Ändringar i regelverket om kapitaltäckning

Regeringens proposition 2020/21:36

Ändringar i regelverket om kapitaltäckning	Prop.
	2020/21:36

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 oktober 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder för att stärka regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Genom förslagen anpassas svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och genomför i svensk rätt nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv.

Det föreslås i huvudsak att

–det ska fattas beslut om särskilda kapitalbaskrav, som ska vara institutspecifika,

–Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven,

–systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut ska läggas samman,

–kapitalbufferten för övrigt systemviktiga institut ska få uppgå till högst 3 procent utan Europeiska kommissionens godkännande,

–det ska införas särskilda bestämmelser om ingripanden och restrik- tioner om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt,

–det ska införas ett krav på godkännande för vissa finansiella holding- företag och blandade finansiella holdingföretag, och

–det ska införas ett krav på grupper från länder utanför EES att etablera intermediära moderföretag inom EES.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 29 december 2020.

Prop. 2020/21:36

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		6
2	Lagtext	..............................................................................................	7
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
		årsredovisning i kreditinstitut och
		värdepappersbolag..............................................................	7

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse............................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden...................................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över

finansmarknaderna ...........................................................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om

kapitalbuffertar.................................................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och

värdepappersbolag............................................................

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om

resolution..........................................................................

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och

		finansieringsrörelse ..........................................................	66
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		69
4	Regelverket om kapitaltäckning i huvuddrag..................................		70
	4.1	Bakgrund ..........................................................................	70
	4.2	Den rättsliga regleringen ..................................................	71
5	Kompletteringar av tillsynsförordningen ........................................		72
	5.1	Ansvarig myndighet .........................................................	72

5.2Omklassificering av positioner och klassificering av

		institut...............................................................................	72
6	Allmänna bestämmelser om rörelsen..............................................		73
	6.1	Ansökan om tillstånd........................................................	73
	6.2	Prövning av ägares lämplighet .........................................	74
	6.3	Inlåningsverksamhet.........................................................	75
	6.4	Förteckning över jävskrediter...........................................	76
	6.5	Riskhantering ...................................................................	78
	6.6	Regler om ersättningar .....................................................	80
7	Ett nytt krav på godkännande av finansiella holdingföretag
	och blandade finansiella holdingföretag .........................................		81
	7.1	Behovet av nya regler.......................................................	81
	7.2	Ett nytt förfarande ............................................................	81
	7.3	Förutsättningar för godkännande......................................	83
	7.4	Undantag från kravet på godkännande .............................	84
	7.5	Tidsfrister för att fatta beslut ............................................	86
	7.6	Samordning i gränsöverskridande fall..............................	87

8	Krav på intermediära moderföretag inom EES ..............................			89	Prop. 2020/21:36
9	Tillämpningen av kraven på gruppnivå..........................................			91
10	Tillsyn	............................................................................................		93
	10.1	Översyns- och utvärderingsprocess .................................		93
	10.2	Tillsyn på gruppnivå........................................................		94
	10.3	Informationsskyldigheten för vissa filialer......................		97
	10.4	Lämplighetskrav för ägare och ledning ...........................		99
	10.5	Samarbete och utbyte av information............................		101
	10.6	Revision och särskild granskning ..................................		104
	10.7	Tillsyn över vissa holdingföretag ..................................		105
11	Tillsynsbefogenheter....................................................................			106
	11.1	Föreläggande .................................................................		106
	11.2	Särskilt kapitalbaskrav...................................................		107
		11.2.1	Rättslig reglering ..........................................	107
		11.2.2	Justeringar avseende det särskilda
			kapitalbaskravet............................................	107
		11.2.3	Typ av kapital och kapitalkravens
			inbördes relation ...........................................	111
		11.2.4	Underrättelse om skillnaden mellan de
			lämpliga kapitalbasnivåerna och
			kapitalbaskraven ...........................................	112
		11.2.5	Skyldigheten att informera
			resolutionsmyndigheter om ett beslut...........	114
	11.3	Särskilt likviditetskrav...................................................		115
12	Kapitalbuffertar............................................................................			115
	12.1	Kapitalbuffertarna i huvuddrag .....................................		115
	12.2	Det kombinerade buffertkravet......................................		116
	12.3	Kapitalbuffertar för systemviktiga institut.....................		117
	12.4	Systemriskbufferten.......................................................		120
	12.5	Den kontracykliska kapitalbufferten .............................		124
	12.6	Konkurrerande buffertkrav............................................		125

12.7Åtgärder om det kombinerade buffertkravet inte

uppfylls..........................................................................

126

12.8Åtgärder om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte

	uppfylls..........................................................................	128
12.9	Underrättelser ................................................................	130
13 Ingripanden ..................................................................................		130

13.1Återkallelse av tillstånd för globalt systemviktiga

		institut............................................................................	130
	13.2	Ingripanden mot vissa holdingföretag ...........................	131
14	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................		135
15	Konsekvensanalys........................................................................		137
16	Författningskommentar................................................................		142

16.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag.........................................................	142

Prop. 2020/21:36	16.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse........................................	142
	16.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden.................................................	149
	16.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:484) om
		en databas för övervakning av och tillsyn över
		finansmarknaderna .........................................................	155
	16.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om
	16.6	kapitalbuffertar...............................................................	156
	16.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om
		särskild tillsyn över kreditinstitut och
	16.7	värdepappersbolag..........................................................	166
	16.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om
	16.8	resolution........................................................................	188
	16.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:671) om
		ändring i lagen (2004:297) om bank- och
		finansieringsrörelse ........................................................	191
	Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
		2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av
		förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller
		bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot,
		krav för kapitalbas och kvalificerade skulder,
		motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot
		centrala motparter, exponeringar mot företag för
		kollektiva investeringar, stora exponeringar,
		rapporteringskrav och krav på offentliggörande av
		information, samt av förordning (EU) nr 648/20 ...........	194
	Bilaga 2	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
		2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av
		direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter,
		finansiella holdingföretag, blandade finansiella
		holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och
		tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder.......	419
	Bilaga 3	Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv
		(EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av
		direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter,
		finansiella holdingföretag, blandade finansiella
		holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och
		tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder.......	462
	Bilaga 4	Sammanfattning av betänkandet EU:s bankpaket om
		riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).......................	464
	Bilaga 5	Lagförslagen i betänkandet EU:s bankpaket om
		riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).......................	465
	Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna ...............................	526
	Bilaga 7	Lagrådsremissens lagförslag ..........................................	527
	Bilaga 8	Lagrådets yttrande ..........................................................	589
4

Bilaga 9	Parallelluppställning över genomförandet i svensk
	rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2019/878........................................................................	590
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 14 oktober 2020.............................................................................		597

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Lagtext

Prop. 2020/21:36

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 7 §1


Vid tillämpningen av denna lag				Vid tillämpningen av denna lag
ska	artikel 434.2 i		Europaparla-	ska artikel 434.1 i Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU)				mentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 av		den	26 juni 2013	nr 575/2013	av den 26 juni	2013
om	tillsynskrav för		kreditinstitut	om tillsynskrav för kreditinstitut
och	värdepappersföretag och om			och värdepappersföretag och om
ändring av		förordning (EU)		ändring av	förordning	(EU)
nr 648/2012 beaktas.				nr 648/2012 beaktas.

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021.

1 Senaste lydelse 2014:975.

Prop. 2020/21:36	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)
		om bank- och finansieringsrörelse
	Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och
	finansieringsrörelse
	dels att 6 kap. 2 §, 6 b kap. 4 §, 8 kap. 6 §, 13 kap. 2 och 6 a §§ och
	15 kap. 1 och 1 a §§ ska ha följande lydelse,
	dels att det ska införas två nya paragrafer, 13 kap. 2 a § och 14 kap.
	2 c §, av följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		6 kap.
		2 §2
	Ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha
	kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet ska
	se till att det har en tillfredsställande intern kontroll. Det ska också upprätta
	en återhämtningsplan eller koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap.
	Ett kreditinstitut ska särskilt se		Ett kreditinstitut ska särskilt se
	till att dess kreditrisker, marknads-		till att dess kreditrisker, marknads-
	risker, operativa risker och andra		risker, operativa risker och andra
	risker sammantagna inte medför att		risker sammantagna inte medför att
	institutets förmåga att fullgöra sina		institutets förmåga att fullgöra sina
	förpliktelser äventyras. För att upp-		förpliktelser äventyras. För att upp-
	fylla detta krav ska det åtminstone		fylla detta krav ska det åtminstone
	ha metoder som gör det möjligt att		ha metoder som gör det möjligt att
	fortlöpande värdera och upprätt-		fortlöpande värdera och upprätt-
	hålla ett kapital som till belopp, slag		hålla ett kapital som till belopp, slag
	och fördelning är tillräckligt för att		och fördelning är tillräckligt för att
	täcka arten och nivån på de risker		täcka arten och nivån på de risker
	som det är eller kan komma att bli		som det är eller kan komma att bli
	exponerat	för. Kreditinstitutet ska	exponerat för. Institutet ska
	utvärdera dessa metoder för att		utvärdera dessa metoder för att
	säkerställa att de är heltäckande.		säkerställa att de är heltäckande.
			Ett kreditinstitut ska på grundval
			av de metoder som avses i andra
			stycket	fastställa	tillräckliga
			kapitalbasnivåer.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

2 Senaste lydelse 2015:1029.

6 b kap.	Prop. 2020/21:36
4 §3
Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansiellt
stöd, om stödet

1.i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2.syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3.inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet inte i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stöd- givande företaget:

1.Det kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas och, om det avser ett lån, även kapitalbeloppet återbetalas. Om stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet, tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2.Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3.Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4. Det stödgivande företaget upp-	4. Det stödgivande företaget upp-
fyller de krav som gäller avseende	fyller de krav som gäller avseende
kapitalbas och likviditet i kapital-	kapitalbas och likviditet i kapital-
täckningsdirektivet samt de övriga	täckningsdirektivet samt de övriga
krav som gäller enligt artikel 104.2	krav som gäller enligt artikel 104a
i samma direktiv vid tidpunkten för	i samma direktiv vid tidpunkten för
det finansiella stödet.	det finansiella stödet.

5.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6.Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte uppfylls.

7.Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

8 kap.

6 §

Institutets styrelse skall behandla	Institutets styrelse ska behandla
ärenden som avses i 5 §. Den skall	ärenden som avses i 5 §. Den ska
vidare i en förteckning föra in upp-	vidare i en förteckning föra in upp-
gifter om de avtal som har träffats.	gifter om de avtal som har träffats.
	I fråga om en styrelseledamot eller
	den verkställande direktören ska
	förteckningen också innehålla upp-
	gift om en kredit som har lämnats
	till
3 Senaste lydelse 2015:1029.	9

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare och ledning uppfyller lämplighets- kraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska inspektionen se till att institutet följer de lagar och andra för- fattningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

2 a §

I samband med en översyn och utvärdering av ett kreditinstitut får Finansinspektionen, vid tillämp- ning av artikel 84 i kapital- täckningsdirektivet, bestämma att institutet ska använda schablon- metoden i stället för

– interna metoder, eller

Prop. 2020/21:36	1. ett barn eller en förälder till en
	sådan person, och
	2. en	juridisk	person	i	vilken
	styrelseledamoten		eller	den	verk-
	ställande direktören eller dennes
	make, sambo, barn eller förälder
	a) har	ett kvalificerat		innehav,
	eller

b) är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

13 kap.

2 §

Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kredit- institut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

Inspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § skall inspektionen se till att insti- tutet följer de lagar och andra för- fattningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

– den	förenklade	schablon- Prop. 2020/21:36
metoden.

6 a §4

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–andra behöriga myndigheter,

–Europeiska bankmyndigheten,

–Europeiska systemrisknämnden

– Europeiska värdepappers- och	– Europeiska värdepappers-			och
marknadsmyndigheten, och	marknadsmyndigheten,
– Europeiska centralbanken.	– Europeiska centralbanken, och
	– offentliga organ inom EES som
	avses i artikel 56 första stycket h i
	kapitaltäckningsdirektivet.
	Finansinspektionen		får, i	den
	utsträckning som följer av artikel
	58a	i kapitaltäckningsdirektivet, i
	sin	tillsynsverksamhet	samarbeta
	och utbyta information med
	– Internationella valutafonden,

– Världsbanken,

– Banken för internationell betal- ningsutjämning, och

– Rådet för finansiell stabilitet.

14kap. 2 c §

Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en prövning av om ett kreditinstituts ägare uppfyller lämplighetskraven enligt detta kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 7, 8 och 10–13 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag. Bedömningsperioden för- längs då med 20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om god- kännande har meddelats.

4Senaste lydelse 2019:727.

Prop. 2020/21:36

15kap. 1 §5

Om ett kreditinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolags- ordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet, ska Finans-

inspektionen ingripa.
Finansinspektionen ska då ut-			Finansinspektionen ska då
färda ett föreläggande att inom viss			– utfärda	ett	föreläggande att
tid begränsa eller minska riskerna i			inom en viss tid begränsa eller
rörelsen i något avseende, begränsa			minska riskerna i rörelsen i något
eller helt underlåta utdelning eller			avseende, begränsa eller helt avstå
räntebetalningar eller	vidta någon		från	utdelning		eller
annan åtgärd för att komma till rätta			räntebetalningar		eller vidta	någon
med situationen, meddela ett för-			annan åtgärd för att komma till rätta
bud att verkställa	beslut	eller	med situationen,
genom att göra en anmärkning. Om			– meddela ett förbud att verk-
överträdelsen är allvarlig		ska	ställa beslut, eller
kreditinstitutets tillstånd återkallas			– göra en anmärkning.
eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas.

Om överträdelsen är allvarlig ska kreditinstitutets tillstånd åter- kallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Finansinspek- tionen får dock inte återkalla ett kreditinstituts tillstånd bara på den grunden att institutet inte uppfyller kraven i artikel 92a eller 92b i tillsynsförordningen.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlighet med andra stycket, om det är sannolikt att ett kreditinstitut inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

1 a §6

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

5Senaste lydelse 2014:982.

6Senaste lydelse 2018:1791.

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i före- skrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5. låter bli att lämna information		5. låter bli att lämna information
till Finansinspektionen eller lämnar		till Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig informa-		ofullständig eller felaktig informa-
tion om efterlevnaden av skyldig-		tion om efterlevnaden av skyldig-
heten att uppfylla kapitalbaskraven		heten att uppfylla kapitalbaskraven
enligt artikel 92	i tillsynsförord-	enligt	artikel 92	i	tillsynsförord-
ningen, i strid med artikel 99.1 i		ningen, i strid med artikel 430.1 i
den förordningen,		den förordningen,
6. låter bli att	rapportera eller	6. låter bli att		rapportera eller
lämnar ofullständig eller felaktig		lämnar	ofullständig		eller felaktig
information till Finansinspektionen		information till Finansinspektionen
när det gäller data som avses i		när det gäller data som avses i
artikel 101 i tillsynsförordningen,		artikel 430a i tillsynsförordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9. låter bli att lämna uppgifter till	9. låter bli att lämna uppgifter till
Finansinspektionen eller lämnar	Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig informa-	ofullständig eller felaktig informa-
tion om sin bruttosoliditet i strid	tion om sin bruttosoliditet i strid
med artikel 430.1 i tillsynsförord-	med artikel 430.1 och 430.2 i till-
ningen,	synsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar för- bjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapital- basen,

15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	institutet trots att kraven i 3 kap.	2 § första stycket 4		eller 5, 10 kap.
	8 a–8 c §§, 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med
	stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,
	18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en
	återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,
	19. i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt
	finansiellt stöd ska lämnas,
	20. i strid med 13 kap. 4 a och	20. i strid	med	13 kap. 4 a och
	5 a §§ låter bli att underrätta Finans-	5 a §§ låter bli att underrätta Finans-
	inspektionen om institutet fallerar	inspektionen om institutet fallerar
	eller sannolikt kommer att fallera,	eller sannolikt kommer att fallera,
	eller
	21. i strid med 28 kap. 1 § lagen	21. i strid med 28 kap. 1 § lagen
	(2015:1016) om resolution låter bli	(2015:1016) om resolution låter bli
	att lämna begärda upplysningar till	att lämna begärda upplysningar till
	Riksgäldskontoret.	Riksgäldskontoret, eller
		22. är ett	moderföretag enligt
		artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen
		och inte uppfyller kraven i del tre,
		fyra, sex eller sju i den förord-
		ningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen
		(2014:968) om särskild tillsyn över
		kreditinstitut	och	värdepappers-
		bolag på grupp- eller undergrupps-
		nivå.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets över- trädelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oakt- samhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kredit- institut, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021 i fråga om 13 kap. 2 a § och

iövrigt den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 15 kap. 1 a § första stycket 5, 6 och 9 i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter den 27 juni 2021.

3.Bestämmelserna i 15 kap. 1 a § första stycket 5, 6 och 9 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för ingripanden mot överträdelser som har skett före den 28 juni 2021.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)	Prop. 2020/21:36
	om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 1 kap. 4 a §, 8 kap. 4 §, 8 b kap. 4 §, 9 kap. 45 och 50 §§, 23 kap.

5 § och 25 kap. 1 d § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 23 kap. 1 a och 2 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

4 a §2

I denna lag betyder

direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1034,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värde- pappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upp- hävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparla-

1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet
att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag,
om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.		15
2	Senaste lydelse 2019:419.

Ett värdepappersbolag ska sär- skilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska bolaget ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätt- hålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som bolaget är eller kan komma att bli exponerat för. Bolaget ska utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.

Ett värdepappersbolag ska på grundval av de metoder som avses i tredje stycket fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer.

Prop. 2020/21:36 mentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

8 kap.

4 §3

Ett värdepappersbolag ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Bolaget ska se till att det har en tillfredsställande intern kontroll.

Sådana värdepappersbolag som anges i 8 a kap. 1 § ska också upprätta en återhämtningsplan eller koncernåterhämtningsplan enligt samma kapitel.

Bolaget ska utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.

16	3 Senaste lydelse 2015:1032.

8 b kap.

4 §4

Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd, om stödet

1.i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2.syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3.inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stöd- givande företaget:

2.Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande före- tagets intressen gynnas.

3.Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4. Det stödgivande företaget upp-	4. Det stödgivande företaget upp-
fyller de krav som gäller avseende	fyller de krav som gäller avseende
kapitalbas och likviditet i kapital-	kapitalbas och likviditet i kapital-
täckningsdirektivet samt de övriga	täckningsdirektivet samt de övriga
krav som gäller enligt artikel 104.2	krav som gäller enligt artikel 104a
i samma direktiv vid tidpunkten för	i samma direktiv vid tidpunkten för
det finansiella stödet.	det finansiella stödet.

5.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6.Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte uppfylls.

7.Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

9kap. 45 §5

Vid kreditgivning enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 gäller för värde- pappersbolag denna paragraf och 44 § i stället för 21 kap. aktiebolags- lagen (2005:551).

Ett värdepappersbolag får inte på andra villkor än sådana som bolaget normalt ställer upp lämna kredit till

1.en styrelseledamot,

2.en person som ensam eller i förening med någon annan får avgöra kreditärenden som ska avgöras av styrelsen,

3.en anställd som har en ledande ställning inom bolaget,

4Senaste lydelse 2015:1032.

5Senaste lydelse 2017:679. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Prop. 2020/21:36

Värdepappersbolagets styrelse ska avgöra ärenden om kredit till de personer och företag som avses i andra stycket. Bolaget ska föra in uppgifter om sådana krediter i en förteckning. I fråga om en styrelse- ledamot eller den verkställande direktören ska förteckningen också innehålla uppgift om en kredit som har lämnats till

1. ett barn eller en förälder till en sådan person, och

2. en juridisk person i vilken styrelseledamoten eller den verk- ställande direktören eller dennes make, sambo, barn eller förälder

a) har ett kvalificerat innehav, eller

b) är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

Andra stycket och tredje stycket första och andra meningarna tillämpas också på krediter mot säkerhet av borgen eller fordrings- rätt som utfärdas av någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är betalnings- skyldig.

Prop. 2020/21:36

4.någon annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst 3 procent av hela aktiekapitalet,

5.den som är make eller sambo till någon som avses i 1–4, eller

6.en juridisk person i vilken någon som avses i 1–5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

Finansinspektionen prövar efter ansökan om en anställd har sådan ledande ställning som avses i andra stycket 3.

Värdepappersbolagets styrelse ska avgöra ärenden om kredit till de personer och företag som avses i andra stycket. Bolaget ska föra in uppgifter om sådana krediter i en förteckning.

Andra–fjärde styckena tillämpas också på krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsrätt som utfärdas av någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är betalningsskyldig.

50 §6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna

i1 §,

2.på vilket sätt information enligt 19 § ska lämnas till kunderna,

3.kriterierna för att bedöma vilka ersättningar och förmåner ett värde- pappersinstitut får lämna till eller ta emot av någon annan än kunden samt

6Senaste lydelse 2017:679.

vilka uppgifter som ska lämnas till kunden om ersättningar och förmåner	Prop. 2020/21:36
som institutet lämnar till eller tar emot av någon annan än kunden enligt

21§,

4.tidpunkt, omfattning och riktlinjer för återbetalning till kund av mot- tagna ersättningar eller förmåner enligt 22 § första stycket,

5.kriterierna för att bedöma vilka icke-monetära förmåner ett värde- pappersinstitut får ta emot och behålla när det tillhandahåller investerings- rådgivning på oberoende grund eller portföljförvaltning enligt 22 § andra stycket,

6.villkoren för att ett värdepappersinstitut ska få ta emot investerings- analyser från en tredjepart utan att det är att betrakta som en ersättning eller förmån enligt 21 eller 22 §,

7.undantag från skyldigheten att offentliggöra en order enligt 39 §,

8.hantering av finansiella instrument enligt 40 §,

9.hantering av medel enligt 41 §,

10.mottagande av medel på konto och bolagets eller företagets system för hantering av vissa uppgifter enligt 42 §,

11.vilka åtgärder ett värdepappersinstitut ska vidta för att säkerställa att det följer förbudet i 43 §,

12.vilka begränsningar som ska gälla vid ställande av säkerhet enligt

44§ tredje meningen, och

13. vilka uppgifter som ska an-	13. tillhandahållande av tjänster
tecknas i en förteckning enligt	till en jävskrets som avses i 45 §.
45 § fjärde stycket.

23 kap.

1 a §

2 b §

I samband med en översyn och utvärdering av ett värdepappers- bolag får Finansinspektionen, vid tillämpning av artikel 84 i kapital- täckningsdirektivet, bestämma att bolaget ska använda schablon- metoden i stället för

–interna metoder, eller

–den förenklade schablon- metoden.

Prop. 2020/21:36

5 §7

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1. andra behöriga myndigheter,

2. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3. Europeiska systemrisknämnden,

4. Europeiska centralbanken,

5. byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),

6. offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader

och auktionsmarknader,
7. behöriga myndigheter, register-					7. behöriga myndigheter, register-
förvaltare och andra offentliga organ					förvaltare och andra offentliga organ
som har uppdrag att utöva tillsyn					som har uppdrag att utöva tillsyn
enligt Europaparlamentets och rådets					enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt					direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och		rådets
förordning (EU) nr 421/2014, och					förordning (EU) nr 421/2014,
8. offentliga		organ		som är	8. offentliga		organ		som		är
ansvariga	för	tillsyn, förvaltning			ansvariga	för	tillsyn,		förvaltning
och reglering av fysiska jordbruks-					och reglering av fysiska jordbruks-
marknader	enligt		Europaparla-		marknader	enligt		Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU)					mentets och rådets förordning (EU)
nr 1308/2013 av den 17 december					nr 1308/2013 av den 17 december
2013 om upprättande av en samlad					2013 om upprättande av en samlad
marknadsordning för jordbrukspro-					marknadsordning för jordbrukspro-
dukter och om upphävande av					dukter och om upphävande av
rådets	förordningar			(EEG)	rådets	förordningar				(EEG)
nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG)					nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG)
nr 1037/2001			och	(EG)	nr 1037/2001			och		(EG)
nr 1234/2007.					nr 1234/2007, och
					9. offentliga organ inom EES som
					avses i artikel 56 första stycket h i
					kapitaltäckningsdirektivet.
					Finansinspektionen får, i den
					utsträckning som följer av artikel 58a
					i kapitaltäckningsdirektivet,					i	sin
					tillsynsverksamhet			samarbeta			och
					utbyta information med

1. Internationella valutafonden,

2. Världsbanken,

3. Banken för internationell betal- ningsutjämning, och

4. Rådet för finansiell stabilitet.

7	Senaste lydelse 2019:729.
20

25 kap.	Prop. 2020/21:36
1 d §8
Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§,
ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappers-
bolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven

i3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

3.åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i före- skrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5.i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapital- buffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

11.i strid med 28 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13. låter bli att lämna information	13. låter bli att lämna information
till Finansinspektionen eller lämnar	till Finansinspektionen eller lämnar
ofullständig eller felaktig informa-	ofullständig eller felaktig informa-
tion om efterlevnaden av skyldig-	tion om efterlevnaden av skyldig-
heten att uppfylla kapitalbaskraven	heten att uppfylla kapitalbaskraven
enligt artikel 92 i tillsynsförord-	enligt artikel 92 i tillsynsförord-
ningen, i strid med artikel 99.1 i	ningen, i strid med artikel 430.1 i
den förordningen,	den förordningen,
14. låter bli att rapportera eller	14. låter bli att rapportera eller
lämnar ofullständig eller felaktig	lämnar ofullständig eller felaktig
8 Senaste lydelse 2018:1399.	21

Prop. 2020/21:36	information till Finansinspektionen			information till Finansinspektionen
	när det gäller data som avses i			när det gäller data som avses i
	artikel 101 i tillsynsförordningen,			artikel 430a i tillsynsförordningen,
	15. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar
	ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med
	artikel 394.1 i tillsynsförordningen,
	16. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar
	ofullständig eller felaktig		information		om likviditet i strid med
	artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,
	17. låter bli att lämna uppgifter			17. låter bli att lämna uppgifter
	till Finansinspektionen eller lämnar			till Finansinspektionen eller lämnar
	ofullständig eller felaktig informa-			ofullständig eller felaktig informa-
	tion om sin bruttosoliditet i strid			tion om sin bruttosoliditet i strid
	med artikel 430.1 i tillsynsförord-			med artikel 430.1 och 430.2 i till-
	ningen,			synsförordningen,
	18. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida
	tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,
	19. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt
	artikel 395 i tillsynsförordningen,
	20. är exponerat för kreditrisken i			20. är exponerat för kreditrisken i
	en	värdepapperiseringsposition		en	värdepapperiseringsposition
	utan att uppfylla villkoren i artik-			utan att uppfylla villkoren i artik-
	el 405 i tillsynsförordningen, eller			el 405 i tillsynsförordningen,
	21. låter bli att lämna information			21. låter bli att lämna information
	eller lämnar ofullständig eller fel-			eller lämnar ofullständig eller fel-
	aktig information i strid med någon			aktig information i strid med någon
	av	artiklarna 431.1–431.3	och	av	artiklarna 431.1–431.3 och

451.1i tillsynsförordningen. 451.1 i tillsynsförordningen, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förord- ningen eller kraven i 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag på gruppnivå eller

undergruppsnivå.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets över- trädelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oakt- samhet orsakat överträdelsen.

Ingripande görs genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8 eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör

iett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021 i fråga om 23 kap. 2 b § och

iövrigt den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 25 kap. 1 d § första stycket 13, 14 och 17 i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter den 27 juni 2021.

3.Bestämmelserna i 25 kap. 1 d § första stycket 13, 14 och 17 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för ingripanden mot överträdelser som har skett före den 28 juni 2021.

Prop. 2020/21:36

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2014:484) om en databas för över- vakning av och tillsyn över finansmarknaderna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.6 kap. 9 § första och andra styckena lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finan- siella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkrings- verksamhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, och

15. artiklarna 99–101, 394, 415,				15. artiklarna 394,		415,	416,
416, 430 och 451 i Europaparla-				430–430b och 451 i Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU)				mentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 av		den	26 juni 2013	nr 575/2013 av	den	26 juni	2013
om	tillsynskrav	för	kreditinstitut	om tillsynskrav	för	kreditinstitut
och	värdepappersföretag och om			och värdepappersföretag och om
ändring av förordning (EU) nr				ändring av förordning (EU) nr
648/2012.				648/2012.

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021.

1Senaste lydelse 2019:769.

2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966)	Prop. 2020/21:36
	om kapitalbuffertar

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2014:966) om kapitalbuffertar dels att 4 kap. 6 § och 5 kap. 8 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 4 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 1–5 och

7 §§, 5 kap. 2, 4, 5 och 7 §§, 6 kap. 3 och 7 §§, 7 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 1–4 §§, 10 kap. 1 §, rubriken närmast före 4 kap. 3 § och rubriken närmast före 7 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda ”Ingripanden och restriktioner om vissa kapitalbuffertar inte uppfylls”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 8 kap. 7 §, och närmast före 8 kap.

7 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Denna lag innehåller bestäm-	Denna lag innehåller bestäm-
melser om olika slag av kapital-	melser om olika slag av kapital-
buffertar och om ingripanden och	buffertar och om ingripanden och
restriktioner när ett institut inte	restriktioner när ett institut inte
uppfyller det kombinerade buffert-	uppfyller vissa krav på kapital-
kravet.	buffertar.

2 §3

I denna lag betyder

1.blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen),

2.dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsyns- förordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd,

5.finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.31 i tillsynsförordningen,

6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsrörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag,

1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet
att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag,
om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.
2	Senaste lydelse 2017:1150.	25
3	Senaste lydelse 2018:1957.	25

Prop. 2020/21:36	7. kapitaltäckningsdirektivet:				7. kapitaltäckningsdirektivet:
	Europaparlamentets		och	rådets	Europaparlamentets		och	rådets
	direktiv 2013/36/EU av den 26 juni				direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
	2013 om behörighet att utöva verk-				2013 om behörighet att utöva verk-
	samhet i kreditinstitut och om till-				samhet i kreditinstitut och om till-
	syn av kreditinstitut och värdepap-				syn av kreditinstitut och värdepap-
	persföretag, om ändring av direktiv				persföretag, om ändring av direktiv
	2002/87/EG	och om	upphävande		2002/87/EG	och om	upphävande
	av direktiv	2006/48/EG		och	av direktiv	2006/48/EG		och
	2006/49/EG,				2006/49/EG, i lydelsen enligt
					Europaparlamentets		och	rådets
					direktiv (EU) 2019/878,

8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförord- ningen,

9.moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsyns- förordningen,

10.primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsförordningen,

	10. på grupp- eller undergrupps-					11. på grupp- eller undergrupps-
	nivå: det sätt som institut i enlighet					nivå: det sätt som institut i enlighet
	med bestämmelser om tillsyn på					med bestämmelser om tillsyn på
	gruppnivå i artiklarna 6–24 i					gruppnivå i artiklarna 6–24 i
	tillsynsförordningen		ska	uppfylla		tillsynsförordningen		ska	uppfylla
	ställda krav,					ställda krav,
	11. systemrisk: risk för en stör-					12. systemrisk: risk för en stör-
	ning i det finansiella systemet som					ning i det finansiella systemet som
	kan få allvarliga negativa konse-					kan få allvarliga negativa konse-
	kvenser för det finansiella systemet					kvenser för det finansiella systemet
	och samhällsekonomin,					och samhällsekonomin,
	12. systemviktigt institut: ett in-					13. systemviktigt institut: ett in-
	stitut vars	fallissemang			eller	stitut vars	fallissemang			eller
	bristande funktion		kan	leda	till	bristande funktion		kan	leda	till
	systemrisk,					systemrisk,
	13. tillsynsförordningen: Euro-					14. tillsynsförordningen: Euro-
	paparlamentets och rådets för-					paparlamentets och rådets för-
	ordning (EU) nr 575/2013 av den					ordning (EU) nr 575/2013 av den
	26 juni 2013 om tillsynskrav för					26 juni 2013 om tillsynskrav för
	kreditinstitut	och	värdepappers-			kreditinstitut	och	värdepappers-
	företag och om ändring av för-					företag och om ändring av för-
	ordning (EU) nr 648/2012,					ordning (EU) nr 648/2012,
	14. totalt riskvägt exponerings-					15. totalt riskvägt exponerings-
	belopp: det belopp som avses i					belopp: det belopp som avses i
	artikel 92 i tillsynsförordningen,					artikel 92 i tillsynsförordningen,
	15. värdepappersbolag:				ett	16. värdepappersbolag:				ett
	värdepappersföretag		som	avses i		värdepappersföretag		som	avses i
	artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen					artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen
	när det är ett svenskt aktiebolag,					när det är ett svenskt aktiebolag,
	och					och
	16. värdeöverföringar			kopplade		17. värdeöverföringar			kopplade
26	till kärnprimärkapitalet:					till kärnprimärkapitalet:

a)utbetalning i form av en kontant utdelning,

b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdel- ning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i tillsynsförordningen.

				2 kap.
				1 §
Institut ska, utöver det krav på					Ett institut ska ha ett kärnprimär-
kärnprimärkapital som			följer	av	kapital som motsvarar det kom-
artikel 92	i	tillsynsförordningen			binerade buffertkravet enligt 2 §.
och av ett beslut om särskilt
kapitalbaskrav		enligt	2 kap.	1 §
lagen (2014:968) om särskild till-
syn över kreditinstitut och värde-
pappersbolag, ha ett kärnprimär-
kapital som motsvarar det kombi-
nerade	buffertkravet		beräknat
enligt 2 §.					Första stycket gäller utöver det
					Första stycket gäller utöver det
					krav på kärnprimärkapital			som
					följer av
					1. artikel 92.1 a–c		i tillsyns-
					förordningen,
					2. ett beslut	om	särskilt	kapi-
					talbaskrav enligt 2 kap. 1 § första
					stycket 2 lagen (2014:968) om sär-
					skild tillsyn över kreditinstitut och
					värdepappersbolag, och
					3. en underrättelse enligt 2 kap.
					1 c § lagen om särskild tillsyn över
					kreditinstitut	och	värdepappers-
					bolag som avser andra risker än
					risken för alltför låg bruttosoliditet.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36				Kärnprimärkapital				som	avses	i
				första stycket får inte användas för
				att uppfylla de riskbaserade kompo-
				nenterna i kraven på kapitalbas och
				kvalificerade skulder i
				1. artiklarna 92a och 92b i till-
				synsförordningen, och
				2. artiklarna 45c				och	45d	i
				Europaparlamentets				och	rådets
				direktiv 2014/59/EU av den 15 maj
				2014 om inrättande av en ram för
				återhämtning och resolution av
				kreditinstitut		och	värdepappers-
				företag och om ändring av rådets
				direktiv 82/891/EEG och Europa-
				parlamentets		och	rådets		direktiv
				2001/24/EG,				2002/47/EG,
				2004/25/EG,				2005/56/EG,
				2007/36/EG,				2011/35/EU,
				2012/30/EU och 2013/36/EU samt
				Europaparlamentets				och	rådets
				förordningar (EU) nr 1093/2010
				och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
				enligt	Europaparlamentets och
				rådets direktiv (EU) 2019/879.
			2 §
Det kombinerade		buffertkravet		Det	kombinerade			buffertkravet
utgörs av summan av det krav på				utgörs av summan av
kärnprimärkapital		som	enligt
denna lag följer av kapitalkon-
serveringsbufferten, den institut-
specifika	kontracykliska		kapital-
bufferten och
1. i de fall som systemrisk-				1. kapitalkonserveringsbufferten,
bufferten tillämpas på expone-
ringar i ett annat land, det högsta
av systemriskbufferten och tillämp-
lig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 §,
2. i de fall som systemrisk-				2. den institutspecifika					kontra-
bufferten	tillämpas	endast på		cykliska kapitalbufferten,

exponeringar i Sverige, summan av systemriskbufferten och tillämplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 §.

3. systemriskbufferten, och

4. tillämplig kapitalbuffert enligt

5 kap. 6 §.

Systemriskbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och uppgå till ett belopp som beräknas i enlighet med artikel 133.2 och 133.5 i kapitaltäckningsdirektivet.

Till grund för beräkningen ska Finansinspektionen fastställa ett systemriskbuffertvärde för tillämp- liga exponeringar. Om en expone- ring omfattas av flera systemrisk- buffertvärden, ska dessa läggas samman till ett kombinerat buffert- värde.

Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en system- riskbuffert.

Systemriskbufferten får inte an- vändas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker som täcks av

1. ett kapitalbaskrav enligt till- synsförordningen, eller

2. en kapitalbuffert enligt 5 eller

6 kap. denna lag.

3kap. 3 §

Små och medelstora värde-			Små	och	medelstora värde-
pappersbolag, fondbolag och AIF-			pappersbolag får undantas från
förvaltare får undantas från kravet			kravet	på	kapitalkonserverings-
på kapitalkonserveringsbuffert i			buffert i enlighet med föreskrifter
enlighet	med	föreskrifter som	som meddelats med stöd av 10 kap.
meddelats	med	stöd av 10 kap.	1 § 1.
1 § 1.

4 kap.

1 §

Finansinspektionen får, i syfte att motverka en strukturell systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.

2 §

Systemriskbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och uppgå till minst 1 procent av institutets riskvägda exponerings- belopp baserat på de exponeringar som systemriskbufferten ska tillämpas på enligt 3–7 §§.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36		3 §
Systemriskbuffert på exponeringar			Systemriskbuffertvärde
inom Sverige och utanför EES
Finansinspektionen får en månad			Finansinspektionen får efter det
efter det	att	inspektionen har	att ESRB har underrättats enligt
fullgjort underrättelsekravet i			artikel 133.9 i kapitaltäcknings-
artikel 133.11 i		kapitaltäcknings-	direktivet fastställa ett systemrisk-
direktivet i enlighet med de förut-			buffertvärde som för en exponering
sättningar	som	följer av artikel

133.14i samma direktiv besluta att institut ska ha en systemriskbuffert som uppgår till högst 5 procent av institutets riskvägda exponerings- belopp baserat på institutets exponeringar i Sverige eller utanför EES.

							1. inte överstiger 3 procent, om
							förutsättningarna enligt artikel
							133.10 i samma direktiv är upp-
							fyllda,
							2. överstiger 3 procent men inte
							5 procent, om förutsättningarna en-
							ligt artikel 133.11 i samma direktiv
							är uppfyllda, eller
							3. överstiger 5 procent, om förut-
							sättningarna enligt artikel 133.12 i
							samma direktiv är uppfyllda.
Systemriskbufferten					får	fast-	I systemriskbuffertvärdet enligt
ställas till mer än 5 procent av det							första stycket 1 ska ett buffertvärde
belopp som avses i första stycket							som har erkänts enligt 7 § inte
endast om Finansinspektionen full-							räknas med.
gjort		underrättelsekravet				i
artikel 133.12			i	kapitaltäcknings-
direktivet och åtgärden godkänts av
Europeiska kommissionen i enlig-
het med artikel 133.15 i samma
direktiv.
						4 §
Finansinspektionen får en månad							Om ett systemriskbuffertvärde
efter	det	att		inspektionen		har	enligt 3 § är mindre än eller lika
fullgjort		underrättelsekravet i					stort som det senast fastställda
artikel 133.11			i	kapitaltäcknings-			buffertvärdet, behöver förutsätt-
direktivet besluta att ett institut ska							ningarna enligt artikel 133.11 eller
ha en systemriskbuffert som uppgår							133.12 i kapitaltäckningsdirektivet
till högst 3 procent av institutets							inte vara uppfyllda.
riskvägda exponeringsbelopp bas-
erat	på	institutets			exponeringar

utanför Sverige men inom EES.

					5 §
Om Finansinspektionen beslutar						Om Finansinspektionen beslutar
om en systemriskbuffert i enlighet						om en systemriskbuffert för expo-
med 4 §, ska samma buffertnivå						neringar i andra länder inom EES,
gälla för institutets alla exponering-						ska samma buffertnivå gälla för
ar utanför Sverige men inom EES.						institutets alla exponeringar utanför
						Sverige men inom EES.
						Första stycket gäller dock inte om
						systemriskbufferten grundas på ett
						beslut om erkännande enligt 7 §.
					7 §
Om		Finansinspektionen			erkänt	Om	Finansinspektionen				har
ett	systemriskbuffertvärde				som	erkänt	ett	systemriskbuffertvärde
fastställts i ett annat land inom						som fastställts i ett annat land inom
EES, får inspektionen besluta att						EES, får inspektionen besluta att ett
institut med exponeringar i det						institut med exponeringar i det
landet för dessa exponeringar ska						landet för dessa exponeringar ska
ha en systemriskbuffert mot-						ha en systemriskbuffert mot-
svarande den som fastställts i det						svarande den som fastställts i det
landet.						landet.
						Systemriskbufferten enligt första
						stycket gäller utöver systemrisk-
						bufferten enligt 1 §, om buffertarna
						avser att täcka olika risker. Om
						buffertarna avser att täcka samma
						risker gäller den högsta av dem.
					5 kap.
					2 §
Kapitalbufferten				enligt 1 § ska		Kapitalbufferten			enligt	1 §	ska
bestå av kärnprimärkapital och upp-						bestå av kärnprimärkapital och upp-
gå	till	minst	1 procent och		högst	gå till minst 1 procent av institutets
3,5 procent			av institutets		totala	totala	riskvägda		exponerings-
riskvägda exponeringsbelopp.						belopp.
					4 §
Kapitalbufferten				för	övriga	Kapitalbufferten			för	övriga
systemviktiga institut ska bestå av						systemviktiga institut ska bestå av
kärnprimärkapital och får fast-						kärnprimärkapital och får fast-
ställas till högst 2 procent av insti-						ställas till högst 3 procent av insti-
tutets totala riskvägda exponerings-						tutets totala riskvägda exponerings-
belopp.						belopp.
						Kapitalbufferten			får dock		fast-
						ställas till mer än 3 procent, om
						ESRB har underrättats enligt
						artikel 131.7 i kapitaltäcknings-
						direktivet		och förutsättningarna
						enligt artikel 131.5a i samma
						direktiv är uppfyllda.

Prop. 2020/21:36

Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller systemriskbufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för system- viktiga institut.

Summan av systemriskbuffert- värdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig kapitalbuffert för system- viktiga institut för ett institut får överstiga 5 procent, om Finans- inspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapital- täckningsdirektivet och förutsätt- ningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är uppfyllda.

1. summan av 1 procent av institutets totala riskvägda expo- neringsbelopp och det högsta av

a) buffertvärdet för globalt systemviktiga institut, eller

b) buffertvärdet för övriga systemviktiga institut på gruppnivå, eller

2. 3 procent, eller den procent- sats som har fastställts enligt 4 § andra stycket på gruppnivå, av det totala riskvägda exponerings- beloppet.

Prop. 2020/21:36	5 §
Om ett	institut som ska ha en

kapitalbuffert för övriga system- viktiga institut är ett dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut, gäller följan- de. Den kapitalbuffert för system- viktiga institut som institutet kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppnivå får inte uppgå till mer än det högsta av 1 procent av institutets totala riskvägda expo- neringsbelopp och det buffertvärde som gäller för gruppen på gruppnivå enligt tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

7 §

Om en tillämpning av 1–4 och

6 §§ skulle medföra att ett institut är skyldigt att på gruppnivå ha både en kapitalbuffert för system- viktiga institut och i enlighet med 4 kap. en systemriskbuffert på in- stitutets exponeringar i ett annat land, ska endast den högsta av dessa buffertar gälla på gruppnivå.

Om kravet på en systemrisk- buffert tillämpas endast på expo- neringar i Sverige, gäller dock kapitalkravet till följd av system- riskbufferten utöver det kapitalkrav som följer av tillämplig kapital- buffert för systemviktiga institut.

				6 kap.			Prop. 2020/21:36
				3 §
Små och medelstora värde-					Små och medelstora värde-
pappersbolag, fondbolag och AIF-					pappersbolag får	undantas	från
förvaltare får undantas från kravet					kravet på kontracyklisk kapital-
på kontracyklisk kapitalbuffert i					buffert i enlighet med föreskrifter
enlighet	med	föreskrifter		som	som meddelats med stöd av 10 kap.
meddelats	med	stöd	av 10 kap.		1 § 9.
1 § 8.
				7 §
Ett institut ska ha metoder som					Ett institut ska ha metoder som
gör det möjligt att i enlighet med					gör det möjligt att i enlighet med
föreskrifter som		meddelats		med	föreskrifter som	meddelats	med
stöd av 10 kap. 1 § 10 fortlöpande					stöd av 10 kap. 1 § 11 fortlöpande
beräkna	institutets		högsta	för-	beräkna institutets högsta		för-
fogandebelopp.					fogandebelopp.

7 kap.

Fastställande av kontracykliska	Beräkning och fastställande av
buffertvärden	kontracykliska buffertvärden
1 §
Finansinspektionen ska för varje	Finansinspektionen ska för varje
kvartal fastställa ett kontracykliskt	kvartal
buffertriktvärde och ett kontra-	1. beräkna ett kontracykliskt
cykliskt buffertvärde.	buffertriktvärde, och
	2. vid behov fastställa eller ändra
	ett kontracykliskt buffertvärde.

Det kontracykliska buffertriktvärdet ska användas som ett referensvärde för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet.

Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga till grund för beräkningen av storleken på den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet med 6 kap.

		2 §
Det	kontracykliska	buffertrikt-	Det kontracykliska buffertrikt-
värdet och buffertvärdet ska fast-			värdet och buffertvärdet ska be-
ställas	på det sätt och	utifrån de	räknas och vid behov fastställas i
faktorer som anges i artikel 136.2			enlighet med artikel 136.2 och
och 136.3 i kapitaltäckningsdirek-			136.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
tivet.

8kap. 1 §

Ett institut som inte uppfyller det	Ett institut som inte uppfyller det
kombinerade buffertkravet enligt	kombinerade buffertkravet	enligt
2 kap. 2 § ska till Finansinspek-	2 kap. 2 § eller kravet på	brutto-
tionen	soliditetsbuffert enligt artikel 92.1a		33
			33

Om Finansinspektionen bedömer att de åtgärder som framgår av kapitalkonserveringsplanen inte återställer institutets kärnprimär- kapital, ska inspektionen ingripa.

Prop. 2020/21:36		i tillsynsförordningen		ska	till
		Finansinspektionen
1. i enlighet med föreskrifter som		1. i enlighet med föreskrifter som
meddelats med stöd	av 10 kap.	meddelats med stöd	av	10 kap.
1 § 10 rapportera	högsta för-	1 § 11 rapportera	högsta		för-
fogandebelopp, och		fogandebelopp, och
2. inom fem arbetsdagar från det		2. inom fem arbetsdagar från den
att buffertkravet inte	längre upp-	dag då det konstaterades att
fylldes lämna in en kapitalkon-		buffertkravet inte är uppfyllt lämna
serveringsplan som visar hur in-		in en kapitalkonserveringsplan som
stitutet inom rimlig tid ska uppnå		visar hur institutet inom rimlig tid
det kombinerade buffertkravet		åter ska uppnå kravet.

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verk- samhet finns skäl för det, får Finansinspektionen medge att kapital- konserveringsplanen ges in till inspektionen inom högst tio arbetsdagar.

2 §

Finansinspektionen ska ingripa om den bedömer att de åtgärder som framgår av kapital- konserveringsplanen inte återställer institutets

1. kärnprimärkapital när det gäller det kombinerade buffert- kravet, och

2. primärkapital när det gäller kravet på bruttosoliditetsbuffert.

Finansinspektionen ska då förelägga institutet att stärka kapitalbasen eller besluta om inskränkningar som är striktare än de som anges i 3 §.

			3 §
Ett institut som inte uppfyller det				Ett institut som inte uppfyller ett
kombinerade buffertkravet får inte				buffertkrav får inte
1. göra en värdeöverföring kopp-				1. göra en värdeöverföring som
lad till institutets kärnprimär-				har koppling till institutets kärn-
kapital,				primärkapital när det gäller det
				kombinerade		buffertkravet eller
				primärkapital när det gäller kravet
				på bruttosoliditetsbuffert,
2. förbinda sig att betala ut rörlig				2. förbinda sig att betala ut rörlig
ersättning	eller	diskretionära		ersättning	eller		diskretionära
pensionsförmåner		eller	betala ut	pensionsförmåner eller betala ut
sådan rörlig ersättning där skyldig-				sådan rörlig ersättning där skyldig-
heten att betala uppstod vid en				heten att betala uppstod vid en
tidpunkt då institutet inte uppfyllde				tidpunkt då institutet inte uppfyllde
det kombinerade buffertkravet,				buffertkravet,
3. göra	utbetalningar		kopplade	3. göra	utbetalningar som har
till primärkapitaltillskott.				koppling	till	primärkapitaltill-
				skottsinstrument enligt artikel 52 i
				tillsynsförordningen.

Ett institut får inte heller vidta en åtgärd som avses i första stycket, om åtgärden medför att institutet inte längre uppfyller det kombinerade buffertkravet.

Åtgärder som inte medför en minskning av institutets vinst eller kärnprimärkapital omfattas inte av förbudet i första stycket.

Ett institut får inte heller vidta en Prop. 2020/21:36 åtgärd som avses i första stycket,

om åtgärden medför att institutet inte längre uppfyller buffertkravet.

Åtgärder som inte medför en minskning av institutets vinst eller kärnprimärkapital när det gäller det kombinerade buffertkravet och primärkapital när det gäller kravet på bruttosoliditetsbuffert omfattas inte av förbudet i första stycket.

4 §

Förbudet i 3 § gäller inte

1.för ett institut som i enlighet med 1 § har beräknat högsta förfogande- belopp och åtgärderna ryms inom detta belopp, eller

2. om en tillämpning av bestäm-	2. om en tillämpning av bestäm-
melsen leder till en betalnings-	melsen leder till en betalnings-
inställelse som kan utgöra grund för	inställelse som kan utgöra grund för
att försätta institutet i konkurs.	att försätta institutet i resolution
	eller konkurs.
	När ett institut inte ska anses
	uppfylla ett buffertkrav

7 §

Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt detta kapitel om det inte har kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att sam- tidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § med tillägg av de krav som följer av

1.artikel 92.1 a, b eller c i till- synsförordningen, och

2.ett beslut om särskilt kapital- baskrav enligt 2 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2014:968) om sär- skild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ett institut ska inte anses uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert, om det inte har primärkapital i den mängd som behövs för att samtidigt uppfylla kravet på bruttosoliditets- buffert enligt artikel 92.1a i tillsynsförordningen med tillägg av de krav som följer av

Prop. 2020/21:36		1. artikel 92.1 d i samma förord-
		ning, och
		2. ett beslut om särskilt kapital-
		baskrav enligt 2 kap. 1 § första
		stycket 1 lagen om särskild tillsyn
		över kreditinstitut och värde-
		pappersbolag.
	10 kap.
	1 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
1. kriterier	för vilka värdepap-	1. kriterier för vilka värdepap-
persbolag, fondbolag och AIF-för-		persbolag som enligt 3 kap. 3 § får
valtare som	enligt 3 kap. 3 § får	undantas från kravet att upprätthålla
undantas från kravet att upprätthålla		en kapitalkonserveringsbuffert,
en kapitalkonserveringsbuffert,

2.de principer som ska beaktas vid fastställandet och graderingen av systemriskbufferten enligt 4 kap. 1 §,

3.fastställandet av geografisk tillhörighet hos exponeringar avseende systemriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sammanvägas,

4.hur systemriskbufferten ska beräknas enligt 4 kap. 2 § och vilka exponeringar bufferten får gälla,

4. bedömningsgrunder för när ett	5. bedömningsgrunder för när ett
institut ska utses till globalt system-	institut ska utses till globalt system-
viktigt eller ska flyttas till en högre	viktigt eller ska flyttas till en högre
kategori av globalt systemviktiga	kategori av globalt systemviktiga
institut,	institut,
5. hur övriga systemviktiga in-	6. hur övriga systemviktiga in-
stitut ska identifieras och hur	stitut ska identifieras och hur
bedömning av tillhörande kapital-	bedömning av tillhörande kapital-
buffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3	buffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3
och 4 §§,	och 4 §§,
6. vilka kreditexponeringar som i	7. vilka kreditexponeringar som i
enlighet med 6 kap. 1 § ska beaktas	enlighet med 6 kap. 1 § ska beaktas
vid beräkningen av den kontra-	vid beräkningen av den kontra-
cykliska kapitalbufferten,	cykliska kapitalbufferten,
7. beräkningen av det viktade	8. beräkningen av det viktade
genomsnittet av de kontracykliska	genomsnittet av de kontracykliska
buffertvärdena enligt 6 kap. 1 §,	buffertvärdena enligt 6 kap. 1 §,
8. kriterier för vilka värde-	9. kriterier för vilka värde-
pappersbolag, fondbolag och AIF-	pappersbolag som enligt 6 kap. 3 §
förvaltare som enligt 6 kap. 3 § får	får undantas från kravet att upp-
undantas från kravet att upp-	rätthålla en kontracyklisk kapital-
rätthålla en kontracyklisk kapital-	buffert,
buffert,

9. skyldighet för instituten att	10. skyldighet för instituten att Prop. 2020/21:36
ange sina kreditexponeringars geo-	ange sina kreditexponeringars geo-
grafiska område,	grafiska område,
10. hur högsta förfogandebelopp	11. hur högsta förfogandebelopp
enligt 8 kap. 1 § ska beräknas och	enligt 8 kap. 1 § ska beräknas och
rapporteras,	rapporteras,
11. de krav som en kapital-	12. de krav som en kapital-
konserveringsplan enligt 8 kap. 1 §	konserveringsplan enligt 8 kap. 1 §
ska uppfylla, och	ska uppfylla, och
12. underrättelseskyldigheten en-	13. underrättelseskyldigheten en-
ligt 8 kap. 5 §.	ligt 8 kap. 5 §.

1.Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 8 kap. avseende kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsförordningen tillämpas första gången den 1 januari 2023.

Prop. 2020/21:36 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968)
	om särskild tillsyn över kreditinstitut och
	värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag2

dels att rubriken närmast före 1 kap. 4 § ska utgå,

dels att nuvarande 1 kap. 3 och 4 §§ ska betecknas 1 kap. 5 och 6 §§ och att nuvarande 1 kap. 5 och 6 §§ ska betecknas 1 kap. 3 och 4 §§,

dels att rubriken närmast före 1 kap. 3 § ska sättas närmast före 1 kap.

5 § och att rubrikerna närmast före 1 kap. 5 och 6 §§ ska sättas närmast före 1 kap. 3 respektive 4 §,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, den nya 1 kap. 4 §, 2 kap. 1, 2 och 3 §§, 3 kap. 1–4 §§, 4 kap. 1–5 §§, 6 kap. 3 och 8 §§, 7 kap. 1–3 §§, 10 kap. 1 och 2 §§ och rubrikerna närmast före 3 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 8 kap. 1 § ska lyda ”Ingripanden”,

dels att det ska införas 20 nya paragrafer, 1 kap. 7–13 §§, 2 kap.

1 a–1 f §§, 4 kap. 11 §, 7 kap. 4–6 §§ och 8 kap. 2 a–2 c §§, och närmast före 1 kap. 7–11 §§, 4 kap. 11 § och 7 kap. 1 och 4 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det närmast före 1 kap. 6 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Betalningsinstitut”,

dels att det närmast före 8 kap. 3 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Vite”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §3

I denna lag finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsyns- krav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av för- ordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen).

Lagen innehåller också bestäm- melser som genomför delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verk- samhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värde- pappersföretag, om ändring av

2 Senaste lydelse av 1 kap. 5 § 2017:1151.

3 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

direktiv 2002/87/EG och om upp- hävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäcknings- direktivet).

2 §4

I denna lag betyder

1.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2.institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

				3. kapitaltäckningsdirektivet:
				Europaparlamentets		och	rådets
				direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
				2013 om behörighet att utöva
				verksamhet i kreditinstitut och om
				tillsyn av kreditinstitut och värde-
				pappersföretag, om ändring av
				direktiv 2002/87/EG och om upp-
				hävande av direktiv 2006/48/EG
				och 2006/49/EG, i lydelsen enligt
				Europaparlamentets		och	rådets
				direktiv (EU) 2019/878,
3. kreditinstitut: bank och kredit-				4. kreditinstitut: bank och kredit-
marknadsföretag		enligt	lagen	marknadsföretag		enligt	lagen
(2004:297)	om	bank-	och	(2004:297)	om	bank-	och
finansieringsrörelse		samt Svenska		finansieringsrörelse		samt Svenska
skeppshypotekskassan,				skeppshypotekskassan,
4. värdepappersbolag: ett värde-				5. värdepappersbolag: ett värde-
pappersföretag som avses i artikel				pappersföretag som avses i artikel
4.1.2 i tillsynsförordningen när det				4.1.2 i tillsynsförordningen när det
är ett svenskt aktiebolag.				är ett svenskt aktiebolag.

Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i

tillsynsförordningen.
6 §	4 §

Finansinspektionen är behörig myndighet enligt tillsynsförordningen och utövar tillsyn över att förordningen och denna lag följs.

Finansinspektionen är ansvarig	Finansinspektionen är ansvarig
myndighet för att i enlighet med	myndighet enligt artiklarna 124,
artikel 458 i tillsynsförordningen	164 och 458 i tillsynsförordningen.

besluta om särskilda makrotillsyns- åtgärder.

I fråga om tillsynen och möjlighet att ingripa mot institut gäller bestäm- melserna i de lagar som reglerar institutens verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

4Senaste lydelse 2017:1151.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	Särskilda bestämmelser om krav
	på godkännande av finansiella
	holdingföretag och blandade
	finansiella holdingföretag
	Ansökan om godkännande eller
	undantag från kravet på
	godkännande
	7 §
	Följande företag ska hos Finans-
	inspektionen ansöka om godkänn-
	ande eller undantag från kravet på
	godkännande:			moderholding-
	1. ett finansiellt
	företag eller ett blandat finansiellt
	moderholdingföretag,
	2. ett annat finansiellt holding-
	företag eller blandat finansiellt
	holdingföretag än som avses i 1
	som ska uppfylla kraven i tillsyns-
	förordningen, denna lag och lagen
	(2014:966) om kapitalbuffertar på
	undergruppsnivå,
	3. ett utländskt finansiellt moder-
	holdingföretag eller blandat finan-
	siellt moderholdingföretag som är
	etablerat i ett annat land inom EES,
	om Finansinspektionen är sam-
	ordnande tillsynsmyndighet, och
	4. ett annat utländskt finansiellt
	holdingföretag		eller		blandat
	finansiellt holdingföretag				än som
	avses i 3 som är etablerat i ett annat
	land inom EES och som ska upp-
	fylla kraven i tillsynsförordningen
	och nationell lagstiftning som i
	hemlandet	genomför			kapital-
	täckningsdirektivet			på	under-
	gruppsnivå,	om		Finansinspek-
	tionen är samordnande				tillsyns-
	myndighet.
	Krav på godkännande
	8 §
	Finansinspektionen ska				bevilja
	godkännande, om
	1. arbetsfördelningen				inom
40	gruppen är	sådan		att kraven i
	tillsynsförordningen, denna lag och

lagen (2014:966) om kapital- buffertar kan uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå,

2.organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och undergrupps- nivå,

3.den som ska ingå i ledningen för holdingföretaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt är lämplig för uppgiften, och

4.när holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som dotter- företag,

a) information lämnas om större ägare i institutet,

b) den som har eller kan för- väntas komma att få ett kvalificerat innehav i institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institutet, och

c) institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

Undantag från kravet på godkännande

9 §

Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på god- kännande, om

1.den huvudsakliga verksamhet- en är att

a) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holding- företag, eller

b) förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag,

2.holdingföretaget inte har ut- setts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper,

3.ett dotterföretag som är ett kreditinstitut ansvarar för att

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	säkerställa att kraven i 3 kap. 2 §
	uppfylls,
	4. holdingföretaget inte medverk-
	ar till att påverka driften av
	gruppen eller dotterföretag som är
	institut eller finansiella institut, och
	5. det inte finns något som hind-
	rar en effektiv tillsyn på gruppnivå.
	Tidsfrist för att fatta beslut
	10 §
	Finansinspektionen ska i ären-
	den om godkännande enligt 8 §
	fatta beslut
	1. inom fyra månader från det att
	en ansökan tagits emot, om beslutet
	innebär att en ansökan avslås, eller
	2. inom sex månader från det att
	ansökan tagits emot, om beslutet
	innebär att godkännande beviljas.
	Om en ansökan är ofullständig
	gäller	för	ett beslut		enligt första
	stycket 1 i		stället att		beslutet	ska
	fattas inom fyra månader från det
	att en fullständig ansökan tagits
	emot, dock senast inom sex månad-
	er från det att ansökan tagits emot.
	Finansinspektionen ska i ärenden
	om undantag enligt 9 § fatta beslut
	inom sex månader från det att en
	ansökan tagits emot.
	Gränsöverskridande grupper
	11 §
	Om Finansinspektionen är sam-
	ordnande tillsynsmyndighet och en
	ansökan avser ett holdingföretag
	som är etablerat i ett annat land
	inom EES, ska inspektionen och
	den	behöriga		myndigheten		i
	holdingföretagets hemland fatta ett
	gemensamt beslut om godkännande
	eller undantag från kravet på god-
	kännande. Finansinspektionen ska
	då lämna en bedömning av ansökan
	till den behöriga myndigheten och
	meddela det gemensamma beslutet.
42	Om Finansinspektionen inte är
	samordnande			tillsynsmyndighet

och en ansökan avser ett holding-	Prop. 2020/21:36
företag som är etablerat i Sverige,

ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande.

Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses i artikel 10 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kredit- institut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finan- siellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG,

79/267/EEG, 92/49/EEG,

92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparla- mentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.

12 §

Det gemensamma beslutet enligt 11 § ska fattas inom två månader från det att

–den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller

–Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndig- hetens bedömning av ansökan.

13 §

Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 11 § ska ärendet hän- skjutas till

1.Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller

2.Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.

3. det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldig- heter enligt 1,

Finansinspektionen ska besluta att ett institut utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförord- ningen ska uppfylla

1. ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet, och

2. ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker.

Första stycket gäller om

1. något av kraven i 6 kap. 1–3, 4 a,

4 b och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3–8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden inte är upp- fyllt och det inte är sannolikt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att komma till rätta med bristen inom rimlig tid,

2. ett särskilt kapitalbaskrav är nödvändigt för att täcka risker som institutet är eller kan bli exponerat för,

Prop. 2020/21:36	Om Finansinspektionen är sam-
	ordnande	tillsynsmyndighet	ska
	inspektionen därefter fatta ett
	beslut i överensstämmelse med
	Europeiska	bankmyndighetens
	eller Europeiska försäkrings- och
	tjänstepensionsmyndighetens		be-
	slut.
	Ärendet får inte hänskjutas till
	Europeiska bankmyndigheten eller
	Europeiska	försäkrings-	och
	tjänstepensionsmyndigheten		efter
	det att tiden enligt 12 § har löpt ut
	eller ett gemensamt beslut		har
	fattats.
	2 kap.
	1 §
Finansinspektionen	ska besluta

att ett institut ska uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsyns- förordningen och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, om

1. något av kraven i 6 kap. 1–3, 4 a,

4 b och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3–8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden inte är upp- fyllt,

2. det i samband med en översyn och utvärdering av institutet be- döms nödvändigt för att täcka risker som institutet är eller kan bli exponerat för och risker som institutet utsätter det finansiella systemet för, eller

3. det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldig- heter enligt första stycket 1.

Finansinspektionen får avstå från att besluta om ett särskilt kapital- baskrav om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om institutet gör rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot institutet och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

Första stycket gäller inte om överträdelsen är så allvarlig att verksamhetstillståndet i stället ska återkallas.

4.institutet vid upprepade till- fällen låtit bli att följa en underrättelse enligt 1 c §, eller

5.det i övrigt har framkommit omständigheter som inger betänk- ligheter från tillsynssynpunkt.

Beslutet ska vara skriftligt och fattas på grundval av en översyn och utvärdering av institutet.

1 a §

Ett särskilt kapitalbaskrav enligt

1 § första stycket 1 ska uppfyllas med primärkapital.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det särskilda kapital- baskravet får inte användas för att 1. uppfylla kapitalbaskravet en- ligt artikel 92.1 d i tillsynsförord-

ningen,

2. uppfylla kravet på brutto- soliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen, eller

3. följa en underrättelse enligt

1 c §, om den avser risken för allt- för låg bruttosoliditet.

Finansinspektionen får i ett en- skilt fall bestämma att det särskilda kapitalbaskravet ska uppfyllas med en större andel kärnprimärkapital, om inspektionen anser att det är nödvändigt.

1 b §

Ett särskilt kapitalbaskrav enligt

1 § första stycket 2 ska till minst

tre fjärdedelar	uppfyllas	med
primärkapital,	varav	minst

tre fjärdedelar ska bestå av kärn- primärkapital.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	Den kapitalbas som används för
	att uppfylla det särskilda kapital-
	baskravet får inte användas för att
	1. uppfylla		kapitalbaskraven i
	artikel 92.1 a–c			i	tillsynsförord-
	ningen,
	2. uppfylla		det		kombinerade
	buffertkravet		i	2 kap.		2 §	lagen
	(2014:966)		om	kapitalbuffertar,
	eller
	3. följa	en	underrättelse				enligt
	1 c §, om den avser andra risker än
	risken för alltför låg bruttosoliditet.
	Finansinspektionen får i ett en-
	skilt fall bestämma att det särskilda
	kapitalbaskravet ska uppfyllas med
	en större andel primärkapital eller
	kärnprimärkapital, om inspektion-
	en anser att det är nödvändigt.
	1 c §
	I samband med en översyn och
	utvärdering av ett institut ska
	Finansinspektionen					bestämma
	lämpliga	kapitalbasnivåer					för
	institutet. Inspektionen ska under-
	rätta institutet				om	skillnaden
	mellan dessa nivåer och kapitalbas-
	kraven enligt tillsynsförordningen,
	denna lag och lagen (2014:966) om
	kapitalbuffertar.
	1 d §
	Den kapitalbas som används för
	att följa en underrättelse som avser
	att hantera risken för alltför låg
	bruttosoliditet får inte användas för
	att uppfylla
	1. kapitalbaskravet					i artikel
	92.1 d i tillsynsförordningen,
	2. ett	särskilt			kapitalbaskrav
	enligt 1 § första stycket 1, eller
	3. kravet		på		bruttosoliditets-
	buffert i artikel 92.1a i tillsynsför-

ordningen.

Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet får inte användas för att uppfylla

1. kapitalbaskraven i artikel

92.1 a–c i tillsynsförordningen,

2. ett särskilt kapitalbaskrav enligt 1 § första stycket 2, eller

3. det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

1 e §

Bestämmelserna i 1 § gäller inte om överträdelsen är så allvarlig att verksamhetstillståndet i stället ska återkallas.

1 f §

Finansinspektionen ska infor- mera Riksgäldskontoret och be- rörda utländska resolutions- myndigheter om

1. beslut om särskilda kapitalbas- krav, och

2. underrättelser enligt 1 c §.

2 §5

Finansinspektionen ska besluta att	Finansinspektionen ska besluta att
ett institut ska uppfylla ett särskilt	ett institut ska uppfylla ett särskilt
likviditetskrav, om det är nödvändigt	likviditetskrav, om det är nödvändigt
för att täcka de likviditetsrisker som	för att täcka de likviditetsrisker som
ett institut är eller kan bli exponerat	ett institut är eller kan bli exponerat
för och de risker som ett institut	för.
utsätter det finansiella systemet för.

3 §6

Finansinspektionen får tillämpa bestämmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets verksamhet, om ett institut inte uppfyller ett särskilt kapitalbaskrav som beslutats enligt 1 § eller ett särskilt likviditets- krav som beslutats enligt 2 §.

Om ett institut uppfyller kapi- Om ett institut uppfyller kapi- talbaskravet enligt tillsynsförord- talbaskravet enligt tillsynsförord-

5Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2017:705.

6Senaste lydelse 2017:705.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 ningen och det särskilda kapi- talbaskrav som följer av ett beslut enligt 1 §, men inte kapitalkraven enligt lagen (2014:966) om kapi- talbuffertar, ska bestämmelserna om ingripande i 8 kap. lagen om kapitalbuffertar tillämpas.

ningen och de särskilda kapital- baskrav som följer av beslut enligt 1 §, men inte kravet på en brutto- soliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen eller kraven enligt lagen (2014:966) om kapi- talbuffertar, ska bestämmelserna om ingripande i 8 kap. lagen om kapitalbuffertar tillämpas.

3 kap.

Ansvarigt institut

Ansvarigt företag

1 §7

Ansvaret

för

att

kraven i 2 §

För varje

konsoliderad

situation

uppfylls har det institut

ska det finnas ett ansvarigt företag.

1. som inte är dotterföretag till ett

annat institut, ett svenskt finansiellt

holdingföretag

eller

ett

svenskt

blandat

finansiellt

holdingföretag,

eller

2. vars moderföretag är ett sådant

finansiellt

holdingföretag,

svenskt

blandat

finansiellt

holdingföretag

eller

blandat

finansiellt

holding-

företag som inte är dotterföretag till

ett institut, ett svenskt finansiellt

holdingföretag

eller

ett

svenskt

blandat finansiellt holdingföretag.

ett

sådant

holdingföretag

Ett ansvarigt företag ska vara

eller

blandat

finansiellt

holding-

1. ett moderinstitut inom EES,

företag som avses i första stycket 2

2. ett

finansiellt

holdingföretag

är moderföretag till både ett kredit-

eller blandat finansiellt holding-

institut och ett värdepappersbolag,

företag

som

har

godkänts enligt

är det kreditinstitutet som ansvarar

1 kap. 8 §,

för att de gruppbaserade kraven

3. ett institut som

uppfylls.

a) är

ett

dotterföretag

till ett

finansiellt

moderholdingföretag

inom EES eller ett blandat

finansiellt

moderholdingföretag

inom EES och som har medgetts

undantag från kravet på god-

kännande enligt 1 kap. 9 §, och

b) avses i 1 kap. 9 § första

stycket 3, eller

ett finansiellt

4. ett

institut,

holdingföretag

eller

blandat

7 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Det ansvariga företaget enligt 1 § ska se till att kraven på soliditet och riskhantering i 6 kap. 1 § och 2 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3 § och 4 § andra stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden uppfylls på gruppnivå i enlighet med det som följer av artiklarna 18–24 i tillsynsför- ordningen.

finansiellt holdingföretag som av- Prop. 2020/21:36 ses i 8 kap. 2 a § första stycket 2 c.

Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag är moderföretag till två eller flera kreditinstitut eller till två eller flera värdepappersbolag, ansvarar det kreditinstitut respek- tive värdepappersbolag som har den största balansomslutningen för att de gruppbaserade kraven upp- fylls.

2 §

Det ansvariga institutet enligt 1 § ska se till att kraven om soliditet och riskhantering i 6 kap. 1 § och 2 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller

8 kap. 3 § och 4 § andra stycket lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden uppfylls på gruppnivå i enlighet med vad som följer av artiklarna 18–24 i tillsynsför- ordningen.

		3 §
Även om ett institut inte är det			Även om ett institut, ett
ansvariga institutet enligt 1 §, ska			finansiellt holdingföretag eller ett
det se till att kraven i 2 § tillämpas			blandat finansiellt holdingföretag
på undergruppsnivå, om			inte är ansvarigt företag enligt 1 §,
			ska det se till att kraven i 2 §
			tillämpas på undergruppsnivå, om
1. institutet eller	dess	moder-	1. institutet,	det	finansiella
företag, när moderföretaget är ett			holdingföretaget,	det	blandade
finansiellt holdingföretag		eller ett	finansiella holdingföretaget eller
blandat finansiellt	holdingföretag,		dess moderföretag, när moder-
har ett dotterföretag eller har			företaget är ett finansiellt holding-
ägarintresse i ett dotterföretag, och			företag eller ett blandat finansiellt
			holdingföretag, har ett dotterföretag
			eller har ägarintresse i ett dotter-
			företag, och

2.dotterföretaget är ett utländskt institut, ett finansiellt institut eller ett förvaltningsbolag som är etablerat i ett land utanför EES.

Med förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag.

4 §
Ett moder- eller dotterföretag som står under tillsyn enligt denna lag ska
på grupp- eller undergruppsnivå uppfylla kraven i 6 kap. 2 § första stycket
och 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap.	49

1. moderföretaget är ett kredit- institut,

2. moderföretaget är ett värde- pappersbolag och inget av dess dotterföretag är ett kreditinstitut,

3. ett utländskt värdepappers- företag inom EES är moderföretag till ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES med en större total balansomslutning,

4. ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag inom EES är moderföretag till ett institut,

Ett sådant företag ska också införa styrformer, processer och rutiner enligt första stycket i sina dotter- företag som inte står under tillsyn enligt denna lag. Sådana dotter- företag ska uppfylla de krav som avses i första stycket på individuell nivå.

Finansinspektionen ska, efter ansökan av ett ansvarigt företag enligt 1 § andra stycket, besluta om undantag från kravet i andra stycket, om företaget kan visa att ett sådant införande strider mot lagen i det land där dotterföretaget är etablerat.

Prop. 2020/21:36 4 § första stycket och 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden om riskhantering och genomlysning.

Företaget ska även införa styr- former, processer och rutiner enligt första stycket i sina dotterföretag som är etablerade i ett land utanför EES.

Finansinspektionen ska, efter ansökan av företaget, besluta om undantag från kravet i andra stycket, om företaget kan visa att ett sådant införande strider mot lagen i det land där dotterföretaget är etablerat.

4 kap.

1 §

Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de gruppbaserade kraven är uppfyllda, om

1. moderföretaget är ett institut,

2. det finansiella holding- företaget eller det blandade finan- siella holdingföretaget är moder- företag till ett institut men inte till något motsvarande utländskt före- tag inom EES,

3. det finansiella holdingföre- taget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat i Sverige och är moderföretag till institut och motsvarande utländska företag inom EES,

4. det finns två eller flera finan- siella holdingföretag eller två eller flera blandade finansiella holding- företag med huvudkontor i olika länder inom EES, däribland Sverige, som är moderföretag till både institut och motsvarande utländska företag inom EES, och ett institut är det dotterföretag som har den största balansomslutningen, eller

5. det	finansiella		holdingföre-			5. ett finansiellt			holdingföretag
taget eller det blandade finansiella						eller ett blandat finansiellt holding-
holdingföretaget		är	moderföretag			företag inom EES är moderföretag
till två eller flera institut och mot-						till två eller flera institut, och
svarande	utländska		företag		som	a) ett av instituten är ett kredit-
inte är auktoriserade i det land						institut och det i den konsoliderade
inom EES där holdingföretaget är						situationen		inte finns något			mot-
etablerat, och ett institut har den						svarande utländskt företag inom
största balansomslutningen.						EES,
						b) ett av instituten är ett kredit-
						institut och det i den konsoliderade
						situationen inte finns något mot-
						svarande	utländskt		företag		inom
						EES med en större balansomslut-
						ning, eller
						c) ett av instituten är ett värde-
						pappersbolag och det i den konsoli-
						derade situationen inte finns något
						– motsvarande utländskt företag
						inom EES med en större balans-
						omslutning, eller
						– kreditinstitut eller motsvarande
						utländskt företag inom EES, eller
						6. konsolidering			krävs		enligt
						artikel 18.3		eller 18.6 i		tillsyns-
						förordningen och
						a) ett kreditinstitut har den största
						balansomslutningen			av		mot-
						svarande företag inom EES, eller
						b) ett värdepappersbolag har den
						största	balansomslutningen av
						motsvarande företag inom EES och
						det inte finns något kreditinstitut
						eller motsvarande utländskt företag
						inom EES.
Finansinspektionen			ska		även	Första stycket 3, 5 b, 5 c och 6
utöva tillsynen		om	inspektionen			gäller dock inte om en annan
tillsammans med		övriga		berörda		behörig myndighet utövar tillsyn på
behöriga	myndigheter			kommer		individuell		nivå	över		minst
överens om det enligt 3 §.						två utländska företag i den konsoli-
						derade situationen och summan av
						de totala balansomslutningarna för
						dessa är högre än för det svenska
						företaget.
I 7 kap. finns bestämmelser om						Även om en annan behörig
tillsyn över ett institut vars moder-						myndighet ska utöva tillsyn över att
företag har sitt huvudkontor utan-						de gruppbaserade kraven uppfylls
för EES och är ett motsvarande ut-						enligt artikel 111.1 tredje stycket,
ländskt	företag,	ett finansiellt				111.3 b eller c eller 111.4 i kapital-
holdingföretag eller			ett	blandat		täckningsdirektivet,			ska	Finans-
finansiellt holdingföretag.						inspektionen utöva sådan tillsyn om

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36							inspektionen på individuell nivå ska
							utöva tillsyn över minst två kredit-
							institut	respektive	värdepappers-
							bolag i den konsoliderade situa-
							tionen och summan av de totala
							balansomslutningarna för dessa är
							högre än de för motsvarande ut-
							ländska	företag	inom	ett	och
							samma land inom EES.
						2 §		Finansinspektionen			ska
	När		Finansinspektionen			ska	När
	utöva	tillsynen		enligt 1 § första			utöva tillsynen enligt			1 § första
	stycket 3–5, får inspektionen						stycket 1–3, 5 och 6, får inspektion-
	komma överens med övriga berörda						en komma överens med övriga
	behöriga myndigheter om att en						berörda behöriga myndigheter om
	annan	behörig		myndighet		inom	att en annan behörig myndighet
	EES än inspektionen ska ansvara						inom EES än inspektionen ska
	för tillsynen.			Finansinspektionen			ansvara för tillsynen. Finansinspek-
	får ingå en sådan överenskom-						tionen får ingå en sådan överens-
	melse, om det är olämpligt att						kommelse, om det är olämpligt att
	inspektionen ansvarar för tillsynen						inspektionen ansvarar för tillsynen
	med hänsyn till de institut och mot-						med hänsyn till de institut och mot-
	svarande		utländska		företag	det	svarande utländska företag det
	gäller och den relativa betydelsen						gäller och den relativa betydelsen
	av deras verksamheter i de olika						av deras verksamheter i de olika
	länderna.						länderna eller behovet av att
							säkerställa kontinuitet i tillsynen på
							gruppnivå.
	I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moder-
	holdingföretaget inom EES, det blandade finansiella holdingföretaget eller
	det institut eller motsvarande utländska företag som har den största balans-
	omslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig
	innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna
	ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska
	bankmyndigheten ska underrättas om en sådan överenskommelse.
						3 §
	Om det skulle vara olämpligt med						Om det skulle vara olämpligt med
	hänsyn till de institut eller mot-						hänsyn till de institut eller mot-
	svarande		utländska		företag	det	svarande utländska företag det
	gäller och den relativa betydelsen av						gäller, den relativa betydelsen av
	deras verksamheter i de olika						deras verksamheter i de olika
	länderna att tillsynen utövas av den						länderna eller behovet av att säker-
	myndighet som enligt artikel 111.3						ställa kontinuitet i tillsynen på
	och 111.4 i kapitaltäcknings-						gruppnivå att tillsynen utövas av
	direktivet ska utöva den grupp-						den myndighet som enligt artik-
	baserade tillsynen, får Finansinspek-						el 111.1, 111.3 eller 111.4 i kapital-
	tionen komma överens med de						täckningsdirektivet		ska	utöva	den
	övriga berörda behöriga myndig-						gruppbaserade tillsynen, får Finans-
52	heterna	om att		inspektionen		eller	inspektionen komma överens med

Inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat en rapport enligt 4 §, ska inspektionen försöka komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas

1. i enlighet med 2 kap. 2 § med anledning av väsentliga resultat av likviditetstillsynen, och

2. om huruvida kapitalbasen på gruppnivå är tillräcklig med hänsyn till den finansiella situationen och riskprofilen och om de kapitalbas- nivåer som krävs för att tillämpa 2 kap. 1 och 1 c §§ på individuell nivå eller gruppnivå.

Överenskommelsen enligt första stycket 1 ska ta hänsyn till de resultat som framkommit i fråga om insti- tutens organisation, riskhantering och behovet av särskilda likviditets- krav för specifika institut.

någon annan behörig myndighet ska	de övriga berörda behöriga myndig- Prop. 2020/21:36
ansvara för tillsynen.	heterna om att inspektionen eller
	någon annan behörig myndighet
	ska ansvara för tillsynen.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moder- holdingföretaget inom EES eller det institut eller motsvarande utländska företag som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten ska underrättas om en sådan överenskommelse.

		4 §
När Finansinspektionen ansvarar		När Finansinspektionen ansvarar
för	tillsynen på gruppnivå enligt	för	tillsynen		på	gruppnivå enligt
1 §,	ska inspektionen lämna en	1 §,	ska inspektionen lämna en
rapport som innehåller en risk-		rapport som innehåller en risk-
värdering av gruppen till övriga		värdering		av	den konsoliderade
berörda behöriga myndigheter.		situationen		till		övriga berörda
		behöriga myndigheter.

5 §8

Inom en månad från det att Finansinspektionen har lämnat en rapport enligt 4 §, ska inspektionen försöka komma överens med övriga berörda myndigheter om vilket beslut som bör fattas i enlighet med 2 kap. 2 § med anledning av väsentliga resultat av likviditets- tillsynen. Överenskommelsen ska ta hänsyn till de resultat som fram- kommit relaterade till institutens organisation, riskhantering och behovet av särskilda likviditetskrav för specifika institut.

Inom fyra månader från det att rapporten har lämnats, ska inspek- tionen försöka komma överens med övriga berörda behöriga myndig- heter om vilket beslut som bör fattas i fråga om huruvida nivån på gruppens kapitalbas är tillräcklig med hänsyn till gruppens finansiel- la situation och riskprofil samt den kapitalbasnivå som krävs för att

8 Senaste lydelse 2018:1800.

Prop. 2020/21:36 tillämpa 2 kap. 1 § på såväl en- skilda enheter som gruppen som helhet.

Vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

11 §

När Finansinspektionen är sam- ordnande tillsynsmyndighet, ska inspektionen utöva tillsyn över att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag uppfyller sina skyldigheter enligt 1 kap. 7–9 §§.

		6 kap.
			3 §
Finansinspektionen ska i		sin	Finansinspektionen ska, i den
tillsynsverksamhet	samarbeta	och	utsträckning som följer av Sveriges
utbyta information	med följande		medlemskap i Europeiska unionen,
myndigheter i den utsträckning som			i sin tillsynsverksamhet samarbeta
följer av Sveriges	medlemskap i		och utbyta information med
EU:

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska bankmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4. Europeiska värdepappers- och		4. Europeiska värdepappers- och
marknadsmyndigheten, och		marknadsmyndigheten,
5. myndigheter inom EES som		5. myndigheter inom EES				som
har tillsyn över försäkringsföretag.		har tillsyn över försäkringsföretag,
		6. offentliga organ inom EES som
		avses i artikel 56 första stycket h i
		kapitaltäckningsdirektivet, och
		7. andra		berörda	myndigheter,
		om det uppstår en kritisk situation i
		Sverige som kan äventyra likviditet-
		en på finansmarknaden eller stabi-
		liteten i det finansiella systemet i
		något land inom EES.
Om en kritisk situation uppstår i		Finansinspektionen			får, i	den
Sverige som kan äventyra likvi-		utsträckning som följer av artikel
diteten på	finansmarknaden eller	58a	i kapitaltäckningsdirektivet, i
stabiliteten i det finansiella syste-		sin	tillsynsverksamhet samarbeta
met i något land inom EES, ska		och utbyta information med
Finansinspektionen i sin tillsyns-		1. Internationella valutafonden,
verksamhet samarbeta och utbyta		2. Världsbanken,
information	även med övriga	3. Banken		för	internationell
berörda myndigheter inom EES,		betalningsutjämning, och
54

Finansinspektionen ska utföra kontrollen på begäran av moder- företaget eller av ett inom EES auktoriserat institut, institut för

elektroniska pengar eller motsvarande utländskt företag i den konsoliderade situationen. Innan Finansinspektionen tar ställning till

Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 111 i kapitaltäckningsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES, gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 4 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över den konsoliderade situationen om de bestämmelserna hade gällt.

Europeiska bankmyndigheten och Europeiska systemrisknämnden i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU.

4. Rådet för finansiell stabilitet.

Prop. 2020/21:36

8 §

Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det behövs för till- synen, göra undersökningar hos

1.företag som enligt 7 § ska lämna uppgifter samt hos finansiella holdingföretag, holdingföretag med blandad verksamhet och blandade finansiella holdingföretag för att kontrollera den gruppbaserade redovis- ningen eller samlade informationen som företagen är skyldiga att lämna,

2.företag som har fått i uppdrag av ett institut eller ett holdingföretag som avses i 1 att utföra ett visst arbete eller vissa funktioner, och

3. företag som ingår i en grupp	3. företag som Finansinspek-
som Finansinspektionen enligt	tionen enligt 4 kap. 1 § ska utöva
4 kap. 1 § ska utöva tillsyn över.	tillsyn över.

7 kap.

Gruppbaserad tillsyn

1 §

2 §

Finansinspektionen ska kontrollera om den gruppbaserade tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheten i landet utanför EES är likvärdig med den gruppbaserade tillsyn som anges i artiklarna 11–24 i tillsynsförordningen och 4 kap. denna lag.

Finansinspektionen ska utföra kontrollen på begäran av moder- företaget eller av ett institut, institut för elektroniska pengar eller ett motsvarande utländskt företag som ingår i företagsgruppen och som auktoriserats inom EES. Innan

Finansinspektionen tar ställning till

Prop. 2020/21:36 om tillsynen är likvärdig, ska inspektionen höra övriga berörda behöriga myndigheter inom EES. Inspektionen ska också före ställningstagandet ha rådfrågat Europeiska bankmyndigheten.

om tillsynen är likvärdig, ska inspektionen höra övriga berörda behöriga myndigheter inom EES. Inspektionen ska också före ställningstagandet ha rådfrågat Europeiska bankmyndigheten.

3 §

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn i artiklarna 11–24 i tillsyns- förordningen och 4 kap. denna lag som om moderföretaget haft sitt huvud-

kontor inom EES.
Efter att ha hört övriga berörda				Efter att ha hört övriga berörda
behöriga myndigheter får Finans-				behöriga myndigheter får Finans-
inspektionen i stället besluta att				inspektionen i stället besluta att
använda sig av andra tillsyns-				använda sig av andra tillsyns-
metoder som säkerställer att in-				metoder som säkerställer att in-
stituten i företagsgruppen är före-				stituten	i	den konsoliderade
mål för tillräcklig tillsyn. In-				situationen är föremål för till-
spektionen får då förelägga en				räcklig tillsyn. Inspektionen får då
ägare till institutet att inrätta ett				förelägga en ägare till institutet att
finansiellt holdingföretag			eller	inrätta ett finansiellt holdingföretag
blandat	finansiellt holdingföretag			eller	ett	blandat	finansiellt
med huvudkontor inom EES och				holdingföretag med			huvudkontor
tillämpa	bestämmelserna	i	denna	inom EES och tillämpa bestäm-
lag på	instituten i den	företags-		melserna i denna lag på instituten i
grupp som leds av detta holding-				den konsoliderade situationen, som
företag.				leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket används.

Krav på ett intermediärt moderföretag inom EES

4 §

En grupp ska etablera ett inter- mediärt moderföretag inom EES, om 1. moderföretaget i gruppen är

etablerat i ett land utanför EES,

2. det i gruppen finns minst två institut inom EES, varav åtmin- stone ett i Sverige, och

3. det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES uppgår till motsvarande minst 40 miljarder euro.

Med det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES av- ses summan av

1.institutens tillgångar enligt en konsoliderad balansräkning eller, om en sådan inte finns, de individu- ella balansräkningarna, och

2.filialernas tillgångar.

5 §

Ett intermediärt moderföretag ska vara ett inom EES

1.godkänt finansiellt holding- företag eller blandat finansiellt holdingföretag, eller

2.auktoriserat kreditinstitut eller, om det inom gruppen inte finns ett sådant institut, ett auktori- serat värdepappersföretag som om- fattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolu- tion av kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,

2004/25/EG, 2005/56/EG,

2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

6 §

En grupp som avses i 4 § får ha ytterligare ett intermediärt moder- företag inom EES, om förutsätt- ningarna i artikel 21b.2 i kapital- täckningsdirektivet är uppfyllda.

Ett sådant intermediärt moder- företag får vara ett värdepappers- företag som avses i 5 § 2.

8 kap.

2 a §

Finansinspektionen ska ingripa mot ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som inte uppfyller sina

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	skyldigheter enligt 1 kap. 7 eller 8 §
	genom att
	1. besluta		att	företaget			vid
	stämman inte får företräda sina
	aktier eller andelar i dotterföretag
	som är institut, eller
	2. förelägga företaget att
	a) inom	en	viss		tid	begränsa
	riskerna i något avseende,
	b) avyttra eller minska sitt inne-
	hav i institut eller andra dotter-
	företag i gruppen,
	c) till sina		aktieägare			överföra
	ägarintressena i dotterföretag som
	är institut,
	d) utse ett företag som tillfälligt
	ansvarar för att säkerställa att
	kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,
	e) begränsa eller helt avstå från
	utdelning	eller		räntebetalningar,
	eller
	f) lämna in en plan som visar hur
	företaget utan dröjsmål ska upp-
	fylla kravet.
	Vid ingripande gäller 1 kap.
	11–13 §§ i tillämpliga delar, om
	1. Finansinspektionen					är	sam-
	ordnande	tillsynsmyndighet					och
	företaget är etablerat i ett annat
	land inom EES, eller
	2. Finansinspektionen					inte	är
	samordnande			tillsynsmyndighet
	och företaget är etablerat i Sverige.
	2 b §
	Om någon som ingår i ledningen
	i ett finansiellt holdingföretag eller
	ett blandat finansiellt holding-
	företag inte uppfyller de krav som
	anges i	3 kap.		5 §,	får	Finans-
	inspektionen besluta				att	personen
	eller personerna inte längre får
	vara styrelseledamot eller verk-
	ställande direktör.
	Finansinspektionen får då utse en
	ersättare.	Ersättarens				uppdrag
	gäller till dess företaget utsett en ny
	styrelseledamot eller verkställande
	direktör.
58

2 c §

Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i 1 kap. 7 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktions- avgift, om

1. företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt någon av 1 kap. 7–9 §§, eller

2. företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i tillsynsförordningen eller 2 kap. 1

eller	2 §	på grupp- eller		under-
gruppsnivå.
Vid	ingripande		gäller	15 kap.
1 b,	1 c	och	8–9 d §§	lagen

(2004:297) om bank- och finansie- ringsrörelse i tillämpliga delar.

Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som med- verkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första stycket 2 får inspek- tionen också besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant före- tag under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

10kap. 1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar tillsynsförordningens bestämmelser om

1.offentliggörande av information och tillsynsrapportering,

2.beräkningen av kapitalbaskravet samt kapitalbasen,

3.stora exponeringar,

4.exponeringar i fastigheter,

5.säkerställda obligationer,

6.likviditetskrav,

7.interna modeller för marknadsrisker,

8.schablonmetoden för marknadsrisker,

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 9. schablonmetoden för kreditrisker,

10.IRK-metoden för kreditrisker,

11.motpartsrisker,

12.värdepapperisering,

13. bruttosoliditet, och	13. bruttosoliditet,
14. konsolidering av de grupp-	14. konsolidering av de grupp-
baserade kraven.	baserade kraven,
	15. omklassificering av position-
	er, och
	16. klassificering av institut.

2 §9

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka krav som enligt 3 kap. 5 § ska ställas på den som ska ingå i led- ningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag,

2.vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall institut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsyns- förordningen,

3.vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,

4. de omständigheter som ska	4. när kapitalbaskraven		i	till-
beaktas vid fastställandet av en	synsförordningen eller	Europa-
lämplig nivå för kapitalbasen i	parlamentets och rådets förordning
samband med en översyn och	(EU) 2017/2402 av den 12 decem-
utvärdering av ett institut,	ber 2017 om ett allmänt ramverk
	för värdepapperisering och om in-
	rättande av ett särskilt ramverk för
	enkel, transparent och standardise-
	rad värdepapperisering	samt		om
	ändring av direktiven 2009/65/EG,
	2009/138/EG och 2011/61/EU och
	förordningarna (EG) nr 1060/2009
	och (EU) nr 648/2012 inte ska
	anses täcka en risk och hur nivån på
	ett särskilt kapitalbaskrav		enligt
	2 kap. för att täcka en sådan risk
	ska fastställas,

5.de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett institut ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fast- ställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt likviditetskrav i sam- band med en översyn och utvärdering av ett institut, och

6.hur uppgifter enligt 6 kap. 11 § ska lämnas.

	1.	Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.
	2.	Ett företag som avses i 1 kap. 7 § får, om det var etablerat den 27 juni
	2019 och har gett in en ansökan om godkännande eller undantag från
60	9 Senaste lydelse 2018:1800.

godkännande till Finansinspektionen senast den 28 juni 2021, fortsätta att driva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt.

3.En grupp som avses i 7 kap. 4 § ska senast den 30 december 2023 etablera ett intermediärt moderföretag inom EES eller, i tillämpliga fall, två intermediära moderföretag inom EES, om det i gruppen den 27 juni 2019 fanns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige, och det totala värdet av gruppens tillgångar inom EES vid den tidpunkten uppgick till motsvarande minst 40 miljarder euro.

Prop. 2020/21:36

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 1 § och 28 kap. 5 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §2

I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknad- en,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kredit- institut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES eta- blerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförord- ningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

2Senaste lydelse 2018:2021.

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kost- nader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhands- bidrag till finansieringsarrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättnings- garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situa- tionen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt

artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Euro-					kapitaltäckningsdirektivet: Euro-
paparlamentets och rådets direktiv					paparlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013					2013/36/EU av den 26 juni 2013
om behörighet att utöva verksam-					om behörighet att utöva verksam-
het i kreditinstitut och om tillsyn av					het i kreditinstitut och om tillsyn av
kreditinstitut	och värdepappers-				kreditinstitut	och	värdepappers-
företag, om ändring av direktiv					företag, om ändring av direktiv
2002/87/EG	och	om	upphävande		2002/87/EG	och om upphävande
av direktiv	2006/48/EG			och	av direktiv	2006/48/EG		och
2006/49/EG,	i	lydelsen		enligt	2006/49/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets		och	rådets
direktiv 2014/59/EU,					direktiv (EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansie- ringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekon- struktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36	c) en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärj-
	ande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse
	eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,
	d) ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare
	enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap.
	lagen om värdepappersmarknaden, eller
	e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt
	6 kap.,
	krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
	2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
	och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring
	av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
	2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
	2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
	rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den
	ursprungliga lydelsen,
	kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,
	sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,
	kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti
	som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,
	kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkor-
	en i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,
	moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsför-
	ordningen,
	moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt
	moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding-
	företag inom EES,
	moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder-
	holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är
	hemmahörande i ett land utanför EES,
	moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett
	moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
	a) annat institut eller ett EES-institut, eller
	b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
	som är etablerat i något land inom EES,
	relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och
	supplementärkapitalinstrument,
	resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land
	utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett
	moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana
	resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och
	förväntat resultat,
	resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i kris-
	hanteringsdirektivet,
	resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
	samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma
	land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
	samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma
	land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,
	samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för
64	att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut

som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller Prop. 2020/21:36 blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapital- täckningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har

tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c)att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller vill- koren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

28kap. 5 §

Riksgäldskontoret		och	Finans-	Riksgäldskontoret	och	Finans-
inspektionen ska		samarbeta och		inspektionen ska, i den utsträckning
utbyta	information	med	varandra,	som följer av Sveriges medlemskap
med motsvarande myndigheter inom				i Europeiska unionen, samarbeta
EES och med Europeiska bank-				och utbyta information med
myndigheten i den utsträckning som				– varandra,
följer	av krishanteringsdirektivet.			– motsvarande myndigheter inom
Riksgäldskontoret ska också lämna				EES, och
regeringen de uppgifter som behövs				– Europeiska bankmyndigheten.
för regeringens verksamhet enligt
denna lag.				Riksgäldskontoret	ska	lämna

				regeringen de uppgifter som behövs

för regeringens verksamhet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.

Prop. 2020/21:36

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för lydelsen enligt lagen (2020:671) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2020:671

Föreslagen lydelse

1kap. 5 §

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappers- bolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.	finansiellt institut: ett företag		7. finansiellt institut: ett finansi-
som	inte är	kreditinstitut, värde-	ellt institut enligt artikel 4.1.26 i
pappersbolag		eller motsvarande	tillsynsförordningen,
utländskt företag och vars huvud-
sakliga verksamhet är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar,

b)driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller

c)driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap.

1 § andra stycket 2–10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §,

8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses

idenna lag,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11. kapitaltäckningsdirektivet:			11. kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets	och	rådets	Europaparlamentets	och	rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni			direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva			2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om			verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut och värde-			tillsyn av kreditinstitut och värde-
pappersföretag, om	ändring av		pappersföretag, om ändring av
direktiv 2002/87/EG och om upp-			direktiv 2002/87/EG och om upp-
hävande av direktiv	2006/48/EG		hävande av direktiv	2006/48/EG
och 2006/49/EG, i lydelsen enligt			och 2006/49/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets	och	rådets	Europaparlamentets	och	rådets
direktiv 2014/59/EU,			direktiv (EU) 2019/878,

12.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

13.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått till- stånd att driva finansieringsrörelse,

14.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- förening,

15.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

16.medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

17.sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

18.startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,

19.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

20.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse,

21.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,

22.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

23.blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

24.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

25.EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värde- pappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

26.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 27. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

28.holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

29.koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

30.koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande för- sämring av den finansiella situationen,

31.krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

32.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES,

33.moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

34.samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som an- svarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

35.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

36.utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37.återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller åter- ställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

3 Ärendet och dess beredningProp. 2020/21:36

Det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning finns i Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om
tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av
förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen) och Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om be-
hörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kredit-
institut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och
om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapital-
täckningsdirektivet).
Det unionsrättsliga regelverket om krishantering finns i Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande
av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepap-
persföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG,
2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU
samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och
(EU) nr 648/2012 (krishanteringsdirektivet).
I maj 2019 antogs bl.a. en ny förordning och två nya direktiv, Europa-
parlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om
ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad,
stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade
skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter,
exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar,
rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av
förordning (EU) nr 648/2012, se bilaga 1, Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv
2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag,
blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och
tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder och rättelse till
direktivet, se bilaga 2, och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad
gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och
rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG. En rättelse av
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 publicerades i
Europeiska unionens officiella tidning den 3 juli 2020, se bilaga 3.
Regeringen gav den 20 december 2018 en särskild utredare i uppdrag
bl.a. att lämna de författningsförslag som krävs för att anpassa svensk rätt
till ändringarna i tillsynsförordningen och genomföra ändringarna i
kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet i svensk rätt (dir.
2018:116). Utredningen antog namnet Utredningen om EU:s bankpaket
om riskreducerande åtgärder.
Utredningen har redovisat sitt uppdrag i betänkandet EU:s bankpaket
om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60). I det lämnas de författnings-
förslag som krävs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i tillsyns-
förordningen och genomföra ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet och
krishanteringsdirektivet i svensk rätt.
En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i
bilagorna 4 och 5.	69
	69

Prop. 2020/21:36 Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webb- plats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/04231).

I propositionen behandlas utredningens förslag när det gäller regelverket om kapitaltäckning. Utredningens förslag när det gäller regelverket om krishantering bereds vidare inom Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 september 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4 Regelverket om kapitaltäckning i huvuddrag

4.1 Bakgrund

	Den globala finanskrisen under 2008–2009 visade att det förelåg brister i
	regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut, dvs. företag som driver
	bank- eller finansieringsrörelse, och värdepappersbolag, dvs. företag som
	driver värdepappersrörelse. Förutom att instituten hade för lite kapital av
	tillräckligt god kvalitet hade många av dem otillräckliga likviditets-
	buffertar. Dessutom fanns det hos enskilda institut tydliga obalanser
	mellan skulders och tillgångars löptider, där kortfristiga skulder i alltför
	stor utsträckning finansierade långsiktiga och illikvida tillgångar. Det
	resulterade i att även välkapitaliserade institut fick likviditetsproblem när
	viktiga finansieringskällor föll bort. Framväxten av stora gränsöver-
	skridande koncerner och affärsförbindelserna mellan institut innebar också
	att krisen fick stora spridningseffekter globalt.
	Under 2008 påbörjades ett arbete på global nivå med att se över det
	internationella ramverket om kapitaltäckning och i december 2010 kom
	den s.k. Baselkommittén med ett förslag till ett nytt ramverk om kapital-
	täckning, den s.k. Basel 3-överenskommelsen. Det övergripande syftet
	med överenskommelsen var att stärka institutens förmåga att stå emot
	förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Det nya
	ramverket innebar såväl en höjning av kapitalbasen och skärpta krav på
	vilken sorts kapital som får räknas in i institutens kapitalbas. Inom
	Europeiska unionen (EU) har stora delar av Basel 3-överenskommelsen
	genomförts genom tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.
	Ändringarna av regelverket om kapitaltäckning efter finanskrisen ledde
	till att institut inom EU överlag är bättre kapitaliserade än före krisen.
	Samtidigt har dessa åtgärder inte ansetts tillräckliga för att hantera alla de
	risker som identifierades under krisen. Baselkommittén har därför tagit
	fram ett antal kompletterande standarder.
	Även på EU-nivå har betydelsen av att minska riskerna i banksektorn
70	lyfts fram. Europeiska rådet enades den 17 juni 2016 om en färdplan för
70

det vidare arbetet med att fullborda EU:s bankunion. I färdplanen anges Prop. 2020/21:36 prioriteringar och delmål för de kommande åren och en ett av huvud-

områdena gäller just att dela och minska riskerna i banksektorn.

Under våren 2019 antog Europaparlamentet och rådet ändringar i rätts- akterna på området, det s.k. bankpaketet.

Genom ändringarna genomförs på EU-nivå bl.a. de kompletterande standarder som Baselkommittén har tagit fram. Ett annat syfte med ändringarna är att göra regelverket om kapitaltäckning mer proportion- erligt och bättre anpassat till institutens storlek och komplexitet. I syfte att skapa en jämnare spelplan för institut inom EU har regelverket också förtydligats i de delar de varit föremål för olika tolkningar.

4.2Den rättsliga regleringen

Tillsynsförordningen innehåller krav på kapitaltäckning för vissa risker (s.k. pelare 1-krav), stora exponeringar, offentliggörande av information, bruttosoliditet och likviditet.

Förordningen är direkt tillämplig i svensk rätt och har i svensk rätt kompletterats av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag (tillsynslagen).

Kapitaltäckningsdirektivet innehåller bl.a. regler om auktorisation, gränsöverskridande verksamhet, krav på kapital och organisation, tillsyn och ingripanden.

Den allmänna näringsrättsliga regleringen för banker och kredit- marknadsföretag (kreditinstitut) finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, förkortad LBF. I den lagen finns bestämmelser som i svensk rätt genomför bl.a. kapitaltäckningsdirektivets regler om auktori- sation, gränsöverskridande verksamhet, organisation, tillsyn och ingripan- den. För värdepappersbolag finns motsvarande bestämmelser lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, förkortad LVM.

I tillsynslagen finns bestämmelser som i svensk rätt genomför kapital- täckningsdirektivets regler om särskilda kapitalbaskrav utöver pelare 1- kraven (s.k. pelare 2-krav). I lagen (2014:966) om kapitalbuffertar (buffertlagen) finns bestämmelser som i svensk rätt genomför direktivets regler om olika kapitalbuffertar utöver pelare 1-kraven och pelare 2- kraven.

Finansinspektionen har ansvaret för tillstånd, tillsyn och regelgivning på finansmarknadsområdet. Det innebär att inspektionen är behörig myndig- het vid tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.

I avsnitt 5 lämnas de lagförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i tillsynsförordningen och i avsnitten 6–14 lämnas de lag- förslag som krävs för i svensk rätt att genomföra ändringarna i kapital- täckningsdirektivet.

Prop. 2020/21:36 5	Kompletteringar av tillsynsförordningen
5.1	Ansvarig myndighet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska vara ansvarig myndighet också enligt artiklarna 124 och 164 i tillsynsförordningen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Vissa bestämmelser i tillsynsförord- ningen har karaktären av s.k. verktyg för makrotillsyn, dvs. åtgärder som syftar till att motverka makrotillsyns- och systemrisker i det finansiella systemet. För tillämpningen av reglerna om vissa särskilda makrotillsyns- åtgärder på medlemsstatsnivå ska en ansvarig myndighet utses (artikel 458). Enligt nya bestämmelser i förordningen ska en ansvarig myndighet utses också vid tillämpningen av reglerna om exponeringar som har säkerhet i form av panträtt i fast egendom (artiklarna 124.1a och 164.5).

Finansinspektionen – som ansvarar för tillstånd, tillsyn och regelgivning på finansmarknadsområdet – har utsetts till ansvarig myndighet för reglerna om särskilda makrotillsynsåtgärder i tillsynsförordningen (1 kap. 6 § tillsynslagen) och för kapitaltäckningsdirektivets verktyg för att mot- verka makrotillsyns- och systemrisker (buffertlagen).

Finansinspektionen har också fått ett uppdrag att motverka obalanser på kreditmarknaden, som har karaktären av verktyg för makrotillsyn (1 § för- ordningen [2009:93] med instruktion för Finansinspektionen). Som ett led i det har Finansinspektionen ansvar för verktyg för makrotillsyn i rörelse- lagstiftningen, framför allt amorteringskravet (6 kap. 3 b och 3 c §§ LBF). Mot den bakgrunden bör Finansinspektionen också utses som ansvarig myndighet vid tillämpningen av de nya bestämmelserna i tillsyns- förordningen.

5.2Omklassificering av positioner och klassificering av institut

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

–omklassificering av positioner, och

–klassificering av institut.

Regeringens bedömning: Nuvarande bemyndiganden omfattar t.ex. offentliggörande av information och tillsynsrapportering, stora expone- ringar och marknadsrisker.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med rege- ringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Kommuninvest i Sverige AB anser att det är

oklart vad som gäller i fråga om de nya reglerna om offentliga utvecklings- Prop. 2020/21:36 kreditinstitut i tillsynsförordningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Europeiska bank- myndigheten (Eba) har rätt att utfärda riktlinjer och rekommendationer. Riktlinjer och rekommendationer är inte rättsligt bindande men nationella tillsynsmyndigheter och de institut som omfattas ska ”med alla tillgängliga medel söka följa dessa” (artikel 16.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet). Myndigheter, och i vissa fall institut, kommer att vara skyldiga att bekräfta efterlevnaden eller förklara varför riktlinjer eller rekommendationer inte följs.

Enligt nya regler i tillsynsförordningen ska Eba utfärda riktlinjer om omklassificering av positioner (artikel 104a), marknadsrisker (artikel 325bh), rapporteringskrav för stora exponeringar (artikel 394), överens- stämmelse med kraven på stora exponeringar (artikel 396), substitutions- metoden för stora exponeringar (artikel 403) och offentliggörande av information och tillsynsrapportering (artikel 432). Slutligen ska medlems- stater få sänka tröskelvärdet vid tillämpningen av definitionen av litet och icke-komplext institut (artikel 4.1.145).

Finansinspektionen får enligt svensk rätt meddela föreskrifter för att omhänderta Ebas riktlinjer vid tillämpningen av tillsynsförordningen och för att utnyttja olika nationella handlingsalternativ som förordningen ger utrymme för (10 kap. 1 § tillsynslagen och 16 § förordningen [2014:993] om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). De nuvarande bemyndigandena omfattar t.ex. offentliggörande av information och tillsynsrapportering, stora exponeringar och marknadsrisker. Bemyndigandena omfattar emellertid inte omklassificering av positioner (artikel 104a) och sänkning av tröskelvärdet vid tillämpningen av definitionen av litet och icke- komplext institut (artikel 4.1.145).

Finansinspektionen bör få meddela föreskrifter också i dessa frågor. Kommuninvest Sverige AB anser att det är oklart vad som gäller i fråga

om de nya reglerna om offentliga utvecklingskreditinstitut i tillsynsförord- ningen (artikel 429a.2). Dessa nya regler innebär att sådana institut om- fattas av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivets regler utom när det gäller bestämmelserna om bruttosoliditet i förordningen.

6	Allmänna bestämmelser om rörelsen
6.1	Ansökan om tillstånd

Regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om
att en ansökan om tillstånd ska innehålla information om vilka moder-
företag, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holding-
företag som ingår i gruppen samt en beskrivning av styrformer, pro-
cesser och metoder bör genomföras i förskrifter på lägre nivå än lag.
Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäckningsdirektivets krav på att
behöriga myndigheter ska avslå ett kreditinstituts ansökan om tillstånd
om institutets styrformer, processer och metoder inte på ett tillfreds-		73

Prop. 2020/21:36 ställande sätt gör det möjligt för institutet att hantera risker på ett sunt och ändamålsenligt sätt.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att det tillsammans med varje ansökan om auktorisation ska ges in en verksamhetsplan i vilken den tilltänkta verksamhetsinriktningen anges och institutets organisationsstruktur beskrivs (artikel 10).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska verksamhetsplanen innehålla uppgifter om moderföretag, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom gruppen. Tillsammans med en ansökan ska det också ges in en beskrivning av institutets styrformer, pro- cesser och metoder (artikel 10.1). En behörig myndighet ska kunna vägra auktorisation, om den bedömer att styrformer, processer och metoderna inte på ett tillfredsställande sätt gör det möjligt för institutet att hantera risker på ett sunt och ändamålsenligt sätt (artikel 10.2).

Bestämmelser om vad en ansökan om auktorisation ska innehålla finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (3 kap. 1 § förordningen [2004:329] om bank- och finansieringsrörelse, förkortad FBF). Tillsammans med en ansökan ska det bl.a. ges in en verksamhetsplan. Finansinspektionen får meddela föreskrifter om innehållet i en sådan plan (3 kap. 2 § och 5 kap.

2§ FBF). I Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:50) om ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse finns bestämmelser om innehållet i en verksamhetsplan (2 kap.), bl.a. i fråga om ägar- förhållanden, organisation och styrningsformer. Det är lämpligt att över- väga om ändringarna i dessa regler i direktivet medför behov av ytterligare föreskrifter på området.

De grundläggande förutsättningarna för tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse, bl.a. att tillstånd förutsätter att det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna i de författningar som reglerar verksamheten (3 kap. 2 §). Det innebär att Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd, om det t.ex. finns skäl att anta att institutet inte kommer att uppfylla det allmänna kravet på riskhantering (6 kap. 2 § LBF). Svensk rätt uppfyller därför redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

6.2 Prövning av ägares lämplighet

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital- täckningsdirektivets krav på att prövning av ägares lämplighet inte längre ska tillämpas på medlemmar i den verkställande ledningen.

	Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända
74	mot den.
74

Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns Prop. 2020/21:36 regler om förutsättningarna för vissa förvärv av institut, bl.a. prövning av

den nya ägarens lämplighet. Prövningen gäller medlemmar i lednings- organet och medlemmar i den verkställande ledningen (artikel 23.1 b).

Enligt den ändring som har gjorts i reglerna i direktivet ska prövningen inte längre omfatta medlemmar i den verkställande ledningen.

Reglerna om prövning av ägares lämplighet har i svensk rätt genomförts i en bestämmelse i lagen om bank- och finansieringsrörelse (14 kap. 2 § andra stycket). Enligt den bestämmelsen tar prövningen sikte på styrelsen och den verkställande direktören (eller ersättare för dem).

Ett instituts ledning består av styrelsen och den verkställande direktören. Vid genomförandet i svensk rätt av kapitaltäckningsdirektivet har förut- satts att det unionsrättsliga uttrycket ledningsorgan omfattar styrelsen och den verkställande direktören i ett institut, inte minst sett mot bakgrund av att medlemsstaterna har olika associationsrättsliga traditioner (prop. 2013/14:228 s. 166 f.). Enligt regeringens mening ger direktivet i dess nya lydelse inte anledning att ompröva det ställningstagandet.

Sammanfattningsvis uppfyller svensk rätt redan kapitaltäcknings- direktivets krav i dessa delar.

6.3	Inlåningsverksamhet

Regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets krav på att
medlemsstaterna ska underrätta Europeiska kommissionen och
Europeiska bankmyndigheten om nationell lagstiftning om inlånings-
verksamhet bör tillgodoses genom en underrättelse i samband med
anmälan av genomförandet av ändringarna i direktivet.
Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäckningsdirektivets krav på för-
bud för medlemsstaterna att undanta kreditinstitut från tillämpningen av
direktivet eller tillsynsförordningen.

Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens
bedömning. Enligt utredningens bedömning bör kapitaltäcknings-
direktivets krav på att medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och
Eba om nationell lagstiftning om inlåningsverksamhet genomföras i före-
skrifter på lägre nivå än lag.
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända
mot den.
Skäl för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns
regler om förutsättningarna för att inlåningsverksamhet ska kunna drivas
vid sidan av tillståndspliktig bank- eller finansieringsrörelse (artikel 9).
Enligt nya regler som har införts i direktivet ska medlemsstaterna under-
rätta kommissionen och Eba om sådan lagstiftning (artikel 9.3). Utred-
ningen gör bedömningen att de reglerna bör genomföras i föreskrifter på
lägre nivå än lag. Regeringen anser att det inte är något som bör regleras i
föreskrifter utan att sådana underrättelser kan lämnas i samband med
anmälan av genomförandet av ändringarna i direktivet.
I kapitaltäckningsdirektivet har det också införts nya regler som innebär
att medlemsstaterna inte får undanta kreditinstitut från tillämpnings-
området för direktivet eller tillsynsförordningen (artikel 9.4). I svensk rätt		75

Prop. 2020/21:36 finns det inte några sådana bestämmelser och svensk rätt uppfyller därmed redan direktivets krav i dessa delar.

6.4Förteckning över jävskrediter

Regeringens förslag: Förteckningen över jävskrediter ska också om- fatta uppgifter om kredit som lämnats till

–en styrelseledamots eller den verkställande direktörens barn eller förälder,

–en juridisk person i vilken en styrelseledamot eller den verkställande direktören eller dennes make, sambo, barn eller förälder har ett kvalificerat innehav eller är styrelseledamot eller verkställande direktör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få med- dela föreskrifter om tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i lagen om värdepappersmarknaden.

	Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.
	Enligt utredningens förslag ska styrelsen få föra en förteckning över när-
	stående i syfte att kunna föra förteckningen över jävskrediter. Utredningen
	föreslår inte någon ändring av bemyndigandet om jävskrediter.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det. Svenska Bankföreningen och Näringslivets
	Regelnämnd anser att det bör vara institutet och inte styrelsen som ska föra
	förteckningen över de nya uppgifterna.
	Skälen för regeringens förslag: I kapitaltäckningsdirektivet finns nya
	regler om att medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifter om lån till
	medlemmar i ledningsorganet och till deras närstående parter dokumen-
	teras korrekt och på begäran görs tillgängliga för de behöriga myndig-
	heterna. Med närstående part avses a) make, registrerad partner i enlighet
	med nationell rätt, barn eller förälder till en medlem i ledningsorganet och
	b) kommersiell enhet i vilken en medlem i ledningsorganet eller dennes
	nära familjemedlem har ett kvalificerat innehav på minst 10 procent av
	kapitalet eller rösträtterna i den enheten, eller i vilken dessa personer kan
	utöva ett betydande inflytande, eller i vilken dessa personer innehar ledan-
	de befattningar eller är medlemmar i ledningsorganet (artikel 88.1).
	I svensk rätt finns redan bestämmelser om lån som har lämnats till per-
	soner inom en viss jävskrets, s.k. jävskrediter (8 kap. 5 och 6 §§ LBF och
	9 kap. 45 § LVM). De innebär att ett institut inte får ingå avtal om tjänster
	på andra villkor än sådana som institutet normalt tillämpar eller ingå andra
	avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån
	för 1) en styrelseledamot, 2) en person i ledande ställning som ensam eller
	i förening med någon annan får avgöra kreditärenden som annars ska
	avgöras av styrelsen, 3) en anställd som har en ledande ställning inom
	institutet, 4) någon annan aktie- eller andelsägare än staten med ett innehav
	som motsvarar minst tre procent av hela kapitalet, 5) den som är make eller
	sambo till någon som avses i 1–4 eller 6) en juridisk person i vilken någon
	som avses i 1–5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av
76	delägare eller medlem.
76

Uppgifter om kredit till personer som ingår i jävskretsen ska tas in i en förteckning som styrelsen ansvarar för.

Finansinspektionen får meddela föreskrifter på området (16 kap. 1 § LBF och 5 kap. 2 § FBF och 9 kap. 50 § LVM och 6 kap. 1 § förordningen [2007:572] om värdepappersmarknaden, förkortad FVM).

Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter och all- männa råd (FFFS 2018:16) om hantering av kreditrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag. Enligt dessa avses med en person eller anställd som har en ledande ställning t.ex. den verkställande direktören och med ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem avses både direkt och indirekt ägande i en juridisk person (8 kap. 2 och 3 §§). Ett företag ska ha särskilda processer och metoder för att identifiera, hantera, internt rapportera och kontrollera krediter till en jävskrets. Före- tagets processer och metoder ska göra det möjligt att sammanställa före- tagets krediter till jävskretsen, för såväl enskilda kredittagare som för jävs- kretsen i dess helhet. Ett företags kreditprocess ska vara organiserad så att ingen person deltar i hanteringen av ett ärende som gäller en närstående, en närståendes företag eller i andra fall när det kan finnas risk för jäv (8 kap. 4 §). Förteckningen ska ge en god bild av företagets krediter till en jävskrets och åtminstone innehålla följande uppgifter: 1) namn, befattning, make/maka/sambo, delägare/medlem, personnummer/organisations- nummer för kredittagare, 2) produkttyp, limit, exponering, räntesats, amorteringsplan, säkerheter, belåningsvärde för säkerheter, löptid, och 3) datum för det senaste kreditbeslutet (8 kap. 5 §).

Behandlingen av personuppgifter inom ramen för förteckningen ska stå i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävandet av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), i det följande benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Kapitaltäckningsdirektivet ställer krav på att krediter som lämnas till personer som ingår i ledningsorganet – dvs. styrelseledamot eller verk- ställande direktör – och vissa närstående till en sådan person ska tas upp i en förteckning. Till skillnad från i svensk rätt ställs emellertid inga krav på villkoren för dessa krediter.

I svensk rätt ingår en styrelseledamots eller verkställande direktörs make eller sambo i jävskretsen men inte barn eller förälder (8 kap. 5 § 1, 5 och 6 LBF och 9 kap. 45 § andra stycket 1, 5 och 6 LVM). För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör krediter till styrelseledamots eller verk- ställande direktörs barn eller förälder tas upp i förteckningen.

Juridiska personer som styrelseledamot eller verkställande direktör har ett väsentligt inflytande över ingår enligt svensk rätt i jävskretsen. Med väsentligt inflytande avses ett aktie- eller andelsinnehav som överstiger hälften av kapitalet eller rösterna (se t.ex. SOU 1984:27 s. 191). För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör också krediter till en juridisk person i vilken en styrelseledamot eller verkställande direktör eller dennes make, sambo, barn eller förälder har ett kvalificerat innehav eller är styrelseledamot eller verkställande direktör tas upp i förteckningen.

Svenska Bankföreningen och Näringslivets Regelnämnd anser att insti- tutet och inte styrelsen ska ansvara för förteckningen över de nya upp-

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 gifterna. Enligt regeringens uppfattning saknas emellertid skäl att frångå nuvarande ordning, som innebär att det är styrelsen som ansvarar för för- teckningen.

Institut är skyldiga att lämna Finansinspektionen de upplysningar som inspektionen begär vid tillsynen (13 kap. 3 § LBF och 23 kap. 2 § LVM). Svensk rätt uppfyller därmed redan direktivets krav i motsvarande delar.

Utredningen föreslår att styrelsen ska få föra en förteckning över alla närstående som ingår i jävskretsen i syfte att kunna föra förteckningen över jävskrediter. Av utredningens förslag framgår inte vilka uppgifter som förteckningen ska innehålla eller hur uppgifterna ska tas in, hur förteck- ningen kommer att underlätta för ett institut att föra förteckningen över jävskrediter i förhållande till i dag, en bedömning av om syftet med för- teckningen står i proportion till det intrång i den personliga integriteten som den kan innebära eller en närmare redogörelse för hur förteckningen förhåller sig till bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning. Regeringen anser sammanfattningsvis att det inte har framkommit tillräckliga skäl för att styrelsen ska få en sådan möjlighet.

Den 1 augusti 2018 utökades bemyndigandet i fråga om jävskrediter i lagen om bank- och finansieringsrörelse (16 kap. 1 § och prop. 2017/18:137 avsnitt 5.3). På grund av ett förbiseende gjordes inte mot- svarande ändring i lagen om värdepappersmarknaden (9 kap. 50 §). Bemyndigandet i lagen om värdepappersmarknaden bör därför anpassas till bemyndigandet i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

6.5Riskhantering

Regeringens förslag: I samband med översyn och utvärdering av ett institut ska Finansinspektionen, vid tillämpning av artikel 84 i kapital- täckningsdirektivet, få bestämma att ett kreditinstitut ska använda schablonmetoden i stället för

–interna system, eller

–den förenklade schablonmetoden.

Regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om riskhantering bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I kapitaltäcknings- direktivet finns regler om styrformer, processer och rutiner i institut, t.ex. i fråga om ett instituts hantering av risker av olika slag (artiklarna 74–96).

Direktivets regler om ränterisker innebär att behöriga myndigheter ska se till att instituten inför system för identifiering, värdering och hantering av risker från potentiella ändringar av räntesatser som påverkar institutets verksamhet utanför handelslagret (artikel 84). Enligt nya regler som har införts i direktivet ska behöriga myndigheter säkerställa att instituten

78genomför

–interna system och använder en schablonmetod eller en förenklad schablonmetod för att identifiera, utvärdera, hantera och reducera risker från potentiella ränteförändringar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret (artikel 84.1), och

–system för att bedöma och övervaka risker från potentiella förändringar i kreditspreadar som påverkar både det ekonomiska värdet på eget kapital och nettoränteintäkter från institutets verksamhet utanför handelslagret (artikel 84.2).

En behörig myndighet får kräva att ett institut använder schablonmetoden när de interna system som genomförts av det institutet för att utvärdera de risker som avses ovan inte är tillfredsställande (artikel 84.3). En behörig myndighet får slutligen kräva att ett litet och icke-komplext institut (enligt definitionen i artikel 4.1.145 i tillsynsförordningen) använder schablon- metoden om den anser att den förenklade schablonmetoden inte är lämplig för att fånga upp ränterisker som följer av institutets verksamhet utanför handelslagret (artikel 84.4). Avsikten är att direktivet ska kompletteras med att kommissionen antar tekniska standarder för tillsyn som specifi- cerar den schablonmetod som instituten får använda för att utvärdera de risker som avses, inbegripet en förenklad schablonmetod för små och icke- komplexa institut (artikel 84.5). Eba ska dessutom utfärda riktlinjer på området (artikel 84.6).

Kapitaltäckningsdirektivets regler om operativa risker innebär i korthet att behöriga myndigheter ska se till att instituten tillämpar riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera exponeringen för operativa risker Enligt de nya reglerna i direktivet ska riktlinjer och processer också om- fatta risker som följer av s.k. utkontraktering (artikel 85.1).

Bestämmelser om riskhantering finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (6 kap. 2 § LBF och 8 kap. 4 § LVM). Enligt gällande rätt ska ett institut identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret är en sådan risk. Institut ska även se till att ha en tillfredsställande intern kontroll. Vidare ska institut särskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och andra risker samman- tagna inte medför att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta ska institutet ha metoder som gör det möjligt att fort- löpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och för- delning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Metoderna ska utvärderas för att säkerställa att de är heltäckande. Bestämmelserna ska tillämpas i propor- tion till arten och omfattningen av institutens verksamheter och komplexi- tetsgrad (6 kap. 4 a § LBF och 8 kap. 6 § LVM). Styrelsen i ett institut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den om- fattning som behövs för att uppfylla kraven och för att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska utvärderas och ses över regelbundet (6 kap. 5 § LBF och 8 kap. 9 § LVM).

Finansinspektionen får meddela föreskrifter på området (16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF och 8 kap. 35 § LVM och 6 kap. 1 § FVM). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:4) om hantering av operativa risker.

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet som gäller ett instituts interna riktlinjer och instruktioner (artiklarna 83.2, 84.1 och 85.1) genomförs i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Enligt de nya reglerna i direktivet ska emellertid Finansinspektionen i egenskap av behörig myndighet få bestämma dels att institut ska använda en schablonmetod i stället för interna system i vissa fall (artikel 85.3), dels att små och icke-komplexa institut ska använda schablonmetoden i stället för den förenklade schablonmetoden (artikel 84.4). Det sker inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen (se avsnitt 10.1). Enligt regeringens mening är frågan om ändring av metod av sådan karaktär att den bör regleras i föreskrifter på lagnivå. Det bör därför anges i lag att Finansinspektionen vid tillämpning av artikel 84 i kapitaltäcknings- direktivet ska få bestämma att ett institut ska använda schablonmetoden i stället för interna system eller den förenklade schablonmetoden i de fall som avses i direktivet.

6.6Regler om ersättningar

Regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om ersättningar bör genomföras i förskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om styrformer, processer och rutiner i institut, t.ex. i fråga om ett instituts ersättningar (artiklarna 74–96). De nya regler som har införts i direktivet innebär att ersättningspolicy och ersättningspraxis ska vara könsneutral och ökar utrymmet för proportionalitet i fråga om ersättnings- policy och rörliga ersättningar (artiklarna 3.1.65, 74, 75, 92 och 94).

Reglerna om ersättning i kapitaltäckningsdirektivet har i svensk rätt i huvudsak genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag, eftersom reglerna kan behöva anpassas till olika rättsliga och faktiska förhållanden (16 kap. 1 § LBF och 5 kap. 2 § FBF och 8 kap. 35 § LVM och 6 kap. 1 § FVM). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut och värdepappersbolag. Det är bara frågor av mer principiell natur som regleras på lagnivå (6 kap. 2, 4 a och 5 §§ LBF och 8 kap. 4, 8 f och 9 §§ LVM). De nya reglerna i direktivet gäller frågor som i svensk rätt regleras i Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem i institut och bör därför genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

7 Ett nytt krav på godkännande av Prop. 2020/21:36

finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

7.1Behovet av nya regler

Institut står under tillsyn på individuell nivå. Om det i samma bolags- struktur som institutet finns andra institut eller finansiella företag ska de företagen stå under tillsyn på grupp- eller undergruppsnivå. Kraven ska alltså tillämpas på de finansiella företagen som om de vore ett enda institut (den konsoliderade situationen).

Utgångspunkten har varit att det är institutet i den konsoliderade situa- tionen som ansvarar för att kraven i regelverket om kapitaltäckning upp- fylls på gruppnivå. Vissa konsoliderade situationer har emellertid en struk- tur som innebär att moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och inte ett institut. I så fall tillämpas kraven i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet på grundval av holdingföretagets konsoliderade situation. Ett institut som kontrolleras av ett holdingföretag kan i egenskap av dotterföretag emellertid inte alltid på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att kraven uppfylls på grupp- eller undergruppsnivå. För att åtgärda detta har tillämpningsområdet för tillsynsbefogenheterna i kapitaltäckningsdirektivet utvidgats till att också omfatta vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holding- företag. För att vissa holdingföretag också ska vara direkt ansvariga för att kraven uppfylls på grupp- eller undergruppsnivå har det i direktivet införts ett krav på godkännande.

7.2Ett nytt förfarande

Regeringens förslag: Ett förfarande för godkännande i fråga om finan- siella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska in- föras i tillsynslagen. Ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande ska göras av svenska finansiella moderholding- företag, svenska blandade finansiella moderholdingföretag och andra svenska finansiella holdingföretag eller svenska blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att följa tillsynsförordningen, tillsyns- lagen eller buffertlagen på undergruppsnivå. Motsvarande utländska finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska vara skyldiga att hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande, om inspektionen är den myndig- het som ansvarar för tillsynen på gruppnivå.

Regeringens bedömning: Bestämmelser om vilka uppgifter som ett holdingföretag ska förse Finansinspektionen med i samband med en ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande bör införas genom föreskrifter på lägre nivå än lag.

Prop. 2020/21:36 Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska finansiella moderholding- företag och blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat ansöka om godkännande. Andra finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande om de är skyldiga att följa tillsynsförordningen eller kapitaltäckningsdirektivet på under- gruppsnivå (artikel 21a.1 i direktivet).

Holdingföretagen ska förse den samordnande tillsynsmyndigheten och, i förekommande fall, den behöriga myndigheten i det land där holding- företaget är etablerat med de uppgifter som behövs för att kunna pröva en ansökan (artikel 21a.2 första stycket).

Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att bank- och finansie- ringsrörelse respektive värdepappersrörelse bara får drivas efter tillstånd (2 kap. LBF och 2 kap. LVM). Krav på ett förfarande enligt vilket vissa finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande finns emellertid inte. Det bör därför införas en sådan skyldighet i svensk rätt. Ett godkännande innebär inte i sig ett tillstånd för finansiella holdingföretag eller blandade finansiella företag att bedriva verksamhet. Innebörden med förfarandet är i stället att fånga in de företag som kan vara skyldiga att säkerställa att kraven på gruppnivå tillämpas.

I tillsynslagen finns bestämmelser som genomför kapitaltäcknings- direktivet, bl.a. gruppbaserade krav som ställer upp viss specifik reglering för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag samt hur vissa av kraven ska tillämpas på undergruppsnivå. Bestämmelser som motsvarar direktivets krav på vilka företag som ska ansöka om god- kännande eller undantag från godkännande (artikel 21a) bör därför lämpligen införas i tillsynslagen. Förfarandet bör i första hand gälla för svenska finansiella moderholdingföretag och svenska blandade finansiella moderholdingföretag samt för andra svenska finansiella holdingföretag eller svenska blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att följa tillsynsförordningen eller nationell rätt som genomför kapitaltäcknings- direktivet på undergruppsnivå. Eftersom Finansinspektionen i vissa fall ska pröva en ansökan av motsvarande holdingföretag hemmahörande utanför Sverige men inom EES, bör förfarandet även gälla för dessa.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om vilka uppgifter som holding- företaget ska förse Finansinspektionen med (artikel 21a.2) bör genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd av befintligt bemyn- digande (19 § 1 förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

7.3Förutsättningar för godkännande

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om

1.arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsyns- förordningen, tillsynslagen och buffertlagen kan uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå,

2.organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att insti- tuten inom gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och undergruppsnivå,

3.den som ska ingå i ledningen för holdingföretaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även

iövrigt är lämplig för uppgiften, och

4.när holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som dotter- företag

–information lämnas om större ägare i institutet,

–den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav

iinstitutet eller bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institut, och

–institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Riksgäldskontoret anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till regelverket om krishantering i fråga om tillämp- ningen av broinstitutsverktyget i resolution.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska få ett godkännande (artikel 21a.3).

Ett godkännande förutsätter att de interna arrangemangen och fördel- ningen av arbetsuppgifter inom gruppen är lämpliga för att uppfylla tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet på grupp- eller under- gruppsnivå. Med detta avses i synnerhet att de interna arrangemangen och fördelningen av arbetsuppgifterna ska vara ändamålsenliga för att 1) sam- ordna alla dotterbolag till det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretagets, inbegripet när så krävs genom en lämplig fördelning av arbetsuppgifter mellan dotterinstituten, 2) före- bygga eller hantera konflikter inom gruppen, och 3) genomföra de policyer på gruppnivå som det finansiella moderholdingföretaget eller blandade finansiella moderholdingföretaget har fastställt för hela gruppen (artikel 21a.3 a).

Den andra förutsättningen för godkännande är att organisations- strukturen för den grupp som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget ingår i inte motverkar eller hindrar på något annat sätt en ändamålsenlig tillsyn över dotterinstituten eller moderinstituten när det gäller de skyldigheter de omfattas av på enskild nivå, gruppnivå och, i förekommande fall, undergruppsnivå (artikel 21a.3 b). Vid bedömningen av detta kriterium ska särskild hänsyn tas till

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 det finansiella holdingföretagets eller blandade finansiella holding- företagets ställning inom en grupp med flera nivåer, aktieägarstrukturen och den roll som det finansiella holdingföretaget eller det blandade finan- siella holdingföretaget har inom gruppen.

För det tredje förutsätts att vissa av de kriterier som ska vara uppfyllda för att ett kreditinstitut ska beviljas auktorisation att inleda verksamheten också uppfylls av det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget (artikel 21a.3 c). Kriterierna som avses är att viss information ska ha lämnats om ägare eller medlemmar, att den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav ska bedömas lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen och att företagets nära förbindelser med andra inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget innan dess att auktorisation har beviljats (artikel 14). Vidare ska den som ska ingå i ledningen för ett företag ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt är lämplig för uppgiften (artikel 21).

Dessa krav bör, i likhet med kraven för att få tillstånd att driva bank-, finansierings- och värdepappersrörelse, framgå av lag.

Riksgäldskontoret anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till regelverket om krishantering i fråga om tillämpningen av broinstituts- verktyget i resolution.

Bestämmelser om broinstitutsverktyget finns i 18 kap. lagen (2015:1016) om resolution, förkortad LOR. Vid tillämpning av broinsti- tutsverktyget i resolution får Finansinspektionen ge ett broinstitut tillstånd att bedriva bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse utan att bro- institutet uppfyller de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet (18 kap. 13 § LOR), som genomför artikel 41.1 andra stycket i krishante- ringsdirektivet). I krishanteringsdirektivet finns inga motsvarande regler i fråga om godkännande av finansiella holdingföretag eller blandande finansiella holdingbolag.

7.4Undantag från kravet på godkännande

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på godkännande, om

1. den huvudsakliga verksamheten är att

–förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller

–förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt

holdingföretag,

2.holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsenheter,

3.ett dotterföretag som är ett kreditinstitut ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls,

4.holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och

5.det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Kommuninvest Sverige AB anser att räck- vidden av villkoret att holdingföretaget inte får medverka till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut är oklar.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet får ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag under vissa förutsättningar meddelas undantag från kravet på godkännande (artikel 21a.4).

Ett undantag förutsätter att fem villkor är uppfyllda.

1.Det finansiella holdingföretagets huvudsakliga verksamhet är att för- värva innehav i dotterföretag eller, då det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag, dess huvudsakliga verksamhet när det gäller institut eller finansiella institut är att förvärva innehav i dotterföretag (artikel 21a.4 a).

2.Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holding- företaget har inte utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper i enlighet med den resolutionsstrategi som fast- ställts av den berörda resolutionsmyndigheten enligt krishanterings- direktivet (artikel 21a.4 b).

3.Ett dotterkreditinstitut ska ha utsetts till ansvarigt för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå och ha tilldelats alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att fullgöra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt (artikel 21a.4 c).

4.Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holding- företaget ska inte vara delaktigt i att fatta förvaltningsbeslut eller operativa eller finansiella beslut som påverkar gruppen eller de dotter- företag i gruppen som är institut eller finansiella institut (artikel 21a.4 d).

5.Det ska inte finnas något som hindrar en ändamålsenlig tillsyn över gruppen på gruppnivå (artikel 21a.4 e).

Finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är undantagna från godkännande ska dock inte vara undantagna från avgränsningen av konsolidering enligt kapitaltäckningsdirektivet och tillsynsförordningen (artikel 21a.4 andra stycket i direktivet).

Vidare är holdingföretag som inte längre uppfyller kraven för undantag skyldig att i stället ansöka om godkännande (artikel 21a.7).

Förutsättningarna för ett finansiella holdingföretag eller blandade finan- siella holdingföretag att undantas från kravet på att ansöka om ett god- kännande bör framgå av lag. Detsamma gäller kravet på att holdingföretag ska ansöka om godkännande om det inte längre uppfyller förutsättningarna för undantag.

Kommuninvest Sverige AB anser att räckvidden av det fjärde villkoret är oklar. Regeringen konstaterar att det villkoret gäller påverkan på driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut. Det innebär emellertid ingen begränsning av t.ex. rätten att vid stämman före- träda sina aktier eller andelar i ett dotterföretag (skäl 5 i kapitaltäcknings- direktivet).

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 Vidare får det anses ligga i sakens natur att ett undantag från kravet på godkännande inte i sig innebär att holdingföretaget också undantas från tillämpliga konsolideringsregler för dessa företag i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Någon särskild lagreglering i den delen behövs därför inte.

	7.5	Tidsfrister för att fatta beslut

	Regeringens förslag: Om det samtidigt med en prövning av ett
	kreditinstituts ägares lämplighet pågår en prövning av en ansökan om
	godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
	holdingföretag, ska bedömningsperioden för prövningen av lämplig-
	heten förlängas med 20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om
	godkännande av holdingföretaget har meddelats.
	Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande av ett holding-
	företag fatta beslut inom fyra månader från det att en ansökan tagits
	emot, om beslutet innebär att ansökan avslås eller inom sex månader
	från det att ansökan tagits emot, om beslutet innebär att godkännande
	beviljas.
	Om en ansökan om godkännande är ofullständig ska ett beslut i stället
	fattas inom fyra månader från det att en fullständig ansökan tagits emot,
	dock senast inom sex månader från det att ansökan tagits emot.
	Finansinspektionen ska i ärenden om undantag från kravet på god-
	kännande fatta beslut inom sex månader från det att en ansökan tagits
	emot.
	Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.
	Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: I kapitaltäckningsdirektivet finns reg-
	ler om lämplighetsprövning av kreditinstituts ägare (artiklarna 22 och 23).
	Enligt nya regler som har införts i direktivet ställs krav på samarbete
	mellan de behöriga myndigheterna som handlägger en ansökan om god-
	kännande eller undantag från godkännande och den behöriga myndigheten
	som prövar lämpligheten av ett kreditinstituts ägare (artikel 21a.2). För det
	fall en ansökan om godkännande sker samtidigt som en prövning av
	lämpligheten av ett kreditinstituts ägare, ska den behöriga myndigheten för
	prövningen av lämpligheten av kreditinstitutets ägare samarbeta med den
	samordnande tillsynsmyndigheten, i de fall det är en annan, den behöriga
	myndigheten i det land där det finansiella holdingföretaget eller blandade
	finansiella holdingföretaget är etablerat. Den bedömningsperiod som
	gäller för prövningen av lämpligheten av ett kreditinstituts ägare (artikel
	22.2 andra stycket) ska därför upphävas under en period som överstiger
	20 arbetsdagar, till dess prövningen av godkännandet är avslutat (artikel
	21a.2 andra stycket). Avsikten med att förlänga tidsfristen är att den
	behöriga myndigheten ska kunna beakta en prövning av en ansökan om
	godkännande inom ramen för en bedömning av en ägares lämplighet.
	Vidare ska den samordnande tillsynsmyndigheten om beslut om god-
86	kännande är negativt meddela sökanden inom fyra månader från mottagan-

det av ansökan eller, om ansökan är ofullständig, inom fyra månader från Prop. 2020/21:36 mottagandet av de fullständiga uppgifter, dock senast inom sex månader

från det att ansökan tagits emot (artikel 21a.10). Ett beslut att bevilja god- kännande eller undantag från godkännande och ett negativt beslut om undantag från godkännande ska fattas inom sex månader från mottagandet av ansökan.

Bestämmelserna om lämplighetsprövningen av kreditinstituts ägare finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (14 kap. LBF).

För att genomföra kapitaltäckningsdirektivets nya regler om förlängd tidsfrist för lämplighetsprövningen av ägarna till ett kreditinstitut bör motsvarande bestämmelser föras in i rörelselagstiftningen. Vidare bör direktivets regler om när sökanden ska meddelas beslut föras in i mot- svarande bestämmelser i tillsynslagen.

7.6Samordning i gränsöverskridande fall

Regeringens förslag: Om Finansinspektionen är samordnande tillsyns- myndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, ska inspektionen och den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande.

Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från samordnaren av den särskilda tillsynen av konglomeratet.

Det gemensamma beslutet ska fattas inom två månader från det att

–den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, om inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, och

–Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedömning av ansökan, om inspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet.

Om ett gemensamt beslut inte kan fattas ska ärendet hänskjutas till

1.Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holding- företag, eller

2.Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspek- tionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensions-

myndighetens beslut.

Prop. 2020/21:36

Ärendet ska inte få hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tidsfristen på två månader har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt kapitaltäckningsdirektivet är den samordnande tillsynsmyndigheten huvudansvarig för den grupp- baserade tillsynen (artikel 111).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska ansökan om god- kännande eller undantag från godkännande prövas gemensamt med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där holdingföretaget är etablerat, om finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat i en annat land än den samordnande tillsynsmyndigheten (artikel 21a.8). Samarbetsskyldigheten i detta avseende kommer av frågan om jurisdiktion då det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget inte behöver vara etablerat i samma medlems- stat som den samordnande tillsynsmyndigheten.

Den samordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga myndigheten i det land där holdingföretaget är etablerat ska samarbeta i fullständigt sam- råd när de fattar beslut om godkännande och undantag från godkännande. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska utarbeta en bedömning och överlämna den till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett beslut inom två månader från mottagandet av den bedöm- ningen. Det gemensamma beslutet ska vara dokumenterat och motiverat. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska meddela det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget det gemensamma beslutet. Vid oenighet ska myndigheterna avstå från att fatta ett beslut och hänskjuta ärendet till Eba. Eba ska fatta sitt beslut inom en månad från mottagandet av hänskjutandet till Eba. De berörda behöriga myndigheterna ska sedan anta ett beslut i överensstämmelse med Ebas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Eba efter det att tvåmånaders- perioden har löpt ut eller efter det att ett beslut har fattats.

När det gäller blandade finansiella holdingföretag som ingår i ett konglomerat krävs samtycke av den samordnare som utsetts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värde- pappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG (konglomeratdirektivet), om denna är någon annan än den samordnande tillsynsmyndighet eller den behöriga myndigheten i det land där det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat (artikel 21a.9 i kapitaltäckningsdirektivet). I sådana fall när samtycke krävs av samord- naren för tillsynen av konglomeratet ska eventuella tvister lösas av Eba eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).

Varje beslut som fattas i enlighet med denna förfarande ska inte påverka Prop. 2020/21:36 skyldigheterna enligt konglomeratdirektivet.

Bestämmelser om Finansinspektionens samordningsskyldighet finns i tillsynslagen (6 kap. 3 §). Det bör införas en särskild lagreglering för sam- ordningen av beslut avseende godkännande och undantag från god- kännande, eftersom det för den nu aktuella prövningen ska gälla specifika tidsfrister och en ny ordning där tvister utöver till Eba även ska kunna hänskjutas till Eiopa.

Av kapitaltäckningsdirektivet framgår inte de närmare formerna för hur samtycke från samordnaren för tillsynen av ett konglomerat ska hämtas in, för det fall ett sådant samtycke krävs. Det är dock, enligt regeringens bedömning, lämpligt att Finansinspektionen inte heller i dessa fall får hänskjuta ett ärende till Eba eller Eiopa efter det att tvåmånadersperioden har löpt ut eller ett beslut har fattats.

De formkrav som ska gälla enligt direktivet i fråga om besluten följer redan av förvaltningslagen (2017:900), som innebär att beslut ska inne- hålla en klargörande motivering (32 §). I denna del är reglerna i direktivet således tillgodosedda i gällande svensk rätt.

8Krav på intermediära moderföretag inom

EES

Regeringens förslag: En grupp ska etablera ett intermediärt moder-
företag inom EES, om
– moderföretaget i gruppen är etablerat i ett land utanför EES,
– det i gruppen finns minst två institut inom EES, varav åtminstone
ett i Sverige, och
– det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES uppgår till mot-
svarande minst 40 miljarder euro.
Med det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES ska avses
summan av
– institutens tillgångar enligt en konsoliderad balansräkning eller, om
en sådan inte finns, de individuella balansräkningarna, och
– filialernas tillgångar.
Ett intermediärt moderföretag ska vara ett inom EES
– godkänt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding-
företag, eller
– auktoriserat kreditinstitut eller, om det inom gruppen inte finns ett
sådant institut, ett auktoriserat värdepappersföretag som omfattas av
regelverket om krishantering.
En grupp ska få ha ytterligare ett intermediärt moderföretag inom EES,
om förutsättningarna i artikel 21b.2 i kapitaltäckningsdirektivet är upp-
fyllda. Ett sådant intermediärt moderföretag ska få vara ett värde-
pappersföretag.
Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital-
täckningsdirektivets krav på att behöriga myndigheter ska säkerställa	89
	89

Prop. 2020/21:36

att kravet på intermediära moderföretag inom EES uppfylls och att Europeiska bankmyndigheten underrättas om grupper från länder utanför EES.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska det införas krav på intermediära moderföretag inom EU för grupper i tredjeland.

Kravet innebär att två eller fler institut som är etablerade i EU med samma moderföretag i ett tredjeland ska etablera ett enda intermediärt moderföretag i EU (artikel 21b.1). Den behöriga myndigheten får tillåta att institut har två intermediära moderföretag om det är oförenligt med ett obligatoriskt krav om åtskillnad av verksamheter i det tredjeland där det yttersta moderföretaget har sitt huvudkontor, eller om det skulle vara mer effektivt från ett resolutionsperspektiv med två intermediära moderföretag (artikel 21b.2).

Kravet på att etablera ett intermediärt moderföretag gäller bara de grupper från tredjeland med omfattande verksamhet i EU, dvs. där det totala värdet av gruppen tillgångar i EU är 40 miljarder euro eller högre (artikel 21b.4). Det totala värdet av tillgångarna ska beräknas som värdet av de totala tillgångarna hos varje institut i EU enligt konsoliderad eller individuell balansräkning, om institutets balansräkning inte är konsoli- derad, plus värdet av de totala tillgångarna hos varje filial som är auktori- serad inom EU (artikel 21b.5).

Ett intermediärt moderföretag ska som huvudregel vara ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har beviljats godkännande. Om inget av de institut som är etablerade i EU är kreditinstitut eller om ett andra intermediärt moderföretag måste etableras, får de intermediära moderföretagen vara ett värdepappersföretag som är auktoriserat enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1034 och som omfattas av krishanteringsdirektivet (artikel 21b.3 i kapitaltäck- ningsdirektivet).

De behöriga myndigheterna ska underrätta Eba om viss information när det gäller grupper från tredjeland och säkerställa att kravet på intermediära moderföretag inom EU uppfylls (artikel 21b.6 och 21b.7).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet, bör det i svensk rätt införas ett krav på ett intermediärt moderföretag inom EES.

De företag som är skyldiga att lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som Finansinspektionen begär räknas upp i tillsynslagen (6 kap. 1 §). Om ett institut, som är etablerat i Sverige men ingår i en grupp från tredjeland, inte uppfyller kraven i tillsynslagen kan Finansinspektionen förelägga institutet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen (8 kap. 1 §). Före- läggandet får förenas med vite (8 kap. 3 §). Finansinspektionen har också

möjlighet att ingripa med stöd av bestämmelserna om ingripande i de lagar Prop. 2020/21:36 som reglerar institutens verksamhet (8 kap. 1 §). Svensk rätt uppfyller

därmed kapitaltäckningsdirektivets krav på att Finansinspektionen ska ha möjlighet att säkerställa att varje institut under deras jurisdiktion som är del av en grupp från tredjeland uppfyller kraven.

Vidare uppfyller svensk rätt kravet i fråga om den information som den behöriga myndigheten ska ge in till Eba, eftersom Finansinspektionen redan i dag ska underrätta Eba i den utsträckning som följer av kapitaltäck- ningsdirektivet (7 § förordningen [2014:993] om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

9 Tillämpningen av kraven på gruppnivå

Regeringens förslag: För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag. Med ansvarigt företag ska avses

1.ett moderinstitut inom EES,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts,

3.ett institut som

–är ett dotterföretag till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och som har medgetts undantag från kravet på godkännande, och

–är dotterföretag och ett kreditinstitut och som ansvarar för att säker- ställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls, och

4.ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls.

Ett moder- eller dotterföretag som står under tillsyn ska införa styr- former, processer och rutiner om riskhantering och genomlysning i sina dotterföretag som inte omfattas av kapitaltäckningsdirektivet. Sådana dotterföretag ska uppfylla kraven på individuell nivå. En ansökan om att dotterföretag ska undantas från det kravet ska ges in till det ansvariga institutet.

Regeringens bedömning: Den nya möjligheten i kapitaltäcknings- direktivet att på gruppnivå undanta vissa dotterföretag från bestäm- melser om ersättningspolicy, rörlig ersättning och ersättningskommitté bör inte utnyttjas.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Svenska Bankföreningen anser att möjligheten att på gruppnivå undanta dotterföretag som redan omfattas av särskilda krav när det gäller ersättningar bör utnyttjas.

Prop. 2020/21:36

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ansvarigt företag

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska kraven på interna processer för institutens kapitalutvärdering tillämpas på gruppnivå (artikel 108.2 och 108.4). I den konsoliderade situationen ska det pekas ut ett institut som ska ansvara för att kraven uppfylls (ansvarigt institut). Om institutet därför kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag ska institutet uppfylla kraven på gruppnivå utifrån holdingföretagets konsoliderade situation (artikel 108.3).

Enligt nya regler som har införts i direktivet utvidgas uttrycken ”institut”, ”moderinstitut i en medlemsstat”, ”moderinstitut inom EU” och ”moderföretag” till att också innefatta finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har fått godkännande, utsedda institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU, där det berörda moderföretaget inte är föremål för godkännande, samt finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag eller institut som tillfälligt som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering upp- fylls (artikel 3.3). I och med utvidgningen av begreppen kan vissa holding- företag bli direkt ansvariga för att kraven på soliditet och riskhantering på grupp- och undergruppsnivå (artikel 3.3 och utmönstrandet av artikel 108.3).

Bestämmelser om ansvarigt institut finns i svensk rätt i tillsynslagen (3 kap. 1 §).

För att genomföra direktivets nya regler på att också vissa holding- företag ska kunna vara ansvariga för kraven på grupp- och undergrupps- nivå uppfylls behöver bestämmelserna i svensk rätt justeras i motsvarande utsträckning.

Krav på moder- och dotterföretag

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska institut uppfylla kraven på styrform- er, processer och rutiner i direktivet på individuell nivå (artikel 109.1). Moder- och dotterföretag som omfattas av direktivet se till att kraven upp- fylls på grupp- och undergruppsnivå, särskilt i dotterföretag som inte om- fattas av direktivet (artikel 109.2). Dotterföretag som inte omfattas av direktivet får undantas från kraven, om institut som kontrolleras av finan- siella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU kan påvisa för behöriga myndigheter att tillämpningen av kraven strider mot lag i ett tredjeland där dotterbolaget verkar (artikel 109.3).

Enligt nya regler som har införts i direktivet utökas skyldigheten för moder- och dotterföretag som omfattas av direktivet att införa styrformer, processer och rutiner i dotterföretag som inte omfattas av direktivet, till att också omfatta dotterföretag som är etablerade i finansiella offshore-center (artiklarna 92.1 och 109.2). Dotterföretag som inte omfattas av direktivet ska uppfylla kraven på individuell nivå (artikel 109.2).

Dotterföretag som inte omfattas av direktivet får bara undantas från kraven om moderinstitut inom EU kan påvisa för behöriga myndigheter att tillämpningen av kraven strider mot lag i det tredjeland där dotter- bolaget verkar (artikel 109.3).

Enligt nya regler som har införts i direktivet kan medlemsstaterna välja Prop. 2020/21:36 att inte tillämpa kraven i fråga om ersättningspolicy, ersättningens rörliga

delar och ersättningskommitté på vissa dotterföretag som inte omfattas av direktivets krav på individuell nivå (artikel 109.4–109.6). Möjligheten grundar sig på att dotterföretag som inte omfattas av direktivets krav på individuell nivå kan omfattas av andra motsvarande krav enligt specifika rättsakter (skäl 10 i direktivet).

Bestämmelser om krav om styrformer, processer och rutiner på moder- och dotterföretag finns i svensk rätt i tillsynslagen (3 kap. 4 §).

Till skillnad från Svenska Bankföreningen anser regeringen att möj- ligheten att undanta dotterföretag som inte omfattas av kapitaltäcknings- direktivet från vissa av bestämmelserna om ersättningspolicy, ersätt- ningens rörliga delar och ersättningskommitté inte bör utnyttjas. Regel- verket bör skapa så likartade förutsättningar som möjligt för dem som ska tillämpa det. För undantag som endast gäller vissa företag bör det finnas ett konkret behov utifrån de nationella förhållandena, som motiverar en särreglering för vissa aktörer. Regeringen anser att det inte har framkommit att det finns vare sig ett sådant behov eller tillräckliga skäl för att frångå den nuvarande regleringen. För att i övrigt genomföra direk- tivets nya regler om moder- och dotterföretag bör svensk rätt justeras i motsvarande utsträckning.

10 Tillsyn

10.1Översyns- och utvärderingsprocess

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäck- ningsdirektivets krav på hur översyns- och utvärderingsprocessen ska utformas.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker bedöm- ningen eller har inget att invända mot den. Svenska Bankföreningen anser att det är viktigt att tillämpningen de nya reglerna om skräddarsydda metoder för institut med liknande riskprofiler sker med beaktande av att det särskilda kapitalbaskravet ska vara institutsspecifikt.

Skälen för regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivet inne- håller regler om översyns- och utvärderingsprocess, dvs. anvisningar för de behöriga myndigheterna i deras tillsynsverksamhet (artiklarna 97–101).

Enligt nya regler som har införts i direktivet har översyns- och utvärde- ringsprocessen fått ett nytt innehåll i fråga om systemrisker, ränterisker och underrättelser till Eba vid misstanke om penningtvätt och finansiering av terrorism, klargöranden i fråga om utrymmet att skräddarsy metoder för institut med liknande riskprofiler och proportionalitet (artiklarna 97–99).

I svensk rätt gäller att Finansinspektionen ska följa översyns- och utvärderingsprocessen i dess helhet (9 § förordningen [2014:993] om sär-

Prop. 2020/21:36 skild tillsyn och kapitalbuffertar). Svensk rätt uppfyller därför redan direk- tivets krav i dessa delar.

Svenska Bankföreningen anser att det är viktigt att tillämpningen av de nya reglerna om skräddarsydda metoder för institut med liknande risk- profiler sker med beaktande av att det särskilda kapitalbaskravet ska vara institutsspecifikt. Regeringen konstaterar att översyns- och utvärderings- processen regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag. I avsnitt 11.2.2 före- slås att det särskilda kapitalbaskravet ska vara institutsspecifikt.

	10.2		Tillsyn på gruppnivå

	Regeringens förslag: Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de
	gruppbaserade kraven är uppfyllda, om
	1.	moderföretaget är ett kreditinstitut,
	2.	moderföretaget är ett värdepappersbolag och inget av dess dotter-
		företag är ett kreditinstitut,
	3.	ett utländskt värdepappersföretag inom EES är moderföretag till ett
		kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något
		motsvarande utländskt företag inom EES med en större total balans-
		omslutning,
	4.	ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
		inom EES är moderföretag till ett institut,
	5.	ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
		inom EES är moderföretag till två eller flera institut, och
	a)	ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade
		situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom
		EES,
	b)	ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade
		situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom
		EES med en större balansomslutning, eller
	c)	ett av instituten är ett värdepappersbolag och det i den konsoliderade
		situationen inte finns något
	–	motsvarande utländskt företag inom EES med en större balans-
		omslutning, eller
	–	kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag inom EES, eller
	6.	konsolidering krävs enligt tillsynsförordningen och
	–	ett kreditinstitut har den största balansomslutningen av motsvarande
		företag inom EES, eller
	–	ett värdepappersbolag har den största balansomslutningen av mot-
		svarande företag inom EES och det inte finns något kreditinstitut
		eller motsvarande utländskt företag inom EES.
	Punkterna 3, 5 b och c och 6 ska dock inte gälla inte om en annan
	behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över minst två
	utländska företag i den konsoliderade situation och summan av de totala
	balansomslutningarna för dessa är högre än för det svenska företaget.
		Även om en annan behörig myndighet ska utöva tillsyn över att de
	gruppbaserade kraven uppfylls enligt artikel 111.1 tredje stycket,
	111.3 b eller c eller 111.4 i kapitaltäckningsdirektivet, ska Finans-
94	inspektionen utöva sådan tillsyn om inspektionen på individuell nivå

ska utöva tillsyn över minst två kreditinstitut respektive värdepappers- bolag i den konsoliderade situationen och summan av de totala balans- omslutningarna för dessa är högre än de för motsvarande utländska företag inom ett och samma land inom EES.

De gemensamma besluten om särskilda kapitalbas- och likviditets- krav ska omfatta underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven och det gemensamma beslutet om särskilda likviditetskrav ska fattas inom fyra månader.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Den samordnande tillsynsmyndigheten

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska det finnas en behörig myndighet som ansvarar för samordningen av den gruppbaserade tillsynen, den s.k. sam- ordnande tillsynsmyndigheten (artikel. 111). Förutsättningarna för vilken behörig myndighet som är samordnande myndighet i gränsöverskridande fall följer av direktivet (artikel 111.1–111.5). Om ett moderföretag är ett moderinstitut ska tillsynen utövas av den behöriga myndighet som beviljat moderföretaget auktorisation (artikel 111.1). Om ett moderföretag till ett institut är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag ska tillsynen utövas av den behöriga myndighet som beviljat institutet auktorisation (artikel 111.2). Om det finns flera institut i den konsoliderade situationen som har samma finansiella moderholding- företag eller blandade finansiella moderholdingföretag ska tillsynen utövas av den myndighet där holdingföretaget etablerades (artikel 111.3 första stycket). Om instituten har fler än ett finansiellt holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska tillsynen utövas av den behöriga myndigheten som utöver tillsyn över det största kreditinstitutet (artikel

111.3andra stycket). Om det finns fler än ett institut i en konsoliderad situation inom EU som har samma finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag men inget av instituten har beviljats auktorisation i samma land som holdingföretaget är etablerat ska tillsynen utövas av den behöriga myndigheten som har beviljat det största institutet auktorisation (artikel 111.4).

De behöriga myndigheterna får komma överens om att en annan behörig myndighet än den samordnande tillsynsmyndigheten ska ansvara för till- synen på gruppnivå om det skulle vara olämpligt med hänsyn till behovet av att säkerställa kontinuitet i tillsynen på gruppnivå (artikel 111.5).

Enligt nya regler som har införts i direktivet justeras tillsynsansvaret på gruppnivå så att det i stället knyts till den behöriga myndighet som utövar tillsynen över ett företag på individuell nivå. Vidare knyts ansvaret till den behöriga myndigheten som utövar tillsynen över kreditinstitutet, när det finns både kreditinstitut och värdepappersföretag i den konsoliderade situationen, även om kreditinstitutet varken är moderföretaget eller det företag som har den största balansomslutningen. Om det finns flera kreditinstitut inom den konsoliderade situationen ska den myndighet som

Prop. 2020/21:36

Prop. 2020/21:36 utövar tillsynen över det kreditinstitut som har den största totala balans- omslutningen utöva tillsynen på gruppnivå, om inte flera kreditinstitut i ett annat land tillsammans har en större balansomslutning än ett sådant kreditinstitut. I den situationen ska tillsynen över den konsoliderade situationen utövas av den behöriga myndigheten i det landet. Först om det inom den konsoliderade situationen saknas ett kreditinstitut ska den behöriga myndigheten för värdepappersföretaget vara ansvarigt för tillsynen på gruppnivå på motsvarande sätt som gäller för kreditinstitut (artikel 111.1–111.3).

Det tillkommer dessutom en ny situation när en samordnande tillsyns- myndighet behöver utses (artikel 111.4). Den gruppbaserade tillsynen ska utövas av den behöriga myndigheten för det kreditinstitut som har den största totala balansomslutningen eller, om det inte ingår något kredit- institut i den konsoliderade situationen, av den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen om konsolidering krävs enligt tillsynsförordningen (artikel 18.3 eller 18.6).

Det har också införts undantag från vissa av de uppräknade situationerna (artikel 111.5). I de fall där moderföretaget är ett värdepappersföretag, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag eller när konsolidering krävs enligt tillsynsförordningen och en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett kreditinstitut i den konsoliderade situationen, ska den ansvarige för tillsynen på grupp- nivå vara den behöriga myndighet som på individuell nivå utövar tillsyn över ett eller fler kreditinstitut vars totala balansomslutningarna är högre än den totala balansomslutningarna för kreditinstitut som står under tillsyn av en annan behörig myndighet. När moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiell holdingföretag och en behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över mer än ett värdepappers- företag i den konsoliderade situationen, ska ansvarig för tillsynen på gruppnivå vara den behöriga myndighet som utövar tillsyn på individuell nivå över ett eller flera värdepappersföretag i den konsoliderade situa- tionen med sammantaget den största totala balansomslutningen.

Den ändrade utgångspunkten för tillsynsansvaret leder även till följd- ändringar i förutsättningarna för när de behöriga myndigheterna får komma överens om att en annan behörig myndighet än den samordnande tillsynsmyndigheten ska ansvara för tillsynen för att det skulle vara olämpligt med hänsyn till behovet av att säkerställa kontinuitet i tillsynen på gruppnivå att tillsynen (artikel 111.6).

Bestämmelser om tillsynsansvaret på gruppnivå finns i svensk rätt i tillsynslagen (4 kap. 1 §).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om det gruppbaserade tillsynsansvaret bör det göras motsvarande justeringar i svensk rätt.

Beslut på gruppnivå om kapitalbasen och särskilt likviditetskrav

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna, i gräns- överskridande fall, fatta gemensamma beslut om kapitalbasen och särskilt likviditetskrav på gruppnivå (artikel 113).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska förfarandet för gemen- Prop. 2020/21:36 samma beslut också tillämpas på riktlinjer för ytterligare kapitalbas

(artikel 113.1 c och 113.2 andra stycket).

Den samordnande tillsynsmyndigheten och de behöriga myndigheterna ska vidare fatta gemensamma beslut om särskilda likviditetskrav på grupp- nivå inom fyra månader i stället för en månad (artikel 113.2).

Bestämmelser om skyldigheten att fatta ett gemensamt beslut finns i svensk rätt i tillsynslagen (4 kap. 5 §).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i svensk rätt.

10.3Informationsskyldigheten för vissa filialer

Regeringens bedömning: Kapitaltäckningsdirektivets krav på upp- giftsskyldighet i fråga om utländska institut som hör hemma i ett land utanför EES och som driver verksamhet från filial i Sverige bör genom- föras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Svensk rätt uppfyller redan direktivets krav på underrättelser till Europeiska bankmyndigheten och samarbete mellan behöriga myndig- heter.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Rapportering från vissa filialer

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om anmälan avseende filialer i tredjeland och tillträdesvillkor för kreditinstitut som har dessa filialer (artikel 47).

Enligt nya regler som har införts i direktivet (artikel 47.1a) ska en medlemsstat kräva att filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland åtminstone en gång per år rapporterar följande uppgifter till de behöriga myndigheterna:

a)de totala tillgångar som motsvarar verksamheten för den filial som är auktoriserad i den medlemsstaten,

b)uppgifter om de likvida tillgångar som filialen har tillgång till, i synnerhet tillgången till likvida tillgångar i medlemsstaternas valutor,

c)den kapitalbas som filialen har till sitt förfogande,

d)de arrangemang för insättningsskydd som finns tillgängliga för in- sättare i filialen,

e)arrangemangen för riskhantering,

f)styrningsformerna, inbegripet personer som innehar nyckelfunktioner för filialens verksamhet,

g)de planer för återhämtning som filialen omfattas av, och

h)alla övriga uppgifter som den behöriga myndigheten anser vara nöd- vändiga för att den ska kunna övervaka filialens verksamheter på ett hel-

täckande sätt.

Prop. 2020/21:36 Bestämmelser om skyldigheten för utländska institut som driver verk- samhet från filial i Sverige att lämna Finansinspektionen de uppgifter som behövs, oavsett om institutet hör hemma i ett land inom eller utanför EES, finns i rörelselagstiftningen (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 2 § LVM). Finansinspektionen får meddela föreskrifter på området (16 kap. 1 § LBF och 5 kap. 2 § FBF och 23 kap. 15 § LVM och 6 kap. 1 § FVM). Sådana föreskrifter finns bl.a. i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter och Finansinspek- tionens föreskrifter (FFFS 2016:6) om återhämtningsplaner, koncernåter- hämtningsplaner och avtal om finansiellt stöd inom koncerner.

De ovan behandlade nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör därför genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Anmälan av auktorisationer

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter till kommis- sionen, Eba och europeiska bankkommittén anmäla alla auktorisationer för filialer som beviljas kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland (artikel 47.2).

Enligt nya regler som har införts i direktivet utökas anmälningsskyldig- heten till Eba till att avse ändringar av auktorisationer för filialer som beviljas kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland, totala tillgångar och skulder hos de auktoriserade filialerna till institut med huvudkontor i ett tredjeland enligt regelbundna rapporter och namnet på den grupp från tredjeland som en auktoriserad filial hör till. Anmälningsskyldigheten till kommissionen och europeiska bankkommittén har tagits bort (artikel 47.2).

Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen ska underrätta Eba i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet (1 kap. 9 § FBF) och svensk rätt uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

Samarbete i gränsöverskridande fall

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter som utövar tillsyn över filialer till kreditinstitut med huvud- kontor i ett tredjeland och de behöriga myndigheterna för institut som ingår i samma grupp från tredjeland ha ett nära samarbete för att säkerställa att all verksamhet som den gruppen från tredjeland bedriver i unionen är föremål för heltäckande tillsyn, för att förhindra att de krav som gäller för grupper från tredjeland enligt direktivet och tillsynsförordningen kringgås och för att förhindra negativa effekter på unionens finansiella stabilitet (artikel 47.2a).

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges med- lemskap i EU, samarbete och utbyta information med andra behöriga myn- digheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Svensk rätt uppfyller därmed redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

10.4

Lämplighetskrav för ägare och ledning

Prop. 2020/21:36

Regeringens förslag: Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspek- tionen särskilt kontrollera att kreditinstituts och värdepappersbolags ägare och ledning uppfyller kraven.

Om den som ingår i ledningen av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller lämplighetskraven, ska Finansinspektionen få besluta att en sådan person inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Finansinspektionen ska då få utse en ersättare. Ersättarens uppdrag ska gälla till dess att företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital- täckningsdirektivets allmänna lämplighetskrav för ägare och ledning.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Svenska Bankföreningen anser att det är oklart i vilka fall Finansinspektionen särskilt ska kontroll- era att lämplighetskraven uppfylls vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Allmänna lämplighetskrav för ledningsorganet

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om lämplighetskrav för lednings- organet (artikel 91). Varje ledamot i ledningsorganet ska agera med ärlig- het, integritet och självständigt tänkande för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den verkställande ledningens beslut och effektivt kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande (artikel 91.8).

Enligt nya regler som har införts i direktivet är det institutet, det finan- siella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget som ska ha det främsta ansvaret för att säkerställa att personer som ingår i ledningsorganet uppfyller lämplighetskraven (artikel 91.1 första stycket). Vidare ska medlemskap i närstående företag eller närstående enheter i sig inte utgöra ett hinder för att agera med självständigt tänkande (artikel 91.8).

Bestämmelser om lämplighetskrav på styrelsen och den verkställande direktören i institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (3 kap. 2 § LBF och 3 kap. 1 § LVM) och tillsynslagen (3 kap. 5 §). Lämplighetskraven i svensk rätt uppfyller som utgångspunkt motsvarande krav i kapitaltäck- ningsdirektivet (prop. 2013/14:228 s. 167 f., 176 och 275). I svensk rätt är det stämman som utser styrelsen och styrelsen som utser den verkställande direktören. Oavsett vilket associationsrättsligt organ som utser styrelsen eller den verkställande direktören är det den juridiska personen, som om- fattas av rörelselagstiftning, som har det yttersta ansvaret för att styrelsen

Prop. 2020/21:36 och den verkställande direktören uppfyller lämplighetskraven. Svensk rätt uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

Lämplighetskraven i förhållande till misstanke om pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska de be- höriga myndigheter i synnerhet kontrollera om lämplighetskraven är upp- fyllda, om myndigheterna har rimlig anledning att misstänka att institutet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansie- ring av terrorism, eller försök till detta, eller att det finns en ökad risk för detta (artikel 91.1 andra stycket andra meningen).

Finansinspektionens har tillsyn över att ägare och ledning i institut upp- fyller lämplighetskraven. I lagen om bank- och finansieringsrörelse finns en uttrycklig bestämmelse med den innebörden i fråga om kreditinstitut (13 kap. 2 §).

Enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska Finansinspektionen underrätta Polis- myndigheten om omständigheter som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, om inspektionen upp- täcker sådana omständigheter vid inspektion eller på annat sätt (4 kap. 4 § första stycket). Det framgår inte uttryckligen av lagen om bank- och finansieringsrörelse eller lagen om värdepappersmarknaden att Finans- inspektionen i ett sådant fall ska kontrollera att en styrelseledamot eller verkställande direktör uppfyller lämplighetskraven. För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet, bör det klargöras att Finans- inspektionen särskilt ska kontrollera att instituts ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven, om inspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Svenska Bankföreningen anser att det är oklart i vilka fall Finansinspek- tionen särskilt ska kontrollera att lämplighetskraven uppfylls vid miss- tanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Hur tillsynen bör utövas är enligt regeringens uppfattning i första hand upp till Finans- inspektionen att avgöra.

Befogenhet att avsätta en ledamot i ledningsorganet

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter ha befogenhet att avsätta en ledamot i ledningsorganet i ett institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte uppfyller lämplighetskraven (artikel 91.1 andra stycket första meningen).

Finansinspektionen får enligt gällande svensk rätt besluta att en styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett institut inte längre får vara det, om en sådan person inte uppfyller lämplighetskraven (15 kap. 2 § LBF och 25 kap. 4 § LVM). Inspektionen får i så fall förordna en ersättare och ersättarens uppdrag gäller till dess institutet utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör. För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör motsvarande gälla i fråga om blandade holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag.

100

10.5Samarbete och utbyte av information

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med varandra, med mot- svarande myndigheter inom EES och med Europeiska bankmyndig- heten.

Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som det följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, få samarbeta och utbyta information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för interna- tionell betalningsutjämning och Rådet för finansiell stabilitet.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital- täckningsdirektivets krav på samarbete och utbyte av informations- utbyte mellan

–behöriga myndigheter, och

–behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Sveriges riksbank anser att de sekretessbrytande bestämmelserna mellan myndigheterna på finans- marknadsområdet behöver ses över.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Samarbete och utbyte av information med resolutionsmyndigheter

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om samarbete och utbyte av infor- mation (se t.ex. artiklarna 4.8, 53–62 och 117).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska medlemsstaterna se till att behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter har ett nära sam- arbete och samråder med varandra vid utarbetandet av resolutionsplaner och i andra fall när så krävs enligt det direktivet, krishanteringsdirektivet eller tillsynsförordningen (artikel 4.8).

Enligt svensk rätt gäller att Riksgäldskontoret, som är resolutions- myndighet, och Finansinspektionen, som är tillsynsmyndighet, i den utsträckning som det följer av krishanteringsdirektivet, ska samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Eba (28 kap. 5 § LOR, som genomför delar av krishante- ringsdirektivet).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör skyldigheten för Riksgäldskontoret och Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information med varandra, med motsvarande myndigheter inom EES och med Eba gälla också i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet och tillsynsförordningen.

Sveriges riksbank anser att de sekretessbrytande bestämmelserna mellan myndigheterna på finansmarknadsområdet behöver ses över. Ansvaret för

Prop. 2020/21:36

101

Prop. 2020/21:36 att motverka finanskriser ligger i Sverige på tre myndigheter, Finans- inspektionen, Riksgäldskontoret och Sveriges riksbank, och det är viktigt att myndigheterna på finansmarknadsområdet kan samarbeta och utbyta information utan hinder av sekretess. Den nu aktuella bestämmelsen om samarbete och utbyte av information mellan resolutionsmyndigheter och tillsynsmyndigheter (28 kap. 5 § LOR) gäller inte Sveriges riksbank, som varken är resolutionsmyndighet eller tillsynsmyndighet. En sådan översyn som Sveriges riksbank önskar ryms emellertid inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Samarbete och utbyte av information med offentliga organ för strukturåtgärder

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tystnadsplikt och användning av förtrolig information (artiklarna 53 och 54).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska reglerna om tystnads- plikt och användning av förtrolig information inte utgöra hinder för utbyte av information mellan å ena sidan behöriga myndigheter vid tillämpning av kapitaltäckningsdirektivet och å andra sidan ”behöriga myndigheter eller organ som ansvarar för tillämpningen av regler om strukturell åtskill- nad inom en bankgrupp” (artikel 56 första stycket h). De nya reglerna i direktivet får antas ta sikte på offentliga organ som har ansvaret för olika former av strukturåtgärder för att förbättra motståndskraften hos institut inom EES. I Sverige finns det inte någon sådan myndighet.

Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen, i den utsträckning som det följer av medlemskapet i EU, ska samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Bestämmelserna är begränsade till behöriga myndigheter i unionsrättslig mening och träffar inte de nu aktuella offent- liga organen.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör bestämmelserna kompletteras så att skyldigheten att samarbeta och utbyta information gäller även med de offentliga organ inom EES som avses i de reglerna.

Samarbete och utbyte av information med vissa internationella organ

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet får behöriga myndigheter överlämna eller utbyta viss information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för internationell betalningsutjäm- ning och Rådet för finansiell stabilitet. Det frivilliga utbytet av information är begränsat till vissa fall (artikel 58a).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör de ovan angivna bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om värdepappersmarknaden och tillsynslagen om Finansinspektionens skyldighet att samarbeta och utbyta information kompletteras. Finans- inspektionen bör, i den utsträckning som det följer av de nya reglerna, även få samarbeta och utbyta information med Internationella valutafonden, Världsbanken, Banken för internationell betalningsutjämning och Rådet för finansiell stabilitet.

102

Samarbete och utbyte av information med andra behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tystnadsplikt och användning av förtrolig information (artiklarna 53 och 54).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska kraven på tystnadsplikt och användning av förtrolig information inte utgöra hinder för utbyte av information mellan å ena sidan behöriga myndigheter vid tillämpning av det direktivet och å ena sidan behöriga myndigheter och finansunder- rättelseenheter vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i det följande benämnt fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet). Dessa myndigheter ska dessutom ha ett nära samarbete med varandra, förutsatt att detta samarbete och informations- utbyte inte undergräver någon pågående utredning eller undersökning eller något pågående förfarande i enlighet med straffrätten eller förvaltnings- rätten i den medlemsstat där myndigheten är belägen (artikel 117.5).

Fjärde penningtvättsdirektivet har i svensk rätt genomförts i penning- tvättslagen. Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värdepappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet penningtvättslagen (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 2 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika tillsynsverksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL).

Finansinspektionen ska vidare, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter, t.ex. utländska behöriga myndigheter vid tillämpning av fjärde penningtvättsdirektivet (6 kap. 3 § tillsynslagen, 13 kap. 6 a § LBF och 23 kap. 5 § LVM samt prop. 2018/19:140 avsnitt 11.2).

Finanspolissektionen vid Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av fjärde penningtvättsdirektivet (4 kap. 5 § penningtvätts- lagen och 35 a § förordningen [2014:1102] med instruktion för Polis- myndigheten).

Finansinspektionen och Finanspolissektionen ska samverka med var- andra (8 § första stycket förvaltningslagen). I det avseendet ska framhållas att företrädare för dessa myndigheter ingår i samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vid Polismyndig- heten (13 § förordningen [2009:92] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism).

Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen utan dröjsmål underrätta Finanspolissektionen om detta (4 kap. 4 § första stycket penningtvätts- lagen). Om det är uppenbart att intresset av att en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får Finanspolissektionen lämna sekretessbelagda uppgifter till

Prop. 2020/21:36

103

Prop. 2020/21:36 Finansinspektionen (10 kap. 27 § OSL). En sekretessbelagd uppgift får röjas för en utländsk myndighet, om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (8 kap. 3 § 2 OSL). Det innebär att Finansinspektionen också får underrätta utländska finans- underrättelseenheter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Sammanfattningsvis uppfyller svensk rätt redan kapitaltäcknings- direktivets krav på samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och finansunderrättelseenheter.

	10.6	Revision och särskild granskning

	Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital-
	täckningsdirektivets krav på att en behörig myndighet får kräva att en
	revisor eller en särskild granskare som har åsidosatt sina skyldigheter
	ska bytas ut.

	Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm-
	ning. Utredningen föreslår att Finansinspektionen ska få kräva att en av
	stämman, Bolagsverket eller inspektionen utsedd revisor eller en av
	Bolagsverket utsedd särskild granskare som har åsidosatt sin rappor-
	teringsskyldighet ska bytas ut.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det. FAR anser att förslaget ska förutsätta att
	Revisorsinspektionen först har ingripit mot revisorn. FAR anser också att
	lagstiftningen om årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag
	behöver ses över i vissa avseenden.
	Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns
	regler om rapporteringsskyldighet för personer som är ansvariga för den
	lagenliga kontrollen av årsbokslut och sammanställd redovisning (artikel
	63.1).
	Enligt nya regler som har införts i direktivet ska medlemsstaterna före-
	skriva att behöriga myndigheter får kräva att en sådan person ska ersättas
	om han eller hon agerar i strid med sina rapporteringsskyldigheter (artikel
	63.1 andra stycket).
	Reglerna om rapporteringsskyldighet i direktivet har i svensk rätt
	genomförts i bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
	(13 kap. 10 §) och lagen om värdepappersmarknaden (23 kap. 8 §).
	Stämman i ett institut ska utse en auktoriserad revisor (se t.ex. 9 kap. 8 §
	aktiebolagslagen [2005:551], förkortad ABL, och 10 kap. 9 § LBF). Om
	stämman inte utser en auktoriserad revisor, ska Bolagsverket göra det (se
	t.ex. 9 kap. 25 § ABL). Bolagsverket kan dessutom utse en revisor vid
	sidan av den auktoriserade revisor som har utsetts av stämman (se t.ex.
	9 kap. 8 och 9 §§ ABL samt 10 kap. 9 § och 13 kap. 9 § LBF). Ett uppdrag
	som revisor, som i allmänhet sträcker sig över flera räkenskapsår, kan
	upphöra i förtid om den som har utsett revisorn entledigar honom eller
	henne på saklig grund och till styrelsen anmäler att uppdraget ska upphöra.
104	Styrelsen ska vidta åtgärder för att en ny revisor utses (se t.ex. 9 kap.

22 och 24 §§ ABL och 10 kap. 9 a § LBF). Också Finansinspektionen kan Prop. 2020/21:36 utse en revisor vid sidan av en revisor som har utsetts av institutet eller

Bolagsverket. Ett sådant förordnande kan återkallas när som helst (se t.ex.

13 kap. 9 § LBF).

En särskild granskare utses av Bolagsverket. I förhållande till uppdraget för en revisor tar uppdraget för en särskild granskare sikte på avgränsade förhållanden och är en del av minoritetsskyddet i ett institut. Den särskilda granskningen redovisas i ett yttrande, som läggs fram på stämman (se t.ex.

10 kap. 21–23 §§ ABL). Det finns inte några bestämmelser om att en särskild granskares uppdrag kan upphöra i förtid och det får ses mot bakgrund av uppdragets natur.

Utredningen föreslår att Finansinspektionen ska få kräva att en av stämman, Bolagsverket eller inspektionen utsedd revisor eller en av Bolagsverket utsedd särskild granskare som har åsidosatt sin rapporte- ringsskyldighet ska bytas ut.

Medlemsstaterna har olika associationsrättsliga traditioner. Enligt regeringens uppfattning får de nu aktuella kraven i kapitaltäcknings- direktivet anses ta sikte på en auktoriserad revisor som har utsetts av stämman i ett institut. Om en sådan revisor är olämplig för uppdraget, får han eller hon på talan av Finansinspektionen entledigas av tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte (se t.ex. 9 kap. 22 a § ABL och 10 kap. 11 a § LBF). Till det kommer att Finansinspektionen kan ingripa mot ett institut som inte uppfyller sina skyldigheter enligt den lagstiftning som gäller för verksamheten, t.ex. tillämplig associationsrättslig lagstiftning (se t.ex.

15 kap. 1 § LBF). Det innebär att Finansinspektionen i princip kan ingripa mot ett institut, om stämman inte entledigar en revisor som har åsidosatt sina skyldigheter.

Sammanfattningsvis anser regeringen att svensk rätt uppfyller direk- tivets krav i dessa delar.

En sådan översyn av lagstiftningen om årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag som FAR föreslår ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

10.7	Tillsyn över vissa holdingföretag

Regeringens förslag: När Finansinspektionen är samordnande tillsyns-
myndighet ska inspektionen övervaka att finansiella holdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag uppfyller förutsättningarna för god-
kännande eller för att undantas från kraven på godkännande.
Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital-
täckningsdirektivets krav på uppgiftsskyldighet och samarbete och
utbyte av information.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med
regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid
en annan lagteknisk utformning.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har
inget att invända mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt nya regler som
har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska ansvaret för den kontinuerliga		105

Prop. 2020/21:36 övervakningen av efterlevnaden av villkoren för godkännande och undan- tag från kravet på godkännande åligga den samordnande tillsyns- myndigheten (artikel 21a.5). Holdingföretag ska förse den samordnande tillsynsmyndigheten med de uppgifter som krävs för att kontinuerligt övervaka gruppens organisationsstruktur och efterlevnaden av dessa vill- kor. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska sedan i sin tur dela de upp- gifterna med den behöriga myndigheten i den medlemsstat där holding- företaget är etablerat.

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om att holdingföretag ska stå under tillsyn i fråga om kravet på godkännande eller undantaget från kravet på godkännande bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Enligt svensk rätt ska holdingföretag lämna de uppgifter som Finans- inspektionen begär och inspektionen får utbyta information med andra behöriga myndigheter (6 kap. 1 och 3 §§ tillsynslagen). Svensk rätt upp- fyller därmed redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

	11	Tillsynsbefogenheter
	11.1	Föreläggande

	Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital-
	täckningsdirektivets krav i fråga om vissa tillsynsbefogenheter.
	Direktivets krav om hur tillsynsbefogenheterna bör tillämpas bör
	genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

	Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens
	bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk
	utformning.
	Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända
	mot den.
	Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns
	regler om tillsynsbefogenheter (artikel 104). Enligt nya regler som har
	införts i direktivet får vissa tillsynsbefogenheter en ny utformning i vissa
	avseenden. Det handlar om reduktion av den inneboende risken i ett insti-
	tuts verksamhet (artikel 104.1 f) och extra eller mer frekvent rapportering
	(artikel 104.1 j). Vid tillämpning av tillsynsbefogenheten i fråga om extra
	och mer frekvent rapportering ställs vissa krav (artikel 104.2).
	De nu aktuella reglerna om tillsynsbefogenheter i direktivet har i svensk
	rätt genomförts i bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
	(15 kap. 1 §), lagen om värdepappersmarknaden (25 kap. 1 §) och tillsyns-
	lagen (8 kap. 1–3 §§). Enligt dessa bestämmelser kan Finansinspektionen
	ingripa mot ett institut genom olika slag av förelägganden i syfte att
	institutet ska uppfylla de krav som gäller för verksamheten. Svensk rätt
	uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.
	De nya reglerna i direktivet om hur tillsynsbefogenheterna ska tillämpas
	bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 9 § förordningen om
106	särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

11.2

Särskilt kapitalbaskrav

Prop. 2020/21:36

11.2.1Rättslig reglering

I tillsynsförordningen finns regler om den kapitalbas som instituten ska uppfylla för att möta förluster som beror på kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som instituten utsätter sig för, s.k. pelare 1-krav, stora exponeringar och bruttosoliditetsgrad (del tre, fyra och sju i förordningen).

Tillsynsförordningen ställer följaktligen vissa kapitalbaskrav på institu- ten i syfte att se till att de täcker de olika risker som ett institut kan vara exponerat för (minimikrav). Det finns dessutom specifika krav i fråga om de risker ett institut utsätter sig för i samband med att de driver verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (värdepapperiseringsförordningen).

Utöver minimikraven ställs det i kapitaltäckningsdirektivet särskilda kapitalbaskrav (pelare 2-krav) som ska täcka risker som inte fullt ut fångas upp av minimikravet (artikel 104). Det handlar om kapitalkrav för risker som institutet är exponerat för som inte alls täcks av minimikraven, risker som bara delvis täcks av minimikraven eller tillägg för risker som ett institut utsätter det finansiella systemet för. Det särskilda kapitalbaskravet regleras i svensk rätt i tillsynslagen (2 kap. 1 §).

11.2.2Justeringar avseende det särskilda kapitalbaskravet

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska besluta att ett institut utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförordningen ska upp- fylla ett särskilt kapitalbaskrav för

1.risken för alltför låg bruttosoliditet, och

2.andra risker.

Det ska gälla om

–något av kraven om soliditet och likviditet, riskhantering, genom- lysning, proportionalitet, styrelsens ansvar och riktlinjer och instruktioner inte är uppfyllt och det inte är sannolikt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att komma till rätta med bristen inom rimlig tid,

–ett särskilt kapitalbaskrav är nödvändigt för att täcka risker som institutet är eller kan bli exponerat för,

–det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter om soliditet och likviditet, risk- hantering, genomlysning, proportionalitet, styrelsens ansvar och riktlinjer och instruktioner,

–institutet vid upprepade tillfällen låtit bli att följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapital- baskraven, eller

107

Prop. 2020/21:36

108

–det i övrigt har framkommit omständigheter som inger betänklig- heter från tillsynssynpunkt.

Ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska vara skriftligt och fattas i samband med en översyn och utvärdering av institutet.

Möjligheten att besluta om ett särskilt kapitalbaskrav för risker som institutet utsätter det finansiella systemet för ska tas bort.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om omständigheter som ska beaktas vid fast- ställandet av det särskilda kapitalbaskravet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Svenska Bankföreningen och Finans- bolagens Förening anser att det bör tydligt framgå att de särskilda kapital- bas- och likviditetskraven ska vara institutsspecifika. Sparbankernas Riks- förbund och Finansbolagens Förening anser att beslut om särskilda kapitalbaskrav, utöver att någon av de angivna förutsättningarna före- ligger, bara ska fattas vid behov. Sparbankernas Riksförbund anser vidare att det inte bör överlämnas till rättstillämpningen att precisera vad som utgör väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter. Kommuninvest Sverige AB anser att ett instituts status som ett offentligt utvecklingskreditinstitut bör vara en omständighet som ska beaktas vid fastställandet av ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet.

Skälen för regeringens förslag

Särskilt kapitalbaskrav för bruttosoliditet

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att besluta om ett särskilt kapitalbaskrav om vissa situationer är för handen (artikel 104).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska de behöriga myndig- heterna också fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav avseende brutto- soliditet (artikel 104a.3).

Bestämmelser om det särskilda kapitalbaskravet finns i svensk rätt i tillsynslagen (2 kap. 1 §).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det även införas ett krav på att Finansinspektionen ska fatta beslut om ett särskilt kapital- baskrav för bruttosoliditet.

Kravets institutsspecifika karaktär

Enligt kapitaltäckningsdirektivet har den behöriga myndigheten möjlighet att fatta identiska eller likartade beslut om ett särskilt kapitalbaskrav gent- emot institut med likartade riskprofiler (artikel 103). Vidare får ett särskilt kapitalbaskrav täcka bl.a. systemrisker (artikel 104.3).

Enligt nya regler som har införts i direktivet tas hänvisningen till systemrisker i reglerna om det särskilda kapitalbaskravet (artikel 104.3) bort. Därtill tas reglerna om att tillämpa tillsynsåtgärder på institut med likartade riskprofiler (artikel 103) bort. Vidare är det bara riskerna för det enskilda institutet som ska ligga till grund för ett beslut om ett särskilt

kapitalbaskrav. I det ligger att det särskilda kapitalbaskravet får täcka risker som återspeglar inverkan av viss ekonomisk utveckling och marknadsutveckling på ett enskilt instituts riskprofil (artikel 104a.1).

Bestämmelser om det särskilda kapitalbaskravet finns i svensk rätt i tillsynslagen (2 kap. 1 §).

För att genomföra de nya kraven i direktivet bör bestämmelserna i lagen justeras på motsvarande sätt och det som anges om att det särskilda kapital- baskravet ska täcka risker som institutet utsätter det finansiella systemet tas bort.

Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening anser att det tyd- ligt bör framgå att de särskilda kapitalbas- och likviditetskraven ska vara institutsspecifika. Regeringen konstaterar att det följer av tillsynslagen (2 kap. 1 och 2 §§).

De situationer som ska ligga till grund för ett särskilt kapitalbaskrav

I kapitaltäckningsdirektivet har de situationer som kan ligga till grund för ett beslut om särskilt kapitalbaskrav hittills räknats upp (artikel 104.2): de behöriga myndigheterna ska kunna besluta om ett särskilt kapitalbaskrav åtminstone om institutet inte uppfyller kraven på internt kapital eller har planer för intern styrning, återhämtning, rekonstruktion eller har godtag- bara kreditriskreducerande metoder (artikel 104.2 a), institutets risker inte täcks av pelare 1 (artikel 104.2 b), det inte är troligt att enbart tillämp- ningen av andra administrativa åtgärder är tillräckliga (artikel 104.2 c), översyns- och utvärderingsprocessen visar att den metod institutet valt kommer att leda till otillräckliga kapitalbaskrav (artikel 104.2 d), det är sannolikt att riskerna underskattas trots att pelare 1-kraven är uppfyllda (artikel 104.2 e) och stresstesterna visar att institutets kapitalbas inte är tillräcklig (artikel 104.2 f).

Enligt nya regler som har införts i direktivet har uppräkningen justerats så att den i stället är uttömmande. Uppräkningen av de situationer när beslut om särskilda kapitalbaskrav ska fattas (artikel 104a.1 första stycket a–f) motsvarar den tidigare uppräkningen med den skillnaden att det i en av situationerna (tidigare artikel 104.2 a, nya artikel 104a.1 första stycket b) har förts in ett förtydligande, dvs. att beslut om ett särskilt kapitalbaskrav bara får fattas i det fallet om det är osannolikt att andra tillsynsåtgärder skulle vara tillräckliga för att säkerställa att kraven kan uppfyllas inom en lämplig tidsram. Dessutom har det tillkommit två nya situationer: de behöriga myndigheterna ska fatta beslut om ett särskilt kapitalbaskrav om institutet vid upprepade tillfällen underlåtit att upprätta eller bibehålla en riktlinje om ytterligare kapitalbas som Finansinspek- tionen meddelat (artikel 104a.1 första stycket e) eller det finns andra om- ständigheter som ger anledning till väsentliga tillsynsmässiga betänklig- heter som är specifika för det enskilda institutet (artikel 104a.1 första stycket f).

Bestämmelser om det särskilda kapitalbaskravet finns i svensk rätt i tillsynslagen (2 kap. 1 §).

Vissa justeringar i uppräkningen i direktivet innebär inte några ändringar i sak (artikel 104a.1 första stycket a, c och d). Med anledning av förtyd- ligandet i fråga om en av situationerna, att det är osannolikt att andra tillsynsåtgärder skulle vara tillräckliga för att säkerställa att dessa krav kan

Prop. 2020/21:36

109

Prop. 2020/21:36 uppfyllas inom en lämplig tidsram (artikel 104a.1 första stycket b), bör det emellertid göras ett motsvarande förtydligande i svensk rätt. För att genomföra de nya reglerna i direktivet som gäller de nya situationerna när den behöriga tillsynsmyndigheten ska fatta beslut om ett särskilt kapital- baskrav (artikel 104a.1 första stycket e och f) bör motsvarande bestäm- melser införas i svensk rätt.

Sparbankernas Riksförbund och Finansbolagens Förening anser att be- slut om särskilda kapitalbaskrav, utöver att någon av de angivna förutsätt- ningarna föreligger, bara ska fattas vid behov. Regeringen konstaterar att direktivet inte ger utrymme för några ytterligare förutsättningar för att besluta om ett särskilt kapitalbaskrav än de som följer av direktivet.

Kommuninvest Sverige AB anser att ett instituts status som ett offentligt utvecklingskreditinstitut bör vara en omständighet som ska beaktas vid fastställandet av ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg brutto- soliditet. Regeringen konstaterar emellertid att direktivet inte gör någon skillnad mellan institut i detta avseende.

Av direktivet framgår inte vad som avses med väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter. Till skillnad från Sparbankernas Riksförbund anser regeringen att det är lämpligt att överlämna till rättstillämpningen att i enskilda fall bedöma vad som bör avses med väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter.

De nu aktuella bestämmelserna i rörelselagstiftningen om krav på solidi- tet och likviditet, riskhantering, genomlysning, proportionalitet, styrelsens ansvar och riktlinjer och instruktioner (6 kap. 1–3, 4 a, 4 b och 5 §§ LBF eller 8 kap. 3–8 §§ LVM) motsvarar direktivets krav på internt kapital, att instituten har planer för intern styrning, återhämtning och rekonstruktion eller har godtagbara kreditriskreducerande metoder (artikel 393 i tillsyns- förordningen och artiklarna 73 och 74 i direktivet). Sedan det särskilda kapitalbaskravet infördes har det dock i rörelselagstiftningen införts bestämmelser som inte anknyter till kraven i tillsynsförordningen eller direktivet. Hänvisningarna till dessa bestämmelser (6 kap. 2 a och 2 b §§ LBF respektive 8 kap. 4 a och 4 b §§ LVM) bör därför tas bort.

Förhållandet till minimikravet

I kapitaltäckningsdirektivet har det förtydligats vad som avses med risker eller riskelement som inte täcks eller inte i tillräcklig omfattning täcks av minimikraven i tillsynsförordningen och de särskilda bestämmelserna i värdepapperiseringsförordningen (artikel 104a.2). Preciseringarna syftar till att tydliggöra de omständigheter under vilka det särskilda kapitalbas- kravet ska beslutas för att säkerställa att reglerna tillämpas konsekvent i alla medlemsstater och stärka en väl fungerande inre marknad (skäl 13 i direktivet).

Det har även förtydligats vilka krav som ska beaktas vid bestämmande av lämplig nivå för respektive särskilda kapitalbaskrav till den del de avser att täcka risker eller riskelement som inte redan täcks av tillsynsförord- ningen eller värdepapperiseringsförordningen. Vidare ska nivån på de sär- skilda kapitalbaskraven utgöras av skillnaden mellan den nivå som den behöriga myndigheten anser vara tillräcklig och respektive minimikrav (artikel 104a.3).

110

Bestämmelser om det särskilda kapitalbaskravet finns i svensk rätt i Prop. 2020/21:36 tillsynslagen (2 kap. 1 §).

För att genomföra de nya de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. På grund av kravens detaljerade karaktär bör det lämpligen göras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Formella beslut

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska de be- höriga myndigheterna skriftligen motivera sina beslut om särskilda kapitalbaskrav (artikel 104a.5).

Att beslut om särskilda kapitalbaskrav ska motiveras följer i svensk rätt av förvaltningslagen (32 §). För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det emellertid i svensk rätt införas ett krav på att besluten ska vara skriftliga.

11.2.3Typ av kapital och kapitalkravens inbördes relation

Regeringens förslag: Ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet ska uppfyllas med primärkapital. Ett särskilt kapital- baskrav för andra risker ska till minst tre fjärdedelar uppfyllas med primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimär- kapital.

Finansinspektionen ska i ett enskilt fall få bestämma att ett särskilt kapitalbaskrav ska uppfyllas med en större andel primärkapital eller kärnprimärkapital, om inspektionen anser att det är nödvändigt.

Den kapitalbas som används för att uppfylla ett särskilt kapitalbas- krav för risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att

1.uppfylla kravet på en bruttosoliditetsgrad,

2.uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert för globalt system- viktiga institut, eller

3.följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna och kapitalbaskraven om den avser risken för alltför låg bruttosoliditet.

Den kapitalbas som används för att uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att

1.uppfylla de riskbaserade kapitalkravsrelationerna,

2.uppfylla det kombinerade buffertkravet, eller

3.följa en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna och kapitalbaskraven om den avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår inte att kapitalbasen som används för att uppfylla det särskilda kapitalbaskravet för risken för alltför låg bruttosoliditet ska uppfyllas med primärkapital.

111

Prop. 2020/21:36 Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ställs det krav på vilken typ av kapital som de särskilda kapitalbaskraven ska uppfyllas med (artikel 104a.4). I direktivet i den lydelse som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 7 juni 2019 anges att minst tre fjärdedelar av kapitalbaskravet ska täckas med primärkapital och att minst tre fjärdedelar av det kapitalet ska bestå av kärnprimärkapital, och att detta gäller både det särskilda kapitalbas- kravet för risken för alltför låg bruttosoliditet och det särskilda kapitalbas- kravet för andra risker. I en rättelse av direktivet som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 3 juli 2020 förtydligas att det särskilda kapitalbaskravet för risken för alltför låg bruttosoliditet ska upp- fyllas med primärkapital och att det bara är det särskilda kapitalbaskravet för andra risker som ska uppfyllas med minst tre fjärdedelar av primär- kapital och att minst tre fjärdedelar av det kapitalet ska bestå av kärn- primärkapital.

Den behöriga myndigheten får också med beaktande av de särskilda omständigheter som gäller för institutet kräva att institutet ska uppfylla de särskilda kapitalbaskraven med en större andel primärkapital eller kärn- primärkapital (artikel 104a.4).

Vidare reglerar direktivet hur kapitalbaskraven och buffertkraven för- håller sig till varandra och vilket kapital som får användas för att uppfylla kraven (artikel 104a.4).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör motsvarande bestäm- melser införas i svensk rätt.

11.2.4Underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Regeringens förslag: Ett institut ska inom ramen för sin riskhantering fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer.

I samband med en översyn och utvärdering av ett institut ska Finans- inspektionen bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet. Inspek- tionen ska underrätta institutet om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven.

Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla

1.kravet på en bruttosoliditetsgrad,

2.ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet, eller

3.kravet på bruttosoliditetsbuffert för globalt systemviktiga institut.

Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte få användas för att uppfylla

112

1.de riskbaserade kapitalkravrelationerna,

2.ett särskilt kapitalbaskrav som beslutats för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet, eller

3.det kombinerade buffertkravet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sparbankernas Riksförbund motsätter sig förslaget om att ett institut inom ramen för sin riskhantering ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. Sparbankernas Riksförbund och Finans- bolagens Förening anser att en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven ska vara ett överklag- bart beslut. Enligt Kommuninvest Sverige AB bör ett instituts status som ett offentligt utvecklingskreditinstitut vara en omständighet som ska beaktas vid underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna när det gäller risken för alltför låg bruttosoliditet.

Skälen för regeringens förslag

Fastställande av tillräckliga kapitalbasnivåer

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska ett institut inom ramen för sin riskhantering fastställa det internt bedömda kapital- behovet till tillfredsställande kapitalbasnivåer (artikel 104b.1).

Bestämmelser om att institut ska upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för finns i svensk rätt i rörelselagstiftningen (6 kap. 2 § LBF och 8 kap. 4 § LVM).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om att instituten inom ramen för sin riskhantering ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer, bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Direktivet ger inte ut- rymme för att, som Sparbankernas Riksförbund efterfrågar, underlåta att införa ett sådant krav.

Underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska de be- höriga myndigheterna meddela institut sin uppfattning om vad som är en lämplig nivå på institutets kapitalbas för att t.ex. täcka risker och hantera framtida stresscenarier som inte täcks av minimikraven, de särskilda kapitalbaskraven och det kombinerade buffertkravet eller kravet på en bruttosoliditetsbuffert, s.k. riktlinjer för ytterligare kapitalbas (artikel 104b.2 och 104b.3 första stycket). Det kan t.ex. bli aktuellt när resultatet av ett stresstest visar risker vid eventuell finansiell stress, som inte täcks av andra krav. En riktlinje för särskild kapitalbas ska vara institutsspecifik och får täcka risker som omfattas av beslut om särskilt kapitalbaskrav endast i den mån den täcker aspekter av dessa risker som inte redan täcks av det kravet (artikel 104b.4).

Riktlinjen ska motsvara skillnaden mellan den lämpliga kapitalbasnivån och den kapitalbas som omfattas av övriga kapitalkrav (artikel 104b.3 andra stycket). Med övriga kapitalkrav avses det relevanta minimikravet,

Prop. 2020/21:36

113

Prop. 2020/21:36 det relevanta särskilda kapitalbaskravet och det kombinerade buffertkravet

alternativt bruttosoliditetsbufferten (artikel 104b.5).

Underlåtenhet att följa den riktlinje som de behöriga myndigheterna har meddelat ska inte leda till utdelningsrestriktioner (artikel 104b.6).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om riktlinjer för ytterligare kapitalbas bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Det innebär i korthet att Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven enligt tillsynsförordningen, tillsynslagen och buffertlagen. Sparbankernas Riksförbund och Finansbolagens Förening anser att en sådan underrättelse ska vara ett överklagbart beslut.

Avsikten med de nya reglerna i direktivet är att ett institut ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. Finansinspektionen ska därefter ge uttryck för sin egen uppfattning om lämpliga kapitalbasnivåer för ett institut och underrätta institutet om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven. Underrättelsen gäller utöver minimikraven enligt tillsynsförordningen (pelare 1-krav), särskilda kapitalbaskrav enligt till- synslagen (pelare 2-krav) och kraven enligt buffertlagen (buffertkraven) respektive kravet på en bruttosoliditetsbuffert (artikel 92.1a i tillsyns- förordningen) och innebär att det skapas en tröskel innan underlåtenhet att uppfylla buffertkraven och kravet på en bruttosoliditetsbuffert medför utdelningsrestriktioner. Om institutet vid upprepade tillfällen underlåter att inneha kapital som uppfyller underrättelsen, utgör det en självständig grund för att fatta ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav (se avsnitt 11.2.2). Ett sådant beslut kan medföra att buffertkraven inte är uppfyllda och leda tillutdelningsrestriktioner. Enligt direktivet har en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbas- kraven formen av en ”uppmaning”. Den ska motiveras (artikel 64.3 i direk- tivet) men kommissionen har gett uttryck för att en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven inte ska kunna vara föremål för prövning av domstol. Regeringen konstaterar emellertid att frågan om den aktuella underrättelsen ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol inte har reglerats i direktivet och att frågan i stället får avgöras i rättstillämpningen. Det ska i det avseendet framhållas att ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (11 kap. 1 § tillsynslagen).

Enligt Kommuninvest Sverige AB bör ett instituts status som ett offent- ligt utvecklingskreditinstitut vara en omständighet som ska beaktas vid meddelandet av en riktlinje för särskild kapitalbas för risken för alltför låg bruttosoliditet. Regeringen konstaterar emellertid att direktivet inte gör någon skillnad mellan institut i detta avseende.

11.2.5Skyldigheten att informera resolutionsmyndigheter om ett beslut

Regeringens förslag: Finansinspektionen ska underrätta Riksgälds- kontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter om ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav och om en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven.

114

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Prop. 2020/21:36 Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter underrätta relevanta resolutionsmyndigheter om de krav på ytterligare kapitalbas som de ålägger institut (artikel 104c).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det införas ett krav i lag att Finansinspektionen ska underrätta berörda resolutionsmyndigheter om särskilda kapitalbaskrav och underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven.

11.3Särskilt likviditetskrav

Regeringens förslag: Finansinspektionens beslut om ett särskilt likviditetskrav ska inte längre täcka de risker som ett institut utsätter det finansiella systemet för.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om särskilda likviditetskrav (artikel 105).

Enligt den ändring som har gjorts i de reglerna ska systemrelaterade likviditetsrisker som hotar de finansiella marknaderna i den berörda medlemsstaten inte längre vara en av de omständigheter som den behöriga myndigheten ska beakta när den beslutar om ett särskilt likviditetskrav (artikel 105).

Direktivets krav på särskilda likviditetskrav har i svensk rätt genomförts i en bestämmelse i tillsynslagen (2 kap. 2 §). Enligt den bestämmelsen ska Finansinspektionen besluta att ett institut ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, om det är nödvändigt för att täcka de likviditetsrisker som ett institut är eller kan bli exponerat för och de risker som ett institut ut- sätter det finansiella systemet för.

För att genomföra den nu aktuella ändringen i direktivet, bör mot- svarande justering göras i bestämmelsen i tillsynslagen.

12 Kapitalbuffertar

12.1 Kapitalbuffertarna i huvuddrag

Kapitaltäckningsdirektivet ställer krav på att instituten har kapitalbuffertar
för att stärka det finansiella systemets motståndskraft mot systemrisker.
Kapitalbuffertarna syftar till att undvika att instituten bryter mot tillsyns-
förordningens och kapitaltäckningsdirektivets kapitalbaskrav och till att
hantera både cykliska och strukturella systemrisker.	115
	115

Prop. 2020/21:36 Kapitalkonserveringsbufferten är ett permanent buffertkrav medan den kontracykliska kapitalbufferten varierar beroende på de cykliska system- risker som förknippas med en alltför kraftig kredittillväxt i det finansiella systemet. Kapitalbuffertkraven för systemviktiga institut begränsar de risker som systemviktiga institut utgör för det finansiella systemet. Direk- tivet innehåller också en möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa en systemriskbuffert för att hantera strukturella systemrisker i hela eller delar av finanssektorn i en viss medlemsstat.

Tillämpliga kapitalbuffertar ska räknas samman till ett kombinerat buffertkrav för varje institut. Om ett institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet, ska det vidta åtgärder för att inom en viss tid stärka kapital- basen så att den kommer i nivå med buffertkravet. För att stärka kapital- basen finns det därför begränsningar i utrymmet för ett institut i fråga om vinstutdelningar och vissa andra utbetalningar såsom bonusutbetalningar när det kombinerade buffertkravet inte är uppfyllt.

Reglerna om kapitalbuffertar i kapitaltäckningsdirektivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i buffertlagen.

12.2Det kombinerade buffertkravet

Regeringens förslag: Institut ska ha ett kärnprimärkapital som mot- svarar det kombinerade buffertkravet utöver det krav på kärnprimär- kapital som följer av

–de riskbaserade kapitalkravrelationerna,

–ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet, och

–en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna och kapitalkraven för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

Institut ska inte få använda kärnprimärkapital som används för att upp- fylla det kombinerade buffertkravet för att uppfylla de riskbaserade komponenterna i

–kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för globala system- viktiga institut och icke EU-baserade systemviktiga institut i tillsynsförordningen, och

–fastställandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäck- ningsdirektivets förbud mot att institut använder kärnprimärkapital som upprätthålls för att tillgodose en av beståndsdelarna i det kombinerade buffertkravet i syfte att tillgodose andra delar av buffertkravet.

	Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med
	regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid
	en annan lagteknisk utformning.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har
	inget att invända mot dem.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt kapitaltäck-
	ningsdirektivet gäller att tillämpliga kapitalbuffertar ska räknas samman
116	till ett kombinerat buffertkrav för varje institut (artikel 128.6). Det

kombinerade buffertkravet ska uppfyllas med kärnprimärkapital. Institut Prop. 2020/21:36 får inte använda samma kärnprimärkapital som används för att uppfylla

minimikraven i tillsynsförordningen och det särskilda kapitalbaskravet för att också uppfylla det kombinerade buffertkravet (artiklarna 129.5, 130.5, 131.13 och 133.4). Det brukar kallas dubbelräkningsförbudet.

De nya regler som har införts i direktivet innebär att bruttosoliditets- kravet, som är ett icke-riskvägt soliditetsmått, har ändrats från ett rapporte- ringskrav till ett parallellt krav till de riskvägda kapitalkraven. Vidare har det införts krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i tillsynsförord- ningen och krishanteringsdirektivet. Det medför att dubbelräknings- förbudet i kapitaltäckningsdirektivet har justerats.

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får därför kärnprimärkapital som an- vänds för att upprätthålla de riskvägda kraven inte användas för att upp- fylla det kombinerade buffertkravet (artikel 128 första stycket).

Institut får inte heller använda kärnprimärkapital som upprätthålls för att tillgodose en av delarna i det kombinerade buffertkravet i syfte att tillgodo- se andra tillämpliga delar av det kravet (artikel 128 tredje stycket). Vidare får institut inte använda kärnprimärkapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet för att uppfylla vissa riskbaserade kompo- nenter i krav i tillsynsförordningen och i krishanteringsdirektivet (artikel 128 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet).

Bestämmelserna om det kombinerade buffertkravet finns i svensk rätt i buffertlagen (2 kap. 1 och 2 §§).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet, bör dubbelräkningsförbudet i svensk rätt justeras på motsvarade sätt. Det bör framgå att kärnprimärkapital som används för att upprätthålla de riskvägda kraven inte får användas för att uppfylla det kombinerade buffertkravet och att kärnprimärkapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet inte får användas för att uppfylla de riskbaserade kompo- nenterna i kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder i tillsyns- förordningen och krishanteringsdirektivet.

Det förhållandet att det av buffertlagen (2 kap. 1 §) framgår att institut ska ha kärnprimärkapital som motsvarar det kombinerade buffertkravet innebär i sig att instituten ska uppfylla samtliga delar av det kombinerade buffertkravet samtidigt. Det krävs därför inte några särskilda åtgärder för att genomföra kapitaltäckningsdirektivet i den delen.

12.3Kapitalbuffertar för systemviktiga institut

Regeringens förslag: Begränsningen till 3,5 procent av ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp i fråga om kapitalbufferten på gruppnivå för globalt systemviktiga institut ska tas bort.

Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska Finansinspek- tionen få fastställa till högst 3 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp. En sådan kapitalbuffert ska dock få fastställas till mer än 3 procent om Finansinspektionen underrättat Europeiska kommissionen och kommissionen godkänt åtgärden.

Den kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut som dotterföretag

till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett övrigt system-

117

Prop. 2020/21:36

118

viktigt institut som är ett moderinstitut inom EU, som omfattas av buffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå, kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppnivå ska inte få uppgå till mer än det lägsta av

1. summan av 1 procent av institutets totala riskvägda exponerings- belopp och det högsta av antingen

–buffertvärdet för globalt systemviktiga institut, eller

–det buffertvärde för övriga systemviktiga institut som gäller på

gruppnivå, eller

2.3 procent, eller den procentsats som har fastställts på gruppnivå, av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäck- ningsdirektivets krav i fråga om vilka institut som kan vara globalt systemviktiga institut och andra systemviktiga institut.

Den nya metoden för identifiering av globalt systemviktiga institut som har införts i direktivet och de justeringar som har gjorts i fråga om när ett globalt systemviktigt institut får flyttas till en kategori med ett högre kapitalbuffertkrav bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Globala och övriga systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter genom att an- vända en viss metod identifiera vilka institut som på gruppnivå är globalt systemviktiga (artikel 131.1 och 131.2). Varje globalt systemviktigt insti- tut ska på gruppnivå tilldelas ett buffertkrav enligt den riskkategori det har placerats i (artikel 131.9). Buffertkravet kan variera mellan 1 och 3,5 pro- cent.

De behöriga myndigheterna ska även identifiera övriga institut som på individuell, grupp- eller undergruppsnivå är systemviktiga (artikel 131.1). Myndigheten får ålägga sådana övriga systemviktiga institut, på individu- ell, grupp- eller undergruppsnivå ett buffertkrav på upp till 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet (artikel 131.5).

Reglerna om globala och övriga systemviktiga institut har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i buffertlagen (5 kap.).

Vilka företag som kan vara globala systemviktiga institut och vilka som kan vara övriga systemviktiga institut

I kapitaltäckningsdirektivet räknas de företag upp som kan vara globala och övriga systemviktiga institut (artikel 131).

Enligt nya regler som har införts i direktivet utökas uppräkningen av vilka företag som kan vara övriga systemviktiga till att även omfatta ett moderinstitut i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag i en

medlemsstat eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat. Även uppräkningen av vilka företag som kan vara globala systemviktiga institut har ändrats (artikel 131.1).

Finansinspektionen ska enligt gällande rätt besluta om vilka institut som på gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för globalt systemviktiga institut, men det gäller inte för dotterföretag till antingen ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES (5 kap. 1 § buffertlagen). Finansinspektionen får också besluta att institut på individuell nivå, undergruppsnivå eller gruppnivå ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (5 kap. 3 § buffert- lagen). De ändringar som gjorts i de nu aktuella reglerna i direktivet med avseende på vilka företag som kan vara övriga systemviktiga institut omfattas därmed av gällande rätt.

Uppräkningen i direktivet av vilka företag som kan vara globalt system- viktiga innebär inte en ändring i sak. Det behöver därför inte vidtas några särskilda åtgärder för att genomföra direktivet i den delen.

Storleken på bufferten för globala systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får bufferten för globalt systemviktiga institut högst uppgå till 3,5 procent.

Enligt nya regler som har införts i direktivet tas den begränsningen bort (artikel 131.9). Motsvarande justering bör göras i buffertlagen (5 kap. 2 §).

Alternativ metod för identifiering av globala systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna använda en speciell metod när det identifierar globalt systemviktiga institut (artikel 131.2). Metoden har specificerats i kommissionens delegerande för- ordning (EU) nr 1222/2014 av den 8 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut.

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet har det införts en alternativ metod. Metoden utgår ifrån den ursprungliga metoden men gör det möjligt att i fråga om en konsoliderad situations gränsöver- skridande verksamhet undanta verksamheter i medlemsstater som ingår i bankunionen (artikel 131.2a).

Reglerna om den ursprungliga metoden har i svensk rätt genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag (10 kap. 1 § buffertlagen). De nya regler om en alternativ metod som har införts i direktivet bör genomföras på motsvarande sätt med stöd av befintliga bemyndiganden och kräver därmed inte några lagändringar.

Höjd nivå på kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får kapitalbufferten för övriga system- viktiga institut uppgå till högst 2 procent (artikel 131.5). Storleken på bufferten begränsas emellertid ytterligare om den gäller ett institut som är dotterföretag till antingen ett globalt systemviktigt institut eller ett övrigt systemviktigt institut som är ett moderinstitut inom EU, som omfattas av buffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå (artikel 131.8).

Prop. 2020/21:36

119

Prop. 2020/21:36 Enligt nya regler som har införts i direktivet har nivån höjts till 3 procent (artikel 131.5). De behöriga myndigheterna får bestämma en högre buffert än 3 procent, förutsatt att det har anmälts till Europeiska systemrisk- nämnden (ESRB) och att kommissionen godkänner den högre bufferten enligt ett särskilt förfarande (artikel 131.5a).

De nya reglerna innebär även att det har gjorts justeringar i metoden för beräkning av den högsta kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut som ett institut får ha om det är dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut på gruppnivå. En sådan buffert får inte överstiga det lägsta av 1 procent av institutets totala riskvägda expone- ringsbelopp beräknat enligt tillsynsförordningen (artikel 92.3) och det buffertvärde som gäller på gruppnivå enligt tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Bestämmelserna om storleken på kapitalbufferten för övriga system- viktiga institut regleras i svensk rätt i buffertlagen (5 kap. 4 och 5 §§).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet behöver bestämmelserna i lagen ändras på motsvarande sätt.

12.4Systemriskbufferten

Regeringens förslag: Kravet på att en systemrisk ska vara strukturell för att kunna ligga till grund för ett beslut om en systemriskbuffert ska tas bort. Systemriskbufferten ska inte få användas för att täcka makro- tillsyns- eller systemrisker som redan täcks av ett kapitalkrav enligt tillsynsförordningen, en kontracyklisk kapitalbuffert eller en kapital- buffert för systemviktiga institut.

Systemriskbufferten ska uppgå till ett visst belopp. Till grund för beräkningen av beloppet ska Finansinspektionen fastställa ett system- riskbuffertvärde för de exponeringar som är aktuella. Om en exponering omfattas av flera värden, ska dessa läggas ihop till ett kombinerat buffertvärde. Systemriskbuffertvärdet ska beslutas i enlighet med för- farandet i artikel 133.9–133.12 i kapitaltäckningsdirektivet.

Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert för expone- ringar i andra länder inom EES, ska samma buffertnivå gälla för insti- tutets alla exponeringar utanför Sverige men inom EES. Det ska dock inte gälla om systemriskbufferten grundas på ett beslut om erkännande av ett systemriskvärde som fastställts i ett annat land inom EES.

En systemriskbuffert, som grundar sig på ett erkänt systemrisk- buffertvärde, ska få gälla utöver systemriskbufferten som sätts för systemrisker i Sverige om buffertarna avser att täcka olika risker. Om buffertarna avser att täcka samma risker ska bara den högre av dem gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka exponeringar som en systemriskbuffert får gälla.

Regeringens bedömning: Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om de principer som ska beaktas vid fastställandet av ett systemriskbuffert-

120

värde och den information som Finansinspektionen ska offentliggöra bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Systemriskbuffert

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får varje medlemsstat besluta att införa en systemriskbuffert för institut för att förhindra och minska långsiktiga strukturella systemrisker eller makrotillsynsrisker som inte täcks av tillsynsförordningen och som kan få allvarliga negativa effekter på det finansiella systemet och den reala ekonomin i en viss medlemsstat (artikel 133.1). Systemriskbufferten får tillämpas på individuell nivå samt på grupp- och undergruppsnivå.

Reglerna om systemriskbufferten har i svensk rätt genomförts i bestäm- melser i buffertlagen (4 kap.).

Sektorspecifik systemriskbuffert

Enligt nya regler som har införts i kapitalteckningsdirektivet har system- riskbuffertens användningsområde ändrats så att bufferten inte längre bara ska kunna bestämmas för att täcka strukturella systemrisker (artikel 133.1). Systemriskbufferten får bara användas avseende makrotillsyns- risker eller systemrisker som inte redan täcks av kraven i tillsyns- förordningen, en kontracyklisk kapitalbuffert eller kapitalbuffert för systemviktiga institut (artikel 133.1 och 133.7). Det innebär att system- riskbufferten och buffertarna för systemviktiga institut ska läggas samman.

Det preciseras vilka sektorsexponeringar som kan bli aktuella och en ny beräkningsmetod har införts (artikel 133.2, 133.4, 133.5 och 133.7), samtidigt som kravet om upprätthållande av en systemriskbuffert på minst 1 procent för exponeringarna som bufferten avser, har tagits bort (artikel 133.3). Den nya metoden för beräkningen av den sektorsspecifika system- riskbufferten ger att en systemriskbuffert kan gälla för alla exponeringar i den medlemsstat där den fastställs, andra medlemsstater eller tredjeländer. En systemriskbuffert kan också gälla för vissa sektorsspecifika expone- ringar, dvs. exponeringskategorier eller undergrupper därav, och i andra medlemsstater när det avser ett erkänt buffertvärde. För att en systemrisk- buffert ska kunna beräknas för en exponering behöver den behöriga myndigheten besluta om ett systemriskbuffertvärde för exponeringen. Eftersom en sektorsspecifik exponering är en del av alla exponeringar kommer en buffert för den sektorsspecifika exponeringen att omfattas av det eventuella värde som fastställs för alla exponeringar och det värde som fastställs för den sektorsspecifika exponeringen. Dessa värden ska läggas ihop till ett kombinerat systemriskbuffertvärde. De principer som ska beaktas vid fastställandet av ett systemriskbuffertvärde har även justerats (artikel 133.7 och 133.8).

Prop. 2020/21:36

121

Prop. 2020/21:36

122

Reglerna om systemriskbuffert har i svensk rätt genomförts i bestäm- melser i buffertlagen (4 kap.).

För att genomföra de nya reglerna om tillämpningsområdet för system- riskbufferten behöver bestämmelserna i buffertlagen justeras på mot- svarande sätt (4 kap. 1 §). Det bör framgå av lagen att systemriskbufferten inte får användas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker som redan täcks av ett kapitalkrav enligt tillsynsförordningen, en kontracyklisk kapitalbuffert eller en kapitalbuffert för systemviktiga institut. Vidare bör kravet på att systemriskerna ska vara strukturella tas bort.

Enligt buffertlagen kan systemriskbufferten gälla alla eller vissa av ett instituts exponeringar (4 kap. 1 §). Svensk rätt uppfyller därmed direk- tivets krav på systemriskbuffertens sektorsspecifika karaktär. Den närmare specificeringen av vilka exponeringar som en systemriskbuffert får avse (artikel 133.5 i direktivet) bör emellertid med hänsyn till dess detaljerade art lämpligen genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om det.

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om nivån på systemrisk- bufferten bör motsvarande justeringar göras i bestämmelserna i buffert- lagen (4 kap. 2 §). Det bör framgå att Finansinspektionen ska fastställa ett systemriskbuffertvärde för de exponeringar som är aktuella och minimi- nivån på 1 procent bör tas bort. Vid beslut om ett systemriskbuffertvärde är det kombinerade buffertvärdet, dvs. det sammanlagda värdet av de systemriskbuffertvärden som en exponering omfattas av, som är relevant. Vad som omfattas av detta värde bör därför också framgå. Metoden för själva beräkning av systemriskbufferten (artikel 133.2) är däremot, mot bakgrund av dess tekniska karaktär, enligt regeringens bedömning inte lämplig att tas in i lag. I stället bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter i denna del.

Reglerna i direktivet om de principer som ska beaktas vid fastställandet av ett systemriskbuffertvärde (artikel 133.7 och 133.8) har tidigare be- dömts lämpliga att genomföra i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det är lämpligt att på motsvarande sätt överväga om ändringarna i dessa regler i direktivet medför behov av föreskrifter med stöd av gällande bemyn- digande (10 kap. 1 § 2 buffertlagen).

Beslut om systemriskbufferten

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får den behöriga myndigheten besluta om att tillämpa en systemriskbuffert på upp till 3 procent för samtliga av ett instituts exponeringar. Det förutsätter emellertid att myndigheten underrättar vissa EU-institutioner, ESRB och andra behöriga myndigheter (artikel 133.11). Om systemriskbuffertvärdet för nationella exponeringar och exponeringar i tredjeland fastställts till mellan 3 och 5 procent, måste den behöriga myndigheten, utöver att uppfylla underrättelsekravet, avvakta kommissionens yttrande (artikel 133.12). Avser den behöriga myndigheten att fastställa en systemriskbuffert på nationella exponeringar och exponeringar utanför EU till över 5 procent behövs kommissionens godkännande (artikel 133.14). I dag görs alltså i detta avseende en skillnad mellan nationella exponeringar, exponeringar i förhållande till andra medlemsstater och exponeringar i förhållande till tredjeland.

Enligt nya regler som har införts i direktivet har beslutsförfarandet ändrats. Kommissionens roll i förfarandet har knutits närmare till nivån på det kombinerade systemriskbuffertvärdet (artikel 133.9–133.12). Om ett kombinerat systemriskbuffertvärde inte är mer än 3 procent behöver den behöriga myndigheten bara underrätta ESRB när myndigheten ska fatta ett beslut om att fastställa eller ändra ett systemriskbuffertvärde. Om en exponering bara omfattas av ett systemriskbuffertvärde är det värdet som är relevant i sammanhanget. Vid ett kombinerat systemriskbuffertvärde om mer än 3 procent men högst 5 procent ska den behöriga myndigheten i samband med en sådan underrättelse begära ett yttrande av kommis- sionen. Om det aktuella institutets moderföretag är etablerat i en annan medlemsstat ska myndigheten även begära en rekommendation från kommissionen och ESRB. Om systemriskbuffertvärdet är mer än 5 pro- cent för någon exponering måste den behöriga myndigheten dock begära ett godkännande från kommissionen. Direktivet gör i detta avseende inte heller längre skillnad på nationella exponeringar, exponeringar i förhållan- de till andra medlemsstater eller exponeringar i förhållande till tredjeland.

Ett systemriskbuffertvärde som den behöriga myndigheten har erkänt ska inte räknas med vid ett systemriskbuffertvärde om högst 3 procent. Om ett buffertvärde inte höjs i förhållande till tidigare fastställt värde behöver förfarandet om att invänta yttrande eller godkännande inte tillämpas.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om hur den behöriga myndigheten får besluta om systemriskbufferten har i svensk rätt genomförts i bestäm-

melser i buffertlagen (4 kap. 3–6 §§).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör bestämmelserna i lagen ändras i på motsvarande sätt.

Offentliggörande av information

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga eller utsedda myndig- heterna offentliggöra viss information om systemriskbufferten (artikel 133.16).

Enligt nya regler som har införts i direktivet har kravet utökats till att även omfatta information om de nya systemriskbuffertvärdena (artikel 133.13).

Enligt gällande rätt följer Finansinspektionens skyldighet att offentlig- göra viss information med anledning av tillämpningen av systemrisk- bufferten av förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar (3 §). Bestämmelsen bör justeras så att hänvisningen till direktivet överens- stämmer med direktivets nya lydelse.

Erkännande av andra länders systemriskbuffertvärden

Enligt kapitaltäckningsdirektivet får medlemsstaterna välja att erkänna ett i en annan medlemsstat beslutat systemriskbuffertvärde (artikel 134).

Enligt nya regler som har införts i direktivet har uppdelningen av exponeringar i nationella exponeringar, exponeringar i förhållande till andra medlemsstater och exponeringar mot tredjeland tagits bort. Detta har fått konsekvenser för reglerna om erkännandet av andra länders system- riskbuffertvärden. Det har därför införts ett nytt undantag som innebär att skyldigheten att, avseende exponeringar i andra medlemsstater, fastställa samma systemriskbuffert för alla exponeringar inom unionen inte ska gälla

Prop. 2020/21:36

123

Prop. 2020/21:36 om bufferten fastställs i syfte att erkänna det systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat (artikel 133.15). Om en medlemsstat erkänner ett systemriskbuffertvärde för nationellt auktoriserade institut får denna systemriskbuffert vara kumulativ med den systemriskbuffert som fastställts för de nationella systemriskerna, förutsatt att olika risker hanteras genom buffertarna (artikel 134.4). Om buffertarna hanterar samma risker ska bara den högre av buffertarna gälla. Det förtydligas där- med att systemriskbuffertvärdenas ska läggas samman gäller erkända systemriskbuffertvärden, förutsatt att de täcker olika risker.

Storleken på systemriskbufferten avseende exponeringar i andra länder inom EES och möjligheten för Finansinspektionen att erkänna ett system- riskbuffertvärde som fastställts i ett annat land inom EES regleras i buffert- lagen (4 kap. 5 och 7 §§).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det nya undantaget för erkända exponeringar anges i lag. Detsamma gäller att en systemrisk- buffert som grundar sig på ett erkänt systemriskbuffertvärde får gälla ut- över systemriskbufferten som sätts för systemrisker i Sverige. Buffertarna får dock bara läggas samman om de avser att täcka olika risker. Om buffertarna avser att täcka samma risker ska bara den högre av dem gälla.

	12.5	Den kontracykliska kapitalbufferten

	Regeringens förslag: Finansinspektionen ska för varje kvartal beräkna
	det kontracykliska buffertriktvärdet och, vid behov, fastställa eller
	ändra ett kontracykliskt buffertvärde. Värdena ska beräknas respektive
	fastställas på det sätt och utifrån de faktorer som anges i kapital-
	täckningsdirektivet.
	Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapital-
	täckningsdirektivets krav på att Finansinspektionen ska bedöma inten-
	siteten i cykliska systemrisker och lämpligheten hos det kontracykliska
	buffertvärdet samt att anmäla varje ändring av det kontracykliska
	buffertvärdet till ESRB.

	Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med
	regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid
	en annan lagteknisk utformning.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har
	inget att invända mot dem.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt kapital-
	täckningsdirektivet ska den ansvariga tillsynsmyndigheten, i Sverige
	Finansinspektionen, fastställa ett kontracykliskt kapitalbuffertvärde för
	medlemsstaten (artikel 136). Finansinspektionen ska beräkna ett buffert-
	riktvärde som framför allt återspeglar kreditcykeln och de risker som beror
	på en alltför stor kredittillväxt i medlemsstaten samt den nationella
	ekonomins särdrag (artikel 136.2). Buffertriktvärdet ska beräknas
	kvartalsvis och utgör i sin tur ett referensvärde för det kontracykliska
	kapitalbuffertvärdet (artikel 136.3).
	Enligt nya regler som har införts i direktivet ska Finansinspektionen
	även i fortsättningen på kvartalsbasis bedöma intensiteten i cykliska
124	systemrisker och lämpligheten i det kontracykliska buffertvärdet men till

skillnad mot tidigare bara vid behov fastställa eller justera det kontra- Prop. 2020/21:36 cykliska buffertvärdet, (artikel 136.3). Vidare ska inspektionen, till skill-

nad från i dag, bara anmäla ändringar av det kontracykliska buffertvärdet till ESRB.

Reglerna i direktivet om fastställande av kontracykliska buffertvärden har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i buffertlagen (7 kap. 1 och 2 §§).

För att genomföra de ändringar som har gjorts i direktivet i denna del bör bestämmelserna i lagen justeras så att det anges att Finansinspektionen ska beräkna, och inte fastställa, det kontracykliska buffertriktvärdet och, vid behov, fastställa eller justera det kontracykliska buffertvärdet.

Finansinspektionen ska redan i dag informera ESRB och offentliggöra beslut om kontracykliska buffertvärden i enlighet med vissa artiklar i direktivet (7 kap. 8 §). Svensk rätt uppfyller därmed direktivets krav på Finansinspektionens informationsskyldighet i förhållande till ESRB.

12.6	Konkurrerande buffertkrav

Regeringens förslag: Systemriskbufferten och bufferten för system-
viktiga institut ska läggas samman. Om summan av systemriskbuffert-
värdet och buffertvärdet för globala systemviktiga institut eller andra
systemviktiga institut som gäller för samma institut är högre än 3 pro-
cent, ska sådana värden dock få fastställas bara om Finansinspektionen
fullgjort underrättelsekravet i förhållande till ESRB och åtgärden god-
känts av Europeiska kommissionen.
Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
det.
Skälen för regeringens förslag: Kapitaltäckningsdirektivet innehåller
regler om vilka kapitalkrav som ska gälla om ett institut är ålagt att hålla
fler än en av kapitalbuffertarna för systemviktiga institut och systemrisk-
bufferten (artiklarna 131.14–131.17 och 133.4–133.7). Om ett institut på
gruppnivå är ålagt krav på en kapitalbuffert för globalt systemviktiga
institut och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut eller en
systemriskbuffert, ska bara den högsta av dessa buffertar tillämpas på
gruppnivå. Om ett institut på individuell nivå eller undergruppsnivå är
ålagt att upprätthålla en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut och
en systemriskbuffert, ska bara den högsta av dessa buffertar tillämpas.
Enligt nya regler som har införts i direktivet ska systemriskbufferten och
kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut läggas samman (artikel
131.15). Skyldigheten för ett institut som är ålagt att hålla fler än en av
kapitalbuffertarna för systemviktiga institut eller en systemriskbufferten
att upprätthålla den högsta av buffertarna har därför tagits bort. Däremot
gäller fortfarande att om en konsoliderad situation omfattas av en buffert
för globalt systemviktiga institut och av en buffert för andra systemviktiga
institut, så ska den högsta av buffertarna tillämpas (artikel 131.14).
Vidare ska det nya förfarandet för att fastställa en buffert för övriga
systemviktiga institut på över 3 procent (jfr avsnitt 12.4) också tillämpas		125

Prop. 2020/21:36 om summan av systemriskbuffertvärdet och buffertvärdet för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut som gäller för samma institut är högre än 5 procent (artikel 131.15).

Det konkurrerande buffertkravet avseende systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut regleras i svensk rätt i buffert-

lagen (2 kap. 2 § och 5 kap. 7 och 8 §§). För att genomföra de nya kraven i direktivet bör bestämmelserna i lagen justeras så att det anges att buffert- arna får läggas samman.

Det bör även anges att om summan av systemriskbuffertvärdet och buffertvärdet för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut som gäller för samma institut är högre än 5 procent, får sådana värden fastställas bara om Finansinspektionen har fullgjort underrättelse- kraven i direktivet och åtgärden godkänts av kommissionen.

12.7Åtgärder om det kombinerade buffertkravet inte uppfylls

Regeringens förslag: Tiden för när ett institut ska lämna in en kapital- konserveringsplan ska räknas från den dag det konstaterades att det kombinerade buffertkravet inte längre uppfylldes.

Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ska inte få göra utbetalningar kopplade till primärkapitaltillskott. Inskränk- ningar i institutens rätt att vidta värdeöverföringar ska inte gälla om det leder till en betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i resolution.

Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet om det inte har kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet med tillägg av de krav som följer av

1.kärnprimärkapitalrelationen på 4,5 procent, primärkapitalrelationen på 6 procent eller en total kapitalrelation på 8 procent, och

2.ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Utdelningsrestriktioner

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska institut förbjudas att göra värde- överföringar om det kombinerade buffertkravet inte längre är uppfyllt. Även vissa andra utbetalningar eller åtaganden är förbjudna. Under vissa villkor kan institutet dock göra värdeöverföringar eller sådana utbetal- ningar eller åtaganden som annars är förbjudna (artikel 141).

126

Reglerna i direktivet om ingripanden och restriktioner om det kombine- rade buffertkravet inte uppfylls har i svensk rätt genomförts i bestämmel- ser i buffertlagen (8 kap.).

Beräkningen av det högsta förfogandebeloppet

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska institut som inte uppfyller det kombi- nerade buffertkravet beräkna sitt högsta förfogandebelopp och rapportera detta till den behöriga myndigheten. Direktivet innehåller detaljerade krav i detta avseende (artikel 141.4–141.6). Om ett institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ska det också inom fem arbetsdagar från det att det konstaterades att buffertkravet inte uppfylldes ge in en kapital- konserveringsplan till den behöriga myndigheten (artikel 142.1).

Enligt nya regler som har införts i direktivet har beräkningen av det högsta förfogandebeloppet justerats i så motto att fokus har tagits bort från det senaste beslutet om vinstutdelning eller utbetalning eftersom ett sådant beslut kan vara begränsat till en kortare period och därför inte korrekt åter- speglar det belopp som bör beaktas vid beräkningen (artikel 141.5 a och b). Vidare har det förtydligats i samma beräkning, i enlighet med övriga ändringar i direktivet, att de särskilda kapitalbaskraven kommer framför det kombinerade buffertkravet i turordningen (artikel 141.6).

De detaljerade reglerna i direktivet, som i grunden avser att ange hur det högsta förfogandebeloppet ska beräknas, har i svensk rätt genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag (Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2014:12] om tillsynskrav och kapitalbuffertar med stöd av bemyndiganden i 10 kap. 1 § buffertlagen och 16 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). De justeringar som har gjorts i reglerna i direktivet bör genomföras med stöd av befintliga bemyndiganden.

Reglerna i direktivet om kravet på att ge in en kapitalkonserveringsplan har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i buffertlagen (8 kap. 1 §). Buffertlagen är dock i viss mån missvisande i detta avseende eftersom det anges att en kapitalkonserveringsplan ska lämnas in inom fem arbetsdagar från det att buffertkravet inte uppfylldes medan direktivet anger att tiden för att lägga fram planen ska räknas från den dag det konstaterades att buffertkravet inte uppfylldes. Lagen bör därför justeras i motsvarande utsträckning.

Förutsättningarna för att underlåta att uppfylla det kombinerade buffertkravet

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet klargörs under vilka förutsättningar som ett institut ska anses underlåta att uppfylla det kombinerade buffertkravet (artikel 141a). Så ska vara fallet om insti- tutet inte har kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet och vissa av bestäm- melserna om kapitalbasrelationer i tillsynsförordningen (artiklarna 91.1 b eller c eller 92.1 a) tillsammans med det särskilda kapitalbaskravet för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

Bestämmelser om ingripanden och restriktioner om det kombinerade buffertkravet inte uppfylls finns i svensk rätt i buffertlagen (8 kap.).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det anges i lagen när ett institut ska anses inte uppfylla det kombinerade buffertkravet.

Prop. 2020/21:36

127

Prop. 2020/21:36 Förbudet mot utdelningsrestriktioner gäller enligt gällande svensk rätt t.ex. inte om en tillämpning av restriktionerna leder till en betalnings- inställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i konkurs (5 kap. 4 § buffertlagen). Sedan bestämmelserna om utdelningsrestriktioner in- fördes i buffertlagen har möjligheten att försätta ett institut i resolution enligt lagen om resolution införts. Det bör därför även införas ett tillägg i buffertlagen om att förbudet inte heller ska gälla om en tillämpning av bestämmelsen leder till en betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i resolution.

12.8Åtgärder om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte uppfylls

Regeringens förslag: Ett institut ska inte anses uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert om det inte har primärkapital i den mängd som behövs för att samtidigt uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert med tillägg av de krav som följer av

1.kravet på en bruttosoliditetsgrad, och

2.ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg brutto- soliditet.

Bestämmelserna om ingripanden och restriktioner när det kombinerade buffertkravet inte uppfylls ska även gälla om kravet på en brutto- soliditetsbuffert inte uppfylls, med undantag för att bestämmelserna ska ta sikte på att återställa institutets primärkapital. En definition av primärkapital ska införas i lag.

Finansinspektionen ska få ingripa med administrativa sanktioner om ett institut inte uppfyller kravet på en bruttosoliditetsbuffert och trots detta vidtar överföringar eller andra åtgärder i strid med utdelnings- restriktioner.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Kapitaltäckningsdirektivet räknar upp de restriktioner och ingripandemöjligheter som ska vara tillgängliga för den behöriga myndigheten om ett institut inte uppfyller det kombinerade buffertkravet (artikel 141).

Enligt nya regler som har införts i direktivet ska bruttosoliditetskravet vara ett faktiskt krav (del 7 i tillsynsförordningen). Det har även införts ett krav på en bruttosoliditetsbuffert (artikel 92.1a i tillsynsförordningen). Motsvarande restriktioner som i dag gäller för det kombinerade buffert- kravet ska också gälla när ett institut inte uppfyller kravet på en brutto- soliditetsbuffert (artiklarna 141b, 141c och 142 i kapitaltäcknings- direktivet). Det klargörs också under vilka förutsättningar som ett institut ska anses underlåta att uppfylla det kravet på en bruttosoliditetsbuffert (artikel 141c). Så ska vara fallet om institutet inte har primärkapital i den mängd som behövs för att samtidigt uppfylla kravet på bruttosoliditets-

128

buffert, kravet på en bruttosoliditetsgrad och ett beslut om särskilt Prop. 2020/21:36 kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet.

Eftersom kravet på en bruttosoliditetsbuffert ska uppfyllas med primär- kapital tar de nya reglerna om utdelningsrestriktioner för när kravet på bruttosoliditetsbufferten inte uppfylls sikte på att institutet ska ha tillräck- ligt med primärkapital, dvs. inte kärnprimärkapital som i stället är relevant för uppfyllandet det kombinerade buffertkravet (artikel 141b.1). Av samma anledning behöver ett institut som inte uppfyller kravet på en bruttosoliditetsbuffert och som har för avsikt att lämna vinstutdelning eller vidta annan angiven åtgärd inte lämna information om supplementärt kapital som det innehar.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om ingripanden och restriktioner som aktualiseras när det kombinerade buffertkravet inte är uppfyllt har i svensk rätt i huvudsak genomförts genom bestämmelser i buffertlagen (1 kap. 2 §, 6 kap. 7 §, 8 kap. och 10 kap. 1 §).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör förutsättningar för när ett institut ska anses underlåta att uppfylla det kravet på en bruttosoliditets- buffert och motsvarande bestämmelser som i dag gäller det kombinerade buffertkravet även införas när det gäller kravet på en bruttosoliditets- buffert.

Enligt buffertlagen får Finansinspektionen tillämpa bestämmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets verksamhet om institutet inte följer restriktionerna (8 kap. 6 § första stycket). Det innebär att Finans- inspektionen får tillämpa bestämmelserna om ingripande i rörelselagstift- ningen (15 kap. LBF och 25 kap. LVM). Dessa bestämmelser genomför direktivets krav på vissa administrativa sanktioner och åtgärder som ska kunna riktas mot ett institut som, i strid utdelningsrestriktionerna för det kombinerade buffertkravet, gör betalning till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas (artikel 67.1). Det görs inte någon ändring i direktivet i detta avseende. Direktivet anger därmed inget krav på att mot- svarande sanktioner och åtgärder ska gälla vid betalningar i strid med utdelningsrestriktionerna avseende bruttosoliditetsbufferten. Samtidigt anges i direktivet att sanktionerna och åtgärderna ska vidtas under minst någon av de angivna omständigheterna (artikel 67.1). Regeringen gör där- för bedömningen att det finns utrymme för att tillämpa sanktionerna och åtgärderna även i andra fall än de som räknas upp. Eftersom det är lämpligt att Finansinspektionen, på motsvarande sätt som gäller i fråga om det kombinerade buffertkravet, får tillämpa bestämmelserna om ingripande i rörelselagstiftningen när ett institut inte uppfyller kraven på en brutto- soliditetsbuffert, bör bestämmelserna även gälla i fråga kravet på en bruttosoliditetsbuffert. För att kunna tillämpa möjligheten att vidta åtgärder mot någon som ingår i ett företags styrelse eller är dess verk- ställande direktör eller ersättare för någon av dem vid aktuella över- trädelser, bör även en komplettering göras i dessa bestämmelser (15 kap.

1 a § LBF respektive 25 kap. 1 d § LVM).

129

Prop. 2020/21:36 12.9

Underrättelser

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan kapitaltäck- ningsdirektivets krav på underrättelser till europeiska myndigheter.

Utredningens bedömning överensstämmer inte med regeringens bedömning. Enligt utredningens bedömning bör kapitaltäcknings- direktivets krav på underrättelser till europeiska myndigheter genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om underrättelser om kapitalbuffertar till europeiska myndigheter (artiklarna 129–131 och 134). Dessa underrättelser ska i vissa fall lämnas till flera europeiska myndigheter, bl.a. Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Enligt nya regler som har införts i direktivet ska underrättelserna bara lämnas till ESRB, som i sin tur underrättar övriga berörda myndig- heter (artiklarna 129.2, 130.2, 131.7, 131.12 och 134.2).

Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen ska underrätta Euro- peiska kommissionen, ESRB, Eba och Europeiska unionens råd i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet (7 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Svensk rätt uppfyller därmed redan direktivets krav i dessa delar.

	13	Ingripanden
	13.1	Återkallelse av tillstånd för globalt
		systemviktiga institut

	Regeringens förslag: Finansinspektionen ska inte få återkalla ett
	kreditinstituts tillstånd bara på den grunden att institutet inte uppfyller
	kraven i artikel 92a eller 92b i tillsynsförordningen.
	Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.
	Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: I kapitaltäckningsdirektivet finns
	regler om återkallelse av auktorisation (artikel 18).
	Enligt nya regler som har införts i direktivet får behöriga myndigheter
	inte återkalla auktorisationen för ett kreditinstitut på grund av att institutet
	inte uppfyller vissa krav på s.k. globala systemviktiga institut inom EU
	och utanför EU (artikel 18d). Det handlar om de nya kapitalbaskraven och
	kraven på kvalificerade skulder i tillsynsförordningen (artiklarna 92a och
	92b).
	Det är Finansinspektionen som bestämmer om ett svenskt institut ska
	utgöra ett globalt systemviktigt institut (kommissionens delegerade för-
130	ordning (EU) nr 1222/2014 av den 8 oktober 2014 om komplettering av

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU vad gäller tekniska Prop. 2020/21:36 tillsynsstandarder för specificering av metoden för att identifiera globala

systemviktiga institut och för att fastställa underkategorier av globala systemviktiga institut). Det finns för närvarande inte något sådant institut i Sverige.

Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse vid allvarliga överträdelser av t.ex. tillsynsförord- ningen, om det inte är tillräckligt med varning (8 kap. 1 § tillsynslagen och

15 kap. 1 § LBF). Från den huvudregeln görs vissa undantag (15 kap. 3 § LBF).

För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör ett tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse inte kunna återkallas bara på den grunden att ett institut har gjort sig skyldig till en överträdelse av de nu aktuella kraven i tillsynsförordningen.

13.2Ingripanden mot vissa holdingföretag

Regeringens förslag: Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av kravet på godkännande inte uppfyller förutsättningarna för det, ska Finansinspektion även få ingripa genom att

1.besluta att företaget inte vid stämman får företräda sina aktier eller andelar i dotterföretag som är institut, eller

2.förelägga företaget att

–inom viss tid begränsa riskerna i något avseende,

–avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen,

–till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut,

–utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på soliditet och riskhantering uppfylls,

–begränsa eller helt underlåta utdelning eller räntebetalningar, eller

–lämna in en plan som visar hur företaget utan dröjsmål ska uppfylla kravet.

Om någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller lämplighetskraven, ska Finansinspektionen få besluta att en sådan person inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Finansinspektionen ska då få utse en ersättare. Ersättarens uppdrag ska gälla till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

Vid ingripande ska de bestämmelser om gränsöverskridande grupper som tillämpas vid en ansökan om godkännande och undantag från kraven på godkännande gälla i tillämpliga delar, om

–Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och före- taget är etablerat i ett annat land inom EES, eller

–Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i Sverige.

131

Prop. 2020/21:36 Finansinspektionen ska få ingripa genom att besluta att ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag, som ska ansöka om godkännande eller undantag från godkännande, eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktionsavgift, om

1.företaget inte ansöker om godkännande eller undantag från kravet på godkännande eller inte längre uppfyller kraven på godkännande eller undantag från kravet på godkännande,

2.företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finan- siellt moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex och sju i tillsynsförordningen och de särskilda kapitalbas- eller likviditetskraven på grupp- eller undergruppsnivå.

Vid ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar.

Vid en överträdelse enligt 1 ska Finansinspektionen också få besluta att den eller de aktie- eller andelsägare som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en över- trädelse enligt 2 ska inspektionen också få besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Ingripanden mot finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag om villkoren för godkännande inte är uppfyllda

Enligt nya regler som har införts i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter ges tillsynsbefogenheter att ingripa mot finansiella holding- företaget och blandade finansiella holdingföretaget (artikel 64.1). I direk- tivet regleras de ingripandeåtgärder som den samordnande tillsynsmyndig- heten kan vidta om den konstaterar att de villkor som fastställs för god- kännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holding- företag inte är uppfyllda eller inte längre är uppfyllda (artikel 21a.6). De åtgärder det kan bli fråga om är att meddela holdingföretaget eller dess ledning ett föreläggande, utfärda instruktioner till aktieägarna att överföra ägarintressena i sina dotterinstitut, tillfälligt utse ett annat holdingföretag att vara ansvarig för efterlevnaden av gruppkraven, begränsning av eller förbud mot utdelningar eller räntebetalningar, krav på att holdingföretaget ska avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra enheter i den finansiella sektor samt krav på att holdingföretaget ska ta fram en plan för hur man kan återgå till att uppfylla kraven.

Åtgärderna syftar till att säkerställa eller återställa, beroende på vad som är tillämpligt, kontinuitet och integritet i den gruppbaserade tillsynen och säkerställa att de krav som föreskrivs i direktivet och tillsynsförordningen på gruppnivå följs. När det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag ska tillsynsåtgärderna i synnerhet ta i beaktande effekterna på det finansiella konglomeratet.

132

Även i fråga om beslut om ingripande kräver direktivet att den samord- nande myndigheten och den behöriga myndigheten i det land där det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat ska samarbeta och komma överens om ett ställningstagande samt, i förekommande fall, inhämta samtycke från samordnaren av den särskilda tillsynen enligt konglomeratdirektivet (artikel 21a.8).

Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag inte uppfyller förutsättningarna för undantag från kravet på god- kännande bör den samordnande myndigheten återkalla det tidigare med- delade beslutet om undantag (artikel 21a.7).

Bestämmelser om ingripanden mot ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag finns i svensk rätt i tillsynslagen (8 kap.). Finansinspektionen har därmed möjlighet att förelägga ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som inte upp- fyller kraven i lagen att vidta åtgärder för att göra rättelse (8 kap. 2 §). Föreläggandet kan förenas med vite (8 kap. 3 §). Ett sådant föreläggande kan också riktas mot någon som ingår i holdingföretagets styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem (8 kap. 2 §).

Ett föreläggande om rättelse enligt tillsynslagen motsvarar delvis den tillsynsåtgärd som består i att utfärda föreläggande eller sanktioner som anges i direktivet (artikel 21a.6 b). För att Finansinspektionen även ska kunna ingripa genom att vidta de övriga tillsynsåtgärder som anges i direk- tivet (artikel 21a.6 a–g), bör motsvarande tillsynsåtgärder införas i svensk rätt.

För att genomföra direktivets krav på att relevanta myndigheter i gräns- överskridande fall ska samarbeta även i fråga om beslut om ingripande, bör motsvarande förfarande som gäller vid beslut om godkännande och undantag från kravet på godkännande också gälla vid ett beslut om ingripande.

Finansinspektionen har möjlighet att ändra ett tidigare beslut, bl.a. om det framgår av beslutet att det under vissa förutsättningar får återkallas (37 § förvaltningslagen). Det behövs därmed inte någon särskild reglering om återkallelse av beslut.

Ingripanden mot moderinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i vissa fall

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheter ha tillgång till en rad ingripandeåtgärder om ett institut inte följer regelverket. De behöriga myndigheterna ska kunna vidta vissa angivna administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder för överträdelser av aukto- riseringskrav och krav för förvärv av kvalificerade innehav (artikel 66.1). De åtgärder det åtminstone ska kunna bli fråga om är offentligt uttalande (artikel 66.2 första stycket a), föreläggande om att upphöra med sitt age- rande (artikel 66.2 första stycket b), sanktionsavgifter mot juridiska och fysiska personer (artikel 66.2 första stycket c och e) och förbud att utöva rösträtten för den eller de aktieägare som är ansvariga för överträdelsen (artikel 66.2 första stycket f). De behöriga myndigheterna ska också kunna vidta administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder för över- trädelser som innebär att ett institut beviljats auktorisation på grundval av oriktiga uppgifter och åsidosättande av vissa underrättelseskyldigheter,

Prop. 2020/21:36

133

Prop. 2020/21:36	rapporteringskrav, bestämmelser om stora exponeringar samt reglerna om
	offentliggörande av information (artikel 67). De åtgärder som det åtmin-
	stone ska kunna bli fråga om i detta avseende är offentligt uttalande (artikel
	67.2 första stycket a), föreläggande om att upphöra med sitt agerande
	(artikel 67.2 första stycket b), återkallelse av tillstånd för institut (artikel
	67.2 första stycket c), tillfälligt förbud att ingå i ledningen (artikel 67.2
	första stycket d) och sanktionsavgifter mot juridiska och fysiska personer
	(artikel 67.2 första stycket e–g).
	Enligt nya regler som har införts i direktivet ska de behöriga myndig-
	heterna ha möjlighet att vidta administrativa sanktioner och andra
	administrativa åtgärder vid underlåtenhet att ansöka om godkännande eller
	någon annan överträdelse av kraven på godkännande eller undantag från
	godkännande (artikel 66.1). Medlemsstaterna ska också se till att admi-
	nistrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder ska kunna tilläm-
	pas när ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett
	blandat finansiellt moderholdingföretag underlåter att vidta någon åtgärd
	som kan komma att krävas för att säkerställa efterlevnad av de tillsynskrav
	som anges i tillsynsförordningen (del tre, fyra, sex eller sju) eller som
	åläggs enligt kraven på särskild kapitalbas- eller likviditetskrav i direktivet
	(artikel 104.1 a eller 105) på grupp- eller undergruppsnivå (artikel 67.1).
	Regler om ingripande vid instituts överträdelser av bl.a. krav i tillsyns-
	förordningen och tillsynslagen har i svensk rätt genomförts i bestämmelser
	i rörelselagstiftningen (15 kap. LBF och 25 kap. LVM). Krav på offentlig-
	görande av administrativa sanktioner regleras i föreskrifter på lägre nivå
	än lag (3 § 6 förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Genom
	dessa bestämmelser har Finansinspektionen i huvudsak sådana befogen-
	heter att ingripa mot moderinstitut som avses i direktivet (artikel 67.2). Det
	är emellertid inte möjligt enligt gällande rätt att ingripa mot någon som
	ingår i ett moderinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller
	ersättare för någon av dem. För att genomföra de nya reglerna i direktivet,
	bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.
	Bestämmelser om vissa möjligheter att ingripa mot finansiella holding-
	företag och blandade finansiella holdingföretag finns i tillsynslagen
	(8 kap.). Finansinspektionen ska förelägga ett finansiellt holdingföretag
	eller ett blandat finansiellt holdingföretag att vidta åtgärder för att göra
	rättelse, om holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt
	tillsynsförordningen, tillsynslagen eller föreskrifter som meddelats med
	stöd av den lagen (8 kap. 2 §). Föreläggandet får förenas med vite (8 kap.
	3 §). Genom bestämmelserna har Finansinspektionen möjlighet att kräva
	att ett visst agerande upphör. Även i fråga om holdingföretag ger därmed
	redan befintliga bestämmelser möjligheter för inspektionen att vidta åt-
	gärder som motsvarar vissa av de administrativa sanktioner och andra
	administrativa åtgärder som anges i direktivet (artiklarna 66.2 första
	stycket a och b och 67.2 första stycket a och b).
	Det är emellertid inte möjligt att enligt gällande svensk rätt ingripa mot
	ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag
	genom beslut om sanktionsavgift (artiklarna 66.2 första stycket c–e och
	67.2 första stycket e–g) eller beslut om ett tillfälligt förbud för en lednings-
	person att utöva uppdrag i företaget (artikel 67.2 d). För att genomföra de
	nya reglerna i direktivet, bör motsvarande bestämmelser införas i svensk
134	rätt. Likaså bör det införas en möjlighet för Finansinspektionen att besluta

om att delägare som har medverkat till en överträdelse inte vid stämman Prop. 2020/21:36 får företräda sina aktier eller andelar (artikel 66.2 första stycket f).

14Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska i huvudsak träda i kraft den 29 december 2020.

De lagändringar som hänför sig till bestämmelser i EU:s tillsyns- förordning ska träda i kraft respektive tillämpas första gången den 28 juni 2021.

De lagändringar som hänför sig till ingripanden och restriktioner om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt ska tillämpas första gången den 1 januari 2023.

Ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag får, om det var etablerat den 27 juni 2019 och har gett in en ansökan om godkännande eller undantag från godkännande till Finansinspektionen senast den 28 juni 2021, fortsätta att driva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt.

En grupp vars moderföretag är etablerat i ett land utanför EES ska senast den 30 december 2023 etablera ett intermediärt moderföretag inom EES eller, i tillämpliga fall, två intermediära moderföretag inom EES, om det i gruppen den 27 juni 2019 fanns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige, och det totala värdet av gruppens tillgångar inom EES vid den tidpunkten uppgick till motsvarande minst 40 miljarder euro.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens förslag innebär att de lagändringar som hänför sig till ingripanden och restriktioner om kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt ska träda i kraft den 1 januari 2022. Utredningens förslag har också en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna i tillsyns- förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 28 juni 2021. Bestämmelserna om kravet på bruttosoliditetsbuffert ska emellertid enligt Europarlamentet och rådets förordning (EU) 2020/873 av den 24 juni 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) 2019/876 vad gäller vissa anpassningar mot bakgrund av covid-19-pandemin tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2023.

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska tillämpas fr.o.m. den 29 december 2020.

De nya reglerna om hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret (avsnitt 6.5) och ingripanden och restriktioner om bruttosoliditetsbufferten inte uppfylls (avsnitt 12.8) ska emellertid

tillämpas fr.o.m. den 28 juni 2021 respektive den 1 januari 2022. För att

135

Prop. 2020/21:36 genomföra direktivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Eftersom bestämmelserna om kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt tillsynsförordningen ska börja tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2023, bör emellertid bestämmelserna om ingripanden och restriktioner om bruttosoliditetsbufferten inte uppfylls träda i kraft den 1 januari 2023 i stället för den 1 januari 2022.

De lagändringar som hänför sig till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse bör träda i kraft den 1 januari 2021, dvs. då en redan beslutad ändring i den paragrafen träder i kraft (SFS 2020:671).

I avsnitt 7 föreslås att det ska införas ett krav på att ansökan om god- kännande eller undantag från kravet på godkännande för vissa holding- företag.

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska ”finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag” som var etablerade den 27 juni 2019 ”ansöka om godkännande” senast den 28 juni 2021. Om ett ”finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag” underlåter att ”ansöka om godkännande” ska de behöriga myndigheterna ingripa mot företaget. Under övergångsperioden ska de behöriga myndig- heterna ha alla de nödvändiga tillsynsbefogenheter som tilldelats dem genom direktivet med avseende på ”finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag” som omfattas av godkännande i vid tillämpning av gruppbaserad tillsyn (artikel 159a).

Enligt regeringens mening får direktivet antas ta sikte på alla slag av holdingföretag som omfattas av kravet på att ansökan om godkännande eller undantag från kravet godkännande och som var etablerade den 27 juni 2019. För att genomföra reglerna i direktivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Om ett holdingföretag inte ansöker om godkännande eller undantag från kravet på godkännande kan Finans- inspektionen ingripa mot företaget enligt de bestämmelser som föreslås i avsnitt 13.2.

I avsnitt 9 föreslås att det ska införas ett krav på intermediära moder- företag inom EES för grupper från tredjeland. Enligt kapitaltäcknings- direktivet ska en grupp från tredjeland senast den 30 december 2023 etablera ett eller, i tillämpliga fall, två sådana företag inom EES, om gruppen den 27 juni 2019 hade minst två institut inom EES och det totala värdet av gruppens tillgångar inom EES vid den tidpunkten uppgick till minst 40 miljarder euro (artikel 21b.8). Kravet på intermediära moder- företag inom EES innebär att grupper från tredjeland – t.ex. Kina eller USA – ska etablera ett intermediärt moderföretag inom EES, om vissa förutsättningar är uppfyllda. I undantagsfall får gruppen från tredjeland etablera ytterligare ett intermediärt moderföretag inom EES, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Övergångsreglerna i direktivet gör inte skillnad mellan dessa två fall. För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Inom EU har ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappers- bolag tagits fram. I betänkandet Nya kapitaltäckningsregler för värdepap- persbolag (SOU 2020:12) lämnas de författningsförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till en ny EU-förordning och i svensk rätt genomföra ett nytt EU-direktiv. I betänkandet föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 26 juni 2021. Betänkandet är föremål för beredning inom

136Regeringskansliet.

Det nuvarande regelverket om kapitaltäckning gäller i avvaktan på att Prop. 2020/21:36 det nya regelverket om kapitaltäckning för värdepappersbolag ska träda

i kraft.

15 Konsekvensanalys

Regeringens bedömning: Förslagen har positiva effekter för samhälls- ekonomin och instituten.

De eventuella merkostnader som förslagen medför för Finans- inspektionen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen medför inga merkostnader för de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Regelrådet anser att konsekvens- analysen är bristfällig i fråga om beskrivningarna av företagens antal och storlek, påverkan på företagens administrativa och andra kostnader, om företagen behöver vidta förändringar i sin verksamhet, påverkan på konkurrensen mellan företagen, särskild hänsyn till små företag, alterna- tiva lösningar och överensstämmelse med EU-rätten. Finansinspektionen anser att förslagen kan innebära en ökning av inspektionens arbetsupp- gifter. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att effekterna för de allmänna förvaltningsdomstolarna av olika ändringar i lagstiftningen på finans- marknadsområdet bör behandlas samlat.

Skälen för regeringens bedömning

Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Förslagen har inga offentligfinansiella effekter. När det gäller de samhälls- finansiella effekterna av förslagen medför en ökad harmonisering av tillämpningen av reglerna positiva effekter för samhällsekonomin. Detta uppnås genom ökad tydlighet i hur tillsynsmyndigheter ska bedöma institutens risker och riskhantering och hur olika verktyg ska tillämpas. Den ytterligare förstärkningen av kapitaltäckningsregelverket syftar till att öka institutens motståndskraft, vilket stärker den finansiella stabiliteten och minskar risken för en finansiell kris.

Lättnader i vissa delar av regelverket och hänsyn till proportionalitet vid tillämpningen av vissa delar av regelverket när det gäller mindre institut kan underlätta för dessa att bedriva sin verksamhet. Denna ökade hänsyn till institutens storlek och komplexitet bedöms ha positiva effekter för samhällsekonomin.

Effekter för berörda företag – institut

Regelrådet anser att beskrivningen av berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig.

137

Prop. 2020/21:36 De företag som berörs av förslagen är ett 150-tal institut, dvs. banker och andra kreditinstitut samt värdepappersbolag. Dessutom omfattas vissa holdingföretag av förslagen.

Flertalet av instituten på den svenska bankmarknaden är små och knappt tio institut kan klassificeras som stora eller medelstora. Marknadsandelen av utlåningen på den svenska marknaden kan tjäna som exempel för att visa relativ storlek. Av utlåningen står t.ex. storbankerna för ca 55 procent, sparbankerna för ca 6 procent och institut som huvudsakligen riktar sig till konsumenter för ca 2 procent. Filialer och dotterföretag till utländska institut står för ca 20 procent av utlåningen.

Instituten kommer i olika utsträckning att beröras av ändringarna i regel- verken. Institutens storlek kommer här att spela en roll, men effekterna kommer också att bero på i vilken utsträckning Finansinspektionen kommer att använda de verktyg som regelverket tillhandahåller. Den underliggande grundsynen är dock fortfarande att kapitalkraven ska syfta till att institut ska hålla tillräckligt med kapital för att kunna bära förluster som kan uppstå från deras verksamhet.

Effekter för finanssektorn som helhet

Förslagen innebär ett antal förändringar när det gäller kraven på kapitaltäck- ning, vilka minskar riskerna för finansiella kriser och begränsar skadeverk- ningarna om en kris inträffar. I det följande behandlas några av de större ändringarna och deras effekter.

En av ändringarna som kan få större effekt för de största instituten berör det särskilda kapitalbaskravet (pelare 2-kravet). Det tydliggörs att de sär- skilda kapitalbaskraven ska baseras på Finansinspektionens översyns- och utvärderingsprocess och bl.a. ta höjd för institutsspecifika risker som inte täcks av tillsynsförordningens minimikrav. Kravet på att bara instituts- specifika risker ska beaktas medför också att det påslag för systemrisk som i dag ingår i de särskilda kapitalbaskraven för de största svenska instituten inte kommer att kunna kvarstå i sin nuvarande form. Detta kan innebära att de särskilda kapitalbaskraven minskar i storlek, men hur mycket kapital instituten behöver hålla för systemrisk kommer att bero på i vilken utsträck- ning Finansinspektionen kommer att använda sig av kapitalbuffertarna. Vidare kommer Finansinspektionen, till skillnad mot i dag, att behöva fatta formella beslut när det gäller de särskilda kapitalbaskraven.

En annan förändring som samspelar med den nya utformningen av pelare 2-kravet är justeringarna av bestämmelserna om kapitalbuffertar. Kapitalbuffertar kan ses som stötdämpare som syftar till att säkerställa att instituten håller tillräckligt med kapital utöver minimikraven (se buffert- lagen). Förslagen avser bl.a. kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut, där den högsta nivån som medlemsstaterna får besluta om själva höjs från 2 procent till 3 procent. Dessutom innebär förslagen att bufferten för övriga systemviktiga institut och systemriskbufferten blir kumulativa. Detta kan medföra att instituten behöver hålla mer kapital för att uppfylla buffertkraven än i dag.

Om kapitalkravet för systemrisk skulle tas bort ur de särskilda kapital- baskraven och bufferten för övriga systemviktiga institut läggas till, skulle detta, utifrån de nuvarande kapitalkraven för de tre svenska storbankerna,

138

leda till att det totala kapitalbuffertkravet blir detsamma; båda buffert- kraven är i dag 2 procent av riskvägda tillgångar.

Kapitalbuffertarna och pelare 2-kravet samspelar också i så motto att när Finansinspektionen kommer att fatta formella beslut om det särskilda kapitalbaskravet medför det att om ett institut inte håller kapital för att täcka det samlade buffertkravet, kommer det att bli aktuellt med utdelningsrestriktioner.

För att bedöma slutlig effekt på institutens totala kapitalkrav behöver, utöver de ovan belysta kapitalbuffertkraven, också det nya kravet på bruttosoliditet beaktas. Detta införs genom ändringar i tillsyns- förordningen (dvs. inte genom förslag i denna proposition). Brutto- soliditetskravet innebär en lägsta nivå för institutens kapital och ska uppfyllas vid sidan av de riskvägda kraven, dvs. som ett parallellt krav.

Sammantaget bedöms effekterna för finanssektorn som helhet, dvs. inklusive de större instituten, vara positiva, inte minst på grund av den ökade harmonisering på EU-nivå när det gäller kapitalkravsstrukturen som förslagen medför.

Effekter för mindre institut

Regelrådet anser att beskrivningen av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag är bristfällig. Enligt Regelrådet saknas det en beskrivning av handlingsutrymmet i förslaget. Regelrådet hade gärna sett utförligare och mer detaljerade beskrivningar för de olika delarna i regelpaketet, inklusive beskrivning av särskilda hänsyn till små företag och mer specifikt hur mindre, svenska institut påverkas av förslaget.

Merparten av de institut som kommer att beröras av ändringarna är små eller mellanstora. Utöver ändringar när det gäller kapitalbuffertkrav inne- bär förslagen att regelverket görs mer proportionerligt för att kunna an- passas efter institutens storlek och komplexitet. Förslagen innebär bl.a. att kraven på vad som ska rapporteras till Finansinspektionen samt olika krav på offentliggörande kan bli mindre omfattande för mindre institut än för stora institut.

Sammantaget görs bedömningen att de lägre kraven på rapportering och offentliggörande bör leda till lägre kostnader för de mindre instituten. Dessa institut är i sammanhanget mycket heterogena och effekterna kan skilja sig avsevärt mellan olika institut beroende på i vilken omfattning de påverkas av mindre komplexa krav. Till stor del kommer den ökade proportionaliteten att genomföras inom ramen för befintliga bemyn- diganden, dvs. i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Konkurrensen mellan företagen

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrens- förhållanden för berörda företag är bristfällig. Enligt Regelrådet är det inte tydligt hur svenska institut påverkas konkurrensmässigt till följd av att svensk rätt anpassas till internationella standarder.

Harmoniseringen av regelverket utjämnar konkurrensförhållanden för svenska institut inom EU och globalt. Förslagen i denna proposition ändrar emellertid inte det faktum att utländska instituts filialer i Sverige, vilka utgör en förhållandevis stor andel av den svenska bankmarknaden, omfattas av den nationella lagstiftning som genomför kapitaltäcknings-

Prop. 2020/21:36

139

Prop. 2020/21:36

140

regelverket i det land där det utländska institutet är etablerat, särskilt när det gäller olika kapitalbuffertkrav där utländsk behörig myndighet måste erkänna de svenska buffertkraven för att de ska bli tillämpliga även för utländska instituts filialer i Sverige. För Sverige som ett litet land med en stor finanssektor bedöms det likväl som positivt med internationellt över- enskomna standarder och regelverk, vilket bidrar till en jämnare spelplan, där svenska och utländska aktörer möter likartade regler.

Administrativa kostnader

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på de berörda företagens administrativa kostnader är bristfällig.

Regeringen bedömer att det inte uppstår några nya administrativa kost- nader avseende uppgifter som ska tas fram, lagras eller överföras. Som noteras ovan innebär förslagen bl.a. att kraven på rapportering och offent- liggörande minskar för mindre institut jämfört med stora institut. Ändringarna ska i detta sammanhang förstås som en vilja från lagstiftaren att i relativa termer skapa utrymme för lättnader med avseende på admi- nistrativa kostnader för mindre institut.

Andra kostnader

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på berörda företags andra kostnader och verksamhet är bristfällig.

Enligt regeringens bedömning kan det uppstå kostnader för utbildning avseende ändringarna i regelverket. Eftersom instituten redan i dag om- fattas av regelverket bedöms kostnaderna för utbildning bli begränsade. Uppskattningsvis behöver 160 arbetstimmar per institut investeras för ut- bildning; kostnaden skulle då uppgå till ca 103 200 kronor (160 timmar x 645 kronor) per institut. Beräkningen är baserad på SCB:s yrkeskategori ”jurist” med en genomsnittlig månadslön på 56 100 kronor och ett totalt lönepåslag om 84 procent. Det innebär en kostnad på 645 kronor per timme.

Det bedöms inte uppstå några behov och därmed inga kostnader för implementering av nya it-system, men vissa kostnader kan uppstå för anpassning av befintliga system.

Det nya kravet på godkännande av vissa holdingföretag gäller i korthet när det finns dotterföretag till holdingföretaget som är institut, och holdingföretaget bedöms vara ansvarigt för att säkerställa att tillsyns- kraven uppfylls på gruppnivå. Det kan tillkomma kostnader avseende godkännande för vissa holdingföretag. Att sammanställa uppgifter till en ansöka uppskattas ta ungefär 16 arbetstimmar för ett institut, vilket skulle innebära en kostnad på ungefär 10 320 kronor (16 timmar x 645 kronor) per institut. Dessutom tillkommer en avgift till Finansinspektionen för prövning av ansökan.

Effekter för myndigheter och domstolar

Finansinspektionen anser att förslagen kan innebära en ökning av inspek- tionens arbetsuppgifter. Inspektionen framför vidare att om den inte får tillräckliga resurser, kan detta leda till att den behöver omfördela väsent- liga resurser från andra arbetsuppgifter. Inspektionen pekar särskilt på det nya kravet för godkännande för vissa holdingföretag och att detta kan

kräva ytterligare samverkan med utländska behöriga myndigheter. Detta Prop. 2020/21:36 bedöms vara en resurskrävande uppgift, också över tid.

Finansinspektionen ansvarar för regelgivning, tillsyn och tillstånd på finansmarknadsområdet. Verksamheten finansieras genom avgifter för prövning av ansökningar och andra ärenden som tas ut med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finans- inspektionen och årliga avgifter som tas ut med stöd av förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Målet är att över tid nå full kostnadstäckning. Förändringarna av regelverket innebär bl.a. att inspektionen ska fatta skriftliga beslut om särskilda kapitalbaskrav, uppdatera processer och metoddokument, ta fram föreskrifter och handlägga ett begränsat antal ärenden om godkännande av vissa holdingföretag som står under tillsyn på gruppnivå. Det handlar om sedvanliga uppgifter inom ramen för Finansinspektionens verksamhet vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning. De tillkommande arbets- uppgifterna bedöms inte medföra några väsentliga merkostnader i förhållande till i dag men kraven på godkännande av vissa holdingföretag kommer att innebära att nya ärendeslag tillkommer. Eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förvaltningsrätten i Stockholm anser att effekterna för de allmänna förvaltningsdomstolarna av olika ändringar i lagstiftningen på finansmark- nadsområdet bör behandlas samlat.

Förslagen innebär att vissa nya beslut – beslut om särskilda kapitalbaskrav och godkännande av vissa holdingföretag – kan överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol. Det är ovanligt att Finansinspektionens beslut överklagas på kapitaltäckningsområdet och det kan antas att bara ett fåtal av de nya besluten kommer att överklagas. Förslagen bedöms sammanfattningsvis inte bidra till annat än en mycket begränsad måltillströmning och de merkostnader som förslagen kan medföra för domstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Speciella informationsinsatser

Tillämpningen av det ändrade regelverket hanteras framför allt av berörda myndigheter. Finansinspektionen anordnar t.ex. informationsträffar i sam- band med införandet av nya eller ändrade regler som påverkar instituten. Eba tar tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna fram skriftliga svar på frågor från instituten avseende nya eller ändrade regelverk. Dessa frågor och svar publiceras på Ebas webbplats (eba.europa.eu) i syfte att främja en enhetlig tolkning och tillämpning.

Alternativa lösningar

Regelrådet anser att beskrivningen av alternativa lösningar är bristfällig. Förslagen genomför i huvudsak EU-direktiv och det finns därför inte

utrymme för alternativa lösningar. För ett litet land som Sverige med en stor finansiell sektor med omfattande gränsöverskridande verksamhet är det också betydelsefullt att lyfta fram vikten av internationella standarder på de finansiella marknaderna.

141

Prop. 2020/21:36 Överensstämmelse med EU-rätten

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är bristfällig.

Kapitaltäckningsdirektivet är ett EU-direktiv som ska genomföras i medlemsstaterna. Direktivet är ett minimidirektiv. Genom förslagen genom- förs ändringarna i direktivet i svensk rätt. Genomförandet av direktivet innebär en ökad harmonisering av regelverken för kapitaltäckning och tillsyn inom EU. Direktivet ger viss möjlighet för medlemsstaterna att anpassa direktivets minimikrav till nationella förhållanden. De avvägningar mellan lagkrav och bemyndiganden att meddela föreskrifter som gjordes i samband med genomförandet av direktivet i den ursprungliga lydelsen i svensk rätt kvarstår i huvudsak oförändrade.

16 Författningskommentar

16.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

5 kap.

7 § Vid tillämpningen av denna lag ska artikel 434.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 beaktas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om metoder för offentliggörande. Ändringen i paragrafen är en följd av att den aktuella bestämmelsen i

tillsynsförordningen har fått en ny placering.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Lagen träder i kraft när de nya bestämmelserna i tillsynsförordningen ska börja tillämpas.

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

6 kap.

2 § Ett kreditinstitut ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Institutet ska se till att det har en tillfredsställande intern kontroll. Det ska också upprätta en återhämtningsplan eller koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap.

142

Ett kreditinstitut ska särskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, Prop. 2020/21:36 operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att institutets förmåga

att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska det åtminstone ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan komma att bli exponerat för. Institutet ska utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.

Ett kreditinstitut ska på grundval av de metoder som avses i andra stycket fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om riskhantering. Paragrafen genom- för delvis artiklarna 84.1–84.4 och 104b.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.4.

I andra stycket görs en språklig ändring.

Tredje stycket, som är nytt, innebär att kreditinstitutet inom ramen för sin riskhantering ska fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. Sådana nivåer ska vara tillräckliga för att täcka alla de risker som kreditinstitutet är eller kan komma att bli exponerat för och för att säkerställa att institutets kapitalbas kan absorbera potentiella förluster till följd av stresscenarier, inbegripet sådana som identifierats vid det stresstest som skett i samband med en översyn och utvärdering av institutet (se artikel 100 i kapitaltäckningsdirektivet). Artikel 100 i kapitaltäckningsdirektivet har i svensk rätt genomförts i 9 § förordningen (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar och innebär att Finansinspektionen i sin tillsyn ska följa de bestämmelser om översyns- och utvärderingsprocess som finns i artiklarna 97–101 i direktivet. Nivåer ska fastställas både i fråga om risken för alltför låg bruttosoliditet och i fråga om andra risker.

6 b kap.

4 § Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd, om stödet

1. i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2. syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3. inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet inte i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stödgivande företaget:

1. Det kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas och, om det avser ett lån, även kapitalbeloppet återbetalas. Om stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet, tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2. Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3. Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4. Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller avseende kapitalbas och likviditet i kapitaltäckningsdirektivet samt de övriga krav som gäller enligt artikel 104a i samma direktiv vid tidpunkten för det finansiella stödet.

5. Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6. Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte

uppfylls.

143

Prop. 2020/21:36 7. Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av koncerninternt finansiellt stöd.

Ändringen i andra stycket 4 är en följd av att den aktuella regeln i kapitaltäckningsdirektivet har fått en ny placering.

8 kap.

6 § Institutets styrelse ska behandla ärenden som avses i 5 §. Den ska vidare i en förteckning föra in uppgifter om de avtal som har träffats. I fråga om en styrelse- ledamot eller verkställande direktör ska förteckningen också innehålla uppgift om en kredit som har lämnats till

1.ett barn eller en förälder till en sådan person, och

2.en juridisk person i vilken styrelseledamoten eller den verkställande direk- tören eller dennes make, sambo, barn eller förälder

a)har ett kvalificerat innehav, eller

b)är styrelseledamot eller verkställande direktör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behandling av och förteckning över s.k. jävskrediter. Paragrafen genomför delvis artikel 88.1 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Den grundläggande bestämmelsen om jävskrediter finns i 5 § första stycket. Enligt den bestämmelsen får ett institut inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som institutet normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för – såvitt nu är av intresse –

a)en styrelseledamot eller verkställande direktör,

b)den som är make eller sambo till en person som avses i a, eller

c)en juridisk person i vilken en person som avses i a eller b har ett väsentligt ekonomiskt intresse, dvs. ett aktie- eller andelsinnehav som överstiger hälften av rösterna eller kapitalet.

Uppgifterna ska tas in i en förteckning.

Denna paragraf innebär att förteckningen också ska innehålla uppgift om en kredit som har lämnats till

d)barn eller förälder till en person som avses i a, och

e)en juridisk person i vilken en person som avses i a, b eller d har ett kvalificerat innehav eller är styrelseledamot eller verkställande direktör.

En definition av kvalificerat innehav finns i 1 kap. 5 § 15.

13 kap.

2 § Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kreditinstitut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

144

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare och Prop. 2020/21:36 ledning uppfyller lämplighetskraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid

inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska inspektionen se till att institutet följer de lagar och andra författningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn. Paragrafen genomför delvis artikel 91.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

Ändringarna i andra stycket innebär att Finansinspektionen särskilt ska kontrollera om ett kreditinstituts ägare och ledning uppfyller kraven på lämplighet i sådana fall som avses i 4 kap. 4 § första stycket penningtvättslagen.

I tredje stycket görs en redaktionell ändring.

2 a § I samband med en översyn och utvärdering av ett kreditinstitut får Finans- inspektionen, vid tillämpning av artikel 84 i kapitaltäckningsdirektivet, bestämma att institutet ska använda schablonmetoden i stället för

–interna metoder, eller

–den förenklade schablonmetoden.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om översyn och utvärde- ring i fråga om hantering av sådana ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret. Paragrafen genomför delvis artikel 84.1, 84.3 och

84.4i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5. Paragrafen innebär att Finansinspektionen får bestämma att ett institut

ska använda schablonmetoden i stället för interna metoder eller den för- enklade schablonmetoden i tillämpliga fall.

6 a § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta informa- tion med

–andra behöriga myndigheter,

–Europeiska bankmyndigheten,

–Europeiska systemrisknämnden,

–Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,

–Europeiska centralbanken, och

–offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapital-

täckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapital- täckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–Internationella valutafonden,

–Världsbanken,

–Banken för internationell betalningsutjämning, och

–Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om samarbete och utbyte av informa-

tion. Paragrafen genomför delvis	artiklarna 47.2a, 56 första stycket g
och h, 58a.1–58a.3, 115.3, 116.1a och 116.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 10.5.	145

Prop. 2020/21:36 Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information också med vissa offentliga organ inom EES. Mot- svarande organ finns inte i Sverige.

Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen även får sam- arbeta och utbyta information med vissa internationella organ i viss utsträckning.

14 kap.

2 c § Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en prövning av om ett kreditinstituts ägare uppfyller lämplighetskraven enligt detta kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 7, 8 och 10–13 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag. Bedömningsperioden förlängs då med 20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om godkännande har meddelats.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förlängning av bedöm- ningsperioden. Paragrafen genomför delvis artikel 21a.2 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Paragrafen innebär att bedömningsperioden för ägarprövningen i 2 b § förlängs när det samtidigt pågår en prövning enligt tillsynslagen av angett slag.

15 kap.

1 § Om ett kreditinstitut har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då

–utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller ränte- betalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

–meddela ett förbud att verkställa beslut, eller

–göra en anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig ska kreditinstitutets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Finansinspektionen får dock inte återkalla ett kreditinstituts tillstånd bara på den grunden att institutet inte uppfyller kraven i artikel 92a eller 92b i tillsynsförordningen.

Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande i enlig- het med andra stycket, om det är sannolikt att ett kreditinstitut inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden. Paragrafen genomför
	delvis artiklarna 18 d, 66.1, 67.1 och 104.1 i kapitaltäckningsdirektivet.
	Övervägandena finns i avsnitt 13.1.
	I andra stycket görs språkliga och redaktionella ändringar.
	Tredje stycket är nytt. Första meningen motsvarar hittillsvarande andra
	stycket andra meningen. Andra meningen innebär att överträdelser som
	består i att de angivna kraven i tillsynsförordningen inte uppfylls inte får
	ligga till grund för återkallelse av tillstånd att driva bank- eller
146	finansieringsrörelse. Sådana överträdelser kan emellertid utgöra grund för
146

ett ingripande i form av t.ex. varning eller varning i förening med sanktionsavgift.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5, i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

5.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsyns- förordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2

itillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar

istrid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att upp- fylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig infor- mation i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförord- ningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapital- bas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betal- ningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträd- else av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträd- else av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§, 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

Prop. 2020/21:36

147

Prop. 2020/21:36 18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämt- ningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21.i strid med 28 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen.

Ingripande görs genom

2.beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot vissa fysiska personer. Paragrafen genomför delvis artiklarna 66.1 och 67.1 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Ändringarna i första stycket 5, 6 och 9 är en följd av att de aktuella bestämmelserna i tillsynsförordningen har fått ny placering.

Första stycket 22, som är nytt, innebär en möjlighet att ingripa när ett kreditinstitut, som också är moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsyns- förordningen, inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att se till att vissa kapitalkrav i tillsynsförordningen och tillsynslagen uppfylls.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021 i fråga om 13 kap. 2 a § och i övrigt den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 15 kap. 1 a § första stycket 5, 6 och 9 i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter den 27 juni 2021.

3.Bestämmelserna i 15 kap. 1 a § första stycket 5, 6 och 9 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för ingripanden mot överträdelser som har skett före den 28 juni 2021.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Lagen träder i kraft den 29 december 2020. Tillsynsförordningens regler om hantering av ränterisk som följer av verksamhet utanför handelslagret ska emellertid tillämpas fr.o.m. den 28 juni 2021. Motsvarande bestäm- melser i lagen träder därför i kraft vid samma tidpunkt (punkt 1).

148

Bestämmelserna i 15 kap. 1 a § första stycket 5, 6 och 9 hänför sig till artiklar i tillsynsförordningen. Av punkt 2 följer att de nya bestämmelserna

ska tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker Prop. 2020/21:36 efter den 27 juni 2021. I punkt 3 tydliggörs att de äldre bestämmelserna

fortfarande gäller vid ingripanden mot överträdelser som har skett före den 28 juni 2021.

16.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap.

4 a § I denna lag betyder

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknads- missbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värde- papper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insyns-kraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

Paragrafen innehåller definitioner.

Ändringen i paragrafen innebär att det införs en definition av kapital- täckningsdirektivet. Definitionen innebär att hänvisningar till direktivet i lagen är statiska, dvs. avser direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

149

Prop. 2020/21:36	8 kap.
	4 § Ett värdepappersbolag ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha
	kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Bolaget ska se till att
	det har en tillfredsställande intern kontroll.
	Sådana värdepappersbolag som anges i 8 a kap. 1 § ska också upprätta en
	återhämtningsplan eller koncernåterhämtningsplan enligt samma kapitel.
	Ett värdepappersbolag ska särskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker,
	operativa risker och andra risker sammantagna inte medför att dess förmåga att
	fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska bolaget ha
	metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla ett kapital
	som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på
	de risker som bolaget är eller kan komma att bli exponerat för. Bolaget ska
	utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är heltäckande.
	Ett värdepappersbolag ska på grundval av de metoder som avses i tredje stycket
	fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om riskhantering i värdepappers-
	bolag. Paragrafen genomför delvis artiklarna 84.1–84.4 och 104b.1 i
	kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.4.
	Tredje stycket tredje meningen motsvarar hittillsvarande fjärde stycket.
	Ändringarna i fjärde stycket motsvarar dem i 6 kap. 2 § LBF, se författ-
	ningskommentaren till den paragrafen.

8 b kap.

4 § Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd, om stödet

1. i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2. syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3. inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stödgivande företaget:

1. Det kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas och, om det avser ett lån, även kapitalbeloppet återbetalas. Om stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet, tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2. Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3. Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

5. Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6. Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte upp- fylls.

7. Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

	Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av koncerninternt
150	finansiellt stöd.
150

Ändringen i andra stycket 4 är en följd av att den aktuella regeln i Prop. 2020/21:36 kapitaltäckningsdirektivet har fått en ny placering och motsvarar den i

6 kap. 4 b § LBF, se författningskommentaren till den paragrafen.

9 kap.

45 § Vid kreditgivning enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 gäller för värdepappers- bolag denna paragraf och 44 § i stället för 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551).

Ett värdepappersbolag får inte på andra villkor än sådana som bolaget normalt ställer upp lämna kredit till

1.en styrelseledamot,

2.en person som ensam eller i förening med någon annan får avgöra kredit- ärenden som ska avgöras av styrelsen,

3.en anställd som har en ledande ställning inom bolaget,

4.någon annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst 3 procent av hela aktiekapitalet,

5.den som är make eller sambo till någon som avses i 1–4, eller

6.en juridisk person i vilken någon som avses i 1–5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

Värdepappersbolagets styrelse ska avgöra ärenden om kredit till de personer och företag som avses i andra stycket. Bolaget ska föra in uppgifter om sådana krediter

ien förteckning. I fråga om en styrelseledamot eller en verkställande direktör ska förteckningen också innehålla uppgift om en kredit som har lämnats till

1.ett barn eller en förälder till en sådan person, och

2.en juridisk person i vilken styrelseledamoten eller den verkställande direk- tören eller dennes make, sambo, barn eller förälder

a)har ett kvalificerat innehav, eller

b)är styrelseledamot eller verkställande direktör.

Andra stycket och tredje stycket första och andra meningarna tillämpas också på krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsrätt som utfärdas av någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är betalningsskyldig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om jävskrediter i värdepappersbolag. Paragrafen genomför delvis artikel 88.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 6.4.

Hittillsvarande tredje stycket tas bort och är en följd av att bemyndigan- det i 50 § 13 omfattar de frågor som regleras i bestämmelsen, se författ- ningskommentaren till den paragrafen.

Ändringen i tredje stycket – som motsvarar hittillsvarande fjärde stycket

–motsvarar 8 kap. 6 § LBF, se författningskommentaren till den para- grafen.

Ändringen i fjärde stycket – som motsvarar hittillsvarande femte stycket

–är en följd av att hittillsvarande tredje stycket tas bort och att bestäm- melsen i tredje stycket tredje meningen är begränsad till krediter.

50§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vad ett värdepappersinstitut ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 1 §,

2.på vilket sätt information enligt 19 § ska lämnas till kunderna,

3.kriterierna för att bedöma vilka ersättningar och förmåner ett värdepappers- institut får lämna till eller ta emot av någon annan än kunden samt vilka uppgifter som ska lämnas till kunden om ersättningar och förmåner som institutet lämnar till eller tar emot av någon annan än kunden enligt 21 §,

151

Prop. 2020/21:36 4. tidpunkt, omfattning och riktlinjer för återbetalning till kund av mottagna ersättningar eller förmåner enligt 22 § första stycket,

5.kriterierna för att bedöma vilka icke-monetära förmåner ett värdepappers- institut får ta emot och behålla när det tillhandahåller investeringsrådgivning på oberoende grund eller portföljförvaltning enligt 22 § andra stycket,

6.villkoren för att ett värdepappersinstitut ska få ta emot investeringsanalyser från en tredjepart utan att det är att betrakta som en ersättning eller förmån enligt 21 eller 22 §,

7.undantag från skyldigheten att offentliggöra en order enligt 39 §,

8.hantering av finansiella instrument enligt 40 §,

9.hantering av medel enligt 41 §,

10.mottagande av medel på konto och bolagets eller företagets system för hantering av vissa uppgifter enligt 42 §,

11.vilka åtgärder ett värdepappersinstitut ska vidta för att säkerställa att det följer förbudet i 43 §,

12.vilka begränsningar som ska gälla vid ställande av säkerhet enligt 44 § tredje meningen, och

13.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 45 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Den 1 augusti 2018 utvidgades bemyndigandet i fråga om jävskrediter i lagen om bank- och finansieringsrörelse (16 kap. 1 § LBF och prop. 2017/18:137 avsnitt 5.3). På grund av ett förbiseende gjordes inte mot-

svarande ändring i denna paragraf.

Ändringen i punkt 13 innebär att bemyndigandet anpassas till mot- svarande bemyndigande i 16 kap. 1 § 13 LBF.

23 kap.

1 a § Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att värdepappersbolagets ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn när det gäller värdepappersbolag. Paragrafen genomför delvis artikel 91.1 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 § tredje stycket LBF, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

2 b § I samband med en översyn och utvärdering av ett värdepappersbolag får Finansinspektionen, vid tillämpning av artikel 84 i kapitaltäckningsdirektivet, bestämma att bolaget ska använda schablonmetoden i stället för

–interna metoder, eller

–den förenklade schablonmetoden.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om översyn och utvärde- ring när det gäller värdepappersbolag. Paragrafen genomför delvis artik- el 84.1, 84.3 och 84.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Paragrafen motsvarar 13 kap. 2 a § LBF, se författningskommentaren till den paragrafen.

152

5 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap Prop. 2020/21:36 i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information

med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska centralbanken,

5.byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),

6.offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader och auktionsmarknader,

7.behöriga myndigheter, registerförvaltare och andra offentliga organ som har upp- drag att utöva tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,

8.offentliga organ som är ansvariga för tillsyn, förvaltning och reglering av fysiska jordbruksmarknader enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknads- ordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, och

9.offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapital-

täckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapital- täckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om samarbete och utbyte av informa- tion i Finansinspektionens tillsynsverksamhet. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.2a, 56 första stycket g och h, 58a.1–58a.3, 115.3, 116.1a och

116.6i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.5. Första stycket 9 och andra stycket, som är nya, motsvarar ändringarna i

13 kap. 6 a § LBF, se författningskommentaren till den paragrafen.

25 kap.

1 d § Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersbolaget

1. har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska upp- gifter eller på annat otillbörligt sätt,

2. inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelse- ledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

3. åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4. inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5. i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämt- ningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6. i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7. i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

153

Prop. 2020/21:36

154

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas

istrid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

11.i strid med 28 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

14.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförord- ningen,

15.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

16.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullstän- dig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

17.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2

itillsynsförordningen,

18.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar

istrid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

19.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

20.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att upp- fylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

21.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig infor- mation i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförord- ningen, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller kraven i 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag på gruppnivå eller undergruppsnivå.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen.

Ingripande görs genom

2.beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot vissa fysiska per- Prop. 2020/21:36 soner som ingår i ett värdepappersbolags ledning. Paragrafen genomför

delvis artiklarna 66.1 och 67.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 13.2.

Ändringarna i första stycket 13, 14 och 17 är en följd av att de aktuella bestämmelserna i tillsynsförordningen har fått ny placering.

Första stycket 22, som är nytt, motsvarar 15 kap. 1 a § första stycket 22 LBF, se författningskommentaren till den paragrafen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021 i fråga om 23 kap. 2 b § och i övrigt den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 25 kap. 1 d § första stycket 13, 14 och 17 i den nya lydelsen tillämpas första gången vid ingripanden mot överträdelser som sker efter den 27 juni 2021.

3.Bestämmelserna i 25 kap. 1 d § första stycket 13, 14 och 17 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för ingripanden mot överträdelser som har skett före den 28 juni 2021.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna motsvarar ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna till lagen om bank- och finansie- ringsrörelse, se författningskommentaren till de bestämmelserna.

16.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

3 § I databasen får sådana uppgifter behandlas som har samlats in med stöd av

1.6 kap. 9 § första och andra styckena lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

2.9 kap. 3 § första stycket lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

3.10 kap. 2 § första stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.8 kap. 5 § första stycket lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

6.5 kap. 10 och 11 §§ lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

7.23 kap. 2 § första stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

8.8 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

10.5 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

11.13 kap. 6 § första stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

12.6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag,

13.6 kap. 2 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverk- samhet i premiepensionssystemet,

14.14 kap. 5 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, och

15.artiklarna 394, 415, 416, 430–430b och 451 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

155

Prop. 2020/21:36 Paragrafen innehåller bestämmelser om sådana uppgifter som får behand- las i databasen.

Ändringarna i punkt 15 är en följd av att de aktuella bestämmelserna i tillsynsförordningen har fått nya placeringar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Lagen träder i kraft när de nya bestämmelserna i tillsynsförordningen ska börja tillämpas.

16.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

1 kap.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om olika slag av kapitalbuffertar och om ingripanden och restriktioner när ett institut inte uppfyller vissa krav på kapital- buffertar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Ändringen i paragrafen är en följd av 8 kap. får ett nytt tillämpnings-

område, se författningskommentaren till 8 kap. 1 §.

2 § I denna lag betyder

2.dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5.finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.31

itillsynsförordningen,

6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, Svenska skeppshypotekskassan och värdepappersbolag,

7.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

9.moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsyns- förordningen,

10.primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsyns- förordningen,

156

11. på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med bestäm- Prop. 2020/21:36 melser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsynsförordningen ska uppfylla

ställda krav,

12. systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få all- varliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhällsekonomin, 13. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion

kan leda till systemrisk,

14. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

15. totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsförordningen,

16. värdepappersbolag: ett värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.2 i tillsynsförordningen när det är ett svenskt aktiebolag, och

17. värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:

a)utbetalning i form av en kontant utdelning,

b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i tillsyns- förordningen.

Paragrafen innehåller definitioner. Paragrafen genomför artiklarna 3.1, 43–45 och 141b.10 i kapitaltäckningsdirektivet.

Ändringen i punkt 7 innebär att hänvisningar i lagen till kapitaltäck- ningsdirektivet görs statiska, dvs. att hänvisningarna avser direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

I en ny punkt 10 införs en definition av primärkapital. Termen primär- kapital används i bestämmelserna om ingripanden och restriktioner i 8 kap.

Efterföljande punkter numreras om.

2 kap.

1 § Ett institut ska ha ett kärnprimärkapital som motsvarar det kombinerade buffertkravet enligt 2 §.

Första stycket gäller utöver det krav på kärnprimärkapital som följer av 1. artikel 92.1 a–c i tillsynsförordningen,

2. ett beslut om särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, och

3. en underrättelse enligt 2 kap. 1 c § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag som avser andra risker än risken för alltför låg brutto- soliditet.

Kärnprimärkapital som avses i första stycket får inte användas för att uppfylla de riskbaserade komponenterna i kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder i

1. artiklarna 92a och 92b i tillsynsförordningen, och

2. artiklarna 45c och 45d i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU

och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr

157

Prop. 2020/21:36 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för institut att uppfylla det kombinerade buffertkravet. Paragrafen genomför artikel 128 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.2.

Första och andra styckena – som motsvarar hittillsvarande första stycket

–innebär att ett institut, för att uppfylla det kombinerade buffertkravet, inte får använda det kärnprimärkapital som används för att uppfylla aktuella krav i tillsynsförordningen, i ett beslut om ett särskilt kapitalbas- krav och i en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbas- nivåerna och kapitalbaskraven. Det förhållandet att ett institut ska ha kärn- primärkapital som motsvarar det kombinerade buffertkravet innebär i sig att institutet inte får använda kärnprimärkapital som används för att uppfylla ett visst buffertkrav i 3–7 kap. för att tillgodose ett annat av dessa buffertkrav.

Tredje stycket, som är nytt, innebär att ett institut inte heller får använda kärnprimärkapital som används för att uppfylla de riskbaserade kompo- nenterna i vissa krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för att upp- fylla det kombinerade buffertkravet. Hänvisningen till direktivet är statisk och avser lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2 § Det kombinerade buffertkravet utgörs av summan av

1.kapitalkonserveringsbufferten,

2.den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten,

3.systemriskbufferten, och

4.tillämplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur det kombinerade buffertkravet ska beräknas. Paragrafen genomför delvis artikel 131.15–131.17 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.6.

Ändringarna i paragrafen innebär att systemriskbufferten och tillämplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 § (kapitalbuffert för systemviktiga institut) ska läggas samman, se författningskommentaren till 5 kap. 7 §.

3 kap.

3 § Små och medelstora värdepappersbolag får undantas från kravet på kapital- konserveringsbuffert i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kravet på kapital- konserveringsbuffert.

Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till fondbolag och AIF- förvaltare tas bort och är en följd av att dessa företag inte längre omfattas av regelverket om kapitaltäckning (se prop. 2017/18:5 s. 72–78).

4 kap.

158

1 § Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala

ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på Prop. 2020/21:36 individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.

Systemriskbufferten får inte användas för att täcka makrotillsyns- eller system- risker som täcks av

1.ett kapitalkrav enligt tillsynsförordningen, eller

2.en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en systemriskbuffert. Paragrafen genomför artikel 133.1 och 133.3 och delvis artikel 133.4 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

Ändringen i första stycket innebär att en systemrisk inte längre behöver vara strukturell för att ligga till grund för ett beslut om en systemrisk- buffert.

Andra stycket, som är nytt, innebär att en systemriskbuffert bara ska täcka sådana makrotillsyns- eller systemrisker som inte redan omfattas av ett kapitalkrav enligt tillsynsförordningen, en kontracyklisk kapitalbuffert eller en kapitalbuffert för systemviktiga institut.

2 § Systemriskbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och uppgå till ett belopp som beräknas i enlighet med artikel 133.2 och 133.5 i kapitaltäcknings- direktivet.

Till grund för beräkningen ska Finansinspektionen fastställa ett systemrisk- buffertvärde för tillämpliga exponeringar. Om en exponering omfattas av flera systemriskbuffertvärden, ska dessa läggas samman till ett kombinerat buffert- värde.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad systemriskbufferten ska bestå av. Paragrafen genomför delvis artikel 133.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

De artiklar i direktivet som avses i första stycket genomförs i föreskrifter på lägre nivå än lag, se författningskommentaren till 10 kap. 1 §.

Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen ska fastställa ett systemriskbuffertvärde för varje exponering som en systemriskbuffert beslutas för. Systemriskbuffertvärdet, som utgörs av en procentsats, ska därefter ligga till grund för beräkningen av systemriskbufferten. Av 3 § följer hur ett systemriskbuffertvärde ska beslutas. En exponering kan t.ex. omfattas av ett värde för den sektorsspecifika exponeringen och ett värde för alla exponeringar. Dessa ska i så fall läggas samman till ett kombinerat buffertvärde.

3 § Finansinspektionen får efter det att ESRB har underrättats enligt artikel 133.9 i kapitaltäckningsdirektivet fastställa ett systemriskbuffertvärde som för en exponering som

1.inte överstiger 3 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.10 i samma direktiv är uppfyllda,

2.överstiger 3 procent men inte 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.11 i samma direktiv är uppfyllda, eller

3.överstiger 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.12 i samma direktiv är uppfyllda.

I systemriskbuffertvärdet enligt första stycket 1 ska ett buffertvärde som har erkänts enligt 7 § inte räknas med.

159

Prop. 2020/21:36	Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut om systemriskbuffertvärde.
	Paragrafen genomför delvis artikel 133.9–133.12 i kapitaltäcknings-
	direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.
	Första stycket innebär att Finansinspektionen vid fastställandet av ett
	systemriskbuffertvärde för en exponering ska tillämpa olika steg i ett för-
	farande i förhållande till europeiska myndigheter. I förhållande till den
	hittillsvarande lydelsen tas de geografiska begränsningarna i fråga om
	exponeringar bort.
	Punkt 1 motsvarar bestämmelsen i hittillsvarande 4 §.
	Punkt 2 motsvarar hittillsvarande första stycket.
	Punkt 3 motsvarar hittillsvarande andra stycket.
	Enligt andra stycket ska buffertvärden som har erkänts enligt 7 § inte
	räknas med i systemriskbuffertvärden som inte överstiger 3 procent.
	4 § Om ett systemriskbuffertvärde enligt 3 § är mindre än eller lika stort som det
	senast fastställda buffertvärdet, behöver förutsättningarna enligt artikel 133.11
	eller 133.12 i kapitaltäckningsdirektivet inte vara uppfyllda.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kraven på god-
	kännande eller rekommendation enligt 3 §. Paragrafen genomför delvis
	artikel 133.9–133.12 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
	avsnitt 12.4.
	Ändringarna i paragrafen innebär att om ett systemriskbuffertvärde som
	fastställs till mer än 3 procent är mindre eller lika stort som det tidigare
	fastställda buffertvärdet, behöver Finansinspektionen inte tillämpa vissa
	steg i förfarandet i förhållande till europeiska myndigheter, se författnings-
	kommentaren 3 §.
	5 § Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert för exponeringar i
	andra länder inom EES, ska samma buffertnivå gälla för institutets alla expone-
	ringar utanför Sverige men inom EES.
	Första stycket gäller dock inte om systemriskbufferten grundas på ett beslut
	enligt 7 §.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om systemriskbuffert som fastställts
	för exponeringar i andra länder inom EES. Paragrafen genomför artik-
	el 133.15 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.
	Ändringarna i första stycket är en följd av att 4 § får en ny lydelse.
	Enligt andra stycket, som är nytt, gäller första stycket inte om systemrisk-
	bufferten grundar sig på ett beslut om erkännande enligt 7 §.
	7 § Om Finansinspektionen har erkänt ett systemriskbuffertvärde som fastställts i
	ett annat land inom EES, får inspektionen besluta att ett institut med exponeringar
	i det landet för dessa exponeringar ska ha en systemriskbuffert motsvarande den
	som fastställts i det landet.
	Systemriskbufferten enligt första stycket gäller utöver systemriskbufferten enligt
	1 §, om buffertarna avser att täcka olika risker. Om buffertarna avser att täcka
	samma risker gäller den högsta av dem.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om erkännande av utländska system-
	riskbuffertvärden. Paragrafen genomför artikel 134.1 och 134.4 i kapital-
160	täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.
160

Ändringarna i första stycket är redaktionella.	Prop. 2020/21:36
Andra stycket, som är nytt, innebär att en systemriskbuffert som grundar
sig på ett beslut om erkännande gäller utöver systemriskbufferten i 1 §, om
dessa avser att täcka olika risker. Det innebär att båda buffertarna gäller.
Om buffertarna avser att täcka samma risker gäller dock bara den högsta
av dem.

5 kap.

2 § Kapitalbufferten enligt 1 § ska bestå av kärnprimärkapital och uppgå till minst 1 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur stor kapitalbufferten för globalt systemviktiga institut ska vara. Paragrafen genomför artikel 131.9 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Ändringarna i paragrafen innebär att det hittillsvarande taket för kapital- bufferten (3,5 procent) tas bort.

4 § Kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut ska bestå av kärnprimär- kapital och får fastställas till högst 3 procent av institutets totala riskvägda expone- ringsbelopp.

Kapitalbufferten får dock fastställas till mer än 3 procent, om ESRB har under- rättats enligt artikel 131.7 i kapitaltäckningsdirektivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut om en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut. Paragrafen genomför artiklarna 131.5 och 131.5a i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Ändringen i första stycket innebär att procentsatsen ändras från högst 2 till 3.

Andra stycket, som är nytt, innebär att kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut bara får fastställas till mer än 3 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp om Finansinspektionen har under- rättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitaltäckningsdirektivet och förut- sättningarna enligt artikel 131.5a i direktivet är uppfyllda, dvs. ett visst förfarande i förhållande till utländska myndigheter.

5 § Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut är ett dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut, gäller följande. Den kapitalbuffert för systemviktiga institut som institutet kan förpliktas ha på individuell nivå eller undergruppsnivå får inte uppgå till mer än det lägsta av

1. summan av 1 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp och det högsta av

a)buffertvärdet för globalt systemviktiga institut, eller

b)buffertvärdet för övriga systemviktiga institut på gruppnivå, eller

2.3 procent, eller den procentsats som har fastställts enligt 4 § andra stycket på gruppnivå, av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om begränsning av storleken på kapitalbufferten i vissa fall. Paragrafen genomför artikel 131.8 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

161

Prop. 2020/21:36 Ändringarna i paragrafen innebär en begränsning av hur stor kapital- bufferten för systemviktiga institut får vara på individuell nivå eller under- gruppsnivå för dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert för övriga system- viktiga institut.

7 § Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller systemrisk- bufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Summan av systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig kapital- buffert för systemviktiga institut för ett institut får överstiga 5 procent, om Finans- inspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitaltäcknings- direktivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är upp- fyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förhållandet mellan systemrisk- bufferten och kapitalbufferten för systemviktiga institut. Paragrafen genomför delvis artikel 131.15 och 131.17 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.7.

Av första stycket följer att systemriskbufferten och tillämplig kapital- buffert för systemviktiga institut ska läggas samman, dvs. att båda buffert- arna gäller.

Enligt andra stycket får dock summan av systemriskbuffertvärdet och tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut bara överstiga 5 procent om Finansinspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapital- täckningsdirektivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i direktivet är uppfyllda, dvs. om ett visst förfarande i förhållande till utländska myndigheter följs.

6 kap.

162

3 § Små och medelstora värdepappersbolag får undantas från kravet på kontra- cyklisk kapitalbuffert i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kravet på kontra- cyklisk kapitalbuffert.

Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningarna till fondbolag och AIF-förvaltare tas bort och är en följd av att dessa företag inte längre omfattas av regelverket om kapitaltäckning, se författningskommentaren till 3 kap. 3 §.

I paragrafen görs också en följdändring med anledning av att punkterna i 10 kap. 1 § numreras om.

7 § Ett institut ska ha metoder som gör det möjligt att i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 11 fortlöpande beräkna institutets högsta förfogandebelopp.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på metoder för att beräkna högsta förfogandebelopp. Paragrafen genomför delvis 141b.9 i kapital- täckningsdirektivet.

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att punkterna i 10 kap. 1 § numreras om.

7 kap.

Prop. 2020/21:36

1 § Finansinspektionen ska för varje kvartal

1. beräkna ett kontracykliskt buffertriktvärde, och

2. vid behov fastställa eller ändra ett kontracykliskt buffertvärde.

Det kontracykliska buffertriktvärdet ska användas som ett referensvärde för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet.

Det kontracykliska buffertvärdet ska ligga till grund för beräkningen av stor- leken på den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet med 6 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fastställande av kontracykliska buffertvärden. Paragrafen genomför delvis artikel 136.3 i kapitaltäck- ningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.5.

Ändringarna i paragrafen innebär att Finansinspektionen för varje kvar- tal ska beräkna ett kontracykliskt buffertriktvärde och vid behov fastställa eller ändra ett kontracykliskt buffertvärde. I paragrafen införs även en punktuppställning.

2 § Det kontracykliska buffertriktvärdet och buffertvärdet ska beräknas och vid behov fastställas i enlighet med artikel 136.2 och 136.3 i kapitaltäcknings- direktivet.

I paragrafen görs följdändringar med anledning av att 1 § får en ny lydelse.

8 kap.

1 § Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § eller kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsförordningen ska till Finansinspektionen

1.i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 1 § 11 rapportera högsta förfogandebelopp, och

2.inom fem arbetsdagar från den dag då det konstaterades att buffertkravet inte längre uppfylldes lämna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur institutet inom rimlig tid åter ska uppnå kravet.

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksamhet finns skäl för det, får Finansinspektionen medge att kapitalkonserveringsplanen ges in till inspektionen inom högst tio arbetsdagar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om högsta förfogandebelopp och kapitalkonserveringsplan. Paragrafen genomför delvis artiklarna 104b.6, 141.2, 141b.2 och 142.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.

Ändringarna i paragrafen innebär att tillämpningsområdet för kapitlet utvidgas till kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsyns- förordningen.

Ändringen i första stycket 2 förtydligar att tiden för när institutet ska lägga fram en kapitalkonserveringsplan räknas från den dag det konsta- terades att det kombinerade buffertkravet inte uppfylldes.

Första stycket 2 ändras också redaktionellt.

163

Prop. 2020/21:36 2 § Finansinspektionen ska ingripa om den bedömer att de åtgärder som framgår av kapitalkonserveringsplanen inte återställer institutets

1. kärnprimärkapital när det gäller det kombinerade buffertkravet, och

2. primärkapital när det gäller kravet på bruttosoliditetsbuffert. Finansinspektionen ska då förelägga institutet att stärka kapitalbasen eller

besluta om inskränkningar som är striktare än de som anges i 3 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att förelägga institutet att vidta åtgärder för att stärka kapitalbasen till specificerade nivåer och i enlighet med kapitalkonserveringsplanen. Paragrafen genomför delvis artiklarna 141b.2 och 142.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.

Ändringarna i första stycket innebär att tillämpningsområdet för kapitlet utvidgas till kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsyns- förordningen.

3 § Ett institut som inte uppfyller ett buffertkrav får inte

1.göra en värdeöverföring som har koppling till institutets kärnprimärkapital när det gäller det kombinerade buffertkravet och primärkapital när det gäller kravet på bruttosoliditetsbuffert,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde buffertkravet,

3.göra utbetalningar som har koppling till primärkapitaltillskottsinstrument enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

Ett institut får inte heller vidta en åtgärd som avses i första stycket, om åtgärden medför att institutet inte längre uppfyller buffertkravet.

Åtgärder som inte medför en minskning av institutets vinst eller kärnprimär- kapital när det gäller det kombinerade buffertkravet och primärkapital när det gäller kravet på bruttosoliditetsbuffert omfattas inte av förbudet i första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inskränkningar i institutens rätt att göra värdeöverföringar m.m. Paragrafen genomför delvis artiklarna 129.5, 130.5, 133.14, 141.1–141.3, 141b.1–141b.3 och 141b.7 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.8.

Ändringarna i första stycket 1 och 2 samt andra och tredje styckena innebär att tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas till kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsförordningen.

Ändringen i första stycket 3 innebär att bestämmelsen anpassas till kapitaltäckningsdirektivet.

4 § Förbudet i 3 § gäller inte

1.för ett institut som i enlighet med 1 § har beräknat högsta förfogandebelopp och åtgärderna ryms inom detta belopp, eller

2.om en tillämpning av bestämmelsen leder till en betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i resolution eller konkurs.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från 3 §. Paragrafen
	genomför delvis artiklarna 129.5, 130.5, 133.14, 141.2, 141.3, 141b.2,
	141b.3 och 141b.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
	avsnitt 12.8.
	Ändringen i punkt 2 innebär att bestämmelserna om inskränkningar i
164	institutens rätt att göra värdeöverföringar m.m. inte heller gäller om
164

tillämpningen av dem skulle medföra en betalningsinställelse som kan utgöra grund för att försätta institutet i resolution.

7 § Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt detta kapitel om det inte har kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § med tillägg av de krav som följer av

1.artikel 92.1 a, b eller c i tillsynsförordningen, och

2.ett beslut om särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ett institut ska inte anses uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert om det inte har primärkapital i den mängd som behövs för att samtidigt uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt 92.1a i tillsynsförordningen med tillägg av de krav som följer av

1.artikel 92.1 d i samma förordning, och

2.ett beslut om särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om när ett institut inte ska anses uppfylla ett buffertkrav. Paragrafen genomför artiklarna 104b.6, 141a och 141c i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitten 12.7 och 12.8.

I paragrafen regleras när ett institut inte ska anses uppfylla ett buffert- krav.

Enligt första stycket ska ett institut inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet om det inte har kapitalbas i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet och det krav som följer av artikel 92.1 a, b eller c i tillsynsförordningen och ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för andra risker än alltför låg brutto- soliditet enligt 2 kap. 1 § tillsynslagen. Att vart och ett av kraven i artikel 92.1 a, b och c ska uppfyllas tillsammans med det krav som följer av ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav innebär att samtliga dessa krav i tillsynsförordningen ska kunna uppfyllas för sig tillsammans med det särskilda kapitalbaskravet och det kombinerade buffertkravet.

Enligt andra stycket ska ett institut inte anses uppfylla kravet på en bruttosoliditetsbuffert om det inte har primärkapital i den mängd och av den kvalitet som behövs för att samtidigt uppfylla bufferten och det krav som följer av artikel 92.1 d i tillsynsförordningen och ett beslut om särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet enligt 2 kap. 1 § tillsynslagen.

10 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.kriterier för vilka värdepappersbolag som enligt 3 kap. 3 § får undantas från kravet att upprätthålla en kapitalkonserveringsbuffert,

2.de principer som ska beaktas vid fastställandet och graderingen av system- riskbufferten enligt 4 kap. 1 §,

3.fastställandet av geografisk tillhörighet hos exponeringar avseende system- riskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sammanvägas,

4.hur systemriskbufferten ska beräknas enligt 4 kap. 2 § och vilka exponeringar bufferten får gälla,

Prop. 2020/21:36

165

Prop. 2020/21:36 5. bedömningsgrunder för när ett institut ska utses till globalt systemviktigt eller ska flyttas till en högre kategori av globalt systemviktiga institut,

6. hur övriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bedömning av tillhörande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 §§,

7. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 § ska beaktas vid beräkningen av den kontracykliska kapitalbufferten,

8. beräkningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärdena enligt 6 kap. 1 §,

9. kriterier för vilka värdepappersbolag som enligt 6 kap. 3 § får undantas från kravet att upprätthålla en kontracyklisk kapitalbuffert,

10. skyldighet för instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska område,

11. hur högsta förfogandebelopp enligt 8 kap. 1 § ska beräknas och rapporteras,

12. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 § ska uppfylla, och

13. underrättelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Paragrafen genomför delvis genomför delvis artiklarna 131.10, 131.11, 133.2, 133.5, 133.7, 133.8, 141.4–141.6, 141b.4–141b.6, 141b.8 och 142.1 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

I punkterna 1 och 8 görs följdändringar med anledning av ändringarna i

3 kap. 3 § och 6 kap. 3 §, se författningskommentarerna till de paragraf- erna.

Punkt 4, som är ny, innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om dels hur systemrisk- bufferten ska beräknas enligt 4 kap. 2 §, dels vilka exponeringar som en systemriskbuffert får gälla. Efterföljande punkter numreras om.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.

2.Bestämmelserna i 8 kap. avseende kravet på bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsförordningen tillämpas första gången den 1 januari 2023.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Lagen träder i kraft den 29 december 2020 (punkt 1).

Bestämmelserna om kravet på bruttosoliditetsbuffert i tillsyns- förordningen ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2023 och bestäm- melserna i 8 kap. avseende det kravet tillämpas första gången den tid- punkten (punkt 2).

16.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap.

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kredit- institut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen).

166

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens innehåll.

Det nuvarande andra stycket, som innehåller en upplysningsbestämmel- se om att lagen genomför delar av kapitaltäckningsdirektivet, tas bort och är en följd av att det införs en ny definition i 2 §, se författningskommenta- ren till den paragrafen.

2 § I denna lag betyder

1.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2.institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG,

ilydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

4. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt Svenska skeppshypotekskassan,

5. värdepappersbolag: ett värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.2 i till- synsförordningen när det är ett svenskt aktiebolag.

Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i tillsyns- förordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.

Första stycket 3, som är ny, innehåller en definition av kapitaltäck- ningsdirektivet. Hänvisningen till direktivet görs statisk, dvs. avser direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878. Efterföljande punkter numreras om.

4 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt tillsynsförordningen och utövar tillsyn över att förordningen och denna lag följs.

Finansinspektionen är ansvarig myndighet enligt artiklarna 124, 164 och 458 i tillsynsförordningen.

I fråga om tillsynen och möjlighet att ingripa mot institut gäller bestämmelserna i de lagar som reglerar institutens verksamhet, om inte annat följer av denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig myndighet. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.1.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 6 §. Ändringen i andra stycket innebär att Finansinspektionen också är ansvarig myndighet enligt artik- larna 124 och 164 i tillsynsförordningen.

7 § Följande företag ska hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande:

1.ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag,

2.ett annat finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än som avses i 1 som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar på undergruppsnivå, och

3.ett utländskt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moder- holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, och

4.ett annat utländskt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag än som avses i 3 som är etablerat i ett annat land inom EES och som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen och nationell lagstiftning som i hemlandet

Prop. 2020/21:36

167

Prop. 2020/21:36 genomför kapitaltäckningsdirektivet på undergruppsnivå, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka holdingföretag som ska ansöka om godkännande eller undantag från kravet på god- kännande. Paragrafen genomför artikel 21a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Punkterna 1 och 2 gäller svenska företag, dvs. företag som hör hemma i Sverige. Vad som avses med ett finansiellt eller blandat finansiellt moder- holdingföretag följer av artikel 4.1.30–4.1.33 i tillsynsförordningen.

Punkterna 3 och 4 gäller utländska företag, dvs. företag som hör hemma i ett annat land inom EES. Vad som avses med samordnande tillsynsmyn- dighet följer av 1 kap. 5 § 34 LBF. Den samordnande tillsynsmyndigheten är tillsynsansvarig myndighet enligt 4 kap. 1 §.

Bestämmelser om förutsättningar för godkännande och undantag från kravet på godkännande finns i 8 respektive 9 §. I 10 § finns bestämmelser om tidsfrister för beslut.

Bestämmelserna i denna paragraf och 8–10 §§ gäller såväl nationella som gränsöverskridande fall. I gränsöverskridande fall gäller dessutom bestämmelserna om samordning mellan myndigheter i 11–13 §§, se författningskommentarerna till de paragraferna.

8 § Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om

1.arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar kan uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå,

2.organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och under- gruppsnivå,

3.den som ska ingå i ledningen för holdingföretaget har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt är lämplig för uppgiften, och

4.när holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som dotterföretag,

a)information lämnas om större ägare i institutet,

b)den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institutet, och

c)institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om beviljande av ansökan
	om godkännande. Paragrafen genomför artikel 21a.3 i kapitaltäcknings-
	direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.
	Av punkt 1 följer att arbetsfördelningen inom gruppen ska vara sådan att
	de krav som ställs i tillsynsförordningen, denna lag och buffertlagen kan
	uppfyllas på gruppnivå eller undergruppsnivå. Det innebär att det ska
	finnas en samordning och nödvändig fördelning av uppgifter i förhållande
	till, och mellan, företagets dotterföretag. Det ska också finnas förutsätt-
	ningar att förhindra eller hantera konflikter inom gruppen och möjligheter
	för moderholdingföretaget att genomföra styrformer, processer och rutiner
	(se artikel 21a.3).
	Av punkt 2 följer att gruppens organisationsstruktur inte får hindra en
168	effektiv tillsyn över att instituten inom gruppen uppfyller kraven på

individuell nivå, gruppnivå eller undergruppsnivå. Vid bedömningen ska Prop. 2020/21:36 särskilt beaktas holdingföretagets ställning inom en grupp med flera

nivåer, aktie- eller andelsägarstrukturen och den roll som holdingföretaget har inom gruppen.

Punkt 3 innebär att kravet i 3 kap. 5 § ska vara uppfyllt för att holding- företaget ska godkännas.

Punkt 4 gäller holdingföretag som har ett eller flera kreditinstitut som dotterföretag.

Enligt punkt 4 a ska information lämnas om institutets större ägare eller medlemmar. I praktiken kommer motsvarande uppgifter redan att ha lämnats av kreditinstitutet vid tillämpning av 14 kap. 1 § LBF.

Enligt punkt 4 b ska den som har eller förväntas komma att få ett kvali- ficerat innehav i institutet bedömas lämplig att utöva ett väsentligt inflyt- ande över ledningen av institutet. I praktiken kommer motsvarade pröv- ning redan att ha ägt rum eller äga rum samtidigt (3 kap. 2 § och 14 kap.

2 § LBF).

Enligt punkt 4 c gäller att institutets nära förbindelser med andra företag inte ska hindra en effektiv tillsyn av institutet. I praktiken kommer mot- svarande prövning redan att ha ägt rum eller äga rum samtidigt (3 kap. 2 § och 14 kap. 2 § LBF).

Samtliga förutsättningar i paragrafen ska vara uppfyllda för att en ansökan ska godkännas.

Ett beslut ska fattas inom den tid som följer av 10 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

Ordet grupp har samma innebörd som i artikel 4.1.138 i tillsyns- förordningen.

9 § Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på godkännande, om 1. den huvudsakliga verksamheten är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller

b)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag,

2. holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper,

3. ett dotterföretag som är ett kreditinstitut ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

4. holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och

5. det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undantag från kravet
på godkännande. Paragrafen genomför artikel 21a.4 och 21a.7 i kapital-
täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.
Paragrafen innehåller fem krav som samtliga ska vara uppfyllda för att
ett företag ska undantas från kravet på godkännande.
Punkt 1 gäller verksamhetsinriktningen och motsvarar artikel 21a.4
första stycket a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 2 gäller tillämpning av regelverket om krishantering och
motsvarar artikel 21a.4 första stycket b i kapitaltäckningsdirektivet. Vad
som avses med resolutionsenhet och resolutionsgrupp följer av artikel
4.1.131 och 4.1.132 i tillsynsförordningen.	169
	169

Prop. 2020/21:36

170

Punkt 3 avser ansvarigt företag och motsvarar artikel 21a.4 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet. I kravet ligger att dotterföretaget också ska ha alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att full- göra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt. Ett undantag från kravet på godkännande innebär inte att holdingföretaget undantas från kraven i tillsynsförordningen, denna lag eller buffertlagen.

Punkt 4 gäller påverkan på driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut och motsvarar artikel 21a.4 första stycket d i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen utgör emellertid ingen begränsning av t.ex. rätten att vid stämman företräda sina aktier eller andelar i ett dotterföretag (se skäl 5 i kapitaltäckningsdirektivet).

Punkt 5 gäller förutsättningarna för tillsyn och motsvarar artikel 21a.4 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet.

Samtliga förutsättningar i paragrafen ska vara uppfyllda för att ett undantag från kravet på godkännande ska medges.

Ett beslut ska fattas inom den tid som följer av 10 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

Ordet grupp har samma innebörd som i artikel 4.1.138 i tillsyns- förordningen.

Ett företag som inte uppfyller kraven i paragrafen ska ansöka om godkännande, se författningskommentaren till 8 §.

10 § Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande enligt 8 § fatta beslut

1.inom fyra månader från det att en ansökan tagits emot, om beslutet innebär att en ansökan avslås, eller

2.inom sex månader från det att ansökan tagits emot, om beslutet innebär att godkännande beviljas.

Finansinspektionen ska i ärenden om undantag enligt 9 § fatta beslut inom sex månader från det att en ansökan tagits emot.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finans- inspektionen att fatta beslut i ärenden om godkännande eller undantag. Paragrafen genomför artikel 21a.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.6.

Paragrafen innebär att tidsfristen för att fatta ett beslut – dvs. handlägg- ningstiden för ett ärende – varierar, beroende på om beslutet innebär att ansökan godkänns eller avslås.

Bestämmelserna i förvaltningslagen gäller vid Finansinspektionens handläggning av ett ärende om godkännande eller undantag från god- kännande, t.ex. bestämmelserna om dokumentation och motivering av beslut (31 och 32 §§). Ett negativt beslut kan medföra ett ingripande enligt 8 kap. 2 a–2 c §§, se författningskommentarerna till de paragraferna.

11 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, ska inspek- tionen och med den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan Prop. 2020/21:36 avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den sam-

ordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande.

Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses i artikel 10 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finans- iellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om prövning av en ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande i gräns- överskridande fall. Paragrafen genomför delvis artikel 21a.8 och 21a.9 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

I första och andra styckena regleras Finansinspektionens roller i gräns- överskridande fall. Inspektionen kan vara den samordnande tillsyns- myndigheten eller den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland. Den samordnande tillsynsmyndigheten och den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland ska komma överens genom att fatta ett gemen- samt beslut om godkännande eller undantag från kravet på godkännande.

Det är den samordnande tillsynsmyndigheten som leder en prövning av en ansökan i ett gränsöverskridande fall. Det innebär enligt första stycket andra meningen att den samordnande tillsynsmyndigheten ska lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet. Detta kommer till uttryck i 7 § 3 och 4, se författningskommentaren till den paragrafen. Det gemensamma beslutet ska meddelas inom den tid som följer av 10 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

Ett gemensamt beslut som gäller ett blandat finansiellt holdingföretag ska enligt tredje stycket föregås av samtycke från den myndighet som utövar tillsyn vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför konglomeratdirektivet.

12 § Det gemensamma beslutet enligt 11 § ska fattas inom två månader från det att

–den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finans- inspektionens bedömning av ansökan, eller

–Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedöm- ning av ansökan.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tidsfrist för att fatta ett gemensamt beslut i gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför delvis artikel 21a.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Paragrafen innebär att ett gemensamt beslut ska nås inom två månader från det att den behöriga myndigheten har tagit emot den samordnande tillsynsmyndighetens bedömning av ansökan. Inom samma tid ska sam- tycke inhämtas från den myndighet som avses i 11 § tredje stycket.

Om myndigheterna inte kan fatta ett gemensamt beslut, inbegripet att

samtycke inte lämnas av den myndighet som avses i 11 § tredje stycket,

171

Prop. 2020/21:36 ska ärendet inom den tid som anges i paragrafen hänskjutas till Eba eller Eiopa för tvistlösning, beroende på vilket holdingföretag som ansökan gäller, se författningskommentaren till 13 §.

Också vid tillämpning av denna paragraf gäller den bortre tidsfristen i 10 §.

13 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 11 § ska ärendet hänskjutas till

1.Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag,

eller

2.Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens beslut.

Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tiden enligt 12 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förfarandet när Finans- inspektionen och en myndighet i ett annat land inom EES inte är eniga i fråga om bedömningen av en ansökan i ett gränsöverskridande fall. Para- grafen genomför delvis artikel 21a.8 och 21a.9 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

I första stycket regleras vilken myndighet – Eba (punkt 1) eller Eba eller Eiopa (punkt 2) som ska pröva tvisten, inbegripet att samtycke inte lämnas av den myndighet som avses i 11 § tredje stycket.

När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspek- tionen, enligt andra stycket, verkställa den europeiska tillsynsmyndig- hetens beslut genom att fatta ett beslut i överensstämmelse med det beslutet.

En tvist får, enligt tredje stycket, inte hänskjutas till de europeiska myndigheterna efter det att den tid som avses i 12 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats. Bestämmelsen är ett uttryck för att de berörda myndigheterna ska komma överens och att ett gemensamt beslut inte får rivas upp inom ramen för tvistlösningsförfarandet.

Också vid tillämpning av denna paragraf gäller den bortre tidsfristen i 10 §.

2 kap.

1 § Finansinspektionen ska besluta att ett institut utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförordningen ska uppfylla

1.ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet, och

2.ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker.

Första stycket gäller, om

1.något av kraven i 6 kap. 1–3, 4 a, 4 b och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3–8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden inte är uppfyllt och det inte är sannolikt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att komma till rätta med bristen inom rimlig tid,

2.ett särskilt kapitalbaskrav är nödvändigt för att täcka risker som institutet är eller kan bli exponerat för,

172

3. det är sannolikt att institutet inom tolv månader inte längre kommer att upp- Prop. 2020/21:36 fylla sina skyldigheter enligt 1,

4.institutet vid upprepade tillfällen låtit bli att följa en underrättelse enligt 1 c §,

eller

5.det i övrigt har framkommit omständigheter som inger betänkligheter från tillsynssynpunkt.

Beslutet ska vara ska vara skriftligt och fattas på grundval av en översyn och utvärdering av institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilt kapitalbaskrav. Para- grafen genomför delvis artiklarna 103 och 104.1, artikel 104a.1 och delvis artikel 104a.3 och 104a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.2.

Ett institut ska uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav. Ändringarna i första stycket innebär att ett särskilt kapitalbaskrav ska vara institutsspecifikt och gälla utöver tillsynsförordningen. Det ska fattas två beslut, dels för risken för alltför låg bruttosoliditet (punkt 1), dels för andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (punkt 2), om förutsättningarna i andra stycket är uppfyllda.

Andra stycket 1 motsvarar hittillsvarande första stycket 1. I förhållande till hittillsvarande lydelse gäller emellertid att det inte ska vara sannolikt att någon annan åtgärd är tillräcklig för att komma till rätta med bristen inom rimlig tid.

Bestämmelsen motsvarar artikel 104a.1 första stycket b i kapitaltäck- ningsdirektivet, dvs. brister i uppfyllandet av kraven i artiklarna 73 och 74 i direktivet samt artikel 393 i tillsynsförordningen (jfr prop. 2006/07:5 s. 133–137, 140 f., 288 f. och 362).

Punkt 2 motsvarar hittillsvarande första stycket 2. I förhållande till den hittillsvarande lydelsen ska ett särskilt kapitalbaskrav inte längre täcka risker som institutet utsätter det finansiella systemet för.

Bestämmelsen motsvarar artikel 104a.1 första stycket a i kapitaltäck- ningsdirektivet, dvs. när institutet är exponerat för risker eller riskelement som inte täcks eller inte i tillräcklig omfattning täcks av vissa specifika kapitalbaskrav som anges i tillsynsförordningen eller i värdepapperise- ringsförordningen. Det omfattar även risker eller riskelement som åter- speglar inverkan av viss ekonomisk utveckling och marknadsutveckling på institutets riskprofil. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de omständigheter som ska beaktas vid fastställandet av en lämplig nivå för kapitalbasen i samband med en översyn och utvärdering av ett institut (10 kap. 2 § 4). Bestämmelsen motsvarar också artikel 104a.1 första stycket c och d i kapital- täckningsdirektivet, dvs. när ett instituts enskilda situation visar att de justeringar som avses i artikel 98.4 i direktivet bedöms som otillräckliga för att institutet under normala marknadsförhållanden ska kunna avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande för- luster eller när den utvärdering som genomförs i enlighet med artikel 101.4 i direktivet visar att en bristande efterlevnad av kraven för tillämpningen av den tillåtna metoden sannolikt kommer att leda till ett otillräckligt kapitalbaskrav.

Punkt 3 motsvarar hittillsvarande första stycket 3.

173

Prop. 2020/21:36 Bestämmelsen motsvarar delvis artikel 104a.1 första stycket f i kapital- täckningsdirektivet.

Punkt 4, som är ny, innebär att ett särskilt kapitalbaskrav ska beslutas om institutet inte vid upprepade tillfällen har en de nivåer som de underrättats om enligt 1 c §.

Bestämmelsen motsvarar artikel 104a.1 första stycket e i kapital- täckningsdirektivet.

Punkt 5, som är ny, innebär att ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska fattas om det i övrigt har framkommit omständigheter som inger betänkligheter från tillsynssynpunkt.

Bestämmelsen motsvarar delvis artikel 104a.1 första stycket f i kapital- täckningsdirektivet.

Ett beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska enligt tredje stycket vara skriftligt och fattas på grundval av en översyn och utvärdering av institutet. Att ett sådant beslut ska innehålla en klargörande motivering följer av förvaltningslagen (32 §). Beslutet ska fattas i samband med en översyn och utvärdering av institutet enligt artiklarna 97–101 i kapitaltäcknings- direktivet och grunda sig på iakttagelserna vid processen.

1 a § Ett särskilt kapitalbaskrav enligt 1 § första stycket 1 ska uppfyllas med primärkapital.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det särskilda kapitalbaskravet får inte användas för att

1.uppfylla kapitalbaskravet i artikel 92.1 d i tillsynsförordningen,

2.uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen,

eller

3.följa en underrättelse enligt 1 c §, om den avser risken för alltför låg brutto- soliditet.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall bestämma att det särskilda kapitalbas- kravet ska uppfyllas med en större andel kärnprimärkapital, om inspektionen anser att det är nödvändigt.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om hur det särskilda kapitalbaskravet enligt 1 § första stycket 1 ska uppfyllas. Paragrafen genomför delvis artikel 104a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 11.2.3.

I första och andra styckena regleras vilket kapital det särskilda kapital- baskravet ska uppfyllas med. Enligt tredje stycket får Finansinspektionen bestämma att andelen kärnprimärkapital ska vara större, om det är nöd- vändigt. Vad som avses med primärkapital och kärnprimärkapital följer av artikel 4.1.101 respektive 50 i tillsynsförordningen.

1 b § Ett särskilt kapitalbaskrav enligt 1 § första stycket 2 ska till minst tre fjärdedelar uppfyllas med primärkapital, varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital.

Den kapitalbas som används för att uppfylla det särskilda kapitalbaskravet får inte användas för att

1.uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92.1 a–c i tillsynsförordningen,

2.uppfylla det kombinerade buffertkravet i 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, eller

3.följa en underrättelse enligt 1 c §, om den avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet.

174

Finansinspektionen får i ett enskilt fall bestämma att det särskilda kapitalbas- Prop. 2020/21:36 kravet ska uppfyllas med en större andel primärkapital eller kärnprimärkapital,

om inspektionen anser att det är nödvändigt.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om hur det särskilda kapitalbaskravet enligt 1 § första stycket 2 ska uppfyllas. Paragrafen genomför delvis artikel 104a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 11.2.3.

I första och andra styckena regleras vilket kapital det särskilda kapital- baskravet ska uppfyllas med.

Enligt tredje stycket får Finansinspektionen bestämma att andelen primärkapital eller kärnprimärkapital ska vara större, om det är nöd- vändigt.

Vad som avses med primärkapital och kärnprimärkapital följer av artikel 4.1.101 respektive artikel 50 i tillsynsförordningen.

1 c § I samband med en översyn och utvärdering av ett institut ska Finansinspek- tionen bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet. Inspektionen ska underrätta institutet om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven enligt tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Finansinspektionen ska bestämma lämpliga kapitalbasnivåer och underrätta institut om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven. Paragrafen genom- för artikel 104b.2–104b.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.4.

Ett institut ska på grundval av de metoder som avses i 6 kap. 2 § LBF och 8 kap. 4 § LVM fastställa tillräckliga kapitalbasnivåer. I samband med en översyn och utvärdering av ett institut ska Finansinspektionen bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet. Inspektionen ska underrätta institutet om skillnaden mellan dessa nivåer och kapitalbaskraven, dvs. om nivåer som, i förekommande fall, gäller utöver kraven enligt tillsynsförordningen (minimikraven och kravet på en bruttosoliditetsbuffert), denna lag (de särskilda kapitalbaskraven) och buffertlagen (det kombinerade buffertkravet).

En översyn och utvärdering av lämpliga kapitalbasnivåer för ett institut ska ske regelbundet och beakta resultatet av de stresstester som avses i artikel 100 i kapitaltäckningsdirektivet, som i svensk rätt har genomförts i förordningen (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar (9 §) och som innebär att Finansinspektionen i sin tillsyn ska följa de bestämmelser om översyns- och utvärderingsprocess som finns i artiklarna 97–101 i direktivet.

En underrättelse ska vara institutspecifik. Underrättelsen ska, i före- kommande fall, gälla både risken för alltför låg bruttosoliditet och andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet. Underrättelsen får täcka risker som omfattas av ett särskilt kapitalbaskrav bara i den mån under- rättelsen täcker aspekter av dessa risker som inte redan täcks av de angivna kapitalbaskraven.

1 d § Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet får inte användas för att uppfylla

175

Prop. 2020/21:36 1. kapitalbaskravet i artikel 92.1 d i tillsynsförordningen,

2.ett särskilt kapitalbaskrav enligt 1 § första stycket 1, eller

3.kravet på bruttosoliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen.

Den kapitalbas som används för att följa en underrättelse som avser andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet får inte användas för att uppfylla

1.kapitalbaskraven i artikel 92.1 a–c i tillsynsförordningen,

2.ett särskilt kapitalbaskrav enligt 1 § första stycket 2, eller

3.det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapital- buffertar.

	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den kapitalbas som får
	användas för att uppfylla underrättelser om skillnaden mellan de lämpliga
	kapitalbasnivåerna	och	kapitalbaskraven.	Paragrafen	genomför
	artikel 104b.5 i	kapitaltäckningsdirektivet.		Övervägandena	finns i
	avsnitt 11.2.4.
	Första stycket gäller risken för alltför låg bruttosoliditet och andra
	stycket gäller andra risker.
	1 e § Finansinspektionen får avstå från att besluta om ett särskilt kapitalbaskrav
	om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om institutet gör rättelse eller om
	någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot institutet och dessa åtgärder
	bedöms tillräckliga.
	Bestämmelserna i 1 § gäller inte om överträdelsen är så allvarlig att
	verksamhetstillståndet i stället ska återkallas.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undantag från beslut
	särskilt kapitalbaskrav och motsvarar hittillsvarande 2 kap. 1 § andra och
	tredje styckena.
	1 f § Finansinspektionen ska informera Riksgäldskontoret och berörda utländska
	resolutionsmyndigheter om
	1. beslut om särskilda kapitalbaskrav, och
	2. underrättelser enligt 1 c §.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om underrättelseskyldig-
	het. Paragrafen genomför		artikel 104c i	kapitaltäckningsdirektivet.
	Övervägandena finns i avsnitt 11.2.5.
	Paragrafen innebär en skyldighet för Finansinspektionen att underrätta
	Riksgäldskontoret, som är resolutionsmyndighet, och, i förekommande fall,
	berörda utländska resolutionsmyndigheter om beslut om särskilt kapital-
	baskrav och underrättelser om skillnaden mellan lämpliga kapitalbasnivåer
	och kapitalbaskraven. Vad som avses med berörda resolutionsmyndigheter
	följer av artikel 4.1.130 i tillsynsförordningen.
	2 § Finansinspektionen ska besluta att ett institut ska uppfylla ett särskilt
	likviditetskrav, om det är nödvändigt för att täcka de likviditetsrisker som ett
	institut är eller kan bli exponerat för.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda likviditetskrav. Para-
	grafen genomför artikel 105 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
	finns i avsnitt 11.3.
	Ändringen i paragrafen, som motsvarar ändringen i artikel 105 i direk-
176	tivet, innebär att det särskilda likviditetskrav som Finansinspektionen be-

slutar om inte längre ska täcka de likviditetsrisker som ett institut utsätter Prop. 2020/21:36 det finansiella systemet för.

3 § Finansinspektionen får tillämpa bestämmelserna om ingripande i de lagar som reglerar institutets verksamhet, om ett institut inte uppfyller ett särskilt kapitalbas- krav som beslutats enligt 1 § eller ett särskilt likviditetskrav som beslutats enligt 2 §.

Om ett institut uppfyller kapitalbaskravet enligt tillsynsförordningen och de särskilda kapitalbaskrav som följer av ett beslut enligt 1 §, men inte kravet på en bruttosoliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen eller kraven enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, ska bestämmelserna om ingripande i 8 kap. lagen om kapitalbuffertar tillämpas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande om kraven enligt lagen inte uppfylls. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Ändringen i andra stycket innebär att 8 kap. buffertlagen ska tillämpas även i det fall ett institut inte uppfyller kravet på en bruttosoliditetsbuffert i artikel 92.1a i tillsynsförordningen.

3 kap.

1 § För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag. Ett ansvarigt företag ska vara

1.ett moderinstitut inom EES,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 kap. 8 §,

3.ett institut som

a)är ett dotterföretag till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och som har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt 1 kap. 9 §, och

b)avses i 1 kap. 9 § första stycket 3, eller

4.ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som enligt 8 kap. 2 a § första stycket 2 c ansvarar för att säkerställa att kraven uppfylls på gruppnivå.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvarigt företag. Paragrafen
genomför delvis artiklarna 3.3 och 108.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 9.
Första stycket innebär att det för varje konsoliderad situation ska finnas
ett ansvarigt företag. Vad som avses med konsoliderad situation följer av
artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen.
I andra stycket regleras vilka företag som kan vara ansvarigt företag.
Liksom enligt den hittillsvarande lydelsen kan ett ansvarigt företag vara
ett institut (hittillsvarande första–tredje styckena), men det kan också vara
ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag.
Punkt 1 gäller ett moderinstitut inom EES, dvs. ett moderföretag som är
ett institut.
Punkt 2 gäller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag som har godkänts enligt 1 kap. 8 §. Företag som har med-
getts undantag från kravet på godkännande enligt 1 kap. 9 § kan inte vara
ett ansvarigt företag.
Punkt 3 gäller ett kreditinstitut som är dotterföretag till ett finansiellt
moderholdingföretag inom EES eller blandat finansiellt moderholding-	177
	177

Prop. 2020/21:36 företag inom EES som har undantagits från kravet på godkännande och som ansvarar för att säkerställa att kraven på gruppnivå är uppfyllda.

Punkt 4 gäller företag som av Finansinspektionen tillfälligt utsetts att vara ansvarigt företag. Ett sådant företag är ansvarigt företag till dess att ett nytt ansvarigt företag utsetts.

2 § Det ansvariga företaget enligt 1 § ska se till att kraven på soliditet och risk- hantering i 6 kap. 1 § och 2 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 8 kap. 3 § och 4 § andra stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden uppfylls på gruppnivå i enlighet med det som följer av artiklarna 18–24 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvaret för att kraven om solidi- tet och riskhantering uppfylls på gruppnivå. Paragrafen genomför delvis artikel 3.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i paragrafen är en följd av 1 § får en ny lydelse, se författ- ningskommentaren till den paragrafen. Det görs också en redaktionell ändring.

3 § Även om ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte är ansvarigt företag enligt 1 §, ska det se till att kraven i 2 § tillämpas på undergruppsnivå, om

1.institutet, det finansiella holdingföretaget, det blandade finansiella holding- företaget, eller dess moderföretag, när moderföretaget är ett finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, har ett dotterföretag eller har ägarintresse i ett dotterföretag, och

2.dotterföretaget är ett utländskt institut, ett finansiellt institut eller ett förvalt- ningsbolag som är etablerat i ett land utanför EES.

Med förvaltningsbolag avses ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvaret för kraven på undergrupps- nivå. Paragrafen genomför delvis artikel 3.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ändringen i paragrafen är en följd av att 1 § får en ny lydelse, se författ- ningskommentaren till den paragrafen.

4 § Ett moder- eller dotterföretag som står under tillsyn enligt denna lag ska på grupp- eller undergruppsnivå uppfylla kraven i 6 kap. 2 § första stycket och 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse samt 8 kap. 4 § första stycket och 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden om riskhantering och genomlysning.

Ett sådant företag ska också införa styrformer, processer och rutiner enligt första stycket i sina dotterföretag som inte står under tillsyn enligt denna lag. Sådana dotterföretag ska uppfylla de krav som avses i första stycket på individuell nivå.

178

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på styrformer, processer och interna rutiner på grupp- och undergruppsnivå. Paragrafen genomför del- vis artiklarna 3.3 och 108.3 och artikel 109.2 och 109.3 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I uttrycket moder- eller dotterföretag som står under tillsyn enligt denna Prop. 2020/21:36 lag ryms ansvariga företag enligt 1 § andra stycket.

Ändringen i andra stycket innebär att ett sådant företag också ska införa styrformer, processer och rutiner i sina dotterföretag som inte står under tillsyn. Sådana dotterföretag ska uppfylla de krav som avses i första stycket på individuell nivå.

Ändringen i tredje stycket innebär att det är ett ansvarigt företag som ska göra ansökan.

4 kap.

1 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att de gruppbaserade kraven är upp- fyllda, om

1.moderföretaget är ett kreditinstitut,

2.moderföretaget är ett värdepappersbolag och inget av dess dotterföretag är ett kreditinstitut,

3.ett utländskt värdepappersföretag inom EES är moderföretag till ett kredit- institut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES med en större total balansomslutning,

4.ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES är moderföretag till ett institut,

5.ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom EES är moderföretag till två eller flera institut, och

a) ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES,

b) ett av instituten är ett kreditinstitut och det i den konsoliderade situationen inte finns något motsvarande utländskt företag inom EES med en större balans- omslutning, eller

c) ett av instituten är ett värdepappersbolag och det i konsoliderade situationen inte finns något

–motsvarande utländskt företag inom EES med en större balansomslutning, eller

–något kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag inom EES, eller

6.konsolidering krävs enligt artikel 18.3 eller 18.6 i tillsynsförordningen och a) ett kreditinstitut har den största balansomslutningen av motsvarande företag

inom EES, eller

b)ett värdepappersbolag har den största balansomslutningen av motsvarande företag inom EES och det inte finns något kreditinstitut eller motsvarande utländskt företag inom EES.

Första stycket 3, 5 b, 5 c och 6 gäller dock inte om en annan behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över minst två utländska företag i den konsoli- derade situationen och summan av de totala balansomslutningarna för dessa är högre än för det svenska företaget.

Även om en annan behörig myndighet ska utöva tillsyn över att de grupp- baserade kraven uppfylls enligt artiklarna 111.1 tredje stycket, 111.3 b eller c eller 111.4 i kapitaltäckningsdirektivet, ska Finansinspektionen utöva sådan tillsyn om inspektionen på individuell nivå ska utöva tillsyn över minst två kreditinstitut respektive värdepappersbolag i den konsoliderade situationen och summan av de totala balansomslutningarna för dessa är högre än de för motsvarande utländska företag inom ett och samma land inom EES.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvarig tillsynsmyndighet. Para- grafen genomför artikel 111.1–111.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 10.2.

179

Prop. 2020/21:36	I första stycket regleras de företag som Finansinspektionen är tillsyns-
	ansvarig myndighet för.
	Punkt 1 motsvarar delvis hittillsvarande punkt 1 när det gäller kredit-
	institut.
	Punkt 2 motsvarar delvis hittillsvarande punkt 1 när det gäller värde-
	pappersbolag. I förhållande till den hittillsvarande lydelsen får inget av
	dotterföretagen vara ett kreditinstitut.
	Punkt 3 motsvarar delvis hittillsvarande punkt 1 när det gäller värde-
	pappersföretag. I förhållande till den hittillsvarande lydelsen omfattas
	utländska moderföretag om ett dotterföretag är ett kreditinstitut.
	Punkt 4 motsvarar delvis hittillsvarande punkt 3. I förhållande till den
	hittillsvarande lydelsen ska dotterföretaget till ett finansiellt holding-
	företag och blandat finansiellt holdingföretag vara ett institut.
	Punkt 5 motsvarar delvis hittillsvarande punkterna 3–5. I förhållande till
	den hittillsvarande lydelsen kopplas bestämmelsen som utgångspunkt till
	dotterföretag som är kreditinstitut.
	Punkt 6, som är ny, gäller om konsolidering krävs.
	I andra stycket ersätts den hittillsvarande upplysningsbestämmelsen
	med ett undantag från första stycket 3, 5 b, 5 c och 6. Undantaget gäller
	om en annan behörig myndighet utövar tillsyn på individuell nivå över
	flera företag som tillsammans har en högre balansomslutning än det
	företag som Finansinspektionen utövar tillsyn över. I de fallen ska den
	myndigheten i stället utöva tillsynen på gruppnivå.
	I tredje stycket ersätts den hittillsvarande upplysningsbestämmelsen
	med en bestämmelse om att Finansinspektionen i vissa fall ska utöva till-
	syn över att de gruppbaserade kraven är uppfyllda även om inspektionen
	på individuell nivå inte utövar tillsyn över det kreditinstitut respektive
	värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag inom EES som har
	den största balansomslutningen. Det gäller om summan av de totala
	balansomslutningarna för företagen i Sverige tillsammans är högre än de
	för motsvarande utländska företag i den konsoliderade situationen i ett och
	samma land inom EES.
	2 § När Finansinspektionen ska utöva tillsynen enligt 1 § första stycket 1–3, 5
	och 6, får inspektionen komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter
	om att en annan behörig myndighet inom EES än inspektionen ska ansvara för
	tillsynen. Finansinspektionen får ingå en sådan överenskommelse, om det är
	olämpligt att inspektionen ansvarar för tillsynen med hänsyn till de institut och
	motsvarande utländska företag det gäller och den relativa betydelsen av deras
	verksamheter i de olika länderna eller behovet av att säkerställa kontinuitet i till-
	synen på gruppnivå.
	I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholding-
	företaget inom EES, det blandade finansiella holdingföretaget eller det institut eller
	motsvarande utländska företag som har den största balansomslutningen, beroende
	på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de
	övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska
	kommissionen och Europeiska bankmyndigheten ska underrättas om en sådan
	överenskommelse.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om överenskommelser om tillsyn.
	Paragrafen genomför delvis artikel 111.6 i kapitaltäckningsdirektivet.
180	Övervägandena finns i avsnitt 10.2.
180

Ändringarna i första stycket är en följd av att 1 § första stycket har fått Prop. 2020/21:36 en ny lydelse.

3 § Om det skulle vara olämpligt med hänsyn till de institut eller motsvarande utländska företag det gäller, den relativa betydelsen av deras verksamheter i de olika länderna eller behovet av att säkerställa kontinuitet i tillsynen på gruppnivå att tillsynen utövas av den myndighet som enligt artikel 111.1, 111.3 eller 111.4 i kapitaltäckningsdirektivet ska utöva den gruppbaserade tillsynen, får Finans- inspektionen komma överens med de övriga berörda behöriga myndigheterna om att inspektionen eller någon annan behörig myndighet ska ansvara för tillsynen.

I ett sådant fall ska moderinstitutet inom EES, det finansiella moderholding- företaget inom EES eller det institut eller motsvarande utländska företag som har den största balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, ges tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen och de övriga berörda behöriga myndigheterna ingår överenskommelsen. Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndig- heten ska underrättas om en sådan överenskommelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överenskommelser om tillsyn. Paragrafen genomför delvis artikel 111.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Ändringarna i första stycket är en följd av att 1 § första stycket har fått en ny lydelse.

4 § När Finansinspektionen ansvarar för tillsynen på gruppnivå enligt 1 §, ska inspektionen lämna en rapport som innehåller en riskvärdering av den konsoli- derade situationen till övriga berörda behöriga myndigheter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut på gruppnivå om kapital- basen och särskilt likviditetskrav.

Ändringen i paragrafen är en följd av att det har införts en definition av grupp i tillsynsförordningen (artikel 4.1.138) som har ett vidare tillämp- ningsområde än den konsoliderade situationen.

5 § Inom fyra månader från det att Finansinspektionen har lämnat en rapport enligt 4 §, ska inspektionen försöka komma överens med övriga berörda behöriga myndigheter om vilket beslut som bör fattas

1. i enlighet med 2 kap. 2 § medanledning av väsentliga resultat av likviditets- tillsynen, och

2.om huruvida kapitalbasen på gruppnivån är tillräcklig med hänsyn till den finansiella situationen och riskprofilen och om de kapitalbasnivåer som krävs för att tillämpa 2 kap. 1 och 1 c §§ på såväl individuell nivå eller gruppnivå.

Överenskommelsen enligt första stycket 1 ska ta hänsyn till de resultat som framkommit i fråga om institutens organisation, riskhantering och behovet av särskilda likviditetskrav för specifika institut.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överenskommelser om tillsyn. Paragrafen genomför artikel 113.1–113.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

I första stycket utökas tidsfristen från en månad till fyra månader. I stycket införs även en punktuppställning. Punkt 1 motsvarar hittills- varande första stycket andra meningen. Genom punkt 2 utvidgas bestäm- melsen till att även omfatta underrättelser om skillnaden mellan de

lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskrav.

181

Prop. 2020/21:36

182

Bestämmelsen i hittillsvarande första stycket andra meningen överförs till andra stycket. Den hittillsvarande bestämmelsen i andra stycket utmönstras.

11 § När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, ska inspektionen utöva tillsyn över att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag uppfyller sina skyldigheter enligt 1 kap. 7–9 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsyn av att kravet på godkännande och undantaget från kravet på godkännande för vissa holdingföretag uppfylls. Paragrafen genomför delvis artikel 21a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.7.

Paragrafen gäller när Finansinspektionen är samordnande tillsyns- myndighet och reglerar inspektionens ansvar för tillsynen över att kraven på godkännande eller undantag från kravet på godkännande uppfylls.

6 kap.

3 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska bankmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

5.myndigheter inom EES som har tillsyn över försäkringsföretag,

6.offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapital- täckningsdirektivet, och

7.andra berörda myndigheter, om det uppstår en kritisk situation i Sverige som kan äventyra likviditeten på finansmarknaden eller stabiliteten i det finansiella systemet i något land inom EES.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapital- täckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om samarbete och utbyte av informa- tion. Paragrafen genomför delvis artiklarna 21a.5, 56 första stycket g och h, 58a.1–58a.3, 115.3, 116.1a, 116.6, 125.1 och 133.9–133.12 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.5.

Ändringarna i paragrafen motsvarar dem i 13 kap. 6 a § LBF, se författ- ningskommentaren till den paragrafen.

8§ Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det behövs för tillsynen, göra undersökningar hos

1.företag som enligt 7 § ska lämna uppgifter samt hos finansiella holding- företag, holdingföretag med blandad verksamhet och blandade finansiella holding- företag för att kontrollera den gruppbaserade redovisningen eller samlade informa- tionen som företagen är skyldiga att lämna,

2.företag som har fått i uppdrag av ett institut eller ett holdingföretag som avses i 1 att utföra ett visst arbete eller vissa funktioner, och

3.företag som Finansinspektionen enligt 4 kap. 1 § ska utöva tillsyn över.

Paragrafen innehåller bestämmelser om platsundersökningar.	Prop. 2020/21:36
Ändringen i paragrafen – ”som ingår i en grupp som” tas bort i punkt 3

–är en följd av att det har införts en ny definition av grupp i tillsyns- förordningen (artikel 4.1.138) som har ett vidare tillämpningsområde än den konsoliderade situationen. Någon ändring i sak är inte avsedd.

7 kap.

1 § Om ett institut inte står under gruppbaserad tillsyn enligt artikel 111 i kapital- täckningsdirektivet och dess moderföretag är ett utländskt institut eller ett sådant finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har sitt huvudkontor utanför EES, gäller 2 och 3 §§ för det fall Finansinspektionen enligt 4 kap. 2–4 §§ skulle ha utövat tillsynen över den konsoliderade situationen.

2 § Finansinspektionen ska kontrollera om den gruppbaserade tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheten i landet utanför EES är likvärdig med den gruppbaserade tillsyn som anges i artiklarna 11–24 i tillsynsförordningen och 4 kap. denna lag.

Finansinspektionen ska utföra kontrollen på begäran av moderföretaget eller av ett inom EES auktoriserat institut, institut för elektroniska pengar eller mot- svarande utländskt företag i den konsoliderade situationen.

Innan Finansinspektionen tar ställning till om tillsynen är likvärdig, ska inspek- tionen höra övriga berörda behöriga myndigheter inom EES. Inspektionen ska också före ställningstagandet ha rådfrågat Europeiska bankmyndigheten.

3 § Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen tillämpa bestäm- melserna om gruppbaserad tillsyn i artiklarna 11–24 i tillsynsförordningen och 4 kap. denna lag som om moderföretaget haft sitt huvudkontor inom EES.

Efter att ha hört övriga berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen i stället besluta att använda sig av andra tillsynsmetoder som säkerställer att insti- tuten i den konsoliderade situationen är föremål för tillräcklig tillsyn. Inspektionen får då förelägga en ägare till institutet att inrätta ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES och tillämpa bestämmelserna i denna lag på instituten i den konsoliderade situationen, som leds av detta holdingföretag.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder som anges i andra stycket används.

Paragraferna innehåller bestämmelser om moderföretag utanför EES. Ändringarna i paragraferna innebär att ”gruppen” respektive ”företags-

gruppen” ersätts med ”den konsoliderade situationen” och är en följd av att det har införts en ny definition av grupp i tillsynsförordningen (artikel 4.1.138) som har ett vidare tillämpningsområde än den konsoliderade situationen. Någon ändring i sak är inte avsedd.

I 2 § görs också redaktionella ändringar.

4 § En grupp ska etablera ett intermediärt moderföretag inom EES, om

1.moderföretaget i gruppen är etablerat i ett land utanför EES,

2.det i gruppen finns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige,

och

3.det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES uppgår till motsvarande minst 40 miljarder euro.

Med det totala värdet på gruppens tillgångar inom EES avses summan av

183

Prop. 2020/21:36 1. institutens tillgångar enligt en konsoliderad balansräkning eller, om en sådan inte finns, de individuella balansräkningarna, och

2. filialernas tillgångar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om krav på ett inter- mediärt moderföretag inom EES för grupper som hör hemma utanför EES. Paragrafen genomför artiklarna 3.1.64, 21b.1, 21b.4 och 21b.5 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Paragrafen innebär att en grupp som hör hemma utanför EES (en sådan grupp från tredjeland som avses i artikel 3.1.64 i kapitaltäcknings- direktivet) – t.ex. i USA eller Kina – som driver verksamhet genom minst två institut inom EES, däribland i Sverige, ska etablera ett intermediärt moderföretag inom EES. Finansinspektionen kan ingripa mot ett institut i gruppen, om gruppen inte uppfyller kraven (se 8 kap. denna lag, 15 kap. LBF och 25 kap. LVM).

Ordet grupp har samma innebörd som i artikel 4.1.138 i tillsyns- förordningen.

5 § Ett intermediärt moderföretag ska vara ett inom EES

1.godkänt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag,

eller

2.auktoriserat kreditinstitut eller, om det inom gruppen inte finns ett sådant institut, ett auktoriserat värdepappersföretag som omfattas av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilken typ av företag som det intermediära moderföretaget ska vara. Paragrafen genomför artiklarna 3.1.64 och 21b.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Punkt 1 gäller holdingföretag inom EES som har godkänts enligt 1 kap.

7 och 8 §§ eller motsvarande bestämmelser i utländsk rätt.

Punkt 2 gäller institut inom EES som, om de är svenska, har tillstånd enligt 3 kap. LBF (kreditinstitut) eller 3 kap. LVM (värdepappersbolag) eller, om de är utländska, är auktoriserade i sitt hemland enligt mot- svarande bestämmelser i det landet. Bestämmelsen är ett uttryck för att ett intermediärt moderföretag ska vara ett kreditinstitut, om det finns ett kreditinstitut och ett värdepappersföretag i en grupp.

Ordet grupp har samma innebörd som i artikel 4.1.138 i tillsyns-

	förordningen.
	6 § En grupp som avses i 4 § får ha ytterligare ett intermediärt moderföretag inom
	EES, om förutsättningarna i artikel 21b.2 i kapitaltäckningsdirektivet är uppfyllda.
	Ett sådant intermediärt moderföretag får vara ett värdepappersföretag som
	avses i 5 § 2.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilken typ av företag
184	som det intermediära moderföretaget inom EES ska vara. Paragrafen

genomför delvis artikel 3.1.64 och artikel 21b.2 i kapitaltäcknings- Prop. 2020/21:36 direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Paragrafen innebär att en grupp som hör hemma utanför EES (en sådan grupp från tredjeland som avses i artikel 3.1.64 i kapitaltäcknings- direktivet) och som har etablerat ett intermediärt moderföretag inom EES får etablera ytterligare ett sådant företag inom EES under vissa förutsätt- ningar.

Andra stycket innebär att ett sådant intermediärt moderföretag får vara ett svenskt eller utländskt värdepappersföretag, trots att det ingår kredit- institut i gruppen.

8 kap.

2 a § Finansinspektionen ska ingripa mot ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 kap. 7 eller 8 § genom att

1.besluta att företaget vid stämman inte får företräda sina aktier eller andelar

idotterföretag som är institut, eller

2.förelägga företaget att

a)inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende,

b)avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen,

c)till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut,

d)utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

e)begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar, eller

f)lämna in en plan som visar hur företaget utan dröjsmål ska uppfylla kravet. Vid ingripande gäller 1 kap. 11–13 §§ i tillämpliga delar, om

1.Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i ett annat land inom EES, eller

2.Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Paragrafen, som gäller utöver 1 och 2 §§, genomför delvis artiklarna 21a.6, 64.1 och 91.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Första stycket reglerar ingripanden mot holdingföretag som inte upp- fyller sina skyldigheter enligt 1 kap. 7 eller 8 §.

Andra stycket innebär att bestämmelserna i 1 kap. 10–13 §§ gäller vid ingripande i gränsöverskridande fall, se författningskommentarerna till de paragraferna.

Ordet grupp har samma innebörd som i artikel 4.1.138 i tillsyns- förordningen.

2 b § Om någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 5 §, får Finansinspektionen besluta att personen eller personerna inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Finansinspektionen får då utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripande mot dem

som ingår i ledningen i ett sådant holdingföretag som avses i 2 a §. Para-

185

Prop. 2020/21:36 grafen genomför delvis artiklarna 21a.6, 64.1 och 91.1 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen kan ingripa mot dem som ingår i ledningen i ett holdingföretag när lämplighetskraven i 3 kap. 5 § inte är uppfyllda.

2 c § Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i 1 kap. 7 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktionsavgift, om

1.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt någon av 1 kap. 7–9 §§, eller

2.företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex och sju i tillsyns- förordningen och 2 kap. 1 eller 2 § på grupp- eller undergruppsnivå.

Vid ingripande gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första stycket 2 får inspektionen också besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ingripanden genom beslut om sanktionsavgift. Paragrafen, som gäller utöver 1–2 a §§, genom- för delvis artiklarna 21a.8, 66.1 och 67.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 13.2.

Första stycket reglerar i vilka situationer ingripanden får ske genom beslut om sanktionsavgift.

Enligt andra stycket gäller bestämmelserna om sanktionsavgifter i 15 kap. LBF i tillämpliga delar.

Tredje stycket gäller aktie- eller andelsägare som har medverkat till överträdelsen (första meningen) och tillfälligt förbud för en lednings- person att utföra uppdrag i företaget (andra meningen).

10 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter som kompletterar tillsynsförordningens bestämmelser om

1.offentliggörande av information och tillsynsrapportering,

2.beräkningen av kapitalbaskravet samt kapitalbasen,

3.stora exponeringar,

4.exponeringar i fastigheter,

5.säkerställda obligationer,

6.likviditetskrav,

7.interna modeller för marknadsrisker,

8.schablonmetoden för marknadsrisker,

9.schablonmetoden för kreditrisker,

10.IRK-metoden för kreditrisker,

11.motpartsrisker,

12.värdepapperisering,

13.bruttosoliditet,

14.konsolidering av de gruppbaserade kraven,

186

15. omklassificering av positioner, och	Prop. 2020/21:36
16. klassificering av institut.
Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Punkterna 15 och 16, som är nya, kompletterar artiklarna 4.1.145 och
104a.1 i tillsynsförordningen.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vilka krav som enligt 3 kap. 5 § ska ställas på den som ska ingå i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag,

2.vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall ett institut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsyns- förordningen,

3.vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,

4.när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

5.de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett institut ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering av ett institut, och

6.hur uppgifter enligt 6 kap. 11 § ska lämnas.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i av- snitt 11.2.2.

Ändringen i punkt 4 genomför delvis artikel 104a.2 och 104a.3 i kapital- täckningsdirektivet.

Finansinspektionen ska enligt 2 kap. 1 § besluta om särskilda kapital- baskrav om ett institut är exponerat för risker som inte täcks av kapital- baskraven i tillsynsförordningen eller värdepapperiseringsförordningen. Ändringen innebär att föreskrifter kan meddelas med stöd av bemyn- digandet om när en risk inte ska anses täckas av kapitalbaskraven och hur nivån på sådana särskilda kapitalbaskrav ska fastställas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.

2.Ett företag som avses i 1 kap. 7 § får, om det var etablerat den 27 juni 2019 och har gett in en ansökan om godkännande eller undantag från godkännande till Finansinspektionen senast den 28 juni 2021, fortsätta att driva sin verksamhet till dess att ansökan har prövats slutligt.

3.En grupp som avses i 7 kap. 4 § ska senast den 30 december 2023 etablera ett intermediärt moderföretag inom EES eller, i tillämpliga fall, två intermediära moderföretag inom EES, om det i gruppen den 27 juni 2019 fanns minst två institut inom EES, varav åtminstone ett i Sverige, och det totala värdet av gruppens till- gångar inom EES vid den tidpunkten uppgick till motsvarande minst 40 miljarder euro.

187

Prop. 2020/21:36 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför delvis artik- larna 21b.8 och 159a i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns avsnitt 14.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

Punkt 2 innebär att de berörda holdingföretagen kan avvakta med att ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande till den 28 juni 2021. Det förhållandet att en ansökan inte behöver göras förrän senast den 28 juni 2021 hindrar dock inte Finansinspektionen från att, vid tillämpning av den gruppbaserade tillsynen under övergångsperioden, utöva sina tillsynsbefogenheter i förhållande till dessa holdingföretag. Om en ansökan inte görs i rätt tid kan Finansinspektionen tillämpa sina ingripandemöjligheter i lagen i förhållande till dessa företag.

Punkt 3 gäller grupper som inte hör hemma inom EES.

16.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

1 kap.

1 § I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförord- ningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i kris- hanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäcknings- direktivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag

som är etablerat i något land inom EES,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemma- hörande i ett annat land inom EES än Sverige,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns- förordningen,

188

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt Prop. 2020/21:36 holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanterings- direktivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansierings- arrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt

4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22

i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanteringsdirektivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för åter- hämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värde- pappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap., krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av

den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sanno- likt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

189

Prop. 2020/21:36 kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder- holdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementär- kapitalinstrument,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanterings- direktivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som upp- fyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäcknings- direktivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värde- pappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c)att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värde- pappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.

Ändringen innebär att den statiska hänvisningen till kapitaltäcknings- direktivet ändras till att avse direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

190

28 kap.

Prop. 2020/21:36

5 § Riksgäldskontoret och Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med

–varandra,

–motsvarande myndigheter inom EES, och

–Europeiska bankmyndigheten.

Riksgäldskontoret ska lämna regeringen de uppgifter som behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om samarbete och utbyte av informa- tion. Paragrafen genomför artikel 4.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Para- grafen är utformad efter förebild av 13 kap. 6 a § LBF. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.

Första stycket, som är nytt, motsvarar hittillsvarande första meningen. Ändringarna innebär att skyldigheten att samarbeta och utbyta information i den utsträckning som följer av krishanteringsdirektivet utsträcks att gälla också i fråga om tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.

Andra stycket, som är nytt, motsvarar hittillsvarande andra meningen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 29 december 2020.

Övervägandena finns i avsnitt 14.

Lagen träder i kraft den 29 december 2020.

16.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:671) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

1 kap.

5 § I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verk- samhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verk- samheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsyns- förordningen,

8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna

lag,

9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

191

Prop. 2020/21:36 11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit-

institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

12.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansie- ringsrörelse,

13.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

14.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening,

15.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om inne- havet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

16.medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

17.sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

18.startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsyns- förordningen,

19.utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

20.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse,

21.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kredit- företag,

22.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,

23.blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

24.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

25.EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappers- företag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

26.finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns- förordningen,

27.finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

28.holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22

itillsynsförordningen,

29.koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

192

ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella	Prop. 2020/21:36
ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,

31.krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

32.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder- holdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

33.moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

34.samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finan- siella moderholdingföretag inom EES,

35.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

36.utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37.återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

Paragrafen innehåller definitioner.

Ändringen i punkt 7 innebär att definitionen av finansiellt institut anpassas till tillsynsförordningen (jfr 1 kap. 5 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden).

Ändringen i punkt 11 innebär att hänvisningar till kapitaltäcknings- direktivet är statiska och avser direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 (SFS 2020:671).

193

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/1

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/876

av den 20 maj 2019

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3),

av följande skäl:

(1)Efter den finanskris som bröt ut 2007–2008 genomförde unionen en genomgripande reform av regelverket för finansiella tjänster för att stärka motståndskraften hos sina finansiella institut. Reformen baserades till största delen på de internationella standarder som fastställdes 2010 av Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad Baselkommittén), även kallade Basel III-ramen. En av många åtgärder som ingick i reformpaketet var att anta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (5), vilka stärkte tillsynskraven för kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan kallade institut).

(2)Även om reformen har gjort det finansiella systemet mer stabilt och motståndskraftigt mot många typer av chocker och kriser som kan tänkas inträffa i framtiden har den inte åtgärdat alla problem som har konstaterats. Ett viktigt skäl till detta var att internationella standardiseringsaktörer som Baselkommittén och rådet för finansiell stabilitet (nedan kallat FSB) vid den tidpunkten inte hade slutfört sitt arbete med att hitta internationellt överenskomna lösningar på dessa problem. I dag har arbetet med ytterligare viktiga reformer slutförts och det är därför lämpligt att åtgärda utestående problem.

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 5.

(2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap

persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

194

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/2	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

(3)I sitt meddelande med titeln Mot ett fullbordande av bankunionen av den 24 november 2015 framhöll kommissionen behovet av ytterligare riskreducering och åtog sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag som skulle baseras på internationellt överenskomna standarder. Behovet av att ytterligare konkreta lagstiftningsåtgärder vidtas för att minska riskerna inom den finansiella sektorn framhölls även av rådet i dess slutsatser av den 17 juni 2016 och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 mars 2016 om bankunionen – årsrapport 2015 (6).

(4)Riskreducerande åtgärder bör inte bara stärka motståndskraften hos det europeiska banksystemet och marknadernas förtroende för det, utan även lägga grunden för fortsatta framsteg mot ett fullbordande av bankunionen. Åtgärderna bör även ta hänsyn till de mer allmänna utmaningar som unionens ekonomi står inför, i synnerhet behovet av att främja tillväxt och sysselsättning i en tid där de ekonomiska utsikterna är osäkra. Flera stora politiska initiativ har i detta sammanhang lanserats för att stärka unionens ekonomi, t.ex. investeringsplanen för Europa och kapitalmarknadsunionen. Det är därför viktigt att alla riskreducerande åtgärder fungerar på ett problemfritt sätt tillsammans med dessa politiska initiativ och de mer övergripande reformer som på senare tid har genomförts inom den finansiella sektorn.

(5)Bestämmelserna i denna förordning bör vara likvärdiga med internationellt överenskomna standarder och säkerställa fortsatt likvärdighet med Basel III-reglerna för direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013. Riktade justeringar för att ta hänsyn till unionens särdrag och även mer allmänna politiska överväganden bör vara begränsade i fråga om omfattning och giltighet i tiden för att inte undergräva tillsynsregelverkets allmänna effektivitet.

(6)Befintliga riskreducerande åtgärder och särskilt rapporteringskraven och kraven för offentliggörande av information bör dessutom förbättras så att de kan tillämpas mer proportionerligt och inte leder till att regelefter levnaden blir alltför betungande, i synnerhet för små och mindre komplexa institut.

(7)Det krävs en exakt definition av små och icke-komplexa institut för att på ett riktat sätt underlätta tillämpningen av kraven i ljuset av proportionalitetsprincipen. Ett enda absolut tröskelvärde är i sig inte tillräckligt för att ta hänsyn till de nationella bankmarknadernas särdrag. Medlemsstaterna måste därför ha handlingsutrymme att anpassa tröskelvärdet till inhemska omständigheter och vid behov justera ned det. Eftersom enbart ett instituts storlek inte är avgörande för dess riskprofil är det dessutom nödvändigt att med hjälp av ytterligare kvalitativa kriterier säkerställa att ett institut endast betraktas som ett litet och icke-komplext institut som kan dra fördel av mer proportionella regler om institutet uppfyller alla relevanta kriterier.

(8)Bruttosoliditetsgrader bidrar till finansiell stabilitet genom att fungera som en säkerhetsmekanism (backstop) för riskbaserade kapitalkrav och genom att begränsa uppbyggnaden av en alltför hög skuldsättningsgrad under konjunkturuppgångar. Baselkommittén har reviderat den internationella standarden för bruttosoliditetsgraden för att närmare ange vissa aspekter av dess utformning. Förordning (EU) nr 575/2013 bör anpassas till den reviderade standarden för att säkerställa lika villkor internationellt för institut som är etablerade i unionen men som är verksamma utanför unionen och för att säkerställa att bruttosoliditetsgraden fortsätter att vara ett effektivt komplement till de riskbaserade kapitalbaskraven. Ett bruttosoliditetskrav bör därför införas som ett komplement till det nuvarande systemet där bruttosoliditetsgraden rapporteras och offentliggörs.

(9)För att bruttosoliditetskravet inte ska ha en onödigt stor hämmande inverkan på institutens utlåning till företag och hushåll och för att förhindra oönskade negativa effekter på marknadens likviditet bör bruttosoliditetskravet fastställas på en nivå där det fungerar som en trovärdig säkerhetsmekanism mot risken för en alltför låg bruttosoliditet men inte hindrar den ekonomiska tillväxten.

(10)Den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom Europapar lamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (7), slog i sin rapport av den 3 augusti 2016 fast att en bruttosoliditetsgrad beräknad på primärkapitalet som kalibreras till 3 % för alla typer av kreditinstitut skulle fungera som en trovärdig säkerhetsmekanism. Även på internationell nivå har Baselkommittén enats om ett bruttosoliditetskrav på 3 %. Bruttosoliditetskravet bör därför kalibreras till 3 %.

(6) EUT C 50, 9.2.2018, s. 80.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

195

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/3

(11)Ett bruttosoliditetskrav på 3 % skulle emellertid ha en större hämmande inverkan på vissa affärsmodeller och affärsområden än andra. Offentliga utvecklingsbankers utlåning och statsstödda exportkrediter skulle till exempel påverkas i oproportionerligt hög grad. Bruttosoliditetsgraden bör därför justeras för dessa typer av exponeringar. För att underlätta fastställandet av det offentliga mandatet för dessa kreditinstitut bör därför tydliga kriterier upprättas som omfattar aspekter såsom kreditinstitutens etablering, verksamhetstyper och mål samt offentliga organs garantisystem och begränsningar för inlåningsverksamhet. Det bör emellertid fortfarande vara upp till staten eller en regional eller lokal myndighet i medlemsstaten att fatta beslut om ett sådant kreditinstituts etableringsform och etableringssätt, som kan bestå av de offentliga myndigheternas inrättande av ett nytt kreditinstitut eller förvärv eller uppköp, bland annat genom koncessioner och i samband med resolutionsför faranden, av en redan befintlig enhet.

(12)Bruttosoliditetsgraden bör dessutom inte undergräva institutens tillhandahållande av centrala clearingtjänster för sina kunder. Initiala marginalsäkerheter för centralt clearade derivattransaktioner som institut mottar från sina kunder och sedan vidarebefordrar till centrala motparter bör därför undantas från det totala exponeringsmåttet.

(13)Under exceptionella omständigheter som föranleder att vissa exponeringar mot centralbanker undantas från bruttosoliditetsgraden och för att underlätta genomförandet av penningpolitiken bör de behöriga myndigheterna tillfälligt kunna undanta sådana exponeringar från det totala exponeringsmåttet. För detta ändamål bör de, efter samråd med den berörda centralbanken, offentligt förklara att det föreligger sådana exceptionella omständigheter. Bruttosoliditetskravet bör omkalibreras i motsvarande mån för att kvitta effekten av undantaget. En sådan omkalibrering bör säkerställa att risker för den finansiella stabiliteten som påverkar banksektorn undantas och att den motståndskraft som bruttosoliditetsgraden ger upprätthålls.

(14)Det är lämpligt att tillämpa ett krav på en bruttosoliditetsbuffert för institut som identifieras som globala systemviktiga institut (G-SII) i enlighet med direktiv 2013/36/EU och med Baselkommitténs standard om en bruttosoliditetsbuffert för globala systemviktiga banker (G-SIB) som offentliggjordes i december 2017. Bruttosoli ditetsbufferten kalibrerades av Baselkommittén i det särskilda syftet att dämpa de jämförelsevis större risker för den finansiella stabiliteten som globala systemviktiga banker utgör och bör mot denna bakgrund endast gälla för globala systemviktiga institut i detta skede. Ytterligare analyser bör dock göras för att fastställa huruvida det skulle vara lämpligt att tillämpa kravet på en bruttosoliditetsbuffert på andra systemviktiga institut enligt definitionen i direktiv 2013/36/EU och, om så är fallet, på vilket sätt kalibreringen bör anpassas efter dessa instituts särdrag.

(15)Den 9 november 2015 offentliggjorde FSB ett dokument med villkor rörande den totala förlustabsorberingska paciteten (nedan kallad TLAC-standarden) som antogs vid G20-ländernas toppmöte i Turkiet i november 2015. Enligt TLAC-standarden ska globala systemviktiga banker hålla tillräckligt mycket starkt förlustabsorberande

(nedskrivningsbara) skulder för att säkerställa en smidig och snabb förlustabsorbering och rekapitalisering i händelse av resolution. TLAC-standarden bör genomföras i unionsrätten.

(16)Vid ett genomförande av TLAC-standarden i unionsrätten måste hänsyn tas till det befintliga institutionsspecifika minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (nedan kallat MREL-kravet) som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (8). Eftersom TLAC-standarden och MREL-kravet eftersträvar samma mål, dvs. att säkerställa att institut har tillräcklig förlustabsorberingskapacitet, bör de utgöra kompletterande delar av en gemensam ram. I praktiskt hänseende bör TLAC-standardens harmoniserade miniminivå införas i förordning (EU) nr 575/2013 genom ett nytt krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, medan det institutspecifika tillägget för globala systemviktiga institut och det institutspecifika kravet för institut som inte är globala systemviktiga institut bör införas genom riktade ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU och förordning (EU) nr 806/2014 (9). Bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013, genom vilka TLAC-standarden införs, bör läsas tillsammans med de bestämmelser som införs i direktiv 2014/59/EU och förordning (EU) nr 806/2014 samt med direktiv 2013/36/EU.

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

196

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/4	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

(17)I enlighet med TLAC-standarden, som endast omfattar globala systemviktiga banker (G-SIB), bör det minimikrav för kapitalbas och starkt förlustabsorberande skulder som införs genom denna förordning endast tillämpas på globala systemviktiga institut. De regler om kvalificerade skulder som införs genom denna förordning bör emellertid tillämpas på alla institut i överensstämmelse med de kompletterande justeringarna och kraven i direktiv 2014/59/EU.

(18)I överensstämmelse med TLAC-standarden bör kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder tillämpas på resolutionsenheter som antingen själva är globala systemviktiga institut eller tillhör en grupp som fastställts vara ett globalt systemviktigt institut. Kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör antingen tillämpas på individuell nivå eller på gruppnivå, beroende på om resolutionsenheterna är fristående institut utan dotterinstitut, eller moderföretag.

(19)Enligt direktiv 2014/59/EU får resolutionsverktyg inte bara användas i fråga om institut utan även i fråga om finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Precis som moderinstitut bör finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag därför ha tillräcklig förlustabsorberings kapacitet.

(20)För att kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder ska vara effektivt måste de instrument som hålls för att uppfylla detta krav ha en hög förlustabsorberingskapacitet. Skulder som är undantagna från det skuldnedskriv ningsverktyg som avses i direktiv 2014/59/EU har inte den kapaciteten, vilket även gäller andra skulder som även om de i princip är nedskrivningsbara kan vara svåra att skriva ned i praktiken. Dessa skulder bör därför inte kunna räknas in i kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder. Kapitalinstrument har liksom efterställda skulder hög förlustabsorberingskapacitet. Förlustabsorberingspotentialen hos skulder som likställs med vissa undantagna skulder bör dessutom medräknas upp till ett visst tak i överensstämmelse med TLAC-standarden.

(21)För att skulder inte ska räknas två gånger vid uppfyllandet av kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör bestämmelser införas om avdrag för innehav av kvalificerade skuldposter som motsvarar den avdragsmetod för kapitalinstrument som redan beskrivs i förordning (EU) nr 575/2013. Enligt den metoden bör innehav av kvalificerade skuldinstrument först dras av från kvalificerade skulder och i den mån det inte finns tillräckliga skulder bör dessa kvalificerade skuldinstrument dras av från supplementärkapitalinstrumenten.

(22)TLAC-standarden innehåller vissa kvalificeringskriterier för skulder som är strängare än de nuvarande kvalifice ringskriterierna för kapitalinstrument. Kvalificeringskriterierna för kapitalinstrument bör anpassas för att säkerställa samstämmighet med avseende på det faktum att instrument som emitteras genom specialföretag fr.o. m. den 1 januari 2022 inte ska vara kvalificerade.

(23)Det är nödvändigt att föreskriva en tydlig och öppen tillståndsprocess för kärnprimärkapitalinstrument som kan bidra till att upprätthålla en hög kvalitet på dessa instrument. För detta ändamål bör behöriga myndigheter ha ansvaret för att godkänna dessa instrument innan instituten kan klassificera dem som kärnprimärkapitalin strument. Behöriga myndigheter behöver däremot inte kräva förhandstillstånd för kärnprimärkapitalinstrument som emitteras på grundval av juridisk dokumentation som redan godkänts av den behöriga myndigheten och som regleras i stort sett av samma bestämmelser som de som gäller kapitalinstrument för vilka institutet erhållit förhandstillstånd från den behöriga myndigheten att klassificera dem som kärnprimärkapitalinstrument. I stället för att begära ett förhandstillstånd bör instituten i sådana situationer ha möjlighet att underrätta sina behöriga myndigheter om avsikten att emittera sådana instrument. De bör göra detta i tillräckligt god tid innan instrumenten klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument för att de behöriga myndigheterna ska hinna se över instrumenten, om så krävs. Med tanke på att EBA ska verka för konvergens mellan tillsynsmetoderna och höja kvaliteten på kapitalbasinstrument bör de behöriga myndigheterna samråda med EBA innan de godkänner nya former av kärnprimärkapitalinstrument.

(24)Kapitalinstrument kan endast kvalificeras som primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument om de uppfyller relevanta kvalificeringskriterier. Sådana kapitalinstrument får bestå av eget kapital eller skulder, inbegripet efterställda lån som uppfyller dessa kriterier.

(25)Kapitalinstrument eller delar av kapitalinstrument bör endast räknas som kapitalbasinstrument i den utsträckning de är betalda. Så länge delar av ett instrument inte är betalda bör dessa delar inte räknas som kapitalbasin strument.

197

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/5

(26)Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder bör inte omfattas av några kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle kunna undergräva deras förmåga att absorbera förluster i samband med resolution. Detta bör inte innebära att de avtalsbestämmelser som reglerar skulderna bör innehålla en klausul där det uttryckligen anges att instrumentet inte omfattas av några kvittnings- eller nettningsrättigheter.

(27)Genom banksektorns utveckling mot en ännu mer digitaliserad miljö blir programvara en allt viktigare typ av tillgång. Försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte i väsentlig grad påverkas av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation bör inte dras av som immateriella tillgångar från kärnprimärkapitalposterna. Denna specificering är viktig eftersom programvara är ett vitt begrepp som täcker många olika slags tillgångar som inte alla behåller sitt värde vid en avveckling (gone concern). I det sammanhanget bör man ta hänsyn till skillnader i värderingen och amorteringen av programvarutillgångar och faktisk försäljning av sådana tillgångar. Dessutom bör den internationella utvecklingen beaktas och internationella skillnader vad gäller tillsynsbe handlingen av investeringar i programvara, olika tillsynsregler som gäller för institut och försäkringsbolag samt mångfalden inom den finansiella sektorn i unionen, inbegripet oreglerade enheter som till exempel finanstek nikföretag.

(28)För att undvika tröskeleffekter måste befintliga instrument omfattas av äldre regler med avseende på vissa kvalificeringskriterier. För skulder som emitterats före den 27 juni 2019 bör vissa kvalificeringskriterier för kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder undantas från tillämpningen. Sådan reglering enligt äldre regler bör, i förekommande fall, tillämpas både för skulder som rör den efterställda delen av TLAC-standarden och den efterställda delen av MREL-kravet enligt direktiv 2014/59/EU och, i förekommande fall, för den icke-efterställda delen av TLAC-standarden och den icke-efterställda delen av MREL-kravet enligt direktiv 2014/59/EU. För kapitalbasinstrument bör äldre regler sluta tillämpas den 28 juni 2025.

(29)Kvalificerade skuldinstrument, inbegripet instrument med en återstående löptid på mindre än ett år, kan endast lösas in efter det att resolutionsmyndigheten har gett sitt förhandstillstånd. Ett sådant förhandstillstånd kan även vara ett allmänt förhandstillstånd och inlösen måste i så fall äga rum inom den begränsade tidsperiod som omfattas av det allmänna förhandstillståndet och till ett i det allmänna förhandstillståndet fastställt belopp.

(30)Sedan förordning (EU) nr 575/2013 antogs har den internationella standarden för hur instituts exponeringar mot centrala motparter ska behandlas ur tillsynssynpunkt ändrats för att förbättra behandlingen av instituts exponeringar mot kvalificerade centrala motparter. Viktiga revideringar av denna standard är bl.a. användningen av en gemensam metod för att fastställa kapitalbaskravet för exponeringar till följd av bidrag till obeståndsfonder, ett uttryckligt tak för de samlade kapitalbaskrav som tillämpas på exponeringar mot kvalificerade centrala motparter och en mer riskkänslig metod för att fastställa värdet på derivat vid beräkning av en kvalificerad central motparts hypotetiska resurser. Behandlingen av exponeringar mot centrala motparter som inte är kvalificerade ändrades emellertid inte. Genom de reviderade internationella standarderna infördes en behandling som är bättre anpassad till en miljö med central clearing och unionsrätten bör ändras för att införliva dessa standarder.

(31)För att säkerställa att instituten hanterar sina exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag på ett tillfredsställande sätt bör bestämmelserna om hur sådana exponeringar ska behandlas vara riskkänsliga och öka transparensen när det gäller fondföretags underliggande exponeringar. Baselkommittén har därför antagit en reviderad standard som fastställer en tydlig hierarki av metoder för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp när det gäller sådana exponeringar. Hierarkin beaktar graden av transparens när det gäller de underliggande exponeringarna. Förordning (EU) nr 575/2013 bör anpassas till dessa internationellt överenskomna regler.

(32)För ett institut som tillhandahåller ett minimivärdebaserat åtagande till slutgiltig förmån för icke-professionella kunder för en investering i andelar eller aktier i ett fondföretag, inbegripet som en del av en statsstödd privat pensionsförsäkring, krävs ingen betalning av institut eller företag som ingår i samma tillämpningsområde för konsoliderad tillsyn om värdet av kundens aktier eller andelar i fondföretaget inte hamnar under det garanterade beloppet vid en eller flera tidpunkter som anges i avtalet. I praktiken är därför sannolikheten låg för att åtagandet verkligen ska verkställas. Om ett instituts minimivärdebaserade åtagande är begränsat till en viss procentandel av det belopp som en kund ursprungligen hade investerat i aktier eller andelar i ett fondföretag (minimivärdebaserat åtagande till ett fast belopp) eller till ett belopp som beror på finansiella indikatorer eller marknadsindex fram till

198

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/6	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

en viss tidpunkt, utgör eventuell befintlig positiv skillnad mellan värdet av kundens aktier eller andelar och nuvärdet av det garanterade beloppet vid en viss tidpunkt en buffert och minskar risken för att ett institut ska behöva betala ut det garanterade beloppet. Alla dessa skäl motiverar en sänkt konverteringsfaktor.

(33)För att beräkna exponeringsvärdet för derivattransaktioner enligt motpartskreditriskreglerna kan instituten enligt förordning (EU) nr 575/2013 för närvarande välja mellan tre olika standardiserade metoder: schablonmetoden, marknadsvärderingsmetoden och den ursprungliga åtagandemetoden.

(34)Dessa standardiserade metoder beaktar emellertid inte den riskreducerande effekt som säkerheter har när det gäller exponeringarna. Kalibreringen av metoderna är föråldrad och tar inte hänsyn till den betydande volatilitet som observerades under finanskrisen. De beaktar inte heller de positiva effekterna av nettning. För att åtgärda dessa brister beslutade Baselkommittén att schablonmetoden och marknadsvärderingsmetoden skulle ersättas med en ny standardiserad metod för beräkning av värdet av derivatexponeringar, den s.k. schablonmetoden för motpartskreditrisk. Genom de reviderade internationella standarderna infördes en ny standardiserad metod som är bättre anpassad till en miljö med central clearing och unionsrätten bör ändras för att införliva dessa standarder.

(35)Schablonmetoden för motpartskreditrisk är mer riskkänslig än schablonmetoden och marknadsvärdering smetoden och bör därför leda till kapitalbaskrav som bättre avspeglar de risker som är förbundna med institutens derivattransaktioner. Samtidigt kan schablonmetoden för motpartskreditrisk visa sig vara alltför komplicerad och betungande för vissa av de institut som för närvarande använder marknadsvärderingsmetoden. För institut som uppfyller förhandsdefinierade kvalificeringskriterier, och för institut som ingår i en grupp som uppfyller dessa kriterier på gruppnivå, bör en förenklad version av schablonmetoden för motpartsrisk införas. Eftersom en sådan förenklad version är mindre riskkänslig än schablonmetoden för motpartskreditrisk bör den kalibreras på ett sätt som säkerställer att den inte underskattar exponeringsvärdet av derivattransaktioner.

(36)För institut med begränsade derivatexponeringar och som för närvarande använder marknadsvärderingsmetoden eller den ursprungliga åtagandemetoden kan både schablonmetoden för motpartsrisk och den förenklade schablonmetoden för motpartsrisk vara alltför komplexa att tillämpa. Den ursprungliga åtagandemetoden bör därför vara förbehållen sådana institut som uppfyller förhandsdefinierade kvalificeringskriterier och institut som ingår i en grupp som uppfyller dessa kriterier på gruppnivå, men bör revideras för att åtgärda de största bristerna.

(37)Tydliga kriterier bör införas för att vägleda institut i valet av metod. Kriterierna bör baseras på omfattningen av ett instituts derivatverksamhet, eftersom den visar med vilken komplexitetsgrad institutet bör kunna beräkna ex poneringsvärdet.

(38)Under finanskrisen drabbades vissa institut etablerade i unionen av betydande förluster i handelslagret. För några av dem visade sig kapitalkravet vara otillräckligt för att täcka dessa förluster och de tvingades begära extraordinärt offentligt finansiellt stöd. Dessa iakttagelser fick Baselkommittén att åtgärda ett antal brister i tillsynsbehandlingen av positioner i handelslagret avseende kapitalbaskraven för marknadsrisk.

(39)En första omgång reformer överenskoms på internationell nivå 2009 och införlivades i unionsrätten genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU (10). Reformen från 2009 åtgärdade emellertid inte de strukturella bristerna i standarderna när det gäller kapitalbaskrav för marknadsrisk. Bristen på tydlighet när det gäller gränsen mellan handelslager och bankbok skapade utrymme för regelarbitrage, medan bristen på riskkänslighet hos kapitalbaskravet för marknadsrisk innebar att det inte var möjligt att beakta samtliga risker som institut var exponerade mot.

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (EUT L 329, 14.12.2010, s. 3).

199

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/7

(40)För att åtgärda de strukturella bristerna i standarderna för kapitalbaskraven för marknadsrisk gjorde Baselkommittén en grundlig genomgång av handelslagret (en s.k. Fundamental review of the trading book – FRTB). Det arbetet ledde till att en reviderad ram för marknadsrisker offentliggjordes i januari 2016. I december 2017 enades gruppen av centralbankschefer och tillsynschefer om att förlänga tidsfristen för genomförandet av den reviderade ramen för marknadsrisker för att ge instituten ytterligare tid till att utveckla nödvändiga infrastruk tursystem och för att Baselkommittén skulle kunna ta itu med vissa specifika frågor beträffande reglerna. Arbetet omfattar en översyn av kalibreringarna av metoderna för standardiserade och interna modeller för att säkerställa överensstämmelse med Baselkommitténs ursprungliga förväntningar. När denna översyn har avslutats och innan en konsekvensbedömning genomförs för att utvärdera vilka effekter de därav följande revideringarna av FRTB- ramen får för instituten i unionen, bör samtliga institut i unionen som omfattas av FRTB-ramen börja rapportera de beräkningar som grundar sig på den reviderade schablonmetoden. I detta syfte, och för att göra beräkningarna för rapporteringskraven fullt operativa i linje med den internationella utvecklingen, bör befogenheten att anta en akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Kommissionen bör anta den delegerade akten senast den 31 december 2019. Instituten bör börja rapportera denna beräkning senast ett år efter antagandet av den delegerade akten. Dessutom bör de institut som får tillstånd att i rapporteringssyfte använda FRTB-ramens reviderade metod för interna modeller även rapportera beräkningen enligt metoden för interna modeller tre år efter dess fullständiga genomförande.

(41)Införandet av rapporteringskrav för FRTB-metoderna bör betraktas som ett första steg mot ett fullständigt genomförande av FRTB-ramen i unionen. Med hänsyn till de slutliga revideringar av FRTB-ramen som utförs av Baselkommittén och följdverkningarna av dessa revideringar för institut i unionen och för de FRTB-metoder som med avseende på rapporteringskrav redan anges i denna förordning, bör kommissionen, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett lagstiftningsförslag senast den 30 juni 2020 om hur FRTB-ramen bör genomföras i unionen för att fastställa kapitalbaskraven för marknadsrisk.

(42) En proportionerlig behandling	av marknadsrisk bör	även	tillämpas på	institut	med	begränsad	verksamhet
i handelslagret, så att fler institut med mindre handelsverksamhet kan tillämpa kreditriskreglerna för positioner
i bankboken på det sätt som anges i en reviderad version av undantaget för mindre verksamhet i handelslagret.
Proportionalitetsprincipen bör också beaktas när kommissionen gör en ny bedömning av hur institut med
medelstor verksamhet i handelslagret bör beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk. Särskilt bör kalibreringen
av kapitalbaskraven för marknadsrisk för institut med medelstor verksamhet i handelslagret ses över mot
bakgrund av utvecklingen på	internationell nivå.	Under	tiden bör	institut	med	medelstor	verksamhet

i handelslagret samt institut med mindre verksamhet i handelslagret undantas från rapporteringskraven enligt FRTB.

(43)Regelverket för stora exponeringar bör förstärkas för att förbättra institutens förmåga att absorbera förluster och bättre uppfylla internationella standarder. Kapital av högre kvalitet bör därför användas som kapitalbas vid beräkning av gränsen för stora exponeringar, och exponeringar mot kreditderivat bör beräknas i enlighet med schablonmetoden för motpartskreditrisk. Gränsen för exponeringar som globala systemviktiga institut (G-SII) får ha gentemot andra globala systemviktiga institut bör dessutom sänkas för att minska de systemrisker som är förknippade med kopplingarna mellan stora institut och de följder ett globalt systemviktigt instituts fallissemang kan få för den finansiella stabiliteten.

(44)Likviditetstäckningskvoten säkerställer att instituten kommer att kunna stå emot allvarlig stress på kort sikt men säkerställer inte att dessa institut har en stabil finansieringsstruktur på längre sikt. Det har därför blivit uppenbart att ett detaljerat bindande krav på stabil finansiering som ska uppfyllas fortlöpande bör utformas på unionsnivå för att förhindra alltför stora löptidsobalanser mellan tillgångar och skulder och ett alltför starkt beroende av kortfristig marknadsfinansiering.

(45)Regler bör därför antas som är förenliga med Baselkommitténs standard för stabil finansiering i syfte att definiera ett krav på stabil finansiering som utgörs av kvoten mellan den stabila finansiering som är tillgänglig för ett institut och dess behov av stabil finansiering över en ettårsperiod. Detta bindande krav bör kallas för kravet på stabil nettofinansieringskvot (NSFR). Tillgänglig stabil finansiering bör beräknas genom att institutets skulder och kapitalbas multipliceras med lämpliga faktorer som tar hänsyn till hur säkra de är som finansieringskällor över

200

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/8	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv. Behovet av stabil finansiering bör beräknas genom att institutets tillgångar och exponeringar utanför balansräkningen multipliceras med lämpliga faktorer som tar hänsyn till deras likviditetsegenskaper och återstående löptid med den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv.

(46)Den stabila nettofinansieringskvoten bör uttryckas i procent och vara lägst 100 %, vilket visar att ett institut har tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina finansieringsbehov under båda normala och stressade förhållanden. Skulle den stabila nettofinansieringskvoten sjunka under 100-procentsgränsen bör institutet uppfylla de särskilda krav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 för att utan dröjsmål återställa sin stabila nettofinansieringskvot till miniminivån. Om kravet på stabil nettofinansieringskvot inte uppfylls bör tillämpningen av tillsynsåtgärder inte ske automatiskt. Behöriga myndigheter bör i stället bedöma orsakerna till att NSFR-kravet inte är uppfyllt innan de beslutar om eventuella tillsynsåtgärder.

(47)I enlighet med EBA:s rekommendationer i rapporten av den 15 december 2015 om kraven på stabil nettofinansiering enligt artikel 510 i förordning (EU) nr 575/2013, bör reglerna för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten ligga nära Baselkommitténs standarder, inbegripet dessa standarders utveckling när det gäller behandlingen av derivattransaktioner. Vikten av att ta hänsyn till vissa europeiska särdrag för att säkerställa att NSFR-kravet inte hindrar finansieringen av den europeiska reala ekonomin gör det emellertid motiverat att vid fastställandet av det europeiska NSFR-kravet göra vissa justeringar av den stabila nettofinansieringskvot som utarbetats av Baselkommittén. Sådana justeringar av hänsyn till det europeiska sammanhanget rekommenderas av EBA och handlar främst om den särskilda behandlingen av pass through-modeller i allmänhet och emission av säkerställda obligationer i synnerhet, handelsfinansieringsverksamhet, centraliserat reglerat sparande, garanterade bostadslån, kreditföreningar, centrala motparter och värdepapperscentraler som inte genomför någon betydande löptidstransformering. Den särskilda behandling som föreslås motsvarar i stort sett förmånsbehandlingen av dessa aktiviteter i den europeiska likviditetstäckningskvoten jämfört med den likviditetstäckningskvot som utarbetats av Baselkommittén. Eftersom den stabila nettofinansieringskvoten utgör ett komplement till likviditetstäck ningskvoten bör dessa två kvoter överensstämma i fråga om definition och kalibrering. Detta gäller särskilt de faktorer avseende behovet av stabil finansiering som tillämpas på högkvalitativa likvida tillgångar i likviditetstäck ningskvoten vid beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten, som bör ta hänsyn till definitioner och nedsättningar i den europeiska likviditetstäckningskvoten, oberoende av uppfyllandet av de allmänna och operativa krav som fastställts för beräkningen av likviditetstäckningskvoten, men som inte är lämpliga med tanke på ettårsperspektivet i beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten.

(48)Utöver hänsynen till europeiska särdrag kan behandlingen av derivattransaktioner i den stabila nettofinansie ringskvot som Baselkommittén utarbetat ha en betydande inverkan på institutens derivatverksamhet och följaktligen även på de europeiska finansmarknaderna och slutanvändarnas möjligheter att göra vissa transaktioner. Införandet av det NSFR-krav som Baselkommittén utarbetat kan i olämplig och oproportionerlig grad påverka derivattransaktioner och vissa sammankopplade transaktioner, inbegripet clearingverksamhet, om det sker utan omfattande kvantitativa konsekvensbedömningar och offentligt samråd. Det tillkommande kravet att 5–20 % i stabil finansiering ska hållas mot bruttoderivatskulder betraktas allmänt som ett grovt mått när det gäller att täcka in de tillkommande finansieringsrisker som följer av en potentiell ökning av derivatskulderna över en ettårsperiod och håller på att ses över på Baselkommitténivå. Detta krav, som införts på en 5 %-nivå i enlighet med den rätt som Baselkommittén gett till jurisdiktionerna att besluta om att sänka den krävda faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för bruttoderivatskulder, kan då justeras för att ta hänsyn till utvecklingen på Baselkommitténivå och för att undvika sådana möjliga oavsedda konsekvenser som störningar av de europeiska finansmarknadernas funktion och tillhandahållandet av risksäkringsverktyg för institut och slutanvändare, däribland företag, i syfte att säkerställa deras finansiering som ett av kapitalmarknadsunionens mål.

(49)Syftet med Baselkommitténs asymmetriska behandling av kortfristig finansiering, t.ex. repor (vilka inte anses bidra med stabil finansiering) och kortfristig utlåning, t.ex. omvända repor (visst behov av stabil finansiering – 10 % om säkerhet ställs i form av högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 såsom de definieras i likviditetstäck ningskvoten och 15 % för övriga transaktioner) med finansiella kunder, är att motverka alltför omfattande kopplingar avseende kortfristig upplåning mellan finansiella kunder, eftersom sådana kopplingar gör det svårare att försätta ett visst institut i resolution utan riskspridning till det övriga finansiella systemet i händelse av fallissemang. Kalibreringen av denna asymmetri är överdrivet försiktig och kan påverka likviditeten hos värdepapper som vanligtvis används som säkerhet i kortfristiga transaktioner, i synnerhet statsobligationer, eftersom instituten förmodligen kommer att minska sin verksamhet på repomarknaderna. Den kan även undergräva marknadsgarantverksamheten, eftersom repomarknaderna underlättar hanteringen av nödvändig inventering, och därmed motverkar målen med kapitalmarknadsunionen. För att ge instituten tillräckligt mycket tid för att successivt anpassa sig till denna försiktiga kalibrering bör en övergångsperiod införas, under vilken faktorerna för beräkning av kravet på stabil finansiering kan sänkas tillfälligt. Storleken på den tillfälliga sänkningen av faktorerna för beräkning av kravet på stabil finansiering bör bero på typen av transaktioner och på typen av säkerhet som används i de transaktionerna.

201

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/9

(50)Förutom den tillfälliga ändringen av kalibreringen av Baselkommitténs faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som tillämpas på kortfristiga omvända repor med finansiella kunder som har statsobligationer som säkerhet har det visat sig krävas vissa andra justeringar för att säkerställa att införandet av kravet på stabil nettofinansieringskvot inte hämmar likviditeten på statsobligationsmarknaderna. Baselkommitténs faktor på 5 % för beräkning av kravet på stabil finansiering, som tillämpas på högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1, inbegripet statsobligationer, innebär att instituten skulle behöva ha denna procentuella andel långfristig finansiering utan säkerhet oavsett hur länge de räknar med att hålla sådana statsobligationer. Detta kan potentiellt skapa ytterligare incitament för institut att placera likviditet hos centralbanker i stället för att agera som primary dealer och tillföra likviditet till statsobligationsmarknaderna. Den är dessutom inte förenlig med likviditetstäck ningskvoten, där dessa tillgångars fullständiga likviditet är medräknad även under perioder av allvarlig likviditetsstress (0 % nedsättning). Faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 enligt definitionen i den europeiska likviditetstäckningskvoten, exklusive säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet, bör därför sänkas från 5 % till 0 %.

(51)Alla högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 enligt definitionen i den europeiska likviditetstäckningskvoten, exklusive säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet, som ställs som variationsmarginaler i derivatkontrakt bör dessutom kvittas mot derivattillgångar, medan den NSFR som tagits fram av Baselkommittén endast godtar kontanter som respekterar bruttosoliditetsreglernas villkor för kvittning av derivattillgångar. Denna utökade omfattning av tillgångar som ställs som variationsmarginaler kommer att bidra till likviditeten på statsobligations marknaderna och till undvikande av bestraffning av slutanvändare som håller stora volymer statsobligationer men inte mycket kontanter (t.ex. pensionsfonder) och förhindrar ytterligare spänningar när det gäller efterfrågan på kontanter på repomarknaderna.

(52)NSFR-kravet bör tillämpas på institut både individuellt och på gruppnivå, såvida inte behöriga myndigheter beviljar undantag från tillämpning av NSFR-kravet i enskilda fall. Om undantag från tillämpningen av NSFR- kravet inte har beviljats individuellt bör transaktioner mellan två institut som tillhör samma grupp eller samma institutionella skyddssystem i princip vara föremål för symmetriska faktorer avseende tillgänglig stabil finansiering och behov av stabil finansiering för att undvika förlust av finansiering på den inre marknaden och för att inte försvåra en effektiv likviditetsförvaltning i europeiska grupper med central likviditetsförvaltning. En sådan symmetrisk förmånsbehandling bör endast tillåtas för gruppinterna transaktioner om alla nödvändiga skyddsåtgärder finns på plats, på grundval av ytterligare kriterier för gränsöverskridande transaktioner och bara med de berörda behöriga myndigheternas förhandsgodkännande, eftersom det inte kan förutsättas att institut som har svårt att uppfylla sina betalningsskyldigheter alltid kommer att få finansiellt stöd från andra företag som tillhör samma grupp eller samma institutionella skyddssystem.

(53)Små och icke-komplexa institut bör ges möjlighet att använda en förenklad version av NSFR-kravet. En förenklad och mindre detaljerad version av detta NSFR-krav bör innebära att ett begränsat antal uppgifter samlas in, vilket gör att beräkningen för dessa institut i enlighet med proportionalitetsprincipen blir mindre komplicerad, samtidigt som det säkerställs att dessa institut fortfarande upprätthåller en tillräckligt stabil finansieringsfaktor, genom en kalibrering som bör vara minst lika försiktig som för det fullständiga NSFR-kravet. Behöriga myndigheter bör dock kunna begära av små och icke-komplexa institut att de tillämpar det fullständiga NSFR- kravet i stället för den förenklade versionen.

(54)Konsolideringen av dotterföretag i tredjeländer bör ta vederbörlig hänsyn till de krav på stabil finansiering som tillämpas i dessa länder. Konsolideringsreglerna i unionen bör följaktligen inte införa en mer gynnsam behandling för tillgänglig stabil finansiering och behov av stabil finansiering i dotterföretag i tredjeländer än behandlingen enligt dessa tredjeländers nationella rätt.

(55)Instituten bör vara skyldiga att till sina behöriga myndigheter rapportera det bindande, detaljerade NSFR-kravet

irapporteringsvalutan för alla poster och separat för poster uttryckt i varje väsentlig valuta för att säkerställa en lämplig kontroll av möjliga valutaobalanser. NSFR-kravet bör inte innebära att instituten underkastas dubbla rap porteringskrav eller rapporteringskrav som inte överensstämmer med gällande regler, och instituten bör få tillräckligt med tid på sig för att förbereda sig för införandet av nya rapporteringskrav.

(56)Eftersom en grundläggande förutsättning för ett sunt banksystem är att marknaden får användbar och jämförbar information om institutens gemensamma viktiga riskmått är det nödvändigt att minska informationsasymmetrin så mycket som möjligt och göra det lättare att jämföra kreditinstitutens riskprofiler inom och mellan jurisdiktioner. I januari 2015 offentliggjorde Baselkommittén reviderade krav på offentliggörande av information

ipelare 3 som ska förbättra jämförbarheten, kvaliteten och enhetligheten i den regulatoriska information som instituten måste lämna till marknaden. Nuvarande krav på offentliggörande av information bör därför ändras för genomförandet av dessa nya internationella standarder.

202

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/10	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

(57)I kommissionens remissförfarande om EU:s regelverk för finansiella tjänster visade svaren att de nuvarande kraven på offentliggörande av information ansågs vara oproportionerliga och betungande för mindre institut. Utan att det påverkar ytterligare anpassning av kraven på offentliggörande av information till internationella standarder bör små och icke-komplexa institut inte behöva offentliggöra lika detaljerad information och inte lika ofta som deras större motsvarigheter, vilket skulle minska den administrativa bördan för dem.

(58)Vissa förtydliganden bör göras när det gäller kraven på offentliggörande av ersättningar. De krav på offentliggörande av ersättning som anges i denna förordning bör vara förenliga med målet för ersättningsreglerna, nämligen att inrätta och upprätthålla en ersättningspolicy och en ersättningspraxis som stämmer överens med en effektiv riskhantering för personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutens riskprofil. Institut som omfattas av ett undantag från vissa ersättningsregler bör dessutom vara skyldiga att offentliggöra information om detta undantag.

(59)Små och medelstora företag utgör en av stöttepelarna i unionens ekonomi eftersom de spelar en viktig roll när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Eftersom små och medelstora företag medför en lägre systemrisk än större företag bör kapitalkraven för små och medelstora företags exponeringar vara lägre än för stora företag för att säkerställa en optimal bankfinansiering av små och medelstora företag. För närvarande omfattas små och medelstora företags exponeringar upp till 1,5 miljoner EUR av en reducering av det riskvägda exponeringsbeloppet med 23,81 %. Eftersom gränsen på 1,5 miljoner EUR när det gäller små och medelstora företags exponeringar inte är knuten till en ökad risk för företaget bör sänkningen av kapitalkraven utvidgas till att omfatta små och medelstora företags exponeringar upp till 2,5 miljoner EUR och för den del av en sådan exponering som överstiger 2,5 miljoner EUR bör kapitalkraven minskas med 15 %.

(60)Infrastrukturinvesteringar är avgörande för att stärka Europas konkurrensförmåga och stimulera skapandet av arbetstillfällen. Den ekonomiska återhämtningen och framtida tillväxt i unionen är i hög grad beroende av

tillgången till kapital för strategiska infrastrukturinvesteringar av europeisk betydelse, i synnerhet investeringar i bredbands- och energinät samt i transportinfrastruktur, inbegripet infrastruktur för elektromobilitet, framför allt i industricentrum, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. Syftet med investeringsplanen för Europa är att stimulera ytterligare finansiering av bärkraftiga infrastrukturprojekt, bland annat genom mobilisering av flera privata finansieringskällor. För flera potentiella investerare är det största problemet den upplevda bristen på bärkraftiga projekt och, på grund av projektens inneboende komplexitet, den begränsade möjligheten att göra lämpliga riskbedömningar.

(61)För att uppmuntra privata och offentliga investeringar i infrastrukturprojekt är det nödvändigt att skapa en regelmiljö som gynnar infrastrukturprojekt av hög kvalitet och minskar risken för investerare. Framför allt bör kapitalbaskraven för exponeringar mot infrastrukturprojekt sänkas, förutsatt att projekten uppfyller ett antal kriterier som minskar deras riskprofil och gör kassaflödet mer förutsägbart. Kommissionen bör se över bestämmelsen om infrastrukturprojekt av hög kvalitet för att bedöma dess inverkan på volymen av infrastruktur investeringar som görs av institut och investeringarnas kvalitet i ljuset av unionens mål att övergå till en koldioxidsnål och klimattålig kretsloppsekonomi, och dess lämplighet ur ett tillsynsperspektiv. Kommissionen bör även överväga om tillämpningsområdet för dessa bestämmelser bör utvidgas till att även omfatta företags infra strukturinvesteringar.

(62)I enlighet med rekommendationerna från EBA, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers-

och marknadsmyndigheten) (Esma) inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (11) och Europeiska centralbanken, bör centrala motparter på grund av sin särskilda affärsmodell undantas från bruttosoliditetskravet eftersom de måste erhålla en banklicens bara för att kunna beviljas tillgång till centralbankstjänster över natten och för att kunna fullgöra sina roller som centrala resurser för att uppnå viktiga politiska och regleringsmässiga mål inom finanssektorn.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

203

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/11

(63)Exponeringar av värdepapperscentraler som är auktoriserade som kreditinstitut och exponeringar av kreditinstitut som utsetts i enlighet med artikel 54.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (12), såsom likviditetssaldo som härrör från tillhandahållande av balanskonton till och mottagande av insättningar från deltagare i ett värdepappersavvecklingssystem och innehavare av värdepapperskonton, bör dessutom undantas från det totala exponeringsmåttet då de inte medför någon risk för alltför låg bruttosoliditet eftersom det likviditetssaldot endast används för att avveckla transaktioner i värdepappersavvecklingssystem.

(64)Eftersom riktlinjerna om ytterligare kapitalbas enligt direktiv 2013/36/EU utgör ett kapitalmål som återspeglar tillsynsmässiga förväntningar bör de varken vara föremål för obligatoriskt utlämnande av uppgifter eller för förbud mot utlämnande av uppgifter av behöriga myndigheter enligt förordning (EU) nr 575/2013 eller det direktivet.

(65)För att säkerställa en lämplig definition av vissa särskilda tekniska bestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 och för att ta hänsyn till utvecklingen på internationell nivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att ändra förteckningen över produkter eller tjänster vars tillgångar och skulder kan anses vara beroende av varandra, när det gäller att ändra förteckningen över multilaterala utvecklingsbanker, när det gäller att ändra kraven på rapportering av marknadsrisk, och när det gäller att specificera ytterligare likviditetskrav. Innan dessa akter antas är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). I synnerhet bör rådet och Europaparlamentet, för att likvärdig delaktighet i utarbetandet av delegerade akter ska säkerställas, erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som utarbetar delegerade akter.

(66)En enhetlig harmonisering av kraven i förordning (EU) nr 575/2013 bör säkerställas genom tekniska standarder. Då EBA är ett organ som har mycket specialiserad sakkunskap bör myndigheten få i uppgift att utarbeta och förelägga kommissionen förslag till tekniska standarder för tillsyn, i fall som inte inbegriper politiska beslut. Tekniska standarder för tillsyn bör tas fram för konsoliderad tillsyn, kapitalbas, TLAC, hantering av exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, aktieinvesteringar i fonder, beräkning av förlust vid fallissemang enligt internmetoden för kreditrisk, marknadsrisk, stora exponeringar och likviditet. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. Kommissionen och EBA bör se till att dessa standarder och krav kan tillämpas av alla berörda institut på ett sätt som står i proportion till institutens och deras verksamheters karaktär, storlek och komplexitet.

(67)För att göra det lättare att jämföra den information som offentliggörs bör EBA få i uppdrag att utarbeta utkast till tekniska standarder för genomförande för fastställande av standardiserade mallar för offentliggörande av information som omfattar alla väsentliga krav på offentliggörande i förordning (EU) nr 575/2013. Vid utarbetandet av dessa standarder bör EBA ta hänsyn till institutens storlek och komplexitet, liksom till typen av risk och risknivån i deras verksamhet. EBA bör rapportera om hur proportionaliteten i unionens samlade regler om tillsynsrapportering kan förbättras i fråga om tillämpningsområde, detaljnivå och frekvens och åtminstone ge konkreta rekommendationer om hur de genomsnittliga efterlevnadskostnaderna för små institut skulle kunna minskas med helst 20 % eller mer men minst 10 % genom lämplig förenkling av kraven. EBA bör ges i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska medfölja den rapporten. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(68)För att göra det lättare för instituten att följa reglerna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, samt de tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande, riktlinjer och mallar som antas för att genomföra dessa regler, bör EBA utveckla ett it-verktyg som kan vägleda instituten när det gäller relevanta bestämmelser, standarder, riktlinjer och mallar utifrån deras storlek och affärsmodell.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012

(EUT L 257, 28.8.2014, s. 1). (13) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

204

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/12	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

(69)Utöver rapporten om möjliga kostnadsminskningar bör EBA senast den 28 juni 2020 – i samarbete med alla relevanta myndigheter, det vill säga de myndigheter som ansvarar för tillsyn, resolution och insättningsgaran tisystem och i synnerhet Europeiska centralbankssystemet (ECBS) – utarbeta en genomförbarhetsrapport om utvecklingen av ett enhetligt och integrerat system för insamling av statistiska data och data om resolution och tillsyn. Denna rapport bör beakta ECBS tidigare arbete om integrerad datainsamling och innehålla en kostnadsnyt toanalys av upprättandet av en central datainsamlingspunkt för ett integrerat rapporteringssystem när det gäller statistiska data och tillsynsdata för alla institut som är belägna i unionen. Ett sådant system bör bland annat använda enhetliga definitioner och standarder för de data som ska samlas in och garantera ett tillförlitligt och permanent informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna och därvid säkerställa sträng sekretess för de data som samlas in, stark autentisering och hantering av åtkomsträttigheter till systemet samt cybersäkerhet. Målet är att genom en sådan centralisering och harmonisering av det europeiska rapporteringslandskapet förhindra att liknande eller samma data efterfrågas upprepade gånger av olika myndigheter och därmed avsevärt minska den administrativa och finansiella bördan både för de behöriga myndigheterna och för instituten. Kommissionen bör vid behov, och med beaktande av EBA:s genomförbarhetsrapport, lämna ett lagstift ningsförslag till Europaparlamentet och rådet.

(70)De berörda behöriga eller utsedda myndigheterna bör sträva efter att undvika alla former av överlappande eller icke samstämmigt utövande av de makrotillsynsbefogenheter som anges i förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU. I synnerhet bör de relevanta behöriga eller utsedda myndigheterna vederbörligen beakta huruvida de åtgärder som vidtas enligt artiklarna 124, 164 eller 458 i förordning (EU) nr 575/2013 överlappar eller inte är samstämmiga med andra befintliga eller kommande åtgärder enligt artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

(71)Med tanke på de ändringar som fastställs i denna förordning av behandlingen av exponeringar mot kvalificerade

centrala motparter, närmare bestämt institutens bidrag till kvalificerade centrala motparters obeståndsfonder, bör motsvarande ändring även göras av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 648/2012 (14) som infördes i den förordningen genom förordning (EU) nr 575/2013 och som närmare fastställde beräkningen av det hypotetiska kapital hos centrala motparter som instituten därefter använder för att beräkna sina kapitalbaskrav.

(72)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka och förbättra redan befintliga unionsrättsakter som säkerställer enhetliga tillsynskrav som tillämpas på institut i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går [denna förordning/detta direktiv/beslut] inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(73)För att tillåta ordnad avyttring av försäkringsinnehav som inte är föremål för extra tillsyn bör en ändrad version av övergångsbestämmelserna i förhållande till undantag från avdrag för andelar i försäkringsbolag tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2019.

(74)Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs enhetliga regler för allmänna tillsynskrav som institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av direktiv 2013/36/EU ska uppfylla med avseende på följande punkter:

a)Kapitalbaskrav rörande fullkomligt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, avvecklingsrisk och bruttosoliditet.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC‑derivat, centrala motparter och transaktions register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

205

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/13

b)Krav på begränsning av stora exponeringar.

c)Likviditetskrav som rör fullständigt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av likviditetsrisk.

d)Rapporteringskrav i fråga om leden a, b och c.

e)Krav på offentliggörande.

I denna förordning fastställs enhetliga regler för kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut, en del av globala systemviktiga institut eller väsentliga dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla.

Denna förordning reglerar inte de offentliggörandekrav för behöriga myndigheter inom området reglering och tillsyn av institut som anges i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 2

Tillsynsbefogenheter

1.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska de behöriga myndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i direktiv 2013/36/EU och i denna förordning.

2.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska resolutionsmyndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (*) och i denna förordning.

3.För att säkerställa att kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder efterlevs ska de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna samarbeta.

4.För att säkerställa efterlevnad inom deras respektive behörighetsområden ska den gemensamma

resolutionsnämnd som inrättades genom artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (**) och Europeiska centralbanken, när det gäller frågor som rör de uppgifter som den ges genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (***), säkerställa det regelbundna och tillförlitliga utbytet av relevanta uppgifter.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av

förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

(***)Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).”

2.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led 7 ska ersättas med följande:

”7. företag för kollektiva investeringar eller fond: ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i Europapar lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (*) eller en alternativ investeringsfond (AIF) enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (**).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och

andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).”

206

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/14	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

ii)Led 20 ska ersättas med följande:

”20. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars dotterföretag enbart eller huvudsakligen är institut eller finansiella institut och som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag; finansiella instituts dotterföretag är huvudsakligen institut eller finansiella institut om åtminstone ett av dem är ett institut och mer än 50 % av det finansiella institutets egna kapital, konsoliderade tillgångar, inkomster, personal eller någon annan indikator som bedöms vara relevant av den myndighet som är behörig har anknytning till dotterföretag som är institut eller finansiella institut.”

iii)Led 26 ska ersättas med följande:

”26. finansiellt institut: ett företag som inte är ett institut eller ett renodlat industriellt holdingföretag men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att bedriva en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna 2–12 och 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, inbegripet finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (*) och kapitalför valtningsbolag, men däremot inte försäkringsholdingföretag och försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionerna i artikel 212.1 f och g i direktiv 2009/138/EG.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG, 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).”

iv)Led 28 ska ersättas med följande:

”28. moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en medlemsstat som har ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett institut, finansiellt institut eller anknutet företag, och som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.”

v)Följande led ska införas:

”29a. modervärdepappersföretag i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett värdepap persföretag.

29b. modervärdepappersföretag inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett värdepappersföretag.

29c. moderkreditinstitut i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett kreditinstitut.

29d. moderkreditinstitut inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett kreditinstitut.”

vi)I punkt 39 ska följande stycke läggas till:

”Två eller flera fysiska eller juridiska personer som på grund av sin direkta exponering mot samma centrala motpart i samband med clearingverksamhet uppfyller villkoren i led a eller b anses inte utgöra en grupp av kunder med inbördes anknytning.”

vii)Led 41 ska ersättas med följande:

”41. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn

ienlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU.”

viii)I led 71 ska inledningsfrasen i led b ersättas med följande: ”b) vid tillämpning av artikel 97, summan av”.

207

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/15

ix)Led 72 a ska ersättas med följande:

”a) Den är en reglerad marknad eller en marknad i tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med förfarandet i artikel 25.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (*).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).”

x)Led 86 ska ersättas med följande:

”86. handelslager: alla positioner i finansiella instrument och råvaror som innehas av ett institut, antingen i avsikt att bedriva handel eller för att säkra positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i enlighet med artikel 104.”

xi)Led 91 ska ersättas med följande:

”91. handelsexponering: nuvarande exponering, inbegripet en variationsmarginal som ska ställas till en clearingmedlem men som denne ännu inte mottagit, och en clearingmedlems eller kunds potentiella framtida exponering mot en central motpart till följd av sådana kontrakt och transaktioner som anges i artikel 301.1 a, b och c, samt initial marginalsäkerhet.”

xii)Led 96 ska ersättas med följande:

”96. intern säkring: en position som i väsentlig grad täcker komponentriskdelen mellan en position i ett handelslager och en eller flera positioner utanför handelslagret eller mellan två handlarbord.”

xiii)Led 127 a ska ersättas med följande:

”a) Instituten omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 eller är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ.”

xiv)Led 128 ska ersättas med följande:

”128. utdelningsbara medel: vinsten vid slutet av föregående räkenskapsår plus balanserad vinst och reserver som får användas för det ändamålet före utdelning till innehavare av kapitalbasinstrument minus balanserad förlust, vinst som inte är utdelningsbar enligt unionsrätten, nationell rätt eller institutets bolagsordning och summor som placerats i icke utdelningsbara reserver i enlighet med nationell rätt eller institutets stadgar, i samtliga fall med hänsyn till den specifika kategori av kapitalbasinstrument som unionsrätten, den nationella rätten eller institutets bolagsordning eller stadgar avser. Sådana vinster, förluster och reserver ska fastställas på grundval av institutets enskilda redovisning och inte på grundval av den sammanställda redovisningen.”

xv)Följande led ska läggas till:

”130. resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1 led 18 i direktiv 2014/59/EU.

131.resolutionsenhet: en resolutionsenhet enligt definitionen i artikel 2.1 led 83a i direktiv 2014/59/EU.

132.resolutionsgrupp: en resolutionsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1 led 83b i direktiv 2014/59/EU.

133.globalt systemviktigt institut eller G-SII: ett globalt systemviktigt institut fastställt i enlighet med artikel 131.1 och 131.2 i direktiv 2013/36/EU.

134.globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktig bankgrupp eller bank som inte är ett globalt systemviktigt institut och som anges i den förteckning över globala systemviktiga banker som offentliggörs och regelbundet uppdateras av FSB.

208

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

135.större dotterföretag: ett dotterföretag som på individuell nivå eller gruppnivå uppfyller något av följande villkor:

a)Dotterföretaget innehar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade riskvägda tillgångar.

b)Dotterföretaget genererar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets totala rörelseintäkter.

c)Dotterföretagets totala exponeringsmått, som avses i artikel 429.4 i denna förordning, utgör mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade totala exponeringsmått.

Vid bestämning av det större dotterföretaget ska, i de fall där artikel 21b.2 i direktiv 2013/36/EU är tillämplig, de två intermediära moderföretagen inom EU räknas som ett enda dotterföretag på grundval av deras konsoliderade situation.

136.G-SII-enhet: en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU.

137. skuldnedskrivningsverktyg: ett skuldnedskrivningsverktyg enligt definitionen i artikel 2.1 led 57 i direktiv 2014/59/EU.

138.grupp: en grupp av företag, varav minst ett är ett institut och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag, eller av företag som är knutna till varandra som avses i artikel 22 i Europapar lamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*).

139.transaktion för värdepappersfinansiering: repa, värdepappers- eller råvarulån eller marginalutlånings transaktion.

140.initial marginalsäkerhet: varje säkerhet, med undantag för variationsmarginaler, som mottas av eller ställs till ett företag för att täcka en transaktions eller en transaktionsportföljs nuvarande och potentiella framtida exponering under den period som krävs för att avveckla dessa transaktioner, eller återsäkra deras marknadsrisk, när motparten i transaktionen eller transaktionsportföljen har fallerat.

141.marknadsrisk: risken för förluster till följd av marknadsprisrörelser, inbegripet till följd av valutakurs rörelser eller råvaruprisrörelser.

142.valutarisk: risken för förluster till följd av växelkursrörelser.

143.råvarurisk: risken för förluster till följd av råvaruprisrörelser.

144.handlarbord: en tydligt fastställd grupp av handlare som institutet har inrättat för att gemensamt förvalta en portfölj av handelslagerpositioner i enlighet med en väldefinierad och sammanhållen affärsstrategi och som agerar inom ramen för samma riskhanteringsstruktur.

145.litet och icke-komplext institut: ett institut som uppfyller samtliga nedanstående villkor:

a)Det är inte ett stort institut:

b)Det totala värdet av dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på konsoliderad nivå i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU har under de fyra år som föregår den aktuella årliga rapporteringsperioden i genomsnitt varit lika med eller mindre än tröskelvärdet 5 miljarder EUR. Medlemsstaterna får sänka det tröskelvärdet.

c)Det omfattas inte av några skyldigheter eller omfattas av förenklade skyldigheter avseende planer för återhämtning och resolution i enlighet med artikel 4 i direktiv 2014/59/EU.

d)Dess handelslagerverksamhet är att betrakta som liten i enlighet med artikel 94.1.

e)Det totala värdet av dess derivatpositioner som innehas i avsikt att bedriva handel är inte högre än 2 % av de totala tillgångarna i och utanför balansräkningen, och det totala värdet av derivatpositioner är inte högre än 5 %, varvid båda värdena beräknas i enlighet med artikel 273a.3.

209

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/17

f) Över 75 % av både institutets totala tillgångar och skulder på gruppnivå, i båda fallen exklusive exponeringar inom gruppen, är kopplade till verksamheter där motparterna är belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

g)Institutet använder inte internmodeller för att uppfylla tillsynskraven i enlighet med denna förordning utom för dotterbolag som använder interna modeller utvecklade på gruppnivå, förutsatt att gruppen omfattas av de krav på offentliggörande som fastställs i artikel 433a eller artikel 433c på gruppnivå.

h)Institutet har inte invänt mot en klassificering som ett litet och icke-komplext institut till den behöriga myndigheten.

i)Den behöriga myndigheten har inte beslutat att institutet på grundval av en analys av dess storlek, sammankopplingar, komplexitet eller riskprofil inte kan betraktas som ett litet och icke- komplext institut.

146.stort institut: ett institut som uppfyller något av följande villkor:

a)Det är ett globalt systemviktigt institut.

b) Det har identifierats som annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i direktiv 2013/36/EU.

c)Det hör till de tre största instituten i den medlemsstat där det är etablerat, räknat i sammanlagt värde på tillgångarna.

d)Det sammanlagda värdet på dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på grundval av den konsoliderade situationen i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU är lika med eller större än 30 miljarder EUR.

147.stort dotterföretag: ett dotterföretag som definieras som stort institut.

148.ej börsnoterat institut: ett institut som inte har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU.

149.redovisning: vid tillämpningen av del åtta en redovisning i samma betydelse som i artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (**).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernre dovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger under vilka omständigheter villkoren i punkt 1 led 39 är uppfyllda.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

3.Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska uppfylla kraven i delarna två, tre, fyra, sju, sju a och åtta i denna förordning och i kapitel 2

iförordning (EU) 2017/2402 på individuell nivå, med undantag för artikel 430.1 d i den här förordningen.”

210

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/18	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska bara institut som fastställts vara resolutionsenheter, som även är globala systemviktiga institut eller som tillhör ett globalt systemviktigt institut och som inte har några dotterföretag uppfylla kravet i artikel 92a på individuell nivå.

Större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla kraven i artikel

92b på individuell nivå om de uppfyller samtliga nedanstående villkor:

a)De utgör inte resolutionsenheter.

b)De har inga dotterföretag.

c)De är inte dotterföretag till moderinstitut inom EU.”

c)Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. Inget institut som antingen är ett moderföretag eller ett dotterföretag, och inget institut som ingår i konsolideringen enligt artikel 18, ska vara skyldigt att uppfylla kraven i del åtta på individuell nivå.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska de institut som avses i punkt 1a i den här artikeln uppfylla artikel 437a och led h i artikel 447 på individuell nivå.”

4.Kreditinstitut och värdepappersföretag som auktoriserats att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som anges i punkterna 3 och 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på individuell nivå.

Följande institut ska inte vara skyldiga att uppfylla artikel 413.1 och de därtill hörande rapporteringskraven på likviditet som fastställs i del sju A i denna förordning:

a)Institut som också har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012.

b)Institut som också har auktoriserats i enlighet med artikel 16 och artikel 54.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (*), förutsatt att de inte genomför någon betydande löptidstrans formering.

c)Institut som inte har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt

i)att deras verksamhet är begränsad till att erbjuda banktjänster, som förtecknas i leden a–e i avsnitt C

ibilagan till den förordningen, till värdepapperscentraler som har auktoriserats i enlighet med artikel 16

isamma förordning, och

ii)att de inte genomför någon betydande löptidstransformering.

I avvaktan på kommissionens rapport i enlighet med artikel 508.3 får behöriga myndigheter undanta värdepap persföretag från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex och artikel 430.1 d med beaktande av arten och omfattningen av deras verksamhet och deras komplexitetsgrad.

5.Värdepappersföretag som avses i artiklarna 95.1 och 96.1 i denna förordning, institut för vilka behöriga myndigheter begärt undantag enligt artikel 7.1 eller 7.3 i denna förordning och institut som också auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 ska inte vara skyldiga att uppfylla kraven i del sju och de därtill hörande rapporteringskraven på bruttosoliditetsgrad som fastställs i del sju A i denna förordning på individuell nivå.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepap persavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EGT L 257 28.8.2014, s. 1).”

211

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/19

4.Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)punkt 1 b ska ändras på följande sätt:

”b) På gruppnivå ansvarar moderinstitutet, och på undergruppsnivå dotterinstitutet, fortlöpande för övervakningen av och tillsynen över likviditetspositionerna, och de finansieringspositioner för vilka undantag beviljats för det krav på stabila nettofinansieringskvot som fastställs i del sex avdelning IV, hos alla institut i gruppen eller undergruppen som omfattas av undantaget och säkerställer en tillräcklig likviditetsnivå och stabil finansiering i de fall där undantag beviljats från det krav på stabil nettofinansie ringskvot som fastställs i del sex avdelning IV för alla dessa institut.”

b)I punkt 3 ska leden b och c ersättas med följande:

”b) Fördelningen av belopp, lokalisering och ägande när det gäller de nödvändiga likvida tillgångarna inom den enskilda likviditetsundergruppen, där undantag beviljats från kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, och fördelningen av belopp och lokaliseringen av tillgänglig stabil finansiering inom den enskilda likviditetsundergrupp för vilken undantag beviljats för NSFR-kravet som fastställs i del sex avdelning IV.

c)Fastställandet av de minimibelopp av likvida tillgångar som måste innehas av institut som ska undantas från tillämpningen av kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och fastställandet av de minimibelopp för tillgänglig stabil finansiering som ska innehas av de institut för vilka undantag beviljas från tillämpning av det NSFR-krav som fastställs i del sex avdelning IV i denna förordning.”

c)Följande punkt ska läggas till:

”6. När, i enlighet med den här artikeln, en behörig myndighet helt eller delvis beviljar undantag från tillämpningen av del sex för en institution, får den även bevilja undantag från tillämpningen av de därtill hörande rapporteringskraven på likviditet enligt artikel 430.1 d för den institutionen.”

5.Artikel 10.1 första stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell rätt, helt eller delvis bevilja undantag från kraven

idelarna två till åtta i denna förordning och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 för ett eller flera kreditinstitut

isamma medlemsstat som permanent underställts ett centralt organ som övervakar dem och som är etablerat

isamma medlemsstat, om följande villkor är uppfyllda:”.

6.Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Moderinstitut i en medlemsstat ska, i den omfattning och på det sätt som fastställs i artikel 18, uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i delarna två, tre, fyra, sju och sju A på grundval av institutens konsoliderade situation, med undantag för artikel 430.1 d. Moderföretag och dotterföretag till dessa som omfattas av denna

förordning ska inrätta en lämplig organisationsstruktur och lämpliga interna kontrollmekanismer för att säkerställa att de data som krävs för konsolidering behandlas och översänds på vederbörligt sätt. De ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför arrangemang, processer och rutiner som säkerställer korrekt konsolidering.

2.För att säkerställa att kraven i denna förordning tillämpas på gruppnivå ska termerna institut, moderinstitut

ien medlemsstat, moderinstitut inom EU och moderföretag, beroende på vad som är fallet, även avse

a)ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts i enlighet med artikel 21a i direktiv 2013/36/EU,

b)ett utsett institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag om ett sådant moderföretag inte är föremål för godkännande i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU,

c)ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller institut som utsetts i enlighet medartikel 21a.6 d i direktiv 2013/36/EU.

212

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led b) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situation för det finansiella moderholdingföretaget eller det blandade finansiella moderholding företaget som inte måste godkännas i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU. Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led c) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situationen för dess finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag.”

b)Punkt 3 ska utgå.

c)Följande punkt ska införas:

”3a. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska endast moderinstitut som fastställts vara resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU uppfylla kraven i artikel 92a i denna förordning på gruppnivå, i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning.

Bara moderföretag inom EU som är större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU och som inte är resolutionsenheter ska uppfylla kraven i artikel 92b i denna förordning på gruppnivå i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning. Om artikel 21b.2

idirektiv 2013/36/EU är tillämplig ska de två mellanvarande moderföretag inom EU som gemensamt identifierats som ett större dotterföretag var för sig uppfylla artikel 92b i denna förordning på grundval av sin konsoliderade situation.”

d)Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på gruppnivå om gruppen består av ett eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag som är auktoriserade att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som anges i punkterna 3 och 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU. I avvaktan på den rapport från kommissionen som avses i artikel 508.2

idenna förordning, och om gruppen endast består av värdepappersföretag, får behöriga myndigheter undanta moderinstitutet hemmahörande i EU från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex och artikel 430.1 d

idenna förordning på gruppnivå, med hänsyn till dess verksamhets karaktär, storlek och komplexitet.

Om ett undantag har beviljats enligt artikel 8.1–8.5 ska institut och, i tillämpliga fall, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ingår i en likviditetsundergrupp, uppfylla kraven i del sex och i artikel 430.1 d på gruppnivå eller på likviditetsundergruppens undergruppsnivå.

5.Om artikel 10 i den här förordningen tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del två till åtta i den här förordningen och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 på grundval av den konsoliderade situationen i den helhet som utgörs av det centrala organet tillsammans med dess underställda institut.

6.Utöver de krav som fastställs i punkt 1–5 i den här artikeln, och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, får de behöriga myndigheterna, om det är motiverat av tillsynsskäl på grund av omständigheterna kring risken eller institutets kapitalstruktur, eller om medlemsstaterna antar nationell rätt som kräver en strukturell uppdelning av verksamheterna inom en bankgrupp, kräva att ett institut fullgör de skyldigheter som föreskrivs i del två– åtta i denna förordning samt i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU på undergruppsnivå.

Tillämpning av den metod som avses i första stycket ska inte påverka en effektiv tillsyn på gruppnivå och får inte medföra oproportionerligt negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och den får inte heller utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens funktion.”

7.Artikel 12 ska utgå.

8.Följande artikel ska införas: ”Artikel 12a

Gruppbaserad beräkning för globala systemviktiga institut med flera resolutionsenheter

Om minst två globala systemviktiga institutsenheter som tillhör samma globala systemviktiga institut är resolutionsenheter ska moderinstitutet inom EU för detta globala systemviktiga institut beräkna den kapitalbas och de kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning. Beräkningen ska göras på grundval av den konsoliderade ställningen för moderinstitutet inom EU, som om detta var det globala systemviktiga institutets enda resolutionsenhet.

213

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/21

Om det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna artikel är lägre än summan av de kapitalbasmedel och kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning för alla resolutionsenheter som tillhör detta globala systemviktiga institut ska resolutionsmyndigheterna handla i enlighet med artiklarna 45d.3 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.

Om det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna artikel är högre än summan av de kapitalbasmedel och kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning för alla resolutionsenheter som tillhör det globala systemviktiga institutet får resolutionsmyndigheterna handla i enlighet med artiklarna 45d.3 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.”

9. Artiklarna 13 och 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Tillämpning av krav på offentliggörande av information på gruppnivå

1.Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del åtta på grundval av sin konsoliderade situation.

Stora dotterföretag till moderinstitut inom EU ska offentliggöra den information som anges i artiklarna 437, 438, 440, 442, 450, 451, 451a och 453 på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU, på undergruppsnivå.

2.Institut som fastställts vara resolutionsenheter och som är globala systemviktiga institut eller som är delar av globala systemviktiga institut ska uppfylla artikel 437a och artikel 447 h på grundval av resolutionsgruppens konsoliderade ställning.

3.Punkt 1 första stycket ska inte tillämpas på moderinstitut inom EU, finansiella moderholdingföretag inom EU, blandade finansiella moderholdingföretag inom EU eller resolutionsenheter om de inkluderas i likvärdig information som offentliggörs på gruppnivå av ett moderföretag som är etablerat i tredjeland.

Punkt 1 andra stycket ska tillämpas på dotterföretag till moderföretag som är etablerade i tredjeland om dessa dotterföretag uppfyller kriterierna för stora dotterföretag.

4.Om artikel 10 tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del åtta på grundval av det centrala organets konsoliderade situation. Artikel 18.1 ska tillämpas på det centrala organet och de underställda instituten ska behandlas som dotterföretag till det centrala organet.

Artikel 14

Tillämpning av kraven i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på gruppnivå

1.Moderföretag och deras dotterföretag som omfattas av denna förordning ska vara skyldiga uppfylla skyldigheterna i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på grupp- eller undergruppsnivå för att säkerställa att de arrangemang, processer och rutiner som krävs enligt dessa bestämmelser är enhetliga och väl integrerade och att alla data och upplysningar som är relevanta för tillsynen kan tas fram. Företagen ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför sådana arrangemang, processer och rutiner som säkerställer att dessa bestämmelser efterlevs.

2.Institut ska tillämpa en extra riskvikt i enlighet med artikel 270a i denna förordning vid tillämpningen av

artikel 92 i den här förordningen på grupp- eller undergruppsnivå, om kraven som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 inte uppfylls av en enhet etablerad i tredjeland som ingår i gruppen i enlighet med artikel 18 i den här förordningen om överträdelsen är betydande ställd i relation till gruppens samlade riskprofil.”

10.I artikel 15.1 ska inledningsfrasen i första stycket ersättas med följande:

”1. Den samordnande tillsynsmyndigheten får genom beslut i varje enskilt fall avstå från att tillämpa del tre, de därtill hörande rapporteringskraven i del sju A i denna förordning och avdelning VII kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU, med undantag för artikel 430.1 d i denna förordning, på gruppnivå, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:”.

214

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

11.Artikel 16 ska ersättas med följande: ”Artikel 16

Undantag från tillämpningen av kraven avseende bruttosoliditetsgraden på gruppnivå för grupper av värdepappersföretag

När alla enheter i en grupp av värdepappersföretag, inbegripet moderenheten, är värdepappersföretag som är undantagna från tillämpningen av kraven i del sju på individuell nivå enligt artikel 6.5. får modervärdepappers företaget besluta att inte tillämpa kraven i del sju och de därtill hörande kraven avseende bruttosoliditetsgraden i del sju A på gruppnivå.”

12.Artikel 18 ska ersättas med följande:

”Artikel 18

Metoder för konsoliderad tillsyn

1.Institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att uppfylla de krav som avses i avsnitt 1 i detta kapitel på grundval av sin konsoliderade ställning ska genomföra en fullständig

konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag. Punkterna 3–6 och punkt 9 i denna artikel ska inte tillämpas om del sex och artikel 430.1 d är tillämplig på grundval av den konsoliderade ställningen för ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, eller på undergruppsnivå för en likviditetsundergrupp enligt artiklarna 8 och 10.

Vid tillämpningen av artikel 11.3a ska institut som är skyldiga att uppfylla kraven i artiklarna 92a eller 92b på gruppnivå genomföra en fullständig konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag i de relevanta resolutionsgrupperna.

2.Anknutna företag ska ingå i konsolideringen i de fall och i enlighet med de metoder som fastställs i denna artikel.

3.Om företagen är närstående som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU ska behöriga myndigheter avgöra hur konsolideringen ska ske.

4.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kräva proportionell konsolidering enligt den andel av kapitalet som innehas av ägarintressen i institut och finansiella institut som leds av ett företag som ingår i konsolideringen, jämte ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen, när dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.

5.Om det finns andra ägarintressen eller andra former av kapitalbindningar än de som avses i punkterna 1 och 4, ska de behöriga myndigheterna avgöra om och hur konsolidering ska ske. De får i synnerhet tillåta eller kräva att kapitalandelsmetoden används. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

6.De behöriga myndigheterna ska avgöra om och hur konsolidering ska ske i följande fall:

a)Om de behöriga myndigheterna bedömer att ett institut utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller finansiella institut, utan att institutet innehar ett ägarintresse eller andra kapitalbindningar till dessa institut.

b)Om två eller flera institut eller finansiella institut har samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.

De behöriga myndigheterna får i synnerhet tillåta eller kräva att den metod som föreskrivs i artikel 22.7, 22.8 och

22.9i direktiv 2013/34/EU ska användas. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

215

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/23

7.Om ett institut har ett dotterföretag som är ett företag som inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag eller har ett ägarintresse i ett sådant företag, ska det tillämpa kapitalandelsmetoden på det dotterföretaget eller ägarintresset. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter tillåta eller kräva att institut tillämpar en annan metod på sådana dotterföretag eller ägarintressen, inbegripet den metod som krävs enligt de tillämpliga redovisningsreglerna, under förutsättning att

a)institutet inte redan tillämpar kapitalandelsmetoden den 28 december 2020,

b)det vore orimligt betungande att tillämpa kapitalandelsmetoden, eller kapitalandelsmetoden inte korrekt återspeglar de risker som det företag som avses i första stycket innebär för institutet, och

c)den tillämpade metoden inte resulterar i en fullständig eller proportionell konsolidering av det företaget.

8.De behöriga myndigheterna får kräva fullständig eller proportionell konsolidering av ett dotterföretag eller ett företag i vilket institutet har ägarintresse, förutsatt att det dotterföretaget eller företaget inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:

a)Företaget är inte ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett företag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.

b) Det föreligger en betydande risk för att institutet beslutar att lämna ekonomiskt stöd till det företaget i stressituationer i avsaknad av kontraktsförpliktelser eller utöver vad som enligt kontraktsförpliktelser gäller för tillhandahållande av sådant stöd.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor i enlighet med vilka konsolidering ska ske i de fall som avses i punkterna 3–6 och punkt 8.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2020.

13.Artikel 22 ska ersättas med följande: ”Artikel 22

Undergruppskonsolidering av företag i tredjeländer

1.Dotterinstitut ska tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dessa institut har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel kan dotterinstitut välja att inte tillämpa kraven i artiklarna 89,

90och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om de totala tillgångarna och posterna utanför balansräkningen hos deras dotterföretag och ägarintresse i tredjeländer utgör mindre än 10 % av det totala värdet av dotterinstitutets tillgångar och poster utanför balansräkningen.”

14.Rubriken på del två ska ersättas med följande:

”KAPITALBAS OCH KVALIFICERADE SKULDER”.

15.I artikel 26 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna ska bedöma huruvida emitterade kapitalinstrument uppfyller de kriterier som anges i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29. Instituten ska klassificera emitterade kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument endast om tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna.

216

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Genom undantag från första stycket får institut klassificera efterföljande emissioner av en form av kärnprimärkapi talinstrument för vilka de redan beviljats sådant tillstånd som kärnprimärkapitalinstrument, förutsatt att båda följande villkor uppfylls:

a)De efterföljande emissionerna regleras av bestämmelser som i huvudsak är likalydande som de bestämmelser som reglerar de emissioner för vilka institutet redan har beviljats tillstånd.

b)Instituten har underrättat de efterföljande emissionerna till de behöriga myndigheterna i tillräckligt god tid före klassificeringen av dessa som kärnprimärkapitalinstrument.

De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA innan de beviljar tillstånd för nya former av kapitalinstrument som ska klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument. De behöriga myndigheterna ska ta vederbörlig hänsyn till EBA:s yttrande och, om de beslutar att avvika från det, skriva till EBA inom tre månader från dagen för mottagandet av EBA:s yttrande och ange skälen för avvikelse från det relevanta yttrandet. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.

På grundval av den information som samlas in från behöriga myndigheter ska EBA upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över samtliga former av kapitalinstrument i varje medlemsstat som räknas som kärnprimärkapitalinstrument. I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010 får EBA inhämta den information som hör samman med kärnprimärkapitalinstrument som myndigheten anser nödvändig för att fastställa om kriterierna i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 i denna förordning är uppfyllda och för att upprätthålla och uppdatera den förteckning som avses i detta stycke.

Efter en sådan granskningsprocess som föreskrivs i artikel 80 och om det föreligger tillräckliga bevis för att

relevanta		kapitalinstrument		inte uppfyller eller inte längre uppfyller	de kriterier som anges i artikel 28 eller,
i	tillämpliga fall,		artikel 29,	får EBA besluta att inte lägga till dessa	instrument på den förteckning som avses
i	fjärde	stycket	eller avföra	dem från den, beroende på vad som	är fallet. EBA ska i detta syfte göra ett

tillkännagivande som också ska hänvisa till den relevanta behöriga myndighetens ståndpunkt i frågan. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.”

16.Artikel 28 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led b ska ersättas med följande:

”b) Instrumenten är till fullo betalda och förvärvet av äganderätten till dessa instrument finansieras inte direkt eller indirekt av institutet.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led b i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalinstrument.”

b)I punkt 3 ska följande stycken läggas till:

”Villkoret som fastställs i punkt 1 första stycket h v ska anses vara uppfyllt oaktat om dotterföretaget omfattas av ett avtal om resultatöverföring med sitt moderföretag, enligt vilket dotterföretaget är skyldigt att, efter att dess årsredovisning har utarbetats, till moderföretaget överföra sitt årsresultat, förutsatt att alla följande villkor uppfylls:

a)Moderföretaget innehar 90 % eller mer av dotterföretagets rösträtter och kapital.

b)Moderföretaget och dotterföretaget är belägna i samma medlemsstat.

c)Avtalet slöts för berättigade skatteändamål.

d)Dotterföretaget har vid utarbetandet av årsredovisningen rätt att minska utdelningsbeloppet genom att hänföra hela eller delar av vinsten till sina egna reserver eller reserveringar för allmänna risker i bankrörelse innan någon betalning görs till moderföretaget.

217

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/25

e)Moderföretaget är enligt avtalet skyldigt att fullt ut ersätta dotterföretaget för alla dotterföretagets förluster.

f)Avtalet är föremål för en uppsägningsperiod enligt vilken avtalet kan upphävas först vid slutet av ett räkenskapsår, med verkan tidigast från och med början av följande räkenskapsår, varvid moderföretagets skyldighet att ersätta dotterföretaget fullt ut för alla förluster som uppstått under det innevarande räkenskapsåret är oförändrad.

Om ett institut har ingått ett avtal om resultatöverföring ska det utan dröjsmål meddela detta till den behöriga myndigheten och lämna en kopia av avtalet till den behöriga myndigheten. Institutet ska även utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten om eventuella ändringar i avtalet om resultatöverföring och om upphävandet av det. Ett institut får inte ingå fler än ett avtal om resultatöverföring.”

17. I artikel 33.1 ska led c ersättas med följande:

”c) Vinster och förluster i verkligt värde avseende institutets derivatskulder som härrör från förändringar i institutets egen kreditrisk.”

18.Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led b ska ersättas med följande:

”b) Immateriella tillgångar, med undantag för försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte påverkas negativt av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation.”

ii)Följande led ska läggas till:

”n) För ett minimivärdebaserat åtagande som avses i artikel 132c.2, det belopp med vilket det aktuella marknadsvärdet av de andelar eller aktier i det minimivärdebaserade åtagandets underliggande fonder är lägre än det minimivärdebaserade åtagandets befintliga värde och för vilket institutet hittills inte har medräknat en minskning av kärnprimärkapitalposterna.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. EBA ska utarbeta ett förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera tillämpningen av de avdrag som avses i punkt 1 b, inbegripet väsentligheten av negativa värdeeffekter som inte ger upphov till några tillsynsmässiga hänsyn.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

19.I artikel 37 ska följande led läggas till:

”c) Det belopp som ska dras av ska minskas med beloppet för den redovisningsmässiga omvärdering av dotterfö retagens immateriella tillgångar som är en följd av den konsolidering av dotterföretag som kan hänföras till andra personer än de företag som ingår i konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

20.I artikel 39.2 första stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet ska vara begränsade till uppskjutna skat tefordringar som har uppkommit före den 23 november 2016 och som är en följd av temporära skillnader, om samtliga följande villkor är uppfyllda:”.

21.I artikel 45 ska led a i ersättas med följande:

”i) Förfallodagen för de korta positionerna är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för de långa positionerna, eller de korta positionernas återstående löptid är minst ett år.”

218

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

22.Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Denna punkt ska inte tillämpas vid beräkning av kapitalbasmedel enligt kraven som fastställs i artiklarna 92a och 92b, som ska beräknas i enlighet med den ram för avdrag som fastställs i artikel 72e.4.”

b)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)I led a iv ska sista meningen ersättas med följande:

”Den sammanställda balansräkningen eller den utvidgade aggregerade beräkningen ska rapporteras till de behöriga myndigheterna med den frekvens som fastställs i tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 430.7.”

ii)I led a v ska första meningen ersättas med följande:

”v) De institut som ingår i ett institutionellt skyddssystem uppfyller tillsammans på gruppnivå eller utvidgad aggregerad nivå kraven i artikel 92 och rapporterar om efterlevnaden av dessa krav i enlighet med artikel 430.”

23.Artikel 52.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led a ska ersättas med följande:

”a) Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.”

b)I led b ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”b) Instrumenten innehas inte av någon av följande:”.

c)Led c ska ersättas med följande:

”c) Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.”

d)Led h ska ersättas med följande:

”h) Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om förtida inlösen, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.”

e)Led j ska ersättas med följande:

”j) De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna lösas in, eller återköpas, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.”

f)Led p ska ersättas med följande:

”p) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är

etablerad i en medlemsstat ska, enligt lagar eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.

Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och inte har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter beslut av relevant myndighet i tredjeland, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimär kapitalinstrument.”

219

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/27

g)Följande led ska läggas till:

”q) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.

r)Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.”

h)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalsinstrument.”

24.I artikel 54.1 ska följande led läggas till:

”e) Om primärkapitaltillskottinstrumenten har emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i ett tredjeland ska den utlösande tröskel på 5,125 % eller högre som avses i led a beräknas enligt det tredjelandets nationella rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten, förutsatt att den behöriga myndigheten efter att ha samrått med EBA konstaterar att bestämmelserna minst motsvarar de krav som uppställs i denna artikel.”

25.I artikel 59 ska led a i ersättas med följande:

26.I artikel 62 ska led a ersättas med följande:

”a) kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren som fastställs i artikel 63 är uppfyllda och i den utsträckning som närmare anges i artikel 64.”

27.Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Kapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalinstrument om följande villkor är uppfyllda:”.

b)Led a ska ersättas med följande:

”a) Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.”

c)I led b ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”b) Instrumenten innehas inte av någon av följande:”.

d)Leden c och d ska ersättas med följande:

”c) Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.”

d)Fordran på instrumentens kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är efterställd alla fordringar som härrör från kvalificerade skuldinstrument.”

e)I led e ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”e) Instrumenten är utan säkerhet eller är inte föremål för en garanti som ökar förmånsrätten för fordringarna, vilken lämnats av”.

f)Leden f–n ska ersättas med följande:

”f) Instrumenten omfattas inte av några arrangemang som på något annat sätt ökar förmånsrätten för fordringarna på instrumenten.

220

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

g)Instrumentens ursprungliga löptid är minst fem år.

h)De bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller inget incitament för institutet att lösa in eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, innan de löper ut.

i)Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om återbetalning i förväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.

j)	Instrumenten får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren som fastställs
	i artikel 77 är uppfyllda, och tidigast fem år efter utgivningsdatum, utom då villkoren i artikel 78.4 är
	uppfyllda.

k)De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.

l)De bestämmelser som reglerar instrumenten ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation.

m)Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, från instrumenten ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos institutet eller dess moderföretag.

n)Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är

etablerad i en medlemsstat ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.

g)Följande led ska läggas till:

”o) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.

p)Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.”

h)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som supplementärkapitalinstrument.”

28.Artikel 64 ska ersättas med följande: ”Artikel 64

Avskrivning av supplementärkapitalinstrument

1.Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på mer än fem år ska till hela sitt värde räknas som supplementärkapitalposter.

221

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/29

2.I vilken grad supplementärkapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalposter under de sista fem åren av sin löptid ska beräknas genom att resultatet av den beräkning som avses i led a multipliceras med summan

iled b enligt följande:

a)Instrumentens bokförda värde den första dagen av den avtalade löptidens sista femårsperiod, dividerat med antal dagar under denna period.

b)Antalet återstående dagar av instrumentens återstående avtalade löptid.”

29.I artikel 66 ska följande led läggas till:

”e) Summan av de poster som måste dras av från kvalificerade skuldposter enligt artikel 72e och som överstiger institutets kvalificerade skuldposter.”

30.I artikel 69 ska led a i ersättas med följande:

”i) Förfallodagen för den korta positionen är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.”

31.Följande kapitel ska införas efter artikel 72:

”KAPITEL 5a

Kvalificerade skulder Avsnitt 1

Kvalif icerade skuldposter och skuldinstr ument Artikel 72a

Kvalificerade skuldposter

1.Följande ska utgöra kvalificerade skuldposter, såvida de inte omfattas av någon av de kategorier av undantagna skulder som fastställs i punkt 2 i denna artikel, och i den utsträckning som närmare anges i artikel 72c:

a)Kvalificerade skuldinstrument, om villkoren som fastställs i artikel 72b är uppfyllda, såvida de inte räknas som kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital eller supplementärkapitalposter.

b)Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på minst ett år, i den utsträckning de inte räknas som supplementärkapitalposter i enlighet med artikel 64.

2.Följande skulder ska undantas från kvalificerade skuldposter:

a)Garanterade insättningar.

b)Avistainlåning och kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid på mindre än ett år.

c)Den del av kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag som överstiger den garantinivå som avses i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (*).

d)Insättningar som skulle utgöra kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag om de inte hade gjorts genom filialer belägna utanför unionen av institut som är etablerade i unionen.

e)Skulder med säkerhet, inbegripet säkerställda obligationer och skulder i form av finansiella instrument som

används för risksäkringsändamål och som utgör en integrerad del av säkerhetsmassan, och som säkrats i enlighet med nationell rätt på liknande sätt som säkerställda obligationer, under förutsättning att alla de säkrade tillgångar som hänför sig till en säkerställd obligations säkerhetsmassa inte påverkas och förblir separerade med tillräcklig finansiering och med undantag för del av skuld med säkerhet eller en skuld för vilken säkerhet har ställts som överstiger värdet av de tillgångar, den panträtt, den företagsinteckning eller annan säkerhet som ställts för den.

222

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

f)Skulder som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel, inbegripet kundtillgångar eller kundmedel som innehas på uppdrag av fondföretag, under förutsättning att kunderna är skyddade enligt gällande insolvensrätt.

g)Skulder som hänför sig till en förtroenderelation mellan resolutionsenheten eller något av dess dotterföretag (som förvaltare) och en annan person (som mottagare), under förutsättning att en sådan mottagare är skyddad enligt gällande insolvensrätt eller civilrätt.

h)Skulder till institut, med undantag för skulder till enheter inom samma grupp, med en ursprunglig löptid på mindre än sju dagar.

i)Skulder med en återstående löptid på mindre än sju dagar till

i)system eller systemoperatörer som har betecknats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (**),

ii)deltagare i system som har betecknats i enlighetmed direktiv 98/26/EG och som uppstår till följd av deltagandet i ett sådant system, eller

iii)centrala motparter från tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012.

j)En skuld till någon av följande:

i)En anställd, vad gäller inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättning som inte regleras av kollektivavtal och med undantag för den rörliga delen av ersättning till sådana risktagare med väsentlig inverkan som avses i artikel 92.2 i direktiv 2013/36/EU.

ii)En borgenär inom affärs- eller handelssektorn där skulden hänför sig till att institutet eller moderföretaget har tillhandhållits varor eller tjänster som är kritiska för institutets eller moderföretagets löpande verksamhet, däribland it-tjänster, försörjningstjänster och hyra, förvaltning och underhåll av lokaler.

iii)Skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, förutsatt att de skulderna är prioriterade enligt tillämplig rätt.

iv)Insättningsgarantisystem om skulden hänför sig till bidrag som ska betalas i enlighet med direktiv 2014/49/EU.

k)Skulder som hänför sig till derivat.

l)Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat.

Vid tillämpningen av första stycket l ska skuldinstrument som innefattar optioner om förtida inlösen vilkas utnyttjande emittenten eller innehavaren beslutar om och skuldinstrument med rörlig ränta som härletts från en allmänt använd referensränta, såsom Euribor eller Libor, inte anses vara skuldinstrument med inbäddade derivat endast på grund av dessa egenskaper.

Artikel 72b

Kvalificerade skuldinstrument

1.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de uppfyller villkoren som fastställs i denna artikel och endast i den utsträckning som fastställs i denna artikel.

2.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Skulderna har emitterats eller tagits upp, beroende på vad som är tillämpligt, direkt av ett institut och är fullt betalda.

b)Skulderna ägs inte av någon av följande:

i)Institutet eller en enhet som ingår i samma resolutionsgrupp.

ii)Ett företag i vilket institutet har ett direkt eller indirekt ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i det företaget.

c)Förvärvet av äganderätten till skulderna har inte direkt eller indirekt finansierats av resolutionsenheten.

223

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/31

d)Fordran på skuldernas kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är helt efterställd sådana fordringar som hänför sig till de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, det efterställningskravet ska anses vara uppfyllt i någon av följande situationer:

i)De avtalsbestämmelser som reglerar skulderna anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.

ii)Den tillämpliga rätten anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.

iii)Instrumenten emitteras av en resolutionsenhet som i sin balansräkning inte har några av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning som är likställda med eller har lägre prioritet än kvalificerade skuldinstrument.

e)Skulderna är utan säkerhet och omfattas inte av någon garanti eller annat arrangemang som ökar förmånsrätten för

i)institutet eller dess dotterföretag,

ii)institutets moderföretag eller dess dotterföretag,

iii)varje företag som har nära förbindelser med de enheter som avses i leden i och ii.

f)Skulderna omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster under resolution.

g)De bestämmelser som reglerar skulderna innehåller inget incitament för institutet att före förfallodagen köpa, lösa in eller återköpa eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, utom i de fall som avses i artikel 72c.3.

h)Innehavarna av instrumenten kan inte lösa in skulderna före förfallodagen utom i de fall som avses i artikel 72c.2.

i)Med förbehåll för artikel 72c.3 och 72c.4, om skulderna omfattar en eller flera optioner om återbetalning

iförväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas, utom i de fall som avses

iartikel 72c.2.

j)Skulderna får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren i artiklarna 77 och 78a är uppfyllda.

k)De bestämmelser som reglerar skulderna anger inte uttryckligen eller implicit att skulderna skulle köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av resolutionsenheten, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.

l)De bestämmelser som reglerar skulderna ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om resolutionsenheten blir insolvent eller försätts i likvidation.

m)Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, som ska betalas på skulderna ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos resolutionsenheten eller dess moderföretag.

n)För instrument som ges ut efter den 28 juni 2021 hänvisar den relevanta avtalsenliga dokumentationen och,

itillämpliga fall, de prospekt som avser emissionen uttryckligen till möjligheten att utöva nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter i enlighet med artikel 48 i direktiv 2014/59/EU.

Vid tillämpningen av första stycket a ska endast de delar av skulderna som är till fullo betalda räknas som kvalificerade skuldinstrument.

Vid tillämpning av första stycket d i denna artikel ska, i de fall där vissa av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet, bland annat på grund av att de innehas av en borgenär som har nära förbindelser till gäldenären eftersom denne är eller har varit aktieägare, i ett kontroll- eller koncernförhållande, ledamot i ledningsorganet eller är släkt med någon av dessa personer, fordringar som härrör från sådana undantagna skulder inte beaktas vid efterställningsbedömningen.

224

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Förutom de skulder som avses i punkt 2 i denna artikel får resolutionsmyndigheten tillåta att skulder räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett totalt värde som inte överstiger 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4, under förutsättning att

a)alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,

b)skulderna är likställda med de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 med undantag för sådana undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i tredje stycket i punkt 2 i denna artikel, och

c)inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.

4.Resolutionsmyndigheten får tillåta att skulderna räknas som kvalificerade skuldinstrument utöver de skulder som avses i punkt 2, under förutsättning att

a)institutet inte har tillstånd att inkludera de skulder som avses i punkt 3 i de kvalificerade skuldposterna,

b)alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,

c)skulderna är likställda med eller rankas högre än de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, med undantag för de undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel,

d)värdet, på institutets balansräkning, av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 som är likställda med eller rankas lägre än sådana skulder i ett insolvensförfarande, inte överstiger 5 % av värdet av institutets kapitalbas och kvalificerade skulder,

e)inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.

5.Resolutionsmyndigheten får endast tillåta att ett institut inkluderar skulder som avses i antingen punkt 3 eller punkt 4 som kvalificerade skuldposter.

6.Resolutionsmyndigheten ska samråda med den behöriga myndigheten vid bedömningen av om villkoren i denna artikel är uppfyllda.

7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)tillämplig form och art för indirekt finansiering av kvalificerade skuldinstrument,

b)form och art för incitament till inlösen vid tillämpningen av de villkor som fastställs i punkt 2 första stycket led g i denna artikel samt artikel 72c.3.

Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 28.5 a och artikel 52.2 a.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Artikel 72c

Avskrivning av kvalificerade skuldinstrument

1.Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på minst ett år ska till fullo räknas som kvalificerade skuldposter.

Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på mindre än ett år ska inte räknas som kvalificerade skuldposter.

225

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/33

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar en inlösenoption för innehavaren som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då innehavaren tidigast kan utnyttja inlösenoptionen och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar ett incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för emittenten som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då emittenten tidigast kan utnyttja denna option och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar optioner om förtida inlösen vars utnyttjande emittenten ensam beslutar om före instrumentets ursprungligt angivna förfallodag, men om de bestämmelser som reglerar instrumentet inte innefattar incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för instrumentet före dess förfallodag och inte innefattar optioner för inlösen eller återbetalning vars utnyttjande innehavarna beslutar om, ska instrumentets förfallodag definieras som den ursprungligt angivna förfallodagen.

Artikel 72d

Följder av att kvalificeringsvillkoren inte längre uppfylls

Om tillämpliga villkor som fastställs i artikel 72b inte längre uppfylls i fråga om ett kvalificerat skuldinstrument ska skulderna omedelbart upphöra att räknas som kvalificerade skuldinstrument.

De skulder som avses i artikel 72b.2 får fortsätta att räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de räknas som kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72b.3 eller 72b.4.

Avsnitt 2

Avdrag från kvalif icerade skuldposter

Artikel 72e

Avdrag från kvalificerade skuldposter

1.Institut som omfattas av artikel 92a ska från kvalificerade skuldposter dra av följande:

a)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av egna kvalificerade skuldinstrument, inbegripet egna skulder som det institutet kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser.

b)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp resolutionsenhetens förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet.

c)Tillämpligt belopp, fastställt i enlighet med artikel 72i, av direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.

d)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undantaget emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar.

2.Vid tillämpningen av detta avsnitt ska alla instrument som likställs med kvalificerade skuldinstrument behandlas som kvalificerade skuldinstrument, med undantag för instrument som likställs med instrument som räknas som kvalificerade skulder enligt artikel 72b.3 och 72b.4.

3.Vid tillämpningen av detta avsnitt får instituten beräkna värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3 på följande sätt:

		h ¼ i	�Hi � Lii�
		X		l
där
h	=	värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3,
i	=	index som anger det emitterande institutet,

226

			Prop. 2020/21:36
			Bilaga 1
L 150/34			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
		SV

Hi	=	det totala värdet av de kvalificerade skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3,
li	=	värdet av skulder som det emitterande institutet i har inkluderat i de kvalificerade skuldposterna upp till de
		tak som anges i artikel 72b.3 enligt den senaste information som har offentliggjorts av detta institut, och
Li	=	det totala värdet av de utestående skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3 enligt
		den senaste information som har offentliggjorts av detta institut.

4.Om ett moderinstitut inom EU eller ett moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av artikel 92a har direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument i ett eller flera dotterföretag som inte ingår i samma resolutionsgrupp som moderinstitutet, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheten för eventuellt berörda dotterföretag, tillåta att moderinstitutet drar av sådana innehav genom att dra av ett lägre belopp som fastställs av resolutionsmyndigheten för moderinstitutet. Detta justerade belopp ska åtminstone vara likvärdigt med beloppet (m), som beräknas på följande sätt:

	mi = max{0; OPi + LPi – max{0; β · [Oi + Li – ri · aRWAi]}}
där
i	= index som anger dotterföretaget,
OPi	= värdet av kapitalbasinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av
	moderinstitutet,
LPi	= värdet av kvalificerade skuldposter som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av
	moderinstitutet,

β= procentuell andel kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldposter som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderföretaget,

Oi	=	värdet av kapitalbasen för dotterföretaget i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet med
		denna punkt,
Li	=	värdet av kvalificerade skulder hos dotterföretag i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet
		med denna punkt,
ri	=	den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 a
		i denna förordning och artikel 45d i direktiv 2014/59/EU, och
aRWAi	=	det totala riskvägda exponeringsbeloppet för den globalt systemviktiga institutsenheten i, beräknad
		i enlighet med artikel 92.3 och 92.4 med beaktande av de justeringar som anges i artikel 12a.

Om moderinstitutet får dra av det justerade beloppet i enlighet med första stycket ska dotterföretaget dra av mellanskillnaden mellan beloppet av innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som avses i första stycket och det justerade beloppet.

Artikel 72f

Avdrag för innehav i egna kvalificerade skuldinstrument

Vid tillämpning av artikel 72e.1 a ska instituten beräkna innehav grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:

a)Instituten får beräkna summan av innehav grundat på nettobeloppet för långa positioner, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna innebär inte någon motpartsrisk.

ii)Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

b)Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvär depapper genom att beräkna den underliggande exponeringen för egna kvalificerade skuldinstrument i dessa index.

227

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/35

c)Instituten får netta bruttovärdet av långa positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegripet i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)De långa och korta positionerna har samma underliggande index.

ii)Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

Artikel 72g

Avdragsunderlag för kvalificerade skuldposter

Vid tillämpning av artikel 72e.1 b, c och d ska instituten dra av bruttovärdet av långa positioner med beaktande av de undantag som anges i artiklarna 72h och 72i.

Artikel 72h

Avdrag för innehav av kvalificerade skulder i andra globalt systemviktiga instituts enheter

Institut som inte tillämpar det undantag som anges i artikel 72j ska göra de avdrag som avses i artikel 72e.1 c och d enligt följande:

a)Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)Förfallodagen för den korta positionen infaller antingen samma dag, eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.

ii)Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

b)De belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper ska fastställas genom en genomlysning av den underliggande exponeringen för kvalificerade skuldinstrument i dessa index.

Artikel 72i

Avdrag av kvalificerade skulder om institutet inte har ett väsentligt innehav i globalt systemviktiga instituts enheter

1.Vid tillämpning av artikel 72e.1 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att beloppet i led a i denna punkt multipliceras med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:

a)Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalin strument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter – där institutet inte har ett väsentligt innehav – överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av

i)artiklarna 32–35,

ii)artikel 36.1 a–g, 36.1 k ii–k v och 36.1 l, exklusive den summa som ska dras av för uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader,

iii)artiklarna 44 och 45.

b)Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, i resolutionsenheten inte har ett väsentligt innehav.

2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar i den summa som avses i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i enlighet med punkt 1 b.

228

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/36	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla de kvalificerade skuldinstrument i en globalt systemviktiga institutsenhet som institutet innehar. Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som ska dras av enligt punkt 1 genom att multiplicera den summa som anges i led a i denna punkt med den andel som anges i led b i denna punkt:

a)Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.

b)Andelen av den totala summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, representerat av varje kvalificerat skuldinstrument som institutet innehar.

4.Summan av de innehav som avses i artikel 72e.1 c och som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimär kapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i, ii och iii i denna artikel, får inte dras av och ska åsättas den tillämpliga riskvikten i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.

5.Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som är riskviktat enligt punkt 4 genom att multiplicera det innehav som måste riskviktas enligt punkt 4 med den andel som erhålls från den beräkning som anges i punkt 3 b.

Artikel 72j

Undantag för handelslagret avseende avdrag från kvalificerade skuldposter

1.Instituten får besluta att inte dra av en viss del av sina direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument, som sammanlagt och enligt det beräknade bruttobeloppet för långa positioner utgör högst 5 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av artiklarna 32–36, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Innehaven finns i handelslagret.

b)De kvalificerade skuldinstrumenten har innehafts i högst 30 bankdagar.

2.	Beloppen	för de poster som inte dragits av enligt punkt 1 ska omfattas av kapitalbaskraven för poster
i handelslagret.

3.Om innehav inte har dragits av i enlighet med punkt 1 inte längre uppfyller de villkor som fastställs i den

punkten ska	innehaven	dras av	i	enlighet	med artikel	72g utan tillämpning av	de	undantag	som	anges
i artiklarna 72h och 72i.
Avsnitt 3
Kapitalbas och kvalif icerade skulder
Artikel 72k
Kvalificerade skulder
Ett instituts	kvalificerade	skulder	ska	utgöras	av institutets	kvalificerade skuldposter	efter	de avdrag	som	avses
i artikel 72e.

Artikel 72l

Kapitalbas och kvalificerade skulder

Ett instituts kapitalbas och kvalificerade skulder ska utgöras av summan av dess kapitalbas och kvalificerade skulder.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).”

229

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/37

32.Rubriken på kapitel 6 i del två avdelning I ska ersättas med följande: ”Allmänna krav för kapitalbas och kvalificerade skulder”.

33.Artikel 73 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

”UTDELNING PÅ INSTRUMENT”.

b)Punkterna 1–4 ska ersättas med följande:

”1. Kapitalinstrument och skulder för vilka ett institut har ensamrätt att besluta att betala utdelning i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapital tillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument om inte institutet har fått förhandstillstånd av de behöriga myndigheterna.

2. De behöriga myndigheterna ska bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 1 endast om de anser att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutets förmåga att inställa betalningarna enligt instrumentet skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.

b)Kapitalinstrumentets eller skuldens förmåga att absorbera förluster skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.

c)Kapitalinstrumentets eller skuldens kvalitet skulle inte på annat sätt minskas genom den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller genom den form i vilken utdelningen kan ske.

Den behöriga myndigheten ska samråda med resolutionsmyndigheten avseende institutets efterlevnad av dessa villkor innan den beviljar det förhandstillstånd som avses i punkt 1.

3.Kapitalinstrument och skulder för vilka en annan juridisk person än det institut som ger ut dem har rätt att besluta eller kräva att betalning av utdelning på dessa instrument eller skulder ska göras i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument.

4.Instituten får använda ett brett marknadsindex som en av baserna för att fastställa utdelningsnivån för primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument.”

c)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Instituten ska rapportera och offentliggöra de breda marknadsindex som deras kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument är beroende av.”

34.I artikel 75 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Löptidskraven för korta positioner enligt artiklarna 45 a, 59 a, 69 a och 72h a ska anses vara uppfyllda för positioner om samtliga följande villkor är uppfyllda:”.

35.I artikel 76 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1. Vid tillämpning av artiklarna 42 a, 45 a, 57 a, 59 a, 67 a, 69 a och 72h a får instituten reducera summan av en lång position i ett kapitalinstrument med den del av indexet som utgörs av samma underliggande exponering som säkras, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Såväl den långa säkrade positionen som den korta positionen i ett index som används för att säkra den långa positionen finns i handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.

b)De positioner som avses i led a har sitt verkliga värde på institutets balansräkning.

c)Den korta position som avses i led a uppfyller kraven för en effektiv säkring enligt institutets interna kontroll processer.

d)De behöriga myndigheterna bedömer tillräckligheten hos de interna kontrollprocesser som avses i led c åtminstone en gång om året och är övertygade om att de fortfarande är lämpliga.

230

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.Om den behöriga myndigheten har beviljat förhandstillstånd får ett institut använda en konservativ skattning av institutets underliggande exponering mot instrument som är inkluderade i index som alternativ till att ett institut beräknar sin exponering mot de poster som avses i ett eller flera av följande led:

a)Egna kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.

b)Kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som är utgivna av enheter i den finansiella sektorn och är inkluderade i index.

c)Institutets kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.

3.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 2 om de finner det styrkt att det skulle vara operativt betungande för institutet att övervaka den underliggande exponeringen mot de poster som avses i ett eller flera av leden i punkt 2, beroende på vad som är tillämpligt.”

36.Artikel 77 ska ersättas med följande: ”Artikel 77

Villkor för reducering av kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från den behöriga myndigheten för att göra något av följande:

a)Reducera, inlösa eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av institutet på ett enligt den nationella rätten tillåtet sätt.

b)Reducera, fördela eller omklassificera de överkursfonder som är relaterade till kapitalbasinstrument som en annan kapitalbaspost.

c)Verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång.

2.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från resolutionsmyndigheten för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument som inte omfattas av punkt 1 före den avtalsenliga löptidens utgång.”

37.Artikel 78 ska ersättas med följande: ”Artikel 78

Tillstånd från tillsynsmyndighet för att reducera kapitalbas

1.Den behöriga myndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att reducera, köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, eller att reducera, fördela eller omklassificera relaterade överkursfonder, om något av följande villkor uppfylls:

a)Institutet ersätter de instrument eller de relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasin strument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som avses i artikel 77.1.

b)Institutet har för den behöriga myndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.1 i denna förordning skulle överskrida de krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig.

Om ett institut ger tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas utöver de belopp som krävs enligt denna förordning och direktiv 2013/36/EU får den behöriga myndigheten bevilja institutet ett allmänt förhandstillstånd för att vidta någon av de åtgärder som anges i artikel 77.1 i denna förordning, på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som fastställs i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av den behöriga myndigheten. För kärnprimärkapitalinstrument får det

231

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/39

i förväg fastställda beloppet inte överstiga 3 % av emissionen i fråga och 10 % av det belopp med vilket kärnprimärkapitalet överstiger summan av de kärnprimärkapitalkrav som fastställs i denna förordning, i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig. För primärkapi taltillskott eller supplementärkapitalinstrument får det i förväg fastställda beloppet inte överstiga 10 % av emissionen i fråga och inte överstiga 3 % av totalbeloppet av utestående primärkapitaltillskott eller supplementär kapitalinstrument, beroende på vad som är tillämpligt.

De behöriga myndigheterna ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det tillståndet.

2.När de behöriga myndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument skulle vara dyrare för institutet än de kapitalinstrument eller överkursfonder de skulle ersätta.

3.Om ett institut vidtar en åtgärd som avses i artikel 77.1 a och det enligt tillämplig nationell rätt är förbjudet att vägra att lösa in sådana kärnprimärkapitalinstrument som avses i artikel 27, får den behöriga myndigheten göra undantag från de villkor som fastställs i punkt 1 i denna artikel, under förutsättning att den behöriga myndigheten kräver att institutet på lämpligt sätt begränsar inlösen av sådana instrument.

4.De behöriga myndigheterna får tillåta institut att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument eller relaterade överkursfonder under fem år från och med utgivningsdatum om villkoren i punkt 1 och ett av följande villkor är uppfyllt:

a)Det har skett en förändring i den rättsliga klassificeringen av instrumenten som troligen leder till att de utesluts från kapitalbasen eller omklassificeras som en form av kapitalbas av lägre kvalitet och båda följande villkor är uppfyllda:

i)Den behöriga myndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.

ii)Institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att den rättsliga omklassifi ceringen av dessa instrument inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.

b)Det har skett en förändring i den tillämpliga skattemässiga behandlingen av dessa instrument och institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.

c)Instrumenten och de relaterade överkursfonderna berättigas fortsatt tillämpning av äldre regler enligt artikel 494b.

d)Institutet ersätter, före eller samtidigt med den åtgärd som avses i artikel 77.1, de instrument eller relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, och den behöriga myndigheten har beviljat den åtgärden på grundval av sin uppfattning att den skulle vara tillsynsmässigt gynnsam och motiverad av exceptionella omständigheter.

e)Primärkapitaltillskottet eller supplementärkapitalinstrumenten återköps för marknadsgarantsändamål.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar

a)innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet,

b)lämpliga grunder för den begränsning av inlösen som avses i punkt 3,

c)processen, inbegripet begränsningarna och förfarandena vad gäller behöriga myndigheters beviljande av förhandstillstånd för åtgärder enligt artikel 77.1, och datakraven för institutets ansökan om tillstånd från den behöriga myndigheten att genomföra en av åtgärderna förtecknade däri, inbegripet den process som ska tillämpas vid inlösen av aktier som har givits ut till medlemmar i kooperativa sammanslutningar samt tidsfristen för att behandla en sådan ansökan.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013..

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

232

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/40	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

38.Följande artikel ska införas: ”Artikel 78a

Tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument

1.Resolutionsmyndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kvalificerade skuldinstrument om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Institutet ersätter de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som anges i artikel 77.2.

b)Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.2 i den här förordningen skulle överskrida de krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i denna förordning samt i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som resolutionsmyndigheten, i samförstånd med den behöriga myndigheten, anser nödvändig.

c)Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att det är nödvändigt att helt eller delvis ersätta de kvalificerade skulderna med kapitalbasinstrument för att kunna uppfylla kapitalbaskraven enligt denna förordning och enligt direktiv 2013/36/EU för fortsatt auktorisation.

Om ett institut lämnar tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas och sina kvalificerade skulder utöver de belopp som krävs enligt denna förordning samt direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU får resolutionsmyndigheten efter samråd med den behöriga myndigheten bevilja det institutet ett allmänt förhandstillstånd för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som anges i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av resolutionsmyndigheten. Resolutionsmyndigheterna ska informera de behöriga myndigheterna om alla förhandstillstånd som beviljas.

Resolutionsmyndigheten ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det förhandstillståndet.

2.När resolutionsmyndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument eller ersättande kvalificerade skulder skulle vara dyrare för institutet än de som de skulle ersätta.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar

a)samarbetsprocessen mellan den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten,

b)förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av tillstånd i enlighet med punkt 1 första stycket,

c) förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av allmänt förhandstillstånd i enlighet med punkt 1 andra stycket,

d)innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet.

Vid tillämpning av första stycket d i denna punkt ska förslagen till tekniska standarder för tillsyn vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 78.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

233

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/41

39.Artikel 79 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om ett institut innehar kapitalinstrument eller skulder som räknas som kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn eller som kvalificerade skuldinstrument i ett institut och om den behöriga myndigheten anser att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och återställa den enhetens eller institutets bärkraft, får den behöriga myndigheten bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag som annars skulle gälla för dessa instrument.”

40.Följande artikel ska införas: ”Artikel 79a

Bedömning av uppfyllandet av villkoren för kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument

Instituten ska ta hänsyn till instrumentens väsentliga egenskaper och inte enbart deras juridiska form vid bedömningen av uppfyllandet av de krav som fastställs i del II. Bedömningen av ett instruments väsentliga egenskaper ska beakta alla arrangemang rörande instrumenten, även om de inte uttryckligen anges i villkoren för själva instrumenten, för att fastställa att de kombinerade ekonomiska effekterna av sådana arrangemang uppfyller syftet med de relevanta bestämmelserna.”

41.Artikel 80 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Fortlöpande granskning av kapitalbasens och de kvalificerade skuldinstrumentens kvalitet”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. EBA ska övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av instituten i unionen, och ska omedelbart meddela kommissionen om det finns starka belägg för att dessa instrument inte uppfyller de respektive kvalificeringskriterier som fastställs i denna förordning.

De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål och på begäran av EBA överlämna all information om nya

utgivna kapitalinstrument eller nya typer av skulder som EBA anser vara relevant för att EBA ska kunna övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som har emitterats av instituten

i unionen.”

c)I punkt 3 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”3. EBA ska ge teknisk rådgivning till kommissionen om alla större förändringar av definitionen av kapitalbas och kvalificerade skulder som EBA anser krävs på grund av något av följande:”

42.I artikel 81 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Minoritetsintressen ska bestå av summan av ett dotterföretags kärnprimärkapitalposter om följande villkor är uppfyllda:

a)Dotterföretaget är endera av följande:

i)Ett institut.

ii)Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.

iii)Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag i ett tredjeland som omfattas av lika stränga tillsynskrav som de som tillämpas på kreditinstitut i det tredjelandet och om kommissionen i enlighet med artikel 107.4 har beslutat att dessa tillsynskrav minst motsvarar tillsynskraven i denna förordning.

234

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/42	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

c)De kärnprimärkapitalposter som avses i den inledande meningen i denna punkt ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

43.Artikel 82 ska ersättas med följande: ”Artikel 82

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas ska utgöras av minoritetsintressen, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalin strument, beroende på vad som är tillämpligt, samt relaterade balanserade vinstmedel och överkursfonder, för ett dotterföretag för vilket följande villkor är uppfyllda:

a)Dotterföretaget är endera av följande:

i)Ett institut.

ii) Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.

b)Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

c)Instrumenten ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

44.I artikel 83.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapitalinstrument som givits ut av ett specialföretag samt relaterade överkursfonder ska till och med den 31 december 2021 räknas som kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital eller supplementärkapital eller kvalificerande kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:”.

45.Följande artikel ska införas: ”Artikel 88a

Kvalificerande kvalificerade skuldinstrument

Skulder som emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i unionen och som tillhör samma resolutionsgrupp som resolutionsenheten ska kunna inkluderas i ett instituts samlade kvalificerade skuldinstrument om inte annat följer av artikel 92a, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De har emitterats i enlighet med artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.

b)De köps av en befintlig aktieägare som inte ingår i samma resolutionsgrupp så länge utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU inte påverkar resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget.

c)De överskrider inte det belopp som fastställts genom att dra av det belopp som avses i led i från det belopp som avses i led ii:

i)Summan av de skulder som emitterats till och köpts av resolutionsenheten direkt eller indirekt genom andra enheter i samma resolutionsgrupp och det kapitalbasinstrument som emitterats i enlighet med artikel 45f.2 b i direktiv 2014/59/EU.

ii)Det belopp som krävs i enlighet med artikel 45f.1 i direktiv 2014/59/EU.”

235

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/43

46.Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led läggas till: ”d) En bruttosoliditetsgrad på 3 %.”

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Utöver kravet som föreskrivs i punkt 1 led d i denna artikel ska ett globalt systemviktigt institut

upprätthålla en bruttosoliditetsbuffert som motsvarar det globalt systemviktiga institutets totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4 i denna förordning multiplicerat med 50 % av den buffert för globala systemviktiga institut som är tillämplig på globalt systemviktiga institut i enlighet med artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.

Ett globalt systemviktigt institut ska uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert med enbart primärkapital. Primärkapital som används för att uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert får inte användas för att uppfylla något av de bruttosoliditetsbaserade krav som anges i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, om så inte uttryckligen anges i dessa.

Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller kravet på bruttosoliditetsbuffert ska det omfattas av kapitalkonserveringskravet i enlighet med artikel 141b i direktiv 2013/36/EU.

Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller både kravet på bruttosoliditetsbuffert och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i 128.6 i direktiv 2013/36/EU samtidigt ska det omfattas av det högre kapitalkonserveringskravet i enlighet med artiklarna 141 och 141b i det direktivet.”

c)Punkt 3 ska ändas på följande sätt:

i)Led b och c ska ersättas med följande:

”b) Kapitalbaskraven för ett instituts handelslager, för

i)marknadsrisk fastställd i enlighet med avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen,

ii)stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 395–401, i den utsträckning institutet får överskrida dessa gränsvärden, fastställda i enlighet med del fyra.

c)kapitalbaskraven för marknadsrisk fastställd i avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen, för all verksamhet som är föremål för valutarisk eller råvarurisker.”

ii)Följande led ska införas:

”ca) kapitalbaskraven beräknade i enlighet med avdelning V i denna del, med undantag av artikel 379 för avvecklingsrisk.”

47.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 92a

Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för globala systemviktiga institut

1.Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 eller av undantagen i punkt 2 i denna artikel ska institut som identifierats som resolutionsenheter och som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant alltid leva upp till följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:

a)En riskbaserad kvot på 18 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.

b)En icke riskbaserad kvot på 6,75 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.

2.Kraven i punkt 1 ska inte tillämpas i följande fall:

a)Inom tre år från dagen då institutet eller den grupp där institutet ingår identifierades som ett globalt systemviktigt institut.

b)Inom två år från dagen då resolutionsmyndigheten började tillämpa skuldnedskrivningsverktyget i enlighet med direktiv 2014/59/EU.

236

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

c)Inom två år från dagen då resolutionsenheten verkställt en sådan alternativ åtgärd från privata sektorn som avses i artikel 32.1 b i direktiv 2014/59/EU genom vilket kapitalinstrument och andra skulder har skrivits ned eller konverterats till kärnprimärkapitalposter i syfte att rekapitalisera resolutionsenheten utan tillämpning av resolutionsverktyg.

3.Om det totalbelopp som resulterar från tillämpningen av det krav som fastställs i punkt 1 a i denna artikel på varje resolutionsenhet från samma globala systemviktiga institut överstiger kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, som beräknas i enlighet med artikel 12a i denna förordning, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet inom EU efter samråd med andra relevanta resolutionsmyndigheter agera i enlighet med artikel 45d.4 eller 45h.1 i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 92b

Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för icke EU-baserade globala systemviktiga institut

1.Institut som är betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut och som inte är resolutionsenheter ska alltid uppfylla krav på kapitalbas och kvalificerade skulder motsvarande 90 % av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i artikel 92a.

2.För att efterleva punkt 1 ska primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument endast beaktas om dessa instrument ägs av det yttersta moderföretaget till det globala systemviktiga institutet hemmahörande utanför EU och har emitterats direkt eller indirekt genom andra enheter inom samma koncern, förutsatt att alla sådana enheter är etablerade i samma tredjeland som det yttersta moderföretaget eller i en medlemsstat.

3.Ett kvalificerat skuldinstrument ska endast beaktas för att efterleva punkt 1 om det uppfyller samtliga följande villkor:

a)I händelse av normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har den fordran som härrör från skuld lägre prioritet än fordringar som härrör från skulder som inte uppfyller villkoren i punkt 2 i den här artikeln och som inte räknas som kapitalbasinstrument.

b) Det omfattas av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU.”

48.Artikel 94 ska ersättas med följande: ”Artikel 94

Undantag för mindre verksamhet i handelslagret

1. Genom undantag från artikel 92.3 b får instituten beräkna kapitalbaskraven för verksamheten i sina handelslager i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som följande båda tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)5 % av institutets totala tillgångar.

b)50 miljoner EUR.

2.Om båda de villkor som anges i punkt 1 a och b är uppfyllda får instituten beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret enligt följande:

a)För de kontrakt som förtecknas i punkt 1 i bilaga II, kontrakt avseende kapital som avses i punkt 3 i den bilagan och kreditderivat får instituten undanta dessa positioner från det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b.

b)För andra positioner i handelslagret än de som avses i led a i denna punkt får instituten ersätta de kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b med de krav som beräknas i enlighet med artikel 92.3 a.

237

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/45

3.Instituten ska vid tillämpning av punkt 1 beräkna storleken på sin verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen på grundval av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:

a)Alla positioner som ingår i handelslagret i enlighet med artikel 104 ska tas med i beräkningen med undantag av

i)positioner som avser valuta och råvaror,

ii)positioner i kreditderivat som godkänns som en intern säkring mot kreditriskexponeringar eller motpartsris kexponeringar utanför handelslagret och kreditderivattransaktioner som fullständigt eliminerar marknadsrisken i de interna säkringar som avses i artikel 106.3.

b)Alla positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a ska värderas till marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

c)Det absoluta värdet av långa positioner ska summeras med det absoluta värdet av korta positioner.

4.När båda de villkor som fastställs i punkt 1 a och b i denna artikel är uppfyllda, oberoende av kraven enligt

artiklarna 74 och 83 i direktiv 2013/36/EU, ska artiklarna 102.3 och 102.4 samt artiklarna 103 och 104b i denna förordning inte tillämpas.

5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt 2.

6.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

7.Ett institut ska upphöra att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt

2inom tre månader från det att någon av följande omständigheter föreligger:

a)Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.

8.Om ett institut har upphört med att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet

med denna artikel ska det endast tillåtas att på nytt börja beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med denna artikel om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 har uppfyllts under en sammanhängande ettårsperiod.

9. Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position i handelslagret endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.”

49.I del tre avdelning I ska kapitel 2 utgå.

50.Artikel 102 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

”2. Avsikt att bedriva handel ska styrkas på grundval av de strategier, riktlinjer och förfaranden som institutet infört för att hantera positionen eller portföljen i enlighet med artiklarna 103, 104 och 104a.

3.Instituten ska inrätta och upprätthålla system och kontroller för att hantera sitt handelslager i enlighet med artikel 103.

4.Vid tillämpning av rapporteringskraven som fastställs i artikel 430b.3 ska positioner i handelslagret tilldelas handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b.”

b)Följande punkter ska läggas till:

”5. Positionerna i handelslagret ska omfattas av de krav på försiktig värdering som föreskrivs i artikel 105.

6.Instituten ska behandla interna säkringar i enlighet med artikel 106.”

238

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

51.Artikel 103 ska ersättas med följande: ”Artikel 103

Förvaltning av handelslagret

1. Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den övergripande förvaltningen av handelslagret. Dessa riktlinjer och förfaranden ska åtminstone avse följande:

a)De verksamheter som av institutet anses vara handel och utgöra en del av handelslagret för kapitalbaskrav sändamål.

b)I vilken omfattning en position dagligen kan marknadsvärderas med hänvisning till en aktiv, likvid tvåvägsmarknad.

c)För positioner som är modellvärderade, i vilken omfattning institutet kan

i)identifiera alla väsentliga risker som positionen medför,

ii)säkra positionens alla väsentliga risker med instrument för vilka det finns en aktiv, likvid tvåvägsmarknad, och

iii) erhålla pålitliga uppskattningar av de viktigaste antagandena och nyckelparametrarna som använts

imodellen.

d)I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, göra värderingar för positionen som kan valideras externt på ett konsekvent sätt.

e)I vilken omfattning rättsliga restriktioner eller andra driftskrav skulle hindra institutets möjligheter att genomföra en avveckling eller säkring av positionen på kort sikt.

f)I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, aktivt hantera riskerna med positionerna inom sin handelsverksamhet,

g)I vilken omfattning instituten får omklassificera risker eller positioner in i och ut ur handelslagret och kraven för sådana omklassificeringar, som avses i artikel 104a.

2.När institutet förvaltar sina positioner eller portföljer i handelslagret ska det uppfylla samtliga följande krav:

a)Institutet ska ha en tydligt dokumenterad handelsstrategi för positionen eller portföljerna i handelslagret som ska vara godkänd av den verkställande ledningen och som anger förväntad innehavsperiod.

b)Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den aktiva förvaltningen av positioner och portföljer i handelslagret, dessa riktlinjer och förfaranden ska innefatta följande:

i)Vilka positioner eller portföljer av positioner som varje handlarbord eller, i förekommande fall, handlare får ingå.

ii)Fastställande av positionslimiter och övervakning av deras lämplighet.

iii)Säkerställande av att handlare är fria att ingå och förvalta positionen inom överenskomna ramar och enligt den godkända strategin.

iv) Säkerställande av att positionsrapportering till den verkställande ledningen ingår som en integrerad del i institutets riskhanteringsprocess.

v)Säkerställande av att positioner övervakas aktivt med avseende på marknadsinformationskällor och att en bedömning görs av möjligheten att sälja eller säkra positionen eller dess komponentrisker, inklusive en bedömning av kvaliteten på och tillgängligheten till marknadsdata för värderingsprocessen, marknadsom sättningen och storleken på de positioner som det handlas med på marknaden.

vi)Aktiva förfaranden och kontroller för bedrägeribekämpning.

c)Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för övervakning av positionerna gentemot institutets handelsstrategi, däribland övervakning av omsättning och positioner för vilka den ursprungligen tilltänkta innehavsperioden har överskridits.”

239

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/47

52.I artikel 104 ska punkt 2 utgå.

53.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 104a

Omklassificering av en position

1. Instituten ska ha klart fastställda riktlinjer för att avgöra vilka exceptionella omständigheter som motiverar att en position i handelslagret omklassificeras som en position utanför handelslagret eller omvänt, att en position utanför handelslagret omklassificeras som en position i handelslagret, i syfte att fastställa kapitalbaskrav som de behöriga myndigheterna godtar. Instituten ska se över dessa riktlinjer minst en gång per år.

För tillämpningen av första stycket i denna punkt ska EBA övervaka skillnaderna i tillsynspraxis och utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 senast den 28 juni 2024 avseende innebörden av ”exceptionella omständigheter”. Fram till dess att EBA har utfärdat dessa riktlinjer ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA och motivera sina beslut om att ge eller att inte ge tillstånd för att ett institut omklassificerar en position såsom avses i punkt 2 i denna artikel.

2.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja tillstånd att omklassificera en position i handelslagret som en

position utanför handelslagret eller omvänt, omklassificera en position utanför handelslagret som en position i handelslagret i syfte att fastställa kapitalbaskrav om institutet till de behöriga myndigheterna skriftligen har lämnat styrkande uppgifter om att dess beslut att omklassificera positionen är resultatet av en sådan exceptionell omständighet som är i linje med de riktlinjer som institutet fastställt i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Institutet ska för detta syfte lägga fram uppgifter som i tillräcklig grad styrker att positionen inte längre uppfyller villkoren för att klassificeras som en position i handelslagret eller en position utanför handelslagret, enligt artikel 104.

Det beslut som avses i första stycket ska godkännas av ledningsorganet.

3.Om den behöriga myndigheten har beviljat tillstånd för att omklassificera en position i enlighet med punkt 2 ska det institut som erhållit det tillståndet

a)utan dröjsmål offentliggöra

i)att positionen har omklassificerats, och

ii)om effekten av den omklassificeringen är en minskning i institutets kapitalbaskrav, storleken på denna minskning, och

b)om effekten av denna omklassificering är en minskning i institutets kapitalbaskrav, inte redovisa denna effekt förrän positionen löper ut, såvida inte institutets behöriga myndighet tillåter att institutet redovisar denna effekt tidigare.

4.Institutet ska beräkna nettoförändringen av dess kapitalbaskrav till följd av positionens omklassificering som skillnaden mellan kapitalbaskraven omedelbart efter omklassificeringen och kapitalbaskraven omedelbart före omklassificeringen, alla beräknade i enlighet med artikel 92. Vid beräkningen ska inga effekter av andra faktorer än omklassificeringen beaktas.

5.Omklassificeringen av en position enligt denna artikel ska vara oåterkallelig.

Artikel 104b

Krav för handlarbord

1.Vid tillämpningen av rapporteringskraven i artikel 430b.3 ska instituten inrätta handlarbord och låta alla sina positioner i handelslagret ingå i dessa handlarbord. Positionerna i handelslagret ska endast tilldelas samma handlarbord om de är i överensstämmelse med den avtalade affärsstrategin för handlarbordet och om de löpande förvaltas och övervakas i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

2.Institutens handlarbord ska alltid uppfylla samtliga följande krav:

a)Varje handlarbord ska ha en tydlig och utmärkande affärsstrategi och en riskhanteringsstruktur som är lämplig i förhållande till affärsstrategin.

240

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/48	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Varje handlarbord ska ha en tydlig organisationsstruktur; positioner i ett visst handlarbord ska förvaltas av särskilt utsedda handlare inom institutet. Varje handlare ska ha särskilda funktioner vid handlarbordet. Varje handlare ska endast tilldelas ett handlarbord.

c)Varje handlarbord ska fastställa positionslimiter enligt sin affärsstrategi.

d)Rapporter om verksamhet, lönsamhet, riskhantering och regleringskrav på handlarbordsnivå ska läggas fram minst en gång i veckan och regelbundet meddelas till ledningsorganet.

e)Varje handlarbord ska ha en tydlig årlig verksamhetsplan som inbegriper en väldefinierad ersättningspolicy som grundar sig på sunda kriterier för resultatmätning.

f)Rapporter om positioner som förfaller, om överträdelser av handelslimiter intradag, om överträdelser av handelslimiter från dag till dag och om åtgärder som institutet vidtagit för att komma tillrätta med överträdelserna samt bedömningar av marknadslikviditet, ska varje månad utarbetas för varje handlarbord och göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

3.Genom undantag från punkt 2 b får ett institut tilldela en handlare mer än ett handlarbord, förutsatt att institutet till den behöriga myndighetens belåtenhet visar att tilldelningen bottnar i företagsmässig eller resursmässig hänsyn och att tilldelningen bevarar de övriga kvalitativa krav som anges i denna artikel och som gäller för handlare och handlarbord.

4.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna hur de efterlever punkt 2. De behöriga myndigheterna får kräva att ett institut ändrar sina handlarbords struktur eller organisation så att de efterlever denna artikel.”

54.Artikel 105 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Alla positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde ska omfattas av de standarder för försiktig värdering som anges i denna artikel. Instituten ska i synnerhet säkerställa att en försiktig värdering av positionerna i handelslagret har en skälig nivå av tillförlitlighet med hänsyn till den dynamiska karaktären hos positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde, kraven på god tillsyn och kapitalkravens funktion och syfte avseende positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde.”

b)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Instituten ska omvärdera positionerna i handelslagret som bokförts till verkligt värde minst en gång per dag. Förändringar av dessa positioners värde ska rapporteras i institutets resultaträkning.

4. Instituten ska omvärdera sina positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde till aktuellt marknadsvärde när så är möjligt, inbegripet när relevanta kapitalkrav tillämpas på dessa positioner.”

c)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. När marknadsvärdering inte är möjlig ska instituten genomföra en försiktig modellvärdering av sina positioner och portföljer, även vid beräkning av kapitalbaskraven för positionerna i handelslagret och positioner som bokförts till verkligt värde utanför handelslagret.”

d)I punkt 7 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid tillämpning av led d i första stycket ska modellen utvecklas eller godkännas oberoende av handlarborden och den ska prövas genom oberoende tester, inbegripet validering av de matematiska grunderna, de gjorda antagandena och implementeringen av programvara.”

e)I punkt 11 ska led a ersättas med följande:

”a) den ytterligare tid det skulle ta att säkra positionen eller riskerna i positionen utöver de likviditetshorisonter som fastställts för positionens riskfaktorer i enlighet med artikel 325bd,”.

241

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/49

55.Artikel 106 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Kraven som fastställs i punkt 1 ska tillämpas utan att det påverkar kraven som gäller säkrade positioner utanför eller i handelslagret, i tillämpliga fall.

3. Om ett institut säkrar en kreditriskexponering eller motpartsriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförts i dess handelslager ska denna kreditderivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot kreditriskexponeringen eller motpartsriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan kreditderivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det kreditderivat som ingåtts med den tredje parten ingå i handelslagret.”

b) Följande punkter ska läggas till:

”4. Om ett institut säkrar en aktieriskexponering utanför handelslagret med ett aktiederivat som bokförts i dess handelslager ska denna aktiederivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot aktieriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan aktiederivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det aktiederivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditskydd ingå i handelslagret.

5.Om ett institut säkrar ränterisk utanför handelslagret med en ränteriskposition som bokförts i dess handelslager ska denna ränteriskposition, vid bedömning av den ränteriskposition som följer av positioner utanför handelslagret i enlighet med artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU, anses vara en intern säkring om följande villkor är uppfyllda:

a)Positionen har tilldelats en separat portfölj från den andra positionen i handelslagret, vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponeringar, i det syftet får ett institut tilldela den portföljen andra ränteriskpositioner som ingåtts med tredje parter, eller med sitt eget handelslager så länge institutet fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de ränteriskpo sitioner som ingåtts med det egna handelslagret genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.

b)Vid tillämpning av rapporteringskraven i artikel 430b.3: Positionen har tilldelats ett handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b och vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering, i det syftet får detta handlarbord ingå andra ränteriskpositioner med tredje part eller andra handlarbord inom institutet, så länge dessa andra handlarbord fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de andra ränteriskpositionerna genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje part.

c)Instituten har fullt ut dokumenterat hur positionerna minskar den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret, i enlighet med kraven i artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU.

6.Kapitalbaskraven för marknadsrisken för alla positioner som tilldelats en separat portfölj enligt punkt 5 a ska beräknas fristående och ska läggas till kapitalbaskraven för de andra handelslagerpositionerna.

7.Vid tillämpning av rapporteringskravet i artikel 430b ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla positioner som tilldelats den separata portfölj som avses i punkt 5 a i den här artikeln eller tilldelats eller

242

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

ingåtts av det handlarbord som avses i punkt 5 b i den här artikeln, om lämpligt, beräknas fristående som en separat portfölj och läggas till beräkningen av kapitalbaskravet för de andra handelslagerpositionerna.”

56.I artikel 107 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar mot ett värdepappersföretag i tredjeland, ett

kreditinstitut i tredjeland och en börs i tredjeland behandlas som exponeringar mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och regleringskrav på den enheten som minst motsvarar de krav som tillämpas

iunionen.”

57.I artikel 117 ska punkt 2 ändras på följande sätt: a) Följande led läggas till:

”o) Internationella utvecklingsfonden.

p)Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar.” b) Följande stycke ska läggas till:

”Kommissionen ges befogenhet att ändra denna förordning genom att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462, för att, i enlighet med internationella standarder, ändra den förteckning över multilaterala utvecklingsbanker som avses i första stycket.”

58.I artikel 118 ska led a ersättas med följande:

”a) Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen,”.

59.I artikel 123 ska följande punkt läggas till:

”Exponeringar till följd av lån som beviljats av ett kreditinstitut till pensionärer eller anställda med avtal om tillsvidareanställning mot ovillkorlig överföring av en del av låntagarens pension eller lön till det kreditinstitutet ska tilldelas riskvikten 35 %, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)För att betala tillbaka lånet tillåter låntagaren ovillkorligen att pensionsfonden eller arbetsgivaren gör direktbe talningar till institutet genom att dra av de månatliga avbetalningarna på lånet från låntagarens månatliga pension eller lön.

b)Risker för att låntagaren avlider, blir arbetsoförmögen eller arbetslös, eller att låntagarens månatliga nettopension eller nettolön minskar, täcks i tillräcklig utsträckning genom en försäkring som tecknas av låntagaren till förmån för kreditinstitutet.

c) De månatliga avbetalningar som ska göras av låntagaren på alla lån som uppfyller de villkor som fastställs i led a och b får inte sammanlagt överstiga 20 % av låntagarens månatliga nettopension eller nettolön.

d)Lånets maximala ursprungliga löptid är lika med eller mindre än tio år.”

60.Artikel 124 ska ersättas med följande: ”Artikel 124

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom

1.En exponering eller en del av en exponering som är fullt ut säkrad genom panträtt i fast egendom ska åsättas riskvikten 100 % om de villkor som fastställs i artikel 125 eller 126 inte är uppfyllda, förutom för den del av exponeringen som hänförs till en annan exponeringsklass. Den del av exponeringen som överskrider fastighetens pantvärde ska åsättas den riskvikt som är tillämplig på den berörda motpartens exponeringar utan säkerhet.

Den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom fast egendom ska inte vara större än det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, pantlånevärdet för den aktuella fasta egendomen.

243

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/51

1a. Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 2. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att utnyttja denna artikel och att de på lämpligt sätt är engagerade i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 2.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Det samarbetet ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

2.På grundval av de uppgifter som samlas in enligt artikel 430a och eventuella andra relevanta indikatorer, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av om riskvikten på 35 % för exponeringar mot ett eller flera fastighetssegment som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter enligt artikel 125 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och riskvikten på 50 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter enligt artikel 126 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat är korrekt baserade på

a)erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är säkrade genom fast egendom,

b)den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.

Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de riskvikter som avses i artiklarna 125.2 eller 126.2 inte på lämpligt sätt återspeglar de faktiska riskerna i förhållande till ett eller flera fastighetssegment av exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller i kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och om den anser att riskvikternas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den öka riskvikterna för dessa exponeringar inom de gränser som fastställs i fjärde stycket i denna punkt eller införa striktare kriterier än de som fastställs i artiklarna 125.2 eller 126.2.

Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ska underrätta EBA och ESRB om varje justering av de riskvikter och kriterier som tillämpas enligt denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra de riskvikter och kriterier för exponeringar som avses i artiklarna 125, 126 och 199.1 a som de införts av den berörda myndigheten.

Vid tillämpningen av denna punkt andra stycket får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätta riskvikter inom följande intervall:

a)35 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter.

b)50 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter.

3.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätter en högre riskvikt eller striktare kriterier enligt punkt 2 andra stycket, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa de nya riskvikterna eller kriterierna.

4.EBA ska, i nära samarbete med ESRB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera strikta kriterier för beräkning av det pantlånevärde som avses i punkt 1 och de typer av faktorer som ska beaktas för bedömningen av lämpligheten hos de riskvikter som avses i punkt 2 första stycket.

244

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.

5.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ge vägledning om

a)faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 2 andra stycket,

b)vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a ska ta hänsyn till när den fastställer högre riskvikter.

6.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och kriterier som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt

ibostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.”

61.I artikel 128 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Instituten ska tilldela 150 % riskvikt till exponeringar som är förknippade med särskilt höga risker.

2.Instituten ska vid tillämpningen av denna artikel betrakta var och en av följande exponeringar som exponeringar förknippade med särskilt höga risker:

a)Investeringar i riskkapitalföretag, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.

b)Investeringar i riskkapital, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.

c)Spekulativ finansiering av fast egendom.”

62.Artikel 132 ska ersättas med följande: ”Artikel 132

Kapitalbaskrav för exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier

ien fond genom att multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet av fondens exponeringar, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkt 2 första stycket, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.

2.Om villkoren i punkt 3 i denna artikel uppfylls får instituten tillämpa genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 eller den mandatbaserade metoden i enlighet med artikel 132a.2.

Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden eller den mandatbaserade metoden tilldela sina exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond riskvikten 1 250 % (nedan kallad reservmetoden).

Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i en fond genom att kombinera de metoder som avses i denna punkt, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.

3.Instituten får fastställa de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar i enlighet med metoderna i artikel 132a om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Fonden är endera av följande:

i)Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), som regleras genom direktiv 2009/65/EG.

245

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/53

ii)

AIF-fond som förvaltas

EU-baserad

AIF-förvaltare

som

är

registrerad

enligt artikel

3.3

i direktiv 2011/61/EU.

iii)

AIF-fond som förvaltas

EU-baserad

AIF-förvaltare

som

är

auktoriserad

enligt

artikel 6

i direktiv 2011/61/EU.

iv)

AIF-fond som förvaltas av en

icke EU-baserad AIF-förvaltare

som

är

auktoriserad

enligt

artikel

i direktiv 2011/61/EU.

icke EU-baserad AIF-fond

som

förvaltas av

en icke EU-baserad

AIF-förvaltare

och marknadsförs

i enlighet med artikel 42 i direktiv 2011/61/EU.

vi)En icke EU-baserad AIF-fond som inte marknadsförs i unionen och som förvaltas av en icke EU-baserad AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredje land som omfattas av en delegerad akt som avses i artikel 67.6 i direktiv 2011/61/EU.

b)Fondens prospekt eller motsvarande dokument innefattar

i)de tillgångskategorier som fonden har tillstånd att investera i

ii)om investeringsbegränsningar tillämpas, de relativa begränsningarna och metoderna för att beräkna dem.

c)Rapporteringen från fonden eller fondens förvaltningsbolag till institutet uppfyller följande krav:

i)Fondens exponeringar rapporteras minst lika ofta som institutets exponeringar.

ii)Den finansiella informationen är tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt för institutet att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den metod som institutet valt.

iii)Om institutet tillämpar genomlysningsmetoden verifieras uppgifterna om de underliggande exponeringarna av en oberoende tredje part.

Genom undantag från led a i det första stycket i denna punkt får multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker och andra institut som saminvesterar i fonder med multilaterala eller bilaterala utvecklingsbanker fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet av den fondens exponeringar i enlighet med de metoder som fastställs i artikel 132a, förutsatt att de villkor som fastställs i leden b och c i första stycket i den här punkten är uppfyllda och att fondens investeringsmandat begränsar de typer av tillgångar som fonden kan investera i till tillgångar som främjar en hållbar utveckling i utvecklingsländer.

Instituten ska meddela sin behöriga myndighet vilka fonder som de tillämpar den behandling som avses i andra stycket på.

Genom undantag från led c i i första stycket får rapporteringen till institutet från fonden eller fondens förvaltningsbolag, om institutet fastställer det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar i enlighet med den mandatbaserade metoden, begränsas till fondens investeringsmandat och eventuella ändringar av detta och utföras först när institutet ådrar sig exponeringen mot fonden för första gången och när det sker en ändring i fondens investeringsmandat.

4.Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller tillräcklig information för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponering i enlighet med metoderna i artikel 132a får förlita sig till en tredje parts beräkningar förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Den tredje parten är antingen

i) fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut, eller

ii)för fonder som inte omfattas av led i i detta led, fondens förvaltningsbolag, förutsatt att detta uppfyller villkoret i punkt 3 a.

b)Den tredje parten genomför beräkningen i enlighet med metoderna i artikel 132a.1, 132a.2 eller 132a.3, beroende på vad som är tillämpligt.

c)En extern revisor har bekräftat att tredje partens beräkning är korrekt.

246

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Institut som förlitar sig till tredje parts beräkningar ska multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.

Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av den tredje parten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.

5.Om ett institut vid beräkning av det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar tillämpar de metoder som avses i artikel 132a (nivå 1-fond) och någon av de underliggande exponeringarna av nivå 1-fonden är en exponering i form av andelar eller aktier i en annan fond (nivå 2-fond) får det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas genom alla de tre metoder som beskrivs i punkt 2 i denna artikel. Ett institut får endast använda genomlysningsmetoden för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen av fondernas exponeringar i nivå 3 och alla påföljande nivåer om det använder den metoden för beräkning av föregående nivåer. I alla andra scenarier ska de använda reservmetoden.

6.Det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar beräknade i enlighet med genomlys ningsmetoden och mandatmetoden som avses i artikel 132a.1 och 132a.2 ska begränsas till det riskvägda beloppet för den fondens exponeringar som beräknats i enlighet med reservmetoden.

7.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 får genom undantag från punkt

1i den här artikeln beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet i form av andelar eller aktier i en fond genom att

multiplicera exponeringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med den riskvikt (RW*i ) som beräknas i enlighet med formeln i artikel 132c, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)Instituten bokför värdet på innehavet av andelar eller aktier i en fond till anskaffningskostnaden men bokför värdet på fondens underliggande tillgångar till verkligt värde om de tillämpar genomlysningsmetoden.

b)En förändring av marknadsvärdet av de andelar eller aktier som instituten bokför till värdet av anskaffnings kostnaden förändrar inte institutens kapitalbas och inte heller det exponeringsvärde som hänger samman med dessa innehav.”

63.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 132a

Metoder för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp

1.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av dessa institut.

2.Om de villkor som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar använda genomlysningsmetoden för att beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med gränserna i fondens mandat och relevant rätt.

Instituten ska utföra beräkningarna som avses i första stycket enligt antagandet att fonden först tar på sig exponering till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt som leder till de högsta kapitalbaskraven, och därefter fortsätter att ta på sig exponering i fallande ordning till den maximala totala exponeringsgränsen är nådd, och att fonden tillämpar bruttosoliditet till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt i tillämpliga fall.

Instituten ska utföra de beräkningar som avses i första stycket i enlighet med metoderna i detta kapitel, kapitel 5 och avsnitten 3, 4 eller 5 i kapitel 6 i denna avdelning.

3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjus teringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatex poneringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.

247

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/55

Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjuster ingsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger hur instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbelopp som avses i punkt 2 om ett eller flera av de ingångsvärden som krävs för att utföra beräkningen saknas.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Artikel 132b

Undantag från metoderna för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp

1.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta fondens innehav av kärnprimärkapitalin strument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, vilka instituten ska dra av i enlighet med artikel 36.1 och artiklarna 56, 66 respektive 72e.

2.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta exponeringar i form av andelar eller aktier

ide fonder som avses i artikel 150.1 g och h och istället tillämpa den behandling som avses i artikel 133 på dessa exponeringar.

Artikel 132c

Behandling av fonders exponeringar utanför balansräkningen

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina poster utanför balansräkningen som har potential att omvandlas till exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera expone ringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med följande riskvikt:

a)För alla exponeringar för vilka instituten använder en av de metoder som anges i artikel 132a:

där

RW*i

RWAEi

E*i

EQi

RW*i ¼ RWAEi � Ai

E*i EQi

=riskvikt

=index som anger fond,

=det belopp som beräknas i enlighet med artikel 132a för en fond,

=exponeringsvärdet för fondens exponeringar,

=det bokföringsmässiga värdet av fondens tillgångar, och

=det bokföringsmässiga värdet av fondens aktier.

b) För alla övriga exponeringar, RW*i ¼ 1 250 %.

2.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller villkoren i punkt

3i denna artikel som garantibeloppets diskonterade nuvärde med hjälp av en riskfri diskonteringsfaktor. Instituten får minska exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande med eventuella förluster som bokförts för det minimivärdebaserade åtagandet enligt tillämplig redovisningsstandard.

Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden som uppfyller samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel genom att multiplicera exponeringsvärdet för dessa exponeringar med en konverteringsfaktor på 20 % och den riskvikt som erhålls enligt artikel 132 eller 152.

248

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Instituten ska fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden i enlighet med punkt 2 om alla följande villkor är uppfyllda:

a)Institutets exponering utanför balansräkningen är ett minimivärdebaserat åtagande för en investering i andelar eller aktier i en eller flera fonder, enligt vilket institutet endast är skyldigt att göra utbetalningar inom ramen för det minimivärdebaserade åtagandet om marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar är lägre än ett på förhand fastställt tröskelvärde vid en eller flera tidpunkter, som anges i avtalet.

b)Fonden är antingen

i)ett fondföretag enligt definitionen i direktiv 2009/65/EG, eller

ii)en alternativ investeringsfond (AIF-fond) enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU som endast

investerar i överlåtbara värdepapper eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 i direktiv 2009/65/EG, om AIF-fondens mandat inte tillåter en bruttosoliditet som är högre än vad som tillåts enligt artikel 51.3 i direktiv 2009/65/EG.

c)Det aktuella marknadsvärdet av de exponeringar som är underliggande till den fond som är underliggande till det minimivärdebaserade åtagandet täcker eller överskrider nuvärdet av det tröskelvärde som anges i det minimivärdebaserade åtagandet, utan att hänsyn tas till effekten av de minimivärdebaserade åtagandena utanför balansräkningen.

d)Om det överskjutande marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar i förhållande till det minimivärdebaserade åtagandets nuvärde sjunker kan institutet, eller ett annat företag som omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som institutet i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU eller direktiv 2002/87/EG, påverka sammansättningen av fondens eller fondernas underliggande exponeringar eller på annat sätt begränsa möjligheten till en ytterligare minskning av det överskjutande beloppet.

e)Den direkta eller indirekta slutmottagaren av det minimivärdebaserade åtagandet är vanligtvis en icke- professionell kund enligt definitionen i artikel 4.1.11 i direktiv 2014/65/EU.”

64.I artikel 144.1 ska led g ersättas med följande:

”g) Institutet har med hjälp av internmetoden beräknat kapitalbaskraven utifrån sina skattningar av riskparametrar och kan överlämna den rapport som krävs i artikel 430.”

65.Artikel 152 ska ersättas med följande:

”Artikel 152

Behandling av exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier

ien fond genom att multiplicera fondens riskvägda exponeringsbelopp, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkterna 2 och 5, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.

2.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa underliggande exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av instituten.

3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fond

i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.

249

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/57

4.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel och som uppfyller villkoren för permanent partiell användning i enlighet med artikel 150, eller som inte uppfyller villkoren för att använda metoderna i detta kapitel eller en eller flera av de metoder som anges i kapitel 5 för alla eller delar av fondens underliggande exponeringar, ska beräkna riskviktade exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp

ienlighet med följande principer:

a)För exponeringar som hänförs till klassen aktieexponeringar enligt artikel 147.2 e ska instituten tillämpa den förenklade riskviktmetoden enligt artikel 155.2.

b)För exponeringar som hänförs till klassen för poster som representerar positioner i värdepapperisering enligt artikel 147.2 f ska instituten tillämpa det förfarande som anges i artikel 254 som om dessa exponeringar skulle vara direkt innehavda av dessa institut.

c)För alla andra underliggande exponeringar ska instituten tillämpa schablonmetoden enligt kapitel 2 i denna avdelning.

Vid tillämpning av led a i första stycket ska instituten om de inte kan skilja mellan exponeringar i riskkapitalföretag, börsnoterade aktier och andra aktieliknande exponeringar behandla exponeringarna i fråga som andra aktieliknande exponeringar.

5.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda får institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den mandatbaserade metoden enligt artikel 132a.2. För de exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel ska instituten emellertid tillämpa de metoder som anges där.

6.Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel eller den mandatbaserade metoden i enlighet med punkt 5 i denna artikel tillämpa den reservmetod som avses i artikel 132.2.

7.Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i fonder genom att kombinera de metoder som avses i denna artikel, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.

8. Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller information för att beräkna en fonds riskvägda belopp i enlighet med metoderna som fastställs i punkterna 2, 3, 4 och 5 får förlita sig på en tredje parts beräkningar förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Tredjeparten är antingen

ii)för fonder som inte omfattas av led i, i detta led, fondens förvaltningsbolag förutsatt att detta uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.

b)För exponeringar som inte förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel utför tredjeparten beräkningarna

ienlighet med genomlysningsmetoden som fastställs i artikel 132a.1.

c)För exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c utför tredjeparten beräkningarna i enlighet med den metod som anges i respektive led.

d)En extern revisor har bekräftat att tredjepartens beräkning är korrekt.

Institut som förlitar sig på tredjeparts beräkningar ska multiplicera de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.

Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av tredjeparten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.

9.Vid tillämpning av denna artikel ska artiklarna 132.5, 132.6 och 132b tillämpas. Vid tillämpning av denna artikel ska artikel 132c tillämpas, med de riskvikter som beräknats i enlighet med kapitel 3 i denna avdelning.”

250

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

66.I artikel 158 ska följande punkt införas:

”9a. Det förväntade förlustbeloppet för ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav som fastställs i artikel 132c.3 ska vara noll.”

67.Artikel 164 ska ersättas med följande: ”Artikel 164

Förlust vid fallissemang (LGD)

1.Instituten ska ta fram egna skattningar av LGD med iakttagande av kraven i avsnitt 6 i detta kapitel och under förutsättning att det beviljas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143. För utspädningsrisk för förvärvade fordringar ska ett LGD-värde på 75 % användas. Om ett institut kan bryta ned sina skattningar av EL för utspädningsrisk för förvärvade fordringar till PD- och LGD-värden på ett tillförlitligt sätt, får institutet använda sin egen LGD-skattning.

2.Obetalt kreditriskskydd får erkännas som godtagbart för en enskild exponering eller grupp av exponeringar genom justering av PD- eller LGD-skattningarna, under förutsättning att kraven i artikel 183.1, 183.2 och 183.3 är uppfyllda och de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd. Ett institut ska inte justera PD- eller LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den justerade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt för en jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle vara.

3.Vid tillämpning av artikel 154.2 ska LGD för en jämförbar direkt exponering mot den utfärdare av kreditriskskyddet som avses i artikel 153.3 vara LGD för antingen en osäkrad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäkrad facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om tillgängliga uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp som kan återvinnas, i händelse av att både garantigivaren och gäldenären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen, är beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller gäldenären.

4.Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter utan statliga garantier får inte understiga 10 %.

Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i kommersiella fastigheter utan statliga garantier får inte understiga 15 %.

5.Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 6. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Detta samarbete ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

6.På grundval av de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 430a och av andra relevanta indikatorer

och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 i den här artikeln regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av huruvida de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 i den här artikeln är lämpliga för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat.

251

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/59

Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 inte är tillräckliga, och om den anser att LGD-värdenas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den fastställa högre LGD-minimivärden för de exponeringar som är belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat. Dessa högre minimivärden får också tillämpas för ett eller flera fastighetssegment av sådana exponeringar.

Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska underrätta EBA och ESRB innan den fattar ett sådant beslut som avses i denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra dessa LGD-värden.

7.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 fastställer högre LGD-minimivärden enligt punkt 6, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.

8.EBA ska i nära samarbete med ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska beakta vid bedömningen av LGD-värdenas lämplighet som ett led i den bedömning som avses i punkt 6.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.

9.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA ge vägledning till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 5 i denna artikel om

a)faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 6 och

b)vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska ta hänsyn till när den fastställer högre LGD-minimivärden.

10.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de högre LGD-minimivärden som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 6 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.”

68.I artikel 201.1 ska led h ersättas med följande: ”h) Kvalificerade centrala motparter.”

69.Följande artikel ska införas: ”Artikel 204a

Godtagbara slag av aktiederivat

1.Som godtagbart kreditriskskydd får instituten använda aktiederivat som är totalavkastningsswappar eller som har liknande ekonomisk effekt, endast i syfte att genomföra interna säkringar.

Om ett institut köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar nettobetalningarna för swappen som nettoinkomst, men inte redovisar motsvarande värdeminskning på den tillgång som är skyddad, antingen genom reducering av det verkliga värdet eller genom ett tillägg till reserverna, ska detta kreditriskskydd inte betecknas som godtagbart kreditriskskydd.

2.Om ett institut genomför en intern säkring med ett aktiederivat, ska, för att den inre säkringen ska betecknas som godtagbar enligt detta kapitel, den kreditrisk som har överförts till handelslagret föras över till en tredje part eller tredje parter.

Om en intern säkring har genomförts i enlighet med första stycket och kraven i detta kapitel är uppfyllda, ska institutet tillämpa de regler som anges i avsnitten 4–6 i detta kapitel för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, då dessa täcks av obetalt kreditriskskydd.”

252

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/60	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

70.Artikel 223 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid transaktioner med OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitt 6 beräkna EVA enligt följande:

EVA = E.”

b) I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Vid transaktioner i OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5 i tillämpliga fall ta hänsyn till säkerheters riskreducerande effekter i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, beroende på vad som är tillämpligt.”

71.Artikel 272 ska ändras på följande sätt:

a)Led 6 ska ersättas med följande:

”6. säkringsmängd: en grupp transaktioner inom en enda nettningsmängd för vilken fullständig eller partiell är tillåten för att avgöra den potentiella framtida exponeringen enligt metoderna i avsnitt 3 eller 4 i detta kapitel.”

b)Följande led ska införas:

”7a. ensidigt marginalavtal: ett marginalavtal enligt vilket ett institut måste ställa tilläggsmarginalsäkerheter till en motpart men inte självt har rätt att erhålla tilläggsmarginalsäkerhet från motparten i fråga, eller vice versa.”

c)Led 12 ska ersättas med följande:

”12. aktuellt marknadsvärde eller CMV: nettomarknadsvärdet av alla transaktioner inom en nettningsmängd utan avdrag för eventuell säkerhet som innehafts eller ställt, och där positiva och negativa marknadsvärden nettas vid beräkningen av CMV.”

d)Följande led ska införas:

”12a. nettobelopp av oberoende säkerheter eller NICA: summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter erhållna eller ställda av motparter, beroende på vad som är lämpligt, till den fastställda nettningsmängden som inte är tilläggsmarginal.”

72.Artikel 273 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för de kontrakt som förtecknas i bilaga II på grundval av en av de metoder som anges i avsnitten 3–6 i enlighet med denna artikel.

Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.1 får inte använda den metod som fastställs i avsnitt 4. Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.2 får inte använda den metod som anges i avsnitt 5.

Institut får inom en koncern alltid använda en kombination av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6. Ett enskilt institut får inte på permanent basis använda en kombination av de metoder som fastställs i avsnitten 3– 6.”

b)Punkterna 6, 7 och 8 ska ersättas med följande:

”6. Enligt de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 ska exponeringsvärdet för en given motpart vara lika med summan av de exponeringsvärden som beräknats för varje nettningsmängd avseende den motparten.

Genom undantag från första stycket ska exponeringsvärdet – om ett marginalavtal gäller flera nettningsmängder med den motparten och institutet använder en av metoderna i avsnitten 3–6 för att beräkna dessa nettnings mängders exponeringsvärde – beräknas i enlighet med det relevanta avsnittet.

För en viss motpart ska exponeringsvärdet för en viss nettningsmängd av sådana OTC-derivat som förtecknas i bilaga II beräknat i enlighet med detta kapitel vara det värde som är störst av noll och differensen mellan

253

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/61

summan av exponeringsvärdena för alla nettningsmängder avseende denna motpart och summan av säkerheternas kreditvärdighetsjusterade värden avseende denna motpart, vilka institutet betraktar som en genomförd nedskrivning. Kreditvärdighetsjusteringarna ska beräknas utan beaktande av någon motsvarande sådan debetvärdejustering av företagets egen kreditrisk som redan har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 c.

7.Vid beräkningen av exponeringsvärdet i enlighet med metoderna i avsnitt 3, 4 och 5 får instituten behandla två OTC-derivatkontrakt som helt matchar varandra och ingår i nettningsavtalet som om de vore ett enda kontrakt med ett teoretiskt belopp som är lika med noll.

Vid tillämpning av första stycket ska två OTC-derivat anses helt matcha varandra om de uppfyller samtliga följande villkor:

a)Riskpositionerna är motsatta.

b)Deras egenskaper är, med undantag för handelsdagen, identiska.

c)Deras kassaflöden tar helt och hållet ut varandra.

8. För fastställande av exponeringsbeloppet för exponeringar som härrör från transaktioner med lång avvecklingscykel, ska instituten använda en av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 i detta kapitel, oavsett vilka metoder institutet har valt för behandling av OTC-derivat och repor, värdepappers- och råvarulån och marginallånetransaktioner. Vid beräkning av kapitalbaskravet för transaktioner med lång avvecklingscykel får ett institut som använder den metod som redovisas i kapitel 3 tillämpa riskvikterna enligt den metod som redovisas i kapitel 2 på permanent basis, oavsett värdet av sådana positioner.”

c)Följande punkt ska läggas till:

”9. När det gäller de metoder som föreskrivs i avsnitten 3–6 i detta kapitel ska instituten behandla transaktioner där specifik korrelationsrisk konstaterats i enlighet med artikel 291.2, 291.4, 291.5 och 291.6.”

73.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 273a

Villkor för användning av förenklade metoder för beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten får beräkna exponeringsvärdet av derivatpositioner i enlighet med metoden i avsnitt 4 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)10 % av institutets totala tillgångar.

b)300 miljoner EUR.

2. Instituten får beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med metoden som fastställs i avsnitt 5 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)5 % av institutets totala tillgångar.

b)100 miljoner EUR.

3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten beräkna storleken på sin derivatverksamhet inom och utanför balansräkningen med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:

a)Derivatpositionerna ska värderas till sitt marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

254

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/62	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Det absoluta värdet av långa derivatpositioner ska summeras med det absoluta värdet av korta derivatpo sitioner.

c)Alla derivatpositioner ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditris kexponeringar utanför handelslagret.

4.Genom undantag från punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, får ett institut som ingår i en grupp och som skulle behöva tillämpa den metod som fastställs i avsnitt 3 eller 4 eftersom det på individuell nivå överskrider tröskelvärdena i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, välja att efter godkännande av de behöriga myndigheterna tillämpa den metod som skulle tillämpas på gruppnivå, om derivatverksamheten på gruppnivå inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt.

5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna vilka metoder i avsnitt 4 eller 5 som de använder, eller

iförekommande fall upphör att använda, för beräkning av exponeringsvärdet för deras derivatpositioner.

6.Instituten får inte ingå en derivattransaktion, köpa eller sälja ett derivatinstrument endast för att efterleva något av villkoren i punkterna 1 och 2 under den bedömning som genomförs varje månad.

Artikel 273b

Bristande uppfyllande av villkoren för användning av förenklade metoder för beräkning av exponerings värdet av derivat

1.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 273a.1 och 273a.2 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

2.Ett institut ska upphöra att beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, inom tre månader efter det att något av följande föreligger:

a)Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än sex av de föregående tolv månaderna.

3.Om ett institut har upphört att beräkna exponeringsvärdena av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt

4eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, ska det endast tillåtas att återuppta beräkningen av exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 om det visar för den behöriga myndigheten att alla villkor som fastställs i artikel 273a.1 eller 273a.2 har uppfyllts under en period på ett år.”

74.I del tre avdelning II kapitel 6 ska avsnitten 3, 4 och 5 ersättas med följande: ”Avsnitt 3

Schablonmetoden för motpartskreditrisk Artikel 274

Exponeringsvärde

1.Ett institut får beräkna ett enskilt exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå för alla transaktioner som omfattas av ett nettningsavtal om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Nettningsavtalet tillhör en av de typer av nettningsavtal som avses i artikel 295.

b)Nettningsavtalet har godkänts av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 296.

c)Institutet har levt upp till de förpliktelser avseende nettningsavtalet som fastställs i artikel 297.

Om något av villkoren i det första stycket inte uppfylls ska institutet behandla varje transaktion som om det vore sin egen nettningsmängd.

255

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/63

2.Instituten ska beräkna nettningsmängdens exponeringsvärde med hjälp av schablonmetoden för motpartskreditrisk enligt följande:

		Exponeringsvärde = α · (RC + PFE)
där
RC	=	ersättningskostnaden beräknad i enlighet med artikel 275, och
PFE	=	den potentiella framtida exponeringen beräknad i enlighet med artikel 278,

α= 1,4.

3.Exponeringsvärdet av en nettningsmängd som omfattas av ett kontraktsenligt marginalavtal ska begränsas till exponeringsvärdet av samma nettningsmängd som inte omfattas av någon form av marginalavtal.

4.Om flera marginalavtal är tillämpliga på samma nettningsmängd ska instituten hänföra varje marginalavtal till den grupp av transaktioner i nettningsmängden till vilken det marginalavtalet kontraktsenligt gäller och beräkna ett exponeringsvärde separat för var och en av dessa grupperade transaktioner.

5.Instituten får fastställa exponeringsvärdet av en nettningsmängd till noll om nettningsmängden uppfyller samtliga följande villkor:

a)Nettningsmängden består enbart av sålda optioner.

b)Nettningsmängdens aktuella marknadsvärde är alltid negativt.

c)Premien för alla optioner i nettningsmängden har erhållits av samtliga institut som en garanti för kontraktens verkställande.

d)Nettningsmängden omfattas inte av något marginalavtal.

6.I en nettningsmängd ska instituten ersätta en transaktion som utgörs av en ändlig linjär kombination av köpta eller sålda köp- eller säljoptioner med alla de enskilda optioner som formar den linjära kombinationen, som en enskild transaktion, i syfte att beräkna exponeringsvärdet av nettningsmängden i enlighet med detta avsnitt. Varje sådan kombination av optioner ska betraktas som en enskild transaktion i den nettningsmängd i vilken kombinationen ingår vid beräkning av exponeringsvärdet.

7.Exponeringsbeloppet för en kreditderivattransaktion som representerar en lång position i den underliggande tillgången får begränsas till det utestående obetalda premiebeloppet, förutsatt att det behandlas som en egen nettningsmängd som inte omfattas av ett marginalavtal.

Artikel 275

Ersättningskostnad

1.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden RC för nettningsmängder som inte omfattas av ett marginalavtal i enlighet med följande formel:

RC = max{CMV – NICA, 0}

2.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för enskilda nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal

ienlighet med följande formel:

RC = max{CMV – VM – NICA, TH + MTA – NICA, 0}

där
RC	=	ersättningskostnaden
VM	= det volatilitetsjusterade värdet av den nettotilläggsmarginal som, beroende på vad som är tillämpligt,
		regelbundet erhållits eller ställts till nettningsmängden för att minska förändringarna av nettningsvärdets
		CMV,
TH	=	den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som institutet
		inte har rätt att begära säkerhet för, och
MTA	=	det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

256

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/64	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för flera nettningsmängder som omfattas av samma marginalavtal i enlighet med följande formel:

RC ¼ max(			maxfCMVi, 0g − maxfVMMA þ NICAMA, 0g, 0) þ max(	minfCMVi, 0g − minfVMMA þ NICAMA, 0g, 0)
			Xi	Xi
där
RC	=	ersättningskostnaden
i	=	det index som betecknar den nettningsmängd som omfattas av det enskilda marginalavtalet.
CMVi	= CMV av nettningsmängd i,
VMMA	= summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter som, beroende på vad som är tillämpligt,
		regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder för att minska förändringarna av deras
		CMV,
NICAMA	= summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerhet som, beroende på vad som är tillämpligt,
		regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder som inte är VMMA,

Vid tillämpning av första stycket får NICAMA beräknas på handelsnivå, nettningsmängdsnivå eller för alla nettningsmängder på vilka marginalavtalet tillämpas beroende på vilken nivå marginalavtalet tillämpas.

Artikel 276

Godkännande och behandling av säkerhet

1.Vid tillämpning av detta avsnitt ska instituten beräkna säkerhetsbeloppen för VM, VMMA, NICA och NICAMA, genom att tillämpa samtliga följande krav:

a)Om alla transaktioner som ingår i en nettningsmängd tillhör handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artiklarna 197 och 299 godtas.

b)Om en nettningsmängd innehåller minst en transaktion som återfinns utanför handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artikel 197 godtas.

c)Säkerhet från en motpart ska ges positivt tecken och säkerhet som ställs till en motpart ska ha negativt tecken.

d)Det volatilitetsjusterade värdet av alla typer av säkerheter som erhålls eller ställs ska beräknas i enlighet med artikel 223, vid denna beräkning ska instituten inte använda metoden i artikel 225.

e)Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VM och NICA.

f)Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VMMA och NICAMA.

g)Inga sådana säkerheter som ställs till motparter som är separerade från motpartens tillgångar – och därmed är konkursskyddade i det fall motparten skulle fallera eller hamna på obestånd – ska tas med i beräkningen av NICA och NICAMA.

2.Vid beräkning av det volatilitetsjusterade värdet av sådana ställda säkerheter som avses i punkt 1 d i denna artikel ska instituten ersätta formeln som fastställs i artikel 223.2 med följande formel:

CVA = C · (1 + HC + Hfx)

där

CVA = det volatilitetsjusterade värdet av ställda säkerheter

C = säkerheten

Hc och Hfx definieras i enlighet med artikel 223.2.

257

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/65

3.Vid tillämpning av punkt 1 d ska instituten fastställa den avvecklingsperiod som är relevant för beräkningen av det volatilitetsjusterade värdet av all säkerhet som erhålls eller ställs i enlighet med en av följande tidshorisonter:

a)Ett år för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1.

b)Den marginalriskperiod som i enlighet med led b i artikel 279c.1 fastställs för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3.

Artikel 277

Inplacering av transaktioner i riskkategorier

1.Instituten ska placera in varje transaktion som ingår i en nettningsmängd i en av följande riskkategorier för att fastställa nettningsmängdens potentiella framtida exponering, som avses i artikel 278:

a)Ränterisk.

b)Valutarisk.

c)Kreditrisk.

d)Aktierisk.

e)Råvarurisk.

f)Övriga risker.

2.Instituten ska genomföra den inplacering som avses i punkt 1 på grundval av derivattransaktionens primära riskdrivare. Den primära riskdrivaren ska vara den enda väsentliga riskdrivaren för en derivattransaktion.

3.Genom undantag från punkt 2 ska institut placera in derivattransaktioner som har mer än en väsentlig riskdrivare i fler än en riskkategori. Om alla väsentliga riskdrivare för en av dessa transaktioner tillhör samma riskkategori ska instituten endast behöva placera in den transaktionen en gång i denna riskkategori på grundval av den väsentligaste av dessa riskdrivare. Om de väsentliga riskdrivarna för en av dessa transaktioner tillhör olika riskkategorier ska instituten placera in denna transaktion en gång i varje riskkategori för vilken transaktionen har minst en väsentlig riskdrivare, på grundval av den väsentligaste riskdrivaren i den riskkategorin.

4.Instituten ska utan hinder av vad som anges i punkterna 1,2 och 3 tillämpa följande krav när de placerar in transaktioner i de riskkategorier som förtecknas i punkt 1:

transaktions

primära

riskdrivare,

eller

den väsentligaste

riskdrivaren

viss

transaktion

som

avses

i punkt 3, är en inflationsvariabel ska instituten placera in transaktionen i ränteriskkategorin.

transaktions

primära

riskdrivare,

eller

den väsentligaste

riskdrivaren

viss

transaktion

som

avses

i punkt 3, är en klimatvariabel ska institutet placera in transaktionen i råvaruriskkategorin.

5.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera a) metoden för att identifiera transaktioner med endast en väsentlig riskdrivare,

b)metoden för att vid tillämpning av punkt 3 identifiera transaktioner med mer än en väsentlig riskdrivare och för att identifiera den väsentligaste av dessa riskdrivare.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

258

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/66	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 277a

Säkringsmängder

1.Instituten ska fastställa relevanta säkringsmängder för varje riskkategori i en nettningsmängd och hänföra varje transaktion till dessa säkringsmängder enligt följande:

a)Transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses

iartikel 277.3, är denominerad i samma valuta.

b)Transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses

iartikel 277.3, utgår från samma valutapar.

c)Alla transaktioner som placerats in i kreditriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.

d)Alla transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.

e)Transaktioner som placerats in i råvaruriskkategorin ska hänföras till en av följande säkringsmängder på grundval av deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3:

i)Energi.

ii)Metaller.

iii)Jordbruksprodukter.

iv)Andra råvaror.

v)Klimatförhållanden.

f)Transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.

Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska sådana transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som har en inflationsvariabel som primär riskdrivare hänföras till separata säkringsmängder, förutom sådana säkringsmängder för transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som inte har en inflationsvariabel som sin primära riskdrivare. Dessa transaktioner ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är denominerad i samma valuta.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa separata individuella säkringsmängder i varje riskkategori för följande transaktioner:

a)Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, antingen är den marknadsimplicita volatiliteten eller den realiserade volatiliteten hos en riskdrivare eller korrelationen mellan två riskdrivare.

b)Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är skillnaden mellan två riskdrivare som placerats in i samma riskkategori eller transaktioner som består av två betalningsben som är denominerade i samma valuta och för vilka en riskdrivare från samma riskkategori som den primära riskdrivaren ingår i det andra betalningsbenet än det som inbegriper den primära riskdrivaren.

Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.

Vid tillämpning av första stycket led b ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om det riskdrivarpar hos dessa transaktioner som avses däri är identiskt och om de två

259

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/67

riskdrivarna i detta par har en positiv korrelation. I annat fall ska instituten hänföra transaktionerna i led b i första stycket till en av de säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 1, på grundval av endast en av de två riskdrivare som avses i första stycket led b.

3.Instituten ska på begäran från behöriga myndigheter ge information om antalet säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 2 i denna artikel för varje riskkategori, inbegripet den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, eller riskdrivarparet för var och en av dessa säkringsmängder, och antalet transaktioner i var och en av dessa säkringsmängder.

Artikel 278

Potentiell framtida exponering

1.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponeringen för en nettningsmängd på följande sätt:

PFE ¼ multiplikator � AddOnðaÞ

där

PFE	= den potentiella framtida exponeringen

a= det index som anger de riskkategorier som ingår i beräkningen av nettningsmängdens potentiella framtida exponering,

AddOn(a)	=	tillägget för riskkategori a beräknat i enlighet med artiklarna 280a–280f, beroende på vad som
		är tillämpligt, och
multiplikator	=	multiplikationsfaktorn beräknad i enlighet med formeln i punkt 3.

Vid denna beräkning ska instituten inkludera tillägget för en viss riskkategori i beräkningen av en nettningsmängd potentiella framtida exponering om minst en transaktion i nettningsmängden har placerats in i den riskkategorin.

2.Den potentiella framtida exponeringen för flera nettningsmängder som omfattas av sådana marginalavtal som avses i artikel 275.3 ska beräknas som summan av potentiella framtida exponeringar av alla enskilda nettningsmängder betraktade som om de inte omfattades av någon form av marginalavtal.

3.Vid tillämpning av punkt 1 ska multiplikatorn beräknas enligt följande:

multiplikator =	8	1 if z ≥ 0
	<	�	þ ð		Þ �		�y��
	>	�	þ ð	1 − Floorm	Þ �	exp	�y��
	>	min 1, Floorm		1 − Floorm		exp	z if z < 0
	:

där

Floorm = 5 %, och

y = 2 * (1 – Floorm) * ΣaAddOn(a)

> CMV – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1

z = > CMV – VM – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2

: CMVi – NICAi för de nettningsmängder som avses i artikel 275.3

NICAi	= nettobeloppet av oberoende säkerheter beräknat endast för transaktioner som ingår i nettningsmängd i.
	NICAi ska beräknas på handelsnivå eller nettningsmängdsnivå beroende på marginalavtalet.

260

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/68	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 279

Beräkning av riskpositionen

Vid beräkning av riskkategoriernas tillägg, som avses i artiklarna 280a–280f ska instituten beräkna riskpositionen för varje transaktion i en nettningsmängd enligt följande:

Riskposition = δ * AdjNot * MF

där

δ= transaktionens regulatoriska delta beräknat i enlighet med formeln i artikel 279a,

AdjNot	=	transaktionens justerade teoretiska belopp beräknat i enlighet med artikel 279b, och
MF	=	transaktionens löptidsfaktor beräknad i enlighet med formeln i artikel 279c.

Artikel 279a

Regulatoriskt delta

1.Instituten ska beräkna det regulatoriska deltat på följande sätt:

a)För köp- och säljoptioner som ger optionens köpare rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument vid ett positivt pris ett visst eller flera datum i framtiden, utom om dessa optioner placeras in i ränteriskkategorin, ska instituten använda följande formel:

=		0,5	�	σ2	�	T	�
δ ¼ tecken � N �typ � lnðP	KÞσþpT		�		�		�
	�	fff

där

δ= det regulatoriska deltat

tecken	=	– 1 om transaktionen är en såld köpoption eller en köpt säljoption,
tecken	=	+ 1 om transaktionen är en köpt köpoption eller en såld säljoption,
typ	=	– 1 om transaktionen är en säljoption,
typ	=	+ 1 om transaktionen är en köpoption,
N(x)	=	den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel,
		dvs. sannolikheten att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är
		mindre än eller lika med x,

P= avista- eller terminspriset på optionens underliggande instrument; för optioner för vilka kassaflödet beror på ett genomsnittligt värde av priset på det underliggande instrumentet ska P vara lika med det genomsnittliga värdet vid tidpunkten för beräkningen,

K = optionens lösenpris,

T= optionens förfallodag; för optioner som kan utnyttjas endast vid ett framtida datum, är förfallodagen lika med det datumet; för optioner som kan utnyttjas vid flera framtida datum, är förfallodagen lika med det senaste av de datumen; förfallodagen ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och

σ= optionens regulatoriska volatilitet fastställd i enlighet med tabell 1 på grundval av transaktionens riskkategori och typen av underliggande instrument för optionen.

261

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019			SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/69

				Tabell 1

			Riskkategori	Underliggande instrument	Regulatorisk volatilitet

	Valuta			Alla	15 %

				Instrument med ett enda namn	100 %
	Kredit
	Kredit			Instrument med flera namn	80 %
				Instrument med flera namn	80 %

				Instrument med ett enda namn	120 %
	Aktier
	Aktier			Instrument med flera namn	75 %
				Instrument med flera namn	75 %

				Elektricitet	150 %
		Råvaror
		Råvaror		Övriga råvaror (exklusive elektricitet)	70 %
				Övriga råvaror (exklusive elektricitet)	70 %

		Övrigt		Alla	150 %

Institut som använder terminspriset på en options underliggande instrument ska säkerställa att

i)terminspriset motsvarar optionens egenskaper,

ii)den relevanta räntenivå som råder vid rapporteringsdagen används vid beräkning av terminspriset,

iii) det underliggande instrumentets förväntade kassaflöden före optionens förfallodag är integrerade

iterminspriset.

b)För trancher i en syntetisk värdepapperisering och ett nth-to-default-kreditderivat, ska instituten använda följande formel:

δ ¼ tecken· �	15
	ð1 þ 14 � AÞ � ð1 þ 14 � DÞ

där

<+ 1 när kreditriskskydd har erhållits genom transaktionen tecken = : – 1 när kreditriskskydd har lämnats genom transaktionen

A= tranchens fästpunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är A = (n-1)/k, och

D= tranchens avskiljningspunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är D = n/k.

c)För andra transaktioner än de som avses i led a eller b ska instituten använda följande regulatoriska delta:

δ =

> + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdriva

> ren i den givna riskkategorin

> – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdriva

: ren i den givna riskkategorin

2. För tillämpningen av detta avsnitt betyder en lång position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, att transaktionens marknadsvärde ökar när värdet på den riskdrivaren ökar, och en kort position i den primära eller riskdrivaren eller

iden väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, betyder att transaktionens marknadsvärde minskar när värdet på den riskdrivaren ökar.

262

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/70	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)den formel som – i enlighet med utvecklingen av internationella regler – instituten ska använda för att beräkna regulatoriskt delta för köp- och säljoptioner som placerats in i ränteriskkategorin och som är tillämplig under marknadsförhållanden där räntor kan vara negativa samt den regulatoriska volatilitet som är lämplig för den formeln,

b)den metod som ska användas för att fastställa om en transaktion är en lång eller kort position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Artikel 279b

Justerat teoretiskt belopp

1.Instituten ska beräkna det justerade teoretiska beloppet enligt följande:

a)För transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin eller i kreditriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som en produkt av derivatkontraktets teoretiska belopp och den regulatoriska durationsfaktorn, som ska beräknas på följande sätt:

regulatorisk durationsfaktor ¼ expð − R � SÞ − expð − R � EÞ R

där

R= den regulatoriska diskonteringsräntan, R = 5 %,

S= perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och

E= perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Startdatumet för en transaktion är det tidigaste datum då en kontraktsenlig betalning enligt transaktionen, till eller från institutet, antingen fastställs eller utväxlas, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal. Om transaktionen redan har fastställt eller genomfört betalningar vid rapporterings dagen ska startdatumet för en transaktion vara lika med 0.

Om en transaktion innefattar ett eller flera kontraktsenliga framtida datum då institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum ska startdatumet vara lika med det först infallande av

i)det datum eller det först infallande av flera framtida datum som institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum,

ii)det datum då transaktionen börjar fastställa eller genomföra betalningar, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal.

Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens startdatum fastställas på grundval av det datum då det underliggande instrumentet tidigast börjar fastställa eller genomföra betalningar.

Slutdatumet för en transaktion är det senaste datum då en kontraktsenlig betalning enligt transaktionen, till eller från institutet, utväxlas eller kan utväxlas.

263

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/71

Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens slutdatum fastställas på grundval av transaktionens underliggande instruments sista kontraktsenliga betalning.

Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och om villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska avvecklingen av den utestående exponeringen vid dessa särskilt angivna datum anses vara en kontraktsenlig betalning enligt samma transaktion.

b)För transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på följande sätt:

i)Om transaktionen består av ett betalningsben ska det justerade teoretiska beloppet vara derivatkontraktets teoretiska belopp.

ii)Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för ett betalningsben är denominerat i institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det andra betalningsbenets teoretiska belopp.

iii)Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för vart och ett av betalningsbenen är denominerat i en annan valuta än institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det största av de två betalningsbenens teoretiska belopp efter omräkning till institutets rapporteringsvaluta till rådande avistakurs.

c)För transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin eller råvaruriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som produkten av marknadspriset på en enhet av transaktionens underliggande instrument och antalet enheter i det underliggande instrument som transaktionen hänvisar till.

Om en transaktion som placerats in i aktieriskkategorin eller råvaruriskkategorin enligt kontraktet uttrycks som ett teoretiskt belopp, ska instituten använda transaktionens teoretiska belopp och inte antalet enheter i det underliggande instrumentet som det justerade teoretiska beloppet.

d)För transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på grundval av den lämpligaste metoden bland de metoder som anges i leden a, b och c, beroende på typen av och egenskaperna hos transaktionens underliggande instrument.

2.Instituten ska vid beräkning av det justerade teoretiska belopp som avses i punkt 1 fastställa transaktionens teoretiska belopp eller antalet enheter i det underliggande instrumentet enligt följande:

a)Om det teoretiska beloppet eller antalet enheter i en transaktions underliggande instrument inte är fastställt fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag:

i)För deterministiska teoretiska belopp och antal enheter i ett underliggande instrument ska det teoretiska beloppet vara det vägda genomsnittet av alla deterministiska värden av teoretiska belopp eller antal enheter i det underliggande instrumentet, beroende på vad som är tillämpligt, fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag, varvid vikterna är proportionen av den tidsperiod då vart och ett av värdena av teoretiska belopp är tillämpliga.

ii)För stokastiska teoretiska belopp och antal enheter i det underliggande instrumentet ska det teoretiska beloppet vara det belopp som fastställs genom fastställande av aktuella marknadsvärden inom formeln för beräkning av framtida marknadsvärden.

b)För kontrakt där det teoretiska beloppet utväxlas vid flera tillfällen ska det teoretiska beloppet multipliceras med det antal betalningar som återstår i enlighet med kontrakten.

c)För kontrakt i vilka det föreskrivs en multiplicering av kassaflödesbetalningar eller en multiplicering av derivatkontraktets underliggande, ska institutet justera det teoretiska beloppet för att beakta multipliceringens effekter på kontraktens riskstruktur.

3.Instituten ska konvertera en transaktions justerade teoretiska belopp till rapporteringsvalutan till rådande avistakurs om det justerade teoretiska beloppet beräknas enligt denna artikel utifrån ett kontraktsenligt teoretiskt belopp eller ett marknadspris på antalet enheter i ett underliggande instrument som är denominerat i en annan valuta.

264

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/72	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 279c

Löptidsfaktor

1.Instituten ska beräkna löptidsfaktorn enligt följande:

a)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 ska instituten använda följande formel:

qffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff MF ¼ min�max�M, 10=EttRäkenskapsår�, 1�

där

MF	= löptidsfaktorn

M= transaktionens återstående löptid, som är lika med den tidsperiod som behövs för avslutandet av alla transaktionens kontraktsenliga skyldigheter; härvidlag ska all eventuell optionalitet i ett derivatkontrakt anses vara en kontraktsmässig skyldighet; den återstående löptiden ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Om en transaktion har ett annat derivatkontrakt som underliggande instrument som kan ge upphov till ytterligare kontraktsenliga skyldigheter utöver transaktionens kontraktsenliga skyldigheter ska transaktionens återstående löptid vara lika med den tidsperiod som krävs för att avsluta alla kontraktsenliga skyldigheter avseende det underliggande instrumentet.

Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska transaktionens återstående löptid vara lika med tiden fram till nästa justeringsdag.

EttRäkenskapsår = ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

b)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 definieras löptidsfaktorn enligt följande:

			2 rfffffffffffffffffffffffffffffff
		MF ¼	3		MPOR
		MF ¼		EttRäkenskapsår
där
MF	=	löptidsfaktorn,
MPOR	=	nettningsmängdens marginalriskperiod fastställd i enlighet med artikel 285.2–285.5,och
EttRäkenskapsår	=	ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Vid fastställande av marginalriskperioden för transaktioner mellan en kund och en clearingmedlem ska ett institut som agerar antingen som kund eller som clearingmedlem ersätta den minimiperiod som fastställs i artikel 285.2 b med fem bankdagar.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska den återstående löptiden vara lika med tidsperioden fram till nästa justeringsdag för transaktioner som är så utformade att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att kontraktets marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum.

Artikel 280

Koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor

Vid beräkning av tillägget för en säkringsmängd, som avses i artiklarna 280a–280f ska säkringsmängdens regulatoriska faktorkoefficient ”є” vara följande:

> 1 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1

є = > 5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 a

: 0,5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 b

265

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/73

Artikel 280a

Tillägg för ränteriskkategorin

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för ränteriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnIR ¼ AddOnIRj

där

AddOnIR

AddOnIRj

=	tillägget för ränteriskkategorin
=	det index som anger alla de ränterisksäkringsmängder som fastställts för nettningsmängden
	i enlighet med artikel 277a.1 a och 277a.2, och
=	tillägget för ränteriskkategorin eller säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2.

2. Instituten ska beräkna tillägget för ränteriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

där

єj

SFIR

EffNotIRj

AddOnIRj ¼ �j � SFIR � EffNotIRj

=koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd i enlighet med tillämpligt värde enligt artikel 280,

=den regulatoriska faktorn för ränteriskkategorin med ett värde som är lika med 0,5 %, och

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Vid beräkning av det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j ska instituten först kartlägga varje transaktion i säkringsmängden till lämplig undergrupp i tabell 2. De ska göra detta på grundval av varje transaktions slutdatum, som fastställs i enlighet med artikel 279b.1 a:

	Tabell 2

Undergrupp		Slutdatum
Undergrupp		(år)
		(år)

1		> 0 och <= 1

2		> 1 och <= 5

3		> 5

Instituten ska sedan beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängden j i enlighet med följande formel:

			¼ qfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff
			�		þ 1,4 � Dj,2 � Dj,3 þ 0,6	�
		EffNotjIR	ðDj,1Þ2 þ ðDj,2Þ2 þ 1,4 � Dj,1 � Dj,2		þ 1,4 � Dj,2 � Dj,3 þ 0,6	� Dj,1 � Dj,3
där
EffNotjIR	=	det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och
Dj,k	=	det faktiska teoretiska beloppet för undergrupp k i säkringsmängd j beräknat enligt följande:
			l 2	X
			Dj,k ¼		Riskpositionl

Undergrupp k

där

l = det index som anger riskpositionen.

266

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/74	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 280b

Tillägg för valutarisken

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för valutariskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnFX ¼ AddOnFXj

där

AddOnFX

AddOnFXj

=tillägget för valutariskkategorin

=det index som anger de valutarisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 b och med 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i beräknat i enlighet med punkt 2.

2. Instituten ska beräkna tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i enlighet med följande:

där

єj

SFFX

EffNotFXj

AddOnjFX ¼ �j � SFFX �	�		�
AddOnjFX ¼ �j � SFFX �	�EffNotjFX		�
	�		�
= koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska		faktor för säkringsmängd j, som fastställts
i enlighet med artikel 280,

=den regulatoriska faktorn för valutariskkategorin med ett värde som är lika med 4 %,

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande:

EffNotjFX	l 2	X
EffNotjFX	¼	Riskpositionl
		Säkringsmängd j

där

l = det index som anger riskpositionen.

Artikel 280c

Tillägg för kreditsriskkategorin

1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende kredit för nettnings mängderna i enlighet med följande:

a)Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje emittent av ett referensskuldinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som hänförs till kreditriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om det referensskuldinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.

b)Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje grupp av skuldreferensinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som hänförs till kreditrisk kategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om den grupp av referensskuldinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner har samma beståndsdelar.

267

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/75

2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kreditriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnKredit ¼ AddOnKreditj j

där

AddOnKreditj

=tillägget för kreditriskkategorin

=det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 c och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Instituten ska beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

jvfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkkkk

Kredit

Þ! þ

Kredit

�

AddOn

�

AddOn

Enhet

1 −

Þ � ð

AddOn

Enhet

ÞÞ

där

AddOnKreditj

єj

ρKreditk

=kreditriskkategorin för säkringsmängd j,

=koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j, som fastställts

ienlighet med artikel 280,

=det index som anger referensenheten avseende kredit för nettningsmängderna som fastställts

ienlighet med punkt 1,

=korrelationsfaktorn för referensenheten avseende kredit k, om referensenheten avseende kredit

khar fastställts i enlighet med punkt 1 a är ρkKredit = 50 %. Om referensenheten avseende kredit k har fastställts i enlighet med punkt 1 b ärρkKredit = 80 %, och

AddOn(Enhetk) = tillägget för referensenheten avseende kredit k, fastställt i enlighet med punkt 4.

4. Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:

där

EffNotKreditk

AddOnðEnhetkÞ ¼ EffNotKreditk

= det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende kredit k beräknat enligt följande:

		l 2		X
		EffNotkKredit ¼		SFk,lKredit � Riskpositionl
			Referensenhet avseende kredit k
där
l	=	det index som anger riskpositionen, och
SFk,lKredit	=	den regulatoriska faktor		som är tillämplig på referensenheten avseende kredit
		k fastställd i enlighet med punkt 5.

5.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:

a)För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 a, skaSFKreditk,l tilldelas en av de sex regulatoriska faktorerna i tabell 3 i denna punkt på grundval av en extern kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för motsvarande enskilda emittent. För en enskild emittent för vilken en kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig ska

i)ett institut som använder metoden i kapitel 3 placera in den enskilda emittentens interna kreditvärdering i en av de externa kreditbedömningarna,

268

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/76	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

ii)ett institut som använder metoden i kapitel 2 tilldela SFKredittk,l ¼ 0,54 % till denna referensenhet avseende kredit. Om ett institut använder artikel 128 för att riskvikta motpartskreditriskexponeringen mot denna enskilda emittent, ska denna referensenhet avseende kredit dock tilldelas SFKredittk,l ¼ 1,6 % .

b)För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 b ska följande gälla:

i)Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k är ett kreditindex som noterats på

en erkänd börs ska SFKredittk,l tilldelas en av de två regulatoriska faktorer som anges i tabell 4 i denna punkt på grundval av kreditkvaliteten hos majoriteten av dess enskilda beståndsdelar.

ii)Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k inte omfattas av led i) i detta led ska

SFKreditk,l vara det vägda genomsnittet av de regulatoriska faktorer som tilldelats till varje beståndsdel i enlighet med metoden i led a, varvid vikterna bestäms genom proportionen av beståndsdelarnas teoretiska belopp i den positionen.

	Tabell 3

Kreditkvalitetssteg		Regulatorisk faktor för transaktioner med ett enda namn

1		0,38 %

2		0,42 %

3		0,54 %

4		1,06 %

5		1,6 %

6		6,0 %

	Tabell 4

Dominerande kreditkvalitet			Regulatorisk faktor för noterade index

Hög kreditvärdighet			0,38 %

Låg kreditvärdighet			1,06 %

Artikel 280d

Tillägg för aktieriskkategorin

1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende aktier för nettningsmängden i enlighet med följande:

a)Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje emittent av ett referensaktieinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om det referensaktieinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.

b)Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje grupp av referensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om den grupp av referensrensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner, beroende på vad som är tillämpligt, har samma beståndsdelar.

269

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/77

2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för aktieriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnAktie ¼ AddOnAktiej j

där

AddOnAktie

= tillägget för aktieriskkategorin

j= det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 d och 277a.2 för nettningsmängden, och

AddOnAktiej= tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Instituten ska beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

jvffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkkkk

Aktie

Þ! þ

Aktie

�

AddOn

�

AddOn

Enhet

1 −

� ð

AddOn

Enhet

ÞÞ

där

AddOnAktiej

єj

ρAktiek

=	tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j,
=	koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd
	i enlighet med artikel 280,

=det index som anger referensenheterna avseende aktier för nettningsmängderna som fastställts

ienlighet med punkt 1,

=korrelationsfaktorn för referensenheten avseende aktier k; om referensenheten avseende aktier

khar fastställts i enlighet med punkt 1 a, ρAktiek ¼ 50 %; om referensenheten avseende aktier

khar fastställts i enlighet med punkt 1 b är ρAktiek ¼ 80 %, och

AddOn(Enhetk) = tillägget för referensenheten avseende aktier k, fastställt i enlighet med punkt 4.

4.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande: AddOnðEnhetkÞ ¼ SKAktiek � EffNotAktiek

där

AddOn(Enhetk)

SFAktiek

EffNotAktiek

=tillägget för referensenheten avseende kredit k

=den regulatoriska faktor som är tillämplig på referensenheten avseende aktier k; om

referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 a är SFAktiek ¼ 32 %; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 b är SFAktiek ¼ 20 %, om

= det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende aktier k beräknat enligt följande:

EffNotkAktie	l 2	X
EffNotkAktie	¼	Riskpositionl
		Referensenheten avseende aktier k

där

l = det index som anger riskpositionen.

270

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/78	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 280e

Tillägg för råvaruriskkategorin

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnCom ¼ AddOnComj

där

AddOnCom

AddOnComj

=tillägget för råvaruriskkategorin

=det index som anger de råvarusäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 e och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 4.

2.Vid beräkning av tillägget för en råvarusäkringsmängd för en given nettningsmängd i enlighet med punkt 4 ska instituten fastställa relevanta råvarureferenstyper för varje säkringsmängd. Råvaruderivattransaktioner ska endast hänföras till samma råvarureferenstyp om det underliggande råvaruinstrumentet för dessa transaktioner är av samma karaktär, oberoende av råvaruinstrumentets leveranslokalisering eller kvalitet.

3.Genom undantag från punkt 2 får de behöriga myndigheterna begära att institut, som är kraftigt exponerade mot basrisken i olika positioner som delar den karaktär som avses i punkt 2, fastställer råvarureferenstyperna för dessa positioner med användning av fler egenskaper än enbart det underliggande råvaruinstrumentets karaktär. I en sådan situation ska råvaruderivattransaktioner endast hänföras till samma råvarureferenstyp om de delar dessa egenskaper.

4.Instituten ska beräkna tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j enligt följande:

AddOnj

jvffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkk

Þ!

�

Com

�

ρCom

AddOn

Typj

1 −

ρCom

Typj

� k

þð

Þ Þ � k

där

AddOnjCom

tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j,

єj

koefficienten för

säkringsmängdens

regulatoriska

faktor för

säkringsmängd

j som fastställts

i enlighet med artikel 280,

ρCom

råvaruriskkategorins korrelationsfaktor med ett värde som är lika med 40 %,

k= det index som anger råvarureferenstyperna för nettningsmängderna som fastställts i enlighet med punkt 2, och

AddOnðTypjkÞ = tillägget för råvarureferenstyp k beräknat i enlighet med punkt 5.

5.Instituten ska beräkna tillägget för råvarureferenstyp k på följande sätt: AddOnðTypjkÞ ¼ SFComk � EffNotComk

där

AddOnðTypjkÞ = tillägget för råvarureferenstyp k.

SFkCom	= den regulatoriska faktor som är	tillämplig på råvarureferenstyp k, om råvarureferenstyp
	k motsvarar transaktioner som tilldelats till den säkringsmängd som avses i artikel 277a.1 e i,
	med undantag för transaktioner som avser el, är SFCom		%
	SFkCom ¼ 40 %, och	k	¼ 18 . För transaktioner som avser el är

271

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019		SV	Europeiska unionens officiella tidning		L 150/79

	EffNotkCom		= det faktiska teoretiska beloppet för råvarureferenstyp k beräknat enligt följande:
			l 2	X
			EffNotkCom ¼	Riskpositionl

Råvarureferenstyp k

där

l = det index som anger riskpositionen.

Artikel 280f

Tillägg för kategorin ”övriga risker”

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för en given nettningsmängd enligt följande:

AddOnÖvriga ¼ AddOnÖvrigaj j

där

AddOnÖvriga

AddOnÖvrigaj

=tillägget för kategorin ”övriga risker”,

=det index som anger de säkringsmängder för övrig risk som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 f och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2.

2.Instituten ska beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j på följande sätt:

AddOnjÖvriga	¼ �j � SFÖvriga �	�	�
AddOnjÖvriga	¼ �j � SFÖvriga �	�EffNotjÖvriga	�
		�	�

där

AddOnÖvrigaj

єj

SFÖvriga

EffNotÖvrigaj

Avsnitt 4

=	tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j,
=	koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j som fastställts
	i enlighet med artikel 280,

=den regulatoriska faktorn för kategorin ”övriga risker” med ett värde som är lika med 8 %,

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande:

EffNotjÖvriga	l 2	X
EffNotjÖvriga	¼	Riskpositionl
		Säkringsmängd j

där

l = det index som anger riskpositionen.

Förenklad schablonmetod för motpar tskreditrisk

Artikel 281

Beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten ska beräkna ett enda exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå i enlighet med avsnitt 3 om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel.

2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd ska beräknas i enlighet med följande krav:

a) Instituten ska inte tillämpa den behandling som avses i artikel 274.6.

272

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/80	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Genom undantag från artikel 275.1 ska instituten för nettningsmängder som inte avses i artikel 275.2 beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:

RC = max{CMV, 0}

där

RC	= ersättningskostnaden

CMV = aktuellt marknadsvärde

c)Genom undantag från artikel 275.2 i den här förordningen ska instituten för nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:

		RC = TH + MTA
där
RC	=	ersättningskostnaden
TH	= den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som
		institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och
MTA	=	det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

d)Genom undantag från artikel 275.3 ska instituten för flera nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal beräkna ersättningskostnaden som summan av ersättningskostnaden för varje enskild nettningsmängd beräknad i enlighet med punkt 1, som om ingen marginalsäkerhet ställts.

e)Alla säkringsmängder ska fastställas i enlighet med artikel 277a.1.

f)Instituten ska sätta multiplikatorn till 1 i den formel som används för att beräkna potentiell framtida exponering i artikel 278.1, enligt följande:

PFE ¼ AddOnðaÞ

där
PFE	=	potentiell framtida exponering
AddOn(a)	=	tillägget för riskkategori ”a”

g)Genom undantag från artikel 279a.1 ska instituten för alla transaktioner beräkna regulatoriskt delta enligt följande:

< + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren

δ = : – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren

där

δ = transaktionens regulatoriska delta

h)Den formel som avses i artikel 279b.1 a som används för att beräkna den regulatoriska durationsfaktor som avses i artikel 279b.1 a ska se ut på följande sätt:

regulatoriska durationsfaktor = E – S

där

E= perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället S = perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället

273

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/81

i)Den löptidsfaktor (MF) som avses i artikel 279c.1 ska beräknas på följande sätt:

i)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 är MF = 1.

ii)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 är MF = 0,42.

j)Den formel som avses i artikel 280a.3som används för att beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j som avses i artikel 280a.3 ska vara följande:

		�	�	�	�	�	�
där		EffNotjIR ¼ �Dj,1	� þ	�Dj,2	�	þ �Dj,3	�
där
EffNotjIR	=	det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och
Dj,k	=	det faktiska teoretiska beloppet för undergruppen k i säkringsmängd j.

k)Den formel som avses i artikel 280c.3 som används för att beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

		AddOnjKredit ¼ Xk	�	�
		AddOnjKredit ¼ Xk	�AddOnðEnhetkÞ�
där
AddOnjKredit	=	tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j, och
AddOn(Enhetk)	=	tillägget för referensenheten avseende kredit k.

l)Den formel som avses i artikel 280d.3 som används för att beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

		AddOnjEquity ¼ Xk	�	�
		AddOnjEquity ¼ Xk	�AddOnðEntitykÞ�
där
AddOnAktie	=	tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j, och
j
AddOn(Enhetk)	=	tillägget för referensenheten avseende kredit k.

m)Den formel som avses i artikel 280e.4 som används för att beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

	AddOnjCom ¼ Xk	�	�
	AddOnjCom ¼ Xk	�AddOnðTypkj	Þ�
där
AddOnjcom	= tillägget för säkringsmängd j i råvaruriskkategorin

A ddOnðTypjkÞ = tillägget för referensenheten avseende kredit k,

Avsnitt 5

Urspr unglig åtagandemetod

Artikel 282

Beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten får beräkna ett enskilt exponeringsvärde för alla transaktioner inom ett nettningsavtal om alla villkor i artikel 274.1 är uppfyllda. I annat fall ska instituten beräkna ett separat exponeringsvärde för varje transaktion som ska behandlas som dess egen nettningsmängd.

2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd eller transaktion ska vara produkten av 1,4 gånger summan av den aktuella ersättningskostnaden och den potentiella framtida exponeringen.

274

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/82	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Den aktuella ersättningskostnad som avses i punkt 2 ska beräknas enligt följande:

a)För nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, ska instituten använda följande formel:

		RC = TH + MTA
där
RC	=	ersättningskostnaden
TH	= den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som
		institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och
MTA	=	det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

b)För alla övriga nettningsmängder eller enskilda transaktioner ska instituten använda följande formel: RC = max{CMV, 0}

där

RC	= ersättningskostnaden

CMV = aktuellt marknadsvärde

För att beräkna den aktuella ersättningskostnaden ska instituten uppdatera de aktuella marknadsvärdena minst en gång per månad.

4.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponering som avses i punkt 2 enligt följande:

a)En nettningsmängds potentiella framtida exponering är summan av den potentiella framtida exponeringen av alla transaktioner i den nettningsmängden, beräknat i enlighet med led b.

b)En enskild transaktions potentiella framtida exponering är dess teoretiska belopp multiplicerat med

i)produkten av 0,5 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för räntederivatkontrakt,

ii)produkten av 6 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för kreditderivatkontrakt,

iii)4 % för valutaderivat,

iv)18 % för guld- och råvaruderivat, utom elderivat,

v)40 % för elderivat,

vi)32 % för aktiederivat,

c)Det teoretiska belopp som avses i led b i denna punkt ska fastställas i enlighet med artikel 279b.2 och 279b.3 för alla derivat som förtecknas i den punkten. Dessutom ska det teoretiska beloppet för de derivat som avses i led b iii–b vi i denna punkt fastställas i enlighet med artikel 279b.1 b och c.

d)Nettningsmängdernas potentiella framtida exponering, som avses i punkt 3 a, ska multipliceras med 0,42.

Vid beräkning av potentiell exponering för räntederivat och kreditderivat i enlighet med led b i och ii får instituten välja att använda den ursprungliga löptiden i stället för kontraktens återstående löptid.”

75.I artikel 283 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Ett institut ska använda de metoder som anges i avsnitt 3 på alla OTC-derivattransaktioner och transaktioner med lång avvecklingscykel för vilka institutet inte fått tillstånd enligt punkt 1 att använda metoden med interna modeller. Dessa metoder får kombineras på permanent basis inom en koncern.”

275

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/83

76.Artikel 298 ska ersättas med följande: ”Artikel 298

Effekter av godkännande av nettning som riskreducerande

Vid tillämpning av avsnitten 3–6 ska nettning godkännas enligt bestämmelserna i dessa avsnitt.”

77.I artikel 299.2 ska led a utgå.

78.Artikel 300 ska ändras på följande sätt:

a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av detta avsnitt och del sju gäller följande definitioner:”.

b)Följande led ska läggas till:

”5. kontanttransaktion: en transaktion i kontanter, skuldinstrument eller aktier, en valutatransaktion eller en råvarutransaktion till avistapris; repotransaktioner, transaktioner för värdepappers- eller råvarulåntran saktioner eller för inlåning av värdepapper och råvaror, räknas emellertid inte som kontanttransaktioner.

6.indirekt clearingarrangemang: ett arrangemang som uppfyller villkoren som fastställs i artikel 4.3 andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012.

7.kund på högre nivå: en enhet som tillhandahåller en kund på lägre nivå tjänster.

8.kund på lägre nivå: en enhet som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå.

9.kundstruktur med flera nivåer: ett indirekt clearingarrangemang där clearingtjänster tillhandahålls ett institut av en enhet som inte är clearingmedlem utan som själv är kund till en clearingmedlem eller en kund på högre nivå.

10.ofinansierade bidrag till obeståndsfond: ett bidrag som ett institut som fungerar som clearingmedlem enligt avtal har åtagit sig att tillhandahålla en central motpart efter det att den centrala motparten har förbrukat sin obeståndsfond för att täcka de förluster som den ådragit sig till följd av att en eller flera clearing medlemmar har fallerat.

11.fullt ut garanterad ut- eller inlåningstransaktion: en penningmarknadstransaktion för vilken fullständig säkerhet ställts där två motparter utväxlar insättningar och en central motpart står emellan dem för att säkerställa att motparterna genomför sina betalningsåtaganden.”

79.Artikel 301 ska ersättas med följande: ”Artikel 301

Huvudsakligt tillämpningsområde

1.Detta avsnitt gäller följande kontrakt och transaktioner så länge de är utestående hos en central motpart:

a)De derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat.

b)Transaktioner för värdepappersfinansiering och fullt ut garanterade ut- och inlåningstransaktioner.

c)Transaktioner med lång avvecklingscykel.

Detta avsnitt tillämpas inte på exponeringar som uppkommer från avveckling av kontanttransaktioner. Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i avdelning V för handelsexponeringar som uppstår från dessa transaktioner och en riskvikt på 0 % för bidrag till obeståndsfonder som endast omfattar dessa transaktioner. Instituten ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för bidrag till obeståndsfonden som omfattar kontrakt som förtecknas i första stycket i denna punkt, utöver kontanttransaktionerna.

2.I detta avsnitt gäller följande krav:

a)Den initiala marginalsäkerheten ska inte innehålla bidrag till en central motpart för inbördes förlustdel ningssystem.

276

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/84	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Den initiala marginalsäkerheten ska innehålla säkerheter som ställts av ett institut som fungerar som clearingmedlem eller av en kund, utöver det minimibelopp som krävs av den centrala motparten respektive av institutet som agerar clearingmedlem, förutsatt att den centrala motparten eller institutet som fungerar som clearingmedlem om så är lämpligt kan hindra det institut som fungerar som clearingmedlem eller kunden från att dra tillbaka en sådan alltför stor säkerhet.

c)Om en central motpart använder den initiala marginalsäkerheten för att dela en förlust mellan sina clearing medlemmar ska institutet som fungerar som clearingmedlem behandla denna initiala marginalsäkerhet som ett bidrag till obeståndsfonden.”

80.I artikel 302 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Instituten ska med hjälp av lämpliga scenarioanalyser och stresstester bedöma om storleken på den kapitalbas som de har för exponeringar mot en central motpart, inklusive potentiella framtida eller villkorade kre ditexponeringar, exponeringar som härrör från bidrag till obeståndsfonden och, om institutet fungerar som en clearingmedlem, exponeringar som följer av avtalsmässiga arrangemang enligt artikel 304, på ett adekvat sätt står i relation till de risker som är förenade med dessa exponeringar.”

81.Artikel 303 ska ersättas med följande:

”Artikel 303

Behandling av clearingmedlemmars exponeringar mot centrala motparter

1.Ett institut som fungerar som clearingmedlem, antingen för egen del eller som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, ska beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar mot en central motpart enligt följande:

a)Det ska tillämpa behandlingen i artikel 306 för sina handelsexponeringar mot den centrala motparten.

b)Det ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för sina bidrag till obeståndsfonden till den centrala motparten.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska summan av institutets kapitalbaskrav för dess exponeringar mot en kvalificerad central motpart till följd av handelsexponering och bidrag till obeståndsfonden omfattas av ett tak som är lika med summan av de kapitalbaskrav som skulle gälla för samma exponeringar om den centrala motparten inte hade varit en icke-kvalificerad central motpart.”

82.Artikel 304 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut som fungerar som clearingmedlem och i denna egenskap fungerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med kunden i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avsnitt 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.”

b)Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. Om ett institut som fungerar som en clearingmedlem använder metoderna i avsnitt 3 eller 6 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar ska följande bestämmelser tillämpas:

a)Genom undantag från artikel 285.2 får institutet använda en marginalriskperiod på minst fem bankdagar för sina exponeringar mot en kund.

b)Institutet ska tillämpa en marginalriskperiod på minst tio bankdagar för sina exponeringar mot en central motpart.

c)Om en nettningsmängd som ingår i beräkningarna uppfyller kraven i artikel 285.3 a får institutet, genom undantag från artikel 285.3, bortse från den gräns som anges i 285.3 a, förutsatt att nettningsmängden inte uppfyller villkoren i 285.3 b och inte innehåller några omtvistade transaktioner eller exotiska optioner.

d)Om en central motpart håller en variationsmarginal mot en transaktion och institutets säkerheter inte är skyddade mot en central motparts insolvens ska institutet tillämpa en marginalriskperiod som är den kortare av ett år och transaktionens återstående löptid, men minst 10 bankdagar.

4.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 4 för att beräkna

kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får detta institut genom undantag från artikel 281.2 i använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning.

277

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/85

5.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 5 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får det institutet genom undantag från artikel 282.4 d använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning.”

c)Följande punkter ska läggas till:

”6. Ett institut som fungerar som clearingmedlem får använda det minskade exponeringsbelopp som uppstår till följd av beräkningarna i punkterna 3, 4 och 5 vid beräkning av sitt kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjuster ingsrisk i enlighet med avdelning VI.

7.Ett institut som fungerar som clearingmedlem som samlar in säkerheter från en kund för en motparts relaterad transaktion och för säkerheten vidare till den centrala motparten får räkna med denna säkerhet för att minska sin exponering mot klienten för denna motpartstransaktion.

Vid kundstrukturer med flera nivåer får den behandling som beskrivs i första stycket tillämpas på alla strukturens nivåer.”

83.Artikel 305 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut som är kund ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med sin clearingmedlem i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avdelning 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Kunden har genomfört en tillräckligt genomgripande rättslig utredning, som den har hållit uppdaterad, som bestyrker att arrangemangen som säkerställer att villkoren som anges i punkt b är uppfyllda är lagliga, giltiga, bindande och verkställbara enligt relevant rätt i relevant jurisdiktion eller jurisdiktioner.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Ett institut får vid bedömningen av sin efterlevnad av villkoren i led b första stycket beakta alla tydliga precedensfall av överföringar av kundpositioner och motsvarande säkerheter hos en central motpart och eventuella avsikter från branschen att fortsätta med dessa förfaranden.”

c)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Om ett institut som är en kund inte lever upp till villkoren i punkt 2 a i denna artikel på grund av att institutet inte är skyddat mot förluster för den händelse att clearingmedlemmen och en annan av clearing medlemmens kunder gemensamt skulle fallera, förutsatt att alla andra villkor i leden a–d i den punkten är uppfyllda, får institutet genom undantag från punkt 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskraven för sina handelsexponeringar för motpartsrelaterade transaktioner med clearingmedlemmen i enlighet med artikel 306, förutsatt att den 2-procentiga riskvikten enligt artikel 306.1 a ersätts med en 4-procentig riskvikt.

4.Vid kundstrukturer med flera nivåer får ett institut som är en kund på lägre nivå som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå endast tillämpa behandlingen i punkterna 2 eller 3 om villkoren däri uppfylls på alla nivåer i strukturen.”

84.Artikel 306 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Om institutet agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet inte är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera, får det institutet sätta värdet av sin handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen till noll.”

278

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/86	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

ii)Följande led ska läggas till:

”d) Om ett institut agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera ska det institutet tillämpa behandlingen i leden a eller b, beroende på vad som är tillämpligt, på den handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen.”

b)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Genom undantag från punkt 1 får ett institut ange exponeringsvärdet noll för exponeringarna avseende motpartskreditrisken för de tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart eller en clearingmedlem vilka är konkursskyddade, om den centrala motparten, clearingmedlemmen eller en eller flera av clearing medlemmens övriga kunder skulle bli insolventa.

3. Ett institut ska beräkna exponeringsvärden för sina handelsrelaterade exponeringar mot en central motpart i enlighet med avsnitt 1–8 i detta kapitel och kapitel 4 avsnitt 4, beroende på vad som är tillämpligt.”

85.Artikel 307 ska ersättas med följande: ”Artikel 307

Kapitalbaskrav för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond

Ett institut som fungerar som clearingmedlem ska tillämpa följande behandling på sina exponeringar som följer av dess bidrag till en central motparts obeståndsfond.

a)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade bidrag till en kvalificerad central motpartsfonds obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 308.

b)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade och ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 309.

c)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 310.”

86.Artikel 308 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Ett institut ska beräkna kapitalbaskravet för att täcka exponeringen till följd av sitt förbetalda bidrag enligt följande:

		Ki ¼ max�KCCP �	DFi	, 8 % � 2 % � DFi�
		Ki ¼ max�KCCP �	DFCCP DFCM	, 8 % � 2 % � DFi�
			þ
där
Ki	=	kapitalbaskravet,
i	=	index som anger clearingmedlemmen,
KCCP	=	den kvalificerade centrala motpartens hypotetiska kapital, som denna rapporterat				till	institutet
		i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012,
DFi	=	förbetalda bidrag,
DFCCP	=	den kvalificerade centrala motpartens förfinansierade finansiella medel, som denna rapporterat till
		institutet i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, och
DFCM	= summan av förfinansierade bidrag från den kvalificerade				centrala motpartens	alla	clearing
		medlemmar, som denna rapporterat till institutet i enlighet			med artikel 50c i förordning (EU)
		nr 648/2012.

3. Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts förfinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, fastställt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.”

b)Punkterna 4 och 5 ska utgå.

279

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/87

87.Artiklarna 309, 310 och 311 ska ersättas med följande: ”Artikel 309

Kapitalbaskrav för förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och för ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motpart

1.Ett institut ska använda följande formel för att beräkna kapitalbaskravet för exponeringarna till följd av sina förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och från ofinansierade bidrag till en sådan central motpart:

		K = DF + UC
där
K	=	kapitalbaskravet
DF	=	förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och
UC	=	ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond

2.Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts bidrag till

den icke-kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, beräknat i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.’

Artikel 310

Kapitalbaskrav för ofinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond

Ett institut ska tillämpa en riskvikt på 0 % för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond.

Artikel 311

Kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter som inte längre uppfyller vissa villkor

1.Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i denna artikel om det har kommit till deras kännedom, till följd av ett offentligt tillkännagivande eller meddelande från den behöriga myndigheten för en central motpart som används av dessa institut eller från denna centrala motpart själv, att den centrala motparten inte längre uppfyller villkoren för auktorisation eller godkännande, beroende på vad som är tillämpligt.

2.Om villkoret som anges i punkt 1 är uppfyllt ska instituten inom tre månader från att de får kännedom om den omständighet som avses där, eller tidigare om institutens behöriga myndigheter så kräver, göra följande med avseende på sina exponeringar mot den centrala motparten:

a)Tillämpa den behandling som anges i artikel 306.1 b på sina handelsrelaterade exponeringar mot den centrala motparten.

b)Tillämpa den behandling som anges i artikel 309 på sina förfinansierade bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond och på sina ofinansierade bidrag till den centrala motparten.

c)Behandla sina exponeringar – utöver dem som förtecknas i leden a och b – mot den centrala motparten som exponeringar mot ett företag i enlighet med den schablonmetod för kreditrisk som anges i kapitel 2.”

88.I artikel 316.1 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket i denna punkt får institut välja att inte tillämpa redovisningskategorierna för resultaträkningen enligt artikel 27 i direktiv 86/635/EEG på finansiell och operationell leasing i syfte att beräkna den relevanta indikatorn, och i stället

a)inkludera ränteintäkter från finansiell och operationell leasing samt vinster från leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 1,

b)inkludera räntekostnader från finansiell och operationell leasing, underskott, avskrivning och nedskrivning av leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 2.”

280

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/88	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

89.I del tre avdelning IV ska kapitel 1 ersättas med följande:

”KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 325

Metoder för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk

1. Ett institut ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för alla positioner i handelslagret och för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:

a)Den förenklade schablonmetod som avses i punkt 2.

b)Internmodellmetoden i enlighet med kapitel 5 i denna avdelning för de riskkategorier för vilka institutet har fått tillstånd i enlighet med artikel 363 att använda denna metod.

2.Kapitalbaskrav för marknadsrisk, beräknat i enlighet med den schablonmetod som avses i punkt 1 a, ska motsvara summan av följande kapitalbaskrav, enligt vad som är tillämpligt:

a)Kapitalbaskrav för positionsrisk enligt kapitel 2.

b)Kapitalbaskrav för valutarisk enligt kapitel 3.

c)Kapitalbaskrav för råvarurisk enligt kapitel 4.

3.Ett institut som inte är undantaget de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med artikel

325a ska rapportera beräkningen i enlighet med artikel 430b för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:

a)Den alternativa schablonmetoden i kapitel 1a.

b)Den alternativa internmodellmetoden i kapitel 1b.

4.Institut får använda en kombination av metoderna i punkt 1 a och b i den här artikeln på permanent basis inom en grupp i enlighet med artikel 363.

5.Institut får inte använda metoden i punkt 3 b för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspo sitioner eller positioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen som fastställs i punkterna 6, 7 och 8.

6.Värdepapperiseringspositioner och kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget ska ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen om de uppfyller samtliga följande kriterier:

a)Positionerna är varken återvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat av värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen.

b)Alla deras underliggande instrument är

i)instrument med endast ett namn, inbegripet kreditderivat med endast ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar,

ii)allmänt omsatta index som baseras på de instrument som avses i led i.

En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja, så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- och säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till det priset inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.

281

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/89

7.Positioner med något av följande underliggande instrument får inte ingå i den alternativa korrelationshandels portföljen:

a)Underliggande instrument som är hänförliga till de exponeringsklasser som avses i artikel 112 h eller i.

b)En fordran på ett specialföretag, för vilken säkerhet ställts, direkt eller indirekt, genom en position som i sig inte skulle vara berättigad att inkluderas i den alternativa korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 6.

8.Instituten får i den alternativa korrelationshandelsportföljen inkludera positioner som varken är värdepappe riseringspositioner eller kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att det för instrumentet eller dess underliggande instrument finns en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 6 andra stycket.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange hur institut ska beräknas kapitalbaskrav för marknadsrisk för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med metoderna i punkt 3 a och b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 325a

Undantag från särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk

1.Ett institut ska undantas rapporteringskravet i artikel 430b, under förutsättning att storleken på institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk är lika med eller lägre än var och en av följande trösklar baserat på en bedömning som görs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)10 % av institutets totala tillgångar.

b)500 miljoner EUR.

2.Instituten ska beräkna storleken på den verksamhet inom eller utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk med hjälp av uppgifter från den sista dagen i varje månad i enlighet med följande krav:

a)Alla positioner som tillskrivits handelslagret ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret och de kreditderivattransaktioner som fullt ut eliminerar marknadsrisken hos de interna säkringar som avses i artikel 106.3.

b)Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk ska räknas med.

c)Alla positioner ska värderas till sina marknadsvärden på detta datum, utom de positioner som avses i led b, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions verkliga värde och marknadsvärde inte är tillgängliga på ett givet datum ska instituten ta det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

d) Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk ska betraktas som en total nettoposition i valuta och värderas i enlighet med artikel 352.

e)Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av råvarurisk ska värderas i enlighet med artiklarna 357 och 358.

f)Det absoluta värdet av långa positioner ska läggas till det absoluta värdet av korta positioner.

3.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med denna artikel.

4.Om ett institut inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

282

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/90	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

5.Undantaget från det rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b ska upphöra att tillämpas inom tre månader från det att något av följande gäller:

a)Institutet uppfyller inte det villkor som anges i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte det krav som anges i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.

6.Om ett institut har blivit föremål för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med punkt

5i den här artikeln ska institutet endast tillåtas att undantas från dessa rapporteringskrav om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 i den här artikeln har uppfyllts under en sammanhängande period på ett år.

7.Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.

8.Ett institut som är kvalificerat för den behandling som anges i artikel 94 ska undantas från rapporter ingskravet i artikel 430b

Artikel 325b

Tillstånd för sammanställda kapitalbaskrav

1.Ett institut får, med förbehåll för punkt 2, och enbart i syfte att på gruppnivå beräkna nettopositioner och kapitalbaskrav i enlighet med denna avdelning, avräkna positioner i ett institut eller företag mot positioner i ett annat institut eller företag.

2.Ett institut får tillämpa punkt 1 endast med tillstånd av de behöriga myndigheterna, och detta tillstånd ska utfärdas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det finns en tillfredsställande kapitalbasfördelning inom företagsgruppen.

b)De ramar för institutens verksamhet som bestäms av förordningar, lagstiftning eller avtal garanterar ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen.

3. Om företag är belägna i tredjeländer ska samtliga följande villkor vara uppfyllda, utöver dem som anges i punkt 2:

a)Företagen har auktoriserats i ett tredjeland och uppfyller antingen definitionen av kreditinstitut eller är erkända värdepappersföretag i tredjeland.

b)Företagen uppfyller på individuell nivå kapitalbaskrav som motsvarar dem som fastställs i denna förordning.

c)I de berörda tredjeländerna saknas föreskrifter som väsentligen kan påverka kapitalöverföringen inom företagsgruppen.”

90.I del tre avdelning IV ska följande kapitel införas:

”KAPITEL 1a

Den alternativa schablonmetoden Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser Artikel 325c

Den alternativa schablonmetodens omfattning och upplägg

1.Den alternativa schablonmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.1.

283

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/91

2.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den alternativa schablonmetoden för en portfölj av positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, som summan av följande tre komponenter:

a) Kapitalbaskrav enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2.

b)	Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som	fastställs i	avsnitt	5	som	bara	är	tillämpliga	på	de	positioner
	i handelslagret som avses i det avsnittet.
c)	Kapitalbaskrav för kvarstående risker som	fastställs	i avsnitt	4	som	bara	är	tillämpliga	på	de	positioner
	i handelslagret som avses i det avsnittet.

Avsnitt 2

Känslighetsbaserad metod för att beräkna kapitalbaskrav

Artikel 325d

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.riskklass: en av följande sju kategorier:

i)generell ränterisk,

ii)kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar,

iii)kreditspreadrisk för värdepapperiseringar utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen),

iv)kreditspreadrisk för värdepapperiseringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk för alternativ korrelationshandelsportfölj),

v)aktierisk,

vi)råvarurisk,

vii)valutarisk.

2.känslighet: den relativa förändringen i en positions värde, till följd av en förändring i värdet för en av positionens relevanta riskfaktorer, som beräknas med institutets prissättningsmodell i enlighet med avsnitt 3 underavsnitt 2.

3.undergrupp: en underkategori av positioner inom en riskklass med liknande riskprofil, till vilken en riskvikt enligt definitionen i avsnitt 3 underavsnitt 1 tilldelas.

Artikel 325e

Den känslighetsbaserade metodens komponenter

1.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt den känslighetsbaserade metoden genom att lägga samman följande tre kapitalbaskrav i enlighet med artikel 325h:

a)Kapitalbaskrav för deltarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som inte rör volatilitet.

b)Kapitalbaskrav för vegarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som rör volatilitet.

c)Kapitalbaskrav för kurvrisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i de viktigaste riskfaktorerna som inte rör volatilitet och som inte omfattas av kapitalbaskraven för deltarisk.

284

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/92	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.Vid den beräkning som avses i punkt 1 gäller följande:

a)För alla positioner i instrument med optionalitet ska de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a, b och c gälla.

b)För alla positioner i instrument utan optionalitet ska enbart de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a gälla.

Vid tillämpningen av detta kapitel avses med instrument med optionalitet bland annat köpoptioner, säljoptioner, caps, floors, swapoptioner, barriäroptioner och exotiska optioner. Inbäddade optioner till exempel i form av optioner kopplade till förtidsbetalning eller beteende, ska anses vara fristående optionspositioner vid beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisk.

Vid tillämpningen av detta kapitel ska instrument vars kassaflöden kan uttryckas som en linjär funktion av det underliggandes teoretiska belopp anses vara instrument utan optionalitet.

Artikel 325f

Kapitalbaskrav för delta- och vegarisker

1.Instituten ska tillämpa de delta- och vegariskfaktorer som beskrivs i avsnitt 3 underavsnitt 1 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.

2.Instituten ska följa stegen i punkt 3–8 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.

3.För varje riskklass ska, för alla instrument som omfattas av kapitalbaskrav för delta- eller vegarisker, instrumentens känslighet för var och en av de tillämpliga delta- eller vegariskfaktorer som ingår i den riskklassen beräknas med användning av motsvarande formler i avsnitt 3 underavsnitt 2. Om ett instruments värde beror på flera olika riskfaktorer ska känsligheten fastställas separat för varje riskfaktor.

4.Känsligheter ska tilldelas en av undergrupperna ”b” inom varje riskklass.

5.Inom varje undergrupp ”b” ska de positiva och negativa känsligheterna för samma riskfaktor kvittas, vilket ger nettokänsligheter (sk) för varje riskfaktor k inom en undergrupp.

6.Nettokänsligheterna för varje riskfaktor inom varje undergrupp ska multipliceras med motsvarande riskvikter som fastställs i avsnitt 6, vilket ger viktade känsligheter för varje riskfaktor inom den undergruppen, i enlighet med följande formel:

WSk = RWk · sk

där
WSk	=	viktade känsligheter,
RWk	=	riskvikter, och
sk	=	riskfaktorn.

7.De viktade känsligheterna för olika riskfaktorer inom varje undergrupp ska läggas samman med användning av följande formel, där värdet av rotfunktionen inte får vara mindre än noll, vilket ger den undergruppspecifika

känsligheten). Motsvarande korrelationer för viktade känsligheter inom samma undergrupp (ρkl), enligt avsnitt 6, ska användas.

sffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff

X XX

	Kb ¼	WSk2 þ	ρklWSkWSl
		k	k k6¼l
där
Kb	= den undergruppspecifika känsligheten, och
WS	= viktade känsligheter.

285

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/93

8.Den undergruppspecifika känsligheten ska beräknas för varje undergrupp inom en riskklass i enlighet med punkterna 5, 6 och 7. När den undergruppspecifika känsligheten har beräknats för alla undergrupper ska viktade känsligheter för alla riskfaktorer över alla undergrupper läggas samman med användning av följande formel och motsvarande korrelationer γbc för viktade känsligheter i olika undergrupper enligt avsnitt 6, vilket ger det riskklas specifika kapitalbaskravet för delta- eller vegarisk:

						¼ sfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffbb c6¼b
						X	Kb2 þ	XX
		Risk − riskklasspecifika kapitalbaskravet för delta- eller vegarisk					Kb2 þ	γbcSbSc
där
Sb	=	Σk WSk för alla riskfaktorer i undergrupp b och Sc = Σk WSk i undergrupp c; om de värdena för Sb och Sc
		ger ett negativt tal för totalsumman av Xb	Kb2 þ Xb	Xc	6¼b γbcSbSc ska institutet beräkna riskklasspecifika
		kapitalbaskrav för delta- eller vegarisk med en annan specificering där
Sb	=	max [min (Σk WSk, Kb), – Kb] för alla riskfaktorer i undergrupp b och
Sc	=	max [min (Σk WSk, Kc), – Kc] för alla riskfaktorer i undergrupp c.

Riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta- eller vegarisk ska beräknas för varje riskklass i enlighet med punkterna 1–8.

Artikel 325g

Kapitalbaskrav för kurvrisk

Instituten ska beräkna de egna kapitalbaskraven för kurvrisk i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 461a.

Artikel 325h

Sammanräkning av riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker

1.Instituten ska lägga samman riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker genom att följa stegen i punkterna 2, 3 och 4.

2.Stegen för att beräkna riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker som anges i artiklarna

325f och 325g ska utföras tre gånger per riskklass, och varje gång ska olika uppsättningar av korrelationspara

metrarna ρkl (korrelation mellan riskfaktorer inom en undergrupp) och γbc (korrelation mellan undergrupper inom en riskklass) användas. Var och en av de tre uppsättningarna ska avse olika scenarier enligt följande:

a)Scenario med medelhög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc är desamma som de parametrar som anges i avsnitt 6.

b)Scenario med hög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc som anges i avsnitt 6 enhetligt ska multipliceras med 1,25, och där ρkl och γbc har ett tak på 100 %.

c)Scenario med låg korrelation ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 461a.

3.Instituten ska beräkna summan av de riskklasspecifika kapitalbaskraven för delta-, vega- och kurvrisker för varje scenario för att fastställa tre scenariospecifika kapitalbaskrav.

4.Kapitalbaskravet enligt den känslighetsbaserade metoden ska vara det högsta av de tre scenariospecifika kapitalbaskrav som anges i punkt 3.

Artikel 325i

Behandling av indexinstrument och multipla underliggande optioner

Instituten ska behandla indexinstrumenten och multipla underliggande optioner i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 461a.

286

				Prop. 2020/21:36
				Bilaga 1
L 150/94			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/94		SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

	Artikel 325j
	Behandling av företag för kollektiva investeringar
	Instituten ska		behandla företagen för kollektiva investeringar i enlighet	med den delegerade akt som avses
	i artikel 461a.

Artikel 325k

Emissionsgarantipositioner

1.Instituten får använda förfarandet i denna artikel för att beräkna kapitalbaskravet för marknadsrisk för emissionsgarantipositioner i skuldinstrument eller aktieinstrument.

2.Instituten ska använda en av de relevanta multiplikationsfaktorer som anges i tabell 1 för nettokänsligheter för alla emissionsgarantipositioner i varje enskild emittent, förutom emissionsgarantipositioner som tecknats eller

isin tur garanterats av tredje part på grundval av uttryckligt avtal, och beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk

ienlighet med metoden i detta kapitel på grundval av justerade nettokänsligheter.

	Tabell 1

Bankdag		0 %

Bankdag 1		10 %

Bankdag 2 och 3		25 %

Bankdag 4		50 %

Bankdag 5		75 %

Efter bankdag 5		100 %

Vid tillämpning av denna artikel avses med bankdag 0 den bankdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris.

3.Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om tillämpningen av förfarandet i denna artikel.

Avsnitt 3

Def initioner av riskfaktorer och känslighet

Underavsnitt 1

Def initioner av riskfaktorer

Artikel 325l

Riskfaktorer för generell ränterisk

1.För alla riskfaktorer för generell ränterisk, däribland inflationsrisk och valutabasisrisk, ska det finnas en undergrupp per valuta, som var och en innehåller olika typer av riskfaktorer.

De deltariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för räntekänsliga instrument ska vara den relevanta riskfria räntan per valuta och per var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska tilldela riskfaktorer till de bestämda punkterna genom linjär interpolering eller genom en metod som är mest förenlig med de prissättningsfunktioner som används av institutets oberoende riskkontrol lfunktion när den rapporterar marknadsrisk eller vinst och förlust till den verkställande ledningen.

287

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/95

2.Instituten ska erhålla de riskfria räntorna per valuta från de penningmarknadsinstrument i institutets handelslager som har lägst kreditrisk, såsom OIS-kontrakt (overnight index swaps).

3.Om ett institut inte kan använda den metod som avses i punkt 2 ska den riskfria räntan baseras på en eller flera marknadsimplicita swapkurvor som institutet använder för att marknadsvärdera positioner, såsom swapkurvorna för interbankräntan vid försäljning.

Om data är otillräckliga för sådana marknadsimplicita swapkurvor som beskrivs i punkt 2 och i det första stycket i den här punkten, får den riskfria räntan härledas från den kurva för statsobligationer som är lämpligast för en given valuta.

Om instituten använder riskfaktorer för generell ränterisk som härletts från statspapper såsom anges i andra stycket i denna punkt får statspappren inte vara undantagna från kapitalbaskrav för kreditspreadrisk. I sådana fall, där det inte är möjligt att skilja den riskfria räntan från kreditspreadkomponenten, ska känsligheten för riskfaktorn tilldelas både till klassen för generell ränterisk och för kreditspreadrisk.

4.När det gäller riskfaktorer för generell ränterisk ska varje valuta utgöra en separat undergrupp. Instituten ska tilldela olika riskvikt till riskfaktorer inom samma undergrupp, men med olika löptid, i enlighet med avsnitt 6.

Instituten ska tillämpa ytterligare riskfaktorer för inflationsrisk på skuldinstrument vars kassaflöden är en funktion av inflationstakten. Dessa ytterligare riskfaktorer ska utgöras av en vektor med marknadsimplicita inflationstakter för olika löptider per valuta. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal inflationstakter som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

5.Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för den ytterligare riskfaktorn för inflationsrisk enligt vad som avses i punkt 4 som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska instituten behandla inflation som en enda riskfaktor, oberoende av antalet komponenter i varje vektor. Instituten ska kvitta alla inflationskänsligheter inom en undergrupp, beräknade enligt denna punkt, för att erhålla en enda nettokänslighet per undergrupp.

6.Skuldinstrument som ger upphov till betalningar i olika valutor ska också omfattas av valutabasisrisk mellan dessa valutor. Vid tillämpning av den känslighetsbaserade beräkningsmetoden ska de riskfaktorer som instituten tillämpas vara valutabasisrisken för varje valuta i förhållande till antingen US-dollar eller euro. Instituten ska beräkna en valutabasis som varken avser basis i förhållande till US-dollar eller basis i förhållande till euro antingen som ”basis i förhållande till US-dollar” eller ”basis i förhållande till euro”.

Varje valutabasisriskfaktor ska utgöras av en vektor med valutabasis för olika löptider per valuta. För varje skuldinstrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal valutabasis som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp.

Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för denna valutabasisriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska det finnas två distinkta möjliga riskfaktorer: basis i förhållande till euro och basis i förhållande till US-dollar, oberoende av antalet komponenter i varje valutabasisvektor. Det får högst finnas två nettokänsligheter per undergrupp.

7. De vegariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för generell ränterisk ska vara de relevanta riskfria räntornas implicita volatiliteter enligt vad som beskrivs

ipunkterna 2 och 3, vilka ska tilldelas till undergrupper beroende på valuta, och placeras in under följande löptider inom varje undergrupp: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Det ska finnas en undergrupp per valuta.

För nettningsändamål ska instituten utgå ifrån att implicita volatiliteter som är kopplade till samma riskfria ränta och inplacerade under samma löptid utgör samma riskfaktor.

288

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/96	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

När ett institut fördelar implicita volatiliteter till löptiderna enligt denna punkt ska följande krav tillämpas:

a)Om löptiden för optionen är i linje med löptiden för de underliggande tillgångarna ska en enda riskfaktor gälla, vilken ska placeras in i den löptiden.

b)Om löptiden för optionen är kortare än löptiden för de underliggande tillgångarna ska riskfaktorer gälla enligt följande:

i)Den första riskfaktorn ska placeras in i löptiden för optionen.

ii)Den andra riskfaktorn ska placeras in i den återstående löptiden för optionens underliggande tillgångar vid tidpunkten för optionens förfallodag.

8.De kurvriskfaktorer för generell ränterisk som ska tillämpas av instituten ska utgöras av en vektor med riskfria räntor, som motsvarar en specifik riskfri räntekurva, per valuta. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för riskfria räntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

9.	Instituten ska beräkna	instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk
i enlighet med artikel 325g.		När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som motsvarar olika

avkastningskurvor och som har olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma valuta. Instituten ska kvitta känsligheter för samma riskfaktor. Det får bara finnas en nettokänslighet per undergrupp.

Kapitalbaskrav ska inte gälla för kurvrisk avseende inflationsrisk och valutabasisrisk.

Artikel 325m

Riskfaktorer för kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

1.De deltariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på instrument som inte är värdepap periseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara kreditspreadarna för emittenter av dessa instrument, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och inplacerade under var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska tillämpa en riskfaktor per emittent och löptid, oberoende av om kreditspreadarna för emittenter är härledda från skuldinstrument eller kreditswappar. Undergrupperna ska vara de sektorsuppdelade grupper som anges i avsnitt 6, och varje undergrupp ska omfatta alla de riskfaktorer som tilldelats den berörda sektorn.

2.De vegariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som inte är värdepapperiseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara de implicita volatiliteterna för de underliggande tillgångarnas kreditspreadar för emittenter, härledda enligt punkt 1, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år,

1år, 3 år, 5 år, 10 år. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.

3.De kurvriskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av institut på instrument som inte är värdepappe riseringar ska utgöras av en vektor med kreditspreadar, som motsvarar en kreditspreadkurva för den specifika emittenten. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.

4. Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.

Artikel 325n

Faktorer för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar

1.Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som avses i punkt 3 på

värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.

289

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/97

Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk som avses i punkt 5 på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.

2.De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara samma undergrupper som är tillämpliga på kreditspreadrisken för icke- värdepapperiseringar enligt vad som avses i avsnitt 6.

De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara specifika för den riskklassgruppen enligt vad som avses i avsnitt 6.

3.De riskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten för värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen är följande:

a)Deltariskfaktorerna ska vara alla relevanta kreditspreadar för emittenter av värdepapperiseringspositionens underliggande exponeringar, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och för var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

b)De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperisering spositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för emittenter av de underliggande exponeringarna för värdepapperiseringspositionen, härledda enligt led a i denna punkt, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för motsvarande option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

c)Kurvriskfaktorerna ska vara de relevanta avkastningskurvorna för kreditspread för emittenter av värdepapperi seringspositionens underliggande exponeringar, uttryckt som en vektor med kreditspreadar för olika löptider, härledda enligt led a i denna punkt; för varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

4.Instituten ska beräkna värdepapperiseringspositionens känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.

5.De faktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska avse spreaden för tranchen och inte spreaden för de underliggande instrumenten, och ska vara följande:

a) Deltariskfaktorerna ska vara de relevanta kreditspreadarna för tranchen, inplacerade under följande löptider i enlighet med löptiden för tranchen: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

b)De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperisering spositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för trancherna, som var och en ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

c)Kurvriskfaktorerna ska vara desamma som de som beskrivs i led a i denna punkt; en gemensam riskvikt ska tillämpas på alla dessa riskfaktorer, enligt avsnitt 6.

Artikel 325o

Riskfaktorer för aktierisk

1.Undergrupperna för samtliga aktieriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.

2.De deltariskfaktorer som ska tillämpas av instituten ska vara alla aktieavistakurser och alla aktiereporäntor.

När det gäller aktierisk ska en specifik aktierepokurva utgöra en enda riskfaktor som uttrycks som en vektor med reporäntor för olika löptider. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för reporäntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

290

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/98	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Instituten ska beräkna ett instruments känslighet för en aktieriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Instituten ska kvitta känsligheterna för reporänteriskfaktorn för samma aktierelaterade värdepapper oberoende av antalet komponenter i varje vektor.

3.De vegariskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk ska vara de implicita volatiliteterna för aktieavistakurser, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år,

3år, 5 år, 10 år. Kapitalbaskraven ska inte gälla vegarisk för aktiereporäntor.

4.De kurvriskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk är alla aktieavistakurser, oberoende av de motsvarande optionernas löptid. Kapitalbaskraven ska inte gälla kurvrisk för aktiereporäntor.

Artikel 325p

Riskfaktorer för råvarurisk

1.Undergrupperna för samtliga råvaruriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.

2.De deltariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på instrument som är känsliga för råvarurisk ska vara alla råvaruavistakurser per råvarutyp och för var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska bara utgå ifrån att två råvarupriser för samma typ av råvara och med samma löptid ska utgöra samma riskfaktor om de rättsliga villkoren avseende leveransorten är identiska.

3.De vegariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara de implicita volatiliteterna för råvarupriser per typ av råvara, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska utgå ifrån att känsligheter för samma typ av råvara som tilldelas till samma löptid utgör en enda riskfaktor som de sedan ska kvitta.

4.De kurvriskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara en uppsättning råvarupriser med olika löptid per typ av råvara, uttryckt som en vektor. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal priser för den råvaran som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Instituten ska inte göra någon skillnad mellan råvarupriserna per leveransort.

Instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk ska beräknas i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer med olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma typ av råvara.

Artikel 325q

Faktorer för valutarisk

1.De deltariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på instrument som är känsliga för valutarisk ska vara alla avistaväxelkurser mellan den valuta som instrumentet är uttryckt i och institutets rapportvaluta. Det ska finnas en undergrupp per valutapar, med en enda riskfaktor och en enda nettokänslighet.

2.De vegariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de implicita volatiliteterna för växelkurser mellan de valutapar som avses i punkt 1. Växelkursernas implicita volatiliteter ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

291

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/99

3.De kurvriskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de samma som de som avses i punkt 1.

4.Instituten ska inte vara skyldiga att göra åtskillnad mellan onshore- och offshorevarianter av en valuta för alla delta-, vega- och kurvriskfaktorer för valutarisk.

Underavsnitt 2

Def initioner av känslighet

Artikel 325r

Deltariskkänsligheter

1.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för generell ränterisk enligt följande:

a) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor ska beräknas enligt följande:

		Srkt ¼	Viðrkt þ 0,0001, x, y …Þ − Viðrkt, x, y …Þ
		Srkt ¼	0,0001
där
Srkt	=	känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor,
rkt	=	räntan i en riskfri kurva k med löptiden t,
Vi (.)	=	prissättningsfunktionen för instrumentet i, och
x, y	=	andra riskfaktorer än rkt i prissättningsfunktion Vi.

b) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis ska beräknas enligt följande:

där

Sxj

xji

Sxj ¼	Viðxji þ 0,0001	Im	, y, z …Þ − Viðxji, y, z …Þ
	0,0001

=känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis

=en vektor med m komponenter som representerar den implicita inflationskurvan eller valutaba siskurvan för en given valuta j där m är lika med antalet inflations- eller valutabasisrelaterade variabler som används i prissättningsmodellen för instrumentet i,

Im		=	enhetsmatrisen med dimensionen (1 x m),
Vi	(.)	=	prissättningsfunktionen för instrumentet i, och
y, z		=	andra variabler i prissättningsmodellen.

2.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och

��

icke-värdepapperiseringspositioner

SCSkt

där

SCSkt enligt följande:

¼ViðCSkt þ 0,0001, x, y …Þ − ViðCSkt, x, y …Þ

0,0001

SCSkt	=	deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och icke-värdepappe
		riseringspositioner,
cskt	=	värdet på kreditspreaden för en emittent j vid löptiden t,
Vi (.)	=	prissättningsfunktionen för instrumentet i, och
x, y	=	andra riskfaktorer än cskt i prissättningsfunktion Vi.

292

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/100	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för aktierisk enligt följande:

a)	Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser ska beräknas enligt följande:
				Við1,01 EQk, x, y, …Þ − ViðEQk, x, y, …Þ
			Sk ¼		0,01
	där
	sk	=	känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser,
	k	=	ett specifikt aktierelaterat värdepapper,
	EQk	=	värdet på avistakursen för det aktierelaterade värdepappret,
	Vi (.)	=	prissättningsfunktionen för instrumentet i, och
	x, y	=	andra riskfaktorer än EQk i prissättningsfunktion Vi.
b)	Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor ska beräknas enligt följande:
				Viðxki þ 0,0001		, y, z …Þ − Viðxji, y, z …Þ
			Sxk ¼	Viðxki þ 0,0001	Im	, y, z …Þ − Viðxji, y, z …Þ
			Sxk ¼		0,0001
	där
	Sxk	=	känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor,
	k	=	index som anger aktien,
	xki	=	en vektor med m komponenter som representerar reporäntestrukturen för en specifik aktie k, där m
			är lika med antalet reporäntor motsvarande olika löptider som används i prissättningsmodellen för
			instrumentet i,
		=	enhetsmatrisen med dimensionen (1 · m),
	Im	=	enhetsmatrisen med dimensionen (1 · m),
	Vi (.)	=	prissättningsfunktionen för instrumentet i, och
	y, z	=	andra riskfaktorer än xki i prissättningsfunktion Vi.

4.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för råvarurisk för varje riskfaktor enligt följande:

		Sk ¼	Við1,01 CTYk, γ, z …Þ − ViðCTYk, γ, z …Þ
		Sk ¼	0,01
där
sk	=	deltariskkänsligheter för råvarurisk,
k	=	en given råvaruriskfaktor,
CTYk	=	värdet på riskfaktor k,
Vi (.)	=	marknadsvärdet på instrumentet i som en funktion av riskfaktorn k, och
y, z	=	andra riskfaktorer än CTYk i prissättningsmodellen för instrumentet i.

5.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för valutarisk för varje valutariskfaktor k enligt följande:

		Sk ¼	Við1,01 FXk, y, z …Þ − ViðFXk, y, z …Þ
		Sk ¼	0,01
där
sk	=	deltariskkänsligheter för valutarisk,
k	=	en given valutariskfaktor,
FXk	=	värdet på riskfaktorn,
Vi (.)	=	marknadsvärdet på instrumentet i som en funktion av riskfaktorn k, och
y, z	=	andra riskfaktorer än FXk i prissättningsmodellen för instrumentet i.

293

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/101

Artikel 325s

Vegariskkänsligheter

1.Instituten ska beräkna en options vegariskkänsligheter för en given riskfaktor k enligt följande:

		Sk ¼	Við1,01 þ volk, x, yÞ − Viðvolk, x, yÞ
		Sk ¼	0,01
där
sk	=	en options vegariskkänslighet,
k	=	en specifik vegariskfaktor som utgörs av en implicit volatilitet,
volk	=	värdet av den riskfaktorn, uttryckt i procent, och
x, y	=	andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktion Vi.

2.När det gäller riskklasser där vegariskfaktorerna har en löptidsdimension, men där reglerna om inplacering av riskfaktorerna inte är tillämpliga eftersom optionerna inte har en löptid, ska instituten placera in de riskfaktorerna under den längsta föreskrivna löptiden. Optionerna ska omfattas av tillägg för kvarstående risk.

3.När det gäller optioner som saknar lösenpris eller barriär, och optioner som har flera lösenpris eller barriärer, ska instituten tillämpa den inplacering under lösenpris och löptid som används internt för att prissätta optionen. Dessa optioner ska också omfattas av tillägg för kvarstående risk.

4.Instituten ska inte beräkna vegarisk för värdepapperiseringstrancher som ingår i den alternativa korrelations handelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6,7 och 8 och som inte har en implicit volatilitet. Kapitalbaskrav för delta- och kurvrisk ska beräknas för dessa värdepapperiseringstrancher.

Artikel 325t

Krav för känslighetsberäkningar

1.Med hjälp av de formler som anges i detta underavsnitt ska instituten härleda känsligheter från de prissätt ningsmodeller som utgör grunden för resultatrapporteringen till den verkställande ledningen.

Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter kräva att ett institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetod som föreskrivs i kapitel 1b ska använda de prissättningsfunktioner som ingår i internmodellmetodens riskmätningsmodell för känslighetsberäkningar enligt detta kapitel för att beräkna och rapportera kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 430b.3.

2.Vid beräkning av deltariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 a får instituten anta att riskfaktorerna avseende den implicita volatiliteten är konstant.

3.Vid beräkning av vegariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 b ska följande krav tillämpas:

a)För generell ränterisk och kreditspreadrisk ska instituten, för varje valuta, anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer antingen en lognormal eller normal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.

b)För aktierisk, råvarurisk och valutarisk ska instituten anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer en lognormal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.

4.Instituten ska beräkna alla känsligheter utom känsligheterna för kreditvärdighetsjusteringar.

294

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/102	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

5.Genom undantag från punkt 1 och efter tillåtelse av behöriga myndigheter får ett institut använda alternativa definitioner av deltariskkänsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret enligt detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller samtliga följande villkor:

a)En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.

b)Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheter för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att de känsligheter som fastställs inte skiljer sig väsentligt från dessa formler.

6.Genom undantag från punkt 1 och efter tillstånd av behöriga myndigheter får ett institut beräkna vegakäns ligheter utifrån en linjär transformation av alternativa definitioner av känsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret i enlighet med detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller de två följande villkoren:

a)En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och för rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.

b)Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheterna för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att den linjära transformation som anges i det första stycket avspeglar en vegariskkänslighet.

Avsnitt 4

Tillägg för kvarstående risk

Artikel 325u

Kapitalbaskrav för kvarstående risker

1.Utöver de kapitalbaskrav för marknadsrisk som fastställs i avsnitt 2 ska instituten tillämpa extra kapitalbaskrav för instrument som är exponerade för kvarstående risker i enlighet med denna artikel.

2.Instrumenten anses vara exponerade för kvarstående risker om de uppfyller något av följande villkor:

a)Instrumentet har ett exotiskt underliggande instrument som, vid tillämpningen av detta kapitel, är ett handelsla gerinstrument som ligger till grund för en underliggande exponering som inte omfattas av delta-, vega- eller kurvriskberäkning enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2, eller av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk som fastställs i avsnitt 5.

b)Instrumentet är exponerat för andra kvarstående risker, vilket vid tillämpningen av detta kapitel innebär något av följande instrument:

i)Instrument som omfattas av kapitalbaskrav för vega- och kurvrisk enligt den känslighetsbaserade metoden som fastställs i avsnitt 2 och genererar avkastning som inte kan replikeras som en ändlig linjär kombination av klassiska optioner med en enda underliggande aktiekurs, råvarunotering, växelkurs, obligationskurs, kreditswapp eller ränteswapp.

ii) Instrument som		är positioner som omfattas	av den	alternativa	korrelationshandelsportfölj	som	avses
i	artikel 325.6.	Säkringar som omfattas av	den	alternativa	korrelationshandelsportfölj	som	anges
i	artikel 325.8 ska inte beaktas.

3.Instituten ska beräkna de extra kapitalbaskrav som avses i punkt 1 som summan av teoretiska bruttobelopp för de instrument som avses i punkt 2, multiplicerad med följande riskvikter:

a)1,0 % för de instrument som avses i punkt 2 a.

b)0,1 % för de instrument som avses i punkt 2 b.

4.Genom undantag från punkt 1 ska instituten inte tillämpa kapitalbaskravet för kvarstående risker på instrument som uppfyller något av följande villkor:

a)De är noterade på en erkänd börs.

b)De är godtagbara för central clearing i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012.

295

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/103

c)	De kompenserar		fullt ut marknadsrisken för en annan position i handelslagret, varvid de två	positioner
	i handelslagret som helt matchar varandra ska undantas från kapitalbaskravet för kvarstående risker.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad ett exotiskt underliggande är och vilka instrument som är exponerade för kvarstående risker för tillämpningen av punkt 2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA undersöka om livsfallsrisk, väder, naturkatastrofer och framtida realiserad volatilitet bör betraktas som exotiska underliggande faktorer.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

Avsnitt 5

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisken

Artikel 325v

Definitioner och allmänna bestämmelser

1.I detta avsnitt avses med

a)kort exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en vinst för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.

b)lång exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en förlust för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.

c)bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross jump to default, gross JTD): uppskattad storlek på den förlust eller vinst som gäldenärens fallissemang skulle orsaka för en specifik exponering.

d)nettobelopp vid plötsligt fallissemang (net jump to default, net JTD): uppskattad storlek på ett instituts förlust eller vinst vid en gäldenärs fallissemang, efter kvittning mellan bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.

e)förlust vid fallissemang (loss given default) eller LGD: förlust vid gäldenärens fallissemang på ett instrument som emitterats av samma gäldenär, uttryckt som andel av instrumentets teoretiska belopp.

f)fallissemangsriskvikt: det procenttal som motsvarar den beräknade sannolikheten för fallissemang för varje gäldenär, enligt gäldenärens kreditvärdighet.

2.Kapitalbaskraven för fallissemangsrisk ska tillämpas på skuldinstrument och aktieinstrument, derivat med sådana instrument som underliggande tillgångar och derivat vars avkastning eller verkliga värde påverkas vid fallissemang av en annan gäldenär än den som är motpart till derivatinstrumentet i sig. Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk separat för var och en av följande typer av instrument: icke-värdepapperi seringar, värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och värdepapperi seringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen. Institutets slutliga kapitalbaskrav för den fallisse mangsrisk som ska tillämpas ska vara summan av de tre komponenterna.

Underavsnitt 1

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiser ingar

Artikel 325w

Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang

1.Instituten ska beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för varje lång exponering mot skuldinstrument enligt följande:

	JTDlång = max{LGD Vteoretiskt + P&Llång + Justeringlång, 0}
där
JTDlång	= bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross JTD),

296

				Prop. 2020/21:36
				Bilaga 1
L 150/104			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/104		SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

	Vteoretiskt		= instrumentets teoretiska belopp,
	P&Llång		= en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och
			som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den långa
			exponeringen. Vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges med negativt
			tecken, och
	Justeringlång		= det belopp som institutets förlust i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på
			grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till	hela förlusten på det underliggande

instrumentet, ökningar anges i termen Justeringlång med positivt tecken och minskningar anges med negativt tecken.

2.Instituten ska beräkna bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för varje kort exponering mot skuldinstrument enligt följande:

		JTDkort = min{LGD Vteoretiskt + P&Lkort + Justeringkort, 0}
där
JTDkort	=	bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för kort exponering,
Vteoretiskt	=	instrumentets teoretiska belopp, vilket anges i formeln med negativt tecken,
P&Lkort	=	en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och
		som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den korta
		exponeringen, vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med
		negativt tecken, och
Justeringkort	=	det belopp som institutets vinst i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund
		av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande
		instrumentet, minskningar anges i termen Justeringkort med positivt tecken, och ökningar anges
		i termen Justeringkort med negativt tecken.

3.Den förlust vid fallissemang (LGD) för skuldinstrument som instituten ska tillämpa vid beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska vara följande:

a)Exponeringar mot lågprioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 100 %.

b)Exponeringar mot prioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 75 %.

c)Exponeringar mot säkerställda obligationer enligt artikel 129 ska ges ett LGD-värde på 25 %.

4.För beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska teoretiska belopp fastställas enligt följande:

a)När det gäller skuldinstrument är det teoretiska beloppet skuldinstrumentets nominella värde.

b)När det gäller derivatinstrument med underliggande räntebärande värdepapper är det teoretiska beloppet derivatinstrumentets teoretiska belopp.

5.För exponeringar mot aktieinstrument ska instituten beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang enligt följande, i stället för att använda formlerna i punkterna 1 och 2:

		JTDlång = max {LGD · V + P&Llång + Justeringlång; 0}
		JTDkort = min {LGD · V + P&Lkort + Justeringkort; 0}
där
JTDlång	=	beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för lång exponering,
JTDkort	=	beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för kort exponering, och

V= aktiens verkliga värde eller, när det gäller derivatinstrument med underliggande aktier, det verkliga värdet på den underliggande aktien.

297

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/105

6.Instituten ska ge ett LGD-värde på 100 % till aktieinstrument för beräkningen enligt punkt 5.

7. När det gäller exponeringar mot fallissemangsrisk som härrör från derivatinstrument vars avkastning i händelse av fallissemang från gäldenärens sida inte är kopplad till det teoretiska beloppet på ett visst instrument utfärdat av den gäldenären, eller till LGD-värdet för gäldenären eller ett instrument som emitterats av den gäldenären, ska instituten använda alternativa metoder för skattning av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Hur instituten ska beräkna belopp vid plötsligt fallissemang för olika typer av instrument i enlighet med denna artikel.

b)Vilka alternativa metoder som instituten ska använda för skattning av de bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som avses i punkt 7.

c)Det teoretiska beloppet av andra instrument än de som avses i punkterna 4 a och b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

Artikel 325x

Nettobelopp vid plötsligt fallissemang

1.Instituten ska beräkna nettobelopp vid plötsligt fallissemang genom att kvitta bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för korta exponeringar och långa exponeringar. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar mot samma gäldenär där de korta exponeringarna har samma prioritet som, eller lägre prioritet än, de långa exponeringarna.

2.Kvittning ska göras helt eller delvis, beroende på löptiden för de exponeringar som kvittas mot varandra.

a)Kvittning ska göras helt om alla de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på ett år eller mer.

b)Kvittning ska göras delvis om minst en av de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på mindre än ett år; i detta fall ska beloppet vid plötsligt fallissemang för varje exponering med en löptid på mindre än ett år multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år.

3.Om kvittning inte är möjlig ska bruttobelopp vid plötsligt fallissemang vara lika med nettobelopp vid plötsligt fallissemang när det gäller exponeringar med en löptid på ett år eller mer. Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år, med ett golv på tre månader, för beräkningen av nettobelopp vid plötsligt fallissemang.

4.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 gäller löptiderna för derivatkontrakten i stället för löptiderna för de underliggande tillgångarna. Cash equity-exponeringar ska ges en löptid på antingen ett år eller tre månader enligt institutets egen bedömning.

Artikel 325y

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk

1.Oberoende av typ av motpart ska nettobelopp vid plötsligt fallissemang multipliceras med de fallissemangsri skvikter som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i tabell 2:

		Tabell 2

	Kreditkvalitetskategori		Fallissemangsriskvikt

Kreditkvalitetssteg	1		0,5 %

Kreditkvalitetssteg	2		3 %

298

				Prop. 2020/21:36
				Bilaga 1
L 150/106			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/106		SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019


			Kreditkvalitetskategori	Fallissemangsriskvikt

	Kreditkvalitetssteg 3			6 %

	Kreditkvalitetssteg 4			15 %

	Kreditkvalitetssteg 5			30 %

	Kreditkvalitetssteg 6			50 %

	Utan kreditvärdering			15 %

	Fallerad			100 %

2.Exponeringar som skulle få en riskvikt på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisk i enlighet med avdelning II kapitel 2, ska ges en fallissemangsriskvikt på 0 % för kapitalbaskravet för fallissemangsrisk.

3.Det viktade nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska tilldelas följande undergrupper: företag, stater och lokala myndigheter/kommuner.

4.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp i enlighet med följande formel:

DRCb = max {(Σi 2 lång RWi · net JTDi) WtS · (Σi 2 kort RWi |net JTDi|); 0}

där
DRCb	=	kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för fallissemangsrisk för undergrupp b,
i	=	index som anger ett instrument som tillhör undergrupp b,
RWi	=	riskvikten, och
WtS	= en kvot som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, och som beräknas enligt
		följande:
				netJTD
		WtS ¼			lång
			P	Pkort	þ P�		�
					�	netJTDkort	�
						netJTDkort

För beräkning av DRCb och WtS ska långa och korta positioner läggas samman för alla positioner i en undergrupp, oberoende av vilket kreditkvalitetssteg positionerna placeras in i, vilket ger ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för varje undergrupp.

5.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar ska beräknas som en enkel summa av alla undergruppers kapitalbaskrav.

Underavsnitt 2

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelspor tföljen

Artikel 325z

Belopp vid plötsligt fallissemang

1.Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.

299

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/107

2.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan värdepappe riseringsexponeringar med samma underliggande tillgångspool och som tillhör samma tranch. Kvittning ska inte vara tillåten mellan värdepapperiseringsexponeringar med olika underliggande tillgångspooler även om de har samma fästpunkt och avskiljningspunkt.

3.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga värdepapperiseringsexponeringar, går att perfekt replikera andra befintliga värdepapperiseringsexponeringar, frånsett löptidsdimensionen, får de exponeringar som är resultatet av den uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepappe riseringsexponeringarna.

4.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga exponeringar i underliggande namn, går att perfekt replikera hela tranchstrukturen för en befintlig värdepapperiseringsexponering, får de exponeringar som är resultatet av uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepapperisering sexponeringarna. Om underliggande namn används på detta sätt ska de tas bort från beräkningen av fallisse mangsrisk för icke-värdepapperiseringar.

5.Artikel 325x ska tillämpas både på befintliga värdepapperiseringsexponeringar och på värdepapperiseringsex poneringar som används i enlighet med punkt 3 eller 4 i den här artikeln. De relevanta löptiderna ska vara löptiderna för värdepapperiseringstrancherna.

Artikel 325aa

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisken för värdepapperiseringar

1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska multipliceras med 8 % av den riskvikt som gäller för den berörda värdepapperiseringsexponeringen, inklusive STS-värdepapperiseringar, utanför handelslagret i enlighet med den rangordning av metoder som fastställs i avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 och oberoende av typ av motpart.

2.En löptid på ett år ska tillämpas för alla trancher där riskvikterna beräknas i enlighet med intern och extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (SEC-IRBA och SEC-ERBA).

3.De riskvägda beloppen för plötsligt fallissemang för enskilda kontanta värdepapperiseringsexponeringar ska begränsas till positionens verkliga värde.

4.De riskvägda nettobeloppen vid plötsligt fallissemang ska placeras i följande undergrupper:

a)En gemensam undergrupp för alla företag, oberoende av region.

b)44 olika undergrupper som motsvarar en undergrupp per region för var och en av de elva tillgångsklasser som fastställs i andra stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska de elva tillgångsklasserna vara: tillgångsbaserade certifikat (ABCP), billån och billeasingavtal, värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet (RMBS), kreditkort, värdepapper med lån på kommersiella fastigheter som säkerhet (CMBS), CLO (collateralised loan obligations), CDO-squared (collateralised debt obligations), små och medelstora företag, studielån, övriga kundkrediter och övrig marknadsupplåning. De fyra regionerna är Asien, Europa, Nordamerika och övriga världen.

5.För att placera in en värdepapperiseringsexponering i en undergrupp ska instituten förlita sig på en

klassificering som är vedertagen på marknaden. Instituten ska placera in varje värdepapperiseringsexponering i endast en av de undergrupper som avses i punkt 4. Värdepapperiseringsexponeringar som ett institut inte kan placera i en undergrupp för en tillgångsklass eller region ska placeras i kategorin ”övriga kundkrediter”, ”övrig marknadsupplåning” eller ”övriga världen”.

6.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp på samma sätt som fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringsexponeringar, med användning av formeln i artikel 325y.4, vilket leder till ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisken för varje undergrupp.

7.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska beräknas som den enkla summan av undergruppernas kapitalbaskrav.

300

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/108	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Underavsnitt 3

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelspor tföljen

Artikel 325ab

Tillämpningsområde

1.För den alternativa korrelationshandelsportföljen ska kapitalbaskraven innefatta fallissemangsrisken för värdepapperiseringsexponeringar och för icke-värdepapperiseringar för risksäkringsändamål. Dessa säkringar ska tas bort från beräkningen av fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar. Det ska inte finnas några diversifier ingsvinster mellan kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar, kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandels portföljen.

2.För omsatta kredit- och aktiederivat som inte är värdepapperiseringar ska beloppen vid plötsligt fallissemang per enskild beståndsdel fastställas med hjälp av en genomlysningsmetod.

Artikel 325ac

Belopp vid plötsligt fallissemang för den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.I denna artikel avses med

a)uppdelning med användning av en värderingsmodell: ett enda namn i en värdepapperisering värderas som skillnaden mellan värdepapperiseringens ovillkorade värde och villkorade värde, under antagandet att det enda namnet fallerar med ett LGD-värde på 100 %.

b) replikering: enskilda trancher i indexvärdepapperiseringen kombineras så att de replikerar en annan tranch i samma indexserie, eller så att de replikerar en position i indexserien som inte är uppdelad i trancher,

c)uppdelning: ett index replikeras av en värdepapperisering där de underliggande exponeringarna i gruppen är identiska med de exponeringar som refererar till ett enda namn och som utgör indexet.

2.Bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar och icke-värdepapperisering sexponeringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.

3.Produkter som förfaller på n:te fallissemanget ska behandlas som produkter som delats upp i trancher med fästpunkt och avskiljningspunkt enligt följande:

a)fästpunkt = (N – 1) / totalt antal namn,

b)avskiljningspunkt = N / totalt antal namn,

där ”totalt antal namn” ska vara det sammanlagda antalet namn i den underliggande korgen eller poolen.

4.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar som i övrigt är identiska, utom när det gäller löptid. Kvittning ska endast vara möjlig enligt följande:

a)För index, indextrancher och särskilt anpassade trancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch, med beaktande av bestämmelserna i artikel 325x; om exponeringar på mindre än ett år. Långa och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som perfekt replikerar varandra får kvittas genom att de delas upp i exponeringar som motsvarar ett enda namn med användning av en värderingsmodell; i sådana fall ska summan av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för exponeringar som motsvarar ett enda namn och som erhålls genom uppdelning, vara lika med bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för den ej uppdelade exponeringen.

b)Kvittning genom uppdelning enligt led a ska inte tillåtas för återvärdepapperiseringar eller derivat avseende värdepapperiseringar.

c)För index och indextrancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch genom replikering eller genom uppdelning, om de långa och korta exponeringarna i övrigt är likvärdiga, utom en restkomponent, ska kvittning tillåtas och nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska avspegla den resterande exponeringen.

d)Olika trancher i samma indexserie, olika serier av samma index och olika indexfamiljer får inte användas för att kvitta varandra.

301

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/109

Artikel 325ad

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med följande:

a)För produkter som delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i artikel 325y.1 och 325y.2.

b)För produkter som inte delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som avses i artikel 325aa.1.

2.Riskvägda nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska placeras i undergrupper som motsvarar ett index.

3.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp enligt följande formel:

		DRCb = max {(Σi 2 lång RWi · net JTDi) – WtSACTP · (Σi 2 kort RWi · \|net JTDi\|); 0}
där
DRCb	=	kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för undergrupp b,
i	=	ett instrument som ingår i undergrupp b, och
WtSACTP	=	kvoten som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, beräknad i enlighet med
		formeln WtS i artikel 325y.4, men med användning av långa och korta positioner över hela den
		alternativa korrelationshandelsportföljen och inte bara positionerna i den berörda undergruppen.

4.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen med följande formel:

		X	�
		DRCACTP ¼ max( b max½DRCb, 0� þ 0,5 � ðmin½DRCb, 00�Þ ; 0	)
där
DRCACTP	=	kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen, och
DRCb	=	kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för undergrupp b.

Avsnitt 6

Riskvikter och korrelationer

Underavsnitt 1

Deltariskvikter och korrelationer

Artikel 325ae

Riskvikter för generell ränterisk

1.För valutor som inte omfattas av underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b ska riskvikterna för känsligheterna för den riskfria räntans riskfaktorer för varje undergrupp i tabell 3 anges enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

	Tabell 3

Undergrupp		Löptid

1		0,25 år

2		0,5 år

3		1 år

302

			Prop. 2020/21:36
			Bilaga 1
L 150/110		Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/110	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019


		Undergrupp	Löptid

		4	2 år

		5	3 år

		6	5 år

		7	10 år

		8	15 år

		9	20 år

		10	30 år

2.En gemensam riskvikt för såväl samtliga inflationskänsligheter som för riskfaktorer för valutabasisrisk ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 461a.

3.För valutor som omfattas av underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b, och för institutets inhemska valuta, ska riskvikterna för den riskfria räntans riskfaktorer vara de riskvikter som fastställs

itabell 3 dividerade med √2.

Artikel 325af

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller generell ränterisk

1.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och med samma tilldelade löptid, men motsvarande olika kurvor, ska korrelationen ρkl vara 99,90 %.

2.Mellan två viktade känsligheter avseende riskfaktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och motsvarande samma kurva, men med olika löptid, ska korrelationen fastställas i enlighet med följande formel:

max2eð − θ�	Tk − T		; 40 %3
	minj fTk; Tljlg	Þ
4			5

där
Tk (respektiveTl)	= löptiden som gäller för den riskfria räntan,

θ= 3 %.

3.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp, motsvarande olika kurvor och med olika löptid, ska korrelationen ρkl vara lika med den korrelations parameter som anges i punkt 2 multiplicerad med 99,90 %.

4.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och en given viktad känslighet avseende riskfaktorerna för inflation WSl ska korrelationen vara 40 %.

5.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för valutabasisrisk WSk och en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSl, däribland andra faktorer för valutabasisrisk, ska korrelationen vara

0%.

Artikel 325ag

Korrelationer mellan olika undergrupper vad gäller generell ränterisk

1.Parametern γbc = 50 % ska användas för att lägga samman riskfaktorer som tillhör olika undergrupper.

2.Parametern γbc = 80 % ska användas för att lägga samman en faktor för ränterisk baserad på en valuta enligt artikel 325av.3 och en riskfaktor för ränterisk baserad på euro.

303

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/111

Artikel 325ah

Riskvikter för kreditspreadrisken för icke-värdepapperiseringar

1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för icke-värdepapperiseringar ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 4.

		Tabell 4

Under			Riskvikt
grupp	Kreditkvalitet	Sektor	Riskvikt
grupp	Kreditkvalitet	Sektor	(procentenheter)
nummer			(procentenheter)
nummer

1	Alla	Nationell regering, inklusive centralbanker, i en medlemsstat	0,50 %

2		Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland,	0,5 %
		multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisa
		tioner enligt artikel 117.2 eller artikel 118

3		Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ	1,0 %

4		Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut,	5,0 %
		som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en
		regional eller lokal myndighet och subventionerade långiva
		re

5	Kreditkvalitetssteg	Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralu	3,0 %
	1–3	tvinning

6		Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, admi	3,0 %
		nistrativa tjänster och stödtjänster

7		Teknik, telekommunikation	2,0 %

8		Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade	1,5 %
		och tekniska aktiviteter

9		Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut	1,0 %
		i medlemsstaterna

11		Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland,
		multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisa
		tioner enligt artikel 117.2 eller artikel 118

12		Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ	4,0 %

13		Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut,	12,0 %
		som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en
		regional eller lokal myndighet och subventionerade långiva
	Kreditkvalitetssteg	re
	Kreditkvalitetssteg
14	4–6	Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralu	7,0 %
14		Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralu	7,0 %
		tvinning

15		Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, admi	8,5 %
		nistrativa tjänster och stödtjänster

16		Teknik, telekommunikation	5,5 %

17		Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade	5,0 %
		och tekniska aktiviteter

18	Övriga sektorer		12,0 %

304

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/112	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en enda sektorundergrupp i tabell 4. Riskexponeringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 18 i tabell 4.

Artikel 325ai

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl= ρkl (namn) · ρkl (löptid) · ρkl (basis)

där

ρkl (namn) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska, och är i annat fall lika med 35 %,

ρkl (löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och är i annat fall lika med 65 %, och

ρkl (basis) är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och är i annat fall lika med 99,90 %.

2. De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på undergrupp 18 i tabell 4

iartikel 325ah.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 18 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats den undergruppen:

Kbðundergrupp 18Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325aj

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

Korrelationsparametern γbc som gäller för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska fastställas enligt följande:

γbc = γbc(rating) · γbc(sektor)

där

γbc(rating) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma kreditkvalitetskategori (antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6), och i annat fall är lika med 50 %, vid denna beräkning ska undergrupp 1 anses tillhöra samma kreditkvalitetskategori som de undergrupper som tillhör kreditkvalitetssteg 1–3, och

γbc(sektor) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma sektor, och i annat fall är lika med motsvarande procentsats i tabell 5:

Tabell 5

Undergrupp	1,2 och	3 och 12	4 och 13	5 och 14	6 och 15	7 och 16	8 och 17	9
Undergrupp	11	3 och 12	4 och 13	5 och 14	6 och 15	7 och 16	8 och 17	9
	11

1, 2 och 11		75 %	10 %	20 %	25 %	20 %	15 %	10 %

3 och 12			5 %	15 %	20 %	15 %	10 %	10 %

4 och 13				5 %	15 %	20 %	5 %	20 %

5 och 14					20 %	25 %	5 %	5 %

305

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/113

Undergrupp

1,2 och

3 och 12

4 och 13

5 och 14

6 och 15

7 och 16

8 och 17

6 och 15

25 %

5 %

15 %

7 och 16

5 %

20 %

8 och 17

5 %

—

Artikel 325ak

Riskvikter för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandels portföljen

Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 6 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

		Tabell 6

Under
grupps	Kreditkvalitet	Sektor
nummer

1	Alla	Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna

2		Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala ut
		vecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller ar
		tikel 118

3		Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ

4		Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av
		eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och sub
		ventionerade långivare

5	Kredit-kvalitetssteg	Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning
	Kredit-kvalitetssteg
6	1–3	Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster
6
		och stödtjänster

7		Teknik, telekommunikation

8		Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktivi
		teter

9		Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna

10		Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer

11		Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala ut
		vecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller ar
		tikel 118

12	Kreditkvalitetssteg	Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ
	Kreditkvalitetssteg
13	4–6	Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av
13
		eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och sub
		ventionerade långivare

14		Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning

306

					Prop. 2020/21:36
					Bilaga 1
L 150/114				Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/114		SV		Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019


	Under
	grupps		Kreditkvalitet	Sektor
	nummer

	15			Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster
				och stödtjänster

	16			Teknik, telekommunikation

	17			Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktivi
				teter

	18		Övriga sektorer

Artikel 325al

Korrelationer vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Deltariskkorrelationen ρkl ska härledas i enlighet med artikel 325ai, förutom att ρkl(basis) vid tillämpningen av denna punkt ska vara lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall ska vara lika med 99,00 %.

2.Korrelationen γbc ska härledas i enlighet med artikel 325aj.

Artikel 325am

Riskvikter för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshan delsportföljen

1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 7 och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 7 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

		Tabell 7

Under
grupps	Kreditkvalitet	Sektor
nummer

1		RMBS – prime

2		RMBS – mid-prime

3		RMBS – sub-prime
	Prioriterade och
4	Prioriterade och	CMBS
	kreditkvalitetssteg 1–
5	kreditkvalitetssteg 1–	Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) – studielån
5	3

6		ABS – kreditkort

7		ABS – billån

8		CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen

9	Ej prioriterade och	RMBS – prime


10	kreditkvalitetssteg 1–	RMBS – mid-prime
	3
11	3	RMBS – sub-prime
11		RMBS – sub-prime

12		CMBS

13		ABS – studielån

14		ABS – kreditkort

15		ABS – billån

16		CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen

307

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019		SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 150/115


	Under
	grupps		Kreditkvalitet	Sektor
	nummer

	17			RMBS – prime

	18			RMBS – mid-prime

	19			RMBS – sub-prime

	20		Kreditkvalitetssteg	CMBS
			Kreditkvalitetssteg
	21		4–6	ABS – studielån
	21			ABS – studielån

	22			ABS – kreditkort

	23			ABS – billån

	24			CLO utanför korrelationshandelsportföljen

	25		Övriga sektorer

2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje tranch i en enda sektorundergrupp i tabell 7. Riskexponeringar kopplade till trancher som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 25.

Artikel 325an

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSl och WS𝑙 inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl = ρkl(tranch) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)

där

ρkl(tranch) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l omfattas av samma undergrupp och avser samma värdepapperiseringstranch (mer än 80 % överlappning i teoretiska termer), och i annat fall är lika med 40 %, och

ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och i annat fall är lika med 80 %,

ρkl(basis)är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall är lika med 99,90 %.

2.De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på undergrupp 25 i tabell 7 i artikel 325am.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 25 ska kapitalbaskravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:

Kbðundergrupp 25Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325ao

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Korrelationsparametern γbc ska tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper och vara 0 %.

2.Kapitalbaskravet för undergrupp 25 ska läggas till kapitalet för den samlade riskklassnivån utan att några diversifierings- eller säkringseffekter gentemot någon annan undergrupp redovisas.

308

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/116	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 325ap

Riskvikter för aktierisk

1.Riskvikter för känsligheter för riskfaktorerna avseende aktier och aktiereporänta ska specificeras för varje undergrupp i tabell 8 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a:

Tabell 8

Under
grupps	Börsvärde	Typ av ekonomi	Sektor
nummer

1			Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring,
			administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och
			sjukvård, allmännyttiga tjänster

2			Telekommunikation, industri
		Tillväxtmarknad
3		Tillväxtmarknad	Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin
3			Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin
			ning

4			Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella in
			stitut, fastighetsverksamhet, teknik
	Högt
5	Högt		Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring,
5			Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring,
			administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och
			sjukvård, allmännyttiga tjänster

6			Telekommunikation, industri
		Utvecklad ekonomi
7		Utvecklad ekonomi	Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin
7			Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin
			ning

8			Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella in
			stitut, fastighetsverksamhet, teknik

9		Tillväxtmarknad	Alla sektorer som anges i undergrupperna 1, 2, 3 och
		Tillväxtmarknad	4
			4
	Lågt
10	Lågt	Utvecklad ekonomi	Alla sektorer som anges i undergrupperna 5, 6, 7 och
10			Alla sektorer som anges i undergrupperna 5, 6, 7 och
			8
			8

11	Övriga sektorer

2.För tillämpningen av denna artikel ska det fastställas vad som avses med lågt börsvärde och högt börsvärde i de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 325bd.7.

3.För tillämpningen av denna artikel ska EBA ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger vad som avses med tillväxtmarknader och utvecklade ekonomier.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

4.När en riskexponering placeras in i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en av sektorgrupperna i tabell 8, och placera in alla emittenter från samma näringsgren i samma sektor. Riskexpo

neringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 11 i tabell 8. Om det rör sig om flera länder eller sektorer ska aktieemittenten placeras in i en viss undergrupp baserat på den mest betydande region eller sektor som den är verksam i.

309

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/117

Artikel 325aq

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller aktierisk

1.Korrelationsparametern för deltarisk ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp, ska vara 99,90 % där den ena avser känslighet för en aktieavistakurs och den andra känslighet för en aktiereporänta, och båda avser samma aktieemittentnamn.

2.I andra fall än de som avses i punkt 1 ska korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl för aktieavistakurs inom samma undergrupp fastställas till följande:

a)15 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupperna 1, 2, 3 eller 4).

b)25 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupperna 5, 6, 7 eller 8).

c)7,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupp 9).

d)12,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupp 10).

3.Korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl för aktiereporänta inom samma undergrupp ska fastställas i enlighet med punkt 2.

4.Mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp, där den ena avser känslighet för en aktieavistakurs och den andra känslighet för en aktiereporänta, och känsligheterna avser olika aktieemittentnamn,

ska korrelationsparametern ρkl fastställas till de korrelationsparametrar som anges i punkt 2, multiplicerat med 99,90 %.

5.De korrelationsparametrar som specificeras i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på undergrupp 11. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 11 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:

Kbðundergrupp 11Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325ar

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller aktierisk

Korrelationsparametern γbc ska tillämpas på sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper. Den ska fastställas till 15 % om båda undergrupper är någon av undergrupperna 1–10.

Artikel 325as

Riskvikter för råvarurisk

Riskvikter för känsligheter för råvaruriskfaktorerna ska specificeras för varje undergrupp i tabell 9 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a:

Tabell 9

Undergruppsnummer

Undergrupp – benämning

1Energi – fasta bränslen

2Energi – flytande bränslen

3Energi – el och handel med utsläppsrätter

310

				Prop. 2020/21:36
				Bilaga 1
L 150/118			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/118		SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019


	Undergruppsnummer		Undergrupp – benämning

	4		Frakt

	5		Oädla metaller

	6		Gasformiga bränslen

	7		Ädelmetaller (inklusive guld)

	8		Spannmålskärnor och oljeväxtfrön

	9		Animalieprodukter och mejeriprodukter

	10		Jordbruksråvaror

	11		Andra råvaror

Artikel 325at

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller råvarurisk

1.Vid tillämpning av denna artikel ska två råvaror anses som åtskilda om det på marknaden finns två avtal som endast skiljer sig åt vad gäller den underliggande råvara som ska levereras mot varje avtal.

2.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl = ρkl(råvara) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)

där

ρkl(råvara) är lika med 1 om de två råvarorna för känsligheterna k och l är identiska, i annat fall är det lika med korrelationerna inom samma undergrupp enligt tabell 10,

ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, i annat fall är det lika med 99 %, och

ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna är identiska vad gäller råvarans leveransort, i annat fall är det lika med 99,90 %.

3.Korrelationerna inom samma undergrupp ρkl (råvara) är följande: Tabell 10

Undergrupp	Undergrupp – benämning	Korrelation
Undergrupp	Undergrupp – benämning	ρkl (råvara)
		ρkl (råvara)
1	Energi – fasta bränslen	55 %

2	Energi – flytande bränslen	95 %

3	Energi – el och handel med utsläppsrätter	40 %

4	Frakt	80 %

5	Oädla metaller	60 %

6	Gasformiga bränslen	65 %

311

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/119


	Undergrupp	Undergrupp – benämning	Korrelation
	Undergrupp	Undergrupp – benämning	ρkl (råvara)
			ρkl (råvara)
	7	Ädelmetaller (inklusive guld)	55 %

	8	Spannmålskärnor och oljeväxtfrön	45 %

	9	Animalieprodukter och mejeriprodukter	15 %

	10	Jordbruksråvaror	40 %

	11	Andra råvaror	15 %

4.Utan hinder av punkt 1 tillämpas följande bestämmelser:

a)Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 3 i tabell 10 och som avser el men där elen genereras i olika regioner eller avtalsenligt levereras under olika perioder ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.

b)Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 4 i tabell 10 och som avser frakt men där fraktens rutt eller leveransveckan skiljer sig åt ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.

Artikel 325au

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller råvarurisk

Korrelationsparametern γbc som tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska vara

a)20 % där båda undergrupper är någon av undergrupperna 1–10,

b)0 % där någon av de båda undergrupperna är nummer 11.

Artikel 325av

Riskvikter för valutarisk

1.Riskvikt för alla känsligheter för valutariskfaktorerna ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel

461a.

2.Riskvikten för valutakursriskfaktorerna avseende valutapar som består av euro och valutan i en medlemsstat som deltar i den andra etappen av den ekonomiska och monetära unionen (ERM 2) ska vara en av följande:

a)Den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 3.

b)Den största fluktuationen inom det fluktuationsband som formellt har avtalats mellan medlemsstaten och Europeiska centralbanken, om det fluktuationsbandet är smalare än det fluktuationsband som definieras enligt ERM 2.

3.Utan hinder av punkt 2 ska den riskvikt för valutakursriskfaktorer som avses i punkt 2 där den avser valutor som ingår i ERM 2 med ett formellt avtalat fluktuationsband som är smalare än standardbandet på plus eller minus 15 % vara lika med den största procentuella fluktuationen inom detta smalare band.

4.Riskvikten för valutariskfaktorerna som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen enligt vad som avses i artikel 325bd.7 c ska vara den riskvikt som avses i punkt 1 i den här artikeln delad med√2.

5.När dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre åren visar att ett valutapar som består av euro och en annan valuta som inte är euro som används i en medlemsstat är konstant och att institutet alltid kan möta en köp- och säljkursskillnad som är lika med noll för respektive transaktioner får institutet, förutsatt att det har uttryckligt tillstånd från sin behöriga myndighet, tillämpa den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 2.

312

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/120	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 325aw

Korrelationer för valutarisk

En generell korrelationsparameter γbc på 60 % ska tillämpas på de sammanräknade känsligheterna för valutarisk faktorer.

Underavsnitt 2

Riskvikter och korrelationer för vegarisk och kur vrisk

Artikel 325ax

Riskvikter för vegarisk och kurvrisk

1.För vegariskfaktorer ska de undergrupper för deltarisk som avses i underavsnitt 1 användas.

2.Riskvikten för en given vegariskfaktor k ska fastställas som en andel av det aktuella värdet av riskfaktorn k, vilket uttrycker den implicita volatiliteten för ett underliggande, såsom beskrivs i avsnitt 3.

3.Den andel som avses i punkt 2 ska bero på den antagna likviditeten för varje typ av riskfaktor i enlighet med följande formel:

�	ffffffffffffffff	�
RWk ¼ ðvärdet av riskfaktor kÞ � min RWσ �	pLHriskklass	; 100 %
RWk ¼ ðvärdet av riskfaktor kÞ � min RWσ �	p10	; 100 %
där	ffffff
där
RWk= riskvikten för en given vegariskfaktor k,
RWσ ska vara 55 %, och

LHriskklass är den förskrivna likviditetshorisont som ska användas vid bestämning av varje vegariskfaktor k. LHriskklass i enlighet med följande tabell:

Tabell 11

Riskklass	LHriskklass
GIRR	60

CSR icke-värdepapperiseringar	120

CSR värdepapperiseringar (alternativa korrelationshandelsportföljen)	120

CSR värdepapperiseringar (utanför den alternativa korrelationshandelsport	120
följen)

Aktier (högt börsvärde)	20

Aktier (lågt börsvärde)	60

Råvara	120

Utländsk valuta	40

4.De undergrupper som används i samband med deltarisk i underavsnitt 1 ska användas i samband med kurvrisk, om inget annat anges i detta kapitel.

5.För kurvriskfaktorer för valutarisk och aktierisk ska kurvriskvikterna vara relativa skift som är lika med de deltariskvikter som avses i underavsnitt 1.

313

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/121

6.För kurvriskfaktorer för generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk ska kurvriskvikten vara ett

parallellskift av alla punkter för varje kurva baserat på den högsta föreskrivna deltariskvikten som avses i underavsnitt 1 i detta avsnitt för den relevanta riskklassen.

Artikel 325ay

Korrelationer för vegarisk och kurvrisk

1.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till riskklassen generell ränterisk ska korrelationspa rametern rkl fastställas enligt följande:

där				ρkl			¼ min�ρ klðoptionens löptidÞ	� ρ klðunderliggande löptidÞ; 1�

ρklðoptionens löptidÞ			− α�		jTk − Tlj
	ska vara lika med e			minfTk; Tlg där α ska vara 1 % och Tk och Tl ska vara lika med löptiderna för de
optioner som vegakänsligheterna härleds för, uttryckt i antal år, och
			TU − TU
		− α�	� k			l	�
			min	T	U		U
underliggande löptid						; T �		U	U
		Þ är lika med e	�
ρklð			�n k				l�o, där α ska vara 1 %, Tk och Tl är löptiderna för de underliggande till de
optioner som vegakänsligheterna härleds för, minus löptiderna för									motsvarande optioner, i båda fallen uttryckt

i antal år.

2.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till andra riskklasser ska korrelationsparametern ρkl fastställas enligt följande:

ρkl ¼ min�ρðklDELTAÞ � ρðkloptionens löptidÞ; 1�

där

ρðklDELTAÞ ska vara lika med den deltakorrelation inom undergruppen som motsvarar den undergrupp till vilken vegariskfaktorerna k och l skulle tilldelas, och

ρðkloptionens löptidÞ ska fastställas i enlighet med punkt 1.

3.Vad gäller vegariskkänsligheter mellan olika undergrupper inom en riskklass (generell ränterisk och icke-

generell ränterisk) ska samma korrelationsparametrar för γbc, användas i samband med vegarisk som de som är angivna för deltakorrelationer för varje riskklass i avsnitt 4.

4. Diversifierings- eller säkringsvinster mellan vegariskfaktorer och deltariskfaktorer ska inte beaktas i schablonmetoden. Vegarisker och deltarisker ska läggas samman genom enkel summering.

5.Kurvriskkorrelationerna ska vara kvadraten av motsvarande deltariskkorrelationer ρkl och γbc enligt vad som avses i underavsnitt 1.

KAPITEL 1B

Alternativ internmodellmetod

Avsnitt 1

Tillstånd och kapitalbaskrav

Artikel 325az

Den alternativa internmodellmetoden och tillstånd att använda alternativa interna modeller

1.Den alternativa interna modellmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.3.

314

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/122	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.Efter att ha kontrollerat att instituten uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi och325bj ska de behöriga myndigheterna ge dessa institut tillstånd att beräkna kapitalbaskrav för portföljen med alla de positioner som förvaltas av handlarbord med användning av alternativa interna modeller i enlighet med artikel 325ba, förutsatt att samtliga av följande krav är uppfyllda:

a)Handlarborden inrättades i enlighet med artikel 104b.

b)Institutet har motiverat handlarbordens införande i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde för den behöriga myndigheten.

c)Handlarborden har uppfyllt kraven på utfallstest enligt artikel 325bf.3 under det närmast föregående året.

d)Institutet har rapporterat resultaten av de krav på resultatanalys för handlarborden som fastställs i artikel 325bg till sina behöriga myndigheter.

e)För handlarbord som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl ska handlarbordet uppfylla kraven i artikel 325bm för den interna modellen för fallissemangsrisk.

f)Inga värdepapperiseringspositioner eller återvärdepapperiseringspositioner har tilldelats handlarborden.

Om handlarborden inte införs i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde ska detta vid tillämpningen av led b i första stycket i denna punkt inte motiveras av det faktum att det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa schablonmetoden i artikel 325.3 a skulle vara lägre än det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa internmodellmetoden.

3.Institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden ska rapportera till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 430b.3.

4.Institut med tillstånd enligt punkt 2 ska omedelbart underrätta sina behöriga myndigheter om åtminstone ett av de krav som anges i den punkten inte längre uppfylls av ett av dess handlarbord. Institutet ska då inte längre få tillämpa detta kapitel på någon av de positioner som förvaltas av det handlarbordet, och det ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den metod som anges i kapitel 1a för alla positioner som förvaltas av handlarbordet från och med det närmast förestående rapporteringstillfället och fram till dess att det kan visa för de behöriga myndigheterna att handlarbordet återigen uppfyller alla kraven i punkt 2.

5.Genom undantag från punkt 4 får de behöriga myndigheterna i exceptionella fall tillåta att ett institut fortsätter att använda alternativa interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisken för ett handlarbord som inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 c i denna artikel och i artikel 325bg.1. Om de behöriga myndigheterna utnyttjar denna möjlighet ska de underrätta EBA och motivera sitt beslut.

6.För positioner som förvaltas av handlarbord för vilka ett institut inte har fått tillstånd enligt punkt 2, ska kapitalbaskrav för marknadsrisk beräknas av institutet i enlighet med kapitel 1a i denna avdelning. Vid denna beräkning ska samtliga positioner betraktas var för sig som separata portföljer.

7.Väsentliga ändringar i användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda, utvidgning av användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda och väsentliga ändringar i institutens urval av modellerbara riskfaktorer enligt vad som avses i artikel 325bc.2, ska kräva separat godkännande från den behöriga myndigheten.

Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om alla övriga utvidgningar och ändringar avseende användningen av de alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda.

315

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/123

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)Villkoren för att bedöma väsentligheten när det gäller utvidgningar av och ändringar i användningen av alternativa interna modeller och ändringar i urvalet av de modellerbara riskfaktorer som avses i artikel 325bc.

b)Den bedömningsmetod som de behöriga myndigheterna ska använda för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi, 325bn, 325bo och 325bp.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.

9. EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera i vilka exceptionella fall behöriga myndigheter får tillåta att ett institut

a)fortsätter att använda alternativa interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisken för ett handlarbord som inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 c i den här artikeln och i artikel 325bg.1,

b)begränsar tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar. EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.

Artikel 325ba

Kapitalbaskrav när alternativa interna modeller används

1.Ett institut som använder en alternativ intern modell ska beräkna kapitalbaskrav för portföljen av alla positioner som förvaltas av de handlarborden för vilka institutet har tillstånd enligt artikel 325az.2 som den högsta av följande summor:

a)Summan av följande värden:

i)Institutets föregående dags expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb (ESt-1), och

ii)institutets föregående dags riskmått med stresscenarier, beräknat i enlighet med avsnitt 5 (SSt-1), eller

b)summan av följande värden:

i)Ett genomsnitt av institutets dagliga expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb för samtliga föregående sextio bankdagar (ESavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc), och

ii)genomsnittet av institutets dagliga riskmått med stresscenarier beräknade i enlighet med avsnitt 5 för var och en av de föregående sextio bankdagarna (SSavg).

2.Institut som innehar positioner i omsatta skuld- och aktieinstrument som omfattas av den interna modellen för fallissemangsrisk och som förvaltas av de handlarbord som avses i punkt 1, ska uppfylla ett ytterligare kapitalbaskrav som uttrycks som det högsta av följande värden:

a)Det mest aktuella kapitalbaskravet för fallissemangsrisk, beräknat i enlighet med avsnitt 3.

b)Genomsnittet av det belopp som avses i led a under de föregående tolv veckorna.

316

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/124	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Avsnitt 2

Allmänna krav

Artikel 325bb

Expected shortfall-riskmått

1.Instituten ska beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i artikel 325ba.1 a för en given dag t och för en given portfölj med positioner i handelslagret i enlighet med följande:

ESt ¼ ρ � ðUEStÞ þ ð1 − ρÞ � UESit

där

ESt	= expected shortfall-riskmåttet

i= index som anger de fem övergripande riskfaktorskategorier som förtecknas i första kolumnen i tabell 2 i artikel 325bd,

UESt	= det oinskränkta expected shortfall-måttet, beräknat enligt följande:
							PESFC
	UESt		PESRS		max		t	, 1
	UESt	¼	PESRS	�	max	�PEStRC		, 1
		¼	t	�		�PEStRC		�
UESti	= det oinskränkta expected shortfall-måttet för			en övergripande riskfaktorkategori i, beräknat enligt
	följande:
	UESi	¼	PESRS,i	�	max		PEStFC,i	, 1
	t	¼	t	�		�PEStRC,i		�

ρ= regulatorisk korrelationsfaktor över övergripande riskkategorier: ρ = 50 %,

PEStRS	=	det	partiella expected shortfall-måttet	som	ska	beräknas	för	alla	positioner	i	portföljen
		i enlighet med artikel 325bc.2,
PEStRC	=	det	partiella expected shortfall-måttet	som	ska	beräknas	för	alla	positioner	i	portföljen
		i enlighet med artikel 325bc.3,
PEStFC	=	det	partiella expected shortfall-måttet	som	ska	beräknas	för	alla	positioner	i	portföljen
		i enlighet med artikel 325bc.4,

PESRS,it

PESRC,it

PESFC,it

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.2,

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.3, och

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.4.

2.Instituten ska endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det specifika urval modellerbara riskfaktorer som gäller för varje partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bc när de fastställer varje partiellt expected shortfall-mått för beräkningen av expected shortfall-riskmåttet i enlighet med punkt 1.

3.Om minst en transaktion i portföljen har minst en modellerbar riskfaktor som ligger inom den övergripande riskkategorin i i enlighet med artikel 325bd ska instituten beräkna det oinskränkta expected shortfall-måttet för den övergripande riskfaktorkategorin i och ta med det i formeln för expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i punkt 1 i den här artikeln.

317

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/125

4.Genom undantag från punkt 1 får ett institut minska frekvensen för beräkning av de oinskränkta expected

shortfall-måtten UESit och av de partiella expected shortfall-måtten PESRS,it , PESRC,it och PESFC,it för alla övergripande riskfaktorskategorier i från daglig basis till veckobasis, förutsatt att båda av följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet kan påvisa för dess behöriga myndighet att beräkningen av det oinskränkta expected shortfall-måttet UESit inte underskattar marknadsrisken med avseende på de relevanta positionerna i handelslagret.

b)Institutet kan öka frekvensen för beräkning av UESit, PESRS,it , PESRC,it och PESFC,it från veckobasis till daglig basis om den behöriga myndigheten kräver detta.

Artikel 325bc

Beräkningar av partiell expected shortfall

1.Instituten ska beräkna alla de partiella expected shortfall-måtten som avses i artikel 325bb.1 enligt följande:

a)Dagliga beräkningar av de partiella expected shortfall-måtten.

b)Ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall.

c)För en given portfölj av positioner i handelslagret ska institutet beräkna det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t enligt följande formel:

PESt

vfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffftt

sffffffffffffffffffffffffff

PES

T 2

PES

T, j

ðLHj − LHj − 1

ð ÞÞ þ

ð Þ �

j�2

där

PESt

det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t,

index som anger de fem likviditetshorisonter som förtecknas i första kolumnen i tabell 1,

LHj

likviditetshorisonternas längd j, uttryckt i dagar enligt tabell 1,

bastidshorisonten, där T = 10 dagar,

PESt(T)

= det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida

störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara

riskfaktorer för positionerna i portföljen som fastställs i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt

expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och

PESt(T, j)

= det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida

störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara

riskfaktorer för positionerna i portföljen som avses i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt

expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och där den effektiva likviditetshorisonten,

fastställd i enlighet med artikel 325bd.2, är lika med eller längre än LHj.

Tabell 1

Likviditetshorisont j

Längd på likviditetshorisont j

(i dagar)

120

318

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/126	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESRSt och PESRS,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESRSt ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på ett antal av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som institutet har valt ut och som har godkänts av de behöriga myndigheterna, så att följande villkor uppfylls, och där summan beräknas utifrån de föregående

60 bankdagarna:

1 59	PEStRC− k		75 %

60 � Xk¼0	PEStFC− k	�

Om ett institut inte längre uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led ska det omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och uppdatera urvalet av de modellerbara riskfaktorerna inom två veckor så att det uppfyller kravet; om institutet efter två veckor fortfarande inte uppfyller kravet ska institutet återgå till metoden i kapitel 1a för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för vissa handlarbord, till dess att det institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att de uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led.

b)Vid beräkning av PESRS,it ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på de modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som institutet har valt ut för tillämpningen av led a i denna punkt och som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.

värdet av PESRSt . För att fastställa stressperioden ska instituten använda en observationsperiod som sträcker sig minst från den 1 januari 2007 och som godkänns av de behöriga myndigheterna.

d)De indata som används för PESRS,it ska kalibreras mot den tolvmånaders stressperiod som institutet har fastställt för tillämpningen av led c.

3.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESRCt och PESRC,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESRCt ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av modellerbara riskfaktorer för de positioner i portföljen som avses i punkt 2 a.

b)Vid beräkning av PESRC,it ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som avses i punkt 2 b.

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b i denna punkt ska kalibreras mot de historiska data som avses i punkt 4 c. Dessa data ska uppdateras minst en gång i månaden.

4.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESFCt och PESFC,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESFCt ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för positionerna i portföljen.

b)Vid beräkning av PESFC,it ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.

319

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/127

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b ska kalibreras mot historiska data från den föregående tolvmånadersperioden; om prisvolatiliteten ökar på ett betydande sätt för ett väsentligt antal modellerbara riskfaktorer för institutets portfölj, vilka inte ingår i det urval av riskfaktorer som avses i punkt 2 a, får de behöriga myndigheterna kräva att institutet använder historiska data från en kortare period än den föregående tolvmånadersperioden, men en sådan kortare period ska inte vara kortare än den föregående sexmånaders perioden; de behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om alla beslut där de kräver att ett institut använder historiska data från en kortare period än tolv månader, och ska motivera detta beslut.

5.Vid beräkning av ett givet partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1 ska instituten bibehålla värdena för de modellerbara riskfaktorer för vilka de inte enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel måste tillämpa scenarier med framtida störningar för detta partiella expected shortfall-mått.

Artikel 325bd

Likviditetshorisonter

1.Instituten ska placera in varje riskfaktor för positioner som tilldelats till sådana handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller för vilka de håller på att beviljas ett sådant tillstånd, i en av de övergripande riskfaktorkategorierna som förtecknas i tabell 2, samt i en av de övergripande underkategorier av riskfaktorer som förtecknas i tabellen.

2.Likviditetshorisonten för en riskfaktor för de positioner som avses i punkt 1 ska vara likviditetshorisonten för motsvarande övergripande underkategori med riskfaktorer som den har placerats in i.

3.Ett institut får, genom undantag från punkt 1 i den här artikeln, för ett givet handlarbord besluta att ersätta likviditetshorisonten för en övergripande underkategori med riskfaktorer enligt tabell 2 i den här artikeln med en av de längre likviditetshorisonterna i tabell 1 i artikel 325bc. Om ett institut fattar ett sådant beslut ska den längre likviditetshorisonten gälla för alla modellerbara riskfaktorer för de positioner som tilldelats till detta handlarbord och som har placerats i denna övergripande underkategori med riskfaktorer i samband med beräkning av partiella expected shortfall-mått i enlighet med artikel 325bc.1 c.

Institutet ska underrätta de behöriga myndigheterna om vilka handlarbord och övergripande underkategorier med riskfaktorer som de beslutar att behandla enligt vad som anges i första stycket.

4.För beräkning av värden av de partiella expected shortfall-måtten i enlighet med artikel 325bc.1 c ska den effektiva likviditetshorisonten för en given modellerbar riskfaktor för en given position i handelslagret beräknas enligt följande:

> SubCatLH if Mat > LH5

EffectiveLH = > min (SubCatLH, minj{LHj/LHj ≥ Mat}) if LH1 ≤ Mat ≤ LH5

: LH1 if Mat < LH1

där
EffectiveLH	=	den effektiva likviditetshorisonten,
Mat	=	löptiden för positionen i handelslagret,
SubCatLH	= likviditetshorisontens längd för den modellerbara riskfaktor som fastställs i enlighet
		med punkt 1, och
minj {LHj/LHj ≥ Mat}	=	längden på en av de likviditetshorisonter som förtecknas i tabell 1 i artikel 325bc som
		är den närmaste likviditetshorisonten över löptiden för positionen i handelslagret.

320

			Prop. 2020/21:36
			Bilaga 1
L 150/128		Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/128	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

5.	Valutapar som består	av euro och en annan valuta i en medlemsstat som deltar	i ERM 2 ska ingå

i underkategorin för de mest likvida valutaparen i den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.

6.Instituten ska minst en gång i månaden kontrollera att inplaceringen enligt punkt 1 är lämplig.

7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)Hur instituten ska placera in de riskfaktorer för positioner som avses i punkt 1 i de övergripande riskfaktorkate gorierna och de övergripande underkategorierna för tillämpningen av punkt 1.

b)Vilka valutor som ingår i underkategorin för de mest likvida valutorna som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för ränterisk i tabell 2.

c)Vilka valutapar som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.

d)Definitionerna av lågt börsvärde och högt börsvärde för underkategorierna för aktiepris och volatilitet som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för aktierisk i tabell 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Tabell 2

Övergripande risk	Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier	Likviditetshori	Likviditetshorison
faktorkategorier	Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier	sonter	tens längd (dagar)
faktorkategorier		sonter	tens längd (dagar)

Ränta	De mest likvida valutorna och inhemsk valuta	1	10

	Andra valutor (utom de mest likvida valutorna)	2	20

	Volatilitet	4	60

	Andra	4	60

Kreditspread	Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i med	2	20
	lemsstaterna

	Säkerställda obligationer som har emitterats av kredit	2	20
	institut i medlemsstaterna (hög kreditvärdighet)

	Stat (hög kreditvärdighet)	2	20

	Stat (hög avkastning)	3	40

	Företag (hög kreditvärdighet)	3	40

	Företag (hög avkastning)	4	60

	Volatilitet	5	120

	Andra	5	120

321

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019			SV	Europeiska unionens officiella tidning		L 150/129


		Övergripande risk		Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier	Likviditetshori	Likviditetshorison
		faktorkategorier		Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier	sonter	tens längd (dagar)
		faktorkategorier			sonter	tens längd (dagar)

	Aktier			Aktiekurs (stort börsvärde)	1	10

				Aktiekurs (lågt börsvärde)	2	20

				Volatilitet (stort börsvärde)	2	20

				Volatilitet (lågt börsvärde)	4	60

				Andra	4	60

		Valuta		De mest likvida valutaparen	1	10

				Andra valutapar (utom de mest likvida valutaparen)	2	20

				Volatilitet	3	40

				Andra	3	40

		Råvaror		Pris på energi och pris på koldioxidutsläpp	2	20

				Pris på ädla metaller och pris på andra metaller än järn	2	20

				Andra råvarupriser (utom pris på energi, koldioxidut	4	60
				släpp, ädla metaller och andra metaller än järn)

				Volatilitet i energi och koldioxidutsläpp	4	60

				Volatilitet i ädla metaller och andra metaller än järn	4	60

				Andra råvaruvolatiliteter (utom volatilitet i energi, kol	5	120
				dioxidutsläpp, ädla metaller och andra metaller än järn)

				Andra	5	120

Artikel 325be

Bedömning av riskfaktorers modellerbarhet

1.Instituten ska bedöma om alla riskfaktorerna är modellerbara för de positioner som tilldelats till det handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller som de håller på att beviljas ett sådant tillstånd för.

2.Som en del av den bedömning som anges i punkt 1 i den här artikeln ska institut beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 325bk för de riskfaktorer som inte är modellerbara.

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare ange kriterierna för att bedöma riskfaktorers modellerbarhet i enlighet med punkt 1 och specificera hur ofta denna bedömning ska göras.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

322

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/130	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 325bf

Krav avseende föreskrivna utfallstest och multiplikationsfaktorer

1.Vid tillämpningen av denna artikel avses med ett överskridande en endagsförändring i värdet på en portfölj bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet som överskrider det relaterade Value-at-Risk-värde som beräknats baserat på institutets alternativa interna modell enligt följande krav:

a)Beräkningen av Value-at-Risk ska omfattas av en innehavsperiod på en dag.

b) Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras med de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.

d)Om inget annat anges i denna artikel ska institutets alternativa interna modell baseras på samma modellering santaganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.

2.Instituten ska dagligen beräkna överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska och faktiska förändringar i värdet på portföljen bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet.

3.Ett instituts handlarbord ska anses uppfylla kravet avseende utfallstest om antalet överskridanden för det handlarbordet under de senaste 250 bankdagarna inte överskrider något av följande:

a)12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,

b)12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde,

c)30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,

d)30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde.

4.Instituten ska räkna dagliga överskridanden i enlighet med följande:

a)Utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och, under antagande om oförändrade positioner, portföljens värde vid slutet av påföljande dag.

b)Utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess faktiska värde vid slutet av påföljande dag, exklusive avgifter och provisioner.

c)Ett överskridande ska räknas för varje bankdag för vilken institutet inte kan bedöma portföljens värde eller inte kan beräkna det Value-at-Risk-värde som avses i punkt 3.

5.Ett institut ska beräkna, i enlighet med punkterna 6 och 7 i denna artikel, den multiplikationsfaktor (mc) som avses i artikel 325ba för portföljen med alla positioner som tilldelats de handlarbord för vilka institutet har beviljats tillstånd att använda alternativa interna metoder enligt artikel 325az.2.

6.Multiplikationsfaktorn (mc) ska vara summan av värdet 1,5 och ett tillägg på mellan 0 och 0,5 i enlighet med tabell 3. För den portfölj som avses i punkt 5 ska detta tillägg beräknas på grundval av det antal överskridanden som har inträffat under de senaste 250 bankdagarna, enligt vad som konstaterats genom institutets utfallstest av Value-at-Risk-värdet beräknat i enlighet med led a i detta stycke. Beräkningen av tillägget ska uppfylla följande krav:

a)Med överskridande avses en endagsförändring i portföljens värde som ligger över motsvarande Value-at-Risk- värde som beräknats genom institutets interna modell i enlighet med följande:

i)En innehavsperiod på en dag.

323

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/131

ii)Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.

iii)Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.

iv)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras mot de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.

v)Om inget annat anges i denna artikel ska institutets interna modell baseras på samma modelleringsan taganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.

b)Antalet överskridanden ska vara lika med det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska respektive faktiska förändringar i portföljens värde.

	Tabell 3

Antalet överskridanden		Tillägg

Färre än 5		0,00

5		0,20

6		0,26

7		0,33

8		0,38

9		0,42

Fler än 9		0,50

I exceptionella fall får de behöriga myndigheterna begränsa tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar där antalet överskridanden enligt utfallstest av faktiska förändringar inte är ett resultat av brister i internmodellen.

7.Behöriga myndigheterna ska kontrollera att den multiplikationsfaktor som avses i punkt 5 är lämplig och att handlarbord uppfyller kraven avseende utfallstest enligt punkt 3. Instituten ska snarast underrätta de behöriga myndigheterna om alla överskridanden som konstateras genom deras utfallstestprogram, och förklara dessa överskridanden, och ska under alla omständigheter underrätta de behöriga myndigheterna om detta senast inom fem bankdagar efter det att ett överskridande ägt rum.

8.Genom undantag från punkterna 2 och 6 i denna artikel får de behöriga myndigheterna tillåta att ett institut inte räknar ett överskridande, om en endagsförändring i värdet på dess portfölj som överskrider motsvarande Value-at-Risk-värde beräknat med institutets interna modell beror på en icke modellerbar riskfaktor. För detta syfte ska institutet bevisa för de behöriga myndigheterna att riskmåttet med ett stresscenario som beräknas i enlighet med artikel 325bk för den icke modellerbara riskfaktorn är högre än den positiva skillnaden mellan förändringen

ivärdet på institutets portfölj och motsvarande Value-at-Risk-värde.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de tekniska komponenter som ska ingå i de faktiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett instituts portfölj för tillämpningen av denna artikel.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

324

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/132	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 325bg

Krav avseende resultatanalys

1.Ett instituts handlarbord uppfyller kraven avseende resultatanalys om det uppfyller kraven i denna artikel.

2.Kraven avseende resultatanalys ska säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, utifrån institutets riskmätningsmodell, är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, utifrån institutets prissättningsmodell.

3.För varje position hos ett givet handlarbord ska ett instituts efterlevnad av kraven avseende resultatanalys leda till fastställande av en exakt förteckning över riskfaktorer som bedöms lämpliga för att kontrollera att institutet uppfyller de krav avseende utfallstest som anges i artikel 325bf.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, för tillämpningen av punkt 2, med beaktande av utvecklingen av internationella regler.

b)Konsekvenserna för ett institut om de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj inte är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, för tillämpningen av punkt 2.

c)Den frekvens med vilken resultatanalys måste utföras av ett institut.

d)De tekniska komponenter som ska ingå i de teoretiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för tillämpningen av denna artikel.

e)Sättet på vilket institut som använder den interna modellen ska lägga samman det totala kapitalbaskravet för marknadsrisk för alla sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, med beaktande av de konsekvenser som avses i led b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast 28 mars 2020.

Artikel 325bh

Krav avseende riskmätning

1.Institut som använder en intern riskmätningsmodell för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt artikel 325ba ska säkerställa att modellen uppfyller samtliga följande krav:

a)Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, som ska omfatta minst de riskfaktorer som avses i kapitel 1a avsnitt 3 underavsnitt 1, såvida inte institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att utelämnandet av dessa riskfaktorer inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av kravet avseende resultatanalys enligt artikel 325bg; ett institut ska kunna förklara för de behöriga myndigheterna varför en riskfaktor ingår i dess prissättningsmodell men inte i dess interna riskmätningsmodell.

b)Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp icke-linjära egenskaper hos optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basisrisker.

c)Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, i eller utanför balansräkningen; institutet ska basera sina

325

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/133

avkastningskurvor på en allmänt vedertagen metod; avkastningskurvan ska delas upp i olika löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan; för väsentliga ränteriskexponeringar i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna ska avkastningskurvan modelleras med användning av minst sex löptidssegment, och antalet riskfaktorer som används för att modellera avkastningskurvan ska stå i proportion till hur institutets handelsstrategier är beskaffade och hur komplexa de är; modellen ska också fånga upp riskspridningen för rörelser mellan olika avkastningskurvor som inte är fullständigt korrelerade eller olika finansiella instrument med samma underliggande emittent.

d)Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och de enskilda utländska valutor som institutets positioner är denominerade i; i fråga om fonder ska de aktuella valutapositionerna för fonden tas med i beräkningen; instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fonden, under förutsättning att rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt; valutapositioner för en fond som institutet inte känner till ska lyftas ut ur internmodellmetoden och behandlas i enlighet med kapitel 1a.

e)Modellberäkningstekniken ska vara så sofistikerad som är proportionerligt med tanke på hur väsentlig institutets verksamhet på aktiemarknaderna är; den interna riskmätningsmodellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner och åtminstone en riskfaktor som fångar upp förändringar i aktiekurser på systemnivå och denna riskfaktors beroende av varje aktiemarknads enskilda riskfaktorer.

f)Den interna riskmätningsmodellen ska använda en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner, såvida inte institutets sammanräknade råvaruposition är liten jämfört med dess totala handelsverksamhet, då det får använda en särskild riskfaktor för varje övergripande råvarutyp; för väsentliga exponeringar mot råvarumarknader ska modellen fånga upp risken för rörelser som inte är

fullständigt korrelerade mellan liknande, men inte identiska, råvaror, exponering mot förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider och convenience yield mellan derivatpositioner och kontantpositioner.

g)För proxyvariabler ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den faktiska position som innehas, de ska vara tillräckligt försiktiga och endast användas om tillgängliga data är otillräckliga, såsom under en stressperiod enligt vad som avses i artikel 325bc.2 c.

h)För väsentliga exponeringar mot volatilitetsrisker i instrument med optionalitet ska den interna riskmätnings modellen fånga upp beroendet av implicit volatilitet över lösenpriser och optionernas löptider.

2.Instituten får använda empiriska korrelationer inom övergripande riskfaktorkategorier och, för beräkning av

det oinskränkta expected shortfall-måttet UESt enligt artikel 325bb.1, över övergripande riskfaktorkategorier, endast om institutets metod för att mäta sådana korrelationer är sund, överensstämmer med tillämpliga likviditets horisonter och genomförs med integritet.

3.Senast den 28 september 2020 ska EBA, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, utfärda riktlinjer med kriterier för användningen av indata i riskmätningsmodellen som avses i artikel 325bc.

Artikel 325bi

Kvalitativa krav

1.Interna riskmätningsmodeller som används vid tillämpning av detta kapitel ska vara begreppsmässigt sunda, beräknade och genomförda med integritet samt uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:

a)Interna riskmätningsmodeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk ska vara väl integrerade i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om riskexponering till den verkställande ledningen.

b)Institutet ska ha en enhet för riskkontroll som är fristående från de affärsdrivande handlarenheterna och som rapporterar direkt till den verkställande ledningen; enheten ska ha ansvar för utformning och tillämpning av alla interna riskmätningsmodeller; enheten ska genomföra inledande och fortlöpande validering av alla interna

326

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/134	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

modeller som används enligt detta kapitel och ha ansvar för det övergripande riskhanteringssystemet; enheten ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av alla interna modeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk, samt rapporter om lämpligheten hos åtgärder som ska vidtas avseende handelslimiter.

c)Ledningsorganet och den verkställande ledningen ska ta aktiv del i riskkontrollprocessen, och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna kräva minskningar i de positioner som enskilda handlare ingår och kräva minskningar i institutets totala riskexponering.

d)Institutet ska ha tillräckligt många anställda med en lämplig kompetensnivå i förhållande till hur sofistikerade de interna riskmätningsmodellerna är, och tillräckligt många anställda med kunskaper inom handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).

e)Institutet ska ha inrättat en uppsättning dokumenterade interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för att övervaka och säkerställa att de interna riskmätningsmodellerna är i linje med den övergripande verksamheten.

f)För interna riskmätningsmodeller, inbegripet prissättningsmodeller, ska det vara dokumenterat att de tidigare har gett en rimlig exakthet i sina riskmätningar, och de får inte väsentligen skilja sig från de modeller som institutet använder för sin interna riskhantering.

g)Institutet ska frekvent genomföra rigorösa program för stresstest, inklusive omvända stresstester, som ska omfatta alla interna riskmätningsmodeller; resultaten av dessa stresstester ska granskas av den verkställande ledningen minst en gång i månaden och vara förenliga med de riktlinjer och limiter som godkänts av ledningsorganet; instituten ska vidta lämpliga åtgärder om resultaten av dessa stresstester visar alltför stora förluster i samband med institutets handelsverksamhet under vissa omständigheter.

h)Institutet ska genomföra en oberoende översyn av sina interna riskmätningsmodeller, antingen som ett led i sin normala internrevisionsprocess, eller genom att uppdra till ett utomstående företag att genomföra denna översyn, vilket ska ske på ett sätt som kan godtas av de behöriga myndigheterna.

För tillämpning av första stycket h avses med utomstående företag ett företag som tillhandahåller revisions- eller konsulttjänster till institut, och som har personal som har tillräcklig kompetens vad gäller marknadsrisk i handelsverksamhet.

2.Den översyn som avses i punkt 1 h ska inbegripa både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång om året ska institutet se över sin riskhanter ingsprocess i dess helhet. I översynen ska följande bedömas:

a)Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och riskhanteringsprocessen är samt hur väl riskkontrollenheten är organiserad.

b)Integreringen av riskmätningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten i ledningens informationssystem.

c)Den process institutet använder för att godkänna de riskvärderingsmodeller och värderingssystem som används av personalen inom handelsavdelningar och affärsadministrationsavdelningar (front-office och back-office).

d)Omfattningen av de risker som fångas upp genom modellen, graden av riktighet och lämplighet i riskmätnings systemet och valideringen av betydande förändringar i den interna riskmätningsmodellen.

e)Graden av riktighet och fullständighet i positionsdata, graden av riktighet och lämplighet i antaganden om volatilitet och korrelation, graden av riktighet i värdering och beräkningar av riskkänslighet samt graden av riktighet och lämplighet för att generera proxyvariabler om tillgängliga data är otillräckliga för att uppfylla kraven i detta kapitel.

f)Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera hur konsistenta, aktuella och tillförlitliga de datakällor är som används i alla dess interna riskmätningsmodeller, inbegripet dessa datakällors oberoende.

327

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/135

g)Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera kraven avseende utfallstest och resultatanalys som genomförs för att bedöma noggrannheten i de interna riskmätningsmodellerna.

h)Om översynen görs av ett utomstående företag i enlighet med punkt 1 h i denna artikel, kontrollen av att det interna valideringsförfarandet enligt artikel 325bj uppfyller sina syften.

3.Instituten ska uppdatera de tekniker och metoder som de använder för de interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel, för att beakta nya tekniker och bästa praxis som kommer fram när det gäller de interna riskmätningsmodellerna.

Artikel 325bj

Intern validering

1.Instituten ska ha infört processer för att säkerställa att alla interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel har validerats tillfredsställande av parter med lämpliga kvalifikationer och som är

fristående från utvecklingsprocessen, för att säkerställa	att alla sådana modeller är begreppsmässigt sunda och
i tillräcklig utsträckning fångar upp alla väsentliga risker.

2.Instituten ska genomföra den validering som avses i punkt 1 under följande omständigheter:

a)När en intern riskmätningsmodell utvecklats för första gången och när väsentliga ändringar görs av den.

b) Regelbundet, och när det har inträffat sådana väsentliga strukturella förändringar på marknaden eller i sammansättningen av portföljen som kan leda till att den interna riskmätningsmodellen inte längre fungerar tillfredsställande.

3.Valideringen av ett instituts interna riskmätningsmodeller ska inte begränsas endast till krav avseende utfallstest och resultatanalys, utan omfatta åtminstone följande:

a)Tester för att kontrollera om antaganden inom den interna modellen är lämpliga och inte innebär en underskattning eller överskattning av riskerna.

b)Egna valideringstest av den interna modellen, inklusive utfallstest utöver de föreskrivna programmen för utfallstest, för risker och strukturer i institutets portföljer.

c)Användningen av hypotetiska portföljer för att säkerställa att den interna riskmätningsmodellen kan fånga upp vissa särskilda strukturella inslag som kan uppkomma, exempelvis väsentliga basisrisker och koncentra tionsrisker eller risker förknippade med användning av proxyvariabler.

Artikel 325bk

Beräkning av ett riskmått med stresscenario

1.Riskmåttet med stresscenario för en given icke modellerbar riskfaktor innebär den förlust som uppstår i alla

portföljens positioner eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i handelslagret som inkluderar den icke modellerbara riskfaktorn när ett extremt scenario med framtida störningar tillämpas på den riskfaktorn.

2.Instituten ska utarbeta lämpliga extrema scenarier med framtida störningar för alla icke modellerbara riskfaktorer, på ett sätt som godtas av de behöriga myndigheterna.

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Hur instituten ska utarbeta de extrema scenarier med framtida störningar som ska tillämpas på icke modellerbara riskfaktorer, och hur de ska tillämpa dessa extrema scenarier med framtida störningar på dessa riskfaktorer.

b)Ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar för varje övergripande underkategori till riskfaktor kategorierna i tabell 2 i artikel 325bd som instituten kan använda när de inte kan utarbeta ett extremt scenario med framtida störningar i enlighet med led a i detta stycke, eller som de behöriga myndigheterna får kräva att institutet tillämpar när myndigheterna inte kan godta det extrema scenario med framtida störningar som institutet har utarbetat.

328

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/136	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

c)De fall i vilka instituten får beräkna ett riskmått med stresscenario för fler än en icke modellerbar riskfaktor.

d)Hur instituten ska lägga samman riskmåtten med stresscenarier för alla icke modellerbara riskfaktorer, som ingår i sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA ta hänsyn till kravet på att nivån på kapitalbaskrav för marknadsrisk för en icke modellerbar riskfaktor enligt denna artikel ska vara lika hög som den nivå på kapitalbaskrav för marknadsrisk som skulle ha beräknats enligt detta kapitel om riskfaktorn hade varit modellerbar.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

Avsnitt 3

Intern modell för fallissemangsrisk

Artikel 325bl

Räckvidd för den interna modellen för fallissemangsrisk

1.Institutets samtliga positioner som har tilldelats till de handlarbord för vilka det har beviljats tillstånd enligt artikel 325az.2 ska omfattas av ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk om dessa positioner omfattar minst en riskfaktor som har placerats in i de övergripande riskkategorierna ”aktier” eller ”kreditspread” i enlighet med artikel 325bd.1. Kapitalbaskravet, som tillkommer utöver de risker som fångas upp av kapitalbaskraven i artikel 325ba.1, ska beräknas med institutets interna modell för fallissemangsrisk. Modellen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.

2.För var och en av de positioner som anges i punkt 1 ska institutet identifiera en emittent av omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument som är kopplad till minst en riskfaktor.

Artikel 325bm

Tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk

1.Behöriga myndigheter ska ge ett institut tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk för att beräkna kapitalbaskraven enligt artikel 325ba.2 för alla positioner i handelslagret enligt artikel 325bl som tilldelats till ett handlarbord, för vilket den interna modellen för fallissemangsrisk uppfyller kraven i artiklarna 325bi, 325bj, 325bn, 325bo och 325bp.

2.Om ett instituts handlarbord, som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl, inte uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel, ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla det handlarbordets positioner beräknas i enlighet med metoden i kapitel 1a.

Artikel 325bn

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallissemangsrisk

1.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk med en intern modell för fallissemangsrisk för portföljen med samtliga de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl enligt följande:

a)Kapitalbaskravet ska motsvara ett Value-at-Risk-värde som mäter potentiella förluster i portföljens marknadsvärde, till följd av fallissemang hos emittenter som är kopplade till de positionerna, inom ett konfiden sintervall på 99,9 % över en tidshorisont på ett år.

329

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/137

b)Med potentiella förluster i led a avses en direkt eller indirekt förlust i positionens marknadsvärde till följd av fallissemang hos emittenterna och som tillkommer utöver alla förluster som redan har beaktats i den löpande värderingen av positionen. Fallissemang hos emittenter för aktiepositioner ska utgöras av att värdet för emittenternas aktiekurser fastställs till noll.

c)Instituten ska fastställa fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter på grundval av en begreppsmässigt sund metod och med användning av objektiva historiska data för kreditspreadar eller aktiekurser från en period på minst tio år, inbegripet den stressperiod som fastställts av institutet i enlighet med artikel 325bc.2; beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter ska kalibreras till en ettårig tidshorisont.

d)Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på ett antagande om konstanta ettåriga positioner.

2.Instituten ska beräkna kapitalbaskravet för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallisse mangsrisk enligt punkt 1 minst en gång per vecka.

3.Genom undantag från punkt 1 a och c får ett institut ersätta den ettåriga tidshorisonten med en tidshorisont på 60 dagar för beräkningen av fallissemangsrisk för vissa av eller samtliga aktiepositioner, där så är lämpligt. I så fall ska beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och sannolikheter för fallissemang överensstämma med en tidshorisont på 60 dagar, och beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och obligationskurser med en ettårig tidshorisont.

Artikel 325bo

Erkännande av risksäkringar för den interna modellen för fallissemangsrisk

1.Instituten får inkludera risksäkringar i sin interna modell för fallissemangsrisk, och netta positioner om de långa positionerna och de korta positionerna är kopplade till samma finansiella instrument.

2.I sina interna modeller för fallissemangsrisk får instituten bara erkänna säkrings- eller diversifieringseffekter kopplade till långa och korta positioner avseende olika instrument eller olika värdepapper med samma gäldenär, liksom även långa och korta positioner mot olika emittenter, med explicit modellering av de långa och korta bruttopositionerna i de olika instrumenten, inklusive modellering av basisrisker mellan olika emittenter.

3.I sina interna modeller för fallissemangsrisk ska instituten fånga upp väsentliga risker mellan ett säkringsin strument och det säkrade instrumentet som kan förverkligas under tiden mellan löptiden för det säkrade instrumentet och tidshorisonten på ett år, samt möjligheten för väsentliga basisrisker inom säkringsstrategier till följd av skillnader avseende produkttyp, rangordning i kapitalstrukturen, intern eller extern kreditvärdering, löptid, emissionstidpunkt och andra skillnader. Instituten ska endast erkänna ett säkrat instrument i den utsträckning som de kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse.

Artikel 325bp

Särskilda krav för interna modeller för fallissemangsrisk

1.Den interna modell för fallissemangsrisk som avses i artikel 325bm.1 ska kunna modellera såväl fallissemang hos enskilda emittenter som samtidigt fallissemang hos flera emittenter, och ska beakta fallissemangens effekter på marknadsvärdet av de positioner som omfattas av modellen. För detta ändamål ska fallissemang hos varje enskild emittent modelleras med användning av två typer av systematiska riskfaktorer.

2.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta konjunkturcykeln, inklusive beroendeförhållandet mellan återvinningsgrad och de systematiska riskfaktorer som avses i punkt 1.

3.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta icke-linjära effekter av optioner och andra positioner med i väsentlig utsträckning icke-linjärt beteende vad gäller prisförändringar. Instituten ska också vederbörligen beakta omfattningen av de modellrisker som är förenade med värdering och skattning av prisrisker i som hänger samman med sådana produkter.

4.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på objektiva och aktuella data.

5.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av sannolikhet för fallissemang uppfylla följande krav:

a) Den undre gränsen för sannolikheter för fallissemang ska vara 0,03 %.

330

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/138	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Sannolikheter för fallissemang ska baseras på en ettårig tidshorisont, om inte annat anges i detta avsnitt.

c)Sannolikheter för fallissemang ska mätas med användning, enbart eller i kombination med aktuella marknadspriser, historiska data observerade under en period på minst fem år om faktiska tidigare fallissemang och extrema minskningar av marknadspriserna som motsvarar fallissemangshändelser. Sannolikheter för fallissemang ska inte härledas enbart från aktuella marknadspriser.

d)Institut som har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna sannolikheter för fallissemang.

e)Institut som inte har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta sannolikheter för fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av sannolikheter för fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.

6.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av förlust vid fallissemang uppfylla följande krav:

a)Den undre gränsen för skattningarna av förlust vid fallissemang ska vara 0 %.

b)Skattningarna av förlust vid fallissemang ska avspegla förmånsrätten för varje position.

c)Institut som har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna skattningar av förlust vid fallissemang.

d)Institut som inte har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta förlust vid fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av förlust vid fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.

7.Som en del av den oberoende översynen och valideringen av de interna modeller som de använder i enlighet med detta kapitel, inklusive riskmätningssystemet, ska instituten:

a)Kontrollera att deras metod för modellering vid korrelationer och prisförändringar är lämplig för deras portfölj, även i fråga om val och viktning av modellens systematiska riskfaktorer.

b)Genomföra ett antal olika stresstester, däribland känslighetsanalyser och scenarieanalyser, för att bedöma om den interna modellen för fallissemangsrisk är kvalitativt och kvantitativt rimlig, särskilt i fråga om behandling av koncentrationer.

c)Tillämpa lämplig kvantitativ validering, inklusive relevanta referensvärden för interna modeller.

De tester som avses i led b ska inte enbart begränsas till de typer av händelser som tidigare har inträffat.

8.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska på ett lämpligt sätt beakta koncentrationer av emittenter och koncentrationer som kan uppstå inom och över produktklasser i stressituationer.

9.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara förenlig med institutets interna riskmätningsmetoder för identifiering, mätning och hantering av handelsrisker.

10.Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för att fastställa antagandena om fallissemangs korrelationer mellan olika emittenter i enlighet med artikel 325bn.1 c och de metoder som valts för uppskattning av sannolikheter för fallissemang i punkt 5 e i denna artikel och förlust vid fallissemang i punkt 6 d i denna artikel.

11.Instituten ska dokumentera sina interna modeller, så att de behöriga myndigheterna kan få en överblick över deras korrelationsantaganden och andra modelleringsantaganden.

12.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kraven på ett instituts interna

metoder eller externa källor för uppskattning av sannolikheter för fallissemang och förluster vid fallissemang i enlighet med punkterna 5 e och 6 d.

331

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/139

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

91. I artikel 384.1 ska definitionen av EADtotali ersättas med följande:

”EADitotal	= det sammanlagda värdet av kreditriskexponeringen för motparteni (summerat över dess
	nettningsmängder), i tillämpliga fall inbegripet effekten av säkerheter i enlighet med de metoder
	som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3–6 för beräkning av kapitalbaskrav för motpartskreditrisk
	för motparten i fråga.”

92.Artikel 385 ska ersättas med följande: ”Artikel 385

Alternativ till användningen av kreditvärdighetsjustering för beräkning av kapitalbaskrav

Som ett alternativ till artikel 384 får institut som använder den ursprungliga åtagandemetoden enligt artikel 282 med förbehåll för att den behöriga myndigheten har gett sitt medgivande för de instrument som avses i artikel 382 tillämpa en multiplikationsfaktor på 10 på det resulterande riskvägda exponeringsbeloppet för motpartsrisk avseende dessa exponeringar, i stället för att beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken.”

93.Artikel 390 ska ersättas med följande: ”Artikel 390

Beräkning av exponeringsvärdet

1.De totala exponeringarna mot en grupp av kunder med inbördes anknytning ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna mot enskilda kunder i den gruppen.

2.De sammanlagda exponeringarna mot enskilda kunder ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna i handelslagret och exponeringarna utanför handelslagret.

3.För exponeringar i handelslagret får instituten

a)kvitta sina långa positioner och korta positioner i samma finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, där nettopositionen i vart och ett av de olika instrumenten beräknas enligt metoderna i del tre avdelning IV kapitel 2,

b)kvitta sina långa positioner och korta positioner i olika finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, men endast om det finansiella instrument som är underliggande i den korta positionen efterställs det finansiella instrument som är underliggande i den långa positionen eller om de underliggande instrumenten har samma förmånsrätt.

För tillämpningen av leden a och b får finansiella instrument placeras in i undergrupper på grundval av olika grader av förmånsrätt i syfte att bestämma positionernas rangordning.

4.Instituten ska beräkna exponeringsvärdena för de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat kontrakt som ingåtts direkt med en kund, i enlighet med någon av metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, efter vad som är tillämpligt. Exponeringar som följer av sådana transaktioner som avses

iartiklarna 378, 379 och 380 ska beräknas på det sätt som fastställs i dessa artiklar.

Vid beräkning av exponeringsvärdet för de kontrakt som avses i första	stycket, om dessa kontrakt ingår
i handelslagret, ska instituten även tillämpa de principer som fastställs i artikel	299.

Genom undantag från första stycket får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning

IIkapitel 4 avsnitt 4 och del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av expone ringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.

332

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/140	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

5.Till exponeringarna mot en kund ska instituten lägga de totala exponeringar som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden.

6.Exponeringar omfattar inte följande:

a)Vid valutatransaktioner: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under två bankdagar efter betalning.

b)Vid köp eller försäljning av värdepapper: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under de fem bankdagar som följer efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller värdepappren har levererats, beroende på vilket som inträffar först.

c)Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster eller vid clearing-, avvecklings- och förvaringstjänster för finansiella instrument för kunders räkning: försenat mottagande av finansiering och andra exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter och som inte varar längre tid än till följande bankdag.

d)Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster: intradagexponeringar gentemot de kreditinstitut som tillhandahåller dessa tjänster.

e)Exponeringar som har dragits av från kärnprimärkapitalposter eller primärkapitaltillskottsposter i enlighet med artiklarna 36 och 56 eller andra avdrag från de poster som minskar kapitaltäckningsgraden.

7.För att fastställa den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning med avseende på kunder mot vilka institutet har exponeringar genom sådana transaktioner som avses i artikel 112 m och o eller genom andra transaktioner, om det föreligger en exponering mot underliggande tillgångar, ska institutet utvärdera sina underliggande exponeringar med beaktande av den ekonomiska substansen i transaktionens struktur och riskerna i samband med själva transaktionens struktur, i syfte att fastställa huruvida den utgör en ytterligare exponering.

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)de villkor och metoder som ska användas för att bestämma den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning för de typer av exponeringar som avses i punkt 7,

b)de villkor enligt vilka transaktionernas struktur enligt punkt 7 inte utgör en ytterligare exponering.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

9.Vid tillämpningen av punkt 5 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera exponeringar fastställs som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men som ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden, för medtagande av dessa exponeringar bland exponeringarna mot kunden.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

94.I artikel 391 ska följande stycke läggas till:

”Vid tillämpningen av första stycket får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det gransknings förfarande som avses i artikel 464.2, anta beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen.”

333

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/141

95.Artikel 392 ska ersättas med följande: ”Artikel 392

Definition av en stor exponering

Ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning ska anses som en stor exponering när värdet på exponeringen uppgår till minst 10 % av institutets primärkapital.”

96.Artikel 394 ska ersättas med följande: ”Artikel 394

Rapporteringskrav

1. Instituten ska till sina behöriga myndigheter rapportera följande information för varje stor exponering som de innehar, inklusive stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:

a)Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.

b)Exponeringsvärdet innan man tar hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.

c)Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.

d)Exponeringsvärdet efter att ha tagit hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.

Institut som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 ska till sina behöriga myndigheter rapportera sina 20 största exponeringar på gruppnivå, med undantag för exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1.

Instituten ska till sina behöriga myndigheter, på gruppnivå, också rapportera om exponeringar med ett värde på 300 miljoner EUR eller mer, men mindre än 10 % av institutets primärkapital.

2.Utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera följande uppgifter till de behöriga myndigheterna när det gäller de tio största exponeringarna på gruppnivå mot institut och sina tio största exponeringar på gruppnivå mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet, inklusive de stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:

a)Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.

b)Exponeringsvärdet innan hänsyn tas till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.

c)Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.

d)Exponeringsvärdet efter att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.

3.Instituten ska rapportera den information som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga myndigheterna åtminstone varje halvår.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för att identifiera skuggbankenheter som avses i punkt 2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA beakta den internationella utvecklingen och internationellt överenskomna standarder rörande skuggbanksverksamhet och överväga om

a)förhållandet till en enskild enhet eller en grupp av enheter kan medföra risker för institutets solvens eller likviditet,

334

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/142	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)enheter som omfattas av solvens- eller likviditetskrav liknande dem som föreskrivs i denna förordning och direktiv 2013/36/EU bör undantas, helt eller delvis, från de rapporteringskrav som avses i punkt 2 avseende skuggbankenheter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

97.Artikel 395 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut får inte ådra sig en exponering, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403, gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning, vars värde överstiger 25 % av institutets primärkapital. Om kunden är ett institut eller om en grupp av kunder med inbördes anknytning inbegriper ett eller flera institut, får detta värde inte överstiga det högsta beloppet av antingen 25 % av institutets primärkapital eller 150 miljoner EUR, förutsatt att summan av exponeringsvärdena, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403, gentemot alla kunder med inbördes anknytning som inte utgör institut, inte överstiger 25 % av institutets primärkapital.

Om beloppet på 150 miljoner EUR överstiger 25 % av institutets primärkapital, får värdet på exponeringen, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403 i denna förordning, inte överstiga ett rimligt gränsvärde i förhållande till institutets primärkapital. Detta gränsvärde ska fastställas av instituten och vara förenligt med de riktlinjer och förfaranden som avses i artikel 81 i direktiv 2013/36/EU för att åtgärda och kontrollera koncentrationsrisker. Gränsvärdet får inte överstiga 100 % av institutets primärkapital.

De behöriga myndigheterna får fastställa ett lägre tröskelvärde än 150 miljoner EUR, och ska då informera EBA och kommissionen om detta.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får ett institut som har identifierats som ett globalt systemviktigt inte ådra sig en exponering mot ett annat globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt hemmahörande utanför EU vars värde, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduce ring i enlighet med artiklarna 399–403, överstiger 15 % av dess primärkapital. Ett globalt systemviktigt institut ska efterleva detta gränsvärde senast tolv månader från och med den dag det blev identifierat som ett globalt systemviktigt institut. När ett globalt systemviktigt institut har en exponering mot ett annat institut eller koncern som blivit identifierat som ett globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt institut utanför EU, ska det efterleva detta gränsvärde inte senare än tolv månader från och med den dag som det andra institutet eller koncernen blev identifierat som ett globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt institut utanför EU.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. De gränsvärden som fastställs i denna artikel får överskridas för exponeringar i institutets handelslager, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)Exponeringar utanför handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning överskrider inte det gränsvärde som fastställs i punkt 1, vilket beräknas med hänvisning till primärkapitalet, så att överskridandet till sin helhet härrör från handelslagret.

b)Institutet uppfyller ett ytterligare kapitalbaskrav för den del av exponeringen som överskrider det gränsvärde som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, vilket beräknas i enlighet med artiklarna 397 och 398.

c)Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att det överskridande som avses i led b uppkom, överstiger inte de exponeringar som härrör från handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning 500 % av institutets primärkapital.

d)Överskridanden som har förelegat i mer än tio dagar överskrider sammanlagda inte 600 % av institutets primärkapital.

335

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/143

	Varje gång gränsvärdet		har överskridits ska storleken av överskridandet och namnet på berörd	kund och,
	i tillämpliga fall, namnet på gruppen av kunder med inbördes anknytning, anmälas till de behöriga
	myndigheterna utan dröjsmål.”

98.Artikel 396 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Om det belopp på 150 miljoner EUR som avses i artikel 395.1 är tillämpligt får de behöriga myndigheterna tillåta att gränsen på 100 % i förhållande till institutets primärkapital överskrids genom beslut i varje enskilt fall.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Om en behörig myndighet, i de undantagsfall som avses i första och andra stycket i den här punkten, tillåter att ett institut överskrider det gränsvärde som anges i artikel 395.1 under en längre period än tre månader, ska institutet lägga fram en plan för hur det inom lämplig tid åter ska kunna efterleva gränsvärdet på ett sätt som är tillfredsställande för den behöriga myndigheten, och ska genomföra denna plan inom den tid som överenskommits med den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska övervaka genomförandet av planen och vid behov kräva en snabbare återgång till efterlevnad.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”3. Vid tillämpningen av punkt 1 ska EBA i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för att specificera hur de behöriga myndigheterna får fastställa

a)de exceptionella fall som avses i punkt 1 i denna artikel,

b)den tid som anses rimlig för att åter efterleva kraven,

c)de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att institutet åter efterlever kraven inom lämplig tid.”

99.I artikel 397 tabell 1 kolumn 1 ska termen ”det godtagbara kapitalet” ersättas med termen ”primärkapitalet”.

100.Artikel 399 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut ska använda en kreditriskreducerande metod vid beräkning av en exponering när det har använt en sådan metod för att beräkna kapitalkrav för kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II, och under förutsättning att den kreditriskreducerande metoden uppfyller de villkor som anges i denna artikel.

Vid tillämpningen av artiklarna 400–403 ska termen garanti inkludera kreditderivat som erkänns enligt del tre avdelning II kapitel 4, med undantag för kreditlänkade obligationer.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Kreditriskreducerande metoder som endast är tillgängliga för institut som använder en internmetod ska inte användas för att reducera exponeringsvärden för stora exponeringar, utom för exponeringar som är säkrade av fastigheter i enlighet med artikel 402.”

101.Artikel 400 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ändras på följande sätt:

i)Led j ska ersättas med följande:

”j) Clearingmedlemmars handelsexponeringar och bidrag till obeståndsfonden för kvalificerade centrala motparter.”

336

				Prop. 2020/21:36
				Bilaga 1
L 150/144			Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019
L 150/144	SV		Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

ii)	Följande led ska läggas till:
	”l)	Klienters handelsexponeringar enligt artikel 305.2 eller 305.3.

m)Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som avses i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU som innehas av resolutionsenheter eller deras dotterföretag vilka inte själva är resolutionsenheter och som emitterats av någon av följande enheter:

i)I fråga om resolutionsenheter: andra enheter som tillhör samma resolutionskoncern.

ii)I fråga om dotterföretag till en resolutionsenhet som inte själva är resolutionsenheter: det relevanta dotterföretagets dotterföretag som tillhör samma resolutionskoncern.

n)Exponeringar som härrör från ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav enligt artikel 132c.3.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag och kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland; exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel

395.1i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.”

ii)Led k ska ersättas med följande:

”k) Exponeringar i form av en säkerhet eller en garanti för bostadslån som tillhandahållits av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:

i)Kreditkvalitetssteg 2.

ii)Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där tillhandahållarens huvudkontor är beläget.”

iii)Följande led ska läggas till:

”l) Exponeringar i form av en garanti för statsstödda exportkrediter, tillhandahållna av ett exportkreditorgan som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:

i)Kreditkvalitetssteg 2.

ii)Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där exportkreditorganets huvudkontor är beläget.”

c)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Behöriga myndigheter ska informera EBA om huruvida de avser att använda något av de undantag som anges i punkt 2 i enlighet med leden a och b i den här punkten och förse EBA med en motivering till användningen av undantagen.”

d)Följande punkt ska läggas till:

”4. Mer än ett undantag enligt punkterna 1 och 2 får inte tillämpas samtidigt på samma exponering.”

337

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/145

102.Artikel 401 ska ersättas med följande: ”Artikel 401

Beräkning av effekten av användningen av kreditriskreducerande metoder

1.För beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 får ett institut tillämpa fullständigt justerat exponeringsvärde (E*), beräknat enligt del tre avdelning II kapitel 4, med beaktande av kreditriskreducering, volatili tetsjusteringar och eventuell löptidsobalans enligt vad som avses i det kapitlet.

2.Med undantag för institut som använder den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska instituten vid tillämpningen av första punkten använda den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, oavsett vilken metod som används för att beräkna kapitalbaskraven för kreditrisk.

Genom undantag från punkt 1 får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 och avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.

3.Vid beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 ska instituten genomföra återkommande stresstester av sina kreditriskkoncentrationer, även i fråga om det realiserbara värdet av eventuellt mottagen säkerhet.

De periodiska stresstester som avses i första stycket ska gälla risker som kan orsakas av potentiella förändringar av förhållandena på marknaden vilka kan få negativa konsekvenser för institutets kapitaltäckning, och risker vid brådskande realisering av säkerheter.

De stresstester som utförs ska vara tillräckliga och lämpliga för bedömningen av dessa risker.

I institutens strategier för att hantera koncentrationsrisker ska följande ingå:

a)Strategier och processer för att hantera risker till följd av löptidsobalanser mellan exponeringar och det eventuella kreditriskskyddet för dessa.

b)Strategier och processer för koncentrationsrisker till följd av tillämpningen av metoder för reducering av kreditrisker, särskilt vid stora indirekta kreditexponeringar, exempelvis exponeringar mot en enskild emittent av värdepapper som tagits emot som säkerhet.

4.Om ett institut minskar en exponering mot en kund som använder en godtagbar kreditriskreducerande metod i enlighet med artikel 399.1 ska institutet, på det sätt som fastställs i artikel 403, behandla den del som exponeringen mot kunden har reducerats med som om den gällde mot utfärdaren av kreditriskskyddet snarare än mot kunden.”

103.I artikel 402 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom bostadsfastighet i enlighet med artikel 125.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 35 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.2.

b)Exponeringen eller en del av exponeringen är fullständigt säkrad genom

i)en eller flera panträtter på bostadsfastigheter, eller

ii)en bostadsfastighet i en transaktion med fastighetsleasing där leasegivaren bibehåller fullt ägande av bostadsfastigheten och leasetagaren ännu inte har utövat sin rätt att köpa.

c)De krav som anges i artiklarna 208 och 229.1 är uppfyllda.

338

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/146	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får ett institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom kommersiell fastighet i enlighet med artikel 126.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 50 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.2.

b)Exponeringen är fullständigt säkrad genom

i)en eller flera panträtter i kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter, eller

ii)en eller flera kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter och exponeringar som avser transaktioner med leasing av egendom.

c)De krav som anges i artiklarna 126.2 a, 208 och 229.1 är uppfyllda.

d)De kommersiella fastigheterna ska vara helt uppförda.”

104.Artikel 403 ska ersättas med följande:

”Artikel 403

Substitutionsmetod

1.Om en exponering gentemot en kund garanteras av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part, ska ett institut

a)behandla den garanterade delen av exponeringen som exponering mot garantigivaren i stället för mot kunden, under förutsättning att den ej säkrade exponeringen mot garantigivaren skulle tilldelas en riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2,

b)behandla den del av exponeringen som har säkerhet i form av marknadsvärdet på erkända säkerheter som exponering mot tredje part i stället för mot kunden, förutsatt att exponeringen är säkrad genom säkerhet och under förutsättning att den säkrade delen av exponeringen skulle tilldelas riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2.

Den metod som anges i första stycket led b får inte användas av ett institut om det föreligger en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet.

Vid tillämpning av denna del får ett institut enbart använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den metod som anges i första stycket led b i den här punkten, om det har tillstånd att använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den förenklade metoden för finansiella säkerheter vid tillämpning av artikel 92.

2.Om ett institut tillämpar punkt 1 a

a)ska institutet beräkna det belopp av exponeringen som ska betraktas som säkrat i enlighet med bestämmelserna om behandlingen av valutaobalanser för obetalt kreditskydd i del tre, om garantin är uttryckt i en annan valuta än den som gäller för exponeringen,

b)ska institutet behandla en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet i enlighet med bestämmelserna om behandling av löptidsobalanser i del tre avdelning II kapitel 4,

c)får institutet beakta partiell täckning i enlighet med den behandling som fastställs i del tre avdelning II kapitel 4.

339

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/147

3.Vad gäller punkt 1 b får ett institut ersätta beloppet i led a i den här punkten med beloppet i led b i denna punkt, förutsatt att villkoren som fastställs i leden c, d och e i denna punkt uppfylls:

a)Det totala beloppet för institutets exponering mot en emittent av säkerheter till följd av återköpsavtal med tre parter som anordnats av en trepartsagent,

b)Det fullständiga beloppet för de gränsvärden som institutet ålagt den trepartsagent som avses i led a att tillämpa på de värdepapper som emitterats av den emittent av säkerheter som avses i det ledet.

c)Institutet har kontrollerat att trepartsagenten har lämpliga skyddsåtgärder för att de gränsvärden som avses i led b inte ska överskridas.

d)Den behöriga myndigheten har inte meddelat några väsentliga farhågor till institutet.

e)Summan av beloppet för det gränsvärde som avses i led b i denna punkt och övriga exponeringar som institutet kan ha mot emittenten av säkerheter överstiger inte det gränsvärde som fastställs i artikel 395.1.

4.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska EBA utfärda riktlinjer med villkor för tillämpning av den behandling som avses i punkt 3 i denna artikel, inbegripet villkoren och frekvensen för fastställande, övervakning och översyn av de gränsvärden som avses i led b i den punkten.

EBA ska offentliggöra dessa riktlinjer senast den 31 december 2019.”

105.I del sex ska rubriken på avdelning I ersättas med följande:

”DEFINITIONER OCH LIKVIDITETSKRAV”.

106.Artikel 411 ska ersättas med följande: ”Artikel 411

Definitioner

I denna del gäller följande definitioner:

1.finansiell kund: en kund, även en finansiell kund som ingår i en icke-finansiell företagsgrupp, som i sin huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller som är något av följande:

a)Ett kreditinstitut.

b)Ett värdepappersföretag.

c)Ett specialföretag för värdepapperisering.

d)Ett företag för kollektiva investeringar (fond).

e)En fond med fast andelskapital.

f)Ett försäkringsföretag.

g)Ett återförsäkringsföretag.

h)Ett finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag med blandad verksamhet.

i)Ett finansiellt institut.

j)Ett pensionssystem enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) nr 648/2012.

2.inlåning från allmänheten: en skuld till en fysisk person eller till ett litet eller medelstort företag, om ett sådant litet eller medelstort företag skulle kunna hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller internmetoden för kreditrisk, eller en skuld till ett företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 och där de sammanlagda insättningarna till ett sådant litet eller medelstort företag eller ett sådant företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 på gruppbasis inte överstiger 1 miljon EUR.

340

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/148	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

3.privat investeringsbolag: ett företag eller en fond vars ägare eller verkliga ägare antingen är en fysisk person eller en grupp av nära anknutna fysiska personer som inrättats med det enda syftet att förvalta ägarnas förmögenhet och som inte bedriver någon annan kommersiell, industriell eller professionell verksamhet och som grundades med det enda syftet att förvalta ägarens eller ägarnas förmögenhet, inbegripet andra underordnade verksamheter, som att avskilja ägarnas tillgångar från bolagets tillgångar, främja överföringen av tillgångar inom en familj eller förhindra en delning av tillgångarna efter ett dödsfall i familjen, under förutsättning att dessa verksamheter är förknippade med huvudsyftet att förvalta ägarnas förmögenhet.

4.Inlåningsförmedlare: en fysisk person eller ett företag som placerar inlåning från tredje parter, däribland

inlåning från allmänheten och företag, men exklusive inlåning från finansiella institut, hos kreditinstitut i utbyte mot en avgift.

5.ointecknade tillgångar: tillgångar som inte omfattas av några rättsliga, kontraktsenliga, tillsynsmässiga eller andra begränsningar som hindrar institutet från att likvidera, sälja, överlåta, tilldela eller generellt sett avveckla sådana tillgångar via direkt försäljning eller repor.

6.icke-obligatoriskt övervärde i säkerhetsmassan: alla tillgångar som institutet inte är skyldigt att koppla till en emission av säkerställda obligationer enligt rättsliga eller regleringskrav eller kontraktsenliga förpliktelser eller av marknadsdisciplinskäl, särskilt när tillgångarna tillhandahålls utöver miniminivån enligt rättsliga, lagstadgade eller regleringskrav avseende övervärde i säkerhetsmassan som gäller för säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.

7.tillgångstäckningskrav: kvoten tillgångar mot skulder som bestämts i kreditförstärkningssyfte avseende säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.

8.marginallån: lån med säkerhet till kunder i syfte att ta handelspositioner med hög belåning.

9.derivatkontrakt: de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat.

10.stress: en plötslig eller allvarlig försämring av ett instituts solvens- eller likviditetsposition på grund av förändrade marknadsförhållanden eller idiosynkratiska faktorer som leder till en betydande risk för att institutet inte kan uppfylla sina åtaganden när de löper ut inom nästföljande 30 dagar.

11.tillgångar på nivå 1: tillgångar med extremt hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket.

12.tillgångar på nivå 2: tillgångar med hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket i denna förordning; tillgångar på nivå 2 indelas ytterligare i tillgångar på nivå 2A och nivå 2B som anges i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

13.likviditetsbuffert: beloppet av tillgångar på nivå 1 och nivå 2 som institutet innehar i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

14.nettolikviditetsutflöden: det belopp som kvarstår efter avdrag av ett instituts likviditetsinflöden från dess likviditetsutflöden.

15.rapportvaluta: valutan i den medlemsstat där institutets huvudkontor är beläget.

16.factoring: ett avtal mellan ett företag (överlåtaren) och en finansiell enhet (factorn), där överlåtaren överlåter eller säljer sina fordringar till factorn och factorn i gengäld tillhandahåller överlåtaren en eller flera av följande tjänster för de fordringar som överlåtits:

a)En förskottsbetalning av den andel av de överlåtna fordringarna, vanligtvis kortsiktiga, utan åtaganden och utan automatisk förlängning.

b)Kundreskontrahantering, indrivning och kreditskydd, där factorn vanligtvis administrerar överlåtarens kundreskontra och driver in fordringarna i factorns eget namn.

Vid tillämpning av del IV ska factoring hanteras som handelsfinansiering.

17.beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet: en kredit- eller likviditetsfacilitet som är oåterkallelig eller får återkallas på vissa villkor.”

341

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/149

107.Artikel 412 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Instituten ska inte räkna dubbla likviditetsutflöden, likviditetsinflöden och likvida tillgångar.

Såvida inte annat specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en post, om den kan räknas i mer än en utflödeskategori, räknas i den utflödeskategori som ger största avtalsenliga utflöde för den posten.”

b)Följande punkt ska införas:

”4a. Den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska tillämpas på kreditinstitut och värdepappersföretag som avses i artikel 6.4.”

108.Artiklarna 413 och 414 ska ersättas med följande: ”Artikel 413

Krav på stabil finansiering

1.Instituten ska säkerställa att långsiktiga tillgångar och poster utanför balansräkningen tillgodoses på ett tillfredsställande sätt med hjälp av en varierad uppsättning finansieringsinstrument som är stabila både under normala förhållanden och i stressituationer.

2.Bestämmelserna i avdelning III ska uteslutande tillämpas i samband med specificeringen av de rapporterings skyldigheter som anges i artikel 415, fram till dess att de rapporteringsskyldigheter som anges i den artikeln för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten.

3.Bestämmelserna i avdelning IV ska gälla i samband med specificeringen av kravet på stabil finansiering enligt punkt 1 i den här artikeln och rapporteringsskyldigheterna för institut i artikel 415.

4.Innan bindande minimistandarder för kraven på stabil nettofinansiering enligt punkt 1 blir tillämpliga får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om krav på stabil finansiering.

Artikel 414

Uppfyllande av likviditetskraven

Ett institut som inte uppfyller, eller som inte väntar sig uppfylla, de krav som avses i artikel 412 eller i artikel 413.1, även under stressperioder, ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och ska utan onödigt dröjsmål lägga fram en plan för de behöriga myndigheterna över hur det inom skälig tid åter ska kunna uppfylla kraven i artikel 412 eller artikel 413.1, beroende på vad som är lämpligt. Till dess att institutet åter uppfyller kraven ska det rapportera de poster som avses i avdelning III, avdelning IV, i den genomförandeakt som avses i artikel 415.3 eller 415.3a eller i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, dagligen vid slutet av varje bankdag, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter en lägre rapporterings frekvens och en längre svarstid för rapportering. Behöriga myndigheter ska endast bevilja sådana tillstånd med utgångspunkt i ett instituts enskilda situation och med beaktande av omfattningen av och komplexiteten i institutets verksamhet. Behöriga myndigheter ska övervaka genomförandet av denna återställningsplan och vid behov kräva en snabbare återställning.”

109.Artikel 415 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska rapportera de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 till de behöriga myndigheterna i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering. Fram till dess att rapporteringskravet och rapporteringsformatet för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten ska institut till de behöriga myndigheterna rapportera de poster som avses i avdelning III i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering.

342

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/150	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Rapporter ska lämnas minst en gång i månaden för de poster som avses i den delegerade akt som avses i artikel

460.1 och minst en gång per kvartal för de poster som avses i avdelningarna III och IV.

2.Instituten ska rapportera separat till de behöriga myndigheterna om de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning III tills den rapporterings skyldighet och det rapporteringsformat för den stabila nettofinansieringskvoten som beskrivs i avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med följande:

a)Om posterna är denominerade i en annan valuta än rapportvalutan och institutet har samlade skulder som är denominerade i denna valuta och som uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppens totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras i den denominerade valutan.

b)Om posterna är denominerade i valutan i en värdmedlemsstat där institutet har en betydande filial enligt artikel 51 i direktiv 2013/36/EU och denna värdmedlemsstat använder en annan valuta än rapportvalutan ska rapporteringen göras i valutan i den medlemsstat där den betydande filialen är belägen.

c)Om posterna är denominerade i rapportvalutan och det sammanlagda beloppet av skulder i andra valutor än rapportvalutan uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppen

totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras

irapportvalutan.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att specificera följande:

a)Enhetliga format och it-lösningar med tillhörande instruktioner för frekvens och referens- och överföringsdatum, rapporteringsformat och -frekvenser ska stå i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i institutens olika verksamheter och ska omfatta den rapportering som krävs enligt punkterna 1 och 2.

b)Ytterligare likviditetsövervakningsmått som krävs för att de behöriga myndigheterna ska få en grundlig förståelse över ett instituts likviditetsriskprofil, i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i ett instituts verksamhet.

EBA ska till kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande avseende de element som anges i led a senast den 28 juli 2013, och led b senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

b)Följande punkt ska införas:

”3a. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera vilka ytterligare likviditetsövervakningsmått som avses i punkt 3 som ska gälla små och icke-komplexa institut.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

110.Artikel 416 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. I enlighet med punkt 1 ska instituten som likvida tillgångar endast rapportera de tillgångar som uppfyller följande villkor:

a) Tillgångarna är ointecknade eller tillgängliga inom säkerhetspooler som ska användas för att erhålla ytterligare finansiering inom ramen för beviljade eller, om poolen förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu ej finansierade kreditlimiter som är tillgängliga för institutet.

343

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/151

b)Tillgångarna är inte emitterade av institutet självt eller av dess moderinstitut eller dotterinstitut eller något annat dotterföretag till institutets moderinstitut eller finansiella moderholdingföretag.

c)Tillgångarnas pris är föremål för en allmän överenskommelse mellan marknadsdeltagare och kan lätt observeras på marknaden, eller kan fastställas med en formel som är lätt att beräkna på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och är inte beroende av starka antaganden vilket brukar vara fallet för strukturerade eller exotiska produkter.

d)Tillgångarna är noterade på en erkänd börs eller de är överlåtbara genom direkt försäljning eller via en enkel repa på repomarknader; dessa kriterier ska bedömas separat för varje marknad.

De villkor som avses i första stycket c och d ska inte gälla för de tillgångar som avses i punkt 1 a, e och f.”

b)Punkterna 5 och 6 ska ersättas med följande:

”5. Aktier eller andelar i fonder får behandlas som likvida tillgångar upp till ett absolut belopp på 500 miljoner EUR eller motsvarande belopp i den nationella valutan av varje enskilt instituts portfölj av likvida tillgångar, under förutsättning att kraven som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda och att fonden, utöver derivat för att reducera ränterisk, kreditrisk eller valutarisk, enbart investerar i likvida tillgångar enligt punkt 1 i den här artikeln.

En fonds användning eller potentiella användning av derivatinstrument för att säkra risker i tillåtna placeringar ska inte hindra fonden från att godtas för den behandling som avses i första stycket i denna punkt. När fondens aktier eller andelar inte regelbundet marknadsvärderas av sådana tredje parter som avses i artikel 418.4 a och b och den behöriga myndigheten inte är övertygad om att institutet har utvecklat robusta metoder och processer för sådana värderingar enligt artikel 418.4, ska aktier eller andelar i fonden inte behandlas som likvida tillgångar.

6.Om en likvid tillgång upphör att uppfylla de krav för likvida tillgångar som anges i denna artikel får ett institut ändå fortsätta att betrakta den som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar. Om en likvid tillgång i en fond upphör att vara godtagbar för den behandling som anges i punkt 5, kan aktier eller andelar i fonden ändå betraktas som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar, förutsatt att dessa tillgångar inte överskrider 10 % av fondens samlade tillgångar.”

c)Punkt 7 ska utgå.

111.Artikel 419 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. När det motiverade behovet av likvida tillgångar mot bakgrund av kravet i artikel 412 överskrider tillgängligheten av dessa likvida tillgångar i en valuta ska ett eller flera av följande undantag tillämpas:

a)Genom undantag från artikel 417 f får den likvida tillgångens denominering avvika från fördelningen per valuta av likviditetsutflöden efter avdrag för likviditetsinflöden.

b)För valutor i medlemsstater eller tredjeländer får de likvida tillgångar som krävs ersättas med kreditlimiter från centralbanken i medlemsstaten eller tredjelandet som enligt avtal oåterkalleligen lämnas för de närmaste 30 dagarna till ett rimligt pris, oberoende av det belopp som för närvarande utnyttjas, förutsatt att medlemsstatens eller tredjelandets behöriga myndigheter gör detsamma och att den medlemsstaten eller tredjelandet har jämförbara rapporteringskrav.

c)Om det finns ett underskott av tillgångar på nivå 1 får ytterligare tillgångar på nivå 2A innehas av institutet, med förbehåll för högre nedsättningar, och eventuella tak som är tillämpliga på dessa tillgångar i enlighet med den delegerade akt som avses i 460.1 får ändras.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de undantag som avses i punkt 2, inbegripet villkoren för tillämpningen av dessa.

344

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/152	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

112.Artikel 422 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. De tjänster i samband med clearing, förvaring, betalningshantering eller andra motsvarande tjänster som

avses i punkt 3 a och d ska endast gälla sådana tjänster i den utsträckning som tjänsterna utförs inom ramen för en etablerad relation som insättaren i väsentlig grad är beroende av. Tjänsterna ska inte enbart bestå i korrespondentbankverksamhet eller prime brokerage-tjänster och instituten ska ha belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas.

I väntan på en enhetlig definition av etablerad operativ relation enligt punkt 3 c ska instituten själva fastställa kriterier för vad som betecknar en etablerad operativ relation för vilken de har belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas, och rapportera kriterierna till de behöriga myndigheterna. I avsaknad av en enhetlig definition får de behöriga myndigheterna tillhandahålla generell vägledning som instituten ska följa när de identifierar inlåning som bibehålls av insättaren inom ramen för en etablerad operativ relation.”

b)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Behöriga myndigheter får tillåta att en lägre utflödesprocentandel tillämpas från fall till fall på de skulder som avses i punkt 7, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Motparten är något av följande:

i)ett moder- eller dotterinstitut till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderföretag,

ii)motparten är knuten till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU,

iii)ett institut som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7, eller

iv)det centrala institutet eller medlem i ett nätverk i enlighet med artikel 400.2 d.

b)Det finns skäl att förvänta sig ett lägre utflöde under de närmaste 30 dagarna även vid ett kombinerat idiosynkratiskt och marknadsomfattande stresscenario.

c)Ett motsvarande symmetriskt eller mer konservativt inflöde tillämpas av motparten genom undantag från artikel 425.

d)Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.”

113.I artikel 423 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. Ett institut ska inom 30 dagar efter en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet underrätta de behöriga myndigheterna om alla avtal som det har ingått vilkas avtalsvillkor leder till likviditetsutflöden eller

ytterligare behov av att ställa säkerheter. Om de behöriga myndigheterna anser dessa att avtal är väsentliga i förhållande till institutets potentiella likviditetsutflöden ska de kräva att institutet lägger till ett ytterligare likviditetsutflöde för dessa avtal, som ska motsvara de ytterligare behoven att ställa säkerheter som följer av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet, t.ex. genom att dess externa kreditvärdering sänks med tre steg. Institutet ska regelbundet se över omfattningen av den väsentliga försämringen mot bakgrund av vad som är relevant enligt de avtal som det har ingått, och anmäla resultatet av sin översyn till de behöriga myndigheterna.

345

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/153

3.Institutet ska lägga till ett ytterligare utflöde som ska motsvara de behov att ställa säkerheter som skulle uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på institutets derivattransaktioner, om de är väsentliga.

EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar under vilka villkor begreppet väsentlighet får tillämpas och som specificerar metoderna för att mäta ytterligare utflöde.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 mars 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

114.I artikel 424 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Det beviljade beloppet för en likviditetsfacilitet som har tillhandahållits ett specialföretag för värdepapperise ring i syfte att göra det möjligt för det specialföretaget att förvärva andra tillgångar än värdepapper från kunder som inte är finansiella kunder ska multipliceras med 10 %, förutsatt att det beviljade beloppet överstiger summan av nuvarande tillgångar förvärvade från kunder och om det högsta belopp som kan tas ut är avtalsenligt begränsat till summan av de nuvarande förvärvade tillgångarna.”

115.I artikel 425.2 ska led c ersättas med följande:

”c) Lån med obestämt slutdatum för avtalet ska beaktas med ett 20-procentigt inflöde, förutsatt att institutet enligt avtalet har rätt att ta ut och begära betalning inom 30 dagar.”

116.I del sex ska följande avdelning läggas till efter artikel 428:

”AVDELNING IV

STABIL NETTOFINANSIERINGSKVOT

KAPITEL 1

Stabil nettofinansieringskvot Artikel 428a

Tillämpning på gruppnivå

Om den stabila nettofinansieringskvot som avses i denna avdelning tillämpas på gruppnivå i enlighet med artikel 11.4, ska följande bestämmelser tillämpas:

a)När det gäller tillgångar och poster utanför balansräkningen i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten gäller högre krav på stabil nettofinansiering för de faktorer som appliceras vid beräkningen av stabil finansiering än vad som anges i kapitel 4, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de högre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.

b)När det gäller skulder och kapitalbas i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten om tillgänglig nettofinansiering gäller lägre faktorer som tillämpas vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering än vad som anges i kapitel 3, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de lägre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.

c)Tillgångar i tredjeland vilka uppfyller kraven i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och innehas av ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland ska inte anses vara likvida tillgångar på gruppnivå om de inte uppfyller kraven för likvida tillgångar enligt det berörda tredjelandets nationella rätt om likviditetstäck ningskrav.

d)Sådana värdepappersföretag inom gruppen som enligt artikel 6.4 inte omfattas av denna avdelning ska omfattas av artiklarna 413 och 428b på gruppnivå. Om inget annat anges i denna punkt ska sådana värdepappersföretag omfattas av de närmare krav på stabil nettofinansiering som anges i nationell rätt.

346

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/154	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 428b

Stabil nettofinansieringskvot

1.Det krav på stabil nettofinansiering som avses i artikel 413.1 ska beräknas som kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 4, uttryckt i procent. Instituten ska beräkna sin stabila nettofinansieringskvot enligt följande formel:

tillgänglig stabila finansiering ¼ stabil nettofinansieringskvot ð%Þ krav på stabil finansiering

2.Instituten ska, avseende alla transaktioner oavsett den faktiska valutan, bibehålla en stabil nettofinansie ringskvot på minst 100 % som beräknats i rapportvalutan.

3.Om den stabila nettofinansieringskvoten för ett institut i något skede sjunker till under 100 % eller rimligen kan förväntas göra det ska kravet i artikel 414 tillämpas. Institutet ska då sträva efter att återställa sin stabila nettofinansieringskvot till den nivå som avses i punkt 2 i denna artikel. Innan de behöriga myndigheterna vidtar tillsynsåtgärder ska de utvärdera orsakerna till att institutet inte efterlever punkt 2 i denna artikel.

4. Instituten ska för alla sina transaktioner beräkna och övervaka sin stabila nettofinansieringskvot i rapportvalutan, oavsett den faktiska valutan, samt separat för transaktioner i var och en av de valutor som omfattas av separat rapportering i enlighet med artikel 415.2.

5.Instituten ska säkerställa att fördelningen av deras finansieringsprofil per valuta generellt sett väl återspeglar fördelningen av deras tillgångar per valuta. Där så är lämpligt får de behöriga myndigheterna kräva att instituten begränsar sina valutaobalanser genom att fastställa gränser för den andel av den obligatoriska stabila finansieringen i en viss valuta som får täckas genom tillgänglig stabil finansiering i en annan valuta. Denna begränsning får bara tillämpas på valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2.

För att bestämma nivån på begränsningar av valutaobalanser som tillämpas i kraft av denna artikel ska de behöriga myndigheterna åtminstone ta hänsyn till

a)huruvida institutet har möjlighet att överföra tillgänglig stabil finansiering mellan olika valutor, jurisdiktioner och juridiska personer inom gruppen samt att växla valutor och anskaffa medel i utländsk valuta under den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansieringskvoten,

b)vilken inverkan ogynnsamma växelkursrörelser har på befintliga obalanserade valutapositioner och på effektiviteten hos eventuella åtgärder för valutasäkring som vidtagits.

Alla begränsningar av valutaobalanser enligt denna artikel ska betraktas som likviditetskrav för specifika institut enligt artikel 105 i direktiv 2013/36/EU.

KAPITEL 2

Allmänna regler för beräkning av stabil nettofinansieringskvot

Artikel 428c

Beräkning av stabil nettofinansieringskvot

1.Om inget annat anges i denna avdelning ska instituten utgå från bruttobeloppen för tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen.

2.För att beräkna stabil nettofinansieringskvot ska instituten använda sig av de faktorer för stabil nettofinansiering som anges i kapitel 3 och 4, och tillämpa den faktor som är lämplig på de bokförda värdena av sina tillgångar, skulder respektive poster utanför balansräkningen, om inte annat anges i denna avdelning.

347

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/155

3.Instituten ska inte dubbelräkna obligatorisk stabil finansiering respektive tillgänglig stabil finansiering.

Om en post kan tilldelas mer än en kategori av obligatorisk stabil finansiering ska den tilldelas den kategori av obligatorisk stabil finansiering som ger största avtalsenliga utflöde för den posten, om inget annat anges i denna avdelning.

Artikel 428d

Derivatkontrakt

1.Instituten ska tillämpa denna artikel vid beräkningen av värdet för obligatorisk stabil finansiering i samband med derivatkontrakt i enlighet med kapitlen 3 och 4.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2, ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpo sitioner som nettobelopp i de fall dessa positioner ingår i samma nettningsmängd, vilken uppfyller kraven i artikel 429c.1. I övriga fall ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpositioner som bruttobelopp, och dessa derivatpositioner ska betraktas som tillhörande de egna nettningsmängderna vid tillämpningen av kapitel 4.

3.Vid tillämpningen av denna avdelning ska nettningsmängdens verkliga värde anses vara lika med summan av de verkliga värdena av alla de transaktioner som ingår i nettningsmängden.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2 ska alla derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II punkt 2 a–e och där hela kapitalbeloppet överförs på samma dag beräknas netto för samtliga valutor, inklusive för rapportering i valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2 och även om dessa transaktioner inte ingår i samma nettningsmängd som uppfyller kraven i artikel 429c.1.

5.Likvida medel som mottagits som säkerhet för att minska den exponering som en derivatposition utgör ska betraktas som en säkerhet, och inte som en insättning som omfattas av kapitel 3.

6.Behöriga myndigheter får, efter godkännande från den berörda centralbanken, besluta att undanta effekterna av derivatkontrakt vid beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten – bland annat genom de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering och de värden på avsättningar och förluster som fastställs – förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Kontrakten har en återstående löptid på mindre än sex månader.

b)Motparten är ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

c)Derivatkontrakten bidrar till den monetära politik som förs av ECB eller en centralbank i en medlemsstat.

Om ett dotterföretag med huvudkontor i ett tredjeland åtnjuter det undantag som anges i första stycket i kraft av det berörda tredjelandets nationella rätt om stabil nettofinansieringskvot, ska undantaget så som det är utformat i den nationella rätten tas med i beräkningen på gruppnivå.

Artikel 428e

Nettning av utlåningstransaktioner täckta av säkerhet och kapitalmarknadstransaktioner

Tillgångar och skulder som härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering där det finns en enda motpart ska beräknas netto, förutsatt att tillgångarna och skulderna i fråga uppfyller villkoren för nettning i artikel 429b.4.

Artikel 428f

Inbördes beroende tillgångar och skulder

1.Efter godkännande från de behöriga myndigheterna får ett institut betrakta en tillgång och en skuld som inbördes beroende, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet agerar endast som en pass through-enhet som kanaliserar finansiering från den skuld till den tillgång som är inbördes beroende av varandra.

348

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/156	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

b)Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende går att identifiera tydligt och uppgår till samma kapitalbelopp.

c)Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende har i stort sett samma löptid, det vill säga förfaller med högst 20 dagars mellanrum.

d)Den berörda skulden har följt av ett åtagande enligt lag, förordning eller avtal, och används inte för att finansiera andra tillgångar.

e)De huvudsakliga betalningsflödena från tillgången används inte för några andra ändamål än för att återbetala den skuld av vilken tillgången är inbördes beroende.

f)Motparten är inte densamma för den tillgång och den skuld som är inbördes beroende.

2.Tillgångar och skulder ska anses uppfylla de krav som anges i punkt 1 och alltså räknas som inbördes beroende om de är direkt kopplade till följande produkter eller tjänster:

a)Centraliserat, reglerat sparande, förutsatt att institut är skyldiga enligt lag att överföra medel från den reglerade inlåningen till en central fond som inrättas och kontrolleras av medlemsstatens nationella regering och har till uppgift att bevilja lån för att främja mål av allmänt intresse, och förutsatt att överföringarna av insättningar till den centrala fonden sker minst en gång i månaden.

b)Subventionerade lån och kredit- och likviditetsfaciliteter som uppfyller villkoren i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, i fråga om institut som enbart fungerar som mellanhänder och inte exponeras för någon finansieringsrisk.

c)Säkerställda obligationer som uppfyller samtliga följande villkor:

i)De är sådana obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller de uppfyller kraven för att kunna behandlas enligt artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.

ii)De underliggande lånen matchas helt och hållet av de säkerställda obligationer som emitterats eller löptiden för de säkerställda obligationerna förlängs på givna villkor automatiskt med ett år eller mera fram till slutet av de underliggande lånens löptid, i det fall refinansiering inte visat sig möjlig i slutet av den säkerställda obligationens ursprungliga löptid.

d)Derivat som används vid clearing för kunders räkning, förutsatt att institutet inte ställer några garantier till kunderna avseende de resultat som uppnås av den centrala motparten, och alltså inte exponeras för någon finansieringsrisk.

3.EBA ska övervaka de tillgångar och skulder samt de produkter och tjänster som betraktas som inbördes beroende tillgångar och skulder enligt punkterna 1 och 2, för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning lämplighetskriterierna i punkt 1 är uppfyllda. EBA ska rapportera till kommissionen om resultaten av denna övervakning och ska bistå kommissionen med råd om huruvida en ändring av villkoren i punkt 1 eller en ändring av förteckningen över produkter och tjänster i punkt 2 skulle vara nödvändig.

Artikel 428g

Insättningar i institutionella skyddssystem och kooperativa nätverk

Om ett institut ingår i ett institutionellt skyddssystem av den typ som avses i artikel 113.7, i ett nätverk som uppfyller villkoren för undantag enligt artikel 10 eller i ett kooperativt nätverk i en medlemsstat ska den avistainlåning som kreditinstitutet upprätthåller tillsammans med det centrala institutet och som det institut som gör insättningen betraktar som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 omfattas av följande:

a)Det institut som gör insättningen ska tillämpa den faktor för stabil finansiering som krävs enligt kapitel 4 avsnitt 2, beroende på om avistainlåningen utgör tillgångar på nivå 1, nivå 2A eller 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och beroende på de nedsättningar som eventuellt tillämpas på denna avistainlåning vid beräkning av likviditetstäckningskvoten.

b)Det centrala institut som tar emot insättningen ska tillämpa en symmetrisk faktor för beräkning av tillgänglig stabil finansiering.

349

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/157

Artikel 428h

Förmånsbehandling inom en grupp eller ett institutionellt skyddssystem

1.De behöriga myndigheterna får, genom undantag från kapitel 3 och 4, och om artikel 428g inte är tillämplig, från fall till fall bevilja en högre faktor för beräkningen av den tillgängliga stabila finansieringen eller en lägre faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering för tillgångar, skulder eller beviljade kredit- eller likviditetsfaciliteter förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Motparten är något av följande:

i)Institutets moder- eller dotterföretag.

ii)Ett annat dotterföretag till samma moderföretag.

iii)Ett företag som är närstående institutet i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.

iv)En medlem i ett sådant institutionellt skyddssystem som det hänvisas till i artikel 113.7, där även det berörda institutet är medlem.

v)Det centrala organet eller ett underställt kreditinstitut i ett nät eller en kooperativ grupp, som avses i artikel 10 i denna förordning.

b)Det är rimligt att förvänta sig att skulden eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet tagit emot utgör en stabilare källa till finansiering eller att tillgången eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet beviljat kräver en lägre nivå av stabil finansiering över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinan sieringskvoten än en motsvarande skuld, tillgång eller beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet som tagits emot eller beviljats av andra motparter.

c)Motparten tillämpar en faktor för kravet på stabil finansiering som är lika hög eller högre än den högre faktorn för tillgänglig stabil finansiering, eller en faktor för tillgänglig stabil finansiering som är lika låg eller lägre än den lägre faktorn för kravet på stabil finansiering.

d)Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.

2.Om institutet och motparten är etablerade i olika medlemsstater får de behöriga myndigheterna göra undantag från villkoret i punkt 1 d, förutsatt att nedan angivna kriterier – utöver kriterierna i punkt 1 – också är uppfyllda:

a)Enheterna inom gruppen har ingått rättsligt bindande överenskommelser och åtaganden om den berörda tillgången, skulden eller kredit- eller likviditetsfaciliteten.

b)Den som bidrar med finansieringen har en låg riskprofil med avseende på finansieringsrisk.

c)Finansieringsriskprofilen för den part som tar emot finansieringen har bedömts med tillräcklig noggrannhet som ett led i hanteringen av likviditetsrisk hos den part som bidrar med finansieringen.

Vid bedömningen av huruvida de ytterligare kriterierna i denna punkt är uppfyllda ska de behöriga myndigheterna samråda inbördes i enlighet med artikel 20.1 b.

KAPITEL 3

Tillgänglig stabil finansiering

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428i

Beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering

Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.

350

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/158	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto får behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.

Artikel 428j

Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående löptiden för sina skulder och sin kapitalbas när de fastställer de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2.

2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder eller kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.

3.Instituten ska behandla insättningar med fasta uppsägningstider i enlighet med deras uppsägningstid och tidsbunden inlåning i enlighet med deras återstående löptid. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska instituten inte beakta möjligheter till förtida uttag, om insättaren måste betala en väsentlig straffavgift för förtida uttag som inträffar inom ett år, en sådan straffavgift som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, för att fastställa den återstående löptiden för tidsbunden inlåning från allmänheten.

4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, ska instituten betrakta alla delar av skulder som har en återstående löptid på ett år eller mera som löper ut om mindre än sex månader och alla delar av sådana skulder som löper ut om minst sex månader men mindre än ett år såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.

Avsnitt 2

Faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Artikel 428k

Faktorn 0 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

1.Om inget annat anges i artiklarna 428l–428o ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:

a)Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.

b)Minoritetsintressen, som ska behandlas enligt villkoren för det enskilda instrumentet.

2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:

a)0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än sex månader.

b)50 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är minst sex månader men mindre än ett år.

c)100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.

3.För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:

a)Skulder som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från köp av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.

351

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/159

b)Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.

c)Skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader, där långivaren är någon av följande:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i artiklarna 428l–428o.

4.Instituten ska för beräkningen av tillgänglig stabil finansiering tillämpa faktorn 0 % på avvikelsen, om den är negativ, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

Artikel 428l

Faktorn 50 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 50 % gälla:

a)Inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning i den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

b)Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:

i)Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.

ii)Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iii)Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iv)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.

v)Icke-finansiella företagskunder.

vi)Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag eller kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att skulderna inte omfattas av led a i denna punkt.

c)Skulder med en återstående avtalsenlig löptid på minst sex månader men mindre än ett år, där långivaren är:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Alla övriga skulder som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, och som inte avses i artiklarna 428m, 428n och 428o.

Artikel 428m

Faktorn 90 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för annan inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 90 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

352

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/160	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

Artikel 428n

Faktorn 95 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för stabil inlåning från allmänheten som anges i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 95 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

Artikel 428o

Faktorn 100 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

En faktor för tillgänglig stabil finansiering på 100 % ska gälla för följande skulder, kapitalposter och instrument:

a)Poster som ingår i institutets kärnprimärkapital före de justeringar som krävs enligt artiklarna 32–35, samt före avdrag enligt artikel 36 och tillämpning av de undantag och alternativ som anges i artiklarna 48, 49 och 79.

b)Institutets primärkapitaltillskottsposter före avdrag enligt artikel 56 och innan artikel 79 tillämpats på dessa poster, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

c)De av institutets supplementärkapitalposter som har en återstående löptid på minst ett år, beräknade före avdrag enligt artikel 66 och före tillämpning av artikel 79, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

d)Alla institutets övriga kapitalinstrument med en återstående löptid på ett år eller mera, exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

e)Alla övriga skulder, med respektive utan säkerhet, och inlånade medel med en återstående löptid på minst ett år, inklusive tidsbunden inlåning, såvida inget annat anges i artiklarna 428k–428n.

KAPITEL 4

Krav på stabil finansiering

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428p

Beräkning av belopp för kravet på stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av tillgångar samt poster utanför balansräkningen med de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som ska tillämpas enligt avsnitt 2. Det totalbelopp som ska gälla som krav på stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i tillgångar och poster utanför balansräkningen.

2.Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering om dessa tillgångar tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet inte är förmånstagare.

353

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/161

Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska vara föremål för de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2 om dessa tillgångar inte tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet är förmånstagare.

3.Tillgångar som instituten har lånat ut, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, för vilka instituten förblir förmånstagare ska räknas som intecknade tillgångar vid tillämpning av detta kapitel och ska vara föremål för omräkning genom lämpliga faktorer enligt avsnitt 2 även om de inte tas upp i institutets balansräkning. I annat fall ska sådana tillgångar helt räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.

4.Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på sex månader eller mer ska omfattas av antingen den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som enligt avsnitt 2 skulle tillämpas på dessa tillgångar om de inte var intecknade eller den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som annars är tillämpliga på dessa intecknade tillgångar, beroende på vilken faktor som är högre. Detsamma ska gälla om den återstående löptiden för de intecknade tillgångarna är kortare än den återstående löptiden för den transaktion som är orsaken till att tillgången är intecknad.

Tillgångar som förblir intecknade under mindre än sex månader framåt ska omfattas av de faktorer vid beräkning av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 som skulle ha tillämpats om samma tillgångar inte hade varit intecknade.

iförhållande till vilken tillgången har inlånats behandlas som intecknad, förutsatt att denna transaktion inte kan förfalla om institutet inte återlämnar den lånade tillgången.

6.Följande tillgångar ska räknas som icke intecknade:

a)Tillgångar som ingår i en pool av tillgångar och är omedelbart tillgängliga för att användas som säkerhet för att anskaffa ytterligare finansiering inom för institutet tillgängliga bekräftade kreditlimiter, eller om poolen av tillgångar förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu inte finansierade kreditlimiter. Dessa tillgångar ska innefatta tillgångar som ett kreditinstitut placerat hos ett centralt institut i ett kooperativt nätverk eller ett institutionellt skyddssystem. Instituten ska anta att tillgångar i poolen är intecknade respektive likvida i stigande grad enligt den klassificering av likviditet som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, där den lägsta nivån är tillgångar som inte får ingå i likviditetsbufferten.

b)Tillgångar som institutet tagit emot som säkerhet för att reducera kreditrisk i samband med säkerställda utlånings- eller finanseringstransaktioner eller transaktioner för byte av säkerhet och som institutet kan avyttra.

c)Tillgångar som lagts till så som en icke obligatorisk kreditförstärkning vid emission av säkerställda obligationer.

7.När det gäller icke-typiska och tidsbegränsade operationer som utförs av ECB eller centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland i syfte att fullgöra sitt mandat i situationer där det råder utbredda finansiella påfrestningar på marknaden eller under exceptionella makroekonomiska omständigheter, får följande tillgångar omfattas av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering:

a)Genom undantag från artikel 428ad f och från artikel 428ah.1 a, tillgångar som intecknats för de operationer som avses i detta stycke.

b)Genom undantag från artikel 428ad d i och d ii, från artikel 428af b och från artikel 428ag c, fordringar som härrör från de operationer som avses i detta stycke.

De behöriga myndigheterna ska, i samförstånd med den centralbank som är motpart i transaktionen, fastställa den faktor som ska tillämpas vid beräkningen av kravet på stabil finansiering avseende de tillgångar som avses i leden a och b i första stycket. För sådana intecknade tillgångar som avses i led a i första stycket får den faktor för stabil finansiering som tillämpas inte vara lägre än den faktor som enligt avsnitt 2 skulle ha tillämpats på dessa tillgångar om de inte hade varit intecknade.

Vid tillämpning av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med andra stycket ska de behöriga myndigheterna noga övervaka effekterna av denna lägre faktor på institutens positioner i fråga om stabil finansiering och om nödvändigt vidta lämpliga tillsynsåtgärder.

354

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/162	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

8.För att undvika att samma tillgång tas upp två gånger ska instituten från övriga delar i beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt detta kapitel undanta tillgångar som är kopplade till säkerheter som betraktas som variationsmarginaler som ställts i enlighet med artiklarna 428k.4 b och 428ah.2 b, som initiala marginalsäkerheter eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond i enlighet med artikel 428ag a och b.

9.Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering inkludera värdena på finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en köporder har verkställts. Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering undanta finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en säljorder har verkställts, såvida dessa transaktioner inte tas upp som derivat eller säkerställda finansieringstransaktioner i institutets balansräkning, och förutsatt att de kommer att tas upp i institutets balansräkning när avräkning har skett.

10.De behöriga myndigheterna får kräva att faktorer för beräkningen av kravet på stabil finansiering ska appliceras på exponeringar utanför balansräkningen som inte tas upp i detta kapitel, för att säkerställa att instituten bibehåller en tillräcklig nivå på tillgänglig stabil finansiering för att täcka den andel av dessa exponeringar som förväntas behöva täckas över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansie ringskvoten. Vid fastställandet av dessa faktorer ska de behöriga myndigheterna ta särskild hänsyn till de väsentliga skador på institutens anseende som skulle kunna uppstå om de inte bistår med den finansiering som krävs.

De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA om de typer av exponeringar utanför balansräkningen för vilka de har fastställt en faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering. I den rapporten ska de behöriga myndigheterna också förklara den metod som de har använt för att fastställa de aktuella faktorerna.

Artikel 428q

Återstående löptid för en tillgång

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående avtalsenliga löptiden på sina tillgångar och transaktioner utanför balansräkningen när de fastställer de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som inom ramen för avsnitt 2 ska tillämpas på dessa tillgångar respektive poster utanför balansräkningen.

2.Instituten ska behandla tillgångar som är separerade i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 i linje med tillgångarnas underliggande exponering. De ska emellertid också tillämpa högre faktorer vid beräkningen av kravet på stabil finansiering för dessa tillgångar, beroende på för hur lång period de behöriga myndigheterna fastställer att tillgången ska anses vara intecknad, och myndigheterna ska vid denna bedömning ta hänsyn till huruvida institutet har möjlighet att fritt avyttra eller byta ut tillgången samt löptiden för skulderna gentemot de av institutets kunder som det åtskillnadskravet gäller.

3.Vid beräkningen av återstående löptid för en tillgång ska instituten också väga in eventuella optioner, på basis av antagandet att emittenten eller motparten kommer att utnyttja varje option att förlänga löptiden för en tillgång. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att lösa in ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte lösa in optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden och hos kunderna att instituten ska förlänga löptiden för vissa tillgångar i det skede då de annars skulle löpa ut.

4.Vid fastställandet av de faktorer som ska användas för beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med avsnitt 2 ska, i fråga om amortering av lån med en återstående avtalsenlig löptid på minst ett år, delar med en återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år betraktas som lån med återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år

Avsnitt 2

Faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering

Artikel 428r

Faktorn 0 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 0 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som likvida tillgångar på nivå 1 med hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som avses i den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven som fastställs i den delegerade akten.

355

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/163

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 0 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning som fastställs i den delegerade akten.

c)Alla reserver som hålls av institutet vid ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland, såväl föreskrivna reserver som reserver utöver de föreskrivna kraven.

d)Alla fordringar på ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland för vilka den återstående löptiden är mindre än sex månader.

e)Fordringar som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från försäljning av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror, och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.

f)Tillgångar som betraktas som inbördes beroende av en given skuld i enlighet med artikel 428f.

g)Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, om dessa transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader och fordringarna är säkrade med tillgångar som uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges däri, och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja dessa tillgångar under transaktionens löptid.

Instituten ska beakta de fordringar som avses i led g i första stycket i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.

2.Genom undantag från punkt 1 c får de behöriga myndigheterna efter överenskommelse med den berörda centralbanken besluta att tillämpa en högre faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering med avseende på föreskrivna reserver, framför allt med hänsyn tagen till om kraven på reserver gäller på ettårsbasis och därmed fordrar en motsvarande stabil finansiering.

För dotterföretag som har huvudkontor i ett tredjeland där de föreskrivna minimikraven för centralbanksreserver omfattas av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt det krav på stabil nettofinansiering som avses i det tredjelandets nationella rätt, ska denna högre faktor för stabil finansiering beaktas på gruppnivå.

Artikel 428s

Faktorn 5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 5 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses

iartikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning

iden delegerade akten.

b)Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, när de transaktionerna har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g.

c)Den outnyttjade delen av beviljade kredit- och likviditetsfaciliteter enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

d)Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.

Instituten ska beakta de fordringar som avses i första stycket led b i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.

356

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/164	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

2.I fråga om nettningsmängder bestående av derivatkontrakt ska instituten – för beräkningen av kravet på stabil finansiering – tillämpa faktorn 5 % på det absoluta verkliga värdet av dessa nettningsmängder av derivatkontrakt, uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts, i de fall dessa nettningsmängder har ett negativt verkligt värde. Vid tillämpning av denna punkt ska instituten fastställa det verkliga värdet uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts eller betalda och mottagna avräkningsbelopp i samband med förändringar i marknadsvärderingen av sådana kontrakt.

Artikel 428t

Faktorn 7 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet på nivå 1 enlighet den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 7 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428u

Faktorn 7,5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, ska en faktor på 7,5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.

Artikel 428v

Faktorn 10 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 10 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Fordringar från transaktioner med finansiella kunder som har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g och artikel 428s.1 b.

b)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsposter inom balansräkningen och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.

c)Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst ett år.

Artikel 428w

Faktorn 12 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 12 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 12 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428x

Faktorn 15 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2A enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 15 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428y

Faktorn 20 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 20 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 20 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

357

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/165

Artikel 428z

Faktorn 25 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 25 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428aa

Faktorn 30 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 30 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 30 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses

iartikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning

iden delegerade akten.

Artikel 428ab

Faktorn 35 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 35 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en

nedsättning på 35 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428ac

Faktorn 40 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 40 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel

460.1ska en faktor på 40 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428ad

Faktorn 50 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 50 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, dock ej värdepapperiseirngar på nivå 2B och säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning enligt den delegerade akten.

b)Tillgångar som institutet håller som insättning vid ett annat finansiellt institut, och som uppfyller kriterierna för operativ inlåning enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

358

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/166	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

c)Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på mindre än ett år med någon av följande:

i)Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.

ii)Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iii)Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iv)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.

v)Stora företag utanför finanssektorn, hushåll eller små och medelstora företag.

vi)Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag och kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att tillgångarna inte omfattas av led b i detta stycke.

d)Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år med någon av följande:

i)Europeiska centralbanken eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

e)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år.

f)Tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, utom

om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artiklarna 428ae–428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

g)Alla övriga tillgångar med en återstående löptid på mindre än ett år, om inget annat anges i artiklarna 428r– 428ac.

Artikel 428ae

Faktorn 55 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 55 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 55 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428af

Faktorn 65 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 65 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning säkrad genom panträtt i bostadsfastigheter eller bostadslån som garanteras fullt ut av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd i enlighet med artikel 129.1 e, förutsatt att lånet har en återstående löptid på minst ett år och har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

b)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån enligt artiklarna 428r–428ad, förutsatt att dessa lån har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

Artikel 428ag

Faktorn 85 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 85 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.

a)Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som ställts som initial marginalsäkerhet för derivatkontrakt, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

359

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/167

b)Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som använts som bidrag till en central motparts obeståndsfond, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn för beräkning av stabil finansiering tillämpas.

c)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån som avses i artiklarna 428r–428af, förutsatt att dessa lån inte är förfallna sedan mer än 90 dagar och har åsatts en riskvikt på över 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

d)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och som har en återstående löptid på minst ett år.

e)Icke intecknade värdepapper med en återstående löptid på minst ett år som inte har fallerat i enlighet med artikel 178 och som inte uppfyller villkoren för att betraktas som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

f)Icke intecknade börsnoterade aktier som inte är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

g)Råvaror som är föremål för fysisk handel, inklusive guld men exklusive råvaruderivat.

h)Tillgångar som förblir intecknade med en återstående löptid på minst ett år i en säkerhetspool som finansieras genom sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller sådana säkerställda obligationer som uppfyller de krav på godtagbarhet som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.

Artikel 428ah

Faktorn 100 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 100 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Om inget annat anges i detta kapitel, alla tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på ett år eller mera.

b)Alla andra tillgångar än de som avses i artiklarna 428r–428ag, inklusive lån till finansiella kunder med en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera, nödlidande exponeringar, poster som dragits av från kapitalbasen, anläggningstillgångar, icke börsnoterade aktier, kvarvarande intressen, försäkringstillgångar och nödlidande värdepapper.

2.Instituten ska för beräkningen av kravet på stabil finansiering tillämpa faktorn 100 % på avvikelsen, om den är positiv, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

KAPITEL 5

Undantag för små och icke-komplexa institut

Artikel 428ai

Undantag för små och icke-komplexa institut

Genom undantag från kapitlen 3 och 4 får små och icke-komplexa institut, efter förhandstillstånd från deras behöriga myndighet, välja att beräkna kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 6 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 7, uttryckt i procent.

360

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

L 150/168	SV	Europeiska unionens officiella tidning	7.6.2019

En behörig myndighet får kräva att ett litet och icke-komplext institut uppfyller det krav på stabil nettofinansiering som grundar sig på ett instituts tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och kravet på stabil finansiering enligt kapitel 4, om den anser att den förenklade metoden inte är lämplig för att fånga upp institutets finansie ringsrisker.

KAPITEL 6

Tillgänglig stabil finansiering för förenklad beräkning av den förenklade stabila nettofinansieringskvoten

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428aj

Förenklad beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillgängliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.

2.Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto kan behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.

Artikel 428ak

Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas

2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder och kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.

4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, för skulder som har en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera ska alla delar som löper ut om mindre än sex månader och alla delar som löper ut mellan sex månader och mindre än ett år behandlas såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.

Avsnitt 2

Tillgänglig stabil finansiering

Artikel 428al

Faktorn 0 % vid tillgänglig stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta avsnitt ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:

a)Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.

361

Prop. 2020/21:36

Bilaga 1

7.6.2019	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 150/169

b)Minoritetsintressen, som ska behandlas i enlighet med villkoren för det enskilda instrumentet.

2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:

a)0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än ett år.

b)100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.

3.För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:

b)Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.

c)Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i denna artikel och artiklarna 428am– 428ap.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler gälla:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

Artikel 428am