Regeringens proposition 2020/21:199

Avtal om social trygghet mellan Sverige och	Prop.
Japan	2020/21:199

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 maj 2021

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om social trygghet av den 11 april 2019 mellan Sverige och Japan. Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning). Vidare föreslås att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag.

Avtalet innebär endast begränsade nya åtaganden för svenskt vidkommande. Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2020/21:199

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			3
2	Förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige
	och Japan...........................................................................................			4
3	Ärendet och dess beredning ............................................................			30
4	Avtalets innehåll .............................................................................			30
	4.1	Allmänt om avtalet ...........................................................		30
	4.2	Den japanska socialförsäkringen ......................................		32
		4.2.1	Övergripande om den japanska
			socialförsäkringen ...........................................	32
		4.2.2	Den nationella pensionen ................................	33
		4.2.3	Pensionsförsäkringen för anställda ..................	35
		4.2.4	Bosättning........................................................	36
		4.2.5	Frivillig försäkring ..........................................	36
		4.2.6	Utsändning ......................................................	37
		4.2.7	Utbetalning av japanska
			pensionsförmåner utomlands...........................	37
	4.3	Avtalets innehåll...............................................................		37
5	Avtalets konsekvenser ....................................................................			50
	5.1	Konsekvenser för individen..............................................		50
	5.2	Konsekvenser för arbetsgivare .........................................		51
	5.3	Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor ................		51
	5.4	Konsekvenser för myndigheter.........................................		52
6	Sveriges tillträde till avtalet ............................................................			52
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021...........				54

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2020/21:199

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner avtalet om social trygghet av den 11 april 2019 mellan Sverige och Japan (avsnitt 6).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan.

Prop. 2020/21:199 2	Förslag till lag om avtal om social
	trygghet mellan Sverige och Japan

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Det avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan som undertecknades i Stockholm den 11 april 2019 ska gälla som lag här i landet. Avtalets innehåll framgår av en bilaga till denna lag.

2 § Vid tillämpning av avtalet ska avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning bestämmas till den procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) som beräknas motsvara den andel av denna avgift som finansierar sjukersättning och aktivitetsersättning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

	Bilaga Prop. 2020/21:199
AVTAL MELLAN	AGREEMENT
KONUNGARIKET	BETWEEN THE
SVERIGE OCH JAPAN	KINGDOM OF SWEDEN
OM SOCIAL TRYGGHET	AND JAPAN ON
	SOCIAL SECURITY

Konungariket Sveriges (nedan kallat Sverige) regering och Japans regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området för social trygghet, har kommit överens om följande.

The Government of the Kingdom of Sweden (hereinafter referred to as “Sweden”) and the Government of Japan,

Being desirous of regulating their mutual relations in the field of social security,

Have agreed as follows:

AVDELNING I			PART I
ALLMÄNNA			GENERAL PROVISIONS
BESTÄMMELSER
Artikel 1			Article 1
Definitioner			Definitions
1. I detta avtal avses med			1. For	the purpose of this
			Agreement,
a) en avtalsslutande stat och den			(a) The terms “a Contracting
andra	avtalsslutande	staten:	State” and “the other Contracting
Sverige eller Japan, beroende på			State” mean Sweden or Japan, as
sammanhanget,			the context requires;
b) medborgare:			(b) The term “national” means,
för Sveriges del,			as regards Sweden,
en svensk medborgare i enlighet			a Swedish national within the
med svensk lagstiftning om med-			meaning of the law on na-
borgarskap och,			tionality of Sweden,
för Japans del,			as regards Japan,
en japansk medborgare i enlighet			a Japanese national within the
med japansk lagstiftning om med-			meaning of the law on na-
borgarskap,			tionality of Japan;
c) lagstiftning:			(c) The	term	“legislation”
			means,
för Sveriges del,			as regards Sweden,
de svenska lagar och andra			the laws and regulations of
bestämmelser som anges i artikel			Sweden specified		in paragraph
2.1 b samt,			1(b) of Article 2,

Prop. 2020/21:199	för Japans del,					as regards Japan,
	de japanska lagar och andra be-					the laws and regulations of
	stämmelser som berör de japanska					Japan concerning		the	Japanese
	pensionssystem som anges i artikel					pension	systems	specified		in
	2.1 a,					paragraph 1(a) of Article 2;
	d) behörig myndighet:					(d) The	term	“competent
						authority” means,
	för Sveriges del,					as regards Sweden,
	Sveriges regering eller någon av					the Government of Sweden or
	de myndigheter		som	regeringen		any of the authorities nominated
	utser samt,					by the Government,
	för Japans del,					as regards Japan,
	de statliga organisationer som har					any of the Governmental orga-
	behörighet att förvalta de japanska					nizations	competent		for	the
	pensionssystem som anges i artikel					Japanese pension systems speci-
	2.1 a,					fied in paragraph 1(a) of
						Article 2;
	e) behörig institution:					(e) The	term	“competent
						institution” means,
	för Sveriges del,					as regards Sweden,
	de myndigheter som ansvarar för					any of the authorities re-
	tillämpningen	av	den	lagstiftning		sponsible for the implementation
	som anges i artikel 2.1 b samt,					of the legislation specified in
						paragraph 1(b) of Article 2,
	för Japans del,					as regards Japan,
	de försäkringsinstitutioner,				eller	any of the insurance institu-
	sammanslutningar		av	försäkrings-		tions, or any association thereof,
	institutioner,	som ansvarar			för	responsible for the implementa-
	tillämpningen av de japanska pen-					tion of the Japanese pension
	sionssystem som anges i artikel					systems specified		in	paragraph
	2.1 a,					1(a) of Article 2;

	f) försäkringsperiod:
	för Sveriges del,
	en period med avgifter, försäk-
	ring eller bosättning som beaktas
	för att förvärva rätt till en förmån
	enligt svensk lagstiftning samt,
	för Japans del,
	en period med avgifter enligt
	japansk lagstiftning och varje
	annan period som beaktas för att
	fastställa rätten till förmåner enligt
	den lagstiftningen, vilket emellertid
	inte omfattar perioder som ska
	beaktas för att fastställa rätten till
	förmåner enligt den lagstiftningen
6	inom ramen för andra avtal om

(f) The term “period of coverage” means,

as regards Sweden,

aperiod of contributions, insurance or residence used to acquire the right to a benefit under the legislation of Sweden,

as regards Japan,

a period of contributions under the legislation of Japan and any other period taken into account under that legislation for establishing entitlement to benefits, however, a period which shall be taken into account, for the purpose of establishing entitlement to benefits under that

social trygghet som är jämförbara med detta avtal,

legislation,	pursuant	to other	Prop. 2020/21:199
agreements	on social	security
comparable with this Agreement
shall not be included;

g)förmån: en pension eller annan kontantförmån enligt en avtalsslutande stats lagstiftning.

2.Varje ord och uttryck som inte definieras i detta avtal ska ges den innebörd som det har i den tillämpliga lagstiftningen.

(g)The term “benefit” means a pension or any other cash benefit under the legislation of a Contracting State.

2.For the purpose of this Agreement, any term not defined in this Agreement shall have the meaning assigned to it under the applicable legislation.

Artikel 2						Article 2
Omfattning						Matters Covered
1. Detta	avtal	ska	gälla		för	1. This Agreement shall apply,
följande:						(a) as	regards		Japan,	to	the
a) För Japans del, de japanska						following		Japanese		pension
pensionssystemen för						systems:
i) den nationella pensionen (med						(i) the		National		Pension
undantag av den nationella pen-						(except	the National			Pension
sionsfonden), och						Fund); and
ii) pensionsförsäkringen				för	an-	(ii) the		Employees’		Pension
ställda (med undantag av pensions-						Insurance		(except			the
fonden för anställda).						Employees’ Pension Fund);
I detta avtal ska emellertid den						However, for the purpose of
nationella	pensionen inte			omfatta		this Agreement,			the National
ålderspension i form av välfärds-						Pension shall not include the Old
pension eller andra omställnings-						Age Welfare Pension or any
eller tilläggspensioner som betalas						other pensions which are granted
ut i välfärdssyfte och som helt eller						on a transitional or comple-
delvis finansieras		av	nationella			mentary basis for the purpose of
budgetära medel; och						welfare and which are payable
						wholly or mainly out of national
						budgetary resources; and
b) För	Sveriges	del,		lagstift-		(b) as regards Sweden, to the
ningen om						legislation on:
i) sjukersättning och aktivitetser-						(i) sickness compensation and
sättning,						activity compensation;
ii) inkomstgrundade			ålderspen-			(ii) income-based old-age pen-
sioner och garantipensioner, och						sions and guarantee pensions;
iii) efterlevandepensioner					och	(iii) survivor’s			pensions		and
efterlevandestöd, och						surviving		children’s allowance;
						and

Prop. 2020/21:199

iv) socialavgifter med avseende	(iv) social security contribu-
på den lagstiftning som avses i led	tions as regards the legislation
i–iii i denna punkt.	referred to in (i) to (iii) of this
	paragraph.
2. Detta avtal ska också tillämpas	2. This Agreement shall also
på alla ändringar av de båda avtals-	apply to all amendments to the
slutande staternas lagstiftning så-	legislations of both Contracting
vida de inte på ett betydande sätt	States insofar as they do not
ändrar den omfattning som de	modify substantially the scope of
system som regleras eller tillämpas	the systems regulated or im-
i denna lagstiftning hade innan	plemented by those prior to such
dessa ändringar gjordes.	amendments.
Artikel 3	Article 3
Personer som omfattas av avtalet	Persons Covered
Detta avtal ska tillämpas på varje	This Agreement shall apply to a
person som omfattas av eller har	person who is or has been subject
omfattats av lagstiftningen i en av-	to the legislation of a Contracting
talsslutande stat och andra personer	State and other persons who
som härleder rättigheter från en	derive rights from such person.
sådan person.
Artikel 4	Article 4
Likabehandling	Equality of Treatment
Om inte annat följer av detta avtal	Unless otherwise provided in this
ska de personer som avses i artikel	Agreement, the persons specified
3, och som har ordinarie hemvist	in Article 3, who ordinarily
inom en avtalsslutande stats territo-	reside in the territory of a Con-
rium, likställas med den avtals-	tracting State, shall receive equal
slutande statens egna medborgare	treatment with nationals of that
vid tillämpning av den avtalsslut-	Contracting State in the appli-
ande statens lagstiftning.	cation of the legislation of that
	Contracting State.
Detta ska dock inte påverka be-	However, the foregoing shall
stämmelserna om kompletterande	not affect the provisions on com-
perioder för japanska medborgare	plementary periods for Japanese
på grundval av ordinarie hemvist	nationals on the basis of ordinary
utanför japanskt territorium enligt	residence outside the territory of
japansk lagstiftning.	Japan under the legislation of
	Japan.

Artikel 5

Utbetalning av förmåner utomlands

1.Om inte annat anges i detta avtal ska bestämmelser i en avtalsslutande stats lagstiftning som

begränsar rätten till eller

Article 5

Payment of Benefits Abroad

1.Unless otherwise provided in this Agreement, any provision of the legislation of a Contracting State which restricts

utbetalningen av förmåner enbart på grund av att personen har sin ordinarie hemvist utanför den avtalsslutande statens territorium inte gälla personer som har sin ordinarie hemvist inom den andra avtalsslutande statens territorium.

entitlement to or payment of benefits solely because the person ordinarily resides outside the territory of that Contracting State shall not be applicable to persons who ordinarily reside in the territory of the other Contracting State.

Prop. 2020/21:199

	However,
a) För Japans del	(a) as regards Japan,
ska ovanstående inte påverka be-	the foregoing shall not affect
stämmelserna i japansk lagstiftning	the provisions of the legislation
som föreskriver att en person som	of Japan which require a person
har fyllt 60 men ännu inte har fyllt	who is aged 60 or over but under
65 vid datumet för den första läkar-	65 on the date of the first medical
undersökningen eller vid dödsfallet	examination or of the death to
ska ha sin ordinarie hemvist inom	reside ordinarily in the territory
japanskt territorium för att erhålla	of Japan for the acquisition of
rätt till grundpension i form av	entitlement to the Disability
invaliditetspension eller grundpen-	Basic Pension or the Survivors’
sion i form av efterlevandepension.	Basic Pension.

b) För Sveriges del

ska ovanstående inte gälla för följande förmåner:

i)sjukersättning i form av garantiersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt

ii)garantipensioner och efterlevandestöd.

(b) as regards Sweden,

the foregoing shall not apply to the following benefits;

(i)sickness compensation in the form of guarantee compensation or activity compensation in the form of guarantee compensation; and

(ii)guarantee pensions and surviving children’s allowance.

2. En förmån enligt en avtals-	2. A benefit under the legisla-
slutande stats lagstiftning som ska	tion of a Contracting State which
betalas ut till en person som om-	is payable to a person who is or
fattas eller har omfattats av lagstift-	has been subject to the legisla-
ningen i den andra avtalsslutande	tion of the other Contracting
staten, samt andra personer som	State, as well as other persons
härleder rättigheter från en sådan	who derive rights from such per-
person, ska betalas ut när denna	son, shall be paid when that per-
person eller dessa personer har sin	son or those persons ordinarily
ordinarie hemvist i ett tredje land	reside in the territory of a third
under samma villkor som den	state under the same conditions
skulle betalas ut till en medborgare	as it would be paid to a national
i den första avtalsslutande staten	of the first Contracting State who
som har sin ordinarie hemvist i den	ordinarily resides in the territory
tredje staten.	of that third state.

Prop. 2020/21:199 AVDELNING II

BESTÄMMELSER OM

TILLÄMPLIG

LAGSTIFTNING

Artikel 6

Allmän bestämmelse

Om inte annat följer av detta avtal ska en anställd eller en egenföretagare som arbetar inom en avtalsslutande stats territorium, när det gäller den anställningen eller det arbetet som egenföretagare, enbart omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande staten.

PART II

PROVISIONS CONCERNING THE APPLICABLE LEGISLATION

Article 6

General Provision

Unless otherwise provided in this Agreement, a person who works as an employee or a self-em- ployed person in the territory of a Contracting State shall, with respect to that employment or self-employment, be subject only to the legislation of that Contracting State.

Artikel 7				Article 7
Särskilda bestämmelser				Special Provisions
1. När en person som omfattas av				1. Where	a	person	who	is
en avtalsslutande stats lagstiftning				covered under the legislation of a
och är anställd inom den avtals-				Contracting State and employed
slutande statens territorium av en				in the territory of that Con-
arbetsgivare som har sin verksam-				tracting State by an employer
het inom detta territorium sänds ut				with a place of business in that
av	arbetsgivaren,	antingen	från	territory is sent by that employer,
detta territorium eller från en tredje				either from that territory or from
stats territorium, för att arbeta för				a territory of a third state, to work
den	arbetsgivarens	räkning	inom	for that employer in the territory
den	andra avtalsslutande statens			of the other Contracting State,
territorium, ska den anställde fort-				the employee		shall	remain
farande omfattas enbart av den				subject only to the legislation of
första avtalsslutande statens lag-				the first Contracting State as if
stiftning, som om den anställde				that employee were working in
arbetade inom den första avtals-				the territory of the first Con-
slutande statens territorium, för-				tracting State, provided that the
utsatt att utsändningsperioden inte				period of such detachment is not
väntas överstiga fem år. Den ut-				expected to exceed five years.
sändning som avses i denna punkt				The detachment referred to in
omfattar även fall där en person				this paragraph includes the cases
sänds ut av en arbetsgivare inom en				where a person who is sent by an
avtalsslutande stats territorium till				employer in the territory of one
en relaterad arbetsgivare inom den				Contracting State to a related
andra avtalsslutande statens terri-				employer in the territory of the
torium.				other Contracting State.
2. När en person som omfattas av				2. Where	a	person	who	is
en avtalsslutande stats lagstiftning				covered under the legislation of a

och som vanligtvis arbetar som					Contracting State and who ordi-					Prop. 2020/21:199
egenföretagare inom den avtals-					narily works as a self-employed
slutande statens territorium till-					person in the territory of that
fälligt arbetar som egenföretagare					Contracting	State,		works
inom	den andra		avtalsslutande		temporarily as a self-employed
statens	territorium,		ska denna		person in the territory of the
person fortfarande omfattas enbart					other Contracting		State,		that
av den förstnämnda avtalsslutande					person shall remain subject only
statens lagstiftning, som om pers-					to the legislation of the first
onen arbetade inom den första					Contracting State as if that
avtalsslutande statens territorium,					person were working in the
förutsatt att arbetet som egenföre-					territory of the first Contracting
tagare inom den andra avtals-					State, provided that the period of
slutande statens		territorium		inte	the self-employed activity in the
väntas överstiga fem år.					territory of the other Contracting
					State is not expected to exceed
					five years.
Artikel 8					Article 8
Anställda på havsgående fartyg					Employees on Board a Sea-
eller flygplan					Going Vessel or on an Aircraft
1. En	person	som	arbetar	som	1. A person who works as an
anställd på ett havsgående fartyg					employee on board a sea-going
som för en av de avtalsslutande					vessel flying the flag of either
staternas flagg ska, när det gäller					Contracting	State	shall,		with
den anställningen, endast omfattas					respect to that employment, be
av lagstiftningen i den avtalsslut-					subject only to the legislation of
ande stat inom vars territorium					the Contracting State in whose
arbetsgivaren har sitt säte.					territory the employer is located.
2. En	person	som	arbetar	som	2. A person who works as an
anställd på ett flygplan i inter-					employee on an aircraft in inter-
nationell trafik ska, när det gäller					national traffic shall, with re-
den anställningen, endast omfattas					spect to that employment, be
av lagstiftningen i den avtalsslut-					subject only to the legislation of
ande stat inom vars territorium					the Contracting State in whose
arbetsgivaren har sitt säte.					territory the employer is located.
Artikel 9					Article 9
Personer som tillhör diplomatiska					Members of Diplomatic
beskickningar och konsulat samt					Missions, Members of Consular
statligt anställda					Posts and Civil Servants
1. Detta avtal ska inte påverka					1. This Agreement			shall	not
bestämmelserna		i	Wienkonven-		affect the provisions of the
tionen om diplomatiska förbin-					Vienna Convention on Diplo-
delser av den 18 april 1961 eller					matic Relations of April 18,
Wienkonventionen om konsulära					1961, or the Vienna Convention
förbindelser av den 24 april 1963.					on Consular Relations of April
					24, 1963.					11

Prop. 2020/21:199

2.a) Med förbehåll för punkt 1 i denna artikel ska en japansk statligt anställd eller en person som behandlas som sådan enligt japansk lagstiftning och som sänds ut för att arbeta inom svenskt territorium, när det gäller den anställningen, endast omfattas av japansk lagstiftning som om personen arbetade inom japanskt territorium.

b)Med förbehåll för punkt 1 i denna artikel ska en person som är statligt anställd i Sverige och som inom ramen för den anställningen sänds ut för att arbeta inom japanskt territorium, när det gäller den anställningen, endast omfattas av svensk lagstiftning som om personen arbetade inom svenskt territorium.

2.(a) Subject to paragraph 1 of this Article, where any civil servant of Japan or any person treated as such under the legislation of Japan is sent to work in the territory of Sweden, that person shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of Japan as if that person were working in the territory of Japan.

(b)Subject to paragraph 1 of this Article, where any person who is engaged in government employment for Sweden is sent to work as part of that employment in the territory of Japan, that person shall, with respect to that employment, be subject only to the legislation of Sweden as if that person were working in the territory of Sweden.

Artikel 10				Article 10
Undantag från artiklarna 6–9				Exceptions to Articles 6 to 9
På begäran av en anställd och en				At the request of an employee
arbetsgivare eller en egenföretagare				and an employer or a self-em-
kan	de	båda	avtalsslutande	ployed person, the			competent
staternas		behöriga	myndigheter	authorities or the competent in-
eller behöriga institutioner komma				stitutions	of	both	Contracting
överens om att bevilja ett undantag				States may agree to grant an
från artiklarna 6–9 om det gynnar				exception to Articles 6 to 9 in the
särskilda		personer eller kategorier		interest of particular persons or
av personer, förutsatt att dessa				categories	of	persons, provided
personer eller kategorier av per-				that such persons or categories of
soner omfattas av en av de av-				persons shall be subject to the
talsslutande staternas lagstiftning.				legislation of one of the Con-
				tracting States.

Artikel 11

Medföljande make och barn

1.a) Medföljande make och barn under 18 år till en person som arbetar inom japanskt territorium och som omfattas av svensk lagstiftning i enlighet med artikel 7,

Article 11

Spouse and Children coming with the person who works

1.(a) The spouse or children under the age of 18 of a person coming with the person who works in the territory of Japan and who is subject to the legislation of Sweden in accordance

artikel 9.2 b eller artikel 10 ska om-			with Article 7, paragraph 2(b) of							Prop. 2020/21:199
fattas av svensk lagstiftning såvida			Article 9 or Article 10, shall be
de inte själva är anställda eller			subject to the legislation of
arbetar som	egenföretagare	inom	Sweden unless they are them-
japanskt territorium.			selves employed or self-em-
			ployed in the territory of Japan.
b) Under den tid som en person			(b) While a person works in
arbetar inom	japanskt territorium		the territory of Japan and is
och omfattas av svensk lagstiftning			subject to the legislation of
i enlighet med artikel 7, artikel			Sweden		in	accordance			with
9.2 b eller artikel 10, ska medfölj-			Article 7,		paragraph 2(b)				of
ande make och barn undantas från			Article 9		or	Article 10,			the
japansk lagstiftning avseende det			spouse or children coming with
japanska pensionssystem som an-			that person shall be exempted
ges i artikel 2.1 a i, förutsatt att de			from the legislation of Japan
krav som fastställts i japansk lag-			concerning the Japanese pension
stiftning om tillämpningen av avtal			system	specified			in	paragraph
om social trygghet är uppfyllda.			1(a)(i) of Article 2, provided that
Om maken eller barnen så begär ska			the requirements specified in the
ovanstående inte gälla.			legislation		of	Japan concerning
			the enforcement of the agree-
			ments on social security are
			fulfilled. However, when						those
			spouse or children so request, the
			foregoing shall not apply.
2. Medföljande make och		barn	2. The		spouse		or	children
till en person som arbetar inom			coming with the person who
svenskt territorium och som om-			works in the territory of Sweden
fattas av japansk lagstiftning i en-			and who is subject to the legisla-
lighet med artikel 7, artikel 9.2 a			tion of Japan in accordance with
eller artikel 10 ska inte omfattas av			Article 7,		paragraph 2(a)				of
svensk lagstiftning såvida de inte			Article 9 or Article 10, shall not
själva är anställda eller arbetar som			be subject to the legislation of
egenföretagare inom svenskt terri-			Sweden unless they are them-
torium.			selves employed or self-em-
			ployed in the territory of
			Sweden.
Artikel 12			Article 12
Obligatorisk försäkring			Compulsory Coverage
Artiklarna 6–8, artikel 9.2 och			Articles 6 to 8, paragraph 2 of
artikel 11 ska endast tillämpas vid			Article 9 and Article 11 shall
obligatorisk	omfattning	enligt	apply	only		to	compulsory
vardera avtalsslutande stats lagstift-			coverage under the legislation of
ning.			each Contracting State.
										13

Prop. 2020/21:199	AVDELNING III						PART III
	BESTÄMMELSER OM						PROVISIONS
	FÖRMÅNER						CONCERNING
							BENEFITS
	Kapitel 1						Chapter 1
	Allmän bestämmelse						Common Provision
	Artikel 13						Article 13
	Sammanläggning						Totalization
	Om en person inte har tillräckligt						Where a person does not have
	med	försäkringsperioder för att					sufficient periods of coverage to
	uppfylla kraven för rätt till förmån						fulfill the requirement for entitle-
	enligt en avtalsslutande stats lag-						ment to benefits under the legi-
	stiftning ska den behöriga institu-						slation of a Contracting State, the
	tionen i den avtalsslutande staten						competent	institution		of	that
	beakta		försäkringsperioder			som	Contracting State shall take into
	fullgjorts enligt den andra avtals-						account, for the purpose of
	slutande		statens	lagstiftning,		med	establishing entitlement to those
	syftet att personen ska förvärva						benefits, the periods of coverage
	rätten till en förmån, förutsatt att						completed under the legislation
	dessa	perioder		inte sammanfaller			of the other Contracting State
	med	de	försäkringsperioder			som	insofar as they do not coincide
	fullgjorts enligt den första avtals-						with the periods of coverage
	slutande statens lagstiftning.						completed under the legislation
							of the first Contracting State.
	Vid beaktande av försäkrings-						However, in		taking		into
	perioder enligt den andra statens						account the periods of coverage
	lagstiftning ska försäkringsperioder						under the legislation of the other
	som erkänns enligt den statens						Contracting State, the periods of
	lagstiftning enbart på grundval av						coverage	which	are	credited
	bosättning inom den avtalsslutande						under the legislation of that
	statens territorium inte beaktas.						Contracting State solely on the
							basis of residence in the territory
							of that Contracting State shall
							not be taken into account.
	Kapitel 2						Chapter 2
	Bestämmelser om japanska						Provisions concerning
	förmåner						Japanese Benefits
	Artikel 14						Article 14
	Särskilda bestämmelser om						Special Provisions concerning
	sammanläggning						Totalization
	1. Artikel 13			ska	inte	gälla	1. Article 13 shall not apply to
	engångsutbetalningar				enligt	de	lump-sum	payments under			the

japanska pensionssystem som an-							Japanese pension systems speci-				Prop. 2020/21:199
ges i artikel 2.1 a på grund av							fied in paragraph 1(a) of
dödsfall eller utträde.							Article 2 on account of death or
							withdrawal.
2. Vid tillämpning av artikel 13							2. In applying Article 13, the
ska	försäkringsperioder					enligt	periods of coverage under the
svensk		lagstiftning		beaktas		som	legislation of Sweden shall be
förmånsgrundande perioder						enligt	taken into account as periods of
pensionsförsäkringen för anställda							coverage under the Employees’
och som motsvarande försäkrings-							Pension Insurance and as corre-
perioder		enligt	den		nationella		sponding periods		of	coverage
pensionen.							under the National Pension.
3. Vid tillämpning av artikel 13							3. In applying Article 13, the
ska de behöriga institutionerna i							competent institutions			of Japan
Japan		under	varje		kalenderår		shall credit, in each calendar
erkänna		försäkringsperioder				mot-	year, twelve months of periods of
svarande tolv månader för en							coverage for a period of cover-
försäkringsperiod på ett år enligt							age of a year under the legi-
svensk lagstiftning som har intygats							slation of Sweden and certified
som sådan av den behöriga institu-							as such by the competent institu-
tionen i Sverige. Försäkrings-							tion of Sweden. Periods of cove-
perioder som ska erkännas av de							rage to be credited by the
behöriga institutionerna i Japan ska							competent institutions			of Japan
inte inkludera månader som redan							shall not include months that are
har erkänts som försäkrings-							already credited as periods of
perioder enligt japansk lagstiftning.							coverage under the legislation of
Det sammanlagda antalet månader							Japan. The total number of
av	försäkringsperioder				som ska		months of periods of coverage to
erkännas enligt			bestämmelserna i				be credited under the provision
denna punkt och de månader som							of this paragraph and the months
redan har erkänts som försäkrings-							that are already credited as
perioder enligt japansk lagstiftning							periods of coverage under the
ska inte överskrida tolv månader							legislation of Japan shall not
under ett kalenderår.							exceed twelve in a calendar year.
Artikel 15							Article 15
Särskilda bestämmelser om							Special Provisions concerning
invaliditetsförmåner och							Disability Benefits and
efterlevandeförmåner							Survivors’ Benefits
När det enligt japansk lagstiftning							Where the legislation of Japan
krävs att datumet för den första							requires for entitlement to dis-
läkarundersökningen				eller		döds-	ability	benefits	or	survivors’
fallet infaller under specifika för-							benefits (except lump-sum pay-
säkringsperioder för att rätt till							ments under the Japanese pen-
invaliditetsförmåner				eller efterlev-			sion systems specified in para-
andeförmåner ska föreligga						(med	graph	1(a) of	Article 2 on
undantag för engångsutbetalningar							account of death) that the date of
enligt de japanska pensionssystem							the first medical examination or				15

Prop. 2020/21:199 som anges i artikel 2.1 a i fråga om dödsfall), ska detta krav anses vara uppfyllt i fråga om förvärvande av rätt till dessa förmåner om detta datum infaller inom försäkringsperioderna enligt svensk lagstiftning.

Om rätt till invaliditetsförmåner eller efterlevandeförmåner (med undantag för engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystem som anges i artikel 2.1 a på grund av dödsfall) enligt den nationella pensionen fastställs utan tillämpning av denna artikel, ska denna artikel inte tillämpas i syfte att förvärva rätt till invaliditetsförmåner eller efterlevandeförmåner (med undantag för engångsutbetalningar enligt de japanska pensionssystem som anges i artikel 2.1 a i fråga om dödsfall) baserat på samma försäkringshändelse enligt pensionsförsäkringen för anställda.

of death lies within specified periods of coverage, this requirement shall be deemed to be fulfilled for the purpose of establishing entitlement to those benefits if such a date lies within the periods of coverage under the legislation of Sweden.

However, if entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) under the National Pension is established without applying this Article, this Article shall not be applied for the purpose of establishing entitlement to disability benefits or survivors’ benefits (except lump-sum payments under the Japanese pension systems specified in paragraph 1(a) of Article 2 on account of death) based on the same insured event under the Employees’ Pension Insurance.

Artikel 16

Beräkning av förmånsbelopp

1.När rätt till en japansk förmån har fastställts med stöd av artikel 13 eller artikel 15 ska den behöriga institutionen i Japan beräkna förmånsbeloppet i enlighet med japansk lagstiftning, med förbehåll för punkterna 2–4 i denna artikel.

Article 16

Calculation of the Amount of Benefits

1.Where entitlement to a Japanese benefit is established by virtue of Article 13 or Article 15, the competent institution of Japan shall calculate the amount of that benefit in accordance with the legislation of Japan, subject to paragraphs 2 to 4 of this Article.

	2. När det gäller grundpension i
	form	av invaliditetspension och
	andra förmåner vilkas belopp är en
	fast summa oavsett försäkrings-
	grundande period ska, om kraven
	för att erhålla sådana förmåner har
	uppfyllts med stöd av artikel 13
16	eller	artikel 15, det beviljade

2.With regard to the Disability Basic Pension and other benefits, the amount of which is a fixed sum granted regardless of the period of coverage, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of Article 13 or Article 15, the

beloppet beräknas proportionerligt

amount to be granted shall be

utifrån summan av avgiftsperioder

calculated according to the pro-

och premiebefriade perioder enligt

portion of the sum of the periods

det

pensionssystem

från

vilka

of contribution and the premium-

sådana förmåner betalas ut, i för-

exempted

periods

under

the

hållande till summan av dessa av-

pension system from which such

giftsperioder, dessa premiebefriade

benefits will be paid to the sum

perioder och de försäkringsperio-

of those periods of contribution,

derna enligt svensk lagstiftning.

those

premium-exempted

periods and the periods of

coverage under the legislation of

Sweden.

3. När det gäller invaliditetsför-

3. With

regard

disability

måner

och

efterlevandeförmåner

benefits and survivors’ benefits

enligt

pensionsförsäkringen

för

under the

Employees’ Pension

anställda, i den mån de förmåns-

Insurance, insofar as the amount

belopp som ska beviljas beräknas

of those benefits to be granted is

utifrån den angivna period som

calculated on the basis of the

fastställs i japansk lagstiftning när

specified

period

determined

försäkringsperioderna

enligt

pen-

the legislation of Japan when the

sionsförsäkringen för

anställda är

periods of coverage under the

kortare än den angivna perioden,

Employees’

Pension

Insurance

ska

förmånsbeloppet,

kraven

are less than that specified

för att erhålla sådana förmåner är

period, if the requirements for

uppfyllda med stöd av artikel 13

receiving such benefits are ful-

eller artikel 15, beräknas pro-

filled by virtue of Article 13 or

portionerligt

utifrån

försäkrings-

Article 15, the amount to be

perioderna

enligt

pensionsförsäk-

granted

shall be

calculated

ringen för anställda, i förhållande

according to the proportion of

till summan av dessa försäkrings-

the periods of coverage under the

perioder

och

försäkringsperioder

Employees’

Pension

Insurance

enligt

svensk

lagstiftning.

När

to the sum of the periods of

summan av

försäkringsperioderna

coverage and the periods of

överskrider

den

angivna perioden

coverage under the legislation of

ska denna summa av försäkrings-

Sweden. However, when the sum

perioder

betraktas

som

likställd

of the periods of coverage

med den angivna perioden.

exceeds that

specified period,

that sum of the periods of

coverage shall be regarded as

equal to that specified period.

4. När det gäller tilläggspension

4. With

regard

the

för makar som ingår i ålders-

Additional Pension for Spouses

pensionen för anställda och andra

which is included in the Old-age

förmåner som kan beviljas som en

Employees’

Pension

and

any

fast summa i fall där de försäkrings-

other benefits that may be

perioder

enligt

pensionsförsäk-

granted as a fixed sum in cases

ringen för anställda är likställda

where the periods of coverage

med eller överskrider den angivna

under the

Employees’ Pension

period

som

fastställts i

japansk

Insurance

equal

or exceed

the

Prop. 2020/21:199

Prop. 2020/21:199 lagstiftning, ska förmånsbeloppet, om kraven för att erhålla sådana förmåner är uppfyllda med stöd av artikel 13, beräknas proportionerligt utifrån försäkringsperioderna enligt pensionsförsäkringen för anställda, i förhållande till den angivna perioden.

specified period determined by the legislation of Japan, if the requirements for receiving such benefits are fulfilled by virtue of Article 13, the amount to be granted shall be calculated according to the proportion of the periods of coverage under the Employees’ Pension Insurance to that specified period.

Kapitel 3		Chapter 3
Bestämmelser om svenska		Provisions concerning
förmåner		Swedish Benefits
Artikel 17		Article 17
Särskilda bestämmelser om		Special Provisions concerning
sammanläggning		Totalization
1. Artikel 13	ska inte vara	1. Article 13 shall not apply to
tillämplig på grundkravet om tre års		the basic requirement of three
bosättning i Sverige för rätt till		years of residence in Sweden for
garantipension,	sjukersättning i	entitlement to guarantee pension,
form av garantiersättning och akti-		sickness compensation in the
vitetsersättning i form av garanti-		form of guarantee compensation
ersättning.		and activity compensation in the
		form of guarantee compensation.

2.Vid fastställande av rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning ska försäkring enligt japansk lagstiftning anses som försäkring enligt svensk lagstiftning.

2.When establishing entitlement to sickness compensation or activity compensation, coverage under the legislation of Japan shall be considered as coverage under the legislation of Sweden.

3. Vid tillämpning av artikel 13	3. In applying Article 13, the
ska den behöriga institutionen i	competent institution of Sweden
Sverige erkänna en försäkrings-	shall credit a period of coverage
period på ett år för försäkrings-	of a year for twelve months of
perioder motsvarande tolv månader	periods of coverage under the
enligt japansk lagstiftning som har	legislation of Japan and certified
intygats som sådana av de behöriga	as such by the competent institu-
institutionerna i Japan. Försäk-	tions of Japan. Periods of cover-
ringsperioder som ska erkännas av	age to be credited by the
den behöriga institutionen i Sverige	competent institution of Sweden
ska inte inkludera perioder som	shall not include periods that are
redan har erkänts som försäkrings-	already credited as periods of
grundande perioder enligt svensk	coverage under the legislation of
lagstiftning.	Sweden.

4.Om en person enligt svensk lagstiftning inte är berättigad till en förmån efter den sammanläggning som avses i artikel 13 av försäkringsperioder som har fullgjorts enligt båda de avtalsslutande staternas lagstiftning ska denna persons rätt till förmån bestämmas genom sammanläggning av dessa perioder och sådana försäkringsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i ett tredje land med vilket Sverige har ingått avtal om social trygghet eller motsvarande samordningsinstrument för social trygghet, som medger sammanläggning av perioder för den personen.

4. If a person is not eligible for	Prop. 2020/21:199
a benefit under the legislation of
Sweden on the basis of the
periods of coverage under the
legislation of both Contracting
States, totalized as provided in
Article 13, the eligibility of that
person for that benefit shall be
determined by totalizing these
periods and periods of coverage
completed under the legislation
of a third state, with which
Sweden is bound by social
security agreements or equiva-
lent coordination instruments on
social security which provide for
the totalization of periods for that
person.

Artikel 18

Beräkning av förmånsbelopp

1.Vid beräkning av den inkomstgrundade pensionen i form av tilläggspension som ska betalas ut i enlighet med artikel 13 eller artikel 17.4, ska enbart försäkringsperioder som har fullgjorts enligt svensk lagstiftning beaktas.

Article 18

Calculation of the Amount of Benefits

1. When calculating the amount of income-based pension in the form of supplementary pension to be paid in accordance with Article 13 or paragraph 4 of Article 17, only periods of coverage completed under the legislation of Sweden shall be taken into account.

2.Vid beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning ska endast inkomster intjänade under perioder då svensk lagstiftning var tillämplig beaktas.

2. When calculating the amount of income-related sickness compensation and incomerelated activity compensation, only income earned during periods when the legislation of Sweden was applicable shall be taken into account.

Prop. 2020/21:199

AVDELNING IV

PART IV

ÖVRIGA

MISCELLANEOUS

BESTÄMMELSER

PROVISIONS

Artikel 19

Article 19

Administrativt samarbete

Administrative Collaboration

1. De

båda

avtalsslutande

1. The

competent

authorities

staternas behöriga myndigheter ska

of both Contracting States shall:

a) komma överens om de admini-

(a) agree on the administrative

strativa åtgärder som krävs för

measures necessary for the im-

tillämpningen

detta

avtal,

plementation of this Agreement,

inbegripet utbyte av statistik,

including

the

exchange

statistics;

b) utse

förbindelseorgan

för

(b) designate liaison agencies

tillämpningen av detta avtal,

for the implementation of this

Agreement; and

c) så snart som möjligt informera

varandra om ändringar i staternas

as soon as possible, all informa-

respektive lagstiftning, i den mån

tion about changes to their

sådana ändringar påverkar tillämp-

respective legislation insofar as

ningen av detta avtal.

those changes affect the im-

plementation of this Agreement.

2. De

båda

avtalsslutande

2. The

competent

authorities

staternas behöriga myndigheter och

and

competent

institutions

behöriga

institutioner

ska,

inom

both

Contracting

States, within

ramen för sina respektive ansvars-

the scope of their respective

områden, ge det bistånd som krävs

authorities, shall

provide

any

för tillämpningen av detta avtal.

assistance

necessary

for

the

Biståndet ska ges utan kostnad.

implementation of this Agree-

ment. This assistance shall be

provided free of charge.

Artikel 20

Article 20

Avgifter och legalisering

Charges or Fees and

Legalization

1. Om

avtalsslutande

stats

1. Insofar as the legislation and

lagstiftning

och

andra

relevanta

other relevant laws and regula-

lagar

och

författningar

innehåller

tions of a Contracting State

bestämmelser

befrielse

eller

contain provisions on an exemp-

reducering

administrativa

eller

tion or reduction of administra-

konsulära

avgifter

för

dokument

tive charges or consular fees for

som ska inlämnas enligt den avtals-

documents to be submitted under

slutande

statens

lagstiftning, ska

the legislation of that Con-

dessa

bestämmelser också

gälla

tracting State, those

provisions

dokument som ska lämnas in vid

shall also apply to documents to

tillämpningen

detta

avtal och

be submitted in the application of

den andra avtalsslutande statens lagstiftning.

2.Dokument som inlämnas i enlighet med detta avtal och en avtalsslutande stats lagstiftning ska inte kräva legalisering eller liknande formaliteter av diplomatiska eller konsulära myndigheter.

this Agreement and the legi-	Prop. 2020/21:199
slation of the other Contracting
State.
2. Documents which are pre-
sented for the purpose of this
Agreement and the legislation of
a Contracting State shall not
require legalization or any other
similar formality by diplomatic
or consular authorities.

Artikel 21

Språk

1.Vid tillämpningen av detta avtal får de avtalsslutande staternas behöriga myndigheter och behöriga institutioner kommunicera på svenska, japanska eller engelska direkt med varandra och med berörda personer, oavsett var dessa personer är bosatta.

2.Vid tillämpningen av detta avtal får en avtalsslutande stats behöriga myndigheter och behöriga institutioner inte avvisa ansökningar eller andra dokument på grund av att de är skrivna på svenska, japanska eller engelska.

Article 21

Languages of Communication

1.In the implementation of this Agreement, the competent authorities and competent institutions of both Contracting States may communicate directly in Swedish, Japanese or English language with each other and with any concerned person wherever the person may reside.

2.In the implementation of this

Agreement, the competent authorities and competent institutions of a Contracting State may not reject applications or any other documents for the reason that they are written in Swedish, Japanese or English language.

Artikel 22

Sekretess och överföring av uppgifter

1.En avtalsslutande stats behöriga myndigheter eller behöriga institutioner ska, i enlighet med nationella lagar och andra bestämmelser, till den andra avtalsslutande statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner överföra uppgifter om en enskild person som insamlats i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning, i den mån dessa uppgifter är nödvändiga för tillämpningen av detta avtal.

Article 22

Transmission and

Confidentiality of Information

1.The competent authorities or competent institutions of a Contracting State shall, in accordance with its laws and regulations, transmit to the competent authorities or competent institutions of the other Contracting State information about an individual collected under the legislation of that Contracting State insofar as that information

Prop. 2020/21:199 Om inte annat föreskrivs i den andra avtalsslutande statens lagar och andra bestämmelser ska dessa uppgifter användas uteslutande för tillämpningen av detta avtal.

is necessary for the implementation of this Agreement. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing this Agreement.

2.En avtalsslutande stats behöriga myndigheter eller behöriga institutioner kan, på begäran av den andra statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner, i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning och andra relevanta lagar och bestämmelser, till den andra avtalsslutande statens behöriga myndigheter eller behöriga institutioner överföra andra uppgifter om en enskild person än de som avses i punkt 1 i denna artikel, som insamlats i enlighet med den avtalsslutande statens lagstiftning, i den mån detta är nödvändigt för tillämpningen av den andra avtalsslutande statens lagstiftning. Om inte annat föreskrivs i den andra avtalsslutande statens lagar och andra bestämmelser ska dessa uppgifter användas uteslutande för tillämpningen av den andra avtalsslutande statens relevanta lagstiftning.

2.The competent authorities or competent institutions of a Contracting State may, upon the request of the competent authorities or competent institutions of the other Contracting State, transmit, in accordance with the legislation and other relevant laws and regulations of that Contracting State, other information about the individual than that referred to in paragraph 1 of this Article collected under the legislation of that Contracting State, to the competent authorities or competent institutions of that other Contracting State insofar as it is necessary for the implementation of the legislation of that other Contracting State. Unless otherwise required by the laws and regulations of that other Contracting State, that information shall be used exclusively for the purpose of implementing that legislation of that other Contracting State.

	3. När det gäller överföring i
	enlighet med punkterna 1 och 2 i
	denna artikel ska personuppgifter
	skyddas i enlighet med vardera
	avtalsslutande stats respektive lag-
	stiftning och andra relevanta lagar
	och bestämmelser, samt i enlighet
	med följande bestämmelser:
	a) De sändande behöriga myn-
	digheterna eller institutionerna ska
	säkerställa att personuppgifter som
22	överförs är korrekta och begränsade

3.With regard to transmission in accordance with paragraphs 1 and 2 of this Article, personal data shall be protected in accordance with the legislation and other relevant laws and regulations of each Contracting State respectively and the following provisions:

(a)the transmitting competent authorities or competent institutions shall ensure that personal data to be transmitted are

till den omfattning som krävs för att uppfylla syftet med överföringen. Om det blir uppenbart att det har överförts inkorrekta uppgifter eller uppgifter vars överföring är oförenlig med den sändande statens lagstiftning eller andra relevanta lagar och bestämmelser, ska de sändande behöriga myndigheterna eller institutionerna omedelbart underrätta de mottagande behöriga myndigheterna eller institutionerna om detta. I ett sådant fall ska de mottagande behöriga myndig-

heterna eller institutionerna omedelbart korrigera eller radera dessa uppgifter.

accurate and limited to the extent necessary for the purpose of transmission. If it becomes evident that inaccurate data or data whose transmission is incompatible with the legislation and other relevant laws and regulations of the transmitting State were transmitted, the transmitting competent authorities or competent institutions shall immediately notify the receiving competent authorities or competent institutions of this fact. In this case the receiving competent authorities or competent institutions shall correct or delete this data immediately;

Prop. 2020/21:199

b) Både de sändande och de mot-

(b) both the transmitting and

tagande

behöriga

myndigheterna

the receiving competent authori-

eller

institutionerna

ska effektivt

ties

competent

institutions

skydda personuppgifter mot obe-

shall effectively protect personal

hörig eller olaglig åtkomst, ändring

data

against unauthorized

eller utlämnande.

illegal

access,

alteration,

disclosure; and

c) På

begäran

den

berörda

personen ska

concerned:

i) de mottagande behöriga myn-

(i) the

receiving

competent

digheterna eller institutionerna upp-

authorities or competent institu-

höra med användningen av upp-

tions shall suspend the use of the

gifter som hanteras på ett sätt som

data handled in a way that is

är oförenligt med den mottagande

incompatible with the legislation

statens

lagstiftning

och

andra

and other relevant laws and

relevanta lagar och bestämmelser,

regulations of the receiving State

eller radera sådana uppgifter, och

or delete such data and shall

omedelbart underrätta de sändande

immediately inform the trans-

behöriga myndigheterna eller in-

mitting competent authorities or

stitutionerna om upphörandet eller

competent

institutions

that

raderingen,

suspension or that deletion; and

ii) de sändande behöriga myndig-

(ii) the transmitting competent

heterna eller institutionerna korri-

authorities or competent institu-

gera felaktiga uppgifter som han-

tions shall correct the inaccurate

teras av de sändande behöriga myn-

data handled by the transmitting

digheterna eller institutionerna och

competent authorities or compe-

omedelbart underrätta de mot-

tent institutions, and shall im-

tagande

behöriga

myndigheterna

mediately

inform

the

receiving

eller

institutionerna

denna

competent

authorities

korrigering.

competent

institutions

that

correction.

Prop. 2020/21:199


Artikel 23						Article 23
Ansökningar, överklaganden och						Submission of Applications,
meddelanden						Appeals and Declarations
1. När en skriftlig ansökan om						1. When a written application
förmåner,		ett överklagande			eller	for benefits, an appeal or any
något annat meddelande enligt en						other declaration under the legi-
avtalsslutande stats lagstiftning ges						slation of a Contracting State is
in till en behörig myndighet eller en						submitted to a competent autho-
behörig institution i den andra av-						rity or competent institution of
talsslutande staten som är behörig						the	other		Contracting	State
att ta emot liknande ansökningar,						which is competent to receive
överklaganden eller meddelanden						similar		applications, appeals or
enligt	den	andra	avtalsslutande			declarations under the legislation
statens lagstiftning ska ansökan om						of that other Contracting State,
förmåner, överklagandet eller med-						that	application for benefits,
delandet anses ha getts in samma						appeal or declaration shall be
datum till den behöriga myndig-						deemed to be submitted on the
heten eller den behöriga institu-						same date to the competent
tionen i den första avtalsslutande						authority or competent institu-
staten och ska hanteras i enlighet						tion of the first Contracting State
med den		första	avtalsslutande			and shall be dealt with, according
statens	gällande förfaranden				och	to the procedure and legislation
lagstiftning.						of the first Contracting State.
2. En	avtalsslutande			stats	be-	2. The competent authority or
höriga	myndighet		eller	behöriga		competent institution of a Con-
institution ska utan dröjsmål skicka						tracting State shall send the
ansökningar om förmåner, över-						application			for benefits,	appeal
klaganden eller andra meddelanden						or any other declaration sub-
som getts in i enlighet med punkt 1						mitted		in	accordance	with
i denna artikel till den behöriga						paragraph 1 of this Article to the
myndigheten eller den behöriga in-						competent authority or compe-
stitutionen i den andra avtalsslut-						tent institution of the other
ande staten.						Contracting State without delay.

Artikel 24			Article 24
Utbetalning av förmåner			Payment of Benefits
1. Utbetalning av förmåner enligt			1. Payments of benefits under
detta avtal får ske i någon av de			this Agreement may be made in
avtalsslutande staternas valuta.			the currency of either Con-
			tracting State.
2. Om någon av de avtalsslutande			2. In case provisions for re-
staterna inför bestämmelser som			stricting the exchange of current-
begränsar valutaväxling eller pen-			cies or remittance are introduced
ningöverföringar ska de avtals-			by either Contracting State, the
slutande	staternas	regeringar	Governments of both Con-
omedelbart samråda om de åtgärder			tracting States shall immediately
som krävs	för att säkerställa den		consult on the measures

avtalsslutande statens utbetalningar

necessary to ensure the payments

Prop. 2020/21:199

av förmåner enligt detta avtal.

of benefits by that Contracting

State under this Agreement.

Artikel 25

Article 25

Tvistlösning

Resolution of Disagreement

1. Tvister

tolkningen eller

1. Any disagreement regarding

tillämpningen av detta avtal ska

the interpretation or application

lösas genom samråd av de behöriga

of this Agreement shall be

institutionerna, de behöriga myn-

resolved

consultation by

digheterna eller de relevanta myn-

competent

institutions,

the

digheterna i de båda avtalsslutande

competent

authorities, or

the

staterna.

relevant

authorities

both

Contracting States.

2. Tvister som inte kan lösas i

2. If any disagreement cannot

enlighet

med

bestämmelserna i

be resolved in accordance with

punkt 1

denna

artikel

ska,

på

the provisions of paragraph 1 of

begäran

endera

avtalsslutande

this Article, it shall be submitted,

stat, hänskjutas till en skiljedomstol

at the request of either Con-

för avgörande. Skiljedomstolen ska

tracting State, for decision to an

sammansättas

för

varje

enskilt

arbitral tribunal which shall be

ärende på följande sätt:

constituted for each

individual

case in the following manner:

a) Varje avtalsslutande

stat

ska

(a) each

Contracting

State

utse en skiljedomare senast sextio

shall appoint an arbitrator no

dagar efter det datum då en

later than sixty days after the date

avtalsslutande

stat

på

diplomatisk

when a Contracting State has

väg har underrättat den andra

notified

the

other Contracting

avtalsslutande

staten

begäran

State

through

diplomatic

om ett

skiljedomsförfarande.

channels of the request for

båda skiljedomarna ska i samråd

arbitration. The two

arbitrators

utse en tredje skiljedomare som

shall agree to appoint a third

ordförande

för

skiljedomstolen,

arbitrator as chairman of the

som inte ska vara medborgare i

arbitral tribunal, who shall not be

någon av de avtalsslutande staterna

a national of either Contracting

och som ska utses senast trettio

State, and who shall be appointed

dagar efter det datum då den

no later than thirty days after the

avtalsslutande stat som sist utsåg

date when the Contracting State

sin skiljedomare

underrättade den

which was the later to appoint its

andra avtalsslutande

staten

arbitrator has notified the other

utnämnandet.

Contracting State of the appoint-

ment; and

b) Om någon av staterna under-

(b) if either Contracting State

låter att utse en skiljedomare eller

fails to appoint an arbitrator, or if

om de skiljedomare som utses av de

the arbitrators appointed by the

avtalsslutande staterna inte enas om

Contracting States do not agree

en ordförande, inom de tidsfrister

upon a

chairman

within

the

Prop. 2020/21:199	som anges i led a i denna punkt, kan					respective periods referred to in
	endera avtalsslutande stat begära av					subparagraph (a)			of	this	para-
	Internationella domstolens presi-					graph,	either	Contracting			State
	dent att fullgöra de nödvändiga					may request the President of the
	utnämnandena. Om Internationella					International Court of Justice to
	domstolens president är medborg-					make the necessary appoint-
	are i någon av de avtalsslutande					ments. If the President of the
	staterna eller av andra skäl inte kan					International Court of Justice is a
	fullgöra utnämnandena kan Inter-					national of a Contracting State or
	nationella		domstolens		vicepresi-	is prevented from making the
	dent	eller,	om	vicepresidenten		appointments		for		any	other
	också är förhindrad att fullgöra					reason, the Vice-President of the
	uppgiften, den äldsta domaren i					International Court of Justice or,
	Internationella domstolen som inte					if the Vice-President is similarly
	är förhindrad, anmodas att fullgöra					prevented from acting, the most
	utnämnandena.					senior judge of the International
						Court of Justice who is not
						prevented may be requested to
						make the appointments.
	3. Skiljedomstolens beslut, som					3. The decision of the arbitral
	ska vara bindande och slutgiltigt för					tribunal, which shall be binding
	de	båda avtalsslutande			staterna,	and final on both Contracting
	fattas genom majoritetsomröstning.					States, shall be by majority vote.
	4. Såvida		inte	skiljedomstolen		4. Unless the arbitral tribunal
	beslutar annat ska					decides otherwise:
	a) varje avtalsslutande stat bära					(a) each Contracting					State
	kostnaden för sin skiljedomare och					shall bear the cost for its
	för sin representation i skiljedom-					arbitrator, and of its representa-
	stolen,					tion before the arbitral tribunal;
						and
	b) kostnaderna			för ordföranden		(b) the costs of the chairman
	och andra utgifter delas lika mellan					and other expenses shall be
	de båda avtalsslutande staterna.					shared	equally		between		both
						Contracting States.

5.Skiljedomstolen ska själv besluta sina förfaranderegler.

5.The arbitral tribunal shall determine its own rules of procedure.

Artikel 26		Article 26
Rubriker		Headings
Rubriker till	avdelningar, kapitel	The headings of Parts, Chapters
och artiklar i detta avtal har införts		and Articles of this Agreement
uteslutande	för att underlätta	are inserted for convenience of
26		reference only and shall not
26

hänvisning och ska inte påverka tolkningen av detta avtal.

affect the interpretation of this	Prop. 2020/21:199
Agreement.

AVDELNING V		PART V
ÖVERGÅNGSBESTÄM-		TRANSITIONAL AND
MELSER OCH		FINAL PROVISIONS
SLUTGILTIGA
BESTÄMMELSER
Artikel 27		Article 27
Övergångsbestämmelser		Transitional Provisions
1. Detta avtal fastställer ingen rätt		1. This	Agreement		shall	not
till förmåner för tid före ikraft-		establish	any entitlement			to
trädandet.		benefits for any period prior to its
		entry into force.
2. Vid tillämpningen av detta av-		2. In the		implementation		of
tal ska förmånsgrundande perioder		this Agreement, periods				of
som fullgjorts före avtalets ikraft-		coverage	completed		before	its
trädande och andra rättsligt re-		entry into force as well as other
levanta händelser som har inträffat		legally relevant events occurring
före avtalets ikraftträdande	också	before its entry into force shall
beaktas.		also be taken into account.
3. Tillämpningen av detta	avtal	3. The application of this
ska inte föranleda minskning av		Agreement shall not, for a bene-
förmånsbelopp som en förmåns-		ficiary, result in any reduction in
tagare har beviljats före ikraft-		the amount of benefits to which
trädandet av detta avtal.		entitlement		was	established
		before the entry into force of this
		Agreement.
4. När det gäller en person som		4. In applying Article 7, in the
har arbetat inom en avtalsslutande		case of a person who has been
stats territorium och omfattats av		working in the territory of a
den andra avtalsslutande statens		Contracting State and has been
lagstiftning fram till detta avtals		covered under the legislation of
ikraftträdande ska, vid tillämpning		the other Contracting State until
av artikel 7, den utsändningsperiod		the entry into force of this Agree-
eller det arbete som egenföretagare		ment, the period of detachment
som avses i artikel 7 anses ha inletts		or self-employed activity re-
vid datumet för avtalets ikraft-		ferred to in Article 7 shall be
trädande.		considered to begin on the date
		of entry into force of this Agree-
		ment.

Prop. 2020/21:199

5. Beslut som fattats före detta			5. Decisions made before the
avtals ikraftträdande ska inte på-			entry into force of this Agree-
verka	rättigheter	som fastställts	ment shall not affect any rights to
med stöd av detta avtal.			be established by virtue of this
			Agreement.
6. Anspråk som prövats före detta			6. Claims	which were	deter-
avtals ikraftträdande ska, på be-			mined before the entry into force
gäran av den berörda personen,			of this Agreement shall, upon the
prövas på nytt i enlighet med detta			request of the person concerned,
avtal.			be re-examined in accordance
			with this Agreement.
Artikel 28			Article 28
Ikraftträdande			Entry into Force
Detta avtal träder i kraft den första			This Agreement shall enter into
dagen i den tredje månaden efter			force on the first day of the third
den månad då de avtalsslutande			month following the month in
staterna ska ha avslutat en utväxling			which the	Contracting	States
av diplomatiska noter där de skrift-			shall have completed an ex-
ligen underrättar varandra om att			change of diplomatic notes in-
deras	respektive	konstitutionella	forming each other that their
krav för att detta avtal ska träda i			respective constitutional require-
kraft har uppfyllts.			ments necessary for the entry
			into force of this Agreement
			have been fulfilled.

Artikel 29

Varaktighet och uppsägning

1.Detta avtal ska gälla på obestämd tid. Endera avtalsslutande stat kan säga upp detta avtal på diplomatisk väg genom skriftligt meddelande till den andra avtalsslutande staten. Om detta avtal sägs upp ska det fortsätta att gälla till den sista dagen av den tolfte månaden efter den månad då uppsägningen meddelades.

Article 29
Duration and Termination
1. This	Agreement	shall

remain in force for an indefinite period. Either Contracting State may give to the other Contracting State, through diplomatic channels, written notice of termination of this Agreement. In that event, this Agreement shall remain in force until the last day of the twelfth month following the month in which the termination was notified.

2. Upphör avtalet i enlighet med	2. If this		Agreement is		ter-
punkt 1 i denna artikel ska rättig-	minated	in	accordance		with
heter avseende rätten till och ut-	paragraph 1 of this Article, rights
betalning av förmåner som redan	regarding	entitlement		to	and
har erhållits i enlighet med detta	payment	of	benefits	acquired
avtal bibehållas.	under this Agreement shall be
	retained.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat detta avtal.

Upprättat i två exemplar i Stockholm den 11 april, 2019, på svenska, japanska och engelska, vilka alla texter är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den engelska texten gälla.

In witness whereof, the undersigned, being duly authorized thereto by their respective Governments, have signed this Agreement.

Done in duplicate at Stockholm on 11 April, 2019, in the Swedish, Japanese and English languages, each text being equally authentic. In case of any divergence of interpretation, the English text shall prevail.

Prop. 2020/21:199

FÖR SVERIGES REGERING

FOR THE GOVERNMENT OF SWEDEN

Annika Strandhäll

FÖR JAPANS REGERING

FOR THE GOVERNMENT OF JAPAN

Shigeyuki Hiroki

Prop. 2020/21:199 3

Ärendet och dess beredning

Representanter för Sveriges och Japans regeringar förhandlade under tiden mellan 2008 och 2019 fram ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan. I den svenska delegationen har det även ingått representanter från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Avtalet undertecknades den 11 april 2019 i Stockholm. Ett förslag till lag om avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan har upprättats inom Socialdepartementet. Ett utkast till proposition har beretts med Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Integritetsskyddsmyndigheten.

Lagrådet

Tillämpningen av avtalet innebär att tillhörigheten till den svenska socialförsäkringen utsträcks eller i vissa fall undantas. Socialavgifter ska endast betalas för de svenska förmåner som den enskilde enligt avtalet omfattas av. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

4Avtalets innehåll

4.1Allmänt om avtalet

Bakgrund

Ett bilateralt avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan skrevs under i Stockholm den 11 april 2019. Undertecknandet föregicks av sju förhandlingsrundor där den första hölls i Tokyo i mars 2008. Därefter följde förhandlingar i Stockholm december 2008, i Tokyo juni 2010, i Stockholm oktober 2011, i Tokyo juni 2016, i Stockholm oktober 2017 och slutligen i Tokyo i april 2018. Förhandlingen om en tillämpningsöverenskommelse till avtalet slutfördes under februari 2021.

Japan har avtal om social trygghet med ett tjugotal länder, bl.a. Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Kina och USA.

Japan är världens elfte folkrikaste nation och har världens tredje största ekonomi. Landet är medlem i G7 och G20 och har en diversifierad ekonomi byggd framför allt på teknologiska innovationer, forskning och en högklassig industri. Landet är världens fjärde största exportnation och exporterar framför allt bilar och industriprodukter. Under 2018 trädde ett frihandelsavtal i kraft mellan EU och Japan.

Japan är Sveriges andra största handelspartner i Asien och vår fjärde största exportmarknad utanför EU. Handeln med Japan har utvecklats mycket positivt under senare år och banden mellan de svenska och japanska näringsliven blir allt starkare. Varuhandeln mellan Sverige och Japan uppgick 2019 till cirka 40 miljarder kronor. Den svenska

varuexporten till Japan består främst av skogsvaror, läkemedel och

personbilar. Under 2019 exporterade Sverige varor till Japan till ett värde av nära 25 miljarder kronor och sedan 2013 har exporten fördubblats. Cirka 12 000 svenska jobb är beroende av exporten till Japan.

Sveriges varuimport från Japan 2019 uppgick till drygt 15 miljarder kronor och består främst av personbilar, reservdelar till bilar och trådlös kommunikationsutrustning. Japanskägda företag i Sverige sysselsätter omkring 21 500 personer. Sverige utgör ofta ingången till den nordeuropeiska marknaden för japanska företag.

Sveriges tjänsteexport till Japan under första halvåret 2020 uppgick till omkring 3 miljarder kronor och tjänsteimporten till 1,8 miljarder kronor. Svensk tjänstehandel domineras generellt sett av kunskapsintensiva näringsgrenar som till exempel arkitekttjänster, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU-tjänster: tele-, data- och informationstjänster, transporter samt nyttjande av immateriella rättigheter. Det finns anledning att anta att handelsmönstret är liknande gällande Japan.

Utöver handel så har Sverige och Japan omfattande samarbeten inom näringsliv, forskning, akademi och kultur.

Rörligheten mellan Sverige och Japan är ganska stor. Cirka 150 svenska dotterbolag är representerade i Japan och 1 500 företag genom agenter och distributörer. Omkring 1 800 svenskar är tillfälligt eller långsiktigt bosatta i Japan. För dessa företag och personer innebär en situation utan ett avtal om social trygghet som samordnar ländernas socialförsäkringssystem att det är nationella regler som tillämpas.

Från svensk horisont innebär ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan fördelar för såväl personer som svenska företag.

Ur ett individperspektiv behöver en person arbeta och betala avgifter i Japan i 10 år för att kvalificera sig för japansk pension (fram till 2017 krävdes det 25 års arbete). När personen har kvalificerat sig för japansk pension kan den betalas ut även i de fall personen är bosatt utomlands, t.ex. i Sverige. Om personen inte är japansk medborgare och arbetar och betalar avgifter kortare tid än 10 år i Japan, så kan egenavgifter avseende pensionsförsäkringarna betalas tillbaka för maximalt tre år i form av ett engångsbelopp när han eller hon flyttar från Japan (s.k. ”lump-sum withdrawal payment”) – övriga inbetalade avgifter betalas inte tillbaka. När en sådan återbetalning görs försvinner personens intjänade rätt till ålders-, efterlevande- och förtidspension i det japanska systemet.

Avsaknaden av ett avtal om social trygghet medför att svenska företag missgynnas i förhållande till japanska företag och till företag vars länder har liknande avtal med Japan, dels eftersom företaget kan tvingas betala dubbla sociala avgifter (dvs. i båda länderna), dels eftersom rörligheten mellan länderna för företagets arbetstagare begränsas. Ett avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan som samordnar ländernas socialförsäkringssystem ger personer som rör sig mellan avtalsländerna ett bättre försäkringsskydd, som bl.a. hindrar att intjänade rättigheter förloras, men förhindrar också att socialavgifter avseende de förmåner som omfattas av avtalet betalas i två länder, s.k. dubbelförsäkring.

Den svenska utgångspunkten i förhandlingarna har varit att få ett så bra avtal som möjligt för tre kategorier av berörda personer: de som är försäkrade i Japan nu, de som kommer att vara försäkrade i Japan i framtiden och de som har varit försäkrade i Japan. Det framförhandlade

Prop. 2020/21:199

Prop. 2020/21:199 avtalet bedöms ge goda samordningsregler för de två första personkategorierna, men tyvärr inte fullt ut för den sista. Sverige har haft ambitionen och under förhandlingarna försökt att förhandla fram särskilda övergångsregler för personer som har betalat in avgifter till de japanska pensionssystemen men som före avtalets ikraftträdande, och i enlighet med japansk lagstiftning, har tagit ut delar av dessa avgifter i ett engångsbelopp när de flyttat från Japan. Sverige har under förhandlingarna drivit att avtalet skulle kunna ge möjlighet för berörda personer att återföra dessa pensionsinbetalningar, och därmed också återställa deras pensionsrätter, något som Japan inte accepterat. Trots denna brist är regeringens helhetsbedömning att det framförhandlade avtalet om social trygghet som samordnar valda delar av Sveriges och Japans socialförsäkringssystem kommer att ge bättre trygghet och förutsebarhet samt underlätta rörligheten mellan länderna både för individer och för företag som gör affärer med och i Japan. Att få till stånd ett avtal är särskilt lägligt mot bakgrund av det frihandelsavtal mellan EU och Japan som trädde i kraft 2018 och som förväntas öka handeln, rörligheten och den ekonomiska aktiviteten ytterligare mellan länderna. Avtalet kommer att vara viktigt för svenska företag och därmed för jobb och tillväxt.

Avtalet är indelat i fem avdelningar och följer i stort sett samma struktur som de flesta av Sveriges befintliga avtal om social trygghet. De olika avdelningarna innehåller allmänna bestämmelser, bestämmelser om tillämplig lagstiftning, bestämmelser om japanska och svenska förmåner, administrativa och övriga bestämmelser samt övergångs- och slutbestämmelser.

4.2 Den japanska socialförsäkringen

4.2.1 Övergripande om den japanska socialförsäkringen

	Den japanska socialförsäkringen innehåller bl.a. pensionsförmåner,
	begravningsförmåner och barnbidrag, förmåner vid sjukdom, moderskap,
	arbetsskada och arbetslöshet.
	Det finns huvudsakligen två separata allmänna pensionssystem i Japan,
	dels den nationella pensionen, dels pensionsförsäkringen för anställda.
	Pensionsförmånerna i den nationella pensionen kan karaktäriseras som
	förmånsbestämda grundförmåner för alla som är bosatta i Japan, medan
	pensionsförsäkringen för anställda tillhandahåller inkomstrelaterade
	förmåner. Båda pensionssystemen innehåller förmåner som ålderspension,
	förtidspension vid invaliditet samt efterlevandepension. Den japanska
	pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service) är den institution som
	huvudsakligen administrerar båda pensionssystemen, dvs. handlägger
	ansökningar, samlar in avgifter, för register och betalar ut ersättningar.
	Sjömän har ett eget socialförsäkringssystem med förmåner vid bl.a.
	sjukdom, skada, arbetsskada och dödsfall. I fråga om pensioner så
	omfattas sjömän dock av pensionsförsäkringen för anställda.
	Japan har en av världens snabbast åldrande befolkningar med en lång
	förväntad livslängd och därtill låga födelsetal, vilket har lett till en
	utveckling där allt färre i arbetsför ålder betalar in pensionsavgifter till de
32	allmänna pensionsförsäkringarna vilka samtidigt ska försörja allt fler
32

äldre. De flesta individer i arbetsför ålder i Japan faller i pensions- Prop. 2020/21:199 försäkringshänseende inom tre olika personkategorier. Den första

kategorin omfattar personer som inte har en arbetsgivare som betalar in pensionsavgifter till pensionsförsäkringen för anställda – här finns bl.a. arbetslösa, egenföretagare, deltidsarbetande, anställda som arbetar heltid i företag med färre än fem anställda och studenter. För dessa personer är det i stället obligatoriskt att vara ansluten till den nationella pensionen.

Den andra kategorin omfattar anställda som arbetar heltid eller minst 30 timmar i veckan och vars arbetsgivare har anslutit dem och som betalar avgifter till pensionsförsäkringen för anställda. Ett japanskt företag som har minst fem anställda är enligt lag skyldig att ansluta sina anställda som faller inom kategori två till pensionsförsäkringen för anställda.

Den tredje kategorin omfattar makar som inte förvärvsarbetar och som är beroende av en person i kategori 2 för sin försörjning. Arbetsgivaren till personen i kategori 2 ansvarar för att skriva in maken i den nationella pensionen.

4.2.2Den nationella pensionen

Den nationella pensionen är en pensionsförsäkring som alla som är bosatta i Japan och som är mellan 20 och 59 år, såväl japanska medborgare som utlänningar, är skyldiga att vara anslutna till. Den nationella pensionen ger de försäkrade ett grundskydd i form av förmånsbestämda grundförmåner som ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepensioner. Individer som är mellan 60 och 64 år och bosatta i Japan kan frivilligt ansluta sig till försäkringen. Samma sak gäller för japanska medborgare mellan 20 och 64 år som är bosatta utomlands.

Den månatliga avgiften till den nationella pensionen var 16 540 yen (ca

1 300 kronor) för år 2020, en avgift som den försäkrade själv betalar in till den japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service). Vid vissa omständigheter, t.ex. när någon har en invaliditetspension, får försörjningsstöd eller har en låg inkomst, kan personen i fråga ansöka om att helt eller delvis befrias från att betala avgiften. När sedan pensionsförmåner ska beräknas beaktas avgiftsbefriade perioder, men värdet på perioden reduceras. Låginkomsttagare som är yngre än 50 år och som inte har rätt till betalningsbefrielse samt studenter kan i stället få skjuta upp sina avgiftsinbetalningar. Om en utlänning som har arbetat i Japan under några år lämnar Japan för att sedan återvända och återuppta arbete i landet så finns pensionsinbetalningarna kvar, förutom i de fall där han eller hon har tagit ut delar av de inbetalda avgifterna i form av ett engångsbelopp, s.k. ”lump sum withdrawal payment.” Personen i fråga kan fortsätta att betala in till pensionsförsäkringen.

Grundläggande för rätt till ålderspension från den nationella pensionen är att den försäkrade är ansluten och har betalat avgifter till försäkringen i åtminstone tio år. För full ålderspension behöver man ha betalat avgifter i

40 år och för år 2020 uppgår pension till 781 700 yen (ca 60 000 kronor) för hela året. Pensionsåldern för ålderspension enligt den nationella pensionen är 65 år, men en försäkrad kan ta ut sin pension redan från och med 60 års ålder. Det är också möjligt att skjuta upp pensionsuttaget efter

fyllda 65 år till sent som 70 års ålder. Väljer en försäkrad att ta ut sin

Prop. 2020/21:199 pension före 65 års ålder så reduceras den månatliga pension som betalas ut, medan den höjs för den som tar ut sin pension efter 65 års ålder. En person kan också fortsätta att arbeta medan han eller hon tar ut sin ålderspension. En person som har börjat ta ut sin ålderspension har dock inte rätt att bli beviljad invaliditetspension.

För rätt till invaliditetspension från den nationella pensionen behöver en försäkrad vara mellan 20 och 64 år och uppvisa en viss lagstadgad nivå av invaliditet. Vidare behöver personen ha varit försäkrad vid tidpunkten för den första medicinska undersökning som följer på grund av skadan eller sjukdomen (försäkringsfallet). För personer som hade fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år när försäkringsfallet inträffade krävs dessutom bosättning i Japan för att få invaliditetspensionen utbetald. Det finns två ersättningsnivåer beroende på graden av invaliditet. För invaliditet av första graden betalas ersättning om 977 124 yen (ca 75 000 kronor) om året och för invaliditet av andra graden betalas årlig ersättning om 781 700 yen (ca 60 000 kronor).

Om en försäkrad avlider medan han eller hon betalar avgifter till den nationella pensionen, kan dennes make eller maka som tar hand om barn som är ekonomiskt beroende av den avlidne, och beroende barn, få efterlevandepension fram till det att barnet fyller 18 år. Är det efterlevande barnet helt föräldralöst kan han eller hon få barnpension upp till 18 års ålder. För en efterlevande make som tar hand om ett barn uppgår efterlevandepensionen till 1 006 600 yen (ca 77 000 kronor) om året. Finns det fler barn så kan det finnas rätt till tilläggsbelopp. För änkor som fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år kan det under vissa omständigheter finnas rätt till änkepension från nationella pensionen. Om en försäkrad dör utan att ha tagit emot några pensionsförmåner kan närstående i hushållsgemenskap med den avlidne få en del av de inbetalda avgifterna utbetalda i ett engångsbelopp. För en person som har fyllt 60 år men ännu inte fyllt 65 år när den närstående avlider krävs att han eller hon är bosatt i Japan för att få efterlevandepensionen utbetald.

Såväl ålderspension som invaliditetspension och efterlevandepension räknas varje år om utifrån pris- och löneutvecklingen.

Utlänningar som har bott i Japan och betalat in avgifter till den nationella pensionen under minst 6 månader men mindre än 10 år kan ansöka om att få delar av de inbetalda avgifterna återbetalda i form av ett engångsbelopp (s.k. ”lump sum withdrawal payment”) när personen lämnat Japan. Storleken på engångsbeloppet som personen får tillbaka beror på antalet månader med inbetalda avgifter. Maximalt kan avgifter för tre år (36 månader) betalas tillbaka. Denna möjlighet till återbetalning finns enbart för utlänningar eftersom de många gånger inte hinner kvalificera sig för japansk pension, något som i dag kräver 10 års avgiftsinbetalningar men som tidigare krävde hela 25 år. Inbetalda avgifter som avser tid efter tre år och upp till 10 år betalas inte tillbaka. Ansökan om återbetalning behöver göras inom två år från det att personen har flyttat från Japan. Inkomstskatt tas ut på engångbeloppet med cirka 20 procent. När en person väl begärt att få avgifterna återbetalda upphör möjligheten att senare begära ut pensionsförmåner för återstoden av eventuella inbetalda avgiftsperioder. Möjligheten till återbetalning av avgifter gäller bara individer, företag kan inte få tillbaka inbetalda sociala avgifter.

4.2.3Pensionsförsäkringen för anställda

Alla anställda under 70 år som arbetar heltid eller minst 75 procent av en heltid (i praktiken minst 30 timmar i veckan då den vanliga arbetstiden för heltid i Japan är 40 timmar i veckan) i ett företag som har minst fem anställda ska anslutas till pensionsförsäkringen för anställda. Arbetsgivaren är skyldig att se till att den anställde ansluts. Även för utlänningar som arbetar i Japan och uppfyller de aktuella villkoren är det obligatoriskt att vara ansluten till pensionsförsäkringen för anställda. Anställda som är över 70 år kan ansluta sig frivilligt till försäkringen. Egenföretagare omfattas däremot i normalfallet inte av pensionsförsäkringen för anställda. I företag som har över 500 anställda, och i företag som har färre än 500 anställda där det finns avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna, kan även deltidsanställda som arbetar minst 20 timmar i veckan, och har en anställning som överstiger ett år och tjänar minst 88 000 yen (ca 6 700 kronor) i månaden (avser år 2020), anslutas till pensionsförsäkringen för anställda. En person som omfattas av pensionsförsäkringen för anställda kan också betala till den nationella pensionen och därifrån få en grundpension vid sidan av den inkomstbaserade pensionen.

Avgifterna till pensionsförsäkringen för anställda är högre än i den nationella pensionen, men ger också en bättre avkastning i form av högre pension. Avgiften som arbetsgivaren drar från den anställdes lön och betalar in till japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pensions Service) är 9,15 procent per månad och räknas fram utifrån särskilda löneklasser. Det finns cirka trettio olika avgiftsnivåer. Avgiftstaket räknas årligen om utifrån den nationella genomsnittliga lönen. Arbetsgivaren matchar också avgiften som dras ifrån lönen så att den faktiska pensionsinbetalningen till pensionsförsäkringen för anställda uppgår till 18,3 procent av lönen.

Från pensionsförsäkringen för anställda betalas inkomstbaserade förmåner ut såsom bl.a. ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepensioner.

För att ha rätt till ålderspension krävs att en person är försäkrad och har betalat avgifter i minst 10 år. Pensionsåldern inom pensionsförsäkringen för anställda är 65 år, men redan från 60 års ålder kan anställda börja ta ut en särskild form av ålderspensionsförmån som betalas ut till 64 års ålder. Denna särskilda förmån håller emellertid på att fasas ut och kommer att upphöra 2025 för män och 2030 för kvinnor. Personen kan också skjuta upp pensionsavgången till efter 65 års ålder och får då högre månatliga pensionsutbetalningar. En person kan ta ut sin ålderspension och fortsätta att arbeta, men vid inkomster över en viss nivå reduceras pensionsutbetalningarna. Ålderspensionen är indexerad utifrån pris- och löneutvecklingen.

En försäkrad kan få invaliditetspension om han eller hon har en viss grad av funktionsnedsättning. För att ha rätt till invaliditetspension behöver man vara försäkrad vid tidpunkten för den första medicinska undersökningen efter den skada eller sjukdom som anspråket om ersättning baseras på (försäkringsfallet). Förmånens storlek avgörs av graden av invaliditet, inbetalda avgifter och försäkringstid. Det finns tre invaliditetsgrader och vid de två högre graderna kan den försäkrade få både invaliditetspension från pensionsförsäkringen för anställda och från den nationella pensionen. Vid den lägsta graden av invaliditet ges

Prop. 2020/21:199

Prop. 2020/21:199 invaliditetspension bara från pensionsförsäkringen för anställda. För det fall en försäkrad har en sjukdom eller skada som inte når upp till den första gradens invaliditet så kan han eller hon i stället få ett engångsbelopp utbetalt. Invaliditetspensionen indexeras utifrån pris- och löneutvecklingen.

Efterlevande familjemedlemmar till en avliden försäkrad kan få efterlevandepension om de var ekonomiskt beroende av den avlidne. Till familjemedlemmar räknas primärt make och barn. Om sådana saknas kan efterlevandepension betalas ut till den försäkrades föräldrar eller far- och morföräldrar. Personkretsen av möjliga förmånstagare är vidare än för efterlevandepension från den nationella pensionen. Storleken på efterlevandepensionen kan vara upp till tre fjärdedelar av den avlidnes inkomstpension. Ett pensionstillägg kan betalas ut till barnlösa änkor som var mellan 40 och 64 år vid makens frånfälle.

Utlänningar som har arbetat i Japan och då varit anslutna till pensionsförsäkringen för anställda, och vars arbetsgivare betalat in avgifter i minst sex månader men inte uppfyller tioårsvillkoret för pensionsförmån, kan ansöka om att få delar av avgifterna återbetalda i form av ett engångsbelopp (s.k. ”lump sum withdrawal payment”). Ansökan måste göras inom två år från det att personen lämnat Japan. Det är likartade regler som för den nationella pensionen. Inkomstskatt tas ut på engångbeloppet med cirka 20 procent.

4.2.4Bosättning

Enligt japansk lagstiftning anses vistelse i landet i tre månader eller mer som bosättning i Japan. En person måste registrera sig efter 90 dagars vistelse i landet, varefter han eller hon blir ”ordinärt bosatt”. En person kan dock bli ordinärt bosatt tidigare om denne registrerar sig tidigare.

Japanska medborgare kan använda utländska bosättningsperioder, oavsett om de betalat in till pensionssystemet när de bott utomlands eller inte, för att uppfylla tioårsvillkoret för att kvalificera sig för japansk pension. Denna möjlighet gäller endast japanska medborgare och inte utländska medborgare.

4.2.5Frivillig försäkring

Japanska medborgare har vid bosättning utanför Japan möjlighet att vara frivilligt anslutna och betala avgifter till den nationella pensionen. Utländska försäkringsperioder som personen i fråga har betalat avgifter för kan användas även för att beräkna pensionsförmåner från den nationella pensionen.

Pensionsförsäkringen för anställda har dock ingen frivillig inskrivningsmöjlighet för japaner bosatta utomlands. Det beror på att en japansk medborgare som är bosatt utomlands omfattas av pensionsförsäkringen för anställda om han eller hon är fortsatt anställd av den japanska arbetsgivaren.

4.2.6

Utsändning

Prop. 2020/21:199

Den japanska socialförsäkringslagstiftningen saknar regler om utsändning. En person kan dock arbeta utomlands för ett japanskt företag så länge som anställningskontrakt finns, och personen fortsätter då att tillhöra den japanska försäkringen. Samtliga socialförsäkringsavtal som Japan ingått ger rätt till utsändning upp till fem år, vissa avtal ger även möjlighet till förlängning efter fem års utsändning. Av alla japaner som arbetar utomlands är det mellan 75 och 90 procent som återvänder hem till Japan inom fem år.

4.2.7Utbetalning av japanska pensionsförmåner utomlands

De japanska pensionsförmåner som omfattas av avtalet kan redan i dag, dvs. innan avtalet har trätt i kraft, i de allra flesta fall betalas ut oavsett var i världen mottagaren är bosatt. Det innebär att en utlänning som betalat till systemet i minst 10 år, och som inte tagit ut delar av sina inbetalda pensionsavgifter i ett engångsbelopp när han eller hon lämnat Japan, efter ansökan kommer att få sin japanska pension utbetald till det land där han eller hon bor.

Personer som bor utomlands och som får japansk ålderspension ska varje år sända in ett levnadsintyg till den berörda japanska myndigheten. Personer som bor utomlands och får japansk invaliditetspension ska återkommande genomgå medicinska undersökningar och skicka in intyg till den berörda japanska myndigheten. Den som har en bestående invaliditet är dock undantagen från detta krav.

4.3Avtalets innehåll

Avtalet kan huvudsakligen karaktäriseras som ett pensionsförmånsavtal då det omfattar det allmänna ålderspensionssystemet, efterlevandepensioner och invaliditetspension (för svensk del sjuk- och aktivitetsersättning) samt tillhörande sociala avgifter. Övriga delar av socialförsäkringen, sjukvården och arbetslöshetsförsäkringen omfattas inte av avtalet. Avtalet innehåller även bestämmelser om utsändning och tillämplig lagstiftning.

Avtalet är indelat i fem avdelningar och följer i stort samma struktur som de flesta av Sveriges avtal om social trygghet. De olika avdelningarna innehåller allmänna bestämmelser, bestämmelser om tillämplig lagstiftning, bestämmelser om japanska och svenska förmåner, administrativa och övriga bestämmelser samt övergångs- och slutgiltiga bestämmelser.

Avdelning I Allmänna bestämmelser

I den första avdelningen i avtalet fastslås de definitioner som behövs för
att klargöra olika begrepp som förekommer i avtalet. Även vilka
socialförsäkringsförmåner och vilka personer som omfattas av avtalet
samt bestämmelser om likabehandling och utbetalning av förmåner
utomlands framgår av denna avdelning.	37
	37

Prop. 2020/21:199

Definitioner

En behörig myndighet är den nationella myndighet som ytterst ansvarar för de sociala trygghetssystemen och som har rätt att förhandla om avtalet. Med behörig myndighet avses för Sveriges del den svenska regeringen eller någon av de myndigheter som regeringen utser. För Japans del avses med behörig myndighet de statliga organisationer som har behörighet att förvalta de japanska pensionssystem som omfattas av avtalet. Dessa är fem statliga myndigheter: Nationella polismyndigheten (National Police Agency), Inrikes- och kommunikationsministeriet (Ministry of Internal Affairs and Communications), Finansministeriet (Ministry of Finance), Ministeriet för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknologi (Ministry of Education, Culture, Sports, Science and Technology) samt Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd (Ministry of Health, Labour and Welfare).

Avtalet pekar också ut behöriga institutioner. För Sveriges vidkommande är det de myndigheter som ansvarar för att tillämpa den lagstiftning om socialförsäkringsförmåner och sociala avgifter som omfattas av avtalet, dvs. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. För Japans del är det de försäkringsinstitutioner eller sammanslutningar av försäkringsinstitutioner som ansvarar för tillämpningen av de japanska pensionssystemen som omfattas av avtalet, huvudsakligen den japanska pensionsmyndigheten (Japanese Pension Service). Det är hos de behöriga institutionerna som en försäkrad ansöker om en förmån och det är de behöriga institutionerna som ansvarar för att administrera socialförsäkringarna och deras avgifter.

Ett begrepp som har stor betydelse för flera bestämmelser i avtalet är försäkringsperioder. Hur försäkringsperioder definieras hänger ihop med och avgör vilka perioder som ska kunna läggas samman för att kvalificera sig för rätten till en förmån enligt avtalet. Definitionen av vad som ska utgöra en försäkringsperiod är i avtalet vidare för Sveriges del än för Japans. För Sveriges del inkluderar definitionen av försäkringsperiod alla perioder med avgifter, försäkring eller bosättning som beaktas för att förvärva rätt till en förmån enligt svensk lagstiftning. Här ingår även försäkringsperioder som en försäkrad tjänat in i ett tredjeland som Sverige har avtal om social trygghet med (s.k. sammanläggning av försäkringsperioder från tredjeland). För Japans del exkluderas från definitionen perioder som tjänats in i ett tredjeland som Japan har avtal om social trygghet med. Sverige och Japan intygar försäkringsperioder enligt sin respektive nationella lagstiftning. Sverige intygar därmed perioder i antalet år, medan Japan intygar per månad.

Socialförsäkringar som omfattas av avtalet

I artikel 2 fastställs vilken lagstiftning som avtalet ska vara tillämpligt på. För svenskt vidkommande handlar det om lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning, inkomstgrundade ålderspensioner och garantipensioner, efterlevandepensioner och efterlevandestöd, samt lagstiftningen om socialavgifter i dessa fall. Med förmåner följer skyldigheten att betala socialavgifter avseende berörda förmåner.

För japansk del omfattas de japanska pensionssystemen för den nationella pensionen, med undantag av den nationella pensionsfonden, samt den nationella pensionsförsäkringen för anställda, med undantag av

pensionsfonden för anställda. Japanska skattefinansierade välfärds- Prop. 2020/21:199 förmåner omfattas inte av avtalet, vilket innebär att ålderspension i form

av välfärdspension eller andra omställnings- eller tilläggspensioner som betalas ut i välfärdssyfte inte omfattas. Ett konkret exempel som faller utanför avtalet är att en person som drabbats av invaliditet före 20 års ålder beviljas en skattefinansierad japansk invaliditetspension när han eller hon fyller 20 år, utan att han eller hon har betalat några avgifter till systemet.

Personer som omfattas av avtalet

I avtalets personkrets ingår alla personer som omfattas eller har omfattats av japansk eller svensk lagstiftning. Även personer som härleder sina rättigheter från sådana personer, t.ex. familjemedlemmar och efterlevande, omfattas av avtalet.

Likabehandling

Huvudregeln i avtalet är att personer som ingår i avtalets personkrets och som har sin ordinarie hemvist i Sverige eller Japan ska behandlas lika med den andra statens medborgare vid tillämpningen av den andra avtalsslutande statens lagstiftning. Likabehandlingsprincipen gäller således inte vid bosättning utanför någon av de båda avtalsländerna. Den som inte uppfyller bosättningsrekvisitet i socialförsäkringsbalken (anses vara bosatt i minst ett år) faller därmed utanför denna bestämmelse. En person som stannar i Japan i mer än tre månader måste registrera sig och bedöms då ha sin ordinarie hemvist (vara bosatt) i Japan. I avtalet finns några undantag från likabehandlingsprincipen, vilka samtliga beror på att den nationella japanska lagstiftningen i dessa avseenden särbehandlar japanska medborgare framför utländska medborgare. Av artikel 4 andra stycket framgår att likabehandlingen inte ska gälla den japanska lagstiftningen om kompletterande försäkringsperioder för japanska medborgare som är bosatta utanför Japan. Med kompletterande perioder menas den japanska lagstiftning som innebär att en japan som bosätter sig utanför Japan kan använda utländska bosättningsperioder för att uppfylla tioårsvillkoret i de japanska pensionsförsäkringarna och därigenom kvalificera sig för rätten till japansk pension. En japansk medborgare som bosätter sig utomlands kan därtill, enligt japansk nationell rätt, välja att fortsätta att betala in avgifter till den nationella pensionen och sedan använda dessa avgiftsperioder när pensionen beräknas. För Japan är det viktigt att en japansk medborgare alltid har möjlighet att omfattas av den japanska försäkringen. Skälet till att den japanska lagstiftningen erbjuder japanska medborgare möjligheter att fortsatt vara anslutna till japanska pensionsförsäkringar grundas i synen att en japansk medborgare som bott eller arbetat utomlands under sin förvärvsaktiva tid troligen kommer att bosätta sig i Japan när han eller hon går i pension och att det då är viktigt att personen i fråga får en bra pension.

Utbetalning av förmåner utomlands

Förmåner som omfattas av avtalet ska enligt huvudregeln betalas ut även vid ordinarie hemvist i den andra avtalsslutande staten (s.k. export av

Prop. 2020/21:199 förmåner). Svensk nationell lagstiftning tillåter redan i dag att inkomstgrundad ålderspension, inkomstgrundad efterlevandepension, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning betalas ut oavsett om den som har rätt till ersättningen är bosatt i Sverige eller något annat land. Även svenska pensioner som uppgår till mindre belopp betalas ut. För utbetalning av dessa förmåner till en person som är bosatt i Japan innebär avtalet således ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Från avtalets huvudregel om export av förmåner finns dock undantag. Svenska garantipensioner, sjukersättning i form av garantiersättning, aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt efterlevandestöd undantas och kommer inte att kunna betalas ut till en person som bor i Japan eller tredjeland utanför EU. Även detta gäller redan i dag enligt svensk nationell rätt. Dessa undantagna förmåner kommer inte heller fortsättningsvis att kunna betalas ut vid bosättning i Japan, vare sig med stöd av svensk lagstiftning eller avtalets bestämmelser. Det bakomliggande skälet är främst att de svenska garantiförmånerna inte är avgiftsfinansierade utan skattefinansierade.

Inte heller för Japan innebär avtalet någon ändring från hur pensionsförmåner i dag, före avtalets ikraftträdande, betalas ut till mottagare utomlands. De japanska pensionsförmåner som omfattas av avtalet kan i dag, och kommer även fortsättningsvis när avtalet tillämpas, att kunna betalas ut till en mottagare som bor utomlands. Enligt avtalets artikel 5.1 a, och i linje med gällande japansk rätt, undantas grundpension i form av invaliditetspension och efterlevandepension för personer som vid tidpunkten för försäkringsfallet har fyllt 60 år men ännu inte 65 år från exportmöjligheten. För dessa personer krävs att de har sin ordinarie hemvist (är bosatta) i Japan för att få dessa förmåner utbetalda. Denna undantagsbestämmelse är medborgarskapsneutral såväl i avtalet som i den japanska nationella lagstiftningen.

Vidare stadgas att om det med stöd av den nationella lagstiftningen är möjligt att få en förmån utbetald till ett tredjeland, ska detta gälla även för det andra fördragsslutande landets medborgare.

Avdelning II Bestämmelser om tillämplig lagstiftning

Grundläggande om tillämplig lagstiftning enligt avtalet

Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om tillämplig lagstiftning, dvs. vilket lands lagstiftning som ska gälla i olika situationer för personer som omfattas av avtalet. Huvudregeln i avtalet är att anställda och egenföretagare som arbetar inom en avtalsslutande stats territorium, när det gäller det arbetet, enbart ska omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande staten oavsett var personen är bosatt eller var arbetsgivaren har sitt säte. Detta innebär att personen såvitt gäller de försäkringsgrenar som avtalet omfattar enbart är försäkrad i den stat där denne arbetar.

Från huvudregeln att anställda och egenföretagare ska omfattas av lagstiftningen i arbetslandet finns det undantag. Avtalet innehåller dels regler gällande anställda och egenföretagare som sänds ut för att arbeta i den andra avtalsslutande staten, dels särskilda regler om försäkringstillhörighet för personer som är anställda på havsgående fartyg och

flygplan, personer som tillhör diplomatiska beskickningar och konsulat samt statligt anställda.

Utsändning

Reglerna om utsändning innebär att en anställd eller egenföretagare kan fortsätta att tillhöra sitt hemlands socialförsäkring vad gäller de grenar av socialförsäkringen som avtalet omfattar under den tid som arbetet i den andra avtalsslutande staten pågår. Utsändningsperioden kan enligt avtalet vara upp till fem år.

För att det ska vara fråga om utsändning av en anställd krävs antingen att en arbetsgivare som har sin verksamhet inom en av de avtalsslutande staterna sänder ut den anställde antingen från detta territorium eller från en tredje stats territorium för att arbeta för arbetsgivarens räkning inom den andra avtalsslutande statens territorium, eller att en anställd sänds ut av en arbetsgivare inom en avtalsslutande stats territorium till en relaterad arbetsgivare inom den andra avtalsslutande statens territorium. Arbetet som utsänd ska inte förväntas överstiga fem år. Om dessa villkor är uppfyllda, kan personen anses vara utsänd och därmed fortsätta att omfattas av lagstiftningen i den utsändande staten.

I och med att villkoren för utsändning är uppfyllda ska den utsände inte omfattas av de grenar av socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet som omfattas av avtalet om social trygghet. Det innebär att den som betalar ersättning för arbete till en person som är utsänd från Japan till Sverige inte ska betala de avgifter som är knutna till de pensionsförmåner och sjuk- och aktivitetsersättning som omfattas av avtalet under den tid som utsändningen till Sverige pågår. Om arbetet pågår längre tid i Sverige än ett år, ska övriga delar av socialavgifterna betalas i Sverige. Motsatsvis gäller att den som sänds ut från Sverige till Japan ska fortsätta att omfattas av de delar av den svenska socialförsäkringen som omfattas av avtalet. Pågår utsändningen till Japan under längre tid än ett år ska endast socialavgifter kopplade till dessa delar av socialförsäkringssystemet betalas i Sverige.

Avtalet möjliggör även att reglerna om utsändning kan tillämpas när en anställd sänds ut av en arbetsgivare inom en avtalsslutande stats territorium till en relaterad arbetsgivare inom den andra statens territorium. Exempel på en relaterad arbetsgivare kan vara bolag i samma koncern, bolag som den utsändande arbetsgivaren har ett reglerat samarbete med, s.k. joint venture, eller en institution för forskning som är kopplad till arbetsgivaren. Utsändningsregeln i artikel 7.1 kan även tillämpas på en utsänd som samtidigt har anställning både hos en arbetsgivare i den sändande staten och hos en relaterad arbetsgivare i den mottagande staten.

För att en egenföretagare som omfattas av en avtalsslutande stats lagstiftning och som vanligtvis arbetar som egenföretagare inom den avtalsslutande statens territorium och som tillfälligt arbetar som egenföretagare inom den andra avtalsslutande statens territorium ska anses vara utsänd och därmed fortsätta att omfattas enbart av den förstnämnda avtalsslutande statens lagstiftning, förutsätts att arbetet som egenföretagare inom den andra avtalsslutande statens territorium inte väntas överstiga fem år. Den egna företagaren ska under utsändningstiden fortsätta att betala egenavgifter i utsändningslandet avseende de delar av

Prop. 2020/21:199

Prop. 2020/21:199	utsändningslandets socialförsäkringssystem som omfattas av avtalet.
	Egenföretagare som bedriver näringsverksamhet parallellt i de avtals-
	slutande staterna under maximalt fem år undantas från huvudregeln att
	arbetslandets lag gäller. För svenska egenföretagare innebär det att de
	inkomster som tjänas in i Japan och som är hänförliga till den
	näringsverksamhet som bedrivs i Sverige ska ligga till grund för beräkning
	av pensionsgrundande inkomst i Sverige.
	Den berörda svenska behöriga institutionen prövar varje enskilt fall av
	utsändning från Sverige för att bedöma om villkoren för utsändning är
	uppfyllda och fattar därefter beslut. Motsvarande gäller för Japan.
	Avtalet medger ingen generell möjlighet till förlängning av en
	utsändning utöver de stipulerade fem åren. Däremot kan utsändningen
	förlängas i undantagsfall. Dessa undantagsfall hanteras under artikel 10 i
	avtalet och förutsättningarna beskrivs i texten nedan under rubriken
	Undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning.
	Anställda på fartyg och flygplan
	I avtalet finns även särskilda bestämmelser om tillämplig lagstiftning för
	anställda på havsgående fartyg och på flygplan. Den som arbetat som
	anställd på ett havsgående fartyg som för en av de avtalsslutande staternas
	flagg ska när det gäller den anställningen endast omfattas av lagstiftningen
	i den avtalsslutande stat inom vars territorium arbetsgivaren har sitt säte.
	För anställda på flygplan i internationell trafik gäller att de endast ska
	omfattas av lagstiftningen i den avtalsslutande stat inom vars territorium
	arbetsgivaren har sitt säte.
	Diplomater och statligt anställda
	I avtalet tydliggörs att Wienkonventionerna om diplomatiska förbindelser
	respektive om konsulära förbindelser ska vara fortsatt tillämpliga på
	exempelvis diplomatiska företrädare och administrativ personal vid
	beskickningar och konsulat.
	Statligt anställda som sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta i den
	andra avtalsslutande staten omfattas av lagstiftningen i landet där
	arbetsgivaren finns. Lokalanställda i statlig tjänst anställda av en stat för
	arbete i den andra staten ska omfattas av socialförsäkringen i landet där de
	arbetar. Bestämmelsen saknar tidsbegränsning avseende hur länge statligt
	anställda kan arbeta för det ena landets räkning i det andra landet.
	Undantag från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning
	Avtalet medger i artikel 10 att undantag (dispens) i fråga om tillämplig
	lagstiftning kan göras från såväl huvudregeln samt från de särskilda
	bestämmelserna om utsändning, anställda på havsgående fartyg eller
	flygplan i internationell trafik och personer tillhörande diplomatiska
	beskickningar, konsulat samt statligt anställda. Vad som krävs för ett
	sådant undantag är att både den anställde och arbetsgivaren är överens om
	att ett undantag ska begäras samt att både Sveriges och Japans behöriga
	myndigheter eller institutioner efter en bedömning av om det gynnar
	personen, eller grupper av personer, gemensamt kommer överens om att
42	undantag ska beviljas. Undantagsregeln är förhållandevis brett utformad i

syfte att ge tillämpande myndigheter och institutioner ett utrymme för att Prop. 2020/21:199 komma fram till rimliga lösningar i enskilda fall. Det är myndigheterna

och institutionerna som bäst kan avgöra i vilka fall ett undantag ska godtas. Bland annat prövas en begäran om att förlänga en utsändning utöver de i avtalet stipulerade fem åren med stöd av denna artikel.

Avtalet medger ingen generell möjlighet att förlänga utsändningstiden utöver fem år. Mot bakgrund av att det trots allt kan finnas enskilda situationer där det bedöms rimligt och nödvändigt med ytterligare tid för utsändning, kan dock avsteg från huvudregeln om utsändning i maximalt fem år göras. Sådana undantag ska bedömas och hanteras från fall till fall. Det har under förhandlingarna av avtalet ansetts viktigare med ett visst mått av flexibilitet i avtalet, och att hänsyn tas till vad som är bäst för berörda personer och grupper av personer i deras enskilda situationer, än att ha en undantagslös tidsgräns. Eftersom det saknas en generell möjlighet till förlängning enligt avtalet ska de individuella fall där förlängning trots allt kan bli aktuell hanteras enligt artikel 10. Det ska understrykas att en förlängning efter fem års utsändning är ett undantag som endast bör godtas om det finns godtagbara skäl för detta. Eventuella förlängningar bör hanteras i avtalets anda och tillämpas restriktivt mot bakgrund att avtalet inte medger någon generell möjlighet. När en förlängning trots allt blir aktuell bör den hanteras på ett sådant sätt som ligger i den enskildes intresse. Tillämpande myndigheter och institutioner är bäst skickade att identifiera de enskilda fall när ett undantag kan godtas och en utsändning bör kunna förlängas. Hur lång förlängning av en utsändning som kan godtas får avgöras från fall till fall. Om personen ansöker om en förlängd utsändningstid, ska de behöriga institutionerna i båda länderna vara överens för att förlängningen ska kunna godtas.

Medföljande make och barn

En utsänd persons medföljande make och barn omfattas enligt avtalet av samma lands lagstiftning som den utsände. Detta gäller emellertid endast om de medföljande familjemedlemmarna inte förvärvsarbetar i landet dit utsändningen sker. Principen att en medföljande som inte arbetar ska vara försäkrad på samma sätt som den utsände är internationell standard. Familjemedlemmar till en person som sänds ut från Sverige för att arbeta i Japan ska därför fortsätta att omfattas av svensk och inte japansk lagstiftning (vad gäller sjukersättning, aktivitetsersättning, garantipensioner och efterlevandestöd) under tiden för den utsändes och familjemedlemmens vistelse i Japan, förutsatt att familjemedlemmen inte börjar förvärvsarbeta där. Det gör att dessa familjemedlemmar under vistelsen i Japan kan tjäna in rätt till svensk garantipension samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning – dvs. förmåner som avtalet omfattar. Under tiden som bosatt i Japan undantas medföljande som inte är japanska medborgare från att behöva skriva in sig i den japanska nationella pensionen, men den medföljande kan dock ansluta sig till den japanska nationella pensionen om han eller hon så väljer. I det omvända fallet gäller att familjemedlemmar som följer med en utsänd person från Japan till Sverige fortsätter att omfattas av japansk lagstiftning under hela utsändningstiden. En medföljande till en utsänd person från Japan som

Prop. 2020/21:199 själv arbetar i Sverige kommer att omfattas av det svenska pensionssystemet, inklusive garantipensionen.

Obligatorisk försäkring

Bestämmelsen i artikel 12 stadgar att lagvalsreglerna endast gäller vid obligatorisk socialförsäkring. Det innebär att sådan socialförsäkring som går att ansluta sig till frivilligt inte omfattas. Sverige har i dag ingen frivillig anslutning till socialförsäkringssystemet, varför bestämmelsen endast blir tillämplig på japanska förhållanden. Den japanska lagstiftningen erbjuder landets egna medborgare som bor utomlands att frivilligt ansluta sig till den japanska socialförsäkringen. För japanska medborgare som omfattas av svensk socialförsäkring och som frivilligt är fortsatt anslutna till den japanska socialförsäkringen så kommer den frivilliga anslutningen att omfattas av nationella japanska regler vad gäller tillämplig lagstiftning. Skulle även Sverige i framtiden införa möjlighet till frivillig anslutning till den svenska socialförsäkringen skulle denna bestämmelse även kunna aktiveras för svensk del.

Avdelning III Bestämmelser om förmåner

Avtalets tredje del innehåller bestämmelser om så kallad sammanläggning av försäkringsperioder och beräkning av japanska och svenska förmåner.

Sammanläggning av försäkringsperioder och beräkning av förmåner

I enlighet med internationell praxis finns en regel i avtalets artikel 13 om sammanläggning av försäkringsperioder. Regeln innebär att försäkringsperioder som har tjänats in i Japan och Sverige kan läggas samman. Syftet med regler om sammanläggning är att göra det möjligt för personer som har arbetat i två länder att uppfylla eventuella lägsta krav för rätt till förmån enligt lagstiftningen i ett av länderna genom att försäkringsperioder som tjänats in enligt det andra landets lagstiftning också kan beaktas. En person som inte kan tillgodoräkna sig tillräckligt antal försäkringsperioder enligt lagstiftningen i ett land, kan genom avtalet tillgodogöra sig perioder i båda länderna för att kvalificera sig för rätten till en förmån. Försäkringsperioder får bara beaktas en gång, vilket innebär att överlappande försäkringsperioder inte beaktas. Vid sammanläggning ska man enligt avtalet inte beakta försäkringsperioder som av den andra staten erkänns som försäkringsperioder enbart på grund av bosättning inom den staten. För svenska förmåner innebär bestämmelsen om sammanläggning i avtalet att den som har försäkringsperioder i Japan i vissa avseenden kommer att få det enklare att kvalificera sig för rätten till svensk inkomstgrundad ålderspension samt till sjuk- och aktivitetsersättning.

	Svensk inkomstgrundad ålderspension
	Sammanläggningsreglerna blir tillämpliga på inkomstgrundad ålders-
	pension i form av tilläggspension på så sätt att en person genom samman-
	läggning kan komma att uppfylla kvalifikationskravet på tre år med
	pensionspoäng för rätt till tilläggspension. Sammanläggningsreglerna
44	kommer också att kunna tillämpas för att uppfylla förvärvsvillkoret om

fem år som kvalifikation för rätten till pensionsrätter beräknade på år med Prop. 2020/21:199 små barn, plikttjänstgöring och studier. Den påföljande beräkningen av en

förmån görs dock helt enligt svenska nationella regler utan att beakta intjänade pensionsrätter från Japan.

Som exempel på sammanläggning enligt avtalet kan nämnas en person
som arbetat i Sverige i ett år och som tjänat in ett år med pensionspoäng i
Sverige och även arbetat två år i Japan och då varit omfattad av något av
de japanska pensionssystemen. Genom att både åren i Sverige och Japan
beaktas uppfylls kravet på tre år med pensionspoäng för rätt till
tilläggspension. Vid beräkning av tilläggspensionens storlek ska dock
hänsyn endast tas till försäkringsperioder fullgjorda enligt svensk
lagstiftning.
Svensk sjuk- och aktivitetsersättning
Sammanläggningsreglerna kommer vidare att kunna användas för att
uppfylla kravet för rätt till sjuk- och aktivitetsersättningen i det avseendet
att försäkringsfallet måste ha inträffat när personen var omfattad av den
svenska försäkringen. Vid fastställande av rätt till svensk sjuk- eller
aktivitetsersättning ska personer som är försäkrade enligt den japanska
lagstiftningen anses försäkrade enligt den svenska lagstiftningen.
Härigenom kan personer som är försäkrade i Japan vid tidpunkten för
försäkringsfallet i vissa fall, om de uppfyller de medicinska kraven, få
svensk inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Den inkomst-
relaterade ersättningen beräknas utifrån en antagandeinkomst. Denna
grundas på genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomster som intjänats
under en given period (5–8 år beroende på personens ålder) före det år som
närmast föregått det år då försäkringsfallet inträffat, s.k. ramtid. För beräk-
ning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning kan en ramtid på tre år
tillämpas om det är mer fördelaktigt för personen. För rätt till ersättning
fordras minst ett år med inkomst i Sverige under ramtiden. Kan endast en
eller två bruttoårsinkomster beräknas under ramtiden ska två brutto-
årsinkomster respektive en bruttoårsinkomst upptas till noll kronor. Vid
beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad
aktivitetsersättning beaktas, enligt avtalets bestämmelser, endast
inkomster som tjänats in under tid som svensk lagstiftning var tillämplig.
Inkomster som har tjänats in under tid då japansk lagstiftning var
tillämplig ska alltså inte ingå i antagandeinkomsten.
Följande exempel kan ges. En person är berättigad till sjukersättning och
ramtiden för personen är fem år. Personen har under de senaste fyra åren
varit försäkrad i Japan. Året dessförinnan hade personen inkomst i Sverige.
Sjukersättningen beräknas utifrån de tre åren med högst bruttoårsinkomst.
Det betyder att antagandeinkomsten fastställs till en tredjedel av summan
av den svenska inkomsten under ett år och två år med noll kronor. Om all
inkomst intjänad i Sverige skulle hänföra sig till år som ligger före
ramtiden, är antagandeinkomsten noll kronor och någon inkomstrelaterad
sjukersättning betalas då inte ut.
Övriga svenska förmåner
Vad gäller resterande svenska förmåner som omfattas av avtalet så blir
sammanläggningsreglerna inte tillämpliga. För rätt till de svenska	45
	45

Prop. 2020/21:199 grundskyddsförmånerna garantipension, sjukersättning i form av garantiersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning krävs enligt den svenska lagstiftningen en bosättningstid i Sverige (försäkringstid) om minst tre år. Denna regel har i avtalet undantagits från sammanläggning. Det innebär exempelvis att en person som endast har varit bosatt i Sverige i två år inte kan sammanlägga eventuell japansk försäkringsperiod för att uppfylla kravet om minst tre års bosättning, och har därmed inte rätt till svensk garantipension vid bosättning i Sverige, eftersom denne inte har bott i Sverige i tre år. Sammanläggningsreglerna i avtalet innebär inte heller att försäkringstid i Japan påverkar storleken av en garantiförmån i Sverige. Vid beräkningen av garantiförmån kan t.ex. en person som har varit bosatt i Sverige i tolv år och försäkrad i Japan i 25 år vid bosättning i Sverige inte få mer än tolv fyrtiondelar av den 40- delsberäknade garantiförmånen. Inte heller de svenska efterlevandeförmånerna omfattas av sammanläggningsreglerna. Förmånen efterlevandestöd kan endast beviljas om barnet är bosatt i Sverige och om den avlidne någon gång varit försäkrad i Sverige, vilket innebär att sammanläggning inte blir aktuell. I fråga om övriga svenska efterlevandeförmåner tillämpas inte sammanläggningen på treårsvillkoret för garantipension enligt artikel 17 och sammanläggning är heller inte aktuell för omställningspension eller barnpension.

Japanska förmåner

När det gäller japanska förhållanden blir bestämmelserna om sammanläggning tillämpliga på den japanska lagstiftningen enligt vilken det krävs tio år (120 månader) med japanska försäkringsperioder för att ha rätt till en japansk ålderspension. En person som exempelvis har varit omfattad av något av de japanska pensionssystemen i sex år och i minst fyra år av det svenska pensionssystemet, kan med hjälp av avtalet använda dessa fyra svenska försäkringsår för att uppfylla det japanska tioårsvillkoret och därigenom kvalificera sig för rätten till japansk ålderspension. Personen får då en andelsberäknad japansk ålderspension för dessa sex år.

För japanska invalid- och efterlevandeförmåner så anses också försäkringsfallet (datumet för den första läkarundersökningen eller dödsfallet) vara uppfyllt enligt japansk lagstiftning om det infaller inom en försäkringsperiod där svensk lagstiftning är tillämplig.

Från sammanläggning undantas japanska utbetalningar av engångsbelopp, s.k. ”lump-sum withdrawal payments” som utgör återbetalning av inbetalda avgifter och som kan betalas ut till utlänningar som flyttar från Japan.

I avtalet finns bestämmelser om hur japanska förmåner ska beräknas. I artikel 16 första punkten fastslås utgångspunkten att beräkning av en förmån som grundas på sammanläggning enligt avtalet ska beräknas enligt japansk lagstiftning. Andra till fjärde punkterna i artikel 16 reglerar när japanska förmåner som grundas på sammanläggning ska pro rataberäknas.

Sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland

Prop. 2020/21:199

I avtalet finns för svenskt vidkommande en ensidig bestämmelse i artikel

17.4om sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland med vilket både Japan och Sverige har avtal om social trygghet. Bestämmelsen innebär att om de sammanlagda försäkringsperioderna från Japan och Sverige inte är tillräckliga för att få en svensk förmån, kan även försäkringsperioder som har tillgodoräknats i ett tredjeland inkluderas i sammanläggningen. En sammanläggning där försäkringsperioder från ett tredjeland ingår förutsätter dock att både Japan och Sverige har gällande avtal om social trygghet med motsvarande bestämmelser om sammanläggning med landet i fråga. Med gällande avtal avses inte enbart bilaterala socialförsäkringsavtal utan även motsvarande samordningsinstrument för social trygghet, vilket inkluderar EU:s samordningsregler om social trygghet, se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning. En person som exempelvis har arbetat ett år i Frankrike, ett år i Sverige och ett år i Japan, kan genom avtalets bestämmelser fullgöra det svenska kravet om tre års försäkringsperioder för att få rätt till inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension. Japan godtar däremot inte sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland enligt avtalet. Emellertid kan det noteras att den nationella japanska lagstiftningen ger japanska medborgare en rätt att räkna med utländska bosättningsperioder för att kvalificera sig för rätten till en japansk pensionsförmån, i praktiken en sammanläggning av försäkringsperioder från ett tredjeland.

Avdelning IV Administrativa och övriga bestämmelser

I den fjärde avdelningen i avtalet beskrivs de administrativa bestämmelserna för avtalets tillämpning.

Administrativt samarbete

Länderna ska ingå en tillämpningsöverenskommelse där åtgärder för att genomföra avtalet fastställs. I tillämpningsöverenskommelsen ska det bl.a. fastställas vilka japanska och svenska myndigheter och institutioner som är behöriga att tillämpa avtalet och vilka förbindelseorgan som ska utses.

En grundläggande tanke i avtalet är att de behöriga myndigheterna och
institutionerna i Japan och Sverige ska bistå varandra administrativt i fråga
om tillämpningen av avtalet. Detta bistånd ska vara fritt från kostnader.
Behöriga myndigheter ska vidare komma överens om åtgärder för att
utbyta statistik om tillämpningen av avtalet.
Sekretess, dataskydd och överföring av personuppgifter
För att kunna handlägga ärenden enligt avtalet så förutsätter det överföring
av uppgifter mellan Pensionsmyndigheten respektive Försäkringskassan
och japanska myndigheter. Det kan avse personnummer, namn, uppgifter
om sökta och beviljade förmåner, intjänad försäkringstid samt i vissa fall
medicinska underlag. I medicinska underlag kan känsliga personuppgifter
förekomma, såsom uppgifter om hälsa.	47

Prop. 2020/21:199 I avtalets artikel 22 regleras informationsutbyte mellan länderna och skydd av personuppgifter. Behöriga myndigheter eller institutioner i den ena staten ska till behöriga myndigheter och institutioner i den andra staten föra över uppgifter om enskilda (personuppgifter) som behövs för tillämpning av avtalet. Personuppgifter kan också föras över av den ena statens behöriga myndigheter eller institutioner till den andra statens behöriga myndigheter eller institutioner (mottagarlandets behöriga myndigheter och institutioner) om de behöver dessa uppgifter för tillämpningen av sin nationella lagstiftning. Personuppgifterna som överförs ska skyddas i enlighet med de nationella lagstiftningarna och andra relevanta lagar och bestämmelser. Vidare ska personuppgifterna skyddas genom att den sändande myndigheten eller institutionen ska säkerställa att uppgifterna som överförs är korrekta och begränsade i omfattningen så att de uppfyller syftet med överföringen. Felaktiga uppgifter som har överförts, eller där uppgifter överförts i strid med den sändande statens nationella lagstiftning, ska korrigeras eller raderas av den mottagande myndigheten eller institutionen. Både de sändande och mottagande myndigheterna och institutionerna är skyldiga att skydda personuppgifterna mot obehörig eller olaglig åtkomst, ändring eller utlämnande. Om den person som de överförda personuppgifterna berör begär det, ska den mottagande myndigheten eller institutionen upphöra att använda personuppgifter som hanteras på ett sätt som är oförenligt med den mottagande statens lagstiftning och även radera sådana uppgifter. Den berörda personen kan även begära att sändande myndighet eller institution ska korrigera felaktiga personuppgifter och meddela korrigeringen till mottagande myndighet eller institution.

I 114 kap. socialförsäkringsbalken (SFB) finns bestämmelser om personuppgiftsbehandling för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan som kompletterar bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grund enligt vilken Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan får behandla personuppgifter för att handlägga socialförsäkringsärenden är uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning enligt artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans myndighetsutövning utgör ändamål för behandling av personuppgifter, vilket regleras i 114 kap. 7–9 §§ SFB. Personuppgifter som behandlas för ändamålet handläggning av ärenden får, enligt 114 kap. 9 § 4 SFB, även behandlas för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. Myndigheternas rätt att behandla känsliga personuppgifter enligt artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning återfinns i 114 kap. 11 § SFB. Av bestämmelsen framgår bland annat att känsliga personuppgifter får behandlas i ett ärende eller är nödvändiga för handläggning av ett ärende. Känsliga personuppgifter får vidare behandlas för något av de ändamål som anges i 114 kap. 7 § första stycket 1 samt 8 och 9 §§ om det är nödvändigt för ändamålet.

Enligt artikel 49.1 d i EU:s dataskyddsförordning, som är direkt Prop. 2020/21:199 tillämplig, får en överföring till tredjeland göras när den är nödvändig av

viktiga skäl som rör allmänintresset. Av skäl 112 i EU:s dataskyddsförordning framgår att internationella utbyten av uppgifter mellan socialförsäkringsmyndigheter är en uppgiftsöverföring som krävs och är nödvändig med hänsyn till viktiga allmänintressen. I 114 kap. 29 § SFB anges att personuppgifter får föras över till tredjeland på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige ingått med andra stater. I samband med att personuppgiftslagen (1998:204) upphörde att gälla och ersattes med EU:s dataskyddsförordning uttalade regeringen bl.a. att bestämmelsen fyller en funktion för att klargöra erkännandet av allmänintresset av att personuppgifter får föras över till tredjeland på grund av åtaganden i avtal om social trygghet som Sverige har ingått med andra stater (prop. 2017/18:171 s. 197 f.). Till följd av avtalet kommer överföringar endast att förekomma i enstaka fall, dvs. när rätten till en förmån aktualiseras i det enskilda fallet.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får behandla personuppgifter i socialförsäkringsärenden för ändamålet att lämna ut uppgifter till Japan som tredjeland enligt 114 kap. 9 § 4 SFB. Personuppgifter som får lämnas ut med stöd av ändamålsbestämmelsen i 114 kap. 9 § 4 SFB får lämnas ut på papper. 114 kap. 24 § SFB möjliggör även utlämnande på medium för automatiserad behandling, dvs. elektroniskt. Det innebär att de personuppgifter som enligt 114 kap. 9 § 4 SFB får lämnas ut till Japan får lämnas ut både på papper och i elektronisk form. Vid behandling av personuppgifter behöver dessa hanteras på ett säkert sätt enligt artiklarna 5.1 f och 32 i EU:s dataskyddsförordning.

Om information ska utbytas enligt avtalet utan att detta följer av annan lagstiftning, kommer uppgifterna att omfattas av sekretess. Nationella bestämmelser om sekretess ska tillämpas vid informationsutbytet

Ansökningar m.m.

En ansökan om en förmån som kommit in till en behörig institution eller behörig myndighet i en avtalsstat ska också anses inkommen i den andra avtalsstaten – detta är ett uttryck för ansökningsprincipen. Detta ska även gälla överklaganden och meddelanden.

I avtalet finns vidare angivet de språk som ska användas vid tillämpning av avtalet, utbetalning av förmåner samt tvistelösning.

Avdelning V Övergångsbestämmelser och slutgiltiga bestämmelser

I den femte avdelningen finns avtalets övergångs- och slutbestämmelser. Dessa stämmer överens med internationell praxis på området.

Avtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter det att de avtalsslutande staterna har informerat varandra om att alla deras respektive konstitutionella krav för avtalets ikraftträdande har uppfyllts. Att de avtalsslutande staterna har möjlighet att begära att avtalet ska ändras framgår inte uttryckligen i avtalet, men är naturligt vid denna typ av

överenskommelser.

Prop. 2020/21:199 Genom övergångsbestämmelserna dras en gräns som innebär att avtalet inte ger rätt till förmåner för tid före ikraftträdandet. Däremot beaktas försäkringsperioder som fullgjorts före ikraftträdandet och även rättsliga händelser som t.ex. försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet.

Det japanska pensionssystemet ger utlänningar som inte uppnår kvalifikationskravet på 10 års försäkring för japansk pension möjlighet att i stället få tillbaka delar av sina inbetalda avgifter i form av en engångsutbetalning (s.k. lump-sum withdrawal payment). Vid en sådan engångsutbetalning upphör de japanska intjänade pensionsrätterna att gälla. Frågan om att återställa pensionsrätter för de personer som valt att ta denna engångsutbetalning för tid före ikraftträdandet har utan framgång drivits av Sverige under förhandlingarna.

Vidare medger övergångsreglerna bl.a. att en pågående utsändning ska ”nollställas” vid ikraftträdandet av avtalet och ikraftträdandedatumet räknas därmed som dag 1 för utsändning.

5Avtalets konsekvenser

Avtalet mellan Sverige och Japan innebär endast begränsade nya åtaganden för svenskt vidkommande. Sammantaget gör regeringen bedömningen att de konsekvenser av avtalet som redogörs för nedan får små ekonomiska effekter på statsbudgeten och ålderspensionssystemet.

5.1Konsekvenser för individen

En svensk person som har arbetat i Japan i mindre än tio år kan i dag inte kvalificera sig för japansk pension utan är hänvisad till att ansöka om att få tillbaka delar av sina inbetalda avgifter i form av en engångsutbetalning (s.k. lump-sum withdrawal payment) när han eller hon flyttar från Japan. Genom avtalets regler om sammanläggning av försäkringsperioder kommer det bli lättare för svenskar som har arbetat i Japan att uppnå kvalifikationskravet på tio års försäkring för japansk ålderspension som kan betalas ut även om han eller hon bor i Sverige.

I fråga om svensk inkomstrelaterad ålderspension innebär sammanläggningsreglerna att den person som arbetat i Japan kommer att kunna tillgodoräkna sig japanska försäkringsperioder och därigenom lättare uppfylla dels kravet på tre år med pensionspoäng för rätt till tilläggspension, dels förvärvsvillkoret om fem år som kvalifikation för rätten till pensionsrätter beräknade på år med små barn, plikttjänstgöring och studier. Endast ett mindre antal personer bedöms komma att beröras av detta.

För att fastställa rätten till inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning kommer försäkring enligt den japanska lagstiftningen att anses som försäkring enligt svensk lagstiftning. Det innebär att om en person som är försäkrad i Japan insjuknar eller drabbas av en skada så anses försäkringsfallet uppfyllt enligt svensk lagstiftning. Den försäkrade kommer då

att kunna få svensk sjuk- eller aktivitetsersättning om övriga förmåns- Prop. 2020/21:199 villkor är uppfyllda.

Svensk garantipension, sjukersättning i form av garantiersättning, aktivitetsersättning i form av garantiersättning och efterlevandestöd kan enligt svensk lagstiftning inte betalas ut vid bosättning i Japan. Avtalet innebär inga avsteg från dessa bestämmelser.

Avtalet gör det möjligt för en anställd eller egenföretagare att arbeta som utsänd i upp till fem år i det andra avtalsslutande landet. Under utsändningstiden kommer personen i fråga att fortsatt omfattas av utsändningslandets försäkring vad gäller de förmåner som omfattas av avtalet.

5.2Konsekvenser för arbetsgivare

Under utsändningstiden kommer den utsändes arbetsgivare, eller den utsände själv om han eller hon är egenföretagare, att betala in socialavgifter för de förmåner som omfattas av avtalet i den avtalsslutande stat som personen är utsänd från och inte i den stat som han eller hon är utsänd till. Avtalet kommer att förhindra att socialavgifter avseende de förmåner som omfattas av avtalet betalas i två länder för samma tid (dubbla avgifter) vilket kan förekomma i dag.

5.3Ekonomiska konsekvenser för offentlig sektor

Avtalets regler om sammanläggning av försäkringsperioder kommer att medföra att fler svenskar än i dag som har arbetat i Japan kommer att kvalificera sig för japansk ålderspension och få den utbetald till Sverige. En följd av detta blir sannolikt att dessa personer inte kommer att belasta det svenska pensionssystemet i samma omfattning som personer i motsvarande situation hittills gjort eftersom de inte kommer att ha samma behov av garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. I fråga om den svenska ålderspensionen så blir sammanläggningsreglerna endast tillämpliga på kvalifikationskraven på tre år med pensionspoäng för rätt inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension samt för att uppfylla förvärvsvillkoret om fem år som kvalifikation för rätten till barnår och studieår i inkomstpensionen. Enbart ett mindre antal personer bedöms beröras av detta, varför avtalet endast bedöms medföra ytterst marginellt ökade utgifter för den svenska ålderspensionen.

Det är rimligt att anta att avtalet kommer att medföra att fler japaner arbetar som utsända i Sverige och att fler svenskar arbetar som utsända i Japan jämfört med dagens situation. Eftersom japaner som sänds ut till Sverige kommer att stå kvar i den japanska försäkringen under utsändningstiden så betalar de inte några pensionsavgifter i Sverige, men de tjänar heller inte in till pensionsrätter till svensk ålderspension. Motsvarande gäller för svenskar som sänds ut för att arbeta i Japan. Övriga socialavgifter avseende förmåner som inte omfattas av avtalet betalas i landet där arbetet utförs, och med det följer även rätt till sådana förmåner

ifall förmånsvillkoren är uppfyllda. Utsändningsreglerna bedöms därför

Prop. 2020/21:199 inte få någon större påverkan på utgifterna för den svenska ålderspensionen.

Att försäkring enligt japansk lagstiftning kommer att räknas som försäkring enligt svensk lagstiftning när det gäller att fastställa rätten till inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning bedöms endast innebära högst marginellt ökade kostnader i förhållande till dagens situation. Det bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

5.4Konsekvenser för myndigheter

Genomförandet av avtalet bedöms endast medföra marginellt ökade kostnader för de berörda myndigheterna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Pensionsmyndigheten ska anpassa sitt handläggningssystem i mindre omfattning för att ärenden med anledning av avtalet ska kunna hanteras. Försäkringskassans handläggningssystem är redan anpassat för att kunna hantera intyg om tillämplig lagstiftning med avseende på Japan och bedöms i den delen inte innebära några ökade kostnader. För Skatteverket bedöms avtalet medföra marginellt ökade kostnader för anpassning av arbetsgivardeklarationen och Skatteverkets information i förhållande till det nya avtalet.

När avtalet tillämpas bedöms det innebära viss ökad administration och marginellt ökade kostnader för de berörda myndigheternas administration.

Införandekostnaderna liksom kostnaderna för tillämpning av avtalet bedöms rymmas inom befintliga anslag för samtliga berörda myndigheter.

6Sveriges tillträde till avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna avtalet om social trygghet mellan Konungariket Sverige och Japan av den 11 april 2019 och att avtalet ska införlivas i svensk rätt enligt en särskild lag.

Vid tillämpning av avtalet ska avgiften för sjukersättning och aktivitetsersättning bestämmas till den procentsats av sjukförsäkringsavgiften enligt socialavgiftslagen som beräknas motsvara den andel av denna avgift som finansierar sjukersättning och aktivitetsersättning.

Lagen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Skälen för regeringens förslag: Avtalet träder i kraft den första dagen i den tredje månanden efter den månad då de avtalsslutande staterna ska ha avslutat en utväxling av diplomatiska noter där de skriftligen underrättar varandra om att deras respektive konstitutionella krav för att avtalet ska träda i kraft har uppfyllts. För Sveriges del krävs enligt 10 kap. 3 § regeringsformen riksdagens godkännande innan regeringen ingår en internationell överenskommelse, bl.a. i det fall det krävs att ny lag stiftas. I det aktuella fallet krävs ny lagstiftning för att avtalets bestämmelser ska kunna tillämpas i Sverige. Eftersom riksdagens godkännande är nödvändigt för att avtalet ska träda i kraft föreslår regeringen att riksdagen

godkänner avtalet och att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag.

Avtalet omfattar bl.a. sjukersättning och aktivitetsersättning som finansieras av en sjukförsäkringsavgift som fastställs i socialavgiftslagen (2000:980). Eftersom sjukförsäkringsavgiften även omfattar finansieringen för sjukpenningförsäkringen måste kostnaderna för sjukersättningen och aktivitetsersättningen särskilt skiljas ut. Då andelen av sjukförsäkringsavgiften kan komma att variera över tid bör någon fast procentsats inte anges i lagen utan endast de kriterier som ska gälla för att beräkna en sådan andel.

Lagen bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2020/21:199

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi

Föredragande: statsråd Shekarabi

Regeringen beslutar proposition Avtal om social trygghet mellan Sverige och Japan