Regeringens proposition 2020/21:189

Anpassningar till EU:s

Prop.

marknadskontrollförordning

2020/21:189

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 29 april 2021

Stefan Löfven

Anna Hallberg (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår anpassningar av bestämmelser om marknadskontroll i flera lagar som genomför och kompletterar bestämmelser i EU:s produktlagstiftning. Anpassningarna innebär att marknadskontroll- myndigheterna får befogenheter för att kontrollera produkter som i huvudsak motsvarar de befogenheter de har i dag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 16 juli 2021.

1

Prop. 2020/21:189

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext

..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om

 

 

 

leksakers säkerhet...............................................................

5

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med

kompletterande bestämmelser till EU:s

 

textilmärkningsförordning..................................................

9

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om

fritidsbåtar och vattenskotrar............................................

11

2.4Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen

(2016:392) ........................................................................

14

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om

marin utrustning ...............................................................

16

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

om personlig skyddsutrustning.........................................

19

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med

kompletterande bestämmelser till EU:s

 

energimärkningsförordning ..............................................

21

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s

däckmärkningsförordning ................................................

23

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med

 

 

kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

 

 

 

om gasanordningar ...........................................................

25

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

27

4

Marknadskontrollen i EU och Sverige............................................

28

 

4.1

Vad är marknadskontroll? ................................................

28

 

4.2

Nuvarande reglering av marknadskontroll .......................

29

5

Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning ......................

33

5.1Marknadskontrollmyndigheter ska ha befogenheter

 

som motsvarar de befogenheter de har i dag ....................

33

5.2

Ändringar till följd av att

 

 

marknadskontrollmyndigheternas befogenheter

 

 

framgår i de nio sektorslagarna ........................................

42

5.3Ändringar till följd av att förordning (EG) nr

765/2008 ändras ...............................................................

45

5.4Definitionen av begreppet harmoniserad standard

 

 

ändras i lagen om leksakers säkerhet................................

47

6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

48

7

Konsekvenser..................................................................................

49

8

Författningskommentar...................................................................

50

 

8.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:579) om

 

 

 

leksakers säkerhet.............................................................

50

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s

textilmärkningsförordning...............................................

53

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:96) om

fritidsbåtar och vattenskotrar...........................................

56

8.4Förslaget till lag om ändring i radioutrustningslagen

(2016:392) .......................................................................

59

8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:768) om

marin utrustning ..............................................................

62

8.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:125) med

kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

 

om personlig skyddsutrustning........................................

65

8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s

energimärkningsförordning .............................................

68

8.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s

däckmärkningsförordning................................................

71

8.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s

 

förordning om gasanordningar ........................................

74

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

 

2019/1020 av den 20 juni 2019 om

 

 

marknadskontroll och överensstämmelse för

 

 

produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG

 

 

och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr

 

 

305/2011..........................................................................

78

Bilaga 2

Utdrag ur sammanfattning av betänkandet Enhetlig

 

 

och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49) .............

122

Bilaga 3

Utdrag ur lagförslagen i betänkandet (SOU 2020:49) ...

124

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:49).....

135

Bilaga 5

Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss ..............

137

Bilaga 6

Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss ......................

138

Bilaga 7

Förteckning över remissinstanserna (utkastet till

 

 

lagrådsremiss)................................................................

158

Bilaga 8

Lagrådets yttrande .........................................................

159

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 2021.......

160

Prop. 2020/21:189

3

Prop. 2020/21:189 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.

4

Prop. 2020/21:189

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet dels att 4, 24, 25, 28, 29 och 33 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 24 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

I denna lag betyder

1.leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med,

2.tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis,

3.utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en leksak på unionsmarknaden,

4.tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna leksak, i eget namn eller under eget varumärke,

5.tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

6.importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden,

7.distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden,

8.ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant och distributören,

9. harmoniserad

standard:

en

9. harmoniserad

standard:

en

standard som, på grundval av en

sådan

europeisk

standard

som

begäran

från

 

Europeiska

avses i artikel 2.1 c i

kommissionen i

enlighet

med

Europaparlamentets

och

rådets

artikel 6 i Europaparlamentets och

förordning (EU) nr 1025/2012 av

rådets direktiv 98/34/EG av

den

den 25 oktober 2012 om europeisk

22 juni

1998

 

om

ett

standardisering och om ändring av

informationsförfarande beträffande

rådets

direktiv 89/686/EEG

och

tekniska standarder och föreskrifter,

93/15/EEG samt av Europa-

antagits

av

ett

europeiskt

parlamentets och

rådets

direktiv

 

 

 

 

 

94/9/EG, 94/25/EG,

95/16/EG,

5

Prop. 2020/21:189 standardiseringsorgan som upptas

97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG,

i bilaga I till det direktivet,

 

2007/23/EG,

2009/23/EG

och

 

 

 

 

 

2009/105/EG samt om upphävande

 

 

 

 

 

av rådets beslut 87/95/EEG och

 

 

 

 

 

Europaparlamentets och

rådets

 

 

 

 

 

beslut 1673/2006/EG,

 

10. ackreditering: den betydelse

10. ackreditering: den betydelse

som

anges

i Europaparlamentets

som

anges

i Europaparlamentets

och

rådets

 

förordning

(EG)

och

rådets

förordning

(EG)

nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om

nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om

krav

för

ackreditering

och

krav

för

ackreditering

och

marknadskontroll i samband med

upphävande

av förordning

(EEG)

saluföring

av

produkter

och

nr 339/93,

 

 

upphävande av

förordning

(EEG)

 

 

 

 

nr 339/93,

 

 

 

 

 

 

 

11.bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts,

12.återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren,

13.tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

14.marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmoni- sering, och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och

15.CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning.

24 §

 

 

 

Marknadskontrollen ska utövas

Marknadskontrollen

ska

utövas

av den eller de myndigheter som

av den eller de myndigheter som

regeringen bestämmer. Bestäm-

regeringen bestämmer. Bestäm-

melser om marknadskontroll finns i

melser om marknadskontroll finns i

artiklarna 15–29 i förordning (EG)

Europaparlamentets

och

rådets

nr 765/2008.

förordning (EU) 2019/1020 av den

 

20 juni 2019 om marknadskontroll

 

och

överensstämmelse

för

 

produkter och om ändring av

 

direktiv

2004/42/EG

och

 

förordningarna (EG) nr 765/2008

 

och (EU) nr 305/2011.

 

 

 

24 a §

 

 

 

 

En marknadskontrollmyndighet

 

har befogenhet att besluta om

 

följande åtgärder enligt förordning

 

(EU)

2019/1020,

i

den

 

ursprungliga lydelsen:

 

 

6

1. att kräva handlingar, Prop. 2020/21:189

specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2.att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och

3.att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j.

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

25 §1

 

 

På begäran av en marknads-

På begäran av en marknads-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

myndigheten lämna den hjälp som

myndigheten lämna den hjälp som

behövs när myndigheten

vidtar

behövs när myndigheten

vidtar

åtgärder enligt artikel 19 i

åtgärder enligt 24 a §, om

 

förordning (EG) nr 765/2008 om

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

28 §

Ett föreläggande eller förbud enligt 27 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Ett beslut enligt 24 a eller 27 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

29 §

En marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut enligt 27 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart.

En marknadskontrollmyndighet får, när den fattar beslut enligt 24 a eller 27 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

1 Senaste lydelse 2014:658.

7

Prop. 2020/21:189

 

33 §

 

 

En marknadskontrollmyndighets

En marknadskontrollmyndighets

beslut enligt 27 § får överklagas

beslut enligt 24 a

eller 27 §

får

hos allmän förvaltningsdomstol.

överklagas till allmän förvaltnings-

Andra beslut enligt denna lag av en

domstol. Andra beslut enligt denna

marknadskontrollmyndighet

får

lag av en marknadskontroll-

inte överklagas.

 

myndighet får inte överklagas.

 

Prövningstillstånd krävs

vid

Prövningstillstånd

krävs

vid

överklagande till kammarrätt.

 

överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

8

Prop. 2020/21:189

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

dels att 2, 4, 5 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknads- kontroll enligt EU:s textil- märkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknads- kontroll finns även i artiklarna 15– 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknads- kontroll enligt EU:s textil- märkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknads- kontroll finns även i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

2 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning

(EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

 

3. att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

 

En

marknadskontrollmyndighet

 

får införskaffa ett varuprov under

 

dold identitet enligt artikel 14.4 j i

 

förordning (EU) 2019/1020, i den

 

ursprungliga

lydelsen,

endast om

 

det är

nödvändigt för

att

uppnå

9

Prop. 2020/21:189

syftet med

kontrollen. Efter

 

införskaffandet

ska myndigheten

 

underrätta den ekonomiska aktören

 

om det, så snart det går utan att

 

åtgärden förlorar i betydelse.

 

4 §

 

Ett föreläggande eller förbud

Ett beslut enligt 2 a eller 3 § ska

enligt 3 § eller ett beslut om åtgärd

förenas med vite, om det inte av

enligt artikel 19 i förordning (EG)

särskilda skäl är obehövligt.

nr 765/2008 ska förenas med vite,

 

 

om det inte av särskilda skäl är

 

 

obehövligt.

 

 

 

5 §

 

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att beslut enligt 3 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 3 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

8 §

Marknadskontrollmyndighetens

Marknadskontrollmyndighetens

beslut enligt 3 och 6 §§ får

beslut enligt 2 a, 3 eller 6 § får

överklagas till allmän förvaltnings-

överklagas till allmän förvaltnings-

domstol.

domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

10

Prop. 2020/21:189

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

dels att 8, 26–29 och 31 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

En produkt som omfattas av denna lag ska vara CE-märkt när den tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk.

Bestämmelser om CE-märkning

Bestämmelser om CE-märkning

finns i Europaparlamentets och

finns i Europaparlamentets

och

rådets förordning (EG) nr 765/2008

rådets förordning (EG) nr 765/2008

av den 9 juli 2008 om krav för

av den 9 juli 2008 om krav för

ackreditering

och

marknads-

ackreditering och upphävande

av

kontroll i samband med saluföring

förordning (EEG) nr 339/93.

 

av produkter och upphävande av

 

 

förordning (EEG) nr 339/93.

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om CE- märkning av produkter som omfattas av denna lag.

26 §

Bestämmelser om marknads- kontroll finns i artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008.

Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Bestämmelser om marknads- kontroll finns i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

26 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning

(EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen:

11

Prop. 2020/21:189

1.

att

kräva

handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter

 

enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

 

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

 

3.

att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

27 §

På begäran av marknadskontroll-

På begäran av marknadskontroll-

myndigheten ska Polismyndig-

myndigheten ska Polismyndig-

heten lämna den hjälp som behövs

heten lämna den hjälp som behövs

när marknadskontrollmyndigheten

när marknadskontrollmyndigheten

vidtar åtgärder enligt artikel 19 i

vidtar åtgärder enligt 26 a §, om

förordning (EG) nr 765/2008, i den

 

ursprungliga lydelsen, om

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

28 §

Marknadskontrollmyndigheten

får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska efterlevas.

Marknadskontrollmyndigheten

får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska följas.

12

Ett föreläggande eller förbud enligt första stycket eller ett beslut

om åtgärd enligt artikel 19 i

förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att dess beslut enligt första stycket och enligt artikel 19 i

förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart.

Ett beslut enligt första stycket Prop. 2020/21:189 eller enligt 26 a § ska förenas med

vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt första stycket eller enligt 26 a §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

29 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen.

 

31 §

 

 

Marknadskontrollmyndighetens

Marknadskontrollmyndighetens

beslut

om förelägganden och

beslut enligt 26 a eller 28 § första

förbud enligt 28 § första stycket får

stycket får överklagas till allmän

överklagas till allmän förvaltnings-

förvaltningsdomstol. Andra

beslut

domstol. Andra beslut enligt denna

enligt denna lag av marknads-

lag av

marknadskontrollmyndig-

kontrollmyndigheten

får

inte

heten får inte överklagas.

överklagas.

 

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

13

Prop. 2020/21:189

2.4Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om radioutrustningslagen (2016:392) dels att 11, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

11 §

Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontrollmyndigheter) ska utöva marknadskontroll av

radioutrustning som omfattas av denna lag.

 

 

 

Bestämmelser

om

marknads-

Bestämmelser

om

marknads-

kontroll finns i artiklarna 15.3 och

kontroll

finns

i

Europa-

16–29

i Europaparlamentets

och

parlamentets och rådets förordning

rådets

förordning

(EG)

nr

(EU) 2019/1020 av den 20 juni

765/2008 av den 9 juli 2008 om

2019 om

marknadskontroll och

krav

för

ackreditering

och

överensstämmelse

för

produkter

marknadskontroll i samband med

och om ändring av direktiv

saluföring

av

produkter

och

2004/42/EG och

förordningarna

upphävande av förordning (EEG)

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

nr 339/93.

 

 

 

 

305/2011.

 

 

 

11 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung- liga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och

3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j.

 

En

marknadskontrollmyndighet

 

får införskaffa ett varuprov under

 

dold identitet enligt artikel 14.4 j i

 

förordning (EU) 2019/1020, i den

 

ursprungliga lydelsen, endast om

 

det är nödvändigt för att uppnå

 

syftet

med

kontrollen. Efter

 

införskaffandet

ska myndigheten

14

underrätta den ekonomiska aktören

 

 

 

 

 

 

 

 

om det, så snart det går utan att Prop. 2020/21:189

 

 

 

 

 

åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

 

 

13 §

 

 

Ett beslut enligt 12 § eller ett

Ett beslut enligt 11 a eller 12 §

beslut om åtgärd enligt artikel 19 i

ska förenas med vite, om det inte av

förordning (EG) nr 765/2008, i den

särskilda skäl är obehövligt.

 

ursprungliga lydelsen, ska förenas

 

 

 

med vite, om det inte av särskilda

 

 

 

skäl är obehövligt.

 

 

 

 

 

Marknadskontrollmyndigheten

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att ett beslut enligt

får, när den fattar beslut enligt 11 a

12 § eller

enligt

artikel

19 i

eller 12 §, bestämma att beslutet

förordning (EG) nr 765/2008, i den

ska gälla omedelbart.

 

 

ursprungliga

lydelsen, ska

gälla

 

 

 

omedelbart.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

På begäran av en marknads-

På begäran av en marknads-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

myndigheten lämna den hjälp som

myndigheten lämna den hjälp som

behövs när

marknadskontroll-

behövs när marknadskontroll-

myndigheten vidtar åtgärder enligt

myndigheten vidtar åtgärder enligt

artikel 19 i förordning (EG) nr

11 a §, om

 

 

765/2008,

i

den

ursprungliga

 

 

 

lydelsen, om

 

 

 

 

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

15

Prop. 2020/21:189

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:768) om marin utrustning dels att 11, 17, 18 och 20–22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Om bedömningen av överensstämmelse visar att den marina utrustningen uppfyller kraven enligt 4 § ska tillverkaren förse utrustningen med ett märke (rattmärke), om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av 12 §. Endast marin utrustning som uppfyller kraven får förses med rattmärke.

Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3–5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket.

Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3–30.5 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket.

17 §

Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll av marin utrustning och i övrigt utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

Bestämmelser om marknads-

Bestämmelser

om

marknads-

kontroll finns i artiklarna 15–29 i

kontroll

finns

i

Europa-

förordning (EG) nr 765/2008.

parlamentets och rådets förordning

 

(EU) 2019/1020 av den 20 juni

 

2019 om

marknadskontroll och

 

överensstämmelse

för

produkter

 

och om ändring av direktiv

 

2004/42/EG och

förordningarna

 

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

 

305/2011.

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om marknadskontroll och övrig tillsyn.

16

17 a §

Prop. 2020/21:189

En

marknadskontrollmyndighet

har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung- liga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2.att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och

3.att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j.

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

18 §

 

 

På begäran av en marknads-

På begäran av en marknads-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

myndigheten lämna den hjälp som

myndigheten lämna den hjälp som

behövs när myndigheten

vidtar

behövs när myndigheten

vidtar

åtgärder enligt artikel 19 i

åtgärder enligt 17 a §, om

 

förordning (EG) nr 765/2008, i den

 

 

 

ursprungliga lydelsen, om

 

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

20 §

Ett föreläggande eller förbud enligt 19 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Ett beslut enligt 17 a eller 19 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

17

Prop. 2020/21:189

21 §

Den

myndighet som utför

Den myndighet som utför

marknadskontroll och övrig tillsyn

marknadskontroll och övrig tillsyn

får bestämma att dess beslut enligt

får, när den fattar beslut enligt 17 a

19§ och enligt artikel 19 i eller 19 §, bestämma att beslutet

förordning (EG) nr 765/2008, i den

ska gälla omedelbart.

 

ursprungliga lydelsen, ska

gälla

 

 

 

omedelbart.

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen bestämmer

får

som

regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

avgifter

meddela föreskrifter om

avgifter

för

ärendehandläggning,

mark-

för

ärendehandläggning,

mark-

nadskontroll och övrig tillsyn enligt

nadskontroll och övrig tillsyn enligt

denna lag och enligt föreskrifter

denna lag och enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av

som har meddelats med stöd av

lagen samt om avgifter för

lagen samt om avgifter för

marknadskontroll enligt förordning

marknadskontroll enligt förordning

(EG) nr 765/2008, i den ursprung-

(EU) 2019/1020, i den ursprungliga

liga lydelsen.

 

 

lydelsen.

 

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

18

Prop. 2020/21:189

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om personlig skyddsutrustning och denna lag.

Bestämmelser

om

marknads-

Bestämmelser

om

marknads-

kontroll finns även i artiklarna 15.3

kontroll finns även i Europa-

och

16–29

i Europaparlamentets

parlamentets och rådets förordning

och rådets förordning (EG) nr

(EU) 2019/1020 av den 20 juni

765/2008 av den 9 juli 2008 om

2019 om marknadskontroll och

krav

för

ackreditering

och

överensstämmelse

för

produkter

marknadskontroll i samband med

och om ändring av direktiv

saluföring

av

produkter

och

2004/42/EG och

förordningarna

upphävande av förordning (EEG)

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

nr 339/93, i den ursprungliga

305/2011.

 

 

lydelsen, (EU:s

förordning

om

 

 

 

ackreditering

och

marknads-

 

 

 

kontroll).

 

 

 

 

 

 

 

2 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung- liga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

3. att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

En marknadskontrollmyndighet

 

får införskaffa ett varuprov under

 

dold identitet enligt artikel 14.4 j i

 

förordning (EU) 2019/1020, i den

19

Prop. 2020/21:189

 

ursprungliga lydelsen, endast om

 

 

det är nödvändigt för att uppnå

 

 

syftet med

kontrollen.

Efter

 

 

införskaffandet

ska

myndigheten

 

 

underrätta den ekonomiska aktören

 

 

om det, så snart det går utan att

 

 

åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

3 §

 

 

 

På begäran av marknadskontroll-

På begäran av marknadskontroll-

myndigheten ska

Polismyndig-

myndigheten

ska

Polismyndig-

heten lämna den hjälp som behövs

heten lämna den hjälp som behövs

när myndigheten

vidtar åtgärder

när myndigheten vidtar

åtgärder

enligt artikel 19 i EU:s förordning

enligt 2 a §, om

 

 

 

om ackreditering och marknads-

 

 

 

 

kontroll, om

 

 

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

5 §

Ett föreläggande

eller

förbud

Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska

enligt 4 § eller

ett

beslut

enligt

förenas med vite, om det inte av

EU:s förordning

om ackreditering

särskilda skäl är obehövligt.

och marknadskontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

6 §

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll ska gälla omedelbart.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

10 §

En marknadskontrollmyndighets

En marknadskontrollmyndighets

beslut enligt 4 och 7 §§ får

beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får

överklagas till allmän förvaltnings-

överklagas till allmän förvaltnings-

domstol.

domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

20

Prop. 2020/21:189

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning

dels att 2, 3 och 5–7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

I denna lag betyder

EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och

marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknads- kontroll enligt EU:s energi-

märkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag.

EU:s marknadskontrollför- ordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överens- stämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och

marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknads- kontroll enligt EU:s energi-

märkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag.

 

 

 

 

3 §

 

 

 

Den

myndighet

som

regeringen

bestämmer

ska

vara

marknadskontrollmyndighet.

 

 

 

 

 

Bestämmelser om

marknads-

Bestämmelser om

marknads-

kontroll finns i EU:s energi-

kontroll finns i EU:s energi-

märkningsförordning

och

i

märkningsförordning

och i

EU:s

artiklarna 16–29 i EU:s förordning

marknadskontrollförordning.

 

om ackreditering och marknads-

 

 

 

 

kontroll.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 a §

 

 

 

 

 

 

 

En

marknadskontrollmyndighet

 

 

 

 

har befogenhet att besluta om

 

 

 

 

följande åtgärder enligt

EU:s

 

 

 

 

marknadskontrollförordning:

 

21

Prop. 2020/21:189

1.

att

kräva

handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter

 

enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

 

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

 

3.

att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

5 §

Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll får förenas med vite.

Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite.

6 §

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll ska gälla omedelbart.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

7 §

På begäran av marknadskontroll-

På begäran av marknadskontroll-

myndigheten ska Polismyndig-

myndigheten ska Polismyndig-

heten ge den hjälp som behövs när

heten ge den hjälp som behövs när

marknadskontrollmyndigheten

marknadskontrollmyndigheten

vidtar åtgärder enligt artikel 19 i

vidtar åtgärder enligt 3 a §, om

EU:s förordning om ackreditering

 

och marknadskontroll, om

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

22

Prop. 2020/21:189

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning

dels att 2, 3 och 5–7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

I denna lag betyder

EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och

marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknads- kontroll enligt EU:s däck-

märkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag.

EU:s marknadskontrollför- ordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överens- stämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och

marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknads- kontroll enligt EU:s däck-

märkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag.

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

Den

myndighet

som

regeringen

bestämmer

ska

vara

marknadskontrollmyndighet.

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser om

marknads-

Bestämmelser

om

marknads-

kontroll finns i artiklarna 15–29 i

kontroll

finns i

EU:s

marknads-

EU:s förordning om ackreditering

kontrollförordning.

 

 

och marknadskontroll.

 

 

 

 

 

 

 

3 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

23

Prop. 2020/21:189

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

3. att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

5 §

Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll får förenas med vite.

Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite.

6 §

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll ska gälla omedelbart.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

7 §

På begäran av marknadskontroll-

På begäran av marknadskontroll-

myndigheten ska Polismyndig-

myndigheten ska Polismyndig-

heten ge den hjälp som behövs när

heten ge den hjälp som behövs när

marknadskontrollmyndigheten

marknadskontrollmyndigheten

vidtar åtgärder enligt artikel 19 i

vidtar åtgärder enligt 3 a §, om

EU:s förordning om ackreditering

 

och marknadskontroll, om

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

24

Prop. 2020/21:189

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar

dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om gasanordningar och denna lag.

Bestämmelser

om

marknads-

Bestämmelser

om

marknads-

kontroll finns även i artiklarna 15.3

kontroll finns även i Europa-

och

16–29

i Europaparlamentets

parlamentets och rådets förordning

och rådets förordning (EG) nr

(EU) 2019/1020 av den 20 juni

765/2008 av den 9 juli 2008 om

2019 om marknadskontroll och

krav

för

ackreditering

och

överensstämmelse

för

produkter

marknadskontroll i samband med

och om ändring av direktiv

saluföring

av

produkter

och

2004/42/EG och

förordningarna

upphävande av förordning (EEG)

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

nr 339/93, i den ursprungliga

305/2011.

 

 

lydelsen (EU:s

förordning

om

 

 

 

ackreditering

och

marknads-

 

 

 

kontroll).

 

 

 

 

 

 

 

2 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung- liga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

3. att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

En marknadskontrollmyndighet

 

får införskaffa ett varuprov under

 

dold identitet enligt artikel 14.4 j i

 

förordning (EU) 2019/1020, i den

25

Prop. 2020/21:189

 

ursprungliga

lydelsen, endast om

 

 

det är nödvändigt för att uppnå

 

 

syftet

med

kontrollen.

Efter

 

 

införskaffandet ska

myndigheten

 

 

underrätta den ekonomiska aktören

 

 

om det, så snart det går utan att

 

 

åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

3 §

 

 

 

 

På begäran av marknads-

På begäran av marknads-

kontrollmyndigheten ska

Polis-

kontrollmyndigheten

ska

Polis-

myndigheten lämna den hjälp som

myndigheten lämna den hjälp som

behövs när myndigheten

vidtar

behövs

när

myndigheten

vidtar

åtgärder enligt artikel 19.1 i EU:s

åtgärder enligt 2 a §, om

 

förordning om ackreditering och

 

 

 

 

 

marknadskontroll, om

 

 

 

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

 

 

 

 

5 §

Ett

föreläggande

eller förbud

Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska

enligt 4 § eller ett beslut om åtgärd

förenas med vite, om det inte av

enligt

EU:s

förordning om

särskilda skäl är obehövligt.

ackreditering

och

marknads-

 

kontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

6 §

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknads- kontroll ska gälla omedelbart.

Marknadskontrollmyndigheten

får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.

10 §

En marknadskontrollmyndighets

En marknadskontrollmyndighets

beslut enligt 4 eller 7 § får

beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får

överklagas till allmän förvaltnings-

överklagas till allmän förvaltnings-

domstol.

domstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

26

Prop. 2020/21:189

3 Ärendet och dess beredning

Den 20 juni 2019 beslutade Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EU:s marknadskontrollförordning). Förordningen trädde i kraft den 15 juli 2019 och ska tillämpas i sin helhet från och med den 16 juli 2021. Förordningen finns i bilaga 1.

Regeringen beslutade den 13 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen, som tog namnet 2019 års marknadskontrollutredning (UD 2019:01), överlämnade den 31 augusti 2020 betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49). En sammanfattning av betänkandet respektive lagförslagen i relevanta delar finns i bilaga 2 och 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Utrikes- departementet (UD2020/11744).

I denna proposition behandlas endast vissa förslag i betänkandet. Det gäller förslagen som rör befogenheter för några marknadskontroll- myndigheter att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel samt införskaffa, inspektera och demontera varuprover (artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknads- kontrollförordning). I betänkandet föreslås att samtliga marknadskontroll- myndigheter ska tilldelas alla befogenheter i artikel 14.4, det vill säga även befogenheterna i artikel 14.4 c, d, f, g, h och k i EU:s marknadskontroll- förordning. I betänkandet föreslås även andra bestämmelser, bland annat sanktionsbestämmelser för överträdelser av EU:s marknadskontroll- förordning. Detta lagstiftningsärende innehåller endast förslag till de lagändringar som krävs för att de marknadskontrollmyndigheter som har befogenheter som följer av hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 huvudsakligen ska ha motsvarande befogenheter när EU:s marknadskontrollförordning ska tillämpas i sin helhet den 16 juli 2021. Förslagen i betänkandet om ytterligare befogenheter som ska gälla för samtliga marknadskontroll- myndigheter och övriga kompletteringar av EU:s marknadskontroll- förordning bereds vidare inom Regeringskansliet.

För att komplettera beredningsunderlaget har ett utkast till lagrådsremissen Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning tagits fram inom Utrikesdepartementet (UD2021/02695). En sammanfattning av utkastet finns i bilaga 5. Utkastets lagförslag finns i bilaga 6. Utkastet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissynpunkter på utkastet till

lagrådsremiss har hämtats in på ett möte den 30 mars 2021. Därtill har

 

skriftliga synpunkter kommit in. Minnesanteckningar från remissmötet

27

 

Prop. 2020/21:189 och de skriftliga synpunkterna finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2021/02695).

Under den fortsatta beredningen har förslaget till 4 § 9 lagen (2011:579) om leksakers säkerhet (avsnitt 2.1) beretts under hand med Kommerskollegium, som har tillstyrkt förslaget. Kommerskollegiums yttrande finns tillgängligt i Utrikesdepartementet (UD2021/02695). Förslaget som lämnas i denna proposition överensstämmer med det förslag som har beretts under hand.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 15 april 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

4 Marknadskontrollen i EU och Sverige

4.1Vad är marknadskontroll?

En av hörnstenarna inom EU är principen om den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Principen innebär att varor ska kunna cirkulera fritt mellan EU:s medlemsländer och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav.

För att uppnå fri rörlighet för varor har EU bland annat beslutat ett stort antal gemensamma regler med produktkrav som gäller i alla medlems- stater. Reglerna bygger oftast på tillämpning av gemensamma standarder. Sådana enhetliga regler finns för bland annat radioutrustning, leksaker och personlig skyddsutrustning. Reglerna är tänkta att underlätta för till exempel tillverkare som bara behöver förhålla sig till gemensamma produktstandarder för att kunna sälja sin produkt på hela den inre marknaden. Detta kan i sin tur gynna konsumenter som får tillgång till ett större utbud av produkter, vilket även ökar konkurrensen.

Det är som huvudregel tillverkarens ansvar att en produkt uppfyller gällande krav och det krävs inte någon förhandskontroll av produkten från en myndighet innan den får släppas ut på marknaden. För att säkerställa att produkter på marknaden överensstämmer med gällande krav används i stället marknadskontroll. Med marknadskontroll avses enligt svensk rätt myndigheters kontroll av produkter efter att de har släppts ut på marknaden. Marknadskontroll syftar inte bara till att upptäcka och undvika farliga produkter och produkter som inte uppfyller vissa funktionskrav, utan även till att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Genom att tillverkare vars produkter inte uppfyller gällande krav kan hindras från att sälja sina produkter, motverkas osund konkurrens samtidigt som slut- användare skyddas från farliga produkter. För att upprätthålla en hög skyddsnivå för produkter och förhindra en snedvriden konkurrens är det nödvändigt att marknadskontroll sker likvärdigt inom hela EU.

28

4.2Nuvarande reglering av marknadskontroll

EU:s förordning om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter

Sedan år 2010 är marknadskontroll reglerat på en sektorsövergripande nivå genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, nedan kallad förordning (EG) nr 765/2008. Syftet med de gemensamma reglerna om marknadskontroll är att se till att kontrollen bedrivs på ett likvärdigt sätt i samtliga medlemsstater och för samtliga reglerade produktområden. Artiklarna 15–29 i förordningen skapar en ram för marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden.

Artiklarna 15 och 16 i förordning (EG) nr 765/2008 innehåller allmänna bestämmelser och bestämmelser om tillämpningsområdet för artiklarna 15–29. I artikel 15.3 anges att tillämpningen av förordningen inte ska hindra marknadskontrollmyndigheterna att vidta mer specifika åtgärder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EU:s allmänna produktsäkerhetsdirektiv). Artiklarna 17 och 18 innehåller bestämmelser om hur medlemsstaterna ska organisera sin marknadskontroll och skyldigheter för medlemsstaterna att informera bland annat Europeiska kommissionen om vilka myndigheter som bedriver marknadskontroll.

Artikel 19 innehåller bestämmelser om åtgärder för marknadskontroll. Enligt artikel 19.1 första stycket ska marknadskontrollmyndigheterna göra lämpliga kontroller i tillräcklig omfattning av produkters egenskaper. Detta ska ske genom dokumentkontroll och, där så är lämpligt, genom fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. I samband med detta ska de beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål och annan information.

I artikel 19.1 andra stycket finns konkreta kontrollbefogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Enligt andra stycket får marknads- kontrollmyndigheterna kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som myndigheterna anser sig behöva för att utföra sin verksamhet, inbegripet, när detta är nödvändigt och motiverat, att ha tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna. Marknadskontroll- myndigheterna får förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk obrukbara, om de anser det vara en nödvändig åtgärd.

I artikel 19.1 tredje stycket anges att om de ekonomiska aktörerna uppvisar provningsrapporter eller intyg som intygar överensstämmelse vilka har utfärdats av ett ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse ska marknadskontrollmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa rapporter och intyg.

Enligt artikel 19.2 ska marknadskontrollmyndigheterna inom rimlig tid vidta lämpliga åtgärder för att informera användarna på sitt territorium om faror som de upptäckt i samband med produkter och de ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna beträffande åtgärder som kan förhindra eller minska risker orsakade av produkter som dessa aktörer tillhandahållit.

Prop. 2020/21:189

29

Prop. 2020/21:189 Om marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat beslutar att dra tillbaka en produkt som har tillverkats i en annan medlemsstat ska de enligt artikel 19.3 underrätta den berörda ekonomiska aktören på den adress som har angivits på produkten i fråga eller i de dokument som åtföljer produkten. Enligt artikel 19.4 och 19.5 ska marknadskontroll- myndigheterna utföra sina uppgifter självständigt, objektivt och opartiskt samt iaktta konfidentialitet när det är nödvändigt för att skydda affärshemligheter eller personuppgifter enligt nationell lagstiftning.

Enligt artikel 20 ska medlemsstaterna säkerställa att produkter som utgör en allvarlig risk och som kräver snabbt ingripande återkallas, dras tillbaka eller att tillhandahållandet på marknaden förbjuds. Artiklarna 21–26 innehåller administrativa bestämmelser, bestämmelser om informations- utbyte och informationssystem samt bestämmelser om samarbete. I artiklarna 27–29 regleras tullmyndigheternas kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden och deras samarbete med marknadskontroll- myndigheterna.

Annan reglering av kontroll av produkter

Förordning (EG) nr 765/2008 kompletteras i svensk rätt av förordningen (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om marknadskontroll- rådet och bestämmelser om informationsutbyte mellan marknadskontroll- myndigheter och Europeiska kommissionen.

Regler om krav på varor på unionsnivå finns även i EU:s allmänna produktsäkerhetsdirektiv. Det övergripande syftet med direktivet är att säkerställa att alla varor avsedda för konsumenter är säkra. Direktivet ställer ett övergripande krav på att endast säkra varor får släppas ut på marknaden. Direktivet innehåller inte några mer specifika säkerhetskrav. När det gäller förhållandet till förordning (EG) nr 765/2008 så kan det konstateras att produktsäkerhetsdirektivet inte utgör harmoniserad unionslagstiftning av sådant slag som innebär att bestämmelserna om marknadskontroll i (EG) nr 765/2008 ska tillämpas. Produktsäkerhets- direktivet har i svensk rätt genomförts genom produktsäkerhetslagen (2004:451), produktsäkerhetsförordningen (2004:469) och förordningen (1993:1322) om informationsutbyte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i fråga om farliga konsumentvaror.

 

Bestämmelser om marknadskontroll finns även i svenska lagar,

 

förordningar och myndighetsföreskrifter som avser specifika produkter, så

 

kallad sektorslagstiftning. Ett sådant exempel är lagen (2018:1178) med

 

kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Ett

 

annat exempel är lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar.

 

Bestämmelser om marknadskontroll finns både för produkter inom det

 

harmoniserade området och för produkter som enbart regleras i svensk rätt.

 

EU:s marknadskontrollförordning

 

Från och med den 16 juli 2021 tas artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr

 

765/2008 bort och ersätts med bestämmelser i EU:s marknadskontroll-

30

förordning. I fråga om kontrollen av produkter som förs in på

unionsmarknaden medför de nya bestämmelserna endast små förändringar. I övriga delar medför de nya bestämmelserna bland annat utökade befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Förutom bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och om kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden innehåller EU:s marknadskontrollförordning även bestämmelser om bland annat sanktioner och samarbete mellan medlemsstater.

Artikel 2 anger tillämpningsområdet för EU:s marknadskontroll- förordning. Förordningen ska tillämpas på produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som förtecknas i bilaga I (harmoniserad unionslagstiftning) i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser med samma syfte i harmoniserad unionslagstiftning som på ett mer specifikt sätt reglerar särskilda aspekter av marknadskontroll och tillsyn. Bilaga I rymmer 70 förordningar och direktiv på produktområdet som EU har beslutat.

I artikel 3.3 definieras marknadskontroll. Marknadskontroll är den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontroll- myndigheterna för att säkerställa att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad unionslagstiftning samt säkerställa skydd av det allmänintresse som omfattas av den lagstiftningen. Begreppet marknadskontrollmyndighet definieras i artikel 3.4. En marknadskontrollmyndighet är en myndighet som av en medlemsstat enligt artikel 10 utses som ansvarig för att utföra marknadskontroll inom den medlemsstatens territorium. I artikel 3.13 definieras ekonomisk aktör. En ekonomisk aktör är tillverkaren, tillverkarens representant, importören eller distributören, leverantören av distributionstjänster eller en annan fysisk eller juridisk person som omfattas av skyldigheter avseende tillverkning av produkter, tillhandahållande av dem på marknaden eller ibruktagande av dem på marknaden eller ibruktagande av dem i enlighet med relevant harmoniserad unionslagstiftning.

I artikel 10.2 anges att varje medlemsstat ska utse en eller flera marknadskontrollmyndigheter och underrätta Europeiska kommissionen och övriga medlemsstater om sina marknadskontrollmyndigheter och behörighetsområdena för var och en av dessa myndigheter. Av artikel 34.3 a följer att det ankommer på det centrala samordningskontoret i respektive medlemsstat att ombesörja att dessa uppgifter förs in i det informations- och kommunikationssystem som anges i artikel 34.1.

I artikel 39.2 i EU:s marknadskontrollförordning anges att hänvisningar till de bestämmelser i förordning (EG) nr 765/2008 som har utgått ska anses som hänvisningar till bestämmelserna i EU:s marknadskontroll- förordning och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III till förordningen. I bilagan framgår bland annat att hänvisningar till artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 ska anses som hänvisningar till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll- förordning.

I artikel 14.1 i EU:s marknadskontrollförordning anges att medlems- staterna ska tilldela sina marknadskontrollmyndigheter de befogenheter för marknadskontroll, utredning och tillsyn som behövs för att tillämpa förordningen och harmoniserad unionslagstiftning. I artikel 14.2 anges bland annat att marknadskontrollmyndigheterna ska utöva de befogenheter

Prop. 2020/21:189

31

Prop. 2020/21:189 som anges i artikel 14 i enlighet med proportionalitetsprincipen och i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripet principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i enlighet med principerna i nationell rätt i fråga om yttrandefrihet och mediernas frihet och mångfald. När medlemsstaterna tilldelar befogenheter får de, enligt artikel 14.3, utifrån vad som är lämpligt föreskriva att befogenheten ska kunna utövas direkt av marknadskontroll- myndigheterna inom ramen för deras egen myndighetsutövning, med hjälp av andra myndigheter, eller via ansökningar till domstolar som är behöriga att godkänna utövandet av befogenheten. I artikel 14.4 anges ett antal minimibefogenheter. Dessa befogenheter är medlemsstaterna skyldiga att tilldela sina marknadskontrollmyndigheter. Minimibefogenheterna anges i artikel 14.4 a–k.

I artikel 14.4 a anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter, däribland tillgång till programvara, i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen, i alla former och format och oberoende av lagringsmedium eller var handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter lagras, och att göra eller erhålla kopior av dessa.

I artikel 14.4 b anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning.

I artikel 14.4 e anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke, i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

I artikel 14.4 j anges, i lydelsen efter den rättelse som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 10 februari 2020, att marknads- kontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, inbegripet under fingerad identitet, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

32

Prop. 2020/21:189

5Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning

5.1Marknadskontrollmyndigheter ska ha befogenheter som motsvarar de befogenheter de har i dag

Regeringens förslag: Marknadskontrollmyndigheterna ska fortsätta att ha huvudsakligen samma befogenheter som gäller enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ska ersättas med en hänvisning till befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll- förordning, i den ursprungliga lydelsen.

Befogenheterna ska framgå i följande produktlagstiftning:

lagen om leksakers säkerhet,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärknings- förordning,

lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar,

radioutrustningslagen,

lagen om marin utrustning,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärknings- förordning,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärknings- förordning, och

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.

En marknadskontrollmyndighet ska få införskaffa varuprover under dold identitet enligt artikel 14.4 j endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden så snart det går utan att den förlorar i betydelse.

Regeringens bedömning: Det bör inte anges i lagarna att befogenheten att få tillträde till lokaler även omfattar bostäder. Beteckningen anonymt köp bör inte användas.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att befogenheterna för marknads- kontrollmyndigheterna ska framgå i en sektorsövergripande lag, att det i lagen ska anges att befogenheten att få tillträde till lokaler även omfattar bostäder samt att en marknadskontrollmyndighets införskaffande av varuprover under dold eller fingerad identitet ska betecknas anonymt köp.

33

Prop. 2020/21:189 Utredningen föreslår en dynamisk hänvisning till artikel 14.4 a, b, e och j

 

i EU:s marknadskontrollförordning.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har

 

inget att invända mot en sektorsövergripande lag eller utredningens förslag

 

i fråga om befogenheterna att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller

 

handlingar, specifikationer, data eller uppgifter. Konsumentverket anser att

 

marknadskontrollmyndigheterna bör ges möjlighet att inhämta

 

information och handlingar från var och en, det vill säga även från andra

 

än ekonomiska aktörer. Detta för att öka marknadskontrollmyndigheternas

 

möjligheter att identifiera ekonomiska aktörer.

 

Vad gäller befogenheten att få tillträde till lokaler, inklusive bostäder,

 

stödjer Sveriges Konsumenter att inspektioner ska kunna utföras även i

 

bostäder då det är allt vanligare att näringsverksamhet sker i eller i

 

anslutning till hemmiljön. Folkhälsomyndigheten understryker avseende

 

tobak och liknande produkter behovet av att kunna göra inspektioner i

 

bostäder. Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget går längre än

 

EU:s marknadskontrollförordning som inte nämner möjligheten till

 

intrång i privatliv, och efterfrågar vad som ligger bakom skärpningen.

 

Svensk Handel anser att förslaget att inkludera bostäder är alltför

 

långtgående. Om det genomförs bör villkoren noga specificeras och det

 

bör definieras vad som utgör en bostad. Teknikföretagen kan se behov av

 

att i vissa fall kunna utföra inspektioner i hemmet men anser att det bör

 

ställas höga krav på skälen för en sådan inspektion och ifrågasätter om inte

 

beslut om intrång i människors privatliv först bör prövas i någon

 

rådgivande funktion. Näringslivets regelnämnd anser att det bör

 

säkerställas att befogenheten att utföra inspektioner i bostäder inte

 

missbrukas. Sveriges advokatsamfund delar uppfattningen att inspektioner

 

i bostäder utgör ett intrång i den enskildes privatliv och betonar att

 

grundlagsskyddet mot husrannsakan och liknande intrång även omfattar

 

ekonomiska aktörer. För att säkerställa de enskildas rättsliga garantier bör

 

inspektioner få ske först efter beslut av domstol.

 

I fråga om utredningens förslag vad gäller införskaffande av varuprover

 

efterfrågar Läkemedelsverket ytterligare vägledande exempel på hur

 

varuprover kan införskaffas anonymt utan att använda fingerad identitet.

 

Post- och telestyrelsen anser inte att den ekonomiska aktören ska

 

underrättas i efterhand om ett anonymt köp. Underrättelser i efterhand kan

 

leda till att ekonomiska aktörer försvårar anonyma köp. Folkhälso-

 

myndigheten tillstyrker anonyma köp men påpekar att anonyma köp av

 

tobaksprodukter i webbutiker försvåras av att 18-års ålder måste styrkas.

 

Sveriges advokatsamfund och Sveriges Konsumenter betonar vikten av att

 

dolda köp görs med stor restriktivitet. Sveriges Konsumenter påpekar att

 

det är ganska vanligt att personnummer behöver anges vid köpet och det

 

finns en risk att en väsentlig del av marknaden undslipper kontroll om köp

 

inte kan genomföras i dessa fall.

 

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överens-

 

stämmer huvudsakligen med regeringens. I utkastet föreslås att

 

införskaffande av varuprover ska kunna ske under fingerad identitet.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på

 

förslaget och bedömningen. Kemikalieinspektionen konstaterar att de

 

föreslagna befogenheterna i lagen om leksakers säkerhet inte omfattar

34

samtliga befogenheter som ska tilldelas marknadskontrollmyndigheterna

enligt artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning.

Det innebär att

Prop. 2020/21:189

lagen senare kommer att behöva kompletteras

med ytterligare

 

befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har inga invändningar mot förslaget och bedömningen i sig, men anser att det är olyckligt att lagstiftningsärendet inte hanteras samlat i form av en sektorsövergripande lag. Genom att endast föreslå ändringar i de nio sektorslagarna bibehålls dagens svåröverskådliga reglering. Sveriges Konsumenter vidhåller att inspektioner ska kunna utföras även i bostäder i de fall näringsverksamhet bedrivs där. Arbetsmiljöverket anser att även befogenheten i artikel 14.4 d bör tilldelas marknadskontrollmyndigheterna. Myndigheten har tolkat förordning (EG) nr 765/2008 som att myndigheten i dag har befogenhet att utföra oanmälda besök, även om detta inte anges uttryckligen i förordningen. Artikel 14.4 d får således ses som ett förtydligande av en befogenhet som marknadskontrollmyndigheterna redan har. Arbetsmiljöverket efterfrågar även att det i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning klargörs om det, utöver vad som följer av förvaltningslagen (2017:900), finns några formella krav på de beslut om tillträde till en ekonomisk aktörs lokaler som marknadskontroll- myndigheterna fattar. Detta gäller i fråga om sådana tillträdesbeslut som är överklagbara. Arbetsmiljöverket önskar även att lagstiftaren förtydligar vilka möjligheter marknadskontrollmyndigheterna har att i marknadskontrollärenden använda material som myndigheten får in via andra delar av sin verksamhet. För Arbetsmiljöverkets del är frågan relevant eftersom verkets verksamhet med arbetsmiljöinspektioner organisatoriskt tillhör en del av marknadskontrollmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I bland annat följande lagar på produktområdet finns det bestämmelser om marknadskontroll:

lagen (2011:579) om leksakers säkerhet

lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

radioutrustningslagen (2016:392)

lagen (2016:768) om marin utrustning

lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energi- märkningsförordning

lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däck- märkningsförordning

lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.

Dessa lagar, härefter kallade de nio sektorslagarna, skiljer sig från andra svenska lagar som genomför eller kompletterar den harmoniserade unions-

35

Prop. 2020/21:189

lagstiftning som förtecknas i bilaga I till EU:s marknads-

 

kontrollförordning. Bilaga I rymmer 70 förordningar och direktiv på

 

produktområdet som EU har beslutat. De nio sektorslagarna skiljer sig från

 

de övriga lagarna på så sätt att de inte innehåller några självständiga

 

bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontroll-

 

befogenheter. I stället framgår kontrollbefogenheterna genom hänvisning

 

till förordning (EG) nr 765/2008. I fyra av lagarna finns det en

 

bestämmelse som anger att bestämmelser om marknadskontroll finns i

 

artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008. I fyra av lagarna finns det

 

en bestämmelse som anger att bestämmelser om marknadskontroll finns i

 

artiklarna 15.3 och 16–29. I en lag hänvisas det till artiklarna 16–29. Som

 

framgår finns det inga hänvisningar som endast avser marknadskontroll-

 

myndigheternas faktiska kontrollbefogenheter i artikel 19.1 andra stycket.

 

Enligt den bestämmelsen får marknadskontrollmyndigheterna kräva att de

 

ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och

 

information som myndigheterna anser sig behöva för att utföra sin

 

verksamhet, inbegripet, när detta är nödvändigt och motiverat, att ha

 

tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga

 

provexemplar av produkterna. Marknadskontrollmyndigheterna får

 

förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk

 

obrukbara, om de anser det vara en nödvändig åtgärd.

 

I de nio sektorslagarna anges det antingen att regeringen bestämmer

 

vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll eller att

 

den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontroll-

 

myndighet. På förordningsnivå regleras sedan ansvarsområdet för

 

respektive myndighet.

 

Ett exempel är radioutrustningslagen. I 11 § första stycket anges det att

 

den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontroll-

 

myndigheter) ska utöva marknadskontroll av radioutrustning som omfattas

 

av lagen. I andra stycket anges det att bestämmelser om marknadskontroll

 

finns i artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008. I

 

radioutrustningsförordningen (2016:394) anges det i 9 § första stycket att

 

Post- och telestyrelsen utövar marknadskontroll enligt radioutrustnings-

 

lagen och är marknadskontrollmyndighet enligt förordning (EG) nr

 

765/2008 i fråga om radioutrustning som omfattas av radioutrustnings-

 

lagen, med undantag för radioutrustnings egenskaper när det gäller

 

elsäkerhet. I 9 § andra stycket samma förordning anges det att Elsäkerhets-

 

verket är marknadskontrollmyndighet enligt radioutrustningslagen och

 

utövar marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008 i fråga om

 

radioutrustnings egenskaper när det gäller elsäkerhet.

 

När EU:s marknadskontrollförordning börjar tillämpas i sin helhet den

 

16 juli 2021 tas artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008 bort. De

 

marknadskontrollmyndigheter som ansvarar för marknadskontroll av de

 

produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som de

 

nio sektorslagarna genomför eller kompletterar kommer då att sakna de

 

befogenheter för den faktiska kontrollverksamheten som de i dag har med

 

stöd av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Det finns

 

därför enligt regeringens mening behov av att tilldela marknadskontroll-

 

myndigheterna verktyg för kontrollen som motsvarar dessa befogenheter.

 

Som framgår i avsnitt 4.2 följer det av jämförelsetabellen i bilaga III till

36

EU:s marknadskontrollförordning att hänvisningar till artikel 19.1 andra

stycket ska anses som hänvisningar till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j motsvarar i stort de befogenheter för kontroll som i dag ryms inom artikel

19.1andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Det finns dock vissa skillnader. En skillnad är att artikel 14.4 a och 14.4 b, till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, innehåller en uppräkning av de handlingar, specifikationer, data och uppgifter som en marknadskontrollmyndighet får kräva av en ekonomisk aktör. I artikel 14.4 a anges vidare, till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att göra eller erhålla kopior.

I fråga om tillträde till lokaler är artikel 14.4 e mer utförlig än artikel 19.1 andra stycket och anger att befogenheten att få tillträde gäller för såväl lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

När det gäller befogenheten att införskaffa varuprover finns det större skillnader jämfört med vad som gäller i dag. Till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, som endast anger att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att ta nödvändiga provexemplar, anges det i artikel 14.4 j att marknadskontrollmyndigheternas befogenhet att införskaffa varuprover får ske under fingerad identitet och att myndigheterna ska ha befogenhet att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. I skäl 40 i EU:s marknads- kontrollförordning anges det att marknadskontrollmyndigheterna bör ha befogenhet att införskaffa produkter och, när bevis inte kan inhämtas på annat sätt, köpa in produkter under fingerad identitet. Av skälet framgår det således att marknadskontrollmyndigheterna ska använda fingerad identitet med försiktighet och endast när bevis inte kan inhämtas genom någon annan åtgärd.

Artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 har vad gäller befogenheten att förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk obrukbara ingen motsvarighet i artikel 14.4 a, b, e eller j. Däremot anges det i artikel 16 i EU:s marknadskontrollförordning att marknadskontrollmyndigheterna får kräva att en ekonomisk aktör förstör eller på annat sätt gör obrukbar en produkt som kan äventyra användarnas hälsa eller säkerhet, eller inte stämmer överens med tillämplig harmoniserad unionslagstiftning. Därutöver framgår av artikel 28.4 i EU:s marknadskontrollförordning att den eller de myndigheter som ansvarar för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden får destruera eller på annat sätt göra en produkt obrukbar om den utgör en risk för slutanvändarnas hälsa och säkerhet om detta bedöms vara nödvändigt och proportionerligt.

Marknadskontrollmyndigheterna bör tilldelas befogenheter för den faktiska kontrollen av produkter

För att de marknadskontrollmyndigheter som tillämpar de nio sektors- lagarna ska kunna fortsätta med kontrollverksamheten är det nödvändigt att tilldela dem befogenheter som har annat rättsligt stöd än artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Som nämnts framgår det av

Prop. 2020/21:189

37

Prop. 2020/21:189

artikel 39.2 och jämförelsetabellen i bilaga III till EU:s

 

marknadskontrollförordning att hänvisningar till artikel 19.1 andra stycket

 

i förordning (EG) nr 765/2008 ska anses som hänvisningar till artikel 14.4

 

a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter bör

 

därför framgå genom att det i lag anges att en marknadskontrollmyndighet

 

har de befogenheter att kräva handlingar, specifikationer, data eller

 

uppgifter, få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel samt

 

införskaffa, inspektera och demontera varuprover som anges i

 

artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Genom detta

 

tillgodoses det att marknadskontrollmyndigheterna från och med den 16

 

juli 2021 kommer att ha befogenheter för den faktiska kontrollen av

 

produkter som motsvarar dagens befogenheter.

 

Utredningen föreslår att marknadskontrollmyndigheternas samtliga

 

befogenheter enligt artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning ska

 

regleras i en sektorsövergripande lag som ska gälla för alla marknads-

 

kontrollmyndigheter. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

 

anser att dagens reglering av marknadskontroll är svåröverskådlig och

 

efterfrågar därför en sektorsövergripande lag. Eftersom det här är fråga om

 

att tilldela endast vissa av befogenheterna i artikel 14.4 som dessutom bara

 

kommer att gälla för de marknadskontrollmyndigheter som ansvarar för

 

kontroll enligt de nio sektorslagarna, gör sig inte skälen för en sektors-

 

övergripande lag gällande på samma sätt som om det hade varit fråga om

 

att tilldela alla kontrollbefogenheter till samtliga marknadskontroll-

 

myndigheter. Kontrollbefogenheterna bör enligt regeringens mening

 

därför tilldelas marknadskontrollmyndigheterna i de nio sektorslagarna.

 

Som Kemikalieinspektionen påpekar har Sverige en skyldighet att tilldela

 

marknadskontrollmyndigheterna samtliga befogenheter i artikel 14.4.

 

Regeringen kommer att återkomma kring hur samtliga befogenheter ska

 

tilldelas. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att även tilldela

 

marknadskontrollmyndigheterna befogenheterna i artikel 14.4 d. Det finns

 

inte anledning att nu frångå jämförelsetabellen i bilaga III till EU:s

 

marknadskontrollförordning. Förslaget hindrar dock inte Arbetsmiljö-

 

verket att utföra inspektioner inom ramen för befogenheterna i artikel 14.4

 

e eller att fortsättningsvis göra oanmälda besök som myndigheten bedömer

 

ryms inom sitt mandat.

 

Arbetsmiljöverket efterfrågar vidare att det tydliggörs om det, utöver

 

förvaltningslagens bestämmelser, finns ytterligare formella krav på

 

marknadskontrollmyndigheternas beslut om att utöva befogenheterna i

 

artikel 14.4 e. Regeringen föreslår i detta lagstiftningsärende inte några

 

sådana ytterligare krav. Marknadskontrollmyndigheterna ska således

 

fortsätta tillämpa nu gällande bestämmelser om beslut.

 

Hänvisningar till unionsrättsakter kan göras antingen statiska eller

 

dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser

 

unionsrättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning

 

innebär att hänvisningen avser unionsrättsakten i den vid varje tidpunkt

 

gällande lydelsen. I de nio sektorslagarna förekommer både statiska och

 

dynamiska hänvisningar till befogenheterna i artikel 19.1 andra stycket i

 

förordning (EG) nr 765/2008. I de flesta lagarna används en statisk

 

hänvisning. För att åstadkomma en enhetlig reglering bör hänvisningarna

 

till befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll-

38

förordning i de nio sektorslagarna vara statiska. Det innebär att lagstiftaren

vid framtida ändringar av EU:s marknadskontrollförordning behöver överväga om det finns behov av att ändra den nationella lagtexten.

Befogenheten att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter av ekonomiska aktörer

I likhet med artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 gäller befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter i artikel 14.4 a och 14.4 b i EU:s marknadskontrollförordning endast gentemot ekonomiska aktörer. En marknadskontrollmyndighet kan således inte med stöd av artikel 14 a och 14.4 b begära att till exempel en konsument tillhandahåller handlingar. Utredningen har inte sett något behov av att utvidga befogenheterna som anges i artikel 14.4 a och 14.4 b. Konsumentverket anser att befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter bör utökas så att en marknadskontroll- myndighet kan inhämta information och handlingar även från andra än ekonomiska aktörer. Detta för att öka marknadskontrollmyndigheternas möjligheter att identifiera ekonomiska aktörer.

Definitionen av ekonomiska aktörer i artikel 3.13 i EU:s marknads- kontrollförordning omfattar många olika aktörer som har skyldigheter avseende tillverkning, tillhandahållande eller ibruktagande av produkter på marknaden enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads- kontrollmyndighet har därigenom möjlighet att vända sig till en vid krets av aktörer för att begära in den information som myndigheten anser behövs. Befogenhet att ålägga andra aktörer än ekonomiska aktörer, som saknar förpliktelser i förhållande till den produkt som ska kontrolleras, skyldighet att tillhandahålla information och handlingar bör endast införas efter noga överväganden. I nuläget finns det enligt regeringens mening inte tillräckligt underlag för att frångå utredningens förslag och bedömning att befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter endast ska gälla i förhållande till ekonomiska aktörer.

Enligt artikel 14.2 i EU:s marknadskontrollförordning ska marknads- kontrollmyndigheternas befogenheter utövas i överensstämmelse med nationell rätt. Marknadskontrollmyndigheterna är därmed skyldiga att i utövandet av befogenheterna i artikel 14.4 a och 14.4 b i EU:s marknads- kontrollförordning följa bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om bland annat anonymitetsskydd och efterforskningsförbud.

Arbetsmiljöverket önskar att lagstiftaren förtydligar vilka möjligheter marknadskontrollmyndigheterna har att i marknadskontrollärenden använda material som myndigheten får in via andra delar av sin verksamhet. Detta är inte en fråga som tydligt regleras i EU:s marknadskontrollförordning. Det finns i detta lagstiftningsärende inte underlag för att föreslå någon sådan reglering som Arbetsmiljöverket efterfrågar.

Tillträde till bostäder

Enligt artikel 14.4 e i EU:s marknadskontrollförordning ska en marknads- kontrollmyndighet tilldelas befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder i sin verksamhet. Varken i artikeln eller något tillhörande skäl anges tydligt

Prop. 2020/21:189

39

Prop. 2020/21:189 huruvida befogenheten omfattar tillträde till bostäder som används i den ekonomiska aktörens verksamhet. Utredningen redogör för att fler och fler produkter släpps ut på marknaden på andra sätt än genom traditionell butiksförsäljning. Det handlar bland annat om en ökad handel via internet. Förändringarna i handelsmönster innebär att bostäder i större utsträckning än tidigare används i leveranskedjan. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att det i lag ska anges att befogenheten för marknadskontroll- myndigheterna att få tillträde till lokaler även ska omfatta bostäder som den ekonomiska aktören använder för verksamheten. Även flera remissinstanser förespråkar att kontroll av produkter ska kunna ske i bostäder.

Befogenhet att få tillträde till bostäder följer inte av de faktiska kontrollbefogenheter som anges i artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Som framgår av remissinstansernas synpunkter i denna del finns det många aspekter att ta hänsyn till innan det i svensk lag införs en uttrycklig befogenhet för marknadskontrollmyndigheter att få tillträde även till bostäder. Det finns därför anledning att inom Regeringskansliet fortsätta bereda frågan om tillträde till bostäder. Därför bör det inte i de nio sektorslagarna i nuläget anges att befogenheten att få tillträde enligt artikel 14.4 e i EU:s marknadskontrollförordning även ska omfatta bostäder.

Införskaffande av varuprover

Som framgått i avsnitt 4.2 skiljer sig artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning från artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Artikel 14.4 j anger i den svenska språkversionen att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover under fingerad identitet medan artikel 19.1 andra stycket anger att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkter. Utredningen har valt att benämna ett köp där marknadskontrollmyndigheten inte uppger sin identitet som ett dolt köp samtidigt som ett köp där myndigheten inte uppger sin rätta identitet kategoriseras som ett köp där myndigheten använder fingerade uppgifter. Utredningen föreslår att det i lag ska anges att köp under dold eller fingerad identitet ska betecknas som ett anonymt köp.

40

Som nämnts ovan anges i artikel 14.4 j i den svenska språkversionen att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, inbegripet under fingerad identitet. Artikeln åtföljs inte av någon definition eller något tillhörande skäl som ger närmare stöd i tolkningen av artikeln. Det kan konstateras att artikel 14.4 j översätts på flera olika sätt. I de tyska, nederländska och franska språkversionerna används begreppen ”falscher identität”, ”valse identiteit” respektive ”fausse identité”. I den engelska språkversionen används ”cover identity”, i den italienska ”forma anonima” och i den danska ”skjult identitet”. I svensk rätt förekommer sedan tidigare begreppet dold identitet. En möjlighet att göra inköp under dold identitet har nyligen beslutats på konsumentskyddsområdet (prop. 2019/20:120 Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet). I bland annat marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och läkemedelslagen (2015:315) har det införts bestämmelser som gör det

möjligt för tillsynsmyndigheten att, om det är nödvändigt för tillsynen, köpa produkter under dold identitet. I lagarna benämns köp under dold identitet som testköp. Även på livsmedelsområdet har det nyligen beslutats en möjlighet att inom ramen för kontroll av produkter göra inköp under dold identitet (prop. 2020/21:43 En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning). I livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter och lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel har det införts bestämmelser som möjliggör inköp av produkter under dold identitet. I dessa lagar används inte begreppet testköp.

Med tanke på de olikheter som finns i översättningarna av artikel 14.4 j anser regeringen att det lämpligaste är att i de nio sektorslagarna använda begreppet dold identitet, och inte fingerad identitet. Det förstnämnda begreppet är etablerat i svensk rätt, särskilt i bestämmelser som rör tillsyn. Det ska därför i sektorslagarna anges att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att införskaffa varuprover under dold identitet. Det saknas därmed skäl att införa den av utredningen föreslagna terminologin anonymt köp. Regeringen avser att hos Europeiska unionens råd begära rättelse i den svenska språkversionen av EU:s marknadskontrollförordning och begära att det i artikel 14.4 j anges dold identitet.

Eftersom artikel 14.4 j som nämnts inte åtföljs av någon definition eller något tillhörande skäl som kan ge närmare stöd i tolkningen av artikeln är det svårt att redan nu, innan förordningen har börjat tillämpas fullt ut, göra någon mer säker bedömning av vilka typer av införskaffanden som artikeln ger rättsligt stöd för. Det är dock rimligt att anta att marknadskontroll- myndigheter med stöd av artikel 14.4 j kan införskaffa varuprover på flera olika sätt. Artikeln får förstås som att införskaffanden kan ske öppet, det vill säga i myndighetens eget namn, och dolt, alltså att myndigheten inte ger sig till känna vid införskaffandet och därmed skymmer den bakomliggande myndighetsutövningen. Omfattningen av befogenheten att införskaffa varuprover med stöd av artikeln får utvecklas vidare i praxis.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet bör vara tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Läkemedelsverket efterfrågar exempel på hur köp i praktiken kan genomföras. I en butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet gå till så att myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och inte talar om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid köp över internet eller vid annan distansförsäljning kan myndighetsföreträdaren använda sig av ett påhittat namn och påhittade kontaktuppgifter. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Större problem uppstår vid köp som kräver att personnummer anges, till exempel vid köp av tobaksprodukter som Folkhälso- myndigheten lyfter fram. Det är i realiteten inte möjligt för marknadskontrollmyndigheter att konstruera ett påhittat personnummer som kan användas vid ett köp. I stället skulle det krävas att myndigheten använder ett på särskilt sätt framtaget fingerat personnummer. Det är, som

Prop. 2020/21:189

41

Prop. 2020/21:189 Sveriges Konsumenter anför, viktigt att marknadskontroll kan ske även i de fall personnummer behöver anges vid köpet. Det finns dock i nuläget inte någon lagstadgad möjlighet för marknadskontrollmyndigheter att använda fingerade personnummer för att införskaffa varuprover. Det finns inte heller tillräckligt underlag att i detta lagstiftningsärende införa någon sådan lagstadgad möjlighet.

EU:s marknadskontrollförordning ställer inte upp några rekvisit för att marknadskontrollmyndigheterna ska få använda sig av dold identitet för att införskaffa varuprover. Eftersom en myndighet så långt som det är möjligt bör bedriva sin verksamhet i öppna former är det lämpligt att, som utredningen föreslår och i likhet med vad Sveriges advokatsamfund och Sveriges Konsumenter framhåller, begränsa möjligheten att använda dold identitet. I artikel 14.2 i EU:s marknadskontrollförordning anges att de befogenheter som tilldelas marknadskontrollmyndigheterna ska utövas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. Det finns som regeringen ser på saken därmed stöd i förordningen för att i viss mån begränsa befogenheten att använda dold identitet. Det bör därför anges i de nio sektorslagarna att en marknadskontrollmyndighet får införskaffa varuprover under dold identitet endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. En marknadskontrollmyndighet som ska införskaffa ett varuprov bör därmed först överväga om det är möjligt att genomföra ett öppet köp där myndigheten anges som köpare. Först om det inte bedöms möjligt att nå det avsedda resultatet genom ett öppet köp, alltså till exempel att myndigheten inte får den produkt som har efterfrågats eller beställts, bör dold identitet användas för att införskaffa ett eller flera varuprov.

Eftersom marknadskontrollmyndigheternas verksamhet så långt det är möjligt bör bedrivas i öppna former bör en marknadskontrollmyndighet som har införskaffat ett varuprov med användande av dold identitet vara skyldig att underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden när den har ägt rum, oavsett om varuprovet har uppvisat brister i överensstämmelse eller inte (jämför prop. 2019/20:120 s. 63–64 och 108). En ekonomisk aktör bör underrättas så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. Genom att underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden i efterhand blir, som utredningen påpekar, marknadskontrollmyndighetens dolda agerande mindre påtagligt. Post- och telestyrelsen för fram att det finns en risk att underrättelser i efterhand kan leda till att ekonomiska aktörer försvårar framtida införskaffande av varuprover under dold identitet. Fördelarna med att underrätta den ekonomiska aktören får dock anses väga över.

5.2Ändringar till följd av att marknadskontroll- myndigheternas befogenheter framgår i de nio sektorslagarna

Regeringens förslag: De möjligheter en marknadskontrollmyndighet i dag har att ta hjälp av Polismyndigheten, förena beslut med vite och bestämma att beslut ska gälla omedelbart, ska gälla vid utövandet av

42

befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll- förordning, i den ursprungliga lydelsen.

Beslut som en marknadskontrollmyndighet fattar med stöd av befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll- förordning, i den ursprungliga lydelsen, ska få överklagas. Det ska anges uttryckligen i

lagen om leksakers säkerhet,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärknings- förordning,

lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar,

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, och

lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att marknadskontrollmyndigheter ska få ta hjälp av Polismyndigheten vid tillträde för inspektioner, förena beslut med vite och bestämma att förelägganden och förbud ska gälla omedelbart. Utredningen föreslår dock att bestämmelserna ska framgå i en sektorsövergripande lag och att motsvarande bestämmelser i de nio sektorslagarna ska upphävas. I utredningens förslag regleras även möjligheten att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut i en sektorsövergripande lag i stället för i de nio sektorslagarna.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot utredningens förslag. De flesta remissinstanser har varit positiva till förslaget om reglering i en sektorsövergripande lag.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Arbetsmiljöverket anser att en marknadskontroll- myndighets besök i lokaler dit allmänheten har tillträde inte är en sådan ingripande åtgärd att den går att överklaga.

Skälen för regeringens förslag: När de nio sektorslagarna kompletteras med bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter (se avsnitt 5.1) finns det behov av följdändringar kopplade till utövandet av befogenheterna.

Som föreslås i avsnitt 5.1 ersätts marknadskontrollmyndigheternas befogenheter enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 med en ny bestämmelse i de nio sektorslagarna som anger att en marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning, i den ursprungliga lydelsen. I de nio sektorslagarna finns ytterligare bestäm- melser som hör samman med utövandet av befogenheterna i artikel 19. Det gäller möjligheterna för en marknadskontrollmyndighet att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart. Dessa möjligheter följer inte av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008, utan det är fråga om nationella bestämmelser som har tillkommit för att marknadskontrollmyndigheterna på ett effektivt sätt ska kunna tillämpa befogenheterna i artikel 19.1 andra

Prop. 2020/21:189

43

Prop. 2020/21:189 stycket. Möjligheterna att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart bör enligt regeringens mening finnas även när marknadskontrollmyndigheterna utövar de befogenheter som följer av artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. I de aktuella bestämmelserna i de nio sektorslagarna bör därför hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersättas med en hänvisning till den nya bestämmelsen i respektive sektorslag som anger marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter. En följd av att hänvisningen till artikel

14.4a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning i de nio sektorslagarna är statisk är att även möjligheten att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart gäller i förhållande till befogenheterna så som de framgår i artikeln i den ursprungliga lydelsen.

I några av de nio sektorslagarna finns det i dag en begränsning avseende vilka av marknadskontrollmyndigheternas beslut som går att överklaga. Det gäller lagen om leksakers säkerhet, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. I respektive förarbeten till dessa lagar anges att möjligheten att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut även omfattar beslut enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008. Det anges vidare att möjligheten att överklaga sådana beslut följer av förvaltningslagens regler om överklagande (se till exempel prop. 2010/11:65 Ny lag om leksakers säkerhet, s. 84 och prop. 2017/18:178 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar, s. 35 f.). Arbetsmiljöverket anser att en marknadskontrollmyndighets besök i lokaler dit allmänheten har tillträde inte är en sådan ingripande åtgärd att den går att överklaga. I förarbetena till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning anges att överklagande kan ske av en marknadskontrollmyndighets beslut som grundar sig på befogenheter som anges i förordning (EG) nr 765/2008 och som innebär förpliktelser för ekonomiska aktörer (prop. 2017/18:51 s. 47). Det anges att sådana besluts överklagbarhet följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer och förvaltningslagens allmänna regler om överklagande. Regeringen har således tidigare gjort bedömningen att dessa beslut är överklagbara och det finns inte skäl att göra någon annan bedömning nu. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighets beslut att utöva befogenheten i artikel 14.4 e bör få överklagas.

Eftersom beslut enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 får överklagas bör således detsamma gälla beslut som en marknadskontrollmyndighet fattar med stöd av befogenheterna i artikel

14.4a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Detta bör av tydlighetsskäl anges uttryckligen i sektorslagarna, så att inte överklagandebestämmelsen motsatsvis kan läsas som att sådana beslut inte går att överklaga. Även en marknadskontrollmyndighets beslut att införskaffa varuprover under dold identitet bör kunna överklagas. Det bör då vara möjligt att begära domstolens prövning av om det funnits

44

förutsättningar för marknadskontrollmyndigheten att göra ett sådant Prop. 2020/21:189 införskaffande.

Härutöver görs vissa rent språkliga och redaktionella ändringar i de aktuella bestämmelserna.

5.3Ändringar till följd av att förordning (EG) nr 765/2008 ändras

Regeringens förslag: Hänvisningar i de nio sektorslagarna till bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 ska ändras så att hänvisningarna i stället avser EU:s marknadskontroll- förordning.

Förordning (EG) nr 765/2008 ska anges med dess nya titel i hänvisningar till bestämmelser om ackreditering eller CE-märkning. Därför ändras

lagen om leksakers säkerhet,

lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, och

lagen om marin utrustning.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att bestämmelser om marknadskontroll i bland annat de nio sektorslagarna ska upphävas och ersättas av bestämmelser om marknadskontroll i en sektorsövergripande lag. Utredningen föreslår därför inte följdändringar i de nio sektorslagarna som följer av att hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts av hänvisningar till EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen föreslår en ändring av titeln på förordning (EG) nr 765/2008 i lagen leksakers säkerhet men föreslår inte någon ändring av titeln på förordningen i lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar eller i lagen om marin utrustning.

Remissinstanserna har inte några invändningar mot att titeln på förordning (EG) nr 765/2008 justeras i lagen om leksakers säkerhet men har inte haft anledning att yttra sig angående övriga följdändringar i de nio sektorslagarna med anledning av att förordning (EG) nr 765/2008 upphävs.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget. Konsumentverket anser att hänvisningen i 27 § tredje stycket produktsäkerhetslagen till förordning (EG) nr 765/2008 bör ändras eftersom de aktuella bestämmelserna i förordningen flyttas över till EU:s marknadskontrollförordning.

Skälen för regeringens förslag: I de nio sektorslagarna hänvisas det till förordning (EG) nr 765/2008 och anges att det i den förordningen finns bestämmelser om marknadskontroll. Dessa bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 kommer den 16 juli 2021 att tas bort och ersättas av bestämmelser i EU:s marknads- kontrollförordning. Hänvisningarna i de nio sektorslagarna till bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 bör

45

Prop. 2020/21:189 därför justeras och det bör i stället anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Eftersom det är fråga om upplysningsbestämmelser som inte tillför lagarna något materiellt innehåll bör hänvisningarna till EU:s marknadskontroll- förordning enligt regeringens mening vara dynamiska, det vill säga avse den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. Lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärknings- förordning innehåller en definition av förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Definitionen av förordningen används i lagarna bland annat i bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas befogenheter. Definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 bör i lagarna ersättas med en definition av EU:s marknadskontrollförordning. Eftersom definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 är statisk bör även definitionen av EU:s marknadskontrollförordning vara det.

Även andra hänvisningar i de nio sektorslagarna till förordning (EG) nr 765/2008 som avser bestämmelser om marknadskontroll bör enligt regeringens mening justeras till att i stället avse EU:s marknadskontrollförordning. Som ett exempel kan nämnas 29 § lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar som innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för bland annat marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008. Det bör i 29 § anges att bemyndigandet gäller avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontroll- förordning. En liknande justering behövs även i 22 § lagen om marin utrustning.

I lagen om leksakers säkerhet, lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar samt lagen om marin utrustning finns det hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 som avser bestämmelser om ackreditering och CE-märkning i förordningen. Dessa bestämmelser upphävs inte genom EU:s marknads- kontrollförordning och hänvisningarna i dessa lagar bör därför endast ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel.

Härutöver görs vissa redaktionella ändringar i de aktuella bestämmelserna.

Det finns även i annan produktlagstiftning hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 som behöver ändras med anledning av EU:s marknadskontrollförordning. Konsumentverket anser exempelvis att 27 § tredje stycket produktsäkerhetslagen behöver ändras. Bestämmelsen är en upplysningsbestämmelse och saknar rättslig betydelse (se prop. 2003/04:121 Ny produktsäkerhetslag, s. 196). Det finns därmed inget brådskande behov av ändring i bestämmelsen. Regeringen kommer att återkomma med förslag till ändringar i annan produktlagstiftning än de nio sektorslagarna och det finns då möjlighet att föreslå ändringar i bland annat produktsäkerhetslagen.

46

5.4Definitionen av begreppet harmoniserad standard ändras i lagen om leksakers säkerhet

Regeringens förslag: I lagen om leksakers säkerhet ska begreppet harmoniserad standard definieras som en sådan europeisk standard som avses i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG.

Utredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon ändring av definitionen av harmoniserad standard.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig i frågan.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: I utkastet föreslås inte någon ändring av definitionen av harmoniserad standard.

Remissinstanserna: Kemikalieinspektionen påpekar att definitionen av harmoniserad standard i 4 § 9 lagen om leksakers säkerhet bör ändras eftersom definitionen hänvisar till ett direktiv som numera är upphävt.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om leksakers säkerhet genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet. Lagen innehåller i 4 § definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen. I punkten 9 definieras harmoniserad standard som en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet. Definitionen av harmoniserad standard motsvarar den definition som ges i direktiv 2009/48/EG. I direktivet anges i artikel 13 att leksaker som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med de krav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem i artikel 10 och bilaga II i direktivet.

Direktiv 98/34/EG ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG. Genom ändringen upphävdes bilaga I till direktivet. Bilaga I till direktivet motsvaras nu av bilaga I till förordning 1025/2012. I artikel 28 i förordningen i dess nu gällande lydelse anges att i unionsakter som föreskriver en presumtion om överensstämmelse med väsentliga krav genom tillämpningen av harmoniserade standarder som antagits i enlighet med direktiv 98/34/EG, ska hänvisningar till direktiv 98/34/EG tolkas som

Prop. 2020/21:189

47

Prop. 2020/21:189 hänvisningar till förordning 1025/2012. Förordningen innehåller vissa definitioner. I artikel 2.1 c definieras begreppet harmoniserad standard. En harmoniserad standard är enligt definitionen en europeisk standard som antagits på grundval av Europeiska kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning.

Efter ändringen av direktiv 98/34/EG bör, som Kemikalieinspektionen föreslår, definitionen av harmoniserad standard i 4 § 9 lagen om leksakers säkerhet ändras. Begreppet harmoniserad standard bör i lagen definieras som en sådan europeisk standard som avses i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012. Hänvisningen i lagen bör vara dynamisk så att framtida ändringar i förordningen kan få direkt genomslag i lagen.

 

6

Ikraftträdande- och

 

 

övergångsbestämmelser

 

 

 

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft

 

den 16 juli 2021.

 

 

Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några

 

övergångsbestämmelser.

 

 

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med

 

regeringens. Utredningen föreslår en sektorsövergripande lag som ska

 

ersätta bestämmelser om marknadskontroll och sanktionsbestämmelser i

 

bland annat de nio sektorslagarna. Utredningen föreslår att den nya lagen

 

och lagändringarna ska träda i kraft den 16 juli 2021. Utredningen föreslår

 

vidare att det ska införas övergångsbestämmelser i vissa av de nio

 

sektorslagarna för överträdelser som har skett före ikraftträdandet.

 

Utredningen bedömer att det inte finns behov av några övergångs-

 

bestämmelser i övrigt.

 

 

Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och

 

bedömningen.

 

 

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överens-

 

stämmer med regeringens.

 

 

Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och

 

bedömningen.

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som

 

föreslås är huvudsakligen anpassningar och följdändringar med anledning

 

av att bland annat artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 upphör att gälla

 

den 16 juli 2021. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samma

 

datum.

 

 

Till skillnad från utredningens förslag innehåller propositionen inte

 

några bestämmelser som påverkar befintliga bestämmelser om sanktioner

 

för överträdelser av den unionslagstiftning som de nio sektorslagarna

 

genomför eller kompletterar. Beslut om åtgärder som har fattats med stöd

 

av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 gäller även

 

efter att de föreslagna lagändringarna träder i kraft. Det finns inte behov

48

av att ange detta särskilt eller att införa någon upplysning om detta i

 

 

övergångsbestämmelserna. Det finns därför inget behov av övergångs- Prop. 2020/21:189 bestämmelser i de nio sektorslagarna.

7 Konsekvenser

Regeringens bedömning: De föreslagna lagändringarna innebär huvudsakligen att befogenheter för marknadskontroll som i dag framgår i nationell produktlagstiftning genom hänvisning till förordning (EG) nr 765/2008 ändras så att berörda marknadskontrollmyndigheter tilldelas motsvarande befogenheter genom hänvisning till befogen- heterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Förslagen motsvarar till mycket stor del nu gällande bestämmelser och bedöms därför inte medföra några nämnvärda ekonomiska eller andra konsekvenser för myndigheter eller ekonomiska aktörer.

Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Enligt utredningens förslag ska alla marknadskontrollmyndigheter tilldelas samtliga befogenheter i artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen redogör mot den bakgrunden för konsekvenser av att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter jämfört med nu gällande reglering. Utredningen bedömer inte att de befogenheter som marknadskontrollmyndigheterna tilldelas i

regeringens förslag medför några konsekvenser för marknadskontrollmyndigheter eller ekonomiska aktörer.

Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt angående konsekvenserna av de ändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har inga invändningar mot regeringens bedömning. Skälen för regeringens bedömning: De förslag som lämnas innebär att de berörda marknadskontrollmyndigheterna kommer att ha huvudsakligen samma befogenheter för den faktiska kontrollverksamheten som de har i dag. Marknadskontrollmyndigheterna ges genom förslagen utökade befogenheter att införskaffa varuprover. Det kan leda till ökad effektivitet i myndigheternas kontroller och att fler produkter som brister i överensstämmelse med gällande krav upptäcks. Förslagen bedöms inte medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för marknads- kontrollmyndigheterna och kan därmed finansieras inom befintliga ramar. Förslagen bedöms inte medföra några nämnvärda ekonomiska

konsekvenser för ekonomiska aktörer.

De lagändringar som berör Polismyndigheten och domstolarna utgör endast lagtekniska justeringar och medför inte några ändringar i sak.

Den ändrade definitionen av harmoniserad standard i lagen om leksakers säkerhet medför inga konsekvenser.

49

Prop. 2020/21:189

8

Författningskommentar

 

8.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:579)

 

 

om leksakers säkerhet

 

4 §

 

 

Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används

 

i lagen.

 

 

Definitionen av harmoniserad standard i punkt 9 ändras och det anges

 

att med harmoniserad standard avses en sådan europeisk standard som

 

anges i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012. Hänvisningen till

 

förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje

 

tidpunkt gällande lydelsen.

 

Paragrafens punkt 10, som innehåller en definition av ackreditering,

 

ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel.

 

Hänvisningen till förordningen är dynamisk.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.

 

24 §

 

 

Paragrafen ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om

 

marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen

 

till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

 

24 a §

 

 

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll-

 

myndighet har vid kontroll av produkter.

 

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med

 

artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet

 

att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att

 

få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa,

 

inspektera och demontera varuprover.

 

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer

 

tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller

 

uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den

 

mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens

 

överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions-

 

lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska

 

aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om

 

distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och

 

om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den

 

berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de

 

gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads-

 

kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

 

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning

 

omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG

 

av den

18 juni 2009 om leksakers säkerhet. Detta innebär att en

50

marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk

aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en leksak uppfyller gällande krav.

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads- kontrollförordning.

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet.

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads- kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Prop. 2020/21:189

51

Prop. 2020/21:189 Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är utformad så att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, så kallad statisk hänvisning.

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

25 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll- myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknads- kontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 Ny lag om leksakers säkerhet, s. 67–68 och 110–111).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

28 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontroll- myndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 s. 69–73 och 112). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

29 §

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontroll- myndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 s. 69–73 och 112–113). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

52

33 §

Prop. 2020/21:189

Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får

 

överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till

 

kammarrätten.

 

Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en

 

marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e

 

och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän

 

förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även

 

frågan om det funnits förutsättningar enligt 24 a § andra stycket för en

 

marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold

 

identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare

 

(se prop. 2010/11:65 s. 83–84 och 114–115).

 

Det görs språkliga ändringar i första och andra styckena.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

Ikraftträdandebestämmelse

 

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021.

 

Några övergångsbestämmelser ges inte.

 

Övervägandena finns i avsnitt 6.

 

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

2 §

Paragrafen ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

2 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de

53

Prop. 2020/21:189 gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En

marknads-

 

kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

 

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning

 

omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

 

1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textilfibrer och

 

därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i

 

textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och 2008/121/EG. Detta

 

innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en

 

ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om

 

ett klädesplagg uppfyller gällande krav.

 

 

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som

 

den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband

 

med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet,

 

hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att

 

utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till

 

exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en

 

förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera

 

bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med

bristande

 

överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s

 

marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i

 

harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads-

 

kontrollförordning.

 

 

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha

 

befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att

 

demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och

 

erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover

 

även får göras under dold identitet.

 

 

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads-

 

kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En

 

marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold

 

identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att

 

införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara

 

nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet

 

att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov

 

som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören

 

tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska

 

myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går

 

utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl

 

att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under

 

dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att

 

vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av

 

en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet

 

att kontrollera produkten.

 

 

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är

 

tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om

 

myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med

54

dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under

dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

4 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 Märkning av textilprodukter, s. 12–13 och 22). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

5 §

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 s. 12–13 och 22). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

8 §

Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän

Prop. 2020/21:189

55

Prop. 2020/21:189 förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 s. 18 och 24). Dessutom görs en redaktionell ändring.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

8 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om CE-märkning.

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Hänvisningen till förordningen är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

26 §

Paragrafens första och andra stycke byter plats. I andra stycket anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontroll- förordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

26 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de

56

gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads- kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en fritidsbåt uppfyller gällande krav.

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads- kontrollförordning.

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet.

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads- kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning.

Prop. 2020/21:189

57

Prop. 2020/21:189 Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om

 

att

införskaffandet

görs

inom

ramen

för

myndighetens

 

kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till

 

exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att

 

införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till

 

en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads-

 

kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret

 

till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller

 

distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

 

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

 

 

 

 

27 §

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-

 

myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta

 

åtgärder för marknadskontroll.

 

 

 

 

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning

 

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 26 a §. Bestämmelserna i

 

26 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i

 

EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i

 

huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i

 

förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknads-

 

kontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar

 

åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt

 

tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:64 Lag om

 

fritidsbåtar och vattenskotrar, s. 65–66 och 88).

 

 

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

 

 

 

28 §

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om förelägganden, förbud, vite och

 

omedelbar verkställighet.

 

 

 

 

 

 

Paragrafens andra och tredje stycke ändras på så sätt att hänvisningen

 

till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till

 

26 a §. Bestämmelserna i 26 a § innehåller befogenheterna som anges i

 

artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa

 

befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av

 

artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen

 

innebär dels att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om

 

åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda

 

skäl är obehövligt, dels att en marknadskontrollmyndighet får bestämma

 

att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart.

 

Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop.

 

2015/16:64 s. 66–70 och 88–89).

 

 

 

 

 

Dessutom görs en språklig ändring i första stycket och redaktionella

 

ändringar i andra och tredje styckena.

 

 

 

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

 

 

 

29 §

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den

 

myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter

58

för marknadskontroll.

 

 

 

 

 

Paragrafen ändras på så sätt att det, i stället för att anges att regeringen Prop. 2020/21:189 eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter

om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, anges att föreskrifter får meddelas om avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

31 §

Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 26 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:64 s. 73–74 och 90). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.4Förslaget till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392)

11 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

11 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den

59

Prop. 2020/21:189

mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma

produktens

 

överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions-

 

lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska

 

aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om

 

distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och

 

om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den

 

berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de

 

gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads-

 

kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

 

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning

 

omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU

 

av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning

 

om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om

 

upphävande av direktiv 1999/5/EG. Detta innebär

att en

 

marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk

 

aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om

 

radioutrustning uppfyller gällande krav.

 

 

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som

 

den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband

 

med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet,

 

hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att

 

utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till

 

exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en

 

förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera

 

bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med

bristande

 

överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s

 

marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i

 

harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads-

 

kontrollförordning.

 

 

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha

 

befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att

 

demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och

 

erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover

 

även får göras under dold identitet.

 

 

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads-

 

kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En

 

marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold

 

identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att

 

införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara

 

nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet

 

att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov

 

som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören

 

tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska

 

myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går

 

utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl

 

att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under

 

dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att

60

vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av

en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

13 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite och vilka beslut som kan gälla omedelbart.

Paragrafens första och andra stycke ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 11 a §. Bestämmelserna i 11 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär dels att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt, dels att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:93 Genomförande av radioutrustningsdirektivet, s. 43–45 och 64– 65). Dessutom görs redaktionella ändringar i första och andra styckena.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

14 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll- myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 11 a §. Bestämmelserna i 11 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknads- kontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt

Prop. 2020/21:189

61

Prop. 2020/21:189 tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:93 s. 45–46 och 65).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning

11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om märkning av marin utrustning med rattmärket.

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Hänvisningen till förordningen är dynamisk. Dessutom görs en redaktionell ändring.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

17 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

17 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads- kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

62

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om livräddningsutrustning uppfyller gällande krav.

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads- kontrollförordning.

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet.

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads- kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till

Prop. 2020/21:189

63

Prop. 2020/21:189

exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att

 

införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till

 

en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads-

 

kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret

 

till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller

 

distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

 

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

 

18 §

 

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-

 

myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta

 

åtgärder för marknadskontroll.

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning

 

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i

 

17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i

 

EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i

 

huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i

 

förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknads-

 

kontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar

 

åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt

 

tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158

 

Genomförande av det nya direktivet om marin utrustning, s. 41–42 och

 

69).

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

20 §

 

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas

 

med vite.

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning

 

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i

 

17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i

 

EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i

 

huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i

 

förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontroll-

 

myndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j

 

med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i

 

övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158 s. 46

 

och 70). Dessutom görs redaktionella ändringar.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

21 §

 

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan

 

gälla omedelbart.

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning

 

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i

 

17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i

 

huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i

 

förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontroll-

64

myndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e

och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma Prop. 2020/21:189 sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158 s. 46 och 70). Dessutom görs

redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

22 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter. Paragrafen ändras på så sätt att det, i stället för att anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, anges att föreskrifter får meddelas om avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

2 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

2 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den

65

Prop. 2020/21:189 berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads-

 

kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

 

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning

 

omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om

 

upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG. Detta innebär att en

 

marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk

 

aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en hjälm

 

uppfyller gällande krav.

 

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som

 

den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband

 

med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet,

 

hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att

 

utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till

 

exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en

 

förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera

 

bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande

 

överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s

 

marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i

 

harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads-

 

kontrollförordning.

 

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha

 

befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att

 

demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och

 

erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover

 

även får göras under dold identitet.

 

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads-

 

kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En

 

marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold

 

identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att

 

införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara

 

nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet

 

att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov

 

som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören

 

tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska

 

myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går

 

utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl

 

att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under

 

dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att

 

vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av

 

en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet

 

att kontrollera produkten.

 

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är

 

tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om

 

myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med

 

dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under

66

dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör

att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

3 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll- myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel

14.4a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, s. 26–27 och 43–44).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

5 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 27–29 och 44). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

6 §

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de

Prop. 2020/21:189

67

Prop. 2020/21:189 befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 27–29 och 44–45). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

10 §

Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 38–39 och 46–47). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning

2 §

Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen.

Paragrafen ändras på så sätt att definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en definition av EU:s marknadskontrollförordning och definitionen av en marknadskontrollmyndighet ändras genom att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till EU:s marknadskontrollförordning.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

3 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

68

3 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads- kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en tvättmaskin uppfyller gällande krav.

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads- kontrollförordning.

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet.

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads- kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att

Prop. 2020/21:189

69

Prop. 2020/21:189 införskaffa ett varuprov

under

dold

identitet

kan till

exempel vara

 

nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet

 

att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov

 

som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören

 

tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska

 

myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går

 

utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl

 

att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under

 

dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att

 

vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av

 

en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet

 

att kontrollera produkten.

 

 

 

 

 

 

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är

 

tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om

 

myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med

 

dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under

 

dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör

 

att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning.

 

Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om

 

att

införskaffandet

görs

inom

ramen

för

myndighetens

 

kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till

 

exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att

 

införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till

 

en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads-

 

kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret

 

till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller

 

distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

 

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk.

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut får förenas med

 

vite.

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning

 

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i

 

3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s

 

marknadskontrollförordning Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de

 

befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning

 

(EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

får förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite.

 

Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop.

 

2017/18:227 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om

 

energi- och däckmärkning, s. 16–18 och 31–32). Dessutom görs

 

redaktionella ändringar.

 

 

 

 

 

 

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

 

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan

 

gälla omedelbart.

 

 

 

 

 

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning

70

(EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i

3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s Prop. 2020/21:189 marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de

befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 16–18 och 32). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll- myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel

14.4a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 19–20 och 32).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning

2 §

Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen.

Paragrafen ändras på så sätt att definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en definition av EU:s marknadskontrollförordning och definitionen av en marknadskontrollmyndighet ändras genom att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till EU:s marknadskontrollförordning.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

3 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning.

71

Prop. 2020/21:189

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

 

3 a §

 

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll-

 

myndighet har vid kontroll av produkter.

 

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med

 

artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet

 

att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att

 

få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa,

 

inspektera och demontera varuprover.

 

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer

 

tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller

 

uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den

 

mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens

 

överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions-

 

lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska

 

aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om

 

distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och

 

om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den

 

berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de

 

gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads-

 

kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar,

 

specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk

 

aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13

 

i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning

 

omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning EG nr

 

1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller

 

drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar. Detta innebär att

 

en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk

 

aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om ett däck

 

uppfyller gällande krav.

 

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som

 

den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband

 

med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet,

 

hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att

 

utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till

 

exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en

 

förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera

 

bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande

 

överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s

 

marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i

 

harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads-

 

kontrollförordning.

 

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha

 

befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att

 

demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och

 

erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover

 

även får göras under dold identitet.

 

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads-

72

kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En

marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

5 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut får förenas med vite.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om energi- och däckmärkning, s. 24 och 36). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

6 §

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart.

Prop. 2020/21:189

73

Prop. 2020/21:189 Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 24 och 36). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll- myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel

14.4a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 25 och 36).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

8.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar

2 §

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk.

Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

2 a §

Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontroll- myndighet har vid kontroll av produkter.

74

I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att

få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover.

Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unions- lagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknads- kontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en gasapparat uppfyller gällande krav.

Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknads- kontrollförordning.

I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet.

Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknads- kontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går

Prop. 2020/21:189

75

Prop. 2020/21:189 utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten.

Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknads- kontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras.

Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

3 §

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontrollmyndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel

14.4a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar, s. 23–24 och 41).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

 

5 §

 

Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas

 

med vite.

 

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr

 

765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a §

 

innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s

 

marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de

 

befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning

 

(EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet

 

ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om

76

det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt

tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 24–26 och 41–42). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

6 §

Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart.

Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 24–26 och 42). Dessutom görs redaktionella ändringar.

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

10 §

Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 35–36 och 44).

Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Ikraftträdandebestämmelse

Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte.

Övervägandena finns i avsnitt 6.

Prop. 2020/21:189

77

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/1

SV

 

 

 

 

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1020

av den 20 juni 2019

om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv

2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)I syfte att säkerställa den fria rörligheten för produkter inom unionen är det nödvändigt att säkerställa att produkterna stämmer överens med harmoniserad unionslagstiftning och därmed uppfyller krav som tillgodoser en hög skyddsnivå för allmänintressen som hälsa och säkerhet i allmänhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konsumentskydd, miljöskydd, allmän säkerhet och skydd av varje annat allmänt intresse som skyddas av den lagstiftningen. En kraftfull tillsyn av dessa krav är en förutsättning för det ordentliga skyddet av dessa intressen och för att skapa förutsättningar för att den rättvisa konkurrensen på unionsmarknaden för varor kan utvecklas. Det behövs därför regler för att säkerställa denna tillsyn, oberoende av om produkterna släpps ut på marknaden på eller utanför internet och oberoende av om de tillverkas i unionen eller inte.

(2)Harmoniserad unionslagstiftning omfattar en stor andel av tillverkade produkter. Produkter som inte överensstämmer med kraven och osäkra produkter utsätter medborgarna för risker och kan snedvrida konkurrensen med ekonomiska aktörer som säljer produkter som uppfyller kraven inom unionen.

(3)Att stärka den inre marknaden för varor genom att ytterligare öka ansträngningarna så att produkter som inte överensstämmer med kraven inte släpps ut på unionsmarknaden anges som en prioritet i kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 med titeln Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag. Detta bör åstadkommas genom stärkt marknadskontroll, tydliga, transparenta och heltäckande regler för de ekonomiska aktörerna, ökade kontroller av överensstämmelse och ett närmare samarbete över gränserna från de tillsynsmyndigheternas sida, bland annat genom samarbete med tullmyndigheterna.

(1) EUT C 283, 10.8.2018, s. 19.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 juni 2019.

78

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/2

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

(4)Det ramverk för marknadskontroll som inrättas genom denna förordning bör komplettera och stärka befintliga bestämmelser i harmoniserad unionslagstiftning om tillhandahållande av information om produkters överensstämmelse och samarbetet med organisationer som representerar de ekonomiska aktörerna eller slutanvändarna, marknadskontrollen av produkter och kontrollen av produkter som förs in på unionsmarknaden. Denna förordning bör emellertid, i enlighet med principen om lex specialis, endast vara tillämplig i den mån det inte finns några specifika bestämmelser med samma syfte, karaktär eller verkan i harmoniserad unionslagstiftning. Motsvarande bestämmelser i denna förordning bör därför inte vara tillämpliga inom de områden som täcks av sådana specifika bestämmelser, till exempel de som anges i Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1223/2009 (3), (EU) 2017/745 (4) och (EU) 2017/746 (5), inbegripet vad gäller användningen av den europeiska databasen för medicintekniska produkter (Eudamed), och (EU) 2018/858 (6).

(5)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG (7) fastställs allmänna säkerhetskrav för alla konsument­ produkter och särskilda skyldigheter och befogenheter för medlemsstaterna när det gäller farliga produkter samt informationsutbytet avseende dessa genom systemet för snabbt informationsutbyte (Rapex). Marknadskontroll­ myndigheterna bör ha möjlighet att vidta mer specifika åtgärder som är tillgängliga för dem genom det direktivet. I syfte att uppnå en högre säkerhetsnivå för konsumentprodukter bör mekanismerna för utbyte av information och situationer som kräver ett snabbt ingripande som föreskrivs i direktiv 2001/95/EG göras mer effektiva.

(6)Bestämmelserna om marknadskontroll i denna förordning bör omfatta produkter som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning som förtecknas i bilaga I för tillverkade produkter, med undantag av livsmedel, foder, humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, levande växter och djur, produkter av mänskligt ursprung samt produkter av växter och djur med direkt koppling till deras framtida fortplantning. Detta kommer att säkerställa en enhetlig ram för marknadskontrollen av dessa produkter på unionsnivå och bidra till att öka konsumenters och andra slutanvändares förtroende för produkter som släpps ut på unionsmarknaden. Om unionen antar ny harmoniserad unionslagstiftning i framtiden lämnas det åt den lagstiftningen att föreskriva om huruvida denna förordning också ska tillämpas på den.

(7)Artiklarna 15–29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (8) om fastställande av en gemenskapsram för marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på gemenskapsmarknaden bör utgå och respektive bestämmelser bör ersättas av den här förordningen. Det ramverket omfattar även bestämmelserna om kontroll av produkter som förs in på gemenskapsmarknaden i artiklarna 27, 28, och 29 i förordning (EG) nr 765/2008, vilka är tillämpliga inte bara på produkter som omfattas av det ramverk för marknadskontroll utan på alla produkter såvida inte annan unionsrätt innehåller specifika bestämmelser om hur kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden ska organiseras. Det är därför nödvändigt att tillämpningsområdet för bestämmelserna i den här förordningen om produkter som förs in på unionsmarknaden utvidgas till att omfatta alla produkter.

(8)I syfte att rationalisera och förenkla det övergripande rättsliga ramverket samtidigt som målet om bättre lagstiftning eftersträvas bör reglerna för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden ses över och integreras i ett enda rättsligt ramverk för kontroll av produkter vid unionens yttre gränser.

(9)Ansvaret för att genomdriva harmoniserad unionslagstiftning bör ligga hos medlemsstaterna, och deras marknadskontrollmyndigheter bör vara skyldiga att säkerställa att lagstiftningen respekteras fullt ut. Medlemsstaterna bör därför utforma systematiska tillvägagångssätt för att säkerställa att marknadskontrollen och annan tillsynsverksamhet får verkan. I detta avseende bör metoderna och kriterierna för att bedöma risker vara ytterligare harmoniserade i alla medlemsstater i syfte att säkerställa lika villkor för alla ekonomiska aktörer.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342,

22.12.2009, s. 59).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och

93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och

om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG

(EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

79

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/3

SV

 

 

 

 

(10)För att bistå marknadskontrollmyndigheterna med att stärka enhetligheten i deras verksamhet när det gäller tillämpningen av denna förordning bör ett ändamålsenligt system för referentbedömning inrättas för de marknadskontrollmyndigheter som önskar delta.

(11)Vissa definitioner som för närvarande fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 bör anpassas till definitionerna i andra unionsrättsakter och, där så är lämpligt, återspegla strukturen i moderna leveranskedjor. Definitionen av tillverkare i den här förordningen bör inte befria tillverkarna från eventuella skyldigheter de kan ha enligt harmoniserad unionslagstiftning där specifika definitioner av tillverkare tillämpas, vilka kan inbegripa alla fysiska eller juridiska personer som ändrar en produkt som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med den tillämpliga unionslagstiftningen om harmonisering kan påverkas och släpper ut den på marknaden, eller varje annan fysisk eller juridisk person som släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke.

(12)De ekonomiska aktörerna i hela leveranskedjan bör förväntas agera ansvarsfullt och uppfylla alla tillämpliga

rättsliga krav när de släpper ut eller tillhandahåller produkter på marknaden, för att säkerställa överensstämmelse med harmoniserad unionslagstiftning för produkter. Denna förordning bör inte påverka de skyldigheter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen enligt specifika bestämmelser i harmoniserad unionslagstiftning, och tillverkaren bör behålla det slutliga ansvaret för att produkten överensstämmer med kraven i harmoniserad unionslagstiftning.

(13)Utmaningarna med den globala marknaden och alltmer komplexa leveranskedjor, samt ökningen av produkter som erbjuds till försäljning online till slutanvändare inom unionen, kräver åtgärder för förstärkning och tillsyn för att säkerställa konsumenternas säkerhet. Praktiska erfarenheter av marknadskontroll har dessutom visat att denna leveranskedja ibland omfattar ekonomiska aktörer vars nya utformning innebär att de inte lätt passar in i de traditionella leveranskedjorna enligt det befintliga rättsliga ramverket. Detta gäller särskilt leverantörer av distribu­ tionstjänster, som utför många av de funktioner som importörer utför men som kanske inte alltid motsvarar den traditionella definitionen av importör i unionsrätten. För att säkerställa att marknadskontrollmyndigheterna kan fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt och för att undvika en lucka i systemet för tillsyn är det lämpligt att inkludera leverantörer av distributionstjänster i den förteckning över ekonomiska aktörer mot vilka det är möjligt för marknadskontrollmyndigheter att vidta tillsynsåtgärder. Genom att inkludera leverantörer av distribu­ tionstjänster i tillämpningsområdet för denna förordning kommer marknadskontrollmyndigheterna att ha bättre förmåga att hantera nya former av ekonomisk verksamhet för att garantera konsumenternas säkerhet och en väl fungerande inre marknad, inbegripet när den ekonomiska aktören agerar både som importör av vissa produkter och som leverantör av distributionstjänster för att uppfylla kraven i fråga om andra produkter.

(14)Moderna leveranskedjor omfattar ett brett spektrum av ekonomiska aktörer som alla bör omfattas av tillsyn av harmoniserad unionslagstiftning, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till deras respektive roller i leveranskedjan, och i vilken utsträckning de bidrar till tillhandahållande av produkter på unionsmarknaden. Det är därför nödvändigt att denna förordning tillämpas på de ekonomiska aktörer som direkt berörs av harmoniserad unionslagstiftning enligt förteckningen i bilaga I till den här förordningen, såsom producenten av en vara och

nedströmsanvändaren

enligt definitionen

i

varje

fall i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1907/2006 (9) och Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (10), installatören enligt

definitionen i Europaparlamentets och

rådets direktiv

2014/33/EU (11),

leverantören

enligt

definitionen

i Europaparlamentets

och rådets förordning

(EG)

nr 1222/2009 (12) eller

återförsäljaren

enligt

definitionen

i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (13).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG

och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning

(EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelsef­

fektivitet och andra väsentliga parametrar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 46).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).

80

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/4

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

(15)Om en produkt erbjuds till försäljning online eller genom andra metoder för distansförsäljning bör produkten anses ha gjorts tillgänglig på marknaden om erbjudandet om försäljning är riktat till slutanvändare i unionen. I enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser om internationell privaträtt bör en analys från fall till fall genomföras för att fastställa om ett erbjudande är riktat till slutanvändare i unionen. Ett erbjudande om försäljning bör anses vara riktat till slutanvändare i unionen om den berörda ekonomiska aktören på något sätt styr sin verksamhet mot en medlemsstat. För analyser från fall till fall behöver man ta hänsyn till relevanta faktorer, till exempel vilka geografiska områden som det är möjligt att sända till, vilka språk som används för erbjudandet eller för beställnings- eller betalningssätt. När det gäller onlineförsäljning räcker inte det faktum att de ekonomiska aktörernas eller förmedlarnas webbplats är tillgänglig i den medlemsstat där slutanvändaren är etablerad eller bosatt.

(16)Utvecklingen av e-handeln beror också till stor del på mängden leverantörer av informationssamhällets tjänster, i vanliga fall via plattformar och mot betalning, som erbjuder förmedlande tjänster genom att lagra innehåll från tredje part, utan att utöva kontroll över innehållet, och leverantörerna agerar därmed inte på uppdrag av en ekonomisk aktör. Avlägsnande av innehåll som rör produkter som inte överensstämmer med kraven eller, om detta inte är genomförbart, begränsad tillgång till produkter som inte överensstämmer med kraven som erbjuds via dessa tjänster, bör inte påverka tillämpningen av reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (14). I synnerhet bör inte någon allmän skyldighet åläggas leverantörer av informationssamhällets tjänster om att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Inte heller bör värdtjänsteleverantörer hållas ansvariga såvida de inte har faktisk kännedom om olaglig verksamhet eller information eller är medvetna om de fakta eller omständigheter som gör förekomsten av den olagliga verksamheten eller den olagliga informationen uppenbar.

(17)Även om denna förordning inte behandlar skyddet av immateriella rättigheter bör man ha i åtanke att förfalskade produkter ofta inte överensstämmer med kraven i harmoniserad unionslagstiftning, medför risker för slutanvändarnas hälsa och säkerhet, snedvrider konkurrensen, äventyrar allmänintressen och stöder annan olaglig verksamhet. Därför bör medlemsstaterna fortsätta att vidta effektiva åtgärder för att förhindra att förfalskade

produkter förs in på unionsmarknaden i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 (15).

(18)En rättvisare inre marknad bör garantera lika konkurrensvillkor för alla ekonomiska aktörer och skydda dem mot illojal konkurrens. I detta syfte är en förstärkt tillsyn av harmoniserad unionslagstiftning för produkter nödvändigt. Ett gott samarbete mellan tillverkare och marknadskontrollmyndigheter är en viktig faktor som gör det möjligt att omedelbart ingripa och vidta korrigerande åtgärder med avseende på produkten. Det är viktigt att det finns en ekonomisk aktör som är etablerad i unionen för vissa produkter, så att marknadskontrollmyndighe­ terna har någon att kontakta för begäran, däribland begäran om information angående en produkts överensstämmelse med harmoniserad unionslagstiftning, och som kan samarbeta med marknadskontrollmyn­ digheter för att se till att omedelbara korrigerande åtgärder vidtas för att avhjälpa fall av bristande överensstämmelse. Ekonomiska aktörer som fullgör dessa uppgifter är tillverkaren eller en importör – om tillverkaren inte är etablerad i unionen – eller en representant som anlitats av tillverkaren för detta ändamål, eller en leverantör av distributionstjänster som är etablerad i unionen, för produkter som hanteras av den leverantören, om ingen annan ekonomisk aktör är etablerad i unionen.

(19)Utvecklingen av e-handeln medför vissa utmaningar för marknadskontrollmyndigheterna när det gäller säkerställandet av överensstämmelsen för produkter som erbjuds till försäljning online och en faktisk tillämpning av harmoniserad unionslagstiftning. Det antal ekonomiska aktörer som erbjuder produkter direkt till konsumenter på elektronisk väg ökar. Det är därför viktigt med en ekonomisk aktör med uppgifter avseende produkter som omfattas av viss harmoniserad unionslagstiftning för att marknadskontrollmyndigheterna ska få en motpart som är etablerad i unionen, och för att fullgöra specifika uppgifter i god tid för att säkerställa produkternas överensstämmelse med kraven i harmoniserad unionslagstiftning, till nytta för konsumenter, andra slutanvändare och företag inom unionen.

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster,

särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 608/2013 av den 12 juni 2013 om tullens säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1383/2003 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 15).

81

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/5

SV

 

 

 

 

(20)De förpliktelser som åligger den ekonomiska aktör som har uppgifter avseende produkter som omfattas av viss unionslagstiftning om harmonisering bör inte påverka tillverkares, importörers och tillverkarens representanters befintliga skyldigheter och ansvar enligt relevant harmoniserad unionslagstiftning.

(21)Skyldigheter enligt denna förordning som kräver att en ekonomisk aktör är etablerad i unionen för att få släppa ut produkter på unionens marknad bör endast gälla områden där behovet av att en ekonomisk aktör agerar som kontaktpunkt med marknadskontrollmyndigheterna har identifierats, med hänsyn till en riskbaserad metod, samt med beaktande av proportionalitetsprincipen och med en hög skyddsnivå för slutanvändare i unionen i åtanke.

(22)Vidare bör dessa skyldigheter inte gälla när de särskilda kraven i vissa rättsakter om produkter uppnår samma resultat i praktiken, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 (16), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 (17), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 (18), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU (19), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU (20), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 (21), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745, Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) 2017/746, förordning (EU) 2017/1369 och förordning (EU) 2018/858.

Hänsyn bör också tas till situationer där det finns låg förekomst av potentiella risker eller fall av bristande efterlevnad, eller där produkter huvudsakligen handlas genom traditionella leveranskedjor, vilket till exempel är fallet med direktiv 2014/33/EU, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 (22) och Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2010/35/EU (23).

(23)Kontaktuppgifter för ekonomiska aktörer med uppgifter avseende produkter som omfattas av viss unionslag­ stiftning om harmonisering bör anges med produkten för att underlätta kontroller genom hela leveranskedjan.

(24)De ekonomiska aktörerna bör samarbeta fullt ut med marknadskontrollmyndigheterna och andra behöriga myndigheter för att säkerställa ett smidigt bedrivande av marknadskontrollen och göra det möjligt för myndigheterna att utföra sina uppgifter. Detta inbegriper, när myndigheterna så begär, att tillhandahålla kontaktuppgifterna för de ekonomiska aktörer som har uppgifter avseende produkter som omfattas av viss unionslagstiftning om harmonisering, om de har tillgång till denna information.

(25)De ekonomiska aktörerna bör ha enkel tillgång till utförlig information av hög kvalitet. Eftersom den gemensamma digitala ingång som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (24)

ger en gemensam åtkomstpunkt för information online, kan den användas för att tillhandahålla relevanta uppgifter om harmoniserad unionslagstiftning till ekonomiska aktörer. Medlemsstaterna bör dock inrätta

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel (EUT L 104,

8.4.2004, s. 1).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av

jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för

två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (EUT L 96, 29.3.2014, s. 1).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv

96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av

direktiv 97/68/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av

direktiv 2000/9/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 1).

(23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om

upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1). (24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för

tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

82

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/6

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

förfaranden för att säkerställa åtkomst till de produktkontaktpunkter som inrättas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 (25) för att bistå de ekonomiska aktörerna med att korrekt hantera deras förfrågningar om information. Vägledning i frågor som rör tekniska specifikationer om harmoniserade standarder eller utformning av en specifik produkt bör inte ingå i medlemsstaternas skyldigheter när de tillhandahåller sådana uppgifter.

(26)Marknadskontrollmyndigheter får utföra gemensamma aktiviteter med andra myndigheter eller organisationer som representerar ekonomiska aktörer eller slutanvändare, i syfte att främja överensstämmelse, identifiera bristande överensstämmelse, öka medvetenheten och tillhandahålla vägledning om harmoniserad unionslag­ stiftning och med avseende på särskilda produktkategorier, inbegripet de som erbjuds till försäljning online.

(27)Medlemsstaterna bör utse sina egna marknadskontrollmyndigheter. Den här förordningen bör inte förhindra medlemsstaterna att välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra marknadskontrollen. För att underlätta administrativt stöd och samarbete bör medlemsstaterna också tillsätta ett centralt samordningskontor. Samordningskontoren bör åtminstone representera en samordnad ståndpunkt från marknadskontrollmyndigheter­ na och de myndigheter som ansvarar för kontrollen av produkter som förs in på unionsmarknaden.

(28)E-handel medför vissa utmaningar för marknadskontrollmyndigheterna när det gäller skyddet av slutanvändarnas hälsa och säkerhet mot produkter som inte överensstämmer med kraven. Därför bör medlemsstaterna säkerställa att deras marknadskontroll är organiserad på ett lika effektivt sätt avseende produkter som säljs på som utanför internet.

(29)När marknadskontrollmyndigheterna bedriver marknadskontroll av produkter som erbjuds till försäljning online ställs de inför många svårigheter – såsom att spåra produkter som erbjuds till försäljning online, identifiera de ansvariga ekonomiska aktörerna eller utföra riskbedömningar eller tester – på grund av bristen på fysisk tillgång till produkter. Utöver de krav som införs genom denna förordning uppmuntras medlemsstaterna att använda kompletterande vägledning och bästa praxis för marknadskontroll och för kommunikation med företag och konsumenter.

(30)Ny teknik bör ägnas särskild uppmärksamhet, med tanke på att konsumenter i allt högre grad använder uppkopplade enheter i sin vardag. Unionens regelverk bör därför ta itu med de nya riskerna för att säkerställa skydd för slutanvändarna.

(31)I en era av ständigt pågående utveckling av digital teknik bör nya lösningar som kan bidra till en effektiv marknadskontroll inom unionen utforskas.

(32)Marknadskontrollen bör vara grundlig och effektiv för att säkerställa att harmoniserad unionslagstiftning för produkter tillämpas korrekt. Med tanke på att kontroller kan utgöra en börda för de ekonomiska aktörerna bör marknadskontrollmyndigheterna organisera och genomföra kontrollverksamheten med en riskbaserad metod som tar hänsyn till dessa ekonomiska aktörers intressen och begränsa nämnda börda till vad som är nödvändigt för att kontrollerna ska vara effektiva och ändamålsenliga. Dessutom bör marknadskontrollen utföras med samma omsorg av de behöriga myndigheterna i medlemsstaten oberoende av om den bristande överensstämmelsen hos den aktuella produkten är relevant på denna medlemsstats territorium eller sannolikt kommer att få en inverkan på marknaden i en annan medlemsstat. Kommissionen kan komma att fastställa enhetliga villkor för viss kontroll­ verksamhet som utövas av marknadskontrollmyndigheter för fall där produkter eller kategorier av produkter utgör specifika risker eller allvarligt överträder den tillämpliga unionslagstiftningen om harmonisering.

(33)Marknadskontrollmyndigheter står, när de fullgör sina uppgifter, inför olika tillkortakommanden när det gäller resurser, samordningsmekanismer samt befogenheter i fråga om produkter som inte överensstämmer med kraven. Sådana skillnader leder till en splittrad tillsyn av harmoniserad unionslagstiftning och till att marknadskontrollen är striktare i vissa medlemsstater än andra, vilket kan äventyra de lika villkoren bland företagen och skapa potentiella obalanser i produktsäkerheten i hela unionen.

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat och om upphävande av förordning (EG) nr 764/2008 (EUT L 91, 29.3.2019, s. 1).

83

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/7

SV

 

 

 

 

(34)För att säkerställa att harmoniserad unionslagstiftning för produkter genomdrivs på ett korrekt sätt bör mark­ nadskontrollmyndigheterna ha en gemensam uppsättning av utrednings- och tillsynsbefogenheter, som möjliggör fördjupat samarbete mellan marknadskontrollmyndigheterna och mer effektiva avskräckande åtgärder mot ekonomiska aktörer som medvetet bryter mot harmoniserad unionslagstiftning. Dessa befogenheter bör vara tillräckligt robusta för att hantera problem med tillämpning av harmoniserad unionslagstiftning, samt utmaningarna inom e-handeln och den digitala miljön och hindra de ekonomiska aktörerna från att utnyttja luckor i systemet för tillsyn genom att flytta till en medlemsstat vars marknadskontrollmyndigheter inte är rustade för att bekämpa olagliga metoder. Dessa befogenheter bör framför allt säkerställa att information och bevis kan utbytas mellan behöriga myndigheter så att tillsyn kan ske på ett likvärdigt sätt i alla medlemsstater.

(35)Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas frihet att välja det system för tillsyn som de anser lämpligt. Medlemsstaterna bör ha rätt att välja om deras marknadskontrollmyndigheter kan bedriva utredningar och tillsyn direkt inom ramen för sina egna befogenheter, genom att vända sig till andra offentliga myndigheter, eller vid ansökan till behöriga domstolar.

(36)Marknadskontrollmyndigheterna bör ha möjlighet att inleda utredningar på eget initiativ om de får kännedom om att produkter som inte överensstämmer med kraven släpps ut på marknaden.

(37)Marknadskontrollmyndigheterna bör ha tillgång till alla nödvändiga bevis, data och uppgifter som rör föremålet för en utredning i syfte att avgöra om tillämplig harmoniserad unionslagstiftning har överträtts, och framför allt för att identifiera den ansvariga ekonomiska aktören, oberoende av vem som innehar dessa bevis, information eller data i fråga och oavsett var de finns och det format i vilket de lagras. Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna begära att ekonomiska aktörer, inbegripet de som ingår i den digitala värdekedjan, tillhandahåller alla nödvändiga bevis, data och uppgifter.

(38)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna utföra nödvändiga inspektioner på plats, och ha befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med dennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke.

(39)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna kräva att en representant för eller en relevant anställd vid den berörda ekonomiska aktören lämnar förklaringar eller tillhandahåller fakta, uppgifter eller handlingar som rör föremålet för inspektionen och kunna protokollföra den representantens eller den berörda anställdas svar.

(40)Marknadskontrollmyndigheterna bör kunna kontrollera att produkter som ska göras tillgängliga på marknaden överensstämmer med harmoniserad unionslagstiftning och kunna inhämta bevis för bristande överensstämmelse. De bör därför ha befogenhet att köpa produkter och, när bevis inte kan inhämtas på annat sätt, köpa in produkter under fingerad identitet.

(41)I framför allt den digitala miljön bör marknadskontrollmyndigheterna ha möjlighet att få fall av bristande överensstämmelse att upphöra snabbt och effektivt, särskilt om den ekonomiska aktör som säljer produkten döljer sin identitet eller flyttar inom unionen eller till ett tredjeland för att undvika tillsyn. I fall där det finns en risk för allvarlig och irreparabel skada för slutanvändarna till följd av bristande överensstämmelse bör marknads­ kontrollmyndigheterna ha möjlighet att vidta åtgärder, där det är motiverat och proportionellt och inga andra medel är tillgängliga för att förhindra eller lindra sådan skada, inklusive, om det behövs, kräva att innehåll avlägsnas från onlinegränssnittet eller att en varning visas. När en sådan begäran inte följs bör den berörda myndigheten ha befogenhet att kräva att leverantörer av informationssamhällets tjänster begränsar åtkomsten till onlinegränssnittet. Dessa åtgärder bör vidtas i enlighet med de principer som fastställs i direktiv 2000/31/EG.

(42)Genomförandet av denna förordning och utövandet av befogenheter vid dess tillämpning bör också överensstämma med annan unionsrätt och nationell rätt, till exempel direktiv 2000/31/EG, inbegripet med tillämpliga rättssäkerhetsgarantier och principer inom ramen för de grundläggande rättigheterna. Genomförandet och utövandet av befogenheter bör också stå i proportion till och vara lämpligt i förhållande till arten av överträdelse och dess övergripande faktiska eller potentiella skada. De behöriga myndigheterna bör ta hänsyn till

84

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/8

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

samtliga fakta och omständigheter i fallet och bör välja de lämpligaste åtgärderna, nämligen de som krävs för att komma till rätta med en överträdelse som omfattas av denna förordning. Åtgärderna bör vara proportionella, effektiva och avskräckande. Det bör fortsätta stå medlemsstaterna fritt att i nationell rätt fastställa villkor och begränsningar för utövandet av befogenheterna att fullgöra av uppgifterna. Om det till exempel enligt nationell rätt krävs förhandsgodkännande från den rättsliga myndigheten i den berörda medlemsstaten för att beträda fysiska och juridiska personers lokaler, bör befogenheten att beträda sådana lokaler utnyttjas först när förhands­ godkännande har erhållits.

(43)Marknadskontrollmyndigheterna verkar till förmån för ekonomiska aktörer, slutanvändare, och allmänheten för att säkerställa att de allmänintressen som omfattas av relevant harmoniserad unionslagstiftning för produkter upprätthålls och skyddas på ett enhetligt sätt genom lämpliga tillsynsåtgärder, och att överensstämmelsen med denna lagstiftning säkerställs i hela leveranskedjan genom lämpliga kontroller, med hänsyn till att enbart

administrativa kontroller i många fall inte kan ersätta fysisk kontroll och kontroll i laboratorium i syfte att kontrollera produkters överensstämmelse med relevant harmoniserad unionslagstiftning. Följaktligen bör mark­ nadskontrollmyndigheterna säkerställa en hög grad av öppenhet när de utför sin verksamhet och bör ge allmänheten tillgång till all information som de anser vara relevant för att skydda slutanvändarnas intressen i unionen har.

(44)Denna förordning bör inte påverka funktionen av Rapex i enlighet med direktiv 2001/95/EG.

(45)Denna förordning bör inte påverka det förfarande med skyddsklausul som föreskrivs i sektorsspecifik harmoniserad unionslagstiftning, i enlighet med artikel 114.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. För att säkerställa en likvärdig skyddsnivå i hela unionen ska medlemsstaterna tillåtas att vidta åtgärder mot produkter som utgör en risk för människors hälsa och säkerhet eller andra aspekter av skydd i allmänintresset. De är också skyldiga att anmäla dessa åtgärder till övriga medlemsstater och till kommissionen, och göra det möjligt för kommissionen att bedöma rättfärdigandet av de nationella åtgärder som begränsar den fria rörligheten för produkter i syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar.

(46)Utbytet av information mellan marknadskontrollmyndigheterna, och användningen av bevis och utrednings­ resultat bör respektera principen om konfidentialitet. Informationen bör hanteras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, i syfte att säkerställa att utredningarna inte äventyras och de ekonomiska aktörernas rykte inte skadas.

(47)Om det vid tillämpningen av denna förordning är nödvändigt att behandla personuppgifter, bör detta utföras i enlighet med unionslagstiftningen om skydd av personuppgifter. All behandling av personuppgifter enligt denna förordning omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (26) och (EU) 2018/1725 (27), beroende på vad som är tillämpligt.

(48)För att säkerställa provningens ändamålsenlighet och enhetlighet i hela unionen inom ramen för marknads­ kontroll, i fråga om specifika produkter eller en specifik produktkategori eller produktgrupp, eller för specifika risker förknippade med en produktkategori eller produktgrupp, får kommissionen utse sina egna provningsan­ läggningar eller en medlemsstats offentliga provningsanläggningar till en unionsprovningsanläggning. Alla unionsprovningsanläggningar bör ackrediteras i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 765/2008. För att undvika intressekonflikter bör unionsprovningsanläggningarna erbjuda sina tjänster enbart till marknadskontroll­ myndigheterna, kommissionen, unionsnätverket för produktöverensstämmelse (nedan kallat nätverket) och andra statliga eller mellanstatliga enheter.

(49)Medlemsstaterna bör säkerställa att tillräckliga finansiella resurser alltid finns tillgängliga för att tillhandahålla

lämplig personal och utrustning till marknadskontrollmyndigheterna. Effektiv marknadskontroll är krävande i fråga om resurser och stabila resurser bör tillhandahållas på en nivå som är anpassad till tillsynsbehovet vid varje given tidpunkt. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att komplettera den offentliga finansieringen genom att från berörda ekonomiska aktörer återkräva de kostnader som uppstår vid marknadskontroll av produkter som befinns vara icke överensstämmande.

(50)Mekanismer för ömsesidig assistans bör inrättas, eftersom det är absolut nödvändigt för unionsmarknaden för varor att medlemsstaternas marknadskontrollmyndigheter samarbetar med varandra på ett effektivt sätt. Myndigheterna bör handla i god tro och, som en allmän princip, godta begäranden om ömsesidig assistans, särskilt dem som rör tillgång till EU-försäkran om överensstämmelse, prestandadeklarationen och den tekniska dokumentationen.

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds­

förordning), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

85

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/9

SV

 

 

 

 

(51)Det är lämpligt att medlemsstaterna utser de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av tullagstiftningen samt alla andra myndigheter som enligt nationell lagstiftning ansvarar för kontroll av produkter som förs in på unionens marknad.

(52)Ett effektivt sätt att säkerställa att osäkra produkter eller produkter som inte överensstämmer med kraven inte släpps ut på unionsmarknaden är att upptäcka sådana produkter innan de övergår till fri omsättning. Myndigheter som ansvarar för kontrollen av produkter som förs in på unionens marknad har en fullständig överblick över handelsflödena över unionens yttre gränser, och bör därför vara skyldiga att utföra lämpliga kontroller på grundval av riskbedömning för att bidra till en säkrare marknad vilket säkerställer en hög skyddsnivå för allmänintresset. Det är medlemsstaternas sak att utse de specifika myndigheter som ska ansvara för lämplig dokumentkontroll och vid behov fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av produkter innan dessa produkter övergår i fri omsättning. En enhetlig tillämpning av harmoniserad unionslagstiftning för produkter kan endast uppnås genom ett systematiskt samarbete och informationsutbyte mellan marknadskontroll­ myndigheterna och andra myndigheter som utsetts till myndigheter med ansvar för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden. Dessa myndigheter bör i god tid få all nödvändig information från marknadskon­ trollmyndigheterna rörande produkter som inte överensstämmer med kraven eller information om ekonomiska aktörer som har konstaterats ha en högre risk för bristande överensstämmelse. Myndigheterna med ansvar för kontroll av produkter som förs in på unionens tullområde bör i sin tur underrätta marknadskontrollmyndigheter­ na i tid om utsläppande av produkter för övergång till fri omsättning och om resultaten av kontrollerna, om dessa uppgifter är relevanta för tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning för produkter. Utöver detta bör kommissionen om den får kännedom om en allvarlig risk som härrör från en importerad produkt informera medlemsstaterna om den risken i syfte att säkerställa samordnade och mer effektiva kontroller av överensstämmelse och tillsyn vid de första införselställena i unionen.

(53)Importörer bör påminnas om att det i artiklarna 220, 254, 256, 257 och 258 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (28) föreskrivs att produkter som förs in på unionsmarknaden och som behöver bearbetas ytterligare för att överensstämma med tillämplig unionslagstiftning om harmonisering, ska hänföras till det lämpliga tullförfarande som tillåter sådan bearbetning av importören. I allmänhet bör övergång till fri omsättning inte anses vara bevis för överensstämmelse med unionsrätten, eftersom en sådan övergång inte nödvändigtvis innefattar en fullständig kontroll av överensstämmelse.

(54)För att använda en gemensam kontaktpunkt för EU:s tullsektor och därmed optimera och avlasta uppgiftsöver­ föringen mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter är det nödvändigt att inrätta elektroniska gränssnitt som möjliggör automatisk uppgiftsöverföring. Tull- och marknadskontrollmyndigheter bör bidra till att fastställa vilka uppgifter som ska överföras. Ytterligare bördor för tullmyndigheterna bör begränsas och gränssnitten bör vara automatiserade i hög grad och lätta att använda.

(55)Det är nödvändigt att inrätta nätverket, som handhas av kommissionen, som syftar till strukturerad samordning och samarbete mellan tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen och till att strömlinjeforma marknadskontrollen inom unionen och underlätta genomförandet av gemensam tillsynsverksamhet av medlemsstaterna, såsom gemensamma utredningar. Denna administrativa stödstruktur bör möjliggöra sammanslagning av resurser och upprätthålla ett informations- och kommunikationssystem mellan medlemsstaterna och kommissionen, och därigenom bidra till att stärka tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning för produkter och avskräcka från överträdelser. Medverkan av grupper för administrativt samarbete inom nätverket bör inte hindra medverkan av andra liknande grupper som deltar i administrativt samarbete. Kommissionen bör tillhandahålla nödvändigt administrativt och finansiellt stöd till nätverket.

(56)Det bör finnas ett ändamålsenligt, snabbt och tillförlitligt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen. Befintliga verktyg, såsom informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS) och Rapex, möjliggör samordning mellan marknadskontrollmyndigheterna i unionen. Tillsammans med ett gränssnitt som möjliggör överföring av uppgifter från ICSMS till Rapex bör dessa verktyg upprätthållas och vidareutvecklas för att deras fulla potential ska utnyttjas och för att bidra till att samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen ökar i omfattning.

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

86

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/10

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

(57)I detta sammanhang bör ICSMS, i syfte att samla in information om tillsynen av harmoniserad unionslagstiftning för produkter, uppgraderas och göras tillgängligt för kommissionen, centrala samordningskontor, tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter. Dessutom bör ett elektroniskt gränssnitt utvecklas för att möjliggöra ett effektivt utbyte av information mellan nationella tullsystem och marknadskontrollmyndigheter. När det gäller ärenden om begäranden om ömsesidig assistans bör de centrala samordningskontoren ge allt det stöd som krävs

för samarbetet mellan de berörda myndigheterna. Därför bör ICSMS tillhandahålla de funktioner som möjliggör en automatiserad underrättelse till de centrala samordningskontoren när tidsfrister har överskridits. När det i sektorsspecifik lagstiftning föreskrivs elektroniska system för samarbete och utbyte av uppgifter, såsom fallet till exempel är för medicintekniska produkter genom Eudamed, bör de systemen fortsätta att vara i bruk när så är lämpligt.

(58)I allmänhet bör ICSMS användas för att förmedla information som anses vara till hjälp för andra marknadskon­ trollmyndigheter. Detta kan inbegripa kontroller som genomförs i samband med marknadskontrollprojekt, oberoende av resultatet av testerna. Mängden uppgifter som ska föras in i ICSMS bör nå en balans mellan att ålägga för betungande, när ansträngningarna för att föra in uppgifterna skulle vara mer omfattande än det arbete

som krävs för att utföra de faktiska kontrollerna, och att vara tillräckligt omfattande för att stödja större effektivitet och ändamålsenlighet från myndigheternas sida. Därför bör de uppgifter som matas in i ICSMS också omfatta enklare kontroller än laboratorietester. Det bör dock inte finnas något behov av att inbegripa endast korta visuella kontroller. Som en riktlinje bör kontroller som är individuellt dokumenterade också införas

i ICSMS.

(59)Medlemsstaterna uppmuntras att använda ICSMS för utbyten mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter, som ett alternativ till de nationella systemen. Detta bör inte ersätta Gemenskapens system för riskhantering (CRMS) som används av tullmyndigheterna. Dessa två system skulle kunna fungera parallellt eftersom de fyller olika

kompletterande roller: ICSMS underlättar kommunikationen mellan tull- och marknadskontrollmyndigheter i syfte att möjliggöra en smidig behandling av tulldeklarationer inom ramen för produktsäkerhets- och efterlev­ nadsramen, medan CRMS används för tullens gemensamma riskhantering och kontroller.

(60)Skador som orsakas av produkter som inte överensstämmer med kraven utgör viktig information för marknads­ kontrollmyndigheterna. ICSMS bör därför tillhandahålla relaterade datafält så att marknadskontrollmyndigheterna kan föra in lättillgängliga rapporter som tillhandahålls under deras utredningar, och på så sätt underlätta senare statistiska utvärderingar.

(61) Kommissionen

bör

ha möjlighet att utbyta marknadskontrollrelaterad information med tillsynsmyndigheter

i tredjeländer

eller

internationella organisationer inom ramen för avtal som ingåtts mellan unionen och

tredjeländer eller internationella organisationer, i syfte att säkerställa överensstämmelse före exporten av produkter till unionsmarknaden.

(62)För att uppnå en hög grad av överensstämmelse med tillämplig harmoniserad unionslagstiftning för produkter och samtidigt säkerställa en verkningsfull resursfördelning och en kostnadseffektiv kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden, bör kommissionen kunna godkänna särskilda system för kontroll före export. Produkter som omfattas av sådana godkända system kan, som en del av den riskbedömning som utförs av myndigheter med ansvar för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden, gynnas av en högre tillitsnivå än jämförbara produkter som inte har kontrollerats före export.

(63)Kommissionen bör göra en utvärdering av denna förordning mot bakgrund av de mål som eftersträvas med den, och med beaktande av utvecklingen inom teknik, ekonomi, handel och på det rättsliga området. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (29) bör denna utvärdering, på grundval av effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, enhetlighet och mervärde, ligga till grund för konsekvens­ bedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder, särskilt när det gäller denna förordnings tillämpningsområde, tillämpningen och efterlevnaden av bestämmelserna om uppgifterna för de ekonomiska aktörer som släpper ut produkter på marknaden och systemet med produktrelaterade kontroller före export.

(64)Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(29) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

87

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/11

SV

 

 

 

 

(65)Mångfalden av de sanktioner som tillämpas i unionen är en av de främsta orsakerna till ett otillräckligt avskräckande och ett ojämnt skydd. Regler för fastställande av sanktioner, inklusive böter, är en fråga som faller under nationell behörighet och därför bör fastställas i nationell lagstiftning.

(66)I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör genomförandebefogenheter tilldelas kommissionen avseende att fastställa de enhetliga villkoren för kontroller, kriterier för fastställande av hur ofta kontroller ska utföras samt hur många prover som ska kontrolleras avseende dessa produkter eller produktkategorier på unionsnivå, om specifika risker eller allvarliga överträdelser av harmoniserad unionslag­ stiftning kontinuerligt har identifierats; att specificera förfarandena för att utse unionens provningsanläggningar; att fastställa riktmärken och tekniker för kontroller på grundval av en gemensam riskanalys på unionsnivå; att specificera detaljer för statistiska uppgifter om kontroller utförda av den utseende myndigheten när det gäller produkter som omfattas av unionsrätt; att specificera formerna för genomförandet av informations- och kommunikationssystemet och ange vilka uppgifter om produkter som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning som tullmyndigheterna ska överföra; och avseende godkännande av specifika system för produktre­ laterade kontroller före export och tillbakadragande av sådana godkännanden. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (30).

(67)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att stärka marknadskontrollen av produkter som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med tanke på behovet av en mycket hög grad av samarbete, samverkan och enhetliga insatser från alla behöriga myndigheter i samtliga medlemsstater, utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiari­ tetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(68)Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i särskilt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och som återfinns i medlemsstaternas konstitutio­ nella traditioner. Denna förordning bör således tolkas och tillämpas i enlighet med dessa rättigheter och principer, inbegripet de som rör mediernas frihet och mångfald. Denna förordning strävar särskilt mot att säkerställa full respekt för konsumentskydd, näringsfrihet, yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till egendom och skyddet av personuppgifter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.Syftet med denna förordning är att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att stärka marknads­ kontrollen av produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som avses i artikel 2, med syfte att säkerställa att endast produkter som uppfyller en hög kravnivå vad avser skydd för allmänintressen, såsom hälsa och säkerhet i allmänhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konsumentskydd, miljöskydd och allmän trygghet samt annat allmänintresse som skyddas av den lagstiftningen, tillhandahålls på unionsmarknaden.

2.Denna förordning fastställer regler och förfaranden för ekonomiska aktörer när det gäller produkter som omfattas av viss harmoniserad unionslagstiftning och inrättar en ram för samarbete med ekonomiska aktörer.

3.Denna förordning tillhandahåller också en ram för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden.

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

88

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/12

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som förtecknas i bilaga I (nedan kallad harmoniserad unionslagstiftning), i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser med samma syfte i harmoniserad unionslagstiftning som på ett mer specifikt sätt reglerar särskilda aspekter av marknadskontroll och tillsyn.

2.Artiklarna 25–28 ska tillämpas på produkter som omfattas av unionsrätten, i den mån specifika bestämmelser om hur kontroller av produkter som förs in på unionsmarknaden ska organiseras inte föreligger i annan unionsrätt.

3.Tillämpningen av denna förordning får inte hindra marknadskontrollmyndigheterna från att vidta mer specifika åtgärder som föreskrivs i direktiv 2001/95/EG.

4.Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artiklarna 12–15 i direktiv 2000/31/EG.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

2.utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en produkt på unionsmarknaden.

3.marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheterna för att säkerställa att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad unionslagstiftning samt säkerställa skydd av det allmänintresse som omfattas av den lagstiftningen.

4.marknadskontrollmyndighet: en myndighet som av en medlemsstat enligt artikel 10 utses som ansvarig för att utföra marknadskontroll inom den medlemsstatens territorium.

5.begärande myndighet: den marknadskontrollmyndighet som framställer en begäran om ömsesidig assistans.

6.tillfrågad myndighet: den marknadskontrollmyndighet som tar emot en begäran om ömsesidig assistans.

7.bristande överensstämmelse: en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller enligt denna förordning.

8.tillverkare: en fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke.

9.importör: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på unionsmarknaden.

10.distributör: en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en produkt på marknaden.

11.leverantör av distributionstjänster: en fysisk eller juridisk person som i samband med kommersiell verksamhet erbjuder minst två av tjänsterna magasinering, paketering, adressering och avsändning, utan att ha äganderätt till de varor som berörs, undantaget posttjänster enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG (31), postleveranstjänster enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/644 (32), och andra posttjänster eller godstransporttjänster.

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av

gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna (EGT L 15, 21.1.1998, s. 14).

(32) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/644 av den 18 april 2018 om gränsöverskridande paketleveranstjänster (EUT L 112, 2.5.2018, s. 19).

89

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/13

SV

 

 

 

 

12.tillverkarens representant: en fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, med beaktande av den sistnämndas skyldigheter enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning eller kraven i denna förordning.

13.ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören eller distributören, leverantören av distributions­ tjänster eller en annan fysisk eller juridisk person som omfattas av skyldigheter avseende tillverkning av produkter, tillhandahållande av dem på marknaden eller ibruktagande av dem i enlighet med relevant harmoniserad unionslag­ stiftning.

14.leverantör av informationssamhällets tjänster: leverantör av en tjänst enligt definitionen i artikel 1.1 b i Europapar­ lamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 (33).

15.onlinegränssnitt: programvara, inbegripet en webbplats, en del av en webbplats eller en applikation, som drivs av en ekonomisk aktör eller för dennas räkning och som tjänar till att ge slutanvändarna tillgång till den ekonomiska aktörens produkter.

16.korrigerande åtgärd: en åtgärd som vidtagits av en ekonomisk aktör för att få en bristande överensstämmelse att upphöra, när så krävs av en marknadskontrollmyndighet eller på den ekonomiska aktörens eget initiativ.

17.frivillig åtgärd: en korrigerande åtgärd som inte krävs av en marknadskontrollmyndighet.

18.risk: sannolikheten för att en farlig situation som kan orsaka skada ska uppkomma och skadans allvar.

19.produkt som utgör en risk: en produkt som kan inverka negativt på personers hälsa och säkerhet i allmänhet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konsumentskydd, miljöskydd, skydd av allmänhetens trygghet samt andra allmänintressen som skyddas av tillämplig harmoniserad unionslagstiftning i en omfattning som går utöver vad som anses rimligt och godtagbart i förhållande till dess avsedda ändamål eller under normala eller rimligen förutsägbara användningsförhållanden för den berörda produkten, inbegripet användningstid och, i förekommande fall, krav som gäller produktens ibruktagande, installation och underhåll.

20.produkt som utgör en allvarlig risk: en produkt som utgör en risk i fråga om vilken en kombination av sannolikheten för att en farlig situation som kan orsaka skada ska uppkomma och skadans allvar – baserat på en riskbedömning och med beaktande av normal och förutsebar användning av produkten – anses kräva ett snabbt ingripande från marknadskontrollmyndigheterna, inbegripet fall där effekterna av risken inte är omedelbara.

21.slutanvändare: en fysisk eller juridisk person som är bosatt eller etablerad i unionen, till vilken en produkt har tillhandahållits antingen som konsument utan egenhandels-, företags-, hantverks- eller yrkesverksamhet eller som professionell slutanvändare i sin industriella eller yrkesmässiga verksamhet.

22.återkallelse: en åtgärd i syfte att få till stånd ett återlämnande av en produkt som redan tillhandahållits slutanvändaren.

23.tillbakadragande: en åtgärd i syfte att förhindra att en produkt i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden.

24.tullmyndigheter: myndigheter enligt definitionen i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 952/2013.

25.övergång till fri omsättning: det förfarande som anges i artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.

26.produkter som förs in på unionsmarknaden: produkter från tredjeländer avsedda att släppas ut på unionens marknad eller avsedda för privat användning eller konsumtion inom unionens tullområde och som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning.

(33) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).

90

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/14

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

KAPITEL II

UPPGIFTER FÖR EKONOMISKA AKTÖRER

Artikel 4

Uppgifter för ekonomiska aktörer avseende produkter som omfattas av viss harmoniserad

unionslagstiftning

1.Oberoende av skyldigheter som fastställs i den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen får en produkt som omfattas av lagstiftning som avses i punkt 5 släppas ut på marknaden endast om det finns en ekonomisk aktör som är etablerad i unionen och som är ansvarig för de uppgifter som anges i punkt 3 med avseende på den produkten.

2.Vid tillämpningen av denna artikel avses med den ekonomiska aktören enligt punkt 1 någon av följande:

a)En tillverkare som är etablerad i unionen.

b)En importör, om tillverkaren inte är etablerad i unionen.

c)En tillverkares representant med skriftlig fullmakt från den tillverkare som utser representanten att utföra de uppgifter som anges i punkt 3 för tillverkarens räkning.

d)En leverantör av distributionstjänster som är etablerad i unionen med avseende på produkter som hanteras av denne, om ingen annan ekonomisk aktör enligt leden a, b och c är etablerad i unionen.

3.Utan att det påverkar ekonomiska aktörers skyldigheter enligt den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen ska den ekonomiska aktör som avses i punkt 1 utföra följande uppgifter:

a)Om den harmoniserade unionslagstiftning som är tillämplig på produkten föreskriver en EU-försäkran om överensstämmelse eller prestandadeklaration och teknisk dokumentation, kontrollera att EU-försäkran om överensstämmelse eller prestandadeklaration och teknisk dokumentation har upprättats och hålla försäkran om överensstämmelse eller prestandadeklaration tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna under den period som krävs enligt den lagstiftningen samt säkerställa att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.

b)På en motiverad begäran från en marknadskontrollmyndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten.

c)Om den har skäl att tro att en berörd produkt utgör en risk, informera marknadskontrollmyndigheterna om detta.

d)Samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna, inbegripet på motiverad begäran, och se till att de omedelbara nödvändiga korrigerande åtgärderna vidtas för att avhjälpa fall av bristande överensstämmelse med de krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som gäller för produkten i fråga eller, om det inte är möjligt, minska de risker som den produkten medför när så krävs av marknadskontrollmyndigheterna eller på eget initiativ, när den ekonomiska aktör som avses i punkt 1 har skäl att tro att produkten i fråga utgör en risk.

4.Utan att det påverkar de ekonomiska aktörernas respektive skyldigheter enligt den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen ska namn, registrerat företagsnamn eller registrerat varumärke, och kontaktuppgifter, inbegripet postadress, för den ekonomiska aktör som avses i punkt 1 anges på produkten eller på dess förpackning, på omslaget eller i ett medföljande dokument.

91

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/15

SV

 

 

 

 

5.Denna artikel är endast tillämplig avseende produkter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 305/2011 (34), (EU) 2016/425 (35) och (EU) 2016/426 (36) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG (37), 2006/42/EG (38), 2009/48/EG (39), 2009/125/EG (40), 2011/65/EU (41), 2013/29/EU (42), 2013/53/EU (43), 2014/29/EU (44), 2014/30/EU (45), 2014/31/EU (46), 2014/32/EU (47), 2014/34/EU (48), 2014/35/EU (49), 2014/53/EU (50) och 2014/68/EU (51).

Artikel 5

Tillverkarens representant

1.Vid tillämpning av artikel 4.2 c ska tillverkarens representant ges i uppdrag av tillverkaren att utföra de uppgifter som anges i artikel 4.3, utan att det påverkar andra uppgifter som krävs enligt relevant harmoniserad unionslagstiftning.

2.Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten. Representanten ska på begäran av mark­ nadskontrollmyndigheterna lämna en kopia av fullmakten på ett unionsspråk som anges av marknadskontrollmyndighe­ ten.

3.Tillverkarens representant ska ha lämpliga resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Artikel 6

Distansförsäljning

Produkter som säljs online eller genom andra metoder för distansförsäljning ska anses ha tillhandahållits på marknaden om försäljningserbjudandet är riktat till slutanvändare i unionen. Ett erbjudande bör anses vara riktat till slutanvändare i unionen om den berörda ekonomiska aktören på något sätt riktar sin verksamhet mot en medlemsstat.

(34) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för

saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av

rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen

och om upphävande av direktiv 2009/142/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 99).

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller

i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).

(38) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG

(EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

(39) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

(40) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på

ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

(41) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen

i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

(42) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (EUT L 178, 28.6.2013, s. 27).

(43) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande

av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).

(44) Europarlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl (EUT L 96, 29.3.2014, s. 45).

(45) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79).

(46) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 107).

(47) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (EUT L 96, 29.3.2014, s. 149).

(48) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).

(49) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).

(50) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62)

(51) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164).

92

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/16

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 7

Samarbetsskyldighet

1.Ekonomiska aktörer ska samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna beträffande åtgärder som kan undanröja eller minska risker som produkter tillhandahållna på marknaden av dessa aktörer medför.

2.Leverantörer av informationssamhällets tjänster ska samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna, på begäran av marknadskontrollmyndigheterna och i specifika fall, för att underlätta alla åtgärder som vidtas för att undanröja eller, om så inte är möjligt, minska risker som medförs av en produkt som erbjuds eller har erbjudits för försäljning online genom deras tjänster.

KAPITEL III

STÖD TILL OCH SAMARBETE MED EKONOMISKA AKTÖRER

Artikel 8

Information till ekonomiska aktörer

1.Kommissionen ska, i enlighet med förordning (EU) 2018/1724, se till att portalen Ditt Europa ger användare enkel tillgång till information online om de produktkrav och de rättigheter, skyldigheter och regler som följer av den harmoniserade unionslagstiftningen.

2.Medlemsstaterna ska införa förfaranden för att ge ekonomiska aktörer, på deras begäran och utan kostnad, information om nationellt införlivande och genomförande av harmoniserad unionslagstiftning som är tillämplig på produkter. För detta ändamål ska artikel 9.1, 9.4 och 9.5 i förordning (EU) 2019/515 tillämpas.

Artikel 9

Gemensamma aktiviteter för att främja överensstämmelse

1.Marknadskontrollmyndigheter får komma överens med andra relevanta myndigheter eller med organisationer som representerar ekonomiska aktörer eller organisationer som företräder slutanvändare för att utföra gemensamma aktiviteter som syftar till att främja överensstämmelse, upptäcka bristande överensstämmelse, höja medvetenheten och ge vägledning i fråga om harmoniserad unionslagstiftning och särskilt avseende vissa kategorier av produkter som ofta konstateras medföra en allvarlig risk, inbegripet produkter som erbjuds till försäljning online.

2.Den berörda marknadskontrollmyndigheten och de parter som avses i punkt 1 ska säkerställa att överenskommelsen om gemensamma aktiviteter inte leder till illojal konkurrens mellan ekonomiska aktörer och inte påverkar parternas objektivitet, oberoende och opartiskhet.

3.En marknadskontrollmyndighet får använda all information från genomförda gemensamma aktiviteter som en del av en utredning om bristande överensstämmelse som den genomför.

4.Den berörda marknadskontrollmyndigheten ska göra överenskommelsen om gemensamma aktiviteter, inbegripet namnen på de medverkande parterna, tillgänglig för allmänheten och ska föra in överenskommelsen i det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34. Det nätverk som inrättas i enlighet med artikel 29 ska på begäran av en medlemsstat bistå vid upprättandet och genomförandet av överenskommelsen om gemensamma aktiviteter.

KAPITEL IV

MARKNADSKONTROLLMYNDIGHETERNAS OCH DET CENTRALA SAMORDNINGSKONTORETS

ORGANISATION, VERKSAMHET OCH SKYLDIGHETER

Artikel 10

Utseende av marknadskontrollmyndigheter och det centrala samordningskontoret

1.Medlemsstaterna ska organisera och genomföra marknadskontroll i enlighet med denna förordning.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska varje medlemsstat utse en eller flera marknadskontrollmyn­ digheter i sina territorier. Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om sina marknads­ kontrollmyndigheter och behörighetsområdena för var och en av dessa myndigheter, med hjälp av det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

3.Varje medlemsstat ska tillsätta ett centralt samordningskontor.

93

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/17

SV

 

 

 

 

4.Det centrala samordningskontoret ska åtminstone ha ansvaret för att representera en samordnad ståndpunkt från marknadskontrollmyndigheterna och de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 och för att meddela de nationella strategierna i enlighet med artikel 13. Det centrala samordningskontoret ska också bistå i samarbetet mellan marknads­ kontrollmyndigheterna i olika medlemsstater i enlighet med kapitel VI.

5.För att bedriva marknadskontroll av produkter som görs tillgängliga på och utanför internet med samma effektivitet för alla distributionskanaler ska medlemsstaterna säkerställa att deras marknadskontrollmyndigheter och centrala samordningskontor har de resurser som krävs, inbegripet tillräckliga ekonomiska och andra resurser, såsom tillräckligt med kvalificerad personal, sakkunskap, förfaranden och andra arrangemang för att ordentligt kunna utföra sina uppgifter.

6.Om en medlemsstat har mer än en marknadskontrollmyndighet på sitt territorium ska den säkerställa att deras respektive uppgifter är tydligt definierade och att det inrättas lämpliga kommunikations- och samordningsmekanismer som gör det möjligt för dessa myndigheter att bedriva ett nära samarbete och fullgöra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Artikel 11

Marknadskontrollmyndigheternas verksamhet

1.Marknadskontrollmyndigheterna ska bedriva sin verksamhet för att säkerställa följande:

a)Effektiv marknadskontroll inom deras territorium av produkter som görs tillgängliga på och utanför internet avseende produkter som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning.

b)Att ekonomiska aktörer vidtar lämpliga och proportionella korrigerande åtgärder för överensstämmelsen med den lagstiftningen och denna förordning.

c)Att lämpliga och proportionella åtgärder vidtas om den ekonomiska aktören underlåter att vidta korrigerande åtgärder.

2.Marknadskontrollmyndigheterna ska utöva sina befogenheter och utföra sina uppgifter oberoende, objektivt och opartiskt.

3.Marknadskontrollmyndigheterna ska, som en del av sin verksamhet enligt punkt 1 i denna artikel, utföra lämpliga kontroller av produkters egenskaper i tillräcklig omfattning, genom dokumentkontroll och, om så är lämpligt, fysiska kontroller eller kontroller i laboratorium baserat på ett adekvat urval, och därvid prioritera sina resurser och åtgärder för att säkerställa en effektiv marknadskontroll och ta hänsyn till den nationella strategi för marknadskontroll som avses i artikel 13.

När beslut fattas om vilka kontroller som ska utföras på vilka typer av produkter och i vilken omfattning, ska marknads­ kontrollmyndigheterna följa en riskbaserad metod med beaktande av följande faktorer:

a) Möjliga riskkällor och bristande överensstämmelse som hör samman med produkten och, när så är tillgängligt, i vilken utsträckning dessa förekommer på marknaden.

b)Den verksamhet och drift som står under den ekonomiska aktörens kontroll.

c)Den ekonomiska aktörens tidigare historia vad gäller bristande överensstämmelse.

d)Om det är relevant, den riskprofilering som utförs av de myndigheter som anges i artikel 25.1.

e)Klagomål från konsumenter och annan information som tas emot från andra myndigheter, ekonomiska aktörer, media och andra källor som kan tyda på bristande överensstämmelse.

4.Kommissionen får, efter samråd med nätverket, anta genomförandeakter med avseende på fastställande av enhetliga villkor för kontroller, kriterier för fastställande av hur ofta kontroller ska utföras samt hur många prover som ska kontrolleras avseende vissa produkter eller produktkategorier, där särskilda risker eller allvarliga överträdelser av unionens tillämpliga harmoniserade unionslagstiftning återkommande har konstaterats, i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och säkerhet eller andra allmänintressen som skyddas av den lagstiftningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

5.Om ekonomiska aktörer uppvisar provningsrapporter eller intyg som intygar deras produkters överensstämmelse med harmoniserad unionslagstiftning och som utfärdats av ett organ för bedömning av överensstämmelse som ackrediterats i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008, ska marknadskontrollmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa rapporter och intyg.

94

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/18

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

6.Bevis som används av en marknadskontrollmyndighet i en medlemsstat får användas i utredningar för att kontrollera produktöverensstämmelse som marknadskontrollmyndigheter i en annan medlemsstat utfört, utan andra formella krav.

7.Marknadskontrollmyndigheterna ska inrätta följande förfaranden avseende produkter som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning:

a)Förfaranden för att följa upp klagomål eller rapporter om frågor som rör risker eller bristande överensstämmelse.

b)Förfaranden för att kontrollera att de korrigerande åtgärder som skulle vidtas av de ekonomiska aktörerna har vidtagits.

8.Marknadskontrollmyndigheterna ska, i syfte att säkerställa kommunikation och samordning med sina motparter

iandra medlemsstater, aktivt delta i de grupper för administrativt samarbete (Adco-grupper) som avses i artikel 30.2.

9.Utan att det påverkar unionsförfaranden för skyddsåtgärder enligt den tillämpliga harmoniserade unionslag­ stiftningen, ska produkter som, på grundval av ett beslut som fattas av en marknadskontrollmyndighet i en medlemsstat, inte har ansetts överensstämma med kraven, av marknadskontrollmyndigheterna i en annan medlemsstat presumeras vara icke överensstämmande med kraven, såvida inte en berörd marknadskontrollmyndighet i en annan medlemsstat har tydliga bevis för motsatsen, på grundval av dess egen utredning med beaktande av underlag som i förekommande fall tillhandahållits av en ekonomisk aktör.

Artikel 12

Referentbedömning

1.Referentbedömning ska organiseras för marknadskontrollmyndigheter som önskar delta i sådan bedömning, i syfte att stärka enhetligheten i marknadskontrollen med avseende på tillämpningen av denna förordning.

2.Nätverket ska utveckla metoden och den löpande planen för referentbedömningen mellan de deltagande marknads­ kontrollmyndigheterna. Vid fastställandet av metoden och den löpande planen ska nätverket åtminstone ta i beaktande antalet marknadskontrollmyndigheter i medlemsstaterna och deras storlek, den kvantitativa tillgången på personal och andra resurser för att utföra bedömningen, och andra relevanta kriterier.

3.Referentbedömning ska omfatta bästa praxis som utvecklats av vissa marknadskontrollmyndigheter och som kan vara till nytta för andra marknadskontrollmyndigheter, samt andra relevanta aspekter som rör marknadskontrollens effektivitet.

4.Resultatet av referentbedömningen ska rapporteras till nätverket.

Artikel 13

Nationella strategier för marknadskontroll

1.Varje medlemsstat ska åtminstone vart fjärde år upprätta en övergripande nationell strategi för marknadskontroll. Varje medlemsstat ska upprätta en sådan strategi första gången senast den 16 juli 2022. Den nationella strategin ska främja ett konsekvent, övergripande och samlat tillvägagångssätt för marknadskontroll och för tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning inom medlemsstatens territorium. Vid utarbetande av den nationella strategin för marknadskontroll ska hänsyn tas till alla sektorer som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning och samtliga led i leverantörskedjan, inbegripet import och digitala leveranskedjor. De prioriteringar som anges i arbetsprogrammet för nätverket får också beaktas.

2.Den nationella strategin för marknadskontroll ska omfatta åtminstone följande delar, om detta inte äventyrar marknadskontrollaktiviteter:

a) Den tillgängliga informationen om förekomsten av produkter som inte överensstämmer med kraven, med särskilt beaktande av de kontroller som avses i artiklarna 11.3 och 25.3, och, i tillämpliga fall, marknadstrender som kan påverka antalet fall av bristande överensstämmelse i olika kategorier av produkter, och möjliga hot och risker i samband med ny teknik.

b)De områden som medlemsstaterna identifierar som prioriterade för tillämpningen av harmoniserad unionslag­ stiftning.

95

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/19

SV

 

 

 

 

c)Den tillsynsverksamhet som planeras i syfte att minska den bristande överensstämmelsen inom de områden som identifieras som prioriterade, inbegripet, i förekommande fall, de miniminivåer för kontroller som förutses för kategorier av produkter som har hög nivå av bristande överensstämmelse.

d)En bedömning av samarbetet med marknadskontrollmyndigheter i andra medlemsstater enligt vad som avses i artikel 11.8 och kapitel VI.

3.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och övriga medlemsstater sin nationella strategi för marknadskontroll genom det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34. Varje medlemsstat ska offentliggöra en sammanfattning av sin strategi.

KAPITEL V

BEFOGENHETER OCH ÅTGÄRDER FÖR MARKNADSKONTROLL

Artikel 14

Marknadskontrollmyndigheternas befogenheter

1.Medlemsstaterna ska tilldela sina marknadskontrollmyndigheter de befogenheter för marknadskontroll, utredning och tillsyn som behövs för att tillämpa denna förordning och för tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning.

2.Marknadskontrollmyndigheterna ska utöva de befogenheter som anges i denna artikel effektivt och ändamålsenligt, i enlighet med proportionalitetsprincipen, i den utsträckning detta stämmer överens med föremålet för och syftet med åtgärderna samt den övergripande karaktären hos den faktiska eller potentiella skada som följer av bristande överensstämmelse. Befogenheter ska tilldelas och utövas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripet principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i enlighet med principerna i nationell rätt i fråga om yttrandefrihet och mediernas frihet och mångfald, med tillämpliga rättssäkerhetsgarantier samt med unionens bestämmelser om dataskydd, särskilt förordning (EU) 2016/679.

3.När medlemsstaterna tilldelar befogenheter enligt punkt 1 får de föreskriva att befogenheten ska kunna utövas på något av följande sätt, beroende på vad som är lämpligt:

a)Direkt av marknadskontrollmyndigheterna inom ramen för deras egen myndighetsutövning.

b)Med hjälp av andra myndigheter, i överensstämmelse med den berörda medlemsstatens fördelning av befogenheter och institutionella och administrativa organisation.

c)Vid ansökningar till domstolar som är behöriga att fatta det nödvändiga beslutet att godkänna utövandet av den befogenheten, inbegripet, där så är lämpligt, vid överklagande, ifall ansökan om det nödvändiga beslutet avslagits.

4.De befogenheter som tilldelas marknadskontrollmyndigheterna enligt punkt 1 ska åtminstone omfatta följande befogenheter:

a)Befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter, däribland tillgång till programvara, i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen, i alla former och format och oberoende av lagringsmedium eller var handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter lagras, och att göra eller erhålla kopior av dessa.

b)Befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distribu­ tionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning.

c)Befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter för bedömningen av äganderätten till webbplatser, när uppgifterna i fråga har samband med föremålet för undersökningen.

d)Befogenhet att utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter.

e)Befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke, i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

f)Befogenhet att inleda undersökningar på marknadskontrollmyndigheternas eget initiativ i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och se till att den upphör.

96

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/20

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

g)Befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer vidtar lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk.

h)Befogenhet att vidta lämpliga åtgärder om en ekonomisk aktör underlåter att vidta lämpliga korrigerande åtgärder eller om den bristande överensstämmelsen eller risken består, inbegripet befogenheter att förbjuda eller inskränka tillhandahållandet av en produkt på marknaden eller att besluta att en produkt dras in eller återkallas.

i)Befogenhet att fastställa påföljder i enlighet med artikel 41.

j)Befogenhet att köpa varuprover, inbegripet under fingerad identitet, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis.

k)Befogenhet att, när inga andra effektiva medel står till buds för att eliminera en allvarlig risk,

i)kräva att innehåll som hänvisar till de relaterade produkterna avlägsnas från ett onlinegränssnitt, eller att kräva tydlig visning av en varning till slutanvändarna när de använder ett onlinegränssnitt, eller

ii)om en begäran i enlighet med led i inte har iakttagits, kräva att leverantörer av informationssamhällets tjänster begränsar åtkomsten till onlinegränssnittet, inbegripet genom att begära att en relevant tredje part genomför sådana åtgärder.

5.Marknadskontrollmyndigheterna får använda alla uppgifter, handlingar, undersökningsresultat, yttranden eller underrättelser som bevis i sina utredningar, oavsett i vilken form och på vilket medium de lagras.

Artikel 15

Marknadskontrollmyndigheternas återkrav av kostnader

1.Medlemsstaterna får ge sina marknadskontrollmyndigheter rätt att från den relevanta ekonomiska aktören återkräva alla kostnader för sin verksamhet avseende fall av bristande överensstämmelse.

2.De kostnader som avses i punkt 1 i denna artikel får inkludera kostnader för att utföra provning, kostnader för att vidta åtgärder i enlighet med artikel 28.1 och 28.2, kostnader för lagring och kostnader för verksamhet avseende produkter som befunnits inte överensstämma med kraven och som undergår korrigerande åtgärder innan de övergår till fri omsättning eller släpps ut på marknaden.

Artikel 16

Åtgärder för marknadskontroll

1.Marknadskontrollmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder om en produkt som omfattas av harmoniserad unionslagstiftning, när den används i enlighet med sitt avsedda syfte eller under omständigheter som rimligen kan förutses och den är korrekt installerad och underhållen,

a)kan äventyra användarnas hälsa eller säkerhet, eller

b)inte stämmer överens med tillämplig harmoniserad unionslagstiftning.

2.Om marknadskontrollmyndigheterna upptäcker att de omständigheter som avses i punkt 1 a eller b föreligger, ska de utan dröjsmål kräva att den relevanta ekonomiska aktören vidtar lämpliga och proportionella korrigerande åtgärder för att få den bristande överensstämmelsen att upphöra eller eliminera risken inom en tidsfrist som de anger.

3.Vid tillämpning av punkt 2 får den åtgärd som ska vidtas av den ekonomiska aktören bland annat inbegripa följande:

a)Åtgärder för att bringa produkten i överensstämmelse, däribland genom att korrigera formell bristande överensstämmelse enligt definitionen i den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen, eller genom att säkerställa att produkten inte längre utgör en risk.

b)Åtgärder för att förhindra att produkten tillhandahålls på marknaden.

c)Åtgärder för att omedelbart dra tillbaka eller återkalla produkten och varna allmänheten för de risker produkten utgör.

d)Åtgärder för att förstöra produkten eller på annat sätt göra den obrukbar.

97

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/21

SV

 

 

 

 

e)Åtgärder för att förse produkten med lämpliga, tydligt formulerade, lättförståeliga varningar om de risker den kan utgöra, på det eller de språk som fastställs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls på marknaden.

f)Åtgärder för att fastställa förhandsvillkor för tillhandahållandet på marknaden av den berörda produkten.

g)Åtgärder för att varna slutanvändare utsatta för risk omedelbart och på lämpligt sätt, bl.a. genom offentliggörande av särskilda varningar på det eller de språk som fastställs av den medlemsstat där produkten tillhandahålls på marknaden.

4.Korrigerande åtgärder som avses i punkt 3 e, f och g får endast krävas i fall då produkten riskerar att medföra en risk endast under vissa omständigheter eller endast för vissa slutanvändare.

5.Om den ekonomiska aktören underlåter att vidta korrigerande åtgärder enligt punkt 3 eller om den bristande överensstämmelse eller den risk som avses i punkt 1 kvarstår, ska marknadskontrollmyndigheterna säkerställa att produkten dras tillbaka eller återkallas eller att dess tillhandahållande på marknaden förbjuds eller inskränks samt att allmänheten, kommissionen och övriga medlemsstater informeras om detta.

6.Information till kommissionen och övriga medlemsstater i enlighet med punkt 5 i denna artikel ska lämnas genom det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34. Detta informationslämnande ska också anses uppfylla underrättelsekraven för de tillämpliga förfarandena för skyddsåtgärder i harmoniserad unionslagstiftning.

7.Om en nationell åtgärd anses vara motiverad i enlighet med de tillämpliga förfarandena för skyddsåtgärder, eller om inte en marknadskontrollmyndighet i en annan medlemsstat fastställt motsatsen såsom avses i artikel 11.9, ska de behöriga marknadskontrollmyndigheterna i övriga medlemsstater vidta nödvändiga åtgärder med avseende på den produkt som inte uppfyller kraven och ska föra in den relevanta informationen i det informations- och kommunika­ tionssystem som avses i artikel 34.

Artikel 17

Användning av information samt yrkes- och affärshemligheter

Marknadskontrollmyndigheterna ska utföra sin verksamhet med en hög grad av öppenhet och ska för allmänheten göra all information tillgänglig som de anser vara relevant för att skydda slutanvändarnas intressen. Marknadskontrollmyndig­ heterna ska respektera principen om konfidentialitet samt om yrkes- och affärshemligheter och ska skydda personuppgifter i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

Artikel 18

Processuella rättigheter för ekonomiska aktörer

1.Alla åtgärder, beslut eller förelägganden som fattas eller vidtas av marknadskontrollmyndigheterna enligt harmoniserad unionslagstiftning eller denna förordning ska ange de exakta grunder som de baseras på.

2.Varje sådan åtgärd, beslut eller föreläggande ska utan dröjsmål meddelas den berörda ekonomiska aktören, som samtidigt ska underrättas om vilka rättsmedel som står till dennes förfogande enligt lagstiftningen i medlemsstaten ifråga och vilka tidsfrister som gäller för dessa rättsmedel.

3.Innan en åtgärd, ett beslut eller ett föreläggande som avses i punkt 1 fattas eller vidtas ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att yttra sig inom rimlig tid som inte får vara kortare än tio arbetsdagar, förutsatt att det inte är möjligt att ge den ekonomiska aktören den möjligheten därför att åtgärden, beslutet eller föreläggandet är brådskande på grund av hälso- eller säkerhetskrav eller andra skäl som rör de allmänintressen som omfattas av den berörda harmoniserade unionslagstiftningen.

Om åtgärden, beslutet eller föreläggandet fattas eller vidtas utan att den ekonomiska aktören har fått möjlighet att yttra sig ska den ekonomiska aktören ges denna möjlighet så snart som möjligt i efterhand, och åtgärden, beslutet eller föreläggandet ska skyndsamt ses över av marknadskontrollmyndigheten.

98

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/22

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 19

Produkter som utgör en allvarlig risk

1.Marknadskontrollmyndigheterna ska säkerställa att produkter som utgör en allvarlig risk dras tillbaka eller återkallas när det inte finns andra effektiva medel att tillgå för att eliminera den allvarliga risken, och att tillhanda­ hållandet av dem på marknaden förbjuds. Marknadskontrollmyndigheterna ska omedelbart anmäla detta till kommissionen i enlighet med artikel 20.

2.Ett beslut om huruvida en produkt utgör en allvarlig risk ska bygga på en lämplig riskbedömning som beaktar riskkällans karaktär och sannolikheten att en riskfylld situation inträffar. En produkt ska inte anses utgöra en allvarlig risk av den anledningen att det är genomförbart att uppnå en högre säkerhetsnivå och att det finns andra tillgängliga produkter som utgör en mindre risk.

Artikel 20

Systemet för snabbt informationsutbyte

1.Om en marknadskontrollmyndighet vidtar, eller avser att vidta, en åtgärd enligt artikel 19 och anser att orsakerna till åtgärden eller åtgärdens konsekvenser når utanför dess medlemsstats territorium ska den, i enlighet med punkt 4

iden här artikeln, omedelbart informera kommissionen om den åtgärden. Marknadskontrollmyndigheten ska även utan dröjsmål underrätta kommissionen om en ändring eller ett tillbakadragande av en sådan åtgärd.

2.Om en produkt som utgör en allvarlig risk har tillhandahållits på marknaden ska marknadskontrollmyndigheterna omedelbart informera kommissionen om eventuella frivilliga åtgärder som en ekonomisk aktör vidtagit och anmält till marknadskontrollmyndigheten.

3.I den information som lämnas i enlighet med punkterna 1 och 2 ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de som krävs för att kunna identifiera produkten, dess ursprung och leveranskedja, den produktrelaterade risken, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess giltighetstid samt eventuella frivilliga åtgärder som de ekonomiska aktörerna vidtagit.

4.Vid tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska det system för snabbt informationsutbyte (Rapex) som avses i artikel 12 i direktiv 2001/95/EG användas. Artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i det direktivet ska gälla i tillämpliga delar.

5.Kommissionen ska tillhandahålla och upprätthålla ett datagränssnitt mellan Rapex och det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34, för att undvika att uppgifter förs in två gånger.

Artikel 21

Unionsprovningsanläggningar

1.Målet för unionsprovningsanläggningarna är att bidra till en förbättrad laboratoriekapacitet samt att säkerställa tillförlitlighet och enhetlighet vid provningar inom ramen för marknadskontrollen inom unionen.

2.Vid tillämpning av punkt 1 får kommissionen utse en offentlig provningsanläggning i en medlemsstat till unionsprovningsanläggning för särskilda produktkategorier eller för särskilda risker förknippade med en produktkategori.

Kommissionen får också utse en av sina egna provningsanläggningar till unionsprovningsanläggning för särskilda produktkategorier eller för särskilda risker förknippade med en produktkategori eller för produkter för vilka det saknas provningskapacitet eller för vilka den är otillräcklig.

3.Unionsprovningsanläggningarna ska vara ackrediterade i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008.

4.Utseendet av unionsprovningsanläggningar får inte påverka marknadskontrollmyndigheternas, nätverkets och kommissionens frihet att välja provningsanläggningar för sin verksamhet.

5.De utsedda unionsprovningsanläggningarna ska erbjuda sina tjänster enbart till marknadskontrollmyndigheterna, nätverket, kommissionen och andra statliga eller mellanstatliga enheter.

99

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/23

SV

 

 

 

 

6.Unionsprovningsanläggningarna ska, inom sitt behörighetsområde, utföra följande verksamheter: a) Prova produkter på begäran av marknadskontrollmyndigheterna, nätverket eller kommissionen.

b) Tillhandahålla oberoende teknisk eller vetenskaplig rådgivning på begäran av nätverket. c) Utveckla ny teknik och nya metoder för analys.

7.Ersättning ska utgå för den verksamhet som avses i punkt 6 i denna artikel och den får finansieras av unionen i enlighet med artikel 36.2.

8.Unionsprovningsanläggningarna får erhålla finansiering av unionen i enlighet med artikel 36.2 för att öka sin provningskapacitet eller skapa ny provningskapacitet för särskilda produktkategorier eller för särskilda risker förknippade med en produktkategori för vilken det saknas provningskapacitet eller för vilken den är otillräcklig.

9.Kommissionen ska anta genomförandeakter som specificerar förfarandena för utseende av unionsprovningsan­ läggningar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

KAPITEL VI

GRÄNSÖVERSKRIDANDE ÖMSESIDIG ASSISTANS

Artikel 22

Ömsesidig assistans

1.Det ska finnas ett effektivt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas marknadskontrollmyn­ digheter och mellan marknadskontrollmyndigheterna, kommissionen och unionens berörda byråer.

2.Om en marknadskontrollmyndighet inte kan slutföra sina utredningar på grund av att den inte fått tillgång till viss information, trots att den har vidtagit alla lämpliga åtgärder för att inhämta den informationen, får den lämna en motiverad begäran till marknadskontrollmyndigheten i en annan medlemsstat där tillgång till denna information kan verkställas. I detta fall ska den tillfrågade myndigheten utan dröjsmål, och i alla händelser inom 30 dagar, tillhandahålla den begärande myndigheten all information som den tillfrågade myndigheten anser vara relevant för att fastställa om en produkt inte överensstämmer med kraven.

3.Den tillfrågade myndigheten ska genomföra lämpliga utredningar eller vidta andra åtgärder som är lämpliga för att inhämta den begärda informationen. Om det är nödvändigt ska dessa utredningar genomföras med hjälp av andra marknadskontrollmyndigheter.

4.Den begärande myndigheten ska behålla ansvaret för en utredning som den har inlett, om inte den tillfrågade myndigheten samtycker till att ta över ansvaret.

5.I vederbörligen motiverade fall får en tillfrågad myndighet avslå en begäran om information enligt punkt 2 om:

a)Den begärande myndigheten inte i tillräcklig utsträckning har visat att den begärda informationen är nödvändig för att fastställa bristande överensstämmelse.

b)Den tillfrågade myndigheten visar att det finns rimliga skäl för att ett tillmötesgående av begäran avsevärt skulle försämra utförandet av dess egen verksamhet.

Artikel 23

Begäran om tillsynsåtgärder

1.Om åtgärder krävs inom en annan medlemsstats jurisdiktion för att avsluta ett fall av bristande överensstämmelse avseende en produkt och om sådana åtgärder inte följer av kraven i artikel 16.7, kan en begärande myndighet lämna in en vederbörligen motiverad begäran om tillsynsåtgärder hos en tillfrågad myndighet i den andra medlemsstaten.

2.Den tillfrågade myndigheten ska utan dröjsmål vidta alla nödvändiga tillsynsåtgärder med stöd av de befogenheter som den tilldelats genom denna förordning för att få ett fall av bristande överensstämmelse att upphöra genom att utöva de befogenheter som fastställs i artikel 14 och eventuella ytterligare befogenheter som den tilldelats enligt nationell rätt.

100

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/24

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Den tillfrågade myndigheten ska underrätta den begärande myndigheten om de åtgärder som avses i punkt 2 som har vidtagits eller som avses att vidtas.

En tillfrågad myndighet får avslå en begäran om tillsynsåtgärder i någon av följande situationer:

a)Den tillfrågade myndigheten konstaterar att den begärande myndigheten inte har lämnat tillräcklig information.

b)Den tillfrågade myndigheten anser att begäran strider mot harmoniserad unionslagstiftning.

c)Den tillfrågade myndigheten visar att det finns rimliga skäl för att ett tillmötesgående av begäran avsevärt skulle försämra utförandet av dess egen verksamhet.

Artikel 24

Förfarande för begäran om ömsesidig assistans

1.Den begärande myndigheten ska sträva efter att själv utföra alla utredningar som rimligen är möjliga innan den överlämnar en begäran om assistans enligt artikel 22 eller 23.

2.Den begärande myndigheten ska, när den överlämnar en begäran enligt artikel 22 eller 23, tillhandahålla all tillgänglig information, för att den tillfrågade myndigheten ska kunna tillmötesgå begäran, inbegripet eventuella nödvändiga bevis som endast kan erhållas i den begärande myndighetens medlemsstat.

3.En begäran enligt artiklarna 22 och 23 och all kommunikation i samband med denna ska göras med användning av elektroniska standardformulär med hjälp av det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

4.Kommunikationen ska ske direkt mellan de berörda marknadskontrollmyndigheterna eller via de centrala samordningskontoren i de berörda medlemsstaterna.

5.De språk som ska användas vid en begäran enligt artiklarna 22 och 23 och i all kommunikation i samband med denna ska överenskommas av de berörda marknadskontrollmyndigheterna.

6.Om ingen överenskommelse om språk kan nås mellan de berörda marknadskontrollmyndigheterna, ska en begäran enligt artiklarna 22 och 23 översändas på det officiella språket i den begärande myndighetens medlemsstat och svaren på en sådan begäran ska översändas på det officiella språket i den tillfrågade myndighetens medlemsstat. I detta fall ska den begärande myndigheten och den tillfrågade myndigheten ombesörja översättningen av begäran, svar och andra handlingar som den tar emot från den andra myndigheten.

7.Det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34 ska ge strukturerad information om fall som rör ömsesidig assistans till de berörda centrala samordningskontoren. Med hjälp av denna information ska de centrala samordningskontoren ge det stöd som behövs för att underlätta assistansen.

KAPITEL VII

PRODUKTER SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN

Artikel 25

Kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden

1.Medlemsstaterna ska utse tullmyndigheter, en eller flera marknadskontrollmyndigheter eller någon annan myndighet på sitt territorium till ansvariga myndigheter för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden.

Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de myndigheter som den utser enligt första stycket och deras behörighetsområden, genom det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

2.De myndigheter som utsetts enligt punkt 1 ska ha de befogenheter och resurser som krävs för ett korrekt utförande av sina uppgifter som avses i den punkten.

3.Produkter som omfattas av unionsrätten och som ska hänföras till tullförfarandet för övergång till fri omsättning ska vara föremål för kontroller som utförs av de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 i denna artikel. De ska utföra dessa

kontroller på grundval av riskanalyser i enlighet med artiklarna 46 och 47 i förordning (EU) nr 952/2013 och i förekommande fall på grundval av den riskbaserade metod som avses i artikel 11.3 andra stycket i den här förordningen.

101

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/25

SV

 

 

 

 

4.Riskrelaterad information ska utbytas mellan

a)de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 i denna artikel i enlighet med artikel 47.2 i förordning (EU) nr 952/2013, och

b)tullmyndigheter i enlighet med artikel 46.5 i förordning (EU) nr 952/2013.

Om tullmyndigheterna på införselplatsen, när det gäller produkter som omfattas av unionsrätten och som antingen är i tillfällig lagring eller hänförts till ett annat tullförfarande än övergång till fri omsättning, har skäl att tro att dessa produkter inte överensstämmer med tillämplig unionsrätt eller att de utgör en risk, ska de vidarebefordra all relevant information till det behöriga tullkontoret i bestämmelsemedlemsstaten.

5.Marknadskontrollmyndigheterna ska tillhandahålla information till de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 om produktkategorier eller ekonomiska aktörer för vilka en högre risk för bristande överensstämmelse har konstaterats.

6.Senast den 31 mars varje år ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna utförliga statistiska uppgifter om de kontroller som utförts av de myndigheter som utsetts enligt punkt 1 avseende produkter som omfattas av unionsrätten under det föregående kalenderåret. De statistiska uppgifterna ska omfatta antalet insatser för kontroll av dessa produkter med avseende på produktsäkerhet och produktöverensstämmelse.

Kommissionen ska senast den 30 juni varje år utarbeta en rapport som ska innehålla den information som medlemsstaterna lämnat in för föregående kalenderår och en analys av de uppgifter som lämnats. Denna rapport ska offentliggöras i det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

7.Om kommissionen får kännedom om en allvarlig risk i samband med produkter som omfattas av unionsrätten och som importeras från ett tredjeland, ska den rekommendera den berörda medlemsstaten att vidta lämpliga marknadskon­ trollåtgärder.

8.Kommissionen får efter samråd med nätverket anta genomförandeakter med avseende på fastställandet av riktmärken och tekniker för kontroller på grundval av en gemensam riskanalys på unionsnivå, i syfte att säkerställa ett enhetligt genomförande av unionsrätten, stärka kontrollerna av produkter som förs in på unionsmarknaden samt säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig nivå på sådana kontroller. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

9.Kommissionen ska anta genomförandeakter som närmare anger detaljerna för de uppgifter som ska lämnas enligt

punkt 6 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

Artikel 26

Uppskjutande av övergång till fri omsättning

1.De myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 ska skjuta upp övergången till fri omsättning om det vid kontrollerna enligt artikel 25.3 konstateras att

a)produkten inte åtföljs av den dokumentation som krävs i den unionsrätt som är tillämplig på produkten eller om det finns rimliga tvivel om huruvida dokumentationen är äkta, korrekt eller fullständig,

b)produkten inte är märkt eller etiketterad i enlighet med den unionsrätt som är tillämplig på produkten,

c)produkten är försedd med en CE-märkning eller annan märkning, som krävs enligt den unionsrätt som är tillämplig på produkten, som är falsk eller vilseledande,

d)namn, registrerat företagsnamn eller registrerat varumärke och kontaktuppgifter, inklusive postadress, till en ekonomisk aktör med uppgifter avseende den produkt som omfattas av specifik harmoniserad unionslagstiftning inte är angivna eller identifierbara i enlighet med artikel 4.4, eller

e)det av andra skäl finns anledning att tro att produkten inte överensstämmer med den unionsrätt som är tillämplig på

produkten eller att den utgör en allvarlig risk för hälsa, säkerhet, miljö eller annat allmänintresse som avses i artikel 1.

2.De myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 ska omedelbart underrätta marknadskontrollmyndigheterna om att man skjutit upp övergången till fri omsättning som avses i punkt 1 i den här artikeln.

102

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/26

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Om marknadskontrollmyndigheterna har rimliga skäl att tro att en produkt inte överensstämmer med den unionsrätt som är tillämplig på produkten eller utgör en allvarlig risk, ska de begära att de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 skjuter upp förfarandet för produktens övergång till fri omsättning.

4.Underrättelser enligt punkt 2 och begäranden enligt punkt 3 i denna artikel får lämnas med hjälp av informations- och kommunikationssystemet som avses i artikel 34, bland annat genom användning av elektroniska gränssnitt mellan detta system och system som används av tullmyndigheterna, om de är tillgängliga.

Artikel 27

Övergång till fri omsättning

Om en produkts övergång till fri omsättning har skjutits upp i enlighet med artikel 26, ska den produkten övergå till fri omsättning om alla övriga krav och formaliteter i samband med en sådan övergång är uppfyllda och om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Inom fyra arbetsdagar efter det att övergången skjutits upp, om de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 inte av marknadskontrollmyndigheterna har ombetts att uppskjutandet ska kvarstå.

b)De myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 har underrättats av marknadskontrollmyndigheterna om att produkten har godkänts för övergång till fri omsättning.

Övergången till fri omsättning ska inte anses vara bevis för överensstämmelse med unionsrätten.

Artikel 28

Vägrad övergång till fri omsättning

1.Om marknadskontrollmyndigheterna drar slutsatsen att en produkt utgör en allvarlig risk, ska de vidta åtgärder för att förbjuda att produkten släpps ut på marknaden och kräva att de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 inte låter produkten övergå till fri omsättning. De ska också kräva att dessa myndigheter inkluderar följande meddelande i tullens databehandlingssystem och, i förekommande fall, på den faktura som medföljer produkten och på övriga relevanta åtföljande handlingar:

”Farlig produkt – får ej övergå i fri omsättning – förordning (EU) 2019/1020”.

Marknadskontrollmyndigheterna ska omedelbart föra in denna information i det informations- och kommunika­ tionssystem som avses i artikel 34.

2.Om marknadskontrollmyndigheterna drar slutsatsen att en produkt inte får släppas ut på marknaden eftersom den inte överensstämmer med den unionsrätt som är tillämplig på produkten, ska de vidta åtgärder för att förbjuda att produkten släpps ut på marknaden och kräva att de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 inte låter produkten övergå till fri omsättning. De ska också kräva att dessa myndigheter inkluderar följande meddelande i tullens databehand­ lingssystem och, i förekommande fall, på den faktura som medföljer produkten och på övriga relevanta åtföljande handlingar:

”Produkten uppfyller inte gällande krav – får ej övergå i fri omsättning – förordning (EU) 2019/1020.”

Marknadskontrollmyndigheterna ska omedelbart föra in denna information i det informations- och kommunika­ tionssystem som avses i artikel 34.

3.Om den produkt som avses i punkt 1 eller 2 sedan deklareras för ett annat tullförfarande än övergång till fri omsättning, och förutsatt att marknadskontrollmyndigheterna inte har invändningar, ska de meddelanden som krävs i punkt 1 eller 2 också inkluderas, enligt de villkor som anges i punkt 1 eller 2 i de handlingar som används i samband med det förfarandet.

4.Myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 får destruera eller på annat sätt göra en produkt obrukbar om den utgör en risk för slutanvändarnas hälsa och säkerhet om detta, av myndigheten i fråga, bedöms vara nödvändigt och proportionellt. Kostnaden för en sådan åtgärd ska betalas av den fysiska eller juridiska person som deklarerar produkten för övergång till fri omsättning.

Artiklarna 197 och 198 i förordning (EU) nr 952/2013 ska tillämpas i enlighet med detta.

103

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/27

SV

 

 

 

 

KAPITEL VIII

SAMORDNAD TILLSYN OCH INTERNATIONELLT SAMARBETE

Artikel 29

Unionsnätverk för produktöverensstämmelse

1.Ett unionsnätverk för produktöverensstämmelse (nedan kallat nätverket) inrättas härmed.

2.Nätverkets syfte är att fungera som en plattform för strukturerad samordning och strukturerat samarbete mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter och kommissionen och att göra marknadskontrollrutinerna enhetliga inom unionen, så att marknadskontrollen blir effektivare.

Artikel 30

Nätverkets sammansättning och funktion

1.Nätverket ska bestå av representanter från varje medlemsstat, inbegripet en representant för varje centralt samordningskontor som avses i artikel 10 och en valfri nationell expert, ordförandena för Adco-grupperna och representanter från kommissionen.

2.Separata eller gemensamma Adco-grupper ska inrättas för en enhetlig tillämpning av harmoniserad unionslag­ stiftning. Adco-grupperna ska bestå av representanter för de nationella marknadskontrollmyndigheterna och, om så är lämpligt, representanter för de centrala samordningskontoren.

Adco-gruppernas möten är avsedda endast för representanter för marknadskontrollmyndigheter och kommissionen.

Relevanta berörda parter, till exempel organisationer som representerar intressen för näringslivet, små och medelstora företag, konsumenter, provningslaboratorier, standardiseringsorgan och organ för bedömning av överensstämmelse på unionsnivå, får bjudas in att närvara vid Adco-gruppernas möten beroende på det ämne som ska diskuteras.

3.Kommissionen ska stödja och uppmuntra samarbete mellan marknadskontrollmyndigheterna genom nätverket och delta i möten i nätverket, dess arbetsgrupper och Adco-grupperna.

4.Nätverket ska sammanträda regelbundet och, vid behov, på motiverad begäran av kommissionen eller en medlemsstat.

5.Nätverket får inrätta ständiga eller tillfälliga arbetsgrupper som arbetar med specifika frågor och uppgifter.

6.Nätverket får bjuda in experter och andra tredje parter, däribland organisationer som representerar intressen för näringslivet, små och medelstora företag, konsumenter, provningslaboratorier, standardiseringsorgan och organ för bedömning av överensstämmelse på unionsnivå att närvara som observatörer vid möten eller att lämna in skriftliga bidrag.

7.Nätverket ska göra sitt yttersta för att nå samförstånd. De beslut som fattas av nätverket ska vara rekommen­ dationer som inte är rättsligt bindande.

8.Nätverket ska fastställa sin egen arbetsordning.

Artikel 31

Nätverkets roll och uppgifter

1.Nätverket ska vid utförandet av de uppgifter som anges i punkt 2 behandla allmänna övergripande frågor om marknadskontroll i syfte att underlätta samarbetet mellan de centrala samordningskontoren och med kommissionen.

2.Nätverket ska ha följande uppgifter:

a)Utarbeta, anta och övervaka genomförandet av sitt arbetsprogram.

b)Medverka till att hitta gemensamma prioriteringar för marknadskontroll och sektorsövergripande utbyte av information om utvärderingar av produkter, inbegripet riskbedömningar, provningsmetoder och provningsresultat, senaste forskningsrön och ny teknik, framväxande risker och andra aspekter av vikt för kontrollverksamheten samt om genomförandet av nationella strategier och verksamhet avseende marknadskontroll.

104

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/28

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Samordna Adco-grupperna och deras verksamhet.

d)Organisera sektorsövergripande gemensamma marknadskontroller och provningsprojekt, och fastställa deras prioriteringar.

e)Utbyta sakkunskap och bästa praxis, särskilt i fråga om genomförandet av nationella strategier för marknadskontroll.

f)Underlätta organiseringen av utbildningsprogram och utbyten för personal.

g)I samarbete med kommissionen organisera informationskampanjer och frivilliga ömsesidiga besöksprogram mellan marknadskontrollmyndigheterna.

h)Diskutera frågor som uppstår i samband med mekanismen för gränsöverskridande ömsesidig assistans.

i)Bidra till utvecklingen av vägledning för att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av denna förordning.

j)Föreslå finansiering av den verksamhet som avses i artikel 36.

k)Bidra till enhetlig administrativ praxis i fråga om medlemsstaternas marknadskontroll.

l)Ge råd till och bistå kommissionen i frågor som rör vidareutvecklingen av Rapex och det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34.

m)Främja samarbete och utbyte av sakkunskap och bästa praxis mellan marknadskontrollmyndigheter och myndigheter med ansvar för kontroller vid unionens yttre gränser.

n)Främja och underlätta samarbete med andra relevanta nätverk och grupper i syfte att utforska möjligheterna att använda nya tekniker för marknadskontroll och produkters spårbarhet.

o)Regelbundet utvärdera de nationella strategierna för marknadskontroll, varav den första utvärderingen ska ske senast den 16 juli 2024.

p)Behandla andra frågor inom den verksamhet som omfattas av nätverkets behörighet i syfte att bidra till en väl fungerande marknadskontroll inom unionen.

Artikel 32

Roll och uppgifter för grupperna för administrativt samarbete

1.Adco-grupperna ska vid utförandet av de uppgifter som anges i punkt 2 behandla särskilda frågor avseende marknadskontroll och sektorsspecifika frågor.

2.Adco-grupperna ska ha följande uppgifter:

a)Underlätta en enhetlig tillämpning av harmoniserad unionslagstiftning inom sitt behörighetsområde i syfte att effektivisera marknadskontrollen på hela den inre marknaden.

b)Främja kommunikationen mellan marknadskontrollmyndigheter och nätverket, och skapa ömsesidigt förtroende mellan marknadskontrollmyndigheter.

c)Fastställa och samordna gemensamma projekt, t.ex. gemensam gränsöverskridande marknadskontroll.

d)Utveckla gemensam praxis och gemensam metodik för en effektiv marknadskontroll.

e)Underrätta varandra om nationella metoder och verksamhet avseende marknadskontroll och utveckla och främja bästa praxis.

f)Kartlägga frågor av gemensamt intresse som rör marknadskontroll och föreslå gemensamma strategier för antagande.

g)Underlätta sektorsspecifika utvärderingar av produkter, inbegripet riskbedömningar, provningsmetoder och prov­ ningsresultat, senaste forskningsrön och andra aspekter av vikt för kontrollverksamheten.

Artikel 33

Kommissionens roll och uppgifter

Kommissionen ska ha följande uppgifter:

a)Bistå nätverket, dess arbetsgrupper och Adco-grupperna genom ett verkställande sekretariat som tillhandahåller tekniskt och logistiskt stöd.

b)Upprätta en förteckning över Adco-gruppernas ordförande och deras kontaktuppgifter, hålla den uppdaterad och göra den tillgänglig för de centrala samordningskontoren och Adco-gruppernas ordförande.

105

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/29

SV

 

 

 

 

c)Bistå nätverket i utarbetandet och övervakningen av dess arbetsprogram.

d)Stödja arbetet i de produktkontaktpunkter som har tilldelats uppgifter av medlemsstaterna som rör harmoniserad unionslagstiftning.

e)I samråd med nätverket fastställa behovet av ytterligare provningskapacitet och föreslå lösningar för detta ändamål i enlighet med artikel 21.

f)Tillämpa de instrument för internationellt samarbete som avses i artikel 35.

g)Tillhandahålla stöd för inrättande av separata eller gemensamma Adco-grupper.

h)Utveckla och upprätthålla det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34, inbegripet det gränssnitt som avses i artikel 34.7 och gränssnittet till nationella databaser för marknadskontroll, och lämna information till allmänheten med hjälp av detta system.

i)Bistå nätverket i förberedande eller kompletterande arbete i samband med genomförandet av marknadskontrollak­ tiviteter kopplade till tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning, t.ex. studier, program, utvärderingar, jämförande analyser, ömsesidiga gemensamma besök och besöksprogram, personalutbyte, forskningsarbete, laborato­ riearbete, kvalifikationsprövning, provningar i samarbete mellan olika laboratorier och bedömningar av överensstämmelse.

j)Förbereda och bistå vid genomförandet av marknadskontrollkampanjer i unionen och liknande aktiviteter.

k)Organisera gemensamma marknadskontroller och provningsprojekt och gemensamma utbildningsprogram, underlätta personalutbyte mellan marknadskontrollmyndigheter och där så är lämpligt med marknadskontrollmyn­ digheter i tredjeländer eller med internationella organisationer och organisera informationskampanjer och frivilliga ömsesidiga besöksprogram mellan marknadskontrollmyndigheter.

l)Genomföra verksamhet enligt program för tekniskt stöd, samarbete med tredjeländer och främjande och stärkande av unionens strategier och system för marknadskontroll bland berörda parter inom unionen och på internationell nivå.

m)Främja teknisk eller vetenskaplig sakkunskap för att genomföra administrativt samarbete om marknadskontroll.

n)På begäran av nätverket eller på eget initiativ undersöka frågor om tillämpningen av denna förordning och utfärda riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis i syfte att främja en enhetlig tillämpning av denna förordning.

Artikel 34

Informations- och kommunikationssystem

1.Kommissionen ska vidareutveckla och underhålla ett informations- och kommunikationssystem för insamling, behandling och lagring av information i en strukturerad form om frågor som rör tillsyn av harmoniserad unionslag­ stiftning, i syfte att förbättra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna, bland annat när det gäller begäran om information, och ge en heltäckande överblick över marknadskontrollaktiviteter, resultat och trender. Kommissionen, marknadskontrollmyndigheterna, de centrala samordningskontoren och de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 ska ha tillgång till detta system. Kommissionen ska utveckla och underhålla det offentliga användargränssnittet för detta system, där viktig information till slutanvändarna om marknadskontroller ska ges.

2.Kommissionen ska vidareutveckla och underhålla elektroniska gränssnitt mellan det system som avses i punkt 1 och de nationella marknadskontrollsystemen.

3.De centrala samordningskontoren ska föra in följande uppgifter i informations- och kommunikationssystemet:

a)Namn på marknadskontrollmyndigheterna i deras medlemsstat och dessa myndigheters behörighetsområden enligt artikel 10.2.

b)Namn på de myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1.

c)Den nationella strategi för marknadskontroll som utarbetats av respektive medlemsstat enligt artikel 13 och resultaten från översynen och bedömningen av denna strategi.

106

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/30

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

4.Marknadskontrollmyndigheterna ska i informations- och kommunikationssystemet i fråga om produkter som tillhandahållits på marknaden för vilka det gjorts en ingående kontroll av att kraven är uppfyllda, utan att det påverkar artikel 12 i direktiv 2001/95/EG och artikel 20 i denna förordning, och, i tillämpliga fall, i fråga om produkter som förs

in på unionsmarknaden för vilka förfarandet för övergång till fri omsättning i deras territorium har skjutits upp i enlighet med artikel 26 i denna förordning, föra in information om följande:

a)Åtgärder enligt artikel 16.5 som vidtagits av den marknadskontrollmyndigheten.

b)Rapporter om provningar som de utfört.

c)Korrigerande åtgärder som berörda ekonomiska aktörer vidtagit.

d)Lättillgängliga rapporter om skador som orsakats av produkten i fråga.

e)En medlemsstats eventuella invändning i enlighet med tillämpligt förfarande för skyddsåtgärder i den harmoniserade unionslagstiftning som är tillämplig på produkten och en eventuell uppföljning.

f)I förekommande fall, underlåtenhet av tillverkarens representant att uppfylla kraven i artikel 5.2.

g)I förekommande fall, underlåtenhet av tillverkare att uppfylla kraven i artikel 5.1.

5.Om marknadskontrollmyndigheterna anser det lämpligt får de föra in i informations- och kommunikationssystemet eventuell ytterligare information om kontroller som de utför och resultat av provningar som utförts av dem eller på deras begäran.

6.Om det är relevant för tillsynen av harmoniserad unionslagstiftning och i syfte att minimera risker, ska tullmyndigheterna ur de nationella tullsystemen extrahera uppgifter om produkter som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning i samband med tillsyn av harmoniserad unionslagstiftning och överföra dem till informations- och kommunikationssystemet.

7.Kommissionen ska utveckla ett elektroniskt gränssnitt för att möjliggöra överföringen av uppgifter mellan de nationella tullsystemen och informations- och kommunikationssystemet. Detta gränssnitt ska vara i drift inom fyra år efter den dag då den relevanta genomförandeakt som avses i punkt 8 antas.

8.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange närmare detaljer om genomförandet av punkterna 1–7

idenna artikel, och särskilt den databehandling som kommer att ske av uppgifter som samlats in i enlighet med punkt 1

idenna artikel, och fastställa de uppgifter som ska överföras i enlighet med punkterna 6 och 7 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

Artikel 35

Internationellt samarbete

1.I syfte att effektivisera marknadskontrollen i unionen får kommissionen samarbeta med och utbyta information med anknytning till marknadskontroll med tillsynsmyndigheter i tredjeländer eller internationella organisationer inom ramen för avtal som har ingåtts mellan unionen och tredjeländer eller internationella organisationer. Ett sådant avtal ska bygga på ömsesidighet, innehålla sådana bestämmelser om sekretess som motsvarar dem som är tillämpliga i unionen och säkerställa att allt informationsutbyte sker i enlighet med tillämplig unionsrätt.

2.Samarbetet eller informationsutbytet får bland annat avse följande:

a)De metoder för riskbedömning som används och resultaten av produktprovningar.

b)Samordnade produktåterkallelser eller liknande åtgärder.

c)Åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter enligt artikel 16.

3.Kommissionen får godkänna ett särskilt system för produktrelaterade kontroller före export som utförs av ett tredjeland på produkter omedelbart före export till unionen i syfte att kontrollera att dessa produkter uppfyller kraven

itillämplig harmoniserad unionslagstiftning. Godkännandet får beviljas för en eller flera produkter, för en eller flera produktkategorier eller för produkter eller produktkategorier som tillverkas av vissa tillverkare.

4.Kommissionen ska utarbeta och upprätthålla en förteckning över de produkter eller produktkategorier som har beviljats sådant godkännande som avses i punkt 3 och göra denna förteckning tillgänglig för allmänheten.

107

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/31

SV

 

 

 

 

5.Godkännandet får endast beviljas ett tredjeland enligt punkt 3 om följande villkor är uppfyllda:

a)Tredjelandet har ett effektivt system för att kontrollera att produkter som exporteras till unionen överensstämmer med kraven, och de kontroller som utförs i tredjelandet är tillräckligt effektiva och ändamålsenliga för att kunna ersätta eller minska importkontrollerna.

b)Revisioner inom unionen och, i tillämpliga fall, i tredjelandet visar att produkter som exporteras från tredjelandet till unionen uppfyller de krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning.

6.Om ett sådant godkännande har beviljats, ska riskbedömningen för importkontroller av de produkter eller produktkategorier som avses i punkt 3 och som förs in på unionsmarknaden inkludera de beviljade godkännandena.

Myndigheter som utsetts enligt artikel 25.1 får emellertid utföra kontroller av dessa produkter eller produktkategorier när de förs in på unionsmarknaden, bland annat för att säkerställa att de kontroller före export som ett tredjeland utför är effektiva för att fastställa överensstämmelsen med harmoniserad unionslagstiftning.

7.Det godkännande som avses i punkt 3 ska ange vilken behörig myndighet i tredjelandet som ansvarar för utförandet av kontrollerna före export, och denna behöriga myndighet ska vara motparten för alla kontakter med unionen.

8.Den behöriga myndighet som avses i punkt 7 ska säkerställa den officiella kontrollen av produkterna innan de förs in i unionen.

9.Om kontroller av produkter som avses i punkt 3 i denna artikel och som förs in på unionsmarknaden visar på betydande bristande överensstämmelse, ska marknadskontrollmyndigheterna omedelbart underrätta kommissionen genom det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34 och anpassa kontrollnivån för sådana produkter.

10.Kommissionen ska anta genomförandeakter för att godkänna varje sådant särskilt system för produktrelaterade kontroller före export som avses i punkt 3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2.

11.Kommissionen ska regelbundet övervaka att det godkännande som beviljats enligt punkt 3 fungerar korrekt. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som återkallar det godkännandet om det visar sig att de produkter som förs in på unionsmarknaden inte överensstämmer med harmoniserad unionslagstiftning i ett betydande antal fall. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 43.2. Kommissionen ska omedelbart underrätta det berörda tredjelandet om detta.

12.Systemet för produktrelaterade kontroller före export ska utvärderas i enlighet med artikel 42.4.

KAPITEL IX

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 36

Finansiering av verksamhet

1.Unionen ska finansiera utförandet av uppgifterna för det nätverk som avses i artikel 31 och den referentbedömning som avses i artikel 12.

2.Unionen får finansiera följande verksamhet i samband med tillämpningen av denna förordning:

a)Arbetet i produktkontaktpunkterna.

b)Inrättandet och driften av de unionsprovningsanläggningar som avses i artikel 21.

c)Utvecklingen av de instrument för internationellt samarbete som avses i artikel 35.

d)Utarbetandet och uppdateringen av bidrag till riktlinjer om marknadskontroll.

e) Tillhandahållandet av teknisk eller vetenskaplig sakkunskap till kommissionen i syfte att bistå kommissionen i genomförandet av administrativt samarbete om marknadskontroll.

f)Genomförandet av de nationella strategier för marknadskontroll som avses i artikel 13.

g)Medlemsstaternas och unionens marknadskontrollkampanjer och därmed sammanhängande verksamhet, inbegripet resurser och utrustning, it-verktyg och utbildning.

108

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/32

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

h)Förberedande eller kompletterande arbete i samband med marknadskontroller relaterade till tillämpningen av harmoniserad unionslagstiftning, t.ex. studier, program, utvärderingar, riktlinjer, jämförande analyser, ömsesidiga besök och besöksprogram, personalutbyte, forskningsarbete, utbildning, laboratoriearbete, kvalifikationsprövning, provningar i samarbete mellan olika laboratorier och bedömningar av överensstämmelse.

i)Verksamhet som genomförs enligt program för tekniskt stöd, samarbete med tredjeländer och främjande och stärkande av unionens åtgärder och system för marknadskontroll bland berörda parter inom unionen och på internationell nivå.

3.Unionen ska finansiera det elektroniska gränssnitt som avses i artikel 34.7, inbegripet den utveckling av det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34 som gör det möjligt att ta emot automatiska flöden av elektroniska uppgifter från de nationella tullsystemen.

4.Unionen ska finansiera de elektroniska gränssnitt som avses i artikel 34.2, som möjliggör utbyte av uppgifter mellan det informations- och kommunikationssystem som avses i artikel 34 och de nationella systemen för marknads­ kontroll.

5.Unionens ekonomiska bistånd till verksamhet till stöd för denna förordning ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (52), antingen direkt eller genom att uppgifter för att genomföra budgeten anförtros de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i den förordningen.

6.De medel som anslås till den verksamhet som avses i denna förordning ska fastställas varje år av budgetmyn­ digheten inom den gällande budgetramen.

7.De medel som budgetmyndigheten fastställer för finansieringen av marknadskontroll får också täcka de utgifter för förberedande arbete, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av de åtgärder som avses i denna förordning och för förverkligande av målen. Dessa utgifter ska omfatta genomförandet av studier, anordnandet av expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive kommunikation av unionens politiska prioriteringar om de är relaterade till de allmänna målen för marknadskontrollen, utgifter kopplade till it- nätverk som fokuserar på bearbetning och utbyte av information, tillsammans med alla övriga tekniska och administrativa stödutgifter som kommissionen ådrar sig.

Artikel 37

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.Kommissionen eller dess representanter och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt denna förordning.

3.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (53) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (54), göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt som finansierats inom ramen för den här förordningen.

(52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av

förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(54) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

109

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/33

SV

 

 

 

 

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås som ett resultat av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

KAPITEL X

ÄNDRINGAR

Artikel 38

Ändringar av direktiv 2004/42/EG

Artiklarna 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG (55) ska utgå.

Artikel 39

Ändringar av förordning (EG) nr 765/2008

1.Förordning (EG) nr 765/2008 ska ändras på följande sätt:

1.Titeln ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93”.

2.I artikel 1 ska punkterna 2 och 3 utgå.

3.I artikel 2 ska leden 1, 2, 14, 15, 17, 18 och 19 utgå.

4.Kapitel III, innehållande artiklarna 15–29, ska utgå.

5.Artikel 32.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led c ska ersättas med följande:

”c) Utarbetandet och uppdateringen av bidrag till riktlinjer om marknadskontroll inom områdena ackreditering, anmälan till kommissionen om organ för bedömning av överensstämmelse.”

b)Leden d och e ska utgå.

c)Leden f och g ska ersättas med följande:

”f) Förberedande eller kompletterande arbete i samband med bedömning av överensstämmelse, reglerad mätteknik och ackrediteringsverksamhet kopplade till genomförandet av gemenskapslagstiftning, t.ex. studier, program, utvärderingar, riktlinjer, jämförande analyser, ömsesidiga besök, forskningsarbete, utveckling och underhåll av databaser, utbildning, laboratoriearbete, kvalifikationsprövning, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier och uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse.

g)Verksamhet som genomförs enligt program för tekniskt stöd, samarbete med tredjeländer och främjande och stärkande av det europeiska systemet för bedömning av överensstämmelse, ackrediteringspolitik- och system bland berörda parter inom gemenskapen och på internationell nivå.”

2.Hänvisningar till de bestämmelser i förordning (EG) nr 765/2008 som utgått ska anses som hänvisningar till bestämmelserna i den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III till den här förordningen.

Artikel 40

Ändringar av förordning (EU) nr 305/2011

I artikel 56.1 i förordning (EU) nr 305/2011 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Om marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat har tillräckliga skäl att anta att en byggprodukt som omfattas av en harmoniserad standard eller för vilken en europeisk teknisk bedömning utfärdats inte uppnår angivna prestanda och utgör en risk för uppfyllandet av de grundläggande kraven för byggnadsverk som omfattas av denna förordning, ska de göra en utvärdering av den berörda produkten som omfattar de krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna.”

(55) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87).

110

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/34

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 41

Sanktioner

1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av denna förordning och i den harmoniserad unionslagstiftning som förtecknas i bilaga II som inför skyldigheter för ekonomiska aktörer och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas i enlighet med nationell rätt.

2.Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

3.Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder senast den 16 oktober 2021, om de inte anmälts tidigare, samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.

Artikel 42

Utvärdering, översyn och riktlinjer

1.Senast den 31 december 2026 och därefter vart femte år ska kommissionen genomföra en utvärdering av denna förordning mot bakgrund av dess mål och lägga fram en rapport om detta för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

2.Rapporten ska bedöma om denna förordning har uppnått sina mål, i synnerhet när det gäller att minska antalet produkter på unionsmarknaden som inte överensstämmer med kraven, säkerställa en ändamålsenlig och effektiv tillämpning av harmoniserad unionslagstiftning inom unionen, förbättra samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och stärka kontrollerna av produkter som förs in på unionsmarknaden, samtidigt som förordningens inverkan på företag och i synnerhet på små och medelstora företag beaktas. Dessutom ska utvärderingen även bedöma förordningens tillämpningsområde, effektiviteten av systemet med referentbedömning och de marknadskontrollaktiviteter som unionen finansierar med hänsyn till kraven i unionens politik och rätt samt möjligheterna att ytterligare förbättra samarbetet mellan marknadskontrollmyndigheterna och tullmyndigheterna.

3.Senast den 16 juli 2023 ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om genomförandet av artikel 4. Rapporten ska särskilt innehålla en utvärdering av tillämpningsområdet för den artikeln, dess inverkan och dess kostnader och fördelar. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

4.Kommissionen ska inom fyra år efter det att ett särskilt system för produktrelaterade kontroller före export som avses i artikel 35.3 godkänts första gången genomföra en utvärdering av dess inverkan och kostnadseffektivitet.

5.För att underlätta genomförandet av denna förordning ska kommissionen utarbeta riktlinjer för det praktiska genomförandet av artikel 4 till hjälp för marknadskontrollmyndigheterna och de ekonomiska aktörerna.

Artikel 43

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt när det gäller de genomförandebefogenheter som avses i artiklarna 11.4, 21.9, 25.8, 35.10 och 35.11 i den här förordningen, och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 44

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 16 juli 2021. Artiklarna 29, 30, 31, 32, 33 och 36 ska emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2021.

111

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/35

SV

 

 

 

 

 

 

 

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

 

 

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2019.

 

 

 

 

 

På Europaparlamentets vägnar

 

På rådets vägnar

 

 

 

A. TAJANI

 

G. CIAMBA

 

 

 

Ordförande

 

Ordförande

 

 

 

 

 

 

 

112

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/36

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

BILAGA I

Förteckning över harmoniserad unionslagstiftning

1.Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas (EGT L 326, 29.12.1969, s. 36).

2.Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 16).

3.Rådets direktiv 75/107/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om flaskor som tjänar som mätbehållare (EGT L 42, 15.2.1975, s. 14).

4.Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (EGT L 147, 9.6.1975, s. 40).

5.Rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigför­ packning av vissa varor efter vikt eller volym (EGT L 46, 21.2.1976, s. 1).

6.Rådets direktiv 80/181/EEG av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG (EGT L 39, 15.2.1980, s. 40).

7.Rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (EGT L 167, 22.6.1992, s. 17).

8.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet (EGT L 100, 19.4.1994, s. 37).

9.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).

10.Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (EGT L 350, 28.12.1998, s. 58).

11.Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EGT L 331, 7.12.1998, s. 1);

12.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).

13.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

14.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (EUT L 304, 21.11.2003, s. 1).

15.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel (EUT L 104, 8.4.2004, s. 1).

16.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7).

17.Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/42/EG av den 21 april 2004 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa färger och lacker samt produkter för fordonsreparationslackering och om ändring av direktiv 1999/13/EG (EUT L 143, 30.4.2004, s. 87).

18.Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG av den 26 oktober 2005 om typgodkännande av motorfordon med avseende på återanvändning, materialåtervinning och återvinning samt om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 310, 25.11.2005, s. 10).

113

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/37

SV

 

 

 

 

19.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

20.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

21.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).

22.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

23.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

24.Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

25.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

26.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 78/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter, om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 2003/102/EG och 2005/66/EG (EUT L 35, 4.2.2009, s. 1).

27.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 79/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av vätgasdrivna motorfordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (EUT L 35, 4.2.2009, s. 32).

28.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/34/EG av den 23 april 2009 om gemensamma föreskrifter för både mätdon och metrologiska kontrollmetoder (EUT L 106, 28.4.2009, s. 7).

29.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).

30.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).

31.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem (EUT L 200, 31.7.2009, s. 1).

32.Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

33.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).

34.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 46).

114

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/38

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

35.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

36.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).

37.Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

38.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

39.Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

40.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och 2008/121/EG (EUT L 272, 18.10.2011, s. 1).

41.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

42.Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

43.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon (EUT L 60, 2.3.2013, s. 1).

44.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).

45.Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (EUT L 178, 28.6.2013, s. 27).

46.Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).

47.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (EUT L 96, 29.3.2014, s. 1).

48.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl (EUT L 96, 29.3.2014, s. 45).

49.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79).

50.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 107).

51.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (EUT L 96, 29.3.2014, s. 149).

52.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 251).

115

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/39

SV

 

 

 

 

53.Europarlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).

54.Europarlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).

55.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).

56.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).

57.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164).

58.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

59.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

60.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 540/2014 av den 16 april 2014 om motorfordons ljudnivå och om utbytesljuddämpningssystem och om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiv 70/157/EEG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 131).

61.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 1).

62.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

63.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 99).

64.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53).

65.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/745 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (EUT L 117, 5.5.2017, s. 1).

66.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

67.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 (EUT L 137, 24.5.2017, s. 1).

68.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU (EUT L 198, 28.7.2017, s. 1).

69.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknads­ kontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

116

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/40

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

70.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europapar­ lamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1), i den mån det rör sig om konstruktion, produktion och utsläppande på marknaden av luftfartyg som avses i artikel 2.1 a och b, när det gäller obemannade luftfartyg och deras motorer, propellrar, delar och utrustning för kontroll av luftfartyg på distans.

117

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/41

SV

 

 

 

 

BILAGA II

Förteckning över harmoniserad unionslagstiftning utan bestämmelser om sanktioner

1.Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas (EGT L 326, 29.12.1969, s. 36).

2.Rådets direktiv 70/157/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 16).

3.Rådets direktiv 75/107/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om flaskor som tjänar som mätbehållare (EGT L 42, 15.2.1975, s. 14).

4.Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare (EGT L 147, 9.6.1975, s. 40).

5.Rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigför­ packning av vissa varor efter vikt eller volym (EGT L 46, 21.2.1976, s. 1).

6.Rådets direktiv 92/42/EEG av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (EGT L 167, 22.6.1992, s. 17).

7.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/11/EG av den 23 mars 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon som saluförs i detaljistledet (EGT L 100, 19.4.1994, s. 37).

8.Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10).

9.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).

10.Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

11.Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG av den 26 oktober 2005 om typgodkännande av motorfordon med avseende på återanvändning, materialåtervinning och återvinning samt om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 310, 25.11.2005, s. 10).

12.Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

13.Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

14.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar (EUT L 342, 22.12.2009, s. 46).

15.Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG och 1999/36/EG (EUT L 165, 30.6.2010, s. 1).

16.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).

118

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

L 169/42

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

SV

 

 

 

 

17.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och 2008/121/EG (EUT L 272, 18.10.2011, s. 1).

18.Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 146).

19.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 540/2014 av den 16 april 2014 om motorfordons ljudnivå och om utbytesljuddämpningssystem och om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiv 70/157/EEG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 131).

119

Prop. 2020/21:189

Bilaga 1

25.6.2019

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/43

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA III

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämförelsetabell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förordning (EG) nr 765/2008

 

Denna förordning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 1.2

 

 

 

 

Artikel 1.1

 

 

 

Artikel 1.3

 

 

 

 

Artikel 1.3

 

 

Artikel 2.1

 

 

 

 

Artikel 3.1

 

 

Artikel 2.2

 

 

 

 

Artikel 3.2

 

 

Artikel 2.14

 

 

 

 

Artikel 3.22

 

 

Artikel 2.15

 

 

 

 

Artikel 3.23

 

 

Artikel 2.17

 

 

 

 

Artikel 3.3

 

 

Artikel 2.18

 

 

 

 

Artikel 3.4

 

 

Artikel 2.19

 

 

 

 

Artikel 3.25

 

 

Artikel 15.1 och 15.2

 

 

Artikel 2.1

 

 

Artikel 15.3

 

 

 

 

Artikel 2.3

 

 

Artikel 15.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 15.5

 

 

 

 

Artikel 2.2

 

 

Artikel 16.1

 

 

 

 

Artikel 10.1

 

 

Artikel 16.2

 

 

 

 

Artikel 16.5

 

 

Artikel 16.3

 

 

 

 

 

 

Artikel 16.4

 

 

 

 

 

 

Artikel 17.1

 

 

 

 

Artikel 10.2

 

 

Artikel 17.2

 

 

 

 

Artikel 34.1 sista meningen och artikel 34.3 a

 

 

Artikel 18.1

 

 

 

 

Artikel 10.6

 

 

Artikel 18.2 a

 

 

 

 

Artikel 11.7 a

 

 

Artikel 18.2 b

 

 

 

 

Artikel 18.2 c

 

 

 

 

Artikel 11.7 b

 

 

Artikel 18.2 d

 

 

 

 

Artikel 18.3

 

 

 

 

Artiklarna 10.5 och 14.1

 

 

Artikel 18.4

 

 

 

 

Artikel 14.2

 

 

Artikel 18.5

 

 

 

 

Artikel 13

 

 

Artikel 18.6

 

 

 

 

Artikel 31.2 o

 

 

Artikel 19.1 första stycket

 

 

Artikel 11.3

 

 

Artikel 19.1 andra stycket

 

 

Artikel 14.4 a, b, e och j

 

 

Artikel 19.1 tredje stycket

 

 

Artikel 11.5

 

 

Artikel 19.2

 

 

 

 

Artikel 16.3 g

 

 

Artikel 19.3

 

 

 

 

Artikel 18.2

 

 

Artikel 19.4

 

 

 

 

Artikel 11.2

 

 

Artikel 19.5

 

 

 

 

Artikel 17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:189

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 169/44

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

25.6.2019

 

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förordning (EG) nr 765/2008

Denna förordning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 20.1

 

 

 

Artikel 19.1

 

 

 

 

Artikel 20.2

 

 

 

Artikel 19.2

 

 

 

 

Artikel 21.1

 

 

 

Artikel 18.1

 

 

 

 

Artikel 21.2

 

 

 

Artikel 18.2

 

 

 

 

Artikel 21.3

 

 

 

Artikel 18.3

 

 

 

 

Artikel 21.4

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 22.1

 

 

 

Artikel 20.1

 

 

 

 

Artikel 22.2

 

 

 

Artikel 20.2

 

 

 

 

Artikel 22.3

 

 

 

Artikel 20.3

 

 

 

 

Artikel 22.4

 

 

 

Artikel 20.4

 

 

 

 

Artikel 23.1 och 23.3

 

Artikel 34.1

 

 

 

 

Artikel 23.2

 

 

 

Artikel 34.4

 

 

 

 

Artikel 24.1

 

 

 

Artikel 22.1

 

 

 

 

Artikel 24.2

 

 

 

Artikel 22.2–22.5

 

 

 

 

Artikel 24.3

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 24.4

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 25.1

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 25.2 a

 

Artiklarna 31.2 f, 33.1 i och k

 

 

 

 

Artikel 25.2 b

 

Artiklarna 31.2 g och m och 33.1 i och k

 

Artikel 25.3

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 26

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 27.1 första meningen

 

Artikel 25.2

 

 

 

 

Artikel 27.1 andra meningen

 

Artikel 25.3

 

 

 

 

Artikel 27.2

 

 

 

Artikel 25.4

 

 

 

 

Artikel 27.3 första stycket

 

Artikel 26.1

 

 

 

 

Artikel 27.3 andra stycket

 

Artikel 26.2

 

 

 

 

Artikel 27.4

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 27.5

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 28.1

 

 

 

Artikel 27 första stycket a

 

 

 

 

Artikel 28.2

 

 

 

Artikel 27 första stycket b

 

 

 

 

Artikel 29.1

 

 

 

Artikel 28.1

 

 

 

 

Artikel 29.2

 

 

 

Artikel 28.2

 

 

 

 

Artikel 29.3

 

 

 

Artikel 28.3

 

 

 

 

Artikel 29.4

 

 

 

Artikel 28.4

 

 

 

 

Artikel 29.5

 

 

 

Artikel 25.5

 

 

 

 

Artikel 32.1 d

 

 

 

 

 

Artikel 32.1 e

 

 

 

Artikel 36.2 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

121

Prop. 2020/21:189

Bilaga 2

122

Utdrag ur sammanfattning av betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49)

I betänkandet föreslås ändringar som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, här benämnd EU:s marknads- kontrollförordning.

I betänkandet föreslås en ny sektorsövergripande lag. I lagen ska allmänna bestämmelser om åtgärder för marknadskontroll framgå så som marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter. Bestämmelser som rör produktkrav ska alltjämt finnas i sektors- lagstiftningen. Förslagen i betänkandet medför följdändringar i sektorslag- stiftningen. Bland annat införs hänvisningar till den sektorsövergripande lagen. Vidare upphävs bestämmelser i sektorslagstiftningen som innebär dubbelreglering i förhållande till EU:s marknadskontrollförordning.

Det föreslås i betänkandet att Sveriges marknadskontrollmyndigheter tilldelas de befogenheter som anges i artikel 14.4 a–14.4 k i EU:s marknadskontrollförordning. I fråga om tillträde till lokaler föreslås att befogenheten även ska omfatta bostäder. Befogenheten att kräva begränsningar eller varningsmeddelanden på onlinegränssnitt föreslås inte gälla för de onlinegränssnitt som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Köp under dold eller fingerad identitet betecknas anonymt köp och föreslås endast få ske om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter att ett sådant köp har genomförts ska den ekonomiska aktören underrättas om det. Det föreslås vidare att en marknadskontroll- myndighet ska få förelägga en ekonomisk aktör att tillhandahålla varu- prover kostnadsfritt.

I den sektorsövergripande lagen föreslås bestämmelser som reglerar olika typer av inspektioner. Det föreslås bland annat att en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten endast ska få genomföras om det kan befaras att en produkt utgör en sådan allvarlig risk att det inte är möjligt att avvakta en anmäld inspektion eller att det kan befaras att inspektionen annars skulle förlora i betydelse. Det föreslås att en marknadskontrollmyndighet under vissa förutsättningar ska få omhänderta handlingar och varuprover vid en inspektion.

Det föreslås vidare att en marknadskontrollmyndighet ska få meddela förelägganden och förbud i samband med marknadskontroll. Ett före- läggande eller förbud ska få förenas med vite. Om en ekonomisk aktör inte följer ett föreläggande eller förbud eller om aktören inte går att nå, föreslås att en marknadskontrollmyndighet själv får vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk.

Det föreslås en bestämmelse i den sektorsövergripande lagen som anger att en marknadskontrollmyndighet ska få återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant ekonomisk aktör, om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning.

I betänkandet föreslås att en marknadskontrollmyndighet ska ålägga en ekonomisk aktör att betala en sanktionsavgift om aktören har överträtt en bestämmelse i harmoniserad unionslagstiftning eller EU:s marknads- kontrollförordning som ställer krav på den produkt som aktören tillhandahåller eller som medför skyldigheter för den ekonomiska aktören. Det föreslås även förfaranderegler för sanktionsavgifter.

Enligt förslaget ska de beslut en marknadskontrollmyndighet fattar få överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller, när besluten rör unions- lagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde, mark- och miljödom- stol.

I betänkandet anges att den föreslagna lagstiftningen bedöms ha positiva effekter för marknadskontrollmyndigheterna och för de ekonomiska aktörerna. Myndigheternas möjligheter att kontrollera produkter och ingripa mot överträdelser förbättras, vilket leder till säkrare produkter på mark- naden och bättre förutsättningar för en rättvis konkurrens. EU:s marknads- kontrollförordning bedöms medföra en höjd ambitionsnivå för marknadskontroll, vilket på sikt kan leda till behov av ökade anslag för marknadskontrollmyndigheterna. De eventuella kostnadsökningar som förslagen i betänkandet i sig medför beträffande myndigheternas verksamhet bedöms bli så begränsade att de ryms inom ramen för befintliga anslag. För en del ekonomiska aktörer bedöms förslagen kunna medföra ökade kostnader avseende exempelvis återkrav för utförd marknads- kontroll och höjda sanktionsavgifter. Det drabbar dock endast aktörer som själva bryter mot eller hanterar produkter som brister i överensstämmelse med gällande krav.

Prop. 2020/21:189

Bilaga 2

123

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

124

Utdrag ur lagförslagen i betänkandet (SOU 2020:49)

1.1Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, här benämnd EU:s marknadskontrollförordning.

Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU:s marknadskontrollförordning.

Marknadskontrollmyndigheter

2 § Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som är marknadskontrollmyndigheter enligt EU:s marknadskontrollförordning.

Undersökningar

3 § En marknadskontrollmyndighet har den befogenhet att inleda undersökningar som anges i artikel 14.4 f) i EU:s marknadskontroll- förordning.

Information och handlingar

4 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 a)–c) i EU:s marknadskontrollförordning.

Inspektionsrätt

5 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 d) och e) i EU:s marknadskontrollförordning.

Befogenheten i artikel 14.4 e) omfattar även bostäder.

6 § En oanmäld inspektion enligt artikel 14.4 d) i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten får endast genomföras om det kan befaras att

1.en produkt utgör en sådan allvarlig risk att det inte är möjligt att avvakta en anmäld inspektion, eller

2.inspektionen annars skulle förlora i betydelse.

7 § Ett beslut om en inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten ska innehålla uppgifter om

1. föremålet för inspektionen,

2.tidpunkten när inspektionen ska börja,

3.marknadskontrollmyndighetens befogenheter enligt 4, 5, 9 och 12 §§,

och

4.möjligheten att överklaga beslutet enligt 28 §.

8 § När en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten inleds, ska en marknadskontrollmyndighet överlämna ett exemplar av beslutet om inspektion till den som inspektionen ska genomföras hos, eller om det inte är möjligt underrätta den ekonomiska aktören om beslutet så snart det kan ske i efterhand.

9 § En marknadskontrollmyndighet får vid en inspektion på plats omhänderta sådana handlingar och liknande som avses i artikel 14.4 a)–c) samt sådana varuprover som avses i artikel 14.4 j) i EU:s mark- nadskontrollförordning om det kan befaras att

1.en produkt utgör en allvarlig risk och den ekonomiska aktören inte följer ett föreläggande om att omedelbart lämna ut handlingen eller varuprovet, eller

2.den ekonomiska aktören kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra handlingar eller varuprover.

10 § En marknadskontrollmyndighet får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som anges i 9 § samt för att tillträde vid en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten ska kunna ske.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten ska dock inte underrätta den som inspektionen ska genomföras hos innan verkställighet sker.

11 § En marknadskontrollmyndighet får begära att Polismyndigheten lämnar den hjälp som behövs för att tillträde i samband med en inspektion ska kunna ske.

Varuprover

12 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 j) i EU:s marknadskontrollförordning.

Köp under dold eller fingerad identitet (anonymt köp) enligt artikel 14.4

j)i EU:s marknadskontrollförordning får endast ske om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen.

Efter att en marknadskontrollmyndighet har genomfört ett anonymt köp enligt andra stycket, ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det kan ske utan att åtgärden förlorar i betydelse.

13 § En marknadskontrollmyndighet får förelägga en ekonomisk aktör att tillhandahålla kostnadsfria varuprover.

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

125

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

126

Begränsning av onlinegränssnitt

14 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 k) i EU:s marknadskontrollförordning.

Befogenheterna enligt första stycket gäller inte för de onlinegränssnitt som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd.

När ändrade förhållanden föranleder det ska en marknadskontroll- myndighet besluta att en skyldighet att vidta en åtgärd enligt artikel 14.4 k) i EU:s marknadskontrollförordning inte längre ska gälla.

Förelägganden och förbud

15 § En marknadskontrollmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att harmoniserad produktlagstiftning, EU:s marknadskontrollförordning, denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen ska följas. Ett sådant föreläggande eller förbud kan riktas mot en eller flera berörda aktörer.

Om en ekonomisk aktör underlåter att följa ett föreläggande eller förbud enligt första stycket, eller om den relevanta ekonomiska aktören inte går att nå, får en marknadskontrollmyndighet själv vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk.

Omedelbar verkställighet

16 § En marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut enligt 15 § ska gälla omedelbart.

Ersättning för kostnader

17 § En marknadskontrollmyndighet får återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant ekonomisk aktör, om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning.

Regeringen eller den marknadskontrollmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning för kostnader enligt första stycket.

Tystnadsplikt

18 § Den som utför marknadskontroll får inte obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon har fått kännedom om under det att uppgifterna utfördes.

I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för första stycket.

Vite

19 § Ett föreläggande eller förbud enligt 15 § får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite i förelägganden och förbud som meddelats

enligt första stycket och som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde prövas av mark- och miljödomstol.

Sanktionsavgift

20 § En marknadskontrollmyndighet ska ålägga en ekonomisk aktör att betala en sanktionsavgift om aktören har överträtt en bestämmelse i harmoniserad produktlagstiftning eller i EU:s marknadskontrollförordning som ställer krav på den produkt som aktören tillhandahåller eller som medför skyldigheter för den ekonomiska aktören.

Sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

I ringa fall ska någon sanktionsavgift inte beslutas. Sanktionsavgiften får sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.

21 § Regeringen eller den marknadskontrollmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sanktionsavgiftens storlek. Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 15 000 kronor och högst 15 000 000 kronor.

När sanktionsavgiftens storlek bestäms ska hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är, betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser och om samma ekonomiska aktör tidigare har ålagts en sanktionsavgift enligt denna lag.

Sanktionsavgiften ska tillfalla staten.

22 § Innan en marknadskontrollmyndighet beslutar om sanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig. En sanktions- avgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år från det att överträdelsen upphörde.

23 § Ett beslut om att ta ut en sanktionsavgift ska delges den avgifts- skyldige.

En sanktionsavgift ska betalas inom 30 dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige, eller inom den längre tid som anges i beslutet.

Beslutet om sanktionsavgift får efter sista betalningsdag verkställas enligt utsökningsbalken som ett beslut som vunnit laga kraft.

24 § Om ett beslut om sanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från det att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas.

25 § En marknadskontrollmyndighet får inte besluta om sanktionsavgift för en överträdelse som har föranlett straff eller som omfattas av ett föreläggande eller förbud vid vite och samma överträdelse ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.

Straffbestämmelser

26 § Om ansvar för den som överträder 18 § finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken.

27 § För överträdelser av unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde gäller straffbestämmelser i 29 kap. miljöbalken.

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

127

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

Överklagande

28 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut som fattas med stöd av lagen och som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde får överklagas till mark- och miljödomstol.

29 § En miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har rätt att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut enligt denna lag som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde.

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.20Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet2 dels att 24, 25 och 27–33 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 24, 25, 27, 29–33 §§ ska utgå, dels att 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, och närmast före 3 a § en

 

ny rubrik av följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

Marknadskontroll

 

 

 

 

 

3 a §

 

 

 

marknads-

 

 

Bestämmelser

om

 

 

kontroll finns i lagen (2021:000)

 

 

med kompletterande bestämmelser

 

 

till EU:s

marknadskontrollförord-

 

 

ning.

 

Detsamma

gäller

 

 

bestämmelser om

sanktioner

vid

 

 

överträdelser av krav på produkter

 

 

eller skyldigheter för en ekonomisk

 

 

aktör som regleras i den

 

 

harmoniserade produktlagstiftning

 

 

som anges i bilaga I till Europa-

 

 

parlamentets och rådets förordning

 

 

(EU)

2019/1020

av

den 20 juni

 

 

2019

om

marknadskontroll

och

128

2 Senaste lydelse av 25 § 2014:658.

 

 

 

 

 

 

överensstämmelse för produkter Prop. 2020/21:189 och om ändring av direktiv Bilaga 3

2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) 305/2011.

4 §

I denna lag betyder

1.leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med,

2.tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis,

3.utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en leksak på unionsmarknaden,

4.tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna leksak, i eget namn eller under eget varumärke,

5.tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

6.importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden,

7.distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden,

8.ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant och distributören,

9.harmoniserad standard: en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet,

10. ackreditering: den betydelse

10. ackreditering: den betydelse

som

anges

i Europaparlamentets

som

anges

i Europaparlamentets

och

rådets

 

förordning

(EG)

och

rådets

förordning

(EG)

nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om

nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om

krav

för

ackreditering

och

krav

för

ackreditering

och

marknadskontroll i samband med

upphävande

av förordning

(EEG)

saluföring

av

produkter

och

nr 339/93,

 

 

upphävande av

förordning

(EEG)

 

 

 

 

nr 339/93,

 

 

 

 

 

 

 

11.bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts,

12.återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren,

13.tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

129

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

14. marknadskontroll: den verk-

14. marknadskontroll:

den

samhet som bedrivs och de åt-

betydelse som anges i förordning

gärder som vidtas av myndigheter-

(EU) 2019/1020, och

 

na för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmoniser- ing, och inte hotar hälsan, säker- heten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och

15.CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning.

1.Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

2.I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 32 § fortfarande.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.22Förslag till lag om upphävande av lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

Härigenom föreskrivs att lagen (2014:534) med kompletterande be- stämmelser till EU:s textilmärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021.

1.23Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar

dels att 27–31 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 26 § och rubrikerna närmast före 27–31 §§ ska utgå,

dels att 26 § ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

26 §

 

 

Bestämmelser om marknads-

Bestämmelser om marknads-

 

kontroll finns i artiklarna 15.3 och

kontroll finns i lagen (2021:000)

 

16–29

i

förordning

(EG)

med

kompletterande bestämmelser

130

nr 765/2008.

 

 

till

EU:s marknadskontrollförord-

 

 

 

 

 

 

Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

ning. Detsamma gäller bestämmelser

Prop. 2020/21:189

om sanktioner vid överträdelser av

Bilaga 3

krav på produkter eller skyldigheter

 

för en ekonomisk aktör som

 

regleras i den harmoniserade pro-

 

duktlagstiftning som anges i bilaga

 

I till Europaparlamentets och rådets

 

förordning (EU) 2019/1020 av den

 

20 juni 2019 om marknadskontroll

 

och

överensstämmelse

för

 

produkter och om ändring av

 

direktiv 2004/42/EG och förord-

 

ningarna (EG) nr 765/2008

och

 

(EU) nr 305/2011.

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

2.I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 30 § fortfarande.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.25Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om radioutrustningslagen (2016:392) dels att 12–17 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 14–17 §§ ska utgå, dels att 11 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

11 §

 

 

 

 

 

 

 

Den eller de myndigheter som

Bestämmelser om

marknads-

 

regeringen bestämmer

(marknads-

kontroll finns i lagen (2021:000)

 

kontrollmyndigheter)

ska utöva

med

kompletterande

bestämmelser

 

marknadskontroll av

radioutrust-

till

EU:s

marknadskontrollförord-

 

ning som omfattas av denna lag.

ning. Detsamma gäller bestämmel-

 

 

 

ser om sanktioner vid överträdelser

 

 

 

av krav på produkter eller

 

 

 

skyldigheter för en ekonomisk aktör

 

 

 

som regleras i den harmoniserade

 

 

 

produktlagstiftning

som

anges i

 

 

 

bilaga I

till

Europaparlamentets

 

 

 

och

rådets

förordning (EU)

 

 

 

2019/1020 av den 20 juni 2019 om

 

 

 

marknadskontroll

och

överens-

 

 

 

stämmelse för produkter och om

 

 

 

ändring

av

direktiv

2004/42/EG

131

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

och förordningarna (EG) nr 765/ 2008 och (EU) nr 305/2011.

Bestämmelser om marknads- kontroll finns i artiklarna 15.3 och 16–29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknads- kontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

1.Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

2.I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 16 § fortfarande.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

1.27Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:768) om marin utrustning dels att 18–21 och 23 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 17 § och rubrikerna närmast före 18, 19 och 23 §§ ska utgå,

dels att 17, 22 och 24 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

17 §

 

 

 

Regeringen bestämmer

vilken

Bestämmelser om marknadskon-

eller vilka myndigheter som ska

troll finns i lagen (2021:000) med

utöva marknadskontroll av

marin

kompletterande bestämmelser till

utrustning och i övrigt utöva tillsyn

EU:s

marknadskontrollförordning.

över att denna lag och föreskrifter

Detsamma gäller bestämmelser om

som har meddelats i anslutning till

sanktioner vid överträdelser av krav

lagen följs.

 

på produkter eller skyldigheter för

 

 

en ekonomisk aktör som regleras i

 

 

den

harmoniserade

produkt-

 

 

lagstiftning som anges i bilaga I till

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

förordning (EU) 2019/1020 av den

 

 

20 juni 2019 om marknadskontroll

 

 

och överensstämmelse för produkter

 

 

och om ändring av direktiv

 

 

2004/42/EG och förordningarna

 

 

(EG)

nr 765/2008

och

(EU)

132

 

nr 305/2011.

 

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser om marknads-

Prop. 2020/21:189

kontroll finns i artiklarna 15–29 i

Bilaga 3

förordning (EG) nr 765/2008.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om marknadskontroll och övrig tillsyn.

 

 

 

 

 

22 §

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen bestämmer

får

som

regeringen

bestämmer får

meddela föreskrifter om avgifter för

meddela föreskrifter om avgifter för

ärendehandläggning,

mark-

ärendehandläggning

och

tillsyn

nadskontroll och övrig tillsyn enligt

enligt denna lag och enligt

denna lag och enligt föreskrifter

föreskrifter som har meddelats med

som har meddelats med stöd av

stöd av lagen.

 

 

lagen samt om avgifter för

 

 

 

 

marknadskontroll enligt förordning

 

 

 

 

(EG)

nr 765/2008,

i

den

 

 

 

 

ursprungliga lydelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24 §

 

 

 

Den som har tagit befattning med

Den som har tagit befattning med

ett ärende som gäller mark-

ett ärende som gäller tillsyn enligt

nadskontroll eller övrig tillsyn en-

denna lag får inte obehörigen röja

ligt denna lag får inte obehörigen

eller utnyttja vad denne har fått veta

röja eller utnyttja vad denne har fått

om

någons

affärs-

eller

veta om någons affärs- eller

driftsförhållanden.

 

 

driftsförhållanden.

 

 

 

 

 

 

I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för första stycket.

1.Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

2.I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 23 § fortfarande.

1.28Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

Härigenom föreskrivs att lagen (2018:125) med kompletterande be- stämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för överträdelser som har skett före den 16 juli 2021.

133

Prop. 2020/21:189

Bilaga 3

1.29Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning

Härigenom föreskrivs att lagen (2018:550) med kompletterande be- stämmelser till EU:s energimärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021.

1.30Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning

Härigenom föreskrivs att lagen (2018:551) med kompletterande be- stämmelser till EU:s däckmärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021.

1.31Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar

Härigenom föreskrivs att lagen (2018:1178) med kompletterande be- stämmelser till EU:s förordning om gasanordningar ska upphöra att gälla den 16 juli 2021.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för överträdelser som har skett före den 16 juli 2021.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

134

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:49)

Prop. 2020/21:189

Bilaga 4

Efter remiss har yttranden över betänkandet kommit in från Statskontoret, Boverket, Göteborg stad, Post- och telestyrelsen, Patent- och registreringsverket, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Myndigheten för press, radio och tv, Transportstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Sveriges konsumenter, Läkemedelsverket, Svenskt näringsliv, Folkhälsomyndigheten, Örebro kommun, Teknikföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Innovations och

kemiindustrierna (IKEM), Svensk handel, Regelrådet, Kronofogdemyndigheten, Skellefteå kommun, Stiftelsen för internetinfrastruktur, IT & Telekomföretagen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skatteverket, Kommerskollegium, Landsorganisationen i Sverige (LO), Domstolsverket, Tullverket, Justitiekanslern, Elsäkerhetsverket, Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, Småföretagarnas Riksförbund, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Nacka Tingsrätt, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Regioner, Kemikalieinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Malmö stad och Stockholms stad.

Därutöver har yttranden inkommit från Svenska Institutet för Standarder, MaskinLeverantörerna, Sveriges Verktygsmaskinaffärers förening, AppLiA, Statens jordbruksverk, Svensk Torv och Juridiska fakulteten (SU).

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Helsingborg kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlstad kommun, Katrineholm kommun, Lunds kommun, Luleå kommun, Kammarrätten i Stockholm, Linköpings kommun, Skogsstyrelsen, Växjö kommun, Spelinspektionen, Förvaltningsrätten i Malmö, Lunds universitet, Socialstyrelsen, Ånge kommun, IF Metall, Lantmäteriet, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Piteå kommun, Arbetsgivarverket, Konkurrensverket, Försvarets materielverk, Haparanda tingsrätt, SACO, Kustbevakningen, Drivkraft Sverige, Polismyndigheten, Malung-Sälen kommun, Kammarkollegiet, Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm, Arboga kommun, Arvika kommun, Botkyrka kommun, Business Sweden, Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Danderyds kommun, Eskilstuna kommun, Falu kommun, Föreningen för generiska läkemedel och biosimilarer (FGL), Företagarna, Försvarsmakten, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Gävle

kommun, Handelsanställdas förbund, Innovationsföretagen, Inspektionens för vård och omsorg, Installationsföretagen, International Chamber of Commerce Sverige, Karlskrona kommun, Kemisk Tekniska

Företagen (KTF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Livsmedelsföretagen, Läkemedelsindustriföretagen, Mjölby kommun, Naturskyddsföreningen, Näringspunkten, Riksdagens ombudsmän – JO, RISE Research Institutions of Sweden AB, Sotenäs kommun, Standardiseringens konsument- och arbetstagarråd, Statens energimyndighet, Stockholms Handelskammare, Sundsvall kommun, Svensk bensinhandel, Svensk Digital Handel, Svenska

135

Prop. 2020/21:189

Bilaga 4

136

Bioenergiföreningen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet Sveriges standardiseringsförbund (SSF), Sweboat, båtbranschens riksförbund, Swedish Medtech, TCO, Tierps kommun, Unionen, Uppsala kommun, Vansbro kommun, Vetlanda kommun och Östersunds kommun

Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss

Prop. 2020/21:189

Bilaga 5

I utkastet föreslås anpassningar av bestämmelser om marknadskontroll i flera lagar som genomför och kompletterar bestämmelser i EU:s produktlagstiftning. Anpassningarna innebär att marknadskontroll- myndigheterna får befogenheter för att kontrollera produkter som huvudsakligen motsvarar de befogenheter de har i dag. Ändringar föreslås i följande lagar:

lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet

lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar,

lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392)

lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning

lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning

lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning

lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.

137

Prop. 2020/21:189

Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss

Bilaga 6

 

 

 

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om

 

leksakers säkerhet

 

 

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet

 

dels att 4, 24, 25, 28, 29 och 33 §§ ska ha följande lydelse,

 

dels att det ska införas en ny paragraf, 24 a §, av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

I denna lag betyder

4 §

 

 

 

1. leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn

 

under 14 år att leka med,

 

 

2. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för

 

distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband

 

med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis,

 

3. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en

 

leksak på unionsmarknaden,

 

 

4. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak

 

eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna

 

leksak, i eget namn eller under eget varumärke,

 

5. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är

 

etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren

 

har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter,

 

6. importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen

 

och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden,

 

7. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver

 

tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden,

 

8. ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant

 

och distributören,

 

 

9. harmoniserad standard: en standard som, på grundval av en begäran

 

från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets

 

och rådets direktiv 98/34/EG

av den 22 juni 1998 om ett

 

informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter,

 

antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till

 

det direktivet,

 

10.ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93,

10.ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93,

138

11.bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts,

12.återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren,

13.tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,

14.marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmoni- sering, och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och

15.CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning.

24 §

Prop. 2020/21:189

Bilaga 6

Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestäm- melser om marknadskontroll finns i artiklarna 15–29 i förordning (EG) nr 765/2008.

Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestäm- melser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll

och överensstämmelse för produkter och om ändring av

direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.

24 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning

(EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2.att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och

3.att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j.

En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är

139

Prop. 2020/21:189

Bilaga 6

nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

 

 

25 §3

 

 

På begäran av en marknads-

På begäran av en marknads-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

kontrollmyndighet

ska

Polis-

myndigheten lämna den hjälp som

myndigheten lämna den hjälp som

behövs när myndigheten

vidtar

behövs när myndigheten

vidtar

åtgärder enligt artikel 19 i

åtgärder enligt 24 a §, om

 

förordning (EG) nr 765/2008 om

 

 

 

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

28 §

Ett föreläggande eller förbud enligt 27 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Ett beslut enligt 24 a eller 27 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

 

 

29 §

 

 

 

En

marknadskontrollmyndighet

En

marknadskontrollmyndighet

får bestämma att dess beslut enligt

får, när den fattar beslut enligt 24 a

27 § och enligt artikel 19 i

eller 27 §, bestämma att beslutet

förordning (EG) nr 765/2008 ska

ska gälla omedelbart.

 

gälla omedelbart.

 

 

 

 

 

 

 

33 §

 

 

 

En marknadskontrollmyndighets

En marknadskontrollmyndighets

beslut enligt 27 § får överklagas

beslut

enligt 24 a

eller 27 §

får

hos

allmän förvaltningsdomstol.

överklagas till allmän förvaltnings-

Andra beslut enligt denna lag av en

domstol. Andra beslut enligt denna

marknadskontrollmyndighet

får

lag av en marknadskontroll-

inte överklagas.

 

myndighet får inte överklagas.

 

Prövningstillstånd krävs

vid

Prövningstillstånd

krävs

vid

överklagande till kammarrätt.

 

överklagande till kammarrätten.

 

Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021.

140

3 Senaste lydelse 2014:658.

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning

dels att 2, 4, 5 och 8 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Prop. 2020/21:189

Bilaga 6

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Den myndighet som regeringen

Den myndighet som regeringen

bestämmer ska utöva marknads-

bestämmer ska utöva marknads-

kontroll

 

enligt

EU:s

textil-

kontroll enligt

EU:s

textil-

märkningsförordning

och

denna

märkningsförordning

och

denna

lag. Bestämmelser om marknads-

lag. Bestämmelser om marknads-

kontroll finns även i artiklarna 15–

kontroll finns även i Europa-

29 i

Europaparlamentets

och

parlamentets och rådets förordning

rådets

förordning

(EG) nr

(EU) 2019/1020 av den 20 juni

765/2008 av den 9 juli 2008 om

2019 om marknadskontroll och

krav

för

ackreditering

och

överensstämmelse

för

produkter

marknadskontroll i samband med

och om ändring av direktiv

saluföring

av

produkter

och

2004/42/EG och

förordningarna

upphävande av förordning (EEG)

(EG) nr 765/2008 och (EU) nr

nr 339/93.

 

 

 

 

305/2011.

 

 

 

2 a §

En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning

(EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen:

1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,

2. att få tillträde till lokaler, mark

 

eller transportmedel enligt artikel

 

14.4 e, och

 

 

 

 

3. att införskaffa, inspektera och

 

demontera

varuprover

enligt

 

artikel 14.4 j.

 

 

 

En

marknadskontrollmyndighet

 

får införskaffa ett varuprov under

 

fingerad identitet

enligt

artikel

 

14.4 j

i

förordning

(EU)

 

2019/1020,

i den

ursprungliga

 

lydelsen, endast om det är

 

nödvändigt för att uppnå syftet med

 

kontrollen.

Efter

införskaffandet

141

Prop. 2020/21:189

Bilaga 6

ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.

4 §

Ett föreläggande eller förbud enligt 3 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

Ett beslut enligt 2 a eller 3 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

5 §

Marknadskontrollmyndigheten

Marknadskontrollmyndigheten

får bestämma att beslut enligt 3 §

får, när den fattar beslut enligt 2 a

och enligt artikel 19 i förordning

eller 3 §, bestämma att beslutet ska

(EG) nr 765/2008 ska gälla

gälla omedelbart.

omedelbart.

 

8 §

Marknadskontrollmyndighetens

Marknadskontrollmyndighetens

beslut enligt 3 och 6 §§ får

beslut enligt 2 a, 3 eller 6 § får

överklagas till allmän förvaltnings-

överklagas till allmän förvaltnings-