funktionsodugligt i enlighet med den i stycket angivna genomförande- förordningen. Kravet på deaktivering gäller för sådana vapen som klassificeras som s.k. förbjudna skjutvapen enligt bilaga I del II till vapen- direktivet. Av punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att kravet på deaktivering inte gäller vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana halvautomatiska vapen som anges i punkterna 6–8 i bilaga 1 del II till vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet och som har registrerats i Polismyndighetens vapenregister före den 13 juni 2017.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 6 i vapendirektivet i dess lyd- else enligt ändringsdirektivet.

8 § Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition till vapnet, om ammunitionen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet avser.

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får även utan särskilt tillstånd inneha ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, ljuddämpare och vapen- magasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjut- vapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att miss- brukas.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller dels ett undantag från kravet på tillstånd till innehav av ammunition i 2 kap. 1 §, dels de närmare förutsättningarna för att i andra fall beviljas tillstånd till sådan egendom. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Det nya andra stycket innebär att den som har rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver ha ett särskilt innehavstillstånd för ljuddämpare och vapenmagasin som passar till vapnet. På så sätt knyts

104

rätten till innehav av ljuddämpare och vapenmagasin till rätten att inneha Prop. 2020/21:42 ett visst vapen.

Ändringen i tredje stycket, det tidigare andra stycket, innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att i andra fall inneha ammunition ska gälla även för tillstånd att inneha ljuddämpare och vapenmagasin.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket d. Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med ändringarna i

1 kap. 1 och 7 a §§ och 2 kap. 1 §, artikel 5.3 och 10.1 andra stycket i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

9 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin får över- låtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om att den som överlåter sådan egendom som omfattas av paragrafen måste förvissa sig om att mottagaren har rätt att inneha egen- domen. Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 8.5.

Ändringen innebär dels att bestämmelsen utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin, dels att skyldigheten att kontrollera även ska gälla den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin. Genom ändringen införs således krav på vapenmäklare att ta reda på om en köpare har rätt att inneha den egendom som förmedlas.

Bestämmelsen är straffbelagd. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller yrkesmässigt förmedlar skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet kan dömas för vapenbrott enligt 9 kap. 1 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen kan dömas för brott mot vapenlagen enligt 9 kap. 2 § första stycket e.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

Tillstånd till handel och mäklarverksamhet

10§ Tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition får endast meddelas den som med hänsyn till kunskap, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig att driva sådan verksamhet. Tillstånd får meddelas endast för handel eller mäklarverksamhet som ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla föränd- ringen till Polismyndigheten.

105

Prop. 2020/21:42 Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningar för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att de allmänna förutsättningarna för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen på motsvarande sätt gäller för att få tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §. Ändringen innebär även att andra och tredje styckena utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.3 c i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

10 a § En juridisk person med tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition, ska ha en föreståndare som ansvarar för verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på att den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen ska ha en föreståndare. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att kravet utvidgas till att omfatta den som meddelats tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §.

10 b § Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition eller, i fråga om en juridisk person, föreståndaren för en sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på att den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen ska ha en ersättare till föreståndaren. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 § För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin får meddelas den som har rätt att inneha egendomen i Sverige, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

106

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att få tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen i andra stycket innebär att de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att föra in ammunition i Sverige ska gälla även för tillstånd att föra in ljuddämpare och vapenmagasin.

12 § Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition, de ljuddämpare och de vapenmagasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar de närmare förutsättningarna för att med stöd av införseltillståndet få inneha den egendom som omfattas av tillståndet i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att förutsättningarna för att med stöd av ett införsel- tillstånd få inneha ljuddämpare och vapenmagasin blir desamma som för skjutvapen och ammunition.

13 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a)Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition, de ljuddämpare och de vapenmagasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b)Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

– vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om undantag från kravet på införseltillstånd i 2 kap. 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att de undantag från krav på tillstånd till införsel i Sverige som finns för skjutvapen och ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

14 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42

107

Prop. 2020/21:42

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för förvaring på tullager eller i frizon. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att förutsättningarna för förvaring av skjutvapen och ammunition på tullager eller i frizon också ska gälla för förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin.

15 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin, som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in, får föras ut om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Egendomen tillfaller staten om den inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller inom den längre tid som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall ska egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för vissa fall av utförsel av skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för att få föra ut skjutvapen och ammunition som en resande fört med till Sverige för personligt bruk men inte haft rätt att föra in ska gälla även för ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 a kap.

2 § Den som tillverkar ett skjutvapen som är avsett att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne, ska förse vapnet med en unik märkning som omfattar tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsåret inte framgår av serienumret. Detta gäller inte den som tillverkar ett skjutvapen av vapendelar som redan är märkta på föreskrivet sätt.

Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1.slutstycke eller trumma,

2.eldrör eller pipa, och

3.stomme, låda och mantel.

Kravet på märkning gäller inte om en vapendel är för liten för att kunna märkas på föreskrivet sätt. Vapendelen ska då märkas med åtminstone ett serienummer eller liknande.

	Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar
	krav på märkning av skjutvapen vid tillverkning. Övervägandena finns i
	avsnitt 5.1.
	Ändringen innebär att om en vapendel är för liten för att kunna märkas
	med tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen,
	serienummer och tillverkningsår, ska delen åtminstone märkas med ett
	serienummer eller liknande. En motsvarande märkning skulle kunna vara
	t.ex. en alfanumerisk eller digital kod.
108	Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med ändringen av 4 §, artikel 4.2 sista meningen i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet.

4 § Den som tillverkar någon av de vapendelar som anges i 2 § andra stycket ska förse vapendelen med en märkning av det slag som föreskrivs i 2 §. Detta gäller dock inte om tillverkaren ska infoga vapendelen i ett vapen som ska märkas vid tillverkningen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av vapendelar vid tillverkning. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Genom ändringen överensstämmer kravet på märkning enligt bestäm- melsen med kravet på märkning enligt 2 §, vilket bl.a. innebär att en vapendel som är för liten för att kunna märkas med tillverkarens namn, landet eller platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, åtminstone ska märkas med ett serienummer eller liknande.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

Ändringen i paragrafen genomför, tillsammans med tillägget i 2 §, artikel 4.2 sista meningen i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändrings- direktivet.

5 § När vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 §§ överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter föremålet se till att det är märkt på det sätt som anges i 2 §. Föremålet ska också ha en unik märkning av vilken det ska framgå att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av vapen som överlåts från staten till permanent civilt bruk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringen i första stycket innebär att vapen som är avsedda att skjuta ut hagel, kulor eller andra projektiler med hjälp av ett antändbart drivämne samt slutstycken, trummor, eldrör, pipor, stommar, lådor och mantlar till sådana vapen vid överlåtelse från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska märkas med samma unika märkning som vid tillverkning. Märkningen ska omfatta tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Vid överlåtelse av skjutvapen ska märkningen placeras på varje sådan vapendel som anges i 2 § andra stycket. Bestämmelsen ändras även på så sätt att detta märkningskrav som huvudregel numera även gäller när vapendelar överlåts separat. Därutöver ska skjutvapen och vapendelar som förs över från staten till permanent civilt bruk, liksom tidigare, förses med en märkning av vilken det framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet. Samma krav på märkning gäller även vid överlåtelse av ett obrukbart vapen, om vapnet i brukbart skick skulle omfattas av märkningskravet.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar. Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.2 femte stycket i vapen-

direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet

Prop. 2020/21:42

109

Prop. 2020/21:42

7 § Den som för in vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 §§ till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska senast inom en månad efter införseln se till att föremålet är märkt på det sätt som anges i 2 §. Märkningen ska också visa att föremålet har förts in till Sverige och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1.användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2.reparation, översyn, service eller värdering,

3.utställning eller mässa,

4.resa genom landet, eller

5.användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar krav på märkning av skjutvapen och vapendelar vid införsel till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ändringen i första stycket innebär att skjutvapen och vapendelar vid införsel till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen ska märkas med samma unika märkning som vid tillverkning. Märkningen ska omfatta tillverkarens namn, landet och platsen för tillverkningen, serienummer och tillverkningsår, om tillverkningsår inte framgår av serienumret. Vid införsel av skjutvapen ska märkningen placeras på varje sådan vapendel som anges i 2 § andra stycket. Detta märkningskrav gäller som huvudregel även när sådana vapendelar förs in separat. Därutöver ska märkningen, liksom tidigare, visa att föremålet har förts in till Sverige och året för införseln. Samma krav på märkning gäller vid införsel av ett obrukbart vapen, om vapnet i brukbart skick skulle omfattas av märkningskravet.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 1 b §.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 4.1 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

3 kap.

10 § Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar förutsättningarna för innehav av ammunition vid lån av skjutvapen. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

Ändringen innebär att de förutsättningar som gäller för innehav av am- munition vid lån av skjutvapen ska gälla även för innehav av ljuddämpare och vapenmagasin.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

110

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen, ammunition, ljud- dämpare och vapenmagasin

1 § Den som innehar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller en grundläggande regel om vårdplikt för den som innehar skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen innebär att vårdplikten ska gälla även den som innehar ljud- dämpare eller vapenmagasin.

Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket c.

2 § När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller regler om förvaring av skjutvapen och ammunition som inte används. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen i andra stycket innebär att de förvaringskrav som gäller för ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin. Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket c.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar, bl.a. byts ordet brukas ut mot ordet används. Någon ändring i betydelse är inte avsedd.

3 § En innehavare får lämna över sina skjutvapen, sin ammunition, sina ljuddämpare eller sina vapenmagasin till någon annan för förvaring, om han eller hon inte själv kan ta hand om egendomen eller om det annars finns särskilda skäl. För sådan förvaring krävs tillstånd om inte utlåning i motsvarande fall är tillåten enligt 3 kap. Vid tillståndsprövningen ska Polismyndigheten särskilt beakta möjligheten för mottagaren att erbjuda en säker förvaring. Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om bl.a. under vilka förutsättningar en innehavare får lämna över sitt skjutvapen eller sin ammunition till någon annan för förvaring. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin ska kunna lämnas över till någon annan för förvaring under samma förutsättningar som skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även en språklig ändring.

Prop. 2020/21:42

111

Prop. 2020/21:42 Av punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att den som förvarar vapenmagasin utan föreskrivet tillstånd får förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts före nämnda tidpunkt, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

Paragrafen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket b (överlämnande till förvaring), c (förvaringskrav) och i (förvaring åt någon annan).

4 § Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är lämpligt, isärtaget och nerpackat.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om vilka åtgärder som ska vidtas av den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Ändringen innebär att de krav som gäller skjutvapen och ammunition som skickas eller transporteras även ska gälla ljuddämpare och vapen- magasin. Bestämmelsen är straffbelagd genom 9 kap. 2 § första stycket b.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

6 kap. Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet

2 § Ett tillstånd att inneha ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska återkallas av Polismyndigheten om

a)förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,

b)tillståndshavaren har missbrukat den egendom som tillståndet gäller,

eller

c)det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd att inneha ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringarna innebär att tillstånd att inneha ljuddämpare eller vapen- magasin ska återkallas under samma förutsättningar som tillstånd att inne- ha ammunition.

3 § Ett tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition ska återkallas av Polismyndigheten om

a)tillståndshavaren inte längre driver verksamheten yrkesmässigt,

b)förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c)det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

112

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar Prop. 2020/21:42 bl.a. i vilka fall ett tillstånd att driva handel med skjutvapen ska återkallas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ändringen innebär att tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjut- vapen eller ammunition ska återkallas under samma förutsättningar som gäller för handel med skjutvapen. Tillägget innebär även att andra stycket, som avser återkallelse som inte är obligatorisk, gäller för tillstånd att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

Ändringen i paragrafen genomför artikel 16 i vapendirektivet.

Omhändertagande av vapen, ammunition, ljuddämpare, vapen- magasin och tillståndsbevis

4 § Polismyndigheten ska besluta att ett vapen med tillhörande ammunition, ljuddämpare, vapenmagasin och tillståndsbevis ska tas om hand om

a)det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b)det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän, jakt- tillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om omhändertagande av vapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin ska tas om hand under samma förutsättningar som gäller för bl.a. ammuni- tion.

7 kap. Inlösen av vapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

1 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska lösas in av staten om

a)tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b)innehavaren har avlidit,

c)ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha vapen, ammunition, ljuddämpare eller ett vapenmagasin som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d)en domstol har beslutat att vapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte ska förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller
bestämmelser om inlösen av skjutvapen och ammunition. Övervägandena
finns i avsnitt 8.8.	113

Prop. 2020/21:42 Ändringarna innebär att samma förutsättningar ska gälla för inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ska inte lösas in om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts till någon som har rätt att inneha den och om detta görs inom

a)ett år från det att innehavaren avled, eller

b)tre månader från det att tillståndet att inneha egendomen återkallades, ansökan om innehav avslogs, beslut i förverkandefrågan meddelades av en domstol eller en åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnen, ammunitionen, ljuddämparna eller magasinen ska inte heller lösas in om ansökan om tillstånd att inneha egendomen görs inom samma tid. Om ansökan avslås ska egendomen lösas in, om den inte inom tre månader från dagen för beslutet i tillståndsärendet överlåts till någon som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller undantag från bestämmelserna om inlösen. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringarna i första och andra styckena innebär att de undantag från krav på inlösen som gäller för skjutvapen och ammunition även ska gälla för ljuddämpare och vapenmagasin.

	I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.
	3 § En innehavare av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller
	vapenmagasin som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndighetens
	beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten
	bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan
	motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.
	Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller
	bestämmelser om förfarandet vid inlösen. Övervägandena finns i avsnitt
	8.8.
	Ändringen innebär att samma förfarande som gäller vid inlösen av skjut-
	vapen och ammunition ska gälla även vid inlösen av ljuddämpare och
	vapenmagasin.
	I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.
	4 § För vapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som löses in
	ska en ersättning betalas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet.
	Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller
	en bestämmelse om ersättning vid inlösen. Övervägandena finns i avsnitt
	8.8.
	Ändringen innebär att den ersättning som ska betalas vid inlösen av ljud-
	dämpare och vapenmagasin ska beräknas på samma sätt som vid inlösen
	av vapen och ammunition.
114	I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

8 kap. Vapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon och konkursbon

1 § Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får utan särskilt tillstånd innehas av den som har tagit hand om boet till dess

a)egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b)egendomen ska överlämnas enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon, 7 kap. 3 §, eller

c)i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att utan särskilt tillstånd få inneha skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för innehav av ljuddämpare och vapenmagasin utan särskilt tillstånd som för skjutvapen och ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

2 § Om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för särskild förvaring av skjutvapen och ammunition som ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Ändringen innebär att samma förutsättningar ska gälla för särskild förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin som för skjutvapen och ammunition.

3 § Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon finns i 7 kap.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller en upplysning om att bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbon finns i 7 kap. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.

Genom ändringen ges en upplysning om att det i 7 kap. finns bestäm- melser om inlösen även av ljuddämpare och vapenmagasin i dödsbon.

9 kap.

1 § Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter, yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet, döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

Prop. 2020/21:42

115

Prop. 2020/21:42 Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Paragrafen reglerar straffansvar för vapenbrott och behandlas i avsnitt 6.2. Genom ändringen kriminaliseras yrkesmässig förmedling av skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha det. Av 2 kap. 9 § framgår att skjut- vapen får yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet. Att bryta mot den bestämmelsen utgör således vapen- brott. Angående vad som avses med yrkesmässig förmedling, se kommen-

taren till 2 kap. 1 §.

1 a § Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1.vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2.vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3.innehavet, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett flera vapen,

4.vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller

5.gärningen annars har varit av särskilt farlig art.

Om brott som avses i 1 § första stycket är synnerligen grovt, döms för synnerligen grovt vapenbrott till fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet.

Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, reglerar straffansvar för grovt och synnerligen grovt vapenbrott. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Ändringarna innebär att mängden vapen, liksom vapnens beskaffenhet, är omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett vapenbrott, som består i att någon yrkesmässigt har förmedlat skjutvapen till någon som inte haft rätt att inneha det, är grovt eller synnerligen grovt. I paragrafen anges även andra omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett vapenbrott är grovt eller synnerligen grovt.

2 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

116

c)bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevaknings- företag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d)innehar ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

e)överlåter eller yrkesmässigt förmedlar ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f)driver handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedlar skjut- vapen eller ammunition utan tillstånd,

g)medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h)bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller

i)förvarar skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin åt någon annan utan att ett föreskrivet tillstånd till förvaringen finns, eller bryter mot bestämmelserna om användning vid förvaring i 5 kap. 3 § andra stycket.

I ringa fall ska det inte dömas till ansvar för otillåtet innehav av ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin eller överträdelse av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

Paragrafen, som har utformats i enlighet Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om straffansvar för andra brott mot vapenlagen än vapenbrott och brott mot bestämmelserna om märkning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2, 8.4, 8.5 och 8.7.

Genom ändringen i första stycket c straffbeläggs brott mot vissa bestämmelser om förvaring av ljuddämpare och vapenmagasin (jfr 5 kap. 1–3 §§).

Genom ändringen i första stycket d straffbeläggs innehav av ljuddämpare och vapenmagasin utan rätt till det (jfr 2 kap. 1 och 8 §§). Det uttryckliga straffbeläggandet av att någon inte följt ett beslut att lämna över ammunition för inlösen har strukits. Att inte följa beslutet innebär att ammunitionen innehas otillåtet vilket är straffbelagt enligt samma punkt.

Genom ändringen i första stycket e straffbeläggs överlåtelse av ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen. Dessutom straffbeläggs det att yrkesmässigt förmedla ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen (jfr 2 kap. 9 §).

Genom tillägget i första stycket f straffbeläggs att driva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition utan tillstånd (jfr

2kap. 1 § c).

Genom ändringen i första stycket i straffbeläggs förvaring av

ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin åt någon annan utan föreskrivet tillstånd (jfr 5 kap. 3 § första stycket).

Genom ändringen i andra stycket undantas ringa fall av otillåtet innehav av ljuddämpare och vapenmagasin från det straffbara området.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

Prop. 2020/21:42

117

Prop. 2020/21:42 Ändringarna i paragrafen som gäller vapenmagasin och mäklar- verksamhet genomför artikel 16 i vapendirektivet.

4 § Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin och för försök till sådant brott finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, upplyses om att bestämmelserna om straff för olovlig införsel av vissa varor och för försök till sådant brott finns i lagen om straff för smuggling. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Genom ändringen ges en upplysning om att det även när det gäller olovlig införsel av ljuddämpare och vapenmagasin finns straff- bestämmelser i lagen om straff för smuggling.

5 § Ett vapen som har varit föremål för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b § eller 2 § första stycket a ska förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som har varit föremål för brott som avses i 2 § första stycket d eller e. I stället för att förklara egendomen förverkad kan dess värde förklaras förverkat. Om ett vapen förklaras förverkat får även ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som hör till vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om förverkande av vapen, vapendelar och ammunition som har varit föremål för vissa brott enligt vapenlagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen i första stycket innebär att ljuddämpare och vapenmagasin som har varit föremål för brott ska kunna förverkas under samma förutsättningar som gäller för ammunition.

I paragrafen görs även språkliga och redaktionella ändringar.

7 § Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, finns en särskild åtalsregel för den som frivilligt lämnar in skjutvapen och ammunition. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.

Ändringen innebär att den särskilda åtalsregeln även omfattar den som frivilligt lämnar in ljuddämpare och vapenmagasin.

118

11 kap.

1 § Regeringen får meddela föreskrifter om

c)att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen, ljuddämpare eller vapenmagasin som lämnats över från staten till

–statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

–den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

–frivilliga försvarsorganisationer,

d)att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e)att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f)att denna lag inte ska gälla i fråga om skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige,

g)storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och

h)att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla införsel av skjutvapen som lämnats över från staten till statliga tjänstemän eller per- soner som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndig- heten eller Säkerhetspolisen, eller ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till sådana vapen.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

Bemyndigandet i punkt c utvidgas till att omfatta innehav av ljud- dämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till vissa upp- räknade personer och organisationer.

Bemyndigandet i punkt f utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som en företrädare för en annan stats myndighet medför vid tillfällig tjänstgöring i Sverige eller vid resa för tjänsteändamål genom Sverige.

Bemyndigandet i punkt h utvidgas till att omfatta införsel av ljud- dämpare och vapenmagasin som lämnats över från staten till vissa uppräknade personer.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a) undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

Prop. 2020/21:42

119

Prop. 2020/21:42 b) krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c)krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen eller yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition, krav på vapenhandlare och vapenmäklare att föra register och vad som i övrigt ska gälla vid sådan verksamhet,

d)vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e)krav på vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av andra vapen än effektbegränsade vapen och på sammanslutningars förvaring av ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin,

f)de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g)utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h)förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i)krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j)kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k)vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 5 kap. i fråga om transport av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin.

Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 8.7 och 9.4.

Bemyndigandet i punkt c utvidgas till att omfatta mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition. Vidare tydliggörs att bemyndigandet omfattar en möjlighet att meddela föreskrifter om skyldighet för vapen- handlare och vapenmäklare att föra register. Angående vad som avses med mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, se kommentaren till 2 kap. 1 §.

Bemyndigandet i punkt e utvidgas till att omfatta ljuddämpare och vapenmagasin som förvaras av sammanslutningar.

Bemyndigandet i punkt k utvidgas till att omfatta transport av

	ljuddämpare och vapenmagasin.
	3 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten får
	i enskilda fall besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, ammunition,
	ljuddämpare och vapenmagasin som innehas av en främmande stats
	militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt
	militärt samarbete eller internationell krishantering.
	Av paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,
	framgår att regeringen, eller efter regeringens bestämmande,
	Försvarsmakten i enskilda fall har befogenhet att besluta att lagen inte ska
	gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats
	militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt
	militärt samarbete eller internationell krishantering. Övervägandena finns
120	i avsnitt 8.3.

Ändringen innebär att besluten även kan avse ljuddämpare och vapen- Prop. 2020/21:42 magasin.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

2.Den som innehar eller förvarar vapenmagasin som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen får inneha eller förvara magasinen utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3.Den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition som det krävs tillstånd för enligt 2 kap. 1 § i den nya lydelsen får bedriva sådan verksamhet utan sådant tillstånd till utgången av juni 2021 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

4.Bestämmelsen i 2 kap. 5 a § i den nya lydelsen tillämpas inte vid för- nyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana vapen som anges i Kategori A punkterna 6–8 i bilaga I del II till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 11. I punkt 1 föreskrivs när lagen ska träda i kraft.

Ändringarna i 2 kap. 1 § första stycket a och 5 kap. 3 § innebär att det under vissa förutsättningar krävs tillstånd för innehav av vapenmagasin och för förvaring av sådana hos någon annan eller åt någon annan. I punkt 2, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, föreskrivs att sådant tillstånd inte krävs under en övergångsperiod. Bestämmelsen innebär att den som innehar eller förvarar vapenmagasin, som det krävs tillstånd för, måste ansöka om sådant tillstånd senast under juni 2021. Har en sådan ansökan gjorts får magasinen innehas eller förvaras utan tillstånd till dess ansökan prövats slutligt, dvs. till dess att ett avgörande i tillståndsfrågan har vunnit laga kraft.

Ändringen i 2 kap. 1 § första stycket c innebär att det krävs tillstånd för att yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition. I punkt 3, som har införts efter förslag från Lagrådet, föreskrivs att sådant tillstånd inte krävs under en övergångsperiod. Bestämmelsen innebär att den som yrkesmässigt förmedlar skjutvapen eller ammunition, som det krävs tillstånd för, måste ansöka om sådant tillstånd senast under juni 2021. Har en sådan ansökan gjorts får verksamheten bedrivas utan tillstånd till dess ansökan prövats slutligt, dvs. till dess att ett avgörande i tillståndsfrågan har vunnit laga kraft.

I punkt 4 föreskrivs att kravet på deaktivering i 2 kap. 5 a § inte ska gälla vid förnyelse av vissa tillstånd.

121

Prop. 2020/21:42

122

13.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

21 a § Den myndighet som prövar frågor om tillstånd enligt 16 § att hantera ammunition ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett register över personer och organisationer som har meddelats ett sådant tillstånd. Registret ska även innehålla uppgift om fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats ett sådant tillstånd samt om personer som har godkänts som föreståndare för verksamheten.

Paragrafen är ny och genomför artikel 4.3 a i vapendirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Genom paragrafen åläggs den myndighet som prövar frågor om tillstånd om hantering av ammunition enligt 16 § att föra register över personer och organisationer som har meddelats sådant tillstånd. Verksamheter som bedriver handel med ammunition ska således registreras av den kommun där handeln bedrivs och verksamheter som ägnar sig åt annan hantering av ammunition ska registreras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Registren ska, förutom de som meddelats tillstånd, omfatta fysiska personer som har ett betydande inflytande över en juridisk person som har meddelats tillstånd. Exempel på personer som kan ha betydande inflytande är verkställande direktörer, styrelseledamöter, bolagsmän och aktieägare med betydande aktieinnehav.

21 b § Ett register enligt 21 a § ska ha till ändamål att

1.underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag, och

2.ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition.

Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 9.1.

Paragrafen anger ändamålen med de register som kommuner och MSB ska föra enligt 21 a §. För angivna ändamål får uppgifterna också lämnas ut till andra myndigheter. Uppgifter får även, enligt finalitetsprincipen i

5.1b i dataskyddsförordningen, behandlas och lämnas ut i andra fall om det inte är oförenligt med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Detta innebär bl.a. att de omständigheter som anges i artikel 6.4 a–e i dataskyddsförordningen ska beaktas vid bedömningen av om behand- lingen är förenlig med insamlingsändamålen.

21 c § Bestämmelserna i 21 a och 21 b §§ kompletterar Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

Vid behandling av personuppgifter enligt 21 a och 21 b §§ gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen,

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/853

av den 17 maj 2017

om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Rådets direktiv 91/477/EEG (3) utgör en kompletterande åtgärd för den inre marknaden. Genom den skapades det en balans mellan, å ena sidan, åtagandet att säkerställa en viss frihet för handel med vissa skjutvapen och deras väsentliga delar inom unionen och, å andra sidan, kravet att den friheten begränsas av vissa garantier som gäller säkerheten och som är anpassade till dessa produkter.

(2)Vissa aspekter av direktiv 91/477/EEG behöver förbättras ytterligare på ett proportionellt sätt för att motverka att skjutvapen missbrukas för brottslig verksamhet, samt med tanke på terroristattackerna nyligen. I detta sammanhang efterfrågade kommissionen, i sitt meddelande av den 28 april 2015 om den europeiska säkerhetsagendan, en översyn av det direktivet och en gemensam strategi för deaktivering av skjutvapen för att förhindra att dessa reaktiveras och används av brottslingar.

(3)Så snart skjutvapen lagligen förvärvats och innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG, bör nationella bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt eller tävlingsskytte tillämpas.

(4)Vid tillämpning av direktiv 91/477/EEG bör definitionen av vapenmäklare omfatta varje fysisk eller juridisk person, inbegripet partnerskap och termen tillhandahållande anses inbegripa uthyrning och leasing. Eftersom vapenmäklare tillhandahåller tjänster som liknar de som tillhandahålls av vapenhandlare bör de också omfattas av direktiv 91/477/EEG när det gäller de skyldigheter för vapenhandlare som är av relevans för vapenmäklares verksamhet, i den mån de kan fullgöra dessa skyldigheter och i den mån skyldigheterna i fråga inte fullgörs av en vapenhandlare vad beträffar samma underliggande transaktion.

(5)Vapenhandlares verksamhet inbegriper inte bara tillverkning utan även ändring eller omvandling av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition, t.ex. förkortande av ett komplett skjutvapen som leder till att deras kategori eller underkategori ändras. Rent privat, icke-kommersiell verksamhet, t.ex. manuell laddning och omladdning av ammunition från ammunitionsdelar för eget bruk eller ändringar av skjutvapen eller väsentliga delar som ägs av den berörda personen, såsom ändringar av stocken eller siktet eller underhåll för att åtgärda slitage på väsentliga delar, bör inte anses utgöra verksamhet som endast vapenhandlare får utföra.

(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 77.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 mars 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 25 april 2017.

(3) Rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, 13.9.1991, s. 51).

124

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/23

(6)För att öka spårbarheten för alla skjutvapen och väsentliga delar och för att främja den fria rörligheten för dessa, bör alla skjutvapen eller deras väsentliga delar förses med en tydlig, beständig och unik märkning samt registreras i medlemsstaternas register.

(7)Registrens poster bör innehålla alla uppgifter som gör det möjligt att knyta ett skjutvapen till dess innehavare, och bör inbegripa namnet på tillverkaren eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, skjutvapnets typ, märke, modell, kaliber och serienummer eller eventuella unika märkningar som anbringats på skjutvapnets stomme eller låda. Andra väsentliga delar än stommen och lådan bör i registren anges inom ramen för posten för det skjutvapen på vilket de ska monteras.

(8)För att förhindra att märkningar lätt avlägsnas och för att klargöra vilka väsentliga delar som ska märkas bör gemensamma unionsregler för märkning införas. Dessa regler bör tillämpas endast på skjutvapen eller väsentliga delar som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller senare, när dessa släpps ut på marknaden, medan skjutvapen och delar som tillverkas i eller importeras till unionen före det datumet fortsatt bör omfattas av de märknings- och registreringskrav enligt direktiv 91/477/EEG som är tillämpliga fram till det datumet.

(9)Mot bakgrund av hur farliga skjutvapen och väsentliga delar är och med tanke på deras livslängd krävs det, för att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan spåra skjutvapen och väsentliga delar inom ramen för administrativa och straffrättsliga förfaranden och med beaktande av nationell processrätt, att registrens poster bevaras under en period av 30 år efter det att skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats. Tillgång till dessa registerposter och alla tillhörande personuppgifter bör för beviljande eller återkallande av tillstånd eller tullförfarande, inbegripet ett eventuellt påförande av administrativa sanktioner, begränsas till behöriga myndigheter och tillåtas endast upp till 10 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats, och upp till 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats när sådan tillgång är nödvändig i brottsbekämpningssyfte.

(10)Ett effektivt informationsutbyte mellan vapenhandlare och vapenmäklare å ena sidan och nationella behöriga myndigheter å andra sidan är viktigt för att registret ska fungera på ändamålsenligt sätt. Vapenhandlare och vapenmäklare bör därför utan onödigt dröjsmål förse de nationella behöriga myndigheterna med information. För att underlätta detta bör de nationella behöriga myndigheterna gentemot vapenhandlare och vapenmäklare tillgängliggöra möjligheter till elektronisk kommunikation, vilka kan inbegripa inlämnande av informationen antingen genom e-post eller direkt genom en databas eller ett register av något annat slag.

(11)När det gäller medlemsstaternas skyldighet att ha ett övervakningssystem för att säkerställa att villkoren för tillstånd för skjutvapen är uppfyllda under hela deras varaktighet, bör medlemsstaterna besluta huruvida bedömningen ska inbegripa läkarundersökningar och psykologiska undersökningar på förhand.

(12)Utan att det påverkar nationell rätt om yrkesansvar bör bedömningen av relevant medicinsk eller psykologisk information inte förutsätta att den medicinska personal eller andra personer som tillhandahåller sådana uppgifter har något ansvar om skjutvapen som innehas i enlighet med direktiv 91/477/EEG missbrukas.

(13)Skjutvapen och ammunition bör förvaras på ett säkert sätt när de inte hålls under omedelbar uppsikt. Om de förvaras på annat sätt än i säkerhetsskåp bör skjutvapen och ammunition förvaras åtskilt från varandra. När skjutvapnet och ammunitionen ska överlämnas till en transportör bör denne vara ansvarig för lämplig övervakning och förvaring. Kriterier för lämplig förvaring och säker transport bör definieras i nationell rätt, med beaktande av antalet berörda vapen och ammunition samt deras kategori.

(14)Direktiv 91/477/EEG bör inte påverka de regler i medlemsstaterna som tillåter lagliga transaktioner gällande

skjutvapen, väsentliga delar och ammunition via postorder, internet eller distansavtal enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (1), exempelvis genom internetbaserade auktionskataloger eller radannonser, telefon eller e-post. Det är emellertid mycket viktigt att identiteten på parterna i sådana transaktioner och parternas lagliga rätt att delta i sådana transaktioner är möjliga att kontrollera och faktiskt blir föremål för en sådan kontroll. När det gäller köpare är det därför lämpligt att säkerställa att deras identitet och

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

125

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

i tillämpliga fall deras tillstånd för förvärv av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition kontrolleras av en vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd eller av en offentlig myndighet eller dess företrädare, senast vid leveransen.

(15)För de farligaste skjutvapnen bör det införas strängare regler i direktiv 91/477/EEG som säkerställer att det inte är tillåtet att förvärva, inneha eller bedriva handel med dessa skjutvapen, med vissa begränsade, vederbörligen motiverade undantag. Om dessa regler inte följs bör medlemsstaterna vidta samtliga lämpliga åtgärder, som skulle kunna inbegripa beslagtagande av skjutvapnen i fråga.

(16)Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att tillåta förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A när så krävs för utbildningsändamål, kulturella ändamål, inbegripet film och teater, forskningsändamål eller historiska ändamål. Personer som beviljas tillstånd skulle kunna vara bl.a. vapensmeder, kontrollanstalter, tillverkare, certifierade experter, kriminaltekniker och i vissa fall de som är involverade i film- och tv-inspelningar. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att tillåta enskilda att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A för det nationella försvaret, t.ex. inom ramen för frivillig militär utbildning som föreskrivs i nationell rätt.

(17)Medlemsstaterna bör kunna välja att bevilja erkända museer och samlare tillstånd för förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A när så krävs för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska, utbildningsrelaterade eller kulturarvsrelaterade ändamål, under förutsättning att sådana museer och samlare, innan ett sådant tillstånd beviljas, visar att de vidtagit de åtgärder som krävs för att motverka eventuella risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen, också genom lämplig förvaring. Vid beviljande av varje sådant tillstånd bör den specifika situationen beaktas och tas med i beräkningen, t.ex. samlingens karaktär och ändamålen med den, och medlemsstaterna bör säkerställa att det finns ett system för övervakning av samlare och samlingar.

(18) Vapenhandlare och vapenmäklare bör inte hindras att hantera skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A i fall där förvärv och innehav av sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition undantagsvis är tillåtna, när hantering av dessa är nödvändig för deaktivering eller omvandling eller närhelst annars så är tillåtet enligt direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet. Inte heller bör vapenhandlare och vapenmäklare hindras från att hantera sådana skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i fall som inte omfattas av direktiv 91/477/EEG, enligt ändring genom det här direktivet, t.ex. skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som ska exporteras utanför unionen eller vapen som ska förvärvas av försvarsmakten, polisen eller offentliga myndigheter.

(19)Vapenhandlare och vapenmäklare bör få vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett ammunition eller skarpa tändrör för ammunition som de anser vara misstänkt. En transaktion kan anses vara misstänkt om den exempelvis inbegriper mängder som är ovanliga för den planerade privata användningen, om köparen inte verkar känna till ammunitionens användning eller om köparen insisterar på att betala i kontanter och samtidigt är ovillig att visa upp identitetsbevis. Vapenhandlare och vapenmäklare bör också kunna rapportera sådana misstänkta transaktioner till de behöriga myndigheterna.

(20)Risken är hög för att akustiska vapen och andra typer av vapen som använder lösa skott omvandlas till verkliga skjutvapen. Det är därför mycket viktigt att ta itu med problemet med sådana omvandlade vapen som används för att begå brottslig verksamhet, i synnerhet genom att låta dem omfattas av direktiv 91/477/EEG. I syfte att undvika risken för att larm- och signalvapen tillverkas på ett sådant sätt som gör dem möjliga att omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör kommissionen anta tekniska specifikationer för att säkerställa att de inte går att omvandla på ett sådant sätt.

(21)Med hänsyn till att det finns stor risk för att skjutvapen som inte deaktiverats på rätt sätt reaktiveras och i syfte att höja säkerhetsnivån i hela unionen bör sådana skjutvapen omfattas av direktiv 91/477/EEG. En definition av deaktiverade skjutvapen bör anges som återspeglar de generella principer för deaktivering av skjutvapen som anges i protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, fogat till rådets beslut 2014/164/EU (1), varigenom protokollet införlivas i unionens rättsliga ramar.

(1) Rådets beslut 2014/164/EU av den 11 februari 2014 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar av och komponenter till dessa samt ammunition, vilket kompletterar Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (EUT L 89, 25.3.2014, s. 7).

126

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/25

(22)Skjutvapen som är utformade för militärt bruk, t.ex. AK47 och M16, och som genom sin utformning erbjuder ett val mellan olika avfyrningssätt, och manuellt kan ställas in på antingen helautomateld eller halvautomateld, bör klassificeras i kategori A skjutvapen, och därför förbjudas för civilt bruk. Om de omvandlas till halvautomatiska skjutvapen bör de klassificeras i kategori A punkt 6.

(23)Vissa halvautomatiska skjutvapen kan lätt omvandlas till automatiska skjutvapen och utgör därmed ett hot mot säkerheten. Men även utan en sådan omvandling skulle vissa halvautomatiska skjutvapen kunna vara mycket

farliga om de kan rymma många patroner samtidigt. Därför bör halvautomatiska skjutvapen med en fast laddningsanordning som gör det möjligt att avfyra många patroner samt halvautomatiska skjutvapen i kombination med en löstagbar laddningsanordning med hög kapacitet förbjudas för civilt bruk. Möjligheten att montera på en laddningsanordning med en kapacitet som överstiger 10 patroner för långa skjutvapen och 20 patroner för korta skjutvapen avgör inte i sig klassificeringen av skjutvapnet i en viss kategori.

(24)Utan att det påverkar förlängning av tillstånd i enlighet med direktiv 91/477/EEG bör halvautomatiska skjutvapen med kantantändning, inbegripet skjutvapen av kaliber .22 eller mindre, inte klassificeras i kategori A, såvida de inte omvandlats från automatiska skjutvapen.

(25)Bestämmelserna i direktiv 91/477/EEG gällande Europeiska skjutvapenpasset, som den huvudsakliga handling som krävs för de olika verksamheter som bedrivs av tävlingsskyttar och andra personer som beviljats tillstånd

ienlighet med det direktivet, bör förbättras genom att det i de relevanta bestämmelserna införs en hänvisning till skjutvapen i kategori A, utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att välja att tillämpa strängare regler.

(26)Föremål som fysiskt ser ut som skjutvapen (replikvapen), men är tillverkade så att de inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, bör inte omfattas av direktiv 91/477/EEG.

(27)Om medlemsstaterna har nationell rätt som reglerar antika vapen omfattas dessa vapen inte av direktiv 91/477/EEG. Reproduktioner av antika vapen är dock inte av samma historiska värde eller intresse och kan tillverkas med hjälp av moderna tekniker som kan öka livslängden och precisionen. Därför bör reproduktioner ingå i tillämpningsområdet för direktiv 91/477/EEG. Direktiv 91/477/EEG är inte tillämpligt på andra produkter, såsom airsoftvapen, som inte motsvarar definitionen av ett skjutvapen och därför inte regleras genom det direktivet.

(28)För att förbättra informationsutbytet mellan medlemsstaterna vore det värdefullt om kommissionen gjorde en bedömning av vad som krävs för ett system som kan stödja utbytet av de uppgifter som finns i medlemsstaternas datoriserade register, inbegripet möjligheten att låta varje medlemsstat få tillgång till ett sådant system. Det systemet kan använda en modul från informationssystemet för den inre marknaden (IMI) – inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 (1) som är särskilt anpassad för skjutvapen. Sådant informationsutbyte mellan medlemsstater bör ske i överensstämmelse med de uppgiftsskyddsregler som fastställs

iEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (2). När den behöriga myndigheten behöver ha tillgång till uppgifter ur kriminalregistret för en person som ansöker om tillstånd att förvärva eller inneha ett skjutvapen bör myndigheten i fråga kunna erhålla dessa uppgifter enligt rådets rambeslut 2009/315/RIF (3). Kommissionens bedömning skulle vid behov kunna åtföljas av ett förslag till lagstiftning som beaktar befintliga system för informationsutbyte.

(29)I syfte att säkerställa ett lämpligt informationsutbyte på elektronisk väg mellan medlemsstaterna rörande beviljade tillstånd för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat och om avslag på ansökningar om tillstånd

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316,

14.11.2012, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds

förordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(3) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminal registret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

127

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

att förvärva eller inneha ett skjutvapen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa bestämmelser som gör det möjligt för medlemsstaterna att skapa ett sådant system för utbyte av information. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (1). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europapar lamentet och rådet i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (2).

(31) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(32)Förordning (EU) 2016/679 bör gälla för behandling av personuppgifter inom ramen för direktiv 91/477/EEG. Om personuppgifter som samlats in enligt direktiv 91/477/EEG behandlas i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, bör de myndigheter som behandlar dessa uppgifter följa bestämmelser som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (3).

(33)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionali tetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(34)Direktiv 91/477/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(35)När det gäller Island och Norge utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till

genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (4), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i rådets beslut 1999/437/EG (5).

(36)När det gäller Schweiz utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till

	genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (6), en utveckling av de bestämmelser
	i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med
	artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG (7).

(1)	EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(2)	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer
	för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(3)	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga
	myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga
	påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).
(4)	EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.
(5)	Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska
	unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och
(6)	utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).
	EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.
(7)	Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

128

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/27

(37)När det gäller Liechtenstein utgör detta direktiv och direktiv 91/477/EEG, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Lichtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (1), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av de områden som avses i artikel 1 i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 91/477/EEG ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1

1.I detta direktiv avses med

1.skjutvapen: varje bärbart vapen med pipa som avfyrar, är avsett att avfyra eller kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne, om det inte utesluts från den definitionen av någon av anledningarna i del III i bilaga I. Skjutvapen klassificeras i del II i bilaga I.

Ett föremål ska anses kunna omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne om

a)det liknar ett skjutvapen, och

b)det på grund av sin konstruktion eller sina materialegenskaper kan omvandlas på detta sätt,

2.väsentlig del: pipan, stommen, lådan, inklusive både övre och nedre i tillämpliga fall, manteln, cylindern samt slutstycket, vilka, som separata delar, tillhör samma kategori som det skjutvapen på vilket de är eller är tänkta att vara monterade,

3.ammunition: alla patroner eller deras komponenter, inklusive patronhylsor, tändhattar, drivladdningar, kulor eller projektiler som används i skjutvapen, förutsatt att dessa komponenter själva omfattas av krav på tillstånd i den berörda medlemsstaten,

4.larm- och signalvapen: anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne,

5.salutvapen och akustiska vapen: skjutvapen som har omvandlats särskilt så att de endast kan avfyra lösa skott för användning vid t.ex. teaterföreställningar, fotografering, film- och tv-inspelningar, återskapande av historiska händelser, parader, idrottsevenemang och utbildning,

6.deaktiverade skjutvapen: skjutvapen som har gjorts permanent obrukbara genom åtgärder som medför att det berörda skjutvapnets samtliga väsentliga delar gjorts definitivt oanvändbara och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle möjliggöra någon form av reaktivering av skjutvapnet,

7.museum: en permanent institution som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, är öppen för allmänheten och förvärvar, bevarar, bedriver forskning om och ställer ut skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings-, kulturarvs- eller fritidsrelaterade ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

(1) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(2) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

129

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

8.samlare: varje fysisk eller juridisk person som samlar in och bevarar skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition för historiska, kulturella, vetenskapliga, tekniska eller utbildnings- eller kulturarvsrelaterade ändamål, och som erkänts som sådan av den berörda medlemsstaten,

9.vapenhandlare: varje fysisk eller juridisk person vars näringsverksamhet helt eller delvis består av något av följande:

a)tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, hyra ut, reparera, ändra eller omvandla skjutvapen eller väsentliga delar,

b)tillverka, bedriva handel eller byteshandel med, ändra eller omvandla ammunition,

10.vapenmäklare: varje fysisk eller juridisk person, med undantag av vapenhandlare, vars näringsverksamhet helt eller delvis består av något av följande:

a)förhandla om eller arrangera transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition,

b)arrangera överföringen av skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition inom en medlemsstat, från en medlemsstat till en annan medlemsstat, från en medlemsstat till ett tredjeland eller från ett tredjeland till en medlemsstat,

11.olaglig tillverkning: olaglig tillverkning eller sammansättning av skjutvapen, väsentliga delar till dessa och ammunition

a)med hjälp av väsentliga delar till skjutvapen som varit föremål för olaglig handel,

b)utan tillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 4 av en behörig myndighet i den medlemsstat där tillverkningen eller sammansättningen har skett, eller

c)utan märkning av vapnen då de tillverkas i enlighet med artikel 4,

12.olaglig handel: förvärv, försäljning, leverans, transport och överföring av skjutvapen, väsentliga delar till dessa eller ammunition från en medlemsstat eller genom denna medlemsstat till en annan medlemsstat, om någon av de berörda medlemsstaterna inte tillåter det i enlighet med detta direktiv eller om skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen inte har märkts i enlighet med artikel 4,

13.spårning: en systematisk utredning av hur skjutvapen och i förekommande fall väsentliga delar till dessa och ammunition går från tillverkare till köpare, i syfte att hjälpa medlemsstaternas behöriga myndigheter att upptäcka, utreda och analysera olaglig tillverkning och olaglig handel.

2.Vid tillämpning av detta direktiv ska en person betraktas som bosatt i det land som anges i adressen i någon officiell handling som utvisar personens hemvist, såsom pass eller nationellt identitetskort som visas upp för behöriga myndigheterna i en medlemsstat eller för en vapenhandlare eller en vapenmäklare vid kontroll vid förvärv eller av innehav. Om en persons adress inte framgår av hans eller hennes pass eller nationella identitetskort ska bosättningslandet avgöras på grundval av andra officiella bevis för bosättning som godtas i den berörda medlemsstaten.

3.Ett europeiskt skjutvapenpass ska på begäran utfärdas av en medlemsstats behöriga myndigheter till en person som legalt förvärvar och använder ett skjutvapen. Passet ska ha en giltighetstid på högst fem år, som kan förlängas, och det ska innehålla de upplysningar som anges i bilaga II. Det ska vara en personlig handling där det eller de skjutvapen förs in som passets innehavare äger och använder i enlighet med passet. Då skjutvapnet används ska

passet alltid medföras av den berörda personen och eventuella förändringar i skjutvapeninnehavet eller i skjutvapnets egenskaper ska anges i passet, liksom förlust eller stöld av skjutvapnet.”

2.Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2

1. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser om rätten att bära vapen och om jakt eller tävlingsskytte, om de vapen som används lagligen förvärvats och innehas i enlighet med detta direktiv.

130

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/29

2.Detta direktiv ska inte tillämpas på förvärv eller innehav av vapen och ammunition i enlighet med nationell rätt av försvarsmakten, polisen eller de offentliga myndigheterna. Det ska inte heller tillämpas på överlåtelse som regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG (*).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 10.6.2009, s. 1).”

3.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. När det gäller skjutvapen som tillverkats i eller importerats till unionen den 14 september 2018 eller senare ska medlemsstaterna säkerställa att alla skjutvapen eller väsentliga delar som släpps ut på marknaden har

a)försetts med en tydlig, permanent och unik märkning utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de släpps ut på marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen, och

b)registrerats i enlighet med detta direktiv utan dröjsmål efter tillverkning och senast innan de släpps ut på marknaden, eller utan dröjsmål efter import till unionen.

2.Den unika märkning som avses i punkt 1 a ska inbegripa tillverkarens namn eller varumärkesnamnet, landet eller platsen för tillverkningen, serienumret och tillverkningsåret, om detta inte redan framgår av serienumret, samt om möjligt modellen. Detta ska inte påverka möjligheten att anbringa tillverkarens varumärke. Om en väsentlig del är för liten för att kunna märkas i enlighet med denna artikel ska den märkas med åtminstone ett serienummer eller en alfanumerisk eller digital kod.

Märkningskraven för skjutvapen och väsentliga delar som är av särskilt stort historiskt värde ska fastställas i enlighet med nationell rätt.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje enskild förpackning med komplett ammunition märks på ett sådant sätt att tillverkarens namn, varupartiets identifikationsnummer, kalibern och ammunitionstypen anges.

Vid tillämpning av punkt 1 och den här punkten får medlemsstaterna välja att tillämpa bestämmelserna i konventionen av den 1 juli 1969 om ömsesidigt erkännande av kontrollstämplar på handeldvapen.

När ett skjutvapen eller dess väsentliga delar överförs från en statlig depå till permanent civilt bruk ska medlemsstaterna dessutom säkerställa att det eller de förses med den unika märkning som föreskrivs i punkt 1 och som tillåter identifiering av den enhet från vilken överföringen har skett.

2a. Kommissionen ska anta genomförandeakter med tekniska specifikationer för märkningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3.Medlemsstaterna ska inrätta ett system för reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet. Sådana system ska inbegripa åtminstone

a)registrering av vapenhandlare och vapenmäklare som är verksamma på den medlemsstatens territorium,

b)licens eller tillstånd för vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet på den medlemsstatens territorium, och

c)en prövning av den berörda vapenhandlarens eller vapenmäklarens personliga och yrkesmässiga integritet och relevanta förmåga. I fråga om juridiska personer gäller prövningen både den juridiska personen och den fysiska person eller de personer som leder företaget.”

131

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

b)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska andra meningen ersättas med följande:

”Det registret ska omfatta alla de uppgifter med anknytning till skjutvapen som krävs för att spåra och identifiera skjutvapnen i fråga, däribland

a)typ, märke, modell, kaliber och serienummer för varje skjutvapen samt den märkning som anbringats på dess stomme eller låda som en unik märkning i enlighet med punkt 1, varigenom varje skjutvapens unika identitet ska fastställas,

b)det serienummer eller den unika märkning som anbringats på de väsentliga delarna, om det eller den skiljer sig från märkningen på skjutvapnets stomme eller låda,

c)namn och adress avseende leverantörerna av och förvärvarna av eller ägarna till skjutvapnet, tillsammans med relevant eller relevanta datum, och

d)angivelser om omvandlingar eller ändringar av skjutvapnet som leder till att dess kategori eller underkategori ändras, inklusive certifierad deaktivering eller skrotning, med relevant eller relevanta datum.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna behåller uppgifterna för skjutvapen och väsentliga delar i registret, inklusive tillhörande personuppgifter, under en period av 30 år efter det att skjutvapnen eller de väsentliga delarna i fråga skrotats.

Registeruppgifterna för skjutvapen och de väsentliga delar som avses i första stycket i denna punkt och tillhörande personuppgifter ska kunna tas del av

a)för myndigheter med behörighet att bevilja eller återkalla de tillstånd som avses i artikel 6 eller 7 eller för myndigheter med behörighet för tullförfaranden för en period om 10 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats, och

b)för myndigheter med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder för en period om 30 år efter det att skjutvapnet eller de väsentliga delarna i fråga skrotats.

Medlemsstaterna ska säkerställa att personuppgifterna raderas från registret vid utgången av de perioder som anges i andra och tredje stycket. Detta påverkar inte fall där specifika personuppgifter har överförts till en myndighet med behörighet att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder och används i det specifika sammanhanget, eller till andra myndigheter som är behöriga för jämförbara ändamål som föreskrivs i nationell rätt. I dessa fall ska de behöriga myndigheternas behandling av sådana uppgifter regleras av den berörda medlemsstatens nationella rätt, till fullo i överensstämmelse med unionsrätten, i synnerhet dess uppgiftsskyddsbestämmelser.”

ii)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Vapenhandlare och vapenmäklare ska vara skyldiga att, så länge verksamheten bedrivs, föra ett register där varje skjutvapen och varje väsentlig del som omfattas av detta direktiv och som de tagit emot eller lämnat ut registreras, tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att identifiera och spåra det berörda skjutvapnet eller de berörda väsentliga delarna, särskilt uppgifter om typ, märke, modell, kaliber och serienummer samt leverantörers och förvärvares namn och adress.

Efter det att deras verksamhet har upphört ska vapenhandlarna och vapenmäklarna överlämna det registret till de nationella myndigheter som är ansvariga för det register som avses i första stycket.

Medlemsstater ska säkerställa att vapenhandlare och vapenmäklare som är etablerade på dess territorium rapporterar transaktioner som inbegriper skjutvapen eller väsentliga delar utan onödigt dröjsmål till de behöriga nationella myndigheterna, att vapenhandlare och vapenmäklare kan kommunicera elektroniskt med de myndigheterna för sådana rapporteringsändamål och att registret uppdateras omedelbart efter det att de mottagit uppgifter om sådana transaktioner.”

132

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/31

c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Medlemsstaterna ska se till att alla skjutvapen vid varje givet tillfälle kan kopplas till sina respektive ägare.”

4.Artikel 4a ska ersättas med följande: ”Artikel 4a

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen bara för personer som har beviljats en licens eller, när det gäller skjutvapen i kategori C, för personer som har erhållit ett särskilt tillstånd för förvärv och innehav av sådana skjutvapen i enlighet med nationell rätt.”

5.Artikel 4b ska utgå.

6.Artiklarna 5 och 6 ska ersättas med följande: ”Artikel 5

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 ska medlemsstaterna tillåta förvärv och innehav av skjutvapen bara för personer som har giltiga skäl och som

a)fyllt 18 år; undantag ska dock göras för dels annat förvärv än köp, dels för innehav av skjutvapen avsedda för jakt och tävlingsskytte, förutsatt att personer under 18 år i detta fall har föräldrarnas tillstånd eller får vägledning från en förälder eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller jaktlicens eller befinner sig på ett licensierat eller på annat sätt godkänt träningscenter och att föräldern, eller en vuxen med en giltig skjutvapenlicens eller jaktlicens, tar ansvar för lämplig förvaring enligt artikel 5a, och

b)inte kan antas utgöra en fara för sig själva eller andra eller för allmän ordning och säkerhet. Det faktum att en person har befunnits skyldig till ett uppsåtligt våldsbrott, ska anses tala för att sådan fara föreligger.

2.Medlemsstaterna ska ha ett övervakningssystem, där övervakningen kan ske fortlöpande eller på annat sätt, i syfte att säkerställa att de villkor för tillstånd som fastställs i nationell rätt är uppfyllda under den tid som tillståndet gäller och att det görs bedömningar av bl.a. relevant medicinsk och psykologisk information. De specifika formerna ska fastställas i enlighet med nationell rätt.

Om något av dessa villkor för tillstånd inte längre är uppfyllt ska medlemsstaterna återkalla respektive tillstånd.

Medlemsstaterna får inte förbjuda personer bosatta inom deras territorier att inneha skjutvapen som förvärvats i en annan medlemsstat, om de inte förbjuder förvärv av samma typ av skjutvapen inom sitt eget territorium.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att tillstånd att förvärva och tillstånd att inneha ett skjutvapen i kategori B ska återkallas om det framkommer att den person som beviljades det tillståndet innehar en laddningsanordning som är möjlig att montera på halvautomatiska skjutvapen med centralantändning eller repeterande skjutvapen och

a)som kan innehålla mer än 20 patroner, eller

b)i fall av långa skjutvapen kan innehålla mer än 10 patroner,

såvida inte personen har beviljats tillstånd enligt artikel 6 eller tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

Artikel 5a

För att minimera risken att en obehörig person får tag i skjutvapen och ammunition ska medlemsstaterna fastställa regler för lämplig övervakning av skjutvapen och ammunition samt regler för hur dessa ska förvaras på ett lämpligt och säkert sätt. Skjutvapen och ammunition till skjutvapen får inte förvaras lättillgängligt tillsammans. Lämplig övervakning ska innebära att den person som lagligt innehar skjutvapnet eller ammunitionen i fråga har kontroll över det/den under dess transport och användning. Kontrollnivån för lämpliga förvaringsarrangemang ska återspegla antal och kategori av de berörda skjutvapnen och ammunitionen i fråga.

133

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

Artikel 5b

Medlemsstaterna ska, i fall då skjutvapen, väsentliga delar eller ammunition i kategorierna A, B eller C förvärvas och säljs genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (*), säkerställa att identitet och, när så krävs, tillstånd för förvärvaren av skjutvapnet, de väsentliga delarna eller ammunitionen kontrolleras före eller allra senast vid leveransen av dessa till personen i fråga genom

a)en vapenhandlare eller vapenmäklare som är licensierad eller har tillstånd, eller

b)en offentlig myndighet eller en företrädare för den myndigheten.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

Artikel 6

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.2 ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förbjuda förvärv och innehav av skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A. De ska säkerställa att skjutvapen, väsentliga delar och ammunition som innehas olagligt i strid med detta förbud beslagtas.

2.För skydd av säkerheten för kritisk infrastruktur, kommersiell sjöfart, konvojer av högt värde och känsliga fastigheter och för ändamål som rör det nationella försvaret, utbildnings-, kultur- och forskningsändamål samt

historiska ändamål, får de nationella behöriga myndigheterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, i enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall bevilja tillstånd för skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A om detta inte är i strid mot allmän säkerhet eller allmän ordning.

3.Medlemsstaterna får i särskilda enskilda och vederbörligen motiverade undantagsfall besluta att bevilja samlare tillstånd att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga delar och ammunition i kategori A, under förutsättning att strikta säkerhetsvillkor är på plats och att samlarna för de nationella behöriga myndigheterna visar att åtgärder vidtagits för att motverka eventuella risker för den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen och att skjutvapnen, de väsentliga delarna eller ammunitionen i fråga förvaras på ett säkert sätt motsvarande de risker som är förbundna med obehörig tillgång till sådana produkter.

Medlemsstaterna ska säkerställa att samlare som beviljats tillstånd enligt första stycket i denna punkt är identifierbara i det register som avses i artikel 4. Sådana samlare med tillstånd ska vara skyldiga att föra register över samtliga skjutvapen i kategori A som de innehar, och nämnda register ska vara tillgängligt för de nationella behöriga myndigheterna. Medlemsstaterna ska inrätta ett lämpligt övervakningssystem för sådana samlare med tillstånd, med beaktande av alla relevanta faktorer.

4.Medlemsstaterna får tillåta vapenhandlare eller vapenmäklare att inom ramen för sin respektive yrkesutövning

– och under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda – förvärva, tillverka, deaktivera, reparera, leverera, överföra och inneha skjutvapen, väsentliga delar till skjutvapen och ammunition i kategori A.

5.	Medlemsstaterna	får tillåta museer att förvärva och inneha skjutvapen, väsentliga	delar och ammunition
i kategori A under förutsättning att strikta villkor om säkerhet är uppfyllda.
6.	Medlemsstaterna	får tillåta tävlingsskyttar att förvärva och inneha halvautomatiska	skjutvapen i kategori
A punkterna 6 eller 7 under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)En tillfredsställande bedömning av de relevanta uppgifterna till följd av tillämpningen av artikel 5.2.

b)Tillhandahållande av bevis för att den berörda tävlingsskytten aktivt tränar inför eller deltar i skyttetävlingar som erkänns av en officiellt erkänd skyttesportorganisation i den berörda medlemsstaten eller av ett internationellt etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

134

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/33

c)Tillhandahållande av ett intyg från en officiellt erkänd skyttesportorganisation som styrker att

i)tävlingsskytten är medlem i en skytteklubb och regelbundet har bedrivit tävlingsskytte vid denna klubb under minst tolv månader, och

ii)skjutvapnet i fråga uppfyller de specifikationer som krävs för utövande av en skyttegren som erkänns av ett internationellt etablerat och officiellt erkänt skyttesportförbund.

När det gäller skjutvapen i kategori A punkt 6 får medlemsstater som tillämpar ett militärt system som grundar sig på allmän värnplikt och som under de senaste 50 åren har tillämpat ett system med överföring av militära skjutvapen till personer som lämnar armén efter att ha fullgjort sin militärtjänst, bevilja dessa personer tillstånd, i deras egenskap av tävlingsskyttar, att behålla ett skjutvapen som använts under den obligatoriska militärtjänst göringen. Den relevanta offentliga myndigheten ska omvandla dessa skjutvapen till halvautomatiska skjutvapen, och ska regelbundet kontrollera att de personer som använder skjutvapnen inte utgör en risk för den allmänna säkerheten. Bestämmelserna som fastställs i första stycket leden a, b och c ska tillämpas.

7. Tillstånd som beviljas enligt denna artikel ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem år.”

7.Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 4 ska följande stycke läggas till:

”Tillstånden för innehav av skjutvapen ska regelbundet omprövas, med intervaller som inte överstiger fem år. Ett tillstånd kan förnyas eller förlängas om de villkor som låg till grund för att det beviljades fortfarande är uppfyllda.”

b) Följande punkt ska införas:

”4a. Medlemsstaterna får besluta att bekräfta, förnya eller förlänga tillstånd för halvautomatiska skjutvapen i kategori A punkterna 6, 7 eller 8 avseende ett skjutvapen som klassificerats i kategori B, och som lagligen förvärvats och registrerats före den 13 juni 2017, i enlighet med de övriga villkor som fastställs i detta direktiv. Dessutom får medlemsstaterna tillåta att sådana skjutvapen förvärvas av andra personer som beviljats tillstånd av medlemsstaterna i enlighet med detta direktiv, i dess ändrade lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 (*).

(*)Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EUT L 137, 24.5.2017, s. 22).”

8.I artikel 8 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Om en medlemsstat förbjuder eller kräver tillstånd för förvärv och innehav av ett skjutvapen i kategori B eller C inom sitt territorium, ska den underrätta de andra medlemsstaterna om detta; dessa stater ska enligt artikel 12.2 föra in en uttrycklig anmärkning om detta förhållande i varje europeiskt skjutvapenpass som de utfärdar för ett sådant skjutvapen.”

9.Artikel 10 ska ersättas med följande: ”Artikel 10

1.Bestämmelserna för förvärv och innehav av ammunition ska vara desamma som de som gäller för innehav av de skjutvapen som ammunitionen är avsedd för.

Förvärv av laddningsanordningar för halvautomatiska skjutvapen med centralantändning vilka kan innehålla mer än 20 patroner eller mer än 10 patroner vad gäller långa skjutvapen ska tillåtas endast för personer som beviljas tillstånd enligt artikel 6 eller ett tillstånd som har bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.

2.Vapenhandlare och vapenmäklare får vägra att genomföra varje transaktion för förvärv av komplett ammunition eller delar av ammunition som de med fog anser vara misstänkt på grund av sin karaktär eller omfattning, och ska rapportera varje försök till sådan transaktion till de behöriga myndigheterna.”

135

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/34	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

10.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 10a

1.Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition inte kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

2.Medlemsstaterna ska som skjutvapen klassificera anordningar med patroner som är konstruerade endast för att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk signalammunition och som kan omvandlas till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne.

3.Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av tekniska specifikationer för larm- och signalvapen som tillverkas i eller importeras till unionen den 14 september 2018 eller efter detta datum, för att säkerställa att de inte går att omvandla till att avfyra ett skott, en kula eller en projektil med hjälp av ett antändbart drivämne. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2. Kommissionen ska anta en första sådan genomförandeakt senast den 14 september 2018.

Artikel 10b

1.Medlemsstaterna ska låta en behörig myndighet kontrollera åtgärderna för deaktivering av skjutvapen för att säkerställa att ändringarna av ett skjutvapen gör alla dess väsentliga delar definitivt funktionsodugliga och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet. Medlemsstaterna ska föreskriva att det i samband med denna kontroll utfärdas ett intyg och en annan handling av vilka det framgår att skjutvapnet deaktiverats, och att vapnet förses med en väl synlig märkning i detta syfte.

2.Kommissionen ska anta genomförandeakter om fastställande av standarder och teknik för deaktivering som säkerställer att alla väsentliga delar av ett skjutvapen görs definitivt funktionsodugliga och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra på ett sätt som skulle tillåta någon form av reaktivering av skjutvapnet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

3.De genomförandeakter som avses i punkt 2 ska inte vara tillämpliga på skjutvapen som deaktiverats före den dag då de genomförandeakterna börjar tillämpas, såvida inte dessa skjutvapen överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden efter den dagen.

4.Medlemsstaterna får inom två månader efter den 13 juni 2017 underrätta kommissionen om sina nationella deaktiveringsstandarder och tekniker som tillämpades före den 8 april 2016 och motivera på vilka sätt säkerhetsnivån som säkerställs av dessa nationella standarder och tekniker är likvärdig med den som säkerställs av de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till kommissionens genomförande förordning (EU) 2015/2403 (*), som började tillämpas den 8 april 2016.

5.När medlemsstaterna underrättar kommissionen i enlighet med punkt 4 i denna artikel ska kommissionen, senast 12 månader efter underrättelsen, anta genomförandeakter som fastställer huruvida nämnda nationella deaktiveringsstandarder och tekniker som det underrättats om säkerställde att skjutvapen deaktiverades med en säkerhetsnivå likvärdig med den som säkerställs av de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april 2016. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13b.2.

6.Innan dessa genomförandeakter som avses i punkt 5 börjar tillämpas ska varje skjutvapen som deaktiverats i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och tekniker tillämpade före den 8 april 2016 när det överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden stämma överens med de tekniska specifikationer för deaktivering av skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7.Skjutvapen som deaktiverats före den 8 april 2016 i enlighet med nationella deaktiveringsstandarder och tekniker och som bedömts säkerställa en säkerhetsnivå likvärdig med de tekniska specifikationer för deaktivering av

136

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/35

skjutvapen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/2403, som började tillämpas den 8 april 2016, ska anses vara deaktiverade skjutvapen, inbegripet när de överförs till en annan medlemsstat eller släpps ut på marknaden efter den dag då de genomförandeakter som avses i punkt 5 började tillämpas.

(*)Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga (EUT L 333, 19.12.2015, s. 62).”

11.I titeln på kapitel 3 ska ordet ”gemenskapen” ersättas med ordet ”unionen”.

12.I artikel 11 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Skjutvapen får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12, överföras från en medlemsstat till en annan endast i enlighet med det förfarande som fastställs i den här artikeln. Det förfarandet ska också tillämpas på överföring av skjutvapen efter försäljning genom distansavtal enligt definitionen i artikel 2 led 7 i direktiv 2011/83/EU.”

13.Artikel 12 punkt 2 ska ändras på följande sätt: a) Första stycket ska ersättas med följande:

”Utan hinder av punkt 1 får jägare och återskapare av historiska händelser i fråga om skjutvapen i kategori C, samt tävlingsskyttar i fråga om skjutvapen i kategorierna B eller C och skjutvapen i kategori A för vilka tillstånd beviljats, undantagsvis enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a, utan det föregående tillstånd som avses i artikel 11.2 inneha ett eller flera skjutvapen under en resa genom två eller flera medlemsstater i syfte att utöva sin verksamhet, förutsatt att

a)de har ett europeiskt skjutvapenpass, där skjutvapnet eller skjutvapnen är införda, och

b)de kan styrka skälen för resan, särskilt genom uppvisande av en inbjudan eller något annat bevis på sin jaktverksamhet, tävlingsskytteverksamhet eller verksamhet rörande återskapande av historiska händelser i den medlemsstat som är destinationsland.”

b)Tredje stycket ska ersättas med följande:

”Detta undantag ska dock inte tillämpas på resor till en medlemsstat som enligt artikel 8.3 antingen förbjuder förvärv och innehav av skjutvapnet i fråga eller som kräver ett tillstånd för vapnet. I detta fall ska i så fall detta uttryckligen anmärkas i Europeiska skjutvapenpasset. Medlemsstaterna får även vägra att tillämpa detta undantag

ifall av skjutvapen i kategori A för vilka ett tillstånd beviljats enligt artikel 6.6 eller för vilka tillståndet bekräftats, förnyats eller förlängts enligt artikel 7.4a.”

14.I artikel 13 ska följande punkter läggas till:

”4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på elektronisk väg utbyta information om tillstånd som beviljats för överföring av skjutvapen till en annan medlemsstat samt information om avslag på ansökningar om tillstånd som föreskrivs i artiklarna 6 och 7 av säkerhetsskäl eller med avseende på den berörda personens pålitlighet.

5.Kommissionen ska ombesörja ett system för utbyte av information såsom anges i denna artikel.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 13a för att komplettera detta direktiv genom att fastställa de närmare bestämmelserna för det systematiska utbytet av information på elektronisk väg. Kommissionen ska anta de första sådana delegerade akter senast den 14 september 2018.”

15.Artikel 13a ska ersättas med följande: ”Artikel 13a

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

137

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/36	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13.5 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 13 juni 2017.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.

Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 13.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

16.Följande artikel ska införas: ”Artikel 13b

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (*).

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförande befogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”

17.I artikel 15 punkt 1 ska ordet ”gemenskapens” ersättas med ordet ”unionens”.

18.Artikel 17 ska ersättas med följande: ”Artikel 17

Senast den 14 september 2020 och vart femte år därefter ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, inklusive en kontroll av dess bestämmelsers ändamålsenlighet, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag till åtgärder, särskilt i fråga om kategorierna av skjutvapen i bilaga I och de frågor som rör genomförandet av systemet för Europeiska skjutvapenpasset, märkningen och ny teknik, t.ex. konsekvenserna av friformsframställning med 3D-skrivare, användning av QR-kod och användning av radiofrekvensidentifiering (RFID).”

19.Bilaga I ska ändras på följande sätt:

1.Del II ska ändras på följande sätt:

a)Inledningen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av detta direktiv klassificeras skjutvapen i följande kategorier:”

b)Led A ska ändras på följande sätt:

i)Inledningen ska utgå.

ii)I kategori A ska följande punkter läggas till:

”6. Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.4a.

138

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

24.5.2017	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 137/37

7.Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:

a)Korta skjutvapen med vilka mer än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i)en laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller

ii)en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 20 patroner sätts in i det.

b)Långa skjutvapen med vilka mer än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om

i)en laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller

ii)en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för mer än 10 patroner sätts in i det.

8.Halvautomatiska långa skjutvapen (dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln) vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.

9.Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.”

iii)Kategori B ska ersättas med följande:

”Kategori B – Skjutvapen för vilka det krävs tillstånd

1.Repeterande korta skjutvapen.

2.Korta skjutvapen med enkelskott med centralantändning.

3.Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars totala längd är mindre än 28 cm.

4.Halvautomatiska långa skjutvapen vars laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla mer än tre patroner då det rör sig om skjutvapen med kantantändning och mer än tre men mindre än tolv patroner då det rör sig om skjutvapen med centralantändning.

5.Halvautomatiska korta skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A punkt 7 a.

6.Halvautomatiska långa skjutvapen som står upptagna i kategori A punkt 7 b vars laddningsanordning och patronläge tillsammans inte kan innehålla mer än tre patroner och där laddningsanordningen kan tas bort eller det inte är uteslutet att vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan omändras på sådant sätt att laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla mer än tre patroner.

7.Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen med slätborrade lopp som inte överstiger 60 cm

ilängd.

8.Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

9.Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism andra än de som står upptagna i kategori A punkterna 6, 7 eller 8.”

iv)Kategori C ska ersättas med följande:

”Kategori C – Skjutvapen och vapen som ska anmälas

1.Repeterande långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori B punkt 7.

2.Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott.

3.Halvautomatiska långa skjutvapen andra än de som står upptagna i kategori A eller B.

4.Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd inte är mindre än 28 cm.

139

Prop. 2020/21:42

Bilaga 1

L 137/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	24.5.2017

5.Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.

6.Skjutvapen i kategorierna A eller B eller denna kategori som har deaktiverats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2015/2403.

7.Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp som släpps ut på marknaden den 14 september 2018 eller senare.”

v)Kategori D ska utgå.

c)Led B ska utgå.

2.Del III ska ersättas med följande:

”III. Definitionen av skjutvapen ska i denna bilaga inte omfatta föremål som stämmer med definitionen men som

a)är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt bruk, förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte,

b)betraktas som antika vapen, om dessa inte har inkluderats i kategorier som fastställs i del II och är föremål för nationell rätt.

I avvaktan på samordning inom unionen får medlemsstaterna tillämpa sin nationella rätt på skjutvapnen i denna del.”

20. I bilaga II ska led f ersättas med följande:

”f) Anmärkningarna:

’Rätten att resa till en annan medlemsstat med ett eller flera i passet uppräknade skjutvapen i kategorierna A, B eller C förutsätter ett eller flera föregående tillstånd från den besökta medlemsstaten. Sådana tillstånd får noteras i passet.

Ett sådant föregående tillstånd som avses ovan är i princip inte nödvändigt för att resa med ett skjutvapen i kategori C i syfte att delta i jakt eller återskapa historiska händelser eller med ett skjutvapen i kategorierna A, B eller C för att delta i tävlingsskytte, förutsatt att resenären har ett skjutvapenpass och kan styrka skälet för resan.’

Om en medlemsstat har informerat de andra medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.3 om att innehav av vissa skjutvapen i kategori B eller C är förbjudet eller kräver tillstånd ska en av följande anmärkningar läggas till:

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) är förbjuden.’

’Inresa i … (berörda stater) med skjutvapen … (identifikation) kräver tillstånd.’”

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 14 september 2018 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

2.Med avvikelse från punkt 1 i den här artikeln, ska medlemsstaterna sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 4.3 och 4.4 i direktiv 91/477/EEG i dess ändrade lydelse senast den

14december 2019. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

3.När en medlemsstat antar bestämmelserna enligt punkterna 1 och 2 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

140

Sammanfattning av promemoriorna Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (Ds 2018:1) och Reglering av vapenmagasin

Prop. 2020/21:42 Bilaga 3

Ds 2018:1

I promemorian behandlas genomförandet i svensk rätt av Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ändringsdirektivet). Den svenska regleringen av skjutvapen och ammunition håller en hög skyddsnivå internationellt sett och uppfyller i många avseenden de krav som ställs i ändringsdirektivet. För att uppfylla kraven fullt ut är det dock nödvändigt att genomföra vissa ändringar, främst i vapenlagstiftningen men också i krigsmateriellagstiftningen och i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Förslagen innebär i korthet följande.

• Tillstånd att för andra ändamål än skjutning inneha sådana skjutvapen som ingår i direktivets kategori A och som huvudsakligen har prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde för sökanden ska få meddelas endast om vapnet har deaktiverats. Bestämmelsen införs för att uppfylla ändringsdirektivets skärpta krav på förbud för förvärv och innehav av skjutvapen som ingår i kategori A. Dessa krav påkallar också vissa ändringar i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om statens vilt samt att Polismyndigheten utfärdar föreskrifter om aktivitetskrav och skjutskicklighet avseende sådana halvautomatiska skjutvapen i kategori A som inte är enhandsvapen.

• Tillstånd att inneha skjutvapen eller sådana delar till skjutvapen som anges i 1 kap. 3 § f) vapenlagen ska som huvudregel tidsbegränsas till att gälla i högst fem år, om tillståndet avser vapen som ingår i kategori A eller delar till sådana vapen.

• Det införs en reglering av löstagbara magasin som innebär att den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning utan särskilt tillstånd får inneha löstagbara magasin till vapnet. I övriga fall får särskilt tillstånd att inneha löstagbara magasin meddelas under samma förutsättningar som enligt nuvarande lagstiftning gäller för ammunitionstillstånd. De flesta av vapenlagens och vapenförord- ningens övriga bestämmelser avseende ammunition utvidgas också till att omfatta löstagbara magasin.

• Det föreslås att ljuddämpare inte längre ska jämställas med skjutvapen vid tillämpning av vapenlagen. I stället införs för ljuddämpare samma reglering som föreslagits beträffande löstagbara magasin. Vidare föreslås att också avfyrningsmekanismer ska omfattas av samma reglering.

• Att bedriva mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition ska kräva tillstånd enligt vapenlagen på motsvarande sätt som i dag gäller för handel med skjutvapen. Sådan vapenmäklarverksamhet ska undantas från kravet på tillhandahållandetillstånd enligt lagen om

krigsmateriel. De allmänna förutsättningarna som gäller för tillstånd att

143

Prop. 2020/21:42 Bilaga 3

144

driva vapenhandel ska på motsvarande sätt gälla den som vill bedriva vapenmäklarverksamhet, liksom de flesta av vapenlagens och vapen- förordningens övriga bestämmelser avseende vapenhandel. Polis- myndigheten ska föra register över de fysiska eller juridiska personer som beviljats tillstånd att bedriva vapenmäklarverksamhet.

•Skjutvapen, ammunition och vapendelar som kräver tillstånd för innehav ska få förmedlas yrkesmässigt endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Yrkesmässig förmedling av sådan egendom till någon som inte har rätt att inneha den ska kriminaliseras.

•En vapenmäklare ska föra förteckningar över de transaktioner och överföringar avseende skjutvapen som denne förmedlat, förhandlat fram eller arrangerat.

•Vapenhandlare och vapenmäklare ska till Polismyndigheten anmäla genomförda transaktioner och överföringar avseende skjutvapen. Rapporteringen ska kunna ske elektroniskt, varvid Polismyndigheten ska föra in uppgifterna i sina register.

•Reparationsförteckningar som förs enligt 8 kap. 2 § vapenförordningen ska, tillsammans med bilagor, överlämnas till Polismyndigheten om verksamheten upphör.

•Den minsta tid som uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. vapenlagen ska bevaras i vapenregister enligt 1 a kap. 10 § vapenlagen förlängs.

•Tillståndsmyndigheterna (kommunerna respektive Inspektionen för strategiska produkter och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ska föra register över verksamheter som beviljats tillstånd till hantering av ammunition enligt 5 § lagen om brandfarliga och explosiva varor samt verksamheter som beviljas tillstånd till tillverkning av krigsmateriel enligt 3 § lagen om krigsmateriel.

•Kravet på märkning vid införsel av vapen eller vapendelar till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen utvidgas. Detsamma gäller kravet på märkning av vapen och vapendelar som förs över från staten till permanent civilt bruk.

•Bilagan till vapenförordningen ändras så att den överensstämmer med bilaga 1 till vapendirektivet i dess ändrade lydelse.

Ändringsdirektivet påkallar därutöver vissa ytterligare ändringar i Polismyndighetens rutiner och föreskrifter.

Förslagen innebär begränsade kostnadsökningar för Polismyndigheten, övriga berörda myndigheter och kommunerna. Kostnadsökningarna bedöms rymmas inom befintliga anslag. Förslagen torde innebära endast marginella kostnadsökningar för vapenhandlare. Personer som bedriver jakt eller målskytte påverkas av förslagen, liksom personer som samlar på vapen eller vissa vapendelar eller som innehar vapen med prydnadsvärde eller särskilt affektionsvärde.

Promemorian Reglering av vapenmagasin

Förslagen i promemorian Reglering av vapenmagasin kompletterar den tidigare upprättade och remitterade promemorian Ds 2018:1. Promem- orians förslag innebär en reglering i vapenlagen av löstagbara magasin för halvautomatiska och repeterande skjutvapen med centralantändning och helautomatiska skjutvapen, om magasinet antingen kan innehålla fler än

Prop. 2020/21:42

Promemoriornas lagförslag

Bilaga 4

Lagförslag i Ds 2018:1

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om

krigsmateriel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel

dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 18 § ska lyda ”Tillsyn, registrering samt

uppgifts- och underrättelseskyldighet”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 18 a-c §§, med följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar

rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel

samt verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon

i utlandet får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller

stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan

verksamhet utan tillstånd.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana

statliga myndigheter som inte är affärsverk.

Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som

avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter

eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det

slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av

tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om

verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör

tillståndshavaren och som finns inom landet, eller tillhandahållande av

uppfinning, metod för framställning av krigsmateriel eller tekniskt bistånd

till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd

att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet eller det tekniska

biståndet gäller.

Regeringen

får

meddela

Regeringen

får

meddela

föreskrifter

undantag

från

föreskrifter

om undantag

från

tillståndskravet

enligt

första och

tillståndskravet

enligt

första

och

andra styckena i fråga om sådan

handel

med

skjutvapen

som

handel

med

skjutvapen

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

vapenmäklarverksamhet

med

vapenlagen

(1996:67)

eller

sådan

skjutvapen

eller

ammunition

som

hantering

ammunition

eller

regleras

genom

föreskrifterna i

annan explosiv vara som regleras

vapenlagen

(1996:67)

eller sådan

146

1 Senaste lydelse 2011:849.

Denna lag gäller skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

148

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 6 a, 8- 10 b §§ och 11-15 §§, 2 a kap. 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1-4 §§, 6 kap. 2-4 §§, 7 kap. 1-4 §§, 8 kap. 1-3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och 7 §§ samt 11 kap. 1-3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna till 5 – 8 och 11 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 § samt 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition m.m.”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

3§1

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e)tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar,

f) slutstycken,		ljuddämpare,		f) slutstycken,		eldrör,	pipor,
eldrör, pipor,		stommar, lådor,		stommar,	lådor,	trummor		och
trummor	och	mantlar	till	mantlar	till skjutvapen,			eller
skjutvapen, eller armborststommar				armborststommar med avfyrnings-
med avfyrningsanordningar,				anordningar,
g) anordningar som kan bäras i				g) anordningar som kan bäras i
handen och är avsedda att med				handen och är avsedda att med
elektrisk ström bedöva människor				elektrisk ström bedöva människor
eller tillfoga dem smärta, och				eller tillfoga dem smärta,
h) anordningar		som gör	att	h) anordningar		som	gör	att
skjutvapen	kan	användas	med	skjutvapen kan		användas		med
annan ammunition än de är avsedda				annan ammunition än de är avsedda
för.				för, och
				i) explosiva militära missiler och
				startlavetter.

1Senaste lydelse 2011:467.

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med

skjutvapen eller mäklar- verksamhet med skjutvapen eller ammunition, fysiska personer som har ett betydande inflyt- ande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva sådan handel eller mäklar- verksamhet, personer som har godkänts att som föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot

8 §2

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och	I fråga om skjutvapen och
ammunition som tillverkas för	ammunition som tillverkas för
staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och	staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och
6 §§.	6 §§. I fråga om skjutvapen som för
	statens räkning förs in till Sverige
	från en stat utanför Europeiska
	unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

1 a kap.

7 §3

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över
1. personer och			organisationer		1. personer och			organisationer
som enligt denna lag har meddelats					som enligt denna lag har meddelats
tillstånd att inneha skjutvapen eller					tillstånd att inneha skjutvapen,
ammunition eller tillstånd att låna					löstagbara		magasin, avfyrnings-
skjutvapen		samt	personer	som	mekanismer,		ljuddämpare		eller
tillhör	hemvärnets		personal	och	ammunition eller tillstånd att låna
som	av	Försvarsmakten		har	skjutvapen		samt	personer	som
tilldelats skjutvapen för förvaring i					tillhör	hemvärnets		personal	och
bostaden		(vapeninnehavarregist-			som	av	Försvarsmakten		har
ret),					tilldelats skjutvapen för förvaring i
					bostaden
					(vapeninnehavarregistret),

2.de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som föreståndare eller

ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller

2Senaste lydelse 2014:591.

3Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

149

Utan hinder av vad som sägs i 9 § ska uppgifter om sådana skjutvapen och vapendelar som avses i 2 a kap. bevaras i vapenregister i 30 år efter det att skjutvapnet eller vapendelen

skrotats. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha sådana skjutvapen eller vapendelar eller tillstånd att driva handel eller mäklarverksamhet med sådana skjutvapen eller vapendelar.

Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får avföras ur registret 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte därefter har återinförts. Uppgifter om sådana vapen eller vapendelar som finns i utlandet och som har tillhandahållits någon i utlandet får avföras ur registret 30 år efter registreringen.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

150

reparation (vapenhandlarregistret),	skjutvapen	för översyn	eller
och	reparation	(vapenhandlar-	och
	vapenmäklarregistret), och

4.sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

10 §4

Utan hinder av vad som sägs i 9 § ska uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i 2 a kap. bevaras i vapenregister i 20 år. Detsamma gäller uppgifter om namn, adress och organisations- eller personnummer avseende den som har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller tillstånd att driva handel med skjutvapen.

2kap. 1 §5

Tillstånd krävs för att
a) inneha	skjutvapen	eller	a) inneha	skjutvapen	eller
ammunition,			löstagbara	magasin, avfyrnings-

b)driva handel med skjutvapen, mekanismer eller ljuddämpare till skjutvapen eller ammunition,

4Senaste lydelse 2014:591.

5Senaste lydelse 2014:895.

För sådana skjutvapen som anges i 6 a § första stycket får tillstånd enligt första stycket meddelas endast om vapnet deaktiveras enligt kommissionens

genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december

2015 om fastställande av

gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga.

	b) driva handel med skjutvapen				Prop. 2020/21:42
	eller	mäklarverksamhet		med	Bilaga 4
	skjutvapen eller ammunition,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller	d) föra		in skjutvapen	eller
ammunition till Sverige.	löstagbara		magasin, avfyrnings-
	mekanismer eller ljuddämpare till
	skjutvapen		eller ammunition	till
	Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1.ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2.ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a §6

6Senaste lydelse 2000:147.

151

Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition, eller i fråga om en juridisk person, föreståndaren för sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

154

	avfyrningsmekanismer eller ljud-
	dämpare överlåts		genom	ombud
	ska ombudet ha eget vapentillstånd.
Tillstånd till handel med Tillstånd		till	handel	med
skjutvapen	skjutvapen	och	mäklarverksam-
	het med	skjutvapen		eller

			ammunition
		10 §9
Tillstånd att driva handel med			Tillstånd att driva handel med
skjutvapen får endast meddelas den			skjutvapen eller mäklarverksamhet
som med hänsyn till kunskap,			med	skjutvapen eller	ammunition
laglydnad	och	övriga	får endast meddelas den som med
omständigheter är lämplig att driva			hänsyn till kunskap, laglydnad och
sådan verksamhet.		Tillstånd får	övriga omständigheter		är lämplig
meddelas endast för handel som ska			att	driva sådan	verksamhet.
bedrivas yrkesmässigt.			Tillstånd får meddelas endast för
			handel eller mäklarverksamhet som
			ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla

förändringen till Polismyndigheten.
10 a §10
En juridisk person med tillstånd	En juridisk person med tillstånd
att driva handel med skjutvapen ska	att driva handel med skjutvapen
ha en föreståndare som ansvarar för	eller	mäklarverksamhet	med
verksamheten.	skjutvapen eller ammunition ska ha
	en föreståndare som ansvarar för
	verksamheten.

Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

10 b §11

Om den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen eller, i fråga om en juridisk person, föreståndaren för sådan verksamhet är förhindrad att ansvara för verksamheten ska han eller hon sätta en ersättare i sitt ställe.

9Senaste lydelse 2014:591.

10Senaste lydelse 2014:591.

11Senaste lydelse 2014:591.

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

Tillstånd att föra in skjutvapen	Tillstånd att föra in skjutvapen,
eller ammunition till Sverige	ammunition, m.m. till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition	Tillstånd att föra in löstagbara
får meddelas den som har rätt att	magasin, avfyrningsmekanismer,
inneha ammunitionen i Sverige, om	ljuddämpare eller ammunition får
det skäligen kan antas att	meddelas den som har rätt att
ammunitionen inte kommer att	inneha egendomen i Sverige, om
missbrukas.	det skäligen kan antas att den inte
	kommer att missbrukas.

12§12

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen och den ammunition som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att vapnen och ammunitionen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestäm- mer.

13§13

Skjutvapen eller ammunition får						Skjutvapen, löstagbara magasin,
föras in till Sverige utan särskilt						avfyrningsmekanismer,
tillstånd i följande fall:						ljuddämpare eller ammunition får
a) Enskilda personer får föra in						a) Enskilda personer får föra in
de skjutvapen och den ammunition						de skjutvapen, löstagbara magasin,
som de i Sverige har rätt att inneha						avfyrningsmekanismer,
för personligt bruk. Detta gäller						ljuddämpare och den ammunition
också sådana		sammanslutningar,				som de i Sverige har rätt att inneha
huvudmän	för		museer		och	för personligt bruk. Detta gäller
bevakningsföretag			som		får	också sådana sammanslutningar,
meddelas	tillstånd		att		inneha	huvudmän	för	museer	och
skjutvapen.						bevakningsföretag		som	får
b) Enskilda		personer,		som har		meddelas tillstånd att inneha sådan
permanent	tillstånd		från	behörig		egendom.
myndighet i Danmark, Finland eller

12Senaste lydelse 2014:591.

13Senaste lydelse 2006:386.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

155

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon

utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

-vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

-vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

b)Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämpare och ammunition

- vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

- vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

156

14§14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15§15

Skjutvapen eller		ammunition,	Skjutvapen, löstagbara magasin,
som en resande fört med till			avfyrningsmekanismer,
Sverige för personligt bruk men			ljuddämpare		eller		ammunition,
inte haft rätt att föra in, får åter			som en resande fört med till
föras ut, om egendomen anmälts i			Sverige för personligt bruk men
behörig ordning	för	Tullverket.	inte haft rätt att föra in, får åter
Vapnen och ammunitionen tillfaller			föras ut, om egendomen anmälts i
staten om egendomen inte förs ut			behörig	ordning		för	Tullverket.
inom antingen fyra månader efter			Egendomen tillfaller staten om den
en sådan anmälan eller den längre			inte förs ut inom antingen fyra
tid därefter som	Tullverket i det		månader	efter	en	sådan anmälan

14Senaste lydelse 2016:268.

15Senaste lydelse 1999:433.

enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

eller den längre tid därefter som	Prop. 2020/21:42
Tullverket i det enskilda fallet	Bilaga 4
bestämmer. I ett sådant fall ska
egendomen behandlas som om den
hade förklarats förverkad.

2 a kap.

5§16

När ett sådant vapen som anges i		När vapen eller vapendelar som
2 eller 3 § överlåts från staten till		anges i 2 och 3 §§ överlåts från
annan för permanent civilt bruk ska		staten till annan för permanent
den myndighet	som överlåter	civilt bruk ska den myndighet som
vapnet se till att det har en unik		överlåter föremålet se till att det är
märkning varav	framgår att	märkt på det sätt som anges i 2 §
överlåtelsen har skett från en		respektive 4 §. Vapen som anges i 2
svensk myndighet.		eller 3 § ska också ha en unik
		märkning varav framgår att

överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

7§17

Den som för in vapen eller					Den som för in vapen eller
vapendelar som anges i 2 och 3 §§					vapendelar som anges i 2 och 3 §§
till Sverige från en stat utanför					till Sverige från en stat utanför
Europeiska	unionen		ska	senast	Europeiska unionen ska senast
inom en månad efter införseln se					inom en månad efter införseln se
till att föremålet har en unik					till att föremålet är märkt på det
märkning	med	identifikations-			sätt som anges i 2 § respektive 4 §.
nummer eller annan uppgift som					Märkningen ska också visa att
gör det möjligt att identifiera det.					föremålet har förts in till Sverige
Märkningen ska också visa att					och året för införseln.
föremålet har förts		in	till	Sverige

och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1.användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2.reparation, översyn, service eller värdering,

3.utställning eller mässa,

4.resa genom landet, eller

5.användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

16Senaste lydelse 2011:467.

17Senaste lydelse 2015:335.

157

När skjutvapen inte brukas, ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddäm- pare och ammunition ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

Den som innehar skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även

inneha löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen, ammunition, m.m.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

158

3kap. 10 §18

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2§19

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3§20


En innehavare får lämna över sitt	En innehavare får lämna över sitt
skjutvapen eller sin ammunition till	skjutvapen,		sitt	löstagbara
någon annan för förvaring om han	magasin, sin avfyrningsmekanism,
eller hon inte själv kan ta hand om	sin	ljuddämpare		eller	sin

18Senaste lydelse 2006:386.

19Senaste lydelse 2000:147.

20Senaste lydelse 2014:591.

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen, ett

löstagbart magasin, en

avfyrningsmekanism,en ljuddämpare eller ammunition ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

6 kap. Återkallelse, omhänder- tagande av vapen, ammunition, m.m. och anmälningsskyldighet


egendomen eller om det annars			ammunition		till någon		annan	för	Prop. 2020/21:42
finns särskilda skäl. För sådan			förvaring om han eller hon					inte	Bilaga 4
förvaring krävs tillstånd om inte			själv kan ta hand om egendomen
utlåning i motsvarande fall är			eller om det annars finns särskilda
tillåten enligt 3 kap. Vid			skäl. För sådan förvaring krävs
tillståndsprövningen ska Polis-			tillstånd om inte utlåning i
myndigheten	särskilt	beakta	motsvarande fall är tillåten enligt 3
möjligheten	för mottagaren att		kap. Vid	tillståndsprövningen				ska
erbjuda en	säker	förvaring.	Polismyndigheten			särskilt beakta
Tillståndet ska tidsbegränsas.			möjligheten		för	mottagaren		att
			erbjuda	en	säker		förvaring.
			Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4§21

Den som skickar eller transporterar ett skjutvapen eller

ammunition skall vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig

kommer åt vapnet eller ammunitionen. Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

6 kap. Återkallelse av tillstånd, omhändertagande av vapen och ammunition, m.m.

2§22

Ett	tillstånd	att	inneha	Ett tillstånd att inneha löstagbara
ammunition ska		återkallas av		magasin,	avfyrningsmekanismer,
Polismyndigheten om				ljuddämpare eller ammunition ska
				återkallas av Polismyndigheten om
a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
b) tillståndshavaren			har	b) tillståndshavaren		har
missbrukat sin ammunition, eller				missbrukat	den egendom	som
				tillståndet avser, eller
c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

			3 §23
Ett tillstånd att driva handel			Ett tillstånd att driva handel med
med	skjutvapen	ska	skjutvapen eller mäklarverksamhet med

21	Senaste lydelse 2000:147.
22	Senaste lydelse 2014:591.	159
23	Senaste lydelse 2014:591.	159

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

återkallas av	Polismyndig-		skjutvapen	eller	ammunition	ska
heten om			återkallas av Polismyndigheten om
a) tillståndshavaren		inte	a) tillståndshavaren inte längre driver
längre driver	yrkesmässig		verksamheten yrkesmässigt,
handel,

b)förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c)det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en

bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen, Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis löstagbara magasin, avfyrnings-

mekanismer, ljuddämpare, ammunition och tillståndsbevis

4§24

Polismyndigheten ska besluta att				Polismyndigheten ska besluta att
ett	vapen	med	tillhörande	ett	vapen	med	tillhörande
ammunition och tillståndsbevis ska				löstagbara		magasin,	avfyrnings-
tas om hand om				mekanismer,		ljuddämpare,
				ammunition och tillståndsbevis ska
				tas om hand om

a)det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b)det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän,

jakttillsynsmän som länsstyrelsen förordnat, personal vid Kustbevakningen och Tullverket eller särskilt förordnade tjänstemän vid länsstyrelsen. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till Polismyndigheten, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

7 kap. Inlösen av vapen och	7 kap. Inlösen av vapen,
ammunition	ammunition, m.m.
	1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om

a)tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

Skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are eller ammunition ska lösas in av staten om

a) tillståndet att inneha egendomen har återkallats utan att den samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

160

24Senaste lydelse 2014:591.

b) innehavaren har avlidit,

c) ansökan har avslagits i fråga

om tillstånd att inneha ett vapen

om tillstånd att inneha ett vapen, ett

eller ammunition

som förvärvats

löstagbart magasin, en avfyrnings-

genom

arv,

testamente

eller

mekanism,

en ljuddämpare

eller

bodelning, eller

ammunition som förvärvats genom

d) domstol

har

beslutat

att ett

arv,

testamente eller

bodelning,

vapen eller ammunition, som någon

eller

innehar utan att ha rätt till det, inte

d) domstol har

beslutat

att ett

skall förverkas eller åklagaren i ett

vapen, ett löstagbart magasin, en

sådant fall har beslutat att inte föra

avfyrningsmekanism, en ljuddämp-

talan om förverkande.

are eller ammunition, som någon

innehar utan att ha rätt till det, inte

ska förverkas eller åklagaren i ett

sådant fall har beslutat att inte föra

talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition

Ett

skjutvapen,

ett

löstagbart

skall inte lösas in, om egendomen

magasin,

en avfyrningsmekanism,

lämnas för skrotning eller överlåts

en ljuddämpare eller

ammunition

till någon som har rätt att inneha

ska inte lösas in, om egendomen

vapnet eller ammunitionen och om

lämnas för skrotning eller överlåts

detta görs inom

till någon som har rätt att inneha

egendomen och om detta görs inom

a) ett år från det att innehavaren avled, eller

b) tre

månader

från

det

att

b) tre

månader

från

det

att

tillståndet att inneha vapnet eller

tillståndet att inneha vapnet, det

ammunitionen

återkallades,

löstagbara

magasinet,

ansökan om innehav avslogs, beslut

avfyrningsmekanismen,

i förverkandefrågan meddelades av

ljuddämparen eller ammunitionen

domstol

eller

åklagare

eller

återkallades, ansökan om innehav

beslaget hävdes.

avslogs, beslut i förverkandefrågan

meddelades

domstol

eller

åklagare eller beslaget hävdes.

Vapnet eller ammunitionen skall

Vapnet,

det

löstagbara

inte heller lösas in, om ansökan om

magasinet, avfyrningsmekanismen,

tillstånd att inneha vapnet görs

ljuddämparen eller ammunitionen

inom samma tid. Avslås ansökan

ska inte heller lösas in, om ansökan

skall vapnet

eller

ammunitionen

om tillstånd att inneha egendomen

lösas in, om egendomen inte inom

görs inom samma tid. Avslås

tre månader från dagen för beslutet

ansökan ska egendomen lösas in,

i tillståndsärendet

överlåts

till

om den inte inom tre månader från

någon som har rätt att inneha den.

dagen

för

beslutet

tillståndsärendet över låts till någon

som har rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

161

Innehavare av ett skjutvapen, ett löstagbart magasin, en avfyrnings- mekanism, en ljuddämpare eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndig-

hetens beslut lämna över egendomen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

162

3§25

Innehavare av ett skjutvapen eller ammunition som ska lösas in är skyldig att enligt Polismyndig- hetens beslut lämna över vapnet

eller ammunitionen till myndigheten eller den som myndigheten bestämmer. Om det finns ett tillståndsbevis eller någon annan motsvarande handling, ska även den lämnas över till Polismyndigheten.

				4 §
För vapen eller ammunition som				För vapen, löstagbara magasin,
löses in skall betalas ersättning med				avfyrningsmekanismer,		ljuddämp-
ett	belopp	som	motsvarar	are eller ammunition som löses in
marknadsvärdet.				ska betalas ersättning med ett
				belopp	som	motsvarar
				marknadsvärdet.
8 kap. Vapen och ammunition i				8 kap. Vapen, ammunition,
dödsbo och konkursbo				m.m. i dödsbo och konkursbo
				1 §
Skjutvapen och ammunition som				Skjutvapen, löstagbara magasin,
ingår i ett dödsbo eller ett				avfyrningsmekanismer,
konkursbo får utan särskilt tillstånd				ljuddämpare och ammunition som
innehas av den som har tagit hand				ingår i ett dödsbo eller ett
om boet till dess				konkursbo får utan särskilt tillstånd
				innehas av den som har tagit hand
				om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas	b) egendomen ska överlämnas
enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,	enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,
7 kap. 3 §, eller	7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbo, konkursen har avslutats.

2§26


Om skjutvapen eller ammunition		Om	skjutvapen,		löstagbara
ingår i ett dödsbo eller ett		magasin,	avfyrningsmekanismer,
konkursbo, får	Polismyndigheten	ljuddämpare		eller	ammunition
besluta att egendomen tills vidare		ingår i ett dödsbo eller ett
ska förvaras av myndigheten eller		konkursbo, får		Polismyndigheten
någon annan	som myndigheten	besluta att egendomen tills vidare

25Senaste lydelse 2014:591.

26Senaste lydelse 2014:591.

anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut

lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

ska förvaras av myndigheten eller			Prop. 2020/21:42
någon	annan som	myndigheten	Bilaga 4
anvisar, när det finns särskild
anledning till det. Den som har
hand om boet är i så fall skyldig att
efter	Polismyndighetens beslut
lämna över egendomen till den som
ska förvara egendomen.
3 §
Bestämmelser om		inlösen av
vapen,	löstagbara	magasin,

avfyrningsmekanismer, ljuddämp- are och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

9kap. 1 §27

Den som uppsåtligen innehar ett	Den som uppsåtligen innehar ett
skjutvapen utan att ha rätt till det	skjutvapen utan att ha rätt till det
eller överlåter eller lånar ut ett	eller	överlåter,	yrkesmässigt
skjutvapen till någon som inte har	förmedlar, eller lånar ut ett
rätt att inneha vapnet döms för	skjutvapen till någon som inte har
vapenbrott till fängelse i högst tre	rätt att inneha vapnet döms för
år.	vapenbrott till fängelse i högst tre
	år.

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

1 a §28

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1.vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2.vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet, överlåtelsen eller	3. innehavet,	överlåtelsen,	den
utlåningen har avsett flera vapen,	yrkesmässiga	förmedlingen	eller
eller	utlåningen har avsett flera vapen,
	eller
4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.
Om brott som avses i 1 § första	Om brott som avses i 1 § första
stycket är synnerligen grovt, döms	stycket är synnerligen grovt, döms
för synnerligen grovt vapenbrott till	för synnerligen grovt vapenbrott till
fängelse i lägst fyra och högst sex	fängelse i lägst fyra och högst sex
27 Senaste lydelse 2017:1139.			163
28 Senaste lydelse 2017:1139.			163

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen.

år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, överlåtelsen, den yrkesmässiga förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen.

164

2§29

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

b)bryter mot bestämmelserna om överlämnande till förvaring hos någon annan i 5 kap. 3 § första stycket eller om transport

c) bryter mot bestämmelserna om					c) bryter mot bestämmelserna om
förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om					förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om
skjutvapen	eller		ammunition	som	skjutvapen, löstagbara		magasin,
innehas	av	sammanslutningar,			avfyrningsmekanismer,
huvudmän		för	museer	eller	ljuddämpare eller ammunition som
auktoriserade		bevakningsföretag			innehas av	sammanslutningar,
eller i fråga om skjutvapen som					huvudmän	för museer eller
innehas av vapenhandlare,					auktoriserade	bevakningsföretag
d) innehar ammunition utan att					eller i fråga om skjutvapen som
ha rätt till det eller inte följer ett					innehas av vapenhandlare,
beslut att lämna över ammunition					d) innehar	löstagbara	magasin,
för inlösen,					avfyrningsmekanismer,		ljuddämp-
e) överlåter			ammunition	till	are eller ammunition utan att ha
någon som inte har rätt att inneha					rätt till det,
ammunitionen,					e) överlåter	eller yrkesmässigt

f)driver handel med skjutvapen förmedlar löstagbara magasin,

utan tillstånd,	avfyrningsmekanismer, ljuddämp-
	are eller ammunition till någon
	som inte har rätt att inneha
	egendomen,
	f) driver handel med skjutvapen
	eller	mäklarverksamhet	med
	skjutvapen eller ammunition		utan
	tillstånd,

g)medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h)bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller


i) förvarar	ett skjutvapen	åt	i) förvarar		ett skjutvapen,		ett
någon annan utan att föreskrivet			löstagbart magasin, en avfyrnings-
tillstånd till förvaringen finns eller			mekanism,		en	ljuddämpare	eller
bryter mot	bestämmelserna	om	ammunition åt någon annan utan att
användning vid förvaring i 5 kap. 3			föreskrivet tillstånd till förvaringen
§ andra stycket.			finns	eller		bryter	mot

29Senaste lydelse 2014:894.

Bestämmelser om straff för

olovlig införsel av vapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen

(2000:1225) om straff för smuggling.

I ringa fall ska inte dömas till	bestämmelserna		om	användning	Prop. 2020/21:42
ansvar för otillåtet innehav av	vid förvaring i 5 kap.			3 § andra	Bilaga 4
ammunition eller överträdelse av	stycket.
bestämmelserna i 5 kap. 6 §.	I ringa fall ska inte dömas till
	ansvar för otillåtet innehav av
	löstagbara	magasin,		avfyrnings-
	mekanismer,	ljuddämpare eller
	ammunition	eller	överträdelse av
	bestämmelserna i 5 kap. 6 §.
Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms
det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4§30

Bestämmelser om straff för olovlig införsel av vapen eller ammunition och för försök till sådant brott finns i lagen

(2000:1225) om straff för smuggling.

5§31

Ett vapen som har varit föremål	Ett vapen som har varit föremål
för brott som avses 1 §, 1 a §, 1 b §	för brott som avses i 1 §, 1 a §, 1 b
eller 2 § första stycket a ska	§ eller 2 § första stycket a ska
förklaras förverkat, om det inte är	förklaras förverkat, om det inte är
uppenbart oskäligt. Detsamma	uppenbart	oskäligt.	Detsamma
gäller ammunition som har varit	gäller löstagbara magasin, avfyr-
föremål för brott som avses i 2 §	ningsmekanismer,		ljuddämpare
första stycket d eller e. I stället för	och ammunition som har varit
vapnet eller ammunitionen kan	föremål för brott som avses i 2 §
dess värde förklaras förverkat. Om	första stycket d, e eller i. I stället för
ett vapen förklaras förverkat får	egendomen	kan	dess	värde
även ammunition som hör till	förklaras förverkat. Om ett vapen
vapnet förklaras förverkad.	förklaras	förverkat	får	även
	löstagbara	magasin,	avfyrnings-
	mekanismer, ljuddämpare			och
	ammunition som hör till vapnet
	förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

30Senaste lydelse 2000:1257.

31Senaste lydelse 2014:894.

165

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrningsmekanismer, ljuddämp-

are eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt innehav av egendomen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

7 §32

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt

innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 §33

Regeringen får meddela föreskrifter om

c)att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen som lämnats över från staten till

- statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen

- den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller - frivilliga försvarsorganisationer,

d)att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

f) att denna lag inte ska gälla i				f) att denna lag inte ska gälla i
fråga	om	skjutvapen	och	fråga om	skjutvapen, löstagbara
ammunition som en företrädare för				magasin,	avfyrningsmekanismer,
en annan stats myndighet medför				ljuddämpare och ammunition som
vid tillfällig tjänstgöring i Sverige				en företrädare för en annan stats
eller vid resa för tjänsteändamål				myndighet	medför vid tillfällig
genom Sverige, och				tjänstgöring i Sverige eller vid resa
				för tjänsteändamål genom Sverige,
				och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

32Senaste lydelse 2014:591.

33Senaste lydelse 2014:591.

166

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen, löstagbara magasin, avfyrnings- mekanismer, ljuddämpare och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

2 §34	Prop. 2020/21:42
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela	Bilaga 4
föreskrifter om

a)undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b)krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c)krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel,

d)vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav	på	vapenhandlares,		e) krav	på	vapenhandlares,
museers	och sammanslutningars			museers och		sammanslutningars
förvaring av andra vapen än				förvaring av andra vapen än
effektbegränsade		vapen och	på	effektbegränsade vapen och			på
sammanslutningars förvaring			av	sammanslutningars förvaring			av
ammunition,				löstagbara	magasin, avfyrnings-
				mekanismer,		ljuddämpare	och
				ammunition,

f)de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g)utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h)förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i)krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j)kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad	som	ska iakttas	utöver	k) vad	som ska iakttas utöver
bestämmelserna i 5 kap. i fråga om				bestämmelserna i 5 kap. i fråga om
transport	av	skjutvapen,	och	transport av skjutvapen, löstagbara
ammunition.				magasin,	avfyrningsmekanismer,
				ljuddämpare och ammunition.

3§35

Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

34	Senaste lydelse 2014:895.	167
35	Senaste lydelse 2004:1005.	167

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a-c §§, med följande

lydelse.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Tillsyn	Tillsyn och registrering
	21 a §
	Den	myndighet	som	prövar
	frågor om tillstånd enligt 16 § att
	hantera ammunition som utgör en
	explosiv vara ska med hjälp av
	automatiserad behandling föra ett
	register	över personer		och
	organisationer som har meddelats
	sådant	tillstånd.	Registret ska
	innehålla uppgift		om	fysiska
	personer som har ett betydande
	inflytande över en sådan juridisk
	person som har meddelats tillstånd
	samt personer som har godkänts
	som	föreståndare		för
	verksamheten.

21 b §

Registret ska ha till ändamål att

1.underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt

denna lag, och

2.ge information om sådana uppgifter som behövs för att

förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att utreda eller beivra brott med anknytning till ammunition som utgör explosiv vara.

21 c §

För behandling av personupp- gifter enligt 21 a § finns bestäm- melser om behandling av personu- ppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för

169

Lagförslag i promemorian Reglering av vapenmagasin	Prop. 2020/21:42
	Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67) att det ska införas en ny paragraf, 1 kap 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 kap.
	7 a §
	Med vapenmagasin avses i denna
	lag ett sådant löstagbart magasin
	för halvautomatiska och repeter-
	ande skjutvapen med central-
	antändning	och	helautomatiska
	skjutvapen som kan innehålla
	– fler än 20 patroner, eller
	– fler än 10 patroner, om magasinet
	är möjligt att montera på ett
	skjutvapen	vars	pipas längd
	överstiger 30 cm och totala längd
	överstiger 60 cm.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.

171

Prop. 2020/21:42 Bilaga 5

172

Förteckning över remissinstanserna

Remissinstanser Ds 2018:1

Efter remiss av promemorian Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (2018:1) har yttrande lämnats av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Brottsförebyggande rådet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Datainspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Tullverket, Umeå universitet (Juridiska institutionen), Naturvårdsverket, Riksantikvarie- ämbetet, Statens maritima museer, Statens försvarshistoriska museer, Sametinget, Askersunds kommun, Eksjö kommun, Huddinge kommun, Jönköping kommun, Linköpings kommun, Malmö kommun, Mariestads kommun, Munkedals kommun, Skellefteå kommun, Skurups kommun, Vimmerby kommun, Örnsköldsvik kommun, Östersunds kommun, Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting), Sveriges advokatsamfund, Säkerhets- och försvarsföretagen, Svenska polisförbundet, Tull-Kust, Riksförbundet Sveriges museer, Riksidrottsförbundet, Jägarnas Riksförbund, Svenska Armborst Unionen, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenskt Forum för jakt, skytte och vapenfrågor, Svenska Jägareförbundet, Svenska Mångkamps- förbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Svartkruts Skytte Federationen, Svenska Vapensamlar- föreningen, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Vapenägares Förbund.

Arvika kommun, Borlänge kommun, Göteborgs kommun, Jokkmokks kommun, Karlskrona kommun, Kiruna kommun, Kristinehamns kommun, Lidingö kommun, Nordmalings kommun, Oskarshamns kommun, Stockholms kommun, Strömstads kommun, Torsby kommun, Uddevalla kommun, Vansbro kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun, SME- D, Svenska försvarsutbildningsförbundet, ST-Polisväsendet, Sveriges läkarförbund, Sportfiskarna, Svenska Skidskytteförbundet, Sveriges Vapenhandlareförening, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och Viltmästareförbundet har inbjudits att lämna synpunkter, men avstått från att yttra sig eller har inte hörts av.

Därutöver har yttranden inkommit från ett stort antal föreningar, organisationer och privatpersoner.

Remissinstanser Promemorian Reglering av vapenmagasin

Efter remiss av promemorian Reglering av vapenmagasin har yttrande lämnats av Jägarnas Riksförbund, Kustbevakningen, Malmö tingsrätt, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Riksidrottsförbundet, Svea hovrätt, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, IPSC Sverige, Svenska Jägareförbundet, Svenska Mångkampsförbundet, Svenska Pistolskytte- förbundet, Svenska Skidskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet, Svenska Vapensamlarföreningen (SVEVAP), Svenskt Forum för jakt,

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 och 10 §§, 2 kap. 1, 5 a, 6 a, 8–

10b §§ och 11–15 §§, 2 a kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 3 kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§,

6kap. 2, 3 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§, 9 kap. 1, 1 a, 2, 4, 5 och

7§§ samt 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap., rubrikerna närmast före 2 kap. 10 och 11 §§ och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition eller löstagbara magasin”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §

Denna lag gäller skjutvapen och ammunition samt vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen.

Lagen gäller också löstagbara magasin som kan innehålla

–fler än 20 patroner, eller

–fler än 10 patroner och som är möjliga att montera på ett skjutvapen där pipans längd överstiger 30 cm och den totala längden överstiger 60 cm.

176

3§2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e) tårgasanordningar och andra	e) tårgasanordningar och andra
till verkan och ändamål jämförliga	anordningar som till verkan och
anordningar,	ändamål är jämförliga,

f)slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrnings- anordningar,

g) anordningar som kan bäras i	g) anordningar som kan bäras i
handen och är avsedda att med	handen och är avsedda att med

1Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2Senaste lydelse 2011:467.

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast 1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition eller löstagbara magasin som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§. I fråga om skjutvapen som för statens räkning förs in till Sverige från en stat utanför Europeiska unionen gäller endast 2 a kap. 7 §.

elektrisk ström bedöva människor			elektrisk ström bedöva människor			Prop. 2020/21:42
eller tillfoga dem smärta, och			eller tillfoga dem smärta,			Bilaga 6
h) anordningar	som gör	att	h) anordningar	som gör	att
skjutvapen kan	användas	med	skjutvapen kan	användas	med
annan ammunition än de är avsedda			annan ammunition än de är avsedda
för.			för, och

i)explosiva missiler och start- lavetter.

8 §3

I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast

1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 §4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över
1. personer och			organisationer		1. personer och			organisationer
som enligt denna lag har meddelats					som enligt denna lag har meddelats
tillstånd att inneha skjutvapen eller					tillstånd att		inneha skjutvapen,
ammunition eller tillstånd att låna					ammunition		eller	löstagbara
skjutvapen		samt	personer	som	magasin eller tillstånd att låna
tillhör	hemvärnets		personal	och	skjutvapen		samt personer		som
som	av	Försvarsmakten		har	tillhör	hemvärnets		personal	och
tilldelats skjutvapen för förvaring i					som	av	Försvarsmakten		har
bostaden		(vapeninnehavarregist-			tilldelats skjutvapen för förvaring i
ret),					bostaden		(vapeninnehavar-
					registret),

2.de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

	3. personer och	organisationer	3. personer och organisationer
som har meddelats tillstånd enligt			som har meddelats tillstånd enligt
denna lag att driva handel med			denna lag att driva handel med
skjutvapen, fysiska		personer som	skjutvapen eller mäklarverksamhet
3	Senaste lydelse 2014:591.		177
4	Senaste lydelse 2014:895.

och organisations- eller personnummer för den som har meddelats tillstånd att inneha

sådana skjutvapen eller vapendelar.

Uppgifter om sådana skjutvapen eller vapendelar som har överförts till en mottagare i utlandet får dock avföras ur vapenregister 30 år efter utförseln, om vapnet eller vapendelen inte dessförinnan har återinförts.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

178


har ett betydande inflytande över en				med skjutvapen eller ammunition,
sådan juridisk person som har				fysiska personer som har ett
tillstånd att driva handel med				betydande	inflytande		över en
skjutvapen, personer som har				juridisk person som har tillstånd att
godkänts att som föreståndare eller				driva sådan handel eller mäklar-
ersättare	svara	för	sådan	verksamhet, personer som har
verksamhet	samt	personer	och	godkänts att som föreståndare eller
organisationer som		har meddelats		ersättare	svara	för		sådan
tillstånd enligt denna lag att ta emot				verksamhet	samt	personer		och
skjutvapen	för	översyn	eller	organisationer som har			meddelats
reparation (vapenhandlarregistret),				tillstånd enligt denna lag att ta emot
och				skjutvapen	för	översyn		eller
				reparation (vapenhandlar- och
				vapenmäklarregistret), och

4.sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

Lydelse	enligt	lagrådsremiss Föreslagen lydelse
Personuppgiftsbehandling			i	viss
verksamhet	som	rör	allmän
ordning	och	säkerhet		–
anpassningar		till		EU:s
dataskyddsreform

10 §

Uppgifter om skjutvapen och sådana vapendelar som avses i

c) yrkesmässigt ta

skjutvapen för reparation översyn, eller

d) föra in skjutvapen ammunition till Sverige.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §5

Tillstånd krävs för att
a) inneha skjutvapen eller	a)	inneha	skjutvapen,
ammunition,	ammunition		eller	sådana
	löstagbara magasin som avses i 1
	kap. 1 § andra stycket,
b) driva handel med skjutvapen,
	c) driva näringsverksamhet som
	helt eller delvis består av att
	förhandla	om	eller	arrangera
	transaktioner för inköp, försäljning
	eller leverans av skjutvapen eller
	ammunition eller av att arrangera
	överföringar av		sådan	egendom
	(mäklarverksamhet med skjutvapen
	eller ammunition),
emot	d) yrkesmässigt ta emot skjutvapen
eller	för reparation eller översyn, eller

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

eller e) föra in skjutvapen,

ammunition eller sådana löstag- bara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1.ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2.ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

5 a §6

Tillstånd att inneha skjutvapen,	Tillstånd att inneha skjutvapen
som huvudsakligen har prydnads-	som huvudsakligen har prydnads-
eller särskilt affektionsvärde, för	eller särskilt affektionsvärde för
andra ändamål än skjutning, får	andra ändamål än skjutning, får
meddelas endast om vapnet görs	meddelas endast om vapnet görs
varaktigt obrukbart. Trots detta får	varaktigt obrukbart. Trots detta får
tillstånd meddelas om det finns	tillstånd meddelas om det finns
särskilda skäl för att vapnet skall få	särskilda skäl för att vapnet ska få
behållas i brukbart skick.	behållas i brukbart skick.
5 Senast lydelse 2014:895.	179
6 Senaste lydelse 2000:147.	179

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att egendomen inte kommer att missbrukas.

Skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får

överlåtas eller yrkesmässigt förmedlas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition eller

sådana löstagbara magasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

	vapen som har deaktiverats enligt		Prop. 2020/21:42
	kommissionens	genomförande-	Bilaga 6
	förordning (EU) 2015/2403.
Har en ansökan om förnyat	Om en ansökan om förnyat
tillstånd getts in senast fyra veckor	tillstånd har lämnats in senast fyra
innan giltighetstiden för det	veckor innan giltighetstiden för det
gällande tillståndet går ut, ska detta	gällande tillståndet går ut, ska
gälla till dess att beslut i fråga om	tillståndet fortsätta gälla till dess att
det nya tillståndet har vunnit laga	ett beslut i fråga om det nya
kraft.	tillståndet har fått laga kraft.

8 §8

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om det skäligen kan antas att ammunitionen inte kommer att missbrukas.

9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet

eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud

skall ombudet ha eget vapentillstånd.

8 Senaste lydelse 2000:147.

181

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

182

Tillstånd till handel	med Tillstånd till handel med
skjutvapen	skjutvapen	och mäklarverk-
	samhet med	skjutvapen eller

			ammunition
		10 §9
Tillstånd att driva handel med			Tillstånd att driva handel med
skjutvapen får endast meddelas den			skjutvapen eller mäklarverksamhet
som med hänsyn till kunskap,			med	skjutvapen eller	ammunition
laglydnad	och	övriga	får endast meddelas den som med
omständigheter är lämplig att driva			hänsyn till kunskap, laglydnad och
sådan verksamhet.		Tillstånd får	övriga omständigheter		är lämplig
meddelas endast för handel som ska			att	driva sådan	verksamhet.
bedrivas yrkesmässigt.			Tillstånd får meddelas endast för
			handel eller mäklarverksamhet som
			ska bedrivas yrkesmässigt.

Om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över en juridisk person, ska tillståndshavaren snarast möjligt anmäla

förändringen till Polismyndigheten.
10 a §10
En juridisk person med tillstånd	En juridisk person med tillstånd
att driva handel med skjutvapen ska	att driva handel med skjutvapen
ha en föreståndare som ansvarar för	eller mäklarverksamhet med skjut-
verksamheten.	vapen eller ammunition, ska ha en
	föreståndare	som	ansvarar	för
	verksamheten.
Föreståndaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.
10 b §11
Om den som har tillstånd att	Om den som har tillstånd att
driva handel med skjutvapen eller,	driva handel med skjutvapen eller
i fråga om en juridisk person,	mäklarverksamhet med skjutvapen
föreståndaren för sådan verksamhet	eller ammunition eller, i fråga om
är förhindrad att ansvara för	en juridisk	person,	föreståndaren
verksamheten ska han eller hon	för en sådan verksamhet är
sätta en ersättare i sitt ställe.	förhindrad	att	ansvara	för
	verksamheten ska han eller hon
	sätta en ersättare i sitt ställe.
Ersättaren ska ha godkänts av Polismyndigheten.

9Senaste lydelse 2014:591.

10Senaste lydelse 2014:591.

11Senaste lydelse 2014:591.

Skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen, den ammunition och de löstagbara magasin som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvud- män för museer och bevaknings- företag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer som har permanent tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Tillstånd att föra in skjutvapen,	Prop. 2020/21:42
ammunition eller löstagbara	Bilaga 6
magasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition	Tillstånd att föra in ammunition
får meddelas den som har rätt att	eller sådana löstagbara magasin
inneha ammunitionen i Sverige, om	som avses i 1 kap. 1 § andra stycket
det skäligen kan antas att	får meddelas den som har rätt att
ammunitionen inte kommer att	inneha egendomen i Sverige, om
missbrukas.	det skäligen kan antas att den inte
	kommer att missbrukas.

12§12

Införseltillstånd ger rätt att under	Införseltillstånd ger rätt att under
den begränsade tid och för det	den begränsade tid och för det
ändamål som anges i tillståndet i	ändamål som anges i tillståndet i
Sverige inneha de skjutvapen och	Sverige inneha de skjutvapen, den
den ammunition som förts hit med	ammunition och de löstagbara
stöd av tillståndet. Tillståndet gäller	magasin som förts hit med stöd av
under förutsättning att vapnen och	tillståndet. Tillståndet gäller under
ammunitionen förs in inom sex	förutsättning att egendomen förs in
månader från dagen för tillståndet	inom sex månader från dagen för
eller den längre tid som	tillståndet eller den längre tid som
Polismyndigheten bestämmer.	Polismyndigheten bestämmer.

13§13

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i följande fall:

a) Enskilda personer får föra in de skjutvapen och den ammunition som de i Sverige har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller också sådana sammanslutningar, huvudmän för museer och

bevakningsföretag som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen.

b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk,

12	Senaste lydelse 2014:591.	183
13	Senaste lydelse 2006:386.	183

Skjutvapen, ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition

-vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

-vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med

tillhörande ammunition och löstagbara magasin

-vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

-vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen, ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha egendomen i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet.

184

14§14

Skjutvapen och ammunition får inte förvaras på tullager eller i frizon utan medgivande av Polismyndigheten.

15§15

Skjutvapen		eller	ammunition,	Skjutvapen, ammunition och
som en resande fört med till				löstagbara magasin, som en
Sverige för personligt bruk men				resande fört med till Sverige för
inte haft rätt att föra in, får åter				personligt bruk men inte haft rätt att
föras ut, om egendomen anmälts i				föra in, får föras ut om egendomen
behörig	ordning för		Tullverket.	anmälts i behörig ordning för
Vapnen och ammunitionen tillfaller				Tullverket.	Egendomen tillfaller
staten om egendomen inte förs ut				staten om den inte förs ut inom
inom antingen fyra månader efter				antingen fyra månader efter en
en sådan anmälan eller den längre				sådan anmälan eller inom den
tid därefter som Tullverket i det				längre tid som Tullverket i det
enskilda fallet bestämmer. I ett				enskilda fallet bestämmer. I ett
sådant	fall	skall	egendomen	sådant fall	ska egendomen
behandlas som om den hade				behandlas som om den hade
förklarats förverkad.				förklarats förverkad.

14Senaste lydelse 2016:268.

15Senaste lydelse 1999:433.

När vapen eller vapendelar som anges i 2 och 3 §§ överlåts från staten till någon annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter föremålet se till att det är märkt på det sätt som anges i 2 § respektive 4 §. Föremålet ska också ha en unik märkning av vilken det ska framgå

				2 a kap.						Prop. 2020/21:42
				2 §16						Bilaga 6
Den som tillverkar ett skjutvapen					Den som tillverkar ett skjutvapen
som är avsett att skjuta ut hagel,					som är avsett att skjuta ut hagel,
kulor eller andra projektiler med					kulor eller andra projektiler med
hjälp av ett antändbart drivämne,					hjälp av ett antändbart drivämne,
ska förse vapnet med en unik					ska förse vapnet med en unik
märkning		som		omfattar	märkning			som	omfattar
tillverkarens		namn,		landet eller	tillverkarens		namn,		landet	eller
platsen	för		tillverkningen,		platsen	för		tillverkningen,
serienummer		och	tillverkningsår,		serienummer		och tillverkningsår,
om tillverkningsåret				inte framgår	om tillverkningsåret				inte framgår
av serienumret. Detta gäller inte					av serienumret. Om en vapendel är
den som tillverkar ett skjutvapen av					för liten för att kunna märkas med
vapendelar som redan är märkta på					en sådan unik märkning, ska den
föreskrivet sätt.					märkas	med		åtminstone		ett
					serienummer eller liknande. Detta
					gäller inte den som tillverkar ett
					skjutvapen		av	vapendelar		som
					redan är märkta på föreskrivet sätt.
Märkningen ska vara placerad på skjutvapnets

1.slutstycke eller trumma,

2.eldrör eller pipa, och

3.stomme, låda och mantel.

4§17

Den som tillverkar någon av de	Den som tillverkar någon av de
vapendelar som anges i 2 § andra	vapendelar som anges i 2 § andra
stycket ska förse vapendelen med	stycket ska se till att delen är märkt
en unik märkning av det slag som	på det sätt som anges i 2 § första
föreskrivs i 2 § första stycket. Detta	stycket. Detta gäller dock inte om
gäller dock inte om tillverkaren ska	tillverkaren ska infoga vapendelen i
infoga vapendelen i ett vapen som	ett vapen som ska märkas vid
ska märkas vid tillverkningen.	tillverkningen.

5§18

När ett sådant vapen som anges i

2 eller 3 § överlåts från staten till annan för permanent civilt bruk ska den myndighet som överlåter vapnet se till att det har en unik märkning varav framgår att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

16Senaste lydelse 2011:467.

17Senaste lydelse 2011:467.

18Senaste lydelse 2011:467.

185

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till vapnet utan särskilt tillstånd.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

att överlåtelsen har skett från en svensk myndighet.

Första stycket gäller inte vapen som staten har löst in enligt 7 kap.

7§19

Den som för in vapen eller		Den som för in vapen eller
vapendelar som anges i 2 och 3 §§		vapendelar som anges i 2 och 3 §§
till Sverige från en stat utanför		till Sverige från en stat utanför
Europeiska	unionen ska senast	Europeiska unionen ska senast
inom en månad efter införseln se		inom en månad efter införseln se
till att föremålet har en unik		till att föremålet är märkt på det
märkning	med identifikations-	sätt som anges i 2 § respektive 4 §.
nummer eller annan uppgift som		Märkningen ska också visa att
gör det möjligt att identifiera det.		föremålet har förts in till Sverige
Märkningen ska också visa att		och året för införseln.
föremålet har förts in till Sverige
och året för införseln.

Första stycket gäller inte den som tillfälligt, under högst tre månader från dagen för införseln, för in vapen eller vapendelar till Sverige för

1.användning vid jakt eller tävlingsskytte,

2.reparation, översyn, service eller värdering,

3.utställning eller mässa,

4.resa genom landet, eller

5.användning av företrädare för en annan stats myndighet vid tillfällig tjänstgöring i landet.

3kap. 10 §20

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport	5 kap. Förvaring och transport
av skjutvapen och ammunition	av skjutvapen, ammunition och
	löstagbara magasin
	1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk

Den som innehar skjutvapen,

ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket är skyldig att ta hand om egendomen och hålla

19 Senaste lydelse 2015:335.

20 Senaste lydelse 2006:386.

186

När skjutvapen inte används ska de förvaras i säkerhetsskåp eller i något annat lika säkert förvarings- utrymme.

Effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen får dock förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition och sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

för att någon obehörig kommer åt den.

den under sådan uppsikt att det inte	Prop. 2020/21:42
finns risk för att någon obehörig	Bilaga 6
kommer åt den.

2§21

När skjutvapen inte brukas, skall de förvaras i säkerhetsskåp eller i

något annat lika säkert förvaringsutrymme.

Trots vad som sägs i första

stycket får effektbegränsade skjutvapen samt sådana föremål som enligt 1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen förvaras på annat betryggande sätt så att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt dem. Ammunition skall förvaras under säkert lås eller på något annat lika betryggande sätt.

3§22

En innehavare får lämna över sitt				En innehavare får lämna över sitt
skjutvapen eller sin ammunition till				skjutvapen, sin ammunition eller ett
någon annan för förvaring om han				sådant	löstagbart	magasin	som
eller hon inte själv kan ta hand om				avses i 1 kap. 1 § andra stycket till
egendomen eller om det annars				någon annan för förvaring, om han
finns särskilda skäl. För sådan				eller hon inte själv kan ta hand om
förvaring krävs tillstånd om inte				egendomen eller om det annars
utlåning i motsvarande fall är				finns särskilda skäl. För sådan
tillåten	enligt	3 kap.	Vid	förvaring krävs tillstånd om inte
tillståndsprövningen ska Polismyn-				utlåning i motsvarande fall är
digheten särskilt beakta möjlig-				tillåten	enligt	3 kap.	Vid
heten för mottagaren att erbjuda en				tillståndsprövningen ska Polismyn-
säker	förvaring.	Tillståndet	ska	digheten särskilt beakta möjlig-
tidsbegränsas.				heten för mottagaren att erbjuda en
				säker	förvaring.	Tillståndet	ska
				tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4§23

	Den	som	skickar	eller	Den som skickar eller trans-
transporterar ett skjutvapen				eller	porterar ett skjutvapen, ammuni-
ammunition			skall	vidta	tion eller ett sådant löstagbart
betryggande			åtgärder för	att	magasin som avses i 1 kap. 1 §
21	Senaste lydelse 2000:147.
22	Senaste lydelse 2014:591.				187
23	Senaste lydelse 2000:147.				187

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

förhindra att någon obehörig

kommer åt vapnet eller ammunitionen. Vapnet skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat.

andra stycket ska vidta betryggande åtgärder för att förhindra att någon obehörig kommer åt egendomen. Vapnet ska vara oladdat och, i den utsträckning det är möjligt och lämpligt, isärtaget och nerpackat.

188

6kap. 2 §24

Ett	tillstånd	att	inneha	Ett	tillstånd		att	inneha
ammunition ska		återkallas av		ammunition		eller		sådana
Polismyndigheten om				löstagbara		magasin	som	avses i
				1 kap.	1 §	andra	stycket		ska
				återkallas av Polismyndigheten om
a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
b) tillståndshavaren			har	b) tillståndshavaren					har
missbrukat sin ammunition, eller				missbrukat		den egendom			som
				tillståndet gäller, eller
c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

3§25

Ett tillstånd att driva handel med	Ett tillstånd att driva handel med
skjutvapen ska återkallas av	skjutvapen eller mäklarverksamhet
Polismyndigheten om	med skjutvapen eller	ammunition
	ska återkallas av Polismyndigheten
	om
a) tillståndshavaren inte längre	a) tillståndshavaren	inte längre
driver yrkesmässig handel,	driver verksamheten yrkesmässigt,

b)förutsättningarna för tillståndet inte längre finns, eller

c)det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Tillståndet får också återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en bestämmelse i denna lag eller en föreskrift eller ett villkor som meddelats med stöd av lagen.

Första och andra styckena gäller på motsvarande sätt i fråga om tillstånd att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn.

Omhändertagande av vapen, Omhändertagande av vapen,

ammunition och tillståndsbevis ammunition, löstagbara magasin, och tillståndsbevis

4§26

Polismyndigheten ska besluta att				Polismyndigheten ska besluta att
ett	vapen	med	tillhörande	ett	vapen	med	tillhörande
ammunition och tillståndsbevis ska				ammunition,		tillståndsbevis		och
tas om hand om				sådana löstagbara			magasin	som

24Senaste lydelse 2014:591.

25Senaste lydelse 2014:591.

26Senaste lydelse 2014:591.

avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska	Prop. 2020/21:42
tas om hand om	Bilaga 6

a)det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b)det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas


och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.
Om risken för missbruk är					Om risken för missbruk är
överhängande, får egendomen tas					överhängande		får	egendomen			tas
om hand även utan ett sådant					om hand även utan ett sådant
beslut. En sådan åtgärd får vidtas av					beslut. En sådan åtgärd får vidtas av
polismän, jakttillsynsmän				som	polismän, jakttillsynsmän						som
länsstyrelsen		förordnat, personal			länsstyrelsen		förordnat,			personal
vid	Kustbevakningen			och	vid	Kustbevakningen					och
Tullverket eller särskilt förordnade					Tullverket eller särskilt förordnade
tjänstemän		vid	länsstyrelsen.		tjänstemän		vid		länsstyrelsen.
Åtgärden ska skyndsamt anmälas					Åtgärden ska skyndsamt anmälas
till	Polismyndigheten,			som	till	Polismyndigheten					som
omedelbart		ska	pröva	om	omedelbart		ska		pröva		om
omhändertagandet ska bestå.					omhändertagandet ska bestå.
7 kap. Inlösen av			vapen	och	7 kap. Inlösen			av		vapen,
ammunition					ammunition		och		löstagbara
					magasin

1 §

Skjutvapen eller ammunition skall lösas in av staten om a

a)tillståndet att inneha vapnet eller ammunitionen har återkallats utan att egendomen samtidigt har förklarats förverkad eller tagits i beslag,

b)innehavaren har avlidit,

c)ansökan har avslagits i fråga om tillstånd att inneha ett vapen eller ammunition som förvärvats genom arv, testamente eller bodelning, eller

d)domstol har beslutat att ett vapen eller ammunition, som någon innehar utan att ha rätt till det, inte skall förverkas eller åklagaren i ett sådant fall har beslutat att inte föra talan om förverkande.

2 §

Ett skjutvapen eller ammunition skall inte lösas in, om egendomen lämnas för skrotning eller överlåts


Skjutvapen,			ammunition			eller
sådana löstagbara				magasin		som
avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska
lösas in av staten om
a) tillståndet				att	inneha
egendomen har återkallats utan att
den	samtidigt		har		förklarats
förverkad eller tagits i beslag,
c) ansökan har avslagits i fråga
om tillstånd		att	inneha		ett vapen,
ammunition		eller		ett	löstagbart
magasin som förvärvats genom arv,
testamente eller bodelning, eller
d) en domstol har beslutat att ett
vapen,	ammunition				eller	ett
löstagbart magasin, som någon
innehar utan att ha rätt till det, inte
ska förverkas eller åklagaren i ett
sådant fall har beslutat att inte föra
talan om förverkande.
Ett skjutvapen, ammunition eller
ett sådant löstagbart magasin som
avses i 1 kap. 1 § andra stycket ska							189

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

190

till någon som har rätt att inneha				inte lösas in om egendomen lämnas
vapnet eller ammunitionen och om				för skrotning eller överlåts till
detta görs inom				någon som har rätt att inneha den
				och om detta görs inom
a) ett år från det att innehavaren avled, eller
b) tre	månader	från det	att	b) tre månader		från	det	att
tillståndet att inneha vapnet eller				tillståndet	att inneha		vapnet,
ammunitionen		återkallades,		ammunitionen eller det löstagbara
ansökan om innehav avslogs, beslut				magasinet	återkallades,		ansökan
i förverkandefrågan meddelades av				om innehav avslogs, beslut i
domstol	eller åklagare		eller	förverkandefrågan		meddelades		av
beslaget hävdes.				en domstol eller åklagare eller
				beslaget hävdes.
Vapnet eller ammunitionen skall				Vapnet, ammunitionen eller det
inte heller lösas in, om ansökan om				löstagbara	magasinet		ska	inte
tillstånd att inneha vapnet görs				heller lösas in om ansökan om
inom samma tid. Avslås ansökan				tillstånd att inneha egendomen görs
skall vapnet eller		ammunitionen		inom samma tid. Om ansökan
lösas in, om egendomen inte inom				avslås ska egendomen lösas in, om
tre månader från dagen för beslutet				den inte inom tre månader från
i tillståndsärendet		överlåts	till	dagen för beslutet i tillstånds-
någon som har rätt att inneha den.				ärendet överlåts till någon som har
				rätt att inneha den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

				3 §27
Innehavare av ett skjutvapen eller					Innehavare			av	ett	skjutvapen,
ammunition som ska lösas in är					ammunition		eller		ett	löstagbart
skyldig att enligt Polismyndig-					magasin som ska lösas in är skyldig
hetens beslut lämna över vapnet					att enligt Polismyndighetens beslut
eller ammunitionen till myndig-					lämna	över		egendomen			till
heten eller den som myndigheten					myndigheten			eller		den	som
bestämmer. Om det finns ett					myndigheten		bestämmer. Om				det
tillståndsbevis		eller någon		annan	finns ett tillståndsbevis eller någon
motsvarande		handling,	ska	även	annan	motsvarande handling,					ska
den lämnas över till Polis-					även denna lämnas över till
myndigheten.					Polismyndigheten.
					4 §
För vapen eller ammunition som					För	vapen,		ammunition			eller
löses in skall betalas ersättning med					löstagbara magasin som löses in
ett	belopp	som	motsvarar		ska en ersättning betalas med ett
marknadsvärdet.					belopp		som			motsvarar
					marknadsvärdet.

27Senaste lydelse 2014:591.

Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter, yrkesmässigt för- medlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet, döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

Om skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns en särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut lämna över egendomen till den som ska förvara egendomen.

Bestämmelser om inlösen av vapen, ammunition och löstagbara magasin i dödsbon finns i 7 kap.

8 kap. Vapen och ammunition i	8 kap. Vapen,	ammunition	och
dödsbo och konkursbo	löstagbara magasin i dödsbon och
	konkursbon
	1 §
Skjutvapen och ammunition som	Skjutvapen,	ammunition	och
ingår i ett dödsbo eller ett	löstagbara magasin som ingår i ett
konkursbo får utan särskilt tillstånd	dödsbo eller ett konkursbo, får utan
innehas av den som har tagit hand	särskilt tillstånd innehas av den
om boet till dess	som har tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas	b) egendomen ska överlämnas
enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,	enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon,
7 kap. 3 §, eller	7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

2§28

Om skjutvapen eller ammunition ingår i ett dödsbo eller ett konkursbo, får Polismyndigheten besluta att egendomen tills vidare ska förvaras av myndigheten eller någon annan som myndigheten anvisar, när det finns särskild anledning till det. Den som har hand om boet är i så fall skyldig att efter Polismyndighetens beslut

lämna över vapnen och ammunitionen till den som ska förvara egendomen.

3 §

Bestämmelser om inlösen av vapen och ammunition i dödsbo finns i 7 kap.

9kap. 1 §29

Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år.

28Senaste lydelse 2014:591.

29Senaste lydelse 2017:1139.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

191

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen, ammunition eller ett sådant löstagbart magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket och som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

192

Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

1 a §30

Om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

1.vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,

2.vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,

3. innehavet,	överlåtelsen			eller	3. innehavet,		överlåtelsen,			den
utlåningen har avsett flera vapen,					yrkesmässiga	förmedlingen				eller
eller					utlåningen har avsett flera vapen,
					eller
4. gärningen annars har varit av särskilt farlig art.
Om brott som avses i 1 § första					Om brott som avses i 1 § första
stycket är synnerligen grovt, döms					stycket är synnerligen grovt, döms
för synnerligen	grovt		vapenbrott		för synnerligen		grovt		vapenbrott
till fängelse i lägst fyra och högst					till fängelse i lägst fyra och högst
sex år. Vid bedömningen av om					sex år. Vid bedömningen av om
brottet är synnerligen grovt ska det					brottet är synnerligen grovt ska det
särskilt beaktas		om	innehavet,		särskilt beaktas			om	innehavet,
överlåtelsen eller		utlåningen		har	överlåtelsen,	den		yrkesmässiga
avsett ett stort antal vapen.					förmedlingen	eller		utlåningen		har
					avsett ett stort antal vapen.

2§31

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

lag,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om skjutvapen eller ammunition som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

30Senaste lydelse 2017:1139.

31Senaste lydelse 2014:894.

d) innehar ammunition utan att	d) innehar ammunition eller ett					Prop. 2020/21:42
ha rätt till det eller inte följer ett	sådant	löstagbart		magasin	som	Bilaga 6
beslut att lämna över ammunition	avses i 1 kap. 1 § andra stycket utan
för inlösen,	att ha rätt till det,
e) överlåter ammunition till	e) överlåter		eller	yrkesmässigt
någon som inte har rätt att inneha	förmedlar ammunition eller				ett
ammunitionen,	sådant	löstagbart		magasin	som
	avses i 1 kap. 1 § andra stycket till
	någon som inte har rätt att inneha
	egendomen,
f) driver handel med skjutvapen	f) driver handel med skjutvapen
utan tillstånd,	eller mäklarverksamhet med skjut-
	vapen	eller	ammunition		utan

tillstånd,

g)medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h)bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land, eller


i) förvarar	ett	skjutvapen	åt	i) förvarar		ett	skjutvapen,
någon annan utan att föreskrivet				ammunition		eller	ett	sådant
tillstånd till förvaringen finns eller				löstagbart	magasin		som	avses i
bryter mot	bestämmelserna		om	1 kap. 1 § andra stycket åt någon
användning vid förvaring i 5 kap.				annan utan att något föreskrivet
3 § andra stycket.				tillstånd till förvaringen finns, eller
				bryter mot		bestämmelserna			om
				användning vid förvaring i 5 kap.
				3 § andra stycket.
I ringa fall ska inte dömas till				I ringa fall ska det inte dömas till
ansvar för otillåtet innehav av				ansvar för otillåtet innehav av
ammunition	eller	överträdelse	av	ammunition,		ett	löstagbart
bestämmelserna i 5 kap. 6 §.				magasin	eller överträdelse				av
				bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

4§32


Bestämmelser om		straff	för	Bestämmelser om			straff för
olovlig införsel av vapen eller				olovlig	införsel		av	vapen,
ammunition och för försök till				ammunition eller sådana löstag-
sådant brott finns i lagen				bara magasin som avses i 1 kap.
(2000:1225)	om	straff	för	1 § andra stycket och för försök till
smuggling.				ett sådant brott finns i lagen
				(2000:1225)		om	straff	för
				smuggling.

32Senaste lydelse 2000:1257.

193

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla innehav av skjutvapen eller

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen, ammunition eller sådana löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket till Polismyndigheten, får åtal för olovligt innehav av egendomen väckas mot honom eller henne av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

5§33

Ett vapen som har varit föremål					Ett vapen som har varit föremål
för brott	som	avses	i 1 §,	1 a §,	för brott	som avses	i 1 §,	1 a §,
1 b § eller 2 § första stycket a ska					1 b § eller 2 § första stycket a ska
förklaras förverkat, om det inte är					förklaras förverkat om det inte är
uppenbart	oskäligt.		Detsamma		uppenbart oskäligt.		Detsamma
gäller ammunition som har varit					gäller	ammunition	och	ett
föremål för brott som avses i 2 §					löstagbart magasin som har varit
första stycket d eller e. I stället för					föremål för brott som avses i 2 §
vapnet eller		ammunitionen		kan	första stycket d eller e. I stället för
dess värde förklaras förverkat. Om					att förklara egendomen förverkad
ett vapen förklaras förverkat får					kan dess värde förklaras förverkat.
även ammunition som hör till					Om ett vapen förklaras förverkat
vapnet förklaras förverkad.					får även ammunition och ett
					löstagbart magasin som hör till
					vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7§34

Om någon frivilligt lämnar in skjutvapen eller ammunition till Polismyndigheten, får åtal mot honom eller henne för olovligt

innehav av vapnet eller ammunitionen väckas av åklagaren endast om det är motiverat från allmän synpunkt.

11 kap.

1 §35

Regeringen får meddela föreskrifter om

enligt 2 kap. 1 §,

c) att bestämmelserna om tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla

	33	Senaste lydelse 2014:894.
194	34	Senaste lydelse 2014:591.
194	35	Senaste lydelse 2015:335.

innehav av skjutvapen som lämnats			löstagbara magasin		som	lämnats
över från staten till			över från staten till
– statliga	tjänstemän eller		– statliga	tjänstemän		eller
personer som tillhör det militära			personer som tillhör det militära
försvaret, räddningstjänsten, Polis-			försvaret, räddningstjänsten, Polis-
myndigheten	eller	Säkerhets-	myndigheten	eller	Säkerhets-
polisen,			polisen,
– den som för statens räkning			– den som för statens räkning
tillverkar krigsmateriel, eller			tillverkar krigsmateriel, eller
– frivilliga	försvarsorganisa-		– frivilliga	försvarsorganisa-
tioner,			tioner,

d)att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

e)att den som avser att föra ut ett skjutvapen från Sverige eller lånar ut

ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i ett annat land och inte ska använda vapnet endast i Sverige, ska anmäla detta till Polismyndigheten,

f) att denna lag inte ska gälla i				f) att denna lag inte ska gälla i
fråga	om	skjutvapen	och	fråga om skjutvapen, ammunition
ammunition som en företrädare för				och löstagbara magasin som en
en annan stats myndighet medför				företrädare för en annan stats
vid tillfällig tjänstgöring i Sverige				myndighet medför vid tillfällig
eller vid resa för tjänsteändamål				tjänstgöring i Sverige eller vid resa
genom Sverige, och				för tjänsteändamål genom Sverige,
				och

g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §.

2§36

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a)undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b)krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i

övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c) krav på kunskap för att få	c) krav på kunskap för att få
tillstånd att driva handel med	tillstånd att driva handel med
skjutvapen och vad som i övrigt ska	skjutvapen eller mäklarverksamhet
gälla vid sådan handel,	med skjutvapen eller ammunition,
	krav på vapenhandlare och
	vapenmäklare att föra register och
	vad som i övrigt ska gälla vid sådan
	verksamhet,

d)vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och reparation av skjutvapen,

e) krav	på	vapenhandlares,		e) krav	på	vapenhandlares,
museers	och sammanslutningars			museers	och	sammanslutningars
förvaring av andra vapen än				förvaring av andra vapen än
effektbegränsade		vapen och	på	effektbegränsade vapen			och	på
sammanslutningars förvaring			av	sammanslutningars förvaring				av
ammunition,				ammunition		eller	sådana

36Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

195

Regeringen får besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen,

ammunition och löstagbara magasin som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

196

löstagbara magasin som avses i 1 kap. 1 § andra stycket,

f)de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g)utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h)förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i)krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j)kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad	som	ska iakttas	utöver	k) vad som	ska	iakttas utöver
bestämmelserna i 5 kap. i fråga om				bestämmelserna i 5 kap. i fråga om
transport	av	skjutvapen	och	transport	av	skjutvapen,
ammunition.				ammunition	och	löstagbara
				magasin.

3§37

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Den som innehar eller förvarar ett löstagbart magasin – som det enligt 2 kap. 1 § eller 5 kap. 3 § i den nya lydelsen krävs tillstånd för – får inneha eller förvara magasinet utan sådant tillstånd till utgången av november 2019 eller, om ansökan om tillstånd har gjorts dessförinnan, till dess ansökan om tillstånd prövats slutligt.

3.Bestämmelsen i 2 kap. 5 a § i den nya lydelsen tillämpas inte vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd som avser sådana vapen som anges i punkterna 6–8 i bilaga 1 del II till rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den 17 maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen, och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.

4.Bestämmelsen i 2 a kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas inte på vapendelar som har tillverkats i eller förts in till Europeiska unionen före ikraftträdandet.

37Senaste lydelse 2004:1005.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 6

198

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

dels att rubriken närmast före 21 § ska lyda ”Tillsyn och registrering”, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 21 a–c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	21 a §
	Den	myndighet			som	prövar
	frågor om tillstånd enligt 16 § att
	hantera ammunition ska med hjälp
	av automatiserad behandling föra
	ett register över personer och
	organisationer som har meddelats
	ett sådant tillstånd. Registret ska
	även innehålla uppgift om fysiska
	personer som har ett betydande
	inflytande över en juridisk person
	som har meddelats ett sådant
	tillstånd samt om personer som har
	godkänts som		föreståndare				för
	verksamheten.
	21 b §
	Registret ska ha till ändamål att
	1. underlätta handläggningen av
	frågor om tillstånd enligt denna
	lag, och
	2. ge	information			om	sådana
	uppgifter som behövs för att före-
	bygga,	förhindra		eller		upptäcka
	brottslig verksamhet eller för att
	utreda eller beivra brott med
	anknytning till ammunition.
	21 c §
	Bestämmelserna				i 21 a		och
	21 b §§	kompletterar				Europa-
	parlamentets och rådets förordning
	(EU) 2016/679		av		den	27 april
	2016 om skydd för fysiska personer
	med avseende		på	behandling			av

1Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

– genomgående använda det nakna ordet ”vapenmagasin” i berörda	Prop. 2020/21:42
paragrafer (jfr de nakna orden ”skjutvapen” och ”ammunition” i samma	Bilaga 7
paragrafer).
Lagrådet föreslår att 1 § och nya 7 a § ges följande lydelse.

1 § Denna lag gäller skjutvapen, vissa föremål som i lagen jämställs med skjutvapen, ammunition och vissa vapenmagasin.

7 a § Med vapenmagasin avses i denna lag ett löstagbart magasin som kan innehålla

–fler än 20 patroner, eller

–fler än 10 patroner om magasinet är möjligt att montera på ett skjutvapen vars pipas längd överstiger 30 cm och totala längd överstiger 60 cm.

Det sista ledet i Lagrådets förslag föranleder ändringar i ett stort antal paragrafer och i några rubriker.117 Lagrådet återkommer inte till dessa i det följande.

1 a kap. 7 §

I första stycket 3 bör ”mäklarverksamhet med” ersättas med ”yrkesmässigt förmedla”, se Lagrådets synpunkter vid 2 kap. 1 §.

2 kap. 1 §

Enligt förslaget ska tillstånd krävas för bedrivande av mäklarverksamhet med skjutvapen eller ammunition.

I dag krävs tillstånd enligt vapenlagen för bedrivande av handel med skjutvapen. Någon definition av handel finns inte i lagen, och förarbetena saknar klargörande uttalanden i saken. Med vapenhandel torde dock avses inte bara sådan verksamhet där en näringsidkare handlar med egna vapen eller med annans vapen i kommission utan också verksamhet där näringsidkaren handlar med vapen som ombud för annan. Enligt vad som upplysts vid föredragningen tillämpas tillståndskravet för vapenhandel i praxis så att det däremot inte omfattar ren mäklarverksamhet, även om lagtexten i och för sig skulle kunna förstås på det sättet. Det framstår därmed som följdriktigt att – som föreslås i remissen – komplettera lagen med ett särskilt tillståndskrav för mäklarverksamhet.

Tillståndskravet för handel omfattar endast vapen och inte ammunition, medan tillståndskravet för mäklarverksamhet enligt förslaget ska sträcka sig längre och omfatta såväl vapen som ammunition. Skillnaden har sin bakgrund i att man vid genomförandet endast övervägt de nya krav som ställs i ändringsdirektivet; man vill inte heller gå längre än vad direktivet kräver.

1171 kap. 8 §, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 6 a, 8, 9, 11–15 §§ och rubrikerna före 3 och 11 §§,

3kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§ och kapitelrubriken, 6 kap. 2 och 4 §§ och rubriken före 4 §,

7 kap. 1–4 §§ och kapitelrubriken, 8 kap. 1–3 §§ och kapitelrubriken, 9 kap. 2, 4, 5 och	201
7 §§ samt 11 kap. 1–3 §§.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

202

Ett mildare krav för handlare än för mäklare i vapenlagen kan i någon mån försvaras med att handlare – till skillnad från mäklare – ofta själva hanterar ammunition och därför under alla förhållanden behöver ha tillstånd för detta enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Allmänt sett kan det kanske också vara motiverat med en strängare tillsyn över mäklare, som ju normalt står friare från den vanliga och mer kontrollerade vapenhandeln.

Om det finns skilda tillståndskrav i vapenlagen för ammunitionshandlare och ammunitionsmäklare, kan det dock medföra en del problem i tillämpningen. Det är inte alltid så lätt att avgöra i vilken rättslig egenskap en mellanman agerar. Det kan vara svårt att i praktiken dra gränsen t.ex. mellan den som på uppdrag av köpare handlar ammunition och den som sammanför köpare med säljare för handel med ammunition; inte i något av fallen behöver det vara så att mellanmannen tar fysisk befattning med ammunitionen. Med remissens förslag synes det endast i den senare situationen krävas tillstånd enligt vapenlagen.

I den fortsatta beredningen finns det i varje fall skäl att klargöra om den som yrkesmässigt förmedlar ammunition men även är ombud för en av parterna ska anses falla under tillståndskravet för mäklare eller om näringsidkaren då ska anses bedriva egen ammunitionshandel som inte kräver tillstånd enligt vapenlagen.

Förslaget har lagtekniskt utformats så att det i lagtexten med tillståndskrav har tagits in en definition av mäklarverksamhet som nästan ordagrant är hämtad från direktivet.

En definition i ett direktiv är inte avfattad för att utgöra nationell författningstext utan ska bidra till angivandet av det resultat som medlemsstaterna ska uppnå vid genomförandet. När en lokution i ett direktiv direkt blir ett rekvisit i svensk författning, finns det risk att regleringen får en annan betydelse än vad som avses i direktivet.

Den föreslagna definitionen av mäklarverksamhet ger intryck av att t.ex. en bank som bistår med överföringar av pengar för att finansiera ett vapenköp ska anses som mäklare liksom – trots vad som anförs i remissen

–en speditionsfirma som utför transporter efter ett vapenköp (jfr

”arrangera transaktioner” och ”arrangera överföringar” i den föreslagna lagtexten). Det kan också anmärkas att definitionen ställer upp ett krav på näringsverksamhet medan bl.a. de anslutande straffbestämmelserna kräver yrkesmässighet.

Det resultat som ska uppnås med direktivet är att mäklarverksamhet avseende vapen och ammunition ska vara tillståndspliktig. Lagrådet delar den bedömning som görs i remissen, att det inte är tillräckligt att i lagtexten bara tala om mäklarverksamhet utan det bör anges vad som avses med sådan verksamhet. Det bästa sättet är då att använda den lokution som får anses vedertagen i svensk författningstext för att beskriva verksamhet av detta slag, nämligen yrkesmässig förmedling. Begreppet förekommer för övrigt redan i andra delar av remissförslaget (se t.ex. 2 kap. 9 §).

Lagrådet föreslår att första stycket c) utformas enligt följande.

c) yrkesmässigt förmedla skjutvapen eller ammunition (mäklarverksamhet),

Motsvarande ändring av den föreslagna lagtexten bör, utöver i 1 a kap. 7 §, göras i 2 kap. 10–10 b §§, 6 kap. 3 §, 9 kap. 2 § och 11 kap. 2 §. Lagrådet återkommer inte till dessa ändringar i det följande.

2 kap. 6 a §

Paragrafen reglerar tidsbegränsning av tillstånd till innehav av vissa skjutvapen och innebär att den som vill ha förnyat tillstånd måste ansöka om detta och då också genomgå en förnyad prövning. Det är således en för den enskilde särskilt betydelsefull del av vapenlagens tillämpning som regleras i paragrafen.

I lagrådsremissens förslag har det tillståndspliktiga området angetts genom hänvisning till vissa angivna punkter i en bilaga till vapendirektivet i den lydelse bilagan har enligt ändringsdirektiv.

Det kan i och för sig ibland godtas att svensk författningstext utgörs av endast hänvisningar till EU-direktiv, trots att direktiv är utformade för att vara riktade bara till medlemsstaterna. Det är dock ofrånkomligt att unionsrättsakterna inte är tillgängliga på det sätt som en uppräkning i lagtext kan vara. Detta gäller särskilt om, som här, det hänvisas till endast delar av en omfattande bilaga, som dessutom har ändrats genom flera ändringsdirektiv. För den enskilde blir det i stort sett omöjligt att på egen hand hitta direktiven och förstå dem.

Mot bakgrund av den för den enskilde särskilda betydelse förevarande reglering har anser Lagrådet att tillämpningen försvåras väsentligt med den föreslagna lagstiftningstekniken. Det kan dessutom ifrågasättas om lagtexten är förenlig med de krav på tydlighet som följer av legalitetsprincipen.

I promemorian har paragrafen utformats så att den innehåller en preciserad uppräkning av de vapen som kräver tillstånd. Den information den enskilde behöver finns alltså därmed tillgänglig redan i lagtexten.

Lagrådet föreslår att paragrafen utformas i enlighet med den metod som använts i promemorian.

2 a kap. 2 §

Paragrafen ändras för att reglera märkning av vapendelar som är för små för s.k. unik märkning.

Om den nya bestämmelsen om små vapendelar bara förs in i första stycket som en andra mening, blir syftningen i undantaget i tredje meningen

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

203

Prop. 2020/21:42 Bilaga 7

204

felaktig. Tredje meningen bör hellre läggas som ett eget undantag i ett nytt tredje stycke och inledas ”Kravet på märkning gäller inte …”.

2 a kap. 4 §

I paragrafen föreslås att ”förse” vapendelen med märkning ändras till att ”se till” att vapendelen är märkt.

Enligt remissen ska ändringen endast vara språklig. Rättsligt sett utgör ändringen dock en viss uppmjukning av märkningskravet. Av effektivitetsskäl lär det vara nödvändigt att lagen klart och tydligt ålägger tillverkaren en egen märkningsskyldighet vid tillverkning av vapendelar, liksom han har vid tillverkning av vapen. Lagrådet förordar att lagtexten inte ändras i detta avseende.

Den i paragrafen åsyftade lagtekniska anpassningen till ändringen i 2 § kan åstadkommas genom att i nuvarande lagtext bara stryka ”unik” och ”första stycket”.

2 a kap. 5 och 7 §§

Hänvisningarna till 4 § fyller ingen saklig funktion och bör utgå.

9 kap. 1 a §

I första stycket 3 och andra stycket bör ”den yrkesmässiga” utgå. Preciseringen är onödig eftersom bestämmelserna bygger på 1 §, där preciseringen finns.

Övergångsbestämmelserna

Det är fråga om förhållandevis omfattande övergångsbestämmelser som innehåller för tillämpningen viktiga regler om hur tidigare rätt ska hanteras under viss tid efter ikraftträdandet. Övervägandena i lagrådsremissen innehåller på skilda ställen en redogörelse för de frågor som regleras i övergångsbestämmelserna. Detta underlättar givetvis tillämpningen. Lagrådet föreslår att också övergångsbestämmelserna tillförs en författningskommentar. Den kan med fördel utgöras av just de kommentarer som finns i övervägandena.

Punkt 2 bör följdändras för det fall Lagrådets förslag i frågan om definition av vapenmagasin godtas.

Lagrådet ifrågasätter behovet av punkterna 4 och 5.

Mäklarverksamhet avseende vapen och ammunition kan i dag bedrivas utan tillstånd enligt vapenlagen. Genom lagändringarna blir verksamheten tillståndspliktig. I remissen föreslås ingen särskild övergångsreglering för den mäklare som bedriver verksamhet när lagen träder i kraft. Det innebär att mäklaren kan behöva avbryta sin verksamhet vid ikraftträdandet och låta verksamheten ligga nere i avvaktan på tillstånd enligt de nya reglerna.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

206

Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om vapenlagen (1996:67)

dels att 1 kap. 1, 3 och 8 §§, 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 8, 9 och 11–15 §§,

3kap. 10 §, 5 kap. 1–4 §§, 6 kap. 2 och 4 §§, 7 kap. 1–4 §§, 8 kap. 1–3 §§,

9kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 11 kap. 1–3 §§, rubrikerna till 5, 7 och 8 kap. och rubrikerna närmast före 2 kap. 11 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Återkallelse, omhändertagande och

anmälningsskyldighet”,

dels att rubriken närmast före 2 kap. 3 § ska lyda ”Tillstånd att inneha skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §

Denna lag gäller skjutvapen och	Denna lag gäller		skjutvapen,
ammunition samt vissa föremål	vissa föremål som i lagen jämställs
som i lagen jämställs med	med skjutvapen,	ammunition,
skjutvapen.	ljuddämpare	och	vissa
	vapenmagasin.

3§2

Vad som sägs om skjutvapen gäller också

a)anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen,

b)obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,

c)start- och signalvapen som laddas med patroner,

d)armborst,

e)tårgasanordningar och andra anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga,

f) slutstycken, ljuddämpare,				f) slutstycken,		eldrör,	pipor,
eldrör,	pipor,	stommar,	lådor,	stommar,	lådor,	trummor	och
trummor	och	mantlar	till	mantlar	till skjutvapen,		eller
skjutvapen, eller anordningar,				anordningar,

g)anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta, och

h)anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för.

1Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853 av den

17maj 2017 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2Senaste lydelse 2011:467.

7 a §
	Med vapenmagasin avses i denna
	lag löstagbara magasin för halv-
	automatiska		skjutvapen			med
	centralantändning			och	helauto-
	matiska	skjutvapen			som	kan
	innehålla
	– fler än 20 patroner, eller
	– fler än 10 patroner, om magasinet
	är möjligt att montera på ett
	skjutvapen		vars	pipas		längd
	överstiger 30 cm och totala längd
	överstiger 60 cm.
8 §3
I fråga om skjutvapen som	I fråga om skjutvapen som
innehas av staten gäller endast	innehas	av	staten	gäller		endast
1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §.	1 a kap. 6–11 §§ och 2 a kap. 5 §.
Lagen gäller inte ammunition som	Lagen	gäller inte		ammunition,
innehas av staten.	ljuddämpare		eller	vapenmagasin
	som innehas av staten.

I fråga om skjutvapen och ammunition som tillverkas för staten gäller endast 2 a kap. 1–4 och 6 §§.

1 a kap.

7 §4

Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra

separata register över
1. personer och			organisationer		1. personer			och	organisationer
som enligt denna lag har meddelats					som enligt denna lag har meddelats
tillstånd att inneha skjutvapen eller					tillstånd		att	inneha skjutvapen,
ammunition eller tillstånd att låna					ammunition,			ljuddämpare		eller
skjutvapen		samt	personer	som	vapenmagasin			eller	tillstånd	att
tillhör	hemvärnets		personal	och	låna skjutvapen samt personer som
som	av	Försvarsmakten		har	tillhör	hemvärnets			personal	och
tilldelats skjutvapen för förvaring i					som	av	Försvarsmakten			har
bostaden		(vapeninnehavarregist-			tilldelats skjutvapen för förvaring i
ret),					bostaden			(vapeninnehavar-
					registret),

2.de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret),

3.personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att driva handel med skjutvapen, fysiska personer som har ett betydande inflytande över en sådan juridisk person som har tillstånd att

driva handel med skjutvapen, personer som har godkänts att som

3Senaste lydelse 2014:591.

4Senaste lydelse 2014:895.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

207

Den som har tillstånd eller rätt att inneha ett visst vapen för skjutning får utan särskilt tillstånd inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet, om egendomen är avsedd för samma ändamål som tillståndet eller rätten till innehav av vapnet.

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition, ljuddämpare och

vapenmagasin får meddelas enskilda personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

föreståndare eller ersättare svara för sådan verksamhet samt personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret), och

4.sammanslutningar som har auktoriserats enligt denna lag (registret över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte).

2kap. 1 §5

Tillstånd krävs för att
a) inneha	skjutvapen	eller	a) inneha skjutvapen, ammuni-
ammunition,			tion, ljuddämpare eller vapen-
			magasin,

b)driva handel med skjutvapen,

c)yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller

d) föra in skjutvapen eller	d) föra	in	skjutvapen,
ammunition till Sverige.	ammunition,	ljuddämpare eller
	vapenmagasin till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1.ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2.ett harpunvapen.

Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.

8 §6

Tillstånd att i andra fall inneha ammunition får meddelas enskilda

personer samt sådana sammanslutningar och huvudmän för museer som får meddelas tillstånd att inneha skjutvapen, om

208	5	Senast lydelse 2014:895.
208	6	Senaste lydelse 2000:147.

Införseltillstånd ger rätt att under den begränsade tid och för det ändamål som anges i tillståndet i Sverige inneha de skjutvapen, den ammunition, de ljuddämpare och de vapenmagasin som förts hit med stöd av tillståndet. Tillståndet gäller under förutsättning att egendomen förs in inom sex månader från dagen för tillståndet eller den längre tid som Polismyndigheten bestämmer.

det skäligen kan antas att	tillstånd att inneha skjutvapen, om	Prop. 2020/21:42
ammunitionen inte kommer att	det skäligen kan antas att	Bilaga 8
missbrukas.	egendomen inte kommer att
	missbrukas.
	9 §

Skjutvapen eller ammunition får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha vapnet

eller ammunitionen. Om ammunition överlåts genom ombud

skall ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige

Skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin får överlåtas endast till den som har tillstånd eller rätt att inneha egendomen. Om ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin överlåts genom ett ombud ska ombudet ha eget vapentillstånd.

Tillstånd att föra in skjutvapen, ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin till Sverige

11 §

För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för tillstånd att inneha vapnen enligt 3–6 §§.

Tillstånd att föra in ammunition	Tillstånd att föra in ammunition,
får meddelas den som har rätt att	ljuddämpare	eller	vapenmagasin
inneha ammunitionen i Sverige, om	får meddelas den som har rätt att
det skäligen kan antas att	inneha egendomen i Sverige, om
ammunitionen inte kommer att	det skäligen kan antas att
missbrukas.	egendomen	inte	kommer att
	missbrukas.

12 §7

7Senaste lydelse 2014:591.

209

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

210

			13 §8
Skjutvapen eller ammunition får				Skjutvapen,		ammunition,
föras in till Sverige utan särskilt				ljuddämpare	eller	vapenmagasin
tillstånd i följande fall:				får föras in till Sverige utan särskilt
				tillstånd i följande fall:
a) Enskilda personer får föra in				a) Enskilda personer får föra in
de skjutvapen och den ammunition				de skjutvapen, den ammunition, de
som de i Sverige har rätt att inneha				ljuddämpare och de vapenmagasin
för personligt bruk. Detta gäller				som de i Sverige har rätt att inneha
också sådana sammanslutningar,				för personligt bruk. Detta gäller
huvudmän	för	museer	och	också sådana sammanslutningar,
bevakningsföretag		som	får	huvudmän	för	museer	och
meddelas	tillstånd	att	inneha	bevakningsföretag		som	får
skjutvapen.				meddelas tillstånd		att	inneha
				skjutvapen.

b) Enskilda personer,	som har	b) Enskilda personer		som har
permanent tillstånd från	behörig	permanent tillstånd från en behörig
myndighet i Danmark, Finland eller		myndighet i Danmark, Finland eller
Norge att där inneha jakt- eller		Norge att där inneha jakt- eller
tävlingsskjutvapen för eget bruk,		tävlingsskjutvapen	för	eget bruk,
får medföra dessa vapen med		får medföra dessa vapen med
tillhörande ammunition		tillhörande	ammunition,
		ljuddämpare och vapenmagasin

–vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här,

–vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i något av dessa länder.

Den som har fört in vapen och				Den som har fört in vapen,
ammunition för sådan jakt eller				ammunition,	ljuddämpare	och
tävling i Sverige som avses i första				vapenmagasin för sådan jakt eller
stycket b får utan tillstånd inneha				tävling i Sverige som avses i första
vapnen	och	ammunitionen	i	stycket b får utan tillstånd inneha
Sverige under högst tre månader				egendomen i Sverige under högst
från dagen för införandet.				tre månader från dagen för
				införandet.
			14 §9
Skjutvapen och ammunition får				Skjutvapen,	ammunition,
inte förvaras på tullager eller i				ljuddämpare och vapenmagasin får
frizon	utan	medgivande	av	inte förvaras på tullager eller i
Polismyndigheten.				frizon utan	medgivande	av
				Polismyndigheten.

15§10

Skjutvapen	eller ammunition,	Skjutvapen,	ammunition,
som en resande fört med till		ljuddämpare och	vapenmagasin,
Sverige för	personligt bruk men	som en resande	fört med till

8Senaste lydelse 2006:386.

9Senaste lydelse 2016:268.

10Senaste lydelse 1999:433.

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån även inneha ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin till vapnet utan särskilt tillstånd.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen, ammunition, ljuddämpare och vapenmagasin

inte haft rätt att föra in, får åter föras ut, om egendomen anmälts i behörig ordning för Tullverket. Vapnen och ammunitionen tillfaller staten om egendomen inte förs ut inom antingen fyra månader efter en sådan anmälan eller den längre tid därefter som Tullverket i det enskilda fallet bestämmer. I ett sådant fall skall egendomen behandlas som om den hade förklarats förverkad.

Sverige för personligt bruk men	Prop. 2020/21:42
inte haft rätt att föra in, får föras ut	Bilaga 8
om egendomen anmälts i behörig
ordning för Tullverket. Egendomen
tillfaller staten om den inte förs ut
inom antingen fyra månader efter
en sådan anmälan eller inom den
längre tid som Tullverket i det
enskilda fallet bestämmer. I ett
sådant fall ska egendomen
behandlas som om den hade
förklarats förverkad.

3kap. 10 §11

Den som har tillstånd att låna skjutvapen får under den tid som han eller hon innehar ett vapen som lån utan särskilt tillstånd även inneha ammunition till vapnet.

5 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 §

Den som innehar skjutvapen eller ammunition är skyldig att ta hand om egendomen och hålla den under sådan uppsikt att det inte finns risk för att någon obehörig kommer åt den.

2§12

När skjutvapen inte brukas, skall					När skjutvapen inte används ska
de förvaras i säkerhetsskåp eller i					de förvaras i säkerhetsskåp eller i
något	annat		lika	säkert	något annat lika säkert förvarings-
förvaringsutrymme.					utrymme.
Trots vad som sägs i första					Effektbegränsade	skjutvapen
stycket		får	effektbegränsade		samt sådana föremål	som enligt
skjutvapen		samt	sådana	föremål	1 kap. 3 § jämställs med skjutvapen
som enligt 1 kap. 3 § jämställs med					får dock förvaras på annat
skjutvapen		förvaras på		annat	betryggande sätt så att det inte finns
betryggande sätt så att det inte finns					risk för att någon obehörig kommer
risk för att någon obehörig kommer					åt dem. Ammunition, ljuddämpare
11 Senaste lydelse 2006:386.						211
12 Senaste lydelse 2000:147.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

åt dem. Ammunition skall förvaras	och vapenmagasin ska förvaras
under säkert lås eller på något annat	under säkert lås eller på något annat
lika betryggande sätt.	lika betryggande sätt.

3§13


En innehavare får lämna över sitt				En innehavare får lämna över
skjutvapen eller sin ammunition till				sina skjutvapen, sin ammunition,
någon annan för förvaring om han				sina ljuddämpare			eller	sina
eller hon inte själv kan ta hand om				vapenmagasin till någon annan för
egendomen eller om det annars				förvaring, om han eller hon inte
finns särskilda skäl. För sådan				själv kan ta hand om egendomen
förvaring krävs tillstånd om inte				eller om det annars finns särskilda
utlåning i motsvarande fall är				skäl. För sådan förvaring krävs
tillåten	enligt	3 kap.	Vid	tillstånd om inte utlåning i
tillståndsprövningen ska Polismyn-				motsvarande fall är tillåten enligt
digheten särskilt beakta möjlig-				3 kap. Vid tillståndsprövningen ska
heten för mottagaren att erbjuda en				Polismyndigheten		särskilt beakta
säker	förvaring.	Tillståndet	ska	möjligheten	för	mottagaren		att
tidsbegränsas.				erbjuda en	säker		förvaring.
				Tillståndet ska tidsbegränsas.

Den som förvarar vapnet får använda det endast om han eller hon har tillstånd att inneha vapen av samma typ.

4§14

Den	som	skickar		eller	Den som skickar eller trans-
transporterar ett skjutvapen				eller	porterar ett skjutvapen, ammuni-
ammunition		skall		vidta	tion, ljuddämpare eller vapen-
betryggande		åtgärder	för	att	magasin ska vidta betryggande
förhindra	att	någon	obehörig		åtgärder för att förhindra att någon
kommer	åt	vapnet		eller	obehörig kommer åt egendomen.
ammunitionen. Vapnet skall vara					Vapnet ska vara oladdat och, i den
oladdat och, om det lämpligen kan					utsträckning det är möjligt och
ske, isärtaget och nerpackat.					lämpligt, isärtaget och nerpackat.

					6 kap.
					2 §15
		Ett	tillstånd	att	inneha	Ett	tillstånd		att	inneha
	ammunition ska			återkallas av		ammunition,		ljuddämpare			eller
	Polismyndigheten om					vapenmagasin		ska	återkallas av
						Polismyndigheten om
		a) förutsättningarna för tillståndet inte längre finns,
		b) tillståndshavaren			har	b) tillståndshavaren					har
	missbrukat sin ammunition, eller					missbrukat den			egendom		som
						tillståndet gäller, eller
		c) det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.
	13	Senaste lydelse 2014:591.
212	14	Senaste lydelse 2000:147.
212	15	Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42

Bilaga 8

Omhändertagande av vapen,	Omhändertagande av vapen,
ammunition och tillståndsbevis	ammunition, ljuddämpare,
	vapenmagasin, och
	tillståndsbevis16

4§17

Polismyndigheten ska besluta att				Polismyndigheten ska besluta att
ett	vapen	med	tillhörande	ett	vapen	med	tillhörande
ammunition och tillståndsbevis ska				ammunition, ljuddämpare, vapen-
tas om hand om				magasin och tillståndsbevis ska tas
				om hand om

a)det finns risk att vapnet missbrukas, eller

b)det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer att återkallas och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande.

Om risken för missbruk är överhängande, får egendomen tas om hand även utan ett sådant beslut. En sådan åtgärd får vidtas av polismän,

7 kap. Inlösen	av	vapen		och	7 kap. Inlösen			av	vapen,
ammunition					ammunition,		ljuddämpare			och
					vapenmagasin
					1 §
Skjutvapen	eller	ammunition			Skjutvapen,			ammunition,
skall lösas in av staten om a					ljuddämpare		eller vapenmagasin
					ska lösas in av staten om
a) tillståndet	att inneha		vapnet		a) tillståndet			att	inneha
eller ammunitionen har återkallats					egendomen har återkallats utan att
utan att egendomen samtidigt har					den	samtidigt		har	förklarats
förklarats förverkad eller tagits i					förverkad eller tagits i beslag,
beslag,
b) innehavaren har avlidit,
c) ansökan har avslagits i fråga					c) ansökan har avslagits i fråga
om tillstånd att inneha ett vapen					om tillstånd att inneha vapen,
eller ammunition som förvärvats					ammunition,		ljuddämpare			eller
genom arv,	testamente		eller		vapenmagasin			som	förvärvats
bodelning, eller					genom	arv,		testamente		eller
d) domstol har beslutat			att	ett	bodelning, eller
vapen eller ammunition, som någon					d) en domstol			har	beslutat att
innehar utan att ha rätt till det, inte					vapen,	ammunition, ljuddämpare
skall förverkas eller åklagaren i ett					eller vapenmagasin, som någon
					innehar utan att ha rätt till det, inte
16 Senaste lydelse 2012:306.										213
17 Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

214

sådant fall har beslutat att inte föra				ska förverkas eller åklagaren i ett
talan om förverkande.				sådant fall har beslutat att inte föra
				talan om förverkande.
				2 §
Ett skjutvapen eller ammunition				Skjutvapen,				ammunition,
skall inte lösas in, om egendomen				ljuddämpare		eller	vapenmagasin
lämnas för skrotning eller överlåts				ska inte lösas in om egendomen
till någon som har rätt att inneha				lämnas för skrotning eller överlåts
vapnet eller ammunitionen och om				till någon som har rätt att inneha
detta görs inom				den och om detta görs inom
a) ett år från det att innehavaren avled, eller
b) tre	månader	från det	att	b) tre	månader		från det att
tillståndet att inneha vapnet eller				tillståndet att		inneha		egendomen
ammunitionen		återkallades,		återkallades, ansökan om innehav
ansökan om innehav avslogs, beslut				avslogs, beslut i förverkandefrågan
i förverkandefrågan meddelades av				meddelades av en domstol eller en
domstol	eller åklagare		eller	åklagare eller beslaget hävdes.
beslaget hävdes.
Vapnet eller ammunitionen skall				Vapnet,			ammunitionen,
inte heller lösas in, om ansökan om				ljuddämparna					eller
tillstånd att inneha vapnet görs				vapenmagasinen ska				inte	heller
inom samma tid. Avslås ansökan				lösas in om ansökan om tillstånd att
skall vapnet eller		ammunitionen		inneha	egendomen			görs	inom
lösas in, om egendomen inte inom				samma tid. Om ansökan avslås ska
tre månader från dagen för beslutet				egendomen lösas in, om den inte
i tillståndsärendet		överlåts	till	inom tre månader från dagen för
någon som har rätt att inneha den.				beslutet i tillståndsärendet överlåts
				till någon som har rätt att inneha
				den.

Polismyndigheten får medge förlängning av tidsfristerna, varje gång med högst sex månader.

3§18


Innehavare	av ett	skjutvapen		En	innehavare		av	skjutvapen,
eller ammunition som ska lösas in				ammunition,		ljuddämpare			eller
är skyldig att enligt Polismyndig-				vapenmagasin som ska lösas in är
hetens beslut lämna över vapnet				skyldig att enligt Polismyndig-
eller ammunitionen till myndig-				hetens	beslut		lämna		över
heten eller den som myndigheten				egendomen till myndigheten					eller
bestämmer. Om det finns ett				den som myndigheten bestämmer.
tillståndsbevis	eller någon		annan	Om det finns ett tillståndsbevis
motsvarande	handling,	ska	även	eller	någon	annan		motsvarande
den lämnas över till Polis-				handling, ska även den lämnas över
myndigheten.				till Polismyndigheten.

18Senaste lydelse 2014:591.

				4 §
För vapen eller ammunition som				För	vapen,		ammunition,
löses in skall betalas ersättning med				ljuddämpare		eller	vapenmagasin
ett	belopp	som	motsvarar	som löses in ska en ersättning
marknadsvärdet.				betalas med ett belopp som
				motsvarar marknadsvärdet.
8 kap. Vapen och ammunition i				8 kap. Vapen,			ammunition,
dödsbo och konkursbo				ljuddämpare och vapenmagasin i
				dödsbon och konkursbon
				1 §
Skjutvapen och ammunition som				Skjutvapen,			ammunition,
ingår i ett dödsbo eller ett				ljuddämpare		och	vapenmagasin
konkursbo får utan särskilt tillstånd				som ingår i ett dödsbo eller ett
innehas av den som har tagit hand				konkursbo, får utan särskilt
om boet till dess				tillstånd innehas av den som har
				tagit hand om boet till dess

a) egendomen har överlåtits till någon som är berättigad att inneha den,

b) egendomen skall överlämnas	b) egendomen ska överlämnas
enligt 2 § eller, i fråga om dödsbo,	enligt 2 § eller, i fråga om dödsbon
7 kap. 3 §, eller	enligt 7 kap. 3 §, eller

c) i fråga om konkursbon, konkursen har avslutats.

				2 §19
Om skjutvapen eller ammunition					Om	skjutvapen,			ammunition,
ingår i ett dödsbo eller ett					ljuddämpare		eller vapenmagasin
konkursbo, får		Polismyndigheten			ingår i ett dödsbo eller ett
besluta att egendomen tills vidare					konkursbo, får			Polismyndigheten
ska förvaras av myndigheten eller					besluta att egendomen tills vidare
någon	annan som		myndigheten		ska förvaras av myndigheten eller
anvisar, när det finns särskild					någon	annan	som		myndigheten
anledning till det. Den som har					anvisar, när det finns särskild
hand om boet är i så fall skyldig att					anledning till det. Den som har
efter	Polismyndighetens			beslut	hand om boet är i så fall skyldig att
lämna	över	vapnen		och	efter	Polismyndighetens beslut
ammunitionen till den som ska					lämna över egendomen till den som
förvara egendomen.					ska förvara egendomen.
					3 §
Bestämmelser		om	inlösen av		Bestämmelser			om	inlösen av
vapen och ammunition i dödsbo					vapen,	ammunition,			ljuddämpare
finns i 7 kap.					och vapenmagasin i dödsbon finns
					i 7 kap.

19Senaste lydelse 2014:591.

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

215

d) innehar ammunition utan att ha rätt till det eller inte följer ett beslut att lämna över ammunition för inlösen,

e) överlåter ammunition till någon som inte har rätt att inneha ammunitionen,

c) bryter mot bestämmelserna om förvaring i 5 kap. 1–3 §§ i fråga om

skjutvapen,ammunition, ljuddämpare eller vapenmagasin som innehas av sammanslutningar, huvudmän för museer eller auktoriserade bevakningsföretag eller i fråga om skjutvapen som innehas av vapenhandlare,

d) innehar ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin utan att ha rätt till det,

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

9kap. 2 §20

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)missbrukar rätten att inneha ett skjutvapen genom att använda det för något annat ändamål än det som han eller hon är berättigad till,

e) överlåter ammunition, ljud- dämpare eller vapenmagasin till någon som inte har rätt att inneha egendomen,

f)driver handel med skjutvapen utan tillstånd,

g)medför skjutvapen i strid med bestämmelserna i 5 kap. 6 §,

h)bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 1 § d genom att olovligen överföra vapen eller ammunition till ett annat land,

eller
i) förvarar	ett	skjutvapen	åt	i) förvarar skjutvapen, ammuni-
någon annan utan att föreskrivet				tion, ljuddämpare eller vapen-
tillstånd till förvaringen finns eller				magasin åt någon annan utan att
bryter mot	bestämmelserna		om	något föreskrivet			tillstånd	till
användning vid förvaring i 5 kap.				förvaringen finns, eller bryter mot
3 § andra stycket.				bestämmelserna		om	användning
				vid förvaring	i	5 kap. 3 § andra
				stycket.
I ringa fall ska inte dömas till				I ringa fall ska det inte dömas till
ansvar för otillåtet innehav av				ansvar för otillåtet innehav av
ammunition	eller	överträdelse	av	ammunition,	ljuddämpare			eller
bestämmelserna i 5 kap. 6 §.				vapenmagasin,		eller	överträdelse
				av bestämmelserna i 5 kap. 6 §.

Till ansvar för otillåten förvaring av skjutvapen åt någon annan döms det inte om gärningen är belagd med straff enligt 1 eller 1 a §.

20 Senaste lydelse 2014:894.

216

					4 §21						Prop. 2020/21:42
Bestämmelser			om	straff	för	Bestämmelser om			straff för		Bilaga 8
olovlig	införsel		av	vapen	eller	olovlig	införsel		av	vapen,
ammunition		och	för	försök till		ammunition,		ljuddämpare		eller
sådant	brott		finns	i	lagen	vapenmagasin och för försök till
(2000:1225)		om		straff	för	sådant brott finns i lagen
smuggling.						(2000:1225)		om	straff	för
						smuggling.

5§22

Ett vapen som har varit föremål					Ett vapen som har varit föremål
för brott	som	avses	i 1 §,	1 a §,	för brott	som avses	i 1 §, 1 a §,
1 b § eller 2 § första stycket a ska					1 b § eller 2 § första stycket a ska
förklaras förverkat, om det inte är					förklaras förverkat om det inte är
uppenbart	oskäligt.		Detsamma		uppenbart	oskäligt.	Detsamma
gäller ammunition som har varit					gäller ammunition,		ljuddämpare
föremål för brott som avses i 2 §					och vapenmagasin som har varit
första stycket d eller e. I stället för					föremål för brott som avses i 2 §
vapnet eller		ammunitionen		kan	första stycket d eller e. I stället för
dess värde förklaras förverkat. Om					att förklara egendomen förverkad
ett vapen förklaras förverkat får					kan dess värde förklaras förverkat.
även ammunition som hör till					Om ett vapen förklaras förverkat
vapnet förklaras förverkad.					får även ammunition, ljuddämpare
					och vapenmagasin som hör till
					vapnet förklaras förverkade.

Det som föreskrivs i första stycket om ett vapen ska också gälla en vapendel.

Utbyte av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

7§23

Om någon frivilligt lämnar in				Om någon frivilligt lämnar in
skjutvapen	eller	ammunition till		skjutvapen, ammunition, ljud-
Polismyndigheten,		får åtal	mot	dämpare	eller vapenmagasin			till
honom eller henne för olovligt				Polismyndigheten,		får	åtal	för
innehav	av	vapnet	eller	olovligt	innehav	av	egendomen
ammunitionen väckas av åklagaren				väckas mot honom eller henne av
endast om det är motiverat från				åklagaren endast om det är
allmän synpunkt.				motiverat från allmän synpunkt.

11kap.

1 §24

Regeringen får meddela föreskrifter om

a)att denna lag eller vissa föreskrifter i lagen ska tillämpas även i fråga om andra föremål än sådana som anges i 1 kap. 2 och 3 §§, om föremålen

21Senaste lydelse 2000:1257.

22Senaste lydelse 2014:894.

23Senaste lydelse 2014:591.

24 Senaste lydelse 2020:81.

217

Prop. 2020/21:42 Bilaga 8

218

är särskilt ägnade att användas vid brott mot någons liv, hälsa eller personliga säkerhet,

c) att	bestämmelserna	om	c) att	bestämmelserna	om
tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla			tillstånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla
innehav av skjutvapen som lämnats			innehav av skjutvapen, ljud-
över från staten till			dämpare eller vapenmagasin som
			lämnats över från staten till

–statliga tjänstemän eller personer som tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen,

–den som för statens räkning tillverkar krigsmateriel, eller

–frivilliga försvarsorganisationer,

d)att tillstånd ska krävas för överföring av skjutvapen eller ammunition från Sverige till ett annat land,

f) att denna lag inte ska gälla i						f) att denna lag inte ska gälla i
fråga	om	skjutvapen			och	fråga om skjutvapen, ammunition,
ammunition som en företrädare för						ljuddämpare		och	vapenmagasin
en annan stats myndighet medför						som en företrädare för en annan
vid tillfällig tjänstgöring i Sverige						stats	myndighet		medför		vid
eller vid resa för tjänsteändamål						tillfällig tjänstgöring i Sverige eller
genom Sverige, och						vid resa för tjänsteändamål genom
						Sverige, och
g) storleken på de avgifter som får tas ut enligt 2 kap. 19 §, och
h) att	bestämmelserna			om	till-	h) att	bestämmelserna			om	till-
stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla						stånd i 2 kap. 1 § inte ska gälla
införsel av skjutvapen som lämnats						införsel av skjutvapen som lämnats
över från staten till statliga						över från staten till statliga
tjänstemän		eller	personer		som	tjänstemän		eller	personer		som
tillhör	det	militära		försvaret,		tillhör	det	militära		försvaret,
räddningstjänsten,			Polismyndig-			räddningstjänsten,			Polismyndig-
heten eller Säkerhetspolisen,					eller	heten eller Säkerhetspolisen,					eller
ammunition till sådana vapen.						ammunition,		ljuddämpare			eller
						vapenmagasin till sådana vapen.

2§25

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

a)undantag från kravet på tillstånd för att inneha start- eller signalvapen,

b)krav på skjutskicklighet, utbildning, ålder och de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd att inneha eller låna skjutvapen,

c)krav på kunskap för att få tillstånd att driva handel med skjutvapen och vad som i övrigt ska gälla vid sådan handel

25Senaste lydelse 2014:895.

d) vad som ska iakttas utöver bestämmelserna i 4 kap. vid ändring och								Prop. 2020/21:42
reparation av skjutvapen,								Bilaga 8
e) krav	på	vapenhandlares,		e) krav	på	vapenhandlares,
museers	och sammanslutningars			museers	och	sammanslutningars
förvaring av andra vapen än				förvaring av andra vapen än
effektbegränsade		vapen och	på	effektbegränsade vapen och			på
sammanslutningars förvaring			av	sammanslutningars förvaring			av
ammunition,				ammunition,		ljuddämpare eller
				vapenmagasin,

f)de förutsättningar i övrigt som ska vara uppfyllda för tillstånd enligt denna lag,

g)utfärdande av europeiska skjutvapenpass till dem som har tillstånd att inneha skjutvapen i Sverige,

h)förutsättningar för och förfaringssätt vid medgivande av att personer bosatta i Sverige ska få tillstånd att förvärva skjutvapen i ett annat land,

i)krav på att den som förvärvat ett skjutvapen i Sverige och som är bosatt i ett främmande land ska underrätta den staten om förvärvet,

j)kraven för auktorisation enligt 2 kap. 17 §, och

k) vad som		ska	iakttas	utöver	k) vad som ska			iakttas	utöver
bestämmelserna i 5 kap. i fråga om					bestämmelserna i 5 kap. i fråga om
transport	av	skjutvapen		och	transport		av	skjutvapen,
ammunition.					ammunition,		ljuddämpare		och
					vapenmagasin.
Lydelse enligt prop. 2019/20:200					Föreslagen lydelse
					3 §
Regeringen eller, efter regering-					Regeringen eller, efter regering-
ens bestämmande, Försvarsmakten					ens bestämmande, Försvarsmakten
får i enskilda fall besluta att lagen					får i enskilda fall besluta att lagen
inte ska gälla skjutvapen och					inte	ska	gälla	skjutvapen,
ammunition som innehas av en					ammunition,		ljuddämpare		och
främmande	stats		militära	styrka	vapenmagasin som innehas av en
som befinner sig i Sverige inom					främmande		stats militära		styrka
ramen för	internationellt militärt				som befinner sig i Sverige inom
samarbete	eller		internationell		ramen	för internationellt militärt
krishantering.					samarbete		eller	internationell
					krishantering.

1.Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021.

219

Prop. 2020/21:42 Bilaga 9

220

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-09-09

Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill Askersjö och Petter Asp

Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin

Enligt en lagrådsremiss den 3 september 2020 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Peter Lindström och rättssakkunnige Max Stille.

Förslagen föranleder följande yttrande.

2 kap. 8 §

Förslaget till ändring i första stycket innebär, enligt författnings- kommentaren, att den som har rätt att inneha ett visst vapen för skjutning inte behöver ha ett särskilt innehavstillstånd för ljuddämpare eller vapen- magasin till vapnet. Detta kommer dock inte till tydligt uttryck i förslaget, eftersom friheten från tillståndskravet är kopplad till att ljuddämparen

m.m.är ”avsedd” för samma ändamål som tillståndet.

Kopplingen, enligt gällande rätt, av ett föremål till det ändamål som ett tillstånd avser fungerar när man – åtminstone i en del fall – redan av egendomen kan sluta sig till ändamålet. Så är fallet vad gäller ammunition (jfr prop. 1995/96:52 avsnitt 5.5 där det framgår att syftet med bestämmelsen i nuvarande utformning varit att koppla kravet på tillstånd till visst slags ammunition).

När kopplingen i stället avser en ljuddämpare eller ett magasin blir regleringen mer svårtillämpad eftersom det, enligt vad som upplysts under föredragningen, inte går att avgöra en ljuddämpares eller ett magasins ändamål i den mening som avses i bestämmelsen. Den omständighet som bör vara av betydelse bör i stället vara att egendomen passar till vapnet.

Men även frånsett just denna otydlighet skulle paragrafen vinna i tydlighet och klarhet om den delades upp i tre stycken. Dessa skulle kunna ges följande lydelse.

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv	Prop.
till EU:s vapendirektiv	2020/21:42

Prop. 2020/21:42	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			4
	2	Lagtext	..............................................................................................		5
		2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
			krigsmateriel.......................................................................		5
		2.2	Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)............		7
		2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om
			brandfarliga och explosiva varor ......................................		28
	3	Ärendet och dess beredning ............................................................			30
	4	Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv .................................			32
	5	Utökade krav på märkning för att identifiera skjutvapen och
		vapendelar.......................................................................................			32
		5.1	Krav på märkning vid tillverkning ...................................		33
		5.2	Krav på märkning vid införsel till Sverige från en
			stat utanför EU .................................................................		35
		5.3	Märkning av skjutvapen och vapendelar som
			överlåts från staten till någon annan för permanent
			civilt bruk	.........................................................................	36
		5.4	Märkningskrav på vapen och vapendelar som förs in
			av staten............................................................................		37
	6	Reglering av vapenhandlar- och vapenmäklarverksamhet..............			37
		6.1	Tillståndsplikt för vapenmäklare ......................................		37
		6.2	Kriminalisering av vapenmäklarverksamhet utan
			tillstånd och yrkesmässig förmedling till personer
			som saknar tillstånd ..........................................................		42
	7	Åtgärder för att motverka förbjudna skjutvapen .............................			44
		7.1	Explosiva missiler och startlavetter ska regleras i
			vapenlagstiftningen ..........................................................		45
		7.2	Ändringar i kraven för tillstånd att inneha förbjudna
			skjutvapen ........................................................................		47
		7.3	Omprövning av tillstånd ...................................................		53
	8	Reglering av ljuddämpare och vissa vapenmagasin........................			55
		8.1	Vilka vapenmagasin ska regleras?....................................		55
		8.2	Hur ska innehavet av vapenmagasin och
			ljuddämpare regleras?.......................................................		59
			8.2.1	Innehav av vapenmagasin................................	59
			8.2.2	Innehav av ljuddämpare ..................................	62
		8.3	Statens innehav av ljuddämpare och vapenmagasin
			samt regeringens bemyndiganden ....................................		64
		8.4	Kriminalisering och andra åtgärder mot otillåtna
			innehav av ljuddämpare och vapenmagasin .....................		67
		8.5	Överlåta och låna ut ljuddämpare och vapenmagasin ......		70
		8.6	Krav på tillstånd för att föra in ljuddämpare och
			vapenmagasin ...................................................................		71
		8.7	Förvara och transportera ljuddämpare och
2			vapenmagasin ...................................................................		72
2

	8.8	Inlösen av ljuddämpare och vapenmagasin samt	Prop. 2020/21:42
		dödsbons och konkursbons innehav av ljuddämpare
		och vapenmagasin ...........................................................	74
9	Utökade krav på registerföring.......................................................		75

		föra register......................................................................	87
10	Avfyrningsmekanismer ska inte regleras .......................................		88
11	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		89
12	Konsekvenser av förslagen ............................................................		92
13	Författningskommentar ..................................................................		96
	13.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1300) om
		krigsmateriel ....................................................................	96
	13.2	Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) ......	98

	brandfarliga och explosiva varor ...................................	122
Bilaga 1	2017 års ändringsdirektiv ..............................................	124
Bilaga 2	Rättelse till 2017 års ändringsdirektiv ...........................	142
Bilaga 3	Sammanfattning av promemoriorna Genomförande
	av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv
	(Ds 2018:1) och Reglering av vapenmagasin ................	143
Bilaga 4	Promemoriornas lagförslag ...........................................	146
Bilaga 5	Förteckning över remissinstanserna ..............................	172
Bilaga 6	Lagförslag i lagrådsremissen Genomförande av 2017
	års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv ..................	174
Bilaga 7	Lagrådets yttrande över lagrådsremissen
	Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till
	EU:s vapendirektiv ........................................................	200
Bilaga 8	Lagförslag i lagrådsremissen Reglering av
	ljuddämpare och vissa vapenmagasin............................	206
Bilaga 9	Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Reglering
	av ljuddämpare och vissa vapenmagasin .......................	220
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober
	2020 ....................................................................................	222

		Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 17 maj 2017.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
A. TAJANI		C. ABELA
Ordförande		Ordförande

18 c §
Bestämmelserna i	18 a och
18 b §§ kompletterar	Europa-