Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter

Regeringens proposition 2020/21:27

Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter	Prop.
	2020/21:27

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 1 oktober 2020

Stefan Löfven

Peter Eriksson (Miljödepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser som ersätter lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. De nya bestäm- melserna syftar till att genomföra nödvändiga ändringar i svensk rätt med anledning av EU:s utsläppshandelsdirektiv och ett ändringsdirektiv inför den fjärde handelsperioden.

Förslaget innebär att flera av de bestämmelser som i dag finns i lag kan regleras på förordningsnivå. Bestämmelser som inte är aktuella för den fjärde handelsperioden tas bort, liksom bestämmelser som har en mot- svarighet i EU-förordningar. Vidare föreslås ändringar med anledning av antagandet av det globala klimatstyrmedlet för flygverksamhet, Corsia, som inom EU genomförs inom ramen för utsläppshandelssystemet. Dess- utom föreslås att straffskalan för brott mot lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skärps från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

Det föreslås också vissa ändringar i miljöbalken. En ny bestämmelse föreslås som innebär att den som misstänks för brott inte får föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med brottsmisstanken.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................	4
	2	Lagtext ..............................................................................................	5

	2.1	Förslag till lag om vissa utsläpp av växthusgaser...............	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i miljöbalken .........................	12
	2.3	Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ................	16
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi...................................................................	19
	2.5	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
		(1999:1229) ......................................................................	29
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden ...................................................	31
	2.7	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
		sekretesslagen (2009:400) ................................................	34
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		35
4	EU:s system för handel med utsläppsrätter .....................................		35
	4.1	Ett styrmedel för att uppfylla
		utsläppsminskningsmålen.................................................	35
	4.2	Utsläppshandelsdirektivet ................................................	36
	4.3	Genomförandet av utsläppshandelsdirektivet...................	43
5	Ändringsdirektivet ..........................................................................		47
	5.1	Bakgrund ..........................................................................	47
	5.2	Ändringar för den fjärde handelsperioden........................	48
6	Ett nytt regelverk om handel med utsläppsrätter och andra
	utsläppsreglerande instrument.........................................................		49
	6.1	En ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser.....................	49
	6.2	Ordförklaringar.................................................................	52
	6.3	Regeringen får föreskriva om krav på tillstånd för att
		släppa ut växthusgaser......................................................	55
	6.4	Regeringen får föreskriva om skyldighet att anmäla
		ändringar av verksamheten...............................................	56
	6.5	Ett tillstånd ska i vissa fall kunna återkallas och
		villkor omprövas ..............................................................	57
	6.6	Regeringen får föreskriva om krav på övervakning
		och rapportering av utsläpp från flygverksamhet .............	58
	6.7	Övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp......	59
	6.8	Avgifter för myndigheters verksamhet.............................	59
	6.9	Utsläpp av växthusgaser ska täckas av utsläppsrätter.......	60
	6.10	Registerföring...................................................................	63
	6.11	Tillsyn ..............................................................................	67
	6.12	Straff och förverkande......................................................	69
	6.13	Andra sanktioner ..............................................................	73
	6.14	Överklagande ...................................................................	75
	6.15	En ny bestämmelse om rätten att inte belasta sig
		själv och förtydligande av dubbelprövningsförbudet
		i miljöbalken.....................................................................	76
2	6.16	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................	80

7	Konsekvenser .................................................................................		81	Prop. 2020/21:27
	7.1	Förslagens överensstämmelse med EU-rätten .................	81
	7.2	Miljön ..............................................................................	82
	7.3	Företagen .........................................................................	83
	7.4	Staten ...............................................................................	83
	7.5	Kommuner.......................................................................	84
8	Författningskommentar ..................................................................		85
	8.1	Förslaget till lag om vissa utsläpp av växthusgaser .........	85
	8.2	Förslaget till lag om ändring i miljöbalken......................	98
	8.3	Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken.............	98

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi..................................................................

8.5Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) .....................................................................

8.6Förslag till lag (2007:528) om

värdepappersmarknaden ................................................

100

8.7Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

	sekretesslagen (2009:400) .............................................	100
Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Nytt regelverk för
	handel med utsläppsrätter ..............................................	101
Bilaga 2	Promemorians lagförslag...............................................	104
Bilaga 3	Utdrag ur lagförslagen i promemorian Nytt
	regelverk för handel med utsläppsrätter i
	miljöbalken....................................................................	132
Bilaga 4	Förteckning över remissinstanserna ..............................	133
Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	134
Bilaga 6	Lagrådets yttrande .........................................................	164
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 2020....		165

Prop. 2020/21:27	1	Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vissa utsläpp av växt- husgaser.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2	Lagtext	Prop. 2020/21:27

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om vissa utsläpp av växthusgaser

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens syfte och innehåll

1 § Denna lag syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt effektiva minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Lagen kompletterar EU-förordningar som har antagits med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 (utsläppshandels- direktivet).

Ordförklaringar

2 § I denna lag avses med

utsläpp av växthusgaser: frigörande i atmosfären av koldioxid, dikväve- oxid eller perfluorkolväten från en eller flera källor belägna inom en an- läggning eller från ett luftfartyg,

ton koldioxidekvivalenter: ett ton koldioxid eller den mängd dikväveoxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid, och

utsläppsrätt: en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med denna lag och föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen.

3 § Med anläggning avses i denna lag en fast teknisk enhet där det be- drivs en eller flera verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthus- gaser som kräver tillstånd enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag, liksom all annan därmed direkt förknippad verksamhet som är tekniskt knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar.

4 § Med flygverksamhet avses i denna lag en eller flera flygningar med luftfartyg som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och som

1.avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet eller i ett sådant annat tredjeland med vilket

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2018/410.

Prop. 2020/21:27 Europeiska unionen har ett avtal om ömsesidigt erkännande av utsläpps- rätter enligt artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet, eller

2.omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd.

5 § Med verksamhetsutövare avses i denna lag varje fysisk eller juridisk person som

1.driver en verksamhet eller innehar en anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, eller

2.äger ett luftfartyg som ingår i en flygverksamhet, om den som be- driver flygverksamheten inte kan identifieras.

6 § I denna lag avses med

utsläppsrapport: en sådan skriftlig rapport som avses i artikel 68 i kom- missionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (övervaknings- och rapporteringsförordningen),

övervakningsplan: en sådan skriftlig redogörelse som avses i artikel 12 i övervaknings- och rapporteringsförordningen, och

rapport om verksamhetsnivå: en sådan skriftlig rapport som avses i artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1842 av den 31 oktober 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller ytterligare åtgärder i samband med justeringar av gratis tilldelning av utsläppsrätter på grund av föränd- ringar av verksamhetsnivå.

Tillstånd

7 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas tillstånd för att släppa ut växthusgaser från en anläggning och vad en ansökan om tillstånd ska innehålla.

8 § Frågor om tillstånd för att släppa ut växthusgaser prövas av en till- ståndsmyndighet efter ansökan av verksamhetsutövaren.

Den myndighet som regeringen bestämmer är tillståndsmyndighet.

9 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd för att släppa ut växt- husgaser, om

1.verksamhetsutövaren inte har följt ett tillståndsvillkor och avvikelsen är av allvarlig art,

2.verksamhetsutövaren allvarligt åsidosätter det som är föreskrivet om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter,

3.de tillstånd som behövs enligt miljöbalken eller äldre miljölagstift- ning saknas,

4.tillståndet ersätts med ett nytt tillstånd, eller

5.verksamheten inte kräver tillstånd för att släppa ut växthusgaser.

10 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen, får tillståndsmyndigheten återkalla ett tillstånd för att släppa ut växthusgaser eller ändra eller upphäva villkor i ett sådant tillstånd.

Flygverksamhet

11 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas en över- vakningsplan för att bedriva flygverksamhet.

Anmälan av ändringar

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om att verksamhetsutövaren ska anmäla ändringar av verksamheten.

Utsläppsrätter

13 § Regeringen får meddela föreskrifter om att följande utsläpp ska täckas av utsläppsrätter:

1.utsläpp av växthusgaser från anläggningar med stöd av ett tillstånd,

eller

2.utsläpp av koldioxid från flygverksamhet.

14 § Utsläppsrätter får, efter ansökan, tilldelas en verksamhetsutövare som

1.har tillstånd till utsläpp av växthusgaser, för en anläggning som om- fattas av tillståndet, eller

2.driver sådan flygverksamhet som avses i 4 § 1, för den verksamhet som omfattas av en övervakningsplan.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

16 § Verksamhetsutövaren för en anläggning ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från verksam- heten. Detsamma gäller en verksamhetsutövare för en sådan flygverk- samhet som avses i 4 § 1 och som ska omfattas av en övervakningsplan.

17 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.utfärdande och återlämnande av utsläppsrätter, och

2.undantag från skyldigheten att överlämna utsläppsrätter enligt 16 §. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att

överlämna utsläppsrätter.

18 § En utsläppsrätt får överlåtas till fysiska och juridiska personer i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i ett tredjeland där sådana utsläppsrätter har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandels- direktivet.

Prop. 2020/21:27

Konto och registrering i unionsregistret

19 § Bestämmelser om kontoföring i ett unionsregister av utsläppsrätter finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den

12mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (registerförordningen).

Den myndighet som regeringen bestämmer är nationell administratör (kontoföringsmyndighet) enligt artikel 7.1 i registerförordningen.

20 § Lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter.

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förfarandet för att

1.ansöka om att öppna ett konto i unionsregistret, och

2.registrera ombud, kontrollörer och transaktioner enligt registerförord- ningen.

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.rättelser av uppgifter i unionsregistret, och

2.avstängningar av tillträdesrätt till konto i unionsregistret.

23 § Den som drabbats av skada till följd av ett fel som rättats enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 22 § har rätt till ersättning av staten, om rättelsen avser en felregistrering som gjorts av kontoförings- myndigheten.

Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter borde ha insett att det förekommit fel.

24 § En kontoinnehavare ska, med de begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registre- rade på innehavarens konto.

Övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.skyldighet att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser,

2.verifiering av uppgifter, och

3.ackreditering av kontrollörer.

Avgifter för myndigheters verksamhet

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndigheters kostnader för prövning, kontoföring och tillsyn enligt

1.denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Tillsyn

27 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) utövar tillsyn över att denna lag, EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet och föreskrifter som har meddelats i anslut- ning till lagen och EU-förordningarna följs.

28 § Verksamhetsutövaren ska på begäran av tillsynsmyndigheten ge myndigheten de upplysningar eller de handlingar som behövs för tillsynen.

29 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen, eller i förekommande fall dennes ställföreträdare, har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med det misstänkta brottet.

30 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att den som har skyldigheter enligt föreskrifter som omfattas av tillsynen ska fullgöra dessa. Ett föreläggande får förenas med vite.

31 § Tillsynsmyndigheten har, om det behövs för tillsynen, rätt att få till- träde till

1.anläggningar,

2.luftfartyg som ingår i en flygverksamhet, och

3.områden som hör till sådana anläggningar eller luftfartyg, dock inte bostäder.

Polismyndigheten ska ge tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillträdet.

Hjälp får begäras endast om

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver användas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

32 § Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser av lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen till Polismyndig- heten eller Åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.

Straff

33 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet utan tillstånd driver en verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser från en anläggning och därmed bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 7 §, ska dömas för otillåtet utsläpp av växthusgaser till böter eller fängelse i högst två år.

För otillåtet utsläpp av växthusgaser döms även den verksamhetsutövare för en flygverksamhet som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 § om krav på en övervakningsplan.

34 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om ett tillstånd som krävs enligt före-

Prop. 2020/21:27

Prop. 2020/21:27 skrifter som regeringen har meddelat med stöd av 7 § ska, om åtgärden inne- bär risk för att tillstånd ges på felaktiga grunder, dömas för försvårande av tillståndsprövning till böter eller fängelse i högst två år.

35 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en utsläppsrapport ska dömas för försvårande av kontroll av växthusgasutsläpp till böter eller fängelse i högst två år.

36 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte anmäler ändringar i de fall anmälningsskyldighet finns enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 § ska dömas för brott mot anmälningsskyldighet till böter eller fängelse i högst två år.

37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläpps- rätter ska, om åtgärden innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas, dömas för försvårande av utsläppsrättstilldelning till böter eller fängelse i högst två år.

För försvårande av utsläppsrättstilldelning döms även den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en rapport om verksamhetsnivå, om åtgärden innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas.

38 § Om en gärning som avses i 34–37 §§ är ringa döms det inte till ansvar.

39 § Till ansvar enligt denna lag döms det inte om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt brottsbalken.

40 § Om ett vitesföreläggande har överträtts och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om att döma ut vitet, döms det inte till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

Förseningsavgift och sanktionsavgift

41 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en förseningsavgift eller sanktionsavgift ska betalas av den som åsidosätter bestämmelser i

1.denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Verksamhetsförbud för flygverksamhet

42 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana verksamhetsförbud som avses i artikel 16.10 i utsläppshandelsdirektivet.

Offentliggörande av en verksamhetsutövares namn

43 § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheten ska offentliggöra namnet på en verksamhetsutövare som inte överlämnat till- räckligt många utsläppsrätter enligt 16 §.

Överklagande

44 § Beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet får överklagas till mark- och miljödomstolen.

45 § Bestämmelser om överklagande av mark- och miljödomstolens domar och beslut finns i 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Genom lagen upphävs lagen (2004:1199) om handel med utsläpps- rätter.

3.Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om tillsyn av sådana utsläpp av växthusgaser som har skett före utgången av 2020 och åter- lämnande samt överlämnande av utsläppsrätter för sådana utsläpp.

4.Den upphävda lagen gäller fortfarande för deltagande i och tillgodo- räknande av utsläppsminskningar från de projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatför- ändringar under den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet, dock längst till dess att avräkningen för den andra åtagandeperioden har gjorts.

5.Tillstånd, villkor, förelägganden och övriga beslut som har meddelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter eller enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska anses meddelade enligt motsvarande bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag.

Prop. 2020/21:27

2.2Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken

dels att 15 kap. 37 §, 16 kap. 2 c §, 24 kap. 20 §, 26 kap. 9 § och 29 kap. 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 26 kap. 14 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

37 §1

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

16kap.

2 c §2

I fråga om utsläpp av koldioxid,	I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid eller perfluorkol-	dikväveoxid	eller	perfluorkol-
väten som innebär att en verk-	väten som innebär att en verksam-
samhet omfattas av tillståndsplikt	het omfattas	av	tillståndsplikt
enligt lagen (2004:1199) om han-	enligt lagen (00) om vissa utsläpp
del med utsläppsrätter, får det	av växthusgaser, får det med stöd
med stöd av 2 § inte beslutas vill-	av 2 § inte beslutas villkor om be-
kor om begränsning av utsläppen	gränsning av utsläppen eller vill-
eller villkor som genom att reglera	kor som genom att reglera använd
använd mängd fossilt bränsle syf-	mängd fossilt bränsle syftar till en
	begränsning av koldioxidutsläpp.

1Senaste lydelse 2019:842.

2Senaste lydelse 2018:1407.

tar till en begränsning av kol-	Prop. 2020/21:27
dioxidutsläpp.
Första stycket gäller inte villkor som i fråga om

1.koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geo- logisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprime- ring eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller

2.dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar.

24kap.

20 §3

En verksamhet som omfattas av

tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med ut- släppsrätter får släppa ut koldi- oxid, dikväveoxid och perfluor- kolväten enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som getts med stöd av den lagen utan hinder av att det med stöd av miljöbalken eller äldre miljölagstiftning har beslutats villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväve- oxid eller perfluorkolväten eller villkor som genom att reglera an- vänd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxid- utsläpp. Detta gäller inte villkor om begränsning av utsläpp av di- kväveoxid eller perfluorkolväten som beslutats för att hindra be- tydande lokala föroreningar.

En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (00) om vissa utsläpp av växthusgaser får släppa ut koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten enligt vad som följer av de tillstånd till ut- släpp som getts med stöd av den lagen även om det med stöd av miljöbalken eller äldre miljö- lagstiftning har beslutats villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller per- fluorkolväten eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte villkor om be- gränsning av utsläpp av dikväve- oxid eller perfluorkolväten som beslutats för att hindra betydande lokala föroreningar.

26kap. 9 §4

En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de före- lägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1 §.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsyns- myndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som

3Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2018:1407.

4 Senaste lydelse 2014:114.

Prop. 2020/21:27

1.är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer, eller

2.gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§.

I fråga om utsläpp av koldioxid,			I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid	eller	perfluorkol-	dikväveoxid	eller		perfluorkol-
väten som innebär att en verksam-			väten som innebär att en verksam-
het omfattas	av	tillståndsplikt	het omfattas	av		tillståndsplikt
enligt lagen (2004:1199) om han-			enligt lagen (00) om vissa utsläpp
del med utsläppsrätter, får det inte			av växthusgaser, får det inte be-
beslutas förelägganden om be-			slutas förelägganden om begräns-
gränsning av utsläppen eller före-			ning av utsläppen eller före-
lägganden som genom att reglera			lägganden som genom att reglera
använd mängd fossilt bränsle syf-			använd mängd		fossilt bränsle
tar till en begränsning av kol-			syftar till en begränsning av kol-
dioxidutsläpp.	Detta gäller inte		dioxidutsläpp.	Detta gäller inte
förelägganden som i fråga om di-			förelägganden som i fråga om di-
kväveoxid eller perfluorkolväten			kväveoxid eller		perfluorkolväten
behövs för att hindra betydande			behövs för att hindra betydande
lokala föroreningar.			lokala föroreningar.
			14 a §

Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen eller, i förekommande fall dennes ställ- företrädare, har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning av en fråga som har samband med det misstänkta brottet.

29kap.

11 §5

Om en gärning som avses i 2, 2 a,	Om en gärning som avses i 2, 2 a,
2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första	2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första
stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 7 a, 8	stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 7 a, 8
eller 9 § är att anse som ringa,	eller 9 § är att anse som ringa,
döms inte till ansvar. En gärning	döms det inte till ansvar. En gär-
är att anse som ringa om den fram-	ning är att anse som ringa om den
står som obetydlig med hänsyn till	framstår som obetydlig med hän-
det intresse som är avsett att	syn till det intresse som är avsett
skyddas genom straffbestämmel-	att skyddas genom straffbestäm-
sen.	melsen.

Till ansvar enligt detta kapitel döms inte om gärningen är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken. Om gärningen är straffbar både enligt detta kapitel och enligt lagen (2000:1225) om straff för

5Senaste lydelse 2019:496.

smuggling men ansvar inte kan dömas ut enligt den lagen, döms till ansvar enligt detta kapitel.

Om ett vitesföreläggande har	Om ett	vitesföreläggande har
överträtts, döms inte till ansvar en-	överträtts	och	överträdelsen
ligt detta kapitel för en gärning	ligger till grund för en ansökan
som omfattas av föreläggandet.	om att döma ut vitet, döms det inte
	till ansvar enligt detta kapitel för
	en gärning som omfattas av före-
	läggandet.

Om en gärning som avses i 1–9 §§ kan föranleda miljösanktionsavgift och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får åtal väckas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

2.3Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 30 §1

Utmätning medför förmånsrätt i	Utmätning medför förmånsrätt i
och med beslutet, om inte annat	och med beslutet, om inte annat
följer av andra, fjärde eller femte	följer av andra, fjärde, femte eller
stycket eller 7 kap. 13 §.	sjätte stycket eller 7 kap. 13 §.

Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte för- månsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en

rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning	av ett	elcertifikat	Utmätning	av	ett	elcertifikat
eller en rättighet som är regist-			eller en rättighet som är regist-
rerad enligt lagen (2011:1200) om			rerad enligt lagen (2011:1200) om
elcertifikat	medför	förmånsrätt	elcertifikat	medför		förmånsrätt
genom registrering av utmätning-			genom registrering av utmät-
en enligt den lagen. Detsamma			ningen enligt den lagen.
gäller för en utsläppsrätt eller en
rättighet som är registrerad enligt
lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter.
			Utmätning	av	en	utsläppsrätt
			eller en rättighet som är regist-
			rerad enligt	kommissionens dele-

1Senaste lydelse 2016:131.

gerade förordning (EU) 2019/1122	Prop. 2020/21:27
av den 12 mars 2019 om komplette-

ring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion medför förmånsrätt genom konto- föringsmyndighetens beslut om av- stängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

6 kap.

2 §2

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är inteck- nat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i för- var. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7–8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den statliga lant- mäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag.

Om det kan antas att en sådan handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säker- ställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmät- ningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.

Utmätning av ett elcertifikat	Utmätning	av	ett	elcertifikat
eller en rättighet som är registre-	eller en rättighet som är registre-
rad enligt lagen (2011:1200) om	rad enligt lagen (2011:1200) om
elcertifikat ska säkerställas genom	elcertifikat ska säkerställas genom
registrering av utmätningen enligt	registrering av utmätningen enligt
den lagen. Detsamma gäller vid	den lagen.
utmätning av en utsläppsrätt eller
en rättighet som är registrerad
enligt lagen (2004:1199) om han-
del med utsläppsrätter.
	Utmätning	av	en	utsläppsrätt
	eller en rättighet som är regi-
2 Senaste lydelse 2016:44.				17

Prop. 2020/21:27	strerad	enligt		kommissionens
	delegerade		förordning		(EU)
	2019/1122 av den 12 mars 2019
	om komplettering av Europa-
	parlamentets		och rådets		direktiv
	2003/87/EG vad gäller unions-
	registrets funktion ska säker-
	ställas	genom		kontoföringsmyn-
	dighetens beslut om avstängning
	av tillträdesrätten till kontot på
	grund av utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) Prop. 2020/21:27
	om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

6 a kap.

1 §1

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål		100	100	100
än som motorbränsle		procent	procent	procent
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100	100	100
processer under		procent	procent	procent
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknade kärl

1 Senaste lydelse 2019:491.

Prop. 2020/21:27

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
c) i annat fall än som		100	100	100
avses i a eller b, då		Procent	procent	procent
bränslet i en och
samma process an-
vänds både som
bränsle för uppvärm-
ning och för annat
ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för uppvärm-
ning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100	100	100
eller annat spårbundet	bränsle som	Procent	procent	procent
färdmedel	avses i
	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100	100	100
skepp, när skeppet	bränsle som	Procent	procent	procent
inte används för privat	avses i
ändamål	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100	100	100
för vilken medgivande	bränsle som	Procent	procent	procent
lämnats enligt 2 kap.	avses i
9 § eller för vilken	2 kap. 1 §
fiskelicens som inte är	första
begränsad till fiske	stycket 3 b
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen (1993:787),
när båten inte används
för privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luft-	Andra	100	100	100
fartyget inte används	bränslen än	Procent	procent	procent
för privat ändamål	flygfotogen
	(KN-nr
	2710 19 21)


Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100	100	100
provbädd eller liknan-	bränslen	procent	procent	procent
de anordning	än flyg-
	bensin
	(KN-nr
	2710 11 31)
	och flyg-
	fotogen
6. Förbrukning vid		100	100	100
framställning av		procent	procent	procent
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle	100	100	–
framställning av skatte-	som avses	procent	procent
pliktig elektrisk kraft	i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon vid tillverk-	1 § första
ningsprocessen i	stycket 3 b
industriell verksamhet
a) i en anläggning för		70	100	–
vilken utsläppsrätter		procent	procent
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om han-
del med utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70	–	–
avses under a		procent
				21

Prop. 2020/21:27

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
10. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
vattenbruksverksam-	stycket 3 b
het, dock inte förbruk-
ning i skepp eller båt
11. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
jordbruks- eller skogs-	stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning
i skepp eller båt
12. Om skattebefrielse		–	–	100
inte följer av tidigare				procent
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. –	–	–	–	–
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–


Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
16. Förbrukning i pro-		100	100	100
cesser för framställning		procent	procent	procent
av andra mineraliska
ämnen än metaller under
förutsättning att det in-
gående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras kemiskt
eller dess inre fysika-
liska struktur förändras
17. Om skattebefrielse	Råtallolja
inte följer av tidigare	och
punkter, förbrukning för	bränsle
framställning av värme i	som
en anläggning för vilken	avses i
utsläppsrätter ska över-	2 kap. 1 §
lämnas enligt 6 kap. 1 §	första
lagen om handel med	stycket
utsläppsrätter	3 b
a) i kraftvärmeproduk-		–	9 procent	–
tion
b) i annan värmepro-		–	9 procent	–
duktion

Prop. 2020/21:27

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål		100	100	100
än som motorbränsle		procent	procent	procent
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska pro-		100	100	100
cesser under förutsätt-		procent	procent	procent
ning att det ingående
materialet genom
uppvärmning i ugnar
förändras kemiskt
eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknade kärl
c) i annat fall än som		100	100	100
avses i a eller b, då		Procent	procent	procent
bränslet i en och
samma process an-
vänds både som
bränsle för uppvärm-
ning och för annat
ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för uppvärm-
ning


Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100	100	100
eller annat spårbundet	bränsle som	procent	procent	procent
färdmedel	avses i
	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100	100	100
skepp, när skeppet	bränsle som	procent	procent	procent
inte används för privat	avses i
ändamål	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100	100	100
för vilken medgivan-	bränsle som	procent	procent	procent
de lämnats enligt	avses i
2 kap. 9 § eller för	2 kap. 1 §
vilken fiskelicens som	första
inte är begränsad till	stycket 3 b
fiske enbart i enskilt
vatten meddelats
enligt fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för privat
ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när luft-	Andra	100	100	100
fartyget inte används	bränslen än	procent	procent	procent
för privat ändamål	flygfotogen
	(KN-nr
	2710 19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100	100	100
provbädd eller liknan-	bränslen än	procent	procent	procent
de anordning	flygbensin
	(KN-nr
	2710 11 31)
	och flyg-
	fotogen
				25

Prop. 2020/21:27

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
6. Förbrukning vid		100	100	100
framställning av		procent	procent	procent
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle	100	100	–
framställning av skatte-	som avses	procent	procent
pliktig elektrisk kraft	i 2 kap.
	1 § första
	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap. 1 §
fordon vid tillverk-	första
ningsprocessen i in-	stycket 3 b
dustriell verksamhet
a) i en anläggning för		70	100	–
vilken utsläppsrätter		procent	procent
ska överlämnas enligt
16 § lagen (00) om
vissa utsläpp av
växthusgaser
b) i andra fall än som		70	–	–
avses under a		procent
10. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
vattenbruksverksam-	stycket 3 b
het, dock inte förbruk-
ning i skepp eller båt


Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
11. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	Procent
punkter, förbrukning för	bränsle
annat ändamål än drift	som
av motordrivna fordon i	avses i
yrkesmässig jordbruks-	2 kap. 1 §
eller skogsbruksverk-	första
samhet, dock inte för-	stycket
brukning i skepp eller	3 b
båt
12. Om skattebefrielse		–	–	100
inte följer av tidigare				procent
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i lut-
pannor
13. –	–	–	–	–
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i pro-		100	100	100
cesser för framställning		procent	procent	procent
av andra mineraliska
ämnen än metaller under
förutsättning att det in-
gående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras kemiskt
eller dess inre fysika-
liska struktur förändras

Prop. 2020/21:27	Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
		som inte	från	från	från
		ger	energi-	koldioxid-	svavel-
		befrielse	skatt	skatt	skatt
	17. Om skattebefrielse	Råtallolja
	inte följer av tidigare	och brän-
	punkter, förbrukning för	sle som
	framställning av värme i	avses i
	en anläggning för vilken	2 kap. 1 §
	utsläppsrätter ska över-	första
	lämnas enligt 16 § lagen	stycket
	om vissa utsläpp av	3 b
	växthusgaser
	a) i kraftvärmeproduk-		–	9 procent	–
	tion
	b) i annan värmeproduk-		–	9 procent	–
	tion

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.5	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen Prop. 2020/21:27
	(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 17 kap. 22 b och 22 f §§ inkomstskattelagen1
(1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				17 kap.
				22 b §
Utsläppsrätter behandlas som lager-					Utsläppsrätter behandlas som lager-
tillgångar	om	den	skattskyldige		tillgångar	om	den	skattskyldige
driver en sådan verksamhet som be-					driver en sådan verksamhet som be-
rättigar den skattskyldige att bli till-					rättigar den skattskyldige att bli till-
delad utsläppsrätter			enligt	3 kap.	delad utsläppsrätter			enligt 14 §
lagen (2004:1199) om handel med					lagen (00) om vissa utsläpp av växt-
utsläppsrätter.					husgaser.
Utsläppsminskningsenheter och					certifierade	utsläppsminskningar
behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
1. har tilldelats sådana, eller
2. driver	en	sådan verksamhet			2. driver	en	sådan	verksamhet
som berättigar den skattskyldige att					som berättigar den skattskyldige att
bli tilldelad utsläppsrätter				enligt	bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 §
3 kap. lagen om handel med ut-					lagen om vissa utsläpp av växthus-
släppsrätter.					gaser.

22 f §

Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som mot- svarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplik- ter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifi- kat.

Om den skattskyldige får använda			Om den skattskyldige får använda
utsläppsminskningsenheter		eller	utsläppsminskningsenheter		eller
certifierade	utsläppsminskningar		certifierade	utsläppsminskningar
för att fullgöra sin skyldighet att			för att fullgöra sin skyldighet att
överlämna	utsläppsrätter	motsva-	överlämna	utsläppsrätter	motsva-
rande sammanlagda utsläpp enligt			rande sammanlagda utsläpp enligt
lagen (2004:1199) om handel med			lagen (00) om vissa utsläpp av
utsläppsrätter, ska de vid tillämp-			växthusgaser, ska de vid tillämp-
ningen av första stycket anses ut-			ningen av första stycket anses ut-
göra utsläppsrätter.			göra utsläppsrätter.
1 Lagen omtryckt 2008:803.					29

Prop. 2020/21:27

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.


2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)		Prop. 2020/21:27
	om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 5 §1

Tillstånd enligt 1 § behövs inte för

1.Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet,

2.anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §,

3.börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd,

4.försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

5.företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen,

6.fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investerings- tjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkes- mässig verksamhet som regleras av

a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller

b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte ute- sluter att tjänsten tillhandahålls,

7.fysiska och juridiska personer som för egen räkning handlar med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter och som inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller utför annan investeringsverksamhet med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter, såvida de inte

a) är marknadsgaranter,

b) är deltagare på en reglerad marknad eller en MTF-plattform eller har direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats, med undantag av icke- finansiella enheter som på en handelsplats genomför transaktioner som på ett objektivt mätbart sätt minskar risker som står i direkt samband med affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningen hos dem eller de kon- cerner de ingår i,

c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder,

8.företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de an- ställda i företaget,

1 Senaste lydelse 2019:762.

Prop. 2020/21:27 9. företag som tillhandahåller både

a)investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och

b)andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen,

10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verk- samhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF-för- valtare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen,

11. företag som handlar med råvaruderivat, utsläppsrätter eller derivat hänförliga till utsläppsrätter för egen räkning utan att utföra kundorder, eller tillhandahåller investeringstjänster i fråga om sådana instrument till kunderna i sin huvudsakliga verksamhet, om

a)detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår

ien koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncer- nen i dess helhet,

b)den huvudsakliga verksamheten inte utgörs av tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

c)företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel,

och

d)företaget årligen anmäler till Finansinspektionen att undantaget utnyttjas samt på inspektionens begäran rapporterar på vilken grund före- taget anser att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet,

12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investerings- rådgivning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen,

13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investe- ringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter

– enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, i den ursprungliga lydelsen,

– enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, i den ursprungliga lydelsen,

– enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förord- ningen, eller

– enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 eller enligt sådana nätföreskrifter eller riktlinjer som har antagits enligt förordningen, om

a)personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG, i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen,

b)personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller

c)personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi,

14. företag som är verksamhets-	14. företag som är verksamhets-
utövare enligt 1 kap. 2 a § lagen	utövare enligt 5 § lagen (00) om
(2004:1199) om handel med ut-	vissa utsläpp av växthusgaser som
släppsrätter som handlar med ut-	handlar med utsläppsrätter för egen
släppsrätter för egen räkning, om	räkning, om

a)företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och

b)företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel,

och

15. värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryck- ligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen.

Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella in- strument som är reglerad i någon annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

2.7Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 31 kap. 11 § och rubriken närmast före 31 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	31 kap.
Utsläppsregistret		Unionsregistret för utsläppsrätter
11 §
Sekretess gäller i verksamhet som		Sekretess gäller i verksamhet som
avser förande av utsläppsregistret		avser förande av det unionsregister
enligt lagen (2004:1199) om handel		för utsläppsrätter som avses i lagen
med utsläppsrätter för uppgift som		(00) om vissa utsläpp av växthus-
lämnar eller bidrar till upplysning		gaser för uppgift som lämnar eller
om ställningen på ett konto i re-		bidrar till upplysning om ställ-
gistret, om det inte står klart att upp-		ningen på ett konto i registret, om
giften kan röjas utan att kontoinne-		det inte står klart att uppgiften kan
havaren lider skada.		röjas utan att kontoinnehavaren lider
		skada.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2020/21:27

Den 20 januari 2020 remitterades promemorian Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter (dnr M2020/00083/R). I promemorian föreslås en ny lag och förordning om utsläpp av växthusgaser som ska ersätta den nu- varande lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och förordning- en (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. Förslagen innebär ett ge- nomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar.

Promemorian innehåller även ett förslag till en alternativ lösning som innebär att regelverket om utsläpp av växthusgaser integreras i miljö- balken i stället för att som i dag följa av en separat lag och förordning. I promemorian redovisas översiktligt det alternativa förslaget.

Ett kompletterat förslag till ny lag och förordning remitterades den

7 februari 2020 och ersatte den tidigare remitterade promemorian. En promemoria med ett mer detaljerat förslag till reglering i miljöbalken i fråga om utsläpp av växthusgaser remitterades den 11 mars 2020.

Förslagen i denna proposition bygger i huvudsak på det förslag till ny lag om utsläpp av växthusgaser som remitterades i den kompletterade promemorian den 7 februari 2020. En sammanfattning av den prome- morian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2. Förslagen till 26 kap. 14 a § och 29 kap. 11 § miljöbalken bygger på den promemoria som remitterades den 11 mars 2020. Den promemorians lagförslag i den delen återges i bilaga 3. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställ- ning av remissvaren för båda promemoriorna finns tillgänglig i Miljö- departementet (dnr M2020/00083/R).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 september 2020 att inhämta Lagrådets yttran- de över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagråds- remissen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4EU:s system för handel med utsläppsrätter

4.1Ett styrmedel för att uppfylla utsläppsminskningsmålen

Genom Kyotoprotokollet från 1997 fastställdes för första gången rättsligt bindande utsläppsminskningsmål för 37 utvecklade länder. Detta ledde till behov av styrmedel för att uppfylla målen. I syfte att genomföra Kyoto-

protokollet antog Europaparlamentet och rådet det så kallade utsläppshan-

Prop. 2020/21:27 delsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Genom direktivet inrättades ett system för handel med utsläppsrätter inom Europeiska unionen, EU ETS (European Union Emissions Trading System). I direktivet anges bl.a. att systemet syftar till att på ett kostnads- effektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växt- husgaser inom unionen. Där anges också vilka verksamheter som om- fattas. Vilka verksamheter, produktionssätt och bränslen som omfattas av utsläppshandelsdirektivet har varierat i takt med att utsläppshandelssys- temet utvecklats och kraven skärpts.

Utsläppshandeln har delats in i handelsperioder. De två första handels- perioderna, 2005–2007 och 2008–2012, har avslutats och den tredje han- delsperioden, 2013–2020, pågår. Den fjärde handelsperioden inleds den 1 januari 2021 och pågår till och med 2030. Gemensamt för handels- perioderna är att utsläppskraven successivt har skärpts, i huvudsak genom att det totala antalet utsläppsrätter inom systemet har minskats. Den kon- tinuerliga minskningen kallas den linjära reduktionsfaktorn.

Andra viktiga delar i utsläppshandelssystemet är bl.a. bestämmelserna om att det krävs tillstånd för att få släppa ut växthusgaser om en verk- samhet omfattas av utsläppshandelsdirektivet, att gratis tilldelning av utsläppsrätter sker i en viss bestämd omfattning och att övriga utsläpps- rätter auktioneras ut.

4.2Utsläppshandelsdirektivet

EU ETS infördes i syfte att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Förutom EU:s medlemsstater ingår även anläggningar i Norge, Liechtenstein och Island i utsläppshandelssystemet. I december 2019 fattade EU och Schweiz beslut om att länka Schweiz utsläpps- handelssystem till EU:s. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020. Ut- släppshandelsdirektivet innehåller de grundläggande reglerna om ut- släppshandelssystemet. Kompletterande regler finns i ett antal EU-för- ordningar (se nedan).

Utsläppshandelsdirektivet har ändrats vid flera tillfällen. De artikelhän- visningar som görs i denna proposition avser artiklarna i utsläppshandels- direktivet i lydelsen efter de ändringar som gjort genom Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 (ändrings- direktivet).

Utsläppsrätter

	Varje utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxid eller ett ton kol-
	dioxidekvivalenter under en bestämd tidsperiod. Med koldioxidekvivalent
	menas i det här sammanhanget den mängd dikväveoxid eller perfluor-
	kolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton
	koldioxid. Det totala antalet utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet
	är begränsat och antalet nya utsläppsrätter som utfärdas sänks från år till
36	år. På så sätt begränsas den mängd utsläpp av växthusgaser som samman-
36

taget får släppas ut från de verksamheter som omfattas av systemet. Prop. 2020/21:27 Tanken är således att utbud och efterfrågan ska reglera priset och att den

gradvisa minskningen leder till att det blir mindre kostsamt att minska utsläppen än att införskaffa fler utsläppsrätter. Priset på en utsläppsrätt har varierat mellan cirka fyra till åtta euro under perioden 2012 till 2018, för att därefter öka till ca 25 euro under mitten av 2019, och förväntas stiga ytterligare på sikt.

Verksamhetsutövare kan erhålla utsläppsrätter på i huvudsak tre olika sätt: genom gratis tilldelning, auktionering eller förvärv på den öppna marknaden. Under den första och andra handelsperioden tilldelades mer- parten av utsläppsrätterna gratis och en mindre del auktionerades ut. Under den nuvarande handelsperioden har den del utsläppsrätter som auktione- rats ut ökat. Uppskattningsvis kommer ungefär häften av det totala antalet utsläppsrätter ha auktionerats ut under denna handelsperiod.

Utsläppstak

Utsläppshandelssystemet har ett utsläppstak, vilket innebär att det finns en bestämd mängd utsläppsrätter inom systemet. Större utsläpp än vad som motsvarar det totala antalet utsläppsrätter är således inte tillåtet. Enligt utsläppshandelsdirektivet sänks taket fram till 2020 årligen med en linjär reduktionsfaktor på 1,74 procent av den genomsnittliga årliga kvantiteten utsläppsrätter som utfärdades av medlemsstaterna under åren 2008–2012 (artikel 9). Utsläppstaket för år 2013 fastställdes av Europeiska kommis- sionen (kommissionen) till strax över två miljarder utsläppsrätter (kom- missionens beslut 2010/634/EU av den 22 oktober 2010 om justering av kvantiteten utsläppsrätter för 2013 för hela unionen som ska utfärdas inom unionens system och upphävande av kommissionens beslut 2010/384/EU).

I absoluta tal utgör den årliga minskningen ca 38 miljoner utsläppsrätter. Från och med 2021 ska den linjära reduktionsfaktorn vara 2,2 procent, motsvarande ca 48 miljoner utsläppsrätter.

Flygsektorn har ett separat utsläppstak. Det sammanlagda antalet ut- släppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer motsvarar 95 procent av de historiska luftfartsutsläppen multiplicerat med det antal år som handelsperioden omfattar (artikel 3c.2 i utsläppshandelsdirektivet). Någon linjär sänkning av utsläppstaket för flygsektorn görs inte fram till 2020 men under perioden 2021–2030 kommer den linjära reduktionsfaktorn om 2,2 procent att gälla såväl anläggningar som flyg.

Fram till i dag har antalet utsläppsrätter i systemet varit relativt stort. Antalet utsläppsrätter har samtliga år motsvarat högre utsläpp än de fak- tiska. Följden av detta har varit att priset på en utsläppsrätt har varit lågt och att systemet därför inte har haft den styrande verkan som varit avsedd.

Gratis tilldelning av utsläppsrätter

En stor del av utsläppsrätterna för anläggningar delas ut gratis. Syftet med
gratis tilldelning av utsläppsrätter är att skydda de anläggningar som löper
risk för koldioxidläckage, alltså att produktionen flyttar till andra länder
utan motsvarande pris på utsläpp. Det totala antalet utsläppsrätter som
tilldelas gratis får inte överstiga en viss nivå som fastställts i utsläpps-	37

Prop. 2020/21:27 handelsdirektivet. Principen för gratis tilldelning baseras på förhandsbe- stämda riktmärken, konstruerade efter de tio procent mest koldioxid- effektiva anläggningarna i varje sektor inom EU. Andelen gratis utsläpps- rätter som tilldelas inom en sektor ska ta hänsyn till risken för koldioxid- läckage.

Ytterligare bestämmelser om gratis tilldelning finns i kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter, dvs. kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (2011/278/EU). Från och med den fjärde handelsperioden gäller kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 om fastställande av unionstäckande övergångs- bestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter.

Verksamhetsutövarna får ansöka om tilldelning av de utsläppsrätter som fördelas gratis för varje handelsperiod. Medlemsstaterna upprättar en nationell förteckning över de anläggningar som omfattas av krav på till- stånd och det antal utsläppsrätter för varje anläggning som avses bli fördelade gratis (artikel 11). Den nationella förteckningen ska godkännas av kommissionen. Senast den 28 februari varje år ska de behöriga myndig- heterna utfärda den kvantitet utsläppsrätter som ska tilldelas för det året.

För flygsektorn sker gratis tilldelning av utsläppsrätter utifrån tonkilo- meter, dvs. antal ton som transporteras, multiplicerat med transport- sträckan i kilometer. Tonkilometer är ett mått på hur effektivt flygopera- tören transporterar gods eller passagerare under en flygning (artikel 3e).

Verksamhetsutövare som bygger nya anläggningar eller bygger ut be- fintliga anläggningar och väsentligt ökar sin produktion kan få fri till- delning av utsläppsrätter från en särskild reserv för nya deltagare.

Auktionering av utsläppsrätter

Enligt utsläppshandelsdirektivet ska medlemsstaterna auktionera ut de utsläppsrätter som inte delas ut gratis (artikel 10.1). Från och med den tredje handelsperioden, 2013–2020, fördelas mer än hälften av utsläpps- rätterna genom auktionering. För anläggningar har auktionering av ut- släppsrätter kommit att utgöra det vanligaste sättet att fördela utsläpps- rätter. För flygsektorn är det dock endast 15 procent av de utfärdade ut- släppsrätterna som auktioneras ut.

I utsläppshandelsdirektivet fastställs målen för auktioneringsprocessen (artikel 10.4). De närmare reglerna för förfarandet anges i den s.k. auktio- neringsförordningen, dvs. kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Av auktioneringsförordningen följer att kommissionen och de medlemsstater som valt att inte inrätta en nationell plattform ska ha en gemensam auk- tionsplattform för auktionering av utsläppsrätter. I enlighet med auktione- ringsförordningen (artikel 26) har kommissionen tillsammans med fler- talet medlemsstater, däribland Sverige, tecknat avtal med European

Energy Exchange, EEX, som är en elektronisk handelsplats för energi med Prop. 2020/21:27 säte i Tyskland.

Verksamheter och växthusgaser som omfattas av utsläppshandelssystemet

EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar i dag ca 11 000 an-
läggningar inom energi- och industriproduktion samt flygsektorn. Detta
motsvarar ungefär 45 procent av de totala utsläppen av växthusgaser inom
unionen.
I systemet ingår förbränningsanläggningar med en installerad kapacitet
över 20 MW samt mindre förbränningsanläggningar anslutna till fjärr-
värmenät med en total kapacitet över 20 MW. I systemet ingår även an-
läggningar inom energiintensiv industri som mineraloljeraffinaderier,
koksverk, järn- och stålindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, kera-
mik), pappers- och massaindustri, produktion av organiska baskemikalier,
produktion av icke-järnmetaller och aluminiumtillverkning. Oftast gäller
att en kapacitetströskel som relaterar till produktionsvolym ska över-
skridas för att anläggningen ska komma med i systemet.
Sedan 2012 ingår även flygverksamhet i utsläppshandelssystemet. Vissa
flygningar undantas enligt bilaga I till handelsdirektivet, t.ex. flygningar
för militära ändamål och ambulansflygningar. Vidare gäller ett tidsbe-
gränsat undantag till och med 31 december 2023 för vissa flygningar till
och från länder som inte ingår i det Europeiska ekonomiska samarbets-
området. Detta undantag gäller i avvaktan på hur FN:s internationella
civila luftfartsorganisations (Icao) globala klimatstyrmedel för flyget, det
s.k. Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International
Aviation) utvecklar sig och det görs en ytterligare översyn av utsläpps-
handelsdirektivet.
Koldioxid (CO2) är den huvudsakliga växthusgasen som ingår i EU:s
utsläppshandelssystem. För vissa sektorer omfattas även utsläpp av andra
typer av växthusgaser. Det gäller produktion av aluminium där utsläpp av
perfluorkolväten (PFC) omfattas och delar av kemiindustrin där även
dikväveoxid (N2O) ingår i utsläppshandelssystemet.
Utanför systemet för handel med utsläppsrätter faller t.ex. byggande,
uppvärmning av byggnader, boende, lantbruk, vägtransporter och avfalls-
hantering samt fluorerade växthusgaser (F-gaser) från industrin. Utsläppen
från de branscher som står utanför utsläppshandeln, den s.k. icke-hand-
lande sektorn, regleras för 2013–2020 i ansvarsfördelningsbeslutet
(Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april
2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp
i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgas-
utsläppen till 2020) och för 2021–2030 i ansvarsfördelningsförordningen
(Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj
2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthus-
gasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att
fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning
(EU) nr 525/2013).
För perioden 2013–2020 har EU:s medlemsstater bara åtagande för
sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk under	39
	39

Prop. 2020/21:27 Kyotoprotokollet (på engelska land use, land use change and forestry, förkortat ”LULUCF”). Genom den s.k. LULUCF-förordningen (Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energi- politiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU) som gäller 2021–2030 kommer medlems- staterna för första gången att ha ett åtagande för sektorn inom EU. Ut- gångspunkten i LULUCF-förordningen är att varje medlemsstat förbinder sig att säkerställa att LULUCF-sektorn inte resulterar i bokförda upptags- minskningar eller utsläppsökningar i förhållande till bokföringsreglerna i förordningen.

Överlämnande av utsläppsrätter

Senast den 30 april varje år ska verksamhetsutövarna överlämna utsläpps- rätter motsvarande utsläppen under föregående år (artikel 12.2a och 12.3 i utsläppshandelsdirektivet). Överlämnandet ska göras i unionsregistret som är ett elektroniskt register där alla verksamhetsutövare har konton. Den verksamhetsutövare som inte har rapporterat eller överlämnat det antal ut- släppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från verksamheten ska till staten betala en avgift om 100 euro per ton koldioxidekvivalent i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte överlämnats (arti- kel 16.3). EU-domstolen har i mål C-203/12 fastställt att ett faktiskt inne- hav av korrekt mängd utsläppsrätter inte utgör grund för att slippa betala sanktionsavgift utom vid s.k. force majeure.

Förutom de avgifter en verksamhetsutövare måste betala om rapporte- rings- och överlämnandekravet inte efterlevs ska medlemsstaterna även se till att verksamhetsutövares namn offentliggörs (artikel 16.2). Kommis- sionen kan även besluta om verksamhetsförbud för en luftfartygsoperatör (artikel 16.10).

Övervakning och rapportering

	De anläggningar som omfattas av direktivet (artikel 4) är skyldiga att inne-
	ha tillstånd till utsläpp av växthusgaser och en godkänd övervakningsplan
	(artikel 6). Utan tillstånd får en anläggning inte bedriva verksamhet. Till-
	stånd är också ett krav för att verksamheten ska kunna tilldelas utsläpps-
	rätter. Luftfartygsoperatörer behöver dock inte inneha tillstånd. För dessa
	krävs en godkänd övervakningsplan för utsläppen (artikel 3g).
	Verksamhetsutövarna är skyldiga att övervaka, rapportera och verifiera
	sina utsläpp av växthusgaser (artikel 14.3). I utsläppshandelsdirektivet
	finns grundläggande bestämmelser om övervakning, rapportering och
	verifiering av utsläpp (artiklarna 14, 15 och bilagorna IV och V). Dessa
	regler fyller en central funktion i EU:s utsläppshandelssystem. Med stöd
	av direktivet (artikel 14) har kommissionen utarbetat en förordning om
	övervakning och rapportering: Kommissionens förordning (EU) nr
	601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växt-
	husgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
40	2003/87/EG. Från och med den fjärde handelsperioden, dvs. för utsläpp

från och med den 1 januari 2021, gäller kommissionens genomförande- Prop. 2020/21:27 förordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning

och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens för- ordning (EU) nr 601/2012.

I enlighet med utsläppshandelsdirektivet (artikel 15) har kommissionen även utarbetat en förordning om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ack- reditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG).

Varje verksamhetsutövare ska övervaka sina växthusgasutsläpp utifrån en godkänd övervakningsplan (artikel 6 respektive artikel 3f i utsläpps- handelsdirektivet). För anläggningar är övervakningsplanen kopplad till det gällande tillståndet. Verksamhetsutövaren ansöker om godkännande av planen i samband med tillståndsansökan. Övervakningsplanen ska i detalj beskriva vilka utsläppskällorna är och hur utsläppen ska övervakas. Övervakningsplanen fungerar som en handbok för styrningen av verksam- hetsutövarens arbete och den ska innehålla de uppgifter som anges i bilaga I till förordningen om övervakning och rapportering (601/2012). Alla typer av kombinationer av övervakningsmetoder är tillåtna enligt förord- ningen om övervakning och rapportering under förutsättning att verksam- hetsutövaren kan visa att varken dubbelräkning eller uppgiftsluckor kommer att uppstå. Kommissionen har tagit fram flera vägledningar för att underlätta framtagandet av övervakningsplaner för deltagarna i handels- systemet.

Senast den 31 mars varje år ska verksamhetsutövarna rapportera ut- släppen för föregående år i form av en utsläppsrapport. Rapporten ska lämnas till den behöriga myndigheten. Vid samma tidpunkt ska årsut- släppet även noteras i unionsregistret.

Utsläppsrapporten ska verifieras av en oberoende ackrediterad kon- trollör. Verifieringen är en tredjepartskontroll som ska garantera att före- tagens övervakning och rapportering är tillförlitlig och sker på ett likvär- digt sätt i alla EU:s medlemsstater. Den kontrollör som utfärdar en veri- fieringsrapport ska vara ackrediterad för den specifika verksamhetstyp som rapporten avser (artikel 44 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kon- trollörer). Ackrediteringen görs av ett nationellt ackrediteringsorgan.

Konto i unionsregistret

Alla transaktioner av utsläppsrätter sker inom det så kallade unions- registret, som upprättades genom registerförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011). Från och med den fjärde han- delsperioden gäller kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122

av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets

Prop. 2020/21:27 direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion. De verksam- hetsutövare eller privatpersoner som vill handla med utsläppsrätter kan ansöka hos den nationella administratören om att öppna ett konto i registret. Det finns flera olika konton, men det vanligaste för den som avser att handla med utsläppsrätter är ett handelskonto.

Kyotoprotokollet och de projektbaserade mekanismerna

Genom en ändring av utsläppshandelsdirektivet 2004 sammanfördes EU:s utsläppshandelssystem med de delar av Kyotoprotokollet som rör de pro- jektbaserade flexibla mekanismerna, dvs. gemensamt genomförande (Joint Implentation, JI) och mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM).

Mekanismerna är i grunden ett sätt att få till stånd kostnadseffektiva utsläppsminskningar som en part kan använda sig av för att uppfylla sitt kvantifierade åtagande under Kyotoprotokollet. Utsläppsminskningarna från ett projekt omvandlas till en utsläppsminskningsenhet som kan säljas och köpas. Genom länkningen kan även verksamhetsutövare med anlägg- ningar som omfattas av utsläppshandelsdirektivet tillgodogöra sig ut- släppsminskningar från de projektbaserade mekanismerna. Under vissa förutsättningar får även de utsläppsminskningsenheter som skapats genom deltagande i de projektbaserade flexibla mekanismerna användas när verk- samhetsutövare redovisar utsläppsrätter enligt utsläppshandelssystemet.

Under den tredje handelsperioden får endast utsläppsminskningsenheter från redan registrerade projekt eller från projekt i de minst utvecklade länderna användas för fullgörande inom utsläppshandelssystemet. Vidare är utsläppsminskningsenheter från vissa projekttyper exkluderade, exem- pelvis industrigasprojekt samt skogs- och markanvändningsprojekt. Ett gemensamt genomförandeprojekt som genomförs i en EU-medlemsstat inom en sektor som tillhör EU:s utsläppshandelssystem, måste räknas bort från tilldelning inom utsläppshandelssystemet för det land där projektet genomförs för att dubbelräkning inte ska ske.

Parisavtalet från 2015 bygger på och vidareutvecklar det gällande inter- nationella ramverket inom klimatområdet. Parisavtalet ger ett rättsligt bindande ramverk och ersätter det tillvägagångssätt som tillämpas enligt Kyotoprotokollet, vilket enligt Dohaändringen innebär åtaganden fram till slutet av 2020. I artikel 6 i Parisavtalet fastställs en rättslig grund för frivilligt samarbete mellan parter för genomförande av sina nationellt fast- ställda bidrag för att möjliggöra ökad ambition för utsläppsbegränsningar och anpassning samt främja hållbar utveckling. Artikeln ger en grund för marknadsbaserade ansatser med överföringar av frivilliga utsläppsreduk- tioner dels genom att reglera bokföringen av överföring mellan två parter (s.k. internationally transferred mitigation outcomes, ITMOs), dels som en del av en centraliserad mekanism som etableras under Parisavtalet och administreras av partsmötet till Parisavtalet (som förväntas ersätta befint- liga mekanismer som CDM och JI). Närmare bestämmelser för dessa för- faranden kommer att fastställas genom senare beslut på FN-nivå.

Enligt bestämmelserna i ändringsdirektivet kommer internationella krediter inte längre att användas för efterlevnad i EU ETS under den fjärde handelsperioden. För närvarande genereras internationella krediter av de

mekanismer som inrättats genom Kyotoprotokollets flexibla projektmeka- Prop. 2020/21:27 nismer. Dessa utsläppsminskningsenheter kommer alltså inte att kunna

användas inom EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Med hänsyn till de alltjämt pågående förhandlingarna om artikel 6 i Parisavtalet är det för närvarande oklart hur Parisavtalets nya marknadsmekanism för att ersätta JI och CDM och avtalets ram för att koppla samman marknader för utsläppshandel kommer att hanteras på EU-nivå.

4.3Genomförandet av utsläppshandelsdirektivet

Författningar och EU-förordningar

Huvuddelen av utsläppshandelsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (utsläppshandels- lagen) och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter (utsläppshandelsförordningen). Dessutom finns en rad föreskrifter på området, bl.a. Naturvårdsverkets föreskrifter om handel med utsläppsrätter (NFS 2017:6) och Energimyndighetens föreskrifter om register för ut- släppsrätter (STEMFS 2016:4). Därutöver gäller följande EU-förord- ningar som svensk lag.

•Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktione- ring av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparla- mentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (auktionerings- förordningen),

•Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, som från och med den 1 januari 2021 ersätts av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rap- portering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förord- ning (EU) nr 601/2012 (övervaknings- och rapporteringsförord- ningen),

•Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011, som från och med den 1 januari 2021 ersätts av kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om kom- plettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (registerförordningen),

•Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (verifieringsförordningen),

Prop. 2020/21:27	•	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 de-
		cember 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestäm-
		melser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt
		artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (till-
		delningsförordningen),
	• Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli
		2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv
		2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila
		luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering
		av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd, och
	•	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1842 av den
		31 oktober 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets

och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller ytterligare åtgärder i sam- band med justeringar av gratis tilldelning av utsläppsrätter på grund av förändringar av verksamhetsnivå (verksamhetsändringsförordningen).

Verksamheter som omfattas

Cirka 750 svenska anläggningar ingår i utsläppshandelssystemet. Sverige är även administrerande medlemsstat för ett trettiotal luftfartygsopera- törer. Sverige har valt att även inkludera förbränningsanläggningar med en installerad effekt på mindre än 20 MW under förutsättning att de är an- slutna till ett fjärrvärmenät som överstiger 20 MW (jfr artikel 24). En för- teckning över vilka anläggningar som omfattas finns i bilaga 2 till ut- släppshandelsförordningen. En fullständig lista över flygverksamhet som undantas från bestämmelserna finns i samma förordning (17 d §).

Tillståndskrav för anläggningar

Utgångspunkten är att utsläpp av växthusgaser inte får ske från stationära anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet, om inte ett sär- skilt tillstånd finns. Regler om tillstånd finns i 2 kap. utsläppshandels- lagen. Ansökan om tillstånd till utsläpp av växthusgaser prövas av Natur- vårdsverket. I samband med Naturvårdsverkets beslut godkänns även den övervakningsplan som ska vara en del av ansökan.

Ett förnyat tillstånd krävs om anläggningen byter verksamhetsutövare eller om anläggningen ändras på ett sätt som kan påverka utsläppen i mer än ringa omfattning. En översyn av tillståndsvillkoren ska göras av till- synsmyndigheten minst vart femte år, vilket kan leda till att verksam- hetsutövaren måste ansöka om ändring av villkoren eller ett nytt tillstånd. Det är Naturvårdsverket som är tillsynsmyndighet. Det innebär att Natur- vårdsverket ser till att de svenska företagen i systemet övervakar och rapporterar sina utsläpp enligt utsläppshandelsförordningen. Regler om tillsyn finns i utsläppshandelslagen (7 kap.).

Krav på luftfartygsoperatörer

Enligt utsläppshandelsdirektivet krävs inte tillstånd för utsläpp av växthus- gaser för flygverksamheter. I stället krävs en godkänd övervakningsplan.

Det är Naturvårdsverket som beslutar om godkännande av övervaknings- Prop. 2020/21:27 planer för de flygverksamheter som administreras av Sverige. Särskilda

regler för flygverksamhet finns i utsläppshandelslagen (2 kap. 12–15 §§).

Övervakning, rapportering och verifiering

Verksamhetsutövarna får ansöka om tilldelning av utsläppsrätter för varje handelsperiod. En verksamhetsutövare är skyldig att genom beräkning eller mätning övervaka sina utsläpp och varje år ge in en verifierad rapport om utsläppen. Såväl anläggningar som flygverksamheter ska rapportera sina utsläpp av växthusgaser senast den 31 mars året efter det år som utsläppen skedde (5 kap. 1 § utsläppshandelslagen). Det verifierade årsut- släppet ska även noteras i unionsregistret där motsvarande antal utsläpps- rätter ska överlämnas senast den 30 april samma år (6 kap. 1 § utsläpps- handelslagen). Utsläppshandelslagen sätter upp ramarna för när rapporte- ring ska ske och vad som händer om rapporten, eller verifieringen av denna, uteblir. Hur utsläppsrapporteringen går till på detaljnivå regleras i huvudsak i övervaknings- och rapporteringsförordningen. Bestämmelser om verifiering finns i verifieringsförordningen.

Den verksamhetsutövare som inte har lämnat in en verifierad rapport den 31 mars åläggs, om det inte är uppenbart oskäligt, en förseningsavgift på 20 000 kr (8 kap. 5 a § utsläppshandelslagen). Utsläppsrapporter läm- nas via Naturvårdsverkets e-tjänst för rapportering av växthusgasutsläpp (E-CO2).

Den verksamhetsutövare som inte senast den 30 april överlämnar ut- släppsrätter i unionsregistret motsvarande faktiska utsläpp ska betala en avgift på 100 euro per ton koldioxidekvivalenter i förhållande till de utsläpp för vilka utsläppsrätter inte har överlämnats (8 kap. 6 § utsläpps- handelslagen).

Gratis tilldelning av utsläppsrätter

Regler om tilldelning av utsläppsrätter finns i utsläppshandelslagen
(3 kap.) och utsläppshandelsförordningen (18–33 §§).
Svenska anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem har
enligt ett beslut från Naturvårdsverket tilldelats 29,1 miljoner gratis ut-
släppsrätter för 2013 vilket successivt minskas till 19,95 miljoner till år
2020. För elproduktion ges ingen gratis tilldelning 2013–2020.
Naturvårdsverket gjorde 2011 en preliminär tilldelning av utsläppsrätter.
Tilldelningen är baserad på EU-gemensamma produktriktmärken, eller om
sådana saknas, på de tre alternativa metoder som finns (värmeriktmärke,
bränsleriktmärke och processutsläppsriktmärke). För varje enskild anlägg-
ning är principen att tilldelningen baseras på medianen av historisk
aktivitetsnivå (produktion av produkter, konsumtion eller export av mätbar
värme, konsumtion av bränsle, processutsläpp) under en valfri referens-
period, åren 2005–2008 eller åren 2009–2010, multiplicerat med värdet på
produktriktmärket och multiplicerat med en koldioxidläckagefaktor.
Utifrån den av kommissionen godkända preliminära tilldelningen för
Sverige har Naturvårdsverket tillämpat gällande regler för successiv mins-
kning av den gratis tilldelade mängden utsläppsrätter. Luftfartygsopera-	45

Prop. 2020/21:27 törer som klassas som befintliga deltagare kunde ansöka om fri tilldelning av utsläppsrätter inför perioden 2013–2020. De slutliga besluten om till- delning till befintliga anläggningar fattades av Naturvårdsverket den 21 november 2013. Naturvårdsverket meddelade den 28 augusti 2018 beslut om tilldelning avseende flygsektorn för perioden 2017–2023.

Auktionering

Under innevarande handelsperiod, 2013–2020, ska cirka 50 procent av det totala antalet utsläppsrätter auktioneras ut. I Sverige är det Riksgäldskon- toret som ansvarar för att ta emot intäkter från auktionerna av utsläpps- rätter.

Bestämmelser om auktionering finns auktioneringsförordningen. Auk- tioneringen av utsläppsrätter sker för svensk del via en auktionsplattform som finns i Tyskland, European Energy Exchange, EEX.

Utsläppsrätter klassificeras som finansiella instrument (1 kap. 4 § lagen [2007:528] om värdepappersmarknaden). För marknadsmissbruk, t.ex. marknadsmanipulation, finns sanktionsbestämmelser i dels lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmiss- bruksförordning (administrativa sanktioner), dels lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.

Registerföring

Energimyndigheten är nationell administratör för konton i unionsregistret och de övriga konton som omfattas av svensk jurisdiktion. Enligt svensk rätt benämns den nationella administratören för kontoföringsmyndighet (2 b § utsläppshandelsförordningen).

Den 30 april varje år ska verksamhetsutövaren i registret överlämna utsläppsrätter motsvarande anläggningens faktiska utsläpp av växthus- gaser (6 kap. 1 § utsläppshandelslagen). Detta kontrolleras årligen av Naturvårdsverket i egenskap av tillsynsmyndighet på basis av uppgifterna i unionsregistret.

I 4 kap. utsläppshandelslagen finns bl.a. bestämmelser om sparande och giltighetstid för utsläppsrätter, om krav på ansökningar för att öppna ett konto, underrättelse till kontohavaren om rättsverkan av en registrering, hantering av personuppgifter och rättelse av uppgifter.

Myndigheternas roller

Bestämmelser om vilka myndigheter som är ansvariga för de olika delarna av utsläppshandelssystemet finns i utsläppshandelsförordningen (2– 2 d §§). Det finns även bestämmelser i förordningen (2014:520) med in- struktion för Statens energimyndighet.

Av utsläppshandelsförordningen följer att Naturvårdsverket är till- ståndsmyndighet och tillsynsmyndighet (2 och 2 a §§). Naturvårdsverket är även tilldelningsmyndighet vilket innebär att myndigheten tar emot, granskar och fattar beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter till del-

tagande svenska verksamheter. Det är även Naturvårdsverket som beslutar

om hur många utsläppskrediter varje anläggning får överlämna i stället för Prop. 2020/21:27 utsläppsrätter. Transportstyrelsen är samrådspart till Naturvårdsverket när

det gäller flygverksamhet inom utsläppshandelssystemet. Energimyndigheten är kontoföringsmyndighet, vilket innebär att myn-

digheten administrerar den svenska delen av unionsregistret samt Sveriges nationella innehav under Kyotoprotokollet och ansvarsfördelningsbeslutet (406/2009) samt från och med 2021 under ansvarsfördelningsförordningen

(2018/842) och LULUCF-förordningen (2018/841). Energimyndigheten är även projektmyndighet och ansvarar därigenom för godkännande av deltagande i projektverksamhet för att minska utsläppen av växthusgaser enligt mekanismerna för gemensamt genomförande och ren utveckling i Kyotoprotokollet. Energimyndigheten är tillsammans med Naturvårds- verket även ansvarig för att delta i arbetet med att genomföra och föreslå förbättringar av systemet för handel med utsläppsrätter.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll Sveriges natio- nella ackrediteringsorgan och är därmed ansvarigt för ackreditering av de kontrollörer som verifierar utsläppsrapporter.

Riksgäldskontoret ansvarar för att ta emot intäkter från auktionerna av utsläppsrätter.

Ett flertal myndigheter är enligt klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) delaktiga i Sveriges nationella system för klimatrapportering och därmed ansvariga för att leverera data till Naturvårdsverket som sammanställer de rapporter som Sverige ska upprätta.

5Ändringsdirektivet

5.1Bakgrund

Utsläppshandelsdirektivet har genomgått större förändringar inför varje ny handelsperiod.

Genom det så kallade länkdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projekt- baserade mekanismer) knöts EU:s handel med utsläppsrätter till de delar av Kyotoprotokollet som rör de projektbaserade mekanismerna gemen- samt genomförande och mekanismen för ren utveckling

Utsläppshandelsdirektivet ändrades därefter genom flygutsläppsdirek- tivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den

19november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverk- samhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. Genom flygutsläppsdirektivet inkluderas luftfarten i utsläppshandelssystemet.

Inför den tredje handelsperioden ändrades utsläppshandelsdirektivet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga

gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.	47

Prop. 2020/21:27 Ändringarna syftade till att öka användningen av auktionering av ut- släppsrätter och begränsa fördelning genom gratis tilldelning.

En ytterligare reformering av utsläppshandelssystemet möjliggjordes genom Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för mark- nadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG. Denna mekanism, som upprättades 2018 och börjar användas från och med 2019, kommer att dra tillbaka överskottet av ut- släppsrätter från marknaden vilket bör öka priset på utsläppsrätter inom

EU ETS.

5.2Ändringar för den fjärde handelsperioden

Inför den fjärde handelsperioden har utsläppshandelsdirektivet ändrats genom Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410 av den 14 mars 2018 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnad- seffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814. Syftet med ändringsdirektivet är att reglera han- deln med utsläppsrätter efter 2020. Direktivet innebär i huvudsak följande.

•Från och med 2021 ökas takten i de årliga minskningarna av utsläpps- rätter (vanligen benämnd den linjära reduktionsfaktorn) från 1,74 till 2,2 procent. Nya gränser för den årliga minskningstakten för utsläpps- rätter som tilldelas gratis införs samt ett striktare regelverk avseende tilldelningen av sådana utsläppsrätter.

•Gratis tilldelning av utsläppsrätter kommer främst att ges till de sek- torer som löper störst risk för utlokalisering av produktionen utanför EU (koldioxidläckage).

•Medlemsstaterna får rätt att undanta anläggningar med utsläpp som år- ligen är lägre än 2 500 ton koldioxidekvivalenter samt reservanlägg- ningar med en årlig drifttid som är lägre än 300 timmar.

•Auktionering av utsläppsrätter förblir huvudregeln och gratis tilldel- ning undantaget. Utsläppsrätter ska i enlighet med huvudregeln auktio- neras ut, om de inte ska tilldelas gratis, placeras i reserven för marknads- stabilitet eller annulleras. Andelen utsläppsrätter som auktioneras ut ska även fortsättningsvis vara cirka 57 procent. Av de utsläppsrätter som auktioneras ut ska en viss andel fördelas mellan sådana medlems- stater som på grund av solidaritets-, tillväxts- och sammankopplings- hänsyn har ett särskilt behov. Målsättningen att gratis tilldelning ska avskaffas från och med år 2027 stryks. Utsläppsrätter som utfärdats från och med den 1 januari 2013 ska vara giltiga på obestämd tid. Vissa ord och uttryck som blivit inaktuella har ersatts eller tagits bort.

•Marknadsstabiliseringsreserven stärks. Mellan 2019 och 2023 kommer antalet utsläppsrätter som tas in i reserven att fördubblas till 24 procent av utsläppsrätterna i omlopp. Den regelbundna avräkningen om 12 procent kommer att återställas från och med 2024. Som en lång- siktig åtgärd för att förbättra utsläppshandelssystemet, och om inget

	annat bestäms i den första översynen av reserven 2021, kommer antalet
48	utsläppsrätter som hålls i reserven att begränsas till föregående års
48

auktionsvolym från och med 2023. Överstigande volym kommer att Prop. 2020/21:27 förlora sin giltighet.

•Nya bestämmelser med övergångsåtgärder för att stödja vissa energi- intensiva industrier som riskerar koldioxidläckage införs. Det är emellertid inte obligatoriskt för medlemsstaterna att vidta ekonomiska åtgärder till förmån för sådana verksamheter.

•Det befintliga stödet för innovation (NER300) fylls på med 400 mil- joner utsläppsrätter. Stödet fylls också på med 50 miljoner utsläpps- rätter av de outnyttjade utsläppsrätterna från perioden 2013–2020 som annars skulle överförts till marknadsstabilitetsreserven år 2020. Innovationsfonden kommer att stödja investeringar i förnybar energi- teknik, energilagring, koldioxidinfångning och lagring (CCS) och koldioxidinfångning och användning (CCU) samt koldioxidsnåla tekniker och processer inom industrin.

•En ny moderniseringsfond kommer att stödja investeringar i modern- isering av energisektorn i 10 medlemsstater med låg bruttonational- produkt.

•Utsläppshandelssystemet ska genomgå en översyn med anledning av Parisavtalets långsiktiga mål.

•I enlighet med utsläppshandelsdirektivet har EU och Schweiz beslutat att koppla EU ETS till det schweiziska utsläppshandelssystemet. I november 2017 undertecknade EU och Schweiz avtalet om att koppla samman systemen. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.

6Ett nytt regelverk om handel med utsläppsrätter och andra utsläppsreglerande instrument

6.1	En ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser

Regeringens förslag: En ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ska
ersätta den nuvarande lagen om handel med utsläppsrätter. Det ska
anges att lagen syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt
effektiva minskningar av utsläpp av växthusgaser.

Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
I promemorian föreslås att lagen ska heta ”lag om utsläpp av växthus-
gaser”.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot
förslaget att ersätta den nuvarande lagen. Innovations- och kemiindustrier-
na i Sverige (IKEM), Skogsindustrierna, Svenskt Näringsliv m.fl. anser att
den i promemorian föreslagna benämningen ”lag om utsläpp av växthus-
gaser” är alltför vid och inte återspeglar utsläppshandelssystemets syfte
och funktion. De anser därför att den nuvarande benämningen på lagen bör
behållas. Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI) är tvek-
samt till att delar av det som i dag regleras på lagnivå flyttas till förord-
ningsnivå. Enligt SPBI riskerar det medföra en rättsosäkerhet som inte ger		49

Prop. 2020/21:27

stabilitet för verksamhetsutövarna, och det måste finnas möjlighet för dessa att få inflytande över utformningen av ändringarna. IKEM och Jernkontoret förordar vidare att ordalydelsen av den nuvarande lagens syfte ska behållas.

Skälen för regeringens förslag

Det nuvarande regelverket behöver omarbetas

De flesta av de ändringar som genom ändringsdirektivet har gjorts i ut- släppshandelsdirektivet har inte sådan karaktär att de behöver genomföras i svensk rätt.

Många av bestämmelserna i den nu gällande lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (utsläppshandelslagen) är relevanta även för den kommande handelsperioden. Detsamma gäller för en stor del av bestäm- melserna i den nu gällande förordningen (2004:1205) om handel med ut- släppsrätter (utsläppshandelsförordningen). Båda författningarna inne- håller dock många paragrafer som avser tidigare handelsperioder och som därför inte längre är aktuella. En del bestämmelser är också inaktuella därför att motsvarande reglering numera finns i EU-förordningar. Vidare bör de nuvarande reglerna i utsläppshandelslagen som rör de projekt- baserade mekanismerna i Kyotoprotokollet utmönstras. Ändringarna i ut- släppshandelsdirektivet innebär nämligen att internationella krediter inte längre kommer att kunna användas för att uppfylla skyldigheter i utsläpps- handelssystemet under den fjärde handelsperioden.

Utsläppshandelslagen och utsläppshandelsförordningen har ändrats ett flertal gånger sedan systemet infördes 2005. Vissa ändringar har varit omfattande, exempelvis införandet av bestämmelser för den andra han- delsperioden och genomförandet av Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projekt- baserade mekanismer (det s.k. länkdirektivet, se prop. 2005/06:184). Särskilt utsläppshandelsförordningen, som saknar kapitelindelning, har blivit svåröverskådlig. Att utsläppshandelsförordningen är svårläst och svårtillämpad är särskilt problematiskt för mindre företag som omfattas av utsläppshandelssystemet.

Mot denna bakgrund finns ett behov av att omarbeta författningarna i grunden. För att målsättningen med omarbetningen ska uppnås bör den nuvarande lagen upphävas och ersättas av nya bestämmelser. En översyn av regelverket bör därefter göras på förordningsnivå.

Den nuvarande lagen bör ersättas av en ny lag

I lagstiftningsärendet har två olika förslag remissbehandlats. Förslaget till ny lag om utsläpp av växthusgaser innebär att det svenska genomförandet av utsläppshandelsdirektivet på samma sätt som i dag sker i en separat lag med tillhörande förordning. Det alternativa förslaget innebär att bestäm- melserna i stället arbetas in i miljöbalken. Det kan enligt regeringens mening finnas fördelar med det sistnämnda alternativet eftersom det skulle medföra en bättre samling av miljöregler i balken och även förtydliga att minskade utsläpp av växthusgaser är en viktig miljöfråga. Vissa remiss-

instanser har förordat en sådan lösning. Flera remissinstanser har dock pekat på att konsekvenserna av att föra in bestämmelserna i balken be- höver utredas ytterligare. Det är enligt vissa remissinstanser också viktigt att inte föregripa arbetet i den pågående utredningen om att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genom- slag (Klimaträttsutredningen, Dir. 2019:101).

Regeringen delar bedömningen att det för närvarande inte är lämpligt att gå vidare med förslaget att föra in bestämmelser om utsläppshandel i miljöbalken. Frågan om bestämmelserna ska föras in i miljöbalken kan övervägas i samband med behandlingen av klimaträttsutredningens för- slag.

Regleringen i lag behöver inte vara lika omfattande som i dag

I dag regleras bl.a. ansöknings- och tillståndsförfarandet samt tilldelning och kontoföring av utsläppsrätter i utsläppshandelslagen. Merparten av de bestämmelserna rör annat än enskildas ekonomiska förhållanden eller andra rättsområden som hör till det primära lagstiftningsområdet (se 8 kap. 2 § regeringsformen). Det är inte nödvändigt att meddela bestämmelser som inte hör till det primära lagstiftningsområdet i lag. EU:s miljö- lagstiftning är ett rörligt och föränderligt rättsområde under ständig ut- veckling och föremål för ökad harmonisering. Detta innebär att den svenska miljölagstiftningen ofta behöver ändras. Utsläppshandelsregel- verket är inget undantag. För att underlätta ändringar av det svenska regel- verket och möta allmänhetens förväntningar och krav på ett flexibelt regel- verk, bör de föreskrifter som inte måste meddelas i lag meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Det överens- stämmer också med hur miljöbalken är uppbyggd.

Ovanstående innebär att regelverket i stora delar kommer att finnas på förordningsnivå. Lagens omfattning kommer därför bli betydligt mindre än i dag. Den nya lagen föreslås innehålla de bemyndiganden som krävs för att bestämmelser om bl.a. ansökan om tillstånd och kontoföring av ut- släppsrätter ska kunna meddelas i förordning. De grundläggande bestäm- melserna om vilka som får tilldelas utsläppsrätter och som ska överlämna utsläppsrätter har även betydelse för vissa bestämmelser på skatteområdet. Sådana föreskrifter kan inte delegeras utan föreslås införas i den nya lagen. Därutöver behöver vissa bestämmelser kopplade till tillsyn samt straffbe- stämmelser med annan rättsverkan än böter placeras på lagnivå.

Regeringen delar inte SPBI:s uppfattning att en mer omfattande regler- ing på förordningsnivå medför en rättsosäkerhet. Regeringsformens bered- ningskrav gäller såväl lagar som bestämmelser på lägre nivå. Det innebär att regeringen innan den beslutar förordningar ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från myndigheter och kommuner och även ge sammanslutningar och enskilda möjlighet att yttra sig i den omfattning som behövs. Inom ramen för en sådan beredning av förslag ges verksam- hetsutövare möjlighet att lämna synpunkter.

I promemorian föreslås att den nya lagen ska heta lagen om utsläpp av växthusgaser. Några remissinstanser har invänt mot förslaget och anser att det föreslagna namnet inte återspeglar utsläppshandelssystemets syfte och funktion, och att den nuvarande lagens namn bör behållas eftersom det tydligt anger vad lagen handlar om. Regeringen konstaterar att den före-

Prop. 2020/21:27

Prop. 2020/21:27 slagna lagens tillämpningsområde inte är begränsat till handel med ut- släppsrätter, eftersom lagen även innehåller bestämmelser av betydelse för genomförandet av andra klimatstyrmedel. Inom EU införlivas t.ex. regel- verket för Corsia (se avsnitt 4.2) i det befintliga regelverket för EU ETS. Det regelverket innefattar inte krav på utsläppsrätter utan innebär i stället krav på att det i fråga om viss flygverksamhet ska finnas en övervaknings- plan för utsläpp. I den mån nationella regler kommer att krävas som ett resultat av förhandlingarna om en marknadsmekanism under artikel 6 i Parisavtalet bör även sådana regler placeras i den nya lagen. Lagen kommer således att innehålla bestämmelser om mer än handel med ut- släppsrätter. Att behålla lagens nuvarande namn skulle därför enligt rege- ringens uppfattning vara missvisande. Regeringen anser dock att det i pro- memorian föreslagna namnet ”lagen om utsläpp av växthusgaser” kan riskera att uppfattas som att den nya lagens tillämpningsområde är bredare än vad som är avsett. Den nya lagen omfattar inte alla utsläpp av växthus- gaser utan i första hand de utsläpp som regleras av EU ETS, och ska inte heller sammanblandas med klimatlagen (2017:720). Det är enligt regering- ens mening därför lämpligt att den nya lagen ges namnet ”lagen om vissa utsläpp av växthusgaser”.

Syftet med lagen bör anges

I promemorian föreslås att lagens syfte ska anges på ett tydligare sätt än vad som är fallet i den nuvarande lagen. Det föreslås att det ska anges att lagen syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt effektiva minskningar av utsläpp av växthusgaser. Den inledande bestämmelsen i den nuvarande lagen har karaktären av en upplysningsbestämmelse som anger att lagen reglerar förutsättningarna för handel med utsläppsrätter och vad lagen i övrigt innehåller (1 kap. 1 §). IKEM och Jernkontoret anser att ordalydelsen av den nuvarande lagens syfte bör behållas. Regeringen kon- staterar att lagen utgör ramverket för genomförandet av utsläppshandels- direktivet. Det övergripande syftet med utsläppshandelssystemet är att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen och genom styrmedlet ska utsläppen minskas där det kan ske billigast (jfr artikel 1). Regeringen anser att det, så som föreslås i promemorian, är lämpligt att direktivets syfte kommer till uttryck i lagen på ett tydligare sätt jämfört med den nuvarande lagen.

6.2Ordförklaringar

Regeringens förslag: Med flygverksamhet ska i den nya lagen avses en eller flera flygningar med luftfartyg som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och som

–avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet eller i ett sådant annat tredjeland med vilket Europeiska unionen har ett avtal om ömsesidigt erkännande av utsläppsrätter enligt artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet, eller

–omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och

rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd.

Med utsläppsrätt ska i den nya lagen avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med den nya lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Med ton koldioxidekvivalenter ska i den nya lagen avses ett ton kol- dioxid eller den mängd dikväveoxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid.

Med utsläppsrapport ska i den nya lagen avses en sådan skriftlig rapport som avses i artikel 68 i övervaknings- och rapporteringsförord- ningen.

Med övervakningsplan ska i den nya lagen avses en sådan skriftlig redogörelse som avses i artikel 12 i övervaknings- och rapporterings- förordningen.

Med rapport om verksamhetsnivå ska i den nya lagen avses en sådan skriftlig rapport som avses i artikel 3 i verksamhetsändringsförord- ningen.

Ordförklaringarna av utsläpp av växthusgaser, anläggning och verk- samhetsutövare ska i sak föras över oförändrade från utsläppshandels- lagen.

Regeringens bedömning: Ordförklaringarna Kyotoprotokollet, till- delad utsläppsenhet, sänkkredit, utsläppsminskningsenhet, certifierad utsläppsminskning och kyotoenhet bör inte föras över från utsläpps- handelslagen.

Promemorians förslag och bedömning stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian lämnas inte något förslag om att rapport om verksamhetsnivå ska förklaras i den nya lagen.

Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Översyn av terminologin

I utsläppshandelslagen används flera termer och uttryck som förklaras i särskilda bestämmelser (2–2 g §§). I de fall ord och uttryck som används i utsläppshandelslagen förs över till den nya lagen utan att det görs några ändringar i sak krävs inga närmare överväganden. Det gäller förklaring- arna av anläggning och verksamhetsutövare. En del termer som i dag används i lagstiftningen behöver bytas ut eller utgå helt och det kan också vara motiverat att införa nya termer. Vidare kan det finnas skäl att justera innebörden av några av de uttryck som i dag används i utsläppshandels- lagen. Sådana frågor behandlas nedan.

Flygverksamhet

Med flygverksamhet avses i utsläppshandelslagen flygningar med luft- fartyg som görs till eller från en flygplats inom Europeiska unionens terri- torium eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som ger upphov till utsläpp som enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats

Prop. 2020/21:27

Prop. 2020/21:27 med stöd av lagen ska omfattas av en övervakningsplan (1 kap. 2 §). I andra bestämmelser anges vilka flygningar som ska omfattas av en över- vakningsplan (2 kap. 13 § och bemyndigandet för regeringen i 1 kap. 4 § att meddela föreskrifter om undantag). Det finns också en avgränsning av vilka flygverksamheter som lagen ska tillämpas på (2 kap. 12 §).

De nya bestämmelserna behöver delvis omfatta flygverksamhet som inte omfattas av den nuvarande lagen. Från och med den 1 januari 2020 är Schweiz utsläppshandelssystem länkat till EU:s utsläppshandelssystem. Vidare antog FN:s internationella civila luftfartsorganisation Icao under hösten 2018 det globala klimatstyrmedlet för flyget, Corsia. EU har valt att genomföra styrmedlet inom utsläppshandelssystemet. Det har man gjort delvis genom en ny EU-förordning, kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervak- ning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd. EU-förordningen innebär att reglerna om över- vakning och rapportering i övervaknings- och rapporteringsförordningen är tillämpliga i förhållande till s.k. Corsia-flygningar. Definitionen av flyg- verksamhet behöver utvidgas i förhållande till den nuvarande lagen för att göra bestämmelserna om tillsyn och sanktioner tillämpliga också för flygverksamhet inom Corsia. Ett flertal bestämmelser i regelverket, som från och med den fjärde handelsperioden i huvudsak bör finnas på för- ordningsnivå, behöver dock även fortsättningsvis endast gälla flygverk- samheter i den tidigare betydelsen. I Europeiska ekonomiska samarbets- området ingår Europeiska unionens medlemsstater samt Island, Liechten- stein och Norge. Sådana flygningar bör därför benämnas EES-flygningar.

Utsläppsrätt

I utsläppshandelslagen anges att varje utsläppsrätt innebär en rätt att släppa ut ett ton koldioxid eller ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med lagen och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen (3 kap. 5 §). Innebörden av bestämmelsen, som ansluter till defini- tionen av utsläppsrätt i direktivet (artikel 3 a), bör överföras till den nya lagen men ges formen av en ordförklaring.

Utsläppsrapport och övervakningsplan

Sedan den tredje handelsperioden har reglerna om övervakning, rapporte- ring och verifiering av utsläpp harmoniserats inom unionen. Under den fjärde handelsperioden, dvs. för utsläpp från och med den 1 januari 2021, gäller kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 om över- vakning och rapportering av växthusgasutsläpp. Övervaknings- och rapporteringsförordningen innehåller bestämmelser om att verksamhets- utövare ska övervaka växthusgasutsläpp på grundval av en övervaknings- plan som ska ges in till den behöriga myndigheten för godkännande samt lämna in årliga utsläppsrapporter. Såväl övervakningsplanen som ut- släppsrapporten fyller en viktig funktion inom utsläppshandelssystemet. I avsnitt 6.12 föreslås att en överträdelse av skyldigheterna i vissa avseen- den ska vara förenad med straffansvar, varför det finns ett behov av att

förklara termerna i lagen. Förklaringarna av termerna bör följa EU-förord- Prop. 2020/21:27 ningen.

Rapport om verksamhetsnivå

Från och med den fjärde handelsperioden ska enligt verksamhetsänd- ringsförordningen en verksamhetsutövare som omfattas av gratis till- delning av utsläppsrätter årligen rapportera om verksamhetsnivån för varje delanläggning under det föregående kalenderåret. Rapporteringen ska möjliggöra en justering om verksamheten har ökat eller minskat med mer än 15 procent jämfört med den nivå som ursprungligen användes för att fastställa gratis tilldelning (artikel 10a.20 utsläppshandelsdirektivet). I av- snitt 6.12 föreslås att en överträdelse av skyldigheterna i vissa avseenden ska vara förenad med straffansvar, varför det finns ett behov av att förklara termen rapport om verksamhetsnivå i lagen. Förklaringen bör följa EU- förordningen.

Inaktuella bestämmelser

Som nämns i avsnitt 4.2 är de projektbaserade mekanismerna i Kyoto- protokollet inte aktuella för den fjärde handelsperioden. De ordförkla- ringar som rör Kyotoprotokollet (2 c och 2 g §§) bör därför inte föras över till den nya lagen.

6.3Regeringen får föreskriva om krav på tillstånd för att släppa ut växthusgaser

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att det ska krävas tillstånd för att släppa ut växthusgaser från en anläggning och vad en ansökan om tillstånd ska innehålla.

Frågor om tillstånd till utsläpp av växthusgaser ska prövas av en tillståndsmyndighet efter ansökan av verksamhetsutövaren.

Regeringens bedömning: Bestämmelsen om översyn av tillstånd efter fem år bör inte föras över till det nya regelverket.

Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med re-
geringens.
Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget och bedöm-
ningen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: I utsläppshandels-
lagen finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att det ska krävas
tillstånd för att släppa ut växthusgaser (2 kap. 1 §). Genom bemyndigandet
möjliggörs ett genomförande av artikel 4 i utsläppshandelsdirektivet. De
detaljerade bestämmelserna i utsläppshandelsdirektivet om vilka anlägg-
ningar som ska omfattas av utsläppshandelssystemet (artikel 4 och bi-
laga I) har genomförts genom bestämmelser i utsläppshandelsförord-
ningen (17 a §) och bilaga 2 till förordningen. För de anläggningar som
omfattas av utsläppshandelssystemet krävs tillstånd för att släppa ut växt-
husgaser. En allmän förutsättning för att kunna ge tillstånd till utsläpp är	55
	55

Prop. 2020/21:27 bl.a. att nödvändiga miljötillstånd enligt miljöbalken eller äldre miljölag- stiftning finns (2 kap. 5 § utsläppshandelslagen). Ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser ska förenas med villkor om skyldighet för verksamhets- utövaren att övervaka och rapportera utsläppen samt att överlämna utsläppsrätter (2 kap. 7 § utsläppshandelslagen). I utsläppshandelslagen anges vad en ansökan om tillstånd ska innehålla (2 kap. 4 §).

Även enligt den nya lagen bör regeringen få meddela föreskrifter om till- ståndskrav. Bestämmelsen bör innebära att regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas tillstånd för att släppa ut växthusgaser från en anläggning och vad en ansökan om tillstånd ska innehålla. Genom bemyndigandet får regeringen meddela föreskrifter om förutsättningarna för ett sådant till- stånd och de närmare villkoren för tillstånd.

Frågor om tillstånd till utsläpp av växthusgaser bör i likhet med vad som gäller i dag prövas efter ansökan av verksamhetsutövaren av en tillstånds- myndighet. Den myndigheten är för närvarande Naturvårdsverket.

Bestämmelsen i utsläppshandelslagen om översyn av tillstånd senast vart femte år efter det att ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser har getts (2 kap. 9 a §), bör inte föras över till den nya lagen. Den artikel i utsläpps- handelsdirektivet som bestämmelsen genomför har utgått.

6.4Regeringen får föreskriva om skyldighet att anmäla ändringar av verksamheten

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att verksamhetsutövaren ska anmäla ändringar av verksamheten.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot

förslaget. IKEM och Jernkontoret anser att det är mer precist att låta skyldigheten att anmäla ändringar omfatta anläggningar i stället för verk- samheter.

Skälen för regeringens förslag: Enligt utsläppshandelslagen ska en verksamhetsutövare omedelbart anmäla sådana ändringar av anläggningen eller verksamheten som kan påverka utsläppen av de växthusgaser som tillståndet avser (2 kap. 8 §). Vidare ska en ny verksamhetsutövare som tagit över driften anmäla detta till tillståndsmyndigheten.

Till skillnad från vad som gäller enligt utsläppshandelslagen bör bestäm- melser om anmälningsskyldighet vid förändringar från och med den fjärde handelsperioden finnas på förordningsnivå. Regeringen bör därför få meddela föreskrifter om sådan anmälningsskyldighet. Till skillnad från dagens reglering bör bemyndigandet även omfatta anmälningsskyldighet vid betydande förändringar av flygverksamhet.

IKEM och Jernkontoret anser att det inte är tillräckligt precist att låta bestämmelsen omfatta ”verksamhet”, utan att anmälningsskyldigheten i stället bör omfatta ”anläggning”. Regeringen konstaterar att den nuvaran- de bestämmelsen omfattar ändring av såväl ”anläggning” som ”verksam- het”. Den nuvarande regleringen gäller således ”verksamhet” i vid be- märkelse, vilket även omfattar ”anläggning”. Regeringen anser därför att

det är tillräckligt precist att den nya bestämmelsen omfattar ändring av Prop. 2020/21:27 verksamhet.

6.5Ett tillstånd ska i vissa fall kunna återkallas och villkor omprövas

Regeringens förslag: Tillståndsmyndigheten ska få återkalla ett till- stånd till utsläpp av växthusgaser, om

–verksamhetsutövaren inte har följt ett tillståndsvillkor och av- vikelsen är av allvarlig art,

–verksamhetsutövaren allvarligt åsidosätter det som är föreskrivet om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter,

–de tillstånd som behövs enligt miljöbalken eller äldre miljölag- stiftning saknas,

–tillståndet ersätts med ett nytt tillstånd, eller

–verksamheten inte kräver tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-

medlemskapet ska tillståndsmyndigheten kunna återkalla ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller ändra eller upphäva villkor i ett sådant tillstånd.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot

förslagen. IKEM och Jernkontoret anser att formuleringen om återkallelse av tillstånd om det behövs till följd av EU-medlemskapet inte är rättssäker eftersom det inte går att utläsa vilka förpliktelser till följd av EU-medlem- skapet som åsyftas, vilket skapar osäkerhet om givna tillstånd och inte är förenligt med förutsebara och lika spelregler för industrin.

Skälen för regeringens förslag: I utsläppshandelslagen anges att till- ståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd om t.ex. ett tillståndsvillkor inte följts eller verksamhetsutövaren på annat sätt åsidosatt kravet på rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter (2 kap. 10 §). Bestäm- melsen bör föras över till det nya regelverket.

I utsläppshandelslagen ges tillståndsmyndigheten också befogenhet att i vissa fall återkalla ett tillstånd eller ändra eller upphäva ett villkor i enlig- het med artikel 24.1 i utsläppshandelsdirektivet (2 kap. 11 §). Syftet med bestämmelsen är att ge tillståndsmyndigheten befogenhet att återkalla ett tillstånd, eller ändra eller upphäva villkoren i ett tillstånd, för det fall ut- släppshandelssystemet kommer att omfatta flera växthusgaser och verk- samhetsutövaren i förekommande fall saknar tillstånd till utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid (se prop. 2004/05:18). Det saknas skäl att införa en bestämmelse som har motsvarande begränsning i den nya lagen. Mot bakgrund av att bestämmelsen i utsläppshandelslagen om översyn av tillstånd senast vart femte år efter tillståndsgivningen (2 kap. 9 a §) inte förs över till det nya regelverket finns det dock ett behov för tillstånds- myndigheten att kunna återkalla tillstånd och ompröva villkor, om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-medlem- skapet. Det överensstämmer också med vad som gäller enligt miljöbalken

(jfr 24 kap. 3 § 7). Den bestämmelsen har funnits sedan balken antogs. I

Prop. 2020/21:27 förarbetena anges att den grunden för återkallelse av tillstånd eller omprövning av villkor är en nödvändig följd av medlemskapet i EU. Om EU t.ex. förbjuder användningen av ett bekämpningsmedel måste Sverige kunna återkalla ett av svenska myndigheter tidigare givet godkännande (prop. 1997/98:45 del 2, s. 255). Regeringen instämmer därmed inte med de invändningar som IKEM och Jernkontoret har mot bestämmelsen.

Bestämmelserna om återkallelse av tillstånd eller ändring eller upp- hävande av villkor bör i likhet med vad som gäller enligt miljöbalken placeras på lagnivå.

6.6Regeringen får föreskriva om krav på övervakning och rapportering av utsläpp från flygverksamhet

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att det ska krävas en övervakningsplan för att bedriva flygverksamhet.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Något krav på tillstånd för utsläpp från flygverksamheter finns inte i utsläppshandelsdirektivet. I stället anges att administrerande medlemsstater ska se till att varje luftfartygsoperatör lämnar in en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att över- vaka och rapportera utsläpp och med uppgifter om tonkilometer för in- lämnande av ansökan om tilldelning. Den administrerande medlemsstaten ska se till att dessa planer godkänns av den behöriga myndigheten (artikel 3 g).

Bestämmelserna om flygverksamhet i direktivet har genomförts i svensk rätt genom utsläppshandelslagen (2 kap. 12–15 §§). För att bedriva flyg- verksamhet krävs inte tillstånd enligt lagen. I stället krävs att verksam- heten – dvs. flygningar till eller från en flygplats inom EES – omfattas av en övervakningsplan (2 kap. 13 §). En verksamhet omfattas dock inte av kravet, om verksamheten är undantagen enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av lagen. Sådana bestämmelser finns i utsläppshandels- förordningen (17 d–g §§). Bestämmelserna innehåller detaljerade kriterier enligt vilka det avgörs om en eller flera flygningar får genomföras utan att omfattas av utsläppshandelssystemet.

Bestämmelserna som gäller flygverksamhet kan behöva ändras med kort tidsutrymme för det nationella genomförandet, t.ex. om kommissionen lägger fram ytterligare lagstiftningsförslag om att ta bort, ändra eller för- länga de undantag som införts före genomförandet av Icaos globala marknadsbaserade åtgärd Corsia. Regleringen av vilka flygverksamheter som ska omfattas av kravet på en övervakningsplan bör även i fortsätt- ningen finnas på förordningsnivå. I stället för att skyldigheten slås fast i lagen och undantag meddelas i förordningen bör det i lagen finnas ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att det ska krävas en övervakningsplan för att få bedriva flygverksamhet.

6.7	Övervakning, rapportering och verifiering av	Prop. 2020/21:27
	utsläpp

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

–skyldighet att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser, och

–verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I utsläppshandelslagen finns vissa bestämmelser om övervakning och rapportering av utsläpp av växthus- gaser (5 kap. 1 §). Regeringen får också meddela föreskrifter om övervak- ning och rapportering och om krav som ska ställas på en kontrollör som ska verifiera utsläppen (5 kap. 3 §). Hur utsläppsrapporteringen går till på detaljnivå regleras numera i huvudsak i kommissionens genomförande- förordning (EU) 2018/2066 om övervakning och rapportering av växthus- gasutsläpp. Bestämmelser om verifiering finns i kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2018/2067 om verifiering av uppgifter och ackre- ditering av kontrollörer. Bestämmelser som motsvarar bestämmelserna om övervakning och rapportering i utsläppshandelslagen bör därför inte in- föras i den nya lagen. I likhet med vad som gäller i dag bör dock regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela ytterligare föreskrifter om övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp och ackreditering av kontrollörer.

6.8Avgifter för myndigheters verksamhet

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för myndigheters kostnader för prövning, kontoföring och tillsyn enligt

–lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

–EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I utsläppshandelslagen finns be- myndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för kontoföringsmyndighets verksamhet (4 kap. 20 och 20 a §§) samt avgifter för tillsyn (7 kap. 9 §). Utsläppshandelsförordningen innehåller före- skrifter om avgifter för kontoföring, men inga föreskrifter om avgifter för tillsyn. Trots det bör båda bemyndiganden föras över till den nya lagen och även kompletteras med en möjlighet för regeringen att meddela före- skrifter om avgifter för prövning. Någon ändring av avgiftssystemet, ut- över justeringen av bemyndigandet, föreslås dock inte. Genom bemyndig- andet finns dock förutsättningar för att införa sådana bestämmelser om regeringen efter ytterligare utredning skulle finna att det är lämpligt.

Prop. 2020/21:27

6.9Utsläpp av växthusgaser ska täckas av utsläppsrätter

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att utsläpp av växthusgaser från anläggningar med stöd av ett tillstånd eller från flygverksamhet ska täckas av utsläppsrätter.

Utsläppsrätter ska, efter ansökan, få tilldelas en verksamhetsutövare som

–har tillstånd till att släppa ut växthusgaser, för en anläggning som omfattas av tillståndet, eller

–driver sådan verksamhet som utgörs av s.k. EES-flygningar, för den

verksamhet som omfattas av en övervakningsplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

Verksamhetsutövaren för en anläggning eller för sådana EES-flyg- ningar som ska omfattas av en övervakningsplan, ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från verksamheten.

Regeringen ska få meddela

–föreskrifter om utfärdande och återlämnande och överlämnande av utsläppsrätter,

–föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna utsläpps- rätter, och

–ytterligare föreskrifter om skyldigheten att överlämna utsläpps- rätter.

En utsläppsrätt ska få överlåtas till fysiska och juridiska personer i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i ett tredje land där sådana utsläppsrätter har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläpps- handelsdirektivet.

Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att en verksamhetsut- övare vid överlämnandet inte får tillgodoräkna sig utsläppsrätter som har utfärdats för en flygverksamhet bör inte föras över till det nya regelverket.

Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med rege- ringens.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot förslagen. Naturvårdsverket och Transportstyrelsen anser att bestäm- melsen som anger en skyldighet för den verksamhetsutövare som omfattas av en övervakningsplan att överlämna utsläppsrätter bör förtydligas.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Krav på täckning för utsläpp av växthusgaser

Enligt utsläppshandelsdirektivet ska medlemsstaterna se till att verksam- hetsutövare senast den 30 april varje år överlämnar det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från anläggningen eller flyg- verksamheten under det föregående kalenderåret (artikel 12.2a och 12.3). Kravet har i svensk rätt genomförts genom utsläppshandelslagen (2 kap. 16 §). Förutom ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller en godkänd

övervakningsplan krävs således även utsläppsrätter som täcker de gjorda Prop. 2020/21:27 utsläppen.

I enlighet med den bedömning som görs i avsnitt 6.1 bör den nya lagen innehålla ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att utsläpp av växthusgaser från anläggningar med stöd av ett tillstånd eller från flygverksamhet ska täckas av utsläppsrätter. Föreskrifter om det s.k. täckningskravet bör placeras på förordningsnivå.

Gratis tilldelning av utsläppsrätter

Utsläppshandelsdirektivet innehåller regler om hur gratis tilldelning av ut- släppsrätter för anläggningar ska ske mellan 2021 och 2030 (artikel 10 a). För handelsperioden som börjar 2021 gäller den s.k. tilldelningsförord- ningen, kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 om gratis tilldelning av utsläppsrätter.

För flygsektorn sker gratis tilldelning av utsläppsrätter utifrån tonkilometer, dvs. antal ton som transporteras, multiplicerat med transportsträckan i kilometer (artikel 3e i utsläppshandelsdirektivet). Tonkilometer är ett mått på hur effektivt luftfartygsoperatören transporterar gods eller passagerare under en flygning.

Bestämmelser om tilldelning finns i utsläppshandelslagen. Den som av- ser att driva en tillståndspliktig verksamhet eller flygverksamhet under en handelsperiod får ansöka om tilldelning av utsläppsrätter för den perioden (3 kap. 1 §). En verksamhetsutövare som har tillstånd och som har ansökt om tilldelning får tilldelas överlåtbara utsläppsrätter för den eller de an- läggningar som tillståndet avser (3 kap. 4 §). Den som driver flygverk- samhet får tilldelas överlåtbara utsläppsrätter för den verksamhet som om- fattas av en godkänd övervakningsplan (3 kap. 4 a §). De ytterligare be- stämmelser om tilldelning som behövs finns i utsläppshandelsförordning- en och har meddelats med stöd av ett bemyndigande i lagen (3 kap. 6 §).

För handelsperioden som börjar 2021 saknas det i huvudsak behov av nationell reglering om tilldelning för anläggningar. De nationella före- skrifter om tilldelning som kommer att behövas för handelsperioden är bestämmelser om utpekande av en myndighet som prövar frågor om till- delning av utsläppsrätter och vissa uppgifter som åligger tilldelnings- myndigheten. När det gäller flygsektorn saknas harmoniserade regler för gratis tilldelning. I utsläppshandelsdirektivet föreskrivs att en översyn av direktivets tillämpningsområde för flyg ska göras när det finns mer säker- het om innehållet i Icaos marknadsbaserade åtgärd Corsia (artikel 28b). Naturvårdsverket meddelade den 28 augusti 2018 beslut om tilldelning avseende flygsektorn för perioden 2017–2023. Det kommer inte att finnas något behov av detaljerade regler om tilldelning innan översynen enligt artikel 28b är gjord. När det gäller utfärdande av utsläppsrätter finns det däremot behov av regler från handelsperiodens början, se nedan.

Bestämmelser om vilka som får tilldelas utsläppsrätter (motsvarande

3 kap. 4 och 4 a §§ utsläppshandelslagen) bör placeras på lagnivå. Regler om tilldelning bör i övrigt meddelas på förordningsnivå, dvs. regeringen bör få meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

Prop. 2020/21:27

Utfärdande, återlämnande och överlämnande av utsläppsrätter

En utsläppsrätt är enligt utsläppshandelslagen giltig enbart under den handelsperiod för vilken den är utfärdad (4 kap. 2 §). Den artikel i ut- släppshandelsdirektivet som bestämmelsen har sin grund i har ändrats genom ändringsdirektivet (artikel 13). Utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2013 ska vara giltiga för obestämd tid. Utsläpps- rätter som utfärdas från och med den 1 januari 2021 bör därför innehålla uppgifter som visar under vilken tioårsperiod de utfärdades, och vara giltiga för obestämd tid för utsläpp som sker från och med år 2021. Detta behöver återspeglas i det nya regelverket men denna reglering behöver inte finnas på lagnivå.

I utsläppshandelsdirektivet finns bestämmelser om när utfärdande av utsläppsrätter ska ske (artiklarna 3e.5 och 11.2). Bestämmelserna genom- förs i utsläppshandelslagen. Utsläppsrätter som tilldelats för flygverk- samhet eller befintliga anläggningar ska för varje år i handelsperioden ut- färdas senast den 28 februari det år som tilldelningen avser (4 kap. 3 § första stycket). Utsläppsrätter som tilldelats för anläggningar hos nya del- tagare ska utfärdas den 28 februari varje år med start det kalenderåret som anläggningen tagits i drift (4 kap. 3 § andra stycket).

Enligt utsläppshandelslagen ska en verksamhetsutövare som tilldelats för många utsläppsrätter på grund av att denne inte informerat i föreskriven omfattning återlämna de utsläppsrätter som inte skulle ha lämnats (4 kap. 4 §). Bestämmelsen infördes – tillsammans med bestämmelser om en för- seningsavgift (8 kap. 5 b §) – för att förstärka utsläppshandelssystemets effektivitet (se prop. 2014/15:70 s. 32 f.).

De bestämmelser i utsläppshandelslagen som redovisas ovan är av det slaget att de inte måste meddelas i lag. I enlighet med den bedömning som görs i avsnitt 6.1 bör bestämmelserna beslutas av regeringen i förordning.

I utsläppshandelsdirektivet finns bestämmelser om överlämnande av utsläppsrätter (artikel 12.2a och 12.3). Bestämmelserna genomförs i ut- släppshandelslagen. Senast den 30 april varje år ska verksamhetsutövarna överlämna utsläppsrätter motsvarande utsläppen under föregående år (6 kap. 1–1 b §§). Den nya lagen bör endast föreskriva den grundläggande skyldigheten att överlämna utsläppsrätter och i övrigt lämna bemyndi- ganden till regeringen. Bestämmelserna i lagen bör kompletteras med mer detaljerade föreskrifter om skyldigheten att överlämna utsläppsrätter och om undantag från denna skyldighet.

I promemorian föreslås att verksamhetsutövaren för en anläggning eller för en sådan EES-flygning som omfattas av en övervakningsplan, ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda ut- släppen från verksamheten. Naturvårdsverket och Transportstyrelsen an- ser att bestämmelsen bör förtydligas eftersom den kan tolkas som att endast de utsläpp som inkluderats i en godkänd övervakningsplan ska täckas av utsläppsrätter. Myndigheterna anser att bestämmelsen bör om- formuleras så att även situationer där en övervakningsplan saknas helt, eller har för snäv omfattning, ska omfattas av skyldigheten att överlämna utsläppsrätter, oavsett om det skulle dröja innan bristerna hinner åtgärdas. Regeringen delar bedömningen att det avgörande är att verksamheten om- fattas av kraven på att upprätta en övervakningsplan. Det bör därför framgå

att skyldigheten att överlämna utsläppsrätter gäller för den som ska om- Prop. 2020/21:27 fattas av en övervakningsplan.

Den begränsning som finns i nuvarande lag (6 kap. 1 a §) om att en verk- samhetsutövare inte får tillgodoräkna sig utsläppsrätter som har utfärdats för en flygverksamhet vid överlämnande av utsläppsrätter som avser en anläggning gäller inte under den fjärde handelsperioden. Bestämmelsen bör därför utgå.

Rätt att förfoga över utsläppsrätter

Enligt utsläppshandelsdirektivet ska medlemsstaterna se till att utsläpps- rätter kan överlåtas på visst sätt (artikel 12.1). Bestämmelsen genomförs i utsläppshandelslagen. En utsläppsrätt är överlåtbar till fysiska och juri- diska personer, om inte annat följer av lagen eller av direktivet (3 kap. 5 § andra stycket). Bestämmelsen är av det slag att den bör placeras på lagnivå även i det nya regelverket. Eftersom den nya lagen inte innehåller några regler om utsläppsrätter som inte kan överlåtas, bör bestämmelsen ges en annan utformning än i utsläppshandelslagen. Det bör anges att en utsläpps- rätt får överlåtas till fysiska och juridiska personer i Europeiska ekono- miska samarbetsområdet samt i ett tredje land där sådana utsläppsrätter har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandels-direktivet.

6.10Registerföring

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förfarandet för att ansöka om att öppna konto i unionsregistret och andra registreringar som görs enligt registerförordningen.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om

–rättelse av uppgifter i unionsregistret, och

–avstängning av tillträdesrätt till konto i unionsregistret.

Bestämmelserna i utsläppshandelslagen om ersättning till den som drabbas av skada till följd av ett fel som rättas ska föras över till den nya lagen.

En kontoinnehavare ska, med de begränsningar som framgår av kon- tot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto.

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt registerförordningen ska

–medföra förmånsrätt genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen, och

–säkerställas genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstäng- ning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Regeringens bedömning: EU:s dataskyddsförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling

Prop. 2020/21:27	som kan komma att ske med anledning av registerföringen. Det behöver
	således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

	Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Promemo-
	rian innehåller ingen bedömning av den personuppgiftsbehandling som
	förslaget innebär.
	Remissinstanserna har inte yttrat sig över förslaget. Flertalet remiss-
	instanser yttrar sig inte i frågan om behandling av personuppgifter eller
	direktåtkomst. Datainspektionen anser att det är viktigt att beskriva den
	personuppgiftsbehandling som förslaget innebär och aktivt ta ställning till
	att behandlingen är förenlig med dataskyddsregleringen, även om det inte
	är fråga om någon förändrad eller utökad personuppgiftsbehandling.
	Skälen för regeringens förslag
	Kontoföring av utsläppsrätter och annan registrering av uppgifter sker i
	ett gemensamt unionsregister
	Sedan den 1 januari 2012 hålls utsläppsrätter i ett gemensamt register för
	EU som kallas för unionsregistret. Registret regleras genom kommis-
	sionens förordning (EU) nr 389/2013, den s.k. registerförordningen.
	Unionsregistret är i praktiken en elektronisk plattform för att hantera
	uppgifter om upprättande av konton, utfärdande av tilldelade utsläpps-
	rätter, innehav och överlåtelse (köp och försäljning) av utsläppsrätter och
	kyotoenheter, överlämnande av utsläppsrätter samt borttagande av ut-
	släppsrätter och annullering av kyotoenheter m.m. Kyotoenheter är ett
	samlingsnamn för de enheter som tilldelas i enlighet med Kyotoproto-
	kollet.
	De centrala svenska bestämmelserna om kontoföring i unionsregistret
	finns i 4 kap. utsläppshandelslagen. Enligt bestämmelserna är den myn-
	dighet som regeringen bestämmer (kontoföringsmyndigheten) admi-
	nistrativt ansvarig för de svenska nationella konton som staten är konto-
	havare för, depåkonton för verksamhetsutövare, depåkonton för luftfar-
	tygsoperatörer, persondepåkonton, handelskonton, externa handelsplatt-
	formskonton, kontrollörskonton och mottagarkonton för auktionerade
	utsläppsrätter (1 §). I 4 kap. finns även bestämmelser om krav på ansök-
	ningar för att öppna ett konto (5–9 §§), förfogande över utsläppsrätter på
	kontot (14 §), hantering av personuppgifter (15 och 16 §§), lämnande av
	kontobesked (18 §), rättelse av uppgifter (19 §), samt om rätt för konto-
	föringsmyndigheten att ta ut avgifter (20 och 20 a §).
	Sedan registerförordningen trädde i kraft har ändringar i förordningen
	gjorts som innebär att de svenska bestämmelserna behöver ändras i vissa
	avseenden, bl.a. behöver artikelhänvisningar uppdateras och uppräkningen
	av kontotyper justeras. I stora delar följer den nationella administratörens
	(kontoföringsmyndighetens) uppgifter direkt av registerförordningen. De
	svenska regler som ansluter till registerförordningen bör i huvudsak
	placeras på förordningsnivå. Regeringen eller den myndighet som rege-
	ringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om förfarandet för att ansöka
	om att öppna konto i unionsregistret och andra registreringar enligt regis-
	terförordningen.
	Bestämmelser om att den som drabbas av skada till följd av ett fel som
64	rättas har rätt till ersättning av staten, om rättelsen avser en felregistrering

som gjorts av kontoföringsmyndigheten, bör även i fortsättningen placeras	Prop. 2020/21:27
på lagnivå.
Rättsverkan av en registrering
Enligt utsläppshandelslagen ska en kontoinnehavare anses ha rätt att för-
foga över de utsläppsrätter som finns registrerade på innehavarens konto,
med de begränsningar som framgår av registreringar på kontot (4 kap.
14 §). Bestämmelsen är en presumtionsregel och innebär att rättsverk-
ningarna som följer av registrering av utsläppsrätter är desamma som för
registrering av finansiella instrument enligt lagen (1998:1479) om värde-
papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (se prop.
2004/05:18 s. 58 f.). Presumtionen om förfoganderätten för kontohavaren
gäller inte om registreringar på kontot säger något annat. Enligt för-
arbetena kan en registrering om kontohavarens konkurs, utmätning, kvar-
stad eller betalningssäkring avseende en utsläppsrätt vara sådan informa-
tion, som visar att kontohavare inte har rätt att förfoga över utsläpps-
rätterna på kontot (prop. 2004/05:18 s. 98).
Bestämmelsen bör föras över till den nya lagen. Mot bakgrund av vilken
information som finns i unionsregistret behöver undantaget från presum-
tionsregeln dock ges en annan utformning. Det är inte möjligt att i unions-
registret föra anteckningar om kontohavarens konkurs, utmätning, kvar-
stad eller betalningssäkring avseende en utsläppsrätt. Av det skälet bör det
nuvarande bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om
sådana anteckningar (4 kap. 11 §) inte heller föras över till den nya lagen.
Av registerförordningen framgår att den nationella administratören får
stänga av tillträdesrätten för behöriga ombud till en kontoinnehavares kon-
ton om administratören får information om att kontoinnehavaren genom-
går ett insolvensförfarande (artikel 30.5) eller på grundval av och i enlighet
med bestämmelser i nationell lagstiftning som tjänar ett legitimt syfte
(artikel 30.3 b). Av informationen på kontot framgår om tillträdesrätten till
kontot har stängts av. Regeringen bör därför få meddela föreskrifter om
sådan avstängning av tillträdesrätten till konto i unionsregistret som avses
i registerförordningen. Det bör framgå på förordningsnivå att konto-
föringsmyndigheten ska besluta om avstängning av tillträdesrätten om den
har underrättats om beslut om att någon som finns registrerad i unions-
registret har försatts i konkurs eller att en utsläppsrätt har utmätts, belagts
med kvarstad eller betalningssäkrats. Dessutom bör nödvändiga följd-
ändringar göras i utsökningsbalken.
Information om avstängning av tillträdesrätten kan vara sådan informa-
tion som visar att kontohavare inte har rätt att förfoga över utsläppsrätterna
på kontot och som därmed bryter presumtionen.
Behandling av personuppgifter
Ändringarna av utsläppshandelsdirektivet innebär ingen ny behandling av
personuppgifter. Den personuppgiftsbehandling som är aktuell avser
registrering av personuppgifter i unionsregistret, uppgifter som har sam-
band med sådan registrering samt uppgifter i EU:s transaktionsförteck-
ning. Unionsregistret drivs och upprätthålls enligt artikel 4.1 i register-
förordningen av den centrala förvaltaren som i enlighet med artikel 20 i
utsläppshandelsdirektivet utses av kommissionen. Enligt artikel 7.1 i	65

Prop. 2020/21:27	registerförordningen ska varje medlemsstat utse en nationell administratör
	som ska ha tillgång till och i enlighet med artikel 10 förvalta de konton i
	unionsregistret som omfattas av dess jurisdiktion. Enligt förslaget i denna
	proposition ska regeringen, liksom i dag, bestämma vilken myndighet som
	är nationell administratör, s.k. kontoföringsmyndighet (4 kap. 1 § ut-
	släppshandelslagen). EU:s transaktionsförteckning drivs och underhålls av
	den centrala förvaltaren (artikel 5 registerförordningen). De uppgifter som
	kan komma att behandlas utgörs primärt av namn, personnummer samt
	adress- och kontaktuppgifter. Uppgifterna omfattar i huvudsak juridiska
	personer men även privatpersoner har möjlighet att förvärva utsläppsrätter
	och kan därmed ansöka om konto i unionsregistret.
	Reglerna för personuppgiftsbehandling finns i Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för
	enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om
	det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv
	95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad dataskyddsförord-
	ningen. Dataskyddsförordningen kompletteras i Sverige av bl.a. lagen
	(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförord-
	ning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande
	bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Dessa författningar är av
	generell karaktär och reglerar bl.a. frågor om rättslig grund för behandling
	av personuppgifter, känsliga personuppgifter, tillsynsmyndighetens hand-
	läggning och beslut samt skadestånd och överklagande. Dataskyddslagen
	är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör
	avvikande bestämmelser i registerförfattningar.
	En förutsättning för att behandling av personuppgifter ska vara tillåten
	enligt dataskyddsförordningen är att någon av de rättsliga grunder som an-
	ges i förordningen föreligger. Det anges bl.a. att behandling av person-
	uppgifter är tillåten om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig för-
	pliktelse (artikel 6.1 c) eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse
	eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning
	(artikel 6.1 e) och om grunden för behandlingen har fastställts i unions-
	rätten eller i nationell rätt (artikel 6.3). Vid behandlingen av personupp-
	gifter måste de principer som anges i artikel 5 i dataskyddsförordningen
	vara uppfyllda. Dessa principer innebär bl.a. att uppgifterna endast får
	samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och
	inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål, att
	uppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i för-
	hållande till de ändamål för vilka de behandlas och att de inte får förvaras
	i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre
	tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna
	behandlas.
	Den uppgiftsbehandling som sker med anledning av registerföringen
	enligt lag om vissa utsläpp av växthusgaser är nödvändig för att fullgöra
	en rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c). Vidare är uppgiftsbehandlingen
	nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse, närmare bestämt
	för att möjliggöra handel med utsläppsrätter i unionsregistret och att sådan
	handel sker på ett det sätt som är föreskrivet i direktivet (artikel 6.1 e).
	Behandlingen är också nödvändig som ett led i myndighetsutövning
	(artikel 6.1 e). Grunden för behandlingen är fastställd i registerförord-
66	ningen och den nya lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Medlems-

staterna är skyldiga att använda unionsregistret för att fullgöra sina för- Prop. 2020/21:27 pliktelser i utsläppshandelsdirektivet, för att möjliggöra åtgärder för

underhåll av de depåkonton som öppnats i medlemsstaterna och för till- delning, överlämnande och annullering av utsläppsrätter. Ingen behand- ling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen kommer att ske. Behandling av uppgifter om lagöverträdelse enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen kommer att ske. Regeringen bedömer att regleringen i dataskyddslagen, förordningen med kompletterande be- stämmelser till EU:s dataskyddsförordning och Datainspektionens före- skrifter om behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser (DIFS 2018:2) är tillräcklig reglering för denna behandling. Någon ytter- ligare reglering är därför inte nödvändig i denna del.

Regeringen bedömer att den behandling av personuppgifter som sker med anledning av registerföringen har laglig grund enligt artikel 6.3 och att lagen om vissa utsläpp av växthusgaser uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell i förhållande till det legitima mål som eftersträvas. Regeringen bedömer vidare att övriga krav i dataskydds- förordningen är uppfyllda. EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske med anledning av registerföringen. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering av denna behandling.

I propositionen föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om rättelse av uppgifter i unionsregistret. Bestämmelser om rättelse av personuppgifter finns redan i EU:s dataskyddsförordning. Syftet med bemyndigandet är inte att regeringen ska föreskriva om rättelse av personuppgifter.

6.11Tillsyn

Regeringens förslag: Bestämmelserna i utsläppshandelslagen om till- syn ska föras över till den nya lagen i huvudsak oförändrade.

Bestämmelsen om att en person inte får föreläggas vid vite att medverka i en utredning om det finns anledning att anta att personen har begått brott utvidgas så att den även omfattar situationen att en ställföreträdare till den som föreläggs kan misstänkas för brott som har samband med utredningen.

Tillsynsmyndigheten ska liksom i dag ha rätt att få tillträde till an- läggningar och tillhörande områden i den utsträckning det behövs för tillsynen. Bestämmelsen ska dock även omfatta luftfartyg som ingår i flygverksamhet. Polismyndigheten ska, liksom i dag, ge tillsyns- myndigheten den hjälp som behövs för tillträdet. Det klargörs att hjälp endast får begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogen- heter att använda våld behöver användas eller det annars finns synner- liga skäl för begäran.

Bestämmelsen om skyldighet för tillsynsmyndigheten att anmäla över- trädelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten kompletteras med ett krav på att anmälan ska göras skyndsamt samt ändras så att anmälan

ska göras när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.

Prop. 2020/21:27	Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
	Promemorians förslag avviker från regeringens förslag på så sätt att det i
	promemorian inte föreslås att bestämmelsen om att en brottsmisstänkt inte
	får föreläggas vid vite att delta i en utredning av en gärning som har
	samband med brottet ska utvidgas till att även omfatta ställföreträdare.
	Regeringens förslag till bestämmelse om tillsynsmyndighetens tillträde till
	områden som hör till anläggningar och luftfartyg har fått en annan språklig
	utformning än promemorians förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot
	förslaget. Naturvårdsverket anser att bestämmelsen om att tillsynsmyndig-
	heten ska anmäla överträdelser till Polis- eller Åklagarmyndigheten bör
	utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i miljöbalken
	(26 kap. 2 §), dvs. att tillsynsmyndigheten ska anmäla överträdelse om det
	finns misstanke om brott. Polismyndigheten föreslår att det i bestämmel-
	sen om polisens biträde vid tillsyn uttryckligen anges att biträde endast får
	begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åt-
	gärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenhet att använda
	våld behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran.
	Transportstyrelsen har synpunkter på författningstexten.
	Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. utsläppshandelslagen finns be-
	stämmelser om tillsyn. Bestämmelserna innebär bl.a. en rätt för tillsyns-
	myndigheten att begära in de upplysningar som behövs, liksom att ta del
	av nödvändiga handlingar, att meddela de förelägganden och förbud som
	behövs för tillsynen, en möjlighet att förena vissa beslut med vite samt att
	kunna få handräckning av polisen vid behov av tillträde till de anläggning-
	ar som omfattas av utsläppshandelssystemet. Bestämmelserna bör i
	huvudsak oförändrade föras över till den nya lagen. Ett förtydligande bör
	dock göras när det gäller den s.k. passivitetsrätten. Om det finns anledning
	att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte
	föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband
	med brottet (7 kap. 5 §). Bestämmelsen bör även omfatta de fall då en
	ställföreträdare för en juridisk person är misstänkt för brott (jfr 44 kap. 3 §
	skatteförfarandelagen (2011:1244) och 7 kap. 6 § tullagen (2016:253)).
	Bestämmelsen i utsläppshandelslagen om att tillsynsmyndigheten får
	förordna att ett beslut som myndigheten meddelat ska gälla omedelbart
	(7 kap. 7 §) bör dock utgå. Sedan bestämmelsen i utsläppshandelslagen
	tillkom har förvaltningslagen (2017:900) trätt i kraft. Förvaltningslagen
	innehåller bestämmelser om omedelbar verkställighet (35 §).
	Bestämmelsen i utsläppshandelslagen om att tillsynsmyndigheten är
	skyldig att, som ett led i tillsynen, anmäla de överträdelser av lagen som
	är straffbelagda till Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet (7 kap.
	8 §) bör föras över till den nya lagen men med införande av ett krav på att
	tillsynsmyndigheten skyndsamt ska anmäla överträdelser. I promemorian
	föreslås även att tidpunkten för när anmälan ska ske ändras från att det
	finns misstanke om brott till att det finns anledning att anta att brott har
	begåtts. Naturvårdsverket anser att bestämmelsen ska utformas på samma
	sätt som motsvarande bestämmelse i miljöbalken. Regeringen menar dock
	att bestämmelsen bör ges en utformning som stämmer överens med den
	tidpunkt vid vilken förundersökning ska påbörjas, dvs. när det finns anled-
	ning att anta ett brott har begåtts (jfr 23 kap. 1 § rättegångsbalken). Det är
68	också den utformning som motsvarande bestämmelse i flera andra lagar

har (se t.ex. 3 kap. 1 § lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk Prop. 2020/21:27 på värdepappersmarknaden och 17 § skattebrottslag (1971:69)).

Den tillsyn som tillsynsmyndigheten bedriver omfattar även flygverk- samhet i närmare angiven omfattning. Det bör därför i den nya lagen före- skrivas att tillsynsmyndigheten – i den utsträckning det behövs för till- synen – har rätt att få tillträde till luftfartyg som hör till flygverksamhet och sådana områden som hör till sådana luftfartyg. Rätten till tillträde är nödvändig för att säkerställa att tillsynsmyndigheten får tillgång till den information som krävs för att kontrollera om t.ex. redovisade uppgifter om utsläpp är riktiga.

I promemorian föreslås att det i den nya lagen, på samma sätt som i ut- släppshandelslagen, ska införas en bestämmelse om att Polismyndigheten ska ge tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillsynen. Polis- myndigheten anser att förutsättningarna för polisens skyldighet att lämna den hjälp som behövs för tillsynen bör klargöras. Regeringen konstaterar att möjligheten att begära Polismyndighetens hjälp naturligtvis inte ska användas annat än när det är nödvändigt för att tillträde ska kunna ske. Regelverket bör därför uttryckligen ange att hjälp endast får begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens befogenhet enligt 10 § polislagen (1984:387) att använda våld behöver nyttjas eller det annars finns synnerliga skäl för begäran. Det bör även preciseras att den hjälp som avses är sådan hjälp som behövs för tillträdet.

Transportstyrelsen påpekar att promemorians förslag till bestämmelse om tillsynsmyndighetens rätt till tillträde avser ”luftfartyg som hör till flygverksamhet”, medan bestämmelsen om vad som avses med en verk- samhetsutövare innehåller uttrycket ”luftfartyg som ingår i en flygverk- samhet”. Mot bakgrund av att innebörden av uttrycken ska vara densamma anser regeringen att bestämmelsen om tillsynsmyndighetens rätt att få tillträde bör ändras så att det i bestämmelsen anges tillträdet avser ”luft- fartyg som ingår i en flygverksamhet”.

6.12Straff och förverkande

Regeringens förslag: Bestämmelserna i utsläppshandelslagen om straff ska föras över till den nya lagen i huvudsak oförändrade.

Straffbestämmelserna ska placeras i egna paragrafer och ges egna brottsbeteckningar.

För försvårande av utsläppsrättstilldelning ska även den kunna dömas som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en rapport om verksamhetsnivå, om åtgärden innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas.

Straffskalan för brott enligt lagen ska vara böter eller fängelse i högst två år.

Otillåtet utsläpp av växthusgaser ska kunna medföra ansvar även om gärningen är ringa.

Promemorians förslag stämmer delvis överens med regeringens. I pro-

memorian föreslås ingen bestämmelse om straffansvar för den som lämnar

Prop. 2020/21:27

oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en rapport om verksamhets- nivå. I promemorian föreslås att en gärning som innebär otillåten verk- samhet som medför utsläpp av växthusgaser ska vara straffri om den är ringa. I promemorian anges att till ansvar för försvårande av tillstånds- prövning ska dömas om åtgärden ”skulle kunna föranleda” att tillstånd ges på felaktiga grunder. Promemorians förslag skiljer sig i övrigt från reger- ingens förslag på så sätt att straffbestämmelserna har en annan språklig utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot förslaget. Åklagarmyndigheten ser positivt på att den ändrade straffskalan ger en större flexibilitet i bedömningen av straffvärdet för enskilda brott samt medför en förlängning av preskriptionstiden. Naturvårdsverket anser att en straffbestämmelse även bör införas för den som genom att lämna oriktiga eller vilseledande uppgifter om verksamhetsnivåer får för stor tilldelning av utsläppsrätter. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt anser att det bör övervägas om brottsrubriceringen otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser ska undantas från bestämmelsen om ansvarsfrihet för gärningar som är ringa. Mark- och miljööverdomstolen anser att bestämmelsen som medför att en verksamhetsutövare för en flyg- verksamhet kan dömas för otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser kan tolkas som att det är möjligt att döma en juridisk person för brott, vilket strider mot allmänna rättsgrundsatser. Transportstyrelsen anser när det gäller otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthus- gaser att samma uttryck bör användas för den som driver en verksamhet och den som är verksamhetsutövare för en flygverksamhet. Transport- styrelsen anser även att det för samma bestämmelse bör tydliggöras om det är anläggningen eller utsläppet som saknar tillstånd.

Skälen för regeringens förslag

Straffbestämmelserna bör föras över i huvudsak oförändrade

I utsläppshandelsdirektivet föreskrivs att medlemsstaterna ska införa på- följder för överträdelser av de bestämmelser som införts i enlighet med direktivet. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 16). Sådana regler är nödvändiga för förtroendet för utsläpps- handelssystemet och för att skydda miljön.

I 8 kap. utsläppshandelslagen finns nuvarande ansvarsbestämmelser. Den som driver en verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser utan att verksamheten omfattas av ett tillstånd eller en godkänd övervaknings- plan kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (1 § första stycket 1). Den som lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om till- stånd som skulle kunna föranleda att tillstånd ges på felaktiga grunder kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (1 § första stycket 2). Den som lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en utsläppsrapport kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (8 kap. 1 § första stycket 3). Den som inte anmäler en förändring av en anläggning i de fall anmälningsskyldighet föreligger kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (1 § första stycket 4). Den som lämnar en oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter och därigenom skulle kunna föranleda att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (1 § första stycket 5). I ringa fall ska det i

samtliga fall inte dömas till ansvar (1 § andra stycket). Om en gärning är Prop. 2020/21:27 belagd med straff enligt brottsbalken döms inte till ansvar (2 §). Den som

har överträtt ett vitesföreläggande döms inte till ansvar enligt utsläpps- handelslagen för gärning som omfattas av föreläggandet (3 §).

Bestämmelserna bör föras över till den nya lagen i huvudsak utan änd- ring i sak. För att göra lagstiftningen mer överskådlig bör dock straffbe- stämmelserna placeras i egna paragrafer och ges egna brottsbeteckningar. En konsekvens av den utvidgade definitionen av flygverksamhet är också att bestämmelserna om straff blir tillämpliga i förhållande till den som bedriver Corsia-flygningar. Straffansvaret för försvårande av tillstånds- prövning och försvårande av utsläppsrättstilldelning bör ändras på så sätt att det inträder när åtgärden ”innebär risk” för att tillstånd ges på felaktiga grunder respektive risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas, i stället för ”skulle kunna föranleda” som i de nuvarande bestämmelserna.

Mark- och miljööverdomstolen anser att förslaget i promemorian när det gäller bestämmelsen om att en verksamhetsutövare för en flygverksamhet kan dömas för otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser kan tolkas som att det är möjligt att döma en juridisk person för brott, vilket strider mot allmänna rättsgrundsatser. Regeringen instämmer i att det inte är möjligt att döma en juridisk person för brott. Det straffansvar som kan påföras för ett brott ska alltid påföras en fysisk person, även om brottet har begåtts inom ramen för en juridisk persons verksamhet. Det är dock inte ovanligt att ett s.k. specialsubjekt, dvs. någon som intar en särskild ställ- ning, i en straffbestämmelse avser en juridisk person, t.ex. arbetsgivare, redare eller tillståndshavare. I dessa fall får straffansvaret lösas genom all- männa regler om straffansvar i juridiska personer. För att det tydligt ska framgå att straffansvar för otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser, för den som bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat om krav på övervakningsplan, omfattar verksamhetsutövaren vilken även kan vara ägaren av ett luftfartyg som ingår i en flygverksamhet

,anser regeringen att bestämmelsen bör utformas i enlighet med förslaget i promemorian. Mot denna bakgrund anser regeringen vidare att det saknas skäl att ändra bestämmelsen med anledning av Transportstyrelsens synpunkter om vilka uttryck som används för att beskriva verksamheten. Transportstyrelsen anser även att det för bestämmelsen bör tydliggöras om det är anläggningen eller utsläppet som saknar tillstånd. Regeringen konstaterar att det tillstånd som avses i straffbestämmelsen är tillstånd till utsläpp av växthusgaser. Några skäl att förtydliga bestämmelsen anser regeringen inte föreligger. I det remitterade förslaget om ny lag för utsläpp av växthusgaser hade de subjektiva rekvisiten för brottsrubriceringarna försvårande av kontroll av utsläpp av växthusgaser, brott mot anmälnings- skyldighet samt försvårande av tilldelning av utsläppsrätter av förbiseende fallit bort. Av promemorian framgår att avsikten varit att inte göra några ändringar i sak. För samtliga straffbestämmelser gäller att den som begår gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet ska dömas till ansvar.

Fler situationer bör anses utgöra försvårande av utsläppsrättstilldelning

I promemorian föreslås att den som lämnar en oriktig eller uppenbart vilse- ledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter ska dömas

för försvårande av tilldelning av utsläppsrätter, om åtgärden innebär risk

Prop. 2020/21:27 för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas. Naturvårdsverket anser att en straffbestämmelse bör införas för den som genom att lämna oriktiga eller vilseledande uppgifter om verksamhetsnivåer får för stor tilldelning av utsläppsrätter. Regeringen anser att det är angeläget att systemet för handel med utsläppsrätter inte missbrukas. Det är grundläggande för systemets funktion och trovärdighet att tillsynsmyndigheten har ett korrekt underlag för tilldelningen av utsläppsrätter. Enligt utsläppshandelsdirek- tivet ska mängden gratis tilldelning till anläggningar vars verksamhet har ökat eller minskat med mer än femton procent jämfört med den nivå som ursprungligen användes för att fastställa gratis tilldelning vid behov justeras (artikel 10a.20). De närmare reglerna för detta fastställs i verk- samhetsändringsförordningen som bl.a. anger att verksamhetsutövare från och med 2021 årligen ska rapportera om verksamhetsnivån för varje delanläggning under det föregående kalenderåret för att möjliggöra en sådan justering (artikel 3). Med hänsyn till att den som lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter i en rapport om verksamhetsnivå kan tilldelas ett för stort antal utsläppsrätter bör straffbestämmelsen om försvårande av tilldelning av utsläppsrätter omfatta även den situationen. Liksom när det gäller uppgifter i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter bör det krävas att uppgifterna är oriktiga eller uppenbart vilseledande (jfr 8 kap. 1 § första stycket 5 utsläppshandelslagen). Förutsättningarna för ansvar bör således vara något strängare än när det gäller uppgifter i en ansökan om tillstånd eller en utsläppsrapport, där det är tillräckligt att uppgifterna är oriktiga eller vilseledande (jfr 8 kap. 1 § första stycket 2 och 3 utsläppshandels- lagen).

Straffskalorna bör stämma överens med motsvarande gärningar i miljöbalken

För närvarande har de olika straffbuden i utsläppshandelslagen en straff- skala som avviker från motsvarande gärningar enligt miljöbalken. Det finns skäl att se över de ställningstaganden som ligger till grund för den bedömningen. Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet som bedrivs utan att tillstånd beviljats eller att anmälan har gjorts bestraffas enligt miljöbalken med böter eller fängelse i högst två år (29 kap. 4 §). Den som lämnar en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskyddssynpunkt har betydelse för en myndighets prövning eller tillsyn, döms för försvårande av miljökontroll till böter eller fängelse i högst två år, om uppgiften finns i en ansökan, anmälan eller annan handling som ska ges in till eller visas upp för en myndighet (29 kap. 5 §).

Dessa straffbestämmelser i miljöbalken har tydliga likheter med bestäm- melserna i 8 kap. 1 § första stycket 1–5 utsläppshandelslagen. Tillämp- ningsområdet för bestämmelserna i miljöbalken är visserligen bredare än för motsvarande bestämmelser i utsläppshandelslagen, men såväl bestäm- melserna i miljöbalken som i utsläppshandelsregelverket har snarlika skyddsvärda intressen. Allvaret i brott som hotar miljön måste komma till uttryck i brottens straffskalor (jfr prop. 2004/05:18 s. 67). Behovet av att begränsa växthusgasutsläppen och ytterst förhindra farliga störningar i klimatsystemet har uppmärksammats i högre grad på senare år. Det finns anledning att se lika allvarligt på gärningarna i den föreslagna lagen som

på motsvarande gärningar i miljöbalken. För att straffskalan närmare ska

knyta an till de straffskalor som gäller vid brott enligt miljöbalken bör Prop. 2020/21:27 straffskalan för brott enligt lagen vara böter eller fängelse i högst två år.

En konsekvens av den ändrade straffskalan är att bestämmelsen i brotts- balken om förverkande av utbyte av ett brott (36 kap. 1 § andra stycket) blir tillämplig. Motsvarande bestämmelse i utsläppshandelslagen (8 kap.

4 §) bör därför inte föras över till den nya lagen.

Straffrihet för gärningar som är ringa

Enligt Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt bör det övervägas om otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser bör undantas från ansvarsfrihet i de fall där gärningen är ringa. Enligt utsläppshandels- lagen ska för samtliga straffbelagda gärningar inte dömas till ansvar i ringa fall (8 kap. 1 § andra stycket). Som framgår ovan anser regeringen att det finns anledning att se lika allvarligt på gärningarna i den föreslagna lagen som på motsvarande gärningar i miljöbalken. Enligt miljöbalken döms inte till ansvar i vissa fall om en gärning är att anse som ringa (29 kap. 11 §). Bestämmelsen omfattar endast vissa av straffbestämmelserna i miljö- balken. Ansvarsfrihet för ringa fall finns inte när det gäller otillåten miljö- verksamhet som består i att påbörja eller bedriva en verksamhet utan till- stånd eller godkännande enligt vad som krävs i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av angivna bestämmelser i miljöbalken (29 kap. 4 § första stycket 1 jämfört med 29 kap. 11 § första stycket). Förprövnings- plikten är en central och grundläggande del av miljörätten. Att driva en verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser utan stöd av ett tillstånd, eller flygverksamhet utan att ha en godkänd övervakningsplan bör behand- las på samma sätt som motsvarande gärningar i miljöbalken. Mot denna bakgrund bör dessa brottsrubriceringar undantas från straffrihet för gärningar som är ringa. För övriga straffbestämmelser, inklusive de nya, bör det inte kunna dömas till ansvar för gärningar som är ringa.

Hinder för dubbelprövning av en överträdelse som omfattas av ett vitesföreläggande

Bestämmelsen som reglerar frågan om ansvar för brott när det finns ett vitesföreläggande avseende samma överträdelse bör också få en annan utformning än i utsläppshandelslagen. Sedan Högsta domstolens beslut i rättsfallet NJA 2013 s. 502 får det anses klart att det inte är överträdelsen av vitesföreläggandet som utgör hinder mot en annan typ av ingripande. Den avgörande tidpunkten för när sådant hinder uppkommer bör i stället anses vara när det inleds en domstolsprocess angående frågan om ut- dömande av vite.

6.13Andra sanktioner

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att en förseningsavgift eller sanktionsavgift ska betalas av den som åsidosätter bestämmelser i den nya lagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller bestämmelser i EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet.

Prop. 2020/21:27 Regeringen ska också få meddela föreskrifter om verksamhetsförbud för flygverksamhet, och offentliggörande av namnet på en verksamhets- utövare som inte har överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om straff komplet- teras i utsläppshandelslagen med regler om ytterligare sanktioner (8 kap. 5–8 a §§).

Enligt utsläppshandelsdirektivet ska medlemsstaterna se till att namnen offentliggörs på de verksamhetsutövare som bryter mot kravet på över- lämnande av det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda ut- släppen från anläggningen under föregående år (artikel 16.2). Bestämmel- sen genomförs i utsläppshandelslagen (8 kap. 5 §).

Enligt utsläppshandelsdirektivet ska en verksamhetsutövare som inte senast den 30 april varje år överlämnar tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka utsläppen under det föregående året dessutom åläggas att betala en avgift för de överskridande utsläppen (artikel 16.3). Betalning av av- giften får inte befria verksamhetsutövaren från skyldigheten att överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de överskridande utsläppen, när denne ska överlämna utsläppsrätter för det följande kalenderåret. Bestäm- melserna har genomförts i utsläppshandelslagen (8 kap. 6 och 7 §§).

Enligt utsläppshandelsdirektivet får en medlemsstat begära att kommis- sionen beslutar om verksamhetsförbud för en luftfartygsoperatör (artikel 16.5). En sådan begäran får göras om luftfartygsoperatören inte uppfyller kraven i direktivet och andra verkställighetsåtgärder inte lett till att kraven uppfylls. Bestämmelsen genomförs i en bestämmelse i utsläppshandels- lagen som innebär att tillsynsmyndigheten ska upprätta ett förslag till begäran om verksamhetsförbud (8 kap. 8 a §). Förslaget ska överlämnas till regeringen för prövning av om en sådan begäran ska lämnas till kom- missionen.

Med hänsyn till den verifierade utsläppsrapportens betydelse för ut- släppshandelssystemets funktion har det i svensk rätt även införts en sank- tion för överträdelse av kravet att ge in en rapport senast den 31 mars varje år. En verksamhetsutövare som inte inom den angivna tiden har gett in en sådan rapport ska, om det inte är uppenbart oskäligt, betala en försenings- avgift på 20 000 kronor till staten (8 kap. 5 a §).

För att säkerställa effektiviteten i utsläppshandelssystemet så att verk- samhetsutövare inte får för stor tilldelning av utsläppsrätter har det i svensk rätt även införts en sanktion vid försenad inlämning av information om minskningar av en anläggnings kapacitet, aktivitetsnivå eller drift. En verksamhetsutövare som inte har lämnat sådan information senast den 15 januari kalenderåret efter det att ändringarna har genomförts ska, om den uteblivna informationen har betydelse för tilldelningen av utsläpps- rätter och det inte är uppenbart oskäligt, betala en förseningsavgift på 50 000 kronor till staten (8 kap. 5 b §).

I avsnitt 6.12 föreslås att de straffbestämmelser som finns i utsläpps- handelslagen ska föras över till den nya lagen. Dessa bör kompletteras med regler om de ytterligare sanktioner som följer av utsläppshandelsdirektivet och utsläppshandelslagen.

Mot bakgrund av den bedömning som görs i avsnitt 6.1 är det lämpligt Prop. 2020/21:27 att bestämmelser om sanktioner som inte är straffrättsliga meddelas på förordningsnivå. Regeringen bör därför få meddela föreskrifter om både förseningsavgifter och sanktionsavgifter. Föreskrifterna bör kunna avse

överträdelser av den nya lagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläpps- handelsdirektivet. På så sätt kan det på förordningsnivå införas en för- seningsavgift även vid utebliven rapportering enligt verksamhetsändrings- förordningen, så som föreslås i promemorian. Även bestämmelser om övriga förfarandefrågor och sanktionernas storlek bör meddelas på för- ordningsnivå.

6.14Överklagande

Regeringens förslag: Ett beslut enligt lagen, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet ska få överklagas hos mark- och miljödomstolen.

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inget att invända mot

förslaget. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt anser att den föreslagna överklagandebestämmelsen innebär en betydlig utvidgning av de beslut som kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Vidare berör promemorian inte effekten av att de mål som tidigare överklagats till allmän förvaltningsdomstol enligt förordningen om handel med utsläpps- rätter enligt förslaget i stället ska överklagas till mark- och miljödom- stolen.

Skälen för regeringens förslag: I utsläppshandelslagen finns en upp- räkning av vilka beslut enligt lagen som får överklagas till mark- och miljödomstol (9 kap. 1 §). Regeringen bedömer att det i huvudsak saknas skäl att i det nya regelverket göra någon annan bedömning av vilka beslut som ska få överklagas. Den nya överklagandebestämmelsen behöver dock ta hänsyn såväl till den nya lagens utformning – som innebär att de flesta beslut som i dag meddelas enligt utsläppshandelslagen kommer att med- delas enligt bestämmelser på lägre normgivningsnivå – som till att flera beslut numera meddelas med stöd av relevanta EU-förordningar. Mot den bakgrunden bör bestämmelsen ges en annan utformning än den nuvarande. Utgångspunkten bör vara att beslut är överklagbara. Samma sak bör gälla även för de nya beslut gällande bl.a. fastställande av verksamhetsnivå (artikel 4 verksamhetsändringsförordningen) som tillkommer i och med den fjärde handelsperioden. Regeringen anser vidare att det är lämpligt att samtliga beslut överklagas till mark- och miljödomstol. Regeringen delar inte Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts bedömning att de ändrade överklagandebestämmelserna innebär en betydande utvidgning av de beslut som kan överklagas till mark- och miljödomstol. Överväganden i denna del finns i avsnitt 7.4. Vad gäller de beslut som tidigare överklagats till allmän förvaltningsdomstol är det endast en beslutskategori som inte

Prop. 2020/21:27 kommer att vara aktuell för den fjärde handelsperioden, som har kunnat överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

6.15En ny bestämmelse om rätten att inte belasta sig själv och förtydligande av dubbelprövningsförbudet i miljöbalken

Regeringens förslag: En bestämmelse ska införas i miljöbalken som innebär att om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott får denne inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med brottsmisstanken. Samma sak ska gälla om den som ska föreläggas är en juridisk person och det finns anledning att anta att en ställföreträdare för den juridiska personen har begått brott. En justering ska göras i fråga om när ett vitesföreläggande innebär hinder för ansvar för en gärning som omfattas av föreläggandet, det s.k. dubbelprövningsförbudet. Den avgörande tidpunkten för när ett sådant hinder uppkommer ska vara när det inleds en domstolsprocess om frågan om att döma ut vitet.

Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Promemorians förslag avviker från regeringens förslag på så sätt att förbudet mot att vid vite förelägga en brottsmisstänkt att medverka i en utredning som har samband med brottsmisstanken i promemorians förslag inte omfattar situationen att en ställföreträdare är misstänkt för brott. Bestämmelsen har också en annan placering i promemorians förslag.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Jämtlands län, Hässleholms kommun och Göteborgs kommun stödjer förslaget om justering av tid- punkten för hinder för utdömande av vite. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att förslaget till förbud mot att vid vite förelägga en brottsmisstänkt att medverka i en utredning som har samband med brottsmisstanken behöver utredas i större utsträckning för att bedöma om det nu är lämpligt att införa ett generellt sådant förbud i miljöbalken samt hur det i så fall skulle utformas. Länsstyrelsen i Skåne län anser att det i fråga om förslaget till ett sådant förbud behöver klargöras varför rekvisitet ”anledning att anta” har valts i stället för ”kan misstänkas”. Göteborgs kommun är positiv till att den praxis om ett sådant förbud som finns införs i balken, men menar att tillsynsmyndigheternas möjlighet att bedriva effektiv tillsyn kan komma att begränsas av att inte kunna förelägga vid vite och att effekterna av förslaget behöver utredas mer och belysas ytter- ligare. Stockholms kommun konstaterar att förbud att förelägga vid vite vid misstanke om brott gäller som rättsprincip redan i dag och att ett lagstadgat förbud skulle innebära ett tydliggörande av gällande rätt. Det bör enligt Stockholms kommun dock övervägas om bestämmelsen ska placeras i an- slutning till 26 kap. 14 § som reglerar rätten att förena beslut om före- läggande och förbud med vite, i stället för i anslutning till regleringen av förutsättningarna att begära in uppgifter.

Skälen för regeringens förslag	Prop. 2020/21:27
Miljöbalkens bestämmelser om tillsyn
Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken. Regeringen bestäm-
mer vilken myndighet som är tillsynsmyndighet (26 kap. 3 § första
stycket). Tillsynsmyndigheten får förelägga en verksamhetsutövare vars
verksamhet regleras i balken att lämna de uppgifter och handlingar som
behövs för tillsynen (26 kap. 21 §). Tillsynsmyndigheten får även meddela
de förelägganden och förbud som behövs för att balken samt föreskrifter
och beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas (26 kap. 9 §).
Förelägganden och förbud får förenas med vite (26 kap. 14 §). I balken
finns det också en bestämmelse om att tillsynsmyndigheten ska anmäla
misstankar om brott till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten
(26 kap. 2 § första stycket).
Rätten att inte belasta sig själv
I utsläppshandelslagen finns en bestämmelse om att den som är misstänkt
för ett brott inte får föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga
som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser (7 kap.
5 §). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i miljöbalken. Frågan är
om en sådan bestämmelse bör införas även i miljöbalken.
Förbudet i utsläppshandelslagen har införts med hänvisning till all-
männa rättssäkerhetsskäl och den rätt att inte belasta sig själv som gäller
enligt den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna, nedan Europakonventionen
(se prop. 2003/04:132 s. 47).
Europadomstolen har härlett en rätt att inte belasta sig själv – eller rätten
att förhålla sig passiv – från rätten till en rättvis rättegång, eller närmare
bestämt rätten att betraktas som oskyldig till dess skuld lagligen fastställs
(artikel 6.2 i Europakonventionen, se bl.a. Saunders mot Förenade kunga-
riket den 17 december 1996). Rätten att inte belasta sig själv aktualiseras
när det är fråga om ett straffrättsligt förfarande. Även förfaranden som kan
resultera i sanktionsavgifter betraktas ofta som straffrättsliga. Rätten att
inte belasta sig själv kan anses ha åsidosatts om någon tvingas att lämna
uppgifter som skulle kunna visa att den som lämnat uppgifterna gjort sig
skyldig till brott eller en överträdelse som kan föranleda en administrativ
sanktion. Det är mot den bakgrunden som det i vissa lagar har införts ett
förbud mot att vid vite förelägga någon att medverka i en utredning som
har samband med brottsmisstanken som det i utsläppshandelslagen (se
t.ex. 44 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 7 kap. 6 § tullagen
och 26 kap. 27 § skollagen (2010:800)). Bestämmelserna omfattar ibland
även s.k. administrativa sanktioner (se t.ex. 44 kap. 3 § skatteförfarande-
lagen som omfattar bl.a. skattetillägg).
I senare praxis har Europadomstolen uttalat att räckvidden av det skydd
som rätten ger avgörs mot bakgrund av en helhetsbedömning där hänsyn
ska tas till flera omständigheter. Det rör sig om karaktären och graden av
det tvång som använts för att få fram information, tyngden av det allmänna
intresset av att utreda och beivra överträdelsen i fråga samt relevanta rätts-
säkerhetsgarantier i förfarandet. Även när rätten att inte belasta sig själv är
relevant i en viss situation kan ändå tillämpningen av de olika faktorerna
och hur den framtvingade bevisningen används i ett straffrättsligt för-	77

Prop. 2020/21:27	farande leda till slutsatsen att kärnan i rättigheten inte har kränkts (se t.ex.
	Jalloh mot Tyskland den 11 juli 2006). Det innebär att omfattningen av
	den enskildes skydd kan variera mellan olika områden och omständig-
	heterna i det enskilda fallet. I O’Halloran och Francis mot Förenade
	kungariket (den 29 juni 2007) befanns det rimligt att bilägare, i trafiksäker-
	hetens intresse ålades en skyldighet att upplysa om förarens identitet vid
	särskilda tillfällen även om detta innebar att bilägaren själv kunde åtalas
	för fortkörning. Domstolen uttalade bl.a. att rätten till en rättvis rättegång
	visserligen är ovillkorlig, men bedömningen av vad som utgör en rättvis
	rättegång måste vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet.
	Domstolen påpekade också att den som valt att äga eller köra en bil kan
	anses ha accepterat visst ansvar och vissa skyldigheter som en del av
	regelverket för motorfordon (jfr även Högsta domstolens avgörande den
	12 juni 2018 i mål nr B 4918-17).
	I miljöbalken finns det inte någon bestämmelse som begränsar rätten för
	tillsynsmyndigheterna att använda sig av sanktionerade förelägganden. I
	rättsfallet MÖD 2004:64 bedömde miljööverdomstolen att ett föreläggan-
	de inte kunde anses innefatta ett sådant framtvingande av uppgifter som
	skulle medföra att det strider mot rätten att förhålla sig passiv enligt arti-
	kel 6 i Europakonventionen, eftersom det inte hade förenats med vite.
	Domstolen konstaterade att miljörätten är ett rättsområde inom vilket den
	enskildes uppgiftsskyldighet och egenkontroll är viktiga förutsättningar
	för att systemet ska fungera och att avsteg från skyldigheten att medverka
	i utredningar således endast undantagsvis bör komma i fråga och då endast
	i den mån detta är betingat av de hänsyn som måste tas till kraven på en
	rättssäker process i brottmål. Domstolen jämförde med skatteområdet och
	menade att avsteg från skyldigheten att medverka i utredningar bör
	inskränka sig till en begränsning av tillsynsmyndigheternas möjligheter att
	under vissa förutsättningar använda sig av sanktionerade förelägganden.
	Frågan om det bör införas ett förbud mot att vid vite förelägga en brotts-
	misstänkt att medverka i en utredning som har samband med brottsmiss-
	tanken i miljöbalken har berörts i flera utredningar. I vissa fall har det före-
	språkats att frågan ska lösas generellt för förvaltningsrätten (SOU 2004:37,
	s. 302) och i andra fall har det konstaterats att det inte behövs någon
	reglering eftersom myndigheterna leds in i ett förhållningssätt som innebär
	att Europakonventionens krav tillgodoses (SOU 2017:17, s. 131). På
	senare tid har miljötillsynsutredningen behandlat frågan och ställt sig
	tveksam till om ett sådant förbud är lämpligt på miljöområdet (SOU
	2017:63 s. 331–335). I stället förordar utredningen att det införs bestäm-
	melser på förordningsnivå om att tillsynsmyndigheten ska underrätta den
	mot vilken ett föreliggande riktats att det kan finnas en rätt att inte svara
	på frågor eller ge in begärda uppgifter. Det skulle då röra sig om ett område
	där tillsynsmyndigheten, trots att det uppstått en misstanke om brott,
	behöver kunna förelägga en verksamhetsutövare vid äventyr av vite att
	inkomma med vissa uppgifter, och där ett förbud mot vite skulle ha inträtt
	på andra områden men där tillsynsmyndigheten med stöd av Europadom-
	stolens praxis bedömer att det finns ett utrymme att begära in uppgifterna.
	Sedan betänkandet överlämnades har dock regeringen uttalat att det finns
	en tydlig princip i svensk rätt om att myndigheter inte ska använda sig av
	sanktionerade förelägganden i fall då det finns en befogad anledning att
78	anta att den som föreläggandet riktar sig till har begått ett brott (prop.

2017/18:58 s. 17). Regeringen hänvisar också till det ovan nämnda rätts- Prop. 2020/21:27 fallet från Miljööverdomstolen och bedömer att den svenska rättsord-

ningen har anpassat sig till Europadomstolens domar på området. Bedöm- ningen gjordes i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/343/EU om förstärkning av vissa aspekter av oskulds- presumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (oskuldspresumtionsdirektivet). Direktivet innehåller en be- stämmelse om den misstänktes rätt att tiga och att inte behöva vittna mot sig själv (artikel 7). Enligt skälen i direktivet innebär rätten att de behöriga myndigheterna inte bör tvinga misstänkta eller tilltalade att lämna infor- mation om dessa personer inte önskar göra detta. För att avgöra huruvida rätten att tiga eller rätten att inte vittna mot sig själv har kränkts bör Europadomstolens tolkning av rätten till en rättvis rättegång i enlighet med Europakonventionen beaktas (skäl 27).

Även om tillsynsmyndigheterna har anpassat sig till Europakonven- tionen finns det skäl att införa ett uttryckligt förbud mot vite för den situa- tionen att någon är misstänkt för brott, dvs. på samma sätt som i utsläpps- handelslagen (7 kap. 5 §).

Som nämns ovan ska en tillsynsmyndighet anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott (26 kap. 2 §). Eftersom det inte är tillsynsmyndigheten som bedriver en brottsutredning bör det i många fall inte bli aktuellt för tillsynsmyndigheten att förelägga om uppgiftslämnande när det finns en misstanke om brott. Tillsynsmyndigheten kan dock behöva utreda förhål- landena på en plats för att kunna ingripa mot en pågående miljöstörning genom förelägganden eller förbud. Ett föreläggande att lämna uppgifter bör då inte förenas med vite, alternativt bör föreläggandet begränsas så att det inte riskerar omfatta uppgifter som innebär att den enskilde lämnar uppgifter som kan ligga till grund för anklagelsen om brott.

Regeringen anser att bestämmelsen bör utformas på liknande sätt som i de andra lagar som nämns ovan. Rekvisitet bör därför vara att om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått ett brott får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att använda uttrycket ”kan misstänkas”. Re- geringen instämmer i Stockholms kommuns bedömning att ett lagstadgat förbud innebär ett tydliggörande av gällande rätt och att konsekvenserna för tillsynsmyndigheterna därför bör bli små. Regeringen ser därför inte något behov av att utreda frågan ytterligare.

Bestämmelsen bör även omfatta de fall då en ställföreträdare för en juridisk person är misstänkt för brott (jfr. 44 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) och 7 kap. 6 § tullagen (2016:253)).

Regeringen delar Stockholms kommuns bedömning att bestämmelsen lämpligen bör placeras i 26 kap. miljöbalken, som innehåller bestämmel- ser om tillsyn.

Prop. 2020/21:27 Förtydligande av miljöbalkens bestämmelse om hinder för dubbel- prövning av en överträdelse som omfattas av ett vitesföreläggande

Enligt miljöbalken döms inte till ansvar för en gärning som omfattas av ett vitesförläggande som har överträtts (29 kap. 11 § tredje stycket). En mot- svarande bestämmelse finns i utsläppshandelslagen (3 §). Som framgår i avsnitt 6.12 får det sedan Högsta domstolens beslut i rättsfallet NJA 2013 s. 502 anses klart att det inte är överträdelsen av vitesföreläggandet som utgör hinder mot en annan typ av ingripande. Den avgörande tidpunkten för när sådant hinder uppkommer bör i stället anses vara när det inleds en domstolsprocess angående frågan om att döma ut vitet. Bestämmelsen i miljöbalken bör därför justeras.

6.16Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021.

Genom lagen upphävs lagen (2004:1199) om handel med utsläpps- rätter.

Den upphävda lagen ska fortfarande gälla i fråga om tillsyn av sådana utsläpp av växthusgaser som har skett före utgången av 2020 och åter- lämnande samt överlämnande av utsläppsrätter för sådana utsläpp.

Den upphävda lagen ska fortfarande gälla för deltagande i och till- godoräknande av utsläppsminskningar från de projektbaserade meka- nismerna i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar under den andra åtagandeperioden i Kyotoproto- kollet, dock längst till dess att avräkningen för den andra åtagande- perioden har gjorts.

Tillstånd, villkor, förelägganden och övriga beslut som har meddelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter eller enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska anses meddelade enligt motsvarande bestämmelser i den nya lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Promemorians förslag stämmer i sak överens med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inget att invända mot förslaget. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt anser att det bör klargöras om det avgörande för om den nya eller upphävda lagen ska tillämpas är att tillsynen var initierad före utgången av 2020 eller om det

avgörande är att utsläppet av växthusgaser skett före utgången av 2020. Skälen för regeringens förslag: Den nya lag som föreslås i denna pro-

memoria motiveras av behovet att dels anpassa den svenska regleringen till det ändrade direktivet och de nya EU-förordningarna på området, dels omarbeta regelverket för att skapa tydligare och mer lättillämpade författ- ningar. Enligt ändringsdirektivet skulle medlemsstaterna senast den

9oktober 2019 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av ändrings- direktivet. Sverige mottog en formell underrättelse från kommissionen den

21 november 2019 (dnr SB2020/01585). Den formella underrättelsen be- Prop. 2020/21:27 svarades den 22 januari 2020.

Den nya lagen bör gälla från och med handelsperioden 2021–2030. Av övergångsbestämmelser bör framgå att i frågor om utsläpp av växthus- gaser som sker före utgången av 2020 och tillstånd till sådana utsläpp samt utfärdande av utsläppsrätter för sådana utsläpp ska äldre bestämmelser gälla. I fråga om tillsyn bör det, som Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt efterfrågar, förtydligas i förhållande till promemorians förslag att det är när utsläppen av växthusgaser har skett som är avgörande för vilka bestämmelser som ska tillämpas. Tillstånd, villkor, förelägganden och övriga beslut som har meddelats enligt utsläppshandelslagen eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av den lagen bör anses meddelade enligt motsvarande bestämmelser i den nya lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den nya lagen.

Lagändringarna bör träda i kraft när den nya handelsperioden inleds. När det gäller deltagande i och tillgodoräknande av utsläppsminskningar från de projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet till Förenta natio- nernas ramkonvention om klimatförändringar behöver relevanta bestäm- melser fortsätta att gälla till dess avräkningen för den andra åtagande- perioden enligt Kyotoprotokollet är gjord. Avräkningsperioden avser den ytterligare period på 100 dagar som länder som räknas upp i bilaga B till Kyotoprotokollet (dvs. de med skyldigheter att minska sina utsläpp av växthusgaser) kan använda för att uppfylla sina respektive åtaganden om de ännu inte har gjort det. Under denna period är alla transaktioner som involverar handel med Kyotoenheter fortfarande möjliga. Det exakta datumet för inledandet av avräkningsperioden fastställs inte i förväg. Det definieras av parterna i Kyotoprotokollet (CMP). Den andra åtagande- perioden upphör den 31 december 2020 och de sista inventeringsrappor- terna bör lämnas in av parterna före den 15 april 2022. Mot bakgrund av granskningsförfarandet under den första åtagandeperioden är det troligt att granskningsprocessen för den andra åtagandeperioden kommer att av- slutas i mitten av 2023.

Även övriga lagändringar bör träda i kraft den 1 januari 2021.

7Konsekvenser

7.1 Förslagens överensstämmelse med EU-rätten

Förslagen i det här lagstiftningsärendet utgår till sitt innehåll från kraven i
utsläppshandelsdirektivet. Konsekvenser som beskrivs i detta avsnitt följer
huvudsakligen av de ändringar som har gjorts av utsläppshandelsdirek-
tivet. I avsnitt 5.2 finns en beskrivning av nya bestämmelser inför den
fjärde handelsperioden, dvs. som börjar gälla efter 2020. Regleringen
överensstämmer med Sveriges skyldigheter att arbeta för att utsläpps-
handelssystemet inom EU genomförs och upprätthålls på ett konsekvent
sätt.
Förslagen i propositionen följer huvudsakligen av ett direktiv som i stora
delar ger litet utrymme för alternativa lösningar. I några avseenden finns	81
	81

Prop. 2020/21:27 dock utrymme att ge de nationella bestämmelserna den utformning som medlemsstaterna finner lämpligt, t.ex. avseende tillsyn och sanktioner. Det finns också vissa möjligheter enligt direktivet att undanta små anlägg- ningar och även att nationellt inkludera ytterligare anläggningar i utsläpps- handelssystemet.

Borås kommun och Göteborgs kommun anser att Sverige inte bör in- kludera avfallsförbränning i handeln med utsläppsrätter då det inte är ett verksamt styrmedel för att uppnå minskade fossila utsläpp från avfalls- förbränning totalt i Europa och ger väsentliga ekonomiska nackdelar för svensk avfallsförbränning. Även Avfall Sverige har synpunkter avseende den ur ett europeiskt perspektiv avvikande situationen att svenska samför- bränningsanläggningar innefattas i utsläppshandeln. Regelrådet anser att det är en brist att frågan om att utnyttja möjligheterna till undantag från direktivets krav inte behandlas i promemorian. Regeringen konstaterar att Energiföretagen Sverige och Naturvårdsverket tidigare var för sig har hemställt om att regeringen ska besluta om att slopa Sveriges ensidiga inkluderande i EU ETS av förbränningsanläggningar, inklusive bio- bränsleanläggningar, med en effekt under 20 megawatt där dessa är an- slutna till ett fjärrvärmenät med en sammanlagd effekt över 20 megawatt. Miljödepartementet remitterade en promemoria med förslag om att dessa mindre anläggningar inte längre skulle omfattas av handelssystemet, under förutsättning att en sådan anläggning inte släpper ut med än 2 500 ton koldioxid per år under en treårsperiod. Utifrån en samlad bedömning av det som framkom i remissvaren beslutade regeringen att avslå hemställ- ningarna (M2018/02954/R och M/2017/00194/Kl). Frågan behandlas där- för inte i detta lagstiftningsärende.

Möjligheterna till alternativ reglering i förhållande till direktivets krav bedöms inte ha bäring på den kommunala självbestämmanderätten, och en proportionalitetsbedömning har därför inte gjorts. Vidare bedöms för- slaget inte innehålla krav som reglerar sådana tjänsteleverantörer som om- fattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet).

7.2Miljön

Ändringarna av utsläppshandelsdirektivet syftar till att EU ska kunna uppnå sitt klimatmål till år 2030 om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent jämfört med 1990. För att nå det målet ska de sek- torer som omfattas av utsläppshandelssystemet minska sina utsläpp med 43 procent jämfört med 2005. Detta innebär att det totala antalet utsläpps- rätter kommer att minska i snabbare takt än tidigare; från och med 2021 ska de årligen minska med 2,2 procent istället för 1,74 procent. Detta motsvarar en extra utsläppsminskning på cirka 556 miljoner ton mellan 2020 och 2030. Ändringen av utsläppshandelsdirektivet förväntas också minska utsläppen från verksamheter i Sverige. Det går dock inte att säga hur stor del av den totala utsläppsminskningen inom utsläppshandels- systemet som kommer att ske genom minskade utsläpp från verksamheter i Sverige.

Skärpningen av straffskalan för de gärningar som omfattas av regle- Prop. 2020/21:27 ringen kan förväntas innebära att färre bedriver otillåten verksamhet eller

brister i sin rapportering och att utsläppen av växthusgaser därmed minskar marginellt.

7.3Företagen

Ändringarna av utsläppshandelsdirektivet och beslutet om att införa en marknadsstabilitetsreserv (Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1814 av den 6 oktober 2015 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och om ändring av direktiv 2003/87/EG) förväntas sammantaget innebära att priset på utsläppsrätter höjs, vilket innebär höjda kostnader för de företag som omfattas av utsläppshandelssystemet. Detta återspeglas redan genom att priset på utsläppsrätter har ökat markant, från ca 5 euro per utsläppsrätt i mitten av 2018 till över 25 euro per utsläppsrätt i början av oktober 2018.

Konsekvenserna för enskilda företag med verksamhet som omfattas av utsläppshandelssystemet beror även på reglerna om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Enligt kommissionen beräknas mer än 6 miljarder utsläpps- rätter delas ut gratis till industrin under perioden 2021–2030. På grundval av de ansökningar som har kommit in för den fjärde handelsperioden, ska kommissionen under början av 2020 beräkna nya riktmärken, som i sin tur ligger till grund för beräkningen av det antal gratis utsläppsrätter som ges till verksamheter som har möjlighet att ansöka om detta. De reviderade riktmärkena ska fastställas av klimatförändringskommittén.

Regelrådet anser att det finns briser i redovisningen av förslagets på- verkan på företagens kostnader, verksamhet och konkurrensförhållanden, liksom avseende särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utform- ning. Regeringen konstaterar att allmänt sett faller svenska anläggningar väl ut i förhållande till riktmärkena för gratis tilldelning. Ökad annullering av utsläppsrätter och andra skärpningar av utsläppshandelssystemet be- döms därför inte slå negativt mot svenska anläggningar i förhållande till europeiska konkurrenter. Revideringen av utsläppshandelsdirektivet inne- bär också vissa ändringar i de administrativa kraven på berörda företag, som kan innebära viss merkostnad. Ökningen av kostnader till följd av ändringar i de administrativa kraven bedöms vara marginell i förhållande till dagens krav.

För företag som bedriver otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser, innebär en höjning av avgiften för försenad utsläppsrapport och en ny avgift för försenad rapportering av verksamhetsnivå ökade kostnader. Antalet tillsynsärenden bedöms inte öka. Antalet sanktionsav- gifter för försenade utsläppsrapporter och för uteblivet överlämnande av utsläppsrätter har de senaste åren inte överstigit fem fall per år och avgift.

7.4 Staten

Ändringarna av utsläppshandelsdirektivet förväntas innebära begränsade
konsekvenser för staten. För Energimyndigheten, som kontoföringsmyn-	83
	83

Prop. 2020/21:27 dighet, bedöms ändringarna inte leda till utökade uppgifter. För Natur- vårdsverket, som tillsynsmyndighet, bedöms ändringarna i direktivet inne- bära vissa utökade uppgifter genom att kraven på tillsyn utökas. Ökningen bedöms dock vara begränsad jämfört med myndighetens uppgifter i dag.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt anser att promemorian saknar en tillräcklig konsekvensanalys avseende den tillkommande mäng- den och arten av mål till mark- och miljödomstolen.

Regeringen konstaterar att förslaget skapar ett något större utrymme för att överklaga beslut till mark- och miljödomstolen. Det finns dock ingen anledning att anta att antalet överklagade beslut verkligen skulle öka i nämnvärd utsträckning. Det har endast förekommit ett fåtal domstolsären- den kopplade till utsläppshandelssystemet, främst gällande uteblivet över- lämnande av utsläppsrätter och tilldelning av utsläppsrätter. Enligt Naturvårds- verkets bedömning har i genomsnitt ett drygt tiotal beslut gällande tilldelning av utsläppsrätter överklagats per tilldelningsperiod. Myndigheten bedömer vidare att det är möjligt att de nya beslut som kan meddelas om ändrad tilldelning efter inlämnad rapport om verksamhetsnivå kan komma att överklagas, särskilt inledningsvis. Även om så skulle vara fallet bedöms detta inte påverka måltillströmningen vid mark- och miljödomstolen i någon högre grad. Den beslutstyp som tidigare kunnat överklagas till allmän förvaltningsdomstol bedöms inte innebära något ökat antal mål för mark- och miljödomstolen eftersom den rör utsläppsminskningsenheter för handelsperioden 2008–2012 (56 e § utsläppshandelsförordningen). Förslaget bedöms sammantaget ha liten betydelse för tillströmningen av mål till domstolarna.

7.5Kommuner

Ändringarna av utsläppshandelsdirektivet och lagändringarna bedöms huvudsakligen innebära konsekvenser för kommuner i de fall där kom- munerna är företag som berörs av samma ändringar. I dessa fall beskrivs konsekvenserna i avsnittet om konsekvenser för företag ovan (avsnitt 7.3).

I de fall kommuner bedriver utsläppshandelsrelaterad verksamhet i för- valtningsform kan ändringsdirektivet innebära ökade kostnader för dessa kommuner i form av höjda priser på utsläppsrätter och ökad administra- tion. Eftersom kommuner har möjlighet att finansiera eventuella ökade kostnader genom avgiftshöjningar föranleder förslagen inte någon ekono- misk reglering i enlighet med finansieringsprincipen.

8	Författningskommentar	Prop. 2020/21:27

8.1Förslaget till lag om vissa utsläpp av växthusgaser

Lagens syfte och innehåll

1 §

I paragrafen anges lagens syfte och innehåll.

I första stycket anges lagens syfte. Lagen utgör ramverket för att genom- föra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 okto- ber 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (utsläpps- handelsdirektivet) i svensk rätt. Det övergripande syftet med utsläpps- handelssystemet är att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen och genom styrmedlet ska utsläppen minskas där det kan ske billigast (jfr artikel 1).

I andra stycket klargörs att lagen kompletterar EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet. De förordningar som avses är

–kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgas- utsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012,

–kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG,

–kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 de- cember 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestäm- melser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG,

–kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion,

–kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd, och

–kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1842 av den 31 oktober 2019 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller ytterligare åtgärder i sam- band med justeringar av gratis tilldelning av utsläppsrätter på grund av förändringar av verksamhetsnivå.

Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av

utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och

Prop. 2020/21:27 rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen har också antagits med stöd av ut- släppshandelsdirektivet, men kräver inte kompletteringar i lag.

I andra stycket introduceras också en kortform för utsläppshandelsdirek- tivet som används i lagen. Kortformen ersätter den nuvarande lagens beteckning ”handelsdirektivet” för att bättre överensstämma med direk- tivets tillämpningsområde.

Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Ordförklaringar

2 §

Paragrafen innehåller förklaringar av termer och uttryck som används i lagen.

Förklaringen av utsläpp av växthusgaser motsvarar förklaringen i 1 kap.

2 b § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2009/10:28 s. 41). De aktuella växthusgaserna är koldioxid, dikväveoxid och perfluorkol- väten. Definitionen av växthusgaser i artikel 3 i utsläppshandelsdirektivet innehåller fler växthusgaser men det är endast utsläpp av koldioxid, di- kväveoxid och perfluorkolväten som kan kräva tillstånd eller övervak- ningsplan och därför är det endast dessa som omfattas av lagen.

Förklaringen av ton koldioxidekvivalenter motsvarar i sak förklaringen i

1 kap. 2 b § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2009/10:28 s. 41). Med ton koldioxidekvivalenter avses ett ton koldioxid eller den mängd dikväveoxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid. Koldioxid, dikväveoxid och perfluorkolväten har olika förmåga att påverka klimatet. Koldioxid är den viktigaste växthusgasen i storlek och tjänar därför som måttstock när de andra gaserna bedöms.

Förklaringen av utsläppsrätt motsvarar i sak förklaringen i 3 kap. 5 § första stycket utsläppshandelslagen. Utsläppsrätt innebär en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en bestämd tidsperiod. I artikel 13 i utsläppshandelsdirektivet finns bestämmelser om utsläppsrätters giltighet. Utsläppsrätter som utfärdas från och med den 1 januari 2021 ska vara giltiga för utsläpp från och med den fjärde handelsperioden. Bestämmelsen kommer att genomföras i förordning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

3 §

I paragrafen förklaras vad som avses med anläggning. Den motsvarar 1 kap. 2 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Definitionen av anläggning är i huvudsak densamma som i utsläpps- handelsdirektivet (artikel 3 e). Av definitionen framgår att det ska vara fråga om verksamheter som bedrivs ”på platsen”. Det ska vara fråga om ett sammanhängande verksamhetsområde. Det kan således inte vara fråga om helt skilda områden inom samma ort (se prop. 2003/04:132 s. 40 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

4 §

I paragrafen förklaras vad som avses med flygverksamhet. Bestämmelsen motsvarar delvis 1 kap. 2 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2008/09:147 s. 42).

Ordförklaringen av flygverksamhet i utsläppshandelslagen har den geo- grafiska begränsning som framgår av den första delen av punkt 1, dvs. flygningar med luftfartyg som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och som görs till eller från en flygplats inom EES. Den nya förklaringen omfattar även flygningar till eller från ett sådant tredjeland vars utsläpps- handelssystem är kopplat till EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). I december 2019 fattade EU och Schweiz beslut om att länka Schweiz ut- släppshandelssystem till EU:s. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020. Flygningar enligt punkt 1 är sådana som omfattas av utsläppshandels- systemet.

Enligt punkt 2, som saknar motsvarighet i utsläppshandelslagen, om- fattar förklaringen av flygverksamhet även sådana flygningar som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603, s.k. Corsia-flyg- ningar. Till skillnad från sådana flygningar som avses i punkt 1 är tillämp- ningsområdet för Corsia inte avgränsat genom platsen för ett luftfartygs avgång eller ankomst, utan utifrån var flygoperatören har sitt drifttillstånd, AOC (Air Operator Certificate), eller är registrerad. Corsia-flygningarna ska enligt EU-förordningen omfattas av regelverket om övervakning och rapportering, men omfattas inte av bestämmelserna i utsläppshandels- direktivet om handel med utsläppsrätter, t.ex. gällande tilldelning och överlämnande av utsläppsrätter.

Eftersom utsläppshandelsdirektivet innehåller olika regler för de två typerna av flygverksamhet kommer det på förordningsnivå att göras en åtskillnad mellan dessa.

Regeringen får med stöd av 11 § meddela föreskrifter om att det ska krävas en övervakningsplan för att bedriva flygverksamhet som medför utsläpp av koldioxid.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

5 §

I paragrafen förklaras vad som avses med verksamhetsutövare. Den mot- svarar 1 kap. 2 a § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 40 och 2008/09:147 s. 42). Skillnaden i förhållande till den nuvarande bestämmelsen är endast redaktionell.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

6 §

I paragrafen förklaras vad som avses med utsläppsrapport, övervaknings- plan och rapport om verksamhetsnivå.

Till skillnad från det nuvarande regelverket om handel med utsläpps- rätter, som i bestämmelser anger innehållet i motsvarande rapport och plan, görs i den nya lagen en hänvisning till de termer som används i över- vaknings- och rapporteringsförordningen och verksamhetsändrings- förordningen.

Förklaringen utsläppsrapport avser en sådan skriftlig rapport som verk- samhetsutövaren enligt artikel 68 i övervaknings- och rapporterings-

Prop. 2020/21:27

Prop. 2020/21:27 förordningen senast den 31 mars varje år ska lämna in till den behöriga myndigheten och som omfattar de årliga utsläppen och är verifierad i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067. Utsläppsrapporten ska innehålla minst de uppgifter som anges i bilaga X till övervaknings- och rapporteringsförordningen. Förklaringen har betyd- else för straffansvaret enligt 35 §.

Förklaringen övervakningsplan avser en sådan skriftlig redogörelse som verksamhetsutövaren enligt artikel 12 i övervaknings- och rapporterings- förordningen ska lämna in till den behöriga myndigheten för godkännande. Övervakningsplanen ska bestå av en detaljerad, fullständig och öppen dokumentation av övervakningsmetoden för en bestämd anläggning eller flygverksamhet och ska innehålla minst de uppgifter som anges i bilaga I till förordningen. Förklaringen har betydelse för bl.a. bemyndigandet för regeringen i 11 § att meddela föreskrifter om att det ska krävas en över- vakningsplan för att bedriva flygverksamhet.

Förklaringen rapport om verksamhetsnivå avser en sådan skriftlig rapport i vilken verksamhetsutövaren enligt artikel 3 i verksamhetsänd- ringsförordningen från och med 2021 årligen ska rapportera om varje delanläggnings verksamhetsnivå under föregående kalenderår. Rapporten om verksamhetsnivå ska lämnas in senast den 31 mars varje år under åren 2021–2030 till den behöriga myndigheten. Förklaringen har betydelse för straffansvaret enligt 37 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Tillstånd

7 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om tillstånd att släppa ut växthusgaser. Den motsvarar i huvudsak 2 kap. 1 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2009/10:28 s. 42).

Genom bemyndigandet möjliggörs ett genomförande av artikel 4 i ut- släppshandelsdirektivet. Föreskrifter om vilka anläggningar som omfattas av ett tillståndskrav kan med stöd av bemyndigandet meddelas på förord- ningsnivå.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

8 §

I paragrafen förklaras vad som avses med tillståndsmyndighet. Den mot- svarar i sak 2 kap. 3 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Termen tillståndsmyndighet i första stycket används i 9 §.

Andra stycket innehåller en upplysning om att regeringen bestämmer vilken myndighet som är tillståndsmyndighet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

9 §

Paragrafen anger grunderna för återkallelse av tillstånd till utsläpp av växthusgaser. Den motsvarar 2 kap. 10 § i den nuvarande utsläppshandels- lagen (se prop. 2004/05:18 s. 90).

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

10 §

Paragrafen reglerar en möjlighet för tillståndsmyndigheten att återkalla ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller ändra eller upphäva villkoren, om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlem- skapet i EU. Den motsvarar delvis 2 kap. 11 § i den nuvarande utsläpps- handelslagen. Den nuvarande bestämmelsen ger tillståndsmyndigheten befogenhet att återkalla ett tillstånd, eller ändra eller upphäva villkoren i ett tillstånd, för det fall utsläppshandelssystemet kommer att omfatta flera växthusgaser än koldioxid och verksamhetsutövaren saknar tillstånd till utsläpp av dessa. Den nya bestämmelsen har inte samma begränsning. Bestämmelsen behövs för att säkerställa att tillstånd och villkor i tillstånd är i överensstämmelse med EU-rätten. En liknande bestämmelse finns i 24 kap. 3 § 7 miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Flygverksamhet

11 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om krav på övervakningsplan för flygverksamhet. Den motsvarar delvis 2 kap. 13 § i den nuvarande utsläppshandelslagen. Den nuvarande bestämmelsen anger att utsläpp av koldioxid från flygningar med luft- fartyg ska omfattas av en övervakningsplan, om föreskrifter om undantag inte har meddelats.

Utsläppshandelsdirektivet innehåller detaljerade bestämmelser om olika typer av flygningar som inte ska omfattas av systemet med handel med utsläppsrätter. Föreskrifter om vilka verksamhetsutövare som omfattas av kravet på en övervakningsplan kan med stöd av bemyndigandet meddelas på förordningsnivå. Genom bemyndigandet möjliggörs ett genomförande av artikel 3g i utsläppshandelsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

Anmälan av ändringar

12 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om att en verksamhetsutövare ska anmäla ändrade förhållanden. Bestämmelsen motsvarar delvis 2 kap. 8 § första och andra styckena i den nuvarande utsläppshandelslagen, som innehåller en skyldighet för verksamhetsutövaren att anmäla ändrade förhållanden.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Utsläppsrätter

13 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om att utsläpp från en verksamhet som omfattas av utsläppshan- delssystemet ska täckas av motsvarande mängd utsläppsrätter. Bestäm- melsen motsvarar delvis 2 kap. 16 § i den nuvarande utsläppshandels- lagen, som innehåller en skyldighet för verksamhetsutövare att se till att utsläpp av växthusgaser från anläggningar och utsläpp av koldioxid från flygverksamhet ska täckas av utsläppsrätter.

Prop. 2020/21:27

Prop. 2020/21:27 Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

14 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om tilldelning av ut- släppsrätter. En verksamhetsutövare får efter att ha ansökt om det tilldelas utsläppsrätter för en anläggning som omfattas av tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller sådan EES-flygning som omfattas av en övervaknings- plan. Bestämmelsen motsvarar delvis 3 kap. 4 § i den nuvarande utsläpps- handelslagen i fråga om tilldelning till anläggningar och 4 a § utsläpps- handelslagen i fråga om tilldelning till flygverksamhet som omfattas av en godkänd övervakningsplan. Den nya bestämmelsen är dock mindre detaljerad i fråga om hur tilldelningen ska göras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 15 § meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

15 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om till- delning av utsläppsrätter. Den motsvarar 3 kap. 6 § i den nuvarande ut- släppshandelslagen.

När det gäller anläggningar finns harmoniserade regler om gratis till- delning i tilldelningsförordningen och verksamhetsändringsförordningen. För flygsektorn saknas dock harmoniserade regler och det kommer att finnas behov av mer detaljerade regler för att genomföra direktivets krav i de delarna. Genom bemyndigandet kan sådana regler placeras på lägre normgivningsnivå.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

16 §

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om överlämnande av utsläppsrätter. Den motsvarar 6 kap. 1 § första stycket i den nuvarande ut- släppshandelslagen. Verksamhetsutövaren för en anläggning eller för en EES-flygning ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från verksamheten. Regeringen får enligt 17 § meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att överlämna utsläpps- rätter samt föreskrifter om undantag från skyldigheten.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

17 §

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela före- skrifter om utfärdande, återlämnande och överlämnande av utsläppsrätter.

Genom bemyndigandet i första stycket punkt 1 får regeringen meddela föreskrifter om utfärdande och återlämnande av utsläppsrätter som mot- svarar innehållet i 4 kap. 3 § första stycket respektive 4 kap. 4 § i den nuvarande utsläppshandelslagen. Genom bemyndigandet i punkt 2 får regeringen meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna utsläppsrätter som motsvarar 6 kap. 1 § andra och tredje

styckena i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Genom bemyndigandet i andra stycket får regeringen meddela ytter- Prop. 2020/21:27 ligare föreskrifter om skyldigheten att överlämna utsläppsrätter som

motsvarar 6 kap. 1 b § i den nuvarande utsläppshandelslagen. När det gäller överlämnande finns bestämmelser om förfarandet för hur utsläpps- rätter ska överlämnas i artikel 56 i registerförordningen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

18 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om utsläppsrätters överlåtbarhet. Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 3 kap. 5 § andra stycket i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2004/05:18 s. 92), upplyser om att utsläppsrätter får överlåtas till fysiska och juridiska personer i EES samt i ett tredjeland där sådana utsläppsrätter har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

Konto och registrering i unionsregistret

19 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om kontoföringsverksamheten. Den motsvarar delvis 4 kap. 1 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

I första stycket finns en upplysning om att bestämmelser av betydelse för kontoföring av utsläppsrätter finns i registerförordningen. Med kontoföring avses olika transaktioner som utförs av kontoföringsmyndig- heten, exempelvis utfärdande av utsläppsrätter, noteringar om innehav på konton, och registreringar av dispositioner såsom överlåtelser eller annat förvärv, överlämnande och annullering av utsläppsrätter.

Andra stycket innehåller en upplysning om att regeringen bestämmer vilken myndighet som är nationell administratör enligt registerförord- ningen. Myndigheten ska enligt bestämmelsen kallas kontoföringsmyn- digheten.

20 §

Paragrafen innebär att lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument inte ska tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter. Den motsvarar 4 kap. 1 § tredje stycket i den nuvarande utsläppshandels- lagen (se prop. 2004/05:18 s. 93) och förs över endast med den ändringen att kyotoenheter utgår.

21 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om sådana förfaranden som behövs för att upprätthålla unionsregistret.

Med stöd av bemyndigandet får regeringen meddela föreskrifter som motsvarar innehållet i 4 kap. 5–9 §§ i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Prop. 2020/21:27

22 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om rättelse av uppgifter i unionsregistret och avstängning av tillträdesrätt till konto i unionsregistret.

Med stöd av punkt 1 får regeringen meddela föreskrifter som motsvarar innehållet i 4 kap. 19 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Med stöd av punkt 2 får regeringen meddela föreskrifter om avstängning av tillträdesrätten till ett konto i unionsregistret. I artikel 30 i register- förordningen anges förutsättningarna för när avstängning får ske. Skäl att besluta om avstängning kan vara att kontoföringsmyndigheten har underrättats om beslut om att någon som finns registrerad i unionsregistret har försatts i konkurs eller att en utsläppsrätt har utmätts, belagts med kvarstad eller betalningssäkrats. Syftet med en avstängning är att skydda rättighetshavare och tredje man som avser att förvärva utsläppsrätter (jfr. prop. 2004/05:18 s. 56–60).

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

23 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till skadestånd av staten vid felregistreringar. Den motsvarar i sak 8 kap. 10 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (prop. 2010/11:151 s. 44).

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

24 §

Paragrafen innehåller en presumtion om förfoganderätt för den som är registrerad som innehavare av utsläppsrätter. Den motsvarar i huvudsak 4 kap. 14 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Bestämmelsen innebär att en kontoinnehavare ska anses ha rätt att för- foga över de utsläppsrätter som finns registrerade på kontot, om annat inte framgår av informationen på kontot. Motsvarande bestämmelse i utsläpps- handelslagen utgår från att en registrering om kontohavarens konkurs, utmätning, kvarstad eller betalningssäkring avseende en utsläppsrätt kan göras på kontot (prop. 2004/05:18 s. 98).

Sådana registreringar är emellertid inte möjliga att göra i unionsregistret, varför paragrafen ändras så att den inte hänvisar till registreringar på kontot. Av informationen på kontot framgår dock om kontoföringsmyn- digheten enligt registerförordningen fattat beslut om avstängning av till- trädesrätten till kontot på grund av t.ex. ett pågående insolvensförfarande. Information om avstängning av tillträdesrätten och spärr av kontot kan vara sådan information som visar att kontohavare inte har rätt att förfoga över utsläppsrätterna på kontot. Enligt 22 § får regeringen meddela före- skrifter om avstängning av tillträdesrätten till kontot.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

Övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp

25 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp och ackreditering av kontrollörer.

Den motsvarar i sak 5 kap. 3 § i den nuvarande utsläppshandelslagen. Prop. 2020/21:27 Bemyndigandet i den nuvarande bestämmelsen omfattar även de uppgifter

som en kontrollör ska utföra. Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Avgifter för myndigheters verksamhet

26 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om avgifter för prövning, kontoföring och tillsyn. Bemyndigandet motsvarar innehållet i 4 kap. 20 och 20 a §§ (kontoföring) samt 7 kap. 9 § (tillsyn) i den nuvarande utsläppshandelslagen. Till skillnad från nuvar- ande reglering får regeringen enligt paragrafen även meddela föreskrifter om avgifter för myndigheternas verksamhet som avser prövning av t.ex. en tillståndsansökan eller godkännande av en övervakningsplan.

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.

Tillsyn

27 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vad en tillsynsmyndighet ska göra. Den motsvarar i sak 7 kap. 1 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 47).

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

28 §

Paragrafen reglerar tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter och hand- lingar. Den motsvarar i sak 7 kap. 2 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 47). Tillsynsmyndigheten kan med stöd av 30 § förelägga vid vite om att få sådana uppgifter och handlingar.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

29 §

Paragrafen innehåller förbud mot att vid vite förelägga någon som är brottsmisstänkt att medverka i en utredning av en fråga som har samband med brottet. Detta är ett uttryck för den i praxis etablerade s.k. passivitets- rätten. Bestämmelsen motsvarar i sak 7 kap. 5 § i den nuvarande utsläpps- handelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 47). Ett förtydligande har gjorts gällande att förbudet även omfattar de fall då en ställföreträdare för en juridisk person är misstänkt för brott.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

30 §

Paragrafen reglerar tillsynsmyndighetens rätt att besluta förelägganden i samband med tillsynen. Bestämmelsen motsvarar i sak 7 kap. 3 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 47). De före- skrifter som avses är de som anges i 27 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

Prop. 2020/21:27

31 §

Paragrafen reglerar tillsynsmyndighetens rätt till tillträde till anläggningar, luftfartyg och områden som hör till anläggningar och luftfartyg, dock ej bostäder. Den motsvarar i huvudsak 7 kap. 4 § i den nuvarande utsläpp- shandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 47). För att möjliggöra för tillsyns- myndigheten att fullgöra sitt uppdrag kompletteras bestämmelsen med en möjlighet för myndigheten att på begäran få tillträde också till luftfartyg som avses i lagen och till områden som hör till sådana luftfartyg. Med områden förstås bl.a. lokaler och andra utrymmen i anslutning till en anläggning eller ett luftfartyg.

Enligt andra stycket ska polisen ge tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillträdet.

I tredje stycket klargörs att polisens hjälp endast får begäras om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenhet enligt 10 § polislagen (1984:387) att använda våld behöver användas. Vidare ska hjälp från polisen kunna be- gäras om det finns synnerliga skäl. Detta kan exempelvis handla om situa- tioner där det finns en överhängande risk för att handlingar eller annat material kommer att förstöras och man inte kan avvakta med att verk- ställigheten löses på annat sätt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

32 §

Paragrafen innehåller en skyldighet för tillsynsmyndigheten att anmäla misstankar om brott. Den motsvarar i huvudsak 7 kap. 8 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2011/12:143 s. 37).

Till skillnad från bestämmelsen i utsläppshandelslagen anges att till- synsmyndigheten ska anmäla till polis eller åklagare ”när det finns anled- ning att anta” att ett brott har begåtts och inte ”när det finns misstanke” om brott. Formuleringen stämmer överens med 23 kap. 1 § rättegångsbalken som anger den tidpunkt vid vilken förundersökning ska påbörjas. Ingen ändring i sak är avsedd. Det görs vidare ett tillägg som innebär att misstänkta brott ska anmälas skyndsamt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.11.

Straff

33 §

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Den motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 § första stycket 1 i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48, 2004/05:18 s. 104 och 2008/09:147 s. 46). Straffbe- stämmelsen placeras i en egen paragraf och gärningen ges en egen brotts- beteckning. I förhållande till nuvarande bestämmelse höjs straffskalan från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

Enligt andra stycket gäller straffansvaret för flygverksamhet den som enligt lagen ska anses som verksamhetsutövare för en flygverksamhet (se 4 och 5 §§). Det innebär att ansvar kan utkrävas av en ägare av ett luft- fartyg om den som bedriver en flygverksamhet inte har kunnat identifieras.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

34 §

Paragrafen innehåller en straffbestämmelse. Den motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 § första stycket 2 i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104). Straffbestämmelsen placeras i en egen paragraf och gärningen ges en egen brottsbeteckning. I förhållande till nuvarande bestämmelse höjs straffskalan från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

35 §

Paragrafen innehåller en straffbestämmelse. Den motsvarar i sak 8 kap. 1 § första stycket 3 i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104). Straffbestämmelsen placeras i en egen paragraf och gärningen ges en egen brottsbeteckning. I förhållande till nuvarande bestämmelse höjs straffskalan från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. Ingen ändring av det kriminaliserade området är avsedd. Vad som avses med en utsläppsrapport framgår av 6 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

36 §

Paragrafen innehåller en straffbestämmelse. Den motsvarar i sak 8 kap. 1 § första stycket 4 i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104). Straffbestämmelsen placeras i en egen paragraf och gärningen ges en egen brottsbeteckning. I förhållande till nuvarande bestämmelse höjs straffskalan från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. Ingen ändring av det kriminaliserade området är avsedd.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

37 §

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Första stycket motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 § första stycket 5 i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104). Straffbestämmelsen placeras i en egen paragraf och gärningen ges en egen brottsbeteckning. I förhållande till nuvarande bestämmelse höjs straffskalan från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

I andra stycket införs en ny kriminalisering för den som lämnar oriktiga eller uppenbart vilseledande uppgifter i en rapport om verksamhetsnivå. Vad som avses med en rapport om verksamhetsnivå framgår av 6 §. Enligt utsläppshandelsdirektivet ska mängden gratis tilldelning till anläggningar vars verksamhet har ökat eller minskat med mer än 15 procent jämfört med den nivå som ursprungligen användes för att fastställa gratis tilldelning vid behov justeras (artikel 10a.20). De närmare reglerna för detta fastställs i verksamhetsändringsförordningen som bl.a. anger att verksamhetsutövare från och med 2021 årligen ska rapportera om verksamhetsnivån för varje delanläggning under det föregående kalenderåret för att möjliggöra en sådan justering (artikel 3). Oriktiga eller uppenbart vilseledande uppgifter i en sådan rapport kan alltså straffas enligt denna bestämmelse, om uppgifterna innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas.

Prop. 2020/21:27

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

38 §

Paragrafen innehåller undantag från straffansvar för ringa gärningar. Den motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 § andra stycket i den nuvarande utsläpps- handelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104) med skillnaden att straffbestämmelsen gällande otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser inte finns med i uppräkningen över gär- ningar som är straffria om de är ringa.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

39 §

Paragrafen reglerar brottsbalkens företräde. Den motsvarar 8 kap. 2 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 och 2004/05:18 s. 104).

40 §

Paragrafen reglerar situationen att ett vitesföreläggande har överträtts som samtidigt innebär att en straffbar gärning har begåtts. Bestämmelsen mot- svarar delvis 8 kap. 3 § i den nuvarande utsläppshandelslagen (se prop. 2003/04:132 s. 48 f. och 2004/05:18 s. 104). Bestämmelsen syftar till att förhindra att någon prövas två gånger för samma sak på ett sätt som kan strida mot dubbelprövningsförbudet. Om ett vitesföreläggande har med- delats, t.ex. ett föreläggande om att upphöra med ett visst agerande, och föreläggandet inte följs, kan tillsynsmyndigheten välja att ansöka om att vitet döms ut. Det faktum att föreläggandet inte följs kan samtidigt inne- bära en överträdelse av denna lag. Att ett föreläggande har beslutats utgör inte hinder för straffrättsligt ansvar. Den avgörande tidpunkten för när hindret uppkommer är i stället tidpunkten då en domstolsprocess inleds om att döma ut vitet. Bestämmelsen utgör en ansvarsfrihetsregel men fungerar samtidigt som ett hinder mot åtal.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.

Förseningsavgift och sanktionsavgift

41 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om att en förseningsavgift eller sanktionsavgift ska betalas om en verksamhetsutövare åsidosätter bestämmelser i lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet. Genom bemyndigandet får regeringen meddela föreskrifter som motsvarar innehållet i 8 kap. 5 a och 6 §§ i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Med stöd av bemyndigandet kan regeringen föreskriva om att en för- seningsavgift kan komma i fråga om en verksamhetsutövare inte har läm- nat en utsläppsrapport eller information om sådana ändringar som har betydelse för tilldelningen. Regeringen kan också föreskriva om sådana sanktionsavgifter som enligt utsläppshandelsdirektivet ska betalas av en verksamhetsutövare som inte har överlämnat tillräckligt många ut- släppsrätter (artikel 16.3).

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

Prop. 2020/21:27

Verksamhetsförbud för flygverksamhet

42 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om sådana verksamhetsförbud som avses i artikel 16.10 i utsläpps- handelsdirektivet. Enligt artikel 16.5 i direktivet får medlemsstaterna begära att kommissionen beslutar om verksamhetsförbud enligt artikel

16.10för en luftfartygsoperatör som inte uppfyller kraven i direktivet och då andra verkställighetsåtgärder inte lett till att kraven uppfylls.

Genom bemyndigandet får regeringen meddela föreskrifter som motsvarar innehållet i 8 kap. 8 a § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

Offentliggörande av en verksamhetsutövares namn

43 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela före- skrifter om att tillsynsmyndigheten ska offentliggöra namnet på en verk- samhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter.

Genom bemyndigandet får regeringen meddela föreskrifter som mot- svarar innehållet i 8 kap. 5 § i den nuvarande utsläppshandelslagen. Därmed möjliggörs ett genomförande av artikel 16.2 i utsläppshandelsdirektivet på förordningsnivå.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

Överklagande

44 §

Paragrafen reglerar överklaganden.

Till skillnad från i utsläppshandelslagen (9 kap. 1 §) där alla överklagbara beslut räknas upp anges i paragrafen att beslut som meddelas med stöd av lagen, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EU- förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet får överklagas till mark- och miljödomstolen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.14.

45 §

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om överklagande i lagen om mark- och miljödomstolar. Bestämmelsen mot- svarar 9 kap. 2 § i den nuvarande utsläppshandelslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.14.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas närmare i avsnitt 6.16.

Prop. 2020/21:27 8.2

Förslaget till lag om ändring i miljöbalken

15 kap. 37 §, 16 kap. 2 c §, 24 kap. 20 § och 26 kap. 9 §

Hänvisningar till utsläppshandelslagen ändras till att avse lagen om ut- släpp av växthusgaser.

26kap.

14a §

I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att den som är misstänkt för ett brott inte får föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med det misstänkta brottet. Detta är ett uttryck för den i praxis etablerade s.k. passivitetsrätten och har utformats efter förebild av bestämmelser i 7 kap. 5 § utsläppshandelslagen, 44 kap. 3 § skatteförfarande- lagen (2011:1244), 7 kap. 6 § tullagen (2016:253) och 26 kap. 27 § skol- lagen (2010:800). Förbudet omfattar även de fall då en ställföreträdare för en juridisk person är misstänkt för brott.

Övervägandena finns i avsnitt 6.16.

29kap.

11§

Paragrafen anger undantagen för straffbarhet enligt 29 kap. I första stycket görs endast en språklig justering.

Tredje stycket reglerar situationen att ett vitesföreläggande har överträtts som samtidigt innebär att en straffbar gärning har begåtts. Bestämmelsen syftar till att förhindra att någon prövas två gånger för samma sak på ett sätt som kan strida mot dubbelprövningsförbudet. Om ett vitesföreläg- gande har meddelats, t.ex. ett föreläggande om att upphöra med ett visst agerande, och föreläggandet inte följs, kan tillsynsmyndigheten välja att ansöka om att vitet döms ut. Det faktum att föreläggandet inte följs kan samtidigt innebära en överträdelse av denna balk. Bestämmelsen förtyd- ligas på så sätt att omständigheten att ett föreläggande har beslutats inte utgör hinder för straffrättsligt ansvar. Den avgörande tidpunkten för när hindret uppkommer är i stället tidpunkten då en domstolsprocess inleds om att döma ut vitet. Bestämmelsen utgör en ansvarsfrihetsregel men fun- gerar samtidigt som ett hinder mot åtal.

Övervägandena finns i avsnitt 6.16.

8.3Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

4kap.

30§

I paragrafen regleras förmånsrättens uppkomst vid utmätning. Bestämmel- sen om utmätning av utsläppsrätter i paragrafens nuvarande femte stycke flyttas till ett nytt sjätte stycke och får en ny innebörd. Enligt paragrafens nuvarande lydelse medför registreringen av utmätningen av en utsläppsrätt förmånsrätt. Mot bakgrund av att det saknas förutsättningar att registrera

bl.a. utmätningar i unionsregistret knyts genom ändringarna förmåns- Prop. 2020/21:27 rättens uppkomst till en annan tidpunkt. Regeringen får enligt 22 § den nya

lagen om vissa utsläpp av växthusgaser meddela föreskrifter om avstäng- ning av tillträdesrätten till konto i unionsregistret. Skäl att besluta om avstängning kan vara att kontoföringsmyndigheten har blivit underrättad om att någon som finns registrerad i unionsregistret har försatts i konkurs eller att en utsläppsrätt har utmätts, belagts med kvarstad eller betalnings- säkrats. Syftet med en avstängning är att skydda rättighetshavare och tredje man som avser att förvärva utsläppsrätter. Tidpunkten för förmåns- rättens uppkomst vid utmätning av en utsläppsrätt, eller en rättighet som är registrerad enligt registerförordningen, ska vara kontoföringsmyndig- hetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

6kap.

2§

I paragrafen regleras säkerställande av utmätning. Bestämmelsen om ut- mätning av utsläppsrätter i paragrafens nuvarande femte stycke flyttas till ett nytt sjätte stycke och får en ny innebörd. Utmätning av en utsläppsrätt, eller en rättighet som är registrerad enligt registerförordningen, ska säkerställas genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen (jfr författnings- kommentaren till 4 kap. 30 §).

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

6 a kap. 1 §

Hänvisningarna till utsläppshandelslagen ändras till att avse lagen om vissa utsläpp av växthusgaser.

8.5Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

17 kap. 22 b och 22 f §§

Hänvisningarna till utsläppshandelslagen ändras till att avse lagen om vissa utsläpp av växthusgaser.

Prop. 2020/21:27 8.6	Förslag till lag (2007:528) om
	värdepappersmarknaden

2 kap. 5 §

Hänvisningen till utsläppshandelslagen ändras till att avse lagen om vissa utsläpp av växthusgaser.

8.7Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

31 kap. 11 §

Paragrafen reglerar sekretess för uppgifter i unionsregistret. Medlemsstaternas nationella register för utsläppsrätter har ersatts av ett

unionsregister (se prop. 2010/11:151 s. 37). Ändringen innebär att namnet utsläppsregister ersätts med unionsregister för utsläppsrätter. Hänvis- ningen till utsläppshandelslagen ändras till att avse lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Någon ändring i sak är inte avsedd.

100

Sammanfattning av promemorian Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter

Prop. 2020/21:27 Bilaga 1

Bakgrund

Som en del av Europeiska unionens program mot klimatförändringar har unionen etablerat ett system för handel med utsläppsrätter (Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter, EU ETS). De grund- läggande reglerna om systemet finns i det så kallade utsläppshandels- direktivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthus- gaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Utsläpps- handelssystemet är under ständig utveckling, vilket innebär att det EU- rättsliga regelverket har ändrats vid ett flertal tillfällen. De större föränd- ringarna har vanligtvis gjorts inför en ny s.k. handelsperiod. Detta har i sin tur föranlett ändringar i det svenska regelverket (se exempelvis prop. 2009/10:28 och prop. 2011/12:143). Utsläppshandelsdirektivet genomförs i svensk rätt huvudsakligen med lagen (2004:1199) om handel med ut- släppsrätter (utsläppshandelslagen) och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter (utsläppshandelsförordningen). Förslagen i denna promemoria syftar till att genomföra nödvändiga ändringar i svensk rätt inför den fjärde handelsperioden, som börjar år 2021.

Europeiska rådet gjorde i oktober 2014 ett åtagande om att till år 2030 minska de totala utsläppen av växthusgaser i unionen med minst 40 pro- cent, jämfört med 1990 års nivåer. Rådet uttalade att ett välfungerande, reviderat utsläppshandelssystem med en funktion för stabilisering av marknaden kommer att vara det huvudsakliga europeiska instrumentet för att uppnå det målet. I syfte att lägga den rättsliga grunden för den komman- de handelsperioden antog Europaparlamentet och rådet den 14 mars 2018 direktiv (EU) 2018/410 om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar, och beslut (EU) 2015/1814 (ändringsdirektivet). Syftet med förslagen i denna promemoria är att genomföra ändringsdirektivet i svensk rätt. Ändringsdirektivet skulle varit genomfört i svensk rätt senast den 9 okto- ber 2019. Sverige mottog en formell underrättelse från Europeiska kom- missionen den 21 november 2019 om för sent genomförande av ändrings- direktivet. Den formella underrättelsen besvarades den 22 januari 2020.

Sammanfattning av promemorians förslag

En ny lag och förordning

Huvuddelen av bestämmelserna i ändringsdirektivet har sådan innebörd att de inte kräver några författningsändringar i svensk rätt. Många av bestäm- melserna i den nu gällande lagen är relevanta även för den kommande handelsperioden. Detsamma gäller för en stor del av bestämmelserna i den nu gällande förordningen. Författningarna är dock i stort behov av att om- arbetas språkligt och redaktionellt för att öka läsbarheten. Huvuddelen av bestämmelserna i lagen föreslås även flyttas till föreskrifter på lägre nivå, i första hand förordning. I promemorian föreslås därför att en ny lag och

förordning ska ersätta de nuvarande författningarna.

101

Prop. 2020/21:27 Bilaga 1

102

De flesta bestämmelserna placeras i förordning

I dag regleras bland annat ansöknings- och tillståndsförfarandet samt till- delning och kontoföring av utsläppsrätter i utsläppshandelslagen. Mer- parten av bestämmelserna rör annat än enskildas ekonomiska förhållan- den, straffrättsliga frågor eller andra rättsområden som hör till det primära lagstiftningsområdet (se 8 kap. 2 § regeringsformen, RF). Bestämmelserna behöver därför inte finnas i lag. EU:s miljölagstiftning är dessutom ett rörligt och föränderligt rättsområde under ständig utveckling och föremål för en ökande harmonisering. Detta har lett till att den svenska miljölag- stiftningen ofta blivit föremål för ändringar. Utsläppshandelsregelverket är inget undantag. För att underlätta ändringar av det svenska regelverket och därigenom möta allmänhetens förväntningar och krav på ett flexibelt regelverk föreslås att de bestämmelser som inte måste meddelas i lag be- slutas av regeringen genom förordning.

Lagen ska innehålla bemyndiganden och bestämmelser om tillsyn och straff

Den nya lagen föreslås innehålla de bemyndiganden som krävs för att be- stämmelser om bland annat ansökan om tillstånd och kontoföring av ut- släppsrätter ska kunna meddelas genom förordning. Därutöver föreslås att vissa tillsynsfrågor och straffrättsliga frågor regleras i lagen.

Ord och uttryck

För att anpassa terminologin i det svenska regelverket till EU-rätten på området föreslås att vissa ord och uttryck ersätts eller utmönstras. Ett ut- tryck som bör ersättas är flygverksamhet, som i dag endast omfattar flyg- ningar som avgår från eller ankommer till en flygplats inom EU:s territo- rium eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). FN:s civila luftfartsorganisation, Icao, antog under hösten 2018 det globala kli- matstyrmedlet för flyget (Corsia, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Eftersom EU valt att genomföra styr- medlet inom EU ETS, måste termen för flygverksamhet vidgas till att även omfatta de flygningar som ingår i Corsia.

Regelverket för tilldelning av gratis utsläppsrätter och för övervakning och rapportering finns i EU-förordningar

Hittills har bestämmelser om gratis tilldelning av utsläppsrätter och över- vakning och rapportering av utsläpp inom EU ETS reglerats i utsläpps- handelsdirektivet och genomförts i de olika medlemsstaternas rätts- ordningar. Under den innevarande handelsperioden gäller också kommis- sionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter, dvs. kommissionens beslut av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbe- stämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (2011/278/EU) samt kommissionens förordning om övervakning och rapportering (kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG). Från och med den fjärde handelsperioden gäller den så kallade tilldelningsförordningen (kommis-

sionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018	Prop. 2020/21:27
om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoni-	Bilaga 1
serad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2003/87/EG) och den så kallade övervaknings-
och rapporteringsförordningen (kommissionens genomförandeförordning
(EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapporte-
ring av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU)
nr 601/2012).
Det svenska regelverket föreslås anpassas till de nya EU-förordningarna
för att undvika dubbelreglering.
Kyotoenheterna gäller inte under nästa handelsperiod
Från och med den fjärde handelsperioden kommer de olika enheter för att
minska utsläpp som utfärdats genom deltagande i Kyotoprotokollets
flexibla projektmekanismer inte att kunna användas inom EU ETS. De be-
stämmelser som gäller för deltagande i och tillgodoräknande av utsläpps-
minskningar från sådana mekanismer är därmed inte aktuella för utsläpps-
handelssystemet under nästa handelsperiod.
Möjlig integrering av bestämmelserna i miljöbalken
Som alternativ till en ny lag föreslås att bestämmelserna som rör utsläpp
av växthusgaser integreras i miljöbalken. Många av de bestämmelser som
föreslås i den nya lagen, t.ex. om tillsyn, har motsvarigheter i miljöbalken
som då blir tillämpliga även när det gäller utsläpp av växthusgaser.
Regleringen kan därmed hållas kortare. Promemorian innehåller ett för-
fattningsförslag med de ändringar i miljöbalken som skulle kunna göras
för att åstadkomma detta.
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

103

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

104

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om utsläpp av växthusgaser

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § Denna lag syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt effektiva minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Lagen kompletterar EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet.

Ordförklaringar

2 § Med utsläppshandelsdirektivet avses i denna lag Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/410.

3 § I denna lag avses med

utsläpp av växthusgaser: frigörande i atmosfären av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten från en eller flera källor belägna inom en anläggning eller från ett luftfartyg,

ton koldioxidekvivalenter: ett ton koldioxid eller den mängd dikväveoxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid, och

utsläppsrätt: en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med denna lag och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen.

4 § Med anläggning avses i denna lag en fast teknisk enhet där det bedrivs en eller flera verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser som kräver tillstånd enligt föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag, liksom all annan därmed direkt förknippad verksamhet som är tekniskt knuten till de verksamheter som bedrivs på platsen och som kan påverka utsläpp och föroreningar.

5 § Med flygverksamhet avses i denna lag en eller flera flygningar med luftfartyg som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och som

1.avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska ekonom- iska samarbetsområdet eller i ett sådant annat tredjeland med vilket Europeiska unionen har ett avtal om ömsesidigt erkännande av utsläpps- rätter enligt artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet, eller

2.omfattas av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1603 av den 18 juli 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2003/87/EG vad gäller åtgärder som antagits av Internationella civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd.

6 § Med verksamhetsutövare avses i denna lag varje fysisk eller juridisk person som

1.driver en verksamhet eller innehar en anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, eller

2.äger ett luftfartyg som ingår i en flygverksamhet, om den som bedriver flygverksamheten inte kan identifieras.

7 § I denna lag avses med

utsläppsrapport: en sådan skriftlig rapport som avses i artikel 68 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den

19december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (övervaknings- och rapporteringsförordningen), och

övervakningsplan: en sådan skriftlig redogörelse som avses i artikel 12 i övervaknings- och rapporteringsförordningen.

Tillstånd

8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas tillstånd för att släppa ut växthusgaser från en anläggning och vad en ansökan om tillstånd ska innehålla.

9 § Frågor om tillstånd till utsläpp av växthusgaser prövas av en tillståndsmyndighet efter ansökan av verksamhetsutövaren.

Den myndighet som regeringen bestämmer är tillståndsmyndighet.

10 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser, om

1.ett tillståndsvillkor inte har följts och avvikelsen är av allvarlig art,

2.verksamhetsutövaren i annat fall allvarligt åsidosätter det som är före- skrivet om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter,

3.de tillstånd som behövs enligt miljöbalken eller äldre miljölag- stiftning saknas,

4.tillståndet ersätts med ett nytt tillstånd, eller

5.verksamheten inte kräver tillstånd till utsläpp av växthusgaser.

11 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen, får tillståndsmyndigheten återkalla ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser eller ändra eller upphäva villkor i ett sådant tillstånd.

Flygverksamhet

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas en över- vakningsplan för att bedriva flygverksamhet som medför utsläpp av koldioxid.

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

105

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

106

Anmälan av ändringar

13 § Regeringen får meddela föreskrifter om att verksamhetsutövaren ska anmäla ändringar som avser verksamheten.

Utsläppsrätter

14 § Regeringen får meddela föreskrifter om att utsläpp av växthusgaser från anläggningar med stöd av ett tillstånd eller utsläpp av koldioxid från flygverksamhet med stöd av en övervakningsplan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska täckas av utsläpps- rätter.

15 § Utsläppsrätter får tilldelas en verksamhetsutövare som

1.har tillstånd till utsläpp av växthusgaser, för en anläggning som omfattas av tillståndet, eller

2.driver sådan flygverksamhet som avses i 5 § 1 för den verksamhet som omfattas av en övervakningsplan.

15 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

15 b § Verksamhetsutövaren för en anläggning eller för en sådan flygverksamhet som avses i 5 § 1 och som omfattas av en övervaknings- plan, ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de samman- lagda utsläppen från verksamheten.

16 § Regeringen får meddela

1.föreskrifter om utfärdande och återlämnande av utsläppsrätter,

2.föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna utsläpps- rätter enligt 15 b §, och

3.ytterligare föreskrifter om skyldigheten att överlämna utsläppsrätter.

17 § En utsläppsrätt får överlåtas till fysiska och juridiska personer i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt i ett tredjeland där sådana utsläppsrätter har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandels- direktivet.

Konto och registrering i unionsregistret

18 § Bestämmelser om kontoföring i ett unionsregister av utsläppsrätter finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den

12mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (registerförordningen).

Den myndighet som regeringen bestämmer är nationell administratör (kontoföringsmyndighet) enligt artikel 7.1 i registerförordningen.

19 § Lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter.

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förfarandet för att ansöka om registrering eller att öppna konto i unionsregistret.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.rättelse av uppgifter i unionsregistret, och

2.avstängning av tillträdesrätt till konto i unionsregistret.

22 § Den som drabbas av skada till följd av ett fel som rättas enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 21 § har rätt till ersättning av staten, om rättelsen avser en felregistrering som gjorts av kontoförings- myndigheten.

Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter hade bort inse att det förekommit fel.

23 § En kontoinnehavare ska, med de begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns regist- rerade på innehavarens konto.

Övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.skyldighet att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser, och

2.verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer.

Avgifter för myndigheters verksamhet

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för myndigheters kostnader för prövning, kontoföring och tillsyn enligt

1.lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Tillsyn

26 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) utövar tillsyn över att denna lag, EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen och EU-förordningarna följs.

27 § Verksamhetsutövaren ska på begäran av tillsynsmyndigheten ge myndigheten de upplysningar eller de handlingar som behövs för tillsynen.

En begäran får förenas med vite.

28 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredning av en fråga som har samband med brottet.

29 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen och för att de som har skyldigheter enligt föreskrifter som omfattas av tillsynen ska fullgöra dessa. Ett föreläggande får förenas med vite.

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

107

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

30 § Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till anläggningar, luftfartyg som hör till flygverksamhet samt till andra utrymmen som hör till sådana anläggningar eller luftfartyg, dock inte bostäder, om det behövs för tillsynen.

Polismyndigheten ska ge tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillsynen.

31 § Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser av lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen till Polismyndig- heten eller Åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott.

Straff och förverkande

32 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet driver en verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser från en anläggning utan stöd av ett tillstånd och därmed bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 8 §, ska dömas för otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser till böter eller fängelse i högst två år.

För otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser döms även den verksamhetsutövare för en flygverksamhet som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 § om krav på en övervakningsplan.

33 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilse- ledande uppgift i en ansökan om ett tillstånd som krävs enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 8 § ska dömas, om åtgärden skulle kunna föranleda att tillstånd ges på felaktiga grunder för försvårande av tillståndsprövning, till böter eller fängelse i högst två år.

34 § Den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i en utsläpps- rapport ska dömas för försvårande av kontroll av utsläpp av växthusgaser till böter eller fängelse i högst två år.

35 § Den som inte anmäler i de fall anmälningsskyldighet finns enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 § ska dömas för brott mot anmälningsskyldighet till böter eller fängelse i högst två år.

36 § Den som lämnar oriktig eller uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläppsrätter enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 a § ska dömas, om åtgärden innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas för försvårande av tilldelning av utsläppsrätter döms till böter eller fängelse i högst två år.

37 § Om gärning som avses i 32–36 §§ är ringa ska inte dömas till ansvar.

38 § Till ansvar enligt denna lag döms inte om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt brottsbalken.

108

39 § Om ett vitesföreläggande har överträtts och överträdelsen ligger till	Prop. 2020/21:27
grund för en ansökan om utdömande av vitet, döms det inte till ansvar	Bilaga 2
enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.
Förseningsavgift och sanktionsavgift
40 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en förseningsavgift eller
sanktionsavgift ska betalas av den som åsidosätter

1.bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläpps- handelsdirektivet.

Verksamhetsförbud för flygverksamhet

41 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana verksamhetsförbud som avses i artikel 16.10 i utsläppshandelsdirektivet.

Offentliggörande av en verksamhetsutövares namn

42 § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheten ska offentliggöra namnet på en verksamhetsutövare som inte överlämnat tillräckligt många utsläppsrätter enligt 15 b §.

Överklagande

43 § Beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller enligt de EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandelsdirektivet får överklagas till mark- och miljödomstolen.

44 § Bestämmelser om överklagande av mark- och miljödomstolens domar och beslut finns i 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Genom lagen upphävs lagen (2004:1199) om handel med ut- släppsrätter.

3.Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om tillsyn av utsläpp av växthusgaser som sker före utgången av 2020 och återlämnande samt överlämnande av utsläppsrätter för sådana utsläpp.

4.Tillstånd, villkor, förelägganden och övriga beslut som har meddelats enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av den lagen ska anses meddelade enligt motsvarande bestämmelser i denna lag eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

5.Den upphävda lagen gäller fortfarande för deltagande i och tillgodo- räknande av utsläppsminskningar från de projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatför- ändringar under den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet, dock längst till att avräkningen för den andra åtagandeperioden har gjorts.

109

Prop. 2020/21:27

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 37 §, 16 kap. 2 c §, 24 kap. 20 § och 26 kap. 9 § miljöbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

37 §1

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksam- hetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksam- hetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (xx) om utsläpp av växthus- gaser samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har medde- lats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

110

16kap.

2 c §2

I fråga om utsläpp av koldioxid,				I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid		eller	perfluorkol-	dikväveoxid eller	perfluorkol-
väten som innebär att en verk-				väten som innebär att en verk-
samhet omfattas av tillståndsplikt				samhet omfattas av tillståndsplikt
enligt	lagen	(2004:1199) om		enligt lagen (xx) om utsläpp av
handel med utsläppsrätter, får det				växthusgaser, får det med stöd av
med	stöd av	2 §	inte beslutas	2 § inte beslutas	villkor om

1Senaste lydelse 2019:842.

2Senaste lydelse 2018:1407.

villkor om begränsning av ut-	begränsning av	utsläppen eller	Prop. 2020/21:27
släppen eller villkor som genom	villkor som genom att reglera		Bilaga 2
att reglera använd mängd fossilt	använd mängd	fossilt bränsle
bränsle syftar till en begränsning	syftar till en begränsning av
av koldioxidutsläpp.	koldioxidutsläpp.

Första stycket gäller inte villkor som i fråga om

1.koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller

2.dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar.

24kap.

20 §3

En verksamhet som omfattas av

tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med ut- släppsrätter får släppa ut koldi- oxid, dikväveoxid och perfluor- kolväten enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som getts med stöd av den lagen utan hinder av att det med stöd av miljöbalken eller äldre miljölagstiftning har beslutats villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväve- oxid eller perfluorkolväten eller villkor som genom att reglera an- vänd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxid- utsläpp. Detta gäller inte villkor om begränsning av utsläpp av dikväveoxid eller perfluorkol- väten som beslutats för att hindra betydande lokala föroreningar.

En verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (XX) om utsläpp av växthusgaser får släppa ut koldioxid, dikväveoxid och per- fluorkolväten enligt vad som följer av de tillstånd till utsläpp som getts med stöd av den lagen även om det med stöd av miljöbalken eller äldre miljö- lagstiftning har beslutats villkor om begränsning av utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller per- fluorkolväten eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte villkor om begränsning av utsläpp av dikväveoxid eller perfluorkolväten som beslutats för att hindra bety- dande lokala föroreningar.

26kap. 9 §4

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

3Senaste lydelse 2018:1407.

4 Senaste lydelse 2014:114.

111

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

112

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1 §.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som

1.är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer, eller

2.gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§.

I fråga om utsläpp av koldioxid,							I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid		eller		perfluorkol-			dikväveoxid	eller	perfluorkol-
väten som innebär att en verk-							väten som innebär att en verk-
samhet omfattas av tillståndsplikt							samhet omfattas av tillståndsplikt
enligt	lagen	(2004:1199)				om	enligt lagen (XX) om utsläpp av
handel med utsläppsrätter, får det							växthusgaser, får det inte beslutas
inte beslutas		förelägganden				om	förelägganden om begränsning av
begränsning av			utsläppen			eller	utsläppen eller förelägganden som
förelägganden		som		genom		att	genom att reglera använd mängd
reglera	använd		mängd		fossilt		fossilt bränsle syftar till en
bränsle syftar till en begränsning							begränsning av koldioxidutsläpp.
av koldioxidutsläpp. Detta					gäller		Detta gäller	inte	förelägganden
inte förelägganden som i fråga om							som i fråga om dikväveoxid eller
dikväveoxid eller perfluorkolväten							perfluorkolväten behövs för att
behövs för att hindra betydande							hindra betydande lokala föro-
lokala föroreningar.							reningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 30 §1

Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om inte annat följer av andra, fjärde eller femte stycket eller 7 kap. 13 §.

Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning	av ett	elcertifikat	Utmätning		av	ett	elcertifikat
eller en rättighet som är regist-			eller en rättighet som är regist-
rerad enligt lagen (2011:1200) om			rerad enligt lagen (2011:1200) om
elcertifikat	medför	förmånsrätt	elcertifikat		medför		förmånsrätt
genom registrering av utmät-			genom registrering av utmät-
ningen enligt den lagen. Det-			ningen enligt den lagen.
samma gäller för en utsläppsrätt
eller en rättighet som är regi-
strerad enligt lagen		(2004:1199)
om handel med utsläppsrätter.
			Utmätning		av	en	utsläppsrätt
			eller en rättighet som är regist-
			rerad	enligt		kommissionens
1 Senaste lydelse 2016:131.							113

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

114

delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unions- registrets funktion medför för- månsrätt genom kontoföringsmyn- dighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

6kap. 2 §2

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäteri- myndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7– 8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den statliga lantmäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en

rättighet som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning av		ett elcertifikat	Utmätning	av ett elcertifikat
eller en rättighet som är regi-			eller en rättighet som är registrerad
strerad enligt lagen (2011:1200)			enligt lagen	(2011:1200) om
om	elcertifikat	ska säkerställas	elcertifikat ska säkerställas genom
genom registrering av utmät-			registrering av utmätningen enligt
ningen enligt den lagen. Det-			den lagen.
samma gäller vid utmätning av en
utsläppsrätt eller en rättighet som
är	registrerad	enligt lagen

(2004:1199) om handel med ut- släppsrätter.

2Senaste lydelse 2016:44.

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är regi- strerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion ska säkerställas genom kontoförings- myndighetens beslut om avstäng- ning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

115

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

116

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § 9 lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §1

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål		Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
		som inte ger	från	från	från
		befrielse	energi-	koldioxid-	svavel-
			skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål än			100	100	100
som motorbränsle eller			procent	procent	procent
som bränsle för upp-
värmning
b) i	metallurgiska pr-		100	100	100
ocesser under		förut-	procent	procent	procent
sättning att det ingå-
ende materialet genom
uppvärmning i		ugnar
förändras kemiskt eller
dess	inre fysikaliska
struktur förändras eller

bibehålls i skänkar eller liknade kärl

1Senaste lydelse 2019:491.

Ändamål						Bränsle		Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
						som inte		från	från	från	Bilaga 2
						ger		energi-	koldioxid-	svavel-
						befrielse		skatt	skatt	skatt
c) i annat fall än som								100	100	100
avses i a eller b, då								procent	procent	procent
bränslet		i	en		och
samma		process		anv-
änds både som bränsle
för uppvärmning					och
för annat ändamål än
som		motorbränsle
eller	bränsle				för
uppvärmning
2. Förbrukning				i	tåg	Bensin,		100	100	100
eller annat spårbundet						bränsle som		procent	procent	procent
färdmedel						avses	i
						2 kap.	1 §
						första
						stycket 3 b
3. Förbrukning				i	sk-	Bensin,		100	100	100
epp, när		skeppet			inte	bränsle som		procent	procent	procent
används		för		privat		avses	i
ändamål						2 kap.	1 §
						första
						stycket 3 b
4. Förbrukning				i	båt	Bensin,		100	100	100
för vilken medgivande						bränsle som		procent	procent	procent
lämnats enligt 2 kap. 9						avses	i
§ eller för vilken fiske-						2 kap.	1 §
licens	som		inte		är	första
begränsad			till	fiske		stycket 3 b
enbart i enskilt vatten
meddelats				enligt
fiskelagen (1993:787),
när båten inte används
för privat ändamål

117

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

118

Ändamål				Bränsle			Befrielse	Befrielse	Befrielse
				som inte ger			från	från	från
				befrielse			energi-	koldioxid-	svavel-
							skatt	skatt	skatt
5. Förbrukning i
a) luftfartyg,		när	luft-	Andra			100	100	100
fartyget inte		används		bränslen		än	procent	procent	procent
för privat ändamål				flygfotogen
				(KN-nr
				2710 19 21)
b) luftfartygsmotorer i				Andra			100	100	100
provbädd eller liknande				bränslen		än	procent	procent	procent
anordning				flygbensin
				(KN-nr
				2710 11 31)
				och	flygfo-
				togen
6. Förbrukning			vid				100	100	100
framställning		av	ener-				procent	procent	procent
giprodukter eller andra
produkter	för		vilka
skatteplikt	har		inträtt
för tillverkaren
7. Förbrukning			för	Bränsle som			100	100	–
framställning av skatte-				avses	i	2	procent	procent
pliktig elektrisk kraft				kap.		1 §
				första
				stycket 3 b
8. –							–	–	–

Ändamål				Bränsle		Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
				som	inte	från	från	från	Bilaga 2
				ger		energi-	koldioxid-	svavel-
				befrielse		skatt	skatt	skatt
9. Om	skattebefrielse			Bensin,
inte följer av			tidigare	råtallolja,
punkter,		förbrukning		bränsle
för annat ändamål än				som	avses
drift av		motordrivna		i 2 kap. 1 §
fordon		vid	tillverk-	första
ningsprocessen i in-				stycket 3 b
dustriell verksamhet
a) i en anläggning för						70	100	–
vilken		utsläppsrätter				procent	procent
ska överlämnas enligt
6 kap.		1 §	lagen
(2004:1199) om han-
del med utsläppsrätter
b) i andra fall än som						70	–	–
avses under a						procent
10. Om		skattebefrielse		Bensin,		70	–	–
inte följer av			tidigare	råtallolja,		procent
punkter,		förbrukning		bränsle
för annat ändamål än				som	avses
drift av		motordrivna		i 2 kap. 1 §
fordon	i	yrkesmässig		första
vatten-				stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning i
skepp eller båt
11. Om skattebefrielse				Bensin,		70	–	–
inte följer av			tidigare	råtallolja,		procent
punkter,		förbrukning		bränsle
för annat ändamål än				som	avses
drift av		motordrivna		i 2 kap. 1 §
fordon	i	yrkesmässig		första
jordbruks- eller skogs-				stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning i
skepp eller båt

119

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

120

Ändamål

Bränsle

Befrielse

som

inte

från

ger

energi-

koldioxid-

svavel-

befrielse

skatt

12. Om

skattebefrielse

–

100

inte

följer

tidigare

procent

punkter,

förbrukning

sodapannor eller i lut-

pannor

13. –

–

14. –

–

15. –

–

16. Förbrukning

pro-

100

cesser för framställning av

procent

andra mineraliska ämnen

än

metaller

under

förutsättning

att

det

ingående

materialet

ge-

nom uppvärmning i ugnar

förändras

kemiskt

eller

dess

inre

fysikaliska

struktur förändras

17. Om

skattebefrielse

Råtallolja

inte

följer

tidigare

och brän-

punkter,

förbrukning

för

sle

som

framställning

värme i

avses

en anläggning för vilken

2 kap.

1 §

utsläppsrätter

ska

första

överlämnas

enligt

6 kap.

stycket 3 b

1 § lagen om handel med

utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion

–

9 procent

–

b) i

annan

värmeproduk-

–

9 procent

–

tion

Föreslagen lydelse	Prop. 2020/21:27
	Bilaga 2
	6 a kap.
	1 §2

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål				Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
				som inte ger	från	från	från
				befrielse	energi-	koldioxid-	svavel-
					skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål än					100	100	100
som motorbränsle eller					procent	procent	procent
som bränsle för upp-
värmning
b) i metallurgiska pro-					100	100	100
cesser under			förutsätt-		procent	procent	procent
ning	att	det	ingående
materialet genom upp-
värmning i ugnar förän-
dras kemiskt eller dess
inre fysikaliska struktur
förändras eller				bibe-
hålls	i	skänkar		eller
liknade kärl
c) i annat fall än som					100	100	100
avses i a eller b, då					procent	procent	procent
bränslet i en och samma
process		används		både

som bränsle för upp- värmning och för annat ändamål än som motor- bränsle eller bränsle för uppvärmning

2 Senaste lydelse 2019:491.

121

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

122

Ändamål							Bränsle		Befrielse	Befrielse	Befrielse
							som inte ger		från	från	från
							befrielse		energi-	koldioxid-	svavel-
									skatt	skatt	skatt
2. Förbrukning					i	tåg	Bensin,		100	100	100
eller	annat		spårbundet				bränsle	som	procent	procent	procent
färdmedel							avses	i
							2 kap.	1 §
							första
							stycket 3 b
3. Förbrukning i skepp,							Bensin,		100	100	100
när	skeppet					inte	bränsle	som	procent	procent	procent
används			för		privat		avses	i
ändamål							2 kap.	1 §
							första
							stycket 3 b
4. Förbrukning i båt för							Bensin,		100	100	100
vilken			medgivande				bränsle	som	procent	procent	procent
lämnats		enligt			2 kap.		avses	i
9 §	eller		för		vilken		2 kap.	1 §
fiskelicens som inte är							första
begränsad			till			fiske	stycket 3 b
enbart i		enskilt			vatten
meddelats					enligt
fiskelagen (1993:787),
när båten inte används
för privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg,				när		luft-	Andra		100	100	100
fartyget		inte		används			bränslen	än	procent	procent	procent
för privat ändamål							flygfotogen
							(KN-nr
							2710 19 21)
b) luftfartygsmotorer i							Andra		100	100	100
provbädd eller liknande							bränslen	än	procent	procent	procent
anordning							flygbensin
							(KN-nr
							2710 11 31)

och flygfo- togen

										Prop. 2020/21:27
Ändamål					Bränsle		Befrielse	Befrielse	Befrielse	Bilaga 2
					som	inte	från	från	från
					ger		energi-	koldioxid-	svavel-
					befrielse		skatt	skatt	skatt
6. Förbrukning				vid			100	100	100
framställning av ener-							procent	procent	procent
giprodukter eller andra
produkter		för		vilka
skatteplikt		har		inträtt
för tillverkaren
7. Förbrukning				för	Bränsle		100	100	–
framställning				av	som	avses	procent	procent
skattepliktig			elektrisk		i 2 kap. 1 §
kraft					första
					stycket 3 b
8. –							–	–	–
9. Om skattebefrielse					Bensin,
inte följer		av	tidigare		råtallolja,
punkter,		förbrukning			bränsle
för annat ändamål än					som	avses
drift av	motordrivna				i 2 kap. 1 §
fordon	vid		tillverk-		första
ningsprocessen				i in-	stycket 3 b
dustriell verksamhet
a) i en anläggning för							70	100	–
vilken	utsläppsrätter						procent	procent
ska överlämnas enligt
15 b § lagen (xx) om
utsläpp				av
växthusgaser
b) i andra fall än som							70	–	–
avses under a							procent

123

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

124

Ändamål		Bränsle		Befrielse	Befrielse	Befrielse
		som	inte	från	från	från
		ger		energi-	koldioxid-	svavel-
		befrielse		skatt	skatt	skatt
10. Om	skattebefrielse	Bensin,		70	–	–
inte följer av tidigare		råtallolja,		procent
punkter,	förbrukning	bränsle
för annat ändamål än		som	avses
drift av	motordrivna	i 2 kap. 1 §
fordon i	yrkesmässig	första
vatten-		stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning i
skepp eller båt
11. Om skattebefrielse		Bensin,		70	–	–
inte följer av tidigare		råtallolja,		procent
punkter,	förbrukning	bränsle
för annat ändamål än		som	avses
drift av	motordrivna	i 2 kap. 1 §
fordon i	yrkesmässig	första
jordbruks- eller skogs-		stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning i
skepp eller båt
12. Om skattebefrielse				–	–	100
inte följer av tidigare						procent
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i lut-
pannor
13. –		–		–	–	–
14. –		–		–	–	–
15. –		–		–	–	–

								Prop. 2020/21:27
Ändamål				Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse	Bilaga 2
				som inte	från	från	från
				ger	energi-	koldioxid-	svavel-
				befrielse	skatt	skatt	skatt
16. Förbrukning i				pro-	100	100	100
cesser för		framställning			procent	procent	procent
av	andra	mineraliska
ämnen än metaller under
förutsättning			att	det
ingående materialet				ge-
nom uppvärmning i ug-
nar	förändras		kemiskt
eller dess inre fysikaliska
struktur förändras

17.Om skattebefrielse Råtallolja inte följer av tidigare och brän-

punkter, förbrukning för			sle	som
framställning av värme i			avses	i
en anläggning för vilken			2 kap. 1 §
utsläppsrätter		ska	första
överlämnas enligt 15 b §			stycket
lagen (xx) om utsläpp av			3 b
växthusgaser
a) i	kraftvärmeproduk-			–	9 procent	–
tion
b) i	annan värmeprodu-			–	9 procent	–

ktion

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

125

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

126

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 22 b § och 22 f § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17kap.

22 b §1

Utsläppsrätter behandlas som lager-					Utsläppsrätter behandlas som lager-
tillgångar	om	den	skattskyldige		tillgångar	om	den skattskyldige
driver en sådan verksamhet som					driver en sådan verksamhet som
berättigar den skattskyldige att bli					berättigar den skattskyldige att bli
tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap.					tilldelad utsläppsrätter			enligt	15 §
lagen (2004:1199) om handel med					lagen (XX) om utsläpp av
utsläppsrätter.					växthusgaser.
Utsläppsminskningsenheter				och	Utsläppsminskningsenheter				och
certifierade		utsläppsminskningar			certifierade		utsläppsminskningar
behandlas som lagertillgångar om					behandlas som lagertillgångar				om
den skattskyldige					den skattskyldige
1. har tilldelats sådana, eller					1. har tilldelats sådana, eller
2. driver	en	sådan verksamhet			2. driver	en	sådan	verksamhet
som berättigar den skattskyldige att					som berättigar den skattskyldige att
bli tilldelad utsläppsrätter				enligt	bli tilldelad utsläppsrätter enligt 15 §
3 kap. lagen		om	handel	med	lagen (XX) om utsläpp av växthus-
utsläppsrätter.					gaser.

22 f §2

Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Om den skattskyldige får använda			Om den skattskyldige får använda
utsläppsminskningsenheter		eller	utsläppsminskningsenheter		eller
certifierade	utsläppsminskningar		certifierade	utsläppsminskningar
för att fullgöra sin skyldighet att			för att fullgöra sin skyldighet att
överlämna	utsläppsrätter	motsva-	överlämna	utsläppsrätter	motsva-
rande sammanlagda utsläpp enligt			rande sammanlagda utsläpp enligt

1Senaste lydelse 2006:620.

2Senaste lydelse 2007:1419.

lagen (2004:1199) om handel med				lagen (XX)	om	utsläpp	av	Prop. 2020/21:27
utsläppsrätter,	ska	de	vid	växthusgaser,	ska	de	vid	Bilaga 2
tillämpningen av	första		stycket	tillämpningen	av första stycket
anses utgöra utsläppsrätter.				anses utgöra utsläppsrätter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

127

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

128

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 5 §1

Tillstånd enligt 1 § behövs inte för

1.Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet,

2.anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §,

3.börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd,

4.försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

5.företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen,

6.fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investerings- tjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av

a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller

b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls,

a) är marknadsgaranter,

c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder,

8.företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget,

9.företag som tillhandahåller både

1Senaste lydelse 2019:762.

a)investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och

b)andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen,

10. fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag som får driva verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt AIF- förvaltare som får driva verksamhet enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i andra fall än efter registrering enligt 2 kap. den lagen,

a)detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår

ien koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncernen i dess helhet,

c)företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel,

och

d)företaget årligen anmäler till Finansinspektionen att undantaget utnyttjas samt på inspektionens begäran rapporterar på vilken grund företaget anser att verksamheten endast är en kompletterande verksamhet,

12. fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investeringsråd- givning inom ramen för annan yrkesmässig verksamhet än sådan som omfattas av bestämmelserna i denna lag, om det inte lämnas någon specifik ersättning för rådgivningen,

13. fysiska och juridiska personer som utför investeringsverksamhet, dock inte drift av en andrahandsmarknad, eller tillhandahåller investeringstjänster rörande råvaruderivat för att fullgöra uppgifter

a)personen är en sådan systemansvarig för överföringssystemet som avses i artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG,

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

129

Prop. 2020/21:27 Bilaga 2

130

i den ursprungliga lydelsen, eller artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG, i den ursprungliga lydelsen,

b)personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller

c)personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan

på energi,
14. företag som är verksamhets-					14. företag som är verksamhets-
utövare	enligt	1 kap. 2 a § lagen			utövare enligt 6 § lagen (XX) om
(2004:1199)		om	handel	med	utsläpp	av	växthusgaser		som
utsläppsrätter		som	handlar	med	handlar med utsläppsrätter för egen
utsläppsrätter för egen räkning, om					räkning, om
a) företaget		inte	tillhandahåller		a) företaget		inte	tillhandahåller
andra	investeringstjänster			eller	andra	investeringstjänster			eller
ägnar sig åt annan investerings-					ägnar sig åt annan investerings-
verksamhet, och					verksamhet, och
b) företaget		inte	tillämpar	en	b) företaget		inte	tillämpar	en
teknik för algoritmisk högfrek-					teknik för algoritmisk högfrek-
venshandel, och					venshandel, och

15.värdepapperscentraler med tillstånd enligt artikel 16 i förordningen om värdepapperscentraler för att tillhandahålla de tjänster som uttryckligen anges i avsnitten A och B i bilagan till den förordningen.

Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella instrument som är reglerad i någon annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 31 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

31 kap.

11 §

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att konto- innehavaren lider skada.

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (XX) om utsläpp av växthusgaser för uppgift som läm- nar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

131

Prop. 2020/21:27 Bilaga 3

Utdrag ur lagförslagen i promemorian Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter i miljöbalken

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

[…]

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29kap.

11 §1

Om en gärning som avses i 2, 2 a,	Om en gärning som avses i 2, 2 a,
2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första	2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första
stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 7 a, 8	stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 4 eller
eller 9 § är att anse som ringa, döms	7 a, 8 eller 9 § är att anse som ringa,
inte till ansvar. En gärning är att	döms inte till ansvar. En gärning är
anse som ringa om den framstår	att anse som ringa om den framstår
som obetydlig med hänsyn till det	som obetydlig med hänsyn till det
intresse som är avsett att skyddas	intresse som är avsett att skyddas
genom straffbestämmelsen.	genom straffbestämmelsen.

kapitel.
Om ett vitesföreläggande har	Om ett vitesföreläggande har
överträtts, döms inte till ansvar en-	överträtts och överträdelsen ligger
ligt detta kapitel för en gärning som	till grund för en ansökan om ut-
omfattas av föreläggandet.	dömande av vitet, döms det inte till
	ansvar enligt detta kapitel för en
	gärning som omfattas av före-
	läggandet.

21 a §

Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen har begått brott, får denne inte före- läggas vid vite att medverka i utred- ning av en fråga som har samband med den gärning som brottsmiss- tanken avser.

132	1 Senaste lydelse 2019:496.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2020/21:27 Bilaga 4

Efter remiss har yttranden inkommit från Avfall Sverige, Borås kommun, Datainspektionen, Ekonomistyrningsverket, Eskilstuna kommun, Energi- företagen Sverige, Energigas Sverige, Företagarna, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Hässleholms kommun, Innovations- och Kemi- industrierna i Sverige (IKEM), Jernkontoret, Kommerskollegium, Kon- junkturinstitutet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kronofogde- myndigheten, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrel- sen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stock- holms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, Naturvårdsverket, Norrköpings kommun, Polismyndig- heten, Regelrådet, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Stockholms kommun, Styrelsen för ackredite- ring och teknisk kontroll (SWEDAC), Svea hovrätt, Mark- och miljööver- domstolen, Svensk Torv, Svenska bioenergiföreningen, Svenska Petro- leum och Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket, Trafikanalys, Transportstyrelsen, Tranås kommun, Vinnova, Åklagarmyn- digheten.

Följande remissinstanser har meddelat att de avstår från att lämna syn- punkter på förslagen i promemorian: Alingsås kommun, Arjeplogs kom- mun, Kalmar kommun, Karlstads kommun, Landskrona kommun, Riks- dagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Sveriges Kommuner och Regioner, Tillväxtanalys.

Följande remissinstanser har inte svarat på remissen: Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borgholms kommun, Emmaboda kommun, Forshaga kommun, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin), Föreningen Teknikföretagen i Sverige (Teknikföretagen), Före- ningen Svenskt Flyg Intresse AB, Gislaveds kommun, Greenpeace, Gällivare kommun, Hagainitiativet, IATA, Industriarbetsgivarna, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kils kommun, Kiruna kommun, Lerums kom- mun, Lidköpings kommun, Ljusdals kommun, SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet), Stenungsunds kommun, Stockholms Handels- kammare, Sundsvalls kommun, Svensk Pilotförening, Svenska Regionala Flygplatser, Svenska Naturskyddsföreningen, Swedavia AB, Swedish Business Travel Association SBTA, Sävsjö kommun, Sölvesborgs kom- mun, Tranemo kommun, Transportföretagen, Världsnaturfonden WWF, Åre kommun.

133

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

134

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om vissa utsläpp av växthusgaser

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens syfte och innehåll

1 § Denna lag syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt effektiva minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Ordförklaringar

2 § I denna lag avses med

utsläpp av växthusgaser: frigörande i atmosfären av koldioxid, dikväve- oxid eller perfluorkolväten från en eller flera källor belägna inom en an- läggning eller från ett luftfartyg,

ton koldioxidekvivalenter: ett ton koldioxid eller den mängd dikväveoxid eller perfluorkolväten som medför en lika stor klimatpåverkan som utsläpp av ett ton koldioxid, och

utsläppsrätt: en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period i enlighet med denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

4 § Med flygverksamhet avses i denna lag en eller flera flygningar med luftfartyg som ger upphov till utsläpp av växthusgaser och som

1.avgår från eller ankommer till en flygplats inom Europeiska ekono- miska samarbetsområdet eller i ett sådant annat tredjeland med vilket Europeiska unionen har ett avtal om ömsesidigt erkännande av utsläpps- rätter enligt artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet, eller

civila luftfartsorganisationen för övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp för att genomföra en global marknadsbaserad åtgärd.

5 § Med verksamhetsutövare avses i denna lag varje fysisk eller juridisk person som

1.driver en verksamhet eller innehar en anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift, eller

2.äger ett luftfartyg som ingår i en flygverksamhet, om den som be- driver flygverksamheten inte kan identifieras.

6 § I denna lag avses med

övervakningsplan: en sådan skriftlig redogörelse som avses i artikel 12 i övervaknings- och rapporteringsförordningen, och

Tillstånd

7 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas tillstånd för att släppa ut växthusgaser från en anläggning och vad en ansökan om tillstånd ska innehålla.

8 § Frågor om tillstånd för att släppa ut växthusgaser prövas av en till- ståndsmyndighet efter ansökan av verksamhetsutövaren.

Den myndighet som regeringen bestämmer är tillståndsmyndighet.

9 § Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd för att släppa ut växt- husgaser, om

1.verksamhetsutövaren inte har följt ett tillståndsvillkor och avvikelsen är av allvarlig art,

2.verksamhetsutövaren allvarligt åsidosätter det som är föreskrivet om rapportering eller överlämnande av utsläppsrätter,

3.de tillstånd som behövs enligt miljöbalken eller äldre miljölagstift- ning saknas,

4.tillståndet ersätts med ett nytt tillstånd, eller

5.verksamheten inte kräver tillstånd för att släppa ut växthusgaser.

10 § Om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av medlemskapet i Europeiska unionen, får tillståndsmyndigheten återkalla

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

135

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

136

ett tillstånd för att släppa ut växthusgaser eller ändra eller upphäva villkor i ett sådant tillstånd.

Flygverksamhet

11 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska krävas en över- vakningsplan för att bedriva flygverksamhet.

Anmälan av ändringar

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om att verksamhetsutövaren ska anmäla ändringar av verksamheten.

Utsläppsrätter

13 § Regeringen får meddela föreskrifter om att följande utsläpp ska täckas av utsläppsrätter:

1.utsläpp av växthusgaser från anläggningar med stöd av ett tillstånd,

eller

2.utsläpp av koldioxid från flygverksamhet.

14 § Utsläppsrätter får tilldelas en verksamhetsutövare som

1.har tillstånd till utsläpp av växthusgaser, för en anläggning som om- fattas av tillståndet, eller

2.driver sådan flygverksamhet som avses i 4 § 1, för den verksamhet som omfattas av en övervakningsplan.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter.

16 § Verksamhetsutövaren för en anläggning ska överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda utsläppen från verk- samheten. Detsamma gäller en verksamhetsutövare för en sådan flygverk- samhet som avses i 4 § 1 och som ska omfattas av en övervakningsplan.

17 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.utfärdande och återlämnande av utsläppsrätter, och

2.undantag från skyldigheten att överlämna utsläppsrätter enligt 16 §. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten att

överlämna utsläppsrätter.

Konto och registrering i unionsregistret

19 § Bestämmelser om kontoföring i ett unionsregister av utsläppsrätter finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den

12mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (registerförordningen).

Den myndighet som regeringen bestämmer är nationell administratör (kontoföringsmyndighet) enligt artikel 7.1 i registerförordningen.

20 § Lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska inte tillämpas på kontoföring av utsläppsrätter.

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förfarandet för att

1.ansöka om att öppna ett konto i unionsregistret, och

2.registrera ombud, kontrollörer och transaktioner enligt registerförord- ningen.

22 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.rättelser av uppgifter i unionsregistret, och

2.avstängningar av tillträdesrätt till konto i unionsregistret.

Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter borde ha insett att det förekommit fel.

24 § En kontoinnehavare ska, med de begränsningar som framgår av kontot, anses ha rätt att förfoga över de utsläppsrätter som finns registre- rade på innehavarens konto.

Övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.skyldighet att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser,

2.verifiering av uppgifter, och

3.ackreditering av kontrollörer.

Avgifter för myndigheters verksamhet

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndigheters kostnader för prövning, kontoföring och tillsyn enligt

1.denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Tillsyn

28 § Verksamhetsutövaren ska på begäran av tillsynsmyndigheten ge myndigheten de upplysningar eller de handlingar som behövs för tillsynen.

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

137

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

138

29 § Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen, eller i förekommande fall dennes ställföreträdare har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med det misstänkta brottet.

30 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för att de som har skyldigheter enligt föreskrifter som omfattas av tillsynen ska fullgöra dessa. Ett föreläggande får förenas med vite.

31 § Tillsynsmyndigheten har, om det behövs för tillsynen, rätt att få till- träde till

1.anläggningar,

2.luftfartyg som ingår i en flygverksamhet, och

3.andra utrymmen som hör till sådana anläggningar eller luftfartyg, dock inte bostäder.

Polismyndigheten ska ge tillsynsmyndigheten den hjälp som behövs för tillträdet.

Hjälp får begäras endast om

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polis- lagen (1984:387) behöver användas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

Straff och förverkande

33 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet driver en verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser från en anläggning utan stöd av ett till- stånd och därmed bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 7 §, ska dömas för otillåten verksamhet som medför utsläpp av växthusgaser till böter eller fängelse i högst två år.

34 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en ansökan om ett tillstånd som krävs enligt före- skrifter som regeringen har meddelat med stöd av 7 § ska, om åtgärden skulle kunna leda till att tillstånd ges på felaktiga grunder, dömas för för- svårande av tillståndsprövning till böter eller fängelse i högst två år.

35 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller vilseledande uppgift i en utsläppsrapport ska dömas för försvårande av kontroll av utsläpp av växthusgaser till böter eller fängelse i högst två år.

36 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte anmäler ändringar i de	Prop. 2020/21:27
fall anmälningsskyldighet finns enligt föreskrifter som regeringen har	Bilaga 5
meddelat med stöd av 12 § ska dömas för brott mot anmälningsskyldighet
till böter eller fängelse i högst två år.
37 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller
uppenbart vilseledande uppgift i en ansökan om tilldelning av utsläpps-
rätter enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 §
ska, om åtgärden innebär risk för att ett för stort antal utsläppsrätter till-
delas, dömas för försvårande av tilldelning av utsläppsrätter till böter eller
fängelse i högst två år.
För försvårande av tilldelning av utsläppsrätter döms även den som med
uppsåt eller av oaktsamhet lämnar en oriktig eller uppenbart vilseledande
uppgift i en rapport om verksamhetsnivå, om åtgärden innebär risk för att
ett för stort antal utsläppsrätter tilldelas.
38 § Om en gärning som avses i 34–37 §§ är ringa döms det inte till
ansvar.
39 § Till ansvar enligt denna lag döms det inte om ansvar för gärningen
kan dömas ut enligt brottsbalken.
40 § Om ett vitesföreläggande har överträtts och överträdelsen ligger till
grund för en ansökan om att döma ut vitet, döms det inte till ansvar enligt
denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.
Förseningsavgift och sanktionsavgift
41 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en förseningsavgift eller
sanktionsavgift ska betalas av den som åsidosätter bestämmelser i

1.denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

2.EU-förordningar som har antagits med stöd av utsläppshandels- direktivet.

Verksamhetsförbud för flygverksamhet

42 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana verksamhetsförbud som avses i artikel 16.10 i utsläppshandelsdirektivet.

Offentliggörande av en verksamhetsutövares namn

43 § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillsynsmyndigheten ska offentliggöra namnet på en verksamhetsutövare som inte överlämnat till- räckligt många utsläppsrätter enligt 16 §.

Överklagande

139

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

140

45 § Bestämmelser om överklagande av mark- och miljödomstolens domar och beslut finns i 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

2.Genom lagen upphävs lagen (2004:1199) om handel med utsläpps- rätter.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken

dels att 15 kap. 37 §, 16 kap. 2 c §, 24 kap. 20 §, 26 kap. 9 § och 29 kap. 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 26 kap. 14 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

37 §1

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

16kap.

2 c §2

I fråga om utsläpp av koldioxid,	I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid eller perfluorkol-	dikväveoxid	eller	perfluorkol-
väten som innebär att en verk-	väten som innebär att en verksam-
samhet omfattas av tillståndsplikt	het omfattas	av	tillståndsplikt
enligt lagen (2004:1199) om han-	enligt lagen (00) om vissa utsläpp
del med utsläppsrätter, får det	av växthusgaser, får det med stöd
med stöd av 2 § inte beslutas vill-	av 2 § inte beslutas villkor om be-
kor om begränsning av utsläppen	gränsning av utsläppen eller vill-
eller villkor som genom att reglera	kor som genom att reglera använd
1 Senaste lydelse 2019:842.			141
2 Senaste lydelse 2018:1407.			141

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

använd mängd fossilt bränsle syf-	mängd fossilt bränsle syftar till en
tar till en begränsning av kol-	begränsning av koldioxidutsläpp.

dioxidutsläpp.

Första stycket gäller inte villkor som i fråga om

2.dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar.

24kap.

20 §3

En verksamhet som omfattas av

142

26kap. 9 §4

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1 §.

3Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2018:1407.

4Senaste lydelse 2014:114.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsyns-	Prop. 2020/21:27
myndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som	Bilaga 5

1.är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer, eller

2.gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§.


I fråga om utsläpp av koldioxid,			I fråga om utsläpp av koldioxid,
dikväveoxid	eller	perfluorkol-	dikväveoxid	eller		perfluorkol-
väten som innebär att en verksam-			väten som innebär att en verksam-
het omfattas	av	tillståndsplikt	het omfattas	av		tillståndsplikt
enligt lagen (2004:1199) om han-			enligt lagen (00) om vissa utsläpp
del med utsläppsrätter, får det inte			av växthusgaser, får det inte be-
beslutas förelägganden om be-			slutas förelägganden om begräns-
gränsning av utsläppen eller före-			ning av utsläppen eller före-
lägganden som genom att reglera			lägganden som genom att reglera
använd mängd fossilt bränsle syf-			använd mängd		fossilt bränsle
tar till en begränsning av kol-			syftar till en begränsning av kol-
dioxidutsläpp.	Detta gäller inte		dioxidutsläpp.	Detta gäller inte
förelägganden som i fråga om di-			förelägganden som i fråga om di-
kväveoxid eller perfluorkolväten			kväveoxid eller		perfluorkolväten
behövs för att hindra betydande			behövs för att hindra betydande
lokala föroreningar.			lokala föroreningar.

14 a §

Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen eller,

iförekommande fall dennes ställ- företrädare, har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning av en fråga som har samband med det misstänkta brottet.

29kap.

11 §5

Om en gärning som avses i 2, 2 a, 2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 7 a, 8 eller 9 § är att anse som ringa, döms inte till ansvar. En gärning är att anse som ringa om den fram- står som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmel- sen.

Om en gärning som avses i 2, 2 a, 2 b, 2 c, 3, 3 a eller 3 b §, 4 § första stycket 2, 4 a §, 5 § 1 eller 7 a, 8 eller 9 § är att anse som ringa, döms det inte till ansvar. En gär- ning är att anse som ringa om den framstår som obetydlig med hän- syn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestäm- melsen.

5 Senaste lydelse 2019:496.

143

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

144

ansvar enligt detta kapitel.
Om ett vitesföreläggande har	Om ett	vitesföreläggande har
överträtts, döms inte till ansvar en-	överträtts	och	överträdelsen
ligt detta kapitel för en gärning	ligger till grund för en ansökan
som omfattas av föreläggandet.	om att döma ut vitet, döms det inte
	till ansvar enligt detta kapitel för
	en gärning som omfattas av före-
	läggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 30 § och 6 kap. 2 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 30 §1

Utmätning medför förmånsrätt i	Utmätning medför förmånsrätt i
och med beslutet, om inte annat	och med beslutet, om inte annat
följer av andra, fjärde eller femte	följer av andra, fjärde, femte eller
stycket eller 7 kap. 13 §.	sjätte stycket eller 7 kap. 13 §.

Utmätning	av ett	elcertifikat	Utmätning	av ett	elcertifikat
eller en rättighet som är regist-			eller en rättighet som är regist-
rerad enligt lagen (2011:1200) om			rerad enligt lagen (2011:1200) om
elcertifikat	medför	förmånsrätt	elcertifikat	medför	förmånsrätt
genom registrering av utmätning-			genom registrering av utmät-
en enligt den lagen. Detsamma			ningen enligt den lagen.
gäller för en utsläppsrätt eller en
rättighet som är registrerad enligt
lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter.
1 Senaste lydelse 2016:131.					145

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

146

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är regist- rerad enligt kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplette- ring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion medför förmånsrätt genom konto- föringsmyndighetens beslut om av- stängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

6kap. 2 §2

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar.

som förvaltas enligt det kapitlet.
Utmätning	av	ett	elcertifikat	Utmätning av ett elcertifikat
eller en rättighet som är registre-				eller en rättighet som är registre-
rad enligt lagen (2011:1200) om				rad enligt lagen (2011:1200) om
elcertifikat ska säkerställas genom				elcertifikat ska säkerställas genom
registrering av utmätningen enligt				registrering av utmätningen enligt
den lagen. Detsamma gäller vid				den lagen.
utmätning av en utsläppsrätt eller
en rättighet	som	är	registrerad

2Senaste lydelse 2016:44.

enligt lagen (2004:1199) om han- del med utsläppsrätter.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 5

Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är regi- strerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unions- registrets funktion ska säker- ställas genom kontoföringsmyn- dighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

147

Prop. 2020/21:27

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

6 a kap.

1 §1

Nuvarande lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål		100	100	100
än som motorbränsle		procent	procent	procent
eller som bränsle för
uppvärmning
b) i metallurgiska		100	100	100
processer under		procent	procent	procent
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknade kärl

148	1 Senaste lydelse 2019:491.

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från	Bilaga 5
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
c) i annat fall än som		100	100	100
avses i a eller b, då		procent	procent	procent
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100	100	100
eller annat spårbundet	bränsle som	procent	procent	procent
färdmedel	avses i
	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100	100	100
skepp, när skeppet	bränsle som	procent	procent	procent
inte används för privat	avses i
ändamål	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100	100	100
för vilken medgivande	bränsle som	procent	procent	procent
lämnats enligt 2 kap.	avses i
9 § eller för vilken	2 kap. 1 §
fiskelicens som inte är	första
begränsad till fiske	stycket 3 b
enbart i enskilt vatten
meddelats enligt
fiskelagen (1993:787),
när båten inte används
för privat ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100	100	100
luftfartyget inte	bränslen än	procent	procent	procent
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr
	2710 19 21)
					149

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

150

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100	100	100
provbädd eller	bränslen	procent	procent	procent
liknande anordning	än flyg-
	bensin
	(KN-nr
	2710 11 31)
	och flyg-
	fotogen
6. Förbrukning vid		100	100	100
framställning av		procent	procent	procent
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle	100	100	–
framställning av	som avses	procent	procent
skattepliktig elektrisk	i 2 kap. 1
kraft	§ första
	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon vid	1 § första
tillverkningsprocessen	stycket 3 b
i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70	100	–
vilken utsläppsrätter		procent	procent
ska överlämnas enligt
6 kap. 1 § lagen
(2004:1199) om
handel med
utsläppsrätter
b) i andra fall än som		70	–	–
avses under a		procent

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från	Bilaga 5
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
10. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
vattenbruks-	stycket 3 b
verksamhet, dock inte
förbrukning i skepp
eller båt
11. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
jordbruks- eller skogs-	stycket 3 b
bruksverksamhet,
dock inte förbrukning
i skepp eller båt
12. Om skattebefrielse		–	–	100
inte följer av tidigare				procent
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. –	–	–	–	–
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–

151

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

152

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
16. Förbrukning i		100	100	100
processer för		procent	procent	procent
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras kemiskt
eller dess inre fysika-
liska struktur förändras
17. Om skattebefrielse	Råtallolja
inte följer av tidigare	och
punkter, förbrukning för	bränsle
framställning av värme i	som
en anläggning för vilken	avses i
utsläppsrätter ska	2 kap. 1 §
överlämnas enligt 6 kap.	första
1 § lagen om handel	stycket
med utsläppsrätter	3 b
a) i kraftvärmeproduk-		–	9 procent	–
tion
b) i annan värmepro-		–	9 procent	–
duktion

Föreslagen lydelse

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
1. Förbrukning
a) för annat ändamål		100	100	100
än som motorbränsle		procent	procent	procent
eller som bränsle för
uppvärmning

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

b) i metallurgiska	100	100	100
processer under	procent	procent	procent
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras
kemiskt eller dess inre
fysikaliska struktur
förändras eller
bibehålls i skänkar
eller liknade kärl
c) i annat fall än som	100	100	100
avses i a eller b, då	Procent	procent	procent
bränslet i en och
samma process
används både som
bränsle för
uppvärmning och för
annat ändamål än som
motorbränsle eller
bränsle för
uppvärmning

153

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

154

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
2. Förbrukning i tåg	Bensin,	100	100	100
eller annat spårbundet	bränsle som	procent	procent	procent
färdmedel	avses i
	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
3. Förbrukning i	Bensin,	100	100	100
skepp, när skeppet	bränsle som	procent	procent	procent
inte används för privat	avses i
ändamål	2 kap. 1 §
	första
	stycket 3 b
4. Förbrukning i båt	Bensin,	100	100	100
för vilken medgivan-	bränsle som	procent	procent	procent
de lämnats enligt	avses i
2 kap. 9 § eller för	2 kap. 1 §
vilken fiskelicens som	första
inte är begränsad till	stycket 3 b
fiske enbart i enskilt
vatten meddelats
enligt fiskelagen
(1993:787), när båten
inte används för privat
ändamål
5. Förbrukning i
a) luftfartyg, när	Andra	100	100	100
luftfartyget inte	bränslen än	procent	procent	procent
används för privat	flygfotogen
ändamål	(KN-nr
	2710 19 21)
b) luftfartygsmotorer i	Andra	100	100	100
provbädd eller	bränslen än	procent	procent	procent
liknande anordning	flygbensin
	(KN-nr
	2710 11 31)
	och
	flygfotogen

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från	Bilaga 5
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
6. Förbrukning vid		100	100	100
framställning av		procent	procent	procent
energiprodukter eller
andra produkter för
vilka skatteplikt har
inträtt för tillverkaren
7. Förbrukning för	Bränsle	100	100	–
framställning av	som avses	procent	procent
skattepliktig elektrisk	i 2 kap. 1
kraft	§ första
	stycket 3 b
8. –		–	–	–
9. Om skattebefrielse	Bensin,
inte följer av tidigare	råtallolja,
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap. 1 §
fordon vid	första
tillverkningsprocessen	stycket 3 b
i industriell
verksamhet
a) i en anläggning för		70	100	–
vilken utsläppsrätter		procent	procent
ska överlämnas enligt
16 § lagen (00) om
vissa utsläpp av
växthusgaser
b) i andra fall än som		70	–	–
avses under a		procent
10. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	procent
punkter, förbrukning	bränsle
för annat ändamål än	som avses
drift av motordrivna	i 2 kap.
fordon i yrkesmässig	1 § första
vattenbruksverksam-	stycket 3 b
het, dock inte förbruk-
ning i skepp eller båt
					155

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

156

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse
	som inte	från	från	från
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
11. Om skattebefrielse	Bensin,	70	–	–
inte följer av tidigare	råtallolja,	Procent
punkter, förbrukning för	bränsle
annat ändamål än drift	som
av motordrivna fordon i	avses i
yrkesmässig jordbruks-	2 kap. 1 §
eller skogsbruks-	första
verksamhet, dock inte	stycket
förbrukning i skepp eller	3 b
båt
12. Om skattebefrielse		–	–	100
inte följer av tidigare				procent
punkter, förbrukning i
sodapannor eller i
lutpannor
13. –	–	–	–	–
14. –	–	–	–	–
15. –	–	–	–	–
16. Förbrukning i		100	100	100
processer för		procent	procent	procent
framställning av andra
mineraliska ämnen än
metaller under
förutsättning att det
ingående materialet
genom uppvärmning i
ugnar förändras kemiskt
eller dess inre fysika-
liska struktur förändras

Ändamål	Bränsle	Befrielse	Befrielse	Befrielse	Prop. 2020/21:27
	som inte	från	från	från	Bilaga 5
	ger	energi-	koldioxid-	svavel-
	befrielse	skatt	skatt	skatt
17. Om skattebefrielse	Råtallolja
inte följer av tidigare	och brän-
punkter, förbrukning för	sle som
framställning av värme i	avses i
en anläggning för vilken	2 kap. 1 §
utsläppsrätter ska	första
överlämnas enligt 16 §	stycket
lagen om vissa utsläpp	3 b
av växthusgaser
a) i kraftvärmeproduk-		–	9 procent	–
tion
b) i annan värmeproduk-		–	9 procent	–
tion

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

157

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

158

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 22 b och 22 f §§ inkomstskattelagen1 (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				17 kap.
				22 b §
Utsläppsrätter behandlas som lager-					Utsläppsrätter behandlas som lager-
tillgångar	om	den	skattskyldige		tillgångar	om	den	skattskyldige
driver en sådan verksamhet som be-					driver en sådan verksamhet som be-
rättigar den skattskyldige att bli till-					rättigar den skattskyldige att bli till-
delad utsläppsrätter			enligt	3 kap.	delad utsläppsrätter			enligt 14 §
lagen (2004:1199) om handel med					lagen (00) om vissa utsläpp av växt-
utsläppsrätter.					husgaser.
Utsläppsminskningsenheter och					certifierade	utsläppsminskningar
behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
1. har tilldelats sådana, eller
2. driver	en	sådan verksamhet			2. driver	en	sådan	verksamhet
som berättigar den skattskyldige att					som berättigar den skattskyldige att
bli tilldelad utsläppsrätter				enligt	bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 §
3 kap. lagen om handel med ut-					lagen om vissa utsläpp av växthus-
släppsrätter.					gaser.

22 f §

kat.
Om den skattskyldige får använda			Om den skattskyldige får använda
utsläppsminskningsenheter		eller	utsläppsminskningsenheter			eller
certifierade	utsläppsminskningar		certifierade	utsläppsminskningar
för att fullgöra sin skyldighet att			för att fullgöra sin skyldighet att
överlämna	utsläppsrätter	motsva-	överlämna	utsläppsrätter		motsva-
rande sammanlagda utsläpp enligt			rande sammanlagda utsläpp enligt
lagen (2004:1199) om handel med			lagen (00)	om vissa	utsläpp av
utsläppsrätter, ska de vid tillämp-			växthusgaser, ska de		vid	tillämp-

1Lagen omtryckt 2008:803.

ningen av första stycket anses ut- göra utsläppsrätter.

ningen av första stycket anses ut-	Prop. 2020/21:27
göra utsläppsrätter.	Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

159

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

160

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 5 §1

Tillstånd enligt 1 § behövs inte för

1.Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret och Kammarkollegiet,

2.anknutna ombud för de verksamheter som anges i 1 kap. 4 b §,

3.börs som driver verksamhet med stöd av sitt tillstånd,

4.försäkringsföretag med tillstånd enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) och tjänstepensionsföretag med tillstånd enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

5.företag inom en koncern som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till andra företag i koncernen,

6.fysiska och juridiska personer som tillhandahåller investerings- tjänster, om tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkes- mässig verksamhet som regleras av

a) bestämmelser i lag eller annan författning, eller

b) etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte ute- sluter att tjänsten tillhandahålls,

a) är marknadsgaranter,

c) tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel, eller d) handlar för egen räkning vid utförandet av kundorder,

8.företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av ett program som syftar till delägarskap för de an- ställda i företaget,

1Senaste lydelse 2019:762.

9. företag som tillhandahåller både

a)investeringstjänster som uteslutande består i förvaltning av program som syftar till delägarskap för de anställda i företaget, och

b)andra investeringstjänster än sådana som anges i a uteslutande till andra företag i koncernen,

a)detta utgör en kompletterande verksamhet eller, om företaget ingår

ien koncern, detta utgör en kompletterande verksamhet sett till koncer- nen i dess helhet,

c)företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel,

och

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

161

Prop. 2020/21:27 Bilaga 5

162

b)personen tillhandahåller tjänster till en systemansvarig som avses i a och fullgör uppgifterna för den systemansvariges räkning, eller

c)personen är operatör eller förvaltare av energibalanseringssystem, rörledningsnät eller system för balansering av tillgången och efterfrågan på energi,

14. företag som är verksamhets-	14. företag som är verksamhets-
utövare enligt 1 kap. 2 a § lagen	utövare enligt 5 § lagen (00) om
(2004:1199) om handel med ut-	vissa utsläpp av växthusgaser som
släppsrätter som handlar med ut-	handlar med utsläppsrätter för egen
släppsrätter för egen räkning, om	räkning, om

a)företaget inte tillhandahåller andra investeringstjänster eller ägnar sig åt annan investeringsverksamhet, och

b)företaget inte tillämpar en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel,

och

Tillstånd krävs inte heller för sådan förvaltning av finansiella in- strument som är reglerad i någon annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Prop. 2020/21:27

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 31 kap. 11 § och rubriken närmast före 31 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	31 kap.
Utsläppsregistret		Unionsregistret för utsläppsrätter
11 §
Sekretess gäller i verksamhet som		Sekretess gäller i verksamhet som
avser förande av utsläppsregistret		avser förande av det unionsregister
enligt lagen (2004:1199) om handel		för utsläppsrätter som avses i lagen
med utsläppsrätter för uppgift som		(00) om vissa utsläpp av växthus-
lämnar eller bidrar till upplysning		gaser för uppgift som lämnar eller
om ställningen på ett konto i re-		bidrar till upplysning om ställ-
gistret, om det inte står klart att upp-		ningen på ett konto i registret, om
giften kan röjas utan att kontoinne-		det inte står klart att uppgiften kan
havaren lider skada.		röjas utan att kontoinnehavaren lider
		skada.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

163

	Prop. 2020/21:27	Lagrådets yttrande
	Bilaga 6	Lagrådets yttrande
	Bilaga 6
		Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-09-15
		Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Per Classon
		och Stefan Johansson
		Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter
		Enligt en lagrådsremiss den 3 september 2020 har regeringen (Miljödepar-
		tementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
		1. lag om vissa utsläpp av växthusgaser,
		2. lag om ändring i miljöbalken,
		3. lag om ändring i utsökningsbalken,
		4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
		5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
		6. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
		7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
		Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreterarna
		Johan Pettersson och Sarah Berwick, biträdda av departementssekrete-
		raren Johan Gannedahl.
		Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

164

Prop. 2020/21:27

Miljödepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 2020

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko

Föredragande: statsrådet Eriksson

Regeringen beslutar proposition Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter

165

Tillstånd till geologisk lagring av	Tillstånd till geologisk lagring av
koldioxid ska för sin giltighet	koldioxid ska för sin giltighet
göras beroende av att verksam-	göras beroende av att verksam-
hetsutövaren ställer säkerhet eller	hetsutövaren ställer säkerhet eller
vidtar någon annan lämplig åtgärd	vidtar någon annan lämplig åtgärd
för att säkerställa fullgörandet av	för att säkerställa fullgörandet av
de skyldigheter som gäller för	de skyldigheter som gäller för
verksamheten enligt denna balk,	verksamheten enligt denna balk,
lagen (2004:1199) om handel med	lagen (00) om vissa utsläpp av
utsläppsrätter samt de föreskrifter	växthusgaser samt de föreskrifter
och tillståndsvillkor som har med-	och tillståndsvillkor som har med-
delats med stöd av dessa lagar. En	delats med stöd av dessa lagar. En
säkerhet får ställas efter hand	säkerhet får ställas efter hand
enligt en plan som vid varje tid	enligt en plan som vid varje tid
tillgodoser det aktuella behovet av	tillgodoser det aktuella behovet av
säkerhet.	säkerhet.