Regeringens proposition 2020/21:174
Genomförandet av |
Prop. |
i plan- och bygglagen |
2020/21:174 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 8 april 2021
Stefan Löfven
Märta Stenevi (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i plan- och bygg- lagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av
Av direktivet följer att det för vissa byggprojekt – som kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering – ska göras en bedömning av deras miljöpåverkan innan de tillåts komma till stånd.
I propositionen föreslås bl.a. följande:
–Ett s.k.
–Regeringen ska få meddela föreskrifter om att
–Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
–Den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webb- plats.
–Miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.
1
Prop. 2020/21:174 Innehållsförteckning
5.1Huvuddragen i genomförandet av
6.1Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till
6.1.1Termen stadsbyggnadsprojekt ska ersätta uttrycket projekt för sammanhållen
bebyggelse ....................................................... |
6.1.2Termen industriområde ska ersätta termen
industriändamål ............................................... |
6.1.3Termen campingplats ska ersätta uttrycket
|
|
||
Förslag som avser lov och förhandsbesked ...................... |
|||
|
|
||
|
|
|
|
|
|
vissa uppgifter ................................................. |
6.2.2
detaljplanekravet ............................................. |
6.2.3Regeringen ska få bestämma att MKB-
|
|
|
|
||
|
||
|
|
|
|
ska förtydligas ................................................. |
6.2.5Beslut om lov eller förhandsbesked som
|
|
|
|
|
|
||
Förslag som avser detaljplaner ......................................... |
|||
|
|
||
|
|
|
|
|
|
fram ................................................................. |
6.3.2Undersökningen i detaljplaneprocessen ska även ske utifrån kriterierna i MKB-
direktivet.......................................................... |
2
3
4
1 |
Förslag till riksdagsbeslut |
Prop. 2020/21:174 |
|
Regeringens förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygg- lagen (2010:900).
5
Prop. 2020/21:174 2 |
Förslag till lag om ändring i plan- och |
|
bygglagen (2010:900) |
Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 5 kap. 11 e § ska upphävas,
dels att nuvarande 5 kap. 29 och 30 §§ ska betecknas 5 kap. 30 och 31 §§,
dels att 4 kap. 2, 33 b och 34 §§, 5 kap. 7, 7 a, 10, 11 a, 11 b, 11 d, 13, 18, 19, 21, 23, 24, den nya 31,
dels att rubriken närmast före 16 kap. 7 § ska lyda ”Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked”,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 29 och 38 d §§ och 16 kap. 7 a §, och närmast före 5 kap. 38 d § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
2 §2
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelse- miljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnads- verk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållan- dena i övrigt,
3.en åtgärd som kräver bygglov, a) om åtgärden innebär att ett
område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat stads- byggnadsprojekt,
– en skidbacke, skidlift eller lin- bana med tillhörande anlägg- ningar,
– en hamn för fritidsbåtar,
|
1 |
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om |
|
bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt |
|
6 |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU. |
|
2 |
Senaste lydelse 2018:1325. |
|
– ett hotellkomplex eller en fri- |
|
tidsby med tillhörande anläggningar, |
|
utanför sammanhållen bebyggelse, |
|
– en campingplats, |
|
– en nöjespark, eller |
|
– en djurpark, och |
|
b) om åtgärden kan antas med- |
|
föra en betydande miljöpåverkan, |
3. ett nytt byggnadsverk som inte |
4. ett nytt byggnadsverk som inte |
är ett vindkraftverk, om byggnads- |
är ett vindkraftverk, om byggnads- |
verket kräver bygglov eller är en |
verket kräver bygglov eller är en |
annan byggnad än en sådan som |
annan byggnad än en sådan som |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebygg- ande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor.
Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess använd- ning kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan.
33 b §3
Om en betydande miljöpåverkan |
Om en betydande miljöpåverkan |
inte kan antas enligt det beslut som |
inte kan antas enligt det beslut som |
avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, |
avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, |
ska skälen för bedömningen i den |
ska skälen för bedömningen i den |
frågan anges i redovisningen enligt |
frågan anges i redovisningen enligt |
33 § första stycket 4. |
33 § första stycket 4. |
3Senaste lydelse 2020:76.
Prop. 2020/21:174
7
Prop. 2020/21:174
8
|
|
34 §4 |
|
Om en betydande miljöpåverkan |
Om en betydande miljöpåverkan |
||
kan antas enligt det beslut som |
kan antas enligt det beslut som |
||
avses i 5 kap. 11 a § andra stycket |
avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket |
||
eller föreskrifter som regeringen |
eller föreskrifter som regeringen |
||
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
||
miljöbalken, ska redovisningen en- |
miljöbalken, ska redovisningen en- |
||
ligt 33 § första stycket 4 i fråga om |
ligt 33 § första stycket 4 i fråga om |
||
miljökonsekvenserna ha det inne- |
miljökonsekvenserna ha det inne- |
||
håll som följer av 6 kap. 11, 12 och |
håll som följer av 6 kap. 11, 12 och |
||
16 §§ miljöbalken. |
|
16 §§ miljöbalken. |
|
Redovisningen ska också uppfylla |
Redovisningen ska också uppfylla |
||
kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ |
kraven i 6 kap. 35 § |
||
miljöbalken och föreskrifter |
som |
43 §§ miljöbalken och föreskrifter |
|
har meddelats i anslutning till dessa |
som har meddelats i anslutning till |
||
bestämmelser, |
om genomförandet |
dessa bestämmelser, om genom- |
|
av detaljplanen kan antas medföra |
förandet av detaljplanen kan antas |
||
en betydande |
miljöpåverkan |
på |
medföra en betydande miljöpåverk- |
grund av att planområdet får tas i |
an på grund av att planområdet får |
||
anspråk för |
|
|
tas i anspråk för att anlägga |
1. industriändamål, |
|
1. ett industriområde, |
|
2. ett köpcentrum, en parkerings- |
2. ett köpcentrum, en parkerings- |
||
anläggning eller något annat pro- |
anläggning eller något annat stads- |
||
jekt för sammanhållen bebyggelse, |
byggnadsprojekt, |
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utan- för sammanhållen bebyggelse,
6. en permanent campingplats, |
6. en campingplats, |
7. en nöjespark, |
|
8. en djurpark, |
|
9. en spårväg, eller |
|
10. en tunnelbana. |
|
5kap. 7 §5
Särskilda bestämmelser om ett |
Särskilda bestämmelser om ett |
|
utökat planförfarande finns i 11 c § |
utökat planförfarande finns i 11 c § |
|
första stycket, 11 d, 11 e och 17 §§, |
första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § |
|
18 |
§ andra och tredje styckena samt |
andra och tredje styckena samt 25 § |
25 |
§ för en detaljplan som |
för en detaljplan som |
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 3 kap. 16 §,
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betyd- else, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
4Senaste lydelse 2020:76.
5Senaste lydelse 2020:76.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översikts- planen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
|
|
|
|
|
7 a §6 |
|
|
|
|
|
|
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
||||
samordnat |
planförfarande |
finns i |
samordnat |
planförfarande |
finns i |
||||||
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
||
18 a §§, |
21 § |
andra stycket |
och |
18 a §§, |
21 § |
tredje stycket |
och |
||||
23 § andra stycket för en detaljplan |
23 § andra stycket för en detaljplan |
||||||||||
som är förenlig med översikts- |
som är förenlig med översikts- |
||||||||||
planen och länsstyrelsens gransk- |
planen och länsstyrelsens gransk- |
||||||||||
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
||||||||||
som enbart gäller |
|
|
som enbart gäller |
|
|
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägs- plan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktu- ell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
10 §
Om kommunen bedömer att det |
För att underlätta detaljplane- |
behövs för att underlätta detalj- |
arbetet får kommunen ange planens |
planearbetet, ska kommunen ange |
utgångspunkter och mål i ett sär- |
planens utgångspunkter och mål i |
skilt program. |
ett särskilt program. |
|
11 a §7
Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslut- ning till den bestämmelsen.
6Senaste lydelse 2020:76.
7Senaste lydelse 2020:76.
Prop. 2020/21:174
9
Prop. 2020/21:174
10
föra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra
styckena miljöbalken. |
|
|
Kraven enligt första och andra |
Kraven enligt |
|
styckena gäller inte om frågan om |
ena gäller inte om frågan om betyd- |
|
betydande miljöpåverkan redan är |
ande miljöpåverkan redan är av- |
|
avgjord i föreskrifter som reger- |
gjord i föreskrifter som regeringen |
|
ingen har meddelat med stöd av |
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
|
6 kap. |
4 § miljöbalken eller om |
miljöbalken eller om planen om- |
planen |
omfattas av undantaget i |
fattas av undantaget i 6 kap. 3 § |
6 kap. 3 § andra stycket 1 samma |
andra stycket 1 samma balk. |
|
balk. |
|
|
|
11 b §8 |
|
Om genomförandet av detalj- |
Om genomförandet av detalj- |
|
planen kan antas medföra en betyd- |
planen kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan, ska kommun- |
ande miljöpåverkan, ska kommun- |
|
en inom ramen för samrådet enligt |
en inom ramen för ett samråd enligt |
|
11 § även uppfylla kraven på av- |
11 § om ett planförslag även upp- |
|
gränsningssamråd i 6 kap. 9 och |
fylla kraven på avgränsningssam- |
|
10 §§ miljöbalken. |
råd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbal- |
|
|
|
ken. |
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
11 d §9
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
|
1. att kommunen har tagit fram ett |
|
förslag till att anta, ändra eller |
|
upphäva en detaljplan, |
1. vilket område detaljplanen |
2. vilket område detaljplanen av- |
avser, |
ser och planens huvudsakliga inne- |
|
håll, |
2. om förslaget avviker från över- |
3. om förslaget avviker från över- |
siktsplanen, |
siktsplanen, |
|
4. om genomförandet av planen |
|
kan antas medföra en betydande |
|
miljöpåverkan, |
8Senaste lydelse 2020:76.
9Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2020:76.
|
5. om samråd ska ske med ett Prop. 2020/21:174 |
|
annat land enligt 6 kap. 13 § miljö- |
|
balken, |
3. var förslaget finns tillgängligt |
6. när, var och på vilket sätt för- |
och hur lång samrådstiden är, |
slaget och det underlag som kom- |
|
munen ska tillhandahålla enligt |
|
detta kapitel finns tillgängliga och |
|
hur lång samrådstiden är, |
4. att den som vill lämna syn- |
7. att den som vill lämna syn- |
punkter på förslaget ska göra det |
punkter på förslaget ska göra det |
under samrådstiden, och |
under samrådstiden, |
5. till vem synpunkter på försla- |
8. till vem synpunkter på försla- |
get ska lämnas. |
get ska lämnas, och |
|
9. tid och plats för ett offentligt |
|
möte, om ett sådant möte kommer |
|
att anordnas. |
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
13§10
Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är
uppenbart obehövligt. |
|
Om det finns ett program enligt |
Kommunen ska i förekommande |
10 §, ska kommunen redovisa detta. |
fall även redovisa |
|
1. en grundkarta enligt 8 §, |
|
2. en fastighetsförteckning enligt |
|
8 §, |
|
3. ett program enligt 10 §, |
|
4. det huvudsakliga innehållet i |
|
exploateringsavtal eller markanvis- |
|
ningar och konsekvenserna av att |
|
planen helt eller delvis genomförs |
|
med stöd av ett eller flera sådana |
|
avtal, och |
|
5. sådana synpunkter på omfatt- |
|
ningen eller detaljeringsgraden av |
|
redovisningen av miljökonsekvens- |
|
erna som kommunen har fått under |
|
ett avgränsningssamråd. |
Om kommunen avser att ingå |
Den information som kommunen |
exploateringsavtal eller genomföra |
är skyldig att redovisa enligt denna |
markanvisningar, ska kommunen |
paragraf ska, med undantag av |
redovisa dessa avtals huvudsakliga |
fastighetsförteckningen, finnas till- |
innehåll och konsekvenserna av att |
gänglig på kommunens webbplats |
planen helt eller delvis genomförs |
under samrådet. |
10 Senaste lydelse 2015:668. |
11 |
Prop. 2020/21:174 med stöd av ett eller flera sådana avtal.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
18 §11
När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst |
Granskningstiden ska vara minst |
två veckor, men den får göras |
två veckor, men den får göras |
kortare, om alla berörda är överens |
kortare, om alla berörda är överens |
om det. För ett sådant planförslag |
om det. För ett sådant planförslag |
som avses i 7 § 1 och 2 ska gransk- |
som avses i 7 § första stycket 1 och |
ningstiden dock vara minst tre |
2 ska granskningstiden dock vara |
veckor och för ett sådant plan- |
minst tre veckor och för ett sådant |
förslag som avses i 7 § 3 minst 30 |
planförslag som avses i 7 § första |
dagar. |
stycket 3 minst 30 dagar. |
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
19 §12
En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
1.vilket område detaljplanen avser,
2.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljö- balken,
12 |
11 |
Senaste lydelse 2020:76. |
12 |
Senaste lydelse 2017:761. |
3. var förslaget finns tillgängligt |
6. när, var och på vilket sätt för- Prop. 2020/21:174 |
för granskning och hur lång gransk- |
slaget och det underlag som kom- |
ningstiden är, |
munen ska tillhandahålla enligt detta |
|
kapitel finns tillgängliga för gransk- |
|
ning och hur lång granskningstiden |
|
är, |
4. att den som vill lämna syn- |
7. att den som vill lämna syn- |
punkter på förslaget ska göra det |
punkter på förslaget ska göra det |
under granskningstiden, |
under granskningstiden, |
5. till vem synpunkter på för- |
8. till vem synpunkter på för- |
slaget ska lämnas, och |
slaget ska lämnas, |
|
9. tid och plats för ett offentligt |
|
möte, om ett sådant möte kommer |
|
att anordnas, och |
6. att den som inte senast under |
10. att den som inte senast under |
granskningstiden har lämnat någon |
granskningstiden har lämnat någon |
skriftlig synpunkt på förslaget kan |
skriftlig synpunkt på förslaget kan |
förlora rätten att överklaga beslut |
förlora rätten att överklaga beslut |
att anta planen. |
att anta planen. |
Lydelse enligt prop. 2020/21:131 |
Föreslagen lydelse |
21 § |
|
Under granskningstiden ska kom- |
Under granskningstiden ska kom- |
munen hålla förslaget tillgängligt |
munen hålla förslaget tillgängligt |
för alla som vill granska det. Kom- |
för alla som vill granska det. Kom- |
munen ska också se till att de grund- |
munen ska också se till att de grund- |
kartor och den fastighetsförteck- |
kartor och den fastighetsförteck- |
ning som avses i 8 §, det program |
ning som avses i 8 §, det program |
som avses i 10 § och den samråds- |
som avses i 10 § och den samråds- |
redogörelse som avses i 17 § finns |
redogörelse som avses i 17 § finns |
tillgängliga, liksom det planerings- |
tillgängliga, liksom det planerings- |
underlag som kommunen anser har |
underlag som kommunen anser har |
betydelse för bedömningen av för- |
betydelse för bedömningen av för- |
slaget. |
slaget. Kommunen ska hålla infor- |
|
mationen, med undantag av fastig- |
hetsförteckningen, tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden.
Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.
13
Prop. 2020/21:174 Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
23 §13 |
|
Efter granskningstiden ska kom- |
Efter granskningstiden ska kom- |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
Det ska innehålla en sammanställ- |
Det ska innehålla |
ning av de skriftliga synpunkter som |
1. en sammanställning av de skrift- |
har kommit in under gransknings- |
liga synpunkter som har kommit in |
tiden och en redovisning av kom- |
under granskningstiden, |
munens förslag med anledning av |
2. en redovisning av kommunens |
synpunkterna. |
förslag med anledning av synpunkt- |
|
erna, och |
|
3. information om på vilket sätt |
allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
24 §
Kommunen ska så snart som möj- ligt skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodo- sedda.
Granskningsutlåtandet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
14 |
13 Senaste lydelse 2014:900. |
gängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och 2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samråds- redogörelsen, granskningsutlåtan- det och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webb-
plats.
Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslags- tavla.
Skyldigheten att hålla informa- tion tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
31§14
Meddelandet enligt 29 § ska |
Meddelandet enligt 30 § ska |
skickas senast dagen efter det att |
skickas senast dagen efter det att |
justeringen av det protokoll som |
justeringen av det protokoll som |
innehåller beslutet har tillkänna- |
innehåller beslutet har tillkänna- |
getts på kommunens anslagstavla. |
getts på kommunens anslagstavla. |
33 § |
|
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
29 § som ska skickas till en sam- |
30 § som ska skickas till en sam- |
fällighet får skickas till |
fällighet får skickas till |
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av sam- fällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
34 §
Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en bostads- rättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsfören- ingen.
35 §
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
eller 29 § ska skickas till ett stort |
eller 30 § ska skickas till ett stort |
antal personer som inte är sam- |
antal personer som inte är sam- |
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
14Tidigare 5 kap. 31 § upphävd genom 2017:965.
Prop. 2020/21:174
15
Prop. 2020/21:174 och det skulle innebära större |
och det skulle innebära större |
kostnader och besvär än vad som är |
kostnader och besvär än vad som är |
försvarligt med hänsyn till ända- |
försvarligt med hänsyn till ända- |
målet med meddelandet att skicka |
målet med meddelandet att skicka |
det till var och en av dem, får kom- |
det till var och en av dem, får kom- |
munen |
munen |
1.om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett sådant |
2. om meddelandet är ett sådant |
som avses i 24 eller 29 §, i stället |
som avses i 24 eller 30 §, i stället |
för att skicka det, kungöra med- |
för att skicka det, kungöra med- |
delandet genom att anslå det på |
delandet genom att anslå det på |
kommunens anslagstavla och |
kommunens anslagstavla och |
a)föra in det i en ortstidning, eller
b)sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett med- |
Om kungörelsen avser ett med- |
delande enligt 29 §, ska det av kun- |
delande enligt 30 §, ska det av kun- |
görelsen framgå vilket beslut som |
görelsen framgå vilket beslut som |
meddelandet avser, när beslutet till- |
meddelandet avser, när beslutet till- |
kännagavs och vad den måste göra |
kännagavs och vad den måste göra |
som vill överklaga beslutet. Om |
som vill överklaga beslutet. Om |
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
ska det ske samma dag som beslutet |
ska det ske samma dag som beslutet |
tillkännages. |
tillkännages. |
|
Beslut att inte anta, ändra eller |
|
upphäva en detaljplan |
|
38 d § |
|
Ett beslut att inte anta, ändra |
|
eller upphäva en detaljplan ska |
|
innehålla de huvudsakliga skälen |
|
för beslutet. |
Lydelse enligt prop. 2020/21:131 |
Föreslagen lydelse |
39 § |
|
I fråga om förslag till och beslut |
I fråga om förslag till och beslut |
om att anta, ändra eller upphäva om- |
om att anta, ändra eller upphäva om- |
rådesbestämmelser ska kommunen |
rådesbestämmelser ska kommunen |
tillämpa bestämmelserna om förslag |
tillämpa bestämmelserna om förslag |
till och antagande av en detaljplan i |
till och antagande av en detaljplan i |
7 §, 8 § förutom i den del som avser |
7 §, 8 § förutom i den del som avser |
grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § |
grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § |
första stycket, 11 |
första stycket, 11 |
och 20 §§, 21 § första stycket, 22 |
och 20 §§, 21 § första och andra |
och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, |
styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första |
25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, |
stycket, 24, 25, 27, |
och 2, |
16
en ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.
ningen ska det som sägs om detalj- Prop. 2020/21:174 plan avse områdesbestämmelserna.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
13kap.
2 §15
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1.avbrytande av ett planarbete,
2.planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3.andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4.villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5.förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6.behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7.ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8.en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestäm- melser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § |
andra |
Beslut |
enligt 3 kap. 9 § |
andra |
stycket eller 5 kap. 11 a § |
andra |
stycket |
eller 5 kap. 11 a § |
tredje |
stycket om huruvida en betydande |
stycket om huruvida en betydande |
|||
miljöpåverkan kan antas får inte |
miljöpåverkan kan antas får inte |
|||
överklagas särskilt. |
|
överklagas särskilt. |
|
|
|
12 § |
|
|
|
En sådan ideell förening eller |
En sådan ideell förening eller |
|||
annan juridisk person som avses i |
annan juridisk person som avses i |
|||
16 kap. 13 § miljöbalken får över- |
16 kap. 13 § miljöbalken får över- |
|||
klaga ett beslut att anta, ändra eller |
klaga |
|
|
|
upphäva en detaljplan som kan |
1. ett beslut att anta, ändra eller |
|||
antas medföra en betydande miljö- |
upphäva en detaljplan vars genom- |
|||
påverkan på grund av att plan- |
förande kan antas medföra en |
|||
området får tas i anspråk för verk- |
betydande miljöpåverkan på grund |
|||
samheter eller åtgärder som anges |
av att planområdet får tas i anspråk |
|||
i 4 kap. 34 § denna lag. |
|
på ett sådant sätt som anges i 4 kap. |
||
|
|
34 § andra stycket denna lag, och |
||
|
|
2. ett beslut att ge bygglov eller |
||
|
|
positivt förhandsbesked för en åt- |
||
|
|
gärd som anges i 4 kap. 2 § första |
||
|
|
stycket 3 a och som ska föregås av |
||
|
|
en bedömning av om åtgärden kan |
||
|
|
antas medföra en betydande miljö- |
||
|
|
påverkan. |
|
|
|
|
Rätten att överklaga enligt första |
||
|
|
stycket gäller dock inte beslut som |
||
|
|
rör Försvarsmakten, Fortifikations- |
||
15 Senaste lydelse 2020:76. |
|
|
|
17 |
Prop. 2020/21:174 |
|
|
|
verket, Försvarets materielverk eller |
||||
|
|
|
|
Försvarets radioanstalt. |
|
|||
|
|
|
16 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 §16 |
|
|
|
|
|
Regeringen får meddela föreskrifter om |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
1. att åtgärder som avses i 4 kap. |
||||
|
|
|
|
2 § första stycket 3 a i vissa fall inte |
||||
|
|
|
|
ska antas medföra en betydande |
||||
|
|
|
|
miljöpåverkan, |
|
|
||
1. när |
genomförandet |
av |
en |
2. när det kan antas medföra en |
||||
detaljplan på grund av en sådan |
betydande miljöpåverkan att |
|
||||||
användning som avses i 4 kap. 34 § |
a) vidta en |
åtgärd |
som avses i |
|||||
andra stycket kan antas medföra en |
4 kap. 2 § första stycket 3, eller |
|||||||
betydande miljöpåverkan, och |
|
b) genomföra en detaljplan på |
||||||
|
|
|
|
grund av ett sådant ianspråktag- |
||||
|
|
|
|
ande som avses i 4 kap. 34 § andra |
||||
|
|
|
|
stycket, och |
|
|
|
|
2. undantag från kommunens |
3. undantag |
från |
kommunens |
|||||
skyldighet |
enligt 5 kap. |
32 |
eller |
skyldighet enligt 5 kap. 32 |
eller |
|||
39 § att skicka handlingar om detalj- |
39 § att skicka handlingar om detalj- |
|||||||
planer eller områdesbestämmelser |
planer |
eller områdesbestämmelser |
||||||
till länsstyrelsen. |
|
|
till länsstyrelsen. |
|
|
|||
|
|
|
|
7 a § |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen får meddela ytter- |
||||
|
|
|
|
ligare föreskrifter om vilka upp- |
||||
|
|
|
|
gifter som en ansökan om lov eller |
||||
|
|
|
|
förhandsbesked avseende en åtgärd |
||||
|
|
|
|
enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska |
||||
|
|
|
|
innehålla för att åtgärdens miljö- |
||||
|
|
|
|
påverkan ska kunna bedömas. |
||||
|
|
|
|
Regeringen |
får vidare meddela |
|||
|
|
|
|
föreskrifter om att ett beslut om lov |
||||
|
|
|
|
eller förhandsbesked avseende en |
||||
|
|
|
|
åtgärd |
enligt |
4 kap. |
2 § |
första |
|
|
|
|
stycket 3 a ska innehålla en redo- |
||||
|
|
|
|
visning av de skäl som medför att |
åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.
1.Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmel- ser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som
18 |
16 Senaste lydelse 2020:76. |
avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Prop. 2020/21:174
19
Prop. 2020/21:174 3 |
Ärendet och dess beredning |
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 (M2019/01829) framfört synpunkter på hur det s.k.
Med anledning av de synpunkter som kommissionen har framfört när det gäller det svenska genomförandet av
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och lagförslagen i promemorian finns i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdeparte- mentet (Fi2020/03324).
Regeringen beslutade den 19 januari 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över hur översiktsplaneringen kan utvecklas för att underlätta efterföljande planering och hur kommunen kan ges större möjlig- heter att besluta om en bebyggelse behöver regleras med en detaljplan (dir. 2017:6). Enligt direktiven skulle utredaren bl.a. föreslå hur kravet på detaljplan kan begränsas och hur angränsande lagstiftning kan utformas samt analysera hur förslagen förhåller sig till kraven i
Översiktsplaneutredningens uppdrag omfattade även att utreda behovet av och förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt till detaljplane- läggning. Utredningen överlämnade i februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt – Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Lagförslagen från slutbetänkandet behandlas i huvudsak i den pro- position med samma namn som regeringen beslutade om den 18 mars 2021 (prop. 2020/21:131). Utredningens förslag att ett s.k. detaljplaneprogram inte ska omfattas av kravet på avgränsningssamråd (samma SOU s. 170– 173) hanteras dock inom ramen för denna proposition.
En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 4 och lagförslagen i betänkandet finns i bilaga 5.
20
Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- Prop. 2020/21:174 instanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finans-
departementet (Fi2019/01294).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 11 mars 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.2.1, 6.2.2 och 6.2.5 och i författningskommentaren (avsnitt 9).
I förhållande till lagrådsremissen har dessutom några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
4
Inom
Utöver dessa direktiv finns det också krav på miljökonsekvensbeskriv- ningar och miljörapporter i den s.k. Esbokonventionen (konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, SÖ 1992:1) samt i protokollet till konventionen (SÖ 2006:24).
Kraven i direktiven och konventionen har ett nära samband med den s.k. Århuskonventionen (konventionen om tillgång till information, allmän- hetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till överprövning i miljö- frågor, SÖ 2005:28).
4.1
I bilaga I till direktivet finns en lista över de projekt som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och för vilka en miljökonsekvens- bedömning och tillståndsprövning är obligatoriska. I bilaga II till direk- tivet finns en lista över de projekt där medlemsstaterna själva får bedöma från fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en
21
Prop. 2020/21:174 miljökonsekvensbedömning bör göras. Vid prövningen av om en miljö- konsekvensbedömning ska göras för projekt som anges i bilaga II till direktivet ska de urvalskriterier som anges i bilaga III till direktivet tillämpas. Denna del kallas i svensk rätt för undersökning (engelskans screening).
De typer av projekt som omfattas av direktivet är dels sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – dels sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. vägar, järnvägar och projekt som kräver bygglov.
I fråga om de projekt för vilka en miljökonsekvensbedömning ska göras ställer direktivet krav på att verksamhetsutövaren ska utarbeta en miljö- konsekvensbeskrivning, vars innehåll regleras i den sista bilagan till direk- tivet, bilaga IV. Vilka krav som i det enskilda fallet kan ställas på en miljö- konsekvensbeskrivning avgörs från fall till fall (avgränsning, engelskans scoping). Processen innefattar även samråd, granskning och bedömning och avslutas med ett beslut om tillstånd. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när ett projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på miljön i en annan medlemsstat.
För de verksamheter och åtgärder som inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan eller som inte finns upptagna i vare sig bilaga I eller II ställer
Det ursprungliga
Sedan kodifieringen av
22
4.2 |
Prop. 2020/21:174 |
Syftet med
De planer och program som omfattas av direktivets tillämpningsområde kan delas upp i två grupper. I den första gruppen finns planer och program som typiskt sett kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Denna grupp kan i sin tur delas upp i två kategorier, dels planer och program som upprättas för vissa i direktivet uppräknade områden såsom energi, avfall, transporter m.m. och som anger förutsättningarna för tillstånd till verk- samheter som omfattas av bilaga I eller II till
Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljörapport tas fram. I rapporten ska den betydande miljöpåverkan redovisas och rimliga alterna- tiv med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räck- vidd identifieras, beskrivas och bedömas. De uppgifter som en miljörapport ska innehålla listas i bilaga I till direktivet. I direktivet finns bestämmelser om samråd med myndigheter och allmänhet. När planen eller programmet tas fram ska hänsyn tas till miljörapporten och de synpunkter som lämnats vid samråd. När en plan eller ett program har antagits ska berörda myndig- heter och allmänheten informeras. Direktivet innehåller också bestämmelser om vad som gäller när genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat.
4.3Esbokonventionen
Esbokonventionen trädde i kraft för Sverige den 10 september 1997. Enligt konventionen ska en verksamhet, som kan antas förorsaka en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan och som närmare anges i en bilaga
23
Prop. 2020/21:174 till konventionen, föregås av en underrättelse till varje fördragspart så tidigt som möjligt och inte senare än när allmänheten i det egna landet informeras om den. Syftet med underrättelsen är att säkerställa tillräckliga och effektiva överläggningar. De projekt som omfattas av bilagan är t.ex. motor- och järnvägar, flygplatser, hamnar och vissa större industrianlägg- ningar, värmekraftverk och förbränningsanläggningar.
I konventionen anges att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att den ska innehålla vissa uppgifter som närmare preciseras i en bilaga till konventionen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska överlämnas till den utsatta fördragsparten för vidare distribution till myndigheter och allmän- het i de områden som kan antas bli påverkade. Upphovsparten ska efter att miljökonsekvensbeskrivningen färdigställts inleda samråd med den utsatta parten angående den föreslagna verksamhetens eventuella gränsöverskrid- ande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera denna påver- kan. Konventionen ändrades 2001 i fråga om allmänhetens rätt att delta i processen. Ändringarna trädde i kraft för Sverige den 26 augusti 2014. Ytterligare en ändring i fråga om vilka verksamheter som ska omfattas av konventionen antogs 2004. Den senaste ändringen har ännu inte trätt i kraft.
I fråga om planer och program i gränsöverskridande sammanhang antogs i maj 2003 ett protokoll till Esbokonventionen – protokollet av den 21 maj 2003 om strategiska miljöbedömningar. Protokollet trädde i kraft för Sverige den 11 juli 2010. I protokollet regleras bl.a. vilka planer och pro- gram som berörs av protokollet genom att de kan antas medföra en betyd- ande påverkan på miljön. Av protokollet framgår också vilka uppgifter en miljörapport ska innehålla och hur samråd ska genomföras. De flesta av protokollets bestämmelser har en motsvarighet i
Esbokonventionen genomförs i svensk rätt genom bestämmelser i 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (2017:966).
4.4Århuskonventionen
Århuskonventionen trädde i kraft i oktober 2001. Sverige är part till kon- ventionen sedan 2005.
Konventionens innehåll och syfte
Konventionen vilar på princip 10 i Riodeklarationen om miljö och utveck- ling, som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Denna princip anger att miljöfrågor hanteras bäst när alla berörda medborgare deltar på lämplig nivå. På det nationella planet ska, enligt principen, varje individ ha skälig tillgång till den miljöinformation som finns hos offentliga organ, inklusive information om farliga material och verksamheter i deras samhällen och det ska ges möjlighet att delta i beslutsprocessen. Stater ska underlätta och uppmuntra folkligt medvet- ande och deltagande genom att se till att information finns lätt åtkomlig. Tillgång till effektiva juridiska och administrativa procedurer inklusive rättsmedel för upprättelse och gottgörelse ska erbjudas.
24
I konventionen förklaras att ett tillfredsställande miljöskydd är väsent- Prop. 2020/21:174 ligt för människors välbefinnande och för deras åtnjutande av grundlägg-
ande mänskliga rättigheter. Varje människa har rätt att leva i en miljö som är förenlig med hälsa och välbefinnande men har också en skyldighet att, både ensam och tillsammans med andra, skydda och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer. För att kunna hävda denna rättig- het och fullgöra denna skyldighet anger konventionen att medborgarna måste ha tillgång till miljöinformation, rätt att delta i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionens bestämmelser utgör en minimistandard för rättigheterna. Enligt konventionen har icke- statliga organisationer som främjar miljöskydd och som uppfyller de krav som uppställs i nationell rätt en särskilt viktig roll och de tillerkänns därför samma rättigheter som den berörda allmänheten i övrigt.
Konventionen bygger på tre grundprinciper som brukar kallas konven- tionens tre pelare:
–Allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation som finns hos myn- digheter.
–Allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser som har inverkan på miljön.
–Allmänhetens tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
Miljöorganisationers tillgång till rättslig prövning
Enligt artikel 9.2 i Århuskonventionen är konventionens parter skyldiga att se till att den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränkts, har rätt att få den materiella och formella giltigheten av sådana beslut, handlingar och underlåtenheter som omfattas av artikel 6 prövade av domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag. Den berörda allmänheten utgörs av såväl fysiska och juridiska personer som föreningar, organisationer och grupper (artikel 2.4).
De beslut som omfattas av artikel 6 i konventionen är i första hand beslut om tillstånd till sådana verksamheter som uttryckligen anges i bilaga I till konventionen, såsom större miljöfarliga verksamheter och infrastruktur- projekt (punkterna
Förutom den uttryckliga rätten i artikel 9.2 att överklaga beslut, hand- lingar och underlåtenheter som omfattas av artikel 6 ska, enligt artikel 9.3, varje part till konventionen se till att den allmänhet som uppfyller even- tuella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstift-
ningen prövade av domstol eller i administrativ ordning.
25
Prop. 2020/21:174 Århuskonventionen och
Såväl EU som samtliga medlemsstater i EU är parter till Århuskonven- tionen. Eftersom EU är part till konventionen är denna en del av unionens rättsordning, se
Tillämpningen av artikel 9.3 i Århuskonventionen på nationell nivå har prövats av
Tolkningen av de villkor som ska vara uppfyllda för att få till stånd en prövning av domstol eller i administrativ ordning ska göras så att den står i överensstämmelse med såväl kraven i artikel 9.3 (dvs. att allmänheten ska ges den tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor som följer av konventionen) som målet att säkerställa ett effektivt domstolsskydd av rättigheterna enligt unionsrätten. Som en följd av detta anses miljöorgani- sationer vara berörda av olika beslut enligt plan- och bygglagen på ett sådant sätt att de har möjlighet att klaga på dessa (jfr 13 kap. 8 § PBL).
|
5 |
Genomförandet av |
|
|
plan- och bygglagen |
|
5.1 |
Huvuddragen i genomförandet av MKB- |
|
|
direktivet i plan- och bygglagen |
|
||
|
||
|
vändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en |
|
|
betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokali- |
|
|
sering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras miljö- |
|
|
påverkan, innan tillstånd ges (artikel 2.1). I bilaga I till direktivet anges de |
|
26 |
projekt som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. När det |
gäller projekt som anges i bilaga II ska medlemsstaterna i stället själva bestämma om dessa ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, antingen efter en granskning från fall till fall eller genom att fastställa gränsvärden eller kriterier.
Bestämmelserna i plan- och bygglagen säkerställer att några av de projekt som anges i bilaga II blir föremål för tillståndsprövning. Det gäller bl.a. vissa infrastrukturprojekt, nämligen
–anläggning av industriområden (punkt 10a), och
–projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser (punkt 10b).
Det gäller vidare de projekt för turism och fritid som anges i bilaga II, nämligen
–skidbackar, skidliftar och linbanor och härmed förbundna anläggningar (punkt 12a),
–hamnar för fritidsbåtar (punkt 12b),
–fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed för- bundna anläggningar (punkt 12c),
–permanenta campingplatser (punkt 12d), och
–temaparker (punkt 12e).
Kravet på tillståndsprövning gäller även sådana förändringar eller utvidg- ningar av projekt som anges i bilaga II, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (punkt 13a).
De projekt i bilaga II som genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i plan- och bygglagen kommer i det följande att benämnas
Bygglovsprövningen fungerar som en behovsbedömning där det bedöms om åtgärden förutsätter detaljplaneläggning
Kraven på att
Som redan nämnts får medlemsstaterna bestämma om de projekt som listas i bilaga II ska antas medföra en betydande miljöpåverkan antingen efter en granskning från fall till fall eller genom gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten (artikel 4.2). För
Granskningen av vilka projekt som ska antas medföra en betydande miljöpåverkan sker i bygglovsprövningen. Utgångspunkten i plan- och bygglagen är att ett
Prop. 2020/21:174
27
Prop. 2020/21:174
28
antas medföra en betydande miljöpåverkan, behöver någon miljökonse- kvensbedömning inte göras och det är då tillräckligt med den prövning som ska göras inom ramen för bygglovet.
Den bedömning som ska göras för att från fall till fall bestämma om ett visst
Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan framgår av 9 kap. 31 § plan- och bygglagen. Bland annat krävs det att åtgärden inte förutsätter plan- läggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § plan- och bygglagen.
Enligt 4 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen ska planläggning som huvudregel ske för bl.a.
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras,
3.ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov, och
byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen […].
Av andra stycket i samma paragraf framgår att det trots bestämmelsen i punkten 3 ovan inte krävs någon detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Ett byggnadsverk som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska således alltid leda till planläggning. Av förarbetena till plan- och bygg- lagen framgår att uttrycket betydande inverkan på omgivningen omfattar mer än uttrycket betydande miljöpåverkan, däribland inverkan på landskaps- bilden eller på den arkitektoniska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förutsättningarna för friluftslivet (se prop. 2009/10:170 Del 1 s. 195). En bebyggelse eller ett byggnadsverk som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska således alltid antas ha en betydande inver- kan på omgivningen, och därmed förutsätta planläggning. Med byggnads- verk avses en byggnad eller annan anläggning (se 1 kap. 4 § PBL).
Miljökonsekvensbedömningen sker i svensk rätt genom detaljplaneläggning
Utgångspunkten i
Flertalet av de projekt som anges i bilaga I och II i
enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken. Prop. 2020/21:174 Mot bakgrund av det s.k. kommunala planmonopolet har
i stället genomförts genom bestämmelser i plan- och bygglagen.
Den miljökonsekvensbedömning som
Om det krävs en miljökonsekvensbedömning, ska en miljökonsekvens- beskrivning upprättas enligt såväl MKB- som
34 § andra stycket PBL).
5.2Europeiska kommissionens kritik
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 (M2019/01829) framfört synpunkter på hur
Sammanfattningsvis finns i den formella underrättelsen kritik som avser att de krav som redovisas nedan inte har införlivats på ett korrekt sätt. Redovisningen nedan är inte fullständig. Det bör i sammanhanget noteras att kritiken inte nödvändigtvis specifikt avser regleringen i plan- och bygglagen. De viktigaste delarna av kommissionens kritik är samman- fattningsvis följande:
–Att allmänheten ska informeras elektroniskt (artikel 6.2 inledningen).
–Att allmänheten ska informeras om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut (artikel 6.2d).
–Att ett tillstånd ska innehålla en beskrivning av projektets särdrag eller planerade åtgärder för att undvika, förebygga eller minska och om
29
Prop. 2020/21:174 möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan samt, i tillämpliga fall, kontrollåtgärder (artikel 8a.1).
30
–Att det inte finns något krav på att de huvudsakliga skälen till avslaget ska anges i ett beslut om att avslå en tillståndsansökan (artikel 8a.2).
–Att den eller de ansvariga myndigheterna omedelbart ska informera allmänheten och vissa myndigheter, när ett beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan har fattats (artikel 9.1).
–Att allmänheten ska ges tillgång till en sammanfattning av samråds- resultaten och de uppgifter som inhämtats enligt artiklarna
–Att alla medlemsstater med vilka samråd har hållits i enlighet med artikel 7 ska ges tillgång till viss information, utöver avgörandet (artikel 9.2).
–Att de medlemmar av den berörda allmänheten som hävdar att en rättighet kränks, har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i
–Att en
–Kommissionen anser att plan- och bygglagens regler om
–Att alla förändringar eller utvidgningar av projekt som förtecknas i bilaga II, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön, ska tillståndsprövas (bilaga II punkt 13a).
Det bör i sammanhanget även noteras att kommissionen i fråga om flera krav ber Sverige att förklara hur kraven har införlivats, eftersom kommis- sionen inte kunnat fastställa att det svenska genomförandet fullt ut till- godoser kraven i direktivet.
Sveriges svar på Europeiska kommissionens kritik
Sverige har den 5 februari 2020 besvarat den formella underrättelsen om efterlevnaden av
Sammanfattningsvis anför regeringen i skrivelsen att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt när det gäller de krav i artiklarna och bilagorna som tas upp i den formella underrättelsen. Av svaret framgår vidare att regeringen vid den genomgång av det svenska införlivandet av direktivets bestämmelser, som föranletts av kommissionens frågor, upp-
märksammat ett antal bestämmelser i direktivet som inte tydligt kommit Prop. 2020/21:174 till uttryck vid införlivandet. I ljuset av detta har regeringen anfört att det
finns ett behov av att se över införlivandet för att förtydliga och förbättra det på ett antal punkter.
Analys av genomförandet i plan- och bygglagen
Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar är helt transparent hur
6Bedömningar och förslag
6.1Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till
6.1.1Termen stadsbyggnadsprojekt ska ersätta uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse
Regeringens förslag: Termen stadsbyggnadsprojekt ska ersätta uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla vissa särskilda krav i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I prome- morian föreslås ingen ändring av uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget att uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse ska utgöra en del av detaljplanekravet för att genomföra
Sveriges Kommuner och Regioner anser att uttrycket projekt för sam- manhållen bebyggelse inte bör användas i plan- och bygglagen. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner behövs ett uttryck som i större utsträckning fångar innebörden av det engelska uttrycket urban develop- ment projects, eftersom uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse medför att fler åtgärder kommer att omfattas av detaljplanekravet än de som avses i
byggnadskontoret) anser att uttrycket projekt för sammanhållen bebygg-
31
Prop. 2020/21:174 else har vållat problem i samband med flera överklagade detaljplaner och att det behövs tydligare vägledning om innebörden i och tillämpningen av detta uttryck.
Skälen för regeringens bedömning
Bakgrund och gällande rätt
Enligt gällande rätt ska den redovisning som ska finnas i planbeskriv- ningen uppfylla vissa krav i miljöbalken, om genomförandet av detalj- planen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att plan- området får tas i anspråk för bl.a. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse (4 kap. 34 § andra stycket PBL). Uttrycket något annat projekt för sammanhållen bebyggelse avses motsvara uttrycket projekt för tätortsbebyggelse, som är det uttryck som används i den svenska språkversionen av
I promemorian föreslås att detaljplanekravet ska förtydligas i syfte att trygga genomförandet av
I samband med införandet av den nuvarande plan- och bygglagen definierades uttrycket sammanhållen bebyggelse som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark (se 1 kap. 4 §). Även termen bebyggelse har definierats i samma paragraf och ska förstås som en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. Enligt förarbetena avses med en samling minst tre byggnader (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 143).
Redan i dag ställs det krav på att kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnads- verk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för bl.a. en ny samman- hållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk. Det gäller dock endast om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till för- hållandena i övrigt. Rekvisitet lades till i samband med införandet av den nuvarande lagen för att definitionen av sammanhållen bebyggelse inte skulle förändra räckvidden av detaljplanekravet (jfr samma prop. s. 152).
Kravet på att redovisa fler miljökonsekvenser ska kopplas till termen stadsbyggnadsprojekt i stället för projekt för sammanhållen bebyggelse
Förslaget att även sådana köpcentrum, parkeringsanläggningar och andra projekt för sammanhållen bebyggelse som kan antas medföra en betyd-
ande miljöpåverkan ska utlösa detaljplanekravet – som lämnas i prome-
32
morian – innebär att uttrycket sammanhållen bebyggelse skulle användas i två olika betydelser i samma paragraf. Det skulle användas för att reglera kravet på detaljplan dels för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovs- pliktiga byggnadsverk (se 4 kap. 2 § första stycket 1), dels för ett köpcen- trum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse. I den förra betydelsen skulle detaljplanekravet behöva tolkas utifrån legaldefinitionen av sammanhållen bebyggelse i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen. I den senare betydelsen skulle kravet dessutom behöva tolkas utifrån
Med tanke på att uttrycket projekt för tätortsbebyggelse används i den svenska språkversionen av
Mot bakgrund av hur uttrycket definieras i andra språkversioner av
Detaljplanekravet för de s.k.
Prop. 2020/21:174
33
Prop. 2020/21:174
34
Innebörden av termen stadsbyggnadsprojekt
Med ett annat projekt för sammanhållen bebyggelse kan enligt förarbetena bl.a. avses planering för ändrad bebyggelse eller annan anläggning inom ett område med sammanhållen bebyggelse samt bebyggelse eller anlägg- ning i utkanten av ett sådant område, som medför att detta expanderar. En tämligen vanlig åtgärd bör enligt samma förarbeten vara planering för industri- eller bostadsområden i utkanten av befintlig sammanhållen bebyggelse. Inom sådan bebyggelse bör planering för ändrad användning av ett område – t.ex. från industriområde till bostadsområde – enligt för- arbetena omfattas av bestämmelsen (se prop. 2004/05:59 s. 28). Dessa uttalanden bör enligt regeringen även ge vägledning om vad som utgör ett stadsbyggnadsprojekt. Det bör emellertid noteras att dessa förarbeten till- kom innan den nuvarande legaldefinitionen av sammanhållen bebyggelse infördes i plan- och bygglagen. Förarbetena tar därigenom sikte på större bebyggelsesamlingar än vad som omfattas av den definition som finns i lagen i dag.
I sammanhanget finns det även anledning att återge några av kommis- sionens uttalanden i rapporten Interpretation of definitions of project cate- gories of annex I and II of the EIA Directive (se s.
Projekt för utveckling av bostadsbebyggelse är särskilt vanligt förekom- mande i kategorin, liksom sportanläggningar. I några medlemsstater ingår även fritidsanläggningar och biografer med flera salonger. I en medlems- stat ingår även kyrkogårdar [och] krematorier … Andra exempel på vad som inkluderas i kategorin omfattar bussdepåer, större parkerings- anläggningar och parkeringshus, sporthallar eller spaanläggningar (med en bruttoarea som överstiger 5 000 kvadratmeter). Slutligen så har en medlems- stat introducerat följande kriterier för när det krävs en miljökonsekvens- bedömning: köpcentrum och matvaruaffärer vars bruttoarea överstiger 2 500 kvadratmeter, parkeringsanläggningar för mer än 300 fordon, fotbolls- planer och arenor med mer än 2 000 sittplatser, biografanläggningar med mer än sex skärmar, gymnasieskolor med fler än 500 studenter, universitet, kyrkor och andra lokaler för trossamfund. Vidare anges att projekt för tätortsbebyggelse i känsliga områden noggrant behöver bedömas utifrån deras miljöpåverkan.
Mot denna bakgrund framhåller kommissionen i rapporten att punkt 10b bl.a. kan anses omfatta följande:
–Projekt med liknande egenskaper som parkeringsanläggningar och köpcentrum. Det kan exempelvis gälla bussgarage eller tågdepåer, som inte är uttryckligen angivna i
–Byggprojekt som bostadsbebyggelse, sjukhus, universitet, idrottsarenor, biografer, teatrar, konserthallar och kulturcentrum. Den underliggande principen är att alla dessa projekt är av urban karaktär och att de kan ha en liknande påverkan på miljön.
Regeringen gör i detta avseende ingen annan bedömning än vad kommis- Prop. 2020/21:174 sionen och övriga medlemsstater har gjort om vad som utgör ett köpcen-
trum, en parkeringsanläggning eller ett annat stadsbyggnadsprojekt. Förslaget syftar till att förtydliga genomförandet av
plan- och bygglagen. Däremot är det inte avsikten att förslaget ska utvidga detaljplanekravet i sig. Utförandet av sådan bebyggelse eller anläggningar som redovisats ovan förutsätter redan i dag detaljplaneläggning. Det följer av kravet att kommunen ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplig- het för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning dels för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk av viss omfattning (se 4 kap. 2 § första stycket 1 PBL), dels för vissa byggnadsverk, om byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen (punkt 3 a i samma stycke). Behovet av att förtydliga detaljplanekravet i detta avseende utvecklas ytterligare i avsnitt 6.2.2.
Behovet av att kunna särskilja ett sådant stadsbyggnadsprojekt som avses i
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 och 34 §§ plan- och bygglagen.
6.1.2Termen industriområde ska ersätta termen industriändamål
Regeringens förslag: Termen industriområde ska ersätta termen indu- striändamål för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljö- konsekvenser även ska uppfylla vissa särskilda krav i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-
skilt över förslaget. De som tar upp förslaget är i huvudsak positiva eller har inget att invända, däribland Malmö kommun,
35
Prop. 2020/21:174 |
Några remissinstanser önskar förtydliganden. Länsstyrelsen i Gävleborgs |
|
län framhåller att det inte alltid med säkerhet går att förutse vilken typ av |
|
industri som kommer att etableras inom ett mer allmänt planerat industri- |
|
område och att det inte framgår av promemorian om kommunen ska han- |
|
tera frågan som om alla typer av industrier kan etableras inom området. |
|
Södertälje kommun undrar hur markanvändningen förhåller sig till s.k. |
|
verksamhetsområden |
|
möjligt att differentiera mellan planområden som medger småindustri- |
|
ändamål samt traditionella industriområden. |
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Bakgrund och gällande rätt |
|
Enligt gällande rätt ska den redovisning som ska finnas i planbeskrivningen |
|
uppfylla vissa krav i miljöbalken, om genomförandet av detaljplanen kan |
|
antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i |
|
anspråk för bl.a. industriändamål (4 kap. 34 § andra stycket PBL). Termen |
|
industriändamål avses motsvara uttrycket anläggning av industriområden, |
|
som är det uttryck som används i |
|
bilaga II, jfr även prop. 1992/93:60 s. 22 f. och 2004/05:59 s. 27 f.). |
|
I promemorian framhålls att Översiktsplaneutredningen i betänkandet |
|
Detaljplanekravet anför att bytet av uttryck medför att kraven i svensk rätt |
|
omfattar fler fall än vad som följer av direktivet. För att komma närmare |
|
den innebörd som avses i direktivet har utredningen föreslagit att termen |
|
industriändamål ska ersättas med termen industriområde (SOU 2017:64 |
|
s. |
|
Termen industriändamål infördes i plan- och bygglagen 1994 till följd |
|
av förslagen i regeringens proposition med förslag till lag om ändring i |
|
miljöskyddslagen (1969:387) m.m. (prop. 1992/93:60) som syftade till att |
|
genomföra avtalet om Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES- |
|
avtalet). Lagändringen var en del av genomförandet av |
|
svensk rätt. |
|
Översiktsplaneutredningen framhåller att det inte framgår helt tydligt av |
|
propositionen varför termen industriändamål valdes, men termen industri- |
|
anläggning, som användes i den departementspromemoria som låg till |
|
grund för lagstiftningsärendet (Ds 1992:43) ansågs inte vara lämplig |
|
(samma prop. s. 22 f.). |
|
Kommissionen har efter att termen infördes i plan- och bygglagen |
|
kommit med ytterligare vägledning om vad som avses med anläggning av |
|
industriområden (se rapporten Interpretation of definitions of project cate- |
|
gories of annex I and II of the EIA Directive, s. 48 f., kommissionen, 2015). |
|
Kommissionens uttalanden får förstås som att avsikten med punkten anlägg- |
|
ning av industriområden är att fånga upp sådana industriområden och |
|
företagsparker som oftast anläggs för att skapa förutsättningar för flera |
|
olika företag när det gäller bl.a. småindustri, lager- och speditionsverksam- |
|
het, dvs. så som termen industriområde normalt tillämpas i svenskt språk- |
|
bruk. |
|
Punkten anläggning av industriområden bör läsas tillsammans med de |
|
övriga projekt som listas i direktivets bilaga II, som omfattar projekt för |
|
bl.a. utvinningsindustri, framställning och bearbetning av metaller, mineral- |
36 |
industri, kemisk industri, livsmedelsindustri samt |
pappersindustri. Sådana verksamheter och åtgärder omfattas i svensk rätt av krav på tillstånd enligt miljöbalken. Om dessa verksamheter och åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, kommer de alltså att miljöbedömas inom ramen för den prövning av miljöfarlig verksamhet som sker enligt miljöbalken.
I den utsträckning dessa verksamheter och åtgärder dessutom utgör industriändamål – vilket borde vara flertalet av de projekt som anges i direktivets bilaga II – kommer de även att omfattas av kravet på miljö- bedömning enligt plan- och bygglagen. Att termen industriändamål an- vänds i den lagen innebär alltså att det ställs krav på en viss dubbelprövning.
Kravet på att redovisa fler miljökonsekvenser ska avse ett industriområde i stället för industriändamål
Från effektivitetssynpunkt är det inte ändamålsenligt att det svenska genom- förandet av
Regeringen bedömer att det inte är ändamålsenligt att ersätta den miljö- bedömning av industriområden som sker vid detaljplaneläggningen med något annat förfarande. Det hänger samman med att den framtida bebygg- elseutvecklingen i sådana områden vanligtvis behöver regleras genom en detaljplan. Dessutom gäller för vissa verksamheter som normalt bedrivs i ett industriområde, t.ex. lager- och speditionsverksamhet, att de inte behöver miljöbedömas enligt någon annan kategori i direktivet.
Regeringen föreslår i avsnitt 6.2.2 att kravet på planläggning bör avse en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk för ett industriområde. Med detta bör avses ett område som används eller kommer att kunna användas av en eller flera verksamheter för industri, tillverkning, lagerhållning eller liknande ändamål och som genom sin utformning och verksamhet utgör en funktionell enhet i förhållande till den omgivande bebyggelsen. Dessutom bör infrastrukturen i form av exempelvis vägar, vatten och avlopp vara gemensam för flera verksamheter, om huvudmannaskapet inte är kommunalt. Funktionellt handlar det alltså om ett s.k. verksamhetsområde, på det sätt som avses i 5 kap. 21 § i Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5), jfr syn- punkten från Södertälje kommun. Enligt den bestämmelsen ska använd- ningen verksamheter tillämpas för områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, partihandel och annan jämförlig verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Även komplement till verksamheten ingår i användningen. Däremot förutsätter användningen verksamhet enligt Boverkets föreskrifter inte att infrastrukturen ska vara kommunal eller gemensam för flera verksamheter, på det sätt som avses i detta sammanhang. I användningen ingår det som enligt äldre rekommenda- tioner betecknades som småindustri (se Detaljplaneanvisningar, Statens planverk, 1976). Förslaget tillgodoser således synpunkterna från Torsby kommun.
Prop. 2020/21:174
37
Prop. 2020/21:174 Avgörande för om detaljplanekravet ska vara tillämpligt bör vara att det är fråga om åtgärder som inte kommer att miljöbedömas på något annat sätt. Ett område som tas i anspråk för industriell verksamhet bör således inte anses utgöra ett industriområde på det sätt som nu avses om det enbart rör en enstaka industriverksamhet som även kommer att miljöbedömas enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. Det är alltså inte frågan om att alla typer av industriverksamheter ska kunna eta- bleras inom området, som Länsstyrelsen i Gävleborgs län påpekar. Verk- samheter som kan vara störande för omgivningen förutsätter använd- ningen industri enligt Boverkets föreskrifter om detaljplan (se 5 kap. 9 §).
Som nämnts i avsnitt 6.1.1 har detaljplanekravet för de s.k.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 och 34 §§ plan- och bygglagen.
6.1.3Termen campingplats ska ersätta uttrycket permanent campingplats
Regeringens förslag: Termen campingplats ska ersätta uttrycket perma- nent campingplats för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljö- konsekvenser även ska uppfylla vissa särskilda krav i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-
skilt över förslaget. De få som tar upp förslaget är i huvudsak positiva till detta, däribland Länsstyrelsen i Jämtlands län, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) och WSP AB.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Enligt gällande rätt ska den redovisning som ska finnas i planbeskriv- ningen uppfylla vissa krav i miljöbalken, om genomförandet av detalj- planen kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att plan- området får tas i anspråk för en permanent campingplats (4 kap. 34 § andra stycket PBL). Det uttryck som används i plan- och bygglagen motsvarar det uttryck som används i
38
Kravet på bygglov gäller för campingplatser, dvs. utan något uttryckligt krav på att anläggningen ska vara permanent. Kravet på bygglov tillkom genom den äldre plan- och bygglagen (se 1985/86:1 s. 682 f.). Bestäm- melsen finns numera i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen.
I promemorian föreslås att terminologin ska samordnas, för att förenkla byggnadsnämndernas arbete. Tidigare har Översiktsplaneutredningen före- slagit samma sak (se SOU 2017:64 s. 211 f.).
Kravet på att redovisa fler miljökonsekvenser ska avse en campingplats i stället för en permanent campingplats
I avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att detaljplanekravet ska förtydligas så att det uttryckligen framgår av plan- och bygglagen att en åtgärd som kräver bygglov förutsätter detaljplaneläggning, om den innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på vissa sätt som avses i
Tröskeln för när bygglovsplikten inträder för en campingplats är relativt låg. Enligt förarbetena till den äldre plan- och bygglagen kan bygglovs- plikt inträda även utan att några egentliga byggåtgärder vidtas. Exempelvis gäller bygglovsplikten när någon ska utnyttja ett område för camping eller husvagnsuppställning i en sådan omfattning att verksamheten blir mer eller mindre yrkesmässig (prop. 1985/86:1 s. 211).
Det finns såvitt känt inte någon vägledning om hur uttrycket permanenta campingplatser i
Mot denna bakgrund anser regeringen att uttrycket permanenta camping- platser bör utmönstras. Detaljplanekravet bör därmed avse campingplatser som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (se vidare avsnitt 6.2.2). Ändringen är inte avsedd att innebära någon förändring i sak.
Förslaget syftar till att förtydliga genomförandet av
Som nämnts i avsnitt 6.1.1 har detaljplanekravet för de s.k.
Prop. 2020/21:174
39
Prop. 2020/21:174 kvenser i en planbeskrivning ska uppfylla vissa särskilda krav i miljö- balken, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på visst sätt (se 4 kap. 34 § andra stycket PBL). Om detaljplanekravet utformas så att det omfattar campingplatser, är det inte lämpligt att behålla uttrycket permanenta campingplatser som rekvisit för de fall då redovisningen av miljökonsekvenser ska uppfylla de angivna kraven i miljöbalken. Det inne- bär att även kravet på redovisningen av miljökonsekvenser bör kopplas till att planområdet får tas i anspråk för anläggning av en campingplats.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 och 34 §§ plan- och bygglagen.
6.2Förslag som avser lov och förhandsbesked
6.2.1Ansökningar om lov eller förhandsbesked som avser ett
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla när den avser ett
Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I prome- morian föreslås att det av plan- och byggförordningen ska framgå att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla sådana uppgifter som krävs enligt
Remissinstanserna: Boverket anför att det saknas ett bemyndigande i plan- och bygglagen för att regeringen ska kunna meddela de föreslagna bestämmelserna i plan- och byggförordningen.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
40
som finns i bilaga III i direktivet, i tillämpliga fall beaktas vid samman- Prop. 2020/21:174 ställningen av dessa uppgifter.
Kraven i bilaga II.A har i svensk rätt genomförts i 8 § första stycket och
9 § miljöbedömningsförordningen (2017:966), förkortad MBF. Där anges vilka uppgifter som ska finnas i det samrådsunderlag som krävs vid en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. 24 § första stycket 1 och 30 § andra stycket miljöbalken. Det gäller bl.a. uppgifter om
–verksamhetens eller åtgärdens utformning och omfattning,
–miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,
–vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,
–de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,
–åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller av- hjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och
–den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas.
Kraven ska bl.a. tillämpas vid ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken.
Av miljöbedömningsförordningen följer att de uppgifter som ska finnas med i samrådsunderlaget ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att kunna ta ställning till om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i
Av plan- och bygglagen framgår att en ansökan om lov eller förhands- besked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (se 9 kap. 21 §). Av kraven i
Kommissionen har i den formella underrättelsen ifrågasatt om bestäm- melserna i artikel 4.4 är korrekt införlivade i svensk lagstiftning. Även Boverket har i sitt remissvar över betänkandet SOU 2017:64 uppmärk- sammat att Översiktsplaneutredningen inte har föreslagit något krav på att sökanden (exploatören) enligt artikel 4.4 måste lämna information om projektets art och den betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra. Mot den bakgrunden föreslås i promemorian nya bestämmelser i plan- och byggförordningen som anger att en ansökan om lov eller för- handsbesked i ett område utanför detaljplan ska innehålla de uppgifter som behövs för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas, i linje med vad som krävs enligt
41
Prop. 2020/21:174 Det ska förtydligas att regeringen kan meddela föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla
I promemorian framhålls att regeringen i plan- och byggförordningen har meddelat en föreskrift om vilka krav som ställs på innehållet i en ansökan om lov (6 kap. 8 § PBF). I denna bestämmelse finns det bl.a. krav på att uppgifter om fastighetens beteckning, byggherrens person- eller organisa- tionsnummer, namn och adress och den tidpunkt då
I promemorian förutsätts det att regeringen med stöd av nämnda bestäm- melse i regeringsformen även kan meddela föreskrifter om att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de uppgifter som krävs enligt
Att ett bemyndigande införs överensstämmer för övrigt med hur MKB- direktivet tidigare har genomförts i plan- och bygglagen, där regeringen har getts ett uttryckligt bemyndigande att meddela föreskrifter om när genomförandet av en detaljplan på grund av att planområdet kan tas i anspråk för ett
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 16 kap. 7 a § plan- och bygglagen. Mot bakgrund av Lagrådets synpunkter anser regeringen att det finns skäl att ge bemyn- digandet en något snävare räckvidd än den som föreslogs i lagrådsremis- sen.
6.2.2
Regeringens förslag: Detaljplanekravet ska även omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan och innebär att området kan tas i anspråk på ett visst sätt eller om åtgärden vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt. Det gäller i huvudsak sådana verksamheter och åtgärder som enligt gällande rätt innebär att redovisningen av miljökonsekvenser i en planbeskrivning ska uppfylla ytterligare krav i miljöbalken till följd av kraven i
eller redan har tagits i anspråk för att anlägga
42
– ett industriområde, |
Prop. 2020/21:174 |
–ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stads- byggnadsprojekt,
–en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
–en hamn för fritidsbåtar,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
–en campingplats,
–en nöjespark, eller
–en djurpark.
Regeringens bedömning: Detaljplanekravet bör inte omfatta spår- vägar och tunnelbanor.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse ska användas i stället för termen stadsbyggnads- projekt, se avsnitt 6.1.1.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslaget är i huvudsak positiva eller har inget att erinra, däribland Göteborgs kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Malmö kommun, Statens geotekniska institut och Svea hovrätt (Mark- och miljö- överdomstolen). Boverket anser att det är lämpligt med ett förtydligat detalj- planekrav för åtgärder som kan medföra en betydande miljöpåverkan, bl.a. eftersom prövningen av bygglov eller förhandsbesked sannolikt inte alltid tillämpas på avsett sätt. Vindelns kommun anser att det är lämpligt att i samband med bygglovsprövningen bedöma om det krävs detaljplanelägg- ning på grund av åtgärdens miljöpåverkan och tolkar förslaget som att de uppräknade åtgärderna inte omfattas av detaljplanekravet så länge de endast medför en måttlig påverkan på miljön. Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen) anser att det är bra att de
Några remissinstanser är kritiska till delar av förslaget. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ifrågasätter om det är förenligt med Seveso- direktivet – särskilt artikel 13.1c – att ta bort bestämmelsen att varken byggnadsverket eller dess användning får kunna antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan för att det ska vara möjligt att tillämpa undantags- regeln i 4 kap. 2 § andra stycket plan- och bygglagen. Några remissinstan- ser är kritiska till att förslaget innebär att detaljplanekravet även ska gälla för bl.a. skidbackar och skidliftar, däribland Orsa kommun, SkiStar AB och Svenska Skidanläggningars Organisation (SLAO). Bergs och Härjedalens kommuner anser att skidliftar och nedfarter kan hanteras på ett bra sätt med nuvarande lagstiftning och att detaljplanekravet endast ska gälla helt nya anläggningar. SLAO anser att det är helt nödvändigt att kompletteringar och ändringar av nedfarter och skidliftar i ett befintligt skidområde ska kunna utgöra ett undantag från kravet på detaljplaneläggning. Svenska Båtunionen motsätter sig förslaget att hamnar för fritidsbåtar ska omfattas av detaljplanekravet.
43
Prop. 2020/21:174 Byggherrarna, Näringslivets Regelnämnd, Riksbyggen och Vasakronan anser att det från rättssäkerhetssynpunkt är viktigt att det klarläggs att för- slaget inte begränsar byggrätten i gällande detaljplaner. WSP AB anser att det behöver förtydligas att en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning inte behöver göras för
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Bakgrund och gällande rätt
Genom detaljplanekravet ställer staten krav på att kommunerna i vissa situationer ska använda en detaljplan för att pröva ett mark- eller vatten- områdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt att kommunen ska reglera bebyggelsemiljöns utformning. Kravet får framför allt betyd- else när byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov och förhands- besked i ett område som inte sedan tidigare är detaljplanelagt (jfr 9 kap. 31 § 2 PBL). Om åtgärden omfattas av detaljplanekravet, kan bygglov eller positivt förhandsbesked inte ges.
Detaljplanekravet har stor betydelse för genomförandet av
Oklarheterna ligger i hur detaljplanekravet är utformat, dvs. i vilka fall som byggnadsnämnden ska vägra en ansökan om bygglov med hänvisning till att åtgärden förutsätter planläggning (se 9 kap. 31 § 2 PBL). Av 4 kap. 2 § plan- och bygglagen följer – något förenklat – att kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebygg- else och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras,
3.ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnads- verket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en komplement- byggnad eller ett s.k. komplementbostadshus (jfr 9 kap. 4 a §), och
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en s.k. Sevesoverksamhet, dvs. en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor, och
44
4.en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en Sevesoverksam- het.
Trots punkten 3 ovan krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Nyckelorden i detta sammanhang är begreppsparen betydande inverkan på omgivningen (se punkt 3 a) och betydande miljöpåverkan (andra stycket), som var för sig ska utlösa detaljplanekravet. Enligt förarbetena till bestämmelsen är uttrycket betydande inverkan på omgivningen inte liktydigt med en betydande miljöpåverkan, utan det senare omfattar en större omgivningspåverkan. Enligt samma förarbeten kan det inte råda någon tvekan om att en åtgärd som har en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplan och inte med stöd av den undantagsbestämmelse som medger att prövning kan ske i samband med prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked (se prop. 1992/93:60 s. 22 och prop. 2004/05:59 s. 17). Regeringen har tidigare uttalat att uttrycket betydande inverkan på omgivningen får anses omfatta mer – i betydelsen fler aspekter
–än uttrycket betydande miljöpåverkan. Utöver miljöpåverkan får uttrycket betydande inverkan på omgivningen enligt tidigare uttalanden även anses omfatta betydande inverkan på landskapsbilden eller på den arkitektoniska stadsmiljön eller på förutsättningarna för trafiken eller på förutsättning- arna för friluftslivet (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 195).
Oklarheter i det nuvarande detaljplanekravet
Mot bakgrund av tidigare uttalanden framgår det tydligt att ambitionen har varit att alla åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska medföra detaljplaneläggning redan på den grunden att åtgärden får en betydande inverkan på omgivningen. Samtidigt kan det konstateras att innebörden av dessa uttryck i praktiken kan vara svår att bedöma, vilket kan illustreras med hjälp av det s.k. Kolmårdenfallet (MÖD 2016:24), där de olika instanserna gjorde olika bedömningar av om en berg- och dalbana kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om det enbart var frågan om att anläggningen skulle få en betydande inverkan på omgiv- ningen. De olika bedömningarna i dessa avseenden ledde i sin tur till olika slutsatser om byggandet av berg- och dalbanan behövde föregås av en detalj- plan eller om åtgärden – med stöd av undantagsregeln i 4 kap. 2 § andra stycket plan- och bygglagen – kunde prövas inom ramen för en ansökan om bygglov (se Ds 2020:19 s. 97 f. för en utförligare beskrivning). Fallet visar att det i praktiken kan vara svårt att göra korrekta bedömningar av den miljöpåverkan som en åtgärd kan ge upphov till. Regeringen anser, i likhet med vad som anges i promemorian, att sannolikheten för att bygg- nadsnämnden ska göra en korrekt bedömning av frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas bör öka om myndigheten utgår från de vägledande kriterier som finns i bilaga III (jfr förslagen i avsnitt 6.2.4).
Regeringen anser att den nuvarande lydelsen av detaljplanekravet gör att det kan uppfattas som att det är möjligt att pröva en ansökan om bygglov för ett
Prop. 2020/21:174
45
Prop. 2020/21:174 dess användning får betydande inverkan på omgivningen (se nuvarande 4 kap. 2 § första stycket 3 a PBL), kommer inte heller någon prövning av undantagsregeln i andra stycket att aktualiseras. Därigenom blir det otyd- ligt att de kriterier som följer av bilaga III behöver tillämpas vid bedöm- ningen av åtgärdens miljöpåverkan.
Det kan vidare konstateras att frågan om betydande miljöpåverkan inte aktualiseras – och därigenom inte heller de kriterier som följer av bilaga
III– vid prövningen av om det behövs en detaljplan för en ny samman- hållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk (se 4 kap. 2 § första stycket 1 PBL). Sådan bebyggelse kan ofta förväntas utgöra ett projekt för tätortsbebyggelse, på det sätt som avses i punkt 10b i bilaga II till MKB- direktivet. Inte heller på detta sätt är detaljplanekravet ändamålsenligt utformat.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen ett förtydligande av detalj- planekravet för att säkerställa att kraven i
Detaljplanekravet ska även omfatta vissa åtgärder som enligt
För att säkerställa en korrekt tillämpning av
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stads- byggnadsprojekt,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark, eller
8.en djurpark.
Listan överensstämmer i huvudsak med den nuvarande listan i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen. I stället för ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse, bör detaljplanekravet avse ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt (se avsnitt 6.1.1). I stället för industriändamål bör detaljplanekravet avse ett industriområde (se avsnitt 6.1.2). I stället för en permanent campingplats bör detaljplanekravet avse en campingplats (se avsnitt 6.1.3). Kravet bör dock inte omfatta byggande av en spårväg eller en tunnelbana, enligt vad som anförs längre fram i detta avsnitt.
De lovpliktiga åtgärder som kan medföra ett krav på detaljplan omfattar såväl nybyggnad som ändring av ett befintligt byggnadsverk. Kravet på detaljplan är kopplat till om åtgärden kan antas medföra betydande miljö- påverkan på grund av att det avsedda området redan har tagits i anspråk
för ett sådant ändamål som avses i punkterna
46
innebär att så blir fallet. En ändring av en befintlig byggnad omfattas således av kravet på detaljplan, om åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan och området – dvs. byggnaden och den tomt som hör till byggnaden – kan tas i anspråk för att anlägga t.ex. en nöjespark.
Utifrån ett
Regeringen anser att kravet på detaljplan för de åtgärder som avses i punkterna
Förslaget överensstämmer i huvudsak med Översiktsplaneutredningens förslag till hur detaljplanekravet bör utformas utifrån kraven i MKB- direktivet. Mot bakgrund av att regeringen i propositionen Ett tydligare och enklare detaljplanekrav (prop. 2017/18:167) valde att utforma detalj- planekravet på ett sätt som i vissa delar avvek från utredningens förslag har även regeringens förslag i den här propositionen utformats på ett sätt som skiljer sig från utredningens förslag.
Detaljplanekravet får endast betydelse vid prövning av åtgärder i områ- den som inte är detaljplanelagda. Förslaget begränsar således inte den byggrätt som följer av en gällande detaljplan, jfr synpunkterna från Bygg- herrarna, Näringslivets Regelnämnd, Riksbyggen och Vasakronan.
Detaljplanekravet omfattar enbart
Flera remissinstanser är kritiska till förslaget att detaljplanekravet även ska gälla för bl.a. skidbackar och skidliftar, däribland Orsa kommun, SkiStar AB och SLAO. Bergs och Härjedalens kommuner anser att skidliftar och nedfarter kan hanteras på ett bra sätt med nuvarande lagstiftning och att detaljplanekravet därför endast ska gälla helt nya anläggningar. Reger- ingen vill i detta sammanhang understryka att kravet på detaljplanelägg- ning endast omfattar skidbackar, skidliftar och linbanor med tillhörande anläggningar i den utsträckning som anläggningarna kan antas medföra en
Prop. 2020/21:174
47
Prop. 2020/21:174 betydande miljöpåverkan. Många ändringar av befintliga skidanläggningar når sannolikt inte upp till den påverkan på omgivningen som krävs för att den ska anses vara betydande på det sätt som avses direktivet. I sådana fall kommer det inte heller att ställas krav på detaljplan. Det bör även under- strykas att det redan i dag finns ett krav på detaljplan för vissa bygglovs- pliktiga anläggningar, däribland skidbackar med skidliftar, om anlägg- ningen eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen (se nuvarande 4 kap. 2 § första stycket 3 PBL). Förslaget medför således ingen ändring i sak utan enbart ett förtydligande av det som redan är avsett att gälla enligt den nuvarande regleringen. Det kan även konstateras att det inte finns något möjlighet för Sverige att avstå från att miljöbedöma skid- backar och skidliftar som kan antas medföra betydande miljöpåverkan, eftersom
På motsvarande sätt motsätter sig Svenska Båtunionen förslaget att hamnar för fritidsbåtar uttryckligen ska omfattas av detaljplanekravet. Även i detta fall finns det skäl att understryka att kravet på detaljplan enbart är avsett att gälla i de fall åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen kan även konstatera att det inte heller finns någon möjlighet att avstå från en miljöbedömning av en hamn för fritids- båtar, om hamnen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Enligt miljöbalken gäller att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska lämna de upplysningar som behövs för en bedöm- ning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Uppgifterna ska lämnas i en liten miljökonsekvensbeskriv- ning (se 6 kap. 47 §). Som WSP AB påpekar är denna paragraf inte tillämp- lig, om byggnadsnämnden vid prövningen enligt plan- och bygglagen finner att den sökta åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.
Kravet att vissa byggnadsverk inte får medföra en betydande miljöpåverkan för att kunna prövas i ett bygglov ska tas bort
Som redan nämnts är huvudregeln att det krävs en detaljplan för vissa byggnadsverk som kräver bygglov, dels om byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande (se nuvarande 4 kap. 2 § första stycket 3 a PBL), dels om byggnadsverket placeras i närheten av en Sevesoverksamhet (samma stycke 3 b). Det sistnämnda ledet i bestäm- melsen tar sikte på byggnadsverk, t.ex. ett enstaka enbostadshus, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Trots huvudregeln krävs det ingen detaljplan, enligt paragrafens andra stycke, om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
I promemorian föreslås att det inte längre ska vara en förutsättning att varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan, för att de byggnadsverk som avses i punkten 3 ska
kunna prövas i samband med en ansökan om lov eller förhandsbesked.
48
Bestämmelsen infördes för att tydliggöra att prövningen i ett ärende om bygglov eller förhandsbesked aldrig kan ersätta detaljplaneläggningen, om byggnadsverket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 195).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ifrågasätter om det är förenligt med det s.k. Sevesodirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att före- bygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, att ta bort bestämmelsen, särskilt i förhållande till artikel 13.1c. Direktivet innehåller krav på åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår. Av den angivna artikeln framgår att medlemsstaterna ska se till att målen att förebygga allvarliga olyckshändelser och begränsa följderna av dessa för människors hälsa och miljön beaktas i deras strategier för markanvänd- ning, bl.a. genom kontroll av nya projekt, inklusive transportleder, platser som används av allmänheten och bostadsområden i närheten av verksam- heter, när lokaliseringen eller utbyggnaderna kan vara källa till eller öka risken för allvarliga olyckshändelser eller förvärra följderna av dessa.
I samband med införandet av regeln att byggnadsverk som placeras i närheten av en Sevesoverksamhet ska prövas genom detaljplaneläggning uttalade regeringen att det i vissa fall kan vara möjligt att avstå från plan- läggning och i stället pröva byggnadsverket i samband med en ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Det kan bl.a. vara fallet om det är fråga om ett byggnadsverk som människor inte annat än undantagsvis uppehåller sig i eller på, t.ex. ett upplag eller en mur, eller om det står klart att inga människor eller miljön kan komma att påverkas negativt i händelse av en olycka vid Sevesoverksamheten (prop. 2014/15:60 s. 103). Regeringen kan konstatera att undantagsmöjligheten i detta avseende inte är kopplad till bestämmelsen att varken byggnadsverket eller dess användning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Tvärtom får det vanligtvis anses vara olämpligt att pröva t.ex. nya bostäder i anslutning till en Seveso- verksamhet genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, även om åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Till följd av att regeringen nu föreslår ett krav på att
Bestämmelsen kommer i praktiken att tillämpas endast i ett begränsat antal fall
Några av de remissinstanser som har yttrat sig över Översiktsplaneutred- ningens betänkande Detaljplanekravet (SOU 2017:64) anser att det utgör en tillkommande uppgift för byggnadsnämnden att bedöma om den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare har det
Prop. 2020/21:174
49
Prop. 2020/21:174 framförts att det är en uppgift som kan vara svår för nämnden att hinna med inom de tio veckor som den normalt har på sig för att handlägga en ansökan om lov och förhandsbesked (jfr 9 kap. 27 § PBL). Att flera remiss- instanser uppfattar den föreslagna regleringen som en tillkommande upp- gift – trots att byggnadsnämnden redan i dag behöver göra sådana bedöm- ningar enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen – stärker enligt regeringen intrycket av att den nuvarande regleringen behöver förtydligas för att säker- ställa att lagen tillämpas på ett sätt som är förenligt med
Ipraktiken kommer den föreslagna listan med
I de få fall när ansökan om bygglov avser ett
Till skillnad från vad som gäller när en detaljplan tas fram innebär kravet på att byggnadsnämnden ska pröva om den åtgärd som ansökan om bygg- lov eller förhandsbesked avser kan antas medföra en betydande miljö- påverkan inget krav på att nämnden inom ramen för denna bedömning ska samråda med någon annan myndighet (jfr 5 kap. 11 a § PBL, se även Ds 2020:19 s.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte finns skäl att anta att de föreslagna ändringarna i detaljplanekravet kommer att medföra att nämnden i allmänhet kommer att få väsentligt svårare att handlägga ansök- ningar om bygglov inom den tidsfrist som normalt gäller.
50
Detaljplanekravet bör inte omfatta byggande av en spårväg eller en tunnelbana
Katalogen över verksamheter och åtgärder i nuvarande 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen omfattar även spårvägar och tunnelbanor. Innebörden av bestämmelsen är att redovisningen av miljökonsekvenser ska uppfylla kraven för en miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB- direktivet, om genomförandet av en detaljplan kan antas få en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för en spårväg eller en tunnelbana.
Det nuvarande regelverket gör det möjligt att pröva spårvägar och tunnel- banor antingen genom att enbart upprätta en detaljplan eller genom att både upprätta en detaljplan och en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg (se Ds 2020:19 s. 104 f.). I likhet med vad som anges i promemorian anser regeringen att det skulle leda fel om detalj- planekravet även skulle omfatta spårvägar och tunnelbanor, bl.a. eftersom sådant byggande inte kräver bygglov. Detaljplanekravet bör därför inte omfatta byggandet av en spårväg eller tunnelbana, av de skäl som anförs i promemorian. Däremot bör det nuvarande kravet i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen finnas kvar. Redovisningen av miljökonsekvenserna bör alltså även i fortsättningen uppfylla de krav som följer av MKB- direktivet, om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för en spårväg eller tunnelbana.
Betydelsen av byggnadsnämndens bedömning i frågan om betydande miljöpåverkan
En ansökan om bygglov för ett
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mot bakgrund av Lagrådets synpunkter föreslår regeringen att författningstexten ges en något annorlunda språklig utformning jämfört med den som föreslogs i lagrådsremissen.
Prop. 2020/21:174
51
Prop. 2020/21:174 6.2.3 |
Regeringen ska få bestämma att |
|
vissa fall inte ska antas medföra en betydande |
|
miljöpåverkan |
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget tillstyrker eller har inget att invända mot det, däribland Göte- borgs kommun, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Malmö kommun, Motala kommun, Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk och Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret).
Några remissinstanser anser att förslaget inte bör genomföras. Läns- styrelsen i Stockholms län är kritisk till ytterligare undantag i plan- och bygglagstiftningen. Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen) anser att bestämmelserna behöver omformuleras så att det blir tydligt att det handlar om att det inte behöver göras en behovsbedömning för vissa åtgär- der, snarare än att dessa är undantagna från detaljplanekravet.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Som redan nämnts gör
52
för en miljöbedömning, och/eller gränsvärden eller kriterier som anger att ett projekt alltid ska genomgå en miljöbedömning (jfr artikel 4.4).
Projekten i bilaga II avser alltså åtgärder med stor påverkan på omgiv- ningen. I många fall kan gränsdragningsproblem uppstå i förhållande till mindre omfattande åtgärder som över huvud taget inte omfattas av direk- tivet och som därmed inte behöver miljöbedömas. Resonemanget kan illustreras med projekt för tätortsbebyggelse (jfr punkten 10b i bilaga II). Som Översiktsplaneutredningen framhåller i delbetänkandet Detaljplane- kravet bör uppförandet av ett enstaka nytt småhus inte anses utgöra ett projekt för tätortsbebyggelse på det sätt som avses i
Regeringen ska få meddela föreskrifter om att
Regeringen föreslår i avsnitt 6.2.2 att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden innebär att området kan tas i anspråk för ett
Det finns ingen tydlig vägledning inom
I promemorian föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från det föreslagna kravet på att vissa
Prop. 2020/21:174
53
Prop. 2020/21:174 ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. För sådana fall behöver det inte heller finnas någon detaljplan.
Flera remissinstanser synes ha uppfattat förslagen i promemorian som att det ska gälla ett strikt krav på detaljplan för sådana åtgärder som inte omfattas av ett undantag från detta krav. Detta är emellertid inte avsikten med förslaget. Konsekvensen av att en åtgärd inte omfattas av de avsedda föreskrifterna är i stället att byggnadsnämnden ska pröva om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Först om så är fallet, gäller detaljplanekravet.
Regeringen anser att det är lämpligt att föreskrifterna om vilka åtgärder som inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan framgår av en förordning. Den rättsutveckling som sker genom
Regeringen bör således ges möjlighet att meddela föreskrifter om att åtgärder som avser
6.2.2ska prövas genom detaljplaneläggning om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan – i vissa fall inte ska antas medföra en sådan miljöpåverkan.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 2 § och 16 kap. 1 § plan- och bygglagen.
|
6.2.4 |
Kraven på vilka omständigheter som ska beaktas |
|
|
vid bedömning av miljöpåverkan ska förtydligas |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om när |
|
|
det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en åtgärd |
|
|
som avser ett sådant |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslaget är |
|
|
i huvudsak positiva eller har inget att invända mot detta, däribland Statens |
|
|
geotekniska institut, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Söder- |
|
|
tälje kommun och Vännäs kommun. |
|
|
Lunds kommun framhåller att tillkommande moment medför att bygg- |
|
|
lovsprövningen kan ta längre tid, vilket är problematiskt i förhållande till |
|
|
den lagstadgade handläggningstiden på 10 veckor. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Bakgrund och gällande rätt |
|
|
Som nämnts i föregående avsnitt innehåller |
|
|
ska beaktas vid bedömningen av om ett |
|
|
en betydande miljöpåverkan (bilaga III). Sammanfattningsvis kan kravet |
|
|
sägas innebära att den ansvariga myndigheten, dvs. byggnadsnämnden, |
|
54 |
vid sin bedömning av om ett |
|
|
|
ande miljöpåverkan, ska ta hänsyn till projektens karakteristiska egen- Prop. 2020/21:174 skaper, projektens lokalisering och de potentiella effekternas typ och
karakteristiska egenskaper. Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med artikel 4.4 och i tillämpliga fall även med hänsyn till resultatet av prelimi- nära kontroller eller bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än
Kriterierna i bilaga III genomförs i svensk rätt i
i10 §
Det ska förtydligas vilka faktorer som ska beaktas vid bedömningen av en åtgärds miljöpåverkan vid prövningen av bygglov och förhandsbesked
Enligt
31 § 2 PBL). Därigenom ska nämnden pröva om den sökta åtgärden avser ett
I gällande rätt är det inte tydligt att byggnadsnämnden vid sin bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan måste beakta kriterierna i 10 §
avseende (se SOU 2017:64 s.
55
Prop. 2020/21:174 Eftersom kriterierna sedan tidigare regleras på förordningsnivå – genom bestämmelserna i plan- och byggförordningen och miljöbedömnings- förordningen – är det lämpligt att på förordningsnivå även reglera kravet på att kriterierna ska tillämpas vid en prövning av detaljplanekravet. Det innebär att regeringen bör kunna meddela föreskrifter om när ett bygg- nadsverk eller dess användning kan antas medföra en betydande miljö- påverkan för sådana
Lunds kommun påpekar att tillkommande moment medför att bygglovs- prövningen kan ta längre tid och att detta kan vara problematiskt med tanke på att handläggningstiden är reglerad (se 9 kap. 27 § PBL). Även om ytter- ligare krav i dessa avseenden i viss mån kan påverka byggnadsnämndens handläggningstid, finns det enligt regeringens uppfattning skäl att fram- hålla att tydligare kriterier även kan underlätta byggnadsnämndens arbete för de komplexa bedömningar det kan innebära att bedöma en åtgärds miljöpåverkan. Eftersom det även handlar om att förtydliga
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 16 kap. 1 § plan- och bygglagen.
|
6.2.5 |
Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett |
|
|
|
|
|
åtgärdens miljöpåverkan |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett |
|
|
beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett |
|
|
innehålla en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas |
|
|
eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. |
|
|
Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att |
|
|
byggnadsnämnden i ett beslut om att ge lov eller ett positivt förhands- |
|
|
besked ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ |
|
|
miljöpåverkan. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. I pro- |
|
|
memorian föreslås att det ska framgå av plan- och bygglagen dels att ett |
|
|
beslut om lov eller förhandsbesked för ett |
|
|
huvudsakliga skälen till byggnadsnämndens bedömning att en åtgärd kan |
|
|
antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, dels att |
|
|
skälen ska redovisas i den utsträckning och på det sätt som framgår av |
|
|
föreskrifter som regeringen meddelar. I promemorian görs ingen bedöm- |
|
|
ning. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- |
|
|
skilt över förslaget. Några av de som yttrar sig över förslaget är positiva |
|
|
eller har inte något att invända, däribland JM AB, Länsstyrelsen i Jämt- |
|
56 |
lands län, Riksbyggen och Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen). |
Några remissinstanser ifrågasätter behovet av bestämmelsen, däribland Prop. 2020/21:174 Boverket. Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) anser att förvalt-
ningslagens krav på att ett beslut ska innehålla en klargörande motivering är tillräckligt för att rimliga krav på rättssäkerhet ska upprätthållas. Södertälje kommun anser tvärtom att förslaget är bekymmersamt eftersom redovisningen av eventuell betydande miljöpåverkan endast föreslås för de åtgärder som anges i bestämmelsen.
Vindelns kommun anser att det behöver förtydligas hur beskrivningen av miljökonsekvenserna ska göras.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
III.Om det beslutas att en miljökonsekvensbedömning inte krävs, ska myndigheten ange huvudskälen till varför det inte krävs en sådan bedöm- ning, med hänvisning till de relevanta kriterier som anges i bilaga III och, om exploatören föreslår detta, ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan.
Översatt till hur plan- och bygglagen är uppbyggd kan kraven i direktivet sägas innebära att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Om byggnadsnämnden vid en prövning av en ansökan om bygglov kom- mer till slutsatsen att den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska mark- eller vattenområdets lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk prövas genom en detaljplan innan bygglov kan ges (se 4 kap. 2 § första stycket PBL). I en sådan situation ska nämnden besluta att vägra bygglov (9 kap. 31 § 2 PBL motsatsvis).
Byggnadsnämnden ska som huvudregel motivera sitt beslut. Det följer av 32 § första stycket förvaltningslagen (2017:900). Av denna bestämmelse framgår att ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om
vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har |
57 |
Prop. 2020/21:174 varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Denna bestämmelse kompletteras av bestämmelser i PBL som föreskriver att ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla vissa upplysningar och villkor (se 9 kap. 39 § PBL) och att ett beslut om lov ska innehålla vissa upplysningar, villkor och uppgifter (se 9 kap. 40 § PBL).
Beslut om lov och förhandsbesked som avser ett
Det kan konstateras att det i gällande rätt finns krav på att beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär att byggnadsnämnden vanligtvis behöver redovisa hur den har kommit fram till slutsatsen att en åtgärd som kräver bygglov kan eller inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, när åtgärden bedöms i förhållande till detaljplanekravet. Det kan dock tänkas förekomma situationer när nämnden bedömer att det är obehöv- ligt att redovisa hur kommunen har bedömt frågan om åtgärdens miljö- påverkan utifrån de kriterier som ska tillämpas enligt
I likhet med vad som anges i promemorian anser regeringen att motiveringskravet bör begränsas till de fall som krävs enligt MKB- direktivet. Det innebär att det inte krävs någon motivering i de fall där det inte sker någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan, t.ex. i de fall där regeringen redan har avgjort frågan om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (se förslagen i avsnitt 6.2.3). Det innebär att det föreslagna kravet sannolikt endast kommer att omfatta ett förhållandevis litet antal beslut om lov och förhandsbesked, sett i förhållande till det totala antalet beslut som fattas av byggnadsnämnderna.
Den lösning som föreslås i promemorian innebär att kravet kommer att finnas både på lag- och förordningsnivå, vilket medför att regleringen blir svår att överblicka. Eftersom kravet endast bör omfatta ett begränsat antal fall anser regeringen att det är bättre att regleringen hålls samlad på förordningsnivå. Det innebär att regeringen bör bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla när det avser ett
bemyndiganden finns samlade.
58
Även om motiveringskravet sannolikt endast kommer att omfatta ett begränsat antal fall är det önskvärt att den redovisning som behöver finnas i dessa beslut inte behöver göras mer omfattande än vad som krävs i det enskilda fallet. För att underlätta byggnadsnämndernas tillämpning kan det därför finnas behov av att Boverket eller Naturvårdsverket tar fram vägled- ning för hur denna redovisning lämpligen kan utformas. Därigenom kom- mer synpunkterna från Vindelns kommun att tillgodoses.
Föreskriftsrätten ska omfatta såväl positiva som negativa beslut
Föreskriftsrätten behöver både omfatta när lov ges respektive positivt förhandsbesked meddelas och när lov vägras respektive negativt förhands- besked meddelas. Detta är en följd av direktivets krav på att redovisningen ska finnas både när det beslutas att en miljökonsekvensbedömning krävs och när det beslutas att en sådan bedömning inte krävs. Att den föreslagna bestämmelsen även omfattar de negativa besluten är således en skillnad i förhållande till de krav på redovisning som följer av 9 kap. 39 och 40 §§ plan- och bygglagen, som enbart omfattar de positiva besluten.
De föreslagna föreskrifterna kommer att gälla parallellt med den motiveringsskyldighet som gäller enligt förvaltningslagen
De föreskrifter som regeringen föreslås kunna meddela kompletterar men ersätter inte den motiveringsskyldighet som följer av 32 § första stycket förvaltningslagen. Att regeringen på förordningsnivå inför krav på att beslut om lov eller förhandsbesked i vissa fall ska innehålla den redovis- ning som krävs enligt
Det finns inget behov av att byggnadsnämnden ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan
Av direktivet följer att den ansvariga myndigheten i ett beslut även ska ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars kanske skulle ha utgjort betydande negativ miljöpåverkan, om exploatören föreslår detta och det är frågan om ett ärende där myndigheten beslutar att en miljökonsekvensbedömning inte krävs (se artikel 4.5b). I likhet med vad som anges i promemorian gör regeringen bedömningen att det inte behövs någon bestämmelse om att byggnadsnämnden i ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked efter förslag från sökanden ska ange projektets särdrag eller åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan, utan att de nuvarande bestämmelserna i förvaltningslagen och plan- och bygglagen är tillräckliga (Ds 2020:19 s. 125).
Prop. 2020/21:174
59
Prop. 2020/21:174 Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 16 kap. 7 a § plan- och bygglagen. Mot bakgrund av Lagrådets synpunkter anser regeringen att det finns skäl att ge bemyn- digandet en något snävare räckvidd än den som föreslogs i lagrådsremis- sen.
|
6.3 |
Förslag som avser detaljplaner |
|
6.3.1 |
Det ska inte krävas något avgränsningssamråd |
|
|
när ett detaljplaneprogram tas fram |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Det ska förtydligas att det är frivilligt för kom- |
|
|
munen att ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program |
|
|
för att underlätta detaljplanearbetet. |
|
|
Kravet att kommunen inom ramen för ett samråd enligt 5 kap. plan- |
|
|
och bygglagen även ska uppfylla kraven på avgränsningssamråd enligt |
|
|
miljöbalken, ska inte gälla i arbetet med att ta fram ett sådant program. |
|
|
|
|
|
Översiktsplaneutredningens förslag överensstämmer i sak med reger- |
|
|
ingens. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över |
|
|
förslaget är positiva eller har inget att invända, däribland Byggherrarna, |
|
|
Föreningen Sveriges Stadsbyggare, Laholms kommun, Lantmäteriet, |
|
|
Länsstyrelsen i Hallands län, Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen), |
|
|
Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Landsting (numera Sveriges |
|
|
Kommuner och Regioner) och Uppsala kommun. |
|
|
Stockholms kommun (Stadsbyggnadsnämnden) är positiv till förslaget, |
|
|
men anser att även kravet på undersökningssamråd bör slopas. |
|
|
Några av remissinstanserna är negativa till förslaget. Enligt Boverkets |
|
|
uppfattning råder det inte någon osäkerhet om huruvida planprogram är |
|
|
frivilliga för kommunen eller inte. Eftersom kravet på miljöbedömning en- |
|
|
bart gäller planer eller program som krävs i lag eller annan författning och |
|
|
det är frivilligt för kommunen att ta fram ett planprogram, gäller enligt |
|
|
Boverket inte kravet på miljöbedömning. Myndigheten ifrågasätter därför |
|
|
ordningen att undanta planprogram från avgränsningssamråd på det sätt |
|
|
som utredningen föreslår, då det kan tolkas som att de övriga kraven om |
|
|
miljöbedömning skulle gälla planprogram. Göteborgs kommun avstyrker |
|
|
förslaget att det inte ska krävas ett avgränsningssamråd för ett plan- |
|
|
program. Kommunen anser att det är viktigt att tidigt i planprocessen |
|
|
identifiera vilken miljöpåverkan ett planprogram kan medföra och att |
|
|
miljöbalkens krav därför bör kvarstå för planprogram. |
|
|
Skälen för regeringens förslag |
|
|
Bakgrund och gällande rätt |
|
|
Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplane- |
|
|
arbetet, ska kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt |
|
|
program, ett s.k. planprogram (5 kap. 10 § PBL). Till skillnad från vad som |
|
|
gällde enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10) är det numera kom- |
|
60 |
munen som avgör om ett planprogram ska tas fram. Av förarbetena fram- |
går att det ska vara frivilligt för kommunen att ange planens utgångs- punkter och mål i ett särskilt program om det behövs för att underlätta detaljplanearbetet (se prop. 2009/10:170 Del 1 s. 443). Som exempel på en situation när ett program skulle underlätta detaljplanearbetet nämns situationen när kommunens översiktsplan inte är aktuell i förhållande till de frågor som ska regleras i detaljplanen, dvs. då den föreslagna detalj- planen kommer att sakna stöd i översiktsplanen. Enligt propositionen inne- bär bestämmelsen att det blir tydligt att det är kommunen och ingen annan som ska göra bedömningen om ett program behövs för att underlätta detaljplanearbetet.
I arbetet med att ta fram ett detaljplaneprogram eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med flera olika aktörer, däribland länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs, de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs (5 kap. 11 § PBL). Inom ramen för samrådet enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen ska kommunen undersöka om genomförandet av detalj- planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (5 kap. 11 a § första stycket PBL). Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 5 kap. 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken (5 kap. 11 b § första stycket PBL).
Enligt miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen, programmet eller änd- ringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 3 § första stycket). Motsatsvis krävs det alltså inte en strategisk miljöbedömning för planer och program som inte krävs i lag eller annan författning. Kravet genomför krav i
Översiktsplaneutredningen framhåller att det enligt ordalydelsen i plan- och bygglagen krävs ett planprogram, om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet (SOU 2019:9 s. 173). Det kan enligt utredningen därför inte uteslutas att kommunen enligt
Utredningen ifrågasätter nyttan med att undersökningen respektive avgränsningssamrådet ska genomföras under såväl programskedet som den egentliga detaljplaneprocessen (samma bet. s. 171 f.). Om kommunen under programskedet finner att genomförandet av den färdiga detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, krävs det enligt utredningen ändå en ny undersökning i samband med att förslaget till detaljplan tas fram. Om kommunen under programskedet i stället bedömer att den färdiga planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen i ett avgränsningssamråd samråda om hur miljökonsekvens- erna ska beskrivas i den efterföljande planprocessen. Det samrådet ger emellertid inte någon möjlighet att avstå från avgränsningssamrådet under den efterföljande planprocessen. Samma moment måste enligt utredningen alltså genomföras under såväl programskedet som planprocessen.
Prop. 2020/21:174
61
Prop. 2020/21:174 Utredningen framhåller att det inte finns några formkrav när det gäller planprogrammets detaljeringsgrad och att programmet därför kan göras mycket översiktligt. Nyttan med ett avgränsningssamråd i programskedet bör enligt utredningen därmed vara begränsat. Utredningen föreslår därför att kravet på avgränsningssamråd under detta skede bör tas bort, eftersom det riskerar att förlänga detaljplaneprocessen. Däremot anser utredningen att det fortfarande finns skäl att ställa krav på att kommunen ska undersöka om genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, efter- som miljöbedömningsprocessen bör inledas tidigt.
Det ska förtydligas att det är frivilligt för kommunen att ange utgångspunkter och mål i ett planprogram
Regeringen anser att det tydligt framgår av förarbetena att avsikten är att det är kommunen och ingen annan som ska göra bedömningen om ett pro- gram behövs för att underlätta detaljplanearbetet. Samtidigt framgår av plan- och bygglagen att kommunen ska ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program, om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. Att ordet ska används i lagtexten kan upp- fattas som att kommunens möjlighet att själv bedöma om ett detaljplane- program ska upprättas i själva verket inte är fullt så stor som förarbetena ger uttryck för. Innebörden av lagtexten får i sin tur betydelse för om SMB- direktivet är tillämpligt eller inte.
Att kraven på samråd enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen även gäller arbetet med att ta fram ett program enligt 5 kap. 10 § framgår uttryckligen av paragrafen. Att kommunen inom ramen för samrådet enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen ska undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, framgår i sin tur uttryckligen av 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen. Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för det samråd som avses i 5 kap. 11 § även uppfylla kraven på avgräns- ningssamråd i miljöbalken (se 5 kap. 11 b § PBL). Slutsatsen blir därmed att lagstiftaren avsett att kraven på undersökning och avgränsningssamråd även skulle gälla arbetet med att fram ett program. Att kommunen inom ramen för samrådet enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen även skulle upp- fylla miljöbalkens krav på undersökning respektive avgränsningssamråd var ännu tydligare innan den lagändring som gjordes med anledning av för- slagen i propositionen En utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52), jfr den tidigare lydelsen av paragrafen (se SFS 2017:965, även prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5, rskr. 2017/18:20).
Av remissutfallet framgår att remissinstanserna har olika uppfattningar om vilka krav som gäller vid framtagandet av ett detaljplaneprogram. Att förfarandebestämmelserna är otydliga i detta avseende är enligt regeringen inte lämpligt.
Regeringen anser, i likhet med utredningen, att det inte är ändamålsenligt att plan- och bygglagen anger att ett avgränsningssamråd ska genomföras under såväl programskedet som under samrådet om ett förslag till detalj- plan (se vidare nedan). En förutsättning för att kravet på avgränsnings- samråd ska kunna tas bort är dock att
den nuvarande lydelsen av 5 kap. 10 § plan- och bygglagen leda till
62
onödiga frågor om huruvida
Ett skäl till att i lag reglera att kommunen får besluta om ett planprogram bygger på att processen för att ta fram ett planprogram är reglerad och att denna process medför skyldigheter för andra, bl.a. för länsstyrelsen. Mot den bakgrunden bör det uttryckligen framgå av plan- och bygglagen att kom- munen får ta fram ett sådant program, trots att det framgår av kommunal- lagen (2017:725) att kommuner själva får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar (se 2 kap. 1 §).
Kravet på avgränsningssamråd ska tas bort men kravet på att planens miljöpåverkan ska undersökas under programskedet bör behållas
Som redan nämnts anser regeringen att det inte är ändamålsenligt att plan- och bygglagen anger att ett avgränsningssamråd ska genomföras under såväl programskedet som under samrådet om ett förslag till detaljplan, av de skäl som Översiktsplaneutredningen har redovisat. Regeringen delar så- ledes inte synpunkterna från Göteborgs kommun om att kravet på avgräns- ningssamråd för planprogram bör behållas. Likafullt instämmer regeringen i uppfattningen att det är viktigt att en kommun tidigt i planprocessen bildar sig en uppfattning om vilken miljöpåverkan ett planprogram kan leda till.
Utredningen har argumenterat för att det finns skäl att även i fortsätt- ningen ställa krav på att genomföra ett undersökningssamråd under pro- gramskedet (SOU 2019:9 s. 172). Om kommunen bedömer att någon betyd- ande miljöpåverkan inte kan antas uppkomma, ges remisskretsen möjlig- het att föra fram synpunkter på kommunens bedömning redan under pro- gramskedet. Därigenom ges kommunen bättre förutsättningar att bedöma planens miljöpåverkan när arbetet med det efterföljande detaljplane- förslaget inleds. Skulle kravet på att kommunen ska undersöka planens miljöpåverkan gälla först i samband med samrådet om förslaget till detalj- plan, finns det enligt utredningen risk för att detta skulle kunna påverka kvaliteten i miljöbedömningsprocessen.
Regeringen anser att kommunen även i fortsättningen när ett planpro- gram tas fram bör undersöka om ett genomförande av den efterföljande detaljplanen – eller planerna, om programmet avser att ligga till grund för flera detaljplaner – kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utöver att det kan förbättra kvaliteten i miljöbedömningsprocessen anser reger- ingen att det även finns processekonomiska skäl för ett sådant krav. Om kommunen redan i programskedet bildar sig en uppfattning om genom- förandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, bör kommunen även få bättre förutsättningar att kunna överblicka vad som krävs under den efterföljande detaljplaneprocessen. Att behålla kravet på undersökning i programskedet minskar således risken för tidsödande omtag när den efterföljande detaljplanen tas fram.
Enligt regeringen bör lagtexten ändras så att det tydligare framgår att kravet på undersökning gäller vid samråd om såväl ett planprogram som ett förslag till detaljplan. Mot bakgrund av vad som har anförts ovan bör
Prop. 2020/21:174
63
Prop. 2020/21:174 det även framgå att kravet på avgränsningssamråd enbart gäller vid samråd om ett förslag till detaljplan.
Det finns inget krav på en fullständig miljöbedömning av ett planprogram
Undersökningen innebär att kommunen ska dels identifiera omständig- heter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, dels samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av programmet. Något samråd behövs dock inte om kommunen redan i den inledande identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning kommer att behöva göras under den efterföljande detalj- planeläggningen (se 5 kap. 11 a § PBL och 6 kap. 6 § miljöbalken). Kravet medför således inte att kommunen redan i programskedet behöver ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (jfr 6 kap. 9 § miljöbalken). Med anled- ning av synpunkterna från Boverket finns det således skäl att understryka att kravet på att kommunen ska undersöka den efterföljande planens miljö- påverkan redan i programskedet inte innebär att även övriga krav om miljöbedömning skulle gälla för ett planprogram. Det följer av att kraven på miljöbedömning endast gäller för sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning (se 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken).
I likhet med vad som gäller för detaljplaner gäller inte kravet på under- sökning om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i före- skrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk är tillämpligt, dvs. om programmet endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddnings- tjänsten (se nuvarande 5 kap. 11 a § tredje stycket PBL).
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 10, 11 a och 11 b §§ plan- och bygglagen.
|
6.3.2 |
Undersökningen i detaljplaneprocessen ska även |
|
|
ske utifrån kriterierna i |
|
|
|
|
Regeringens förslag: När kommunen tar fram en detaljplan som med- |
|
|
ger att planområdet tas i anspråk för ett |
|
|
– utöver vad som gäller i dag – vid sin bedömning av om planen kan |
|
|
antas medföra en betydande miljöpåverkan även ta hänsyn till det som |
|
|
anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av plan- och |
|
|
bygglagen. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- |
|
|
skilt över förslaget. De som tar upp förslaget är i huvudsak positiva eller |
|
|
har inget att invända, däribland Motala kommun, Södertälje kommun och |
|
|
Vännäs kommun. |
|
|
Sveriges Kommuner och Regioner anser att det behövs stöd och vägled- |
|
|
ning för både kommuner och länsstyrelser gällande handläggningen av |
|
|
strategiska miljöbedömningar enligt |
|
64 |
bedömningar enligt |
Skälen för regeringens förslag |
Prop. 2020/21:174 |
Bakgrund och gällande rätt |
|
De |
|
genomgå en miljöbedömning om de kan antas medföra en betydande |
|
miljöpåverkan (artikel 2.1 jämförd med artikel 4.2). Innan en detaljplan |
|
antas ska kommunen enligt plan- och bygglagen ha samrått om förslaget. |
|
Inom ramen för samrådet ska kommunen undersöka om genomförandet av |
|
detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om under- |
|
sökningen visar att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, |
|
ska redovisningen av miljökonsekvenser uppfylla vissa krav i 6 kap. miljö- |
|
balken (se 4 kap. 34 § första stycket PBL). |
|
Enligt 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen ska undersökningen ske på det |
|
sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har |
|
meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Hänvisningen till miljöbalken |
|
innebär att kommunen ska dels identifiera omständigheter som talar för |
|
eller emot en betydande miljöpåverkan, dels samråda i frågan om betyd- |
|
ande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndig- |
|
heter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av |
|
planen. Kravet på samråd gäller dock inte om kommunen redan i identi- |
|
fieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. |
|
De föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till 6 kap. 6 § |
|
miljöbalken finns i 5 § miljöbedömningsförordningen. Föreskrifterna i den |
|
paragrafen genomför kraven i artikel 3.5 och bilaga II i |
|
Enligt det direktivet ska medlemsstaterna avgöra om vissa planer eller |
|
program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (artikel 3.5). Vid |
|
denna bedömning ska medlemsstaterna enligt |
|
till vissa kriterier som finns uppräknade i direktivets bilaga II. Motsvar- |
|
ande kriterier finns alltså angivna i 5 § miljöbedömningsförordningen. |
|
|
|
för bedömningen av om ett projekt kan antas medföra en betydande miljö- |
|
påverkan (se bilaga III i |
|
svensk rätt i |
|
alltså vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan också ta hänsyn till dessa kriterier, när den tar fram en |
|
detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- |
|
projekt enligt 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (se 2 kap. 5 § |
|
PBF). |
|
Det ska förtydligas att undersökningen i detaljplaneprocessen även |
|
behöver ske utifrån kriterierna i |
|
Att 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen anger att undersökningen ska ske på |
|
det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen |
|
har meddelat i anslutning till den bestämmelsen, medför en risk för att |
|
kommunen inte uppmärksammar att det finns särskilda kriterier som ska |
|
tillämpas när ett förslag till detaljplan medger att planområdet får användas |
|
för ett |
|
ning av paragrafen inte går att förena med |
|
Bestämmelsen i 5 kap. 11 a § första stycket plan- och bygglagen bör |
|
förtydligas så att det framgår att kommunens undersökning inte enbart ska |
|
ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som |
65 |
|
Prop. 2020/21:174 regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. För att tydliggöra att det finns ytterligare kriterier som kan behöva tillämpas bör bestämmelsen alltså kompletteras så att det framgår att undersökningen i vissa fall även ska ske på det sätt som anges i föreskrifter som har med- delats med stöd av 16 kap. 1 § plan- och bygglagen. I paragrafen bör därför anges att kommunen vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §, när kommunen tar fram en detaljplan som medger en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen.
Sveriges Kommuner och Regioner anser att det behövs stöd och vägled- ning för både kommuner och länsstyrelser gällande handläggningen av miljöbedömningar enligt både SMB- och
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen. Vidare medför förslaget ett behov av följdändringar i 4 kap. 34 § första stycket och 13 kap. 2 § tredje stycket plan- och bygglagen.
|
6.3.3 |
Redovisningen av miljökonsekvenser ska |
|
|
tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och |
|
|
fågeldirektivet |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Om genomförandet av en detaljplan kan antas |
|
|
påverka miljön i ett Natura |
|
|
konsekvenserna även innehålla |
|
|
– en beskrivning av planens konsekvenser för syftet med att bevara |
|
|
området, |
|
|
– en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en moti- |
|
|
vering till varför ett visst alternativ valts, och |
|
|
– de uppgifter som i övrigt behövs för den prövning som ska ske enligt |
|
|
bestämmelser i 7 kap. miljöbalken. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- |
|
|
skilt över förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Vännäs kommun och |
|
|
WSP AB är positiva till förslaget. |
|
|
Boverket anser att det krav som föreslås riskerar att försvåra för kom- |
|
|
munerna och komplicera innehållet i planbeskrivningen ytterligare, efter- |
|
|
som det handlar om frågor som i detaljplaneskedet är svåra att redovisa, |
|
|
då de berör en särskild verksamhets eller åtgärds påverkan på området. |
|
|
Årjängs kommun anser att det finns skäl att misstänka att många projekt |
|
|
utanför gränserna för Natura |
|
|
värden och att detta riskerar att lägga en död hand över utvecklingen i när- |
|
66 |
heten av dessa områden. |
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Krav på miljökonsekvensbedömningar finns inte bara i SMB- och MKB- direktivet utan även i andra
Det samordnade förfarandet innebär att medlemsstaterna ska sträva efter att samordna de olika individuella bedömningarna av ett visst projekts miljöpåverkan genom att utse en myndighet för detta syfte (artikel 2.3 tredje stycket). Det gemensamma förfarandet innebär att medlemsstaterna ska sträva efter att göra en samlad bedömning av ett visst projekts miljö- påverkan (artikel 2.3 fjärde stycket). Antingen ett av dessa förfaranden eller båda i kombination kan tillämpas på ett projekt eller en typ av projekt. Om det gemensamma förfarandet tillämpas, uppmanar kommissionen medlemsstaterna att välja att utarbeta en enda integrerad miljörapport (miljökonsekvensbeskrivning) som omfattar uppgifterna från alla de bedömningar som genomförts (EUT C 273, 27.7.2016, s. 3).
Av skäl 37 i ingressen till
I svensk rätt finns bestämmelserna om sådana naturområden som om- fattas av kraven i art- och habitat- respektive fågeldirektivet, s.k. Natura
I miljöbalken finns även krav på innehållet i den specifika miljökonse- kvensbeskrivningen (6 kap.
Prop. 2020/21:174
67
Prop. 2020/21:174 i artikel 5.1 i
Det ska förtydligas att redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
I plan- och bygglagens bestämmelser om redovisningen av miljökonse- kvenser vid detaljplaneläggning finns ingen hänvisning till 6 kap. 36 § miljöbalken, vilket kan leda till osäkerhet om kraven i den paragrafen är tillämpliga.
För att tydliggöra att planbeskrivningen även ska innehålla de uppgifter som behövs för Natura
Boverket anför att förslaget riskerar att försvåra för kommunerna och komplicera innehållet i planbeskrivningen. Regeringen delar uppfattningen att förslaget kan leda till att innehållet i planbeskrivningen blir mer om- fattande. Svårigheterna att få fram de uppgifter som behövs kan bli än större om kommunen vill att planområdet ska kunna användas på många olika sätt. Regeringen kan dock samtidigt konstatera att det handlar om uppgifter som kommunen redan i dag behöver ta fram för att kunna ansöka om det tillstånd som krävs enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för att detalj- planen ska kunna antas (se 2 kap. 2 § PBL och 4 kap. 8 § miljöbalken, se även prop. 2000/01:111 s.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen.
68
6.3.4Kraven på vad kommunen ska redovisa under samrådet behöver förtydligas
Regeringens förslag: Bestämmelserna om vad kommunen ska redo- visa under samrådet ska samlas i en paragraf.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att kommunen i tillämpliga fall ska redovisa vissa ytterligare handlingar under samrådet, medan regeringen föreslår att handlingarna ska redovisas i förekommande fall.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- skilt över förslaget. Statens geotekniska institut och Vännäs kommun är huvudsakligen positiva till förslaget. Statens geotekniska institut invänder dock mot att grundkartan endast ska behöva redovisas i tillämpliga fall och anser att det i stället ska krävas att en grundkarta med nivåkurvor alltid ska redovisas för att möjliggöra för intressenter att bedöma risken för olyckor avseende ras och skred.
Boverket anser att uttrycket i tillämpliga fall är otydligt.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
För närvarande finns det två paragrafer i plan- och bygglagen som reglerar vilka handlingar som kommunen ska tillhandahålla under ett plansamråd. Enligt 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen ska kommunen under samråds- tiden hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kom- munen ska också se till att det underlag som avses i 5 kap.
Det blir tydligare vad som ska redovisas under ett samråd om den nuvarande dubbelregleringen tas bort
Innehållet i 5 kap. 11 e och 13 §§ plan- och bygglagen överlappar på flera sätt varandra medan regleringen i andra avseenden skiljer sig åt. Exempel- vis framgår det av 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen att kommunen ska tillhandahålla det planeringsunderlag som den anser har betydelse för bedömningen av förslaget, medan det i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen inte finns någon uttrycklig koppling mellan redovisningskravet och den bedömning som kommunen gör av underlagets betydelse.
Prop. 2020/21:174
69
Prop. 2020/21:174 Bestämmelsen i 5 kap. 11 e § (tidigare 11 c §) plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 januari 2015 efter förslag i propositionen En enklare planprocess (prop. 2013/14:126). Motiven till den nya paragrafen framgår inte tydligt av förarbetena, men innehållet i paragrafen anges i sak mot- svara innehållet i 5 kap. 21 § plan- och bygglagen (samma prop. s. 296). Den paragrafen anger vilket innehåll som kommunen ska tillhandahålla under granskningstiden.
För vissa planförslag gäller särskilda bestämmelser om ett utökat plan- förfarande (se 5 kap. 7 §). Det gäller detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande, är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bland de särskilda bestämmelser som enligt 5 kap. 7 § ska tillämpas i det utökade planförfarandet nämns bl.a. 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen. En möjlig förklaring till dubbel- regleringen skulle kunna vara att den senare paragrafen avsetts vara till- lämplig när det utökade planförfarandet ska användas, medan 5 kap. 13 § plan- och bygglagen skulle tillämpas när det s.k. standardförfarandet ska användas. Det finns emellertid inget i nämnda paragrafer som begränsar bestämmelsernas räckvidd på detta sätt.
De nu aktuella bestämmelserna har viss betydelse för genomförandet av
För att eliminera den otydlighet som den nuvarande dubbelregleringen medför anser regeringen att 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen bör upp- hävas. I allt väsentligt innehåller 5 kap. 13 § plan- och bygglagen mot- svarande bestämmelser, varför upphävandet inte skulle leda till några konsekvenser i sak. Den senare paragrafen är dock otydlig i vilken mån ett sådant underlag som avses i 5 kap. 8 §, dvs. grundkartan och fastighets- förteckningen, behöver tillhandahållas under samrådet.
Kommunen ska även tillhandahålla grundkartan, fastighetsförteckningen och detaljplaneprogrammet under samrådet
Grundkartan utgör ett underlag för detaljplanen, men ingår formellt sett inte i denna. Den innehåller information om fastighetsförhållanden – gränser och byggnader – samt annan viktig information om planområdet som har betydelse för planen och dess genomförande. Grundkartan bidrar även till att göra det möjligt att bedöma om det är lämpligt att bebygga marken i förhållande till olika aspekter, t.ex. i förhållande till risken för erosion, ras, skred och översvämning. Enligt plan- och bygglagen kan det finnas flera grundkartor, vilket gör det möjligt att dela upp kartans information på olika deloriginal så att redovisningen blir så tydlig och informativ som möjligt. Det innebär bl.a. att den del av grundkartan som ingår i plankartan, kan befrias från information som gör kartan svåröver- skådlig och som inte är nödvändig för förståelsen av planen. I praktiken är det ovanligt att grundkartan delas upp i olika delkartor. Vanligtvis kommer grundkartan alltså att tillhandahållas på samma handling som plankartan. Om det är uppenbart onödigt, behöver någon grundkarta emellertid inte upprättas (se 5 kap. 8 § PBL).
Statens geotekniska institut invänder mot att grundkartan enligt prome-
morian endast ska behöva redovisas i tillämpliga fall och anser att det i
70
stället ska ställas krav på att en grundkarta med nivåkurvor alltid ska redo- Prop. 2020/21:174 visas. Regeringen delar inte denna uppfattning. Grundkartan är visserligen
en grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt att förstå planen, eftersom det annars inte går att bedöma hur planen förhåller sig till terrängen. Det innebär att det vanligtvis är nödvändigt att grundkartan finns tillgänglig under samrådet. Bestämmelserna i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen ska emellertid även tillämpas i fråga om förslag till och beslut om att ändra eller upphäva en detaljplan (se 5 kap. 38 § PBL). När plan- förslaget avser en enkel ändring, t.ex. när kommunen vill ändra en enstaka planbestämmelse, kan det vara onödigt att tillhandahålla en grundkarta. Det gäller även när en detaljplan upphävs. Som nämnts ovan gäller redan i dag att det ska finnas en eller flera grundkartor, om det inte är uppenbart onödigt. Enligt regeringens bedömning har det inte framkommit några skäl som innebär att det finns anledning att ställa krav på att det alltid ska finnas en grundkarta.
Mot denna bakgrund anser regeringen att 5 kap. 13 § plan- och bygg- lagen bör förtydligas så att det tydligt framgår att kommunen även ska redovisa grundkartan under samrådet. Motsvarande bör även gälla för fastighetsförteckningen enligt 5 kap. 8 § och detaljplaneprogrammet enligt 5 kap. 10 § samma lag.
Boverket anser att uttrycket i tillämpliga fall, som föreslås i promemorian, är otydligt. Regeringen delar denna uppfattning och anser att kravet i stället bör gälla i förekommande fall. Att underlaget ska tillhandahållas i före- kommande fall innebär att sådant underlag ska tillhandahållas när det krävs enligt 5 kap. 8 § plan- och bygglagen eller, i fråga om planprogram enligt 5 kap. 10 § plan- och bygglagen, när sådant underlag har tagits fram av kommunen.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen. Vidare medför förslaget ett behov av en följdändring i 5 kap. 7 § plan- och bygglagen och att 5 kap. 11 e § upphävs.
6.3.5 |
Samråd med andra länder vid |
|
|
gränsöverskridande miljöpåverkan |
|
|
|
|
Regeringens bedömning: Länsstyrelsen bör även i fortsättningen ha |
|
|
ansvar för att underrätta Naturvårdsverket när samråd om en detaljplan |
|
|
vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska |
|
|
ske med ett annat land. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- |
|
|
ning. I promemorian föreslås att kommunen så snart som möjligt ska |
|
|
underrätta Naturvårdsverket om ett samråd ska ske med ett annat land om |
|
|
en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljö- |
|
|
påverkan. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- |
|
|
skilt över förslaget. De som yttrar sig över förslaget är huvudsakligen |
|
|
negativa. Länsstyrelserna i Blekinge län och Skåne län anser att läns- |
|
|
styrelsen bör ha ansvaret för att underrätta Naturvårdsverket. Länsstyrel- |
71 |
|
|
|
Prop. 2020/21:174 sen i Skåne län framhåller att förslaget i promemorian enbart rör detalj- planer och menar att den statliga samordningen bör vara enhetlig i frågan om gränsöverskridande samråd, oavsett om det rör detaljplaner, översikts- planer eller regionplaner.
Boverket anser att det är tillräckligt att länsstyrelsen har skyldigheten att underrätta Naturvårdsverket, om samråd behöver ske enligt 6 kap. 13 § miljöbalken. Den reglering som föreslås innebär att både kommunen och länsstyrelsen har samma skyldighet, vilket kan orsaka otydlighet kring vilken myndighet som ska göra vad.
Skälen för regeringens bedömning
Bakgrund och gällande rätt
När en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända vissa handlingar (artikel 7.1). Det handlar bl.a. om en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser, och upp- gifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas. Den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlems- staten rimlig tid att ange om den vill delta i beslutsprocessen. Krav med liknande innehåll finns även i
Kraven i
6 kap. 13 § miljöbalken. Av den paragrafen framgår att om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av genomförandet begär det, ska den myndighet som regeringen bestäm- mer vidta vissa åtgärder. Myndigheten ska då
1.överlämna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program till det andra landets ansvariga myndighet,
2.om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genom- förandet av planen eller programmet kan antas medföra och de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betyd- ande negativa miljöeffekter, och
3.ge det andra landet den information som behövs för samrådet och möjlighet att lämna synpunkter.
De motsvarande kraven i
72
Av miljöbedömningsförordningen framgår att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet enligt bl.a. 6 kap. 13 och 33 §§ miljöbalken och enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskri- dande sammanhang (21 §). När samråd ska ske med ett annat land enligt någon av dessa paragrafer, ska Naturvårdsverket komma överens med den ansvariga myndigheten i det landet om hur samrådet ska genomföras så att de myndigheter och den allmänhet som kan antas bli berörda i det andra landet ges möjlighet att lämna synpunkter inom en skälig tid som ska vara minst 30 dagar (23 § MBF).
Vid planläggning enligt plan- och bygglagen är det länsstyrelsen som samordnar statens intressen (jfr 2 kap.
I promemorian anges att regleringen i
Länsstyrelsen bör underrätta Naturvårdsverket när en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land
SMB- och
Enligt regeringens uppfattning behöver detaljplaneprocessen tydligare samordnas med den skyldighet för Naturvårdsverket att underrätta det andra landet som följer av 6 kap. 13 § miljöbalken. Samordningsbehovet gäller framför allt i vilket skede av detaljplaneprocessen som det andra landet ska underrättas.
Regeringen anser att Naturvårdverket bör ges bättre förutsättningar för att så tidigt som möjligt kunna underrätta ett annat land som kan påverkas av genomförandet av detaljplanen. Det är visserligen tydligt att verket ansvarar för att fullgöra de uppgifter som följer av artikel 7 i
Prop. 2020/21:174
73
Prop. 2020/21:174 Som Boverket framhåller kan ansvaret bli otydligt om både kommunen och länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket, på det sätt som föreslås i promemorian. I likhet med länsstyrelserna i Blekinge län och Skåne län anser regeringen att länsstyrelsen även i fortsättningen bör ansvara för att Naturvårdsverket underrättas, framför allt eftersom regelverket för de olika planinstrumenten i plan- och bygglagen bör vara enhetligt utformat när det gäller vem som ska underrätta Naturvårdsverket.
Redan i dag gäller att länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket, om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken (se 2 kap. 4 a § PBF). Enligt regeringen är det därför lämpligt att även reglera i vilket skede av planprocessen som länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket på förordningsnivå. Mot den bakgrunden behövs inte den ändring i 5 kap. 11 e § plan- och bygglagen som föreslås i promemorian.
|
6.3.6 |
De synpunkter som framkommer under ett |
|
|
avgränsningssamråd ska offentliggöras |
|
|
|
|
Regeringens förslag: Om kommunen under ett avgränsningssamråd |
|
|
har tagit emot synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av |
|
|
planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser, ska kommunen |
|
|
redovisa detta under samrådet av en detaljplan. |
|
|
|
|
|
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. |
|
|
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- |
|
|
skilt över förslaget. Av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget är |
|
|
flertalet positiva eller har inget att invända, däribland Länsstyrelsen i |
|
|
Jämtlands län, Södertälje kommun och WSP AB. |
|
|
Några remissinstanser framför kritiska synpunkter på förslaget. Läns- |
|
|
styrelsen i Gävleborgs län anser att det är viktigt att i så stor utsträckning |
|
|
som möjligt bibehålla den relativt lösa regleringen som undersöknings- |
|
|
samrådet har i dag, eftersom en högre grad av formella yttranden kan |
|
|
tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan länsstyrelsen och |
|
|
kommunen. Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) anser att det |
|
|
blir motsägelsefullt att ställa krav på att synpunkter som har inkommit |
|
|
under avgränsningssamrådet ska redovisas vid plansamrådet, eftersom |
|
|
reglerna i plan- och bygglagen tillåter att avgränsningssamrådet hålls i |
|
|
slutet på samrådsfasen. Kommunen samordnar i vissa fall avgränsnings- |
|
|
samrådet med den s.k. officiella samrådstiden som vanligtvis avslutar |
|
|
plansamrådet. Synpunkterna som har kommit in under avgränsnings- |
|
|
samrådet bör enligt kommunen i stället redovisas i samrådsredogörelsen. |
|
|
Boverket framhåller att det inte finns några formkrav eller krav på |
|
74 |
formellt yttrande gällande avgränsningssamråd och att det tydligare bör |
|
|
|
regleras hur offentliggörandet ska göras för att underlätta för kommunerna. |
Prop. 2020/21:174 |
JM AB anser att kravet på redovisning ska gälla samtliga inkomna syn- |
|
punkter, oavsett i vilken form de framförts. Muntligt framförda synpunkter |
|
från bl.a. myndigheter behöver enligt JM AB som huvudregel dokumen- |
|
teras och tillgängliggöras. Södertälje kommun anser att det är otydligt om |
|
offentliggörandet innebär att det ska finnas ett särskilt dokument på webb- |
|
platsen och om synpunkterna ska vara i form av ett protokoll från läns- |
|
styrelsen. |
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Bakgrund och gällande rätt |
|
Enligt |
|
att säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljö- |
|
ansvar eller sin lokala och regionala behörighet kan antas bli berörda av |
|
ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av |
|
exploatören och över ansökan om tillstånd. Om medlemsstaten använder |
|
andra förfaranden än tillståndsförfaranden, ska myndigheterna ges möjlig- |
|
het att yttra sig över motsvarande uppgifter. I detta syfte ska medlems- |
|
staterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna |
|
föreskrifter eller från fall till fall. Den information som har inhämtats i |
|
enlighet med artikel 5 ska vidarebefordras till dessa myndigheter. Medlems- |
|
staterna ska fastställa närmare bestämmelser för hur detta samråd ska gå |
|
till (artikel 6.1). Vidare ska medlemsstaterna inom rimliga tidsramar se till |
|
att den berörda allmänheten får tillgång till all information som har samlats |
|
in i enlighet med artikel 5 (artikel 6.3a). |
|
Vad som avses med den information som har samlats in i enlighet med |
|
artikel 5 är inte helt entydigt. I artikel 5.1 anges dels att exploatören ska |
|
utarbeta och lämna in en miljökonsekvensbeskrivning med visst innehåll, |
|
dels att den ansvariga myndigheten, med beaktande av den information |
|
som exploatören lämnat i synnerhet om projektets specifika egenskaper – |
|
däribland dess lokalisering och tekniska kapacitet och den miljöpåverkan |
|
det antas medföra – om exploatören så begär, ska avge ett yttrande om hur |
|
omfattande och detaljerad den information ska vara som exploatören ska |
|
lämna i miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare framgår att den ansvariga |
|
myndigheten, innan den avger sitt yttrande, ska samråda med de myndig- |
|
heter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och |
|
regionala behörighet kan antas bli berörda av projektet. |
|
Det bör inte råda några tvivel om att kravet på den information som ska |
|
offentliggöras omfattar den miljökonsekvensbeskrivning som exploatören |
|
ska utarbeta och lämna in (artikel 5.1 första stycket). Däremot är det inte |
|
helt tydligt om kravet även omfattar det yttrande som den ansvariga |
|
myndigheten kan ha avgett när det gäller frågan om hur omfattande och |
|
detaljerad den information ska vara som exploatören ska lämna i miljö- |
|
konsekvensbeskrivningen (artikel 5.2). Av kommissionens vägledning |
|
framgår dock att allmänheten och den berörda allmänheten måste ges |
|
tillgång till all information som samlats in under förberedelserna av |
|
miljökonsekvensbeskrivningen, inklusive reaktionerna från de ansvariga |
|
myndigheterna vid den tidpunkt informationen blir tillgänglig (se Environ- |
|
mental Impact Assessment of Projects – Guidance on the preparation of the |
|
Environmental Impact Assessment Report, s. 74, kommissionen 2017). |
75 |
Prop. 2020/21:174
76
Synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planens redovisning av miljökonsekvenser ska offentliggöras
I
Det finns i dag inte något uttryckligt krav i plan- och bygglagen som innebär att kommunen ska offentliggöra sådana synpunkter som framförs under ett avgränsningssamråd, även om det finns krav på att kommunen under samrådet ska redovisa skälen för förslaget och det planerings- underlag som har betydelse (se 5 kap. 13 § PBL).
Det finns inget krav på att de kommuner och myndigheter som kom- munen ska samråda med ska avge ett formellt yttrande. Om så sker anser regeringen emellertid att sådana synpunkter bör offentliggöras, i linje med vad som redan gäller för sådant planeringsunderlag m.m. som kommunen ska tillhandahålla under ett samråd. Eftersom det inte är obligatoriskt för andra kommuner och myndigheter att yttra sig anser regeringen att kravet på att synpunkterna ska offentliggöras endast bör gälla de fall där sådana förekommer, dvs. i fall där sådana synpunkter faktiskt har framförts. I sammanhanget kan konstateras att det ligger i sakens natur att kravet inte är tillämpligt i ett fall där undersökningen enligt 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen har lett fram till slutsatsen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Boverket anser att det tydligt bör regleras hur offentliggörandet ska göras, för att underlätta för kommunerna. Regeringen anser emellertid att det inte är lämpligt att tynga planprocessen med krav på att synpunkterna måste dokumenteras i viss form eller framföras på visst sätt. Eftersom en högre grad av formella yttranden kan tänkas inverka negativt på informa- tionsutbytet mellan länsstyrelsen och kommunen anser regeringen att den nuvarande förhållandevis fria regleringen så långt det är möjligt bör behållas, i linje med vad Länsstyrelsen i Gävleborgs län framför. I prak- tiken kan kravet uppfyllas genom att kommunen på sin webbplats publice- rar t.ex. ett
I likhet med vad som redan gäller för sådant övrigt underlag som ska tillhandahållas under samrådet bör det vara tillräckligt att synpunkterna tillhandahålls via kommunens webbplats (se även avsnitt 6.3.8). Om olika instanser framför synpunkter på vilka miljökonsekvenser som bör redo- visas är det inte, som Södertälje kommun för resonemang kring, nödvänd- igt att samla dessa i ett gemensamt dokument på webbplatsen. Om kom-
munen vill samla synpunkterna på ett sådant sätt, bör det emellertid även vara möjligt för kommunen att redovisa dessa samlat.
Synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planens redovis- ning av miljökonsekvenser kan även framföras till kommunen utanför ett formellt avgränsningssamråd, t.ex. inom ramen för den förhandsremiss som ofta avslutar samrådsfasen. Det kan även tänkas att kommunen först gör bedömningen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan, men att kommunen får anledning att göra motsatt bedömning med anledning av synpunkter som kommer in först under förhandsremisen. Kan synpunkterna på redovisningen av miljökonsekvenser inte tillhandahållas under samrådet, bör dessa redo- visas i samrådsredogörelsen (se 5 kap. 17 § PBL). Att samtliga synpunkter inte har kunnat hållas tillgängliga under samrådet bör således inte anses utgöra ett sådant formaliafel som medföra att samrådet behöver göras om.
Systematiken i
5.2och 6.3a). Av förarbetena till plan- och bygglagen framgår att både undersöknings- och avgränsningssamrådet normalt bör ske i ett tidigt skede av samrådsfasen, dvs. innan kommunen har sammanställt ett plan- förslag och genomfört den förhandsremiss som normalt avslutar samrådet (prop. 2019/20:52 s. 68). Mot den bakgrunden anser regeringen att det inte är lämpligt att i plan- och bygglagen, som Stockholms kommun (Stads- byggnadskontoret) föreslår, ställa krav på att de synpunkter som har kommit in under avgränsningssamrådet i stället ska redovisas i samråds- redogörelsen.
JM AB anser att redovisningskravet ska gälla samtliga inkomna syn- punkter, dvs. även sådana som inte handlar om omfattningen eller detaljer- ingsgraden av planens redovisning av miljökonsekvenser och även sådana som framförs muntligen. Regeringen anser dock att det är tillräckligt att övriga synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen för att inte tynga plan- processen med ytterligare administration. Att en kommun som får upp- gifter på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dessa, om de kan ha betydelse för ett beslut i ett ärende, framgår av 27 § förvaltningslagen.
Sammanfattningsvis anser regeringen att plan- och bygglagen bör kompletteras så att det införs en uttrycklig skyldighet för kommunen att i förekommande fall redovisa de synpunkter som har framförts på omfatt- ningen och detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenserna, om kommunen under ett avgränsningssamråd enligt 5 kap. 11 b § tar emot sådana synpunkter.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13 § plan- och bygglagen.
Prop. 2020/21:174
77
Prop. 2020/21:174 6.3.7 |
Kraven på kungörelsens innehåll ska kompletteras |
Regeringens förslag: Innehållet i den kungörelse som inför ett plan- samråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en orts- tidning ska kompletteras så att innehållet motsvarar kraven i MKB- direktivet.
Motsvarande kompletteringar ska även göras i den underrättelse som inför granskningen av planförslaget ska anslås på kommunens anslags- tavla.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås även en följdändring i bestämmelsen som reglerar hur planförslaget ska kungöras om kommunen när samrådet är klart bedömer att förslaget behöver handläggas med det s.k. utökade plan- förfarandet och förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt (se 5 kap. 18 § tredje stycket PBL).
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- skilt över förslaget.
Boverket anser att formuleringen planens huvudsakliga innehåll är otyd- lig och att det eventuellt kan vara lämpligare att redovisa detaljplanens syfte. Boverket framhåller även att förslaget innebär att kommunen ska redovisa om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Detta skulle innebära att kommunen måste ha avslutat sin undersökning och eventuellt ha fattat det särskilda beslutet innan detaljplanesamrådet enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen påbörjas. Boverket undrar även hur kravet på att kommunen i kungörelsen ska ange tid och plats för ett eventuellt offentligt möte ska tillämpas om kommunen först efter kungörelsen bestämmer att ett samråds- eller granskningsmöte ska hållas och om kommunen då behöver göra om kungörelsen för att uppfylla kravet i bestämmelsen. Boverket anser slutligen att det i före- slagna 5 kap. 18 § plan- och bygglagen är otydligt vad som avses med formuleringen på det sätt som anges i 5 kap. 11 d § med det innehåll som följer av 5 kap. 19 §.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Av
a)Ansökan om tillstånd.
b)Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig.
78
c)Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna syn- punkter eller frågor.
d)Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.
e)Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig.
f)Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kom- mer att göras tillgänglig.
g)Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med 6.5.
Artikel 6.2 innehåller följaktligen krav på att berörda allmänheten ska informeras om vissa frågor. Med berörd allmänhet avses den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i artikel 2.2.
Kraven i artikel 6.2 har ett nära samband med kraven i artikel 6.2 i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten, i beslutsprocesser om miljön, på ett tidigt och lämpligt stadium informeras på ett effektivt sätt, antingen genom offentligt tillkännagivande eller i förekommande fall enskilt, om vissa frågor.
I arbetet med att ta fram förslag till en detaljplan ska kommunen ge de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs tillfälle till samråd. Det gäller även sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget (se 5 kap. 11 § första stycket 2 och 4 PBL). Med kända sakägare avses i första hand ägare till fast egendom och innehavare av annan särskild rätt i denna än bostads- rätt och hyresrätt (exempelvis arrende, vägrätt och jakträtt). Samråds- kretsen omfattar även kända bostadsrättshavare, första- och andrahands- hyresgäster och boende som berörs av planförslaget. Inte bara bostads- hyresgäster utan även lokalhyresgäster omfattas. Som exempel på samman- slutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget nämns i förarbet- ena olika intresseorganisationer, såsom natur- och friluftsorganisationer, handikapporganisationer, villaägarföreningar och miljögrupper (prop. 1985/86:1 s. 537). Kravet på samråd i plan- och bygglagen får således anses omfatta de olika grupper som kan anses ingå i uttrycket berörd allmänhet.
Enligt artikel 6.2 i
Prop. 2020/21:174
79
Prop. 2020/21:174
80
Av plan- och bygglagen framgår att kungörelsen ska innehålla följande information (se 5 kap. 11 d §):
1.vilket område detaljplanen avser,
2.om förslaget avviker från översiktsplanen,
3.var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
4.att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
5.till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.
I de fall en kungörelse även ska göras under granskningstiden, ska kun- görelsen i allt väsentligt ha motsvarande innehåll (se 5 kap. 19 § PBL).
Europeiska kommissionen har i den formella underrättelsen framhållit att det finns brister i genomförandet av bl.a. artikel 6.2d. Det finns därför anledning att i det följande redogöra närmare för de olika kraven enligt artikel
Ansökan om tillstånd
Enligt led a) ska allmänheten informeras om ansökan om tillstånd. Kravet överensstämmer i huvudsak med delar av kraven i artikel 6.2a i Århus- konventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten infor- meras om den föreslagna verksamheten och den ansökan om vilken beslut ska fattas. Kravet omfattar således inte att allmänheten nödvändigtvis ska informeras om ansökans innehåll i sin helhet, utan få information om vad ansökan avser.
Som en följd av att kommunen i
Boverket anser att formuleringen planens huvudsakliga innehåll är otyd- lig och att det eventuellt kan vara lämpligare att redovisa detaljplanens syfte. Regeringen bedömer att planens huvudsakliga innehåll ofta kan tänkas sammanfalla med detaljplanens syfte, som enligt plan- och bygg- lagen ska redovisas i planbeskrivningen (se 4 kap. 33 § första stycket 2). I andra fall kan syftet tänkas vara alltför specifikt för att det enbart utifrån syftet med planen ska vara möjligt för den som tar del av kungörelsen att bilda sig en uppfattning om vad detaljplanen handlar om. Regeringen anser därför att den formulering som föreslås i promemorian är lämplig.
Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig
Enligt led b) ska allmänheten informeras om projektet omfattas av en miljö- konsekvensbedömning och, i förekommande fall, att artikel 7 är tillämplig.
Att informationen även ska innehålla en uppgift om huruvida artikel 7 är tillämplig innebär att det ska framgå om projektet kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat.
Kravet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2e i Århus- konventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten infor- meras om huruvida verksamheten är föremål för en nationell eller gräns- överskridande miljökonsekvensbeskrivning. Motsvarande krav finns i 6 kap. 40 § andra stycket miljöbalken, som ställer krav på att det ska finnas en upplysning i kungörelsen om en specifik miljöbedömning, om det ska ske ett samråd med ett annat land enligt bestämmelserna i det kapitlet.
Det finns inte något uttryckligt krav på att motsvarande information även behöver finnas i en kungörelse enligt plan- och bygglagen. Kraven på innehållet bör således kompletteras på så sätt att det även ska framgå av kungörelsen om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. miljöbalken.
Boverket framhåller att förslaget skulle innebära att kommunen måste ha avslutat sin undersökning och eventuellt ha fattat det särskilda beslutet innan detaljplanesamrådet enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen påbör- jas. Boverket har tolkat formuleringen inom ramen för samrådet (i 5 kap. 11 a § PBL) som att undersökningen ska ha gjorts innan granskningen påbörjas, men att undersökningen inte behöver genomföras innan den avslutande samrådsremissen genomförs.
Med anledning av Boverkets synpunkter finns det skäl att erinra om att det av förarbetena till plan- och bygglagen framgår att undersöknings- och avgränsningssamrådet normalt bör ske i ett tidigt skede av samrådsfasen, dvs. innan kommunen har sammanställt ett planförslag och genomfört den förhandsremiss som normalt avslutar samrådet (prop. 2019/20:52 s. 68). Regeringen anser att även systematiken i
Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut och om tidsfrister för att överlämna synpunkter m.m.
Enligt led c) ska allmänheten informeras om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor. Kravet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2c och delar av 6.2d i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om vilken myndig-
Prop. 2020/21:174
81
Prop. 2020/21:174 het som ansvarar för beslutet (artikel 6.2c). Det ska även finnas informa- tion om till vilken myndighet man kan vända sig för att få relevant infor- mation och var sådan information finns tillgänglig för allmänhetens granskning (artikel 6.2d iv). Vidare ska det finnas information om vilken berörd myndighet eller annat offentligt organ som tar emot synpunkter eller frågor samt inom vilken tid som synpunkterna eller frågorna tas emot (artikel 6.2d v).
Enligt plan- och bygglagen ska det av kungörelsen framgå var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är, att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och till vem synpunkter på förslaget ska lämnas (nuvarande 5 kap. 11 d § första stycket
Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut
Enligt led d) ska allmänheten informeras om vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut. Kravet överens- stämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2b i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om vilka slags beslut som kan komma att fattas eller om förslaget till beslut.
När samråd sker om ett förslag till detaljplan finns det nästan alltid ett utkast till den plan som är avsedd att antas. Det är inte lämpligt att i plan- och bygglagen ställa krav på att en sådan kungörelse som ska införas i ortstidning ska innehålla ett utkast av förslaget till beslut. Som framhålls i promemorian innehåller direktivet inte heller något sådant krav. Däremot anser regeringen att kraven på kungörelsens innehåll bör förtydligas så att det tydligt ska framgå att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan.
Uppgift om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig
Enligt led e) ska allmänheten informeras om var den information som har samlats in i enlighet med artikel 5 finns tillgänglig, dvs. främst innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen. Som framgått av föregående avsnitt (av- snitt 6.3.6) anser kommissionen att kravet även omfattar all information som samlats in under förberedelserna av miljökonsekvensbeskrivningen, inklusive reaktionerna från de ansvariga myndigheterna vid den tidpunkt informationen blir tillgänglig.
Kravet i direktivet överensstämmer i huvudsak med kraven i artikel 6.2d
vii Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan informa-
82
tion kan lämnas, information om vilken miljöinformation av betydelse om den föreslagna verksamheten som finns tillgänglig.
Det som enligt artikel 5.1 ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt plan- och bygglagen redovisas i planbeskrivningen, som är en del av planförslaget. Redan i dag ska det alltså framgå av kungörelsen var förslaget finns tillgängligt. För fullständighetens skull bör plan- och bygg- lagen emellertid kompletteras så att kravet på innehåll även omfattar det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt 5 kap. plan- och bygg- lagen. Det kan exempelvis handla om att delar av underlaget finns tillgäng- ligt på kommunens webbplats eller i en viss lokal under särskilda tider.
Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig
Enligt led f) ska allmänheten informeras om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig. Kravet överensstämmer delvis med kraven i artikel 6.2d i och iv i Århuskonventionen. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan information kan lämnas, informa- tion om när beslutsprocessen påbörjas (i) och till vilken myndighet man kan vända sig för att få relevant information och var sådan information finns tillgänglig för allmänhetens granskning (iv).
Enligt plan- och bygglagen ska det av kungörelsen framgå var förslaget finns tillgängligt. I
Närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med artikel 6.5
Enligt led g) ska allmänheten även informeras om närmare bestämmelser om allmänhetens deltagande i enlighet med artikel 6.5. Enligt den artikeln ska medlemsstaterna fastställa närmare bestämmelser om information till allmänheten, t.ex. genom affischering inom ett visst område eller offent- liggörande i lokalpressen, och samråd med den berörda allmänheten, till exempel skriftligen eller genom samrådsmöten. Vidare ska medlemsstat- erna vidta de åtgärder som krävs för att se till att relevant information är tillgänglig elektroniskt för allmänheten via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå.
Kravet överensstämmer i huvudsak med Århuskonventionens krav i artikel 6.2d ii och iii. Enligt konventionen ska den berörda allmänheten informeras om den tänkta beslutsprocessen, inbegripet, om sådan informa- tion kan lämnas, information om allmänhetens möjligheter att delta (ii) och tid och plats för planerad utfrågning (iii).
Mot bakgrund av hur artikel 6.5 och hur motsvarande krav i konven- tionen är formulerade får kravet på information förstås som att allmän- heten ska informeras om dess möjligheter att delta i den tänkta besluts- processen respektive tid och plats för planerad utfrågning.
Prop. 2020/21:174
83
Prop. 2020/21:174 Plan- och bygglagens krav på hur allmänheten ska informeras är allmänt hållna och kommunen har getts vida ramar att anpassa formerna för och omfattningen av samrådet utifrån den planeringsuppgift som ska lösas. I detta sammanhang finns det även anledning att understryka att kraven i artikel 6.5 utgår från att det normalt är en enskild exploatör – snarare än en myndighet – som ska tillhandahålla informationen till allmänheten.
84
Ursprungligen fanns inte några bestämmelser i plan- och bygglagen om formerna för samrådet och kallelser till detta. Enligt förarbetena bör det, om många kan ha ett väsentligt intresse i frågan, ordnas ett offentligt möte eller en utställning där synpunkter i ordnade former tas emot (prop. 1985/86:1 s. 609). Sådana arrangemang kan utlysas genom affischering, utdelning av flygblad, masskorsband eller liknande förfarande. Kallelser bör enligt förarbetena sändas ut i sådan tid att det finns goda möjligheter för de berörda att delta i samrådet.
Enligt plan- och bygglagen ska det framgå av kungörelsen till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Inom ramen för denna bestämmelse är det vanligt att kommuner upplyser om tid och plats för ett eventuellt offentligt möte, om ett sådant möte anordnas. Däremot finns det inget uttryckligt krav i lagen på att sådan information ska finnas, vilket kan uppfattas som en brist i genomförandet av led g). Det finns således skäl att komplettera plan- och bygglagen i detta avseende.
Boverket undrar hur kravet på att kommunen i kungörelsen ska ange tid och plats för ett eventuellt offentligt möte ska tillämpas om kommunen först efter kungörelsen bestämmer att ett samråds- eller granskningsmöte ska hållas och om kommunen då behöver göra om kungörelsen för att uppfylla kravet i bestämmelsen. Som Boverket anför kan det inträffa att kommunen först efter kungörelsen ser behov av ett offentligt möte, exempelvis om de som berörs av planen framför önskemål om detta. I vissa fall kan det då tänkas finnas skäl att genom en ny kungörelse infor- mera även andra som kan ha intresse av att delta i det planerade mötet. I andra fall bör det vara möjligt att på andra sätt nå dem som kan tänkas vilja delta, t.ex. om det är en väl avgränsad krets som berörs av planförslaget. Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte finns skäl att kräva att kungörelsen måste göras om i en sådan situation.
Närliggande frågor
Kraven på kungörelsens innehåll under samrådet har samband med den underrättelse som kommunen ska anslå på sin anslagstavla under gransk- ningstiden. Således finns det även skäl att följdändra dessa bestämmelser, dvs. 5 kap. 19 § plan- och bygglagen.
De detaljplaner som inte omfattas av
I promemorian föreslås även en följdändring i 5 kap. 18 § plan- och bygglagen. Bestämmelsen gör det möjligt att byta planförfarande under detaljplaneprocessen. Boverket har framfört att det är otydligt vad som avses med den föreslagna formuleringen att kommunen ska kungöra förslaget på det sätt som anges i 5 kap. 11 d § plan- och bygglagen med det innehåll som följer av 5 kap. 19 §. Regeringen delar Boverkets uppfatt-
ning att innebörden av den föreslagna lydelsen är otydlig. Ändringen är Prop. 2020/21:174 inte heller nödvändig. Denna del av förslaget bör därför inte genomföras.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 11 d och 19 §§ plan- och bygglagen.
6.3.8Den information som ska tillhandahållas under planprocessen ska hållas tillgänglig elektroniskt
Regeringens förslag: Den information som kommunen ska tillhanda- hålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet. Den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska plan- förslaget ska även den finnas på kommunens webbplats. Skyldigheterna ska inte gälla fastighetsförteckningen eller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över
förslaget är positiva eller har inget att invända mot det, däribland Lant- mäteriet,
Höörs kommun ser en risk för konflikt mellan kraven på publicering av samrådsredogörelse och granskningsutlåtande å ena sidan och skyddet av personuppgifter å andra sidan och att de föreslagna reglerna kommer att bli svårtillämpade. Kommunen anser att det inte är rimligt att lämna plan- handläggaren med avvägningen mellan att bryta mot plan- och bygglagens krav på öppenhet eller att bryta mot skyddet för personuppgifter. Göte- borgs kommun framhåller att den enskilde, för att hänga med i stadsutveck- lingen och följa beslut om detaljplaner och bygglov, måste studera kun- görelser i ortspress, kommunens webbsida, brevutskick, Post- och Inrikes Tidningar på webben samt olika typer av informationsblad. Att vissa med- delanden ska finnas på kommunens anslagstavla kan, enligt kommunen, förvisso vara rimligt, men för gemene man ter sig sättet för hur ett med- delande kan komma att lämnas från byggnadsnämnden som svårbegripligt. Kommunen anser att det behöver tas ett helhetsgrepp i frågan hur enskilda informeras i myndighetsärenden.
Myndigheten för delaktighet välkomnar att tillgänglighetsperspektivet lyfts fram och ser positivt på digitaliseringen som ett sätt för fler att kunna ta del av samhällsviktig information. Myndigheten anser dock att det i förslaget bör förtydligas att den information som publiceras ska följa de lagkrav som finns på tillgänglighet i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet är att säkerställa att alla, oavsett funktions- förmåga, har möjlighet att ta del av de handlingar och planförslag som publiceras elektroniskt.
85
Prop. 2020/21:174
86
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Det är inte helt entydigt vilken information som omfattas av kravet att all relevant information ska finnas tillgänglig elektroniskt. Här kan noteras att direktivet innehåller krav på att de berörda myndigheterna ska ges tillgång till viss information (artikel 6.1) medan den berörda allmänheten ska ges tillgång till viss annan information (artikel 6.3). Kravet att den information som ska vara tillgänglig via en central portal eller en lämplig kontaktpunkt, avser dock enbart den information som är relevant för allmänheten (till skillnad från den berörda allmänheten). Den information som kan tänkas vara relevant för den bredare allmänheten kan då, enligt vad som anges i promemorian, tänkas vara mindre omfattande, än vad som är fallet i fråga om den information som den berörda allmänheten och de berörda myndigheterna ska ges tillgång till.
I plan- och bygglagen finns krav på att kommunen under ett samråd om ett förslag till detaljplan ska redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att hand- lägga förslaget. Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redo- visa detta (se 5 kap. 13 § PBL). Det finns däremot inget uttryckligt krav på att denna information ska tillhandahållas elektroniskt.
Digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör, t.ex. kommunala myndigheter, genom en teknisk lösning ska följa tillgänglighetskraven enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (10 §). Av den lagen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det närmare innehållet i de tekniska lösningar som anges i artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (2 §). Enligt föreskrifter som Myndigheten för digital förvaltning har meddelat ska digital offentlig service vara möjlig att uppfatta, vara hanterbar, begriplig och robust (se 4 § i myndighetens före- skrifter [MDFFS 2019:2] om tillgänglighet till digital offentlig service). Digital offentlig service som överensstämmer med de krav som anges i bilaga A i den europeiska standarden EN 301 549 V2.1.2
Enligt förvaltningslagen ska en myndighet använda tolk och göra inne- hållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala, om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt (se 13 § andra stycket).
Det ska uttryckligen framgå att vissa planhandlingar ska hållas tillgängliga på kommunens webbplats
Direktivet ställer krav på att informationen ska vara tillgänglig elektroniskt via en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig för- valtningsnivå. Regeringen anser att det – utifrån allmänhetens perspektiv
–bör vara mest ändamålsenligt att informationen tillhandahålls via respektive kommuns webbplats. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhandahåller nästan alla kommuner planförslaget och planer- ingsunderlag m.m. på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle således inte innebära något betydande merarbete.
Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att kommunen på sin webbplats ska hålla samtliga handlingar tillgängliga som krävs för att ta fram detaljplanen. Emellertid kan det finnas hinder mot att tillgängliggöra vissa uppgifter i dessa handlingar på webbplatsen, exempelvis om de omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, eller om det skulle strida mot dataskyddsförordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän data- skyddsförordning). Därför anser regeringen att det bör tydliggöras att kravet på att informationen ska hållas tillgänglig på webbplatsen inte gäller om det skulle strida mot lag eller annan författning. För att en sådan bestämmelse inte ska tolkas motsatsvis bör undantaget även gälla övriga skyldigheter att hålla information tillgänglig under samrådet, dvs. skyldig- heter som exempelvis handlar om att vissa handlingar ska hållas tillgäng- liga för allmänheten i kommunhuset eller skickas till sakägare och boende.
Som exempel på uppgifter som omfattas av sekretess kan nämnas en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var han eller hon bor, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (se 21 kap. 3 § OSL). Ett annat sådant exempel är i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet där en part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) för uppgift som lämnar upp- lysning om var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men (se 21 kap. 3 a § OSL).
Fastighetsförteckningen som ska finnas enligt 5 kap. 8 § plan- och bygg- lagen innehåller vanligtvis personuppgifter som bör skyddas från att obehöriga får tillgång till dem. Därför bör det inte ställas krav på att fastighetsförteckningen ska hållas tillgänglig på webbplatsen. Kommunen bör i stället vara skyldig att hålla den tillgänglig under samrådet (jfr nuvar- ande 5 kap. 11 e § PBL). Den som önskar få tillgång till fastighetsförteck- ningen får således fråga efter den särskilt hos kommunen. Att fastighets- förteckningen inte behöver finnas på webbplatsen utgör vanligtvis inget hinder mot att den kan spridas i annan ordning, exempelvis genom utskick via brev.
Höörs kommun anser att det inte är rimligt att lämna planhandläggaren med avvägningen mellan att bryta mot plan- och bygglagens krav på
Prop. 2020/21:174
87
Prop. 2020/21:174
88
öppenhet eller att bryta mot skyddet för personuppgifter. Regeringen kon- staterar att det redan i dag finns bestämmelser i OSL och dataskydds- förordningen som begränsar kommunens möjligheter att sprida olika upp- gifter. Regeringen anser dock att det kan behövas anpassad vägledning för att underlätta kommunens bedömning av vilka uppgifter som behöver publiceras och vilka uppgifter som inte får publiceras. Regeringen avser att ta de initiativ som behövs för att sådan vägledning ska tas fram.
Även den information som kommunen ska tillhandahålla under granskningstiden ska finnas på kommunens webbplats
Närliggande frågor
För sådana förslag till detaljplaner som inte omfattas av
Många gånger kan det underlätta för kommunens medlemmar och andra aktörer om den information som ska tillhandahållas på kommunens webb- plats finns kvar där, även efter det att samrådet respektive gransknings- tiden har avslutats. Något uttryckligt krav på att kommunen ska tillhanda- hålla informationen på webbplatsen efter dessa tidpunkter bör dock inte införas, eftersom det ibland kan finnas goda skäl för kommunen att ta bort informationen. Det kan exempelvis handla om att planområdet begränsas efter samrådet och att viss information då blir inaktuell eller att planarbetet avbryts. Avsaknaden av en sådan skyldighet innebär inget hinder mot att informationen tillhandahålls på webbplatsen i de fall kommunen anser att det är lämpligt.
Som Göteborgs kommun framhåller kan enskilda, för att följa kom- munala beslut som påverkar den byggda miljön, få information via olika kanaler. I vissa fall handlar det om att den enskilde aktivt behöver infor- meras för att kunna bevaka sina rättigheter. I andra fall handlar det om att informationen behöver finnas tillgänglig för att den som vill ska kunna fördjupa sig. Regeringen konstaterar att övergången till en helt digital samhällsbyggnadsprocess medför att sätten för hur information sprids till den som berörs av ett plan- och byggprojekt kommer att behöva ses över. Det kan dock inte göras inom ramen för detta lagstiftningsärende.
I enlighet med vad Myndigheten för delaktighet framhållit ska den infor- Prop. 2020/21:174 mation som publiceras följa de krav som finns på tillgänglighet i lagen om
tillgänglighet till digital offentlig service.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 13, 21 och 24 §§ plan- och bygglagen.
6.3.9 Redogörelsen för de samråd som har skett med allmänheten ska finnas i granskningsutlåtandet
Regeringens förslag: Redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska inte längre finnas i planbeskriv- ningen, utan enbart i samrådsredogörelsen och i granskningsutlåtandet.
Granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-
skilt över förslaget. Vännäs kommun och WSP AB är uttalat positiva. Boverket är kritiskt till förslaget att granskningsutlåtandet ska innehålla
information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet eftersom allmänhetens deltagande är reglerat i 5 kap. 11 och 21 §§ plan- och bygglagen. Enligt Boverket tillför förslaget inte något nytt utan blir snarare en beskrivning av detaljplaneprocessen.
Skälen för regeringens förslag |
|
Bakgrund och gällande rätt |
|
|
|
heterna omedelbart ska informera allmänheten och se till att allmänheten |
|
får tillgång till viss information, när ett beslut om att bevilja eller avslå en |
|
tillståndsansökan har fattats (artikel 9.1). Bland annat ska allmänheten få |
|
tillgång till information om förfarandet för allmänhetens deltagande. Detta |
|
inbegriper även en sammanfattning av samrådsresultaten och vissa upp- |
|
gifter som har inhämtats under processen och hur dessa har införlivats eller |
|
på annat sätt beaktats, särskilt när det gäller sådana synpunkter som har |
|
mottagits från en annan medlemsstat som kan komma att utsättas för en |
|
betydande inverkan på miljön från det projekt som samrådet avsett (artikel |
|
9.1b). |
|
I svensk rätt genomförs kravet primärt genom 6 kap. 35 § 8 miljöbalken. |
|
Den bestämmelsen anger att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla |
|
en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i |
|
samråden. |
|
De uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. |
|
35 § miljöbalken ska i vissa fall även redovisas i detaljplanens plan- |
|
beskrivning. Det gäller om genomförandet av detaljplanen kan antas med- |
|
föra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i |
|
anspråk för ett |
|
ska förstås och genomföras, men ska även innehålla en redovisning av |
|
planens konsekvenser (4 kap. 33 och 34 §§ PBL). |
89 |
|
Prop. 2020/21:174 I plan- och bygglagen ges allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på ett planförslag dels vid ett inledande samråd (5 kap.
Isåväl
I detaljplaneprocessen tas planbeskrivningen fram inför samrådet, men innehållet i denna utvecklas sedan successivt under processen. Det nuvar- ande kravet på att redovisningen av miljökonsekvenserna ska innehålla en redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i sam- råden (4 kap. 34 § andra stycket PBL jämförd med 6 kap. 35 § 8 miljö- balken) kan dock förstås som att kravet enbart tar sikte på plansamrådet. Kraven i
Redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska finnas i granskningsutlåtandet
Mot bakgrund av att redovisningen av de synpunkter som har framkommit under samrådet och granskningen enligt plan- och bygglagen ska ske i samrådsredogörelsen respektive granskningsutlåtandet, är det nuvarande kravet på att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kom- mit fram i samråden även ska finnas i planbeskrivningen inte nödvändigt. Att dubbelregleringen leder till att samma uppgifter ska finnas på flera ställen är tvärtom negativt utifrån intresset av att skapa goda förutsätt- ningar för en effektiv planprocess. Den nuvarande hänvisningen till 6 kap. 35 § 8 miljöbalken i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen bör därmed tas bort.
Om hänvisningen till 6 kap. 35 § 8 miljöbalken tas bort, kommer det emellertid inte finnas någon bestämmelse som anger att kommunen ska redogöra för de samråd som har skett. Det skulle i så fall innebära att planhandlingarna inte tillgodoser kravet att beslutet ska innehålla informa- tion om förfarandet för allmänhetens deltagande (se artikel 9.1b). Enligt regeringen finns det därmed anledning att förtydliga att kommunen ska redovisa på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Regeringen anser att den redovisningen bör ske i gransk- ningsutlåtandet, eftersom det innebär att informationen kan redovisas
90
tillsammans med redogörelsen över hur samrådsresultaten har införlivats Prop. 2020/21:174 eller på annat sätt beaktats (jfr artikel 9.1b).
Informationen om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet bör i allmänhet kunna vara kortfattad, men kan exem- pelvis avse vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten (exempelvis genom annonsering eller anslag på den avsedda platsen), om samrådsmöten har hållits och hur allmänhetens deltagande vid eventuella samrådsmöten har varit. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redogörelsen även innehålla information om detta samråd.
Boverket är kritiskt till förslaget att granskningsutlåtandet ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet eftersom allmänhetens deltagande är reglerat i 5 kap. 11 och 21 §§ plan- och bygglagen. Regeringen kan konstatera att MKB- direktivet utgår från att det är exploatören som genomför samrådet, medan det i detaljplaneprocessen är kommunen som ansvarar för att andra aktörer ges möjlighet att yttra sig över planförslaget. Utifrån det perspektivet är behovet av att kommunen redogör för hur allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet inte lika stort i det svenska genomförandet som i det förfarande som direktivet utgår från. Regeringen kan samtidigt konstatera att de bestämmelser som Boverket hänvisar till är allmänt hållna och inte närmare reglerar formerna för hur allmänheten ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Det är t.ex. inte obligatoriskt att anordna ett offentligt samrådsmöte för allmänheten. Utifrån det perspektivet – och att direktivet inte ger något utrymme för att avstå från redovisningen – anser regeringen att förslaget i promemorian är ändamålsenligt utformat.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 4 kap. 34 § och 5 kap. 23 § plan- och bygglagen.
6.3.10De uppgifter som framkommit under granskningen ska offentliggöras
Regeringens förslag: När granskningsutlåtandet finns tillgängligt ska kommunen så snart som möjligt dels i en underrättelse på kommunens anslagstavla informera om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, dels under minst tre veckor hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på kommunens webbplats.
Skyldigheten att hålla granskningsutlåtandet tillgängligt ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär-
skilt över förslaget. WSP AB anser att det är bra att de uppgifter som fram- kommit under granskningen ska offentliggöras eftersom det ökar trans- parensen i processen.
Motala kommun framhåller att ökade krav på planprocessen, t.ex. genom ökad administration för vissa delmoment under planprocessen, riskerar att bidra till en planprocess som blir mindre effektiv. Kommunen menar att granskningsutlåtandet bör hanteras som övriga planhandlingar.
91
Prop. 2020/21:174
92
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Enligt artikel 6.3c i
Sammanfattningsvis följer alltså av artikeln att den berörda allmänheten ska ges tillgång till sådan annan miljöinformation som framkommer under samrådet. Det kan exempelvis handla om att det under samrådet framkom- mer uppgifter om att det finns djur och växter som omfattas av bestäm- melserna om artskydd i 8 kap. miljöbalken som inte har uppmärksammats i miljökonsekvensbeskrivningen eller i underlaget i övrigt.
I förhållande till
Av plan- och bygglagen framgår att kommunen i en samrådsredogörelse ska redovisa de synpunkter som har kommit fram i samrådet (5 kap. 17 §). Samrådsredogörelsen ska under den efterföljande granskningstiden hållas tillgänglig för alla som vill granska den, tillsammans med planförslaget och visst annat underlag (se 5 kap. 21 § PBL). Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla en samman- ställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under gransk- ningstiden (5 kap. 23 § PBL). Kommunen ska så snart som möjligt skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda. Granskningsutlåt- andet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet (5 kap. 24 § PBL). Även om de uppgifter som ska redovisas i samråds- redogörelsen och granskningsutlåtandet inte specifikt tar sikte på den information som avses i miljöinformationsdirektivet, omfattas även den information som avses i artikel 6.3c i
Allmänhetens tillgång till den information som framkommer under granskningen ska förbättras
Det framgår inte tydligt att plan- och bygglagen uppfyller kravet på att den information som avses i artikel 6.3c ska göras tillgänglig för den berörda
allmänheten, eftersom 5 kap. 24 § plan- och bygglagen endast tar sikte på Prop. 2020/21:174 att granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet finns till-
gängligt ska skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodo- sedda. Det innebär således att den berörda allmänheten inte nödvändigtvis kommer att underrättas om de uppgifter som avses i led c) i artikel 6.3. I praktiken tillhandahålls dock information så gott som alltid på kommunens webbplats, vilket innebär att kraven i direktivet tillgodoses redan i dag.
För att säkerställa att den berörda allmänheten ges möjlighet att ta del av informationen i granskningsutlåtandet anser regeringen att det bör framgå av plan- och bygglagen att kommunen, när granskningsutlåtandet finns tillgängligt, så snart som möjligt i en underrättelse på sin anslagstavla ska informera om var detta finns tillgängligt. Kommunen bör dessutom ha en skyldighet att under minst tre veckors tid hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på sin webbplats. Skyldigheten att hålla granskningsutlåtandet tillgängligt bör dock inte gälla uppgifter i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning (jfr avsnitt 6.3.8). Vissa uppgifter kan således behöva utelämnas i granskningsutlåtandet innan det tillgänglig- görs. Regeringen anser dock att kommunen även i fortsättningen bör vara skyldig att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
Som redan konstaterats tillhandahåller många kommuner redan i dag granskningsutlåtanden på sin webbplats. Ett uttryckligt krav bör därmed inte leda till något egentligt merarbete för kommunerna, varför de risker för minskad effektivitet som Motala kommun framhåller bedöms vara små. Däremot är det en ny uppgift att informera om granskningsutlåtandet på kommunens anslagstavla, eftersom de uppgifter som kan tillhandahållas på anslagstavlan är begränsat (se 8 kap. 10 och 11 §§ kommunallagen).
Det bör i sammanhanget framhållas att det inte finns något hinder mot att kommunen antar planen under den tid som granskningsutlåtandet ska finnas på kommunens webbplats.
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 24 § plan- och bygglagen.
6.3.11Information om planbeslut ska finnas på anslagstavlan och planhandlingar ska hållas tillgängliga på webbplatsen
Regeringens förslag: När en detaljplan har antagits ska kommunen på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Under minst tre veckor ska kommunen hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
93
Prop. 2020/21:174
94
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- skilt över förslaget. Av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget är flertalet positiva eller har inget att invända mot det, däribland Lantmäte- riet,
Höörs kommun är negativ till förslaget. Kommunen ser en risk för en konflikt mellan kraven på publicering av samrådsredogörelse och gransk- ningsutlåtande å ena sidan och skyddet av personuppgifter å andra sidan och att de föreslagna reglerna kommer att bli svårtillämpade. Kommunen anser att det inte är rimligt att lämna planhandläggaren med avvägningen mellan att bryta mot plan- och bygglagens krav på öppenhet eller att bryta mot skyddet för personuppgifter. Göteborgs kommun anser att det behöver tas ett helhetsgrepp i frågan hur enskilda lämnas information i myndig- hetsärenden (se likalydande synpunkter med anledning av förslagen i avsnitt 6.3.8).
Naturvårdsverket anser att det saknas en tydlig bestämmelse om hur andra länder ska få kännedom om kommunens beslut, om beslutet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. Att andra länder underrättas och att det görs skyndsamt är enligt Naturvårdsverket av stor vikt då det kan finnas myndigheter, organisationer eller allmänhet i det andra landet som kan ha rätt att överklaga beslutet. Södertälje kommun anser att det är oklart vad kravet på att informera allmänheten innebär utöver att handlingarna blir tillgängliga på webbplatsen och anslås på anslagstavlan. Kommunen bedömer att förslaget i praktiken inte innebär några större förändringar mot hur kommunen kungör och tillgängliggör planinforma- tionen i dag.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Av
Kravet stämmer i huvudsak överens med kraven i artikel 6.9 i Århus- konventionen, som anger att varje part ska se till att allmänheten infor-
meras på föreskrivet sätt om beslutet så snart det har fattats av myndig- heten. Enligt konventionen ska varje part dessutom göra beslutstexten till- gänglig för allmänheten tillsammans med de skäl och överväganden som beslutet är grundat på.
Av nuvarande 5 kap. 29 § plan- och bygglagen framgår att när detalj- planen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till bl.a. länsstyrelsen, de kommuner som är berörda och till regionen, om det i länet ska ske regional fysisk planering enligt 7 kap. samma lag. Vidare ska med- delandet skickas till de som samråd skett med och de miljöorganisationer som får överklaga beslutet enligt 13 kap. 12 eller 13 § plan- och bygglagen och som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda m.m. Meddelandet ska innehålla ett proto- kollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Meddelandet ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Om genomförandet av en plan kan antas medföra en betydande miljö- påverkan i ett annat land, ska den myndighet som regeringen bestämmer samråda med det landet i fråga om den gränsöverskridande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra, om det andra landet vill delta i miljöbedömningen (6 kap. 13 § miljöbalken). När samråd har skett med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska den myndighet som regeringen bestämmer se till att planen, beslutet och viss annan informa- tion lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet (6 kap. 18 § miljöbalken). Att Naturvårdsverket är ansvarig myndighet enligt 6 kap. 13 och 18 §§ miljöbalken framgår av miljöbedömningsförordningen (se 21 §). Att länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket om det i fråga om en detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken framgår av 2 kap. 4 a § plan- och byggförordningen. Sedan den 1 april 2020 gäller länsstyrelsens skyldighet att underrätta Naturvårdsverket enligt samma paragraf också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land. Att kommunen ska skicka ett meddelande, som även ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra, till länsstyrelsen när detaljplanen har antagits, framgår i sin tur av 5 kap. 29 § plan- och bygglagen.
Allmänhetens möjligheter att få information om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska förbättras
Bestämmelserna i plan- och bygglagen innebär att delar av den berörda allmänheten ska informeras om ett beslut att anta en detaljplan. Däremot finns det i dag ingen bestämmelse i lagen som säkerställer att även den allmänhet som inte är direkt berörd av beslutet får information om detta. Visserligen finns det bestämmelser i kommunallagen som anger att juster- ingen av kommunfullmäktiges och nämndernas protokoll ska tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts (8 kap. 12 § kommunal- lagen). I strikt mening informeras således även allmänheten om beslutet. Att allmänheten ska behöva granska ett protokoll från fullmäktige eller byggnadsnämnden för att få reda på att kommunen har antagit en plan som
Prop. 2020/21:174
95
Prop. 2020/21:174 möjliggör ett
|
enliga sättet att genomföra de krav som följer av artikel 9.1 – tvärtom |
|
framstår det som ett onödigt omständligt sätt att informera allmänheten om |
|
sådana beslut. Det finns inte heller någon bestämmelse som tryggar att |
|
protokollet innehållet anvisningar om hur allmänheten kan ta del av all den |
|
information som krävs enligt led a) och b) i artikel 9.1. |
|
För att informera allmänheten finns det alltså skäl att ställa krav på att |
|
kommunen ska underrätta allmänheten om beslutet på kommunens anslags- |
|
tavla. Av en sådan underrättelse bör det framgå hur allmänheten kan få |
|
tillgång till beslutet (jfr 6 kap. 44 § miljöbalken). |
|
Det bör samtidigt vara enkelt för allmänheten att få tag på den informa- |
|
tion som kommunen enligt direktivet ska tillhandahålla, eftersom informa- |
|
tionen kan ha betydelse för bedömningen av om beslutet bör överklagas |
|
eller inte. Det finns därför anledning att även ställa krav på att kommunen |
|
ska tillhandahålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, gransk- |
|
ningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet på kommunens |
|
webbplats. Därigenom tillhandahålls även den information som kom- |
|
munen ska tillhandahålla enligt led a). Skyldigheten att hålla information |
|
tillgänglig bör dock inte gälla uppgifter i den utsträckning det skulle strida |
|
mot lag eller annan författning (jfr avsnitt 6.3.8). Vissa uppgifter kan |
|
således behöva utelämnas i planhandlingarna som ska hållas tillgängliga |
|
på webbplatsen. Med anledning av synpunkterna från Höörs kommun |
|
bedömer regeringen, som anförs i avsnitt 6.3.8, att det kan behövas anpas- |
|
sad vägledning för att underlätta kommunens bedömning av vilka upp- |
|
gifter som behöver publiceras och vilka uppgifter som inte får publiceras. |
|
Regeringen anser att underrättelsen bör anslås på kommunens anslags- |
|
tavla samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet |
|
tillkännages på anslagstavlan. Samma dag bör informationen tillhanda- |
|
hållas på kommunens webbplats. Det beror på att tiden för överklagande |
|
av ett beslut att anta en detaljplan räknas från den dag då beslutet eller |
|
justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på anslagstavlan |
|
(se 13 kap. 16 § andra stycket PBL). I avsnitt 6.3.8 konstaterar regeringen, |
|
med anledning av synpunkterna från Göteborgs kommun, att övergången |
|
till en helt digital samhällsbyggnadsprocess medför att sätten för hur |
|
information sprids till den som berörs av ett plan- och byggprojekt på sikt |
|
kommer att behöva ses över. |
|
För att ge kommunen ett visst rådrum anser regeringen att kravet på när |
|
kommunen senast ska skicka ett meddelande till de aktörer som ska under- |
|
rättas genom brev även i fortsättningen bör vara dagen efter det att juster- |
|
ingen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på |
|
anslagstavlan (se nuvarande 5 kap. 30 § PBL). |
|
Södertälje kommun anser att det är oklart vad kravet på att informera |
|
allmänheten innebär utöver att handlingarna blir tillgängliga på webb- |
|
platsen och anslås på anslagstavlan, men bedömer att förslaget i praktiken |
|
inte innebär några större förändringar mot hur kommunen kungör och |
|
tillgängliggör planinformation i dag. Med anledning av kommunens |
|
synpunkter anser regeringen att det finns skäl att understryka att direktivets |
|
krav på att allmänheten ska informeras inte har någon självständig betyd- |
|
else för kommunen. Förslaget innebär att denna del av kravet i direktivet |
|
genomförs i plan- och bygglagen genom en ny skyldighet som innebär att |
96 |
den angivna informationen ska anslås på anslagstavlan och vissa hand- |
lingar hållas tillgängliga på kommunens webbplats. Många kommuner Prop. 2020/21:174 tillhandahåller dessa handlingar redan i dag på sin webbplats, även om
merparten av kommunerna sannolikt gör det först när beslutet har fått laga kraft. Förslaget innebär dock att underrättelsen måste anslås och informa- tionen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Naturvårdsverket anför att det saknas en tydlig bestämmelse om hur andra länder ska få kännedom om kommunens beslut, om beslutet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. Regeringen anser dock att det – med de ändringar i plan- och byggförordningen som trädde i kraft den 1 april 2020 – är tydligt att det är Naturvårdsverket som ansvarar för att det andra landet ska underrättas. Länsstyrelsen ansvarar för att Naturvårdsverket informeras om kommunens beslut.
De detaljplaner som inte omfattas av
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 29, 30, 31,
6.3.12Kommunen ska i vissa fall redovisa skälen till ett beslut att inte anta en detaljplan
Regeringens förslag: Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro- memorian föreslås att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställ- ningstagande, om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning.
Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget är positiva eller har inget att invända mot det, däribland Bygg- herrarna, Fastighetsägarna, JM AB, Riksbyggen, Vasakronan och WSP AB. Flera av dessa anser att kommuner alltid ska motivera sina beslut att inte anta, ändra eller upphäva detaljplan, oavsett om det handlar om ett
Boverket anser att syftet med den föreslagna bestämmelsen är otydligt eftersom det inte finns något krav på att kommunen ska fatta beslut om att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Boverket ställer sig frågande till om bestämmelsen riktar in sig på de fall där kommunen inför ett antag- andebeslut beslutar att inte anta ett förslag till detaljplan. Boverket anser att bestämmelsen inte är nödvändig för att
97
Prop. 2020/21:174
98
Skälen för regeringens bedömning
Bakgrund och gällande rätt
Av
I
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt – t.ex. genom att vägra bygglov – ska enligt förvaltningslagen inne- hålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska även innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndig- hetens ställningstagande (32 § första stycket). Av förarbetena framgår att motiveringsskyldigheten innebär att myndigheten måste ange de skäl som har bestämt utgången i ärendet (prop. 2016/17:180 s. 321).
I
Motiveringskravet är generellt tillämpligt i fråga om beslut som får över- klagas. Det gäller emellertid även i fråga om beslut som inte får överklagas, under förutsättning att beslutet på ett inte obetydligt sätt kan antas påverka någons situation (se samma prop. s. 321). Vid handläggning av sådana ären- den hos myndigheter i kommuner där besluten kan laglighetsprövas enligt 13 kap. kommunallagen gäller dock inte kravet på motivering (se 2 § förvaltningslagen).
En följd av att det är kommunen som avgör om en detaljplan ska antas, ändras eller upphävas, är att det även är kommunen som bestämmer om och när ett detaljplanearbete ska inledas (se 1 kap. 2 § och 5 kap. 6 § PBL). I praktiken är det dock vanligt att planläggningen sker på initiativ av en exploatör (byggherre) eller fastighetsägare. Ansvaret för planläggningen – exempelvis för hur kostnader ska fördelas – brukar då regleras i ett s.k. genomförandeavtal, dvs. i ett exploateringsavtal eller en markanvisning (se 1 kap. 4 § PBL).
I promemorian föreslås att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställnings-
tagande, om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploa- teringsavtal eller genomföra en markanvisning (jfr 4 kap. 33 § tredje stycket och 5 kap. 13 § tredje stycket PBL). Förslaget ska ses mot bak- grund av direktivets krav på att ett avslag på en tillståndsansökan ska inne- hålla de huvudsakliga skälen.
Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet
Kravet att de huvudsakliga skälen ska anges i ett beslut om att avslå en tillståndsansökan (artikel 8a.2) kan antas syfta till att garantera öppenhet och ansvarighet, jfr skäl 34 i ingressen i ändringsdirektivet (direktiv 2014/52/EU). I
Kraven i
I promemorian föreslås att skyldigheten att motivera kommunens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska begränsas till de fall när kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning. Flera remissinstanser, däribland Bygg- herrarna, Fastighetsägarna, JM AB, Riksbyggen, Vasakronan och WSP AB, menar dock att kommunen alltid bör vara skyldig att motivera sina beslut att inte anta, ändra eller upphäva detaljplan, oavsett om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning.
Regeringen gör följande bedömning. Som Boverket uppmärksammar görs det i plan- och bygglagen skillnad på när kommunen beslutar att avbryta ett planarbete respektive när kommunen – genom kommun- fullmäktige eller byggnadsnämnden – beslutar att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Enligt regeringens uppfattning är det inte ovanligt att en planläggning avbryts, ofta på grund av att det under planprocessen visar sig att planeringsförutsättningarna är av ett sådant slag att det inte är möjligt att genomföra den önskade exploateringen. Däremot är det i praktiken ovanligt att ett ärende drivs fram till antagande, men där en majoritet i kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden beslutar att den föreslagna detaljplanen inte ska antas, ändras eller upphävas.
Den motiveringsskyldighet som gäller enligt 32 § första stycket förvalt- ningslagen gäller även när kommunen beslutar att avbryta ett planarbete. Det innebär att motiveringsskyldigheten i dessa fall inte är begränsad till fall när kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploaterings- avtal eller genomföra en markanvisning. Regelverket tillgodoser således
Prop. 2020/21:174
99
Prop. 2020/21:174 redan i dag önskemålet som flera av remissinstanserna för fram, däribland Byggherrarna och Fastighetsägarna, om att ett beslut som innebär att en planläggning avbryts ska motiveras.
Undantaget i 2 § förvaltningslagen, som innebär att motiveringsskyldig- heten inte gäller för ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detalj- plan, kan i detta avseende uppfattas som en brist i förhållande till kravet i artikel 8a.2 i
Regeringen konstaterar att det kan finnas ett befogat intresse hos enskilda att få reda på vilka omständigheter som ligger till grund för kommunens beslut att inte fullfölja en planläggning, exempelvis när en enskild har ansökt om ett planbesked (se 5 kap.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör införas en bestämmelse i plan- och bygglagen som anger att även ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Därigenom säkerställs genomförandet av direktivet även i de fall när ett ärende drivs fram till antagande, men där en majoritet i kommunfullmäk- tige eller byggnadsnämnden beslutar att den föreslagna detaljplanen inte ska antas, ändras eller upphävas. Även om det i praktiken handlar om ett mycket litet antal fall varje år anser regeringen, till skillnad från Boverket, att en sådan bestämmelse är nödvändig för att på ett tydligt sätt genomföra
Regeringen konstaterar att motiveringsskyldigheten när ett planarbete avbryts inte enbart är kopplad till de fall kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning. Av det skälet anser regeringen att det inte heller finns anledning att begränsa motiveringsskyldigheten till dessa fall, på det sätt som föreslås i prome- morian. Därigenom tillgodoses remissynpunkterna från de företag och organisationer som har önskat att motiveringsskyldigheten ska gälla samt- liga ärenden.
Den föreslagna motiveringsskyldigheten har ett nära samband med bestämmelsen i 5 kap. 5 § tredje stycket PBL. Den paragrafen innehåller regler om innehållet i ett planbesked. Om kommunen med anledning av en ansökan om planbesked bestämmer att den inte avser att inleda en plan- läggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Vägledning om hur motiveringen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan utformas kan fås från förarbetena till den bestämmelsen (prop. 2009/10:170 Del 1 s. 230 och 440 f.).
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 5 kap. 38 d § plan- och bygglagen.
100
6.4 |
Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt |
Prop. 2020/21:174 |
Regeringens förslag: En ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken ska få en uttrycklig rätt att överklaga
1.ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett
2.ett beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd utanför detaljplan som dels innebär att området kan tas i anspråk för eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett
Klagorätten ska inte gälla beslut som rör Försvarsmakten, Fortifika- tionsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissopinionen är delad. Flertalet av de myndig-
heter som yttrar sig över förslaget är positiva eller har inget att invända mot det, däribland Boverket, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen).
Inom byggsektorn och bland kommunerna är flera remissinstanser nega- tiva. Flera anser att förslaget riskerar att försena och fördyra byggprojekt, bl.a. Byggherrarna, Näringslivets regelnämnd och Vasakronan. Några remissinstanser anser att det uttryckligen ska framgå av bestämmelsen att överklaganderätten inte gäller inom detaljplan, däribland Fastighetsägarna och JM AB. Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) ifrågasätter behovet av bestämmelsen eftersom den uppenbarligen saknar självständig betydelse vid domstolarnas prövning av miljöorganisationers klagorätt. Stockholms kommun efterlyser även en redovisning av hur den ändrade bestämmelsen relaterar till senare tids rättspraxis. Årjängs kommun anser att klagorätten bör kopplas till organisationens ändamål, så att t.ex. en ornitologisk förening inte ges klagorätt avseende kulturmiljöfrågor.
Statens fastighetsverk och Örebro läns museum anser att det finns ett behov av att förtydliga att kulturmiljöorganisationer och dess företrädare ingår i begreppet miljöorganisationer. Totalförsvarets forskningsinstitut anser att myndigheten, som är en del av totalförsvarets militära del, bör ingå i gruppen myndigheter som är undantagna från klagorätten. Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen) anser att den föreslagna ändringen bör göras inom ramen för en samlad översyn av behovet och möjligheten att i lag tydliggöra miljöorganisationers rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen.
Skälen för regeringens förslag
Bakgrund och gällande rätt
Enligt
nationella lagstiftningen se till att medlemmar av den berörda allmänheten
101
Prop. 2020/21:174 har rätt till rättslig prövning av vissa frågor. Innebörden av bestämmelsen är att den berörda allmänheten har rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i direktivet prövad i dom- stol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag. Det förutsätter att medlemmen antingen har ett tillräckligt intresse eller hävdar att en rättighet kränks, när detta utgör en förutsättning enligt medlemsstatens förvaltningsprocessrättsliga lagstiftning (se artikel 11.1). Med den berörda allmänheten avses den allmänhet som berörs eller kan antas bli berörd av, eller som har ett intresse av, de beslutsprocesser på miljöområdet som avses i direktivet.
Den berörda allmänhetens rätt till rättslig prövning enligt såväl artikel
9.2i konventionen som artikel 11.1 i direktivet avser alltså även handlingar och underlåtenheter. Det kan t.ex. röra sig om att kommunen beslutar att allmänheten ska få lämna synpunkter under en för kort tid, kontaktar berörda för samråd i ett för sent skede av en planprocess (handling), eller inte kungör den information som ska kungöras inför ett tillståndsbeslut (underlåtenhet), jfr promemorian Århuskonventionen (Ds 2004:29 s. 92).
Utöver artikel 9.2 finns det en bestämmelse om tillgång till rättslig pröv- ning i artikel 9.3 i Århuskonventionen. Enligt den ska varje part till kon- ventionen se till att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. Artikel 9.3 rör alltså jämfört med artikel 9.2 dessutom handlingar och underlåtenheter av privatpersoner. Enligt det första ledet får en konventionspart sätta upp kriterier för vilka som har rätt att få tillgång till rättslig prövning enligt artikeln. Av det andra ledet framgår den rättsliga prövningens omfattning, dvs. handlingar och underlåtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen. Några inskränkningar i rätten till rättslig prövning anges inte.
Till ledning för vad som ska betraktas som lagstiftning relaterad till miljö kan beaktas hur miljöinformation definieras i artikel 2.3 (se The Aarhus Convention: An Implementation Guide, s. 50 f.). Miljöinformation ges här en vid betydelse och innefattar bl.a. [information om] tillståndet för olika delar av miljön, som luft och atmosfär, vatten, jord, mark, landskap, natur- områden och biologisk mångfald (inbegripet genetiskt modifierade organ- ismer) samt samspelet mellan dessa delar. Därutöver innefattas olika faktorer, verksamheter och åtgärder m.m. som kan påverka miljön. Dess- utom innefattas tillståndet för människors hälsa och säkerhet, livsvillkor, kulturmiljöer m.m. i den mån de påverkas eller kan påverkas av nämnda verksamheter eller åtgärder eller av tillståndet i miljön.
Den lagstiftning som avses i artikel 9.3 är inte begränsad till lagstiftning som enligt sin rubrik behandlar miljöfrågor. Det avgörande är i stället om den aktuella bestämmelsen är relaterad till miljön i den breda förståelse av begreppet som redogörs för ovan, jfr besluten från konventionens efter- levandekommitté rörande Tyskland (ACCC/C/2008/31), Österrike (ACCC/ C/2011/63 och 2010/48), Danmark (ACCC/C/2006/18) och Belgien (ACCC/
102C/2005/11).
Ett beslut enligt plan- och bygglagen får vanligtvis överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (13 kap. 8 § PBL jämförd med 42 § förvaltningslagen). För vissa typer av beslut gäller särskilda bestämmelser. En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (se 13 kap. 12 § PBL). De juridiska personer som avses, i det följande benämnda miljöorganisationer, är sådana som
1.har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljö- skyddsintressen,
2.inte är vinstdrivande,
3.har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
4.har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.
Europeiska kommissionens kritik och Sveriges svar
Kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 angett att den uppfattar regleringen i plan- och bygglagen som att miljöorganisationer har talerätt endast när det överklagade beslutet förväntas få negativa effekter på miljön. Enligt kommissionen är detta inte förenligt med direk- tivet. Kommissionen har även framfört synpunkter på i vilken utsträckning som underlåtenhet eller passivitet enligt artikel 11 i
Regeringen har i sitt svar på den formella underrättelsen framfört att genomförandet av artikel 11 i
Klagorätten för miljöorganisationer ska avse detaljplanebeslut vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan
Miljöorganisationers rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen regleras i 13 kap. 8 och 12 §§ plan- och bygglagen. De får enligt 8 § över- klaga beslut som har gått emot organisationen (jfr 42 § förvaltningslagen) och enligt 12 § beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, dvs.
Prop. 2020/21:174
103
Prop. 2020/21:174 kommunen har konstaterat att genomförandet av planen kan antas medföra
|
en betydande miljöpåverkan. |
|
Enligt förarbetena till 13 kap. 12 § plan- och bygglagen är rätten att |
|
överklaga begränsad till och aktualiseras vid planläggning för vissa |
|
särskilt angivna åtgärder där ett normalt förfarande tillämpas och en miljö- |
|
konsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna för |
|
upprättas (jfr prop. 2006/07:122 s. 62). Av praxis framgår emellertid att |
|
miljöorganisationernas klagorätt varken är begränsad till planer som |
|
reglerar verksamheter och åtgärder som regleras i 4 kap. 34 § plan- och |
|
bygglagen eller förutsätter att kommunen har gjort bedömningen att en |
|
betydande miljöpåverkan kan antas. Mark- och miljööverdomstolen har |
|
vid en konventionsenlig tolkning av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen och |
|
42 § förvaltningslagen bedömt att miljöorganisationer till följd av Århus- |
|
konventionen även får överklaga detaljplaner med annat innehåll än det |
|
som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (jfr t.ex. Mark- och miljö- |
|
överdomstolens avgöranden den 21 december 2018 i mål nr P |
|
och den 8 maj 2019 i mål nr P |
|
Rätten för miljöorganisationer att få överklaga vissa beslut gäller sådana |
|
beslut som omfattas av bestämmelserna om allmänhetens deltagande i |
|
|
|
detaljplaner som avser ett |
|
undersökningen har bedömt att planen kan antas medföra en betydande |
|
miljöverkan eller inte (se 5 kap. 11 a § första stycket PBL). |
|
Enligt |
|
tillräckligt för ett korrekt genomförande av ett |
|
dom kommissionen mot Italien, |
|
svensk praxis ger stöd för en korrekt tillämpning av |
|
alltså inte tillräckligt. Regeringen anser därför att det finns anledning att i |
|
plan- och bygglagen förtydliga att miljöorganisationer får överklaga ett |
|
beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan |
|
antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet |
|
får tas i anspråk för ett |
|
I den nuvarande lydelsen används uttrycket som kan antas medföra |
|
betydande miljöpåverkan. Att ändra till uttrycket vars genomförande kan |
|
antas medföra miljöpåverkan tydliggör att miljöorganisationernas klago- |
|
rätt inte beror på vilken bedömning som kommunen har gjort eller vilket |
|
planförfarande som tillämpats. I stället ska en sådan organisation ha rätt |
|
att överklaga alla detaljplaner som avser ett |
|
planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. |
|
Det innebär att om en miljöorganisation överklagar en detaljplan som |
|
avser ett |
|
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, så måste domstolen redan |
|
vid prövningen av om organisationen har klagorätt ta ställning till om |
|
genomförandet av planen, trots kommunens bedömning, kan antas med- |
|
föra en betydande miljöpåverkan. Det kan emellertid inte vid en sådan |
|
prövning ställas krav på en mer fullständig bevisning utan att helt föregripa |
|
den slutliga prövningen av sakfrågan. Domstolen får därför pröva om |
|
organisationen har klagorätt utifrån det då presenterade underlaget. Det |
|
medför att den slutliga prövningen av planens miljöpåverkan kan komma |
|
att göras utifrån ett mer fullständigt underlag än vad som var fallet vid |
104 |
prövningen av klagorätten. Domstolen är därför vid den slutliga pröv- |
ningen inte bunden av den bedömning av planens miljöpåverkan som gjordes när klagorätten prövades.
Regeringen anser att den uttryckliga klagorätten inte bör omfatta detalj- planer som avser något annat än ett
Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) ifrågasätter behovet av bestämmelsen i 13 kap. 12 § eftersom den saknar självständig betydelse vid domstolarnas prövning av miljöorganisationers klagorätt i förhållande till bestämmelsen 13 kap. 8 §. Regeringen anser dock att det bör införas en uttrycklig bestämmelse i plan- och bygglagen för att säkerställa ett korrekt genomförande av
Klagorätten ska även omfatta beslut om lov eller förhandsbesked för vissa åtgärder som ska föregås av en bedömning av deras miljöpåverkan
Som redan nämnts ska miljöorganisationer enligt
4.2och 4.5). Att det inte finns något krav på att det inför behovsbedöm- ningen ska ske ett samråd med allmänheten om åtgärdens miljöpåverkan, saknar betydelse i detta sammanhang (jfr skäl 29 i ingressen till direktiv 2014/52/EU). Stöd för uppfattningen att enskilda – och därmed även miljöorganisationer – ska kunna klaga på ett beslut som innebär att någon miljöbedömning inte behöver göras, finns i
Mot denna bakgrund anser regeringen att miljöorganisationer bör ha en uttrycklig rätt att överklaga beslut om att ge lov eller positivt förhands- besked för en åtgärd utanför detaljplan som innebär att området kan tas i anspråk för, eller som vidtas i ett område som redan är ianspråktaget för, vissa
Miljöorganisationernas uttryckliga rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked för vissa
Prop. 2020/21:174
105
Prop. 2020/21:174 nämnden har tillämpat dessa föreskrifter på ett felaktigt sätt. Genom att förtydliga plan- och bygglagen så att det uttryckligen framgår att klago- rätten även omfattar beslut om att ge bygglov eller positivt förhandsbesked som avser vissa
I svensk praxis finns exempel på att en miljöorganisation utifrån artikel
9.3i Århuskonventionen har getts rätt att klaga på ett beslut om bygglov för en åtgärd som skulle vidtas i ett område utan detaljplan (se NJA 2020 s. 190). Mot bakgrund av synpunkterna från Stockholms kommun (Stads- byggnadskontoret), om hur den föreslagna bestämmelsen relaterar till senare tids rättspraxis, konstaterar regeringen att förslaget i praktiken inte medför någon ändring av vilka beslut som en miljöorganisation får över- klaga. Likafullt anser regeringen att lagändringen bör göras, mot bakgrund av att enbart administrativa förfaranden inte anses vara tillräckliga för att genomföra ett
Några remissinstanser, däribland Fastighetsägarna och JM AB, anser att det uttryckligen ska framgå av bestämmelsen att överklaganderätten inte gäller inom detaljplan eftersom det indirekt framgår av den föreslagna bestämmelsen att den inte kommer att vara tillämplig inom områden som redan omfattas av detaljplan. Regeringen kan dock konstatera att den över- klaganderätt som följer av artikel 9.3 Århuskonventionen, och därigenom av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen, även omfattar beslut om bygglov i områden som omfattas av en detaljplan (se t.ex. Mark- och miljööverdom- stolens domar den 10 juni 2020 i mål nr P
Flera remissinstanser anser att förslaget riskerar att försena och fördyra byggprojekt, bl.a. Byggherrarna, Näringslivets regelnämnd och Vasakronan. Regeringen kan konstatera att miljöorganisationer enligt praxis redan får överklaga sådana beslut som enligt förslaget ska anges i 13 kap. 12 § plan- och bygglagen. Förslaget kan således inte anses fördyra byggprojekt jäm- fört med vad som redan gäller. Förslaget går inte heller utöver vad som krävs enligt
Ett beslut om bygglov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges (9 kap. 41 a § PBL). Ett sådant beslut kan överklagas enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen och får, om det inte överklagas, laga kraft tre veckor efter den dag då de som kan överklaga beslutet fick del av detta (se 44 § förvaltnings- lagen). Tiden för överklagande av ett beslut om bygglov eller förhands- besked räknas dock, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (13 kap. 16 § tredje stycket PBL).
106
Klagorätten ska inte gälla beslut som rör vissa försvarsmyndigheter
Miljöorganisationernas uttryckliga klagorätt enligt miljöbalken gäller inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt (se 16 kap. 13 § andra stycket miljöbalken). Bestämmelsen i miljöbalken tillkom i samband med att balken trädde i kraft den 1 januari 1999. Av förarbetena framgår att miljö- organisationerna inte bör ha rätt att överklaga beslut som rör försvaret då sådana ärenden ofta är av så känslig natur att talerätten inte borde utvidgas i förhållande till vad som gällde när miljöbalken infördes (se prop. 1997/98:45 s. 482). Denna känslighet finns ofta även i beslut om bygglov och detaljplaner som avser totalförsvaret. Regeringen anser att motsvarande begränsning i miljöorganisationernas uttryckliga rätt att överklaga beslut om bygglov och detaljplaner därför bör införas i plan- och bygglagen.
Totalförsvarets forskningsinstitut anser att myndigheten bör ingå i gruppen myndigheter som är undantagna från klagorätten. Regeringen anser emellertid att det inte framkommit tillräckliga skäl för att inom ramen för detta lagstiftningsärende undanta beslut från andra myndigheter än de som undantagits i miljöbalken. Behovet av ytterligare undantag bör bedömas i annan ordning och regeringen avser att återkomma i frågan om det visar sig att det finns ett sådant behov.
Närliggande frågor
Som nämnts i inledningen av detta avsnitt följer av Århuskonventionen att talerätten även omfattar enskildas handlingar och underlåtenheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen (jfr artikel 9.3). Att miljö- organisationer kan ha rätt att överklaga handlingar och underlåtenheter på den grunden har bekräftats i praxis. Motsvarande rätt finns inte i MKB- direktivet. Eftersom promemorian föranleds av en formell underrättelse från kommissionen har det inte funnits förutsättningar att i detta samman- hang överväga behovet av förtydliganden som inte har en direkt koppling till direktivet. Förslagen i promemorian har dessutom begränsats till de frågor som omfattas av direktivet, eftersom Bygglovsutredningen har i uppgift att bl.a. se över vilken krets som ska underrättas om en ansökan och ett beslut om bygglov eller förhandsbesked respektive ha möjlighet att överklaga beslutet (dir. 2020:4 s. 10 f.).
Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen) anser att den föreslagna ändringen bör göras inom ramen för en samlad översyn av behovet och möjligheten att i lag tydliggöra miljöorganisationers rätt att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen. Regeringen delar uppfattningen att det kan finnas anledning att göra en samlad översyn. Mot bakgrund av att kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige bör dock de föreslagna ändringarna i plan- och bygglagen genomföras så snart som möjligt.
Statens fastighetsverk och Örebro läns museum anser att det finns ett behov av att förtydliga att kulturmiljöorganisationer och dess företrädare ingår i begreppet miljöorganisationer. Regeringen kan konstatera att kul- turmiljöorganisationer i praxis har fått rätt att överklaga beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, om beslutet aktualiserar hänsynstagan- den som mer tydligt är relaterade till kulturmiljön (se Högsta domstolens avgörande NJA 2020 s. 641, jfr även Högsta förvaltningsdomstolens dom
Prop. 2020/21:174
107
Prop. 2020/21:174 HFD 2018 ref. 10 II). Regeringen anser att behovet av att förtydliga denna rätt får övervägas i något annat sammanhang, eftersom kulturmiljöorgani- sationernas klagorätt inte bör särregleras i plan- och bygglagen. Reger- ingen anser att det inte finns anledning att koppla miljöorganisationers klagorätt till organisationens ändamål, på det sätt som Årjängs kommun förordar.
Avslutningsvis finns det i detta sammanhang även skäl att nämna möjlig- heten till dröjsmålstalan med anledning av att kommissionen i den formella underrättelsen uppmärksammar frågan om att ingripa mot passivitet. Det gäller om byggnadsnämnden inte har avgjort ett ärende inom sex månader från det att ärendet inleddes, exempelvis när en miljöorganisation begär att byggnadsnämnden ska ingripa med ett åtgärds- eller ett rättelseföreläggande enligt 11 kap. 19 eller 20 § plan- och bygglagen mot en åtgärd som har vidtagits i strid med bestämmelserna i lagen (jfr 12 § förvaltningslagen).
Författningsförslaget
Bestämmelserna finns i 13 kap. 12 § plan- och bygglagen.
7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
7.1Ikraftträdandebestämmelser
Regeringens förslag: Förslagen ska träda i kraft den 2 augusti 2021.
Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I pro- memorian föreslås att lagförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2021.
Remissinstanserna: Endast Stockholms kommun (Stadsbyggnadskon- toret) yttrar sig över förslaget. Kommunen anser att det föreslagna undan- taget från detaljplanekravet (se avsnitt 6.2.3) är någonting principiellt nytt i
Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av att förslagen i propo- sitionen avser att förtydliga genomförandet av ett direktiv, där Europeiska kommissionen har ifrågasatt genomförandet, anser regeringen att lagänd- ringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Detta bedöms vara den 2 augusti 2021.
Den föreslagna tidpunkten ger Boverket begränsat med tid för att kunna utarbeta en vägledning, som Stockholms kommun (Stadsbyggnadskontoret) efterlyser. Eftersom förslagen handlar om ett överträdelseärende bedömer regeringen emellertid att det inte är lämpligt att senarelägga ikraftträdandet av lagförslagen på den grunden att det behövs ytterligare tid för att ta fram vägledning.
Den föreslagna tidpunkten innebär även att ikraftträdandet samordnas med de ändringar i plan- och bygglagen som föreslås i propositionen Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (prop.
108
2020/21:131). Att ikraftträdandet för de båda lagförslagen samordnas Prop. 2020/21:174 förenklar tillämpningen av lagen, t.ex. vid detaljplaneläggning.
7.2Övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 § plan- och bygglagen, ska fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 2 augusti 2021. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestäm- melser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a § plan- och bygglagen, ska fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före den 2 augusti 2021. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro- memorian föreslås även att huvudregeln att äldre bestämmelser ska gälla för redan påbörja ärenden inte ska omfatta sådana ärenden där kommunen i det enskilda fallet beslutar annat. Om så sker ska det, enligt förslaget, av planhandlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna yttrar sig inte sär- skilt över förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län ser positivt på förslaget att kommunen aktivt kan fatta beslut om att de nya bestämmelserna ska tillämpas även på äldre ärenden. Länsstyrelsen anser att det kan antas underlätta arbetet att kommunen kan välja att tillämpa samma bestäm- melser för pågående planarbeten.
Boverket anser att de föreslagna bestämmelserna är otydliga och sanno- likt kommer att innebära tolkningssvårigheter, bl.a. eftersom vissa av de föreslagna paragraferna kommer att gälla även för pågående ärenden. Att kommunen enligt förslaget ska kunna besluta att vissa bestämmelser inte ska gälla i ett visst ärende riskerar enligt Boverket att äventyra rättssäker- heten.
Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen) påpekar att det inte finns någon bestämd tidpunkt för när ett ärende om detaljplan eller områdes- bestämmelser ska anses ha påbörjats.
Skälen för förslaget
Äldre bestämmelser ska som huvudregel gälla för ett ärende som har påbörjats före ikraftträdandet
Ändringar i plan- och bygglagen tillämpas vanligtvis inte i påbörjade plan- ärenden, eftersom det skulle kunna leda till att redan genomfört arbete i pågående processer behöver göras om. Äldre bestämmelser bör därför, med vissa undantag, fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 2 augusti 2021. Äldre bestämmelser bör även gälla för mål och ärenden som avser överklagande
109
Prop. 2020/21:174 och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen) framhåller att det inte finns någon bestämd tidpunkt för när ett ärende om detaljplan eller områdes- bestämmelser ska anses ha påbörjats. Regeringen anser att ett detaljplane- ärende bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. Motsvarande bör även gälla i fråga om områdesbestämmelser. I den mån ett detaljplaneärende har inletts med ett planprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (se prop. 2013/14:126
s.234). Om planläggningen påbörjas utan ett formellt beslut, får processen anses ha påbörjats när kommunens planhandläggare i praktiken börjar arbeta med att ta fram planförslaget eller det underlag som behövs för plan- läggningen (jfr prop. 1985/86:1 s. 734). När kommunen påbörjar plan- arbetet upprättas normalt ett planärende i byggnadsnämndens diarium. Även om det i plan- och bygglagen inte finns någon fastslagen tidpunkt för när ett ärende om detaljplan eller områdesbestämmelser ska anses ha påbörjats anser regeringen att det är lämpligt att äldre bestämmelser ska gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet.
På motsvarande sätt bör äldre bestämmelser som huvudregel fortfarande gälla för ärenden om bygglov och förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
I promemorian föreslås att kommunen ska kunna besluta att de nya bestämmelserna ska kunna tillämpas i ett redan påbörjat planärende. Som Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller skulle förslaget kunna underlätta kommunens planläggning. Förslaget skulle dock kunna få principiell betydelse för framtida ändringar i plan- och bygglagen och mot bakgrund av synpunkterna från Boverket anser regeringen att det krävs ytterligare analyser för att bedöma lämpligheten i förslaget. Förslaget bör därför inte genomföras inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet.
Vissa ändringar ska även gälla för påbörjade ärenden
Regeringen anser att vissa bestämmelser i plan- och bygglagen bör tilläm- pas direkt vid ikraftträdandet, oberoende av när ett ärende har påbörjats. Det gäller följande bestämmelser:
1. Att detaljplanekravet även ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att området kan tas i anspråk för eller redan har tagits i anspråk för ett
2. Att miljökonsekvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detalj- planer som medger att planområdet får tas i anspråk för ett
3. Att miljöorganisationer ska få klaga på vissa beslut om detaljplaner, bygglov och förhandsbesked (13 kap. 12 § PBL).
4. Att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett sådant
110
inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan – och därmed att kravet på detaljplaneläggning inte ska gälla – och när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en sådan åtgärd (16 kap. 1 § PBL).
5. Att regeringen ska få meddela föreskrifter om dels vilka uppgifter som Prop. 2020/21:174 en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla när den avser ett
Förslaget att detaljplanekravet ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att området kan tas i anspråk för eller redan har tagits i anspråk för ett
Förslaget att miljökonsekvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detaljplaner som medger att planområdet får tas i anspråk för ett
Förslaget att det uttryckligen ska framgå att vissa miljöorganisationer ska få klaga på beslut om att anta, ändra eller upphäva vissa detaljplaner och beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked (punkt 3 ovan) bör även tillämpas i ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet, för att säkerställa att miljöorganisationernas tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor är förenlig med
Förslaget att regeringen ska få meddela föreskrifter i vissa ämnen (punkt- erna 4 och 5 ovan) bör också gälla direkt från ikraftträdandet. Alternativet att bemyndigandena inte skulle gälla redan påbörjade ärenden, skulle kunna leda till att det blir oklart när dessa får tas i anspråk. Behovet av eventuella övergångsbestämmelser när det gäller redan påbörjade ärenden får bedömas i samband med att regeringen utformar de föreskrifter som avses i bemyndigandena.
8Konsekvenser
8.1 Konsekvenser för kommuner
Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till MKB- direktivet
I avsnitt 6.1.1 föreslår regeringen att termen stadsbyggnadsprojekt ska |
|
ersätta uttrycket projekt för sammanhållen bebyggelse för de fall då plan- |
|
beskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla vissa |
|
särskilda krav i miljöbalken på grund av att genomförandet av en detalj- |
111 |
|
Prop. 2020/21:174 plan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förslaget medför att det på sikt bör bli lättare att bedöma i vilka fall som redovisningen av miljökonsekvenserna ska uppfylla de särskilda kraven, framför allt genom de vägledande uttalanden som kommissionen har gjort. Förslaget påverkar dock inte i vilken utsträckning som redovisningen behöver uppfylla de särskilda kraven.
112
I avsnitt 6.1.2 föreslår regeringen att termen industriområde ska ersätta termen industriändamål för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla de särskilda kraven i miljöbalken på grund av att genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget medför att redovisningskravet kommer att omfatta något färre fall än i dag, vilket förenklar för kommunen. Förslaget påverkar inte kommunens möjlighet att styra bebyggelseutvecklingen, utan kommunen kommer även i fortsättningen kunna detaljplanelägga områden i samma utsträckning som i dag.
I avsnitt 6.1.3 föreslår regeringen att termen campingplats ska ersätta uttrycket permanent campingplats för de fall då planbeskrivningens redo- visning av miljökonsekvenser även ska uppfylla de särskilda kraven i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan. Förslaget innebär ingen ändring i sak för kommunen.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas när den avser ett
I avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett MKB- projekt eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt. Det gäller sådana åtgärder som enligt gällande rätt innebär
att redovisningen av miljökonsekvenser ska uppfylla ytterligare krav i miljöbalken till följd av kraven i
I linje med vad som föreslås i avsnitt 6.1.1 föreslår regeringen att detalj- planekravet ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, dels kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Det kan jämföras med den lydelse som i dag används i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen, där uttrycket något annat projekt för sammanhållen bebyggelse används i stället för termen stads- byggnadsprojekt. Genom de vägledande uttalanden som kommissionen har gjort bör det föreslagna uttrycket leda till att det blir lättare för byggnads- nämnden att bedöma i vilka fall som detaljplanekravet gäller, jämfört med om det nuvarande uttrycket hade behållits. Den föreslagna ändringen bör dock inte ha någon betydelse för detaljplanekravets räckvidd.
I linje med vad som föreslås i avsnitt 6.1.2 föreslår regeringen att detalj- planekravet ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga ett industriområde, dels kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det medför att detaljplanekravet kommer att omfatta något färre fall jämfört med om kravet hade avsett industri- ändamål, vilket är den term som i dag används i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen. Många industriverksamheter omfattas likafullt av detaljplanekravet enligt någon av de andra punkterna i den nuvarande lydelsen av 4 kap. 2 § i plan- och bygglagen, vilket medför att bytet av term inte får någon större betydelse för byggnadsnämndens del. Termbytet bör dock leda till att något fler industriverksamheter kan prövas genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, jämfört med om kravet hade avsett industriändamål.
I linje med vad som föreslås i avsnitt 6.1.3 föreslår regeringen att detalj- planekravet ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga en campingplats, dels kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bytet från uttrycket permanent campingplats, som är det rekvisit som i dag används i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen, till termen campingplats, får ingen betydelse i sak för byggnads- nämndens verksamhet.
I linje med vad som i dag gäller enligt 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen föreslår regeringen att detaljplanekravet enligt 4 kap. 2 § ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga en hamn för fritidsbåtar, dels kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. I dag används termen småbåtshamnar i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen för att ange vilka hamnar som kräver bygglov. Att detaljplanekravet inte föreslås gälla småbåtshamnar innebär att detalj- planekravet inte kommer att gälla för fiskehamnar, jfr 24 kap. 2 § miljö- prövningsförordningen (2013:251). Med tanke på att det är ovanligt att det byggs nya fiskehamnar får förslaget ingen reell betydelse för den
Prop. 2020/21:174
113
Prop. 2020/21:174 kommunala självstyrelsen. Eftersom fiskehamnar är anmälningspliktiga enligt miljöbalken kommer kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd även i fortsättningen ha möjlighet att påverka etableringen av nya fiske- hamnar. Att detaljplanekravet enligt förslaget inte ska omfatta fiskehamnar påverkar inte heller kommunens möjligheter att ändå detaljplanelägga området.
114
I avsnitt 6.2.3 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett
I avsnitt 6.2.4 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta ett sådant MKB- projekt som kräver detaljplan. I praktiken innebär det att det kommer att bli tydligare att byggnadsnämnden ska ta hänsyn till de omständigheter som anges i 10 §
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.1 föreslår regeringen att det ska förtydligas att det är frivilligt för kommunen att ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt pro-
gram för att underlätta detaljplanearbetet. Vidare föreslår regeringen att det nuvarande kravet att kommunen inom ramen för ett samråd enligt 5 kap. plan- och bygglagen även ska uppfylla kraven på avgränsningssamråd enligt miljöbalken, inte ska gälla i arbetet med att ta fram ett sådant program. Förslaget bör leda till att arbetet med att ta fram ett planprogram förenklas något. Det gäller både i de fall kommunen själv tar fram ett förslag till planprogram och när kommunen bereds tillfälle att yttra sig över hur en kommande miljökonsekvensbeskrivning bör avgränsas i en angränsande kommun (jfr 6 kap. 10 § miljöbalken). Förslaget kan därmed bidra till att fler planprogram tas fram, vilket kan vara positivt eftersom ett planprogram kan göra det möjligt att i ett tidigt skede klargöra förutsättningarna i en komplex planeringssituation. Som Översiktsplaneutredningen konstaterar är det dock oklart i vilken utsträckning som kommunerna i dag genomför avgränsningssamråd i programskedet (SOU 2019:9 s. 190).
I avsnitt 6.3.2 föreslår regeringen att kommunens undersökning av om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljö- påverkan inte bara ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestäm- melsen. Enligt förslaget ska undersökningen även ske på det sätt som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av plan- och bygglagen, när kommunen tar fram en detaljplan som medger att plan- området tas i anspråk för ett
I avsnitt 6.3.3 föreslår regeringen ett förtydligande som innebär att kom- munens redovisning av miljökonsekvenser ska innehålla viss ytterligare information, om genomförandet av detaljplanen kan antas påverka miljön i ett Natura
I avsnitt 6.3.4 föreslår regeringen att bestämmelserna om vad kommunen ska redovisa under samrådet ska samlas i en paragraf, vilket medför att det blir tydligare vad som ska redovisas under ett samråd. Ändringen bör förenkla kommunernas tillämpning av plan- och bygglagen.
I avsnitt 6.3.5 gör regeringen bedömningen att länsstyrelsen även i fortsättningen bör ha ansvaret för att underrätta Naturvårdsverket när sam- råd om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ske med ett annat land. Bedömningen påverkar inte kommunerna.
I avsnitt 6.3.6 föreslår regeringen att kommunen under samrådet ska redovisa synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av plan- beskrivningens redovisning av miljökonsekvenser, om kommunen har tagit emot sådana synpunkter. Förslaget medför en tillkommande uppgift för kommunen, om än av begränsad omfattning. I någon mån kan förslaget
Prop. 2020/21:174
115
Prop. 2020/21:174 tänkas leda till att länsstyrelsen formaliserar sina yttranden i högre grad
|
jämfört med vad som är fallet i dag, när det blir tydligare att kommunen |
|
ska offentliggöra den dialog om avgränsningen av miljökonsekvenser som |
|
sker inför ett plansamråd. En högre grad av formella yttranden kan i viss |
|
utsträckning tänkas inverka negativt på informationsutbytet mellan läns- |
|
styrelsen och kommunen. I och med att det inte är närmare reglerat hur |
|
avgränsningssamrådet ska genomföras skiljer sig formerna åt såväl mellan |
|
länsstyrelserna som i kontakterna med enskilda kommuner. Det medför |
|
även att förslagets konsekvenser kommer att variera mellan och inom |
|
länen. |
|
I avsnitt 6.3.7 föreslår regeringen att innehållet i den kungörelse som |
|
inför ett plansamråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i |
|
en ortstidning ska kompletteras så att innehållet motsvarar kraven i MKB- |
|
direktivet. Motsvarande kompletteringar ska även göras i den underrättelse |
|
som inför granskningen ska anslås på kommunens anslagstavla. Förslaget |
|
kan leda till att kungörelsen i någon mån kan antas bli längre, vilket i |
|
begränsad utsträckning kan påverka kommunens kostnader för detalj- |
|
planeprocessen. Jämfört med kommunens totala kostnader för detaljplane- |
|
processen får de kostnader som förslaget kan ge upphov till anses vara |
|
försumbara. |
|
I avsnitt 6.3.8 föreslår regeringen att den information som kommunen |
|
ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på |
|
kommunens webbplats under samrådet. Den information som kommunen |
|
under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska plan- |
|
förslaget ska även finnas på kommunens webbplats. Skyldigheterna gäller |
|
inte fastighetsförteckningen eller om det skulle strida mot lag eller annan |
|
författning att hålla uppgifterna tillgängliga. Även om det inte finns något |
|
uttryckligt krav på det, tillhandahåller nästan alla kommuner planförslaget |
|
och planeringsunderlag m.m. på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle |
|
således inte innebära något betydande merarbete för kommunerna. Reger- |
|
ingen avser att ta de initiativ som behövs för att vägledning om vilken |
|
information som inte kan publiceras ska tas fram, vilket bör förenkla kom- |
|
munernas arbete. |
|
I avsnitt 6.3.9 föreslår regeringen att redogörelsen för de samråd som |
|
har skett och vad som kommit fram i samråden inte längre ska ske i plan- |
|
beskrivningen. Det är oklart i vilken utsträckning som kommunerna i prak- |
|
tiken har redovisat det som framkommit i samråden i planbeskrivningen. |
|
Många kommuner har sannolikt uppfattat plan- och bygglagens krav på att |
|
de synpunkter som framkommer under samrådet och granskningen ska |
|
redovisas i samrådsredogörelsen respektive granskningsutlåtandet som |
|
speciallag (lex specialis) i förhållande till bestämmelsen i miljöbalken, och |
|
därmed avstått från att redovisa det som framkommit i samråden i plan- |
|
beskrivningen. Att kravet avskaffas bör därmed i praktiken inte medföra |
|
några konsekvenser för kommunens redovisning. |
|
Regeringen föreslår vidare att det uttryckligen ska framgå av plan- och |
|
bygglagen att granskningsutlåtandet ska innehålla information om på |
|
vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. |
|
Att informationen bör kunna hållas kortfattad medför att de konsekvenser |
|
som kravet medför för kommunerna är av begränsad omfattning. |
|
I avsnitt 6.3.10 föreslår regeringen att kommunen, när granskningsutlåt- |
116 |
andet finns tillgängligt, ska dels i en underrättelse på anslagstavlan infor- |
mera om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, dels under minst tre Prop. 2020/21:174 veckors tid hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på kommunens webb-
plats. Skyldigheten att hålla granskningsutlåtandet tillgängligt ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Förslaget innebär en tillkommande uppgift för kommunen som är av begränsad omfattning. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhandahåller många kommuner redan i dag granskningsutlåtandet på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle därmed i praktiken inte innebära något merarbete för dessa kommuner. För övriga kommuner medför för- slaget en tillkommande arbetsuppgift av begränsad omfattning.
I avsnitt 6.3.11 föreslår regeringen att kommunen, när detaljplanen har antagits, i en underrättelse på sin anslagstavla ska informera om antagan- det tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåt- andet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats. Skyldigheten att hålla information tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, tillhandahåller många kom- muner redan i dag sådana handlingar på sin webbplats. Ett uttryckligt krav skulle därmed i praktiken inte innebära något merarbete för dessa kom- muner. För övriga kommuner medför förslaget en tillkommande arbets- uppgift av begränsad omfattning.
I avsnitt 6.3.12 föreslår regeringen att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Det är i praktiken ovanligt att ett ärende drivs fram till antagande, men där en majoritet i kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden sedan beslutar att den föreslagna detaljplanen inte ska antas, ändras eller upphävas. Mot den bakgrunden bör den föreslagna skyldigheten i praktiken inte medföra något merarbete för kommunerna.
Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt
I avsnitt 6.4 föreslår regeringen bestämmelser som förtydligar att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planom- rådet får tas i anspråk för ett
Förslaget bör inte påverka kommunerna på något särskilt sätt, annat än att det blir tydligare för byggnadsnämnden att miljöorganisationer har rätt att överklaga vissa beslut om lov och förhandsbesked.
117
Prop. 2020/21:174 Den kommunala självstyrelsen
Flera av de förslag som lämnas i denna proposition innebär nya åligganden för kommunerna, vilket innebär en minskning av den kommunala själv- styrelsen.
Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommun- ala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Förslagen i propositionen är ett led i genomförandet av
De finansiella konsekvenserna för kommunen
Flera av förslagen i propositionen innebär delvis nya uppgifter för kom- munerna. Därmed omfattas regleringen av den kommunala finansierings- principen. Finansieringsprincipen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet.
Det merarbete som förslagen i propositionen kan antas medföra i det enskilda planärendet kan antas vara av begränsad omfattning. I förhållande till kommunens totala arbete med att ta fram en detaljplan bör de ekonom- iska konsekvenserna för kommunerna således vara försumbara.
I viss utsträckning bidrar förslagen till att det kan krävas något mer arbete för byggnadsnämnden att handlägga en ansökan om lov eller för- handsbesked för åtgärder som ska vidtas i ett område utanför detaljplan. Om tiden för att handlägga sådana ärenden ökar, kan det även krävas ytterligare personal för handläggningen. De tillkommande uppgifterna bör dock vara av så begränsad omfattning att det i praktiken inte påverkar nämndens behov av personal annat än marginellt. Vidare kan kostnader uppstå till följd av att kommunen behöver se över sina rutiner och på grund av att det behövs utbildningsinsatser för kommunens anställda.
I sammanhanget bör även nämnas att nämnden får ta ut avgifter för beslut om lov och förhandsbesked (12 kap. 8 § PBL). Nämnden får även ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdes- bestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad (12 kap. 9 § PBL). Genom att kommunerna kan justera sina taxor behöver förslagen således inte medföra några ökade nettokostnader för kommunerna.
8.2Konsekvenser för regioner
Konsekvenserna av förslagen i propositionen bedöms vara av ringa betyd- else för regionerna. Regionerna agerar i vissa fall som byggherre och påverkas då på samma sätt som andra byggherrar, se under avsnitt 8.4.
118
8.3 |
Konsekvenser för staten |
Prop. 2020/21:174 |
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.5 gör regeringen bedömningen att länsstyrelsen även i fort- sättningen bör ha ansvar för att underrätta Naturvårdsverket när samråd om en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ske med ett annat land. Därmed förändras inte rollför- delningen inom staten i förhållande till vad som gäller i dag.
I avsnitt 6.3.6 föreslår regeringen att kommunen under samrådet av en detaljplan ska redovisa sådana synpunkter på omfattningen och detaljer- ingsgraden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som den har tagit emot under ett avgränsningssamråd. Förslaget kan antas leda till att länsstyrelsen formaliserar sina yttranden i högre grad jämfört med vad som är fallet i dag, till följd av att det blir tydligare att kommunen ska offentliggöra den dialog om avgränsningen av miljökonsekvenser som sker inför ett plansamråd. En högre grad av formella yttranden kan ha både positiva och negativa konsekvenser för informationsutbytet mellan läns- styrelsen och kommunen. Bland de positiva konsekvenserna kan nämnas ökad transparens och bättre dokumentation. Bland de negativa kan nämnas att det finns risk för att länsstyrelsen ställer för höga krav för att säkerställa att kommunen belyser samtliga miljökonsekvenser som kan uppstå. Det finns även risk för att länsstyrelsen i gränsdragningsfall ställer för låga krav för att slippa eventuell kritik för att länsstyrelsens synpunkter om vilka miljökonsekvenser som behöver belysas inte är sakligt underbyggda.
I avsnitt 6.3.8 föreslår regeringen att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet. Även den information som kom- munen under granskningstiden ska hålla tillgänglig för alla som vill granska planförslaget ska finnas på kommunens webbplats. Förslagen bör göra det lättare för statliga myndigheter att ta del av handlingarna. Det kan även tänkas underlätta länsstyrelsens arbete genom att behovet av att sända vidare handlingar per post – i den mån detta fortfarande förekommer – i praktiken bör upphöra.
I avsnitt 6.3.11 föreslår regeringen att kommunen, när detaljplanen har antagits, under minst tre veckors tid ska hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webbplats. Förslaget bör göra det lättare för statliga myndigheter att ta del av handlingarna.
119
Prop. 2020/21:174 Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt
I avsnitt 6.4 föreslår regeringen bestämmelser som förtydligar att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområ- det får tas i anspråk för ett
Förslaget har betydelse för domstolarna och länsstyrelserna i arbetet med att handlägga överklagade beslut enligt plan- och bygglagen. Genom att klagorätten framgår direkt av lag bör det bli lättare för länsstyrelsen eller domstolen att bedöma om ärendet eller målet ska prövas i sak, i stället för – som enligt nuvarande praxis – att genom en konventionsenlig tolk- ning av Århuskonventionen komma fram till att miljöorganisationen har talerätt. Förslaget påverkar emellertid inte antalet överklagade mål eller ärenden, eftersom det redan i praxis har slagits fast att miljöorganisationer har rätt att klaga på de beslut som det nu är fråga om.
Övriga förslag
Staten agerar i vissa fall som planintressent eller byggherre och påverkas då på samma sätt som när företag agerar som byggherrar, se under avsnitt 8.4.
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det föregående bedöms vara av ringa betydelse för staten.
Statsfinansiella konsekvenser
Förslagen i propositionen kan antas vara kostnadsneutrala för staten.
Mot bakgrund av kommissionens kritik mot genomförandet av MKB- direktivet i plan- och bygglagen och att kommissionen har ett pågående överträdelseärende mot Sverige finns en viss risk för att kommissionen går vidare med detta genom att överlämna ärendet till
8.4Konsekvenser för företag
Förslagen i propositionen får främst konsekvenser för företag som agerar som planintressenter, dvs. sådana företag som tar initiativ till detaljplane- läggning och som kan ha nytta av planläggningen, eller byggherrar, dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra
120
rivnings- eller markarbeten. I viss utsträckning kan även industriföretag Prop. 2020/21:174 och teknikkonsulter inom samhällsbyggnadssektorn påverkas.
Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till MKB- direktivet
I avsnitt 6.1.2 föreslår regeringen att termen industriområde ska ersätta termen industriändamål för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla de särskilda kraven i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget medför att något färre fall än i dag kommer att omfattas av de särskilda kraven, vilket i viss utsträckning bör göra det lättare för kommunen att ta fram detaljplanen. Det kan i sin tur leda till lägre kostnader för att ta fram planen och därmed gynna sådana företag som bedriver industriverksamhet och där företaget är beroende av att en detaljplan antas, ändras eller upphävs.
Konsekvenserna av förslagen i avsnitt 6.1.1 och 6.1.3 bedöms vara av ringa betydelse för företagen.
Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka |
|
uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla för att |
|
åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas när den avser ett |
|
Därigenom kan regeringen ställa krav på att en sådan ansökan ska inne- |
|
hålla de uppgifter som krävs enligt bilaga II.A till |
|
i bilagan medför att en byggherre bl.a. behöver tillhandahålla en beskriv- |
|
ning av projektet, däribland en beskrivning av hela projektets fysiska |
|
karakteristika och, i tillämpliga fall, av rivningsarbeten och en beskrivning |
|
av projektets lokalisering, i synnerhet vad beträffar miljöns känslighet i de |
|
geografiska områden som antas bli påverkade av projekten. Att ta fram de |
|
uppgifter som krävs till ansökan kan i sig vara förenat med kostnader för |
|
företaget, exempelvis om det behövs inventeringar av naturmiljön för att |
|
bedöma vilka djur och växter som kan påverkas av byggprojektet. Ytter- |
|
ligare krav som ska kontrolleras av byggnadsnämnden kan även leda till |
|
marginellt högre kostnader för företaget på grund av att nämndens hand- |
|
läggning blir något mer omfattande. Kravet i direktivet gäller dock enbart |
|
sådana |
|
antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att kravet inte |
|
kommer att omfatta sådana fall där den sökta åtgärden ska vidtas i ett |
|
område inom detaljplan eller där regeringen redan har bestämt att åtgärden |
|
inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (se förslaget i avsnitt |
|
6.2.3). Det medför att antalet ansökningar som omfattas av de utvidgade |
|
kraven förväntas gälla en förhållandevis liten andel sett i förhållande till |
|
det totala antalet lov och förhandsbesked som söks av företag. |
|
I avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att detaljplanekravet även ska omfatta |
|
åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett MKB- |
|
projekt eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på |
|
ett sådant sätt. Det gäller sådana åtgärder som enligt gällande rätt innebär |
121 |
Prop. 2020/21:174 att redovisningen av miljökonsekvenser ska uppfylla ytterligare krav i miljöbalken till följd av kraven i
122
Förslaget medför att vissa industriverksamheter i begränsad omfattning kommer att behöva prövas genom detaljplaneläggning i färre fall än i dag. Förslaget bör leda till minskade kostnader för företag som bedriver verksamhet som kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, och som med nu gällande lagstiftning får kostnader för miljö- bedömningar enligt såväl plan- och bygglagen som miljöbalken.
I linje med vad som i dag gäller enligt 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen föreslår regeringen att detaljplanekravet enligt 4 kap. 2 § ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga en hamn för fritidsbåtar, dels kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Att detaljplanekravet inte föreslås gälla småbåts- hamnar, som är det rekvisit som i dag används för att uttrycka kravet på bygglov för hamnar i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen, innebär att detaljplanekravet inte kommer att gälla för fiskehamnar, jfr 24 kap. 2 § miljöprövningsförordningen. Det bör underlätta för ett företag som avser att anlägga en ny fiskehamn.
I avsnitt 6.2.3 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det föregående bedöms vara av ringa betydelse för företagen.
Förslag som avser detaljplaner
De förslag som regeringen lämnar i avsnitt 6.3 kan i viss mån påverka kostnaden för att ta fram en detaljplan, vilket kan påverka företag som
kommer överens med en kommun om att upprätta en detaljplan. Sett till Prop. 2020/21:174 den totala kostnaden för planläggningen bör dock de tillkommande kostna-
derna vara små.
I avsnitt 6.3.12 föreslår regeringen att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet. Det är i praktiken ovanligt att ett ärende drivs fram till antagande, men där en majoritet i kommunfullmäktige eller byggnadsnämnden beslutar att den föreslagna detaljplanen inte ska antas, ändras eller upphävas. Förslaget kan dock leda till att ett företag i vissa fall får en tydligare motivering till varför kommunen inte antar, ändrar eller upphäver den föreslagna detaljplanen.
Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt
I avsnitt 6.4 föreslås förtydligade bestämmelser om att en ideell förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att till- varata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa andra villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområ- det får tas i anspråk för ett
De företag som kan komma att beröras av förslagen
I det företagsregister som Statistiska centralbyrån för finns 579 företag registrerade inom näringsgrenen utvecklare av byggprojekt
Övrigt
Den föreslagna regleringen bör inte ha någon väsentlig påverkan på kon-
kurrensförhållandena för företagen.
123
Prop. 2020/21:174 Företag kan även påverkas av den föreslagna regleringen i egenskap av grannar. För förslagens konsekvenser i detta avseende, se avsnitt 8.5.
8.5Konsekvenser för enskilda
Förslagen påverkar enskilda i olika avseenden, framför allt i egenskap av grannar, bostadssökare och byggherrar.
Grannar
I avsnitt 6.2.1 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas när den avser ett
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
I avsnitt 6.3.6 föreslår regeringen att kommunen under samrådet av en detaljplan ska redovisa sådana synpunkter på omfattningen och detaljerings- graden av planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser som kom- munen har tagit emot under ett avgränsningssamråd. Förslaget medför att det blir lättare för grannar att ta del av de synpunkter som länsstyrelsen och andra expertmyndigheter har framfört när det gäller behovet av att redo- visa miljökonsekvenser.
Även förslagen om att planhandlingar och annan information under detalj- planeprocessen ska publiceras på kommunens webbplats (se förslagen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för grannar och andra enskilda att följa handläggningen av ett detaljplaneärende.
Bostadssökande
Förslag som fördyrar detaljplaneprocessen eller gör det dyrare att söka bygglov kan i viss mån påverka kostnaden för den som köper eller hyr en bostad (jfr avsnitt 8.7). Förslagen i denna proposition kan således leda till ökade kostnader för boendet. Det handlar emellertid om kostnadsökningar som är så små att de i sammanhanget bör vara försumbara för den enskilde.
124
Byggherrar |
Prop. 2020/21:174 |
Enskilda agerar i vissa fall som byggherre och kan då påverkas på samma |
|
sätt som när ett företag agerar byggherre, se under avsnitt 8.4. I praktiken |
|
förekommer det emellertid endast i undantagsfall att enskilda fysiska |
|
personer söker bygglov för en åtgärd som kommer att omfattas av de regler |
|
som det nu är fråga om. Förslagen bör därför ha liten betydelse för enskilda |
|
byggherrar. |
|
Övrigt |
|
Konsekvenserna av de förslag som inte har nämnts i det föregående |
|
bedöms vara av ringa betydelse för enskilda. |
|
8.6 Konsekvenser för miljön
Med miljö avses i detta sammanhang miljön i bred bemärkelse, dvs. även påverkan på bl.a. luft och atmosfär, vatten, jord, mark, landskap, natur- områden och biologisk mångfald samt samspelet mellan dessa delar. Dess- utom innefattas tillståndet för människors hälsa och säkerhet, livsvillkor och påverkan på kulturmiljöer m.m.
Vissa termer i plan- och bygglagen bör anpassas till MKB- direktivet
I avsnitt 6.1.2 föreslår regeringen att termen industriområde ska ersätta termen industriändamål för de fall då planbeskrivningens redovisning av miljökonsekvenser även ska uppfylla de särskilda kraven i miljöbalken på grund av att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Förslaget kan antas medföra en minskning av antalet dubbelprövningar som i dag sker till följd av att miljökonsekvenserna ska beskrivas inom ramen för såväl en detaljplaneprocess som en tillstånds- prövning för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Den minsk- ade dubbelprövningen bör dock inte leda till ett sämre miljöskydd. Tvärtom kan kravet att ytterligare konsekvenser ska redovisas för industriområden som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan leda till ett bättre miljöskydd, när det blir tydligare i plan- och bygglagen att även industri- områden som kanske tidigare inte har miljöbedömts utifrån kriterierna i
Konsekvenserna av förslagen i avsnitt 6.1.1 och 6.1.3 bedöms vara av ringa betydelse för miljön.
125
Prop. 2020/21:174 Förslag som avser lov och förhandsbesked
I avsnitt 6.2.1 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas när den avser ett
I avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att detaljplanekravet även ska omfatta åtgärder som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för ett MKB- projekt eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk på ett sådant sätt. Som en del av detta föreslår regeringen, i linje med vad som föreslås i avsnitt 6.1.2, att detaljplanekravet ska avse industriområden av viss omfattning och inte industriändamål, vilket är den term som i dag används i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen. I likhet med vad som gäller för förslagen i avsnitt 6.1.2 kan förslaget förväntas medföra en minskning av antalet dubbelprövningar som i dag sker till följd av att miljökonsekvenserna ska beskrivas inom ramen för såväl en detaljplane- process som en tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Inte heller när det gäller förslaget i avsnitt 6.2.2 bör den minskade dubbelprövningen leda till ett sämre miljöskydd. Tvärtom kan detaljplanekravet för industriområden som kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan leda till ett bättre miljöskydd, när det blir tydligt att även industriområden som kanske tidigare inte har miljöbedömts kan behöva genomgå en miljöbedömning.
I avsnitt 6.2.5 föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
I linje med vad som i dag gäller enligt 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen föreslår regeringen vidare att detaljplanekravet enligt 4 kap. 2 § ska gälla en åtgärd som kräver bygglov, om den dels innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga en hamn för fritidsbåtar, dels kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att detaljplanekravet inte föreslås gälla småbåtshamnar, som är det rekvisit som i dag används för att uttrycka kravet på bygglov för hamnar i 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen, inne- bär att detaljplanekravet inte kommer att gälla för fiskehamnar, jfr 24 kap. 2 § miljöprövningsförordningen. Eftersom fiskehamnar är anmälnings- pliktiga enligt miljöbalken kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden även i fortsättningen kunna säkerställa att etableringen av fiskehamnar sker på ett sätt som är godtagbart från miljöskyddssynpunkt. Med tanke på att det
126
är ovanligt att det byggs nya fiskehamnar bör förslaget emellertid i prak- Prop. 2020/21:174 tiken ha liten påverkan på miljön.
Förslag som avser detaljplaner
I avsnitt 6.3.1 föreslår regeringen att det ska förtydligas att det är frivilligt för kommunen att ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt pro- gram för att underlätta detaljplanearbetet. Vidare föreslår regeringen att det nuvarande kravet att kommunen inom ramen för ett samråd enligt 5 kap. plan- och bygglagen även ska uppfylla kraven på avgränsnings- samråd enligt miljöbalken, inte ska gälla i arbetet med att ta fram ett sådant program. Eftersom det inte finns några formkrav när det gäller plan- programmets detaljeringsgrad kan programmet göras mycket översiktligt, vilket gör att det i praktiken sällan är meningsfullt att samråda om hur miljökonsekvensbeskrivningen bör avgränsas redan i programskedet. Det är även oklart i vilken utsträckning som kommunerna i dag genomför av- gränsningssamråd redan i programskedet (se avsnitt 8.1). Dessutom kommer det fortfarande att finnas ett krav på att kommunen ska genomföra ett avgränsningssamråd i planskedet. Förslaget bör därmed inte ha någon negativ påverkan på miljön.
I avsnitt 6.3.3 föreslår regeringen ett förtydligande som innebär att kom- munens redovisning av miljökonsekvenser i en planbeskrivning ska inne- hålla viss information, om genomförandet av detaljplanen kan antas påver- ka miljön i ett Natura
I avsnitt 6.3.5 gör regeringen bedömningen att länsstyrelsen även i fortsättningen bör ha ansvar för att underrätta Naturvårdsverket när samråd ska ske med ett annat land på grund av att genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i det andra landet. I det avsnittet framhåller regeringen att Naturvårdverket bör ges bättre förut- sättningar för att så tidigt som möjligt kunna underrätta det andra landet, men att den frågan kan regleras på förordningsnivå. Att det förslag som lämnas i promemorian (se Ds 2020:19 s. 143) inte genomförs är således inte negativt från miljösynpunkt.
Förslagen att planhandlingar och annan information under detaljplane- processen ska publiceras på kommunens webbplats (se förslagen i avsnitt 6.3.8, 6.3.10 och 6.3.11) bör göra det lättare för miljöorganisationer och enskilda att följa handläggningen av ett detaljplaneärende. Det bör i sin tur vara positivt för miljön.
Föreskrifter om miljöorganisationers klagorätt
I avsnitt 6.4 föreslår regeringen bestämmelser som förtydligar att en ideell |
|
förening eller en annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål |
|
att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och uppfyller vissa |
127 |
Prop. 2020/21:174 andra villkor i miljöbalken har rätt att överklaga vissa beslut. Det gäller för det första beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genom- förande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett
Den föreslagna bestämmelsen säkerställer att miljöorganisationer får överklaga beslut i den utsträckning som följer av
Miljökvalitetsmålen
I stort sett alla de 16 miljökvalitetsmålen påverkas av fysisk planering, i synnerhet miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Förslagen i denna proposition bedöms dock inte ha någon direkt påverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.
8.7 Konsekvenser för bostadsbyggandet
|
Den tid som åtgår för plan- och byggprocessen i dag är relativt lång, vilket |
|
bl.a. påverkar förutsättningarna för en effektiv konkurrens i byggsektorn. |
|
De långa processerna kan innebära att stora personella och ekonomiska |
|
resurser tas i anspråk från byggherren. Detta medför t.ex. att många mindre |
|
aktörer i byggsektorn i dag saknar förutsättningar för att genomföra bygg- |
|
projekt som förutsätter detaljplaneläggning. |
|
Förslagen i propositionen medför i vissa avseenden att det ställs ytter- |
|
ligare krav på hur en detaljplaneläggning ska genomföras, vilket kan leda |
|
till ytterligare kostnader för en planintressent som tar initiativ till plan- |
|
läggning. Vidare föreslås att det i vissa fall kan behövas ytterligare under- |
|
lag för att byggnadsnämnden ska kunna ge lov för ett |
|
områden som inte omfattas av en detaljplan, vilket även det kan leda till |
|
ökade kostnader för byggandet. Ökade produktionskostnader kan i sin tur |
|
förväntas leda till dyrare bostäder. De kostnader som förslagen i propo- |
|
sitionen kan ge upphov till är dock försumbara i sammanhanget, sett i |
|
relation till de kostnader som uppstår i övrigt inom ramen för byggproces- |
|
sen. Det finns således inte anledning att befara att förslagen skulle påverka |
|
bostadsbyggandet negativt. |
|
Förslagen i propositionen påverkar inte den byggrätt som följer av |
128 |
gällande detaljplaner. |
|
8.8 |
Förslagen i propositionen bedöms vara förenliga med
8.9Övriga konsekvenser
Förslagen att vissa handlingar ska hållas tillgängliga på kommunens webbplats bedöms ha en viss positiv påverkan på förutsättningarna för en digital plan- och byggprocess. Att förslagen görs tillgängliga i ett digitalt format kan i viss mån gynna personer med nedsatt syn eller som i övrigt har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, när personen i fråga inte behöver uppsöka kommunhuset (eller liknande) för att ta del av handling- arna.
Förslagen bör inte påverka jämställdheten mellan män och kvinnor eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
9Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämp- lighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utform- ning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3.en åtgärd som kräver bygglov,
a)om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas
iett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga
–ett industriområde,
–ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnads- projekt,
–en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
–en hamn för fritidsbåtar,
–ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
–en campingplats,
–en nöjespark, eller
–en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
129
Prop. 2020/21:174 a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvar- liga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas
isamband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när kommunen ska upprätta en detaljplan.
Första stycket 3, som har ett nytt innehåll, innebär ett krav på detaljplan för en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden dels innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, ett sådant projekt som anges i led a, dels kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. De lovpliktiga åtgärderna som kan medföra ett krav på detaljplan omfattar såväl nybyggnad som ändring av ett befintligt bygg- nadsverk (jfr 9 kap. 2 § andra stycket). Punkten har utformats i linje med Lagrådets förslag.
Syftet med bestämmelsen är att bygglov eller förhandsbesked inte ska ges för en sådan åtgärd som avses i punkten, utan att ansökan i stället ska avslås med hänvisning till att åtgärden förutsätter planläggning (jfr 9 kap. 31 § 2). Bestämmelsen utvidgar inte detaljplanekravet, eftersom de angivna åtgärderna redan kräver planläggning enligt paragrafen. Däremot förtyd- ligar bestämmelsen genomförandet av punkterna 10a, 10b och
Av 16 kap. 1 § 2 a framgår att regeringen får meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en åtgärd som avses i denna punkt. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen meddela sådana föreskrifter som enligt artikel 4.3 och bilaga III till MKB- direktivet ska tillämpas för att fastställa om de åtgärder som avses i denna punkt kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i led b.
Om den sökta åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljö- påverkan, trots att området kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant projekt som avses i led a, gäller inte kravet på detaljplan. Däremot kan åtgärden fortfarande omfattas av ett sådant krav enligt någon av de övriga punkterna i första stycket. I sådana fall bör åtgärden lämpligen för att spara tid först prövas mot den av punkt- erna som den mest sannolikt omfattas av.
Med ett område avses vanligtvis den tomt som hör till byggnaden. Med en tomt avses ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål (se 1 kap. 4 §). Med ett område avses även ett område för en annan anläggning än en byggnad (jfr 8 kap. 12 och 16 §§) eller mark för gemensam användning (jfr 4 kap. 42 §).
130
Projekten som räknas upp i led a motsvarar i huvudsak de projekt som anges i den nuvarande lydelsen av 34 § andra stycket. Uppräkningen omfattar emellertid inte en spårväg eller en tunnelbana. Vidare ersätter termen industriområde termen industriändamål, där den förra är snävare än den senare. Med industriområde avses ett område som används eller kommer att kunna användas av en eller flera verksamheter för industri, tillverkning, lagerhållning eller liknande, och som genom sin utformning och verksamhet utgör en funktionell enhet i förhållande till den omgivande bebyggelsen. Dessutom ska infrastrukturen i form av exempelvis vägar, vatten och avlopp vara gemensam för flera verksamheter, om huvudmanna- skapet inte är kommunalt (jfr rapporten Interpretation of definitions of project categories of annex I and II of the EIA Directive, s. 49, kom- missionen, 2015). Användningen sammanfaller alltså med det som i detalj- planer brukar kallas verksamhetsområde (jfr 5 kap. 21 § i Boverkets före- skrifter om detaljplan [BFS 2020:5]). Ett område som tas i anspråk för industriell verksamhet utgör normalt sett inte ett industriområde, om det enbart rör en enstaka industriverksamhet som kommer att miljöbedömas enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet i 9 kap. miljöbalken.
Sedan ersätter termen stadsbyggnadsprojekt uttrycket ett annat projekt för sammanhållen bebyggelse. Med ett annat projekt för sammanhållen bebyggelse kan enligt förarbetena bl.a. avses planering för ändrad bebygg- else eller annan anläggning inom ett område med sammanhållen bebygg- else samt bebyggelse eller anläggning i utkanten av ett sådant område, som medför att detta expanderar. En tämligen vanlig åtgärd bör enligt tidigare förarbeten vara planering för industri- eller bostadsområden i utkanten av befintlig sammanhållen bebyggelse. Inom sådan bebyggelse bör planering för ändrad användning av ett område – t.ex. från industriområde till bostads- område – omfattas av bestämmelsen (se prop. 2004/05:59 s. 28). Dessa uttalanden bör även ge vägledning om vad som utgör ett stadsbyggnads- projekt. Därutöver kan det även finnas andra byggprojekt som omfattas av begreppet. Av kommissionens vägledning framgår att det exempelvis kan handla om byggprojekt som bostadsbebyggelse, sjukhus, universitet, idrotts- arenor, biografer, teatrar, konserthallar och kulturcentrum, dvs. byggprojekt av större omfattning (se rapporten Interpretation of definitions of project categories of annex I and II of the EIA Directive, s.
Slutligen ersätter termen campingplats uttrycket permanent camping- plats, vilket överensstämmer med den term som används i plan- och bygg- förordningen (2011:338). Detta innebär ingen ändring i sak.
Övriga termer i uppräkningen har samma betydelse som i den nuvarande lydelsen av 34 § andra stycket (jfr prop. 1992/93:60 s. 22 f. och 2004/05:59 s. 28 f.).
Övriga ändringar i stycket är endast redaktionella.
Andra stycket, som har ett nytt innehåll, innebär att första stycket 3 inte gäller åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av 16 kap. 1 § 1 framgår att regeringen får meddela föreskrifter om att åtgärder som avses i första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljö- påverkan.
Tredje stycket, som är nytt, motsvarar i huvudsak den nuvarande lydel- sen av andra stycket. Bestämmelsen följdändras med anledning av den nya punkten 3 i första stycket. För det första innebär ändringen att det andra
Prop. 2020/21:174
131
Prop. 2020/21:174 ledet i bestämmelsen tas bort, dvs. kravet att varken ett nytt byggnadsverk eller dess användning får kunna antas medföra en betydande miljöpåverkan för att åtgärden ska kunna prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Därmed ges bestämmelsen samma sak- innehåll som den ursprungliga lydelsen av 5 kap. 1 § första stycket 2 i den numera upphävda plan- och bygglagen (1987:10). Vägledning för tolkning av bestämmelsen kan hämtas ur förarbetena till den bestämmelsen, se prop. 1985/86:1 s. 552 f. Se även prop. 2014/15:60 s. 102. För det andra innebär ändringen att hänvisningen till det första stycket i stället avser punkten 4.
Övervägandena finns i avsnitt
33 b § Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i planbeskriv- ningen, följdändras med anledning av ändringarna i 5 kap. 11 a §.
34 § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljö- balken.
Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 §
1.ett industriområde,
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnads- projekt,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6.en campingplats,
7.en nöjespark,
8.en djurpark,
9.en spårväg, eller
10.en tunnelbana.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att planbeskrivningen i en detalj- plan i förekommande fall ska innehålla en redovisning av miljökonse- kvenserna med ett visst innehåll. Paragrafen har utformats i linje med Lag- rådets förslag.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 5 kap. 11 a § andra stycket följdändras med anledning av ändringarna i den paragrafen.
Ändringarna i andra stycket innebär för det första att kravet slopas på att redogörelsen för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden ska ske i planbeskrivningen (jfr 6 kap. 35 § 8 miljöbalken). Den redogörelsen ska göras i samrådsredogörelsen (se 5 kap. 17 §) och i granskningsutlåtandet (se 5 kap. 23 § första stycket).
132
För det andra innebär den nya hänvisningen till 6 kap. 36 § miljöbalken Prop. 2020/21:174 att om genomförandet av planen kan antas påverka miljön i ett s.k. Natura
–en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området,
–en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ har valts, och
–de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 2.3 första stycket i
För det tredje innebär ändringarna att termen industriområde ersätter ter- men industriändamål i punkten 1. Termen industriområde avses ha samma innebörd som i 2 § första stycket 3 a.
För det fjärde innebär ändringarna att termen stadsbyggnadsprojekt ersät- ter uttrycket annat projekt för sammanhållen bebyggelse. Termen stads- byggnadsprojekt avses ha samma innebörd som i 2 § första stycket 3 a.
Slutligen innebär ändringarna att termen campingplats ersätter uttrycket permanent campingplats i punkten 6, vilket överensstämmer med den term som används i plan- och byggförordningen (2011:338). Detta innebär ingen ändring i sak.
Övriga ändringar är enbart språkliga eller redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt
5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje styckena samt 25 § för en detaljplan som
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelserna i kapitlet som reglerar ett utökat planförfarande. I paragrafen anges även för vilka detaljplaner som det utökade förfarandet är tillämpligt.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 11 e § tas bort på grund av att den paragrafen upphävs.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.
7 a § Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt före- skrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
133
Prop. 2020/21:174 |
2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och faststäl- |
|
lande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen |
|
(1995:1649) om byggande av järnväg. |
|
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den |
|
del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. |
|
25 § när ärendet påbörjas. |
|
Paragrafen innehåller hänvisningar till de särskilda bestämmelserna i |
|
kapitlet som reglerar ett samordnat planförfarande. |
|
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 21 § följdändras |
|
med anledning av ändringarna i den paragrafen. |
|
10 § För att underlätta detaljplanearbetet får kommunen ange planens utgångs- |
|
punkter och mål i ett särskilt program. |
|
I paragrafen finns bestämmelser om planprogram för detaljplaner. |
|
Ändringen innebär att det klargörs att det är kommunen och ingen annan |
|
som bestämmer om ett sådant planprogram ska upprättas eller inte (jfr |
|
prop. 2009/10:170 Del 1 s. 443). Att bestämmelsen är fakultativ medför |
|
bl.a. att det inte krävs någon strategisk miljöbedömning för ett sådant |
|
program (jfr 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken). |
|
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1. |
|
11 a § Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett |
|
planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas |
|
medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges |
|
i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning |
|
till den bestämmelsen. |
|
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra |
|
stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan |
|
antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges |
|
i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b. |
|
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det |
|
sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljö- |
|
balken. |
|
Kraven enligt |
|
påverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av |
|
6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra |
|
stycket 1 samma balk. |
|
I paragrafen finns bestämmelser om att kommunen i vissa fall ska genom- |
|
föra samrådet så att det även uppfyller vissa krav på samråd i 6 kap. miljö- |
|
balken. |
|
Ändringen i första stycket innebär ett förtydligande av att såväl ett pro- |
|
gram enligt 10 § som ett förslag till detaljplan omfattas av bestämmelsen. |
|
Andra stycket, som har ett nytt innehåll, innebär ytterligare krav på hur |
|
undersökningen ska genomföras, utöver det befintliga kravet att under- |
|
sökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och före- |
|
skrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. |
|
Det tillkommande kravet innebär att undersökningen även ska ske på det |
|
sätt som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av |
|
16 kap. 1 § 2 b, när kommunen tar fram en detaljplan som medger ett |
134 |
sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket. Med stöd av |
|
bemyndigandet kan regeringen meddela sådana föreskrifter som enligt Prop. 2020/21:174 artikel 4.3 och bilaga III till
om ett sådant ianspråktagande som avses i den paragrafen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan. Sådana föreskrifter finns i 2 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338) som hänvisar till 10 §
Fjärde stycket motsvarar i huvudsak den nuvarande lydelsen av tredje stycket. Hänvisningen i stycket följdändras med anledning av att det andra stycket har fått ett nytt innehåll.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.
11 b § Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett plan- förslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljö- balken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns- styrelsen.
I paragrafen finns bestämmelser om att kommunen i vissa fall ska genom- föra samrådet så att det även uppfyller kraven på samråd i 6 kap. miljö- balken.
Ändringen i första stycket innebär ett förtydligande av att kommunen bara behöver uppfylla kraven på avgränsningssamråd när ett samråd enligt 11 § gäller ett förslag till detaljplan. Motsatsvis behöver kommunen alltså inte uppfylla dessa krav när ett samråd enligt 11 § gäller ett program enligt 10 §.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.1.
11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är, 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samråds-
tiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas. Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden
hos myndighet m.m.
Paragrafen anger på vilket sätt ett förslag till detaljplan ska kungöras och |
|
vilket innehåll en sådan kungörelse ska ha. |
|
Ändringarna i första stycket innebär att kraven utökas på vilket innehåll |
|
som kungörelsen ska ha. |
|
Punkten 1, som har ett nytt innehåll, preciserar kravet i 11 c § att kom- |
|
munen ska kungöra planförslaget. Kravet innebär att kungörelsen ska inne- |
135 |
|
Prop. 2020/21:174 hålla en upplysning om att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta,
|
ändra eller upphäva en detaljplan, beroende på vilket beslut kommunen |
|
avser att fatta. Punkten förtydligar genomförandet av artikel 6.2d i MKB- |
|
direktivet. |
|
Punkten 2 motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 1, med tillägget |
|
att detaljplanens huvudsakliga innehåll ska framgå av kungörelsen. Redo- |
|
görelsen kan göras kortfattad, och exempelvis ange att planen omfattar tre |
|
nya flerbostadshus eller tillbyggnad av en befintlig industriverksamhet. |
|
Planens huvudsakliga innehåll kan ofta tänkas sammanfalla med detalj- |
|
planens syfte, som enligt 4 kap. 33 § första stycket 2 ska redovisas i plan- |
|
beskrivningen. I vissa fall kan emellertid syftet vara alltför specifikt för att |
|
den som tar del av kungörelsen enbart utifrån det ska kunna bilda sig en |
|
uppfattning om vad detaljplanen handlar om. I sådana situationer krävs det |
|
därför även andra uppgifter för att redogöra för det huvudsakliga inne- |
|
hållet. Tillägget förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.2a i |
|
|
|
Punkten 3 motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 2. |
|
Punkten 4, som har ett nytt innehåll, innebär att kungörelsen ska inne- |
|
hålla en upplysning om huruvida genomförandet av planen kan antas |
|
medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns inget krav på en sådan |
|
upplysning om en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Punkten |
|
förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.2b i |
|
Punkten 5, som har ett nytt innehåll, innebär att kungörelsen ska inne- |
|
hålla en upplysning om huruvida samråd ska ske med ett annat land enligt |
|
6 kap. 13 § miljöbalken, dvs. ett sådant samråd som avses i Esbokonven- |
|
tionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sam- |
|
manhang (SÖ 1992:1). Punkten förtydligar genomförandet av vissa krav i |
|
artikel 6.2b i |
|
Punkten 6 motsvarar delvis den nuvarande lydelsen av punkten 3. Av |
|
kungörelsen ska det emellertid inte enbart framgå var förslaget finns till- |
|
gängligt och hur lång samrådstiden är, utan även när och på vilket sätt som |
|
förslaget finns tillgängligt. Upplysningen ska även avse var det underlag |
|
som kommunen ska tillhandahålla finns tillgängligt (jfr 13 §). Det kan |
|
exempelvis handla om att delar av underlaget finns tillgängligt på en |
|
webbplats eller i en viss lokal under särskilda tider. Punkten förtydligar |
|
genomförandet av artikel 6.2e i |
|
Punkterna 7 och 8 motsvarar de nuvarande lydelserna av punkterna 4 |
|
och 5. |
|
Punkten 9, som är ny, innebär att kungörelsen ska innehålla en upplys- |
|
ning om tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer |
|
att anordnas. Om flera offentliga möten kommer att anordnas, ska tid och |
|
plats för samtliga möten anges. En upplysning krävs endast om ett offent- |
|
ligt möte kommer att anordnas. Om kommunen först efter kungörelsen ser |
|
behov av ett offentligt möte, exempelvis om de som berörs av planen fram- |
|
för önskemål om det, kan det finnas skäl att genom en ny kungörelse |
|
informera även andra som kan tänkas vilja få kännedom om att ett sådant |
|
möte kommer att hållas. I andra fall bör det vara möjligt att på andra sätt |
|
nå de som berörs av planförslaget, exempelvis om det är en tydligt avgrän- |
|
sad krets. Bestämmelsen innebär därför inget krav på att kungörelsen |
|
måste göras om i en sådan situation. Avgörande för kommunens skyldig- |
136 |
het enligt bestämmelsen är i stället om ett offentligt möte är inplanerat vid |
tidpunkten för kungörelsen. Punkten förtydligar genomförandet av artikel Prop. 2020/21:174 6.2g i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för plan- förslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Kommunen ska i förekommande fall även redovisa
1.en grundkarta enligt 8 §,
2.en fastighetsförteckning enligt 8 §,
3.ett program enligt 10 §,
4.det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
5.sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovis- ningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått under ett avgränsnings- samråd.
Den information som kommunen är skyldig att redovisa enligt denna paragraf ska, med undantag av fastighetsförteckningen, finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan för- fattning.
Paragrafen reglerar vad kommunen ska redovisa under ett samråd. |
|
Andra stycket har delvis ett nytt innehåll. Att redovisningsskyldigheten |
|
gäller i förekommande fall innebär att den bara gäller om de situationer |
|
som beskrivs i punkterna är aktuella, dvs. om det finns sådana handlingar, |
|
om kommunen avser att ingå sådana avtal eller om kommunen har tagit |
|
emot sådana synpunkter. |
|
Punkterna 1 och 2, som i sak delvis motsvarar den nuvarande lydelsen |
|
av 11 e §, innebär att kommunen ska redovisa grundkartan och fastighets- |
|
förteckningen under samrådet. Att grundkartan och fastighetsförteck- |
|
ningen ska redovisas i stället för att hållas tillgänglig, som anges i den |
|
nuvarande lydelsen av den paragrafen, innebär ingen ändring i sak. |
|
Punkten 3, som motsvarar den nuvarande lydelsen av andra stycket, |
|
innebär att kommunen ska redovisa planprogrammet under samrådet. |
|
Punkten 4, som i huvudsak motsvarar den nuvarande lydelsen av tredje |
|
stycket, anger att kommunen ska redovisa det huvudsakliga innehållet i |
|
exploateringsavtal eller markanvisningar och konsekvenserna av att |
|
planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal. |
|
Punkten 5 anger att kommunen ska redovisa sådana synpunkter på |
|
omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen av miljökonse- |
|
kvenserna som kommunen har fått under ett avgränsningssamråd. Enligt |
|
11 b § ska kommunen inom ramen för ett samråd om ett planförslag även |
|
uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken, |
|
om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande |
|
miljöpåverkan. Dessa krav innebär att kommunen ska samråda om hur |
|
omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning |
|
ska avgränsas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter |
|
som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen. |
|
De synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden av redovisningen |
137 |
Prop. 2020/21:174 av miljökonsekvenserna som kommunen ska redovisa kan exempelvis handla om uppgifter som kommunen har fått i form av
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.1 och 6.3a i
Tredje stycket, som har ett nytt innehåll, innebär att den information som kommunen är skyldig att redovisa under samrådet även ska finnas till- gänglig på kommunens webbplats. Kravet gäller dock inte fastighets- förteckningen enligt 8 §.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.5 i
Att den information som ska tillhandahållas på kommunens webbplats ska uppfylla vissa krav på tillgänglighet följer av 10 § lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig enligt paragrafen inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Författningarna som avses är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän dataskyddsförordning). Att skyldigheten inte gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning innebär att sådana uppgifter i en handling som omfattas av exempelvis sekretess eller där behandlingen av dessa skulle strida mot dataskyddsförordningen inte får redovisas respektive hållas tillgängliga. Däremot ska alltså övriga uppgifter som förekommer i handlingen redo- visas respektive hållas tillgängliga.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4, 6.3.6 och 6.3.8.
18 § När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant planförslag som avses i 7 § första stycket 1 och 2 ska granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant plan- förslag som avses i 7 § första stycket 3 minst 30 dagar.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
Paragrafen innehåller bestämmelser om granskning av förslag till detalj- plan.
Ändringen i andra stycket är enbart redaktionell.
138
19 § En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av under- Prop. 2020/21:174 rättelsen ska det framgå
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3.om förslaget avviker från översiktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6.när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga för granskning och hur lång granskningstiden är,
7.att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under gransknings- tiden,
8.till vem synpunkter på förslaget ska lämnas,
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas,
och
10.att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
Paragrafen anger på vilket sätt en underrättelse om ett förslag till detaljplan ska göras och vilket innehåll en sådan underrättelse ska ha.
För kommentar hänvisas till kommentaren till 11 d §. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
21 § Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att de grundkartor och den fastig- hetsförteckning som avses i 8 §, det program som avses i 10 § och den samråds- redogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga, liksom det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Kommunen ska hålla informationen, med undantag av fastighetsförteckningen, tillgänglig på sin webb- plats under granskningstiden.
Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats |
|
enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första |
|
stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i |
|
den mån informationen finns där. |
|
Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunens skyldighet att hålla |
|
planförslaget och underlag för förslaget tillgängligt under gransknings- |
|
tiden. |
|
Ändringen i första stycket innebär att kommunen är skyldig att hålla |
|
informationen tillgänglig på sin webbplats under granskningstiden. Det |
|
gäller dock inte fastighetsförteckningen enligt 8 §. |
|
Ändringen i andra stycket, som har ett nytt innehåll, innebär att skyldig- |
|
heterna att hålla planförslaget och övrigt underlag tillgängligt inte gäller i |
|
den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. Jämför |
|
kommentaren till 13 § fjärde stycket. |
|
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.5 i |
|
|
|
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.8. |
|
23 § Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande. Det |
|
ska innehålla |
139 |
|
Prop. 2020/21:174 1. en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden,
2.en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna, och
3.information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detalj- planeprövningen.
Paragrafen reglerar kommunens skyldigheter att göra ett gransknings- utlåtande.
Första stycket ändras redaktionellt genom att en punktlista införs. Bestämmelsen i första stycket 3, som är ny, innebär att utlåtandet även ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Redovisningen bör innehålla uppgifter om vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten, exempelvis om kommunen har annonserat i ortspressen eller satt upp anslag på den plats som planen avser, om samrådsmöten har hållits och hur allmänhetens deltagande vid eventuella samrådsmöten har varit. Redovisningen bör kunna göras kortfattad. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redovisningen även innehålla information om det samrådet.
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 9.1b i
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.9.
24 § Kommunen ska så snart som möjligt
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om var gransk- ningsutlåtandet finns tillgängligt, och
2.skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda.
Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om de åtgärder som kommunen ska vidta när granskningsutlåtandet finns tillgängligt.
Första stycket ändras redaktionellt genom att en punktlista införs. Bestämmelsen i första stycket 1, som är ny, innebär att kommunen på sin anslagstavla ska anslå en underrättelse med information om var gransk- ningsutlåtandet finns tillgängligt. Underrättelsen ska införas så snart som möjligt när utlåtandet finns tillgängligt. Bestämmelsen förtydligar genom- förandet av vissa krav i artikel 6.3c i
Bestämmelsen i första stycket 2 motsvarar den nuvarande lydelsen av första stycket.
Ändringarna i andra stycket innebär inledningsvis att kommunen så snart som möjligt när granskningsutlåtandet finns tillgängligt ska hålla utlåtandet tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Kravet syftar till att stärka allmänhetens tillgång till information och insyn.
Det finns inte något hinder mot att kommunen antar planen under den tid
140
som granskningsutlåtandet ska finnas på kommunens webbplats. Bestäm- Prop. 2020/21:174 melsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.5 i
tivet.
Ändringarna innebär även att skyldigheterna att hålla dels gransknings- utlåtandet tillgängligt tillsammans med övriga handlingar, dels utlåtandet tillgängligt på webbplatsen under minst tre veckor, inte gäller i den utsträck- ning det skulle strida mot lag eller annan författning. Jämför kommentaren till 13 § fjärde stycket.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.8 och 6.3.10.
29 § När detaljplanen har antagits ska kommunen
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2.under minst tre veckors tid hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredo- görelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i den uträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Paragrafen, som har ett nytt innehåll, innehåller bestämmelser om de åtgärder som kommunen ska vidta efter antagandet av en detaljplan.
Första stycket 1 innebär att kommunen på sin anslagstavla ska anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upplys- ningar om var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Innehållet i underrättelsen motsvarar i huvudsak den information som enligt den nuvarande lydelsen av första och andra stycket ska skickas till vissa aktörer (jfr föreslagna 30 § första och andra styck- ena). Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.5 och 9.1 i
Första stycket 2 innebär att kommunen under minst tre veckor ska hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på kommunens webb- plats. Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 6.5 och 9.1 i
Andra stycket innebär att den underrättelse som avses i första stycket 1
ska anslås och den information som avses i första stycket 2 göras tillgänglig |
|
samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet |
|
tillkännages på kommunens anslagstavla. Av 8 kap. 12 § kommunallagen |
|
(2017:725) följer att justering av ett protokoll med beslut att anta en |
|
detaljplan ska tillkännages senast på den andra dagen efter justeringen. |
|
Dagen för tillkännagivandet utgör utgångspunkt för beräkning av tiden för |
|
överklagande (se 13 kap. 16 § andra stycket plan- och bygglagen). Bestäm- |
|
melsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 9.1 i |
|
tivet. |
|
Tredje stycket anger att skyldigheten att hålla information tillgänglig inte |
|
gäller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning. |
|
Jämför kommentaren till 13 § fjärde stycket. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.11. |
141 |
Prop. 2020/21:174 31 § Meddelandet enligt 30 § ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslags- tavla.
Paragrafen, som har fått en ny beteckning, innehåller bestämmelser om när det meddelande som avses i 30 § ska skickas.
Paragrafen, som motsvarar den nuvarande lydelsen av 30 §, ändras redaktionellt med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 29 § flyttas till 30 §.
33 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en samfällighet får skickas till
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till en samfällighet.
Paragrafen ändras redaktionellt med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 29 § flyttas till 30 §.
34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas till en bostadsrätts- havare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till en bostadsrättshavare som saknar känd adress.
Paragrafen ändras redaktionellt med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 29 § flyttas till 30 §.
35 § Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det skulle inne- bära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ända- målet med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får kommunen
1.om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2.om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens anslagstavla och
a) föra in det i en ortstidning, eller
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av kungörelsen fram- gå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.
Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelanden som ska skickas till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare.
Paragrafen ändras redaktionellt med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 29 § flyttas till 30 §.
142
Beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan |
Prop. 2020/21:174 |
38 d § Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla |
|
de huvudsakliga skälen för beslutet. |
|
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att ett beslut att inte |
|
anta, inte ändra eller inte upphäva en detaljplan ska innehålla de huvud- |
|
sakliga skälen för beslutet. |
|
Vägledning om hur motiveringen till ett beslut att inte anta, ändra eller |
|
upphäva en detaljplan bör utformas kan fås från förarbetena till 5 kap. 5 § |
|
tredje stycket, som innehåller bestämmelser om innehållet i ett planbesked |
|
(se prop. 2009/10:170 Del 1 s. 230 och 440 f.). |
|
Bestämmelsen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 8a.2 i |
|
|
|
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.12. |
|
39 § I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdes- |
|
bestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antag- |
|
ande av en detaljplan i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och |
|
11 §§, 11 c § första stycket, 11 |
|
styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, 25, 27, |
|
|
|
bestämmelserna. |
|
Paragrafen, som anger vilka av bestämmelserna i kapitlet som ska tillämpas |
|
när det gäller förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdes- |
|
bestämmelser, ändras med anledning av den ändrade lydelsen av 21 §, att |
|
bestämmelserna i 29 och 30 §§ flyttas till 30 och 31 §§ och införandet av |
|
den nya 29 §. |
|
Ändringarna innebär att kommunen efter antagandet ska anslå en under- |
|
rättelse på sin anslagstavla och hålla information tillgänglig på sin webb- |
|
plats. Dessutom klargörs att skyldigheten att hålla viss information till- |
|
gänglig under granskningstiden inte gäller uppgifter som omfattas av |
|
sekretess m.m. |
|
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.11. |
|
13 kap. Överklagande
2 § Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1.avbrytande av ett planarbete,
2.planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3.andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4.villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5.förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6.behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slut- samråd,
7.ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8.en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a § tredje stycket om huru- vida en betydande miljöpåverkan kan antas får inte överklagas särskilt.
143
Prop. 2020/21:174 Paragrafen anger vilka kommunala beslut som inte får överklagas. Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till 5 kap. 11 a § andra
stycket följdändras med anledning av ändringarna i den paragrafen.
12 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
1.ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
2.ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges
i4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
Paragrafen anger att vissa miljöorganisationer, närmare bestämt ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och som uppfyller vissa andra villkor i miljöbalken, får överklaga vissa beslut enligt plan- och bygglagen.
Första stycket ändras redaktionellt genom att en punktlista införs. Bestämmelsen i första stycket 1 motsvarar i huvudsak den tidigare lydelsen av paragrafen. Den anger att en miljöorganisation får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Ändringarna innebär för det första ett förtydligande av att klagorätten beror på vilken miljöpåverkan som genomförandet av detaljplanen kan antas medföra i praktiken. Det handlar alltså inte om vilket planförfarande som har tillämpats (jfr 5 kap. 7 §) eller vilken bedömning av planens miljö- påverkan som kommunen har gjort under planprocessen (jfr 5 kap. 11 a §), vilket enligt tidigare förarbetsuttalanden skulle tillmätas betydelse (se prop. 2006/07:122 s. 62). För det andra innebär ändringarna ett förtydlig- ande av att klagorätten gäller planer som innebär att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket. Övriga ändringar är endast språkliga.
Klagorätten är kopplad till att genomförandet av planen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan. Det innebär att om en miljöorganisation överklagar en detaljplan som avser ett
144ades.
När det gäller de beslut som omfattas av punkten utgör bestämmelsen en precisering av miljöorganisationers klagorätt enligt 42 § förvaltnings- lagen (2017:900), som anger att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (jfr 8 § detta kapitel). Däremot inskränker inte bestämmelsen sådana organisationers klagorätt enligt 42 § förvaltningslagen.
Bestämmelsen i första stycket 2, som är ny, förtydligar att klagorätten för miljöorganisationer även omfattar beslut att ge lov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Det gäller under förutsättning att åtgärden ska föregås av byggnadsnämndens bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan.
För att ha klagorätt enligt bestämmelsen ska det vara fråga om ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked, vilket innebär att punkten inte omfattar beslut att vägra lov eller negativa förhandsbesked. Vidare ska beslutet avse en sådan åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a, dvs. en åtgärd utanför ett område med detaljplan (jfr 9 kap. 31 §) som innebär att ett område tas i anspråk för eller som vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, eller en djur- park.
Klagorätten gäller åtgärder som avser såväl nybyggnad som ändringar av befintliga byggnader och anläggningar, så länge det är fråga om ett beslut för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Det saknar i det sammanhanget betydelse hur åtgärden har betecknats i ansökan eller byggnadsnämndens beslut.
Slutligen ska det vara ett beslut som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det är inte fallet om beslutet avser en åtgärd som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1. Miljöorganisationer har därför enligt bestämmelsen inte rätt att överklaga ett beslut som avser en åtgärd som inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt sådana föreskrifter och där byggnadsnämnden alltså inte behöver göra någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan. Däremot har de en sådan rätt om nämnden utifrån en fel- aktig tillämpning av föreskrifterna har kommit fram till att någon bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan inte ska göras.
Bestämmelserna förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 11.1 och 11.3 i
Tiden för överklagande av ett beslut att ge bygglov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (16 § tredje stycket).
Av andra stycket, som är nytt, framgår att miljöorganisationers uttryck- liga rätt att överklaga beslut om bygglov och detaljplaner enligt första
Prop. 2020/21:174
145
Prop. 2020/21:174 stycket inte gäller beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Bestämmelsen har samma innebörd som motsvarande bestämmelse i 16 kap. 13 § andra stycket miljöbalken.
Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
16 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1.att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan,
2.när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att
a)vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3, eller
b)genomföra en detaljplan på grund av ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, och
3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller 39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller områdesbestämmelser till länsstyrelsen.
Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela före- skrifter i vissa ämnen.
Ändringen i punkten 1, som har ett nytt innehåll, innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljö- påverkan enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 b. Räckvidden av bemyndig- andet ska tolkas i ljuset av artikel 4.3 och bilaga III i
Punkten 2 har ett nytt innehåll. Led a) innebär att regeringen bemyn- digas att meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3. Det handlar alltså om en åtgärd som kräver bygglov, om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och innebär att området kan tas i anspråk för eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanlägg- ning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotell- komplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför samman- hållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, eller en djurpark.
Räckvidden av bemyndigandet ska tolkas i ljuset av artikel 4.3 och bilaga III i
Led b), som i sak motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 1, änd- ras enbart språkligt.
Punkten 3, som är ny, motsvarar den nuvarande lydelsen av punkten 2. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.3 och 6.2.4.
7 a § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.
146
Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller för- Prop. 2020/21:174 handsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla
en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndiganden för regeringen att med- dela föreskrifter om dels vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhands- besked i vissa fall ska innehålla, dels att ett beslut om lov eller förhands- besked i vissa fall ska innehålla en redovisning av vissa skäl. Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets förslag.
Föreskriftsrätten enligt första stycket gäller för uppgifter i en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Det handlar alltså om en åtgärd som kräver bygglov och som innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för att anlägga ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, en skid- backe, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, eller en djurpark.
Med stöd av första stycket kan regeringen meddela föreskrifter om att en ansökan som avser en sådan åtgärd ska innehålla de uppgifter som krävs enligt artikel 4.4 och bilaga II.A i
Föreskriftsrätten enligt andra stycket gäller för beslut om lov eller för- handsbesked avseende samma åtgärder som enligt första stycket, dvs. sådana enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Bemyndigandet omfattar såväl beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked som beslut om att vägra lov och negativa förhandsbesked (jfr artikel 4.5 i
Med stöd av andra stycket kan regeringen meddela föreskrifter om att ett beslut om lov eller förhandsbesked som avser en sådan åtgärd ska inne- hålla den motivering om huruvida åtgärden kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan som krävs enligt artikel 4.5 i
Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1 och 6.2.5.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och över- prövning av sådana planer och bestämmelser, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Enligt punkten 1 träder lagen i kraft den 2 augusti 2021. |
|
Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. |
|
12 § och 16 kap. 1 §, fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och |
147 |
Prop. 2020/21:174 områdesbestämmelser som har påbörjats före den 2 augusti 2021 samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Såväl ett ärende om detaljplan som områdesbestämmelser bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. I den mån planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ärendet emellertid anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kom- munen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234).
De nya bestämmelserna som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestämmelserna om
–att miljökonsekvenserna ska redovisas mera utförligt för sådana detalj- planer som medger att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt (4 kap. 34 § andra stycket)
–att sådana ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskydds- intressen och uppfyller vissa andra villkor i miljöbalken ska få över- klaga vissa beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan (13 kap. 12 §)
–att regeringen ska få meddela föreskrifter om att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i vissa fall inte ska antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan (16 kap. 1 § 1)
–att regeringen ska få meddela föreskrifter om när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 (16 kap. 1 § 2 a).
Enligt punkten 3 ska äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, fortfarande gälla för ärenden om bygglov eller för- handsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före den 2 augusti 2021 samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
De nya bestämmelserna som ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ärendet har påbörjats är bestämmelserna om
–att detaljplanekravet även ska omfatta en åtgärd som kräver bygglov, om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att området är ianspråktaget eller kan tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 (4 kap. 2 §)
–att sådana ideella föreningar och andra juridiska personer som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskydds- intressen och uppfyller vissa andra villkor i miljöbalken ska få över- klaga vissa beslut om bygglov och förhandsbesked (13 kap. 12 §)
–att regeringen ska få meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked, ett beslut om att ge eller vägra lov och ett positivt eller negativt förhandsbesked ska innehålla om de
avser en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a (16 kap. 7 a §). Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.
148
Sammanfattning av promemorian Genomförandet av
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
Inledning
Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse framfört syn- punkter på hur det s.k.
De typer av projekt som omfattas av direktivet är både sådana som till- ståndsprövas enligt miljöbalken i Sverige – miljöfarlig verksamhet (9 kap.) och vattenverksamhet (11 kap.) – och sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, t.ex. plan- och bygglagen. Bestämmelserna i plan- och bygglagen innebär att några av de projekt som anges i direktivet blir föremål för tillståndsprövning. Det gäller bl.a. vissa infrastruktur- projekt, nämligen
–anläggning av industriområden, och
–projekt för tätortsbebyggelse, inklusive byggande av shoppingcentrum och parkeringsplatser.
Det gäller vidare projekt för turism och fritid, nämligen
–skidbackar, skidliftar och linbanor och tillhörande anläggningar,
–hamnar för fritidsbåtar,
–fritidsbyar och hotellkomplex utanför stadsområden och härmed för- bundna anläggningar,
–permanenta campingplatser, och
–temaparker.
Enligt direktivet får medlemsstaterna bestämma om de projekt som avses ovan ska antas medföra en betydande miljöpåverkan antingen efter en granskning från fall till fall eller genom gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten. För de s.k.
I plan- och bygglagen sker granskningen av vilka projekt som ska antas medföra en betydande miljöpåverkan i bygglovsprövningen. Utgångs- punkten är att ett
1Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedöm- ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europa-
parlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU. |
149 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
ningen fungerar alltså som en s.k. behovsbedömning, för att avgöra om ett
Utgångspunkten i
iplan- och bygglagen, där miljöbedömningen sker under detaljplane- läggningen, är ett exempel på ett sådant annat förfarande.
Regeringen har i sitt svar framfört att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt när det gäller de krav som tas upp i den formella underrättelsen. Vid den genomgång av Sveriges genomförande som gjordes i samband med att underrättelsen besvarades uppmärksam- mades emellertid att ett antal bestämmelser i direktivet inte tydligt kommit till uttryck vid genomförandet.
Kritiken från kommissionen visar att det inte i alla delar är helt trans- parent hur
Fördelarna med att kraven på miljöbedömning av vissa projekt genomförs i plan- och bygglagen överväger nackdelarna
Ipromemorian övervägs om
I promemorian bedöms att
150 |
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning |
av vissa planers och programs miljöpåverkan. |
där en viss verksamhet eller åtgärd behöver prövas enligt flera olika regel- |
Prop. 2020/21:174 |
verk. |
Bilaga 1 |
Detaljplanekravet för industriändamål ska i stället avse industriområden |
|
|
|
ska miljöbedömas, har i plan- och bygglagen genomförts så att det omfat- |
|
tar detaljplaner som innebär att planområdet tas i anspråk för industri- |
|
ändamål. Verksamheter som avser industriändamål tillståndsprövas ofta |
|
enligt miljöbalken. Från effektivitetssynpunkt är det inte ändamålsenligt |
|
att samma åtgärd kommer att miljöbedömas enligt flera lagar. Termen |
|
industriändamål bör därför ersättas med den snävare termen industri- |
|
område. |
|
De termer som används för kravet på detaljplan bör i några fall |
|
samordnas med kraven på bygglov |
|
Det finns vissa terminologiska skillnader mellan kraven på bygglov och |
|
de på detaljplan. Dessa termer bör samordnas i lagen för att göra den lättare |
|
att tillämpa. |
|
För att tydliggöra att kraven i plan- och bygglagen fullt ut motsvarar de |
|
i |
|
och kabinbanor i stället ska gälla för skidbackar, skidliftar och linbane- |
|
anläggningar. Ändringen tydliggör att det inte krävs en lift för att bygg- |
|
lovsplikten för att anordna en skidbacke ska gälla och vice versa. |
|
Kravet på bygglov för småbåtshamnar bör i stället gälla hamnar för fri- |
|
tidsbåtar, som är den term som i dag används för att beskriva att vissa |
|
hamnar ska prövas genom detaljplaneläggning. Ändringen innebär att det |
|
inte kommer att krävas bygglov för fiskehamnar. |
|
Förslag som avser lov och förhandsbesked
Ansökningar om lov eller förhandsbesked som avser ett
Det framgår visserligen av plan- och bygglagen att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Det är dock inte tydligt att detta bl.a. omfattar de uppgifter som anges i
151
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
152
ändring av ett
Genom detaljplanekravet ställer staten krav på att kommunerna i vissa situationer ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebygg- else och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning genom en detaljplan. Om en åtgärd omfattas av detaljplanekravet, kan bygglov eller positivt förhandsbesked inte ges.
I dag är det i viss mån otydligt i vilka fall som kommunen är skyldig att pröva en åtgärd genom en detaljplan. För att säkerställa att
Ändringen medför att det blir tydligare för byggnadsnämnden i vilka situationer som detaljplanekravet gäller. Ändringen innebär dock inte någon ändring i förhållande till hur systemet redan är avsett att tillämpas.
Regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
Genomförandet i plan- och bygglagen innebär att det ska ske en gransk- ning från fall till fall för att avgöra om en ansökan om lov eller förhands- besked avser ett sådant
I promemorian föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på att vissa
1.är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön eller som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt,
2. |
utgör brukningsvärd jordbruksmark, |
Prop. 2020/21:174 |
3. |
är ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller |
Bilaga 1 |
|
friluftslivet enligt 3 kap. miljöbalken, |
|
4.är ett område som i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken,
5.är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken,
6.omfattas av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken,
7.är ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,
8.är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller
9.är ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att inte kunna följas.
Kraven på vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av påverkan på miljön bör förtydligas
Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
För att ge bra förutsättningar för en korrekt tillämpning finns det anled- ning att införa ett uttryckligt krav på att ett beslut om lov eller förhands- besked i tillämpliga fall ska innehålla en motivering till nämndens bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan. Det innebär att ett beslut om lov eller förhandsbesked ska innehålla de huvudsakliga skälen för byggnads- nämndens bedömning varför åtgärden kan antas eller inte kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan, om beslutet avser ett
153
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett
Enligt
Mot den bakgrunden bör det uttryckligen framgå av plan- och bygglagen att ett meddelande som ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar – i de fall byggnadsnämnden har gett lov eller positivt förhandsbesked – även ska innehålla en upplysning om huruvida åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om byggnadsnämnden har gjort en sådan bedömning av ett
Förslag som avser detaljplaner
Undersökningen i detaljplaneprocessen ska även ske utifrån kriterierna i
Innan kommunen antar en detaljplan ska den enligt plan- och bygglagen ha samrått om förslaget. Inom ramen för samrådet ska kommunen under- söka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om så är fallet, ska planens redovisning av miljökonse- kvenser uppfylla kraven på en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljö- balken.
Av plan- och bygglagen framgår att undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Det innebär att kommunen vid sin bedömning av planens miljöpåverkan ska utgå från vissa bestämmelser som hänger samman med kraven i
Redovisningen av miljökonsekvenser ska tillgodose kraven i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet
Krav på miljökonsekvensbedömningar finns inte bara i
154
direktivet3 och det s.k. fågeldirektivet4. Som en följd av dessa direktiv pekar medlemsstaterna ut områden som ingår i det s.k. Natura 2000- nätverket, och som därmed kommer att omfattas av vissa skyddsbestäm- melser.
För att eventuell påverkan på ett Natura
Kraven på vad kommunen ska redovisa under samrådet behöver förtydligas
Under ett samråd om ett förslag till detaljplan ska kommunen redovisa vissa handlingar och uppgifter. För närvarande finns det två paragrafer i plan- och bygglagen som reglerar vilka handlingar som kommunen ska tillhandahålla. Innehållet i paragraferna överlappar på flera sätt varandra och i några avseenden skiljer sig regleringen åt. För att eliminera den otyd- lighet som den nuvarande dubbelregleringen innebär, bör kraven sam- ordnas. Bestämmelserna har en viss betydelse för att förtydliga genom- förandet av
Kommunen ska underrätta Naturvårdsverket, när samråd ska ske med ett annat land
När en medlemsstat uppmärksammar att ett
3Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
4Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
155
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
156
den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras till den utsatta medlemsstaten så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända viss information. Den medlemsstat på vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlems- staten rimlig tid att ange om den vill delta i beslutsprocessen. Kraven i
I huvudsak är det Naturvårdsverket som ansvarar för att fullgöra Sveriges skyldigheter enligt Esbokonventionen. För att säkerställa att kraven i
Samrådstiden, men inte granskningstiden, bör vara minst 30 dagar
Enligt
Detaljplaneprocessen ger berörda aktörer möjlighet att lämna synpunkter på förslaget vid två olika tillfällen, medan
De synpunkter som framkommer under ett avgränsningssamråd ska offentliggöras
Enligt
Det finns i dag inte något uttryckligt krav i plan- och bygglagen som innebär att kommunen ska offentliggöra sådana synpunkter som framförs under ett avgränsningssamråd. Plan- och bygglagen bör därför komplet- teras så att det blir tydligt att kommunen är skyldig att redovisa synpunkter på omfattningen och detaljeringsgraden av planbeskrivningens redovis- ning av miljökonsekvenserna, om kommunen under ett avgränsnings- samråd tar emot sådana synpunkter.
Kravet på kungörelsens innehåll behöver kompletteras
Kraven på innehållet i den kungörelse som inför ett plansamråd ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning ska kompletteras så att dessa motsvarar kraven i
Den information som ska tillhandahållas under planprocessen ska tillgängliggöras elektroniskt
Det finns i dag inte något uttryckligt krav på att kommunen ska till- handahålla planhandlingarna på sin webbplats, även om nästan alla kom- muner redan gör det i dag. För att säkerställa att kraven i direktivet uppfylls finns det anledning att förtydliga genomförandet i den delen. Det innebär att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detalj- planesamråd ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats när flertalet av de aktörer som kommunen ska samråda med ges tillfälle till samråd. Även den information som kommunen under granskningstiden ska hålla tillgänglig ska finnas på kommunens webbplats. Skyldigheterna ska inte gälla fastighetsförteckningen eller i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Redogörelsen för de samråd som har skett med allmänheten ska ske i granskningsutlåtandet
Resultaten av samråden ska enligt plan- och bygglagen redovisas i en samrådsredogörelse och i ett granskningsutlåtande. I promemorian före- slås att granskningsutlåtandet även ska innehålla information om på vilket sätt allmänheten har beretts tillfälle att delta under planförfarandet. Det kan exempelvis avse vilka insatser som kommunen har vidtagit för att informera allmänheten (t.ex. genom annonsering eller anslag på den avsedda platsen), om samrådsmöten har hållits och hur allmänhetens del-
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
157
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
158
tagande vid eventuella samrådsmöten har varit. Har ett gränsöverskridande samråd skett, behöver redogörelsen även innehålla information om dessa samråd.
De uppgifter som framkommit under granskningen ska offentliggöras
Enligt
Av plan- och bygglagen framgår att kommunen efter granskningstiden ska göra ett granskningsutlåtande. Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden.
För att säkerställa att den berörda allmänheten ges möjlighet att ta del av informationen i granskningsutlåtandet bör det framgå av plan- och bygg- lagen att kommunen, när utlåtandet finns tillgängligt, så snart som möjligt i en underrättelse på anslagstavlan ska informera om var detta finns till- gängligt. Kommunen bör dessutom ha en skyldighet att under minst tre veckors tid hålla granskningsutlåtandet tillgängligt på sin webbplats. Skyldigheten att hålla utlåtandet tillgängligt ska inte gälla i den utsträck- ning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Planbeslut ska kungöras på anslagstavlan och information tillgängliggöras på webbplatsen
Av
För att informera allmänheten finns det skäl att ställa krav på att kom- munen ska underrätta allmänheten om beslutet på sin anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå var beslutet finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Kommunen ska även under minst tre veckors tid hålla planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats. Skyldigheten att hålla information tillgänglig ska inte gälla i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga miljömyndigheter om planbeslutet
I
I
Kommunen ska i vissa fall redovisa skälen till ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
Enligt
Motiveringsskyldigheten innebär att kommunen måste ange de skäl som har bestämt utgången för beslutet. Av plan- och bygglagen bör således framgå att ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan, ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande. Kravet bör dock enbart gälla de fall där kommunen har redovisat att den avsett att ingå ett exploateringsavtal eller genomföra en markanvisning, vilket exempelvis kan vara fallet när det finns en enskild planintressent som aktivt deltar i planläggningen.
Tillgången till rättslig prövning
Enligt
För att förtydliga genomförandet av dessa krav i direktivet bör det uttryckligen framgå av plan- och bygglagen att en miljöorganisation ska ha rätt att överklaga samtliga detaljplaner som avser ett
Kraven i direktivet på klagorätt för miljöorganisationer omfattar även vissa beslut om bygglov och förhandsbesked. Det handlar om sådana beslut där den sökta åtgärden avser vissa
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
159
Prop. 2020/21:174 Bilaga 1
förhandsbesked, men däremot framgår detta av domstolspraxis. Enligt
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Äldre bestäm- melser ska som huvudregel gälla för ärenden som påbörjats före ikraft- trädandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Kom- munen ska dock i ett visst ärende kunna besluta att de nya bestämmelserna ska tillämpas. Om så sker, ska det av planhandlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
Konsekvenser
Förslagen påverkar framför allt kommunerna, genom att det ställs ytter- ligare krav på detaljplaneprocessen. Vidare kan den som ansöker om bygg- lov eller förhandsbesked påverkas, genom att det i vissa fall kommer att behövas ytterligare underlag för att byggnadsnämnden ska kunna ge lov för ett
Förslagen kan ha vissa positiva effekter för miljön.
Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt för staten. Om förslaget inte genomförs, och
160
Promemorians lagförslag (Ds 2020:19)
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)
dels att nuvarande 5 kap. 29 och 30 §§ ska betecknas 5 kap. 30 och 31 §§ och att 9 kap. 40 a § ska betecknas 9 kap. 40 b §,
dels att 4 kap. 2 och 34 §§, 5 kap. 7, 7 a, 11 a, 11
dels att rubriken närmast före 16 kap. 7 § ska lyda ”Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked”,
dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 29 och 38 d §§, 9 kap. 40 a § och 16 kap. 7 a §, och närmast före 5 kap. 38 d § en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
2 §2
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelse- miljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnads- verk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållan- dena i övrigt,
3.en åtgärd som kräver bygglov, om den
a) innebär att ett område kan tas
ianspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat pro- jekt för sammanhållen bebyggelse,
– en skidbacke, skidlift eller lin- bana med tillhörande anläggningar,
– en hamn för fritidsbåtar,
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
2 Senaste lydelse 2018:1325. |
161 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
162
|
– ett hotellkomplex eller en fri- |
|
tidsby med tillhörande anlägg- |
|
ningar, utanför sammanhållen be- |
|
byggelse, |
|
– en campingplats, |
|
– en nöjespark, eller |
|
– en djurpark, och |
|
b) kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan, |
3. ett nytt byggnadsverk som inte |
4. ett nytt byggnadsverk som inte |
är ett vindkraftverk, om byggnads- |
är ett vindkraftverk, om bygg- |
verket kräver bygglov eller är en |
nadsverket kräver bygglov eller är |
annan byggnad än en sådan som |
en annan byggnad än en sådan som |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna
av allvarliga kemikalieolyckor, och |
|
4. en åtgärd som kräver bygglov |
5. en åtgärd som kräver bygglov |
vid nyetablering av en verksamhet |
vid nyetablering av en verksamhet |
som omfattas av lagen om åtgärder |
som omfattas av lagen om åtgärder |
för att förebygga och begränsa |
för att förebygga och begränsa |
följderna av allvarliga kemikalie- |
följderna av allvarliga kemikalie- |
olyckor. |
olyckor. |
Trots första stycket 3 krävs det |
Trots första stycket 4 krävs det |
ingen detaljplan om byggnads- |
ingen detaljplan om byggnads- |
verket kan prövas i samband med |
verket kan prövas i samband med |
en prövning av ansökan om bygg- |
en prövning av ansökan om bygg- |
lov eller förhandsbesked och varken |
lov eller förhandsbesked. |
byggnadsverket eller dess använd- |
|
ning kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan. |
|
|
Regeringen kan med stöd av |
|
16 kap. 1 § meddela föreskrifter om |
|
undantag från första stycket 3 |
34 §3
Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i
5 kap. 11 a § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av
6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken. |
|
Redovisningen ska också uppfylla |
Redovisningen ska också uppfylla |
kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ |
kraven i 6 kap. 35 § |
miljöbalken och föreskrifter som |
43 §§ miljöbalken och föreskrifter |
har meddelats i anslutning till dessa |
som har meddelats i anslutning till |
3Senaste lydelse 2020:76.
bestämmelser, |
om genomförandet |
dessa bestämmelser, om genom- |
Prop. 2020/21:174 |
av detaljplanen kan antas medföra |
förandet av detaljplanen kan antas |
Bilaga 2 |
|
en betydande |
miljöpåverkan på |
medföra en betydande miljöpåverk- |
|
grund av att planområdet får tas i |
an på grund av att planområdet får |
|
|
anspråk för |
|
tas i anspråk för |
|
1. industriändamål, |
1. ett industriområde, |
|
2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för sammanhållen bebyggelse,
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utan- för sammanhållen bebyggelse,
6. en permanent campingplats, |
6. en campingplats, |
7. en nöjespark, |
|
8. en djurpark, |
|
9. en spårväg, eller |
|
10. en tunnelbana. |
|
|
5 kap. |
|
|
7 §4 |
|
Särskilda bestämmelser om ett |
Särskilda bestämmelser om ett |
|
utökat planförfarande finns i 11 c § |
utökat planförfarande finns i 11 c § |
|
första stycket, 11 d, 11 e och 17 §§, |
första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § |
|
18 |
§ andra och tredje styckena samt |
andra och tredje styckena samt 25 § |
25 |
§ för en detaljplan som |
för en detaljplan som |
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 3 kap. 16 §,
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betyd- else, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översikts- planen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
|
|
|
|
|
7 a §5 |
|
|
|
|
|
|
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
||||
samordnat |
planförfarande |
finns i |
samordnat |
planförfarande |
finns i |
||||||
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
||
18 a §§, |
21 § |
andra stycket |
och |
18 a §§, |
21 § |
tredje stycket |
och |
||||
23 § andra stycket för en detaljplan |
23 § andra stycket för en detaljplan |
||||||||||
som är förenlig med översikts- |
som är förenlig med översikts- |
||||||||||
planen och länsstyrelsens gransk- |
planen och länsstyrelsens gransk- |
||||||||||
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
||||||||||
som enbart gäller |
|
|
som enbart gäller |
|
|
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
4Senaste lydelse 2020:76.
5 Senaste lydelse 2020:76. |
163 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
164
2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägs- plan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktu- ell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
11 a §6
Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestäm- melsen.
När kommunen tar fram en detaljplan som medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, ska den vid sin bedömning av om planen kan antas medföra en betydande miljöpåver- kan ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 §.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra
styckena miljöbalken. |
|
|
Kraven enligt första och andra |
Kraven enligt |
|
styckena gäller inte om frågan om |
ena gäller inte om frågan om betyd- |
|
betydande miljöpåverkan redan är |
ande miljöpåverkan redan är av- |
|
avgjord i föreskrifter som reger- |
gjord i föreskrifter som regeringen |
|
ingen har meddelat med stöd av |
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
|
6 kap. |
4 § miljöbalken eller om |
miljöbalken eller om planen om- |
planen |
omfattas av undantaget i |
fattas av undantaget i 6 kap. 3 § |
6 kap. 3 § andra stycket 1 samma |
andra stycket 1 samma balk. |
|
balk. |
|
|
|
11 c §7 |
|
Om planförslaget är ett sådant |
Om planförslaget är ett sådant |
|
förslag som avses i 7 §, ska kom- |
förslag som avses i 7 § 1 eller 2, ska |
|
munen kungöra förslaget och sam- |
kommunen kungöra förslaget och |
|
råda om det under en viss tid som |
samråda om det under en viss tid |
|
ska vara minst tre veckor (samråds- |
som ska vara minst tre veckor |
|
tid). |
|
(samrådstid). Om planförslaget är |
|
|
ett sådant förslag som avses i 7 § 3, |
|
|
ska dock samrådstiden vara minst |
|
|
30 dagar. |
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §.
6Senaste lydelse 2020:76.
7Senaste lydelse 2020:76.
11 d §8
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en
ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå |
|
|
|
|
|
1. att kommunen har tagit fram ett |
|||
|
förslag till att anta, ändra eller |
|||
|
upphäva en detaljplan, |
|
||
1. vilket område detaljplanen |
2. vilket område detaljplanen av- |
|||
avser, |
ser och planens huvudsakliga inne- |
|||
|
håll, |
|
|
|
2. om förslaget avviker från över- |
3. om förslaget avviker från över- |
|||
siktsplanen, |
siktsplanen, |
|
|
|
|
4. om genomförandet av planen |
|||
|
kan antas medföra en betydande |
|||
|
miljöpåverkan, |
|
||
|
5. om samråd ska ske med ett |
|||
|
annat |
land |
enligt 6 kap. |
miljö- |
|
balken, |
|
|
|
3. var förslaget finns tillgängligt |
6. när, var och på vilket sätt för- |
|||
och hur lång samrådstiden är, |
slaget och det underlag som kom- |
|||
|
munen |
ska |
tillhandahålla |
enligt |
|
detta kapitel finns tillgängliga och |
|||
|
hur lång samrådstiden är, |
|
||
4. att den som vill lämna syn- |
7. att den som vill lämna syn- |
|||
punkter på förslaget ska göra det |
punkter på förslaget ska göra det |
|||
under samrådstiden, och |
under samrådstiden, |
|
||
5. till vem synpunkter på försla- |
8. till vem synpunkter på försla- |
|||
get ska lämnas. |
get ska lämnas, och |
|
||
|
9. tid och plats för ett offentligt |
möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och
ärenden hos myndighet m.m. |
|
|
|
|
|
11 e §9 |
|
Under samrådstiden ska kom- |
Om samråd ska ske med ett annat |
||
munen hålla planförslaget till- |
land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, |
||
gängligt för alla som vill ta del av |
ska kommunen så snart som möjligt |
||
det. Kommunen ska också se till att |
underrätta den myndighet som |
||
det underlag som avses i |
regeringen har bestämt om detta. |
||
finns tillgängligt |
liksom |
det |
|
planeringsunderlag |
i övrigt |
som |
|
kommunen anser har betydelse för |
|
||
bedömningen av förslaget. |
|
|
8Senaste lydelse 2020:76.
9Senaste lydelse 2020:76.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
165
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
166
13§10
Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta.
Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
18§11
När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst |
Granskningstiden ska vara minst |
två veckor, men den får göras |
två veckor, men den får göras |
kortare, om alla berörda är överens |
kortare, om alla berörda är överens |
om det. För ett sådant planförslag |
om det. För ett sådant planförslag |
som avses i 7 § 1 och 2 ska gransk- |
som avses i 7 § ska gransknings- |
ningstiden dock vara minst tre |
tiden dock vara minst tre veckor. |
10Senaste lydelse 2015:668.
11Senaste lydelse 2020:76.
veckor och för ett sådant plan- förslag som avses i 7 § 3 minst 30 dagar.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra för- slaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsent- ligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse gransk- ningstid.
Prop. 2020/21:174
Bilaga 2
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra för- slaget på det sätt som anges i 11 d § och med det innehåll som följer av 19 §, om förslaget inte har kun- gjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt.
19§12
En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
1.vilket område detaljplanen avser,
2.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
3.var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång gransk- ningstiden är,
4. att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
5.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas, och
6. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. miljö- balken,
6.när, var och på vilket sätt för- slaget och det underlag som kom- munen ska tillhandahålla enligt detta finns tillgängliga för granskning och hur lång granskningstiden är,
7.att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
8.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas,
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och
10.att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan
12 Senaste lydelse 2017:761. |
167 |
Prop. 2020/21:174 |
förlora rätten att överklaga beslut |
Bilaga 2 |
att anta planen. |
förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
21 §13
Under granskningstiden ska kom- |
Under granskningstiden ska kom- |
munen hålla förslaget tillgängligt |
munen hålla förslaget tillgängligt |
för alla som vill granska det. Kom- |
för alla som vill granska det. Kom- |
munen ska också se till att det under- |
munen ska också se till att det under- |
lag som avses i |
lag som avses i |
samrådsredogörelse som avses i |
samrådsredogörelse som avses i |
17 § finns tillgängliga liksom det |
17 § finns tillgängliga liksom det |
planeringsunderlag i övrigt som |
planeringsunderlag i övrigt som |
kommunen anser har betydelse för |
kommunen anser har betydelse för |
bedömningen av förslaget. |
bedömningen av förslaget. Informa- |
|
tionen ska, med undantag för fastig- |
|
hetsförteckningen, finnas tillgäng- |
|
lig på kommunens webbplats under |
|
granskningstiden. |
|
Dessa skyldigheter gäller inte i |
|
den utsträckning det skulle strida |
|
mot lag eller annan författning. |
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.
23 §14
Efter granskningstiden ska kom- |
Efter granskningstiden ska kom- |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
Det ska innehålla en sammanställ- |
Det ska innehålla en sammanställ- |
ning av de skriftliga synpunkter som |
ning av de skriftliga synpunkter som |
har kommit in under gransknings- |
har kommit in under gransknings- |
tiden och en redovisning av kom- |
tiden och en redovisning av kom- |
munens förslag med anledning av |
munens förslag med anledning av |
synpunkterna. |
synpunkterna. Det ska även inne- |
|
hålla information om på vilket sätt |
|
allmänheten har beretts tillfälle att |
|
delta under planförfarandet. |
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
24 §
Kommunen ska så snart som möj- Kommunen ska så snart som möj- ligt skicka granskningsutlåtandet ligt
eller ett meddelande om var det
168 |
13 |
Senaste lydelse 2014:900. |
14 |
Senaste lydelse 2014:900. |
finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodo- sedda.
Granskningsutlåtandet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om var granskningsutlåtandet finns till- gängligt, och
2.skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodo- sedda.
Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
29§15
När detaljplanen har antagits ska kommunen
1.på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information om antagandet tillsammans med upp- lysningar om var beslutet finns till- gängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och
2.under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samråds- redogörelsen, granskningsutlåtan- det och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webb- plats.
Underrättelsen ska anslås och informationen tillgängliggöras sam- ma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslags- tavla.
Skyldigheten att hålla informa- tion tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
31§16
Meddelandet |
enligt 29 § |
ska |
Meddelandet |
enligt 30 § |
ska |
skickas senast |
dagen efter det |
att |
skickas senast |
dagen efter det |
att |
15Senaste lydelse 2019:949.
16Tidigare 31 § upphävd genom 2017:965.
169
Prop. 2020/21:174 justeringen av det protokoll som
Bilaga 2innehåller beslutet har tillkänna- getts på kommunens anslagstavla.
justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkänna- getts på kommunens anslagstavla.
33 §
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
29 § som ska skickas till en sam- |
30 § som ska skickas till en sam- |
fällighet får skickas till |
fällighet får skickas till |
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av sam- fällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
34 §
Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en bostads- rättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsfören- ingen.
35 §
|
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
|
eller 29 § ska skickas till ett stort |
eller 30 § ska skickas till ett stort |
|
antal personer som inte är sam- |
antal personer som inte är sam- |
|
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
|
och det skulle innebära större |
och det skulle innebära större |
|
kostnader och besvär än vad som är |
kostnader och besvär än vad som är |
|
försvarligt med hänsyn till ända- |
försvarligt med hänsyn till ända- |
|
målet med meddelandet att skicka |
målet med meddelandet att skicka |
|
det till var och en av dem, får kom- |
det till var och en av dem, får kom- |
|
munen |
munen |
|
1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det |
|
|
enligt 20 § 1, och |
|
|
2. om meddelandet är ett sådant |
2. om meddelandet är ett sådant |
|
som avses i 24 eller 29 §, i stället |
som avses i 24 eller 30 §, i stället |
|
för att skicka det, kungöra med- |
för att skicka det, kungöra med- |
|
delandet genom att anslå det på |
delandet genom att anslå det på |
|
kommunens anslagstavla och |
kommunens anslagstavla och |
|
a) föra in det i en ortstidning, eller |
|
|
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är |
|
|
berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende. |
|
|
Om kungörelsen avser ett med- |
Om kungörelsen avser ett med- |
|
delande enligt 29 §, ska det av kun- |
delande enligt 30 §, ska det av kun- |
|
görelsen framgå vilket beslut som |
görelsen framgå vilket beslut som |
|
meddelandet avser, när beslutet till- |
meddelandet avser, när beslutet till- |
|
kännagavs och vad den måste göra |
kännagavs och vad den måste göra |
|
som vill överklaga beslutet. Om |
som vill överklaga beslutet. Om |
|
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
|
ska det ske samma dag som beslutet |
ska det ske samma dag som beslutet |
170 |
tillkännages. |
tillkännages. |
Beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
38 d §
Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande, om kommunen har redovisat att den avser att ingå ett exploaterings- avtal eller genomföra en mark- anvisning.
39§17
I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva områdesbestämmelser ska kom- munen tillämpa bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan i 7 §, 8 § i den del som avser fastighetsförteckning, 9, 10 och 11 §§, 11 c § första stycket, 11
9 kap.
40 a §
Ett beslut om lov eller förhands- besked ska innehålla de huvud- sakliga skälen till att en åtgärd kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om åtgärden innebär att området kan tas i anspråk för eller om den vidtas i ett område som redan är ian- språktaget för
1. ett industriområde,
2. ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat pro- jekt för sammanhållen bebyggelse, 3. en skidbacke, skidlift eller lin- bana med tillhörande anlägg-
ningar,
17Senaste lydelse 2020:76.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
171
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
172
4. en hamn för fritidsbåtar,
5. ett hotellkomplex eller en fri- tidsby med tillhörande anlägg- ningar utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en campingplats,
7. en nöjespark, eller
8. en djurpark.
Redovisningen av skälen ska ske i den omfattning och på det sätt som framgår av föreskrifter som reger- ingen har meddelat med stöd av 16 kap. 7 a §.
41 a §18
Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kun- göras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelan- det ska beslutets huvudsakliga inne- håll och var beslutet hålls tillgäng- ligt anges.
13kap. 12 §
En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får över- klaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att plan- området får tas i anspråk för verk- samheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § denna lag.
18Senaste lydelse 2015:668.
|
|
|
2. ett beslut att ge bygglov eller |
Prop. 2020/21:174 |
||||
|
|
|
positivt förhandsbesked för en åt- |
Bilaga 2 |
||||
|
|
|
gärd som anges i 4 kap. 2 § första |
|
||||
|
|
|
stycket 3 a och som ska föregås av |
|
||||
|
|
|
en bedömning av om åtgärden kan |
|
||||
|
|
|
antas medföra en betydande miljö- |
|
||||
|
|
|
påverkan. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Rätten att överklaga enligt första |
|
||||
|
|
|
stycket gäller dock inte beslut som |
|
||||
|
|
|
rör Försvarsmakten, Fortifikations- |
|
||||
|
|
|
verket, Försvarets materielverk eller |
|
||||
|
|
|
Försvarets radioanstalt. |
|
|
|||
|
|
16 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 §19 |
|
|
|
|
|
|
Regeringen får meddela föreskrifter om |
|
|
|
|
|
|||
1. när genomförandet |
av |
en |
1. när det kan antas medföra en |
|
||||
detaljplan på grund av en sådan |
betydande miljöpåverkan att |
|
|
|||||
användning som avses i 4 kap. 34 § |
a) genomföra |
en |
detaljplan på |
|
||||
andra stycket kan antas medföra en |
grund av ett sådant ianspråktag- |
|
||||||
betydande miljöpåverkan, och |
|
ande som avses i 4 kap. 34 § andra |
|
|||||
|
|
|
stycket, och |
|
|
|
|
|
|
|
|
b) vidta en åtgärd som avses i 4 |
|
||||
|
|
|
kap. 2 § första stycket 3, |
|
|
|||
|
|
|
2. undantag från kraven på att |
|
||||
|
|
|
kommunen med en detaljplan ska |
|
||||
|
|
|
pröva en sådan åtgärd som avses i |
|
||||
|
|
|
4 kap. 2 § första stycket 3, och |
|
||||
2. undantag från kommunens |
3. undantag |
från |
kommunens |
|
||||
skyldighet enligt 5 kap. |
32 |
eller |
skyldighet |
enligt 5 kap. 32 |
eller |
|
||
39 § att skicka handlingar om detalj- |
39 § att skicka handlingar om detalj- |
|
||||||
planer eller områdesbestämmelser |
planer eller |
områdesbestämmelser |
|
|||||
till länsstyrelsen. |
|
|
till länsstyrelsen. |
|
|
|
||
|
|
|
7 a § |
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen får meddela före- |
|
||||
|
|
|
skrifter om den redovisning som i |
|
||||
|
|
|
vissa fall ska ske i ett beslut om lov |
|
||||
|
|
|
eller förhandsbesked i fråga om |
|
||||
|
|
|
åtgärdens |
miljöpåverkan |
enligt |
|
9 kap. 40 a §.
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestäm- melser som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som
19 Senaste lydelse 2020:76. |
173 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 2
174
avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Punkt 2 gäller inte om kommunen i ett visst ärende beslutar att den inte ska tillämpas. Om så sker ska det av planhandlingarna framgå vilka bestämmelser som har tillämpats.
4.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Förteckning över remissinstanserna Ds 2020:19 |
Prop. 2020/21:174 |
|
Bilaga 3 |
||
|
||
Följande remissinstanser har yttrat sig: Bolagsverket (Post- och Inrikes |
|
|
Tidningar), Boverket, Byggherrarna, Båstads kommun, Datainspektionen, |
|
|
Domstolsverket, Emmaboda kommun, Fastighetsägarna Sverige, Fortifi- |
|
|
kationsverket, Försvarets materielverk, Göteborgs kommun, Haninge |
|
|
kommun, Havs- och vattenmyndigheten, Höörs kommun, JM AB, Kalix |
|
|
kommun, Kulturmiljöfrämjandet, Kungl. Tekniska högskolan, Lantmäteriet, |
|
|
Lunds kommun, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Blekinge län, Läns- |
|
|
styrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i |
|
|
Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västmanlands |
|
|
län, Länsstyrelsen i Örebro län, Malmö kommun, |
|
|
Motala kommun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för samhälls- |
|
|
skydd och beredskap, Nacka kommun, Naturskyddsföreningen, Naturvårds- |
|
|
verket, Regelrådet, Region Stockholm (tillväxt- och regionplanenämnden), |
|
|
Riksantikvarieämbetet, Riksbyggen, Sametinget, SkiStar AB, Skogsstyrel- |
|
|
sen, Statens fastighetsverk, Statens geotekniska institut, Statens jordbruks- |
|
|
verk, Stockholms kommun, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svea hovrätt (Mark- |
|
|
och miljööverdomstolen), Svenska Båtunionen, Svenska skidanläggningars |
|
|
organisation (SLAO), Svenska Unescorådet, Sveriges geologiska under- |
|
|
sökning, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges advokatsamfund, |
|
|
Södertälje kommun, Totalförsvarets forskningsinstitut, Vasakronan, Vindelns |
|
|
kommun, Vännäs kommun, Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen), |
|
|
WSP AB, Åre kommun, Årjängs kommun, Örebro läns museum och Öster- |
|
|
sunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen). |
|
|
Även följande remissinstanser har fått tillfälle att yttra sig, men har |
|
|
avstått från det: Akademiska hus, Alingsås kommun, Blekinge tekniska |
|
|
högskola, Chalmers tekniska högskola, Degerfors kommun, Forsknings- |
|
|
rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Fören- |
|
|
ingen för samhällsplanering, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och |
|
|
Byggnadsnämndssekreterare, Föreningen Sveriges stadsbyggare, Försvar- |
|
|
ets radioanstalt, Försvarsmakten, Greenpeace, Göteborgsregionen, Halm- |
|
|
stads kommun, Hudiksvalls kommun, Hylte kommun, Hyresgästfören- |
|
|
ingen Riksförbundet, Härryda kommun, ICOMOS Sverige, Järnkontoret, |
|
|
Kvinnors Byggforum, Lantbrukarnas riksförbund, Luleå tekniska univer- |
|
|
sitet, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, |
|
|
Länsstyrelsen i Södermanlands län, Marks kommun, Munkedals kommun, |
|
|
Nordanstigs kommun, Ovanåkers kommun, Piteå kommun, Region Skåne, |
|
|
Riksdagens ombudsmän (JO), Ronneby kommun, Samfundet S:t Erik, |
|
|
Samhällsbyggarna, SmåKom, Statens centrum för arkitektur och design, |
|
|
Stockholms Byggmästarförening, Strängnäs kommun, Strömsunds kommun, |
|
|
Sundsvalls kommun, Svenska Nöjesparksföreningen, Svenskt Näringsliv, |
|
|
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (numera Sveriges allmännytta), |
|
|
Sveriges arkitekter, Sveriges byggindustrier (numera Byggföretagen), |
|
|
Sveriges hamnar, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges lantbruksuniver- |
|
|
sitet, Sveriges stadsarkitektförening, Sweco AB, Säkerhets- och försvars- |
|
|
företagen, Transportstyrelsen, Trelleborgs kommun, Töreboda kommun, |
|
|
Umeå kommun, Uppsala universitet, Villaägarnas Riksförbund, Världs- |
|
|
naturfonden (WWF) och Västerviks kommun. |
|
|
|
175 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 3
176
Härutöver har synpunkter kommit in från Bergs kommun, Djurgården- Lilla Värtans Miljöskyddsförening, Härjedalens kommun, Näringslivets regelnämnd, Orsa kommun, Torsby kommun och Visita.
Sammanfattning av betänkandet Privat initiativrätt – Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9)
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
Vårt uppdrag
Översiktsplaneutredningens uppdrag omfattar fem frågor. Enligt uppdra- get ska vi
1.se över hur översiktsplaneringen kan utvecklas i syfte att underlätta efterföljande planering,
2.föreslå begränsningar i kravet på att kommunerna i vissa fall måste göra en detaljplan och föreslå hur angränsande lagstiftning kan utfor- mas i anslutning till dessa begränsningar,
3.se över behovet av att kommunen ska kunna bestämma upplåtelse- former, t.ex. genom en bestämmelse i en detaljplan,
4.se över behovet av att införa en privat initiativrätt så att en enskild exploatör kan genomföra vissa formella beredningsåtgärder i arbetet med att ta fram en detaljplan, och
5.se över frågan om verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov.
Detta slutbetänkande handlar om punkten 4, dvs. behovet av att införa en s.k. privat initiativrätt. Enligt kommittédirektiven ska vi utreda behovet och nyttan av samt förutsättningarna för en privat initiativrätt – och hur en sådan i så fall bör utformas. Om skälen för att införa en privat initiativrätt överväger, bör enligt direktiven inriktningen vara att den som tar initiativ till planläggning själv ska kunna samråda om ett förslag till en detaljplan och få förslaget behandlat av kommunen. Kommunen ska dock ha kvar rätten att besluta om vilka planer som ska antas. Inriktningen bör enligt direktiven vidare vara att det är kommunen som säkerställer att det plan- förslag som antas tillgodoser gällande krav.
Detta utredningsuppdrag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen.
Förutsättningar för kommunal detaljplaneläggning
Enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är det en kommunal ange- lägenhet att planlägga användningen av mark och vatten, det s.k. kom- munala planmonopolet. Det innebär att det är kommunen som i princip ensam avgör både om och när en detaljplan ska tas fram och därmed hur mark (och vattenområden) får användas och bebyggas.
En planintressent kan alltså inte på egen hand inleda ett detaljplane- ärende. Den som avser att vidta en åtgärd – som kan förutsätta att en detalj- plan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs – har emellertid rätt att få ett besked om kommunen har för avsikt att inleda en sådan planläggning. Kommunen ska redovisa detta i ett s.k. planbesked. Kommunen ska normalt ge sitt planbesked inom fyra måna- der.
177
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
Vi redogör i betänkandet för de grundläggande förutsättningarna för kommunens detaljplaneläggning, både ur ett rättsligt och ett praktiskt per- spektiv.
Vidare har vi utrett de rättsliga förutsättningarna för en planintressents medverkan i detaljplaneläggningen. Även om en uttrycklig reglering sak- nas i PBL, finns det ett stort antal bestämmelser i andra författningar som hindrar kommunen från att tillåta att en planintressent vidtar vissa åtgärder i planläggningen, bl.a. sådana som innebär myndighetsutövning. Sådana bestämmelser finns t.ex. i regeringsformen, förvaltningslagen (2017:900) och kommunallagen (2017:725).
Privat initiativrätt till detaljplaneläggning
Uttrycket privat initiativrätt till detaljplaneläggning förekommer såväl i den politiska diskussionen som bland kommuner och fastighetsägare, byggherrar och andra planintressenter. Uttrycket förekommer också i ett antal tidigare utredningar på plan- och bygglagstiftningens område. Dess- utom används uttrycket i både våra nordiska grannländer och i flera andra länder.
Det finns inte någon vedertagen och generell definition av privat initia- tivrätt till detaljplaneläggning. Det är således inte något enhetligt institut, utan innebörden varierar beroende på vem som använder uttrycket och i vilket sammanhang det används – och naturligtvis även på i vilket land institutet tillämpas.
Mot bakgrund av bl.a. våra direktiv samt tidigare utredningar och den internationella utblick som vi presenterar i betänkandet, menar vi att med privat initiativrätt bör i första hand åsyftas någon form av privat plan- läggning eller i vart fall förtydligade och utökade möjligheter för en plan- intressent att medverka i den kommunala detaljplaneläggningen. En sådan definition korresponderar också med de synpunkter och resonemang som framkommit vid våra möten med intressenter, experter och sakkunniga.
Behov av och nytta med en förtydligad och utvecklad medverkan från planintressenten
Vi har inte kunnat påvisa någon efterfrågan på reformer som möjliggör ökade inslag av privat planering i
Enligt vår mening ligger nyttan av ökade inslag av medverkan från plan- intressenten i att det kan gå snabbare att ta fram den detaljplan som behövs för att byggandet ska kunna påbörjas. Därmed kan ledtiden från projektidé till att den färdiga byggnaden kan tas i anspråk förkortas. Dessutom kan kommunala planeringsresurser i viss utsträckning nyttjas bättre.
178
Utgångspunkter för planintressentens medverkan i detaljplaneläggningen
Kommunen bör behålla det övergripande ansvaret för planprocessen
Stora delar av planprocessen utgör myndighetsutövning. Enligt vår be- dömning bör uppgifter i detaljplaneläggningen som innefattar myndighets- utövning inte överlämnas till en enskild planintressent. Det finns vidare skäl för att kommunen även fortsättningsvis bör ha det övergripande ansvaret för planprocessen i sin helhet. Skälen är i huvudsak att detta krävs för en korrekt och tillförlitlig tillämpning av de grundlagsfästa legalitets- och objektivitetsprinciperna. Ett kommunalt helhetsansvar bidrar också till att medborgarinflytandet kan förverkligas i större utsträckning än om ansvaret skulle delas mellan olika aktörer. Ett sådant helhetsansvar är också viktigt ur offentlighets- och sekretessynpunkt.
Initiativrätten bör inte ytterligare formaliseras eller utökas
Vi anser att den nuvarande formella rätten att inleda ett planbeskedsärende och den informella möjligheten att få ett planärende inlett, i huvudsak fungerar ändamålsenligt utifrån grunderna för och syftet med det kommu- nala planmonopolet. Det finns således inte anledning att lämna förslag som innebär att initiativrätten utökas till att även gälla ett detaljplaneärende. I linje med detta föreslår vi inte heller någon rätt att överklaga ett plan- besked. Enligt vår bedömning saknas vidare skäl att införa regler som generellt gör det obligatoriskt för en planintressent att ansöka om plan- besked.
Planintressentens medverkan i planläggningen bör kunna förtydligas och i viss mån utvecklas
Utgångspunkterna som angetts ovan, hindrar dock inte att planintressenten tillåts medverka i detaljplaneläggningen eller i arbetet med områdes- bestämmelser och inte heller att denna medverkan förtydligas och utveck- las. En sådan reform gör tvärtom planprocessen mer förutsebar, tydlig och transparent, såväl för planintressenten och kommunen som för övriga berörda. En sådan reform ligger också i linje med vad såväl byggherrar som kommuner efterfrågar.
Kärnan i en sådan reglering bör i första hand vara att förtydliga förut- sättningarna för planintressentens medverkan. En reform bör även bidra till att intressenten får en utökad möjlighet att i viss utsträckning underlätta kommunens inledande respektive handläggning av planärendet, främst genom att planintressenten kan bistå kommunen med vissa berednings- åtgärder.
En reglering bör också utformas så att risken för s.k. förgävesplanering och även att planprocessen drar ut på tiden minskar. En reglering bör också bidra till att nyttjandet av den kompetens och de resurser som kan finnas hos planintressenten sker på ett effektivt och rättssäkert sätt och till att kommunala resurser kan frigöras.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
179
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
180
Våra förslag
Kommunen ska i planbeskedet ange vilket planeringsunderlag som kan behövas
Vi anser att tiden mellan kommunens beslut om positivt planbesked och den tidpunkt då det egentliga detaljplanearbetet påbörjas i vissa situationer borde kunna användas mer effektivt än vad som är fallet i dag. Enligt vår mening bör det införas en bestämmelse i PBL om att kommunen – om det har begärts av planintressenten – i planbeskedet ska redovisa sin bedöm- ning av vilket planeringsunderlag som kan behövas för detaljplanelägg- ningen.
Kommunen får här göra en bedömning bl.a. utifrån hur tydliga plane- ringsförutsättningarna är, men också vilket underlag som den enskilde inkommit med i planbeskedsärendet. Det kan t.ex. handla om att kom- munen i planbeskedet anger att det finns behov av en
Vid kommunens bedömning av vilka planeringsunderlag som bör anges i planbeskedet, bör även beaktas t.ex. planintressentens eller eventuellt ombuds kompetens och erfarenhet av detaljplaneläggning.
Planintressenten bör få inhämta yttrande från länsstyrelsen
Om en planintressent beviljas ett positivt planbesked, ska kommunen på planintressentens begäran i beskedet kunna medge att denna tillåts inhämta yttrande från länsstyrelsen. I många detaljplaneärenden behövs omfattan- de kompletteringar av planeringsunderlaget till följd av synpunkter som kommer in först under samrådet, vilket medför att det kan ta lång tid efter samrådsskedet innan planförslaget kan bli föremål för granskning. Behovet av kompletteringar efter samrådet bör kunna minska, om planintressenten ges möjlighet att vidta vissa förberedande åtgärder innan kommunen inleder planarbetet eller under planarbetets initialskede.
Möjligheten att inhämta yttrande från länsstyrelsen förutsätter att den planläggning som planbeskedet avser är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och att det kan antas främja den plan- läggning som planbeskedet avser. Även denna bestämmelse kan enligt vår mening bidra till att det går snabbare att ta fram den detaljplan som behövs och till att kommunala planeringsresurser kan nyttjas bättre.
Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket planeringsunderlag som behövs för att kunna ta ställning till hur den planläggning som planbeskedet avser förhåller sig till de s.k. ingripandegrunderna, t.ex. om och i så fall hur planläggningen kan påverka riksintressen, miljökvalitetsnormer och strand- skydd, men också frågor om t.ex. risk för olyckor, översvämning och erosion. Det kan handla om bl.a. behovet av en undersökning avseende markföroreningar, en översvämningsanalys eller en utredning om omgiv- ningsbuller. Eftersom en begäran om planbesked kan ha olika detaljerings- grad ligger det i sakens natur att länsstyrelsen inte kan yttra sig över sådana
frågor som inte framgår av planbeskedet. Omfattningen av länsstyrelsens skyldighet att lämna synpunkter får i det enskilda fallet bedömas utifrån det allmänna förvaltningsrättsliga utredningsansvaret.
Länsstyrelsens synpunkter ska redovisas i ett skriftligt yttrande. Yttran- det ska skickas till planintressenten, men även till kommunen.
Planintressentens rätt att inhämta yttrande ska som huvudregel upphöra att gälla vid den tidpunkt då kommunen enligt planbeskedet bedömer att planläggningen kommer att inledas.
Ett förtydligande av planintressentens möjlighet att bidra med planeringsunderlag
Enligt vår mening ska det av PBL framgå att det för detaljplanearbetet, utöver grundkartor och fastighetsförteckning, även ska finnas det plane- ringsunderlag som i övrigt behövs. Enligt vår uppfattning utgör detta enbart ett förtydligande av gällande rätt.
Det ska också förtydligas att planeringsunderlag får upprättas av annan än kommunen. Med annan än kommunen avser vi i första hand en enskild planintressent, men i förekommande fall även länsstyrelsen och andra för- valtningsmyndigheter. Även detta förslag syftar till att öka förutsättning- arna för planintressenten att bidra med relevant planeringsunderlag inför och under kommunens planläggning och därmed också till att det går snabbare att ta fram den detaljplan som behövs och till att kommunala planeringsresurser kan nyttjas bättre.
Samtidigt bör det understrykas att förslaget inte innebär någon föränd- ring när det gäller kommunens ansvar för att i egenskap av planmyndighet se till att underlaget är korrekt och medger en tillförlitlig avvägning av de allmänna och enskilda intressena i ärendet. I de fall planeringsunderlaget tagits fram av planintressenten ankommer det alltså på kommunen att säkerställa kvaliteten i detta.
Om en planintressent tar fram planeringsunderlag, ska det redovisas i planbeskrivningen
Planintressentens förtydligade och i viss mån utvecklade möjligheter att medverka i planläggningen, bör enligt vår mening kompletteras på så sätt att det av planbeskrivningen tydligt ska framgå om någon enskild tagit fram planeringsunderlag i det aktuella planärendet och – om så skett – vilka underlag det är fråga om. Det kan handla om allt från undersök- ningar, utredningar, inventeringar och underlag i övrigt som upprättats av enskild och som getts in i planärendet. Med enskild avses t.ex. fastighets- ägare, byggherre eller annan planintressent, men också t.ex. konsult som på uppdrag av kommunen tagit fram planeringsunderlag.
Härigenom skapas en ökad transparens vad gäller planintressentens med- verkan i planläggningen, vilket skapar incitament för planmyndigheten att säkerställa att avvägningarna på grundval av underlaget sker på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Det underlättar också för övriga berörda enskilda (grannar m.fl.) att bilda sig en uppfattning av vilka motstående enskilda intressen som gör sig gällande i planärendet, vilket i sin tur skapar förut- sättningar för dessa att ta tillvara sin rätt i samråd och granskning samt vid ett eventuellt överklagande.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
181
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
182
Ytterligare bedömningar och överväganden
Tidsfristen för planbesked bör inte ändras och planbesked bör inte få överklagas
Med våra förslag om att kommunen i planbeskedet får medge en plan- intressent att inhämta yttrande från länsstyrelsen och om att kommunen redan i planbeskedet ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas, är det rimligt att anta att kommunens handläggning av planbeskedsärendet kommer att kräva något mer tid. Vi anser dock inte att merarbetet är så omfattande att det finns skäl att utöka den nuvarande tidsfristen. Även om planbeskedet med våra förslag får en utökad betydelse för den enskilde och även skapar vissa skyldigheter för kommunen och länsstyrelsen, bör det enligt vår mening inte heller införas en rätt att överklaga planbesked.
Kommunens ansvar för den fysiska planeringen påverkas inte
Med en privat initiativrätt i enlighet med våra förslag tillåts en planintres- sent att i något större utsträckning vidta beredningsåtgärder i planproces- sens initialskede. Våra förslag påverkar dock inte kommunens ansvar, vare sig över planprocessen i sin helhet i det enskilda fallet eller över den fysiska planeringen i stort på lång sikt. Det ankommer således alltjämt på kommu- nen att tillse att planeringsunderlaget – oavsett om det har tagits fram av kommunen eller av någon annan – möjliggör en korrekt och tillförlitlig avvägning av de allmänna och enskilda intressen som gör sig gällande i planläggningen. Det är också kommunen som i enlighet med det kommu- nala planmonopolet ensam avgör om planläggning över huvud taget ska komma till stånd, liksom om det finns skäl att t.ex. avbryta planarbetet eller att i slutänden inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan.
Våra förslag ändrar inte rättsläget vad gäller en planintressents partsställning och klagorätt
Planintressenten intar inte någon partsställning i ett detaljplaneärende. Däremot har en planintressent som samtidigt är sakägare vanligtvis möj- lighet att överklaga kommunens beslut att anta en detaljplan. Enligt hit- tillsvarande praxis från Mark- och miljööverdomstolen står det dock klart att en planintressent inte intar motpartsställning i mark- och miljödomstol och heller inte har rätt att överklaga en dom av en mark- och miljödomstol, som innebär att beslutet att anta en detaljplan upphävs. Denna praxis har i huvudsak motiverats med att det endast är kommunen som – på grund av det kommunala planmonopolet – har befogenhet att anta, ändra eller upp- häva planer och att det är kommunen ensam som avgör om och vid vilken tidpunkt planläggning ska ske.
Våra förslag utgör endast ett förtydligande respektive viss utveckling av planintressentens medverkan i planläggningen. Utifrån det rättsläge som etablerats genom Mark- och miljööverdomstolens praxis, anser vi att för- slagen i sig inte påverkar bedömningen av om en planintressent kan anses inta partsställning eller ej i planärendet. Förslagen påverkar enligt vår mening heller inte i sig frågan om planintressenten bör inta ställning av motpart i mark- och miljödomstol eller ha möjlighet att överklaga sådan domstols upphävande av kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan.
Närliggande frågor – och ytterligare några förslag
Mer vägledning behövs om vilket underlag som krävs för att bedöma vissa planeringsförutsättningar
I dag saknas det i vissa avseenden tydlig vägledning om vilket planerings- underlag som kan behövas och hur sådant underlag bör utformas. Mot bak- grund av våra förslag anser vi även att regeringen bör ta initiativ till att låta ta fram ytterligare vägledning om vilket underlag som behövs för att kartlägga vissa grundläggande planeringsförutsättningar, t.ex. geotekniska undersökningar,
Inget avgränsningssamråd vid planprogram
Under arbetet med att ta fram ett planprogram ska kommunen undersöka och samråda om huruvida ett genomförande av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (s.k. undersökningssamråd). Om så är fallet, ska den efterföljande detaljplanen miljöbedömas och en miljö- konsekvensbeskrivning tas fram. Om en betydande miljöpåverkan kan antas, ska kommunen i programskedet även samråda om hur miljökonse- kvensbeskrivningen ska avgränsas (s.k. avgränsningssamråd). Ett sådant undersöknings- och eventuellt avgränsningssamråd ska även genomföras inom ramen för samrådet av en ny detaljplan.
Vi anser att miljöbalkens krav på avgränsningssamråd inte ska gälla i arbetet med att ta fram ett planprogram enligt PBL. Vi anser att det även ska förtydligas att det är frivilligt för kommunen att ange planens utgångs- punkter och mål i ett särskilt program (planprogram) för att underlätta detaljplanearbetet.
Ikraftträdande
Vi föreslår att våra förslag ska träda i kraft den 1 april 2020.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
Konsekvenser
Konsekvenser för staten
För statens del uppstår i första hand konsekvenser för länsstyrelserna till följd av förslaget att en planintressent under vissa förutsättningar ska kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över planbeskedet angående vilket planer- ingsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna bedöma om planförslaget är förenligt med de s.k. ingripandegrunderna. Sammantaget bedömer vi att länsstyrelserna behöver kompenseras med motsvarande tre årsarbetskrafter, eller motsvarande tre miljoner kronor.
Konsekvenser för kommuner
Förslaget att kommunen i ett positivt planbesked ska ange vilket underlag som kan behövas för planläggningen, om det begärts av planintressenten,
medför ett visst merarbete för kommunen. Det handlar emellertid om att
183
Prop. 2020/21:174 Bilaga 4
184
kommunen kommer att behöva redogöra för frågor som normalt ändå måste bedömas av kommunen för att den ska kunna avgöra om ett positivt plan- besked kan ges eller inte. Merarbetet blir därigenom begränsat. Detsamma gäller det merarbete som uppstår för kommunen vid handläggningen av ett planbesked i de fall planintressenten begär att få inhämta länsstyrelsens yttrande om vilket planeringsunderlag som kan behövas. Kommunen har dessutom möjlighet att ta ut en avgift för beslutet om planbesked, varför förslaget inte behöver medföra några kostnader för kommunen.
Övriga förslag bör endast medföra konsekvenser av begränsad omfatt- ning för kommunerna.
Våra förslag medför i några fall nya skyldigheter för kommunen, vilket utgör en viss inskränkning i förhållande till den kommunala självstyrelsen. De krav som föreslås bör dock leda till ökad transparens för vilket utred- ningsarbete som krävs för att ta fram ett förslag till detaljplan, vilket bör förbättra förutsättningarna för byggandet i stort och därmed även ha betyd- else för konkurrensen inom byggsektorn. Vi bedömer att fördelarna med förslagen är större än de nackdelar som förslagen innebär i förhållande till den kommunala självstyrelsen. Intrånget får därmed anses vara proportion- erligt.
Konsekvenser för företag
Våra förslag i detta betänkande har främst betydelse för de företag som agerar som planintressenter, dvs. sådana företag som tar initiativ till detalj- planeläggning och som kan ha nytta av planläggningen.
Förslagen att en planintressent ska kunna begära att dels kommunen redovisar vilket planeringsunderlag som kan behövas för planläggningen, dels att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna bedöma om planförslaget är fören- ligt med ingripandegrunderna, bör leda till att företag ges bättre förutsätt- ningar att bedöma om det är ändamålsenligt att inleda arbetet med en detaljplan. Redovisningen kan underlätta för planintressenten genom att denne själv kan påbörja arbetet med att ta fram underlaget.
Förslaget att det ska framgå av PBL att planeringsunderlag får tas fram av någon annan än kommunen bör leda till att planintressenten i fler fall själv kan ta fram det underlag som behövs för planläggningen. Även om planintressentens möjligheter att ta fram underlag inte påverkas av våra förslag i sig, bör ändringen bidra till att klargöra att planintressenten själv kan förkorta den tid som åtgår för planläggningen.
Konsekvenser för enskilda
Enskilda berörs främst av förslagen i egenskap av grannar, dvs. när den enskilde bor eller äger mark i närheten av ett område som ska planläggas. Förslagen bedöms ha små eller inga konsekvenser för enskilda.
Konsekvenser för miljön
Förslaget att det ska framgå av PBL att planeringsunderlag även får tas fram av annan än kommunen, vilket bl.a. inbegriper enskilda, kan medföra farhågor om att sådant planeringsunderlag inte kommer att vara tillförlit- ligt i alla delar, eftersom det kan vara svårt för den som har ett intresse i saken att förhålla sig objektiv till planeringsförutsättningarna. Detta kan
uppfattas som negativt från miljösynpunkt. Samtidigt finns anledning att |
Prop. 2020/21:174 |
understryka att planeringsunderlag redan i dag ofta tas fram av planintres- |
Bilaga 4 |
senten. På så sätt innebär bestämmelsen en kodifiering av en ordning som |
|
redan tillämpas i många kommuner. |
|
Förslaget innebär inte någon förändring i vilka hänsyn som ska tas till |
|
miljön vid planläggning. Kommunen kommer dessutom även i fortsätt- |
|
ningen att ha kvar ansvaret för att säkerställa både att planeringsunderlaget |
|
visar planeringsförutsättningarna och att avvägningen mellan enskilda och |
|
allmänna intressen sker på ett korrekt och tillförlitligt sätt. |
|
Förslagen bör inte medföra några negativa konsekvenser för miljön. |
|
Övriga konsekvenser |
|
Våra förslag bör i viss utsträckning stärka samhällets kapacitet att ta fram |
|
detaljplaner, i vart fall genom en viss förkortning i tid av planprocessen. |
|
Sammantaget bedömer vi att förslagen kan få viss betydelse för hur många |
|
bostäder som tillkommer på bostadsmarknaden. Förslagen tar vidare sikte |
|
inte endast på bostadsbyggande, utan även på detaljplanering för t.ex. |
|
industrimark eller motsvarande. |
|
185
Prop. 2020/21:174 Bilaga 5
Betänkandets lagförslag (SOU 2019:9)
Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)
dels att 4 kap. 33 § och 5 kap. 3, 5, 8, 10, 11, 11 a, 13 och 39 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 5 kap. 5 a och 5 b §§, med följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
33 §1
Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1.planeringsförutsättningarna,
2.planens syfte,
3.hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat |
4. de överväganden som har legat |
till grund för planens utformning |
till grund för planens utformning |
med hänsyn till motstående intres- |
med hänsyn till motstående intres- |
sen och planens konsekvenser, och |
sen och planens konsekvenser, |
5. om planen avviker från över- |
5. om planen avviker från över- |
siktsplanen, på vilket sätt den i så |
siktsplanen, på vilket sätt den i så |
fall gör det och skälen för avvikel- |
fall gör det och skälen för |
sen. |
avvikelsen, och |
|
6. om och i så fall vilket plane- |
|
ringsunderlag enligt 5 kap. 8 § för- |
|
sta stycket som tagits fram av en |
|
viss enskild. |
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå exploate- ringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
5 kap.
3 §
En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskriv- ning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.
186 |
1 Senaste lydelse 2015:668. |
|
Om den som har gjort en begäran |
Prop. 2020/21:174 |
|
vill ha möjlighet att inhämta ett |
Bilaga 5 |
|
yttrande enligt 5 a § första stycket |
|
|
eller ett besked om vilket plane- |
|
|
ringsunderlag som kan behövas en- |
|
|
ligt 8 § första stycket, ska även det |
|
|
framgå av begäran. |
|
5 §2 |
|
|
Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda en plan- |
|
|
läggning. |
|
|
Om kommunen avser att inleda |
Om kommunen avser att inleda |
|
en planläggning, ska kommunen i |
en planläggning, ska kommunen i |
|
planbeskedet ange den tidpunkt då |
planbeskedet ange den tidpunkt då |
|
planläggningen enligt kommunens |
planläggningen enligt kommunens |
|
bedömning kommer att ha lett fram |
bedömning kommer att |
|
till ett slutligt beslut om att anta, |
1. inledas, och |
|
ändra eller upphäva en detaljplan |
2. ha lett fram till ett slutligt be- |
|
eller ändra eller upphäva områdes- |
slut om att anta, ändra eller upp- |
|
bestämmelser. |
häva en detaljplan eller ändra eller |
|
|
upphäva områdesbestämmelser. |
|
|
Om det har begärts av den som |
|
gjort en begäran om planbesked, ska kommunen i planbeskedet redo- visa sin bedömning av vilket pla- neringsunderlag enligt 8 § första stycket som kan behövas för plan- läggningen.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
5 a §
Om det har begärts av den som gjort en begäran om planbesked, får kommunen i planbeskedet med- ge att denne får inhämta ett yttran- de från länsstyrelsen om vilket pla- neringsunderlag som kan behövas för planläggningen.
Ett sådant medgivande förutsät- ter att
1.planläggningen är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §, och
2.länsstyrelsens yttrande kan an- tas främja planläggningen.
2 Senaste lydelse 2011:335. |
187 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 5
Ett sådant medgivande gäller till den tidpunkt då planläggningen en- ligt kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra stycket 1, om inte kommunen bestämmer
|
annat i planbeskedet. |
|
|
|
5 b § |
|
|
|
Länsstyrelsen ska yttra sig över |
||
|
vilket planeringsunderlag som kan |
||
|
behövas för att länsstyrelsen ska |
||
|
kunna fullgöra sina skyldigheter en- |
||
|
ligt 22 §, om det har begärts av den |
||
|
som fått ett medgivande enligt 5 a § |
||
|
första stycket. |
|
|
|
Länsstyrelsens |
yttrande |
ska |
|
skickas till kommunen och den som |
||
|
fått medgivandet. |
|
|
|
8 § |
|
|
I arbetet med att ta fram en detalj- |
I arbetet med att ta fram en detalj- |
||
plan ska det, om det inte är uppen- |
plan ska det, om det inte är uppen- |
||
bart onödigt, finnas en eller flera |
bart onödigt, finnas en eller flera |
||
kartor som är lämpliga för ända- |
kartor som är lämpliga för ända- |
||
målet (grundkartor) och en fastig- |
målet (grundkartor) och en fastig- |
||
hetsförteckning. |
hetsförteckning. Därutöver ska det |
||
|
planeringsunderlag |
finnas |
som i |
|
övrigt behövs. |
|
|
|
Planeringsunderlag får tas fram |
||
|
av annan än kommunen. |
|
|
10 § |
|
|
|
Om kommunen bedömer att det |
För att underlätta detaljplane- |
||
behövs för att underlätta detalj- |
arbetet får kommunen ange planens |
||
planearbetet, ska kommunen ange |
utgångspunkter och mål i ett sär- |
||
planens utgångspunkter och mål i |
skilt program (planprogram). |
||
ett särskilt program. |
|
|
|
Lydelse enligt SOU 2018:46 |
Föreslagen lydelse |
11 §3 |
|
I arbetet med att ta fram ett pro- |
I arbetet med att ta fram ett plan- |
gram enligt 10 § eller ett förslag till |
program eller ett förslag till en |
en detaljplan ska kommunen sam- |
detaljplan ska kommunen samråda |
råda med |
med |
1.länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2.de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
188 |
3 Senaste lydelse 2017:965. |
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhand- |
Prop. 2020/21:174 |
lingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning |
Bilaga 5 |
inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhets- |
|
område en berörd fastighet är belägen, och |
|
4.de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyres- gäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket
11 a §4
Inom ramen för samrådet enligt 11 § första stycket ska kommunen under- söka om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska göras på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den bestämmelsen.
Första stycket gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.
Om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kom- munen inom ramen för samrådet enligt 11 § första stycket även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli be- rörda av planen, ska kommunen vid samrådet enligt 11 § första stycket i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
Tredje stycket gäller inte i arbetet med att ta fram ett planprogram.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
13 §5 |
|
|
Under ett samråd om ett planför- |
Under ett samråd om ett planför- |
|
slag ska kommunen redovisa försla- |
slag ska kommunen redovisa försla- |
|
get, skälen för förslaget, det plane- |
get, skälen för förslaget, det plane- |
|
ringsunderlag som har betydelse och |
ringsunderlag enligt |
8 § första |
hur kommunen avser att handlägga |
stycket som har betydelse och hur |
|
förslaget. Kommunen får låta bli att |
kommunen avser att handlägga för- |
|
redovisa skälen för planförslaget |
slaget. Kommunen får låta bli att |
|
och planeringsunderlaget om det är |
redovisa skälen för |
planförslaget |
uppenbart obehövligt. |
och planeringsunderlaget om det är |
|
|
uppenbart obehövligt. |
|
Om det finns ett program enligt |
Om det finns ett planprogram, ska |
|
10 §, ska kommunen redovisa detta. |
kommunen redovisa detta. |
Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra mark- anvisningar, ska kommunen redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll
4 |
Senaste lydelse 2014:900. |
189 |
5 |
Senaste lydelse 2015:668. |
Prop. 2020/21:174 |
och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av |
||
Bilaga 5 |
ett eller flera sådana avtal. |
|
|
|
Lydelse enligt SOU 2018:46 |
Föreslagen lydelse |
|
|
39 §6 |
||
|
I fråga om förslag till och beslut |
I fråga om förslag till och beslut |
|
|
om att anta, ändra eller upphäva om- |
om att anta, ändra eller upphäva om- |
|
|
rådesbestämmelser ska kommunen |
rådesbestämmelser ska kommunen |
|
|
tillämpa bestämmelserna om förslag |
tillämpa bestämmelserna om förslag |
|
|
till och antagande av en detaljplan i |
till och antagande av en detaljplan i |
|
|
7 §, 8 § i den del som avser fastig- |
7 §, 8 § förutom i den del som avser |
|
|
hetsförteckning, 9, 10 och 11 §§, |
grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 b § |
|
|
11 b § första stycket, 11 |
första stycket, 11 |
|
|
18, 19 och 20 §§, 21 § första stycket, |
och 20 §§, 21 § första stycket, 22 |
|
|
22 och 22 a §§, 23 § första stycket, |
och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, |
|
|
24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och |
25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, |
|
|
2, |
||
|
ningen ska det som sägs om detalj- |
en ska det som sägs om detaljplan |
|
|
plan avse områdesbestämmelserna. |
avse områdesbestämmelserna. |
|
|
|
|
|
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
2. För ärenden om detaljplaner som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 4 kap. 33 § samt 5 kap. 10, 11, 11 a och 13 §§ i den äldre lydelsen. Detsamma gäller för mål som avser överklagande av beslut om sådana detaljplaner till dess att målet är slutligt avgjort.
190 |
6 Senaste lydelse 2017:965. |
Förteckning över remissinstanserna SOU 2019:9
Följande remissinstanser har yttrat sig: Besqab, Boverket, Byggherrarna Sverige AB, Fastighetsägarna Sverige, Folkhälsomyndigheten, Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forti- fikationsverket, Föreningen Sveriges Stadsbyggare, Försvarets materiel- verk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Göteborgs kommun, Havs- och vattenmyndigheten, HSB, Hyresgästföreningen (riksförbundet), Hässle- holms kommun, JM AB, Riksdagens ombudsmän (JO), Konkurrensverket, Kungälvs kommun, Kävlinge kommun, Laholms kommun, Lantmäteriet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Malmö kommun, Markaryds kommun, Mjölby kommun, Munkfors kommun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap, Mölndals kommun, Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Naturvårdsverket, Norrbottens läns landsting, Närings- livets regelnämnd, Post- och telestyrelsen, Regelrådet, Riksantikvarie- ämbetet, Rättviks kommun, Sametinget, Sandvikens kommun, Skellefteå kommun, Skogsstyrelsen, Skåne läns landsting, Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens centrum för arkitektur och design (ArkDes), Statens energimyndighet, Statens fastighetsverk, Statens geotekniska institut, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Strängnäs kommun, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag (SABO), Sveriges Arkitekter, Sveriges Byggindustrier, Sveriges geolog- iska undersökning, Sveriges Kommuner och Landsting (numera Sveriges Kommuner och Regioner), Sveriges stadsarkitektförening, Sävsjö kommun, Tillväxtverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Trafikverket, Transport- styrelsen, Trä- och möbelföretagen, Tyréns, Uppsala kommun, Väners- borgs Tingsrätt (mark- och miljödomstolen) och Östersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen).
Även följande remissinstanser har fått tillfälle att yttra sig, men har avstått från det: Akademiska hus, Alingsås kommun, Bengt Dahlgren AB, Blekinge tekniska högskola, Botkyrka kommun, COWI AB, Danderyds kommun, Einar Mattsson Byggnads AB, Energiföretagen Sverige, Familje- bostäder, Forshaga kommun, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämndssekreterare (FSBS), Föreningen Sveriges Byggnads- inspektörer, Göteborgsregionen, Hallsbergs kommun, Härryda kommun, Ikano bostad, Innovationsföretagen, IQ Samhällsbyggnad, Järfälla kommun, Järntorget AB, Kalmar läns landsting, Karlskrona kommun, Katrineholms kommun, Kiruna kommun, Kungl. Tekniska högskolan, Leksands kommun, Luleå kommun, Länsmuseet i Örebro län, NCC AB, Peab Sverige AB, Ramböll Sverige AB, Riksbyggen, Samfundet S:t Erik, Samhällsbyggarna, Skanska AB, SmåKom, Sundvalls kommun, Surahammars kommun, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Svenska Samernas Riksförbund, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges lantbruksuniversitet, Sweco, Sölves- borgs kommun, Valdemarsviks kommun, Vasakronan, Veidekke Sverige, Villaägarnas Riksförbund, Växjö kommun, White Arkitekter AB, WSP Sverige och Åre kommun.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 6
191
Prop. 2020/21:174 |
Härutöver har synpunkter kommit in från Svenska kyrkan, Wallenstam |
Bilaga 6 |
och Örebro kommun. |
192
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) dels att 5 kap. 11 e § ska upphävas,
dels att nuvarande 5 kap. 29 och 30 §§ ska betecknas 5 kap. 30 och 31 §§,
dels att 4 kap. 2, 33 b och 34 §§, 5 kap. 7, 7 a, 10, 11 a, 11 b, 11 d, 13, 18, 19, 21, 23, 24, den nya 31,
dels att rubriken närmast före 16 kap. 7 § ska lyda ”Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked”,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 29 och 38 d §§ och 16 kap. 7 a §, och närmast före 5 kap. 38 d § en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
4 kap.
2 §2
Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelse- miljöns utformning för
1.en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnads- verk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2.en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållan- dena i övrigt,
3.en åtgärd som kräver bygglov, om den
a) innebär att ett område kan tas
ianspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för
– ett industriområde,
– ett köpcentrum, en parkerings- anläggning eller något annat stads- byggnadsprojekt,
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.
2 Senaste lydelse 2018:1325. |
193 |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
194
|
– en skidbacke, skidlift eller lin- |
|
bana med tillhörande anlägg- |
|
ningar, |
|
– en hamn för fritidsbåtar, |
|
– ett hotellkomplex eller en fri- |
|
tidsby med tillhörande anläggningar, |
|
utanför sammanhållen bebyggelse, |
|
– en campingplats, |
|
– en nöjespark, eller |
|
– en djurpark, och |
|
b) kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan, |
3. ett nytt byggnadsverk som inte |
4. ett nytt byggnadsverk som inte |
är ett vindkraftverk, om byggnads- |
är ett vindkraftverk, om byggnads- |
verket kräver bygglov eller är en |
verket kräver bygglov eller är en |
annan byggnad än en sådan som |
annan byggnad än en sådan som |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
avses i 9 kap. 4 a §, och |
a)byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebygg- ande, eller
b)byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna
av allvarliga kemikalieolyckor, och 4. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-
olyckor.
Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked och varken byggnadsverket eller dess använd- ning kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan.
33 b §3
Om en betydande miljöpåverkan |
Om en betydande miljöpåverkan |
inte kan antas enligt det beslut som |
inte kan antas enligt det beslut som |
avses i 5 kap. 11 a § andra stycket, |
avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, |
ska skälen för bedömningen i den |
ska skälen för bedömningen i den |
3Senaste lydelse 2020:76.
frågan anges i redovisningen enligt 33 § första stycket 4.
frågan anges i redovisningen enligt |
Prop. 2020/21:174 |
33 § första stycket 4. |
Bilaga 7 |
|
|
34 §4 |
|
Om en betydande miljöpåverkan |
Om en betydande miljöpåverkan |
||
kan antas enligt det beslut som |
kan antas enligt det beslut som |
||
avses i 5 kap. 11 a § andra stycket |
avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket |
||
eller föreskrifter som regeringen |
eller föreskrifter som regeringen |
||
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
||
miljöbalken, ska redovisningen en- |
miljöbalken, ska redovisningen en- |
||
ligt 33 § första stycket 4 i fråga om |
ligt 33 § första stycket 4 i fråga om |
||
miljökonsekvenserna ha det inne- |
miljökonsekvenserna ha det inne- |
||
håll som följer av 6 kap. 11, 12 och |
håll som följer av 6 kap. 11, 12 och |
||
16 §§ miljöbalken. |
|
16 §§ miljöbalken. |
|
Redovisningen ska också uppfylla |
Redovisningen ska också uppfylla |
||
kraven i 6 kap. 35, 37 och 43 §§ |
kraven i 6 kap. 35 § |
||
miljöbalken och föreskrifter |
som |
43 §§ miljöbalken och föreskrifter |
|
har meddelats i anslutning till dessa |
som har meddelats i anslutning till |
||
bestämmelser, |
om genomförandet |
dessa bestämmelser, om genom- |
|
av detaljplanen kan antas medföra |
förandet av detaljplanen kan antas |
||
en betydande |
miljöpåverkan |
på |
medföra en betydande miljöpåverk- |
grund av att planområdet får tas i |
an på grund av att planområdet får |
||
anspråk för |
|
|
tas i anspråk för |
1. industriändamål, |
|
1. ett industriområde, |
|
2. ett köpcentrum, en parkerings- |
2. ett köpcentrum, en parkerings- |
||
anläggning eller något annat pro- |
anläggning eller något annat stads- |
||
jekt för sammanhållen bebyggelse, |
byggnadsprojekt, |
3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4.en hamn för fritidsbåtar,
5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utan- för sammanhållen bebyggelse,
6. en permanent campingplats, |
6. en campingplats, |
7. en nöjespark, |
|
8. en djurpark, |
|
9. en spårväg, eller |
|
10. en tunnelbana. |
|
5kap. 7 §5
Särskilda bestämmelser om ett |
Särskilda bestämmelser om ett |
|
utökat planförfarande finns i 11 c § |
utökat planförfarande finns i 11 c § |
|
första stycket, 11 d, 11 e och 17 §§, |
första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § |
|
18 |
§ andra och tredje styckena samt |
andra och tredje styckena samt 25 § |
25 |
§ för en detaljplan som |
för en detaljplan som |
1.inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens gransknings- yttrande enligt 3 kap. 16 §,
4 |
Senaste lydelse 2020:76. |
195 |
5 |
Senaste lydelse 2020:76. |
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
196
2.är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betyd- else, eller
3.kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av översikts- planen som har betydelse för planförslaget inte är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
|
|
|
|
|
7 a §6 |
|
|
|
|
|
|
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
Särskilda |
bestämmelser |
om |
ett |
||||
samordnat |
planförfarande |
finns i |
samordnat |
planförfarande |
finns i |
||||||
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
11 c § |
andra |
stycket, |
16 |
och |
||
18 a §§, |
21 § |
andra stycket |
och |
18 a §§, |
21 § |
tredje stycket |
och |
||||
23 § andra stycket för en detaljplan |
23 § andra stycket för en detaljplan |
||||||||||
som är förenlig med översikts- |
som är förenlig med översikts- |
||||||||||
planen och länsstyrelsens gransk- |
planen och länsstyrelsens gransk- |
||||||||||
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
ningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och |
||||||||||
som enbart gäller |
|
|
som enbart gäller |
|
|
1.en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägs- plan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planförslaget är aktu- ell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
10 §
Om kommunen bedömer att det |
För att underlätta detaljplane- |
behövs för att underlätta detalj- |
arbetet får kommunen ange planens |
planearbetet, ska kommunen ange |
utgångspunkter och mål i ett sär- |
planens utgångspunkter och mål i |
skilt program. |
ett särskilt program. |
|
11 a §7
Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljö- påverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslut- ning till den bestämmelsen.
6Senaste lydelse 2020:76.
7Senaste lydelse 2020:76.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genom- förandet av planen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap. 1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra
styckena miljöbalken. |
|
|
Kraven enligt första och andra |
Kraven enligt |
|
styckena gäller inte om frågan om |
ena gäller inte om frågan om betyd- |
|
betydande miljöpåverkan redan är |
ande miljöpåverkan redan är av- |
|
avgjord i föreskrifter som reger- |
gjord i föreskrifter som regeringen |
|
ingen har meddelat med stöd av |
har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § |
|
6 kap. |
4 § miljöbalken eller om |
miljöbalken eller om planen om- |
planen |
omfattas av undantaget i |
fattas av undantaget i 6 kap. 3 § |
6 kap. 3 § andra stycket 1 samma |
andra stycket 1 samma balk. |
|
balk. |
|
|
|
11 b §8 |
|
Om genomförandet av detalj- |
Om genomförandet av detalj- |
|
planen kan antas medföra en betyd- |
planen kan antas medföra en betyd- |
|
ande miljöpåverkan, ska kommun- |
ande miljöpåverkan, ska kommun- |
|
en inom ramen för samrådet enligt |
en inom ramen för ett samråd enligt |
|
11 § även uppfylla kraven på av- |
11 § om ett planförslag även upp- |
|
gränsningssamråd i 6 kap. 9 och |
fylla kraven på avgränsningssam- |
|
10 §§ miljöbalken. |
råd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbal- |
|
|
|
ken. |
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
11 d §9
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
|
1. att kommunen har tagit fram ett |
|
förslag till att anta, ändra eller |
|
upphäva en detaljplan, |
1. vilket område detaljplanen |
2. vilket område detaljplanen av- |
avser, |
ser och planens huvudsakliga inne- |
|
håll, |
2. om förslaget avviker från över- |
3. om förslaget avviker från över- |
siktsplanen, |
siktsplanen, |
8Senaste lydelse 2020:76.
9Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2020:76.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
197
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
|
4. om genomförandet av planen |
|
kan antas medföra en betydande |
|
miljöpåverkan, |
|
5. om samråd ska ske med ett |
|
annat land enligt 6 kap. 13 § miljö- |
|
balken, |
3. var förslaget finns tillgängligt |
6. när, var och på vilket sätt för- |
och hur lång samrådstiden är, |
slaget och det underlag som kom- |
|
munen ska tillhandahålla enligt |
|
detta kapitel finns tillgängliga och |
|
hur lång samrådstiden är, |
4. att den som vill lämna syn- |
7. att den som vill lämna syn- |
punkter på förslaget ska göra det |
punkter på förslaget ska göra det |
under samrådstiden, och |
under samrådstiden, |
5. till vem synpunkter på försla- |
8. till vem synpunkter på försla- |
get ska lämnas. |
get ska lämnas, och |
|
9. tid och plats för ett offentligt |
|
möte, om ett sådant möte kommer |
|
att anordnas. |
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
13§10
Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Om det finns ett program enligt 10 §, ska kommunen redovisa detta.
Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, ska kommunen
198 |
10 Senaste lydelse 2015:668. |
redovisa dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.
fastighetsförteckningen, finnas till- |
Prop. 2020/21:174 |
gänglig på kommunens webbplats |
Bilaga 7 |
under samrådet. |
|
Skyldigheterna att redovisa och |
|
hålla information tillgänglig enligt |
|
denna paragraf gäller inte i den |
|
utsträckning det skulle strida mot |
|
lag eller annan författning. |
|
18§11
När samrådet enligt
Granskningstiden ska vara minst |
Granskningstiden ska vara minst |
två veckor, men den får göras |
två veckor, men den får göras |
kortare, om alla berörda är överens |
kortare, om alla berörda är överens |
om det. För ett sådant planförslag |
om det. För ett sådant planförslag |
som avses i 7 § 1 och 2 ska gransk- |
som avses i 7 § första stycket 1 och |
ningstiden dock vara minst tre |
2 ska granskningstiden dock vara |
veckor och för ett sådant plan- |
minst tre veckor och för ett sådant |
förslag som avses i 7 § 3 minst 30 |
planförslag som avses i 7 § första |
dagar. |
stycket 3 minst 30 dagar. |
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse granskningstid.
19§12
En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
1.vilket område detaljplanen avser,
2.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
1.att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2.vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3.om förslaget avviker från över- siktsplanen,
4.om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
11 |
Senaste lydelse 2020:76. |
199 |
12 |
Senaste lydelse 2017:761. |
Prop. 2020/21:174
Bilaga 7
3.var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång gransk- ningstiden är,
4. att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
5.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas, och
6. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
Lydelse enligt lagrådsremissen Privat initiativrätt – planintres- sentens medverkan vid detalj- planeläggning
5.om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljö- balken,
6.när, var och på vilket sätt för- slaget och det underlag som kom- munen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga för gransk- ning och hur lång granskningstiden är,
7.att den som vill lämna syn- punkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
8.till vem synpunkter på för- slaget ska lämnas,
9.tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas, och
10.att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.
Föreslagen lydelse
|
21 § |
|
|
Under granskningstiden ska kom- |
Under granskningstiden ska kom- |
|
munen hålla förslaget tillgängligt |
munen hålla förslaget tillgängligt |
|
för alla som vill granska det. Kom- |
för alla som vill granska det. Kom- |
|
munen ska också se till att de grund- |
munen ska också se till att de grund- |
|
kartor och den fastighetsförteck- |
kartor och den fastighetsförteck- |
|
ning som avses i 8 §, det program |
ning som avses i 8 §, det program |
|
som avses i 10 § och den samråds- |
som avses i 10 § och den samråds- |
|
redogörelse som avses i 17 § finns |
redogörelse som avses i 17 § finns |
|
tillgängliga liksom det planerings- |
tillgängliga, liksom det planerings- |
|
underlag som kommunen anser har |
underlag som kommunen anser har |
|
betydelse för bedömningen av för- |
betydelse för bedömningen av för- |
|
slaget. |
slaget. Kommunen ska hålla infor- |
|
|
mationen, med undantag av fastig- |
|
|
hetsförteckningen, tillgänglig på sin |
|
|
webbplats under granskningstiden. |
|
|
Dessa skyldigheter gäller inte i |
|
|
den utsträckning det skulle strida |
|
|
mot lag eller annan författning. |
|
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- |
|
|
ordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet |
|
|
enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra |
|
200 |
ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där. |
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
23§13
Efter granskningstiden ska kom- |
Efter granskningstiden ska kom- |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
munen göra ett granskningsutlåtande. |
Det ska innehålla en sammanställ- |
Det ska innehålla |
ning av de skriftliga synpunkter som |
1. en sammanställning av de skrift- |
har kommit in under gransknings- |
liga synpunkter som har kommit in |
tiden och en redovisning av kom- |
under granskningstiden, |
munens förslag med anledning av |
2. en redovisning av kommunens |
synpunkterna. |
förslag med anledning av synpunkt- |
|
erna, och |
|
3. information om på vilket sätt |
|
allmänheten har beretts tillfälle att |
|
delta under planförfarandet. |
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet har sam- ordnats enligt 18 a § andra stycket, ska granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för detaljplaneprövningen.
24 §
Kommunen ska så snart som möj- ligt skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodo- sedda.
Granskningsutlåtandet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
13Senaste lydelse 2014:900.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
201
Prop. 2020/21:174 Bilaga 7
202
gängligt och vad den som vill överklaga beslutet måste göra, och 2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen, samråds- redogörelsen, granskningsutlåtan- det och ett protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webb-
plats.
Underrättelsen ska anslås och informationen tillgängliggöras sam- ma dag som justeringen av det protokoll som innehåller beslutet tillkännages på kommunens anslags- tavla.
Skyldigheten att hålla informa- tion tillgänglig gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan författning.
31§14
Meddelandet enligt 29 § ska |
Meddelandet enligt 30 § ska |
skickas senast dagen efter det att |
skickas senast dagen efter det att |
justeringen av det protokoll som |
justeringen av det protokoll som |
innehåller beslutet har tillkänna- |
innehåller beslutet har tillkänna- |
getts på kommunens anslagstavla. |
getts på kommunens anslagstavla. |
33 § |
|
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
Ett meddelande enligt 20, 24 eller |
29 § som ska skickas till en sam- |
30 § som ska skickas till en sam- |
fällighet får skickas till |
fällighet får skickas till |
1.en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2.den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
3.om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av sam- fällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.
34 §
Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en bostads- rättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en ledamot av styrelsen för bostadsrättsfören- ingen.
35 §
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
Om ett meddelande enligt 20, 24 |
eller 29 § ska skickas till ett stort |
eller 30 § ska skickas till ett stort |
antal personer som inte är sam- |
antal personer som inte är sam- |
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
fälligheter eller bostadsrättshavare, |
14Tidigare 5 kap. 31 § upphävd genom 2017:965.
och det skulle innebära större kost- |
och det skulle innebära större kost- |
Prop. 2020/21:174 |
nader och besvär än vad som är för- |
nader och besvär än vad som är för- |
Bilaga 7 |
svarligt med hänsyn till ändamålet |
svarligt med hänsyn till ändamålet |
|
med meddelandet att skicka det till |
med meddelandet att skicka det till |
|
var och en av dem, får kommunen |
var och en av dem, får kommunen |
|
1.om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett sådant |
2. om meddelandet är ett sådant |
som avses i 24 eller 29 §, i stället |
som avses i 24 eller 30 §, i stället |
för att skicka det, kungöra med- |
för att skicka det, kungöra med- |
delandet genom att anslå det på |
delandet genom att anslå det på |
kommunens anslagstavla och |
kommunens anslagstavla och |
a)föra in det i en ortstidning, eller
b)sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.
Om kungörelsen avser ett med- |
Om kungörelsen avser ett med- |
delande enligt 29 §, ska det av kun- |
delande enligt 30 §, ska det av kun- |
görelsen framgå vilket beslut som |
görelsen framgå vilket beslut som |
meddelandet avser, när beslutet till- |
meddelandet avser, när beslutet till- |
kännagavs och vad den måste göra |
kännagavs och vad den måste göra |
som vill överklaga beslutet. Om |
som vill överklaga beslutet. Om |
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
kungörelsen förs in i en ortstidning, |
ska det ske samma dag som beslutet |
ska det ske samma dag som beslutet |
tillkännages. |
tillkännages. |
|
Beslut att inte anta, ändra eller |
|
upphäva en detaljplan |
Lydelse enligt lagrådsremissen Privat initiativrätt – planintres- sentens medverkan vid detalj- planeläggning
38 d §
Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för kommunens ställningstagande.
Föreslagen lydelse
39 § |
|
|
I fråga om förslag till och beslut |
I fråga om förslag till och beslut |
|
om att anta, ändra eller upphäva om- |
om att anta, ändra eller upphäva om- |
|
rådesbestämmelser ska kommunen |
rådesbestämmelser ska kommunen |
|
tillämpa bestämmelserna om förslag |
tillämpa bestämmelserna om förslag |
|
till och antagande av en detaljplan i |
till och antagande av en detaljplan i |
|
7 §, 8 § förutom i den del som avser |
7 §, 8 § förutom i den del som avser |
|
grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § |
grundkartor, 9, 10 och 11 §§, 11 c § |
|
första stycket, 11 |
första stycket, 11 |
|
och 20 §§, 21 § första stycket, 22 |
och 20 §§, 21 § första och andra |
|
och 22 a §§, 23 § första stycket, 24, |
styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första |
|
25, 27, 29 och 30 §§, 32 § 1 och 2, |
stycket, 24, 25, 27, |
203 |
Prop. 2020/21:174
Bilaga 7en ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.
och 2,
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
13 kap.
2 §15
Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser
1.avbrytande av ett planarbete,
2.planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3.andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4.villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5.förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6.behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd,
7.ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8.en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestäm- melser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § |
andra |
Beslut |
enligt 3 kap. 9 § |
andra |
stycket eller 5 kap. 11 a § |
andra |
stycket |
eller 5 kap. 11 a § |
tredje |
stycket om huruvida en betydande |
stycket om huruvida en betydande |
|||
miljöpåverkan kan antas får inte |
miljöpåverkan kan antas får inte |
|||
överklagas särskilt. |
|
överklagas särskilt. |
|
12 §
En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i
16 kap. 13 § miljöbalken får över- klaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljö- påverkan på grund av att plan- området får tas i anspråk för verk- samheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § denna lag.
204 |
15 Senaste lydelse 2020:76. |
|
|
|
|
rör Försvarsmakten, Fortifikations- |
Prop. 2020/21:174 |
||
|
|
|
|
verket, Försvarets materielverk eller |
Bilaga 7 |
||
|
|
|
|
Försvarets radioanstalt. |
|
||
|
|
|
16 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
1 §16 |
|
|
|
|
Regeringen får meddela föreskrifter om |
|
|
|
||||
|
|
|
|
1. att åtgärder som avses i 4 kap. |
|
||
|
|
|
|
2 § första stycket 3 a i vissa fall inte |
|
||
|
|
|
|
ska antas medföra en betydande |
|
||
|
|
|
|
miljöpåverkan, |
|
|
|
1. när |
genomförandet |
av |
en |
2. när det kan antas medföra en |
|
||
detaljplan på grund av en sådan |
betydande miljöpåverkan att |
|
|||||
användning som avses i 4 kap. 34 § |
a) vidta en åtgärd |
som avses i |
|
||||
andra stycket kan antas medföra en |
4 kap. 2 § första stycket 3, eller |
|
|||||
betydande miljöpåverkan, och |
|
b) genomföra |
en detaljplan på |
|
|||
|
|
|
|
grund av ett sådant ianspråktag- |
|
||
|
|
|
|
ande som avses i 4 kap. 34 § andra |
|
||
|
|
|
|
stycket, och |
|
|
|
2. undantag från kommunens |
3. undantag |
från |
kommunens |
|
|||
skyldighet |
enligt 5 kap. |
32 |
eller |
skyldighet enligt 5 kap. 32 eller |
|
||
39 § att skicka handlingar om detalj- |
39 § att skicka handlingar om detalj- |
|
|||||
planer eller områdesbestämmelser |
planer eller områdesbestämmelser |
|
|||||
till länsstyrelsen. |
|
|
till länsstyrelsen. |
|
|
7 a §
Regeringen får meddela ytter- ligare föreskrifter om vilka upp- gifter följande handlingar ska inne- hålla om de avser en åtgärd enligt
4 kap. 2 § första stycket 3 a:
1.en ansökan om lov eller för- handsbesked,
2.ett beslut om att ge eller vägra lov, och
3.ett positivt eller negativt för- handsbesked.
1.Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
2.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmel- ser som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3.Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och 16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet och mål
16 Senaste lydelse 2020:76. |
205 |
Prop. 2020/21:174 |
och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och |
Bilaga 7 |
ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. |
206
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden
Genomförandet av
Enligt en lagrådsremiss den 11 mars 2021 har regeringen (Finansdeparte- mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Joel
Förslaget föranleder följande yttrande.
4 kap. 2 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall en kommun ska upprätta en detaljplan. I den nya punkten 3 i första stycket föreskrivs att en detalj- plan ska upprättas om vissa åtgärder, som kräver bygglov, innebär att ett område kan tas i anspråk för eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för åtgärderna. De åtgärder som avses är exempelvis köpcentrum, stadsbyggnadsprojekt, skidbackar och hamnar. Ett ytterligare exempel är industriområde. Det sistnämnda skiljer sig från de övriga, genom att det enligt sin benämning avser ett område på marken och inte ett byggnads- projekt. Ordalydelsen av bestämmelsen blir härigenom inte helt lyckad, eftersom ordalydelsen då kommer att innebära att ett område får tas i anspråk för ett område. Det som avses är snarare att området får tas i anspråk för anläggning av ett industriområde. Även den åtgärden kommer härigenom att avse ett projekt snarare än ett område. Benämningen överens- stämmer dessutom med hur åtgärden beskrivs i bilaga II punkt 10a i MKB- direktivet. Orden ”anläggning av” bör utan någon betydelseförändring kunna föras in i bestämmelsen så att de kommer att omfatta samtliga upp- räknade åtgärder.
Lagrådet föreslår att ordalydelsen av inledningen till första stycket 3 a före strecksatserna förtydligas och ges följande lydelse.
3. en åtgärd som kräver bygglov om
a)åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för eller åtgärden vidtas i ett område som redan tagits i anspråk för anläggning av
-ett industriområde,
-ett köpcentrum,
-…
På grund av förtydligandena i första stycket 3 a bör även ordet ”åtgärden” läggas till i första stycket 3 b.
Prop. 2020/21:174 Bilaga 8
207
Prop. 2020/21:174 Bilaga 8
4 kap. 34 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om att planbeskrivningen i en detaljplan i vissa fall ska innehålla en redovisning av miljökonsekvenserna. Ett sådant fall är enligt andra stycket 1 om planområdet kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för industriändamål. Begreppet ”industriändamål” föreslås i lagrådsremissen bytas ut mot ”ett industriområde”. De skäl som Lagrådet anfört beträffande ändringen i 2 § gör sig gällande även här. Lagrådet föreslår därför att orden ”anläggning av” läggs till i andra stycket före uppräkningen av åtgärderna.
16 kap. 7 a §
Den nu föreslagna paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om ”vilka uppgifter” en ansökan om lov eller förhandsbesked respektive ett beslut om lov eller förhandsbesked ska inne- hålla om de avser en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a. Dock framgår både av allmänmotiveringen och författningskommentaren att bemyndig- andet avser endast vissa uppgifter som anknyter till frågan om en åtgärds miljöpåverkan.
Denna begränsning framgår inte av formuleringen som snarare ger intryck av ett vittomfattande bemyndigande. Enligt Lagrådets mening är det ange- läget att bemyndigandets begränsade tillämpningsområde uttryckligen fram- går, särskilt eftersom de föreskrifter som avser motiveringen kommer att gälla parallellt med den motiveringsskyldighet av beslut som redan gäller enligt förvaltningslagen (se avsnitt 6.2.5 i allmänmotiveringen).
Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende åtgärder enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.
Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att beslut eller förhands- besked avseende åtgärder enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska inne- hålla en redovisning av de skäl som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
208
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2021
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Stenevi, Olsson Fridh
Föredragande: statsrådet Stenevi
Regeringen beslutar proposition Genomförandet av
Prop. 2020/21:174
209