Regeringens proposition 2020/21:155

Ändringar i regelverket om hantering av

Prop.

finansiella företag i kris

2020/21:155

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 mars 2021

Stefan Löfven

Åsa Lindhagen (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder för att stärka regelverket om hantering av finansiella företag i kris. Förslagen anpassar svensk rätt till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och genomför i svensk rätt nya regler i EU:s krishanteringsdirektiv.

Vid en kris kan ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution. Nedskrivning eller konvertering av skulder får också ske utanför resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera ska företagen uppfylla ett minimikrav på nedskrivnings- bara skulder (MREL-kravet).

Regeringen föreslår i korthet att det nuvarande MREL-kravet ska ersättas av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. I förhållande till det nuvarande MREL-kravet innebär det att fler företag ska omfattas av det nya kravet, en uttömmande reglering av hur kravet ska uttryckas, bestämmas och uppfyllas samt att storleken på kravet ska vara beroende av om företaget är en systemviktig resolutionsenhet eller en resolutionsenhet som inte är systemviktig, ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutionsgrupp eller ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ingår i en resolutionsgrupp. Avsikten med förslagen är att underlätta för nedskrivning eller konvertering av kapital och skulder utanför och i resolution.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2021.

1

Prop. 2020/21:155 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

5

2

Lagtext

..............................................................................................

6

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om

 

 

 

resolution............................................................................

6

 

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om

 

 

 

system för avveckling av förpliktelser på

 

 

 

finansmarknaden ..............................................................

52

 

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

 

 

 

värdepappersfonder ..........................................................

54

 

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

 

 

 

bank- och finansieringsrörelse..........................................

55

 

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

 

värdepappersmarknaden ...................................................

58

3 Ärendet och dess beredning ............................................................

62

4 Regelverket om hantering av finansiella företag i kris i

 

 

huvuddrag .......................................................................................

63

5

Ansvariga myndigheter ...................................................................

64

6

Nya definitioner ..............................................................................

64

7

Resolutionsplaner............................................................................

71

 

7.1

Den rättsliga regleringen ..................................................

71

 

7.2

Upprättande av resolutionsplaner .....................................

71

 

7.3

Gränsöverskridande koncern eller resolutionsgrupp ........

73

 

7.4

Befogenheter att åtgärda eller avlägsna

 

 

 

resolutionshinder ..............................................................

74

 

 

7.4.1

Ett företag som inte ingår i en finansiell

 

 

 

 

koncern ............................................................

74

 

 

7.4.2

En koncern.......................................................

76

8 Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder .................................

78

 

8.1

Företag som omfattas av kravet eller undantas från

 

 

 

det.....................................................................................

78

 

8.2

Vad kravet innebär ...........................................................

81

 

8.3

Hur kravet bestäms...........................................................

83

 

 

8.3.1

Globalt systemviktiga resolutionsenheter

 

 

 

 

och större dotterföretag i EES till globalt

 

 

 

 

systemviktiga institut hemmahörande

 

 

 

 

utanför EES .....................................................

83

 

 

8.3.2

Övriga resolutionsenheter................................

84

 

 

8.3.3

Övriga företag som inte är

 

 

 

 

resolutionsenheter............................................

87

 

 

8.3.4

Vissa gemensamma bestämmelser om

 

 

 

 

beräkningen .....................................................

88

 

8.4

Hur kravet uppfylls...........................................................

90

 

 

8.4.1

Resolutionsenheter och dotterföretag ..............

90

 

 

8.4.2

Efterställningskrav...........................................

95

2

 

8.4.3

Alternativt efterställningskrav .........................

99

 

 

 

 

8.5

Nivåer

............................................................................

103

Prop. 2020/21:155

8.6

Frister

............................................................................

104

 

8.7

Offentliggörande ...........................................................

106

 

8.8

Övervakning av kravet ..................................................

107

 

 

8.8.1

Utdelningsrestriktioner .................................

107

 

 

8.8.2

Ingripanden...................................................

109

 

8.9

Gränsöverskridande fall.................................................

110

 

9 Förberedande arbete .....................................................................

113

 

9.1Avtalsenligt erkännande av nedskrivning och

konvertering...................................................................

113

9.2Avtalsenligt erkännande av befogenheten att vidta

 

 

tillfälliga åtgärder ..........................................................

117

10

Nedskrivning och konvertering utanför resolution.......................

119

11

Inledande av resolution ................................................................

124

 

11.1

Den rättsliga regleringen ...............................................

124

 

11.2

Förutsättningar för resolution av holdingföretag ...........

124

12

Beslut om tillfälliga åtgärder........................................................

126

 

12.1

Befogenheten att besluta om vissa tillfälliga förbud .....

126

12.2Befogenhet att besluta om tillfälliga åtgärder utanför

resolution

....................................................................... 128

12.2.1

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser ... 128

12.2.2Förbud mot att ta i anspråk säkerheter och

att utöva vissa rättshandlingar ......................

130

12.3Tillfälliga åtgärder får inte beslutas både före och

efter ett beslut om resolution .........................................

131

12.4Hinder respektive förbud mot att utöva vissa

 

 

rättshandlingar ...............................................................

131

13

Skuldnedskrivningsverktyget .......................................................

132

14

Samarbete och informationsutbyte...............................................

134

15

Avveckling under ordnade former för företag som inte ska

 

 

försättas i resolution .....................................................................

136

16

Investerarskydd för icke-professionella kunder ...........................

137

17

Deltagare i avvecklingssystem .....................................................

140

18

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................

141

19

Konsekvensanalys........................................................................

144

20

Författningskommentar ................................................................

149

 

20.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om

 

 

 

resolution .......................................................................

149

20.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på

finansmarknaden ...........................................................

203

20.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om

värdepappersfonder .......................................................

204

20.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse.......................................

205

3

Prop. 2020/21:155

20.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

 

värdepappersmarknaden .................................................

206

 

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

 

 

2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av

 

 

 

förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller

 

 

 

bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot,

 

 

 

krav för kapitalbas och kvalificerade skulder,

 

 

 

motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot

 

 

 

centrala motparter, exponeringar mot företag för

 

 

 

kollektiva investeringar, stora exponeringar,

 

 

 

rapporteringskrav och krav på offentliggörande av

 

 

 

information, samt av förordning (EU) nr 648/20............

210

 

Bilaga 2

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

 

 

 

2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av

 

 

 

direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och

 

 

 

värdepappersföretags förlustabsorberings- och

 

 

 

rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG.....

435

 

Bilaga 3

Sammanfattning av betänkandet EU:s bankpaket om

 

 

 

riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).......................

484

 

Bilaga 4

Lagförslagen i betänkandet EU:s bankpaket om

 

 

 

riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60).......................

486

 

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna ...............................

548

 

Bilaga 6

Lagrådsremissens lagförslag ..........................................

549

 

Bilaga 7

Lagrådets yttrande ..........................................................

605

 

Bilaga 8

Parallelluppställning över genomförandet i svensk

 

 

 

rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

 

 

 

2019/879.........................................................................

616

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2021 .......

624

4

1

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2020/21:155

 

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans- marknaden.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

5

Prop. 2020/21:155 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2015:1016) om resolution dels att 4 kap. och 8 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 1–3, 5, 11–13, 15–18 och

21–24 §§, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1, 2, 5, 7 och 14–16 §§, 8 kap. 7 och 8 §§, 11 kap. 3 §, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 §§, 16 kap. 5 §, 21 kap. 2, 15, 27, 28 och 30 §§, 27 kap. 13 §, 28 kap. 7 och 8 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, och rubrikerna närmast före 3 kap. 12 § och 6 kap. 1 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 § ska lyda ”Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 4 kap., 12 nya paragrafer, 2 kap.

2 a och 2 b §§, 3 kap. 12 a §, 5 kap. 3 a–3 c och 7–10 §§, 6 kap. 1 a § och 13 kap. 18 §, och närmast före 5 kap. 7 och 9 §§ och 13 kap. 18 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. – Övergripande om lagen

2 kap. – Definitioner

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION

OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

 

3 kap. – Resolutionsplaner

 

4 kap. – Minimikravet ned-

4 kap. – Kravet kapitalbas och

skrivningsbara skulder

kvalificerade skulder

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av

 

en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om

 

ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,

 

2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och

 

2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)

6

nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2 Senaste lydelse 2017:1310.

6 kap. – Nedskrivning

eller

6 kap. – Nedskrivning eller kon-

konvertering av kapitalinstrument

vertering av relevanta kapital-

utanför resolution

 

instrument

och

kvalificerade

 

 

skulder utanför resolution

7 kap. – Värdering

AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. – Inledande av resolution

9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

12 kap. – Resolutionsåtgärder

13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rätts- handlingar

14 kap. – Kompletterande befogenheter

15 kap. – Särskild förvaltare

16 kap. – Åtgärder mot ägare

17 kap. – Försäljningsverktyget

18 kap. – Broinstitutsverktyget

19 kap. – Avskiljandeverktyget

20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring

21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen

23 kap. – Skyddsåtgärder

24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland 27 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 28 kap. – Samarbete och informationsutbyte

29 kap. – Bemyndiganden

30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

3 §

Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Riksgäldskontoret får ta ut av- gifter för prövning av ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförord- ningen.

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter kan godtas.

4 §

Frågor om nedskrivning eller Frågor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument konvertering av relevanta kapital- instrument och kvalificerade skul-

Prop. 2020/21:155

7

Prop. 2020/21:155 utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen.

der utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen.

2 kap.

1 §3

I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans- marknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kredit- institut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central mot- part enligt artikel 2.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt arti- kel 14 eller godkänts enligt arti- kel 25 i samma förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförord- ningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

8

3 Senaste lydelse 2020:1214.

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolu- tionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsyns- förordningen och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostna- der för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhands- bidrag till finansieringsarrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgaran- tin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordning- en,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt systemviktigt institut hem- mahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförordning- en,

globalt systemviktig resolutions- enhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situa- tionen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

Prop. 2020/21:155

9

Prop. 2020/21:155 holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansie- ringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekon- struktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvär- jande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet:krishanteringsdirektivet:

 

Europaparlamentets och rådets direk-

Europaparlamentets och rådets direk-

 

tiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014

tiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014

 

om inrättande av en ram för återhämt-

om inrättande av en ram för återhämt-

 

ning och resolution av kreditinstitut

ning och resolution av kreditinstitut

 

och

värdepappersföretag och om

och

värdepappersföretag och om

 

ändring

av

rådets

direktiv

ändring

av

rådets

direktiv

 

82/891/EEG och Europaparlamentets

82/891/EEG och Europaparlamentets

 

och

rådets

 

direktiv 2001/24/EG,

och

rådets

 

direktiv 2001/24/EG,

 

2002/47/EG,

 

2004/25/EG,

2002/47/EG,

 

2004/25/EG,

 

2005/56/EG,

 

2007/36/EG,

2005/56/EG,

 

2007/36/EG,

 

2011/35/EU,

2012/30/EU

och

2011/35/EU,

2012/30/EU

och

 

2013/36/EU

samt

Europaparlamen-

2013/36/EU

samt

Europaparlamen-

 

tets och rådets förordningar (EU)

tets och rådets förordningar (EU)

 

nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012,

nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012,

 

i den ursprungliga lydelsen,

 

i lydelsen enligt Europaparlamentets

 

 

 

 

 

 

 

och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

 

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,

 

sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

 

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti

10

som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

 

 

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförord- ningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsför- ordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder- holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutions- enhet: en resolutionsenhet som inte

är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supp- lementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk per- son inom EES som enligt en resolu- tionsplan ska vara föremål för reso- lutionsåtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolu- tionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och för- väntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutions- enhet och dess dotterföretag som inte är

a) en resolutionsenhet,

b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c) ett dotterföretag i ett tredje- land som enligt resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

Prop. 2020/21:155

11

Prop. 2020/21:155 samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäck- ningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har

tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c) att som

sidotjänst ta emot

c) att

som

sidotjänst

ta emot

kunders medel på konto för att

kunders

medel

konto

för

att

underlätta

värdepappersrörelsen

underlätta

värdepappersrörelsen

enligt 2 kap. 2 § första stycket 8

enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den

den lagen, och

lagen,

 

 

 

 

 

 

 

 

värdepappersbolagsdirektivet:

 

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

direktiv

(EU)

 

2019/2034

av

den

 

 

27 november

2019

om tillsyn

av

 

 

värdepappersföretag

och

om

 

 

ändring av direktiven 2002/87/EG,

 

 

2009/65/EG,

 

 

2011/61/EU,

 

 

2013/36/EU,

 

2014/59/EU

och

 

 

2014/65/EU,

i

den

ursprungliga

 

 

lydelsen,

 

 

 

 

 

 

 

 

värdepappersbolagsförordningen:

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

förordning (EU) 2019/2033 av den

 

 

27 november 2019 om tillsynskrav

 

 

för värdepappersföretag

och

om

 

 

ändring av förordningarna (EU) nr

 

 

1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU)

12

nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller vill- koren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

2 §

 

En kvalificerad skuld är en skuld

En nedskrivningsbar skuld är en

som inte räknas som ett primärkapi-

skuld som inte räknas som

ett

talinstrument eller ett supplementä-

primärkapitalinstrument eller

ett

rkapitalinstrument, och som inte är

supplementärkapitalinstrument,

 

 

och som inte är

 

1.en garanterad insättning,

2.en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,

3.en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt för- farande,

4.en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5.en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

6. en skuld med en kortare åter-

6. en skuld med en kortare åter-

stående löptid än sju dagar, som

stående löptid än sju dagar, som

hänför sig till system eller opera-

hänför sig till

törer i ett anmält avvecklingssystem

a) system eller operatörer i ett

eller deras deltagare,

anmält avvecklingssystem eller

 

deras deltagare, eller

 

b) centrala motparter,

7.en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller

b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,

8.en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en

9. en skuld till en skatte- eller en

socialförsäkringsmyndighet, förut-

socialförsäkringsmyndighet, förut-

satt att myndighetens fordran har

satt att myndighetens fordran har

förmånsrätt, eller

förmånsrätt,

10. en skuld till garantimyndig-

10. en skuld till garantimyndig-

heten till följd av avgifter som ska

heten till följd av avgifter som ska

betalas i enlighet med 12 § lagen

betalas i enlighet med 12 § lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti.

(1995:1571) om insättningsgaranti,

 

eller

 

11. en skuld till ett företag som

 

avses i 1 kap. 1 § första stycket 1

 

eller 2 som inte är en resolutions-

 

enhet men som ingår i samma reso-

 

lutionsgrupp, utom när det gäller

Prop. 2020/21:155

13

Prop. 2020/21:155

a) andra efterställda skulder än

 

relevanta kapitalinstrument, och

 

b) skuldinstrument

som

avses i

 

21 kap. 15 § 3 b.

 

 

Som en kvalificerad skuld räknas

Som en nedskrivningsbar skuld

även en skuld som enligt lagen i ett

räknas även en skuld som enligt

annat land inom EES eller tredje-

lagen i ett annat land inom EES

land inte motsvarar en sådan skuld

eller tredjeland inte motsvarar en

som anges i första stycket.

sådan skuld som anges i första

 

stycket.

 

 

 

 

2 a §

 

 

 

 

En kvalificerad skuld är en sådan

 

nedskrivningsbar skuld som upp-

 

fyller

villkoren

i

4 kap.

 

9–12 §§.

 

 

 

2 b §

Ett efterställt kvalificerat instru- ment är ett instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsyns- förordningen utom när det gäller

hänvisningarna till artikel 72b.3–72b.5.

3 §

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

finns i nedan angivna paragrafer:

 

minimikrav på nedskrivnings-

krav på kapitalbas och kvali-

bara skulder i 4 kap. 1 §

ficerade skulder i 4 kap. 1 §

försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §

broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §

broinstitut i 18 kap. 2 §

avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §

tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §

skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §

statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §

arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §

kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §

nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §

partiell överföring i 23 kap. 1 §.

3 kap.

1 §

Riksgäldskontoret ska upprätta

Riksgäldskontoret ska upprätta

en resolutionsplan för varje institut.

en resolutionsplan för varje institut

Planen ska ange de resolutions-

och hålla den aktuell. Planen ska

åtgärder som Riksgäldskontoret av-

ange

14

ser att vidta om institutet försätts i

1. de

resolutionsåtgärder

som Prop. 2020/21:155

resolution. Riksgäldskontoret ska

Riksgäldskontoret

avser

att

vidta

hålla planen aktuell.

 

 

om institutet försätts i resolution,

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. de åtgärder som Finansinspek-

 

 

 

 

 

tionen avser att vidta enligt 6 kap.

Resolutionsplanen

ska

upprättas

Resolutionsplanen ska

upprättas

efter

samråd

med

Finans-

efter

att

Finansinspektionen

och

inspektionen

och

resolutions-

resolutionsmyndigheterna

i

de

myndigheterna i de länder inom

länder inom EES där institutet har

EES där institutet har betydande

betydande filialer fått tillfälle att

filialer.

 

 

 

 

lämna synpunkter.

 

 

 

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Ett institut som tillsammans med

Ett institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är

andra koncernföretag inom EES är

föremål

för gruppbaserad tillsyn,

föremål

för gruppbaserad tillsyn,

ska omfattas av en av Riksgälds-

ska omfattas av en koncernresolu-

kontoret

antagen koncernresolu-

tionsplan

som

antagits

av

tionsplan. Planen ska ange vilka

Riksgäldskontoret. Planen ska ange

åtgärder

som

Riksgäldskontoret,

1. vilka åtgärder som Riksgälds-

eller i förekommande fall en ut-

kontoret, eller i förekommande fall

ländsk resolutionsmyndighet, avser

en utländsk resolutionsmyndighet,

att vidta om institutet eller ett annat

avser att vidta om institutet eller ett

koncernföretag försätts i resolution.

annat

koncernföretag försätts i

resolution,

2.resolutionsenheter och resolu- tionsgrupper i koncernen, och

3.de åtgärder som Finansinspek- tionen avser att vidta enligt 6 kap.

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska

 

finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas

 

mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

 

För en koncern som inte är

För en koncern som inte är

 

gränsöverskridande

ska

koncern-

gränsöverskridande

ska

koncern-

 

resolutionsplanen

upprättas,

och

resolutionsplanen

upprättas, och

 

vid behov uppdateras, av Riks-

vid behov uppdateras, av Riks-

 

gäldskontoret

efter

samråd

med

gäldskontoret

 

efter

att

 

Finansinspektionen

 

och

resolu-

Finansinspektionen

och

resolu-

 

tionsmyndigheterna

 

i

de

länder

tionsmyndigheterna

i

de

länder

 

inom EES där det finns betydande

inom EES där det finns betydande

 

filialer.

 

 

 

 

 

 

 

filialer fått tillfälle att lämna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

synpunkter.

 

 

 

 

 

För

en

gränsöverskridande

För

en

gränsöverskridande

 

koncern

ska

koncernresolutions-

koncern

ska

koncernresolutions-

 

planen upprättas, och vid behov

planen upprättas, och vid behov

 

uppdateras, av

Riksgäldskontoret,

uppdateras, av

Riksgäldskontoret,

 

om myndigheten är samordnande

om myndigheten är samordnande

 

resolutionsmyndighet

 

i

 

reso-

resolutionsmyndighet

i

reso-

15

Prop. 2020/21:155 lutionskollegiet, tillsammans med

lutionskollegiet, tillsammans med

berörda

resolutionsmyndigheter

berörda

resolutionsmyndigheter

och efter samråd med relevanta

och efter att relevanta behöriga

behöriga myndigheter.

myndigheter fått tillfälle att lämna

 

 

synpunkter.

 

 

 

 

 

3 §

 

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en

 

gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den informa-

 

tion som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta

 

utländska resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom

 

fyra månader från det att informationen överlämnats, försöka komma

 

överens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolu-

 

tionsplanen.

 

 

 

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten

 

inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över

 

informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyn-

 

digheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

 

Om Riksgäldskontoret är samord-

Om Riksgäldskontoret är sam-

 

nande

resolutionsmyndighet, ska

ordnande resolutionsmyndighet, ska

 

myndigheten göra en ny bedömning

myndigheten göra en ny bedömning

 

av planen, om myndigheten under-

av planen, om myndigheten under-

 

rättas av en resolutionsmyndighet i

rättas av en resolutionsmyndighet i

 

ett annat land inom EES om att den

ett annat land inom EES om att den

 

myndigheten bedömer att en om-

myndigheten bedömer att en om-

 

tvistad fråga avseende koncern-

tvistad fråga avseende koncern-

 

resolutionsplanen kan få väsentlig

resolutionsplanen kan få väsentlig

 

finanspolitisk inverkan i det landet.

finanspolitisk inverkan i det landet.

 

Riksgäldskontoret ska då också göra

Riksgäldskontoret ska då också göra

 

en ny bedömning av minimikravet

en ny bedömning av kravet

 

nedskrivningsbara skulder enligt

kapitalbas och kvalificerade skulder

 

4 kap.

 

 

 

enligt 4 kap.

 

 

 

 

5 §

 

Om Riksgäldskontoret inte är den

Om Riksgäldskontoret inte är den

 

samordnande

resolutionsmyndig-

samordnande resolutionsmyndig-

 

heten

och

en

överenskommelse

heten, ska myndigheten fatta beslut

 

enligt 3 § inte har träffats inom fyra

om en resolutionsplan för de dotter-

 

månader,

ska

Riksgäldskontoret

företag som den ansvarar för, om

 

fatta beslut om en resolutionsplan

1. myndigheten invänder mot den

 

för de dotterföretag som myndig-

samordnande myndighetens resolu-

 

heten ansvarar för.

tionsplan, och

 

 

 

 

 

2. en överenskommelse enligt 3 §

 

 

 

 

 

inte har träffats inom fyra månader.

 

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

 

och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från

 

behöriga myndigheter.

 

 

 

 

 

11 §

 

När

Riksgäldskontoret upprättar

När Riksgäldskontoret upprättar

16

en koncernresolutionsplan enligt

en koncernresolutionsplan enligt

2 §, ska Riksgäldskontoret pröva i

2 §, ska myndigheten pröva i vilken Prop. 2020/21:155

vilken utsträckning det är möjligt

utsträckning det är möjligt att på ett

att rekonstruera eller avveckla kon-

sätt som inte leder till en allvarlig

cernföretagen genom konkurs, lik-

störning i det finansiella systemet

vidation eller resolution eller mot-

inom EES rekonstruera eller

svarande utländska förfaranden

avveckla

ett sätt som inte leder till en allvar-

1. koncernföretagen genom kon-

lig störning i det finansiella syste-

kurs, likvidation eller motsvarande

met i EES. Riksgäldskontoret får

utländska förfaranden, eller

inte förutsätta att det lämnas lik-

2. koncernen eller en resolutions-

viditetsstöd på särskilda villkor

grupp genom resolution.

från Riksbanken eller någon annan

 

centralbank eller annat statligt stöd

 

än medel ur något finansierings-

 

arrangemang.

 

Prövningen ska göras efter samråd med de behöriga myndig- heterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom EES där koncernföretagen har

betydande filialer. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Riksgäldskontoret får inte för- utsätta att det lämnas likviditets- stöd på särskilda villkor från Riks- banken eller någon annan central- bank eller annat statligt stöd än medel ur något finansierings- arrangemang.

Prövningen ska göras efter att de

behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutions- myndigheterna i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter. För en gräns-

överskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag som inte ingår i en finansiell koncern

12 §

Om Riksgäldskontoret finner att

Om Riksgäldskontoret finner att

det finns väsentliga hinder mot att

det finns väsentliga hinder mot att

rekonstruera eller avveckla ett insti-

rekonstruera eller avveckla ett före-

tut, ska Riksgäldskontoret under-

tag, ska Riksgäldskontoret under-

rätta institutet, Finansinspektionen

rätta företaget, Finansinspektionen

och resolutionsmyndigheterna i de

och resolutionsmyndigheterna i de

länder inom EES där institutet har

länder inom EES där företaget har

betydande filialer. Riksgäldskon-

betydande filialer.

toret ska samtidigt förelägga insti-

 

tutet att inom fyra månader ange

17

Prop. 2020/21:155 vilka åtgärder som det anser kan

 

undanröja eller minska de väsent-

 

liga hinder som Riksgäldskontoret

 

funnit.

 

 

Om Riksgäldskontoret har funnit

Riksgäldskontoret ska samtidigt

att det finns väsentliga hinder mot

förelägga företaget att inom fyra

att rekonstruera eller avveckla ett

månader ange vilka åtgärder som

institut, får Riksgäldskontoret inte

det anser kan undanröja eller

upprätta

en resolutionsplan för

minska hindren.

institutet

förrän åtgärder enligt

 

13 § har vidtagits eller Riksgälds- kontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.

Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren beror på att företaget

1. inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller

2. inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsyns- förordningen eller 4 kap. 2–10 §§.

 

 

 

 

 

 

12 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret har funnit

 

 

 

 

 

 

att det finns väsentliga hinder mot

 

 

 

 

 

 

att rekonstruera eller avveckla ett

 

 

 

 

 

 

institut, får en resolutionsplan för

 

 

 

 

 

 

institutet

inte

upprättas

förrän

 

 

 

 

 

 

åtgärder enligt 13 § har vidtagits

 

 

 

 

 

 

eller Riksgäldskontoret har

funnit

 

 

 

 

 

 

att sådana åtgärder inte är nöd-

 

 

 

 

 

 

vändiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret,

efter

Om

Riksgäldskontoret,

efter att

 

samråd

med

Finansinspektionen,

Finansinspektionen fått tillfälle att

 

bedömer att de åtgärder som insti-

lämna synpunkter, bedömer att de

 

tutet anger inte effektivt undanröjer

åtgärder som ett företag anger

 

eller minskar de väsentliga hindren

enligt 12 § inte effektivt undanröjer

 

mot att rekonstruera eller avveckla

eller minskar hindret mot att

 

institutet,

ska

Riksgäldskontoret

rekonstruera

eller

avveckla

 

besluta om vilka andra åtgärder

företaget,

ska

Riksgäldskontoret

 

som institutet ska vidta för att

besluta om vilka andra åtgärder

 

undanröja

eller minska

dessa

som företaget ska vidta inom fyra

 

hinder. Ett sådant beslut får dock

veckor från beslutet för att undan-

 

bara avse sådana åtgärder som

röja eller minska detta hinder. Ett

 

anges i 24 §.

 

 

sådant beslut får dock bara avse

 

 

 

 

 

 

sådana åtgärder som anges i 24 §.

 

När

Riksgäldskontoret

prövar

När

Riksgäldskontoret

 

prövar

18

vilka åtgärder

som institutet ska

vilka

åtgärder

som företaget ska

vidta, ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på institutet, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhälls- ekonomin. Åtgärderna ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.

vidta, ska Riksgäldskontoret ta Prop. 2020/21:155 hänsyn till det hot som hindren

utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på företaget, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhälls- ekonomin. Åtgärderna ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret

vid

en

Om

Riksgäldskontoret

vid

en

 

prövning enligt 11 § finner att det

prövning enligt 11 § finner att det

 

finns väsentliga hinder mot att

finns väsentliga hinder mot att

 

rekonstruera

eller

avveckla

en

rekonstruera

eller

avveckla

en

 

gränsöverskridande

koncern,

ska

gränsöverskridande

koncern,

ska

 

Riksgäldskontoret

samråda

med

Riksgäldskontoret

ge

tillsyns-

 

tillsynskollegiet

och

resolutions-

kollegiet

och

resolutionsmyndig-

 

myndigheterna i de länder inom

heterna i de länder inom EES där

 

EES där betydande filialer är

betydande

filialer

är

belägna

 

belägna

och

 

därefter

försöka

tillfälle att lämna synpunkter och

 

komma överens med de utländska

därefter

försöka komma

överens

 

resolutionsmyndigheterna om vilka

med de utländska resolutions-

 

åtgärder som ska vidtas beträffande

myndigheterna

om

vilka

åtgärder

 

samtliga institut i koncernen. Riks-

som ska vidtas beträffande koncer-

 

gäldskontorets bedömning av möj-

nen.

Riksgäldskontorets

bedöm-

 

ligheten att rekonstruera eller av-

ning av möjligheten att rekonstru-

 

veckla koncernen ska tjäna som

era eller avveckla koncernen ska

 

utgångspunkt för beslut i frågan om

tjäna som utgångspunkt för beslut i

 

vilka åtgärder som ska vidtas.

 

frågan om vilka åtgärder som ska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vidtas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

När Riksgäldskontoret är sam-

När Riksgäldskontoret är samord-

 

ordnande resolutionsmyndighet för

nande resolutionsmyndighet för en

 

en gränsöverskridande koncern och

gränsöverskridande

koncern

och

 

företagen som ingår i koncernen

företagen som ingår i koncernen

 

ska bli föremål för åtgärder enligt

ska bli föremål för åtgärder enligt

 

beslut enligt 15 §, ska Riksgälds-

15 §,

 

ska

 

Riksgäldskontoret

 

kontoret tillsammans

med

den

tillsammans med den samordnande

 

samordnande

tillsynsmyndigheten

tillsynsmyndigheten

och

Euro-

 

och Europeiska

bankmyndigheten

peiska bankmyndigheten ta fram en

 

ta fram en rapport som ska inne-

rapport som ska innehålla en analys

 

hålla en analys av de väsentliga

av de väsentliga hindren mot att

 

hindren mot att vidta effektiva reso-

vidta

effektiva

resolutionsåtgärder

 

lutionsåtgärder beträffande koncer-

beträffande

koncernen och

dess

 

nen. Rapporten ska belysa vilka

resolutionsgrupper. Rapporten ska

 

effekter olika åtgärder har på

belysa vilka effekter olika åtgärder

 

institutets affärsmodell och ge för-

har på koncernens eller en

 

slag på sådana proportionella och

resolutionsgrupps affärsmodell och

 

riktade

åtgärder

som

enligt Riks-

ge förslag på sådana proportionella

19

Prop. 2020/21:155 gäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.

och riktade åtgärder som enligt Riksgäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.

17 §

En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna synpunkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de hinder som identifierats i rapporten.

Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första stycket beror på att ett koncernföretag befinner sig i en sådan situation som avses i 12 § tredje stycket, ska Riksgälds- kontoret, efter att övriga resolu- tionsmyndigheter fått tillfälle att

lämna synpunkter, förelägga moderföretaget att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella hindret.

 

 

 

18 §

 

 

När moderföretaget har yttrat sig

När moderföretaget har yttrat sig

enligt 17 § eller den tid för yttrande

enligt 17 § eller den tid för yttrande

som anges i den paragrafen har löpt

som anges i den paragrafen har löpt

ut, ska Riksgäldskontoret,

efter

ut, ska Riksgäldskontoret, efter att

samråd med behöriga myndigheter

behöriga myndigheter och resolu-

och med resolutionsmyndigheter i

tionsmyndigheter i

länder

inom

länder inom EES där moder-

EES där moderföretaget, dotter-

företaget,

dotterföretag

eller

företag eller betydande filialer till

betydande filialer till institut i

institut i koncernen finns fått

koncernen

finns,

försöka komma

tillfälle att lämna synpunkter,

överens

med

resolutions-

försöka komma

överens

med

myndigheterna om

 

 

resolutionsmyndigheterna om

 

1. vilka väsentliga hinder som finns,

 

 

2. hur de åtgärder som föreslagits

2. hur de åtgärder som föreslagits

av moderföretaget inom EES ska

av moderföretaget

ska bedömas,

bedömas, och

 

 

och

 

 

3.vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.

Överenskommelsen ska träffas

Överenskommelsen

ska

träffas

inom fyra månader från det att

inom fyra månader från det att

moderföretaget yttrat sig över rappor-

moderföretaget yttrat sig över rappor-

ten eller, om moderföretaget inte

ten, eller om moderföretaget inte

yttrat sig, vid utgången av den fyra-

yttrat sig, inom en månad från

månadersperiod som anges i 17 §.

utgången av den fyramånadersperiod

 

som anges i 17 § första stycket.

 

En

överenskommelse

om ett

20

hinder

som avses i

17 § andra

Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolu- tionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot en reso- lutionsenhet eller ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret är resolu- tionsmyndighet för.

stycket ska träffas inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig.

21 §

Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet, ska Riksgäldskontoret med tillämp- ning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reserva- tioner från de övriga resolutions- myndigheterna fatta beslut om åtgär- der som ska vidtas mot ett institut.

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §

 

 

 

 

 

 

Om

myndigheterna

inte

 

har

Om

myndigheterna

inte

har

kommit överens om någon av de

kommit överens om någon av de

åtgärder

som

anges

i

24 §

första

åtgärder

som

anges

i

24 §

första

stycket 7,

8

eller 10,

och

någon

stycket 7,

8

eller 10,

och

någon

berörd

utländsk resolutionsmyndig-

berörd

utländsk resolutionsmyndig-

het

inom tidsfristen

i

18 §

andra

het inom tidsfristen i 18 § andra eller

stycket har hänskjutit ärendet till

tredje stycket har hänskjutit ärendet

Europeiska

bankmyndigheten

i

till Europeiska bankmyndigheten i

enlighet med artikel 19 i förordning

enlighet med artikel 19 i förordning

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

förordning 806/2014/EU, ska Riks-

förordning 806/2014/EU, ska Riks-

gäldskontoret skjuta upp sitt beslut

gäldskontoret skjuta upp sitt beslut

enligt 20 eller 21 § med en månad och

enligt 20 eller 21 § med en månad och

invänta det beslut som Europeiska

invänta det beslut som Europeiska

bankmyndigheten kan

komma

att

bankmyndigheten kan

komma att

fatta enligt artikel 19.3 i samma för-

fatta enligt artikel 19.3 i samma för-

ordning. Riksgäldskontoret ska följa

ordning. Riksgäldskontoret ska följa

ett beslut i saken från Europeiska

ett beslut i saken från Europeiska

bankmyndigheten.

 

 

 

 

bankmyndigheten.

 

 

 

Riksgäldskontoret får inte hän-

Riksgäldskontoret får inte hän-

skjuta ett ärende till Europeiska

skjuta ett ärende till Europeiska

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

om

fyramånadersfristen i

18 §

om tidsfristen i 18 § andra eller

andra stycket har löpt ut eller en

tredje stycket har löpt ut eller en

överenskommelse har träffats.

 

överenskommelse har träffats.

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

 

 

 

Ett beslut enligt 18 § av en ut-

Ett beslut enligt 18 § av en ut-

ländsk

samordnande

 

resolutions-

ländsk

samordnande

 

resolutions-

myndighet gäller i Sverige, om det

myndighet gäller i Sverige, om det

fattats

efter

en överenskommelse

fattats

efter

en överenskommelse

Prop. 2020/21:155

21

Prop. 2020/21:155 med en eller flera resolutionsmyn- digheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader.

med en eller flera resolutionsmyn- digheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket.

24 §

För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

1.förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att före- taget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,

2.förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar,

3.införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolu- tionsändamålen,

4.förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,

5.förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksam-

het,

6.förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa affärsområden eller försäljning av vissa produkter,

7.förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,

 

8. förelägga ett institut eller ett

8. förelägga

företaget

eller

 

moderföretag att inrätta ett finansi-

moderföretaget att inrätta ett finan-

 

ellt moderholdingföretag i Sverige

siellt

moderholdingföretag

i

 

eller ett finansiellt moderholding-

Sverige eller ett finansiellt moder-

 

företag inom EES,

 

holdingföretag inom EES,

 

 

9. förelägga ett institut eller ett

9. förelägga företaget att, för att

 

sådant företag som avses i 1 kap.

uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 §,

 

1 § första stycket 2

att öka sina

a) ändra löptidsprofilen för eller

 

kvalificerade skulder eller att vidta

öka sina kvalificerade skulder,

 

 

åtgärder för att uppfylla minimi-

b) ändra

löptidsprofilen

för

 

kravet på nedskrivningsbara skul-

kärnprimärkapitalinstrument

och

 

der, eller

 

relevanta kapitalinstrument,

efter

 

 

 

godkännande

av

Finansinspek-

 

 

 

tionen, eller

 

 

 

 

 

 

c) vidta andra åtgärder för att

 

 

 

uppfylla kravet,

 

 

 

10. förelägga ett

holdingföretag

10. förelägga ett

holdingföretag

 

med blandad verksamhet som är

med blandad verksamhet som är

 

moderföretag till ett institut att inrätta

moderföretag till företaget att inrätta

 

ett finansiellt holdingföretag för att

ett finansiellt holdingföretag för att

 

kontrollera institutet, om det är nöd-

kontrollera företaget, om det är

 

vändigt för att underlätta resolution

nödvändigt

för

att underlätta

 

och undvika att resolutionen får

resolution och undvika att resolu-

 

negativ effekt på den icke-finansiella

tionen får negativ effekt på den icke-

22

delen av koncernen.

 

finansiella delen av koncernen, eller

11. förelägga företaget att Prop. 2020/21:155 uppfylla det kombinerade buffert-

kravet.

När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggan- det avser.

4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder Kravet och hur det ska uttryckas

1 § I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller

21kap., ska Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av

1.det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns- förordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappers- bolagsförordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och

2.det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsynsförordningen (bruttosoliditetskvoten).

Hur kravet ska bestämmas

Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES

2 § För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotter- företag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret besluta om ett ytterligare krav, utöver det som gäller enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanterings- direktivet.

Övriga resolutionsenheter

3 § För en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolu- tionsenhet ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapital- baskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappers- bolagsdirektivet, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av resolution, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter

 

genomförande av resolution.

23

Prop. 2020/21:155 För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får

1.den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och

2.bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.

Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:

1.förekomsten av garanterade insättningar och avsaknaden av skuld- instrument,

2.om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är begränsad,

och

3.i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimär- kapital för att uppfylla kravet.

Övriga företag som inte är resolutionsenheter

4 § För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbas- kraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappers- bolagsdirektivet, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen.

För ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att kravet bara ska bestämmas enligt första stycket 1 a och 2 a.

Gemensamma bestämmelser

5 § Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av

1.3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn till kraven enligt 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och

2.3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b och 2 b utgå från de senast rapporterade värdena för det totala riskexponeringsbeloppet och det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i tillsynsförordningen och artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen.

6 § Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första stycket 1 b och 4 § första stycket 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.

24

Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för det kontra- Prop. 2020/21:155 cykliska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapital-

buffertar, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om Riksgälds- kontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätt- hålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan till- handahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om före- byggande statligt stöd till kreditinstitut.

7 § Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 § eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att undantas eller överföras.

8 § Riksgäldskontoret ska

1.vid tillämpningen av 2–4 §§ löpande och utan dröjsmål anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbas- kraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit- institut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappers- bolagsdirektivet, och

2.vid tillämpningen av 3–6 §§ beakta artiklarna 465–491 och 493–501

itillsynsförordningen.

Hur kravet ska uppfyllas

Gemensamma bestämmelser

9 § En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalifice- rade skulder med

1.kapitalbas, och

2.skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom när det gäller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsförordningen.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även för ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

10 § Om en skuld enligt 9 § första stycket avser ett skuldinstrument som innefattar derivat får skulden användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1.kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för utfärdandet är fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan värderas på motsvarande sätt som ett likvärdigt instrument utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller

2.värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd eller resolu- tion är fast eller ökande och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skuldinstrumentet.

Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.

25

 

Prop. 2020/21:155 En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt första stycket 2.

11§ En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på kapitalbas och kvali- ficerade skulder med skulder enligt 12 § första stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterföretag till resolutionsenheten har till en delägare av dotterföretaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföre- taget och resolutionsenheten, om

1.resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och

2.skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för dotterföretaget, efter avdrag för summan av de skulder som företaget, direkt eller genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första stycket 2.

12§ Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolu- tionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1.skulder

a)som företaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,

b)som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.2 b, c och k–m och 72b.3–72b.5,

c)som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,

d)som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,

e)vars förvärv inte finansierats av företaget,

f)som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation,

g)som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetalningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets konkurs eller likvidation, och

h)för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende av kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller

2. kapitalbas som är

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför resolutionsgruppen.

Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för ett företag som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

26

Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2 Prop. 2020/21:155 ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fjärde stycket

i krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Delkrav för vissa resolutionsenheter

13 § En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket ska delvis uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 §.

Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital.

Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i artikel 72b.3 i tillsynsförordningen är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentandel än den som anges i andra stycket, om andelen överstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder och eget kapital

1.där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda exponerings- beloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och

2.där X2 motsvarar summan av

a)18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och

b)det kombinerade buffertkravet.

14 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får delkravet enligt 13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala risk- vägda exponeringsbeloppet, om

1.resolutionsplanen inte förutsätter användning av resolutionsreserven och förutsättningarna enligt 21 kap. 30 och 32 §§ kan uppfyllas, eller

2.delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett oproportionerligt sätt.

Alternativt delkrav för vissa resolutionsenheter

15 § Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig resolutions- enhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i stället för det som anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalifi- cerade instrument och skulder som avses i 11 § med ett belopp som inte överstiger det högsta av

1.8 procent av totala skulder och eget kapital, eller

2.summan av

a)det kombinerade buffertkravet,

b)två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen, och

c)två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet.

 

Första stycket gäller om

27

 

Prop. 2020/21:155 1. det finns ett väsentligt hinder för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och

a)korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från Riksgäldskontoret inte har vidtagits, eller

b)Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är tillräckliga för att hindret helt eller delvis ska undanröjas eller begränsas och tillämp- ning av denna paragraf bedöms vara en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,

2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller ägarstruktur, verk- samhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutions- enhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan begränsa förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller konverte- ring enligt 6 kap. eller resolution, eller

3. resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör den kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar 20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag som omfattas av detta kapitel.

16 § Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska gälla också för en annan resolutionsenhet än som anges i den paragrafen, om

1.resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 §§ med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller som undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §,

2.det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för borgenärer blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller lik- vidation på grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av skulder som inte avser efterställda skulder och som inte undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §, och

3.kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är tillräckliga för att säkerställa att borgenärer inte orsakas en sådan förlust som avses i 2.

 

17 § Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret beakta följande

 

omständigheter:

 

1. marknadsdjupet för och prissättningen på resolutionsenhetens kärn-

 

primärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterställda

 

kvalificerade instrument och den tid som behövs för att verkställa de trans-

 

aktioner som krävs,

 

2. storleken på resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt

 

artikel 72a i tillsynsförordningen som har en kvarvarande löptid som

 

understiger ett år vid tidpunkten för beslutet,

 

3. resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i 2 utom när

 

det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsförordningen,

 

4. om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder och som

 

har samma eller sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen som de högst

 

prioriterade kvalificerade skulderna överstiger 5 procent av resolutions-

 

enhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

 

5. resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabi-

28

litet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6.hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens åter- Prop. 2020/21:155 kapitalisering.

Miniminivå för delkravet

18 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får andelen kapital- bas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 § inte understiga 13,5 procent i fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i fråga om bruttosoliditetskvoten.

19 § Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket.

Särskilda bestämmelser för dotterföretag

20§ Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte är en resolutions- enhet ska undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1.institutet är ett dotterföretag till

a)ett moderföretag som är en resolutionsenhet, eller

b)ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis,

2. dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige och ingår i samma resolutionsgrupp,

3. det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt överföra medel från kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterföretaget om förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

4. moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av dotter- företaget och har rätt att åta sig att svara för dotterföretagets åtaganden,

5. riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget, och

6. moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i dotterföretaget eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse.

21 § Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om

1.det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,

2.garantin utfaller när

a)dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning, eller

b)förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

3. garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöver- låtelse som motsvarar minst 50 procent av beloppet,

4. de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt arti- kel 197 i tillsynsförordningen,

5. de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter eller andra säkerhetsrätter,

29

Prop. 2020/21:155 6. säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma betalnings- villkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsförordningen, och

7.det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna från resolu- tionsenheten till dotterföretaget, oavsett om resolutionsenheten har försatts

iresolution.

Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret begära att resolutionsenheten visar att det inte finns några sådana hinder som avses där.

22§ Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutions- enhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet omfattas inte av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret beslutar om det.

På vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas

23 § För följande företag ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bestämmas och uppfyllas på individuell nivå:

1.en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,

2.ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

3.ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet, och

4.ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt konkurs eller likvidation.

För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på konsoli- derad nivå:

1.en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och

2.ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Frister

24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 13–15 §§ från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en sådan.

25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla

1.kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år efter den dag då enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller

2.kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen för genom- förande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanterings- direktivet.

26 § Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när

1.en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 13–16 och 23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och

30

2.ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 12 och 20–23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.

27 § Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §. Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som avses i

24–26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta företaget om en ny nivå.

Offentliggörande

28 § Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.

Första stycket gäller inte

1.under en frist enligt 26 §, eller

2.för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Övervakning

29 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att

1.göra en värdeöverföring kopplad till företagets kärnprimärkapital,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensions- förmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller

3.göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas som primär- kapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

30 § Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

31 § Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio månader efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 §.

Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:

1.bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens funktionssätt,

2.störningarna enligt 1 medför

a)ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

b)ökade kostnader för företaget, och

c)att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan ge ut sådana instrument som avses i a,

3. en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,

Prop. 2020/21:155

31

Prop. 2020/21:155 4. störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana instrument som avses i 2 a i den omfattning som krävs för att avhjälpa bristen, och

32

5.ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet.

Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt första stycket, ska Finansinspektionen underrättas.

32 § Riksgäldskontoret ska varje månad göra en ny bedömning av om förutsättningarna enligt 31 § andra stycket är uppfyllda.

33§ Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

Om ett företag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, får Finansinspektionen, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att lämna synpunkter, ingripa mot företaget.

För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 finns bestämmelser om ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse och 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 gäller 15 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Gränsöverskridande fall

34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

1.på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och

2.på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp.

Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om

1.de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för, och

2.koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyn- dighet för en resolutionsenhet och om moderföretaget inte är en resolu- tionsenhet i samma resolutionsgrupp.

I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i resolutionsgruppen, om det överensstämmer med resolutionsplanen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med instrument enligt 13 §.

Vid tillämpningen av denna paragraf och 35–39 §§ ska hänsyn tas till om dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen.

35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsför- ordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen

och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan Prop. 2020/21:155 kraven enligt

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är upp- fyllda.

36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för

1.respektive resolutionsenhet, och

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolu- tionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att berörda utländska resolutions- myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

38 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom tidsfristen enligt 37 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndig- heten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut en månad och följa Europeiska bankmyndighetens beslut.

Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet får myndigheten inte hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § löpt ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgäldskontoret får inte heller hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet

1.är högst 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappers- bolagsförordningen multiplicerat med 12,5 i fråga om kravet enligt 23 §, och

2.motsvarar kravet enligt 4–6 §§.

39 § Ett gemensamt beslut enligt 34 § och ett beslut som en berörd utländsk resolutionsmyndighet fattar på grund av att ett gemensamt beslut inte har fattats inom tidsfristen enligt 37 § gäller i Sverige.

Ett gemensamt beslut enligt 34 § och Riksgäldskontorets beslut enligt 37 § ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.

33

För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd eller en hän- delse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolu- tionsåtgärder ska då avse ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd.

Prop. 2020/21:155

34

5kap. 1 §4

För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om reso- lution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om krisavvärjande åtgärder.

2 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

första stycket 1 och 2 ska i avtal

första stycket 1 eller 2 ska i avtal

som avser relevanta kapitalinstru-

som avser relevanta kapitalinstru-

ment och kvalificerade skulder och

ment och nedskrivningsbara skul-

som omfattas av lagstiftningen i

der och som omfattas av lagstift-

tredjeland ta in villkor som innebär

ningen i tredjeland ta in villkor som

att skulden kan komma att skrivas

innebär att skulden kan komma att

ned eller konverteras och att borge-

skrivas ned eller konverteras och att

närerna accepterar

borgenärerna accepterar

1.en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet, eller

2. konverteringar eller indrag-

2. de konverteringar eller indrag-

ningar som kan bli följden av ett

ningar som kan bli följden av ett

beslut om resolution eller av ett

beslut om resolution eller av ett

beslut om nedskrivning eller kon-

beslut om nedskrivning eller kon-

vertering av relevanta kapitalinstru-

vertering av relevanta kapitalinstru-

ment.

ment och kvalificerade skulder.

Kravet enligt första stycket gäller dock inte

1.kvalificerade insättningar från fysiska personer,

2.kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3.insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det

framgår av tekniska

4. om det framgår av tekniska

standarder som antagits av Euro-

standarder som antagits av Euro-

peiska kommissionen i enlighet med

peiska kommissionen

i enlighet

artikel 55.3

i krishanteringsdirek-

med artikel 55.5 i krishanterings-

tivet att sådana avtalsvillkor inte

direktivet att sådana

avtalsvillkor

krävs.

 

inte krävs.

 

 

 

Riksgäldskontoret får besluta att

 

 

kravet enligt första stycket inte ska

4Senaste lydelse 2017:1310.

gälla för ett företag för vilket kravet Prop. 2020/21:155 på kapitalbas och kvalificerade

skulder har fastställts till ett belopp enligt 4 kap. 4 § andra stycket.

3 a §

Om det inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 § första stycket i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet, ska företaget underrätta Riksgäldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden hör.

När Riksgäldskontoret har tagit emot underrättelsen gäller inte 2 § första stycket. Om Riksgälds- kontoret bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgäldskontoret dock inom rimlig tid kräva det.

3 b §

Riksgäldskontoret ska bedöma om en underrättelse enligt 3 a § påverkar möjligheten att försätta företaget i resolution.

Riksgäldskontoret ska särskilt bedöma hur möjligheten att försätta ett företag i resolution påverkas av att skulder inom en och samma skuldklass, inbegripet kvalificerade skulder, till mer än 10 procent består av skulder som

1.undantas från kravet på avtals- villkor enligt 3 a §,

2.inte är nedskrivningsbara

enligt

2 kap.

2 §

första

stycket 1–11, och

 

 

3.sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konverte- ring enligt 21 kap. 27 §.

3 c §

En skuld får inte användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 § om

1.företaget låter bli att ta in villkor som krävs enligt 2 § första stycket, eller

35

Prop. 2020/21:155

2. ett sådant krav som avses i 1

 

inte gäller enligt 2 § tredje stycket

 

eller 3 a §.

 

 

 

 

 

Tillfälliga åtgärder

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

får,

efter att

 

Finansinspektionen fått tillfälle att

 

lämna synpunkter, besluta att ett

 

företag som avses i 1 kap. 1 § första

 

stycket 1 eller 2 tillfälligt inte ska

 

fullgöra en betalnings- eller

 

leveransförpliktelse

som

följer av

 

ett avtal som har ingåtts av

 

företaget.

 

 

 

 

 

Ett sådant beslut får fattas, om

 

1. Finansinspektionen

har

fast-

 

ställt att företaget fallerar eller

 

sannolikt kommer att fallera,

 

 

2. det inte finns några omedel-

 

bart tillgängliga alternativa åtgär-

 

der från den privata sektorn som

 

skulle

avhjälpa

eller

förhindra

 

fallissemang i företaget,

 

 

 

3. åtgärden bedöms nödvändig

 

för att undvika ytterligare för-

 

sämring av de finansiella villkoren

 

för företaget, och

 

 

 

 

4. åtgärden är nödvändig

 

 

a) med hänsyn till det allmännas

 

intresse,

 

 

 

 

 

b) för att välja lämpliga resolu-

 

tionsåtgärder, eller

 

 

 

 

c) för att säkerställa en ända-

 

målsenlig tillämpning av ett eller

 

flera resolutionsverktyg.

 

 

 

Vid beslut enligt första stycket

 

gäller 12 kap. 5 § och 13 kap. 2 §

 

andra stycket och 3–6 §§.

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret

beslutar

 

om en

åtgärd

enligt 7 §

första

 

stycket,

får

Riksgäldskontoret

 

avseende samma

period

också

 

besluta att

 

 

 

 

 

1. en borgenär till företaget som

omfattas av förbudet inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts

36

ut i tillgångar som tillhör företaget, Prop. 2020/21:155 och

2.en motpart till företaget som omfattas av förbudet inte får

a) säga upp eller häva ett avtal med företaget,

b) ändra villkoren i ett avtal med företaget,

c) ställa in fullgörelsen mot före- taget,

d) kvitta

– en fordran som företaget har på motparten mot en fordran som motparten har på företaget, eller

– en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten mot en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

e) omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska full- göra mot motparten, till en netto- fordran eller en nettoförpliktelse, eller

f) tillämpa en slutavräknings- klausul.

Vid beslut enligt första stycket 1 gäller 13 kap. 8–10 §§.

Vid beslut enligt första stycket 2 gäller 13 kap. 12–17 §§.

Avtalsvillkor om tillfälliga åtgärder

9 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska i finan- siella avtal som omfattas av lag- stiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att

1.avtalet kan bli föremål för till- fälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§, och

2.ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd utgör hinder mot att utöva rättshandlingar enligt 11 kap. 3–7 §§.

37

När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. 1–9 §§ av företaget eller koncernen i fråga.
Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument och kvali- ficerade skulder ska skrivas ned eller konverteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

Prop. 2020/21:155

10 §

 

 

 

 

 

 

 

Ett

moderföretag

för

vilket

 

Riksgäldskontoret

är

resolutions-

 

myndighet

ska

säkerställa

att

 

dotterföretag

i

tredjeland

i

 

finansiella avtal tar in ett villkor om

 

att en åtgärd som avses i 11 kap.

 

3 § inte får vidtas på grund av ett

 

beslut om tillfälliga åtgärder enligt

 

7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11

 

och

12 §§

avseende

moder-

 

företaget.

 

 

 

 

 

 

Första stycket gäller om dotter-

 

företaget i hemlandet motsvarar ett

 

1. kreditinstitut,

 

 

 

 

 

2. värdepappersbolag, eller

 

 

3. finansiellt institut.

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

Nedskrivning eller konvertering

Nedskrivning eller konvertering

 

av kapitalinstrument utanför

av relevanta kapitalinstrument och

resolution

kvalificerade skulder utanför

 

 

resolution

 

 

 

 

 

1 §

När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument utanför reso- lution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. Värde- ringen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

1.minskning av kärnprimärkapital,

2.omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapitalinstru- ment, eller

3. minskning av ägandet för

3. minskning av

ägandet för

existerande ägare genom konver-

existerande ägare genom kon-

tering av relevanta kapitalinstrument

vertering av relevanta kapital-

till kärnprimärkapitalinstrument.

instrument

eller

kvalificerade

 

skulder till

kärnprimärkapital-

 

instrument.

 

 

38

Efter nedskrivning eller konver- tering av relevanta kapitalinstru- ment och kvalificerade skulder ska Finansinspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den

 

som föreskrivs i 7 kap. 10 §.

 

1 a §

 

Med kvalificerade skulder avses i

 

detta kapitel skulder enligt 4 kap.

 

12 § första stycket 1 utom när det

 

gäller kriteriet i artikel 72c.1 i

 

tillsynsförordningen.

2 §

Finansinspektionen ska skynd-

Finansinspektionen ska, på eget

samt besluta att relevanta kapital-

initiativ eller på begäran av Riks-

instrument som har getts ut av ett

gäldskontoret, skyndsamt besluta

institut eller ett sådant företag som

att relevanta kapitalinstrument som

avses i 1 kap. 1 § första stycket 2

har getts ut av ett företag som avses

ska skrivas ned eller konverteras,

i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2

om

och kvalificerade skulder ska

 

skrivas ned eller konverteras, om

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 §§, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret ha fått tillfälle att lämna synpunkter.

Om en resolutionsenhet inte har

förvärvat relevanta kapital- instrument eller kvalificerade skulder direkt från det dotter- företag som har gett ut dem utan indirekt från ett annat dotterföretag inom samma resolutionsgrupp, ska ett beslut enligt första stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut för

1. moderföretaget till det företag som gett ut kapitalinstrumenten eller skulderna, eller

2. ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen, om det inte är en resolutionsenhet.

5 §

 

 

Om ett institut eller ett företag

Om

ett

företag behöver statligt

som avses i 1 kap. 1 § första stycket

stöd,

ska

relevanta kapitalinstru-

Prop. 2020/21:155

39

Prop. 2020/21:155 behöver statligt stöd, ska relevanta

ment och kvalificerade skulder som

 

kapitalinstrument

 

som

institutet

företaget gett ut skrivas ned eller

 

eller företaget gett ut skrivas ned

konverteras.

 

 

 

 

 

 

eller konverteras.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om det krävs för att stödet ska

Om det krävs för att stödet ska

 

vara förenligt med unionsrätten, får

vara förenligt med unionsrätten, får

 

Finansinspektionen

besluta

att

Finansinspektionen

besluta

att

 

andra efterställda skulder än de

andra efterställda skulder än de

 

relevanta

kapitalinstrumenten

ska

relevanta

kapitalinstrumenten

och

 

skrivas ned eller konverteras.

 

de kvalificerade

skulderna

ska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skrivas ned eller konverteras.

 

 

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller

 

andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller

 

villkoren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller

 

konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till

 

oproportionerliga resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

 

 

När

Finansinspektionen

över-

När

Finansinspektionen över-

 

väger att fatta beslut avseende ett

väger att fatta beslut avseende ett

 

dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska

dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §,

 

inspektionen skyndsamt

underrätta

ska inspektionen ge resolutions-

 

den samordnande

 

tillsynsmyndig-

myndigheten

för

resolutions-

 

heten och den samordnande berörda

enheten

inom

resolutionsgruppen

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

tillfälle att lämna synpunkter och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inom 24 timmar därefter underrätta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. den

samordnande

tillsyns-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheten,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. den

samordnande

berörda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheten, och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. resolutionsmyndigheterna

för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andra företag inom resolutions-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gruppen

som

 

har

förvärvat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kvalificerade skulder.

 

 

 

När

inspektionen överväger

att

När

inspektionen

överväger

att

 

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

 

inspektionen dessutom skyndsamt

inspektionen dessutom skyndsamt

 

underrätta den behöriga myndighet

underrätta

 

 

 

 

 

 

som är ansvarig för det institut eller

1. den behöriga myndighet som

 

företag som har gett ut de relevanta

är ansvarig för det företag som har

 

kapitalinstrument

som

eventuellt

gett

 

ut

 

de

 

relevanta

 

ska skrivas ned eller konverteras

kapitalinstrument

som

eventuellt

 

och den berörda myndigheten i

ska skrivas ned eller konverteras,

 

samma land inom EES som den

2. den

berörda

myndigheten i

 

nämnda

behöriga

myndigheten

samma land inom EES som den

 

samt

den

samordnande

berörda

nämnda

behöriga

myndigheten,

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. den

samordnande

berörda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen

40

överväger att fatta och skälen för detta.

 

 

 

 

 

 

 

Nedskrivning och konvertering av

Nedskrivning och konvertering av Prop. 2020/21:155

relevanta kapitalinstrument

 

relevanta kapitalinstrument och

 

 

 

 

kvalificerade skulder

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

När

kärnprimärkapitalet

har

När

kärnprimärkapitalet

har

minskats i proportion till för-

minskats i proportion till för-

lusterna,

ska

Finansinspektionen

lusterna,

ska

Finansinspektionen

skriva ned kapitalbeloppet för rele-

skriva ned kapitalbeloppet för rele-

vanta kapitalinstrument eller kon-

vanta kapitalinstrument och kvalifi-

vertera relevanta kapitalinstrument

cerade skulder

eller

 

konvertera

till kärnprimärkapitalinstrument i

relevanta

kapitalinstrument

och

den utsträckning som krävs för att

kvalificerade skulder till kärn-

företaget

eller

koncernen

inte

primärkapitalinstrument

i

den

längre ska bedömas fallera eller

utsträckning som krävs för att före-

sannolikt komma att fallera.

 

taget eller koncernen inte längre ska

 

 

 

 

bedömas

fallera

eller

sannolikt

 

 

 

 

komma att fallera.

 

 

 

 

Relevanta kapitalinstrument

ska

Relevanta kapitalinstrument och

skrivas ned eller konverteras till

kvalificerade

skulder

ska skrivas

kärnprimärkapitalinstrument

i

ned eller konverteras till kärnpri-

följande ordning:

 

märkapitalinstrument

i

följande

 

 

 

 

ordning:

 

 

 

 

 

 

1. övriga primärkapitalinstrument,

 

 

 

 

 

 

 

2. supplementärkapitalinstrument.

2. supplementärkapitalinstrument,

3.kapitalbeloppet för kvalifice- rade skulder.

15 §

 

 

Vid konvertering av relevanta kapi-

Vid konvertering av relevanta kapi-

talinstrument gäller följande:

talinstrument

och

kvalificerade

 

skulder gäller följande:

 

1.De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndigheten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjs- mål efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4. Konverteringskursen för de

4. Konverteringskursen för

de

relevanta

kapitalinstrumentens

relevanta kapitalinstrumentens och

konvertering till kärnprimärkapital-

de kvalificerade skuldernas kon-

instrument bestäms enligt de prin-

vertering till kärnprimärkapital-

ciper som anges i 21 kap. 19 och

instrument bestäms enligt de prin-

20 §§.

 

ciper som anges i 21 kap. 19

och

 

 

20 §§.

 

41

Prop. 2020/21:155

 

 

16 §

 

 

Ett beslut om nedskrivning eller

Ett beslut om nedskrivning eller

konvertering är bindande för före-

konvertering är bindande för före-

taget och innehavare av kärn-

taget och innehavare av kärn-

primärkapitalinstrument och

rele-

primärkapitalinstrument,

relevanta

vanta kapitalinstrument. Den

som

kapitalinstrument och kvalificerade

berörs

av nedskrivningen

eller

skulder. Den som berörs av ned-

konverteringen förlorar inte sin rätt

skrivningen eller

konverteringen

mot borgensmän eller andra som

förlorar inte sin rätt mot borgens-

förutom

gäldenären

svarar

för

män eller andra som förutom

fordringen.

 

 

gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning

är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, förenings-

registret eller bankregistret.

 

 

 

 

 

 

 

 

Beloppen enligt 11 och 14 §§ ska

 

 

 

 

ingå i beräkningen av de

 

 

 

 

tröskelvärden som avses i 21 kap.

 

 

 

 

30 § och 22 kap. 2 §.

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

7 §5

 

 

Riksgäldskontoret får försätta ett

Riksgäldskontoret ska försätta ett

holdingföretag som avses i 1 kap.

holdingföretag som avses i 1 kap.

1 § första stycket 2 b–2 d i resolu-

1 § första stycket 2 b–2 d i resolu-

tion, om

 

 

 

tion, om holdingföretaget uppfyller

1. ett

institut, ett

EES-institut

de förutsättningar

för

resolution

eller ett tredjelandsinstitut som är som anges i 5 §. dotterföretag till holdingföretaget

uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

I fråga om ett EES-institut eller tredjelandsinstitut ska den utländ- ska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förut- sättningarna för resolution är upp- fyllda enligt lagstiftningen i det landet.

8 §

Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsätt- ningarna för resolution i 5 §, om

1. holdingföretaget är en resolu- tionsenhet,

42

5 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut enligt 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §.

1. ett institut eller ett EES-institut

2. holdingföretaget är moderföre-

som är dotterföretag till holdingföre-

tag till ett institut eller ett EES-institut

taget uppfyller förutsättningarna för

som uppfyller

förutsättningarna

för

resolution,

resolution men som inte är en resolu-

 

tionsenhet,

 

 

2. institutets eller EES-institutets

3. institutets eller EES-institutets

fallissemang hotar koncernen som

fallissemang

hotar resolutions-

helhet eller insolvensrätten kräver

gruppen, och

 

 

att koncernen behandlas som en

 

 

 

helhet, och

 

 

 

3. resolutionsåtgärder mot hol-

4. resolutionsåtgärder mot hol-

dingföretaget är nödvändiga för

dingföretaget

är nödvändiga

för

resolutionen av ett institut eller ett

resolutionen av institutet eller EES-

EES-institut eller av hela koncer-

institutet eller av resolutions-

nen.

gruppen.

 

 

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

11kap. 3 §

En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §.

Prop. 2020/21:155

43

Prop. 2020/21:155

13 kap.

 

1 §

I fråga om kvalificerade skulder

I fråga om nedskrivningsbara

och

relevanta kapitalinstrument

skulder och relevanta kapitalinstru-

som tillkommit innan ett företag

ment som tillkommit innan ett före-

försatts i resolution får Riksgälds-

tag försatts i resolution får Riks-

kontoret besluta att

gäldskontoret besluta att

1.ändra löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning.

Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

5 §

Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

1. kvalificerade insättningar,

 

2. överföringsuppdrag

avseende

1. överföringsuppdrag avseende

betalningar eller

leveranser av

betalningar eller leveranser av

finansiella instrument som har lagts

finansiella instrument som har lagts

in i ett anmält avvecklingssystem,

in i ett anmält avvecklingssystem,

 

 

 

eller

3. betalnings-

eller

leverans-

2. betalnings- eller leverans-

förpliktelser som ska fullgöras mot

förpliktelser som ska fullgöras mot

centrala motparter och central-

centrala motparter och central-

banker, eller

 

 

banker.

4.finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om investerarskydd.

Om ett beslut enligt 2 § första stycket gäller kvalificerade insätt- ningar, ska Riksgäldskontoret se till att en insättare dagligen får till- gång till ett lämpligt belopp av sina insättningar.

11 §

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelsen mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Första

stycket gäller endast om

Första stycket gäller endast om

företaget

fortsätter att fullgöra

 

44

väsentliga avtalsförpliktelser

i

1. företaget fortsätter att fullgöra Prop. 2020/21:155

förhållande till motparten.

 

väsentliga avtalsförpliktelser

i

 

 

förhållande till motparten, eller

 

 

 

2. företaget inte

kan fullgöra

 

 

dessa förpliktelser

till följd av

ett

beslut enligt 2, 7 eller 8 § eller 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 §

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets för- pliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket

Vid ett beslut enligt första stycket

gäller 11 § andra och tredje

gäller 11 § andra stycket 1 och

styckena.

tredje stycket.

 

 

Tidigare beslut om tillfälliga

 

åtgärder utanför resolution

 

18 §

 

 

 

Riksgäldskontoret får inte besluta

 

om en

tillfällig

åtgärd enligt

 

2–17 §§

om Riksgäldskontoret

 

tidigare har beslutat om en mot-

 

svarande

åtgärd

enligt 5 kap. 7

 

eller 8 §.

 

 

16 kap.

 

 

5 §

 

 

Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i

aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

 

Kapitalminskningen

ska ingå i

beräkningen

av de tröskelvärden

som avses

i 21 kap.

30 § och

22 kap. 2 §.

 

 

21kap. 2 §

Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuld- nedskrivningsverktyget:

45

Prop. 2020/21:155

1. relevanta kapitalinstrument, och

 

 

2. kvalificerade skulder.

2. nedskrivningsbara skulder.

15 §6

För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

tillräckliga, ska de kvalificerade

tillräckliga, ska de nedskrivnings-

skulderna skrivas ned eller konver-

bara skulderna skrivas ned eller

teras till aktier eller andra ägande-

konverteras till aktier eller andra

rättsinstrument i följande ordning:

äganderättsinstrument i följande

 

ordning:

a)andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten,

b)skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet,

c)enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.

27 §

 

 

 

Riksgäldskontoret får helt eller

Riksgäldskontoret får helt

eller

delvis undanta kvalificerade skul-

delvis

undanta

nedskrivningsbara

der från nedskrivning eller konver-

skulder

från

nedskrivning

eller

tering, om

konvertering, om

 

1. det inte är möjligt att skriva

1. det inte är möjligt att skriva

ned eller konvertera den kvali-

ned eller konvertera den nedskriv-

ficerade skulden inom rimlig tid,

ningsbara skulden inom rimlig tid,

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

 

28 §

 

 

 

När Riksgäldskontoret prövar

När

Riksgäldskontoret

prövar

 

frågan om undantag för kvalificerade

frågan

om undantag för

nedskriv-

46

6 Senaste lydelse 2018:1958.

 

 

 

3. behovet av att behålla till- räckliga resurser för finansiering av resolution och av att säkerställa ett effektivt genomförande av en sådan.

skulder enligt 27 §, ska myndigheten

ningsbara skulder enligt 27 §, ska Prop. 2020/21:155

beakta

myndigheten beakta

1.principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter borgenärerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2.vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution har kvar, om skulderna undantas, och

3. behovet av att behålla till- räckliga resurser för finansiering av resolution.

 

 

 

 

 

30 §7

 

Om

Riksgäldskontoret

beslutar

Om Riksgäldskontoret beslutar

att

undanta

kvalificerade

skulder,

att undanta

nedskrivningsbara

får

myndigheten använda medel

skulder, får myndigheten använda

från resolutionsreserven eller alter-

medel från resolutionsreserven eller

nativa

finansieringskällor

enligt

alternativa

finansieringskällor

vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§,

enligt vad som anges i 27 kap. 1 och

om det behövs för att absorbera för-

6 §§, om det behövs för att absor-

luster i eller ge kapitaltillskott till

bera förluster i eller ge kapital-

företaget i resolution. Det får dock

tillskott till företaget i resolution.

bara göras om innehavare av aktier

Det får dock bara göras om inne-

eller

andra

äganderättsinstrument

havare av aktier eller andra ägande-

eller innehavare av relevanta kapit-

rättsinstrument eller innehavare av

alinstrument

eller

kvalificerade

relevanta kapitalinstrument eller

skulder, genom nedskrivning, kon-

nedskrivningsbara skulder, genom

vertering eller på annat sätt, har

nedskrivning, konvertering eller på

absorberat förluster i eller bidragit

annat sätt, har absorberat förluster i

till

kapitaliseringen

av företaget

eller bidragit till kapitaliseringen av

med ett belopp som minst mot-

företaget med ett belopp som minst

svarar

 

 

 

 

motsvarar

 

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de garanterade insättningarna, och

2.det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än mot- svarande 900 miljarder euro.

27kap.

13 §8

Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De sammanlagda resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,05 procent av det totala

7

Senaste lydelse 2017:1310.

47

8

Senaste lydelse 2017:1312.

Prop. 2020/21:155 underlag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgifts- underlaget).

Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutions-

avgifter.

 

 

 

 

 

 

Det som i artiklarna 4.1,

6–9,

Det som

i artiklarna 4.1, 6–9,

12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i

12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i

förordningen om resolutionsavgif-

förordningen

om

resolutions-

ter anges om metoden för risk-

avgifter anges om metoden för

justering av resolutionsavgift

och

riskjustering

av resolutionsavgift

om

uppgiftsskyldighet,

ska

inte

och om uppgiftsskyldighet, ska inte

tillämpas för EES-filialer och

tillämpas för EES-filialer och

värdepappersbolag som

omfattas

värdepappersbolag

som omfattas

av definitionen i artikel 96.1 a eller

av definitionen i artikel 96.1 a eller

b i tillsynsförordningen eller som

b i tillsynsförordningen eller som

bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A

bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A

i bilaga I till Europaparlamentets

i bilaga I till Europaparlamentets

och

rådets direktiv 2004/39/EG,

och

rådets direktiv 2004/39/EG,

men som inte bedriver verksam-

men som inte bedriver verksam-

heterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt

heterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt

i den bilagan. För en sådan avgifts-

i den bilagan. För en sådan

skyldig ska riskjustering av resolu-

avgiftsskyldig ska riskjustering av

tionsavgift ske i enlighet med de

resolutionsavgift ske i enlighet med

kriterier som anges i artikel 103.7 i

de

kriterier

som anges i arti-

krishanteringsdirektivet

och

före-

kel 103.7 i krishanteringsdirektivet

skrifter som har meddelats med

och föreskrifter som har meddelats

stöd av 29 kap. 1 § 8.

 

 

med stöd av 29 kap. 1 § 11.

Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutions- reserven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de garanterade insättningarna.

28 kap.

7 §

Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirek- tivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

– 18.6 tredje stycket och 18.7

– 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje

andra stycket.

stycket och 18.7 tredje stycket.

– 45.9 tredje stycket och 45.10

45h.4 andra stycket och 45h.5

femte stycket.

andra stycket.

8 §

Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

– 13.4 tredje stycket.

– 13.4 fjärde stycket.

– 18.5 andra stycket.

– 18.5 fjärde stycket.

48

91.7 andra stycket.

92.3 andra stycket.

29kap. 1 §9

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

 

1. vilka kvalificerade skulder som

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra

är medräkningsbara vid beräkning-

stycket,

en av om minimikravet på nedskriv-

 

ningsbara skulder enligt 4 kap. 1 §

 

är uppfyllt,

 

2. vilka kriterier som ska ligga till

2. hur det särskilda förfogande-

grund för ett beslut om storleken på

beloppet enligt 4 kap. 29 § ska

minimikravet på nedskrivningsbara

beräknas,

skulder enligt 4 kap. 3 §,

 

Prop. 2020/21:155

3. vilken information om ned- skrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder,

5. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

3.hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolu- tionsenheter eller nationellt system- viktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

4.offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,

5.vilken information om ned- skrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6.undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor

iavtalen för sina skulder enligt

5 kap. 3 §, och

5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,

7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

9Senaste lydelse 2020:184.

49

Prop. 2020/21:155 7. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

8. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

9. vilka uppgifter en avgifts- skyldig ska lämna till Riksgälds- kontoret enligt 27 kap. 20 §,

10. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

11. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret i stället ska lämnas till Finans- inspektionen.

10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgifts- skyldig ska lämna till Riksgälds- kontoret enligt 27 kap. 20 §,

13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finans- inspektionen.

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om

1.innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2. vilka

 

omständigheter

2. vilka

 

omständigheter

Riksgäldskontoret ska beakta

vid

Riksgäldskontoret

ska beakta vid

sin prövning av en resolutionsplan

sin prövning av en resolutionsplan

enligt 3 kap. 10 och 11 §§, och

 

enligt 3 kap. 10 och 11 §§,

 

3. när

och

var ett beslut

om

3. bedömningsgrunder

för

resolution enligt 8 kap. 13 § och ett

fastställandet

av

frister

enligt

beslut

om

resolutionsåtgärder

4 kap. 26 §,

 

 

 

enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras

 

 

 

 

 

och

vad

offentliggörandet

ska

 

 

 

 

 

innehålla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. bedömningsgrunder

enligt

 

 

 

 

 

 

4 kap. 31 §, och

 

 

 

 

 

 

 

 

5. när och var ett beslut om

 

 

 

 

 

 

resolution enligt 8 kap. 13 § och ett

 

 

 

 

 

 

beslut

om

resolutionsåtgärder

 

 

 

 

 

 

enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras

 

 

 

 

 

 

och

vad offentliggörandet

ska

 

 

 

 

 

 

innehålla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som ska gälla från och med den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artikel 45m.1 tredje

50

stycket och 45m.7 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda, den senare Prop. 2020/21:155 tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar för ett företag.

3.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022 enligt a) 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § i den nya lydelsen för en europeiskt

systemviktig resolutionsenhet, och

b) 4 kap. 3 § tredje stycket och 19 § i den nya lydelsen för en nationellt systemviktig resolutionsenhet.

4.För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar enligt 2

a) för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022, och

b) vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

5.Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder som har fattats enligt 4 kap. i den äldre lydelsen ska gälla till dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller. För ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller bestämmelsen i 3 kap. 24 § i den äldre lydelsen.

6.Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet och som avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser.

51

Prop. 2020/21:155 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309)

 

om system för avveckling av förpliktelser på

 

finansmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 2 och 8 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett av- vecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet, eller ett likställt avvecklingssystem,

clearingorganisation: ett företag

clearingorganisation: ett företag

som har tillstånd att driva clearing-

som har tillstånd att driva clearing-

verksamhet enligt lagen (2007:528)

verksamhet enligt lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden,

om värdepappersmarknaden eller

förordning (EU) nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansinspektio- nen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

8 §3

Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3.clearingorganisationer,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

 

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveck-

 

ling i system för överföring av betalningar och värdepapper, i lydelsen enligt Europaparla-

 

mentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

52

2

Senaste lydelse 2018:2019.

3

Senaste lydelse 2016:54.

6. företag som har tillstånd enligt

2 kap. 1 § lagen (2007:528) om Prop. 2020/21:155

värdepappersmarknaden,

 

 

 

 

7. utländska företag som i hem-

7. utländska företag som i hem-

landet driver sådan verksamhet

landet

driver

sådan

verksamhet

som avses i 3–6, samt

som avses i 3–6,

 

8. annan juridisk person som för

8. andra juridiska personer som

egen räkning avvecklar förpliktel-

för

egen

räkning

avvecklar

ser att leverera finansiella instru-

förpliktelser att leverera finansiella

ment i systemet.

instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses

iförordning (EU) nr 648/2012.

Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under

betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

53

Prop. 2020/21:155 2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46)

 

 

om värdepappersfonder

 

 

 

 

 

 

Härigenom föreskrivs1 att 7 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappers-

 

fonder2 ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §3

 

 

 

 

 

 

Ett fondbolag som utför diskre-

Ett fondbolag som utför diskre-

 

tionär portföljförvaltning avseende

tionär portföljförvaltning avseende

 

finansiella instrument ska i denna

finansiella instrument ska i denna

 

förvaltning och när det utför

förvaltning och när det utför

 

tjänster

enligt

1 § första

stycket

tjänster enligt 1 §

första

stycket

 

tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och

tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och

 

22 §§ och 9 kap. 1,

3–6,

9, 10,

22 §§

och

9 kap. 1,

3–6,

9, 10,

 

12–23, 26–29, 30 a och 40 §§, 41 §

12–23,

25 a–29, 30 a

och

40 §§,

 

första

stycket

och

43 §

lagen

41 § första stycket och 43 § lagen

 

(2007:528) om värdepappersmark-

(2007:528)

om

värdepappers-

 

naden.

 

 

 

 

 

marknaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

 

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av

 

en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om

 

ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,

 

2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och

 

2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)

 

nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

54

2

Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

3

Senaste lydelse 2019:287.

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)

Prop. 2020/21:155

 

om bank- och finansieringsrörelse

 

Härigenom föreskrivs1 att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och

 

finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

15kap.

1 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5.låter blir att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter blir att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2 Senaste lydelse 2020:1209.

55

Prop. 2020/21:155 12. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

 

13. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig

 

information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i

 

tillsynsförordningen,

 

 

 

 

 

 

 

14. gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets

 

kapitalbas i

strid

med

8 kap.

3

och

4 §§

lagen

(2014:966) om

 

kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när

 

dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument

 

som ingår i kapitalbasen,

 

 

 

 

 

 

 

15. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk

 

överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och

 

finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av

 

den lagen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk

 

överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847

 

av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel

 

och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

 

 

17. har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare

 

för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i

 

institutet trots att

kraven

i 3 kap.

2 § första stycket 4

eller 5, 10 kap.

 

8 a–8 c §§, 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med

 

stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

 

 

 

 

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en

 

återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

 

 

19. i strid

med 6 b kap.

11 § låter

bli

att anmäla att koncerninternt

 

finansiellt stöd ska lämnas,

 

 

 

 

 

 

 

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finans-

 

inspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

 

21. i strid med 28 kap. 1 § lagen

21. inte uppfyller kravet på kapi-

 

(2015:1016) om resolution låter bli

talbas och

kvalificerade skulder

 

att lämna begärda upplysningar till

enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om

 

Riksgäldskontoret, eller

 

 

resolution eller i strid med 28 kap.

 

 

 

 

 

 

1 § samma lag låter bli att lämna

 

 

 

 

 

 

begärda upplysningar till Riks-

 

 

 

 

 

 

gäldskontoret, eller

 

 

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och

 

inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller

 

2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut

 

och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå.

 

 

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds-

 

eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller

 

avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte

 

gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

 

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets

 

överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov

 

oaktsamhet orsakat överträdelsen.

 

 

 

 

 

 

Ingripande sker genom

 

 

 

 

 

 

 

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio

 

år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kredit-

56

institut, eller ersättare för någon av dem, eller

 

 

2. beslut om sanktionsavgift.

Prop. 2020/21:155

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

57

Prop. 2020/21:155 2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)

 

om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 25 kap. 1 d § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 25 a och 25 b §§, och närmast före 9 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

Vissa skuldinstrument

 

25 a §

 

 

 

 

Ett värdepappersinstitut får bara

 

sälja relevanta kapitalinstrument

 

enligt 2 kap. 1 § lagen (2015:1016)

 

om resolution och skuldinstrument

 

som uppfyller villkoren i artikel 72a

 

i tillsynsförordningen utom när det

 

gäller

artikel

72a.1 b

och

 

hänvisningen till artikel 72b.3–

 

72b.5 till en icke-professionell

 

kund, om institutet

 

 

 

1. har

gjort en

prövning

enligt

 

23 §,

 

 

 

 

2. på

grundval

av prövningen

 

enligt 1 har förvissat sig om att

 

instrumenten är lämpliga för kun-

 

den, och

 

 

 

3. har lämnat kunden en lämp-

 

lighetsförklaring enligt 28 §.

 

 

25 b §

 

 

 

 

Ett

värdepappersinstitut

ska

 

kräva att den icke-professionella

 

kunden lämnar institutet infor-

 

mation om sin portfölj av

 

finansiella instrument. I portföljen

 

ska räknas med insättningar av

 

kontanta medel men inte innehav av

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av

 

en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om

 

ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,

 

2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och

58

2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)

nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

 

sådana finansiella instrument som Prop. 2020/21:155 har lämnats som säkerhet.

Om portföljens värde

inte

överstiger

500 000 euro

vid

tidpunkten för kundens förvärv av sådana instrument som avses i 25 a §, ska värdepappersinstitutet säkerställa att förvärvet inte överstiger 10 procent av portföljens värde.

När ett förvärv som avses i andra stycket görs för första gången får likviden för instrumenten inte understiga 10 000 euro.

25kap.

1 d §2

Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappers- bolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven

i3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

3.åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5.i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

2 Senaste lydelse 2020:1210.

59

Prop. 2020/21:155

11. i strid med 28 kap. 1 § lagen

11. inte uppfyller kravet på kapi-

 

(2015:1016) om resolution låter bli

talbas och kvalificerade skulder

 

att lämna begärda upplysningar till

enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om

 

Riksgäldskontoret,

resolution eller i strid med 28 kap.

 

 

1 § samma lag låter bli att lämna

 

 

begärda upplysningar till Riks-

 

 

gäldskontoret,

12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

14. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig infor- mation till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

15. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

16. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

17. låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

18. vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

19. utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

20. är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

21. låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen, eller

22. är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller kraven i 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på gruppnivå eller undergruppsnivå.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande görs genom

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8

60

eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Bestämmelserna i 9 kap. 25 a och 25 b §§ tillämpas inte på relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument som har getts ut före ikraftträdandet.

Prop. 2020/21:155

61

Prop. 2020/21:155 3

Ärendet och dess beredning

Det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning finns i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen) och Europaparla- mentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörig- het att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäcknings- direktivet).

Det unionsrättsliga regelverket om krishantering finns i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 (krishanteringsdirektivet).

I maj 2019 antogs

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012, se bilaga 1,

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holding- företag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter och kapitalbevarande åtgärder, och

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliserings- kapacitet och om direktiv 98/26/EG, se bilaga 2.

 

Regeringen gav den 20 december 2018 en särskild utredare i uppdrag bl.a.

 

att lämna de författningsförslag som krävs för att anpassa svensk rätt till

 

ändringarna i tillsynsförordningen och genomföra ändringarna i

 

kapitaltäckningsdirektivet och krishanteringsdirektivet i svensk rätt (dir.

 

2018:116). Utredningen antog namnet Utredningen om EU:s bankpaket

 

om riskreducerande åtgärder.

 

Utredningen har redovisat sitt uppdrag i betänkandet EU:s bankpaket

 

om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60). I det lämnas de författnings-

 

förslag som krävs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i tillsyns-

 

förordningen och genomföra ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet och

62

krishanteringsdirektivet i svensk rätt.

 

En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i Prop. 2020/21:155 bilagorna 3 och 4.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/04231).

Förslaget om investerarskydd för icke-professionella kunder (avsnitt 16) har beretts under hand med Finansbolagens förening, som inte har haft något att invända mot det. Svaret finns tillgängligt i Finansdepartementet (Fi2019/04231). Under lagstiftningsarbetet har dessutom underhands- kontakter tagits med Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.

I propositionen behandlas utredningens förslag när det gäller regelverket om krishantering. Utredningens förslag när det gäller regelverket om kapitaltäckning har redan genomförts (prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37, rskr. 2020/21:116).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 februari 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Regeringen har följt Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitten 8.3.4 och 8.4.3 och i författningskommentaren (avsnitten 20.1 och 20.5).

I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4Regelverket om hantering av finansiella företag i kris i huvuddrag

Den globala finanskrisen under 2008–2009 visade att det fanns brister i förutsättningarna för att hantera kreditinstitut och värdepappersbolag (institut) i kris.

Krishanteringsdirektivet – som antogs i maj 2014 – skapar förutsätt- ningar för avveckling eller rekonstruktion av institut i kris som alternativ till likvidation och konkurs (s.k. resolution) och syftar till att öka motståndskraften hos instituten, minska riskerna för framtida finanskriser och minska kostnaderna för skattebetalarna i händelse av en finanskris. Resolution innebär att resolutionsmyndigheten (i Sverige Riksgälds- kontoret) får ta kontroll över ett institut i kris för en rekonstruktion eller avveckling om det behövs för att värna den finansiella stabiliteten.

Regelverket om krishantering bygger på att ett instituts ägare och borgenärer, inte staten, ska bära förlusterna i ett institut som försätts i resolution. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned (det s.k. skuldnedskrivningsverktyget). Tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget förutsätter att institutet har tillräckligt med kapital och skulder att konvertera eller skriva ned. På så sätt kan förluster absorberas och institutet återkapitaliseras. I regelverket finns därför regler om ett minimikrav på eget kapital och skulder som kan

användas för nedskrivning eller konvertering (eng. Minimum Require-

63

Prop. 2020/21:155 ment for own funds and Eligible Liabilities, i det följande benämnt MREL- kravet).

Efter att krishanteringsdirektivet antogs kom G20-länderna överens om ett särskilt minimikrav på nedskrivningsbara skulder och eget kapital för globalt systemviktiga institut, s.k. total förlustabsorberingsförmåga (eng. Total Loss Absorbing Capacity, i det följande benämnt TLAC- standarden).

Under våren 2019 antog Europaparlamentet och rådet ändringar i rätts- akterna på området, det s.k. bankpaketet. Ändringarna innebär i huvudsak att MREL-kravet ersätts av ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder och TLAC-standarden genomförs på EU-nivå.

Krishanteringsdirektivet har i svensk rätt framför allt genomförts i lagen (2015:1016) om resolution, förkortad LOR.

I det följande behandlas ändringarna i krishanteringsdirektivet med utgångspunkt i kapitelindelningen i lagen om resolution.

5Ansvariga myndigheter

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska få ta ut avgifter för pröv- ning av ansökningar enligt tillsynsförordningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådana avgifter.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Av ändringarna i tillsynsförordningen följer att resolutionsmyndigheterna ska ha de befogenheter och följa de förfaranden som, utöver krishanteringsdirektivet, följer av tillsyns- förordningen (artikel 2.2). Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet i Sverige (1 kap. 3 § LOR och artikel 4.1.130 i tillsynsförordningen).

Enligt ändringarna i tillsynsförordningen ska Riksgäldskontoret hantera ansökningar om tillstånd för återköp m.m. av kvalificerade skuldinstru- ment (artikel 78a). Riksgäldskontoret bör därför få ta ut avgifter för prövningen av sådana ansökningar. Därutöver bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela före- skrifter beträffande sådana avgifter.

6Nya definitioner

Regeringens förslag: Det ska införas nya definitioner i lagen om resolution.

Med central motpart ska avses en central motpart som har auktorise- rats eller godkänts enligt förordning (EU) nr 648/2012.

64

Uttrycket nedskrivningsbara skulder ska ersätta uttrycket kvalifi- cerade skulder och avse skulder som inte undantas från nedskrivning eller konvertering. Definitionen ändras på så sätt att också följande skulder inte ska vara nedskrivningsbara:

En skuld till en central motpart med kortare löptid än sju dagar.

En skuld till ett annat företag inom samma resolutionsgrupp men som inte är resolutionsenhet, såvida inte skulden vid konkurs eller likvidation är efterställd andra skulder till oprioriterade borgenärer. Om en sådan skuld är att betrakta som nedskrivningsbar skuld ska Riksgäldskontoret bedöma om den ändå bör undantas från nedskriv- ning eller konvertering för att säkerställa ett effektivt genomförande av resolution.

Med kvalificerade skulder ska avses de nedskrivningsbara skulder som får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Med efterställda kvalificerade instrument ska avses kvalificerade skulder som får användas för att uppfylla ett krav på viss andel av efterställda skulder inom ramen för kravet på kapitalbas och kvalifi- cerade skulder.

En resolutionsenhet ska avse en juridisk person med säte inom EES som enligt en resolutionsplan är föremål för resolutionsåtgärder.

En resolutionsgrupp ska avse en resolutionsenhet och dess dotter- företag som inte själva utgör resolutionsenheter, dotterföretag till andra resolutionsenheter eller dotterföretag i tredjeland som enligt resolu- tionsplanen står utanför resolutionsgruppen eller dotterföretag till ett sådant dotterföretag.

Med globalt systemviktigt institut, globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES och större dotterföretag ska avses det- samma som i tillsynsförordningen.

Med globalt systemviktig resolutionsenhet ska avses en resolutions- enhet som är ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett sådant.

Med europeiskt systemviktig resolutionsenhet ska avses en resolu- tionsenhet som inte utgör ett globalt systemviktigt institut och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolu- tionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro.

Med nationellt systemviktig resolutionsenhet ska avses en resolu- tionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang.

Med kärnprimärkapital ska avses detsamma som i tillsynsför- ordningen.

Med det kombinerade buffertkravet ska avses detsamma som i lagen om kapitalbuffertar.

Det ska också införas definitioner av EU:s värdepappersbolags- förordning och EU:s värdepappersbolagsdirektiv.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Prop. 2020/21:155

65

Prop. 2020/21:155

66

Skälen för regeringens förslag

Central motpart

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet förtydligas att de centrala motparter som avses i reglerna ska ha auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 eller godkänts av Esma enligt artikel 25 i förordningen (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (artiklarna 69.4, 70.2 och 71.3).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution. Hänvisningarna i krishanteringsdirektivet till förordning (EU) nr 648/2012 är dynamiska. Det innebär att också hänvisningen till förordningen i lagen om resolution bör vara dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Nedskrivningsbar skuld, kvalificerad skuld och efterställda kvalificerade instrument

Artikel 2 i krishanteringsdirektivet innehåller definitioner, vilka i svensk rätt framför allt har genomförts i lagen om resolution. I lagen om resolution finns bl.a. en definition av en kvalificerad skuld (2 kap. 2 §). Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet införs tre nya definitioner av skulder.

Det nuvarande uttrycket ”kvalificerade skulder”, som avser sådana skulder som inte är uttryckligen undantagna från att användas i ett resolu- tionsförfarande (artikel 2.1.71 i krishanteringsdirektivet), ersätts med uttrycket nedskrivningsbara skulder (artikel 2.1.71 i krishanterings- direktivet). Det nya uttrycket tar sikte på samtliga skulder som kan användas inom ett resolutionsförfarande och anknyter till att det rör sig om skulder som kan skrivas ned eller konverteras.

Uttrycket kvalificerade skulder ska avse sådana skulder som får användas för att uppfylla det i avsnitt 8 föreslagna kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 2.1.71a i krishanteringsdirektivet).

Uttrycket efterställda kvalificerade instrument, ska avse vissa efter- ställda skulder som vissa företag ska använda för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 2.1.71b i krishanterings- direktivet).

Ändringarna i fråga om dessa uttryck har medfört ett stort antal följd- ändringar i krishanteringsdirektivet, innebärande att uttrycket kvalifice- rade skulder har ersatts med uttrycket nedskrivningsbara skulder (bl.a. artiklarna 46, 47.1 och 63.1).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs det dessutom vissa tillägg beträffande vilka skulder som inte får skrivas ned eller konverteras. För det första ska en skuld med en återstående löptid på mindre än sju dagar till en central motpart inte kunna skrivas ned eller konverteras (artikel 44.2 f). För det andra ska en skuld till ett institut eller sådant annat företag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i samma resolutionsgrupp men som inte är resolutionsenhet inte vara nedskrivningsbar, såvida inte skulden vid konkurs eller likvidation är efterställd andra skulder till oprioriterade borgenärer (artikel 44.2 h). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet, bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Om skulder till företag i samma resolutionsgrupp är att betrakta som Prop. 2020/21:155 nedskrivningsbar skuld eftersom den är efterställd andra skulder till

oprioriterade borgenärer behöver resolutionsmyndigheten enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet bedöma om den ändå bör undantas från nedskrivning eller konvertering för att säkerställa ett effektivt genomförande av resolutionsstrategin (artikel 44.3 andra stycket). Resolutionsmyndigheten ska för dotterföretag som inte är en resolutions- enhet särskilt bedöma om de skulder och kapital som kan användas för att uppfylla kraven i artikel 45f.2 är tillräckliga för att genomföra resolutionsstrategin (artikel 44.2 h).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Resolutionsenhet och resolutionsgrupp

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller nya definitioner som är avsedda att underlätta identifieringen av de företag som ska försättas i resolution: resolutionsenhet och resolutionsgrupp. Bakgrunden till behovet av dessa nya definitioner är tanken att resolutionsstrategier med flera s.k. ingångspunkter ska möjliggöras. Enligt resolutionsstrategier med en ingångspunkt försätts en koncernenhet, vanligtvis moderföretaget, i resolution medan andra koncernenheter, vanligtvis dotterföretag, inte försätts i resolution medan dotterföretagens förluster och återkapitali- seringsbehov överförs till moderföretaget. Enligt resolutionsstrategier med flera ingångspunkter skulle också dotterföretag kunna försättas i resolution.

För att den önskvärda resolutionsstrategin ska bli ändamålsenlig är det enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet viktigt att de företag som ska kunna försättas i resolution (resolutionsenheter) och dessas dotterföretag kan identifieras. Denna identifiering är också relevant vid tillämpningen av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Mot denna bakgrund definieras en resolutionsenhet (artikel 2.1.83a i krishanteringsdirektivet) som

a)en i unionen etablerad juridisk person som av resolutionsmyndigheten

ienlighet med artikel 12 identifieras som en enhet för vilken resolutions- planen föreskriver resolutionsåtgärder, eller

b)ett institut som inte utgör en del av en koncern som är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt artiklarna 111 och 112 i kapitaltäcknings- direktivet, för vilken resolutionsplanen föreskriver resolutionsåtgärder.

En resolutionsgrupp (artikel 2.1.83b i krishanteringsdirektivet) definie- ras som

a)en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte själva utgör - resolutionsenheter,

- dotterföretag till resolutionsenheter, eller

- enheter som har sitt säte i ett tredjeland och som inte ingår i resolu- tionsgruppen i enlighet med resolutionsplanen och deras dotterföretag, eller

b)kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ och själva det centrala organet om minst ett av dessa kreditinstitut eller det centrala organet är en resolutionsenhet, tillsammans med deras respektive dotterföretag.

67

Prop. 2020/21:155

68

De nya definitionerna bör genomföras i lagen om resolution.

I Sverige finns inga kreditinstitut som är underställda centrala organ och centrala organ är inte en unionsrättslig associationsform eller mot- svarande. Mot den bakgrunden bör definitionen av en resolutionsgrupp som avser en resolutionsenhet i form av ett centralt organ med under- liggande kreditinstitut inte genomföras i svensk rätt.

Globalt systemviktiga institut, större dotterföretag och globalt systemviktiga resolutionsenheter

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller definitioner av globalt systemviktiga institut och större dotterföretag, som omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Med större dotterföretag och globalt systemviktiga institut avses detsamma som i tillsynsförordningen (artikel 2.1.5a och 2.1.83c i krishanteringsdirektivet).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution. I förhållande till krishanteringsdirektivet bör också införas en definition av globalt systemviktiga resolutionsenheter, dvs. en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant.

Med resolutionsenheter som är en del av ett globalt systemviktigt institut avses företag som ingår i en grupp som identifierats som ett globalt systemviktigt institut enligt kapitaltäckningsdirektivet (artikel 131.1 a). Med grupp i detta sammanhang avses en grupp av företag för vilka den behöriga myndigheten tillämpar kapitalkraven i tillsynsförordningen på konsoliderad nivå, dvs. mot ett av företagen i gruppen som om det företaget, tillsammans med de övriga i gruppen, utgjorde ett enda institut (artikel 4.1.47 och 4.1.48 i tillsynsförordningen).

Dotterföretag

Med dotterföretag avses detsamma som i tillsynsförordningen (artikel

2.1.5i krishanteringsdirektivet). Genom ändringarna i krishanterings- direktivet har definitionen av dotterföretag utvidgats till att, om lämpligt och på lämpligt sätt, också omfatta kreditinstitut som är permanent under- ställda ett centralt organ, själva det centrala organet och dessas respektive dotterföretag, med beaktande av hur dessa resolutionsgrupper uppfyller kravet i artikel 45e.3 i detta direktiv.

Utvidgningen har koppling till definitionen av resolutionsgrupp i krishanteringsdirektivet.

I tillsynsförordningen behandlas centrala organ bl.a. i bestämmelser om möjlighet till nationella undantag från vissa solvens- och likviditetskrav ”för kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ som

övervakar dem och som är etablerat i samma medlemsstat” (artikel 10). I skälen till ändringarna i krishanteringsdirektivet beskrivs den angivna ordningen som ett nätverk för samarbete. För att resolutionsmyndigheterna ska kunna beakta särdragen hos sådana företeelser bör de också kunna bevilja undantag från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som tillämpas på sådana kreditinstitut och för det centrala organet på liknande villkor som de som anges i tillsynsförordningen, om kreditinstituten och det centrala organet är etablerade i samma medlemsstat. Resolutions-

myndigheterna bör också kunna behandla kreditinstituten och det centrala organet som en helhet när de bedömer villkoren för resolution på grundval av solidaritetsmekanismens utformning (skäl 22 i ändringarna i kris- hanteringsdirektivet).

I Sverige finns inga centrala organ och centrala organ är inte en unions- rättslig associationsform eller motsvarande. Definitionen av dotterföretag bör därför inte genomföras i svensk rätt (jfr också SOU 2013:65 s. 606 och prop. 2013/14:228 s. 640).

Globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller inte någon definition av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU. En definition av ett sådant institut finns dock i tillsynsförordningen, dvs. en globalt systemviktig bankgrupp eller bank som inte är ett globalt systemviktigt institut och som anges i den förteckning över global systemviktiga banker som offentliggörs och regelbundet uppdateras av Financial Stability Board (artikel 4.1.134).

I ändringarna i krishanteringsdirektivet finns regler om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder avseende större dotterföretag till sådana institut (artikel 45d i krishanteringsdirektivet). En definition av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES bör därför föras in i lagen om resolution.

Europeiskt systemviktig resolutionsenhet

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller regler om kravet om kapitalbas och kvalificerade skulder för en resolutionsenhet som inte omfattas av TLAC-standarden och som ingår i en resolutionsgrupp vars sammanlagda tillgångar överstiger 100 miljarder euro.

En definition av dessa resolutionsenheter bör därför införas i lagen om resolution. I ändringarna i krishanteringsdirektivet betecknas enheterna som toppnivåbanker (se t.ex. skäl 10). För att avgränsa dessa mot globalt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt systemviktiga resolutions- enheter (se nedan), bör i stället beteckningen europeiskt systemviktiga resolutionsenheter användas.

Ändringarna i krishanteringsdirektivet bör inte förstås så att endast en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp ska kunna omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Också en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp vars tillgångar överstiger 100 miljarder euro ska kunna omfattas av dessa krav (se avsnitt 8). Definitionen av europeiskt systemviktig resolutionsenhet ska därför även kunna omfatta resolutionsenheter som inte ingår i en resolutionsgrupp.

Nationellt systemviktig resolutionsenhet

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45c.6) får resolu- tionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, besluta att tillämpa kraven på efterställning som gäller för en europeiskt system- viktig resolutionsenhet även på en resolutionsenhet som varken är ett globalt systemviktigt institut eller som uppfyller kriterierna för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet, men som bedöms utgöra en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang (artikel 45c.6).

Prop. 2020/21:155

69

Prop. 2020/21:155 En definition av dessa resolutionsenheter bör därför införas i lagen om resolution. Mot bakgrund av att det rör sig om en möjlighet att på nationell nivå låta dessa krav gälla för dessa resolutionsenheter, framstår beteck- ningen nationellt systemviktig resolutionsenhet som lämplig. Liksom för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet bör en nationellt systemviktig resolutionsenhet även kunna avse en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp.

Kärnprimärkapital och det kombinerade buffertkravet

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller regler om kärnprimär- kapital och det kombinerade buffertkravet vid tillämpning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Med kärnprimärkapital avses detsamma som i tillsynsförordningen (artikel 2.1.68a i krishanteringsdirektivet).

Med det kombinerade buffertkravet avses detsamma som i kapitaltäck- ningsdirektivet (artikel 2.1.109 i krishanteringsdirektivet), dvs. summan av 1) kapitalkonserveringsbufferten, 2) den institutspecifika kontracyk- liska kapitalbufferten, 3) systemriskbufferten och 4) tillämplig kapital- buffert enligt 5 kap. 6 § (2 kap. 2 § lagen [2014:966] om kapitalbuffertar.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Värdepappersbolagsförordningen och värdepappersbolagsdirektivet

I november 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappers- företag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolags- förordningen) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (värdepappersbolagsdirek- tivet).

Rättsakterna, som reglerar ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag, påverkar krishanteringsdirektivet. Definitioner av värdepappersbolagsförordningen och värdepappersbolagsdirektivet bör därför införas.

Hänvisningen till värdepappersbolagsdirektivet ger lagen om resolution materiellt innehåll och ska därmed vara statisk, dvs. avse den ursprungliga lydelsen. Hänvisningarna i krishanteringsdirektivet till värdepappersbolags- förordningen är dynamiska. Det innebär att också hänvisningen till förord- ningen i lagen om resolution bör vara dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

70

7

Resolutionsplaner

Prop. 2020/21:155

 

7.1Den rättsliga regleringen

Riksgäldskontoret genomför planering för hur krishantering ska genom- föras för varje institut. Den analys och de bedömningar som görs för respektive institut samlas i en s.k. resolutionsplan. Resolutionsplanen ska beskriva hur institutet ska hanteras om det försätts i resolution. För vissa institut ska det i stället antas en koncernresolutionsplan. För gränsöver- skridande koncerner är flera resolutionsmyndigheter involverande i upp- rättandet av en koncernresolutionsplan och det finns därför även regler om den processen och vad som händer om myndigheterna inte kommer överens.

När Riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan ska myndigheten, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, göra en resolutionsbarhetsbedömning, dvs. pröva om ett institut eller koncern- företag kan rekonstrueras eller avvecklas genom konkurs, likvidation eller resolution på ett sätt som inte leder till allvarlig störning i det finansiella systemet.

Bestämmelser om resolutionsplaner finns i 3 kap. LOR.

7.2Upprättande av resolutionsplaner

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska i samband med att en koncernresolutionsplan fastställs identifiera koncernens resolutions- enheter och resolutionsgrupper.

En resolutionsplan och en koncernresolutionsplan ska utöver resolu- tionsåtgärder innehålla åtgärder avseende nedskrivning eller konver- tering utanför resolution.

När en koncernresolutionsplan upprättas ska Riksgäldskontoret pröva möjligheten att försätta koncernen eller en resolutionsgrupp i resolu- tion. Detta ska också gälla i fråga om en gränsöverskridande koncern.

Regeringens bedömning: Krishanteringsdirektivets övriga krav i fråga om när en resolutionsplan ska omprövas, vad en resolutionsplan och en koncernsresolutionsplan ska innehålla och prövningen av förutsättningar för resolution bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Resolutionsplaner

Krishanteringsdirektivet innehåller regler om när en resolutionsplan ska

ses över och uppdateras och vad den ska innehålla (artikel 10.6 och 10.7,

71

Prop. 2020/21:155 som i svensk rätt har genomförts i 3 kap. 1 § LOR och 3, 4 och 7 §§ förordningen [2015:1034] om resolution).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet införs mer specifika regler om när en resolutionsplan ska ses över och uppdateras och vad den ska innehålla (artikel 10.6 och 10.7).

Ändringarna i krishanteringsdirektivet bör, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 2 § LOR), genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Koncernresolutionsplaner

För en koncern ska resolutionsmyndigheterna för koncernen respektive för dotterföretag tillsammans upprätta en koncernresolutionsplan. I planen ska det anges vilka åtgärder som ska vidtas (artikel 12 i krishanterings- direktivet, som i svensk rätt har genomförts i bl.a. 3 kap. 2 § LOR och 5 § förordningen om resolution).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndig- heterna identifiera resolutionsenheter och resolutionsgrupper inom varje koncern för att den resolutionsstrategi som valts ska bli ändamålsenlig (skäl 4 och artikel 12.1). Resolutionsåtgärder ska bestämmas i förhållande till resolutionsenheter, i stället för som tidigare koncernenheter och om en koncern inbegriper fler än en resolutionsgrupp, ska resolutionsåtgärder bestämmas för resolutionsenheterna i varje resolutionsgrupp. Resolutions- myndigheterna ska dessutom överväga effekterna av varje planerad åtgärd inom koncernen i syfte att säkerställa en effektiv resolution på koncernnivå och, om en koncern inbegriper fler än en resolutionsgrupp, också effek- terna av planerade resolutionsåtgärder på andra enheter inom samma resolutionsgrupp och andra resolutionsgrupper inom koncernen (arti- kel 12.3).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör det i lagen om resolution anges att Riksgäldskontoret ska identifiera resolutions- enheter och resolutionsgrupper inom respektive koncern. Övriga ändringar bör, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 2 § LOR), genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Nedskrivning och konvertering utanför resolution

Enligt krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheten i en resolu- tionsplan och en koncernresolutionsplan ange de åtgärder som myndig- heten avser att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag försätts i resolution (artiklarna 10.1 och 11.3, som i svensk rätt har genomförts i 3 kap. 1 och 2 §§ LOR).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan också innehålla sådana eventuella åtgärder som avser nedskrivning och konvertering av kapital och skulder utanför resolution (jfr artikel 45c.2 första stycket). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör det i lagen om resolution framgå att ned- skrivning eller konvertering utanför resolution – som Finansinspektionen avser att vidta – ska anges i planen.

72

Prövning av förutsättningar för resolution

Prop. 2020/21:155

När en resolutionsmyndighet upprättar en koncernresolutionsplan ska

 

myndigheten pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera

 

eller avveckla koncernföretagen på ett sätt som inte leder till en allvarlig

 

störning i det finansiella systemet (artikel 16.1 i krishanteringsdirektivet,

 

som i svensk rätt har genomförts i 3 kap. 11 § LOR).

 

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska bedömningen av en

 

koncerns möjlighet till resolution inte längre göras utifrån de individuella

 

koncernföretagen. I stället ska resolutionsmyndigheten pröva möjligheten

 

att försätta koncernen eller en resolutionsgrupp i resolution (artikel 16.1).

 

I denna resolutionsbarhetsprövning ska det bedömas om resolution kan

 

genomföras genom att tillämpa resolutionsåtgärder på resolutionsenheten

 

och, att i fråga om ett dotterföretag i en resolutionsgrupp, genomföra

 

nedskrivning eller konvertering utanför resolution. Omfattar koncernen

 

flera resolutionsgrupper ska prövningen avse både koncernen som helhet

 

och dess resolutionsgrupper (artikel 16.4). En sådan prövning ska också

 

gälla för en gränsöverskridande koncern. För att genomföra ändringarna i

 

krishanteringsdirektivet ska motsvarande bestämmelser införas i lagen om

 

resolution.

 

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska prövningen dessutom

 

omfatta förutsättningarna att undvika negativa effekter på den finansiella

 

stabiliteten i medlemsstater där koncernföretag är belägna och medlems-

 

stater där koncernen har filialer (artikel 16.1) och sådant som resolutions-

 

myndigheten ska beakta i sin prövning (punkt 17 i bilaga C). Ändringarna

 

bör, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 2 § LOR), genomföras

 

i föreskrifter på lägre nivå än lag.

 

7.3

Gränsöverskridande koncern eller

 

 

resolutionsgrupp

 

 

 

Regeringens förslag: Om det råder oenighet om en resolutionsplan för

 

en gränsöverskridande koncern eller resolutionsgrupp och Riksgälds-

 

kontoret har invänt mot den samordnande resolutionsmyndighetens

 

resolutionsplan, får Riksgäldskontoret upprätta en egen resolutionsplan.

 

Regeringens bedömning: Krishanteringsdirektivets krav i fråga om

 

vad som ska ingå i ett gemensamt beslut av flera resolutions-

 

myndigheter bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med

 

regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid

 

en annan lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har

 

inget att invända mot dem.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det är flera resolu-

 

tionsmyndigheter involverande i upprättande av en koncernresolutions-

 

plan för en gränsöverskridande koncern. Resolutionsmyndigheterna i de

 

länder där koncernen är etablerad ska då enas om en gemensam

 

resolutionsplan. Det är resolutionsenhetens resolutionsmyndighet som är

 

samordnande myndighet och som har till uppgift att leda arbetet med att ta

73

 

 

Prop. 2020/21:155 fram en plan som alla resolutionsmyndigheter kan enas om. Själva antagandet av planen sker genom en överenskommelse mellan den samordnande resolutionsmyndigheten och resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen. En sådan överenskommelse ska träffas inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten översänt information om kon- cernen till de övriga berörda myndigheterna. Har en sådan överenskom- melse inte träffats inom fyra månader, ska den samordnande resolutions- myndigheten besluta om koncernsresolutionsplanen och, enligt nuvarande ordning, de andra resolutionsmyndigheterna upprätta separata resolutions- planer för sina respektive företag (artikel 13 i krishanteringsdirektivet, som i svensk rätt har genomförts i 3 kap. 3–5 §§ LOR).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet är det bara de resolutions- myndigheter som invänder mot den samordnande resolutionsmyndig- hetens koncernsresolutionsplan som har rätt att upprätta en separat plan för det dotterföretag som de ansvarar för (artikel 13.6). Övriga resolutions- myndigheter anses ha kommit överens om den samordnande myndig- hetens plan och den planen gäller då för dem. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs dessutom ett tillägg i fråga om vad som ska ingå i ett gemensamt beslut av flera resolutions- myndigheter (artikel 13.4). Ändringarna bör, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 2 § LOR), genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

7.4Befogenheter att åtgärda eller avlägsna resolutionshinder

7.4.1Ett företag som inte ingår i en finansiell koncern

Regeringens förslag: Riksgäldskontorets befogenheter att åtgärda eller avlägsna väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla företag ska utökas till att, utöver institut, också omfatta andra finansiella företag som kan ingå i en koncern.

Om Riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag, ska Riksgäldskontoret underrätta företaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där företaget har betydande filialer.

Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga företaget att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska hindren.

Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren beror på att företaget

1.inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver de riskvägda kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, eller

2.inte uppfyller det särskilda kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller för globalt systemviktiga resolutionsenheter eller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

74

Om Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, bedömer att de åtgärder som företaget angett inte effektivt undanröjer eller minskar de väsentliga hindren mot att rekonstruera eller avveckla företaget, ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som företaget, inom fyra veckor från beslutet, ska vidta för att undanröja eller minska dessa hinder.

De åtgärder Riksgäldskontoret får kräva att företaget ska vidta utökas till att omfatta möjligheten att förelägga företaget att uppfylla kraven om kapitalbas och kvalificerade skulder eller ändra löptidsprofilen för kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalbasinstrument eller vissa kvalificerade skulder.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten bedöma om det finns väsentliga hinder mot resolution som behöver undanröjas (artikel 17). I enlighet med ett särskilt förfarande ska resolu- tionsmyndigheten meddela det berörda institutet, den behöriga myndig- heten och resolutionsmyndigheten i jurisdiktioner där betydande filialer är belägna om så är fallet (artikel 17.1). Efter ett sådant meddelande ska kravet på resolutionsmyndigheterna att upprätta resolutionsplaner till- fälligt upphävas, till dess att resolutionsmyndigheten antingen godtagit de åtgärder som institutet föreslagit eller beslutat att det krävs ytterligare åtgärder (artikel 17.2). Institutet ska inom fyra månader från mottagandet av ett sådant meddelande föreslå alternativa åtgärder för att undanröja de väsentliga hinder som angetts i meddelandet (artikel 17.3). Om resolutionsmyndigheten bedömer att de åtgärder som ett institut föreslår inte effektivt minskar eller avlägsnar de aktuella hindren, ska den, antingen direkt eller indirekt genom den behöriga myndigheten, kräva att institutet vidtar alternativa åtgärder. Institutet ska inom en månad föreslå en plan för att genomföra de alternativa åtgärderna (artikel 17.4). Direktivet räknar upp de alternativa åtgärder som står till resolutionsmyndighetens för- fogande i detta avseende. Resolutionsmyndighetens beslut om ytterligare åtgärder tar sikte på bl.a. institutets finansiering, tillgångar och expo- neringar, ytterligare informationskrav och ändringar i såväl institutets verksamhet som dess organisatoriska struktur (artikel 17.5).

Bestämmelser om förfarandet för hanteringen av väsentliga resolutions- hinder finns i lagen om resolution (3 kap.).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet utökas förfarandets tillämpningsområde till att i vissa avseenden också gälla andra finansiella företag i en koncern (artikel 17.1, 17.4, 17.5 a och b, 17.5 d och e, 17.5 g ochh och 17.5 k och 17.7). Det införs också en snabbare hantering om det väsentliga resolutionshindret beror på att institutet eller företaget uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt lagen om kapitalbuffertar, men inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver företagets riskvägda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, om institutet eller företaget inte uppfyller de särskilda kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller för globalt systemviktiga resolutionsenheter, eller om institutet eller

Prop. 2020/21:155

75

Prop. 2020/21:155 företaget inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Företaget eller institut ska i dessa fall ha två veckor på sig att återkomma med möjliga åtgärder och en tidsplan för att åtgärda hindren (artikel 17.3).

Därtill har åtgärdskatalogen utökats (artikel 17.5 ha och 17.5 ja). Resolutionsmyndigheterna ska kunna kräva att ett institut eller ett företag lämnar in en plan för att återställa efterlevnad av kraven om kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45e eller 45f), uttryckt dels som en procentandel av det totalt riskvägda exponeringsbeloppet beräknat enligt tillsynsförordningen (artikel 92.3) eller av kapitalbaskravet enligt artikel

11.1i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och, i tillämpliga fall, av det kombinerade buffertkravet, dels som en procent- andel av det totala exponeringsmått enligt tillsynsförordningen (artik- larna 429 och 429a). Resolutionsmyndigheterna får också kräva att ett institut eller företag ändrar löptidsprofilen dels för kapitalbasinstrument efter att ha fått godkännande från den behöriga myndigheten, dels för vissa kvalificerade skulder (artiklarna 45b och 45f.2 a). Institutet eller företaget ska inom en månad föreslå en plan för att genomföra de alternativa åtgärderna som resolutionsmyndigheten föreslagit (artikel 17.4).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

7.4.2En koncern

Regeringens förslag: Riksgäldskontorets befogenheter att åtgärda eller avlägsna väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en koncern ska ändras utifrån att en koncern kan bestå av flera resolutionsgrupper och företag som är resolutionsenheter respektive inte är resolutionsenheter.

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet ska Riksgäldskontoret förelägga moderföretaget att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska de väsentliga hinder som Riksgäldskontoret funnit om hindret beror på att ett koncernföretag

1.inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver de riskvägda kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, eller

2.inte uppfyller det särskilda kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller för globalt systemviktiga resolutionsenheter eller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontoret, ska, efter att behöriga myndigheter och resolu- tionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i koncernen finns fått tillfälle att lämna synpunkter, inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om vilka väsentliga hinder som finns, hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget ska bedömas, och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.

Överenskommelsen ska, i fråga om övriga hinder mot rekonstruktion och avveckling, träffas inom fyra månader från det att moderföretaget yttrat sig över rapporten, eller om moderföretaget inte yttrat sig, inom

76

en månad från utgången av den fyramånadersperiod inom vilken moderföretaget hade möjlighet att yttra sig.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheterna, när det gäller en gränsöverskridande koncern, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheter som ansvarar för företag i koncernen om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande varje koncernföretag för att kunna hantera dem inom ramen för resolution (artikel 18.1). Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska i samarbete med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten (Eba) utarbeta och överlämna en rapport till moderföre- taget och relevanta resolutionsmyndigheter. Rapporten ska analysera de väsentliga hindren för en effektiv tillämpning av resolutionsverktygen och utövandet av resolutionsbefogenheterna för koncernen (artikel 18.2). Inom fyra månader från mottagandet av rapporten får moderföretaget inkomma med synpunkter och, för resolutionsmyndigheten på koncernnivå, föreslå alternativa åtgärder för att lösa de hinder som konstaterats i rapporten (artikel 18.3).

Resolutionsmyndigheten på koncernnivå och resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen ska efter samråd med bl.a. de behöriga tillsynsmyndig- heterna nå ett gemensamt beslut om fastställandet av de väsentliga hindren och om så krävs bedömningen av de åtgärder som har föreslagits av moderföretaget samt de åtgärder som krävts av myndigheterna för att åtgärda eller avlägsna hindren (artikel 18.4). Det gemensamma beslutet ska nås inom fyra månader från det att moderföretaget inkommit med yttrandet eller vid utgången av den fyramånadersperiod under vilken moderföretaget har på sig att lämna synpunkter, beroende på vilket som inträffar först. Eba får om en resolutionsmyndighet begär det bistå med s.k. icke bindande medling (artikel 18.5). Om myndigheterna inte kan enas ska resolutionsmyndigheten på koncernnivå besluta om vilka åtgärder som bör vidtas på koncernivå och de övriga resolutionsmyndigheterna ska besluta om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande de individuella instituten. Om beslut inte fattats vid fyramånadersperiodens slut får resolutionsmyndigheterna hänskjuta ärendet till Eba för bindande medling (artikel 18.6 och 18.7).

Bestämmelser om förfarandet för hanteringen av väsentliga resolutions- hinder i en koncern finns i lagen om resolution (3 kap.).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet förtydligas att det inom en koncern kan finnas flera resolutionsgrupper, resolutionsenheter och företag som inte är resolutionsenheter (artikel 18.1, 18.2, 18.6a och 18.7). Det införs också en snabbare hantering om det väsentliga resolutions- hindret beror på att ett koncernföretag uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt lagen om kapitalbuffertar, men inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver företagets riskvägda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, om företaget inte uppfyller det särskilda kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller för globalt systemviktiga resolutionsenheter eller om företaget inte uppfyller kravet

Prop. 2020/21:155

77

Prop. 2020/21:155 på kapitalbas och kvalificerade skulder. Resolutionsmyndigheten ska i dessa fall meddela moderföretaget sin bedömning av det hindret och moderföretaget har två veckor på sig att återkomma med möjliga åtgärder och en tidplan för att åtgärda hindren (artikel 18.2 och 18.3). Det gemensamma beslutet ska därefter nås inom två veckor (artikel 18.5).

I fråga om övriga hinder ska det gemensamma beslutet alltjämt nås in om fyra månader från det att moderföretaget inkommit med synpunkter på rapporten men om moderföretaget inte inkommit med synpunkter förtydligas att det gemensamma beslutet ska nås inom en månad från det att tidsfristen för att yttra sig löpt ut (artikel 18.5).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

8Krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

8.1Företag som omfattas av kravet eller undantas från det

Regeringens förslag: Det nya kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska regleras i ett nytt kapitel i lagen om resolution.

Kravet ska omfatta

1.institut,

2.vissa finansiella institut,

3.finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet, och

4.finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moder- holdingföretag.

Under vissa förutsättningar ska Riksgäldskontoret få besluta att ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag ska undantas från kravet.

Bortsett från ett moderföretag inom EES som är dotterföretag till ett företag i tredjeland, ska ett företag enligt 2–4 som inte är en resolutionsenhet men som är dotterföretag till en resolutionsenhet undantas från kravet, om inte Riksgäldskontoret beslutar något annat.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningen föreslår att det nya kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska regleras två kapitel i lagen om resolution. Utredningens förslag har också i övrigt en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att det behöver förtydligas vilka företag som ska omfattas av kravet. Enligt Riksgäldskontoret är det önskvärt om ett sådant krav bara behöver beslutas för företag som antingen är resolutionsenheter eller ingår i en resolutionsgrupp.

78

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2020/21:155

Ett nytt kapitel

Vid en kris kan ett institut försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant institut. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder konverteras eller skrivs ned i resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att konvertera eller skriva ned ska instituten uppfylla ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL-kravet).

Regler om MREL-kravet finns i krishanteringsdirektivet (artikel 45), som i svensk rätt har genomförts i lagen om resolution (4 kap.). I kapitlet finns bestämmelser om hur kravet ska beräknas (1 §), hur beslut om kravets storlek ska fattas (2–4 §§), gränsöverskridande fall (5–10 §§), vissa undantag från kravet (11 §) och Riksgäldskontorets övervakning av kravet (12 §).

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innebär i korthet att det nuvarande MREL-kravet ska ersättas av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. I förhållande till det nuvarande MREL-kravet innebär det att fler typer av företag kommer att omfattas av det nya kravet, att kravet gäller kapital och olika slag av skulder och att storleken på kravet är beroende av om företaget är en systemviktig resolutionsenhet, en resolutionsenhet som inte är systemviktig, ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutionsgrupp eller ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ingår i en resolutionsgrupp. Avsikten med det nya kravet är att underlätta för konvertering eller nedskrivning av kapital och skulder utanför och i resolution.

Mot den bakgrunden bör det nya kravet regleras i ett nytt kapitel i lagen om resolution (4 kap.).

Företag som omfattas

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innebär att kretsen av företag som ska omfattas av det nya kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder utökas i förhållande till det nuvarande MREL-kravet, dvs. från att gälla institut till att även omfatta vissa finansiella institut, finansiella holding- företag, blandade finansiella företag och holdingföretag med blandad verksamhet samt finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag (artikel 45.1).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Den krets av företag som omfattas av kravet motsvarar flertalet av de företag som omfattas av lagen om resolution (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2). Det ska i det avseendet framhållas att finansiella moderholding- företag och blandade finansiella moderholdingföretag i grunden utgör finansiella holdingföretag respektive blandade finansiella holdingföretag (artikel 4.1 20, 4.1.21 och 4.1.30–33 i tillsynsförordningen).

Företag som undantas

Resolutionsmyndigheten får enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet besluta att ett institut som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som inte självt utgör en resolutionsenhet ska vara undantaget från ett

79

Prop. 2020/21:155 MREL-krav (artikel 45f.3). Ett sådant beslut förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

a)Både dotterföretaget och resolutionsenheten är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp.

b)Resolutionsenheten uppfyller kravet på konsoliderad basis på resolu- tionsgruppsnivå.

c)Det finns inga rådande eller förväntade väsentliga, praktiska eller rättsliga hinder för att resolutionsenheten snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till ett dotterföretag för vilket förutsättningar för nedskrivning och konvertering av kapitalinstrument fastställts, särskilt när resolutionsåtgärder vidtas i fråga om resolutionsenheten.

d)Resolutionsenheten uppfyller den behöriga myndighetens krav på ansvarsfull ledning av dotterföretaget och har åtagit sig att, med den behöriga myndighetens samtycke, svara för dotterföretagets åtagan- den, alternativt löper dotterföretaget endast försumbara risker.

e)Resolutionsenhetens förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker omfattar även dotterföretaget.

f)Resolutionsenheten innehar mer än 50 procent av rösträtten knuten till aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.

Som alternativ till att undanta ett dotterföretag enligt ovan från kravet, kan resolutionsmyndigheten under vissa villkor tillåta att MREL-kravet för dotterföretaget helt eller delvis uppfylls med en garanti från resolutions- enheten.

Resolutionsmyndigheten får för ett institut som är ett dotterföretag men inte självt en resolutionsenhet besluta om ett undantag från kravet även när följande villkor är uppfyllda (artikel 45f.4):

a)Både dotterföretaget och dess moderföretag är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp.

b)Moderföretaget uppfyller kravet på konsoliderad basis, i den medlems- staten.

c)Det finns inga rådande eller förväntade väsentliga, praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till ett dotterföretag för vilket förutsättningar för nedskrivning och konvertering av kapitalinstrument fastställts, särskilt när resolutionsåtgärder eller befogenheter att ned- skriva eller konvertera kapitalinstrument vidtas i fråga om resolutions- enheten.

d)Moderföretaget uppfyller behöriga myndigheters krav på sund förvalt- ning av dotterföretaget och har åtagit sig att, med den behöriga myn- dighetens samtycke, svara för dotterföretagets åtaganden, alternativt löper dotterföretaget endast försumbara risker.

e)Moderföretagets förfaranden för bedömning, värdering och kontroll av risker omfattar även dotterföretaget.

f)Moderföretaget innehar mer än 50 procent av rösträtten knuten till aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.

80

Andra dotterföretag är som huvudregel undantagna från kravet, men Prop. 2020/21:155 resolutionsmyndigheten får besluta om att kravet ska gälla även för dessa

(artikel 45f.1 andra stycket).

Dock är kravet obligatoriskt för såväl institut som för övriga typer av företag, om det är ett moderföretag inom EU som inte självt utgör en resolutionsenhet och som är dotterföretag till enheter i tredjeland (artikel 45f.1 tredje stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Riksgäldskontoret anser att det behöver förtydligas vilka företag som ska omfattas av kravet. Enligt Riksgäldskontoret är det önskvärt om ett sådant krav bara behöver beslutas för företag som antingen är resolutionsenheter eller ingår i en resolutionsgrupp. Regeringen konstaterar att kretsen av företag som omfattas av kravet följer av krishanteringsdirektivet och att det inte finns utrymme att avvika från direktivet (se ovan). Om ett företag (1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 LOR) inte undantas från kravet ska Riksgäldskontoret besluta om ett krav för företaget, även i de fall resolutionsplanen föreskriver att företaget ska avvecklas genom likvida- tion eller konkurs.

8.2

Vad kravet innebär

 

 

 

Regeringens förslag: I syfte att ett företag ska ha kapital och skulder

 

som kan konverteras eller skrivas ned i eller utanför resolution ska

 

Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna

 

synpunkter, besluta att ett företag ska uppfylla ett krav på kapitalbas

 

och kvalificerade skulder.

 

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt

 

3 kap. och uttryckas som procentandelar av

 

1. det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i

 

tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i

 

värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda

 

kvoten), och

 

2. det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i

 

samma förordning (bruttosoliditetskvoten).

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

 

Utredningen föreslår dock att den samverkan som ska ske mellan

 

myndigheterna ska uttryckas som ett krav på samråd.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

 

har inget att invända mot det.

 

Svenska Bankföreningen anser att samrådsskyldigheten bör förtydligas.

 

Riksgäldskontoret anser inte att ändringarna av krishanteringsdirektivet

 

innebär att de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa en skuldandels-

 

princip har ändrats. Svenska Bankföreningen anser att det bör förtydligas

 

att Riksgäldskontoret inte ska få besluta att företag, helt eller delvis, ska

 

uppfylla kravet med vissa typer av kvalificerade skulder.

 

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i krishanteringsdirektivet

 

innebär att kravet dels ska uttryckas som en procentandel av företagets

 

totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i

81

Prop. 2020/21:155 tillsynsförordningen eller, såvitt avser värdepappersföretag enligt artikel

2.1.3i krishanteringsdirektivet som inte träffas av undantag enligt artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, enligt kravet i artikel 11.1 i den förordningen multiplicerat med 12,5 (artikel 45.3 i krishanterings- direktivet) (den riskvägda kvoten), dels som en procentandel av det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med måttet på bruttosoliditet i artiklarna 429 och 429a i tillsynsförordningen (bruttosoliditetskvoten) (artikel 45.2 i krishanteringsdirektivet). Ändringarna har skett i syfte att harmonisera uttrycket av kravet till TLAC-standarden (skäl 6 i krishanteringsdirektivet). Att kravet ska uttryckas som två olika kvoter innebär att vilken kvot som kommer att motsvara det högsta nominella beloppet kan komma att variera över tid.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

När det gäller samverkan mellan myndigheterna finns det, som Svenska Bankföreningen framhåller, anledning att förtydliga vad som avses. Regeringen anser att kravet på samverkan mellan myndigheterna lämpligen bör uttryckas som en rätt för Finansinspektionen att lämna synpunkter. Innebörden av en sådan rätt är att Finansinspektionen ska beredas tillfälle att yttra sig i saken för att bredda Riksgäldskontorets beslutsunderlag. I andra delar av lagen som inte omfattas av denna översyn används fortfarande ordet samråd för att beskriva att en myndighet ska få tillfälle att lämna synpunkter (se t.ex. prop. 2015/16:5 s. 796).

Vid tillämpning av det nuvarande MREL-kravet får Riksgäldskontoret besluta att ett företag, helt eller delvis, ska uppfylla kravet med vissa typer av kvalificerade skulder (4 kap. 4 § LOR, som i svensk rätt genomför artikel 45.2 fjärde stycket och 45.13 i krishanteringsdirektivet), framför allt olika typer av efterställda skulder. Genom ändringarna i krishan- teringsdirektivet ersätts det nuvarande MREL-kravet med ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (se avsnitten 8.3 och 8.4). De nya reglerna innehåller en uttömmande reglering av hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uppfyllas. Det innebär att kravet ska uppfyllas med eget kapital och skulder. En sådan ordning framstår, som Finansinspektionen framhåller, också som ändamålsenlig, eftersom eget kapital är den mest robusta formen av finansiering av finansiella företag och underlättar för delägare att vid en krissituation undvika resolution genom att skjuta till eget kapital. Till skillnad från Riksgäldskontoret anser regeringen därför, i likhet med Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen, att ändringarna i krishanteringsdirektivet inte längre ger utrymme för Riksgäldskontoret att besluta att kravet, helt eller delvis, ska uppfyllas med vissa skulder. När det gäller begränsningar för möjligheten att använda kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, se avsnitt 8.4.2.

82

8.3Hur kravet bestäms

8.3.1Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag i EES till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför

EES

Regeringens förslag: För en globalt systemviktig resolutionsenhet och för ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, får Riksgäldskontoret, utöver det som gäller för dessa företag enligt tillsynsförordningen, besluta om ett ytterligare krav, om det är nödvändigt för att uppfylla vissa villkor i krishanteringsdirektivet.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Enligt utredningens förslag ska reglerna om kravet i krishanteringsdirek- tivet som avser globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotter- företag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES genomföras på lägre nivå än lag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att kravet fullt ut bör regleras i lag och inte delvis i lag, delvis i föreskrifter på lägre nivå än lag. Riksgäldskontoret anser också att regler i krishanteringsdirektivet som gäller för andra resolutionsenheter bör gälla även för globalt systemviktiga institut och dotterföretag till utländska globalt systemviktiga institut.

Skälen för regeringens förslag: Tillsynsförordningen innehåller regler om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för en globalt systemviktig resolutionsenhet och för större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES (artiklarna 92a och 92b i den förordningen). Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska kravet på en globalt systemviktig resolutionsenhet bestå av kapitalbas- kraven och kraven på kvalificerade skulder enligt tillsynsförordningen (artiklarna 92a och 494) och det eventuellt ytterligare krav som resolutionsmyndigheten får ställa för att säkerställa att resolutionsenheten kan genomgå resolution på ett ändamålsenligt sätt (artikel 45d.1 och 45d.3).

Kravet för globalt systemviktiga resolutionsenheter är utformat i enlighet med TLAC-standarden. Förutsättningarna för att resolutionsmyn- digheten ska få besluta om ett krav utöver TLAC-standarden är att nivån enligt denna inte räcker till för att ”uppfylla villkoren i artikel 45c” och att det ytterligare kravet blir i en utsträckning som säkerställer att dessa villkor uppfylls (artikel 45d.3 i krishanteringsdirektivet). I skälen till ändringarna i krishanteringsdirektivet uttrycks detta principiellt som att ett tilläggskrav får beslutas när nivån enligt TLAC-standarden inte är till- räcklig för att absorbera förluster och återkapitalisera ett globalt system- viktigt institut enligt den valda resolutionsstrategin (skäl 17).

Även för ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska kravet bestå av det kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder som gäller enligt tillsynsförordningen

Prop. 2020/21:155

83

Prop. 2020/21:155 (artiklarna 92b och 494), och det eventuellt ytterligare krav som Riksgäldskontoret får besluta om, om detta är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c. De större dotterföretag som träffas av artikel 92b i tillsynsförordningen avser företag som inte är resolutionsenheter. Ett ytterligare krav för dessa dotterföretag ska följaktligen uppfyllas med samma typ av kapitalbas och skulder som gäller för icke-resolutions- enheter enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45d.2 b).

I likhet med Riksgäldskontoret anser regeringen att innebörden av kravet för nu berörda företag fullt ut bör anges i lag. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Riksgäldskontoret anser att samtliga regler gällande beräkningen av kravet, som gäller för andra resolutionsenheter, bör bli gällande även för globalt systemviktiga resolutionsenheter och dotterföretag till utländska globalt systemviktiga institut. Regeringen konstaterar att direktivet, tillsammans med reglerna i tillsynsförordningen, innebär en särreglering av globalt systemviktiga resolutionsenheter och dotterföretag till utländska globalt systemviktiga institut. Ett tilläggsbelopp för ett globalt system- viktigt institut eller för ett större dotterföretag till utländska globalt system- viktiga institut, ska, som skälen anger (17), ge möjlighet till förlust- absorbering och återkapitalisering, och ska också ta hänsyn till t.ex. företagets storlek, affärsmodell och finansieringsprofil (artikel 45c.1 d). Om Riksgäldskontoret för att nå till detta resultat finner det lämpligt att tillämpa en beräkning som gäller för andra typer av företag finns det i princip ingenting som hindrar detta. Med denna utgångspunkt anser regeringen att utrymmet för Riksgäldskontoret att beräkna ett lämpligt tilläggsbelopp för globalt systemviktiga resolutionsenheter och för större dotterföretag till utländska globalt systemviktiga institut inte bör kring- gärdas av andra bestämmelser i lag än det som ändringarna i krishan- teringsdirektivet ger uttryck för.

 

8.3.2

Övriga resolutionsenheter

 

 

 

Regeringens förslag: För resolutionsenheter som inte är globalt

 

systemviktiga resolutionsenheter ska täljaren för

 

1. den riskvägda kvoten vara summan av

 

a) kapitalbaskravet enligt tillsynsförordningen och de särskilda

 

kapitalbaskraven, och

 

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a

 

efter genomförandet av resolution, och

 

2. bruttosoliditetskvoten vara summan av

 

a) kravet på bruttosoliditetsgrad enligt tillsynsförordningen, och

 

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a

 

efter genomförandet av resolution.

 

Vid fastställande av beloppet enligt 2 ska Riksgäldskontoret ta hän-

 

syn till kraven för bidrag från resolutionsreserven och tillämpning av de

 

statliga stabiliseringsverktygen.

 

Beräkningen av beloppet enligt 1 b och 2 b ska utgå från de senast

 

rapporterade värdena för det relevanta totala riskexponeringsbeloppet

84

eller det totala exponeringsmåttet enligt tillsynsförordningen. Resolu-

 

 

tionsmyndigheten ska också justera återkapitaliseringsbeloppet mot- svarande de särskilda kapitalbaskraven, så att det anpassas efter vad den behöriga myndigheten kommer att tillämpa efter genomförande av resolution.

Riksgäldskontoret ska få höja beloppet enligt 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.

Ett tilläggsbelopp ska, med avdrag för det kontracykliska buffert- kravet, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Tilläggsbeloppet ska dock få justeras om Riksgäldskontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätthålla mark- nadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.

För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får

1.den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och

2.bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent. Resolutionsmyndigheten får besluta att tillämpa samma minimikrav

på nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att det är oklart hur förslaget förhåller sig till krishanteringsdirektivets krav på att kraven ska tjäna vissa övergripande syften.

Skälen för regeringens förslag: För andra resolutionsenheter än globalt systemviktiga resolutionsenheter innebär ändringarna i krishanterings- direktivet (artikel 45c.3 första stycket a) att täljaren för den riskvägda kvoten ska utgöras av summan av a) det förlustbelopp som ska absorberas vid resolution och som motsvarar kapitalbaskravet på en total kapital- relation på 8 procent enligt tillsynsförordningen (artikel 92.1 c) eller, såvitt avser värdepappersbolag enligt artikel 2.1.3 i krishanteringsdirektivet vilka inte omfattas av undantag enligt artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappers- bolagsförordningen, enligt artikel 11.1 i den förordningen, och särskilda kapitalbaskrav (pelare 2-krav) enligt regelverket om kapitaltäckning för resolutionsenheten och b) ett rekapitaliseringsbelopp som gör det möjligt för den resolutionsgrupp som blir resultatet av resolution att återigen uppfylla kravet vad gäller total kapitalrelation enligt tillsynsförordningen (artikel 92.1 c) eller värdepappersbolagsförordningen (artikel 11.1) och pelare 2-krav enligt regelverket om kapitaltäckning efter genomförandet av den resolutionsstrategi som resolutionsplanen anger. Vad avser pelare 2-krav ska dessa beräknas enligt artikel 40 i värdepappers- bolagsdirektivet gällande värdepappersföretag enligt definitionen i artikel

2.1.3i krishanteringsdirektivet i lydelsen enligt värdepappersbolags- direktivet, med undantag för sådana värdepappersföretag som avses i artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappersbolagsförordningen.

Täljaren för bruttosoliditetskvoten ska för samma resolutionsenheter enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45c.3 första stycket b)

Prop. 2020/21:155

85

Prop. 2020/21:155 utgöras av summan av a) det förlustbelopp som ska absorberas vid resolution och som motsvarar kravet på en bruttosoliditetsgrad enligt

 

tillsynsförordningen (artikel 92.1 d), och b) ett kapitaliseringsbelopp som

 

gör det möjligt för den resolutionsgrupp som blir resultatet av resolution

 

att återigen uppfylla kravet på bruttosoliditetsgrad enligt tillsynsförord-

 

ningen (artikel 92.1 d ) efter genomförandet av den resolutionsstrategi som

 

resolutionsplanen anger.

 

Vid fastställande av bruttosoliditetskvoten ska resolutionsmyndigheten

 

även beakta kraven för bidrag från resolutionsreserven och användande av

 

statliga stabiliseringsverktyg (artikel 45c.3 fjärde stycket). Med detta

 

menas att bruttosoliditetskvoten ska bestämmas med hänsyn till de nivåer

 

av finansiering som bidrag från resolutionsreserven och användande av

 

statliga stabiliseringsverktyg är villkorade av.

 

När resolutionsmyndigheten beräknar de rekapitaliseringsbelopp som

 

ingår i beräkningen av den riskvägda kvoten respektive bruttosoliditets-

 

kvoten ska myndigheten använda de senast rapporterade värdena för det

 

relevanta totala riskexponeringsbeloppet eller det totala exponerings-

 

måttet, efter justering för förändringar till följd av resolutionsåtgärder som

 

föreskrivs i resolutionsplanen (artikel 45c.3 femte stycket a). En sådan

 

justering kan t.ex. avse att enbart lägga halva exponeringsbeloppen till

 

grund för en beräkning av rekapitaliseringsbeloppet, om resolutions-

 

strategin bygger på att enbart halva verksamheten ska hanteras genom

 

resolution och återkapitaliseras.

 

Resolutionsmyndigheten ska också justera återkapitaliseringsbeloppet

 

motsvarande de särskilda kapitalbaskraven, så att det anpassas efter vad

 

den behöriga myndigheten kommer att tillämpa efter genomförande av

 

resolution.

 

Resolutionsmyndigheten ska kunna höja det rekapitaliseringsbelopp

 

som ingår i beräkningen av den riskvägda kvoten för att säkerställa att

 

resolutionsenheten efter resolution kan bibehålla tillräckligt marknadsför-

 

troende under en lämplig tidsperiod, dock längst för ett år (artikel 45c.3

 

sjätte stycket).

 

Beloppet ska motsvara beloppet enligt det kombinerade buffertkravet

 

efter tillämpning av resolutionsverktygen, minus beloppet enligt det

 

kontracykliska buffertkravet (artikel 45c.3 sjunde stycket).

 

Beloppet får dock justeras uppåt eller neråt, om resolutionsmyndigheten

 

bedömer att ett högre eller lägre belopp är tillräckligt för att upprätthålla

 

marknadsförtroendet och för att säkerställa att resolutionsenheten, med

 

undantag för filialer till institut etablerade utanför unionen, efter ett

 

genomförande av resolutionsstrategin dels kan fortsätta att tillhandahålla

 

kritiska funktioner, dels kan ha tillgång till finansiering utan att behöva ta

 

i anspråk extraordinärt offentligt finansiellt stöd utöver bidrag från

 

resolutionsreserven (artikel 45c.3 åttonde stycket).

 

För europeiskt systemviktiga resolutionsenheter anger krishanterings-

 

direktivet ett minimikrav, innebärande att beloppet inte får motsvara

 

mindre än 13,5 procent av företagets riskvägda exponeringsbelopp,

 

respektive 5 procent av företagets totala exponeringsbelopp.

 

Resolutionsmyndigheten får besluta att tillämpa samma minimikrav på

 

nationellt systemviktiga resolutionsenheter. När resolutionsmyndigheten

 

fattar ett sådant beslut ska den beakta följande omständigheter (artikel

86

45c.6 andra stycket):

a) Förekomsten, i finansieringsmodellen, av insättningar respektive Prop. 2020/21:155 avsaknaden av skuldinstrument.

b)I vilken utsträckning tillgången till kapitalmarknaderna för kvalifi- cerade skulder är begränsad.

c)I vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimär- kapital för att uppfylla kravet, på konsoliderad basis på resolutions- gruppsnivå.

Riksgäldskontoret anser att det är oklart hur förslagets detaljerade bestämmelser om hur kravet ska bestämmas förhåller sig till kris- hanteringsdirektivets mer allmänt ställda kriterier om att kravet ska tjäna vissa övergripande syften. Krishanteringsdirektivets krav på att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska tjäna vissa övergripande syften, som kommer till uttryck i ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45c.1 och 45c.2 första och andra styckena), får anses genomförda genom förslaget om hur kravet ska bestämmas för de aktuella resolutions- enheterna. Det saknas därför utrymme för sådana klargöranden som Riksgäldskontoret efterfrågar.

8.3.3Övriga företag som inte är resolutionsenheter

Regeringens förslag: För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten vara av summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapital- baskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolags- direktivet, och

b)ett belopp som gör det möjligt för företaget att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförandet av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen,

2. bruttosoliditetskvoten vara summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt för företaget att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. för företaget eller resolution av resolutionsgruppen.

Vid fastställande av beloppet enligt 2 ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till bidrag från resolutionsreserven och tillämpning av de statliga stabiliseringsverktygen.

Beräkningen av beloppet enligt 1 b och 2 b ska utgå från de senast rapporterade värdena för det relevanta totala riskexponeringsbeloppet eller det totala exponeringsmåttet enligt tillsynsförordningen. Resolutionsmyndigheten ska också justera återkapitaliseringsbeloppet motsvarande de särskilda kapitalbaskraven, så att det anpassas efter vad den behöriga myndigheten kommer att tillämpa efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. för företaget eller resolution av resolutionsgruppen.

87

Prop. 2020/21:155 Riksgäldskontoret ska få höja beloppet enligt 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, dock längst ett år.

Ett tilläggsbelopp ska, med avdrag för det kontracykliska buffert- kravet, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolutionsgruppens resolution.

Tilläggsbeloppet ska dock få justeras om Riksgäldskontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätthålla mark- nadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.

För ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt likvidation eller konkurs ska Riksgäldskontoret få besluta att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder endast ska motsvara ett förlustabsorberingsbelopp. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret särskilt ta hänsyn till påverkan på den finansiella stabiliteten.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i krishanteringsdirektivet innebär att företag som inte är resolutionsenheter och som inte är större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES i huvudsak ska tillämpa samma beräkningsregler som resolutions- enheter som inte är globalt systemviktiga (se avsnitt 8.3.2). Företagets situation i förhållande till vilken rekapitalisering ska beräknas utgörs emellertid av situationen efter avslutad nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution eller efter resolution av resolutions- gruppen (artikel 45c.7).

Om resolutionsplanen föreskriver att företaget ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden ska resolutionsmyndigheten bedöma om det är motiverat att begränsa kravet till att endast omfatta ett förlust- absorberingsbelopp (artikel 45c.2 andra stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

8.3.4Vissa gemensamma bestämmelser om beräkningen

Regeringens förslag: Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som täcker skulder som kan komma att skrivas ned, konverteras eller överföras.

88

Riksgäldskontoret ska vid tillämpningen av kravet löpande och utan dröjsmål anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven, inbegripet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution och beakta övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 och 493–501 tillsyns- förordningen.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan krishante- ringsdirektivets krav på att resolutionsmyndigheten ska motivera beslut.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har dock en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Om resolutions- myndigheten förutser att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller att de kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet uppnås med användande av kapitalbas eller andra kvalificerade skulder som är tillräckliga för att täcka beloppet av de skulder som förutses skrivas ned eller överföras (artikel 45c.8).

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller ett krav på att resolu- tionsmyndigheten utan dröjsmål ska se över kravet i förhållande till ändringar av pelare 2-krav enligt regelverket om kapitaltäckning (artik- larna 45c.9 och 45d.5).

Vid bestämningen av kravet ska kapitalkraven tolkas i enlighet med Finansinspektionens tillämpning av tillsynsförordningens övergångs- bestämmelser (i artiklarna 465–491 och 493–501) och de bestämmelser i nationell lagstiftning där de valmöjligheter genomförs som i kraft av den förordningen beviljas behöriga myndigheter (artikel 45c.10). Valmöjlig- heterna i övergångsbestämmelserna har införts i svensk rätt genom bemyndiganden till Finansinspektionen (10 kap. 1 § 2, 5, 10, 12 och 13 lagen [2014:968] om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och16 § 2, 5, 10, 12 och 13 förordningen [2014:993] om särskild tillsyn och kapitalbuffertar), se Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet anser rege- ringen att motsvarande bestämmelser bör införas i lagen om resolution.

Lagrådet anser att det är oklart hur de två bestämmelserna förhåller sig till varandra och vad uttrycket ”tillämpning av” övergångsbestämmelserna i tillsynsförordningen innebär. Enligt regeringens mening innebär ändringarna i krishanteringsdirektivet att Riksgäldskontoret vid tillämp- ning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder dels – i fråga om alla resolutionsenheter och företag som inte är resolutionsenheter – ska se över kravet i förhållande till de särskilda kapitalbaskraven enligt tillsyns- lagen, dels – i fråga om alla resolutionsenheter, utom när det gäller globalt systemviktiga resolutionsenheter, och företag som inte är resolutions- enheter – ska beakta övergångsbestämmelserna i tillsynsförordningen. Det bör, som Lagrådet framhåller, komma till bättre uttryck i lagtexten.

Kravet enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45c.9) på att resolutionsmyndigheten måste motivera beslut om kravet får anses upp-

Prop. 2020/21:155

89

Prop. 2020/21:155 fyllt genom kravet på motiverade beslut enligt 32 § förvaltningslagen (2017:900).

 

8.4

Hur kravet uppfylls

 

8.4.1

Resolutionsenheter och dotterföretag

 

 

 

Regeringens förslag: En resolutionsenhet ska uppfylla kravet med

 

kapitalbas enligt tillsynsförordningen och med kvalificerade skulder

 

som uppfyller kriterierna för kvalificerade skuldposter och kvalifi-

 

cerade skuldinstrument enligt samma förordning. Kravet enligt tillsyns-

 

förordningen på ett kvalificerat skuldinstrument att vara efterställt viss

 

annan skuld ska dock inte gälla som krav för en kvalificerad skuld.

 

För en resolutionsenhet ska en kvalificerad skuld under vissa villkor

 

även kunna utgöras av skuldinstrument som innefattar derivat. Även

 

skuldinstrument som utfärdats av ett dotterföretag som tillhör

 

resolutionsenheten i samma resolutionsgrupp till en ägare av ett

 

dotterföretag som inte ingår i samma resolutionsgrupp, får under vissa

 

villkor räknas som en kvalificerad skuld för resolutionsenheten.

 

Kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder för en resolutions-

 

enhet gäller även i tillämpliga delar för ett företag som varken är en

 

resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som

 

enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas

 

genom konkurs eller likvidation.

 

Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en

 

resolutionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade

 

skulder med

 

1. skulder

 

a) som, direkt eller indirekt, har utfärdats till och förvärvats av

 

resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar

 

resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av

 

nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., har

 

utfärdats till och förvärvats av en annan av företagets delägare,

 

b) som uppfyller villkoren enligt artikel 72a i tillsynsförordningen

 

utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.2 b, c, k–m och

 

72b.3–72b.5,

 

c) som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder

 

som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,

 

d) som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller

 

konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll

 

över dotterföretaget påverkas,

 

e) vars förvärv inte finansierats direkt eller indirekt av företaget,

 

f) som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av

 

företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation,

 

g) som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetal-

 

ningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets kon-

 

kurs eller likvidation, och

 

h) för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende

 

av kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller

90

2. kapitalbas som är

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som uppfyller villkoren i 1 a.

Kraven enligt 1 och 2 gäller, med undantag för punkt 1 a och d, även för ett företag som är ett dotterföretag och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Ett företag ska uppfylla kravet genom att ge ut instrument enligt 1 och 2 till dess yttersta moderföretag som är etablerat i tredjeland, eller till dotterföretagen till det yttersta moderbolaget som är etablerade i samma tredjeland, eller till andra företag enligt villkoren i 1 a, om företaget är

a)ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotter- företag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

b)ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Om dotterföretaget och resolutionsenheten är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp får resolutions- myndigheten under vissa villkor tillåta att kravet på dotterföretaget helt eller delvis uppfylls med en garanti från resolutionsenheten.

Utredningens förslag: överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har dock en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända emot det.

Riksgäldskontoret anser att villkoren för kvalificerade skulder för glo- balt systemviktiga institut och för större dotterföretag till globalt system- viktiga institut hemmahörande utanför EES ska regleras på lagnivå.

Skälen för regeringens förslag

Kvalificerade skuldposter eller kvalificerade skuldinstrument i tillsynförordningen

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska kvalificerade skulder för en resolutionsenhet uppfylla villkoren för kvalificerade skuldposter eller kvalificerade skuldinstrument i tillsynförordningen (artikel 45b.1). Regeln i tillsynsförordningen som anger att ett kvalificerat skuldinstrument måste vara efterställt viss annan skuld (artikel 72b.2 b), är dock undantagen, och utgör alltså enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet inte ett villkor för att skulden ska vara kvalificerad.

Skuldinstrument med inbäddade derivat

Även skuldinstrument med inbäddade derivat som uppfyller ovanstående kriterier i tillsynsförordningen, bortsett från regeln i artikel 72a.2 l, ska enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.2) utgöra kvalificerade skulder för en resolutionsenhet, under förutsättning antingen att a) kapitalbeloppet för den skuld som hänför sig till skuldinstrumentet vid tidpunkten för emissionen, är fast eller ökande och inte påverkas av någon inbäddad derivategenskap, och det totala belopp för skulden som hänför sig till skuldinstrumentet inbegripet det inbäddade derivatet kan värderas dagligen genom hänvisning till en aktiv och likvid tvåvägs- marknad för ett likvärdigt instrument utan kreditrisk i enlighet med

Prop. 2020/21:155

91

Prop. 2020/21:155 artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller b) skuldinstrumentet omfattar ett avtalsvillkor som anger att värdet av fordran i fall av emittentens insolvens och av att emittenten försätts i resolution är fast eller ökande, och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skulden.

Sådana skuldinstrument, inbegripet deras inbäddade derivat, ska inte omfattas av något avtal om sluträkning (nettningsavtal) och deras värdering ska inte omfattas av reglerna om värdering av derivat- transaktioner som omfattas av nettningsavtal.

Skuldinstrument med inbäddade derivat ska bara räknas med i beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om den del av skulderna som motsvarar det kapitalbelopp som avses i a) ovan eller det fasta eller ökande belopp som avses i b) ovan.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Skulder emitterade av ett dotterbolag

En resolutionsenhet kan enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.3) även uppfylla kravet med skulder emitterade av ett dotterföretag etablerat i EU och som ingår i samma resolutionsgrupp som resolutionsenheten, och om skulderna förvärvats av en ägare till dotter- bolaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp under följande förutsätt- ningar:

a)Skulderna har emitterats i enlighet med de krav som gäller för att ett dotterföretag till en resolutionsenhet själv ska kunna tillgodoräkna sig skulderna mot kravet.

b)Resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna.

c)Beloppet inte överskrider dotterföretagets krav, efter avdrag för de skulder som utfärdats till och förvärvats av resolutionsenheten och den kapitalbas som dotterföretaget har för att uppfylla kravet.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES

Resolutionsenheter som är globalt systemviktiga resolutionsenheter ska, såvitt avser det tilläggskrav som beslutas för dessa företag utöver det krav som gäller enligt tillsynsförordningen, uppfylla kravet med sådan kapitalbas och sådana skulder som gäller för resolutionsenheter enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet. Sådana större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES som inte är resolutionsenheter, ska uppfylla tilläggskravet med sådan kapitalbas och sådana skulder som gäller för företag som inte är resolutionsenheter enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet anser regeringen, i likhet med Riksgäldskontoret, att motsvarande bestämmelser bör införas i lagen om resolution.

92

Den del av kravet för nu aktuella företag som följer av tillsynsförord- Prop. 2020/21:155 ningen, ska uppfyllas med kapitalbas och kvalificerade skulder enligt tillsynsförordningen (del två avdelning I kapitel 5a).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet anser regering- en att motsvarande bestämmelser bör införas i lagen om resolution.

Företag som inte är dotterföretag till en resolutionsenhet och som ska avvecklas genom konkurs eller likvidation

Krishanteringsdirektivet innehåller inte några uttryckliga regler för vad ett företag som ska avvecklas genom konkurs eller likvidation ska uppfylla kravet med. Kommissionen har dock gett uttryck för att reglerna gällande resolutionsenheter ska tillämpas analogt på ett företag som inte är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som ska avvecklas genom konkurs eller likvidation (tillkännagivande från kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den reviderade ramen för resolution av banker, som svar på frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter (kommissionens andra tillkännagivande) (2020/C 417/02)). Att reglerna för resolutionsenheter gäller i tillämpliga delar för ett sådant företag innebär t.ex. att förbudet i artikel 72b.2 b i i tillsynsförordningen mot att en skuld ägs av ett annat företag i resolutionsgruppen i detta fall inte blir tillämpligt.

Dotterföretag

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.3) ska ett dotterföretag till en resolutionsenhet uppfylla kravet med

1.skulder

a)som har utfärdats till och direkt eller indirekt förvärvats av resolutionsenheten eller som, utan att det påverkar resolutions- enhetens kontroll av dotterföretaget i händelse av nedskrivning eller konvertering, utfärdats till och förvärvats av en annan av dotterföretagets aktieägare,

b)som har sämre rätt enligt förmånsrättslagen än skulder som inte uppfyller kriterierna enligt a) och som inte får medräknas i kapitalbaskraven,

c)som omfattas av nedskrivning eller konvertering i överens- stämmelse med resolutionsstrategin för resolutionsgruppen utan att resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,

d)som med vissa undantag uppfyller kriterierna för kvalificerade skuldposter i tillsynsförordningen,

e)vars förvärv inte finansierats direkt eller indirekt av dotterföretaget,

f)som inte kan lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av dotterföretaget utom i händelse av det företagets insolvens eller likvidation,

g)som inte ger innehavaren av skulden rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om dotterföretaget blir föremål för konkurs eller försätts i likvidation, och

h)för vilken storleken på ränta eller utdelning inte är beroende av

kreditvärdigheten hos vare sig företaget som avses i första stycket

 

eller dess moderföretag, eller

93

 

Prop. 2020/21:155 2. kapitalbas bestående av

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som

-emitteras till och förvärvas av andra företag i samma resolutionsgrupp, eller

-emitteras till och förvärvas av företag som inte ingår i samma resolutionsgrupp utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av dotterföretaget i händelse av nedskrivning eller konvertering.

Kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder gäller, med undantag för punkt 1 a och d, även för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom likvidation eller konkurs och som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet.

Ett företag ska uppfylla kravet genom att ge ut instrument enligt 1 och 2 till dess yttersta moderföretag som är etablerat i tredjeland, eller till dotterföretagen till det yttersta moderbolaget som är etablerade i samma tredjeland, eller till andra företag enligt villkoren i 1 a (artiklarna 45f.1 femte stycket och 89.2 fjärde stycket i krishanteringsdirektivet), om det är

a)ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

b)ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Om dotterföretaget och resolutionsenheten är etablerade i samma med- lemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp och resolutionsenheten uppfyller kravet på konsoliderad basis på resolutionsgruppsnivå, får resolutionsmyndigheten tillåta att kravet på dotterföretaget helt eller delvis uppfylls med en garanti från resolutionsenheten (artikel 45f.5). En sådan garanti måste uppfylla följande villkor:

a)Garantibeloppet är minst ett belopp som lika med beloppet av det krav som garantin ersätter.

b)Garantin utlöses om dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när dessa förfaller till betalning eller om ett fast- ställande gällande förutsättningar för nedskrivning eller konvertering görs beträffande dotterföretaget, beroende på vad som infaller först.

c)Garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöver- låtelse till en andel på minst 50 procent av beloppet.

d)De säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven i artikel 197 i tillsynsförordningen, vilket efter lämpliga nedsättningar är tillräckligt för att täcka det säkerställda belopp som avses i led c.

e)De säkerheter som ställs för garantin är inte belastade av inteckningar och används i synnerhet inte som säkerhet för någon annan garanti.

f)Säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma förfallo- villkor som det som avses i artikel 72c.1 i tillsynsförordningen.

g)Det finns inga rättsliga, regleringsmässiga eller operativa hinder för överföring av säkerheterna från resolutionsenheten till det berörda dotterföretaget, även om resolutionsåtgärder vidtas i fråga om resolu- tionsenheten.

 

Resolutionsmyndigheten får enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet

94

begära att resolutionsenheten ger in ett opartiskt, skriftligt och motiverat

juridiskt yttrande eller att den på annat sätt tillfredsställande styrker att det Prop. 2020/21:155 inte finns några sådana hinder som avses i g) (artikel 45h.5 andra stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

8.4.2Efterställningskrav

Regeringens förslag: Globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och, efter beslut av Riksgäldskontoret, nationellt systemviktiga resolutionsenheter, ska uppfylla ett efterställningskrav med kapitalbas, efterställda kvalifi- cerade instrument eller sådana skulder som anges i artikel 45b.3 i krishanteringsdirektivet till ett belopp som motsvarar 8 procent av företagets totala skulder och eget kapital. Efterställningskravet ska dock inte få vara högre än det övergripande kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontoret ska, efter ansökan från resolutionsenheter, få justera efterställningskravet nedåt. Riksgäldskontoret ska dessutom få begränsa efterställningskravet för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet. En sådan begränsning ska få göras till motsvarande 27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet utifrån en bedömning av resolutionsenhetens finansiella förutsättningar i händelse av resolution.

För europeiskt systemviktiga institut och, efter beslut av Riksgälds- kontoret, nationellt systemviktiga institut, får dock efterställningskravet inte understiga 13,5 procent såvitt avser den riskvägda kvoten, och 5 procent såvitt avser bruttosoliditetskvoten.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att bestämmelser om de närmare förutsättningarna för att ansöka om ett lägre krav på kapitalbas och efterställda skulder än motsvararande 8 procent av totala skulder och eget kapital, och beräk- ningarna av ett sådant lägre krav, ska meddelas på en lägre nivå än lag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att det är oklart om efterställningskravet ska begränsas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, inklusive det kombinerade buffertkravet. Svenska Bankföreningen anser att förslaget om undantag från efterställningskravet motsvarande 8 procent av de totala skulderna ska regleras på lagnivå.

Skälen för regeringens förslag

Efterställningskrav

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innehåller detaljerade regler om att en del av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uppfyllas med kapitalbas och efterställda skulder (efterställningskrav). Motivet till detta är att ett sådant krav ökar förutsättningarna för genomförandet av resolu- tion. Företag bör uppfylla ett efterställningskrav i den mån detta krävs för

att förhindra att deras borgenärer orsakas förluster som överstiger de

95

Prop. 2020/21:155 förluster som borgenärerna annars skulle orsakas i ett vanligt insolvens-

 

förfarande (skäl 9).

 

 

 

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska europeiskt system-

 

viktiga resolutionsenheter uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade

 

skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder

 

som ett dotterföretag i samma resolutionsgrupp har till aktieägare utanför

 

resolutionsgruppen (efterställda skulder), till vissa bestämda nivåer.

 

Kapitalbasen och de efterställda skulderna ska uppgå till 13,5 procent av

 

det totala riskvägda exponeringsbeloppet och 5 procent av exponerings-

 

beloppet. (artikel 45c.5 andra stycket). Detta utgör ett minimikrav på andel

 

av efterställda skulder.

 

 

 

Resolutionsmyndigheten får besluta att tillämpa samma minimikrav på

 

nationellt systemviktiga resolutionsenheter som omfattas av ett beslut

 

enligt 4 kap. 3 § tredje stycket. (artikel 45c.6).

 

 

Utöver regler om detta minimikrav innehåller ändringarna i kris-

 

hanteringsdirektivet regler om ett minimikrav på efterställning för globalt

 

systemviktiga resolutionsenheter. Huvudregeln är att det minimikrav på

 

kapitalbas och kvalificerade skulder som resolutionsenheten ska efterleva

 

på konsoliderad basis på resolutionsgruppsnivå (artikel 45e), ska uppfyllas

 

med kapitalbas och efterställda skulder till en andel motsvarande 8 procent

 

av de totala skulderna, inbegripet kapitalbasen (artikel 45b.4).

 

Reglerna om detta minimikrav på efterställning för globalt system-

 

viktiga resolutionsenheter gäller enligt ändringarna i krishanterings-

 

direktivet även för europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och, efter

 

beslut, nationellt systemviktiga resolutionsenheter. Detta reser frågan om

 

hur detta minimikrav motsvarande 8 procent av de totala skulderna, liksom

 

möjligheten till ett alternativt

efterställningskrav

(enligt artikel

 

45b.5–45b.9, se avsnitt 8.4.3) ska tillämpas i förhållande till de krav som

 

bestäms i förhållande till ett företags exponeringsbelopp (riskvägt respek-

 

tive icke-riskvägt) enligt artikel 45c. Det gäller såväl det övergripande

 

kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som det minimikrav på

 

efterställning som bestäms i förhållande till exponeringsbeloppet för

 

europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt systemviktiga

 

resolutionsenheter.

 

 

 

Ändringarna i krishanteringsdirektivet får anses innebära att efterställ-

 

ningskravet utgör en del av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder,

 

och att det därför inte kan sättas till ett högre belopp än det övergripande

 

kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som bestäms i förhållande

 

till företagets exponeringsbelopp enligt artikel 45c (tillkännagivande från

 

kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den

 

reviderade ramen för återhämtning och resolution av banker, som svar på

 

frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter (2020/C 321/01),

 

fråga 32). Sammanfattningsvis gäller att nivån enligt kravet på kapitalbas

 

och kvalificerade skulder bestämt i förhållande till företagets exponerings-

 

belopp enligt artikel 45c ska utgöra ett tak för hur högt efterställnings-

 

kravet motsvarande 8 procent av de totala skulderna eller det alternativa

 

efterställningskravet kan sättas (se dock nedan om i vilken mån som

 

kapital som används för att möta det kombinerade buffertkravet får

 

användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder).

 

För europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt system-

96

viktiga resolutionsenheter innebär

detta att ett krav

på efterställning

bestämt i förhållande till företagets totala skulder enligt huvudregeln eller enligt reglerna om ett alternativt efterställningskrav inte kan sättas högre än det krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som bestäms i förhållande till dessa företags exponeringsbelopp, och inte lägre än det minimikrav på efterställning som bestäms i förhållande till dessa företags exponeringsbelopp (enligt artikel 45c.5 och 45c.6).

För att genomföra de nu beskrivna ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Riksgäldskontoret anser att det är oklart om efterställningskravet ska begränsas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, inklusive det kombinerade buffertkravet. Enligt regeringens mening innebär de nya reglerna i krishanteringsdirektivet att kapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet inte får tillgodoräknas ett företag vad gäller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt den riskvägda kvoten, vilket även omfattar kravet på efterställning, som också, såsom del av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, ska uttryckas som en riskvägd kvot respektive en bruttosoliditetskvot (tillkännagivande från kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den reviderade ramen för återhämtning och resolution av banker, som svar på frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter (2020/C 321/01)).

Undantag från efterställningskravet motsvarande 8 procent av de totala skulderna

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten medge ett undantag från efterställningskravet enligt huvudregeln på 8 procent av de totala skulderna. Myndigheten får tillåta en nivå på efterställda skulder lägre än 8 procent av de totala skulderna, men högre än det belopp som blir resultatet av en beräkning enligt formeln (1-X1/X2)

×8 procent av de totala skulderna, inbegripet kapitalbasen, där

X1 = 3,5 procent av det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i

enlighet med artikel 92.3 i tillsynsförordningen, och

X2 = summan av 18 procent av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i tillsynsförordningen, och det kombinerade buffertkravet.

Undantaget gäller för globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt systemviktiga resolutionsenheter. Undantaget förutsätter att samtliga villkor som anges i artikel 72b.3 i tillsynsförordningen är uppfyllda (artikel 45b.4).

Regeringen delar Svenska Bankföreningens bedömning att det är lämp- ligt att reglera undantaget i lag.

Tak på 27 procent av totala riskvägda exponeringsbeloppet för europeiskt systemviktiga resolutionsenheter

Om det belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital eller tillämpningen av en ansökan om ett lägre belopp enligt ovan resulterar i ett belopp som överstiger 27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet, ska resolutionsmyndigheten enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.4 andra stycket) begränsa kravet på efterställda skulder på

Prop. 2020/21:155

97

Prop. 2020/21:155 resolutionsgruppsnivå till ett belopp motsvarande 27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. En sådan begränsning förutsätter dock att

a)tillgång till finansieringsarrangemanget för resolution inte övervägs som ett alternativ i resolution av den resolutionsenheten i resolutions- planen, och

b)om led a inte är tillämpligt, att kravet på resolutionsgruppsnivå gör det möjligt för resolutionsenheten att uppfylla kraven för att erhålla bidrag från finansieringsarrangemanget för resolution till institutet, beroende på vad som är tillämpligt.

Vid den bedömningen ska resolutionsmyndigheten även beakta risken för att i oproportionerlig utsträckning påverka den berörda resolutions- enhetens affärsmodell (artikel 45b.4 tredje stycket, jfr skäl 11 till ändringarna i tillsynsförordningen).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvaran- de bestämmelser införas i lagen om resolution.

Derivatskulder och kapitalbas enligt det kombinerade buffertkravet ska få användas för att uppfylla kravet på efterställning

När ett krav på efterställning beräknas ska enligt ändringarna i kris- hanteringsdirektivet derivatskulder inkluderas i de totala skulderna på grundval av att nettningsrättigheter gentemot motparter erkänns fullt ut (artikel 45b.6 första stycket). Vidare ska en resolutionsenhets kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet räknas med bland de skulder som uppfyller kravet på efterställning (artikel 45b.6 andra stycket). Med det senare avses följande.

Varje del av kapitalbasen får enligt krishanteringsdirektivet användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, inklusive kravet på efterställning (skäl 8). Avseende det kapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet gäller detta med ett viktigt undantag. Innebörden av att en resolutionsenhets kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet ska räknas med i uppfyllandet av kravet på efterställning (artikel 45b.6 andra stycket) ska, enligt förtydligande från kommissionen, förstås mot bakgrund av att kapitaltäckningsdirektivet inte tillåter att kapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet kan tillgodoräknas för uppfyllande av någon del av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt enligt den riskvägda kvoten. I svensk rätt har denna regel genomförts i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, där det anges att kärnprimärkapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet inte får användas för att uppfylla de riskbaserade komponenterna i kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder i artiklarna 92a och 92b i tillsynsförordningen, och artiklarna 45c och 45d i krishanteringsdirektivet. Därav följer att kapital som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet får tillgodoräknas ett företag vid uppfyllande av bruttosoliditetskvoten, inklusive kravet på efterställning uttryckt som del av denna, men inte vid uppfyllande av någon del av den riskvägda kvoten (tillkännagivande från kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den reviderade ramen för återhämtning och resolution av

98

banker, som svar på frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter Prop. 2020/21:155 (2020/C 321/01)).

8.4.3Alternativt efterställningskrav

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska ha möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om ett alternativt efterställningskrav för en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur stor andel av resolutionsenheter som är globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av ett sådant alternativt krav.

Riksgäldskontoret ska även ha möjlighet att under vissa förutsätt- ningar besluta om ett alternativt efterställningskrav för en resolutions- enhet som varken är en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt system- viktig resolutionsenhet.

För såväl systemviktiga som icke-systemviktiga resolutionsenheter ska det alternativa efterställningskravet avse ett belopp som inte får överstiga det högre av

1.8 procent av företagets totala skulder och egna kapital, eller

2.det kombinerade buffertkravet, två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller artikel 11.1 i värdepappers- bolagsförordningen och två gånger de särskilda kapitalbaskraven.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att det alternativa efterställningskravet för globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutions- enheter och nationellt systemviktiga resolutionsenheter ska motsvara det högsta beloppet som det får uppgå till. Utredningen föreslår också att det alternativa efterställningskravet för dessa företag får gälla högst 30 procent av dem eller den högre andel som bestäms i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Näringslivets Regelnämnd efterlyser en förklaring till vad det är för särdrag hos den svenska banksektorn som motiverar möjligheten att besluta om att det alternativa efterställningskravet för en globalt system- viktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska gälla för en högre andel än

30 procent av företagen. Riksgäldskontoret och Svenska Bankföreningen anser att det högre av de två beloppen ska utgöra ett tak, och inte i något fall ett belopp som det alternativa efterställningskravet måste motsvara. Svenska Bankföreningen anser vidare att krishanteringsdirektivet ska förstås som att kapital som ett företag håller för att möta det kombinerade buffertkravet ska avräknas mot det alternativa efterställningskravet. Svenska Bankföreningen avstyrker föreslaget om att det i föreskrifter på

lägre nivå än lag ska kunna bestämmas att det alternativa efterställnings-

99

Prop. 2020/21:155 kravet för en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt system- viktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska kunna gälla för mer än 30 procent av företagen.

Skälen för regeringens förslag

Alternativt efterställningskrav för systemviktiga banker

Resolutionsmyndigheten ska enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet kunna besluta om ett alternativt efterställningskrav för en globalt system- viktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet utifrån en individuell bedömning (artikel 45b.7 och 45b.9).

En förutsättning för ett beslut om ett sådant alternativt krav är att något av följande villkor är uppfyllt (artikel 45b.8).

1.Att ett väsentligt hinder för resolution, eller nedskrivning eller konvertering utanför resolution har identifierats av resolutionsmyndig- heten och

a) korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från resolutionsmyndig- heten inte har vidtagits, eller

b) att resolutionsmyndighetens befogenheter inte är tillräckliga för att hindret helt eller delvis kan undanröjas.

2.Att resolutionsenheten har egenskaper som begränsar genomförbar- heten och tillförlitligheten i resolutionsåtgärder och nedskrivning eller konvertering utanför resolution.

3.Att resolutionsenheten utifrån den riskbedömning som ligger till grund för pelare 2-krav enligt regelverket om kapitaltäckning finns bland de 20 procent som har högst riskvärde av alla företag som kan komma

ifråga för ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet kan ett alternativt efter- ställningskrav gällande systemviktiga resolutionsenheter som huvudregel beslutas för högst 30 procent av alla resolutionsenheter som bestämmelsen omfattar (artikel 45b.8). Dock finns en möjlighet att besluta om en högre högsta nivå än 30 procent utifrån vissa nationella förutsättningar. Beslut om en högre högsta nivå får ske efter beaktande av särdragen för den nationella banksektorn, särskilt antalet resolutionsenheter som är globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutions- enheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Regeringen anser att en högre högstanivå bör vara möjlig. Svenska Bankföreningen avstyrker förslaget. Svenska Bankföreningen anför att det inte finns några specifika särdrag i den svenska banksektorn som motiverar en högre nivå och att om det i framtiden skulle uppkomma behov av en högre nivå så bör det ske genom en ändring av lagen. Näringslivets Regelnämnd efterlyser en förklaring till vad det är för särdrag hos den svenska banksektorn som motiverar en sådan ordning. Regeringen vill här framhålla att en möjlighet för Riksgäldskontoret att kunna besluta om en högre nivå syftar till att myndigheten vid var tid ska kunna besluta om ett alternativt krav på efterställning efter vad som bedöms nödvändigt för ett ändamålsenligt resolutionsförfarande. Mot denna bakgrund framstår det

100

enligt regeringen som lämpligt att Riksgäldskontoret ges möjlighet att besluta om en högre nivå.

Utredningen föreslår att en högsta nivå på 30 procent ska bestämmas i lag och att en möjlighet att besluta om en högre högstanivå ska kunna bestämmas i föreskrifter på lägre nivå än lag. Syftet med en sådan reglering är att ge Riksgäldskontoret möjlighet att bestämma om en högstanivå efter vad som framstår som motiverat utifrån vid var tid aktuella förhållanden hos den svenska banksektorn. Enligt regeringen framstår det därför som lämpligare att bestämmelser om högstanivå bestäms i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Ändringarna i krishanteringsdirektivet anger två belopp mot vilka det alternativa kravet på efterställning ska beräknas (artikel 45.b.7). Innebörden av regeln är att det alternativa kravet på efterställning får fastställas till ett belopp som inte får överstiga det högre av

a)8 procent av företagets totala skulder och egna kapital inklusive derivatskulder efter slutavräkning (nettning), eller

b)ett belopp som motsvarar det dubbla kapitaltäckningskravet enligt tillsynsförordningen (artikel 92.1 c) eller värdepappersbolagsförord- ningen (artikel 11.1) och pelare 2-krav enligt regelverket om kapital- täckning samt det kombinerade buffertkravet.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Enligt utredningens förslag ska det alternativa efterställningskravet för en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet motsvara det högsta av de två beloppen. I likhet med Riksgäldskontoret och Svenska Bankföreningen anser regeringen att innebörden av bestämmelsen bör vara att kravet inte får överstiga det högsta av dessa två belopp, dock att det inte måste motsvara det.

Frågan om i vilken mån kapital som används för att möta det kombinerade buffertkravet får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, inbegripet efterställningskravet eller det alternativa efterställningskravet, behandlas i avsnitt 8.4.2.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.7) gäller det alternativa efterställningskravet ”i den mån som, till följd av resolutions- enhetens skyldighet att efterleva det kombinerade buffertkravet och de krav som avses i artikel 92a i [tillsynsförordningen] och artiklarna 45c.5 och 45e i detta direktiv, summan av kapitalbasen, instrumenten och skulderna” inte överstiger det högre av

a)8 procent av totala skulder och eget kapital, eller

b)det kombinerade buffertkravet, två gånger kapitalbaskravet och två gånger de särskilda kapitalbaskraven.

En fråga är om det alternativa efterställningskravet ska bestämmas med hänsyn till, dvs. med avräkning av, vad resolutionsenheten är skyldig att hålla av kapital för att uppfylla det kombinerade buffertkravet. Svenska Bankföreningen framför att krishanteringsdirektivet ska förstås som att en sådan avräkning ska ske, även i förhållande till den riskvägda kvoten. Lagrådet anser att frågan bör övervägas vidare under den fortsatta beredningen.

Prop. 2020/21:155

101

Prop. 2020/21:155 Enligt regeringens mening får det i första hand ankomma på Riksgälds- kontoret att ta ställning till den frågan, t.ex. med beaktande av praxis från Gemensamma resolutionsnämnden (SRB).

Alternativt efterställningskrav för icke systemviktiga banker

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, besluta om ett individuellt krav om efterställning för en resolutionsenhet som varken är en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutions- enhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet (artikel 45b.5).

Ett sådant beslut får fattas under förutsättning att

1.resolutionsenheten har kvalificerade skulder med inbördes lika rätt enligt förmånsrättslagen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller undantas från nedskrivning och konvertering,

2.det till följd av ett förhållande som avses i 1 finns risk för att borgenärer med en fordran som hänför sig till en sådan kvalificerad skuld som inte undantas, åsamkas större förluster till följd av en planerad tillämpning av nedskrivning och konvertering än vad borgenären hade gjort till följd av likvidation eller konkurs, och

3.att det befintliga beloppet kapitalbas och efterställda skulder inte är tillräckligt stort för att säkerställa att det förhållande som avses i 2 inte inträffar.

Om värdet av de skulder som är undantagna eller sannolikt kommer att undantas från nedskrivning inom en viss kategori kvalificerade skulder uppgår till mer än 10 procent inom den kategorin, ska resolutionsmyndig- heten bedöma risken enligt 2.

Beräkningen av det belopp kravet ska uppgå till ska ske på samma sätt som för systemviktiga resolutionsenheter.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Gemensamma bestämmelser

Inför ett beslut om ett alternativt krav på efterställning ska Riksgälds- kontoret enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 45b.9) även beakta

1.marknadsdjupet för resolutionsenhetens kapitalbasinstrument och efterställda kvalificerade instrument, prissättning för sådana instrument, i den mån det förekommer, samt den tid som behövs för att verkställa de transaktioner som krävs för att uppfylla beslutet,

2.beloppet av resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument som uppfyller samtliga kriterier i artikel 72a i tillsynsförordningen och som har en kvarvarande löptid under ett år vid tidpunkten för beslutet i syfte att göra kvantitativa justeringar av kravet på efterställning,

3.resolutionsenhetens tillgång till de instrument som uppfyller samtliga krav i artikel 72a i tillsynsförordningen med undantag för artikel 72b.2 d i den förordningen, och dessas belopp,

4.om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 § lagen om resolution och som, vid normala insolvensförfaranden, rangordnas lika högt som eller under de högst rangordnade kvalificerade

102

skulderna är betydande jämfört med resolutionsenhetens kapitalbas och Prop. 2020/21:155 kvalificerade skulder,

5.resolutionsenhetens affärsmodell, finansieringsmodell och riskprofil samt dess stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6.den inverkan som eventuella omstruktureringskostnader kan ha på resolutionsenhetens rekapitalisering.

Om beloppet av undantagna skulder enligt punkt 4 inte överstiger

5 procent av beloppet av resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder, ska det undantagna beloppet inte betraktas som betydande. Över det tröskelvärdet ska de undantagna skuldernas betydelsegrad bedömas av resolutionsmyndigheterna.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Derivatskulder ska även vid ett alternativt krav om efterställning räknas med i de totala skulderna på grundval av att nettningsrättigheter gentemot motparter erkänns fullt ut, och kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet ska räknas med bland de skulder som uppfyller ett alternativt krav på efterställning som del av bruttosoliditetskvoten, se avsnitt 8.4.2.

8.5

Nivåer

 

 

 

Regeringens förslag: Följande företag ska beräkna och uppfylla kravet

 

på kapitalbas och kvalificerade skulder på individuell nivå:

 

1. en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,

 

2. ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotter-

 

företag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

 

3. ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 lagen om

 

resolution som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag

 

till en resolutionsenhet, och

 

4. ett företag som enligt resolutions- eller koncernresolutionsplan ska

 

avvecklas enligt konkurs och likvidation.

 

Följande företag ska beräkna och uppfylla kravet på kapitalbas och

 

kvalificerade skulder på konsoliderad nivå:

 

1. en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och

 

2. ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men

 

som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.

 

Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringarna i krishanterings-

 

direktivet ska resolutionsenheter som ingår i en resolutionsgrupp uppfylla

 

kravet på konsoliderad basis på resolutionsgruppsnivå (artikel 45e.1).

 

Tanken bakom detta är att endast resolutionsenheten ska behöva bli

 

föremål för resolution, och att resolutionsenheten därför ska ha kapitalbas

 

och kvalificerade skulder motsvarande resolutionsgruppens behov.

 

Resolutionsenhetens dotterbolag i sin tur ska uppfylla kravet på individuell

 

nivå, se nedan. Detta medför att de skuldinstrument som resolutions-

103

Prop. 2020/21:155 enheten använder för att uppfylla kravet på gruppnivå behöver emitteras till borgenärer utanför resolutionsgruppen och att de skuldinstrument som resolutionsenhetens dotterbolag använder för att uppfylla kravet på individuell nivå behöver emitteras till resolutionsenheten. Vid resolution riktas resolutionsåtgärder endast mot resolutionsenheten, medan dotterbolagens kvalificerade skuldinstrument som emitterats till resolutionsenheten skrivs ner eller konverteras till äganderättsinstrument, utan att dotterbolagen försätts i resolution (skälen 19 och 20).

Definitionen av en resolutionsenhet omfattar även ett institut som inte utgör del av resolutionsgrupp, för vilken resolutionsplanen föreskriver resolutionsåtgärder (artikel 2.1.83a i krishanteringsdirektivet). Ändringarna i krishanteringsdirektivet saknar en uttrycklig regel angående på vilken nivå som kravet ska uppfyllas av en sådan resolutionsenhet. Av naturliga skäl är dock endast ett krav på individuell nivå aktuellt i sådant fall.

Företag som inte utgör resolutionsenheter, och som inte är undantagna från tillämpningen av kravet, ska uppfylla kravet på individuell nivå (jfr artikel 45c.7). Ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas enligt likvidation eller konkurs ska endast stå för sina egna förluster och ska således uppfylla kravet på individuell nivå. Ett uppfyllande av kravet på individuell nivå gäller även institut som är dotterföretag till en resolutionsenhet eller till ett företag i tredjeland men som inte självt utgör en resolutionsenhet (artikel 45f.1 första och andra styckena). Med undantag från detta ska dock moderföretag inom EU som inte själva utgör resolutionsenheter och som är dotterföretag till företag i tredjeland uppfylla MREL-kravet på konsoliderad nivå (artikel 45f.1 tredje stycket).

Krishanteringsdirektivets regler om på vilken nivå kravet ska uppfyllas är harmoniserade med vad som gäller för kravet enligt tillsynsförord- ningen. För globalt systemviktiga resolutionsenheter och för större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES innebär att det att reglerna om på vilken nivå kravet ska uppfyllas är likalydande avseende kravet enligt tillsynsförordningen och det eventuella tilläggskravet enligt krishanteringsdirektivet.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

8.6Frister

104

Regeringens förslag: Globalt systemviktiga resolutionsenheter ska uppfylla efterställningskravet från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en sådan. Europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt systemviktiga resolutionsenheter ska uppfylla kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder och efterställningskravet från och med tre år efter den dag då de har uppfyllt förutsättningarna för att vara en europeiskt eller nationellt systemviktig resolutionsenhet.

En europeiskt eller nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla minimikravet på kapitalbas och kvalificerade skulder och efterställningskravet från och med två år efter dagen för genomförandet

av nedskrivning, konvertering eller en alternativ åtgärd från privat sektor som innebär nedskrivning eller konvertering.

Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när

1.en resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på gruppnivå och efterställningskravet efter genomförandet av nedskrivning och konvertering,

2.ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder efter genomförandet av nedskrivning eller konvertering.

Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den tid som fristerna löper underrätta företaget om en lämplig nivå på kraven.

Riksgäldskontoret får revidera fristerna enligt 1 och 2 och de lämpliga nivåerna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om bedömningsgrunder vid fastställandet av fristerna.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens föreslag innehåller inte något uttryckligt bemyndigande i fråga om bedömningsgrunder vid fastställandet av fristerna. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt eller nationellt systemviktig resolutionsenhet ska omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder vid en tidigare tidpunkt. Riksgäldskontoret anser dessutom att det att bedömnings- grunderna vid fastställande av fristerna behöver klargöras.

Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringarna i krishanterings- direktivet ska kraven på efterställning för globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga och, nationellt systemviktiga resolutionsenheter (som efter beslut omfattas av samma krav som europeiskt systemviktiga resolutionsenheter) inte tillämpas inom en treårsperiod från den dag då resolutionsenheten eller den koncern som resolutionsenheten är en del av identifierades som globalt systemviktig respektive uppfyllde förutsättningarna för att vara en europeisk eller nationell systemviktig resolutionsenhet (artikel 45m.4). Detsamma gäller avseende kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för europeiskt och nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Vidare ska ett företag inte uppfylla kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder och efterställning omedelbart efter att resolutions- myndigheten vidtagit vissa åtgärder eller använt vissa verktyg mot företaget (artikel 45m.3 och 45m.5). Om resolutionsmyndigheten använt skuldnedskrivningsverktyget på en europeisk eller nationell systemviktig resolutionsenhet eller verkställt en alternativ åtgärd från privat sektor genom vilket företagets kapitalinstrument och andra skulder har skrivits ner eller konverterats, ska företagen inte uppfylla de minimikrav på kapitalbas och kvalificerade skulder samt efterställningskrav som ställs på dem förrän efter två år (artikel 45m.3).

Prop. 2020/21:155

105

Prop. 2020/21:155 För övriga företag som varit föremål för resolutionsverktyg eller då resolutionsmyndighetens skuldnedskrivnings- eller konverterings- befogenhet tillämpats på företaget ska resolutionsmyndigheterna fastställa en lämplig övergångsperiod för dels när resolutionsenheter ska uppfylla kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder på gruppnivå och efterställning, dels när företag som inte själva är resolutionsenheter ska uppnå kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45m.5). Vid fastställandet av övergångsperioderna ska resolutionsmyndigheten beakta vissa omständigheter (artikel 45m.7).

Resolutionsmyndigheten ska meddela företaget ett planerat krav på kapitalbas och kvalificerade skulder var tolfte månad under de respektive perioderna. Syftet är att underlätta en gradvis uppbyggnad av företagets kapacitet för förlustabsorbering och rekapitalisering (artikel 45m.6). Det planerade kravet och övergångsperioden får revideras (artikel 45m.8).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution. Riksgäldskontoret anser att bedömningsgrunderna vid fastställande av fristerna behöver klargöras. Enligt regeringen bör de omständigheter som resolutions- myndigheten ska beakta vid fastställande av fristerna regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Riksgäldskontoret anser att ett globalt systemviktigt institut eller en europeiskt eller nationellt systemviktig resolutionsenhet ska omfattas av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder vid en tidigare tidpunkt. Regeringen konstaterar att krishanteringsdirektivet inte ger utrymme för en sådan ordning.

 

8.7

Offentliggörande

 

 

 

Regeringens förslag: Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet

 

på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.

 

Kravet på offentliggörande ska inte gälla under den tidsfrist som ett

 

företag efter genomförd nedskrivning eller konvertering inte behöver

 

uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Det ska inte

 

heller gälla för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas

 

genom likvidation eller konkurs.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om kravet på offentliggörande.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.

 

Utredningens förslag innehåller inte något uttryckligt undantag från kravet

 

på offentliggörande. Utredningens förslag har dessutom en annan

 

lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringarna i krishanterings-

 

direktivet ska ett företag minst en gång per år offentliggöra information

 

om hur

kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls

 

(artikel 45i.3).

 

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör ett mot-

106

svarande krav på offentliggörande införas i lagen om resolution.

Kravet på offentliggörande gäller enligt krishanteringsdirektivet inte Prop. 2020/21:155 under den tidsfrist som ett företag efter genomförd nedskrivning eller

konvertering inte behöver uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45i.7). Det gäller inte heller för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden (artikel 45i.4).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande undantag införas i lagen om resolution.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter som kompletterar kravet på offentlig- görande.

8.8Övervakning av kravet

8.8.1Utdelningsrestriktioner

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska, efter att Finansinspek- tionen fått tillfälle att lämna synpunkter, få förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Med värdeöverföringar ska avses att

1.göra en värdeöverföring kopplad till institutets kärnprimärkapital,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldig- heten att betala uppstod vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller

3.göra utbetalningar hänförliga till primärkapitaltillskottsinstrument.

Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret när det inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Ett beslut om restriktioner ska fattas nio månader efter att företaget har underrättat Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontoret får avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:

1.bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens funktionssätt,

2.störningarna enligt 1 medför,

ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

ökade kostnader för företaget, och

att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan ge ut kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument,

3.en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,

4.störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana instrument som avses i 2,

5.ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet.

107

Prop. 2020/21:155 Riksgäldskontoret ska varje månad göra en förnyad bedömning om undantagets tillämplighet. Riksgäldskontoret ska underrätta Finans- inspektionen om undantagsmöjligheten tillämpas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om beräkningen av det särskilda förfogande- beloppet och bedömningsgrunder vid beslut om restriktionerna.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anför skäl för att inspektionen bör ansvara för beslut om restriktioner.

Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringarna i krishanterings- direktivet ska resolutionsmyndigheten kunna vidta vissa restriktioner om ett företag uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt kapitaltäck- ningsdirektivet men inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver företagets riskvägda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Ett företag ska omedelbart underrätta resolutionsmyndigheten om så är fallet. Resolutionsmyndigheten ska i dessa fall ha befogenhet att förbjuda företaget att vidta värdeöverföringar som överstiger ett visst belopp, det högsta utdelningsbara beloppet (artikel 16a.1). Ändringarna i krishante- ringsdirektivet innehåller detaljerade krav på hur det högsta förfogande- beloppet ska beräknas (artikel 16a.4–16a.6).

Resolutionsmyndigheten ska i samråd med den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål bedöma om restriktionerna ska vidtas. Vid denna bedömning ska vissa institutsspecifika aspekter beaktas. Resolutions- myndigheten ska upprepa sin prövning om den ska fatta beslut om restriktioner åtminstone en gång i månaden så länge företaget inte upp- fyller det kombinerade buffertkravet utöver företagets riskvägda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 16a.2).

Ett beslut om restriktioner ska fattas nio månader efter att företaget underrättat resolutionsmyndigheten om att det inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver företagets riskvägda krav på kapitalbas och kvalificerade skulder och så alltjämt är fallet. Resolutionsmyndigheten får under vissa förutsättningar avstå från att fatta beslut om restriktioner. Om resolutionsmyndigheten avstår från att fatta beslut om restriktioner, ska myndigheten underrätta den behöriga myndigheten om sitt beslut och lämna en skriftlig förklaring till sin bedömning. Resolutionsmyndigheten ska varje månad upprepa sin bedömning om undantag är tillämpligt (artikel 16a.3).

För att genomföra de nya reglerna bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. De bedömningsgrunder som ska beaktas vid beslut om restriktioner och beräkningen av det särskilda förfogandebeloppet bör, med hänsyn till detaljeringsgraden, genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Finansinspektionen anför skäl för att myndigheten bör besluta om de aktuella restriktionerna. Utifrån det beredningsunderlag som finns i detta ärende gör regeringen dock bedömningen att förändringar i utredningens förslag angående ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vid tillämp-

108

ning av det aktuella verktyget inte ryms inom ramen för detta lagstiftnings- Prop. 2020/21:155 ärende.

8.8.2Ingripanden

Regeringens förslag: Finansinspektionens ingripandemöjligheter enligt rörelselagstiftningen ska utökas till att även omfatta andra finansiella företag som ingår i samma koncern som ett institut när det företaget inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Finansinspektionen ska i de fallen även kunna vidta åtgärder mot någon som ingår i ett sådant företags styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Riksgäldskontoret anser att det bör förtydligas vilka åtgärder som kan vidtas om ett företag inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Skälen för regeringens förslag: Berörda myndigheter har i dag möjlig- het att ingripa mot institut som inte uppfyller kraven i krishanterings- direktivet. Det innebär att myndigheterna kan åtgärda eller avlägsna resolutionshinder (artiklarna 17 och 18), vidta tillsynsåtgärder enligt kapitaltäckningsdirektivet (artikel 104), vidta tidiga ingripanden (artikel 27) och vidta administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder (artiklarna 110 och 111).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska berörda myndigheter kunna vidta ingripandeåtgärder om såväl ett institut som ett annat företag inom koncernen inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45k). De åtgärder som kan komma i fråga är åtminstone de redan befintliga befogenheterna (artiklarna 17, 18, 27, 104, 110 och 111 i kapitaltäckningsdirektivet) och den nya befogenheten att förbjuda vissa utdelningar (artikel 16a). Åtgärderna blir tillämpbara om deras respektive förutsättningar är uppfyllda. Resolutionsmyndigheterna och de behöriga myndigheterna ska samråda med varandra när de utövar sina respektive befogenheter (artikel 45k.2).

Bestämmelser om ingripanden mot institut finns i rörelselagstiftningen (15 kap. LBF och 25 kap. LVM). De gäller också vid överträdelser av lagen om resolution. Det saknas emellertid bestämmelser som ger Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot andra finansiella företag som ingår i samma koncern som ett institut vid överträdelser av lagen om resolution. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Vidare saknas möjlighet för Finansinspektionen att vidta åtgärder mot någon som ingår i ett instituts eller företags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, även när ett institut eller företag inte uppnår kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 111). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet i

detta avseende bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

109

Prop. 2020/21:155 Riksgäldskontoret anser att det bör förtydligas vilka åtgärder som kan vidtas om ett företag inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Regeringen konstaterar att det av ändringarna i krishanteringsdirektivet följer att ett företag som inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalifi- cerade skulder kan bli föremål för någon av de uppräknade ingripande- befogenheterna.

 

8.9

Gränsöverskridande fall

 

 

 

Regeringens förslag: För en gränsöverskridande koncern ska

 

Riksgäldskontoret fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska

 

resolutionsmyndigheter om kravet på kapitalbas och kvalificerade

 

skulder på individuell och konsoliderad nivå. Riksgäldskontoret ska

 

meddela de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för och

 

i vissa fall koncernens moderföretag ett gemensamt beslut.

 

För globalt systemviktiga institut ska särskilda bestämmelser gälla.

 

Om ett gemensamt beslut inte har fattats inom fyra månader på grund

 

av olika uppfattningar om kravet ska Riksgäldskontoret, efter att

 

berörda utländska resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna

 

synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

 

för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

 

Grunderna för att Riksgäldskontoret inte ska få hänskjuta ett ärende

 

till Europeiska bankmyndigheten för bindande medling ska utökas till

 

att även omfatta situationen då Riksgäldskontoret är resolutionsmyn-

 

dighet för en resolutionsenhet.

 

Riksgäldskontoret får inte heller, som samordnande resolutionsmyn-

 

dighet eller resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet, hänskjuta

 

ärendet till Europeiska bankmyndigheten för bindande medling i de fall

 

där den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet

 

faller inom 2 procent av den riskvägda kvoten på kapitalbas och

 

kvalificerade skulder för resolutionsenheter och uppfyller kravet på

 

kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte är en

 

resolutionsenhet.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag.

 

Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

 

det.

 

 

Skälen för regeringens förslag

 

Gemensamma beslut

 

Enligt krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheten på koncernivå

 

och resolutionsmyndigheterna som ansvarar för dotterföretagen på

 

individuell nivå fatta ett gemensamt beslut om både minimikravet på

 

nedskrivningsbara skulder på konsoliderad nivå och om kravet på

 

individuell nivå inom fyra månader (artikel 45.9 och 45.10).

 

Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska lämna det gemensamma

110

beslutet om det konsoliderade kravet till moderföretaget inom EU (artikel

45.9). Resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen och resolutionsmyn- digheten på koncernnivå ska lämna det gemensamma besluten avseende de individuella kraven till dotterföretagen respektive moderföretaget inom EU (artikel 45.10).

Bestämmelser om de gemensamma besluten i gränsöverskridande fall finns i lagen om resolution (4 kap. 5–9 §§). I svensk rätt har resolutions- myndighet på koncernivå benämnts samordnande resolutionsmyndighet.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska de gemensamma besluten fattas utifrån de nya kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder samt utifrån de nya begreppen resolutionsenheter och resolutions- grupper (artikel 45h.1 och 45h.2). De berörda resolutionsmyndigheterna i gränsöverskridande fall, dvs. resolutionsmyndigheten för en resolutionsenhet, resolutionsmyndigheten på koncernnivå, om den inte är desamma som den föregående, och de resolutionsmyndigheter som ansvarar för de dotterföretag i en resolutionsgrupp som inte är resolutions- enheter, ska göra allt de kan för att fatta ett gemensamt beslut om

1.storleken av det krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska tillämpas på konsoliderad resolutionsgruppsnivå, för respektive resolu- tionsenhet, och

2.storleken av det krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska tillämpas på individuell basis för företag i en resolutionsgrupp som inte är resolutionsenheter (artikel 45h.1 första stycket).

Det gemensamma beslutet ska vara motiverat och säkerställa efter- levnaden av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutions- enheter och på företag som inte själva är resolutionsenheter. Resolutions- myndigheten ska lämna det gemensamma beslutet till resolutionsenheten, de enheter i resolutionsgruppen som inte är resolutionsenheter som myndigheten ansvarar för och till koncernens moderföretag om moder- företaget inte självt är en resolutionsenhet inom samma resolutionsgrupp (artikel 45h.1 andra stycket).

Det gemensamma beslutet får föreskriva att ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som emitterats till och förvärvats av företag som inte tillhör resolutionsgruppen. Detta förutsätter dock att en sådan möjlighet står i överensstämmelse med resolutionsplanen och att resolutionsenheten inte direkt eller indirekt har förvärvat tillräckligt med sådana instrument för att uppfylla sitt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 45h.1 tredje stycket).

Det införs vidare vissa särskilda bestämmelser för det fall då det finns fler än en G-SII-enhet som tillhör samma globalt systemviktiga institut och om dessa företag också är resolutionsenheter (artikel 45h.2). De berörda resolutionsmyndigheterna ska i dessa fall diskutera storleken på kraven enligt 1 och 2. Resolutionsmyndigheterna ska även, i tillämpliga fall, komma överens om att tillämpa avdragsmöjligheten enligt tillsynsförord- ningen (artikel 72e) och att göra justeringar för att minimera eller undanröja skillnader mellan summan av

a)de belopp om ytterligare krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, enligt krishanteringsdirektivet (artikel 45d.4 a), och den gruppbaserade beräkningen för globalt systemviktiga institut med flera resolutions- enheter, enligt tillsynsförordningen (artikel 12a), beräknat för respek- tive resolutionsenhet, och

Prop. 2020/21:155

111

Prop. 2020/21:155 b) de belopp om ytterligare krav på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt krishanteringsdirektivet (artikel 45d.4 b) och den gruppbaserade beräkningen för globalt systemviktiga institut med flera resolutions- enheter, enligt tillsynsförordningen (artikel 12a), beräknat för moder- företaget inom EU (artikel 45h.2 första stycket).

112

Justeringarna får göras för skillnader i beräkningen av de totala riskvägda exponeringsbeloppen mellan de berörda medlemsstaterna, genom att justera nivån på kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Justeringar får dock inte göras för att utjämna skillnader som beror på exponeringar mellan resolutionsgrupper (artikel 45h.2 andra stycket).

Summan enligt a får inte vara lägre än summan enligt b (artikel 45h.2 tredje stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Om gemensamma beslut inte kan fattas

Enligt krishanteringsdirektivet ska, om resolutionsmyndigheterna inte kommer överens, resolutionsmyndigheten på koncernnivå fatta beslut om kravet på konsoliderad nivå och de myndigheter som ansvarar för enskilda institut ska fatta beslut om kravet på individuell nivå. Om frågan inom fyramånadersperioden hänskjuts till Eba för bindande medling, ska resolutionsmyndigheterna följa Ebas beslut (artikel 45.9 och 45.10). Detta gäller dock inte avseende MREL-kravet i dotterföretag, om den bedömning av kravets omfattning som gjorts av dotterföretagets resolutionsmyndighet endast i liten utsträckning – med mindre än en procentenhet – avviker från den bedömning som gjorts på konsoliderad nivå. I sådana fall får resolutionsmyndigheten på koncernnivå inte hänskjuta ärendet till Eba för bindande medling (artikel 45.10).

Det gemensamma besluten, liksom de beslut som fattas i avsaknad av gemensamma beslut, är bindande och ska uppdateras regelbundet (artikel 45.9 och 45.10).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska förfarandet av när de gemensamma besluten inte kan nås justeras i förhållande till de nya kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder samt utifrån de nya begreppen resolutionsenheter och resolutionsgrupper (artikel 45h.3–45h.8).

Om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader till följd av olika uppfattningar om det konsoliderade kravet ska ett beslut fattas om detta krav av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten med hänsyn tagen till

den relevanta resolutionsmyndighetens bedömning om enheter i resolutionsgruppen som inte är en resolutionsenhet, och

yttrandet från resolutionsmyndigheten på koncernnivå, om den myndigheten inte är densamma som resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten (artikel 45h.3 och 45h.4 första stycket).

Om någon av de berörda resolutionsmyndigheterna vid utgången av fyramånadersperioden har hänskjutit ärendet till Eba för bindande medling ska resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut från Eba och därefter fatta beslut i enlighet

med Ebas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Eba efter att Prop. 2020/21:155 fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Om Eba inte fattar ett beslut inom en månad efter hänskjutandet ska det beslut som fattats av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten tillämpas (artikel 45h.4 andra stycket och 45h.6).

Liknande förfarande gäller för om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader till följd av olika uppfattningar om nivån på kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte är resolutions- enheter (artikel 45h.5 och 45h.6). Undantaget från möjligheten att hänskjuta ärendet till Eba har formulerats om (artikel 45h femte stycket). Resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten eller resolutionsmyn- digheten på koncernnivå ska inte hänskjuta ärendet till Eba för bindande medling i de fall där den nivå som fastställts av dotterföretagens resolutionsmyndigheter

faller inom 2 procent av den riskvägda kvoten för resolutionsenheter, och

uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för företag som inte är en resolutionsenhet.

Det gemensamma besluten, liksom de beslut som fattas i avsaknad av gemensamma beslut, ska alltjämt vara bindande och uppdateras regelbundet (artikel 45h.7).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

9Förberedande arbete

9.1Avtalsenligt erkännande av nedskrivning och konvertering

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska få besluta att kravet att företag i avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ska ta in avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering inte ska gälla för ett företag för vilket kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder har fastställts till förlustabsorberingsbeloppet.

Kravet att ta in ett avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering ska inte gälla om det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet. Riksgäldskontoret ska bedöma vilken inverkan ett sådant undantag från kravet har på möjligheterna att försätta företaget i resolution. Myndigheten ska särskilt bedöma vilken påverkan det har på möjlig- heten att försätta ett företag i resolution om företagets skulder inom en och samma skuldklass, inbegripet kvalificerade skulder, till en betydande andel av fordringsklassen utgörs av skulder som myndig- heten inte kan räkna med att kunna använda vid en skuldnedskrivning.

Om ett företag låter bli att ta in ett avtalsvillkor om erkännande av

nedskrivning eller konvertering i de fall där detta krävs, ska skulden

113

Prop. 2020/21:155 inte få användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Detsamma gäller om Riksgäldskontoret beslutat att ett företag vars krav har fastställts till förlustabsorberingsbeloppet inte behöver ta in ett sådant villkor eller om ett företag inte tar in villkoret eftersom det inte är möjligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka kategorier av skulder som kan undantas från skyldigheten att ta in avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering på grund av att det inte är möjligt att ta in ett sådant villkor.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan krishante- ringsdirektivets krav på att Riksgäldskontoret ska vidta lämpliga åtgärder för att undanröja ett väsentligt resolutionshinder, också om hindret uppkommit till följd av att skulder hänförliga till en viss fordringsklass till mer än 10 procent består av skulder som myndigheten inte kan räkna med att kunna använda vid en skuldnedskrivning, och på att sådana skulder som inte omfattas av kravet på villkor om nedskrivning och konvertering på grund av att det inte bedömts som möjligt att ta in villkoret, ska rangordnas före vissa efterställda skulder.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder inte ska få uppfyllas med skulder som inte omfattas av ett avtalsvillkor om nedskrivning eller konvertering. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Riksgäldskontoret anser att det behöver klargöras att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder inte ska få uppfyllas med skulder som inte omfattas av ett avtalsvillkor om nedskrivning eller konvertering. Enligt Riksgäldskontoret bör myndigheten dessutom få meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att ta in ett sådant villkor för de företag vars krav har fastställts till förlustabsorberingsbeloppet. Svenska Bankföreningen anser att det bör förtydligas att undantaget från skyldigheten att ta med ett avtalsvillkor om nedskrivning eller konvertering ska gälla om det inte är praktiskt möjligt för ett företag att ta in ett sådant villkor.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Krishanteringsdirektivet innehåller regler som syftar till att företag hemmahörande inom EES som ingår ett avtal om vissa skulder (relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder) och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ska ta in villkor som bl.a. innebär att borgenärerna erkänner att skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras. Från kravet på att ta in de angivna villkoren görs vissa undantag (artikel 55, som i svensk rätt har genomförts i 5 kap. 2 och 3 §§ LOR).

114

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innebär bl.a. att det görs vissa Prop. 2020/21:155 ytterligare undantag från kravet att ta in ett avtalsvillkor om nedskrivning

och konvertering.

Hänvisning till tekniska tillsynsstandarder och flyttade regler

Kravet i krishanteringsdirektivet på att ett företag ska ta in avtalsvillkor om nedskrivning och konvertering gäller inte i vissa särskilt angivna fall, bl.a. om det framgår av tekniska standarder som antagits av kommissionen att sådana villkor inte krävs (artikel 55.3). Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet har bemyndigandet att utfärda dessa standarder flyttats (artikel 55.5). För att genomföra ändringarna i krishanterings- direktivet bör motsvarande ändringar göras i lagen om resolution.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet flyttas samtidigt reglerna om resolutionsmyndighetens möjlighet att begära att ett företag lämnar ett rättsutlåtande om ett sådant villkors verkställbarhet och verkan (från artikel 55.1 till 55.3) och att en underlåtenhet att ta in ett avtalsvillkor inte hindrar resolutionsmyndighet från att genomföra nedskrivning eller konvertering (från artikel 55.2 till 55.4). Dessa regler har i svensk rätt redan genomförts i lagen om resolution (5 kap. 2 och 3 §§).

Undantag för företag som bedöms kunna avvecklas genom konkurs eller likvidation

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet införs ett nytt undantag från skyldigheten att ta in ett avtalsvillkor om nedskrivning och konvertering, som innebär att resolutionsmyndigheten får besluta att skyldigheten att ta in ett sådant villkor inte ska gälla för ett företag vars krav på kapitalbas och kvalificerade skulder har fastställts till förlustabsorberingsbeloppet. Om ett företag undantas från denna skyldighet får en skuld som annars hade omfattats av skyldigheten inte medräknas i kravet (artikel 55.1 andra stycket).

Ändringarna får uppfattas så att en förutsättning för undantaget bör vara att företaget uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder utan att den aktuella skulden räknas med.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution. Till skillnad från Riksgäldskontoret anser regeringen att det inte behövs något bemyndigande på området, eftersom det handlar om bedömningar i enskilda fall.

Undantag om det inte är möjligt att ta med ett avtalsvillkor

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet har det beaktats att det kan finnas fall där ett företag inte i ett avtal kan ta in villkor om nedskrivning och konvertering. Sådana fall kan t.ex. bero på rättsordningen i tredjeland, företagets bristande möjligheter att påverka avtalsvillkoren eller omständigheter kopplade till skulden som sådan. Under sådana förhållanden ska företaget inte heller vara skyldigt att ta in ett sådant villkor. Det förhållandet att motparten inte vill gå med på att vara bunden av villkoret bör emellertid inte i sig anses som ett sådant fall där skyldigheten att införa villkoret ska bortfalla (skäl 26 och artikel 55.2). För

115

Prop. 2020/21:155 att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Svenska Bankföreningen anser att det bör förtydligas att undantaget från skyldigheten att ta med ett avtalsvillkor om nedskrivning eller konver- tering ska gälla om det inte är praktiskt möjligt för ett företag att ta in ett sådant villkor. Regeringen konstaterar att ändringarna i krishanterings- direktivet inte ger utrymme för något sådant förtydligande. Till det kommer att de närmare förutsättningarna för tillämpning av undantaget ska specificeras i de tekniska standarder för tillsyn som kommissionen ska anta (artikel 55.6).

Vissa typer av kapital- och skuldinstrument omfattas inte av detta undantag från skyldigheten att ta in ett villkor om nedskrivning och konvertering. De instrument som inte omfattas är övriga primärkapital- instrument, supplementärkapitalinstrument och skuldinstrument utan säkerhet. Med skuldinstrument avses obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld (artikel 2.1.48 ii). Av ändringarna i krishanteringsdirektivet följer vidare att sådana skulder som inte omfattas av aktuellt villkor på grund av det inte bedömts som möjligt att ta in villkoret ska rangordnas före de skulder som avses i artikel 108.2 a–c och 108.3 (artikel 55.2 fjärde stycket). Denna ordning gäller redan i dag i svensk rätt (18 § första stycket andra och tredje meningarna förmånsrättslagen [1970:979]).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet har det införts nya detaljerade regler för förfarandet när ett företag bedömer att det inte är möjligt att införa ett villkor om nedskrivning och konvertering (artikel 55.2 första–tredje styckena). Reglerna innebär i korthet följande. Företaget ska underrätta resolutionsmyndigheten om situationen och då ange vilken skuldklass som den aktuella skulden tillhör samt skälen för sin bedömning. Myndigheten kan inom en rimlig tid begära ytterligare information och företaget ska förse myndigheten med all den information som den begär. När myndigheten har tagit emot en sådan underrättelse upphör företagets skyldighet att ta med villkoret i avtalet. Om myndigheten dock bedömer att det är möjligt att ta med villkoret ska myndigheten inom en rimlig tid från företagets underrättelse kräva att företaget inför det. Myndigheten får då också kräva att företaget ändrar sin praxis avseende tillämpning av undantag från avtalsenligt erkännande av nedskrivning. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution. Syftet med att företaget ska lämna information till Riksgäldskontoret är att myndigheten ska kunna bedöma vilken inverkan företagets underrättelse har på möjligheterna att försätta det i resolution. En sådan skyldighet att lämna information följer redan av svensk rätt (28 kap. 1 § LOR).

Kommissionen ska i tekniska tillsynsstandarder specificera de villkor som ska gälla för resolutionsmyndighetens krav på införande av avtalsvill- kor och den rimliga tidsramen för myndighetens krav (artikel 55.6).

Av ändringarna i krishanteringsdirektivet framgår vidare att resolutions- myndigheten, där det är nödvändigt, ska ange de kategorier av skulder som kan undantas från skyldigheten att ta in avtalsvillkor om nedskrivning och konvertering på grund av att det inte är möjligt att ta med ett sådant avtalsvillkor (artikel 55.7). Detta ska göras utifrån de tekniska standarder

116

för tillsyn som kommissionen ska anta. Regeringen eller den myndighet Prop. 2020/21:155 som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter i saken.

Riksgäldskontoret ska bedöma vad det innebär att en viss andel skulder inte kan skrivas ned eller konverteras

Om ett företag inom en och samma skuldklass, som inbegriper kvalifi- cerade skulder, har skulder som till mer än 10 procent består av skulder som har undantagits från skyldigheten att ta in avtalsvillkor om nedskriv- ning och konvertering på grund av att det inte är möjligt att ta med ett sådant avtalsvillkor, ska resolutionsmyndigheten enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet bedöma vilken inverkan detta har på möjligheten att försätta företaget i resolution. I beräkningen ska också sådana skulder som inte är nedskrivningsbara eller som sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering tas med (artikel 55.2 femte stycket). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Om detta förhållande bedöms skapa ett väsentligt resolutionshinder ska resolutionsmyndigheten vidta de åtgärder som är lämpliga för att undanröja hindret (artikel 55.2 sjätte stycket). En sådan skyldighet för Riksgäldskontoret att vidta åtgärder följer redan av svensk rätt (3 kap. 12–24 §§ LOR).

Skulder som inte omfattas av ett avtalsvillkor får inte användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet följer att skulder som omfattas av lagstiftningen i tredjeland, och för vilka ett företag inte i enlighet med direktivets krav tar in ett avtalsvillkor om nedskrivning och konvertering eller ett sådant villkor inte tas med eftersom det inte bedöms som möjligt, inte får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (artikel 55.2 sjunde stycket).

Utredningens förslag innehåller inte några uttryckliga bestämmelser om att kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder inte ska få uppfyllas med skulder som inte omfattas av ett avtalsvillkor om erkännande av nedskriv- ning eller konvertering. Som Riksgäldskontoret framför bör det i lagen om resolution införas en särskild bestämmelse om att sådana skulder inte får användas för att uppfylla kravet, i likhet med det ovan behandlade fallet beträffande ett företag vars krav har fastställts till förlustabsorberings- beloppet.

9.2Avtalsenligt erkännande av befogenheten att vidta tillfälliga åtgärder

Regeringens förslag: Ett företag ska i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att avtalet kan bli föremål för tillfälliga åtgärder och att ett beslut om resolution, resolutionsåtgärd eller tillfälliga åtgärder utgör hinder mot att utöva vissa rättshandlingar, bl.a. att säga upp eller ändra villkoren i ett avtal med företaget.

117

Prop. 2020/21:155 Ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutionsmyndig- het ska säkerställa att dess dotterföretag i tredjeland som motsvarar ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller finansiellt institut, i finansiella avtal tar in ett villkor om att vissa rättshandlingar inte får utövas på grund av ett beslut om tillfälliga åtgärder avseende moderföretaget.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Ett företag ska ta med villkor om avtalsenligt erkännande av befogenheten att vidta tillfälliga åtgärder

En viktig aspekt i en effektiv resolution är att säkerställa att en motpart i ett finansiellt avtal inte kan säga upp sina skyldigheter enbart på grund av att ett företag försätts i resolution eller blir föremål för tillfälliga åtgärder. På samma sätt är det av vikt att resolutionsmyndigheten under vissa förut- sättningar tillfälligt kan upphäva en betalnings- eller leveransskyldighet enligt ett avtal eller annars begränsa en motparts rätt att slutavräkna, påskynda eller på annat sätt avsluta finansiella avtal av betydelse (se avsnitt 12). Det kan dock bli svårt att verkställa sådana åtgärder om ett avtal regleras av rättsordningen i tredjeland.

Det har därför vid ändringarna i krishanteringsdirektivet ansetts att företag i finansiella avtal som regleras av rättsordningen i tredjeland också behöver ta med villkor som innebär att motparten erkänner att avtalet kan komma att bli föremål för resolutionsmyndighetens utövande av tillfälliga åtgärder, t.ex. om förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser, och begränsar motparten från att vidta åtgärder med anledning av det (skäl 31 och artikel 71a). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Skyldigheten för ett företag att ta med aktuellt villkor gäller bara om avtalet skulle kunna bli föremål för tillfälliga åtgärder om det finansiella avtalet reglerades enligt nationell lagstiftning (artikel 71a.3 b). För svensk del innebär det bl.a. att ett företag inte är skyldigt att införa ett villkor avseende ett tillfälligt förbud att ta i anspråk säkerheter och företa vissa rättshandlingar i fråga om avtal med centrala motparter, eftersom Riksgäldskontoret beträffande sådana avtal inte skulle ha haft dessa befogenheter om avtalet hade reglerats i svensk rätt. Reglerna bör dock tolkas extensivt med beaktande av att flera av bestämmelserna om tillfälliga åtgärder som utgångspunkt är tillämpliga på alla typer av avtal som innehåller en betalnings- eller leveransförpliktelse. Det är inte nödvändigt att uttryckligen ange detta i lagen om resolution.

Förekomsten av ett avtalsvillkor av detta slag är inte någon förutsättning för att resolutionsmyndigheten ska kunna tillämpa de aktuella befogen- heterna (artikel 71a.4). Inte heller detta behöver komma till uttryck i lagen om resolution (jfr prop. 2015/16:5 s. 284).

118

Ett moderföretag ska säkerställa att dotterföretag i tredjeland tar med

Prop. 2020/21:155

villkor om avtalsenligt erkännande

 

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet ges medlemsstaterna

 

möjlighet att kräva att ett moderföretag inom EES säkerställer att dess

 

dotterföretag i tredjeland i sina finansiella avtal tar med ett villkor om att

 

vissa rättshandlingar inte får utövas på grund av ett beslut om tillfälliga

 

åtgärder avseende moderföretaget (artikel 71a.2). Syftet med detta är att

 

utesluta att dotterföretagets motparter kan vidta åtgärder, t.ex. att säga upp

 

avtalet, på grund av att resolutionsmyndigheten tillfälligt upphäver eller

 

begränsar rättigheter och skyldigheter för moderföretaget. En sådan åtgärd

 

mot ett dotterföretag skulle kunna innebära försämrade möjligheter att

 

vidta resolutionsåtgärder avseende moderföretaget. Detta talar för att

 

utnyttja det nationella valet. Samtidigt bör det beaktas att det skulle kunna

 

innebära ökade kostnader för ett dotterföretag att ta med ett sådant villkor

 

i sina avtal. Dessa eventuella kostnader kan emellertid inte antas bli

 

betydande. Inte heller i övrigt skulle en sådan ordning medföra negativa

 

konsekvenser som överstiger nyttan av den. Sammantaget bör ändringarna

 

i krishanteringsdirektivet i denna del genomföras i lagen om resolution.

 

Denna skyldighet för moderföretag ska bara gälla i fråga om dotterföretag

 

som i hemlandet motsvarar kreditinstitut, värdepappersbolag eller

 

finansiella institut (artikel 71a.2 andra stycket).

 

10 Nedskrivning och konvertering utanför resolution

Regeringens förslag: Finansinspektionens befogenhet att utanför

 

resolution besluta om nedskrivning eller konvertering av relevanta

 

kapitalinstrument ska utökas till att också omfatta nedskrivning eller

 

konvertering av kvalificerade skulder. Det är bara vissa kvalificerade

 

skulder som ska kunna skrivas ned eller konverteras på detta sätt. Sådan

 

nedskrivning och konvertering är bara möjlig avseende ett företag i en

 

resolutionsgrupp som inte är en resolutionsenhet och skulderna ska

 

kunna räknas med vid bedömningen av om företaget uppfyller kravet

 

på kapitalbas och kvalificerade skulder.

 

Finansinspektionen ska på eget initiativ eller på begäran av Riks-

 

gäldskontoret få besluta om relevanta kapitalinstrument och kvalifice-

 

rade skulder ska skrivas ned eller konverteras utanför resolution.

 

Riksgäldskontoret och, om det aktuella dotterföretaget ingår i en gräns-

 

överskridande koncern, resolutionsmyndigheten för berörd resolutions-

 

enhet ska inför ett sådant beslut ha fått tillfälle att lämna synpunkter.

 

Finansinspektionen ska se till att det görs en värdering före nedskriv-

 

ning eller konvertering av kvalificerade skulder. Det ska därutöver

 

införas en skyldighet för Finansinspektionen att se till att det görs en

 

värdering också efter att relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade

 

skulder har skrivits ned.

 

Kvalificerade skulder ska skrivas ned efter relevanta kapitalinstru-

 

ment.

119

 

Prop. 2020/21:155

120

Belopp som har minskats, skrivits ned eller konverterats utanför resolution eller vid åtgärder mot ägare ska få medräknas i de tröskel- värden som behöver vara uppfyllda för att de statliga stabiliserings- verktygen ska få användas och för att bidrag ska få lämnas från resolu- tionsreserven eller från alternativa finansieringskällor.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan krishante- ringsdirektivets krav på att nedskrivning och konvertering ska göras i enlighet med principen att det ekonomiska utfallet för en ägare och borgenär inte ska bli sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation och på vilka myndigheter som Finansinspektionen ska ge tillfälle att lämna synpunkter beträffande nedskrivning eller konvertering i en gränsöverskridande koncern.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. I utredningens förslag omfattas inte kvalificerade skulder som har getts ut av ett institut av Finansinspektionens befogenhet att konvertera eller skriva ned skulderna utanför resolution. Av utredningens förslag framgår inte heller hur konverteringskursen för kvalificerade skulder ska bestämmas. En värdering efter nedskrivning eller konvertering ska vidare enligt utredningens förslag bara göras om resolutionsenheten förvärvat de relevanta kapitalinstrumenten eller kvalificerade skulderna indirekt genom ett annat företag i samma resolutionsgrupp. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att nedskrivning och konvertering av skulder utanför resolution men inom en resolutionsgrupp bör ses som ett resolutionsverktyg, trots att åtgärden vidtas i ett företag som i sig inte är satt i resolution. Inspektionen anser därför att det är mer ändamålsenligt om Riksgäldskontoret får ansvaret för nedskrivning och konvertering av skulder i dessa fall.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Vissa kvalificerade skulder ska kunna skrivas ned utanför resolution

Enligt gällande rätt ska Finansinspektionen utanför resolution besluta att relevanta kapitalinstrument som har getts ut av ett företag som kan bli föremål för resolution ska skrivas ned eller konverteras om vissa förutsättningar är uppfyllda, bl.a. att företaget eller den koncern som den ingår i fallerar eller sannolikt kommer att fallera (artiklarna 59–62 i krishanteringsdirektivet, som i svensk rätt har genomförts huvudsakligen i 6 kap. LOR). I en särskild situation – om ett företag behöver statligt stöd och det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten – får också efterställda skulder som inte räknas in i kapitalbasen skrivas ned eller konverteras (6 kap. 5 § LOR). Syftet med nedskrivning och konvertering utanför resolution är att stärka kapitalbasen och därigenom förhindra resolution.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet utökas befogenheten att skriva ned eller konvertera kapital utanför resolution till att också omfatta vissa kvalificerade skulder (se särskilt artikel 59). Den utökade befogen-

heten begränsas till att avse kvalificerade skulder som ett dotterföretag i Prop. 2020/21:155 resolutionsgruppen har gentemot resolutionsenheten eller, i tillämpliga

fall, ett mellanliggande moderföretag.

Syftet med ändringarna i krishanteringsdirektivet är att undvika resolution i ett fallerande rörelsedrivande företag vid en resolutionsstrategi med en enda ingångspunkt. I en sådan strategi har resolutionsmyndigheten bedömt att resolution ska ske av moderbolaget, och inte av dotterföretaget. Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska därför dotterföretagets förluster genom nedskrivning eller konvertering av dess skulder kunna föras över till resolutionsenheten, typiskt sett moderbolaget, för att återställa kapitalet i dotterföretaget.

Mot bakgrund av det angivna syftet har det också införts regler för det fallet att resolutionsenheten inte förvärvat de relevanta kapitalinstru- menten eller de kvalificerade skulderna direkt från det fallerande dotterföretag som har gett ut dem, utan indirekt från ett annat företag i samma resolutionsgrupp. För att förlusterna ska överföras till resolutions- enheten och för att den ska rekapitalisera dotterföretaget vid en nedskriv- ning eller konvertering, behöver i ett sådant fall nedskrivning eller konver- tering utövas samtidigt i moderföretaget för det aktuella dotterföretaget (artikel 59.1 andra stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Nedskrivning och konvertering ska göras i enlighet med principen att det ekonomiska utfallet för en ägare och borgenär inte ska bli sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation (artikel 59.1a andra stycket). Detta följer redan av svensk rätt (1 kap. 8 § LOR).

Finansinspektionen ska ansvara också för nedskrivning och konvertering av kvalificerade skulder

Det är i dag Finansinspektionen som ansvarar för såväl fastställande som verkställande av nedskrivning eller konvertering utanför resolution. Skälet till detta är att regeringen bedömt att detta är att anse som tillsynsåtgärder (se prop. 2015/16:5 s. 327 f.).

Finansinspektionen anser dock att det i stället bör vara Riksgälds- kontoret som bör få mandat att besluta om nedskrivning och konvertering av skulder utanför resolution. Inspektionen framhåller att nedskrivning eller konvertering av kvalificerade skulder utanför resolution i praktiken sannolikt kommer ingå i resolution av en företagsgrupp där resolutions- myndigheten försätter moderbolaget i resolution och samtidigt håller i gång verksamheten i dotterföretagen. Regeringen anser att frågan om förändringar av ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vid tillämp- ning av det aktuella verktyget inte ryms inom ramen för detta lagstiftnings- ärende (se också avsnitt 8.8.1).

Denna uppdelning av ansvaret – där Riksgäldskontoret ansvarar för resolutionsverktygen medan Finansinspektionen ansvarar för nedskriv- ning och konvertering utanför resolution – förutsätter emellertid ett nära samarbete mellan de två myndigheterna. I Riksgäldskontorets prövning av resolutionsbarhet ska det t.ex. ingå en bedömning om resolution kan

genomföras genom att tillämpa resolutionsåtgärder på resolutionsenheten

121

Prop. 2020/21:155

122

och skriva ned eller konvertera kapitalinstrument eller skulder utanför resolution i fråga om ett dotterföretag i resolutionsgruppen. Finansinspek- tionen bör därför även på begäran av Riksgäldskontoret ha att pröva om ett dotterföretags kapital eller skulder ska skrivas ned eller konverteras utanför resolution. Innan inspektionen fattar ett beslut om sådan nedskrivning eller konvertering bör den ge Riksgäldskontoret tillfälle att lämna synpunkter.

Förfaranderegler för en gränsöverskridande koncern

Krishanteringsdirektivet innehåller vissa förfarandekrav vid beslut om nedskrivning och konvertering i fråga om ett dotterföretag i en gränsöver- skridande koncern (artikel 62, som i svensk rätt har genomförts i bl.a. 6 kap. 7 § LOR). Dessa krav innebär bl.a. att en berörd myndighet i en medlemsstat som bedömer om villkoren för nedskrivning eller konver- tering avseende ett dotterföretag är uppfyllda ska underrätta andra rele- vanta myndigheter.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs vissa tillägg avseende dessa förfarandekrav, bl.a. ska resolutionsmyndigheten inför en nedskrivning eller konvertering samråda med resolutionsmyndigheten för berörd resolutionsenhet (artikel 62.1). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet regleras vilka myndig- heter som det i övrigt ska samrådas med (artikel 62.4). Svensk rätt uppfyller redan krishanteringsdirektivets krav (6 kap. 8 § LOR).

Värdering

Krishanteringsdirektivet innehåller regler om värdering beträffande nedskrivning och konvertering utanför resolution. Av dessa följer i huvudsak att det före nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution ska genomföras en värdering av tillgångarna och skulderna i företaget (artiklarna 36 och 59.10, som i svensk rätt har genomförts i 6 kap. 1 § LOR). Genom ändringarna i krishanteringsdirek- tivet ska denna värdering inte bara omfatta relevanta kapitalinstrument utan också kvalificerade skulder. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Krishanteringsdirektivet innehåller vidare regler om att en särskild värdering ska genomföras efter att resolutionsåtgärder har vidtagits (artikel 74, som i svensk rätt har genomförts i 7 kap. 10 § LOR). Syftet med denna värdering är att bedöma om det ekonomiska utfallet för ägare, borgenärer och insättningsgarantisystemet skulle ha blivit bättre om företaget i stället för att försättas i resolution hade försatts i konkurs eller gått i likvidation. Krishanteringsdirektivet innehåller också krav på skyddsåtgärder för det fall det ekonomiska utfallet för aktieägare, borgenärer eller insättningsgarantisystemet blivit sämre än vad det hade blivit om företaget i stället hade avvecklats genom normala insolvens- förfaranden (artikel 75, som i svensk rätt har genomförts i 23 kap. 8 § LOR). Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska en sådan värdering genomföras också när relevanta kapitalinstrument och kvalificerade

skulder har skrivits ned utanför resolution (artikel 59.1 tredje stycket). Prop. 2020/21:155 Även i denna situation ska det finnas en motsvarande rätt till ersättning vid

sämre ekonomiskt utfall än vid normala insolvensförfaranden. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution. Eftersom värderingen i denna situation görs med anledning av åtgärder som vidtagits utanför resolution bör det dock vara Finansinspektionen, i stället för Riksgäldskontoret, som ska se till att en värdering genomförs.

Åtgärdernas ordningsföljd och andra följdändringar

Krishanteringsdirektivet innehåller regler som anger i vilken ordningsföljd kapital och skulder ska skrivas ned eller konverteras utanför resolution (artikel 60, som i svensk rätt har genomförts i 6 kap. 14 § LOR).

Eftersom också kvalificerade skulder ska kunna skrivas ned eller konverteras, ska genom ändringarna i krishanteringsdirektivet, kvalifi- cerade skulder skrivas ned eller konverteras efter att kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna. Kvalificerade skulder skrivs ned efter relevanta kapitalinstrument.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs dessutom flera justeringar som en följd av att också kvalificerade skulder ska kunna skrivas ned och konverteras utanför resolution, t.ex. kompletteras förutsättningarna för konvertering med kvalificerade skulder. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Krishanteringsdirektivet innehåller regler om villkor för att försätta ett företag i resolution (artikel 32.1, som i svensk rätt har genomförts i 8 kap. 5 §). Ett sådant villkor är att det inte ska finns några alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet. Sådana åtgärder kan utgöras av nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument. Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet utökas dessa åtgärder till nedskrivning eller konvertering av kvalificerade skulder. Det är inte nödvändigt att uttryckligen ange detta i lagen om resolution.

Beräkning av tröskelvärden

I krishanteringsdirektivet finns regler om förutsättningarna för att ge bidrag från finansieringsarrangemanget för resolution (resolutionsreser- ven) eller från alternativa finansieringskällor till ett företag i resolution och för att använda de statliga stabiliseringsverktygen, bl.a. behöver vissa tröskelvärden uppnås (artiklarna 37.10, 44.5 a och 44.8 a, som i svensk rätt har genomförts i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 § LOR).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet införs nya regler om vilka belopp som ska ingå i beräkningen av tröskelvärdena (artikel 59.1b). De nya reglerna innebär att också kapital eller skulder som har minskats, skrivits ned eller konverterats utanför resolution ska tas med i denna beräkning. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

123

Prop. 2020/21:155 11

Inledande av resolution

11.1Den rättsliga regleringen

Ett institut eller holdingföretag ska anses fallera, om 1) institutet eller företaget åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att dess tillstånd ska återkallas, 2) värdet på institutets eller företagets tillgångar understiger värdet på dess skulder, 3) institutet eller företaget inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning eller 4) institutet eller företaget behöver statligt stöd (8 kap. 2 § LOR). Det är Finans- inspektionen som ansvarar för fallissemangsprövningen och Riksgälds- kontoret som prövar om företaget ska försättas i resolution (8 kap. 1 och 4 §§ LOR).

Ett institut ska försättas i resolution om 1) Finansinspektionen har fastställt att institutet fallerar eller att det är sannolikt att institutet kommer att fallera, 2) det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet och 3) resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse (8 kap. 5 § LOR).

För finansiella institut och holdingföretag finns speciella bestämmelser om förutsättningar för resolution (8 kap. 6–9 §§ LOR).

11.2Förutsättningar för resolution av holdingföretag

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska försätta ett holdingföretag i resolution om holdingföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution.

Villkoren för att försätta ett holdingföretag i resolution även om det inte uppfyller förutsättningarna för resolution ändras på följande sätt:

Holdingföretaget ska, som ett tillkommande villkor, vara en resolu- tionsenhet.

Holdingföretagets dotterföretag, som ska uppfylla förutsättningarna för resolution, får inte vara en resolutionsenhet.

Ett fallissemang av dotterföretaget ska hota resolutionsgruppen, i stället för koncernen, som helhet.

Det nuvarande alternativa villkoret om att insolvensrätten kräver att koncernen behandlas som en helhet tas bort.

Möjligheten att bortse från koncerninterna överföringar vid bedöm- ningen av om ett dotterföretag till holdingföretaget uppfyller förutsätt- ningarna för resolution tas bort.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

124

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2020/21:155

Holdingföretag som uppfyller förutsättningarna för resolution

Enligt krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten försätta ett holdingföretag i resolution om både det företaget och ett institut som är dotterföretag till företaget uppfyller förutsättningarna för resolution (artikel 33.2, som i svensk rätt har genomförts i 8 kap. 7 § LOR).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndig- heten försätta holdingföretaget i resolution redan om företaget uppfyller förutsättningarna för det (artikel 33.2).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet, bör mot- svarande ändringar göras i lagen om resolution.

Holdingföretag som inte uppfyller förutsättningarna för resolution

Enligt krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten försätta ett holdingföretag i resolution trots att det inte uppfyller förutsättningarna för resolution, om vissa villkor är uppfyllda (artikel 33.4 första stycket, som i svensk rätt har genomförts i 8 kap. 8 och 10 §§ LOR). För det första ska ett institut eller ett EES-institut som är dotterföretag till holdingföretaget uppfylla förutsättningarna för resolution. För det andra ska institutets eller EES-instituts fallissemang hota koncernen som helhet eller så ska insolvensrätten kräva att koncernen behandlas som en helhet. För det tredje ska resolutionsåtgärder mot holdingföretaget vara nödvändiga för resolutionen av institutet, EES-institut eller av hela koncernen.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs vissa tillägg och justeringar i de villkor som ska vara uppfyllda för att försätta ett holdingföretag i resolution trots att det inte uppfyller förutsättningarna för det (artikel 33.4). Det görs för det första ett tillägg om att holdingföretaget

men inte dotterföretaget – ska vara en resolutionsenhet. Dessutom tas det alternativa villkoret om att insolvensrätten kräver att koncernen behandlas som en helhet bort. Slutligen ska ett fallissemang av dotterföretaget hota resolutionsgruppen, i stället för koncernen, som helhet. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande ändringar göras i lagen om resolution.

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet tas slutligen möjligheten bort att bortse från koncerninterna överföringar vid bedömningen av om ett institut som är dotterföretag till holdingföretaget uppfyller förutsätt- ningarna för resolution (artikel 33.4 andra stycket, som i svensk rätt har genomförts i 8 kap. 10 § LOR). För att genomföra ändringarna i krishan- teringsdirektivet, bör de svenska bestämmelserna tas bort i den delen.

Mellanliggande finansiellt holdingföretag

I krishanteringsdirektivet finns regler som i huvudsak innebär att ett holdingföretag med blandad verksamhet inte får försättas i resolution om det institut eller EES-institut som är dotterföretag till holdingföretaget innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföre- tag. I stället får det finansiella holdingföretaget försättas i resolution (artikel 33.3, som i svensk rätt har genomförts i 8 kap. 9 § LOR).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs ett tillägg om att det

i resolutionsplanen ska föreskrivas att det mellanliggande finansiella

125

Prop. 2020/21:155 holdingföretaget ska identifieras som en resolutionsenhet (artikel 33.3). I avsnitt 7.2 föreslås att koncernresolutionsplanen ska ange koncernens resolutionsenheter. Eftersom resolutionsåtgärder ska vidtas i förhållande till det mellanliggande finansiella holdingföretaget ska det därför identi- fieras som resolutionsenhet i resolutionsplanen.

 

12

Beslut om tillfälliga åtgärder

 

12.1

Befogenheten att besluta om vissa tillfälliga

 

 

förbud

 

 

 

Regeringens förslag: Kvalificerade insättningar och finansiella

 

instrument och medel som omfattas av investerarskydd ska inte längre

 

undantas från Riksgäldskontorets befogenhet att tillfälligt förbjuda

 

fullgörandet av förpliktelser för ett företag som är försatt resolution.

 

Om ett fullgörelseförbud gäller kvalificerade insättningar ska

 

Riksgäldskontoret se till att en insättare dagligen får tillgång till ett

 

lämpligt belopp från dessa insättningar. Regeringen eller den

 

myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

 

detta.

 

 

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan krishante-

 

ringsdirektivets krav på att resolutionsmyndigheten ska beakta omstän-

 

digheterna i det enskilda fallet när myndigheten fastställer omfattningen

 

av ett fullgörelseförbud.

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med

 

regeringens förslag och bedömning. I utredningens förslag finns det inte

 

något bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen

 

bestämmer att meddela föreskrifter i fråga om att en insättare av

 

kvalificerade insättningar vid ett fullgörelseförbud dagligen ska få tillgång

 

till ett lämpligt belopp. Utredningens förslag har dessutom en annan

 

lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget

 

och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

 

Riksgäldskontoret anser att det i lag bör införas bestämmelser som

 

motsvarar artikel 69.5 andra stycket i krishanteringsdirektivet.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt krishanterings-

 

direktivet har resolutionsmyndigheten befogenhet att besluta om vissa

 

tillfälliga åtgärder beträffande ett företag i resolution och företagets

 

borgenärer och motparter, bl.a. om förbud mot att fullgöra vissa för-

 

pliktelser (artiklarna 69–71, som i svensk rätt har genomförts i 13 kap.

 

LOR). Från resolutionsmyndighetens befogenhet görs vissa undantag,

 

bl.a. får resolutionsmyndigheten inte utöva denna befogenhet mot centrala

 

motparter (artiklarna 69.4, 70.2 och 71.3, som i svensk rätt har genomförts

 

i 13 kap. 5, 9 och 14 §§ LOR).

 

I krishanteringsdirektivet undantas kvalificerade insättningar och

 

fordringar som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av

126

den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare, som i svensk

rätt har genomförts i lagen (1999:158) om investerarskydd, från Prop. 2020/21:155 resolutionsmyndighetens befogenhet att tillfälligt förbjuda fullgörandet av

förpliktelser (artikel 69.4, som i svensk rätt har genomförts i 13 kap. 5 § LOR). Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska dock dessa insättningar och fordringar inte längre undantas. Detta innebär att kvalificerade insättningar och finansiella instrument och medel som omfattas av investerarskydd inte längre ska undantas från Riksgälds- kontorets möjlighet att besluta om fullgörelseförbud. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande ändringar göras i lagen om resolution.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet införs därutöver ett tillägg som innebär att resolutionsmyndigheten ska beakta omständigheterna i det enskilda fallet vid fastställandet av omfattningen av ett fullgörelseförbud. Mot bakgrund av att ett sådant beslut kan vara särskilt ingripande i fråga om kvalificerade insättningar – inte minst om de gjorts av fysiska personer, mikroföretag eller små och medelstora företag – ska resolutions- myndigheten i synnerhet utreda om det är lämpligt att ett beslut omfattar sådana insättningar (artikel 69.5 andra stycket). Det följer redan av svensk rätt att en åtgärd inte ska vara mer långtgående än vad som behövs och endast vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot (5 § tredje stycket förvaltningslagen och 12 kap. 2 § LOR). Till skillnad från Riksgäldskontoret anser regeringen därför att någon särskild bestämmelse som motsvarar direktivet i den delen inte behöver införas (jfr prop. 2015/16:5 s. 452).

Utrymmet för att låta kvalificerade insättningar omfattas av ett förbud mot fullgörelse är som ovan angetts begränsat. Medlemsstaterna har dessutom enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet en möjlighet att föreskriva att resolutionsmyndigheten ska säkerställa att insättare får tillgång till en lämplig summa per dag om befogenheten utövas på kvalificerade insättningar (artikel 69.5 tredje stycket). Syftet är att skydda sådana insättare från att råka i finansiella svårigheter under den period som fullgörelseförbudet gäller. Med hänsyn till det ingrepp som det kan innebära om kvalificerade insättningar blir föremål för förbudet är det lämpligt att möjligheten utnyttjas och att en bestämmelse med denna innebörd införs i lagen om resolution. Vad som ska anses utgöra ett lämpligt belopp per dag får avgöras av Riksgäldskontoret utifrån omständigheterna i det enskilda fallet med beaktande av både insättarens behov och förutsättningarna för att uppnå syftet med förbudet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter för hur beloppet ska fastställas och hur det kan säkerställas att insättare får tillgång till detta belopp.

127

Prop. 2020/21:155 12.2

Befogenhet att besluta om tillfälliga åtgärder

 

utanför resolution

12.2.1

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska få besluta att ett företag som inte har försatts i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse som följer av ett avtal som ingåtts av företaget. Ett sådant fullgörelseförbud får bara fattas om vissa förutsättningar är uppfyllda och gälla under en begränsad tid.

Vid sådana beslut ska de bestämmelser som gäller för motsvarande beslut inom resolution tillämpas.

Regeringens bedömning: Svensk rätt uppfyller redan krishante- ringsdirektivets krav på att resolutionsmyndigheten ska beakta omstän- digheterna i det enskilda fallet när myndigheten fastställer omfattningen av ett fullgörelseförbud.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Riksgäldskontoret anser att det i lag bör införas bestämmelser som motsvarar artikel 33a.2 andra stycket i krishanteringsdirektivet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ny bestämmelse om tillfälligt fullgörelseförbud utanför resolution

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet har det införts en ny regel som ger resolutionsmyndigheten befogenhet att tillfälligt förbjuda vissa företag som inte har försatts i resolution att fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse som följer av ett avtal som ingåtts av företaget (artikel 33a).

Det finns redan bestämmelser i svensk rätt som ger Riksgäldskontoret möjlighet att besluta att ett företag som är försatt i resolution – dvs. efter ett beslut om resolution – tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse (13 kap. 2–6 §§ LOR). Det finns däremot inte några bestämmelser som ger Riksgäldskontoret möjlighet att vidta sådana åtgärder mot ett företag utan att ett beslut om resolution har fattats. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Bestämmelserna bör vara utformade så att de inte begränsar någon möjlighet att enligt andra bestämmelser i svensk rätt vidta åtgärder innan det har fastställts att företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera eller mot ett företag som ska avvecklas under normala insolvensför- faranden (jfr artikel 33a.9).

Förutsättningar för ett fullgörelseförbud

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten utnyttja befogenheten att tillfälligt förbjuda fullgörandet av betalnings-

128

eller leveransskyldigheter för ett företag som inte har försatts i resolution Prop. 2020/21:155 bara om vissa förutsättningar är uppfyllda (skäl 27 och artikel 33a.1). För

det första ska det ha fastställts att företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera. För det andra ska det inte finnas någon omedelbart tillgänglig åtgärd från den privata sektorn som skulle kunna förhindra att företaget fallerar. Denna förutsättning kan vara uppfylld också om resolutions- myndigheten inte är nöjd med den föreslagna åtgärden från den privata sektorn. För det tredje ska utövandet av befogenheten bedömas vara nödvändig för att undvika ytterligare försämring av de finansiella villkoren för företaget. För det fjärde ska utövandet av befogenheten vara antingen nödvändig med hänsyn till det allmännas intresse eller för att välja lämpliga resolutionsåtgärder eller för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera resolutionsverktyg. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Det bör också, i enlighet med ändringarna i krishanteringsdirektivet (artikel 33a.1), framgå att Riksgäldskontoret ska fatta ett beslut först efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter. Detta innebär att Finansinspektionen ges en möjlighet att lämna synpunkter i ärendet innan Riksgäldskontoret fattar beslut. Myndigheternas samverkansskyldighet följer av gällande rätt (8 § förvaltningslagen).

Vad som i övrigt ska gälla beträffande ett fullgörelseförbud

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheten utforma omfattningen av ett beslut om ett tillfälligt fullgörelseförbud utifrån omständigheterna i det enskilda fallet (artikel 33a.2 andra stycket). Resolutionsmyndigheten ska därvid också ta ställning till de tänkbara effekterna av ett fullgörelseförbud innan myndigheten fattar sitt beslut (artikel 33a.5). Myndigheten ska särskilt beakta vilken effekt beslutet kan få på de finansiella marknadernas funktionssätt, befintliga nationella regler samt tillsynsbefogenheter och rättsliga befogenheter för att skydda borgenärernas rättigheter och likabehandling av borgenärer i normala insolvensförfaranden. Denna skyldighet följer redan av svensk rätt (5 § tredje stycket förvaltningslagen och 12 kap. 2 § LOR). Till skillnad från Riksgäldskontoret anser regeringen därför att någon särskild bestämmelse i den delen inte behöver införas.

På motsvarande sätt som vid beslut om fullgörelseförbud för företag i resolution har medlemsstaterna enligt ändringarna i krishanterings- direktivet en möjlighet att föreskriva att resolutionsmyndigheten ska säkerställa att insättare får tillgång till en lämplig summa per dag om befogenheten utövas på kvalificerade insättningar (artikel 33a.3). Samma överväganden som vid utövandet av denna befogenhet för ett företag i resolution gör sig här gällande och det är därmed lämpligt att möjligheten utnyttjas. För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

Också i övrigt bör samma bestämmelser som gäller i resolution gälla för åtgärder utanför resolution. Det innebär bl.a. att ett beslut om fullgörelse- förbud ska offentliggöras (12 kap. 5 § LOR). När det gäller ett sådant beslut utanför resolution får det anses ligga i skyldigheten att offentliggöra

villkoren att också offentliggöra beslut om förbud mot att ta i anspråk

129

Prop. 2020/21:155 säkerheter och att utöva vissa avtalsrättigheter (se avsnitt 12.2.2). De närmare bestämmelserna om tillvägagångssättet för offentliggörandet och underrättelser till företaget och myndigheter bör, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 2 § LOR), genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

12.2.2Förbud mot att ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

Regeringens förslag: Om Riksgäldskontoret beslutar att ett företag som inte har försatts i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse, ska Riksgäldskontoret under samma period också få besluta att

en borgenär till företaget inte får ta i anspråk säkerheter som ställts ut i tillgångar som tillhör företaget, och

en motpart till företaget inte får utöva vissa rättigheter som följer av ett avtal som ingåtts med företaget.

Vid sådana beslut ska de bestämmelser som gäller för motsvarande beslut inom resolution tillämpas.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av ändringarna i krishanterings- direktivet följer att en resolutionsmyndighet som beslutar att ett företag som inte har försatts i resolution tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse också har möjlighet att under samma period besluta dels att företagets borgenärer inte får göra säkerhetsrätter gällande beträffande företagets tillgångar, dels att tillfälligt upphäva företagets motparters uppsägningsrätter (artikel 33a.10).

Motsvarande bestämmelser finns sedan tidigare beträffande företag i resolution (artiklarna 70 och 71, som i svensk rätt har genomförts i 13 kap. 7–17 §§ LOR).

Det bör i lagen om resolution införas en möjlighet för Riksgäldskontoret att fatta sådana beslut också beträffande ett företag som inte är försatt i resolution. Ett sådant beslut ska dock bara få fattas om myndigheten har beslutat att tillfälligt förbjuda fullgörandet av betalnings- eller leveransförpliktelser. Beslutet ska få gälla under samma period som ett sådant fullgörelseförbud. I likhet med det som gäller inom resolution bör bestämmelserna genomföras så att Riksgäldskontorets befogenhet omfattar fler typer av avtalsrättigheter än motparters s.k. uppsägnings- rätter. Också i övrigt bör samma bestämmelser som inom resolution gälla för åtgärderna utom resolution.

130

12.3

Tillfälliga åtgärder får inte beslutas både före

Prop. 2020/21:155

 

och efter ett beslut om resolution

 

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska efter ett beslut om resolution inte få besluta om ett tillfälligt förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter eller företa vissa rättshandlingar om Riksgäldskontoret före beslutet om resolution fattat motsvarande beslut.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av ändringarna i krishanterings- direktivet följer att om resolutionsmyndigheten före ett beslut om resolution har fattat ett beslut om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter eller företa vissa rättshandlingar får myndigheten inte också efter beslutet om resolution fatta ett sådant beslut (artikel 33a.11).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

12.4Hinder respektive förbud mot att utöva vissa rättshandlingar

Regeringens förslag: Ett beslut om tillfälliga åtgärder för ett företag som inte har försatts i resolution ska inte i sig ge en motpart till det företaget rätt att utöva vissa rättigheter enligt avtalet.

Ett beslut om förbud för en motpart till ett företag i resolution att utöva vissa rättshandlingar ska inte bara gälla om företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet utan också om företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgälds- kontoret.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Enligt utredningens förslag ska, i fråga om tillfälliga åtgärder utanför resolution, bara beslut om att företaget inte ska fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse anses som en sådan omständighet som inte utgör underlåtenhet för företaget att fullgöra en avtalsförpliktelse. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Hinder mot att utöva vissa rättshandlingar

Av krishanteringsdirektivet följer att en krisförebyggande åtgärd eller en krishanteringsåtgärd, och händelser som har direkt koppling till tillämp- ningen av en sådan åtgärd, inte ska utgöra grund för en motpart till ett

företag i resolution att utöva vissa rättigheter enligt avtalet, t.ex. uppsäg-

131

Prop. 2020/21:155 nings- eller kvittningsrätt, förutsatt att företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet eller inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av vissa angivna beslut av resolutionsmyndigheten (artikel 68.3 och 68.5, som i svensk rätt har genomförts i 5 kap. 1 § och 11 kap. 3 och 5–7 §§ LOR).

Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs ett tillägg om att inte heller tillfälliga åtgärder utanför resolution ska kunna utgöra grund för en motpart att utöva sådana rättigheter gentemot företaget (artikel 68.3). Dessutom ska ett beslut om en tillfällig åtgärd utanför resolution enligt artikel 33a inte anses utgöra underlåtenhet att fullgöra väsentliga avtalsskyldigheter (artikel 68.5). Det bör rimligen vara samma typ av beslut som i resolution som omfattas, dvs. beslut om förbud för ett företag att fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse och förbud mot att ta i anspråk säkerheter.

Vidare ska, enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet, inte längre ett förbud mot att utöva vissa rättshandlingar enligt artikel 71 anses som en sådan omständighet som inte utgör underlåtenhet för företaget att fullgöra en avtalsförpliktelse (artikel 68.5). Detta förbud mot att utöva rättshand- lingar handlar dock om att en motpart till företaget får förbjudas att utöva rättshandlingar, dvs. inte om att företaget begränsas i utövandet av sina förpliktelser och att detta har angetts som en omständighet som inte innebär underlåtenhet för företaget har inte fyllt någon materiell funktion.

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande ändringar göras i lagen om resolution.

Förbud mot att utöva vissa rättshandlingar

Resolutionsmyndigheten får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får utöva vissa rättigheter som följer av ett avtal som ingåtts med företaget (artikel 71 i krishanteringsdirektivet, som i svensk rätt har genomförts i 13 kap. 11 § LOR).

En förutsättning också för denna ordning är att företaget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten. Till skillnad från vad som gäller beträffande hinder mot att utöva rättshandlingar (11 kap. 3 § LOR) har det dock inte funnits något uttryckligt undantag från denna förutsättning. Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet införs motsvarande uttryckliga undantag från kravet på företagets fullgörelse som gäller vid hinder mot att utöva rättshandlingar (artikel 68.5). För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lagen om resolution.

13Skuldnedskrivningsverktyget

Regeringens bedömning: Det följer redan av svensk rätt att

fordringar som härrör från relevanta kapitalinstrument har en lägre prioritet vid konkurs än andra efterställda fordringar,

132

nedskrivning och konvertering ska inkludera sådana skulder som anges i artikel 108.3 i krishanteringsdirektivet, och

en fordran som är hänförlig till ett relevant kapitalinstrument i sin helhet ska anses utgöra en sådan fordran också om instrumentet bara delvis får räknas in i kapitalbasen.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att det i föreskrifter på lägre nivå än lag ska regleras att en fordran som är hänförlig till ett relevant kapitalinstrument i sin helhet ska anses utgöra en sådan fordran också om instrumentet bara delvis får räknas in i kapitalbasen.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Riksgäldskontoret ifrågasätter förslaget om föreskrifter på lägre nivå än lag.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt ändringarna i krishante- ringsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att fordringar som härrör från kapitalbasposter – primärkapital och supplementärkapital – har en lägre rangordning än andra efterställda fordringar enligt den nationella insolvensordningen (artikel 48.7 första stycket). Syftet är att kunna minska, skriva ned och konvertera kapitalbasposter på ett ändamålsenligt sätt som inte bryter mot principen att ingen borgenär får ett sämre utfall än som hade varit fallet i konkurs eller likvidation.

Förmånsrättsordningen, dvs. i vilken ordning borgenärerna får betalt vid konkurs, regleras i svensk rätt i huvudsak av förmånsrättslagen. Enligt den lagen indelas fordringar i prioriterade fordringar, med särskild eller allmän förmånsrätt, och fordringar utan förmånsrätt, s.k. oprioriterade fordringar. Fordringar med särskild förmånsrätt har som huvudregel företräde framför fordringar med allmän förmånsrätt som i sin tur har företräde framför de oprioriterade fordringarna (15 § första stycket). Borgenärer med oprioriterade fordringar har som utgångspunkt inbördes lika rätt (18 § första stycket första meningen). Fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b LOR medför dock rätt till betalning efter fordringar enligt första meningen (18 § första stycket andra meningen). En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer, s.k. efterställda fordringar (18 § första stycket tredje meningen). Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får utdelning efter andra fordringar (19 §).

Kapitalbasen består av primärkapital och supplementärkapital (2 kap.

1 § LOR och artikel 72 i tillsynsförordningen). Fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som får räknas som primärkapital är per definition mer efterställda än sådana fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som får räknas som supplementärkapital (artiklarna 28 och 52 i tillsynsförordningen och 18 § förmånsrättslagen) Sist nämnda fordringar är i sin tur per definition mer efterställda än andra fordringar, prioriterade fordringar respektive kvalificerade skuldinstrument (artikel 63 i tillsynsförordningen i den ursprungliga lydelsen respektive i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 och 18 § förmånsrättslagen).

Prop. 2020/21:155

133

Prop. 2020/21:155 Svensk rätt uppfyller därmed redan krishanteringsdirektivets krav i denna del.

Krishanteringsdirektivet innehåller vidare regler om ordningsföljden för nedskrivning och konvertering av skulder vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget (artikel 48.1 och 48.2, som i svensk rätt har genomförts i 21 kap. 15 § LOR). Enligt ändringarna i krishanterings- direktivet förtydligas ordningsföljden vid nedskrivning och konvertering av skulder i vissa avseenden (artikel 48.1). Detta följer redan av svensk rätt.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska instrument som bara delvis betraktas som relevanta kapitalinstrument i sin helhet ändå behandlas som fordringar som härrör från sådana instrument och ges en sådan lägre prioritet enligt den nationella insolvensordningen (artikel 48.7 andra stycket). Att ett instrument betraktas på det sättet kan t.ex. bero på att instrumentet delvis inte längre ingår i kapitalbasen (se t.ex. skäl 35 i ändringarna i krishanteringsdirektivet, jfr artikel 64 i tillsynsförord- ningen).

Regleringen i förmånsrättslagen innebär att en efterställd fordrans ställning i förmånsrättshänseende inte påverkas av i vilken utsträckning en mot fordringen svarande skuld får räknas in i kapitalbasen vid tillämpning av tillsynsförordningen. En sådan fordran kommer alltså i sin helhet att vara efterställd enligt förmånsrättslagen, även om den bara delvis betraktas som ett relevant kapitalinstrument enligt tillsynsförordningen. Svensk rätt uppfyller därmed krishanteringsdirektivets krav i det avseendet. Det inne- bär att det inte finns något behov av sådana föreskrifter som utredningen föreslår.

 

14

Samarbete och informationsutbyte

 

 

 

Regeringens förslag: Riksgäldskontoret ska i vissa ytterligare fall när

 

enighet inte har kunnat nås med andra resolutionsmyndigheter få

 

hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten för bindande

 

medling.

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om att vissa uppgifter som ska lämnas till

 

Riksgäldskontoret också ska lämnas till Finansinspektionen.

 

Regeringens bedömning: Krishanteringsdirektivets krav på tillsyns-

 

rapportering bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det

 

följer redan av svensk rätt att Riksgäldskontoret och Finansinspek-

 

tionen ska samarbeta med och lämna information till Europeiska bank-

 

myndigheten i den utsträckning som följer av krishanteringsdirektivet

 

och att det kan inrättas resolutionskollegier.

 

 

 

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i sak med

 

regeringens förslag och bedömning. Utredningens förslag har emellertid

 

en annan lagteknisk utformning.

 

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har

134

inget att invända mot dem.

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Prop. 2020/21:155

Samarbete och uppgiftsskyldighet

Enligt krishanteringsdirektivet ska resolutionsmyndigheten ha rätt att begära att institut lämnar vissa upplysningar direkt till myndigheten eller genom den behöriga myndigheten, bl.a. all nödvändig information för att upprätta och genomföra resolutionsplaner (artikel 11.1, som i svensk rätt har genomförts i 28 kap. 1 § LOR).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska ett företag regelbundet rapportera viss information om kapitalbas och nedskrivningsbara skulder, s.k. tillsynsrapportering, till den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten (artikel 45i.1, 45i.2 och 45i.4).

Det följer redan av svensk rätt att ett företag ska lämna Riksgälds- kontoret de upplysningar om sin verksamhet som myndigheten begär. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dessutom meddela föreskrifter om att vissa uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret i stället ska lämnas till Finansinspektionen (28 kap. 1 § och 29 kap. 1 § LOR). Ändringarna bör därmed, med stöd av befintligt bemyndigande (29 kap. 1 § LOR), genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det bör dock förtydligas att uppgifter från den s.k. tillsynsrappor- teringen som ska lämnas till Riksgäldskontoret också ska kunna lämnas till Finansinspektionen i dess egenskap av tillsynsmyndighet (behörig myndighet).

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska vidare resolutionsmyn- digheten underrätta Eba om de krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som har beslutats (artikel 45j.1). Dessutom ska Eba i samarbete med de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna årligen till kommissionen rapportera hur kravet på kapitalbas har fastställts och uppfyllts (artikel 45l.1). Det följer redan av svensk rätt att Riksgälds- kontoret och Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med Eba i den utsträckning som följer av krishanteringsdirektivet (28 kap. 5 § LOR).

Enligt krishanteringsdirektivet ska slutligen resolutionsmyndigheterna på koncernnivå inrätta s.k. resolutionskollegier (artiklarna 89 och 90, som i svensk rätt har genomförts i 28 kap. 5 § LOR). Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet görs vissa ändringar beträffande när ett resolu- tionskollegium ska inrättas och vilka ärenden som det ska hantera (artiklarna 89.1 och 90). Det följer redan av svensk rätt att resolutions- kollegier, också enligt de ändrade reglerna, kan inrättas.

Ärenden till Europeiska bankmyndigheten

Enligt krishanteringsdirektivet får resolutionsmyndigheten i vissa fall då enighet inte har kunnat nås med andra resolutionsmyndigheter hänskjuta ärendet till Eba för bindande medling (bl.a. artiklarna 18.7 andra stycket,

45.9tredje stycket och 45.10 femte stycket, som i svensk rätt har genomförts i 28 kap. 7 § LOR). Genom ändringarna i krishanteringsdirek- tivet har dessa regler flyttats och ändrats (artiklarna 18.7 tredje stycket, 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket). Det har dessutom införts en möjlighet för resolutionsmyndigheten att på motsvarande sätt hänskjuta ett ärende som rör åtgärder som ska vidtas på resolutionsgruppsnivå för att

åtgärda eller avlägsna resolutionshinder (artikel 18.6a tredje stycket).

135

Prop. 2020/21:155 Enligt krishanteringsdirektivet får dessutom Eba på begäran av en resolutionsmyndighet bistå myndigheterna att nå en överenskommelse, s.k. icke-bindande medling (bl.a. artiklarna 13.4 tredje stycket och 18.5 andra stycket, som i svensk rätt har genomförts i 28 kap. 8 § LOR). Genom ändringarna i krishanteringsdirektivet har dessa regler flyttats (artiklarna 13.4 fjärde stycket och 18.5 fjärde stycket).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande ändringar göras i lagen om resolution.

15Avveckling under ordnade former för företag som inte ska försättas i resolution

Regeringens bedömning: Det följer redan av svensk rätt att ett företag som uppfyller samtliga förutsättningar för resolution, med undantag för att resolution är nödvändig med hänsyn till det allmännas intresse, ska avvecklas under ordnade former.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Genom ändringarna i krishant- eringsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att ett institut, finansiellt institut eller holdingföretag som resolutionsmyndigheten anser uppfyller förutsättningarna för resolution – med undantag för att resolution inte anses nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse – avvecklas under ordnade former i enlighet med tillämplig nationell rätt (artikel 32b). Med avveckling i krishanteringsdirektivet avses avveckling av företagets tillgångar (artikel 2.1.54). Den allmänna insolvensrättsliga lagstiftningen i medlemsstaterna – likvidation och konkurs eller motsvarande utländska företeelser – är nationell. Det innebär att förutsättningarna för likvidation eller konkurs av svenska företag avviker från förutsättningarna för fallissemang och resolution. Ändringarna i krishanteringsdirektivet får därför uppfattas som ett allmänt hållet krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att de aktuella företagen kan avveckla sin verksamhet under ordnade former.

Stämman beslutar om att försätta ett företag i likvidation och Bolags- verket eller allmän domstol beslutar om att försätta ett företag i tvångslikvidation, t.ex. vid kapitalbrist. Likvidation innebär att ett företag löses upp efter att skulderna betalats och eventuellt överskott fördelats. Under likvidationen ska bolagets egendom förvandlas till pengar, t.ex. genom försäljning på offentlig auktion. Detta ska ske så snart det är möjligt. Bolagets rörelse får bara fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda ska få skälig tid att skaffa nya anställningar. Vid likvidation eller tvångslikvidation av ett företag ansvarar en likvidator för avvecklingen av verksamheten. Vid likvidation av ett kreditinstitut har Finansinspektionen dessutom samma

136

befogenheter över likvidator och stämma i likvidation som över styrelse Prop. 2020/21:155 och stämma utanför likvidation.

Allmän domstol beslutar om att försätta ett företag i konkurs. Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Vid konkurs ansvarar konkursförvaltaren för avvecklingen av verksam- heten. Gäldenärens egendom ska som huvudregel säljas så snart det lämpligen kan ske. Vid konkurs av ett kreditinstitut ska Finansinspek- tionen dessutom förordna ett allmänt ombud, som har samma ställning som konkursförvaltaren.

Finansinspektionen ska återkalla ett kreditinstituts tillstånd, om institutet förklarar sig avstå från tillståndet, överlåter rörelsen eller försätts i konkurs eller tvångslikvidation. Finansinspektionen får bestämma hur avveck- lingen av rörelsen ska ske. Bestämmelserna finns i bl.a. aktiebolagslagen (2005:551) och lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Sammanfattningsvis uppfyller svensk rätt redan krishanteringsdirek- tivets krav på att ett institut eller företag som uppfyller samtliga förutsätt- ningar för resolution, med undantag för att resolution är nödvändig med hänsyn till det allmännas intresse, ska avvecklas under ordnade former.

16Investerarskydd för icke-professionella kunder

Regeringens förslag: Ett värdepappersinstitut ska bara få sälja rele- vanta kapitalinstrument och vissa andra skuldinstrument till en icke- professionell kund om ett sådant företag

har utfört en lämplighetsprövning,

på grundval av lämplighetsprövningen har förvissat sig om att instrumenten är lämpliga för kunden, och

har lämnat kunden en lämplighetsförklaring.

Samma krav ska gälla ett fondbolag eller en AIF-förvaltare som utför diskretionär portföljförvaltning och lämnar investeringsråd.

Ett sådant företag ska kräva att den icke-professionell kunden lämnar företaget information om sin portfölj av finansiella instrument. I portföljen ska räknas med insättningar av kontanta medel men inte innehav av sådana finansiella instrument som har lämnats som säkerhet.

Om värdet av den icke-professionella kundens portfölj inte överstiger 500 000 euro vid tidpunkten för förvärvet i de aktuella instrumenten, ska ett sådant företag säkerställa att förvärvet inte överstiger 10 procent av portföljens värde. När ett sådant förvärv görs för första gången får likviden för instrumenten inte understiga 10 000 euro.

Regeringens bedömning: De nationella valen att fastställa ett mini- mibelopp för denominering på minst 50 000 euro och att undanta vissa mindre företag från bestämmelser om investerarskydd bör inte utnytt- jas.

137

Prop. 2020/21:155

138

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår inte att fond- bolag ska omfattas av bestämmelserna om investerarskydd. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att förslaget bör omfatta försäkringsför- medlare.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Försäljning av vissa instrument till icke-professionella kunder

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet införs ett särskilt skydd för konsumenter och andra icke-professionella kunder vid köp av vissa kvalificerade skulder (artikel 44a).

Skyddet innebär att kvalificerade skulder (artikel 72a med undantag för artiklarna 72a.1 b och 72b.3–72b.5 i tillsynsförordningen) enbart får säljas till icke-professionella kunder under förutsättning att tre villkor är upp- fyllda. Det första villkoret är att säljaren ska ha utfört ett lämplighetstest i enlighet rörelseregleringen för värdepappersbolag (artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i det följande benämnt MiFID II). Enligt det andra villkoret ska säljaren på grundval av lämplighetstestet ha förvissat sig om att de kvalificerade skulderna är lämpliga för den icke- professionella kunden och för det tredje så ska säljaren ha dokumenterat lämpligheten (artikel 25.6 i MiFID II). Tillämpningen av dessa villkor får utökas till att också gälla andra instrument som räknas som kapitalbas eller nedskrivningsbara skulder (artikel 44a.1).

Bestämmelser om skydd för icke-professionella kunder finns i rörelse- lagstiftningen för värdepappersbolag (9 kap. lagen [2007:528] om värde- pappersmarknaden, förkortad LVM). Den regleringen har emellertid inte bedömts tillräcklig i förhållande till instrument som får räknas med för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (skälen 15 och 16 i ändringarna i krishanteringsdirektivet).

För att genomföra ändringarna bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Skyddet bör ta sikte på sådana instrument som innehåller för komplexa villkor för att en icke-professionell kund ska kunna förstå riskerna med investeringen eller som annars kan vara olämpliga för dessa kunder. Primärkapitaltillskottinstrument är en sådan mer komplicerad produkt för vilken det är lämpligt att den omfattas av investerarskyddet. Även supplementärkapitalinstrument kan i vissa fall anses vara mindre lämpliga för icke-professionella kunder att köpa. Investerarskyddet bör därför utökas till att även omfatta dessa instrument.

Enligt ändringarna i krishanteringshanteringsdirektivet ska investerar- skyddet gälla ”säljare” av de aktuella instrumenten. Direktivet anger inte vilka företag som omfattas av begreppet säljare men kommissionen har gett uttryck för att med begreppet säljare – utöver kreditinstitut som har tillstånd att driva värdepappersrörelse och värdepappersbolag (värde- pappersinstitut) – ska avses fondbolag och förvaltare av alternativa

investeringsfonder (AIF-förvaltare) som utför investeringstjänster (tillkännagivande från kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den reviderade ramen för återhämtning och resolution av banker, som svar på frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter [2020/C 321/01]).

Som utredningen föreslår bör värdepappersinstitut omfattas av de nya reglerna om investerarskydd. Förslaget medför att också AIF-förvaltare som erbjuder och tillhandahåller diskretionär förvaltning av investerings- portföljer och lämnar investeringsråd omfattas av förslaget (3 kap. 2 § lagen [2013:561] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). För att också fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning och lämnar investeringsråd ska omfattas av kravet på investerarskydd bör en hänvisning till de nya bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden införas i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Finansinspektionen anser att förslaget bör omfatta försäkringsför- medlare.

Enligt kommissionen ska försäkringsförmedlare inte omfattas av begreppet säljare (se ovan). Regeringen anser därför att därför att frågan om – utöver de företag som direktivet tar sikte på – också försäkringsför- medlare bör omfattas av det föreslagna investeringsskyddet inte ryms inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Försäljning till icke-professionella kunder med en begränsad portfölj

Enligt ändringar i krishanteringsdirektivet införs också ett nytt ytterligare skydd för icke-professionella kunder som har en mindre portfölj med finansiella instrument, dvs. som inte överstiger 500 000 euro (artikel 44a.2). Säljaren ska i sådana fall säkerställa, på grundval av den informa- tion som kunden lämnat, att kunden inte investerar mer än 10 procent av sin portfölj i de aktuella instrumenten och att det ursprungliga investeringsbelopp som investeras i ett eller flera skuldinstrument är minst 10 000 euro.

Den icke-professionella kunden ska i detta sammanhang lämna korrekt information om sin portfölj med finansiella instrument och eventuella investeringar till säljaren (artikel 44a.3). Den icke-professionella kundens portfölj ska i det avseendet och vid tillämpningen av säkerställandet att kunden inte investerar mer än ett visst belopp inkludera kontanta depositioner och finansiella instrument men exkludera eventuella finansiella instrument som har lämnats som säkerhet (artikel 44a.4).

Medlemsstaterna får medge vissa nationella undantag från detta skydd (artikel 44a.5 och 44a.6). Det ena nationella undantaget går ut på att medlemsstaterna får, med beaktande av marknadsvillkor och marknads- praxis samt befintliga konsumentskyddsåtgärder, fastställa ett minimi- belopp för denomineringen till minst 50 000 euro, dvs. att medlems- staterna, under vissa förutsättningar, får kräva att ett instrument som ska kunna räknas in bland de aktuella instrumenten måste ha ett nominellt belopp över 50 000 euro (artikel 44a.5). Enligt det andra nationella undantaget får medlemsstater med en mindre och inte så likvid marknad undanta företag från vissa av reglerna. I dessa medlemsstater behöver företagen bara säkerställa att den icke-professionella kundens ursprungliga investeringsbelopp i de aktuella skuldinstrumenten är minst 10 000 euro.

Prop. 2020/21:155

139

Prop. 2020/21:155 En förutsättning för att få tillämpa detta undantag är att kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder för medlemsstatens resolutions- enheter vid genomförandet av ändringarna i krishanteringsdirektivet inte överstiger 50 miljarder euro (artikel 44a.6).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Det är emellertid inte lämpligt att en kund med en relativt begränsad portfölj som uppgår till ett minimibelopp ska kunna investera hela sin portfölj i de aktuella instrumenten, varför det nationella valet om att fastställa ett minimibelopp för denominering inte bör utnyttjas.

Storleken på marknaden motiverar inte en begränsning av investerar- skyddet, oavsett om förutsättningarna för att tillämpa det nationella valet

att storleken på de totala kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsenheterna understiger 50 miljarder euro – kommer att vara uppfylla eller inte. Det nationella valet att kräva att bara resolutionsenheter behöver säkerställa att den icke-professionella kundens investerings- belopp i de aktuella skuldinstrumenten är minst 10 000 euro när förvärvet görs för första gången bör därför inte heller utnyttjas.

17Deltagare i avvecklingssystem

Regeringens förslag: Det ska förtydligas att med clearingorganisation ska också avses ett företag som har tillstånd att driva clearing- verksamhet enligt unionsrätten.

Clearingmedlemmar i en central motpart ska få vara deltagare i avvecklingssystem.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Utredningens förslag har emellertid en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, i det följande benämnt finality-direktivet, ska med central motpart avses detsamma som i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (artikel 2.1).

Med deltagare avses utöver ett institut, en central motpart, en avveck- lingsagent, en clearingorganisation, en systemoperatör även en clearing- medlem i en central motpart som auktoriserats enligt samma förordning (artikel 17). Vidare tas det nationella valet bort att tillämpa direktivet även på en indirekt deltagare om det är påkallat av systemriskhänsyn (artikel 2.1).

Bestämmelser om avvecklingssystem finns i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden, i det följande benämnd avvecklingslagen.

140

En definition av clearingorganisationer finns i avvecklingslagen (2 §). Prop. 2020/21:155 Med clearingorganisation ska också avses en central motpart (prop.

2013/14:111 s. 57 och 1 kap. 4 b § LVM). Det bör förtydligas i avvecklingslagen.

I avvecklingslagen finns bestämmelser om deltagare i avvecklings- system (8 §). Medlemskretsen i en central motpart och deltagarkretsen i ett avvecklingssystem överensstämmer inte nödvändigtvis (samma prop.

s.57). För att genomföra ändringarna i finality-direktivet bör också clearingmedlemmar få vara deltagare i avvecklingssystem.

18Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021. Bestämmelserna om investerarskydd för icke-professionella kunder ska tillämpas på relevanta kapitalinstrument och efterställda

kvalificerade instrument som har utfärdats efter ikraftträdandet. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och

kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2024, eller, om vissa villkor är uppfyllda, den senare tidpunkt som Riksgälds- kontoret beslutar för ett företag.

För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska Riksgäldskontoret fatta beslut om det krav som ska gälla för dessa från och med den 1 januari 2022.

För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar

a)för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022, och

b)vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller till dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder gäller. För beslutet om minimikrav för nedskrivningsbara skulder ska bestämmelsen om åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag eller en koncern gälla i den äldre lydelsen.

Bestämmelserna om krav på villkor om avtalsenligt erkännande ska tillämpas på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet och som avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår att de mellanliggande målnivåerna ska få sättas vid fler tillfällen än den 1 januari 2022 och att skyldigheten att offentliggöra viss information om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska tillämpas från och med den 1 januari 2024. Utredningens förslag innehåller inte någon uttrycklig reglering av vilka avtal som kravet på villkor om

141

Prop. 2020/21:155 avtalsenligt erkännande ska tillämpas på eller vad som gäller för redan fattade beslut om nedskrivningsbara skulder. Utredningens förslag har dessutom en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

AB Svensk Exportkredit och Svenska Bankföreningen anser att det, för att säkerställa en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, bör framgå att det bindande mellanliggande målet per den 1 januari 2022 ska vara 50 procent av de slutliga kraven. Riksgäldskontoret anser att beslut om MREL-krav som har fattats före ikraftträdandet ska gälla till dess att beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder har fattats och att sådana beslut dessutom ska få fattas före den 1 januari 2024. Dessutom behöver det, enligt Riksgäldskontoret, regleras vilka avtal som kravet på villkor om avtalsenligt erkännande ska tillämpas.

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i krishanteringsdirektivet ska tillämpas från och med den 28 december 2020 (artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värde- pappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG, i det följande benämnt ändringsdirektivet).

För att genomföra direktivet bör lagändringarna träda i kraft så fort som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2021.

Resolutionsmyndigheterna ska fastställa lämpliga övergångsperioder för när företagen ska uppfylla kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder fram till den 1 januari 2024 (artikel 45m.1 första stycket i krishanteringsdirektivet). Övergångsperioderna omfattar kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder på resolutionsenheter på gruppnivå och företag som inte själva är resolutionsenheter, samt kravet på efterställning (artiklarna 45e, 45f, 45b.4, 45b.5 och 45b.7 i krishanterings- direktivet). Resolutionsmyndigheten får med beaktande av vissa omständigheter fastställa en övergångsperiod som löper ut efter den 1 januari 2024 (artikel 45m.1 tredje stycket och 45m.7 i krishanterings- direktivet).

Resolutionsmyndigheten ska vidare fastställa mellanliggande målnivåer, per den 1 januari 2022, för kraven som ska vara uppfyllda den 1 januari 2024. De mellanliggande målnivåerna syftar till att säkerställa en linjär uppbyggnad av kapitalbas och kvalificerade skulder samt efterställda kvalificerade instrument i riktning mot ett uppfyllande av kravet (artikel 45m.1 andra stycket).

Europeiskt och nationellt systemviktiga resolutionsenheter ska uppfylla minimikraven på kapitalbas och kvalificerade skulder och efterställning den 1 januari 2022 (artikel 45m.2).

Resolutionsmyndigheten ska meddela företagen ett planerat krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för varje tolvmånadersperiod under perioderna till dess att kraven är uppfyllda. Syftet är att underlätta en gradvis uppbyggnad av företagets kapacitet för förlustabsorbering och rekapitalisering (artikel 45m.6). Det planerade kravet och övergångs- perioden får revideras (artikel 45m.8).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser införas i svensk rätt.

142

Kommissionen har gett uttryck för att nuvarande beslut om MREL-krav ska gälla till dess att beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder fattas (tillkännagivande från kommissionen om tolkning av vissa rättsliga bestämmelser i den reviderade ramen för återhämtning och resolution av banker, som svar på frågor som ställts av medlemsstaternas myndigheter [2020/C 321/01]). I likhet med Riksgäldskontoret anser regeringen därför att det av övergångsbestämmelserna bör framgå att ett beslut om MREL-krav ska gälla till dess att ett beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder gäller. Riksgäldskontoret bör beträffande ett sådant beslut om MREL-krav kunna vidta åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag eller en koncern, däribland förelägga företaget att vidta åtgärder för att uppfylla MREL-kravet (3 kap. 24 § LOR).

Ändringarna i krishanteringsdirektivet innebär att beslut om kapitalbas och kvalificerade skulder ska gälla först per den 1 januari 2022 respektive den 1 januari 2024, beroende på företag och krav. Regeringen anser därför, till skillnad från Riksgäldskontoret, att direktivet inte ger möjlighet att fatta beslut om att kraven ska gälla före dessa datum. Det får i stället anses ankomma på Riksgäldskontoret att, inom ramen för de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna, fastställa mellanliggande målnivåer och underrätta företagen om lämpliga nivåer på kapitalbas och kvalificerade skulder under övergången.

I likhet med AB Svensk Exportkredit och Svenska Bankföreningen anser regeringen att uppbyggnaden av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bör vara linjär men konstaterar att krishanteringsdirektivet inte ger något utrymme för att bestämma att de mellanliggande målnivåer per den 1 januari 2022 ska vara 50 procent av de slutliga kraven.

Regeringen anser i likhet med Riksgäldskontoret att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna uttryckligen bör regleras vilka avtal som kravet på villkor om avtalsenligt erkännande ska tillämpas på. Detta krav bör inte tillämpas på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett sådant avtal ändras efter ikraftträdandet bör dock kravet tillämpas om ändringen avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska skyldigheten för företagen att offentliggöra viss information om sin kapitalbas och kvalificerade skulder som huvudregel tillämpas från och med den 1 januari 2024. Om medlemsstaterna emellertid fastställt ett senare datum för när vissa företag ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska skyldigheten att offentliggöra de aktuella uppgifterna sammanfalla med det datumet (artiklarna 45i.3 och 45m.1 i krishanteringsdirektivet och artikel 3 i ändringsdirektivet).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Enligt ändringarna i krishanteringsdirektivet ska reglerna om investerar- skydd för icke-professionella kunder tillämpas på relevanta kapitalinstru- ment och efterställda kvalificerade instrument som har utfärdats efter den 27 december 2020 (artikel 44a.7).

För att genomföra ändringarna i krishanteringsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Prop. 2020/21:155

143

Prop. 2020/21:155 19

Konsekvensanalys

144

Regeringens bedömning: Förslagen har positiva effekter för samhälls- ekonomin, de företag som berörs och för icke-professionella investerare (konsumenter).

För kostnader som uppstår i samband med prövningar av reducering av skuldinstrument får Riksgäldskontoret ta ut en avgift, som myndigheten disponerar. Övriga merkostnader för Riksgäldskontoret ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. De eventuella merkostnader som förslagen medför för Finansinspektionen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagen medför inga merkostnader för de allmänna förvaltnings- domstolarna.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Regelrådet anser att konsekvensanalysen är bristfällig i fråga om beskrivningarna av företagens antal och storlek, påverkan på företagens administrativa och andra kostnader, om företagen behöver vidta förändringar i sin verksamhet, påverkan på konkurrensen mellan företagen, särskild hänsyn till små företag, alternativa lösningar och överensstämmelse med unionsrätten. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att effekterna för de allmänna förvaltningsdomstolarna av olika ändringar i lagstiftningen på finansmarknadsområdet bör behandlas samlat.

Skälen för regeringens bedömning

Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Förslagen om ändringar i regelverket om krishantering har i sig inga offentligfinansiella effekter.

När det gäller de samhällsekonomiska effekterna av förslagen medför en ökad harmonisering av tillämpningen av regelverket positiva effekter för samhällsekonomin. Detta uppnås genom ökad tydlighet i hur Riks- gäldskontoret ska bedöma risker och bestämma dessas krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Det kan i detta sammanhang även konstateras att finansiella kriser är kostsamma. Dels kan de direkta kostnaderna för staten bli höga om staten måste vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten, t.ex. genom att täcka förluster med skattemedel och bidra med nytt kapital i finansiella företag i syfte att minska risken för att en kris ska sprida sig i ekonomin. Dels kan en kris leda till stora samhällsekonomiska kostnader om den finansiella krisen också leder till en nedgången i den ekonomiska konjunkturen. Perioden efter en finansiell kris präglas ofta av utdragna perioder av minskad produktion och lägre sysselsättning, försämrade offentliga finanser och en ökad skuldsättning i den offentliga sektorn. Regelverket om krishantering syftar till att försöka minska risken för och konsekvenserna för finansiella kriser såväl skattebetalarna som samhälls- ekonomin i stort. Förslaget om krav på kapitalbas och kvalificerade

skulder syftar i sig till att säkerställa att det finns tillräckligt med kapital och skulder hos företagen så att deras kritiska verksamhet kan upprätthållas i en kris. Ett centralt verktyg i resolution är skuldned- skrivning. Kravet på att en viss del av de systemviktiga institutens skulder ska vara efterställda andra skulder utgör i sig en viktig komponent för en effektiv tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget och i förlängningen en effektiv resolution. Kravet på efterställda skulder minskar också risken för att skulder högre upp i förmånsrättsordningen, så som insättningar, behöver skrivas ner och kan därigenom även leda till en ökad förutsägbarhet för hur förluster fördelas vid ett fallissemang. Detta är i första hand positiv för investerare i företagens skuldinstrument, men bidrar också till ett ökat förtroende för regelverket. Finansinspektionen och Riksgäldskontoret ges samtidigt utökade befogenheter att ingripa om ett institut inte uppfyller MREL-kravet och Riksgäldskontoret ges vissa ytterligare befogenheter att vidta tillfälliga åtgärder, så som att införa förbud för banken i resolution mot att fullgöra vissa förpliktelser. Möjligheten till dessa befogenheter stärker Riksgäldskontorets förmåga att genomföra en effektiv resolution. Förslagen innebär också att det tydliggörs vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution. Sammantaget syftar förslaget till att säkerställa en effektiv hantering av finansiella företag i en kris.

Effekter för berörda företag

Regelrådet anser att beskrivningen av berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig.

Förslagen omfattar kreditinstitut och värdepappersbolag. Dessutom omfattas finansiella institut och vissa holdingföretag av förslagen.

För flertalet företag (ca 170) har förslagen liten eller ingen praktisk betydelse.

I Sverige finns tre banker som i dag (mars 2021) skulle klassificeras som europeiskt systemviktiga resolutionsenheter. Utöver dessa bedömer Riksgäldskontoret i dag att sex ytterligare kreditinstitut är systemviktiga, vilka därmed skulle klassificeras som nationellt systemviktiga resolutions- enheter. Det finns i dag inga globalt systemviktiga institut i Sverige. För de systemviktiga instituten har förslaget följande effekter.

Kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder uttrycks i förhållande till företagets riskvägda tillgångar och i förhållande till bruttosoliditetsmåttet. De båda kraven ska uppfylla parallellt. Samtidigt införs en miniminivå för respektive krav. Effekterna av dessa förändringar för de berörda instituten kommer till viss del att bero på resolutionsmyndighetens tillämpning. Dessa förändringar bedöms dock generellt sett inte påverka de svenska institutens krav i någon betydande omfattning jämfört med i dag.

Förslagen påverkar även hur kravet ska uppfyllas. Det införs bindande miniminivåer när det gäller efterställda instrument. Att ett instrument är efterställt innebär att det i förmånsrättsordningen kommer efter andra skulder. Syftet med att införa en miniminivå för efterställda skulder är att underlätta för skuldnedskrivning om ett företag fallerar. Flertalet företag kommer att behöva emittera efterställda instrument för att uppfylla miniminivån. Det innebär att förslagen bedöms innebära ökade kostnader för företagen i denna del. Det kan dock noteras att behovet att utfärda

Prop. 2020/21:155

145

Prop. 2020/21:155 efterställda skulder också finns i dag och dessutom generellt sett är något större enligt nuvarande ordning. Samtidigt innebär en ökad mängd efterställda skulder att risken för att innehavare av icke-efterställda skulder får bära förluster minskar. Det borde i sig leda till ett minskat krav på kompensation i form av ränta på de icke-säkerställda instrumenten från dessa investerare och därmed minska företagens finansieringskostnader. Förslagen innebär också att företagen kommer att kunna uppfylla kravet med sin befintliga kapitalbas i större utsträckning, vilket även det borde innebära en kostnadsbesparing. Vilken effekt som förslagen sammantaget får på finansieringskostnaderna är emellertid inte möjligt att bedöma då dessa även påverkas av andra faktorer.

Effekter för icke-professionella investerare

Förslagen innebär att det införs ett särskilt skydd för konsumenter och andra icke-professionella investerare vid försäljning av efterställda kvalificerade skulder samt primär- och supplementärkapitalinstrument. Dessa instrument är i regel komplexa och innebär risker som kan vara svåröverblickbara. Skyddet innebär att sådana instrument enbart får säljas till konsumenter och icke-professionella investerare efter att ett test bekräftat att detta är lämpligt. Krav på dokumentation införs också. Sammantaget innebär det ett ökat konsumentskydd.

Konkurrensen mellan företagen

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrens- förhållanden för berörda företag är bristfällig. Enligt Regelrådet är det inte tydligt hur svenska institut påverkas konkurrensmässigt till följd av att svensk rätt anpassas till internationella standarder.

Harmoniseringen av regelverket om krishantering utjämnar konkurrensförhållanden för svenska företag inom EES och globalt. Bland annat innebär förslagen att svenska företags krav på kapitalbas och kvalificerade skulder kommer att vara mer jämförbara med kraven för utländska företag. För Sverige som ett litet land med en stor finanssektor bedöms det som positivt med internationellt överenskomna standarder och regelverk, vilket bidrar till en jämnare spelplan, där svenska och utländska aktörer möter likartade regler och minimikrav. Detta gäller särskilt på EU:s inre marknad.

Administrativa kostnader

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på de berörda företagens administrativa kostnader är bristfällig.

Det uppstår emellertid inte några nya administrativa kostnader avseende uppgifter som ska tas fram, lagras eller överföras.

Andra kostnader

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets påverkan på berörda företags andra kostnader och verksamhet är bristfällig.

Det kan uppstå kostnader för utbildning avseende ändringarna i regelverket om krishantering. Eftersom företagen redan i dag, direkt eller

indirekt, omfattas av regelverket bedöms kostnaderna för utbildning bli

146

begränsade. Det kan uppskattas att 80 arbetstimmar per företag behöver Prop. 2020/21:155 investeras för utbildning; kostnaden skulle då uppgå till ca 50 000 kronor

(80 timmar x 645 kronor) per företag. Beräkningen är baserad på SCB:s yrkeskategori ”jurist” med en genomsnittlig månadslön på 56 100 kronor och ett totalt lönepåslag om 84 procent. Det innebär en kostnad på

645 kronor per timme. Det bedöms inte uppstå några behov och därmed inga kostnader för implementering av nya it-system men vissa kostnader kan uppstå för anpassning av befintliga system.

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslagen innebär att Riksgäldskontoret får vissa nya arbetsuppgifter, bl.a. ska Riksgäldskontoret enligt tillsynsförordningen godkänna återköp av kvalificerade skuldinstrument. Därtill innebär förändringarna av regel- verket att Riksgäldskontoret behöver uppdatera befintliga föreskrifter, processer och interna metoddokument samt ta fram nya föreskrifter. Det handlar i huvudsak om sedvanliga uppgifter vid tillämpningen av regel- verken på finansmarknadsområdet. De ekonomiska konsekvenserna bedöms därmed vara begränsade. De kostnader som uppstår i samband med prövningar av återköp ska finansieras av de företag som ansöker om prövningar genom att Riksgäldskontoret får ta ut en avgift som myndig- heten disponerar. Avgiftsuttaget för prövningarna beräknas uppgå till ca 250 000 kronor per år, vilket inte utgör en väsentlig förändring av myndighetens samlade avgiftsuttag. Övriga merkostnader för Riksgälds- kontoret ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. För Finans- inspektionen kan förslaget innebära ökat samarbete med Riksgälds- kontoret, exempelvis i frågor om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. De ekonomiska konsekvenserna för Finansinspektionen av detta bedöms begränsade och inte medföra någon väsentlig merkostnad jämfört med i dag. Eventuella merkostnader ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förvaltningsrätten i Stockholm anser att effekterna för de allmänna

 

förvaltningsdomstolarna av olika ändringar i lagstiftningen på finansmark-

 

nadsområdet bör behandlas samlat.

 

Förslagen innebär att fler företag omfattas av de krav på kapital och

 

skulder som ska uppfyllas i syfte att kunna skrivas ned eller konverteras

 

utanför eller i resolution jämfört med i dag. Dessa beslut kan överklagas.

 

Det är emellertid mycket ovanligt att Riksgäldskontorets beslut på området

 

överklagas. Med hänsyn till att det sällan inträffar att ett företag drabbas

 

av så allvarliga finansiella problem eller försätts i resolution att en

 

tillämpning av fullgörelseförbudet (moratorium) skulle aktualiseras och att

 

de nuvarande möjligheter att besluta om detta inom resolution inte har

 

använts förväntas inte heller den nya möjligheten resultera i något större

 

antal överklagade beslut. Förslagen bedöms sammanfattningsvis inte bidra

 

till annat än en mycket begränsad måltillströmning och de merkostnader

 

som förslagen kan medföra för domstolarna ska hanteras inom befintliga

 

ekonomiska ramar.

 

Speciella informationsinsatser

 

Tillämpningen av ändringarna av regelverket om krishantering hanteras

 

framför allt av berörda myndigheter. Riksgäldskontoret anordnar regel-

147

 

Prop. 2020/21:155

148

bundet informationsträffar för att bl.a. informera om nya eller ändrade regler som påverkar instituten och Eba tar tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna, i Sverige Finansinspektionen, fram skriftliga svar på frågor från företagen avseende nya eller ändrade regelverk. Dessa frågor och svar publiceras på Ebas webbplats (eba.europa.eu) i syfte att främja en enhetlig tolkning och tillämpning.

Alternativa lösningar

Regelrådet anser att beskrivningen av alternativa lösningar är bristfällig. Regelrådet anser att det saknas en beskrivning av om finns utrymme för nationella särbestämmelser.

Förslagen genomför i huvudsak ett EU-direktiv och det finns därför inte utrymme för alternativa lösningar. I detta sammanhang är det värt att lyfta fram vikten av gemensamma standarder på den inre marknaden för finansiella tjänster för ett litet land som Sverige med en stor finansiell sektor med omfattande gränsöverskridande verksamhet.

I ett fåtal begränsade delar av direktivet ges möjlighet till nationella val. För det första innebär förslagen att Riksgäldskontorets möjlighet att meddela förbud mot att fullgöra en leverans- eller betalningsförpliktelse utsträcks till att omfatta även kvalificerade insättningar. Direktivet medger en möjlighet att föreskriva att insättare i ett sådant fall ska få del av en lämplig summa per dag. Denna möjlighet utnyttjas i förslaget. Syftet är att skydda insättare från att råka i finansiella svårigheter under den period som förbudet gäller.

För det andra innebär förslagen att det införs ett särskilt skydd för konsumenter och andra icke-professionella kunder vid försäljning av vissa nedskrivningsbara instrument. I förslaget har möjligheten att, förutom kvalificerade efterställda skulder, även inkludera primär- och sekundär- kapitalinstrument inkluderats. Valet medför ett starkare skydd för icke- professionella kunder än om dessa instrument inte inkluderats.

För det tredje ger direktivet möjlighet att kräva att institut med dotter- företag i tredjeland i sina finansiella avtal tar med villkor som gör att dotterföretagets motparter inte kan säga upp avtal eller utföra vissa andra handlingar på grund av att resolutionsmyndigheten fattat vissa beslut. Detta val utnyttjas eftersom avsaknaden av sådana villkor skulle kunna försvåra resolution. En konsekvens av det nationella valet skulle kunna vara ökade kostnader för dotterföretagen. Dessa merkostnader bedöms dock inte bli betydande, och därmed inte överstiga nyttan av förslaget.

Slutligen medger direktivet en möjlighet att ha en högre högsta andel för hur många företag som kan omfattas av ett alternativt krav på efterställning än huvudregeln på 30 procent. Förslaget innebär att huvudregeln införs tillsammans med en möjlighet för Riksgäldskontoret att höja nivån vid behov.

Överensstämmelse med unionsrätten

Regelrådet anser att beskrivningen av förslagets överensstämmelse med unionsrätten är bristfällig.

Krishanteringsdirektivet är ett EU-direktiv som ska genomföras i medlemsstaterna. Genom förslagen genomförs ändringarna i direktivet i svensk rätt. Genomförandet av direktivet innebär en ökad harmonisering

av regelverket om krishantering inom EES. Direktivet ger möjlighet till ett Prop. 2020/21:155 mindre antal nationella val. I övrigt finns det begränsade möjligheter för medlemsstaterna att anpassa direktivets krav till nationella förhållanden.

20Författningskommentar

20.1 Förslaget till lag om ändring i lagen

(2015:1016) om resolution

1 kap. Övergripande om lagen

2 § Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

 

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

 

1 kap. – Övergripande om lagen

 

2 kap. – Definitioner

 

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH

 

UNDVIKA FALLISSEMANG

 

3 kap. – Resolutionsplaner

 

4 kap. – Kravet kapitalbas och kvalificerade skulder

 

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika

 

fallissemang

 

6 kap. – Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

 

kvalificerade skulder utanför resolution

 

7 kap. – Värdering

 

AVDELNING III. RESOLUTION

 

8 kap. – Inledande av resolution

 

9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

 

10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

 

11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till

 

resolution

 

12 kap. – Resolutionsåtgärder

 

13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att

 

fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

 

14 kap. – Kompletterande befogenheter

 

15 kap. – Särskild förvaltare

 

16 kap. – Åtgärder mot ägare

 

17 kap. – Försäljningsverktyget

 

18 kap. – Broinstitutsverktyget

 

19 kap. – Avskiljandeverktyget

 

20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring

 

21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

 

22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen

 

23 kap. – Skyddsåtgärder

 

24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

 

25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra

 

länder inom EES

 

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland

 

27 kap. – Finansiering av resolution

 

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

 

28 kap. – Samarbete och informationsutbyte

 

29 kap. – Bemyndiganden

 

30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

149

 

Prop. 2020/21:155

150

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur innehållet i lagen är uppdelat. Ändringarna i paragrafen är en följd av att 4 och 6 kap. har fått nya

rubriker.

3 § Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (resolutions- myndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförordningen.

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter kan godtas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka frågor som Riksgälds- kontoret ansvarar för. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I det nya andra stycket anges att Riksgäldskontoret får ta ut en avgift i samband med att myndigheten prövar en ansökan om tillstånd för återköp

m.m.av skuldinstrument enligt artikel 78a i tillsynsförordningen. Av 29 kap. 1 § framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter enligt det nya stycket.

4 § Frågor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspek- tionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka frågor som Finansinspek- tionen ansvarar för. Ändringarna i paragrafen genomför delvis arti- kel 59.1a första stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Utvidgningen av paragrafen till kvalificerade skulder är en följd av att

6 kap. omfattar kvalificerade skulder. Övriga ändringar är redaktionella.

2 kap. Definitioner

1 § I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsyns- förordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska central- banken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydel- sen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäcknings- direktivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns- förordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanterings- direktivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansierings- arrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt

4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt system- viktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförord- ningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22

itillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

Prop. 2020/21:155

151

Prop. 2020/21:155 kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap., krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den

15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallisse- mang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementär- kapitalinstrument,

152

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolutionsplan ska Prop. 2020/21:155 vara föremål för resolutionsåtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är

a)en resolutionsenhet,

b)ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c)ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanterings- direktivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsyns- förordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäckning- sdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c)att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen,

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappers- företag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna i paragrafen genomför

 

artiklarna 2.1.5, 2.1.5a, 2.1.68a, 2.1.83a, 2.1.83b, 2.1.83c och 2.1.109, 70.2

 

och 71.3 och delvis artiklarna 33a.2 första stycket, 45c.5 första stycket och

 

69.4 i krishanteringsdirektivet. Överväganden finns i avsnitt 6.

153

Prop. 2020/21:155 I paragrafen införs nya definitioner av central motpart, europeiskt system- viktig resolutionsenhet, globalt systemviktigt institut, globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, globalt systemviktig resolutionsenhet, det kombinerade buffertkravet, kärnprimärkapital, nationellt systemviktig resolutionsenhet, resolutionsenhet, resolutionsgrupp större dotterföretag,

värdepappersbolagsdirektivet och värdepappersbolagsförordningen. Hänvisningen till värdepappersbolagsdirektivet är statisk, dvs. avser den ursprungliga lydelsen. Hänvisningarna till förordning (EU) nr 648/2012 i definitionen av central motpart och värdepappersbolagsförordningarna är dynamiska, dvs. avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Ändringarna av definitionerna av krishanteringsdirektivet innebär att den statiska hänvisningen till direktivet avser lydelsen enligt det angivna ändringsdirektivet.

2 § En nedskrivningsbar skuld är en skuld som inte räknas som ett primärkapital- instrument eller ett supplementärkapitalinstrument, och som inte är

1.en garanterad insättning,

2.en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,

3.en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,

4.en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5.en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

6.en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig till

a) system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras deltagare,

eller

b) centrala motparter,

7.en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller

b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,

8.en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,

9.en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran har förmånsrätt,

10.en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, eller

11.en skuld till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som inte är en resolutionsenhet men som ingår i samma resolutionsgrupp, utom när det gäller

a) andra efterställda skulder än relevanta kapitalinstrument, och b) skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b.

Som en nedskrivningsbar skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket.

 

Paragrafen innehåller en definition av vissa skulder. Ändringarna i

 

paragrafen genomför artiklarna 2.1.71 och 44.2 första stycket f och delvis

 

artikel 44.2 första stycket h i krishanteringsdirektivet. Övervägandena

154

finns i avsnitt 6. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet.

 

Ändringen i första stycket innebär att det införs en definition av Prop. 2020/21:155 nedskrivningsbar skuld som ersätter uttrycket kvalificerad skuld. En ny

definition av kvalificerad skuld finns i 2 a §.

Undantaget i punkt 6 utvidgas till att även avse centrala motparter. Genom punkt 11, som är ny, undantas vissa skulder till andra företag i

samma resolutionsgrupp.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalificerad skuld, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskriv- ningsbar skuld.

Övriga ändringar är redaktionella.

2 a § En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld som uppfyller villkoren i 4 kap. 9–12 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av kvalificerad skuld. Paragrafen genomför delvis artikel 2.1.71a i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I paragrafen införs en ny definition av kvalificerad skuld.

2 b § Ett efterställt kvalificerat instrument är ett instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artikel 72b.3– 72b.5.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av efterställt kvalificerat instrument. Paragrafen genomför artikel 2.1.71b i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.

I paragrafen införs en ny definition av efterställt kvalificerat instrument.

3 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:

krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 §

försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §

broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §

broinstitut i 18 kap. 2 §

avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §

tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §

skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §

statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §

arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §

kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §

nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §

partiell överföring i 23 kap. 1 §.

155

Prop. 2020/21:155 Paragrafen innehåller hänvisningar till definitioner av begrepp, termer och uttryck.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att det införs ett nytt kapitel,

4 kap.

3 kap. Resolutionsplaner

1 § Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för varje institut och hålla den aktuell. Planen ska ange

1.de resolutionsåtgärder som Riksgäldskontoret avser att vidta om institutet försätts i resolution, och

2.de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap. Resolutionsplanen ska upprättas efter att Finansinspektionen och resolutions-

myndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer fått till- fälle att lämna synpunkter.

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsplanen för ett institut som inte ingår i en resolutionsgrupp. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 45c.2 första stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Ändringen i första stycket innebär att resolutionsplanen också ska innehålla åtgärder som avser nedskrivning och konvertering av kapital eller skulder utanför resolution, som Finansinspektionen ansvarar för (6 kap.).

Övriga ändringar är redaktionella.

2 § Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en koncernresolutionsplan som antagits av Riksgäldskontoret. Planen ska ange

1.vilka åtgärder som Riksgäldskontoret, eller i förekommande fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag försätts i resolution,

2.resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och

3.de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap.

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret efter att Finans- inspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter.

För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med berörda resolutionsmyndigheter och efter att relevanta behöriga myndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsplanen för en koncern och dess resolutionsgrupper. Ändringarna i paragrafen genomför artik- larna 12.1 och 33.3 och delvis artikel 13.6 första stycket i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

156

I första stycket 2, som är ny, införs en skyldighet för Riksgäldskontoret Prop. 2020/21:155 att identifiera koncernens resolutionsenheter och resolutionsgrupper. Det

innebär t.ex. att i fråga om ett dotterinstitut till ett holdingföretag med blandad verksamhet som innehas direkt eller indirekt av ett mellanvarande finansiellt holdingföretag ska det mellanvarande finansiella holding- företaget i resolutionsplanen identifieras som resolutionsenhet (artikel 33.3 i krishanteringsdirektivet).

Första stycket 3, som är ny, motsvarar ändringen i 1 §. Övriga ändringar är redaktionella.

3 § Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gräns- överskridande koncern, ska myndigheten lämna över den information som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta utländska resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader från det att informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa resolutions- myndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska myndigheten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten underrättas av en resolutions- myndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bedömer att en om- tvistad fråga avseende koncernresolutionsplanen kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksgäldskontoret ska då också göra en ny bedömning av kravet kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Riksgäldskontorets uppgift som samordnande resolutionsmyndighet.

Ändringarna i tredje stycket är en följd av att det införs ett nytt kapitel,

4kap.

5§ Om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndigheten, ska myndigheten fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföretag som den ansvarar för, om

1.myndigheten invänder mot den samordnade myndighetens resolutionsplan,

och

2.en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader.

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller om myndigheterna inte kommer överens och Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 13.6 första stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Ändringarna i första stycket innebär att Riksgäldskontoret ska fatta beslut om resolutionsplanen för det dotterföretag som det ansvarar för, bara om myndigheten invänder mot den samordnande resolutionsmyndig- hetens koncernsresolutionsplan och en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader.

Övriga ändringar är redaktionella.

157

Prop. 2020/21:155 11 § När Riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan enligt 2 §, ska myndigheten pröva i vilken utsträckning det är möjligt att på ett sätt som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet inom EES rekonstruera eller avveckla

158

1.koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller motsvarande utländska förfaranden, eller

2.koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution.

Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur något finansieringsarrangemang.

Prövningen ska göras efter att de behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 16.1 andra stycket och 16.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Ändringarna i första stycket innebär att Riksgäldskontoret ska pröva möjligheten att avveckla eller rekonstruera koncernen genom resolution. Om koncernen omfattar flera resolutionsgrupper, ska både koncernen som helhet och dess resolutionsgrupper prövas.

Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen och tredje stycket motsvarar hittillsvarande andra stycket.

Övriga ändringar är redaktionella.

12 § Om Riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag, ska Riksgäldskontoret underrätta företaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där företaget har betydande filialer.

Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga företaget att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska hindren.

Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren beror på att företaget

1.inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller

2.inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsynsförordningen eller 4 kap. 2–10 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för ett företag. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 17.1 och delvis artikel 17.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I paragrafen utökas tillämpningsområdet till att utöver institut också omfatta andra finansiella företag i en koncern.

Andra stycket motsvarar hittillsvarande första stycket andra meningen och innebär att Riksgäldskontoret ska förelägga företaget att yttra sig inom fyra månader om vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska hindren.

Genom tredje stycket påskyndas hanteringen av väsentliga resolutions- hinder i de angivna fallen. Företaget ska då i stället inom två veckor ange åtgärder som kan undanröja eller minska det väsentliga hinder som

Riksgäldskontoret finner, inbegripet en tidplan för när åtgärderna ska Prop. 2020/21:155 vidtas. I det ligger att tidplanen ska ta hänsyn till orsaken till hindret.

12 a § Om Riksgäldskontoret har funnit att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, får en resolutionsplan för institutet inte upprättas förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller Riksgäldskontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutions- hinder för ett företag.

Paragrafen motsvarar hittillsvarande 12 § andra stycket.

13 § Om Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, bedömer att de åtgärder som ett företag anger enligt 12 § inte effektivt undanröjer eller minskar hindret mot att rekonstruera eller avveckla företaget, ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som företaget ska vidta inom fyra veckor från beslutet för att undanröja eller minska detta hinder. Ett sådant beslut får dock bara avse sådana åtgärder som anges i 24 §.

När Riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som företaget ska vidta, ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella systemet och den inverkan åtgärderna har på företaget, det finansiella systemet, den inre marknaden och samhällsekonomin. Åtgärderna ska stå i proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsmyndighetens beslut om alternativa åtgärder. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 17.4 och 17.7 och delvis artikel 45k.2 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitten 7.4.1 och 8.8.2.

Tillämpningsområdet utökas till att utöver institut även omfatta vissa andra finansiella företag i en koncern och tidsramen för de aktuella åtgär- derna förtydligas.

Övriga ändringar är redaktionella.

15 § Om Riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner att det finns väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern, ska Riksgäldskontoret ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där betydande filialer är belägna tillfälle att lämna synpunkter och därefter försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndigheterna om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande koncernen. Riksgäldskontorets bedömning av möjligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen ska tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om vilka åtgärder som ska vidtas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringen i paragrafen genomför artikel 18.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Ändringen, som innebär att institut har utmönstrats ur paragrafen, är en följd av ändringarna i 2 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är redaktionella.

16 § När Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en gräns- överskridande koncern och företagen som ingår i koncernen ska bli föremål för åtgärder enligt 15 §, ska Riksgäldskontoret tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en rapport som ska

159

Prop. 2020/21:155 innehålla en analys av de väsentliga hindren mot att vidta effektiva resolutions- åtgärder beträffande koncernen och dess resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa vilka effekter olika åtgärder har på koncernens eller en resolutionsgrupps affärs- modell och ge förslag på sådana proportionella och riktade åtgärder som enligt Riksgäldskontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 18.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 2 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

17 § En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna synpunkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de hinder som identifierats i rapporten.

Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första stycket beror på att ett koncernföretag befinner sig i en sådan situation som avses i 12 § tredje stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att övriga resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, förelägga moderföretaget att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella hindret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 18.2 och 18.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Genom andra stycket, som är nytt, påskyndas hanteringen av väsentliga resolutionshinder i de angivna fallen. Moderföretaget ska inom två veckor ange åtgärder som kan undanröja eller minska det väsentliga hinder som Riksgäldskontoret finner, inbegripet en tidplan för när åtgärderna ska vidtas. I det ligger att tidplanen ska ta hänsyn till orsaken till hindret.

18 § När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande som anges i den paragrafen har löpt ut, ska Riksgäldskontoret, efter att behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i koncernen finns fått tillfälle att lämna synpunkter, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om

1.vilka väsentliga hinder som finns,

2.hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget ska bedömas, och

3.vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren. Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföretaget yttrat

sig över rapporten, eller om moderföretaget inte yttrat sig, inom en månad från utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 § första stycket.

En överenskommelse om ett hinder som avses i 17 § andra stycket ska träffas inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför artikel

18.4och 18.5 första–tredje styckena och delvis artiklarna 18.3 och 45k.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 7.4.2 och 8.8.2.

I andra stycket förtydligas när överenskommelsen ska träffas i det angivna fallet.

160

I tredje stycket, som är nytt, införs en tidsram för den angivna överenskom- Prop. 2020/21:155 melsen.

Övriga ändringar är redaktionella.

21 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot en resolutionsenhet eller ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 18.6a första och andra styckena och 18.7 första och andra styckena i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 2 och 12 §§, se författningskommentaren till de paragraferna. Beslut om åtgärder mot ett dotterföretag fattas på individuell nivå och beslut mot en resolutionsenhet fattas på resolutionsgruppsnivå.

22 § Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och någon berörd utländsk resolutions- myndighet inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 § om tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har löpt ut eller en överenskommelse har träffats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 18 §, se författ- ningskommentaren till den paragrafen.

23 § Ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande resolutionsmyndighet gäller i Sverige, om det fattats efter en överenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att åtgärda resolutionshinder för en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 18.6 tredje stycket och 18.6a tredje stycket i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Ändringarna i paragrafen är en följd av ändringarna i 18 §, se författ- ningskommentaren till den paragrafen.

161

Prop. 2020/21:155 24 § För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

1.förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att företaget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,

2.förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar,

3.införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolutionsända- målen,

4.förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,

5.förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksamhet,

6.förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa affärs- områden eller försäljning av vissa produkter,

7.förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,

8.förelägga företaget eller moderföretaget att inrätta ett finansiellt moder- holdingföretag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES,

9.förelägga företaget att, för att uppfylla kravet i 4 kap. 1 §,

a)ändra löptidsprofilen för eller öka sina kvalificerade skulder,

b)ändra löptidsprofilen för kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument, efter godkännande av Finansinspektionen, eller

c)vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet,

10.förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moderföretag till företaget att inrätta ett finansiellt holdingföretag för att kontrollera företaget, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen, eller

11.förelägga företaget att uppfylla det kombinerade buffertkravet.

När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder mot resolutionshinder. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 17.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1. Paragrafen är utformad efter syn- punkter från Lagrådet.

Ändringarna i första stycket är en följd av att det införs ett nytt kapitel,

4 kap.

4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om krav för finansiella före- tag på innehav av kapitalbas och kvalificerade skulder i syfte att möjlig- göra för förlustabsorbering och återkapitalisering inom eller utom resolu- tion. I kapitlet finns bestämmelser om

hur kravet ska bestämmas i 2–8 §§,

hur kravet ska uppfyllas i 9–19 §§

särskilda bestämmelser om dotterföretag i 20–22 §§,

på vilken nivå som kravet ska bestämmas och uppfyllas i 23 §,

frister i 24–27 §§,

offentliggörande i 28 §,

162

– övervakning i 29–33 §§, och

Prop. 2020/21:155

gränsöverskridande fall i 34–39 §§. Övervägandena finns i avsnitt 8.

1 § I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller 21 kap., ska Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av

1.det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns- förordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolags- förordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och

2.det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsyns- förordningen (bruttosoliditetskvoten).

Paragrafen innehåller bestämmelser om kravet på kapitalbas och kvalifice-

 

rade skulder och hur det ska uttryckas. Paragrafen genomför artikel 45 och

 

delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i

 

avsnitt 8.2.

 

Vid en kris kan ett företag försättas i resolution i stället för i likvidation

 

eller konkurs och det är ägarna och borgenärna, inte skattebetalarna, som

 

ska bära förlusterna i institutet. Det sker i huvudsak genom att kapital och

 

skulder konverteras eller skrivs ned utanför resolution (6 kap.) eller i

 

resolution (21 kap.). För att det ska finnas kapital och skulder att

 

konvertera eller skriva ned ska företag enligt första stycket uppfylla ett

 

krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

 

Med företag avses institut (1 kap. 1 § första stycket 1) och olika former

 

av finansiella institut och holdingföretag (1 kap. 1 § första stycket 2).

 

Det är Riksgäldskontoret, som är resolutionsmyndighet, som fattar

 

beslut om kravet. Inför beslutet ska Finansinspektionen, som är tillsyns-

 

myndighet, få tillfälle att lämna synpunkter.

 

Av andra stycket framgår att kravet ska beslutas i anslutning till

 

resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och att det ska uttryckas som procent-

 

andelar av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt det unionsrätts-

 

liga regelverket om kapitaltäckning (den riskvägda kvoten) och det totala

 

exponeringsmåttet enligt samma regelverk (bruttosoliditetskvoten). För en

 

globalt systemviktig resolutionsenhet och för ett större dotterföretag till ett

 

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES framgår

 

storleken på dessa kvoter av tillsynsförordningen. Riksgäldskontoret har

 

dock möjlighet att under vissa villkor besluta om högre kvoter för dessa

 

företag, se författningskommentaren till 2 §. Kvoterna för övriga företag

 

bestäms enligt 3 och 4 §§, se författningskommentarerna till de

 

paragraferna.

 

Kravet ska uppfyllas med kapital och skulder enligt 9–19 §§. I 2 kap. 1 §

 

lagen (2014:966) om kapitalbuffertar finns bestämmelser om hur

 

kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet får

 

användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

 

Hur kravet ska bestämmas och uppfyllas är beroende av om ett företag

 

är en resolutionsenhet eller inte. Definitioner av centrala uttryck – såsom

 

kapitalbas, kvalificerade skulder, resolutionsenhet samt globalt, europeiskt

163

Prop. 2020/21:155 eller nationellt systemviktig resolutionsenhet – finns i 2 kap. 2 och 2 a §§. I ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna finns bestämmelser om hur kravet ska fasas in.

2 § För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret, besluta om ett ytterligare krav, utöver det som gäller enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska bestämmas. Paragrafen genomför artikel 45d.1–45d.3 och delvis artikel 45c.1 i krishaneringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.3.1. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen gäller globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES, som inte är resolutionsenheter.

I grunden regleras hur kravet ska bestämmas för dessa företag genom det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning (artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen). Där framgår att andelen kapitalbas och kvalificerade skulder för en globalt systemviktig resolutionsenhet som huvudregel ska bestämmas till 18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet respektive 6,75 procent av det totala exponerings- måttet (artikel 92a.1 i samma förordning). Beräkningen av det totala riskvägda exponeringsbeloppet respektive det totala exponeringsmåttet är den samma som anges i 1 §, se författningskommentaren till den paragrafen. För större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES gäller krav på kapitalbas och kvalificerade skulder motsvarande 90 procent av det som gäller för globalt system- viktiga resolutionsenheter (artikel 92b.1 i samma förordning). Därutöver gäller enligt 2 § att Riksgäldskontoret ska besluta om ett ytterligare krav för dessa företag, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren enligt artikel 45c i krishanteringsdirektivet. Med detta avses vad som är nöd- vändigt för att företaget ska kunna absorbera förluster och återkapitaliseras enligt resolutionsplanen (jfr skäl 17 i krishanteringsdirektivet).

För globalt systemviktiga resolutionsenheter ska ett sådant ytterligare krav uppfyllas med sådan kapitalbas och sådana skulder som gäller för resolutionsenheter enligt 9 §.

För ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemma- hörande utanför EES ska ett sådant krav uppfyllas med sådan kapitalbas och sådana kvalificerade skulder som gäller för företag som inte är resolutionsenheter enligt 12 §.

3 § För en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel

11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och

164

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter Prop. 2020/21:155 genomförande av resolution, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförordningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av resolution.

För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får

1. den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och

2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.

Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:

1. förekomsten av garanterade insättningar och avsaknaden av skuldinstrument,

2. om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är begränsad, och

3. i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimärkapital för att uppfylla kravet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska bestämmas. Paragrafen genomför artikel 45c.3 första–tredje styckena och femte stycket b och delvis artikel 45c.1, 45c.5 och 45c.6 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.

Paragrafen gäller resolutionsenheter som inte är globalt systemviktiga resolutionsenheter såsom europeiskt och nationellt systemviktiga resolu- tionsenheter.

Första stycket 1 innebär att det belopp som ska delas med det totala riskvägda exponeringsmåttet för att bestämma den riskvägda kvoten enligt 1 § ska utgöras av summan av ett förlustabsorberingsbelopp motsvarande minimikravet på kapitalbas (pelare 1-kravet) enligt tillsynsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven (pelare 2-kravet) enligt tillsynslagen och ett återkapitaliseringsbelopp motsvarande det belopp som gör det möjligt att uppfylla dessa kapitaltäckningskrav efter resolution.

Första stycket 2 innebär att det belopp som ska delas med det totala exponeringsmåttet för att bestämma bruttosoliditetskvoten enligt 1 § ska utgöras av ett förlustabsorberingsbelopp motsvarande summan av kravet på bruttosoliditetsgrad enligt tillsynsförordningen och ett återkapitali- seringsbelopp motsvarande det belopp som gör det möjligt att uppfylla detta krav efter resolution.

Andra stycket innehåller en miniminivå för det totala kravet för europeiskt systemviktiga resolutionsenheter.

Riksgäldskontoret får enligt tredje stycket besluta att miniminivån för det totala kravet ska gälla också för nationellt systemviktiga resolutions- enheter.

4 § För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel

11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och

165

Prop. 2020/21:155 b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförordningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen.

För ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att kravet bara ska bestämmas enligt första stycket 1 a och 2 a.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska bestämmas för företag som inte utgör resolutionsenheter. Paragrafen genomför artikel 45c.2 andra och tredje styckena och 45c.7 första–tredje styckena och femte stycket b och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.3.3.

Paragrafen gäller företag som inte är resolutionsenheter och som inte är större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES.

Första stycket 1 anger hur det belopp som ska delas med det totala riskvägda exponeringsbeloppet för att bestämma den riskvägda kvoten enligt 1 § ska beräknas (jfr 3 § och författningskommentaren till den paragrafen).

Första stycket 2 anger hur det belopp som ska delas med det totala exponeringsmåttet för att bestämma bruttosoliditetskvoten enligt 1 § ska beräknas (jfr 3 § och författningskommentaren till den paragrafen).

Andra stycket gäller företag som ska avvecklas genom konkurs eller likvidation. För ett sådant företag får Riksgäldskontoret besluta att kravet ska bestämmas till ett förlustabsorberingsbelopp. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret särskilt ta hänsyn till hur den finansiella stabiliteten påverkas.

5 § Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av

1.3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn till kraven enligt 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och

2.3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b och 2 b utgå från de senast rapporterade värdena för det totala riskexponeringsbeloppet och det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i tillsynsförordningen och artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser för resolutionsenheter som inte är globalt systemviktiga resolutionsenheter och för företag som inte är resolutionsenheter och som inte är större dotterföretag till globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES. Paragrafen genomför artikel 45c.3 fjärde stycket och femte stycket a och 45c.7 fjärde stycket och femte stycket a och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.

Punkt 1 innebär att Riksgäldskontoret vid bestämmandet av bruttosolidi- tetskvoten ska ta hänsyn till kraven för att ett företag ska kunna få bidrag från resolutionsreserven eller från alternativa finansieringskällor enligt

21 kap. 30 § och för att använda de statliga stabiliseringsverktygen för att

166

uppnå resolutionsmålen enligt 22 kap. 2 §. Det innebär att de aktuella Prop. 2020/21:155 beloppen ska bestämmas så att det kan tillgodose de nivåer av finansiering

som bidrag från resolutionsreserven och användande av statliga stabili- seringsverktyg är villkorade av.

Punkt 2 innebär att Riksgäldskontoret vid bestämmandet av återkapitali- seringsbeloppen ska utgå från de senast rapporterade värdena enligt det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning.

6 § Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första stycket 1 b och 4 § första stycket 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.

Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för det kontracykliska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om Riksgäldskontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser för resolutionsenheter som inte är globalt systemviktiga resolutionsenheter och för företag som inte är resolutionsenheter och som inte är större dotterföretag till globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES. Paragrafen genomför artikel 45c.3 sjätte–åttonde styckena och 45c.7 sjätte–åttonde styckena och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.2.

Första stycket innebär att återkapitaliseringsbeloppen enligt den risk- vägda kvoten får höjas för att säkerställa att företagen kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod (den s.k. marknads- förtroendebufferten). Tidsperioden får inte överstiga ett år och det är Riksgäldskontoret som avgör om en marknadsförtroendebuffert behövs.

Andra stycket innebär att tilläggsbeloppet enligt första stycket – med avdrag för det kontracykliska buffertkravet – som utgångspunkt ska motsvara det kombinerade buffertkravet enligt det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning.

Tredje stycket innebär att tilläggsbeloppet enligt andra stycket får justeras nedåt eller uppåt, om det är lämpligt för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhandahålla kritiska funktioner utan förebyggande statligt stöd.

7 § Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 § eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att undantas eller överföras.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser. Paragrafen genomför artikel 45c.8 och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.3.4.

167

Prop. 2020/21:155 Paragrafen innebär krav på kompensation för skulder som kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 § eller som kommer att överföras till ett annat företag. Kompensationen ska säkerställa att villkoren i artikel 45c.2 i krishanteringsdirektivet uppfylls, dvs. förlustabsorbering och återkapitalisering.

168

8 § Riksgäldskontoret ska

1.vid tillämpningen av 2–4 §§ löpande och utan dröjsmål anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och

2.vid tillämpningen av 3–6 §§ beakta artiklarna 465–491 och 493–501 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser. Paragrafen genomför artiklarna 45c.9, 45c.10, 45d.5 och 45e.2 och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.4. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet.

Punkt 1 innebär att kravet ska anpassas till det unionsrättsliga regel- verket om kapitaltäckning.

Punkt 2 innebär att Riksgäldskontoret vid bestämmandet av kravet avseende resolutionsenheter enligt 3 § och avseende övriga företag som inte är resolutionsenheter enligt 4 § ska beakta vissa övergångsbestäm- melser i det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning om vad kapital- baskraven får uppfyllas med. De övergångsbestämmelser som tillämpas i svensk rätt framgår av artiklarna 465–491 och 493–501 i tillsynsförord- ningen och, i fråga om valmöjligheterna i detta avseende, av 3 kap. 2 och 3 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

9§ En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1.kapitalbas, och

2.skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom när det gäller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsförordningen.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även för ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragra- fen genomför artikel 45b.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.1.

Första stycket reglerar vad en resolutionsenhet ska uppfylla kravet med, dvs. den del av kravet som inte ska uppfyllas med efterställda skulder enligt 13–19 §§.

För en globalt systemviktig resolutionsenhet är första stycket endast tillämpligt på det ytterligare krav som Riksgäldskontoret får besluta om enligt 2 §.

Andra stycket reglerar vad ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som ska avvecklas genom konkurs eller likvidation ska uppfylla kravet med. Att angivna

bestämmelser gäller i tillämpliga delar innebär att t.ex. förbudet i artikel Prop. 2020/21:155 72b.2 b i tillsynsförordningen mot att en skuld ägs av ett annat företag i resolutionsgruppen i detta fall inte blir tillämpligt.

10 § Om en skuld enligt 9 § första stycket avser ett skuldinstrument som innefattar derivat får skulden användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1.kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för utfärdandet är fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan värderas på motsvarande sätt som ett likvärdigt instrument utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller

2.värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd eller resolution är fast eller ökande och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skuldinstrumentet.

Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.

En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt första stycket 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragrafen genomför artikel 45b.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.4.1.

Första stycket reglerar förutsättningarna för att ett derivatinstrument ska få användas för att uppfylla kravet.

Punkt 1 innebär att kapitalbeloppet för skulden ska vara fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent. Den totala skulden ska kunna värderas på en s.k. aktiv och likvid marknad. Med detta avses en marknad där det är enkelt att köpa och sälja derivatinstrumentet utan att priset på derivatinstrumentet ändras.

Punkt 2 innebär att värdet av motsvarande fordran ska vara fast eller ökande och inte överstiga det belopp som ursprungligen betalades för instrumentet.

Derivatsinstrumentet får enligt andra stycket inte omfattas av något nettningsavtal. Uttrycket nettningsavtal har samma innebörd som i 21 kap. 17 §.

Tredje stycket reglerar i vilken utsträckning derivatskulden får användas för att uppfylla kravet. Det gäller till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt första stycket 2.

11 § En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med skulder enligt 12 § första stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterföretag till resolutionsenheten har till en delägare av dotterföretaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföretaget och resolutionsenheten, om

1.resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskriv- ning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och

2.skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för dotterföretaget, efter avdrag för summan av de skulder som företaget, direkt eller genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första stycket 2.

169

Prop. 2020/21:155 Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragra- fen genomför artikel 45b.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.1.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att resolutionsenheter ska få använda dotterföretags skulder för att uppfylla kravet.

Punkt 1 ställer krav på att resolutionsenhetens kontroll över dotterföre- taget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna utanför resolution (6 kap.) eller i resolution (21 kap.).

Punkt 2 ställer krav på skuldernas storlek. Dessa får, efter vissa avdrag, inte överstiga kravet för dotterföretaget.

12 § Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutions- grupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1. skulder

a)som företaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,

b)som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artiklarna 72b.2 b, c, k–m och 72b.3–72b.5,

c)som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,

d)som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,

e)vars förvärv inte finansierats av företaget,

f)som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation,

g)som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetalningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets konkurs eller likvidation, och

h)för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende av kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller

2. kapitalbas som är

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför resolutionsgruppen.

Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för ett företag som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2 ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fjärde stycket i krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Para- grafen genomför delvis artikel 45f.1 femte stycket och 45f.2 i kris- hanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.1.

Paragrafen gäller företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolutionsgrupp.

Första stycket 1 reglerar vilka skulder som får användas för att uppfylla kravet. Resolutionsenhetens innehav av skulderna enligt led a avser innehav genom direkt förvärv eller indirekt genom andra företag i samma

170

resolutionsgrupp. Led e innebär att företaget inte får delta i finansieringen Prop. 2020/21:155 av sin egen skuld.

Första stycket 2 reglerar vilken kapitalbas som får användas för att uppfylla kravet. Vad som avses med kapitalbas och kärnprimärkapital framgår av 2 kap. 1 §.

Andra stycket reglerar vad kravet får uppfyllas med av ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom konkurs eller likvidation och som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet.

Enligt tredje stycket ska vissa företag uppfylla kravet med vissa instrument, om de aktuella villkoren är uppfyllda.

13 § En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolu- tionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket ska delvis uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 §.

Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital.

Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i artikel 72b.3 i tillsyns- förordningen är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentandel än den som anges i andra stycket, om andelen överstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder och eget kapital

1.där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1

ivärdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och

2.där X2 motsvarar summan av

a)18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och

b)det kombinerade buffertkravet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragrafen genomför artikel 45b.4 första stycket och delvis artiklarna 45b.6 och artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.

Paragrafen gäller globalt, europeiskt och nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Första stycket innebär att företagen – inom ramen för det totala kravet – ska uppfylla ett delkrav med kapital och skulder av vissa slag.

Andra stycket reglerar storleken på delkravet, dvs. 8 procent av totala skulder och eget kapital.

Enligt tredje stycket får Riksgäldskontoret, om vissa förutsättningar är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentsatsandel. Det är Riksgäldskontoret som avgör om undantag från huvudregeln ska medges.

14 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får delkravet enligt 13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala riskvägda exponerings- beloppet, om

1.resolutionsplanen inte förutsätter användning av resolutionsreserven och förutsättningarna enligt 21 kap. 30 och 32 §§ kan uppfyllas, eller

2.delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett oproportionerligt

sätt.

171

Prop. 2020/21:155 Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragra- fen genomför artikel 45b.4 andra–fjärde styckena och delvis artiklarna 45b.6 och 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.

Paragrafen innebär att delkravet för europeiskt systemviktiga resolu- tionsenheter inte får överstiga ett visst belopp, om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Förutsättningarna i punkt 1 är kumulativa.

Det är Riksgäldskontoret som avgör om förutsättningarna i punkt 2 är uppfyllda. Bestämmelsen får ses i ljuset av att för högt krav kan ha en större hämmande inverkan på vissa affärsmodeller och affärsområden än på andra (skäl 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876).

Paragrafen gäller inte globalt eller nationellt systemviktiga resolutions- enheter.

15 § Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolu- tionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i stället för det som anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 § med ett belopp som inte överstiger det högsta av

1.8 procent av totala skulder och eget kapital, eller

2.summan av

a)det kombinerade buffertkravet,

b)två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen, och

c)två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40

ivärdepappersbolagsdirektivet.

Första stycket gäller om

1.det finns ett väsentligt hinder för genomförande av nedskrivning eller konver- tering enligt 6 kap. eller resolution, och

a) korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från Riksgäldskontoret inte har vidtagits, eller

b) Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är tillräckliga för att hindret helt eller delvis ska undanröjas eller begränsas och tillämpning av denna paragraf bedöms vara en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,

2.resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller ägarstruktur, verksamhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutionsenhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan begränsa förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, eller

3.resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör den kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar 20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag som omfattas av detta kapitel.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och

 

kvalificerade skulder ska uppfyllas. Paragrafen genomför artikel 45b.7 och

 

delvis artiklarna 45b.6, 45b.8, 45b.9 första stycket och 45c.1 i

 

krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2. Paragrafen

172

är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen gäller globalt, europeiskt och nationellt systemviktiga Prop. 2020/21:155 resolutionsenheter.

Första stycket innehåller ett alternativt delkrav i förhållande till del- kravet i 13 §.

Andra stycket reglerar förutsättningarna för det alternativa delkravet. Det är Riksgäldskontoret som avgör om det alternativa delkravet ska tillämpas. Vid beslut om det alternativa delkravet ska Riksgäldskontoret beakta de omständigheter som anges i 17 §.

16 § Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska gälla också för en annan resolutionsenhet än som anges i den paragrafen, om

1.resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 §§ med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller som undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §,

2.det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för borgenärer blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation på grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av skulder som inte avser efterställda skulder och som inte undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §, och

3.kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är tillräckliga för att säkerställa att borgenärer inte orsakas en sådan förlust som avses i 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uppfyllas. Paragrafen genomför artikel 45b.5 och delvis artikel 45b.6 och 45b.9 första stycket och artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.3.

Paragrafen gäller resolutionsenheter som inte är globalt, europeiskt eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Paragrafen innebär att Riksgäldskontoret får besluta att det alternativa delkravet får gälla också övriga resolutionsenheter, om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda (punkterna 13). Det är Riksgäldskontoret som avgör om det alternativa delkravet ska tillämpas. Vid beslut om det alternativa delkravet ska Riksgäldskontoret beakta de omständigheter som anges i 17 §.

Om en skuldkategori, som inkluderar kvalificerade skulder, innehåller över tio procent av skulder som är undantagna eller sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering, ska det enligt krishan- teringsdirektivet föranleda en bedömning av en sådan risk som avses i punkt 2 (artikel 45b.5 andra stycket).

17 § Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:

1. marknadsdjupet för och prissättningen på resolutionsenhetens kärn- primärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument och den tid som behövs för att verkställa de transaktioner som krävs,

2. storleken på resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72a i tillsynsförordningen som har en kvarvarande löptid som understiger ett år vid tidpunkten för beslutet,

3. resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i 2 utom när det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsförordningen,

4. om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder och som har samma eller sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen som de högst prioriterade

173

Prop. 2020/21:155 kvalificerade skulderna överstiger 5 procent av resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

5.resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6.hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens återkapitali- sering.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det alternativa delkravet, gällande för alla typer av resolutionsenheter. Paragrafen genomför artikel 45b.9 andra stycket och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.4.3.

Paragrafen innehåller omständigheter som ska beaktas av Riksgälds- kontoret vid ett beslut om det alternativa delkravet. Det är Riksgäldskon- toret som avgör hur omständigheterna ska beaktas vid ett beslut.

Uttrycket marknadsdjup har samma innebörd som i artikel 45b.9 i krishanteringsdirektivet. Med marknadsdjup avses ett mått på efterfrågan och utbud för de aktuella instrumenten.

18 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får andelen kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 § inte understiga 13,5 procent i fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i fråga om brutto- soliditetskvoten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragra- fen genomför delvis artikel 45c.1 och 45c.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.

Paragrafen reglerar miniminivån för delkravet och det alternativa delkravet för europeiskt systemviktiga resolutionsenheter. I 2 § finns en miniminivå för det totala kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

19 § Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet ska uppfyllas. Paragra- fen genomför delvis artikel 45c.1 och 45c.6 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4.2.

Paragrafen innebär att Riksgäldskontoret får besluta att miniminivån för delkravet eller det alternativa delkravet för europeiskt systemviktiga resolutionsenheter ska gälla också för nationellt systemviktiga resolutions- enheter som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, dvs. omfattas av miniminivån för det totala kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

20 § Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte är en resolutionsenhet ska undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1. institutet är ett dotterföretag till

a)ett moderföretag som är en resolutionsenhet, eller

b)ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis,

2. dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige och ingår i samma resolutionsgrupp,

174

3. det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt överföra medel från Prop. 2020/21:155 kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterföretaget om förutsätt-

ningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

4.moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av dotterföretaget och har rätt att åta sig att svara för dotterföretagets åtaganden,

5.riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget, och

6.moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i dotterföretaget eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kravet. Paragrafen genomför artikel 45f.3 och 45f.4 och delvis artikel 45c.1 i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att institut som inte är resolu- tionsenheter ska få undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Punkterna 1, 2 och 6 gäller faktiska omständigheter.

Punkt 3 gäller koncerninterna transaktioner om förutsättningar för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. föreligger, särskilt om moderföretaget försätts i resolution enligt 8 kap.

Punkterna 4 och 5 gäller tillämpning av Finansinspektionens tillsyns- befogenheter.

21 § Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om

1.det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,

2.garantin utfaller när

a)dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning, eller

b)förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

3. garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöverlåtelse som motsvarar minst 50 procent av beloppet,

4. de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt artikel 197 i tillsynsförordningen,

5. de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter eller andra säkerhetsrätter,

6. säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma betalningsvillkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsförordningen, och

7. det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna från resolu- tionsenheten till dotterföretaget, oavsett om resolutionsenheten har försatts i resolution.

Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret begära att resolu- tionsenheten visar att det inte finns några sådana hinder som avses där.

Paragrafen innehåller bestämmelser om garantier. Paragrafen genomför artikel 45f.5 och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.4.1. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket innebär att de aktuella dotterföretagen får uppfylla kravet med garantier under vissa förutsättningar.

175

Prop. 2020/21:155 Enligt andra stycket får Riksgäldskontoret begära att resolutionsenheten visar att det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna. Kris- hanteringsdirektivet anger att detta kan ske genom ett opartiskt skriftligt och motiverat juridiskt yttrande (artikel 45f.5).

22 § Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet omfattas inte av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret beslutar om det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Paragrafen genomför artikel 45f.1 andra stycket och delvis artikel 45c.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Paragrafen innebär att ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutions- enhet som huvudregel undantas från kravet. Om Riksgäldskontoret beslutar att företaget ska omfattas av kravet, ska det bestämmas enligt 4 §.

23 § För följande företag ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bestämmas och uppfyllas på individuell nivå:

1.en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,

2.ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

3.ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutions- enhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet, och

4.ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt konkurs eller likvidation.

För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på konsoliderad nivå:

1.en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och

2.ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Paragrafen innehåller bestämmelser om på vilken nivå som kravet ska bestämmas och uppfyllas. Paragrafen genomför artiklarna 45e.1 och 45f.1 första och tredje styckena och delvis artikel 45c.1 i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.

Första stycket gäller individuell nivå. För ett företag som avses i punkt 3 gäller bestämmelsen under förutsättning att det över huvud taget omfattas av kravet, se författningskommentaren till 22 §.

Andra stycket gäller konsoliderad nivå, dvs. konsoliderad resolutions- gruppsnivå (punkt 1) eller konsoliderad basis (punkt 2).

Uttrycken konsoliderad resolutionsgruppsnivå och konsoliderad basis har samma innebörd som i artikel 45e.1 och 45f.1 tredje stycket krishan-

 

teringsdirektivet.

 

24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 13–15 §§

 

från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en sådan.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om frister. Paragrafen genomför

 

delvis artikel 45m.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i

 

avsnitt 8.6. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

 

Paragrafen gäller frister för företag som först efter ikraftträdandet upp-

176

fyller förutsättningarna för att behandlas som globalt systemviktiga

resolutionsenheter. Dessa företag ska uppfylla de aktuella kraven från och Prop. 2020/21:155 med tre år efter det.

25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla

1.kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år efter den dag då enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller

2.kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om frister. Paragrafen genomför artikel 45m.3 och delvis artikel 45m.4 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.6. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen gäller frister för europeiskt och nationellt systemviktiga resolutionsenheter.

Punkt 1 gäller företag som först efter den 1 januari 2022 uppfyller förut- sättningarna enligt 4 kap. 3 § andra eller tredje stycket, se ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna (punkt 3). Dessa företag ska uppfylla de aktuella kraven från och med tre år efter den tidpunkten.

Punkt 2 innebär att europeiskt eller nationellt systemviktiga resolutions- enhet som har varit föremål för konvertering eller nedskrivning av kapital och skulder utanför resolution (6 kap.) eller i resolution (21 kap.) ska uppfylla de aktuella kraven från och med två år efter genomförandet av sådana åtgärder.

Artikel 45m.3b avser konvertering eller nedskrivning av kapital och skulder på frivilliga grunder.

Definitioner av dessa systemviktiga resolutionsenheter finns i 2 kap. 1 §.

26 § Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när

1.en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 13–16 och 23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och

2.ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 12 och 20–23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om frister. Paragrafen genomför artikel 45m.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.6.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när Riksgäldskontoret ska fastställa en frist för att uppfylla de aktuella kraven i fråga om resolu- tionsenheter och företag som inte är resolutionsenheter.

27 § Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §. Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som avses i 2426 §§

underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder. Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta företaget om en ny

nivå.

Paragrafen innehåller bestämmelser om frister. Paragrafen genomför delvis artikel 45m.6 och 45m.8 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena

finns i avsnitt 8.6. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

177

Prop. 2020/21:155 Enligt första stycket får Riksgäldskontoret förlänga eller förkorta en frist.

Riksgäldskontoret ska enligt andra stycket underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

En sådan underrättelse får enligt tredje stycket revideras.

28 § Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.

Första stycket gäller inte

1.under en frist enligt 26 §, eller

2.för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls. Paragrafen genomför artikel 45i.7 och delvis artikel 45i.3 och 45i.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.7.

Enligt första stycket ska ett företag offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.

Andra stycket innehåller vissa undantag från kravet på offentliggörande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter i fråga om offentliggörandet, se författningskommentaren till

29 kap. 1 §.

29 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffert- kravet utöver den riskvägda kvoten.

Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att

1.göra en värdeöverföring kopplad till företagets kärnprimärkapital,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller

3.göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas som primärkapital- tillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inskränkningar att vidta värde- överföringar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 16a.1 och 45k.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 8.8.1 och 8.8.2. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Enligt första stycket får Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att yttra sig i saken, besluta om vissa förbud om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

I andra stycket regleras innebörden av förbudet.

30 § Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om underrättelseskyldighet för före- tagen. Paragrafen genomför delvis artikel 16a.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.1. Paragrafen är utformad i enlighet med

Lagrådets förslag.

178

Av paragrafen framgår att ett företag som inte uppfyller det kombinerade Prop. 2020/21:155 buffertkravet utöver den riskvägda kvoten ska underrätta Riksgäldskontoret.

Med omedelbart avses detsamma som i artikel 16a.1 i krishanterings- direktivet.

31 § Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio månader efter att Riksgälds- kontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 §.

Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:

1.bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens funktions-

sätt,

2.störningarna enligt 1 medför

a)ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

b)ökade kostnader för företaget, och

c)att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan ge ut sådana instrument som avses i a,

3. en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,

4. störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana instrument som avses i 2 a i den omfattning som krävs för att avhjälpa bristen, och 5. ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för

stabiliteten i det finansiella systemet.

Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt första stycket, ska Finansinspektionen underrättas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när beslut om inskränkningar att vidta värdeöverföringar kan fattas. Paragrafen genomför delvis artikel 16a.2 andra stycket och 16a.3 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.8.1.

Av första stycket framgår att Riksgäldskontoret ska besluta om restrik-

 

tioner nio månader efter det att företaget har underrättat Riksgäldskontoret

 

om att det inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver kraven på

 

kapitalbas och kvalificerade skulder, under förutsättning att så fortfarande

 

är fallet. Riksgäldskontoret förutsätts att inom tidsperioden göra den

 

prövning som avses i artikel 16a.2 andra stycket i krishanteringsdirektivet.

 

Av andra stycket framgår när Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta

 

ett sådant beslut. Med handelsplats avses en sådan reglerad marknad eller

 

handelsplattform som avses 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värde-

 

pappersmarknaden.

 

Av tredje stycket framgår att Riksgäldskontoret ska underrätta Finans-

 

inspektionen om Riksgäldskontoret avstår från att fatta beslut om förbud

 

mot vissa värdeöverföringar.

 

Av 32 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att Riksgäldskontorets

 

beslut ska motiveras.

 

32 § Riksgäldskontoret ska varje månad göra en ny bedömning av om förutsätt-

 

ningarna enligt 31 § andra stycket är uppfyllda.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på förnyad prövning och en

 

underrättelseskyldighet om Riksgäldskontoret inte fattar beslut om förbud

 

mot vissa värdeöverföringar. Paragrafen genomför delvis artikel 16a.2

 

andra stycket och 16a.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i

 

avsnitt 8.8.1.

179

 

Prop. 2020/21:155 Av paragrafen framgår hur ofta Riksgäldskontoret ska göra en förnyad prövning av om förutsättningar för att inte fatta beslut om förbud mot vissa värdeöverföringar fortfarande föreligger.

33 § Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

Om ett företag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, får Finans- inspektionen, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att lämna synpunkter, ingripa mot företaget.

För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 finns bestämmelser om ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 gäller 15 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om övervakning och ingripande vid överträdelser av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Paragrafen genomför artiklarna 45.2 och 45h.8 och delvis artikel 45k.1 och 45k.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.2.

Första stycket motsvarar hittillsvarande 4 kap. 12 §.

Enligt andra stycket ska Finansinspektionen, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att yttra sig i saken, ingripa vid överträdelser av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Tredje stycket första meningen gäller institut. Bestämmelser om ingripande mot institut finns i rörelselagstiftningen för dessa företag.

Genom tredje stycket andra meningen kan Finansinspektionen ingripa mot andra finansiella företag som ingår i samma koncern som ett institut.

34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

1.på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och

2.på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp.

Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om

1.de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för, och

2.koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet och om moderföretaget inte är en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp.

I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i resolutionsgruppen, om det överensstämmer med resolutionsplanen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med instrument enligt 13 §.

Vid tillämpningen av denna paragraf och 35–39 §§ ska hänsyn tas till om dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner. Paragrafen genomför artikel 45h.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.9. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

180

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande samarbete Prop. 2020/21:155 mellan resolutionsmyndigheter vid fastställande av kravet på kapitalbas

och kvalificerade skulder för företag som ingår i gränsöverskridande koncerner.

Vid tillämpning av paragrafen och 35–39 §§ ska hänsyn tas till om kon- cernens dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen. Begreppet berörda utländska resolutionsmyndigheter omfattar här den samordnande resolutionsmyndigheten inom EES.

35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner. Paragrafen genomför artikel 45h.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gemensamt beslut om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska fastställas i fall av en gränsöverskridande koncern med fler än en s.k. G-SII-enhet som utgör en resolutionsenhet.

36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 § bestämmas för

1.respektive resolutionsenhet, och

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner. Paragrafen genomför artikel 45d.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur de aktuella kraven ska beräknas vid tillämpningen av 35 §.

37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska Riksgälds- kontoret, efter att berörda utländska resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner.

 

Paragrafen genomför artikel 45h.4 första stycket, 45h.5 första stycket och

 

45h.6 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.9. Paragra-

 

fen är i allt väsentligt utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Riksgäldskontoret ska agera

 

om ett gemensamt beslut inte kan fattas. Begreppet berörda utländska

181

 

Prop. 2020/21:155 resolutionsmyndigheter omfattar här den samordnande resolutions- myndigheten inom EES.

38 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom tidsfristen enligt 37 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut en månad och följa Europeiska bankmyndighetens beslut.

Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet får myndigheten inte hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § löpt ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgäldskontoret får inte heller hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet

1. är högst 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel

92.3i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolags- förordningen multiplicerat med 12,5 i fråga om kravet enligt 23 §, och

2. motsvarar kravet enligt 4–6 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner. Paragrafen genomför artikel 45h.4 fjärde stycket och 45h.5 fjärde och femte styckena och delvis artikel 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.9.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Riksgäldskontoret ska agera vid hänskjutande av ärenden till Europeiska bankmyndigheten.

39 § Ett gemensamt beslut enligt 34 § och ett beslut som en berörd utländsk resolutionsmyndighet fattar på grund av att ett gemensamt beslut inte har fattats inom tidsfristen enligt 37 § gäller i Sverige.

Ett gemensamt beslut enligt 34 § och Riksgäldskontorets beslut enligt 37 § ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om gränsöverskridande koncerner. Paragrafen genomför artikel 45h.5 sjunde stycket och 45h.7 i kris- hanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.9.

Första stycket innehåller bestämmelser om giltighet av gemensamt beslut och av sådant beslut som en utländsk resolutionsmyndighet fattat i anledning av att ett gemensamt beslut inte fattats inom den aktuella tidsfristen.

Andra stycket innebär att Riksgäldskontoret ska se över gemensamma och egna beslut. I fråga om gemensamma beslut får det ske i samverkan med de myndigheter som avses i 34 §.

5 kap. Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

1 § För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd.

182

Paragrafen innehåller bestämmelser om hinder mot att utöva vissa rätts- Prop. 2020/21:155 handlingar. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 68.3 i krishante-

ringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

Ändringarna i paragrafen innebär att 11 kap. 3–7 §§ om hinder mot att utöva vissa rättshandlingar också gäller beträffande ett beslut om en tillfällig åtgärd enligt 7 och 8 §§, se författningskommentarerna till de paragraferna. En sådan åtgärd utgör därmed hinder för en motpart till företaget att utöva de rättshandlingar som framgår av bestämmelserna i 11 kap. Motparten får t.ex. inte säga upp eller häva ett avtal med företaget, ändra villkoren i ett avtal med företaget eller ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget.

Övriga ändringar är redaktionella.

2 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska i avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgenärerna accepterar

1.en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet, eller

2.de konverteringar eller indragningar som kan bli följden av ett beslut om resolution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder.

Kravet enligt första stycket gäller dock inte

1.kvalificerade insättningar från fysiska personer,

2.kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3.insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4.om det framgår av tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 55.5 i krishanteringsdirektivet att sådana avtalsvillkor inte krävs.

Riksgäldskontoret får besluta att kravet enligt första stycket inte ska gälla för ett företag för vilket kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder har fastställts till ett belopp enligt 4 kap. 4 § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avtalsenlig nedskrivning och

 

konvertering. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 55.1 första

 

stycket och 55.5 och delvis artikel 55.1 andra stycket i krishanterings-

 

direktivet. Övervägandena finns i avsnitten 9.1 och 10.

 

Ändringen i första stycket är en följd av att det nuvarande uttrycket

 

kvalificerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket

 

nedskrivningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och

 

2 a §§.

 

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att 6 kap. har utvidgats till

 

kvalificerade skulder. Genom tillägget av uttrycket tydliggörs att en

 

eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet enligt

 

första stycket 1 ska ske till följd av ett beslut om resolution eller ett beslut

 

om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

 

kvalificerade skulder.

 

Ändringen i andra stycket 4 är en följd av att bemyndigandet att utfärda

 

aktuella tekniska standarder har flyttats till artikel 55.5 i krishanterings-

 

direktivet.

183

 

Prop. 2020/21:155 Tredje stycket, som är nytt, innebär att Riksgäldskontoret får besluta att kravet på ett villkor om avtalsenligt erkännande inte ska gälla för företag vars krav på kapitalbas och kvalificerade skulder är begränsat till förlustabsorberingsbeloppet. En förutsättning för undantaget är därmed att företaget uppfyller kravet utan att skulder som inte innehåller ett sådant villkor räknas med, se författningskommentaren till 3 c §.

184

Övriga ändringar är redaktionella.

3 a § Om det inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 § första stycket i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet, ska företaget underrätta Riksgäldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden hör.

När Riksgäldskontoret har tagit emot underrättelsen gäller inte 2 § första stycket. Om Riksgäldskontoret bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgäldskontoret dock inom rimlig tid kräva det.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om när det inte är möjligt att i ett avtal ta in ett villkor om erkännande av nedskrivning och konvertering. Paragrafen genomför artikel 55.2 andra och tredje styckena och delvis artikel 55.2 första stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att ett företag ska underrätta Riksgäldskontoret om det bedömer att det av någon – rättslig eller annan – anledning inte är möjligt att ta med ett avtalsvillkor enligt 2 § första stycket i ett avtal som inte avser relevanta kapitalinstrument eller skuldinstrument utan säkerhet. Med uttrycket skuldinstrument avses obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser samt instrument som skapar eller bekräftar en skuld (artikel 2.1.48 ii i krishanteringsdirektivet). Ett exempel på när det inte skulle kunna vara möjligt att ta med ett avtalsvillkor är att det enligt regleringen i tredjeland är olagligt att ha med villkoret. Bestämmelsen kan t.ex. också omfatta fall där företaget inte kan ta med avtalsvillkoret på grund av företagets bristande möjligheter att påverka avtalsvillkoren eller omständigheter kopplade till skulden som sådan. Enbart svårigheter eller ovilja från motparten att ta med villkoret innebär dock inte att det inte är möjligt att ta med det. I underrättelsen ska företaget ange den skuldklass som skulden tillhör. Med skuldklass avses motsvarande fordringsklass i den svenska förmånsrättsordningen som skulderna hänför sig till, dvs. särskild förmånsrätt, allmän förmånsrätt, oprioriterade fordringar, fordringar som avses i 18 § första stycket andra meningen förmånsrätts- lagen och olika slag av efterställda fordringar.

Av andra stycket framgår att kravet på ett villkor om avtalsenligt erkännande i 2 § första stycket upphör att gälla i samband med att Riks- gäldskontoret mottagit underrättelsen. Riksgäldskontoret ska bedöma om myndigheten anser att företagets bedömning är riktig. Om Riksgälds- kontoret bedömer att den inte är det ska myndigheten inom rimlig tid från företagets underrättelse kräva att företaget inför villkoret. Om företagets bedömning grundar sig på företagets egen praxis avseende undantag från avtalsenligt erkännande av nedskrivning och konvertering behöver praxis ändras.

I tekniska tillsynsstandarder som kommissionen ska anta kommer tillämpningen av motsvarande regler i krishanteringsdirektivet, dvs. de villkor som ska gälla för resolutionsmyndighetens krav på införande av

avtalsvillkor och den rimliga tidsramen för myndighetens krav, att närmare Prop. 2020/21:155 specificeras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka kategorier av skulder som kan undantas från skyldigheten att ta in avtalsvillkor, se författningskommentaren till 29 kap.

1 §.

3 b § Riksgäldskontoret ska bedöma om en underrättelse enligt 3 a § påverkar möjligheten att försätta företaget i resolution.

Riksgäldskontoret ska särskilt bedöma hur möjligheten att försätta ett företag i resolution påverkas av att skulder inom en och samma skuldklass, inbegripet kvalificerade skulder, till mer än 10 procent består av skulder som

1.undantas från kravet på avtalsvillkor enligt 3 a §,

2.inte är nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 § första stycket 1–11, och

3.sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller särskilda bestämmelser om vad Riksgäldskontoret ska beakta vid bedömningen av möjligheterna att försätta ett företag i resolution. Paragrafen genomför artikel 55.2 femte stycket och delvis artikel 55.2 första stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att Riksgäldskontoret ska bedöma vilken

 

inverkan en underrättelse enligt 3 a § har på möjligheten att försätta

 

företaget i resolution.

 

Riksgäldskontoret ska enligt andra stycket särskilt bedöma möjligheten

 

att försätta ett företag i resolution om företaget inom en och samma

 

skuldklass, som inbegriper kvalificerade skulder, har skulder som till mer

 

än tio procent består av skulder som myndigheten inte kan räkna med att

 

kunna använda vid en skuldnedskrivning. Ordet skuldklass har samma

 

innebörd som i 3 a §.

 

En sådan bedömning kan göras i samband med en bedömning enligt

 

3 kap. 10 och 11 §§ eller vid varje annan tidpunkt det kan bli aktuellt.

 

Riksgäldskontoret ska bl.a. bedöma vilken effekt det har på möjligheten

 

att försätta företaget i resolution när det finns en andel skulder som inte är

 

nedskrivnings- eller konverteringsbara. Detta inbegriper effekten som

 

följer av ett avsteg från principen om att det ekonomiska utfallet för ägare

 

och borgenärer vid resolution inte får bli sämre än om företaget hade

 

avvecklats genom konkurs eller likvidation (12 kap. 10 och 11 §§ och

 

23 kap. 8 §). Om Riksgäldskontoret bedömer att det finns ett väsentligt

 

resolutionshinder enligt 3 kap. 12 § ska myndigheten tillämpa bestämmel-

 

serna i 3 kap. och vidta de åtgärder som är lämpliga för att undanröja

 

hindret.

 

3 c § En skuld får inte användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och

 

kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 § om

 

1. företaget låter bli att ta in villkor som krävs enligt 2 § första stycket, eller

 

2. ett sådant krav som avses i 1 inte gäller enligt 2 § tredje stycket eller 3 a §.

 

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att vissa skulder inte

 

får räknas med vid uppfyllandet av kravet på kapitalbas och kvalificerade

185

 

Prop. 2020/21:155 skulder. Paragrafen genomför artikel 55.2 sjunde stycket och delvis artikel 55.1 andra stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av paragrafen framgår att en skuld inte får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder om ett företag underlåter att ta in ett villkor om avtalsenligt erkännande i ett avtal som avser skulden och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland (2 § första stycket). En skuld får inte heller användas på detta sätt om företaget inte behöver ta in ett sådant villkor enligt 2 § tredje stycket eller 3 a §. Däremot exkluderas inte en skuld från att få användas om villkoret inte behöver tas med efter- som ett beslut om att skriva ned eller konvertera skulden får verkställas i tredjeland (3 §).

7 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget.

Ett sådant beslut får fattas, om

1.Finansinspektionen har fastställt att företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

2.det inte finns några omedelbart tillgängliga alternativa åtgärder från den privata sektorn som skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget,

3.åtgärden bedöms nödvändig för att undvika ytterligare försämring av de finansiella villkoren för företaget, och

4.åtgärden är nödvändig

a)med hänsyn till det allmännas intresse,

b)för att välja lämpliga resolutionsåtgärder, eller

c)för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera reso- lutionsverktyg.

Vid beslut enligt första stycket gäller 12 kap. 5 § och 13 kap. 2 § andra stycket och 3–6 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att besluta om tillfälligt förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser. Paragrafen genomför artikel 33a.1 och 33a.4–33a.9 och delvis artikel 33a.2 första stycket och 33a.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.2.1.

Av första stycket framgår att Riksgäldskontoret tillfälligt får förbjuda ett företag att fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse. Denna åtgärd motsvarar den åtgärd som kan vidtas mot ett företag i resolution (13 kap. 2 § första stycket, se författningskommentaren till den bestämmelsen i prop. 2015/16:5 s. 816). Ett beslut enligt bestämmelsen får fattas först efter att Finansinspektionen fått tillfälle att yttra sig i saken. Bestämmelsen är tillämplig innan ett beslut om resolution har fattats. Om ett beslut om resolution har fattats ska i stället 13 kap. 2 § tillämpas. Vid tillämpning av bestämmelsen ska Riksgäldskontoret ta hänsyn till hur de finansiella marknadernas funktionssätt kan påverkas av beslutet samt beakta befintliga nationella regler, tillsynsbefogenheter och rättsliga befogenheter för att skydda borgenärernas rättigheter och likabehandling (artikel 33a.5 i krishanteringsdirektivet).

186

Enligt andra stycket krävs – till skillnad från när det gäller ett företag i Prop. 2020/21:155 resolution – att samtliga förutsättningar i punkterna 1–4 är uppfyllda för

att Riksgäldskontoret ska få fatta ett beslut enligt första stycket.

Av tredje stycket framgår att vad som gäller i fråga om motsvarande beslut inom resolution också ska tillämpas vid beslut enligt paragrafen. Det innebär bl.a. att ett beslut enligt första stycket ska offentliggöras (12 kap. 5 §). De närmare bestämmelserna om tillvägagångssättet för offentliggörandet och underrättelser till företaget och myndigheter framgår av 15 och 16 §§ förordningen (2015:1034) om resolution (29 kap.

2 §). Vid bestämmande av den längsta tiden för beslutet (13 kap. 3 §) behöver det beaktas att ett beslut enligt denna paragraf ska gälla under så kort tid som möjligt och får inte överskrida den period som Riksgälds- kontoret anser är nödvändig med hänsyn till de syften som avses i andra stycket 3 och 4 (artikel 33a.4 i krishanteringsdirektivet).

8 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en åtgärd enligt 7 § första stycket, får Riksgäldskontoret avseende samma period också besluta att

1.en borgenär till företaget som omfattas av förbudet inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget, och

2.en motpart till företaget som omfattas av förbudet inte får

a)säga upp eller häva ett avtal med företaget,

b)ändra villkoren i ett avtal med företaget,

c)ställa in fullgörelsen mot företaget,

d)kvitta

en fordran som företaget har på motparten mot en fordran som motparten har på företaget, eller

en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten mot en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

e) omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

f) tillämpa en slutavräkningsklausul.

Vid beslut enligt första stycket 1 gäller 13 kap. 8–10 §§. Vid beslut enligt första stycket 2 gäller 13 kap. 12–17 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förbud mot att ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar. Paragrafen genom- för artikel 33a.10 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.2.2.

Av första stycket framgår att Riksgäldskontoret kan besluta att tillfälligt förbjuda en borgenär att ta i anspråk säkerheter i tillgångar som tillhör ett företag och tillfälligt förbjuda en motpart till företaget att utöva vissa rättigheter som följer av ett avtal som motparten ingått med företaget. Dessa åtgärder motsvarar de åtgärder som kan vidtas mot en borgenär eller motpart till ett företag i resolution (13 kap. 7 § första stycket och 11 § första stycket, se författningskommentarerna till de bestämmelserna i prop. 2015/16:5 s. 817–819). En förutsättning för att vidta åtgärder enligt denna paragraf – till skillnad mot när det gäller ett företag i resolution – är att Riksgäldskontoret beslutar om en åtgärd enligt 7 § första stycket. Ett beslut som fattats med stöd av denna paragraf får dessutom bara gälla under den period som beslutet enligt 7 §.

187

Prop. 2020/21:155 Av andra och tredje styckena framgår att vad som gäller i fråga om mot- svarande beslut inom resolution också ska tillämpas vid beslut enligt paragrafen. Det innebär bl.a., i fråga om beslut enligt första stycket 1, att Riksgäldskontoret under vissa omständigheter ska fatta ett särskilt beslut om förbud att ta i anspråk säkerheter även med avseende på andra företag inom koncernen och, i fråga om beslut enligt första stycket 2, att Riks- gäldskontoret under vissa omständigheter också får förbjuda motparter till ett dotterföretag till företaget att vidta motsvarande åtgärder.

9 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att

1.avtalet kan bli föremål för tillfälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§, och

2.ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd utgör hinder mot att utöva rättshandlingar enligt 11 kap. 3–7 §§.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om avtalsenligt erkän- nande av befogenhet att vidta tillfälliga åtgärder. Paragrafen genomför artikel 71a.1 och 71a.4 och delvis artikel 71a.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Av paragrafen framgår att angivna företag i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ska ta in villkor som innebär att avtalet kan bli föremål för tillfälliga åtgärder och att ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd innebär hinder mot att utöva de rättshandlingar som framgår av 11 kap. 3–7 §§. Kravet att ta med villkoret gäller bara om 7 eller 8 § eller 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § skulle vara tillämpliga om det finansiella avtalet reglerades enligt svensk lagstiftning. Det förhållandet att ett företag inte tar med det aktuella avtalsvillkoret innebär dock inte i sig hinder mot att Riksgäldskontoret tillämpar sina befogenheter.

10 § Ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet ska säkerställa att dotterföretag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett villkor om att en åtgärd som avses i 11 kap. 3 § inte får vidtas på grund av ett beslut om tillfälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§ avseende moderföretaget.

Första stycket gäller om dotterföretaget i hemlandet motsvarar ett 1. kreditinstitut,

2. värdepappersbolag, eller

3. finansiellt institut.

 

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skyldighet för moder-

 

företag inom EES att kräva att dotterföretag inför vissa villkor i avtal.

 

Paragrafen genomför artikel 71a.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägan-

 

dena finns i avsnitt 9.2. Paragrafen är utformad efter synpunkter från

 

Lagrådet.

 

Av första stycket framgår att ett moderföretag ska säkerställa att dess

 

dotterföretag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett villkor om att dotter-

 

företagets motparter inte får vidta vissa åtgärder, såsom att säga upp avtalet,

 

på grund av ett beslut avseende moderföretaget om tillfälliga åtgärder. Med

 

moderföretag avses här ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag

188

eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag.

 

Skyldigheten gäller dock bara om dotterföretaget är ett sådant företag som Prop. 2020/21:155 anges i andra stycket.

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument

1 § När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. 1–9 §§ av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller kon- verteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

1.minskning av kärnprimärkapital,

2.omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapitalinstrument,

eller

3.minskning av ägandet för existerande ägare genom konvertering av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder till kärnprimärkapitalinstrument.

Efter nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvali- ficerade skulder ska Finansinspektionen se till att det görs en värdering mot- svarande den som föreskrivs i 7 kap. 10 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om värdering i samband med ned- skrivning och konvertering utanför resolution. Ändringarna i paragrafen genomför artiklarna 36.1, 36.4, 36.5, 36.12 och 36.13 och 59.1 tredje stycket och 59.10 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10. Paragrafen är utformad efter synpunkter från Lagrådet.

Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen ska se till att det görs en värdering också när inspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av kvalificerade skulder.

Andra stycket, om ändamålet med värderingen, kompletteras med nedskrivning och konvertering av kvalificerade skulder.

Tredje stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen efter ned- skrivning eller konvertering utanför resolution ska låta genomföra en sådan särskild värdering som anges i 7 kap. 10 § för att bedöma det ekonomiska utfallet. Bestämmelserna om ersättning vid sämre ekonomiskt utfall i 23 kap. 8 § gäller vid värderingen.

Övriga ändringar är redaktionella.

1 a § Med kvalificerade skulder avses i detta kapitel skulder enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 utom när det gäller kriteriet i artikel 72c.1 i tillsyns- förordningen.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som preciserar vilka

 

kvalificerade skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 kap.

 

Paragrafen genomför delvis artikel 59.1a första stycket i krishanterings-

 

direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

 

Av paragrafen framgår att nedskrivning och konvertering av kvalifice-

 

rade skulder enligt 6 kap. bara kan tillämpas på sådana skulder som

 

uppfyller kriterierna i 4 kap. 12 §, förutom kriteriet om skuldens åter-

 

stående löptid i artikel 72c.1 i tillsynsförordningen (del av punkt 1 b). Det

 

innebär att sådan nedskrivning och konvertering bara är möjlig avseende

 

ett företag i en resolutionsgrupp som inte är en resolutionsenhet, se

 

författningskommentaren till 4 kap. 12 §.

189

Prop. 2020/21:155 2 § Finansinspektionen ska, på eget initiativ eller på begäran av Riksgälds- kontoret, skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstrument som har getts ut av ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller konverteras, om

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 §§,

och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret ha fått tillfälle att lämna synpunkter.

Om en resolutionsenhet inte har förvärvat relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder direkt från det dotterföretag som har gett ut dem utan indirekt från ett annat dotterföretag inom samma resolutionsgrupp, ska ett beslut enligt första stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut för

1.moderföretaget till det företag som gett ut kapitalinstrumenten eller skulderna, eller

2.ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen, om det inte är en resolutionsenhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens prövning och beslut om nedskrivning eller konvertering utanför resolution. Ändringarna i paragrafen genomför artiklarna 59.1 första och andra styckena, 59.2, 59.4 och 61.3 andra stycket och delvis artikel 59.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Första stycket ändras på så sätt att Finansinspektionen utöver relevanta kapitalinstrument också ska kunna skriva ned eller konvertera kvalifice- rade skulder som avses i 1 a §. Finansinspektionen ska också på begäran av Riksgäldskontoret pröva om relevanta kapitalinstrument och kvalifice- rade skulder ska skrivas ned eller konverteras.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska Finansinspektionen inför ett beslut om nedskrivning och konvertering ge Riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig i saken.

I tredje stycket, som är nytt, finns bestämmelser som reglerar det fall där en resolutionsenhet inte förvärvat tillämpliga kapitalinstrument eller kvalificerade skulder direkt av det fallerande dotterföretaget, utan genom ett annat dotterföretag inom samma resolutionsgrupp. I det fallet ska Finansinspektionen se till att ett beslut om nedskrivning och konvertering fattas samtidigt som ett beslut om nedskrivning av relevanta kapital- instrument och kvalificerade skulder för moderföretaget för det dotter- företag som har gett ut instrumenten eller ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen.

Övriga ändringar är redaktionella.

5 § Om ett företag behöver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder som företaget gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapital- instrumenten och de kvalificerade skulderna ska skrivas ned eller konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller villkoren i 8 kap.

190

3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller konvertering skulle hota den Prop. 2020/21:155 finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat.

Paragrafen innehåller bestämmelser om nedskrivning eller konvertering som förutsättning för statligt stöd. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 59.3 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Genom ändringarna i första och andra styckena ska också nedskrivning och konvertering av kvalificerade skulder som avses i 1 a §, utöver relevanta kapitalinstrument, utgöra en förutsättning för statligt stöd.

Övriga ändringar är redaktionella.

7 § När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen ge resolutionsmyndigheten för resolutions- enheten inom resolutionsgruppen tillfälle att lämna synpunkter och inom 24 timmar därefter underrätta

1.den samordnande tillsynsmyndigheten,

2.den samordnande berörda myndigheten, och

3.resolutionsmyndigheterna för andra företag inom resolutionsgruppen som har förvärvat kvalificerade skulder.

När inspektionen överväger att fatta ett beslut enligt 3 §, ska inspektionen dessutom skyndsamt underrätta

1.den behöriga myndighet som är ansvarig för det företag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konverteras,

2.den berörda myndigheten i samma land inom EES som den nämnda behöriga myndigheten, och

3.den samordnande berörda myndigheten.

Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen överväger att fatta och skälen för detta.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslutsprocessen avseende en gränsöverskridande koncern. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 62.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Ändringarna i paragrafen innebär att Finansinspektionen, när den överväger att besluta om nedskrivning eller konvertering, dels ska ge resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten inom resolutionsgruppen tillfälle att yttra sig i saken, dels inom 24 timmar från det att synpunkterna inkommit eller skulle ha inkommit ska underrätta samordnande tillsyns- myndigheter, samordnande berörda myndigheter och resolutionsmyndig- heterna för andra företag inom resolutionsgruppen som direkt eller indirekt förvärvat kvalificerade skulder som avses i 1 a §. Vad som avses med samordnande berörd myndighet framgår av 2 kap. 1 §.

Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.

14 § När kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna, ska Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet för relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder eller konvertera relevanta kapitalinstrument och kvalifi- cerade skulder till kärnprimärkapitalinstrument i den utsträckning som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska bedömas fallera eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument i följande ordning:

191

Prop. 2020/21:155 1. övriga primärkapitalinstrument,

2.supplementärkapitalinstrument,

3.kapitalbeloppet för kvalificerade skulder.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ordningsföljden för nedskrivning och konvertering efter att kärnprimärkapitalet minskats i proportion med företagets förluster. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 60.1 d och 60.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Enligt ändringarna i första stycket ska, utöver relevanta kapitalinstru- ment, också kvalificerade skulder som avses i 1 a § skrivas ned eller konverteras efter att kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till för- lusterna.

Andra stycket anger den ordning enligt vilken nedskrivning och konvertering ska ske. Ändringen innebär att kvalificerade skulder skrivs ned efter relevanta kapitalinstrument.

15 § Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder gäller följande:

1.De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad Finans- inspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndigheten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4.Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens och de kvalifice- rade skuldernas konvertering till kärnprimärkapitalinstrument bestäms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om konvertering. Ändring- arna i paragrafen genomför artikel 60.3 i krishanteringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 10.

Ändringarna i paragrafen innebär att bestämmelserna också omfattar sådana kvalificerade skulder som avses i 1 a §.

16 § Ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande för företaget och innehavare av kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder. Den som berörs av nedskrivningen eller konverteringen för- lorar inte sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

Beloppen enligt 11 och 14 §§ ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättsverkan av ett beslut om nedskrivning eller konvertering. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 59.1b i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i

avsnitt 10.

192

Ändringen i första stycket innebär att också kvalificerade skulder som Prop. 2020/21:155 avses i 1 a § ska omfattas av paragrafen.

Av tredje stycket, som är nytt, framgår att belopp som minskas, skrivs ned eller konverteras genom tillämpning av 11 och 14 §§ ska tas med i beräkningen av de tröskelvärden som behöver uppfyllas för att kunna ge bidrag från resolutionsreserven eller från alternativa finansieringskällor

(21 kap. 30 §) eller för att använda de statliga stabiliseringsverktygen (22 kap. 2 §).

8 kap. Inledande av resolution

7 § Riksgäldskontoret ska försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b–2 d i resolution, om holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolution i fråga om holding- företag som träffas av lagens tillämpningsområde. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 33.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 11.2.

Ändringarna i paragrafen innebär dels att Riksgäldskontoret ska försätta ett holdingföretag i resolution om förutsättningarna för det är uppfyllda, dels att det för ett beslut om resolution räcker att holdingföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution.

8 § Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsättningarna för resolution i 5 §, om

1. holdingföretaget är en resolutionsenhet,

2. holdingföretaget är moderföretag till ett institut eller ett EES-institut som uppfyller förutsättningarna för resolution men som inte är en resolutionsenhet,

3. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar resolutionsgruppen, och

4. resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för resolutionen av institutet eller EES-institutet eller av resolutionsgruppen.

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett holdingföretag som träffas av lagens tillämpningsområde får försättas i resolution trots att det inte självt uppfyller förutsättningarna för det. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 33.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

Genom första stycket 1, som är nytt, införs ett villkor att holdingföre- taget ska vara en resolutionsenhet. Detta ska framgå av resolutionsplanen (3 kap. 2 §).

Ändringarna i första stycket 2, som motsvarar hittillsvarande första stycket 1, innebär att det dotterföretag som uppfyller förutsättningarna för resolution inte ska vara en resolutionsenhet.

Ändringarna i första stycket 3, som motsvarar hittillsvarande första stycket 2, tas det alternativa villkoret, som innebär en möjlighet att grunda ett resolutionsbeslut på att insolvensrätten kräver att koncernen behandlas

193

Prop. 2020/21:155 som en helhet, bort. För att villkoret i denna punkt ska vara uppfyllt krävs att dotterföretagets fallissemang hotar hela resolutionsgruppen.

Ändringarna i första stycket 4, som motsvarar hittillsvarande första stycket 3, innebär att resolutionsåtgärder mot holdingföretaget ska vara nödvändiga för resolution av hela resolutionsgruppen eller, såsom redan gäller, för dotterföretaget.

Övriga ändringar är redaktionella.

11 kap. Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

3 § En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut enligt 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hinder mot att utöva vissa rättshandlingar. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 68.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

Ändringarna i tredje stycket innebär att också ett beslut om en tillfällig åtgärd utanför resolution enligt 5 kap. 7 eller 8 § första stycket 1 inte betraktas som bristande fullgörelse av företaget vid tillämpning av bestämmelserna 11 kap. Ett beslut om förbud för en borgenär att utöva vissa rättshandlingar enligt 13 kap. 11 eller 12 § ska dock inte längre medföra att första stycket kan tillämpas trots att företaget inte fullgör sina förpliktelser.

Paragrafen gäller också vid ett beslut om krisavvärjande åtgärder eller tillfälliga åtgärder utanför resolution, se författningskommentaren till 5 kap. 1 §.

Övriga ändringar är redaktionella.

194

13 kap. Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot

Prop. 2020/21:155

att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att företa vissa

 

rättshandlingar

 

1 § I fråga om nedskrivningsbara skulder och relevanta kapitalinstrument som tillkommit innan ett företag försatts i resolution får Riksgäldskontoret besluta att

1.ändra löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning.

Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av löptider och ränte- villkor. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 63.1 i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Ändringen i första stycket är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalificerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskrivningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

5 § Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

1.överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem, eller

2.betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala motparter och centralbanker.

Om ett beslut enligt 2 § första stycket gäller kvalificerade insättningar, ska Riksgäldskontoret se till att en insättare dagligen får tillgång till ett lämpligt belopp av sina insättningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förpliktelser som inte får omfattas av ett beslut om tillfälligt förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser och om skydd för kvalificerade insättningar. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 69.4 och 69.5 tredje stycket i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Ändringarna i första stycket innebär att kvalificerade insättningar samt finansiella instrument och medel som omfattas av investerarskydd inte längre ska undantas från Riksgäldskontorets befogenhet att besluta om ett tillfälligt fullgörelseförbud (2 §). Riksgäldskontoret behöver dock beakta att ett sådant beslut inte ska vara mer långtgående än vad som behövs och bara vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot (5 § tredje stycket förvaltningslagen och 12 kap. 2 §). Detta ska särskilt tas i beaktande i fråga om beslut som omfattar kvalificerade insättningar, inte minst sådana som gjorts av fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag.

Andra stycket, som är nytt, innebär att om ett beslut enligt 2 § omfattar kvalificerade insättningar ska Riksgäldskontoret se till att en insättare dagligen får tillgång till ett lämpligt belopp från dessa insättningar. Vad som anses med lämpligt belopp får avgöras av Riksgäldskontoret och är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Av 29 kap. 1 § framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kompletterande föreskrifter om detta.

195

Prop. 2020/21:155 11 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelsen mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Första stycket gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa förpliktelser till följd av ett beslut enligt 2, 7 eller 8 § eller 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud mot att utöva vissa rättshandlingar. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 68.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.4.

Tillägget i andra stycket innebär att villkoret om att företaget ska fullgöra sina förpliktelser för att motparten ska kunna förbjudas att vidta vissa rättigheter enligt första stycket inte tillämpas om företaget inte kan fullgöra sina förpliktelser till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 2, 7 eller 8 § i detta kapitel eller 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1 (jfr 11 kap. 3 § och prop. 2015/16:5 s. 819).

Övriga ändringar är redaktionella.

12 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser,

och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket gäller 11 § andra stycket 1 och tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud för motparter till företagets dotterföretag att utöva vissa rättshandlingar.

Ändringen i andra stycket är en följd av ändringarna i 11 §.

18 § Riksgäldskontoret får inte besluta om en tillfällig åtgärd enligt 2–17 §§ om Riksgäldskontoret tidigare har beslutat om en motsvarande åtgärd enligt 5 kap. 7 eller 8 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att tillfälliga åtgärder inte får vidtas både före och efter ett beslut om resolution. Paragrafen genomför artikel 33a.11 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 12.3.

Av paragrafen framgår att Riksgäldskontoret inte får besluta om samma

typ av tillfälliga åtgärder både utanför och i resolution. Har ett beslut om

196

tillfälliga åtgärder redan beslutats enligt 5 kap. 7 eller 8 § är myndigheten Prop. 2020/21:155 därmed förhindrad att besluta om motsvarande tillfälliga åtgärder enligt 2,

7 eller 11 § i detta kapitel. Det är därmed inte möjligt att förlänga tidsfristerna genom dubbla förbud. Ett beslut före resolution kan dock fortsätta att gälla efter resolutionsbeslutet så länge tidsfristerna för fullgörelsebeslutet varar. Att vidta samma typ av åtgärd både före och efter resolution är därför inte tillåtet, t.ex. att meddela ett förbud mot att ta i anspråk säkerheter både före och efter resolution. Bestämmelsen hindrar dock inte att ett sådant beslut meddelas före resolution och ett beslut om förbud mot att utöva vissa rättshandlingar meddelas efter resolution.

16 kap. Åtgärder mot ägare

5 § Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

Kapitalminskningen ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättsverkan av ett beslut enligt 16 kap. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 59.1b i krishanteringsdirektivet. Överväganden finns i avsnitt 10.

Tredje stycket, som är nytt, motsvarar 6 kap. 16 § tredje stycket, se författningskommentaren till den paragrafen.

21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

2 § Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuldnedskrivnings- verktyget:

1.relevanta kapitalinstrument, och

2.nedskrivningsbara skulder.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kapitalbasinstrument och skulder som kan bli föremål för nedskrivning eller konvertering. Ändringen i paragrafen genomför artikel 44.2 femte stycket i krishanter- ingsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ändringen i paragrafen är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalifi- cerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskriv- ningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

15 § För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt

13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.

3.Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de nedskrivningsbara skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument

iföljande ordning:

a) andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten,

197

Prop. 2020/21:155 b) skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet,

198

c) enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget. Ändringen i paragrafen genomför artikel 48.2 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ändringen i paragrafen är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalifi- cerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskriv- ningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

27 § Riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta nedskrivningsbara skulder från nedskrivning eller konvertering, om

1.det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den nedskrivningsbara skulden inom rimlig tid,

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

Av paragrafen framgår under vilka förutsättningar kvalificerade skulder får undantas från nedskrivning eller konvertering. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalificerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskrivningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

28 § När Riksgäldskontoret prövar frågan om undantag för nedskrivningsbara skulder enligt 27 §, ska myndigheten beakta

1.principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter borge- närerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2.vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution har kvar, om skulderna undantas, och

3.behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution och av att säkerställa ett effektivt genomförande av en sådan.

Paragrafen innehåller omständigheter som Riksgäldskontoret ska beakta när myndigheten överväger att undanta vissa skulder från nedskrivning eller konvertering enligt 27 §. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 44.3 andra och tredje styckena och delvis artikel 44.2 första stycket h i krishanteringsdirektivet. Överväganden finns i avsnitt 6. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Ändringen i paragrafen är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalificerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskrivningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

Genom ändringen i punkt 3 ska Riksgäldskontoret i sin prövning också Prop. 2020/21:155 beakta behovet av att säkerställa ett effektivt genomförande av resolution.

Riksgäldskontoret ska därvid särskilt bedöma om en skuld som är att betrakta som en nedskrivningsbar skuld trots att den är till ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i samma resolutionsgrupp, bör undantas från nedskrivning eller konvertering för att effektivt kunna genomföra resolutionsstrategin i enlighet med resolutionsplanen. När en sådan skuld är nedskrivningsbar framgår av 2 kap. 2 § första stycket 11.

30 § Om Riksgäldskontoret beslutar att undanta nedskrivningsbara skulder, får myndigheten använda medel från resolutionsreserven eller alternativa finan- sieringskällor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§, om det behövs för att absorbera förluster i eller ge kapitaltillskott till företaget i resolution. Det får dock bara göras om innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller nedskrivningsbara skulder, genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt, har absorberat förluster i eller bidra- git till kapitaliseringen av företaget med ett belopp som minst motsvarar

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom resolu- tionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de garanterade insättningarna, och

2.det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än motsvarande

900 miljarder euro.

Paragrafen innehåller förutsättningar för att ge bidrag från resolutions- reserven eller från alternativa finansieringskällor. Paragrafen genomför artikel 44.4 och 44.5 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Ändringen i paragrafen är en följd av att det nuvarande uttrycket kvalifi- cerade skulder, som får en ny innebörd, ersätts med uttrycket nedskriv- ningsbara skulder, se författningskommentarerna till 2 kap. 2 och 2 a §§.

27 kap. Finansiering av resolution

13 § Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De sammanlagda resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,05 procent av det totala underlag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgiftsunderlaget).

Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutionsavgifter.

Det som i artiklarna 4.1, 6–9, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i förordningen om resolutionsavgifter anges om metoden för riskjustering av resolutionsavgift och om uppgiftsskyldighet, ska inte tillämpas för EES-filialer och värdepappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i tillsynsförordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, men som inte bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. För en sådan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kriterier som anges i artikel 103.7 i kris- hanteringsdirektivet och föreskrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 11.

199

Prop. 2020/21:155 Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de garanterade insättningarna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsavgifter. Ändringen i tredje stycket är en följd av ändringarna i 29 kap. 1 §.

28 kap. Samarbete och informationsutbyte

7 § Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje stycket.

45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Riksgäldskontorets möjlighet att hänskjuta frågor till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artiklarna 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket, 18.7 tredje stycket, 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att reglerna om tvistlösning i krishanteringsdirektivet har flyttats och ändrats.

8 § Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.4 fjärde stycket.

18.5 fjärde stycket.

91.7 andra stycket.

92.3 andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Riksgäldskontorets möjlighet att begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå med att nå en överens- kommelse med resolutionsmyndigheter i andra länder. Ändringarna i paragrafen genomför artiklarna 13.4 och 18.5 fjärde stycket i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att reglerna i krishanterings- direktivet om Europeiska bankmyndighetens bistånd när det gäller att nå en överenskommelse har flyttats.

29 kap. Bemyndigande

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket,

2.hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas,

3.hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

4.offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,

5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

200

6. undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för Prop. 2020/21:155 sina skulder enligt

5 kap. 3 §, och

5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,

7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

8.hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut,

9.vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

10.hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 §

ska beräknas,

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §,

13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Ändringarna i paragrafen genom- för artiklarna 16a.4–16a.6, 45i.1, 45i.2 och 55.7 och delvis artiklarna 33a.3, 45b.8, 45i.3, 45i.4 och 69.5 tredje stycket i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 5, 8.4.3, 8.7, 9.1, 12.1 och 14. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Punkt 1, som är ny, gäller avgifter som Riksgäldskontoret ska få ta ut enligt

1 kap. 3 § andra stycket.

Punkt 2, som är ny, gäller hur det särskilda förfogandebeloppet ska beräknas.

Punkt 3, som är ny, gäller hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §.

Punkt 4, som är ny, gäller offentliggörande enligt 4 kap. 28 §, bl.a. vilken information som ett företag ska offentliggöra och hur den ska offentliggöras.

Ändringen i punkt 6 innebär att bemyndigandet utvidgas till vilka kategorier av skulder som ett företag med stöd av 5 kap. 3 a § kan bedöma att det inte är möjligt att ta in ett villkor om erkännande av nedskrivning och konvertering.

Punkt 8, som är ny, gäller det belopp som en insättare ska få tillgång till när ett fullgörelseförbud omfattar kvalificerade insättningar ska fastställas och betalas ut till insättaren.

Genom ändringen i punkt 14 klargörs att bemyndigandet också omfattar den situationen att uppgifter ska lämnas till både Riksgäldskontoret och Finansinspektionen.

Övriga punkter numreras om.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2.vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid sin prövning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§,

3. bedömningsgrunder för fastställandet av frister enligt 4 kap. 26 §,

201

 

Prop. 2020/21:155 4. bedömningsgrunder enligt 4 kap. 31 §, och

5.när och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § och ett beslut om resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras och vad offentliggörandet ska innehålla.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Ändringarna i paragrafen genom- för artikel 16a.2 första stycket och delvis artikel 45m.7 i krishanterings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitten 8.6 och 8.8.1.

Punkt 3, som är ny, gäller bedömningsgrunder för fastställandet av frister enligt 4 kap. 26 §.

Punkt 4, som är ny, gäller vad som ska beaktas vid bedömning om beslut att förbjuda vissa värdeöverföringar ska fattas.

Punkt 5 motsvarar hittillsvarande punkt 3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som ska gälla från och med den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artikel 45m.1 tredje stycket och 45m.7 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda, den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar för ett företag.

3.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022 enligt

a) 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § i den nya lydelsen för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet, och

b) 4 kap. 3 § tredje stycket och 19 § i den nya lydelsen för en nationellt systemviktig resolutionsenhet.

4.För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar enligt 2

a) för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och kvalificerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022, och

b) vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

5.Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder som har fattats enligt 4 kap. i den äldre lydelsen ska gälla till dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller. För ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller bestämmelsen i 3 kap. 24 § i den äldre lydelsen.

6.Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet och som avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför artikel 45m.1 och 45m.2 och delvis artiklarna 45m.6–45m.8 och 71a.3 i krishanterings- direktivet och artikel 3.1 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 18. Övergångsbestämmelserna är utformade i enlighet med Lagrådets förslag.

Lagen träder i kraft den 1 juli 2021 (punkt 1).

Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalifi- cerade skulder som ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2024, eller, om vissa förutsättningar i krishanteringsdirektivet är uppfyllda (artikel 45m.1 tredje

202

stycket och 45m.7), den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar Prop. 2020/21:155 (punkt 2).

En europeiskt eller nationellt systemviktig resolutionsenhet ska emeller- tid uppfylla kravet enligt 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § respektive 3 § tredje stycket och 19 § redan fr.o.m. den 1 januari 2022 (punkt 3). Bestäm- melsen gäller de europeiskt och nationellt systemviktiga resolutions- enheter som före den 1 januari 2022 uppfyller förutsättningarna enligt 4 kap. 3 § andra eller tredje stycket. För de företag som först efter den 1 januari 2022 uppfyller förutsättningarna enligt 4 kap. 3 § andra eller tredje stycket gäller i stället fristen enligt 4 kap. 25 §.

Riksgäldskontoret ska under tidsperioden fram till den 1 januari 2024, eller, om vissa förutsättningar i krishanteringsdirektivet är uppfyllda den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar, för ett företag besluta en målnivå att gälla fr.o.m. den 1 januari 2022 som möjliggör en linjär uppbyggnad av kravet (punkt 4 a). Riksgäldskontoret ska också vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder (punkt 4 b).

Det senaste fattade beslutet om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL-kravet) för ett företag ska gälla till dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller i fråga om företaget (punkt 5). Dessa skulder omfattas också i fortsättningen av skuldnedskrivningsverktyget i resolution (21 kap. 2 §), om de uppfyller kraven i 2 kap. 2 §. För beslutet om MREL-kravet gäller den äldre lydelsen av bestämmelsen om åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag eller en koncern.

Krav på villkoren om avtalsenligt erkännande ska inte tillämpas på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Om ett sådant avtal ändrats efter ikraftträdandet blir kravet dock tillämpligt om ändringen avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser (punkt 6).

20.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

2 § I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklings- system; företaget anses som deltagare i systemet,

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet, eller ett likställt avvecklingssystem,

clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller förordning (EU) nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansinspektionen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

203

Prop. 2020/21:155 samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administra- törer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (finality-direktivet). Övervägandena finns i avsnitt 16.

Ändringen innebär att definitionen av clearingorganisation anpassas till definitionen i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

8 § Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3.clearingorganisationer,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i 3–6,

8.andra juridiska personer som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet, och

9.clearingmedlemmar som avses i förordning (EU) nr 648/2012.

Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Paragrafen innehåller bestämmelser om deltagare i avvecklingssystem. Ändringarna i paragrafen genomför artikel 2.1 i finality-direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 16.

Första stycket 9, som är ny, innebär att clearingmedlemmar i en central motpart kan vara deltagare i ett avvecklingssystem.

20.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

7 kap.

3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–6, 9, 10, 12–23, 25 a–29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden.

I paragrafen finns bestämmelser om diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument. Ändringen i paragrafen genomför delvis artikel 44a.1–44a.4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 16.

204

Ändringen innebär att det tas in en hänvisning till 9 kap. 25 a och Prop. 2020/21:155 25 b §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

20.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

15 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar

iinstitutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5.låter blir att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofull- ständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförord- ningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofull- ständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofull- ständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2

itillsynsförordningen,

9.låter blir att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2

itillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar

istrid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsyns- förordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapital- bas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betal- ningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den

205

Prop. 2020/21:155 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots

att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§, 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18.i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21.inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen

ifråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden mot vissa fysiska personer. Ändringen i paragrafen genomför delvis artikel 45k.1 i krishan- teringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.2.

Ändringen i punkt 21 innebär att Finansinspektionen kan ingripa mot ledningen för ett institut om det inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution. Av 4 kap. 33 § den lagen framgår att ett sådant beslut ska fattas efter att Riksgälds- kontoret fått tillfälle att lämna synpunkter.

20.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

9 kap.

25 a § Ett värdepappersinstitut får bara sälja relevanta kapitalinstrument enligt 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och skuldinstrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller artikel 72a.1 b och hänvisningen till artikel 72b.3–72b.5 till en icke-professionell kund, om institutet

206

1. har gjort en prövning enligt 23 §,

Prop. 2020/21:155

2.på grundval av prövningen enligt 1 har förvissat sig om att instrumenten är lämpliga för kunden, och

3.har lämnat kunden en lämplighetsförklaring enligt 28 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om investerarskydd vid försäljning av vissa skuldinstrument till icke-professionella kunder. Paragra- fen genomför delvis artikel 44a.1 i krishanteringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 16.

Av paragrafen framgår under vilka förutsättningar ett värdepappers- institut får sälja relevanta kapitalinstrument och vissa andra efterställda instrument till icke-professionella kunder. Med icke-professionella kunder avses en kund som inte är en professionell kund, dvs. en kund som inte uppfyller förutsättningarna enligt 9 kap. 4 eller 5 §.

25 b § Ett värdepappersinstitut ska kräva att den icke-professionella kunden lämnar institutet information om sin portfölj av finansiella instrument. I portföljen ska räknas med insättningar av kontanta medel men inte innehav av sådana finansiella instrument som har lämnats som säkerhet.

Om portföljens värde inte överstiger 500 000 euro vid tidpunkten för kundens förvärv av sådana instrument som avses i 25 a §, ska värdepappersinstitutet säker- ställa att förvärvet inte överstiger10 procent av portföljens värde.

När ett förvärv som avses i andra stycket görs för första gången får likviden för instrumenten inte understiga 10 000 euro.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om information om den icke-professionella kundens portfölj. Paragrafen genomför delvis artik- el 44a.2–4 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 20. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att ett värdepappersinstitut ska kräva att en icke- professionell kund lämnar institutet information om sin portfölj. Uttrycket finansiella instrument har samma innebörd som i 1 kap. 4 §, inbegripet relevanta kapitalinstrument enligt 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och sådana skuldinstrument som anges i 25 a §.

Av andra och tredje styckena framgår att om kundens portfölj vid tidpunkten för köpet inte överstiger 500 000 euro, ska värdepappers- institutet säkerställa att kunden inte investerar mer än totalt 10 procent av sin portfölj i instrument som avses i 25 a § och att när ett sådant förvärv görs för första gången får likviden som kunden investerar i ett eller flera sådana instrument inte understiga 10 000 euro.

25 kap.

1 d § Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersbolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

207

Prop. 2020/21:155 3. åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5.i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat inne-hav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas

istrid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

11.inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofull- ständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

14.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförord- ningen,

15.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofull- ständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

16.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

17.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2

itillsynsförordningen,

18.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar

istrid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

19.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

20.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

21.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig infor- mation i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförord- ningen, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller kraven i 2 kap. 1 eller 2 § i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag på gruppnivå eller undergruppsnivå.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av

208

aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen Prop. 2020/21:155 i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen.

Ingripande görs genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8 eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot vissa fysiska personer. Ändringen i paragrafen genomför delvis artikel 45k.1 i kris- hanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.8.2.

Ändringarna i punkt 11 motsvarar dem i 15 kap. 1 a § 21 lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Bestämmelserna i 9 kap. 25 a och 25 b §§ tillämpas inte på relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument som har getts ut före ikraftträdandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför artikel 44a.7 i krishanteringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 18.

Lagen träder i kraft den 1 juli 2021 (punkt 1).

Bestämmelserna om investerarskydd i 9 kap. 25 a och 25 b §§ ska tillämpas på instrument som har getts ut efter ikraftträdandet (punkt 2).

209

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/1

SV

 

 

 

 

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/876

av den 20 maj 2019

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3),

av följande skäl:

(1)Efter den finanskris som bröt ut 2007–2008 genomförde unionen en genomgripande reform av regelverket för finansiella tjänster för att stärka motståndskraften hos sina finansiella institut. Reformen baserades till största delen på de internationella standarder som fastställdes 2010 av Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad Baselkommittén), även kallade Basel III-ramen. En av många åtgärder som ingick i reformpaketet var att anta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (5), vilka stärkte tillsynskraven för kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan kallade institut).

(2)Även om reformen har gjort det finansiella systemet mer stabilt och motståndskraftigt mot många typer av chocker och kriser som kan tänkas inträffa i framtiden har den inte åtgärdat alla problem som har konstaterats. Ett viktigt skäl till detta var att internationella standardiseringsaktörer som Baselkommittén och rådet för finansiell stabilitet (nedan kallat FSB) vid den tidpunkten inte hade slutfört sitt arbete med att hitta internationellt överenskomna lösningar på dessa problem. I dag har arbetet med ytterligare viktiga reformer slutförts och det är därför lämpligt att åtgärda utestående problem.

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 5.

(2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap­

persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

210

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/2

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

(3)I sitt meddelande med titeln Mot ett fullbordande av bankunionen av den 24 november 2015 framhöll kommissionen behovet av ytterligare riskreducering och åtog sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag som skulle baseras på internationellt överenskomna standarder. Behovet av att ytterligare konkreta lagstiftningsåtgärder vidtas för att minska riskerna inom den finansiella sektorn framhölls även av rådet i dess slutsatser av den 17 juni 2016 och av Europaparlamentet i dess resolution av den 10 mars 2016 om bankunionen – årsrapport 2015 (6).

(4)Riskreducerande åtgärder bör inte bara stärka motståndskraften hos det europeiska banksystemet och marknadernas förtroende för det, utan även lägga grunden för fortsatta framsteg mot ett fullbordande av bankunionen. Åtgärderna bör även ta hänsyn till de mer allmänna utmaningar som unionens ekonomi står inför, i synnerhet behovet av att främja tillväxt och sysselsättning i en tid där de ekonomiska utsikterna är osäkra. Flera stora politiska initiativ har i detta sammanhang lanserats för att stärka unionens ekonomi, t.ex. investeringsplanen för Europa och kapitalmarknadsunionen. Det är därför viktigt att alla riskreducerande åtgärder fungerar på ett problemfritt sätt tillsammans med dessa politiska initiativ och de mer övergripande reformer som på senare tid har genomförts inom den finansiella sektorn.

(5)Bestämmelserna i denna förordning bör vara likvärdiga med internationellt överenskomna standarder och säkerställa fortsatt likvärdighet med Basel III-reglerna för direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013. Riktade justeringar för att ta hänsyn till unionens särdrag och även mer allmänna politiska överväganden bör vara begränsade i fråga om omfattning och giltighet i tiden för att inte undergräva tillsynsregelverkets allmänna effektivitet.

(6)Befintliga riskreducerande åtgärder och särskilt rapporteringskraven och kraven för offentliggörande av information bör dessutom förbättras så att de kan tillämpas mer proportionerligt och inte leder till att regelefter­ levnaden blir alltför betungande, i synnerhet för små och mindre komplexa institut.

(7)Det krävs en exakt definition av små och icke-komplexa institut för att på ett riktat sätt underlätta tillämpningen av kraven i ljuset av proportionalitetsprincipen. Ett enda absolut tröskelvärde är i sig inte tillräckligt för att ta hänsyn till de nationella bankmarknadernas särdrag. Medlemsstaterna måste därför ha handlingsutrymme att anpassa tröskelvärdet till inhemska omständigheter och vid behov justera ned det. Eftersom enbart ett instituts storlek inte är avgörande för dess riskprofil är det dessutom nödvändigt att med hjälp av ytterligare kvalitativa kriterier säkerställa att ett institut endast betraktas som ett litet och icke-komplext institut som kan dra fördel av mer proportionella regler om institutet uppfyller alla relevanta kriterier.

(8)Bruttosoliditetsgrader bidrar till finansiell stabilitet genom att fungera som en säkerhetsmekanism (backstop) för riskbaserade kapitalkrav och genom att begränsa uppbyggnaden av en alltför hög skuldsättningsgrad under konjunkturuppgångar. Baselkommittén har reviderat den internationella standarden för bruttosoliditetsgraden för att närmare ange vissa aspekter av dess utformning. Förordning (EU) nr 575/2013 bör anpassas till den reviderade standarden för att säkerställa lika villkor internationellt för institut som är etablerade i unionen men som är verksamma utanför unionen och för att säkerställa att bruttosoliditetsgraden fortsätter att vara ett effektivt komplement till de riskbaserade kapitalbaskraven. Ett bruttosoliditetskrav bör därför införas som ett komplement till det nuvarande systemet där bruttosoliditetsgraden rapporteras och offentliggörs.

(9)För att bruttosoliditetskravet inte ska ha en onödigt stor hämmande inverkan på institutens utlåning till företag och hushåll och för att förhindra oönskade negativa effekter på marknadens likviditet bör bruttosoliditetskravet fastställas på en nivå där det fungerar som en trovärdig säkerhetsmekanism mot risken för en alltför låg bruttosoliditet men inte hindrar den ekonomiska tillväxten.

(10)Den europeiska tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (7), slog i sin rapport av den 3 augusti 2016 fast att en bruttosoliditetsgrad beräknad på primärkapitalet som kalibreras till 3 % för alla typer av kreditinstitut skulle fungera som en trovärdig säkerhetsmekanism. Även på internationell nivå har Baselkommittén enats om ett bruttosoliditetskrav på 3 %. Bruttosoliditetskravet bör därför kalibreras till 3 %.

(6) EUT C 50, 9.2.2018, s. 80.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

211

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/3

SV

 

 

 

 

(11)Ett bruttosoliditetskrav på 3 % skulle emellertid ha en större hämmande inverkan på vissa affärsmodeller och affärsområden än andra. Offentliga utvecklingsbankers utlåning och statsstödda exportkrediter skulle till exempel påverkas i oproportionerligt hög grad. Bruttosoliditetsgraden bör därför justeras för dessa typer av exponeringar. För att underlätta fastställandet av det offentliga mandatet för dessa kreditinstitut bör därför tydliga kriterier upprättas som omfattar aspekter såsom kreditinstitutens etablering, verksamhetstyper och mål samt offentliga organs garantisystem och begränsningar för inlåningsverksamhet. Det bör emellertid fortfarande vara upp till staten eller en regional eller lokal myndighet i medlemsstaten att fatta beslut om ett sådant kreditinstituts etableringsform och etableringssätt, som kan bestå av de offentliga myndigheternas inrättande av ett nytt kreditinstitut eller förvärv eller uppköp, bland annat genom koncessioner och i samband med resolutionsför­ faranden, av en redan befintlig enhet.

(12)Bruttosoliditetsgraden bör dessutom inte undergräva institutens tillhandahållande av centrala clearingtjänster för sina kunder. Initiala marginalsäkerheter för centralt clearade derivattransaktioner som institut mottar från sina kunder och sedan vidarebefordrar till centrala motparter bör därför undantas från det totala exponeringsmåttet.

(13)Under exceptionella omständigheter som föranleder att vissa exponeringar mot centralbanker undantas från bruttosoliditetsgraden och för att underlätta genomförandet av penningpolitiken bör de behöriga myndigheterna tillfälligt kunna undanta sådana exponeringar från det totala exponeringsmåttet. För detta ändamål bör de, efter samråd med den berörda centralbanken, offentligt förklara att det föreligger sådana exceptionella omständigheter. Bruttosoliditetskravet bör omkalibreras i motsvarande mån för att kvitta effekten av undantaget. En sådan omkalibrering bör säkerställa att risker för den finansiella stabiliteten som påverkar banksektorn undantas och att den motståndskraft som bruttosoliditetsgraden ger upprätthålls.

(14)Det är lämpligt att tillämpa ett krav på en bruttosoliditetsbuffert för institut som identifieras som globala systemviktiga institut (G-SII) i enlighet med direktiv 2013/36/EU och med Baselkommitténs standard om en bruttosoliditetsbuffert för globala systemviktiga banker (G-SIB) som offentliggjordes i december 2017. Bruttosoli­ ditetsbufferten kalibrerades av Baselkommittén i det särskilda syftet att dämpa de jämförelsevis större risker för den finansiella stabiliteten som globala systemviktiga banker utgör och bör mot denna bakgrund endast gälla för globala systemviktiga institut i detta skede. Ytterligare analyser bör dock göras för att fastställa huruvida det skulle vara lämpligt att tillämpa kravet på en bruttosoliditetsbuffert på andra systemviktiga institut enligt definitionen i direktiv 2013/36/EU och, om så är fallet, på vilket sätt kalibreringen bör anpassas efter dessa instituts särdrag.

(15)Den 9 november 2015 offentliggjorde FSB ett dokument med villkor rörande den totala förlustabsorberingska­

paciteten (nedan kallad TLAC-standarden) som antogs vid G20-ländernas toppmöte i Turkiet i november 2015. Enligt TLAC-standarden ska globala systemviktiga banker hålla tillräckligt mycket starkt förlustabsorberande (nedskrivningsbara) skulder för att säkerställa en smidig och snabb förlustabsorbering och rekapitalisering i händelse av resolution. TLAC-standarden bör genomföras i unionsrätten.

(16)Vid ett genomförande av TLAC-standarden i unionsrätten måste hänsyn tas till det befintliga institutionsspecifika minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (nedan kallat MREL-kravet) som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (8). Eftersom TLAC-standarden och MREL-kravet eftersträvar samma mål, dvs. att säkerställa att institut har tillräcklig förlustabsorberingskapacitet, bör de utgöra kompletterande delar av en gemensam ram. I praktiskt hänseende bör TLAC-standardens harmoniserade miniminivå införas i förordning (EU) nr 575/2013 genom ett nytt krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, medan det institutspecifika tillägget för globala systemviktiga institut och det institutspecifika kravet för institut som inte är globala systemviktiga institut bör införas genom riktade ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU och förordning (EU) nr 806/2014 (9). Bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013, genom vilka TLAC-standarden införs, bör läsas tillsammans med de bestämmelser som införs i direktiv 2014/59/EU och förordning (EU) nr 806/2014 samt med direktiv 2013/36/EU.

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

212

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/4

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

(17)I enlighet med TLAC-standarden, som endast omfattar globala systemviktiga banker (G-SIB), bör det minimikrav för kapitalbas och starkt förlustabsorberande skulder som införs genom denna förordning endast tillämpas på globala systemviktiga institut. De regler om kvalificerade skulder som införs genom denna förordning bör emellertid tillämpas på alla institut i överensstämmelse med de kompletterande justeringarna och kraven i direktiv 2014/59/EU.

(18)I överensstämmelse med TLAC-standarden bör kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder tillämpas på resolutionsenheter som antingen själva är globala systemviktiga institut eller tillhör en grupp som fastställts vara ett globalt systemviktigt institut. Kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör antingen tillämpas på individuell nivå eller på gruppnivå, beroende på om resolutionsenheterna är fristående institut utan dotterinstitut, eller moderföretag.

(19)Enligt direktiv 2014/59/EU får resolutionsverktyg inte bara användas i fråga om institut utan även i fråga om finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Precis som moderinstitut bör finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag därför ha tillräcklig förlustabsorberings­ kapacitet.

(20)För att kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder ska vara effektivt måste de instrument som hålls för att uppfylla detta krav ha en hög förlustabsorberingskapacitet. Skulder som är undantagna från det skuldnedskriv­ ningsverktyg som avses i direktiv 2014/59/EU har inte den kapaciteten, vilket även gäller andra skulder som även om de i princip är nedskrivningsbara kan vara svåra att skriva ned i praktiken. Dessa skulder bör därför inte kunna räknas in i kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder. Kapitalinstrument har liksom efterställda skulder hög förlustabsorberingskapacitet. Förlustabsorberingspotentialen hos skulder som likställs med vissa undantagna skulder bör dessutom medräknas upp till ett visst tak i överensstämmelse med TLAC-standarden.

(21)För att skulder inte ska räknas två gånger vid uppfyllandet av kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör bestämmelser införas om avdrag för innehav av kvalificerade skuldposter som motsvarar den avdragsmetod för kapitalinstrument som redan beskrivs i förordning (EU) nr 575/2013. Enligt den metoden bör innehav av kvalificerade skuldinstrument först dras av från kvalificerade skulder och i den mån det inte finns tillräckliga skulder bör dessa kvalificerade skuldinstrument dras av från supplementärkapitalinstrumenten.

(22)TLAC-standarden innehåller vissa kvalificeringskriterier för skulder som är strängare än de nuvarande kvalifice­ ringskriterierna för kapitalinstrument. Kvalificeringskriterierna för kapitalinstrument bör anpassas för att säkerställa samstämmighet med avseende på det faktum att instrument som emitteras genom specialföretag fr.o. m. den 1 januari 2022 inte ska vara kvalificerade.

(23)Det är nödvändigt att föreskriva en tydlig och öppen tillståndsprocess för kärnprimärkapitalinstrument som kan bidra till att upprätthålla en hög kvalitet på dessa instrument. För detta ändamål bör behöriga myndigheter ha ansvaret för att godkänna dessa instrument innan instituten kan klassificera dem som kärnprimärkapitalin­ strument. Behöriga myndigheter behöver däremot inte kräva förhandstillstånd för kärnprimärkapitalinstrument som emitteras på grundval av juridisk dokumentation som redan godkänts av den behöriga myndigheten och som regleras i stort sett av samma bestämmelser som de som gäller kapitalinstrument för vilka institutet erhållit förhandstillstånd från den behöriga myndigheten att klassificera dem som kärnprimärkapitalinstrument. I stället för att begära ett förhandstillstånd bör instituten i sådana situationer ha möjlighet att underrätta sina behöriga myndigheter om avsikten att emittera sådana instrument. De bör göra detta i tillräckligt god tid innan instrumenten klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument för att de behöriga myndigheterna ska hinna se över instrumenten, om så krävs. Med tanke på att EBA ska verka för konvergens mellan tillsynsmetoderna och höja kvaliteten på kapitalbasinstrument bör de behöriga myndigheterna samråda med EBA innan de godkänner nya former av kärnprimärkapitalinstrument.

(24)Kapitalinstrument kan endast kvalificeras som primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument om de uppfyller relevanta kvalificeringskriterier. Sådana kapitalinstrument får bestå av eget kapital eller skulder, inbegripet efterställda lån som uppfyller dessa kriterier.

(25)Kapitalinstrument eller delar av kapitalinstrument bör endast räknas som kapitalbasinstrument i den utsträckning de är betalda. Så länge delar av ett instrument inte är betalda bör dessa delar inte räknas som kapitalbasin­ strument.

213

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/5

SV

 

 

 

 

(26)Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder bör inte omfattas av några kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle kunna undergräva deras förmåga att absorbera förluster i samband med resolution. Detta bör inte innebära att de avtalsbestämmelser som reglerar skulderna bör innehålla en klausul där det uttryckligen anges att instrumentet inte omfattas av några kvittnings- eller nettningsrättigheter.

(27)Genom banksektorns utveckling mot en ännu mer digitaliserad miljö blir programvara en allt viktigare typ av tillgång. Försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte i väsentlig grad påverkas av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation bör inte dras av som immateriella tillgångar från kärnprimärkapitalposterna. Denna specificering är viktig eftersom programvara är ett vitt begrepp som täcker många olika slags tillgångar som inte alla behåller sitt värde vid en avveckling (gone concern). I det sammanhanget bör man ta hänsyn till skillnader i värderingen och amorteringen av programvarutillgångar och faktisk försäljning av sådana tillgångar. Dessutom bör den internationella utvecklingen beaktas och internationella skillnader vad gäller tillsynsbe­ handlingen av investeringar i programvara, olika tillsynsregler som gäller för institut och försäkringsbolag samt mångfalden inom den finansiella sektorn i unionen, inbegripet oreglerade enheter som till exempel finanstek­ nikföretag.

(28)För att undvika tröskeleffekter måste befintliga instrument omfattas av äldre regler med avseende på vissa kvalificeringskriterier. För skulder som emitterats före den 27 juni 2019 bör vissa kvalificeringskriterier för kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder undantas från tillämpningen. Sådan reglering enligt äldre regler bör, i förekommande fall, tillämpas både för skulder som rör den efterställda delen av TLAC-standarden och den efterställda delen av MREL-kravet enligt direktiv 2014/59/EU och, i förekommande fall, för den icke-efterställda delen av TLAC-standarden och den icke-efterställda delen av MREL-kravet enligt direktiv 2014/59/EU. För kapitalbasinstrument bör äldre regler sluta tillämpas den 28 juni 2025.

(29)Kvalificerade skuldinstrument, inbegripet instrument med en återstående löptid på mindre än ett år, kan endast lösas in efter det att resolutionsmyndigheten har gett sitt förhandstillstånd. Ett sådant förhandstillstånd kan även vara ett allmänt förhandstillstånd och inlösen måste i så fall äga rum inom den begränsade tidsperiod som omfattas av det allmänna förhandstillståndet och till ett i det allmänna förhandstillståndet fastställt belopp.

(30)Sedan förordning (EU) nr 575/2013 antogs har den internationella standarden för hur instituts exponeringar mot centrala motparter ska behandlas ur tillsynssynpunkt ändrats för att förbättra behandlingen av instituts exponeringar mot kvalificerade centrala motparter. Viktiga revideringar av denna standard är bl.a. användningen av en gemensam metod för att fastställa kapitalbaskravet för exponeringar till följd av bidrag till obeståndsfonder, ett uttryckligt tak för de samlade kapitalbaskrav som tillämpas på exponeringar mot kvalificerade centrala motparter och en mer riskkänslig metod för att fastställa värdet på derivat vid beräkning av en kvalificerad central motparts hypotetiska resurser. Behandlingen av exponeringar mot centrala motparter som inte är kvalificerade ändrades emellertid inte. Genom de reviderade internationella standarderna infördes en behandling som är bättre anpassad till en miljö med central clearing och unionsrätten bör ändras för att införliva dessa standarder.

(31)För att säkerställa att instituten hanterar sina exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag på ett tillfredsställande sätt bör bestämmelserna om hur sådana exponeringar ska behandlas vara riskkänsliga och öka transparensen när det gäller fondföretags underliggande exponeringar. Baselkommittén har därför antagit en reviderad standard som fastställer en tydlig hierarki av metoder för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp när det gäller sådana exponeringar. Hierarkin beaktar graden av transparens när det gäller de underliggande exponeringarna. Förordning (EU) nr 575/2013 bör anpassas till dessa internationellt överenskomna regler.

(32)För ett institut som tillhandahåller ett minimivärdebaserat åtagande till slutgiltig förmån för icke-professionella kunder för en investering i andelar eller aktier i ett fondföretag, inbegripet som en del av en statsstödd privat pensionsförsäkring, krävs ingen betalning av institut eller företag som ingår i samma tillämpningsområde för konsoliderad tillsyn om värdet av kundens aktier eller andelar i fondföretaget inte hamnar under det garanterade beloppet vid en eller flera tidpunkter som anges i avtalet. I praktiken är därför sannolikheten låg för att åtagandet verkligen ska verkställas. Om ett instituts minimivärdebaserade åtagande är begränsat till en viss procentandel av det belopp som en kund ursprungligen hade investerat i aktier eller andelar i ett fondföretag (minimivärdebaserat åtagande till ett fast belopp) eller till ett belopp som beror på finansiella indikatorer eller marknadsindex fram till

214

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/6

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

en viss tidpunkt, utgör eventuell befintlig positiv skillnad mellan värdet av kundens aktier eller andelar och nuvärdet av det garanterade beloppet vid en viss tidpunkt en buffert och minskar risken för att ett institut ska behöva betala ut det garanterade beloppet. Alla dessa skäl motiverar en sänkt konverteringsfaktor.

(33)För att beräkna exponeringsvärdet för derivattransaktioner enligt motpartskreditriskreglerna kan instituten enligt förordning (EU) nr 575/2013 för närvarande välja mellan tre olika standardiserade metoder: schablonmetoden, marknadsvärderingsmetoden och den ursprungliga åtagandemetoden.

(34)Dessa standardiserade metoder beaktar emellertid inte den riskreducerande effekt som säkerheter har när det gäller exponeringarna. Kalibreringen av metoderna är föråldrad och tar inte hänsyn till den betydande volatilitet som observerades under finanskrisen. De beaktar inte heller de positiva effekterna av nettning. För att åtgärda dessa brister beslutade Baselkommittén att schablonmetoden och marknadsvärderingsmetoden skulle ersättas med en ny standardiserad metod för beräkning av värdet av derivatexponeringar, den s.k. schablonmetoden för motpartskreditrisk. Genom de reviderade internationella standarderna infördes en ny standardiserad metod som är bättre anpassad till en miljö med central clearing och unionsrätten bör ändras för att införliva dessa standarder.

(35)Schablonmetoden för motpartskreditrisk är mer riskkänslig än schablonmetoden och marknadsvärdering­ smetoden och bör därför leda till kapitalbaskrav som bättre avspeglar de risker som är förbundna med institutens derivattransaktioner. Samtidigt kan schablonmetoden för motpartskreditrisk visa sig vara alltför komplicerad och betungande för vissa av de institut som för närvarande använder marknadsvärderingsmetoden. För institut som uppfyller förhandsdefinierade kvalificeringskriterier, och för institut som ingår i en grupp som uppfyller dessa kriterier på gruppnivå, bör en förenklad version av schablonmetoden för motpartsrisk införas. Eftersom en sådan förenklad version är mindre riskkänslig än schablonmetoden för motpartskreditrisk bör den kalibreras på ett sätt som säkerställer att den inte underskattar exponeringsvärdet av derivattransaktioner.

(36)För institut med begränsade derivatexponeringar och som för närvarande använder marknadsvärderingsmetoden eller den ursprungliga åtagandemetoden kan både schablonmetoden för motpartsrisk och den förenklade schablonmetoden för motpartsrisk vara alltför komplexa att tillämpa. Den ursprungliga åtagandemetoden bör därför vara förbehållen sådana institut som uppfyller förhandsdefinierade kvalificeringskriterier och institut som ingår i en grupp som uppfyller dessa kriterier på gruppnivå, men bör revideras för att åtgärda de största bristerna.

(37)Tydliga kriterier bör införas för att vägleda institut i valet av metod. Kriterierna bör baseras på omfattningen av ett instituts derivatverksamhet, eftersom den visar med vilken komplexitetsgrad institutet bör kunna beräkna ex­ poneringsvärdet.

(38)Under finanskrisen drabbades vissa institut etablerade i unionen av betydande förluster i handelslagret. För några av dem visade sig kapitalkravet vara otillräckligt för att täcka dessa förluster och de tvingades begära extraordinärt offentligt finansiellt stöd. Dessa iakttagelser fick Baselkommittén att åtgärda ett antal brister i tillsynsbehandlingen av positioner i handelslagret avseende kapitalbaskraven för marknadsrisk.

(39)En första omgång reformer överenskoms på internationell nivå 2009 och införlivades i unionsrätten genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU (10). Reformen från 2009 åtgärdade emellertid inte de strukturella bristerna i standarderna när det gäller kapitalbaskrav för marknadsrisk. Bristen på tydlighet när det gäller gränsen mellan handelslager och bankbok skapade utrymme för regelarbitrage, medan bristen på riskkänslighet hos kapitalbaskravet för marknadsrisk innebar att det inte var möjligt att beakta samtliga risker som institut var exponerade mot.

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (EUT L 329, 14.12.2010, s. 3).

215

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/7

SV

 

 

 

 

(40)För att åtgärda de strukturella bristerna i standarderna för kapitalbaskraven för marknadsrisk gjorde Baselkommittén en grundlig genomgång av handelslagret (en s.k. Fundamental review of the trading book – FRTB). Det arbetet ledde till att en reviderad ram för marknadsrisker offentliggjordes i januari 2016. I december 2017 enades gruppen av centralbankschefer och tillsynschefer om att förlänga tidsfristen för genomförandet av den reviderade ramen för marknadsrisker för att ge instituten ytterligare tid till att utveckla nödvändiga infrastruk­ tursystem och för att Baselkommittén skulle kunna ta itu med vissa specifika frågor beträffande reglerna. Arbetet omfattar en översyn av kalibreringarna av metoderna för standardiserade och interna modeller för att säkerställa överensstämmelse med Baselkommitténs ursprungliga förväntningar. När denna översyn har avslutats och innan en konsekvensbedömning genomförs för att utvärdera vilka effekter de därav följande revideringarna av FRTB- ramen får för instituten i unionen, bör samtliga institut i unionen som omfattas av FRTB-ramen börja rapportera de beräkningar som grundar sig på den reviderade schablonmetoden. I detta syfte, och för att göra beräkningarna för rapporteringskraven fullt operativa i linje med den internationella utvecklingen, bör befogenheten att anta en akt i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Kommissionen bör anta den delegerade akten senast den 31 december 2019. Instituten bör börja rapportera denna beräkning senast ett år efter antagandet av den delegerade akten. Dessutom bör de institut som får tillstånd att i rapporteringssyfte använda FRTB-ramens reviderade metod för interna modeller även rapportera beräkningen enligt metoden för interna modeller tre år efter dess fullständiga genomförande.

(41)Införandet av rapporteringskrav för FRTB-metoderna bör betraktas som ett första steg mot ett fullständigt genomförande av FRTB-ramen i unionen. Med hänsyn till de slutliga revideringar av FRTB-ramen som utförs av Baselkommittén och följdverkningarna av dessa revideringar för institut i unionen och för de FRTB-metoder som med avseende på rapporteringskrav redan anges i denna förordning, bör kommissionen, i förekommande fall, förelägga Europaparlamentet och rådet ett lagstiftningsförslag senast den 30 juni 2020 om hur FRTB-ramen bör genomföras i unionen för att fastställa kapitalbaskraven för marknadsrisk.

(42) En proportionerlig behandling av marknadsrisk bör även tillämpas på institut med begränsad verksamhet i handelslagret, så att fler institut med mindre handelsverksamhet kan tillämpa kreditriskreglerna för positioner i bankboken på det sätt som anges i en reviderad version av undantaget för mindre verksamhet i handelslagret. Proportionalitetsprincipen bör också beaktas när kommissionen gör en ny bedömning av hur institut med medelstor verksamhet i handelslagret bör beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk. Särskilt bör kalibreringen av kapitalbaskraven för marknadsrisk för institut med medelstor verksamhet i handelslagret ses över mot bakgrund av utvecklingen på internationell nivå. Under tiden bör institut med medelstor verksamhet i handelslagret samt institut med mindre verksamhet i handelslagret undantas från rapporteringskraven enligt FRTB.

(43)Regelverket för stora exponeringar bör förstärkas för att förbättra institutens förmåga att absorbera förluster och bättre uppfylla internationella standarder. Kapital av högre kvalitet bör därför användas som kapitalbas vid beräkning av gränsen för stora exponeringar, och exponeringar mot kreditderivat bör beräknas i enlighet med schablonmetoden för motpartskreditrisk. Gränsen för exponeringar som globala systemviktiga institut (G-SII) får ha gentemot andra globala systemviktiga institut bör dessutom sänkas för att minska de systemrisker som är förknippade med kopplingarna mellan stora institut och de följder ett globalt systemviktigt instituts fallissemang kan få för den finansiella stabiliteten.

(44)Likviditetstäckningskvoten säkerställer att instituten kommer att kunna stå emot allvarlig stress på kort sikt men säkerställer inte att dessa institut har en stabil finansieringsstruktur på längre sikt. Det har därför blivit uppenbart att ett detaljerat bindande krav på stabil finansiering som ska uppfyllas fortlöpande bör utformas på unionsnivå för att förhindra alltför stora löptidsobalanser mellan tillgångar och skulder och ett alltför starkt beroende av kortfristig marknadsfinansiering.

(45)Regler bör därför antas som är förenliga med Baselkommitténs standard för stabil finansiering i syfte att definiera ett krav på stabil finansiering som utgörs av kvoten mellan den stabila finansiering som är tillgänglig för ett institut och dess behov av stabil finansiering över en ettårsperiod. Detta bindande krav bör kallas för kravet på stabil nettofinansieringskvot (NSFR). Tillgänglig stabil finansiering bör beräknas genom att institutets skulder och kapitalbas multipliceras med lämpliga faktorer som tar hänsyn till hur säkra de är som finansieringskällor över

216

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/8

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv. Behovet av stabil finansiering bör beräknas genom att institutets tillgångar och exponeringar utanför balansräkningen multipliceras med lämpliga faktorer som tar hänsyn till deras likviditetsegenskaper och återstående löptid med den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv.

(46)Den stabila nettofinansieringskvoten bör uttryckas i procent och vara lägst 100 %, vilket visar att ett institut har tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina finansieringsbehov under båda normala och stressade förhållanden. Skulle den stabila nettofinansieringskvoten sjunka under 100-procentsgränsen bör institutet uppfylla de särskilda krav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 för att utan dröjsmål återställa sin stabila nettofinansieringskvot till miniminivån. Om kravet på stabil nettofinansieringskvot inte uppfylls bör tillämpningen av tillsynsåtgärder inte ske automatiskt. Behöriga myndigheter bör i stället bedöma orsakerna till att NSFR-kravet inte är uppfyllt innan de beslutar om eventuella tillsynsåtgärder.

(47)I enlighet med EBA:s rekommendationer i rapporten av den 15 december 2015 om kraven på stabil nettofinansiering enligt artikel 510 i förordning (EU) nr 575/2013, bör reglerna för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten ligga nära Baselkommitténs standarder, inbegripet dessa standarders utveckling när det gäller behandlingen av derivattransaktioner. Vikten av att ta hänsyn till vissa europeiska särdrag för att säkerställa att NSFR-kravet inte hindrar finansieringen av den europeiska reala ekonomin gör det emellertid motiverat att vid fastställandet av det europeiska NSFR-kravet göra vissa justeringar av den stabila nettofinansieringskvot som utarbetats av Baselkommittén. Sådana justeringar av hänsyn till det europeiska sammanhanget rekommenderas av EBA och handlar främst om den särskilda behandlingen av pass through-modeller i allmänhet och emission av säkerställda obligationer i synnerhet, handelsfinansieringsverksamhet, centraliserat reglerat sparande, garanterade bostadslån, kreditföreningar, centrala motparter och värdepapperscentraler som inte genomför någon betydande löptidstransformering. Den särskilda behandling som föreslås motsvarar i stort sett förmånsbehandlingen av dessa aktiviteter i den europeiska likviditetstäckningskvoten jämfört med den likviditetstäckningskvot som utarbetats av Baselkommittén. Eftersom den stabila nettofinansieringskvoten utgör ett komplement till likviditetstäck­ ningskvoten bör dessa två kvoter överensstämma i fråga om definition och kalibrering. Detta gäller särskilt de faktorer avseende behovet av stabil finansiering som tillämpas på högkvalitativa likvida tillgångar i likviditetstäck­ ningskvoten vid beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten, som bör ta hänsyn till definitioner och nedsättningar i den europeiska likviditetstäckningskvoten, oberoende av uppfyllandet av de allmänna och operativa krav som fastställts för beräkningen av likviditetstäckningskvoten, men som inte är lämpliga med tanke på ettårsperspektivet i beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten.

(48)Utöver hänsynen till europeiska särdrag kan behandlingen av derivattransaktioner i den stabila nettofinansie­ ringskvot som Baselkommittén utarbetat ha en betydande inverkan på institutens derivatverksamhet och följaktligen även på de europeiska finansmarknaderna och slutanvändarnas möjligheter att göra vissa transaktioner. Införandet av det NSFR-krav som Baselkommittén utarbetat kan i olämplig och oproportionerlig grad påverka derivattransaktioner och vissa sammankopplade transaktioner, inbegripet clearingverksamhet, om det sker utan omfattande kvantitativa konsekvensbedömningar och offentligt samråd. Det tillkommande kravet att 5–20 % i stabil finansiering ska hållas mot bruttoderivatskulder betraktas allmänt som ett grovt mått när det gäller att täcka in de tillkommande finansieringsrisker som följer av en potentiell ökning av derivatskulderna över en ettårsperiod och håller på att ses över på Baselkommitténivå. Detta krav, som införts på en 5 %-nivå i enlighet med den rätt som Baselkommittén gett till jurisdiktionerna att besluta om att sänka den krävda faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för bruttoderivatskulder, kan då justeras för att ta hänsyn till utvecklingen på Baselkommitténivå och för att undvika sådana möjliga oavsedda konsekvenser som störningar av de europeiska finansmarknadernas funktion och tillhandahållandet av risksäkringsverktyg för institut och slutanvändare, däribland företag, i syfte att säkerställa deras finansiering som ett av kapitalmarknadsunionens mål.

(49)Syftet med Baselkommitténs asymmetriska behandling av kortfristig finansiering, t.ex. repor (vilka inte anses bidra med stabil finansiering) och kortfristig utlåning, t.ex. omvända repor (visst behov av stabil finansiering – 10 % om säkerhet ställs i form av högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 såsom de definieras i likviditetstäck­ ningskvoten och 15 % för övriga transaktioner) med finansiella kunder, är att motverka alltför omfattande kopplingar avseende kortfristig upplåning mellan finansiella kunder, eftersom sådana kopplingar gör det svårare att försätta ett visst institut i resolution utan riskspridning till det övriga finansiella systemet i händelse av fallissemang. Kalibreringen av denna asymmetri är överdrivet försiktig och kan påverka likviditeten hos värdepapper som vanligtvis används som säkerhet i kortfristiga transaktioner, i synnerhet statsobligationer, eftersom instituten förmodligen kommer att minska sin verksamhet på repomarknaderna. Den kan även undergräva marknadsgarantverksamheten, eftersom repomarknaderna underlättar hanteringen av nödvändig inventering, och därmed motverkar målen med kapitalmarknadsunionen. För att ge instituten tillräckligt mycket tid för att successivt anpassa sig till denna försiktiga kalibrering bör en övergångsperiod införas, under vilken faktorerna för beräkning av kravet på stabil finansiering kan sänkas tillfälligt. Storleken på den tillfälliga sänkningen av faktorerna för beräkning av kravet på stabil finansiering bör bero på typen av transaktioner och på typen av säkerhet som används i de transaktionerna.

217

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/9

SV

 

 

 

 

(50)Förutom den tillfälliga ändringen av kalibreringen av Baselkommitténs faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som tillämpas på kortfristiga omvända repor med finansiella kunder som har statsobligationer som säkerhet har det visat sig krävas vissa andra justeringar för att säkerställa att införandet av kravet på stabil nettofinansieringskvot inte hämmar likviditeten på statsobligationsmarknaderna. Baselkommitténs faktor på 5 % för beräkning av kravet på stabil finansiering, som tillämpas på högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1, inbegripet statsobligationer, innebär att instituten skulle behöva ha denna procentuella andel långfristig finansiering utan säkerhet oavsett hur länge de räknar med att hålla sådana statsobligationer. Detta kan potentiellt skapa ytterligare incitament för institut att placera likviditet hos centralbanker i stället för att agera som primary dealer och tillföra likviditet till statsobligationsmarknaderna. Den är dessutom inte förenlig med likviditetstäck­ ningskvoten, där dessa tillgångars fullständiga likviditet är medräknad även under perioder av allvarlig likviditetsstress (0 % nedsättning). Faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 enligt definitionen i den europeiska likviditetstäckningskvoten, exklusive säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet, bör därför sänkas från 5 % till 0 %.

(51)Alla högkvalitativa likvida tillgångar på nivå 1 enligt definitionen i den europeiska likviditetstäckningskvoten, exklusive säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet, som ställs som variationsmarginaler i derivatkontrakt bör dessutom kvittas mot derivattillgångar, medan den NSFR som tagits fram av Baselkommittén endast godtar kontanter som respekterar bruttosoliditetsreglernas villkor för kvittning av derivattillgångar. Denna utökade omfattning av tillgångar som ställs som variationsmarginaler kommer att bidra till likviditeten på statsobligations­ marknaderna och till undvikande av bestraffning av slutanvändare som håller stora volymer statsobligationer men inte mycket kontanter (t.ex. pensionsfonder) och förhindrar ytterligare spänningar när det gäller efterfrågan på kontanter på repomarknaderna.

(52)NSFR-kravet bör tillämpas på institut både individuellt och på gruppnivå, såvida inte behöriga myndigheter beviljar undantag från tillämpning av NSFR-kravet i enskilda fall. Om undantag från tillämpningen av NSFR- kravet inte har beviljats individuellt bör transaktioner mellan två institut som tillhör samma grupp eller samma institutionella skyddssystem i princip vara föremål för symmetriska faktorer avseende tillgänglig stabil finansiering och behov av stabil finansiering för att undvika förlust av finansiering på den inre marknaden och för att inte försvåra en effektiv likviditetsförvaltning i europeiska grupper med central likviditetsförvaltning. En sådan symmetrisk förmånsbehandling bör endast tillåtas för gruppinterna transaktioner om alla nödvändiga skyddsåtgärder finns på plats, på grundval av ytterligare kriterier för gränsöverskridande transaktioner och bara med de berörda behöriga myndigheternas förhandsgodkännande, eftersom det inte kan förutsättas att institut som har svårt att uppfylla sina betalningsskyldigheter alltid kommer att få finansiellt stöd från andra företag som tillhör samma grupp eller samma institutionella skyddssystem.

(53)Små och icke-komplexa institut bör ges möjlighet att använda en förenklad version av NSFR-kravet. En förenklad och mindre detaljerad version av detta NSFR-krav bör innebära att ett begränsat antal uppgifter samlas in, vilket gör att beräkningen för dessa institut i enlighet med proportionalitetsprincipen blir mindre komplicerad, samtidigt som det säkerställs att dessa institut fortfarande upprätthåller en tillräckligt stabil finansieringsfaktor, genom en kalibrering som bör vara minst lika försiktig som för det fullständiga NSFR-kravet. Behöriga myndigheter bör dock kunna begära av små och icke-komplexa institut att de tillämpar det fullständiga NSFR- kravet i stället för den förenklade versionen.

(54)Konsolideringen av dotterföretag i tredjeländer bör ta vederbörlig hänsyn till de krav på stabil finansiering som tillämpas i dessa länder. Konsolideringsreglerna i unionen bör följaktligen inte införa en mer gynnsam behandling för tillgänglig stabil finansiering och behov av stabil finansiering i dotterföretag i tredjeländer än behandlingen enligt dessa tredjeländers nationella rätt.

(55)Instituten bör vara skyldiga att till sina behöriga myndigheter rapportera det bindande, detaljerade NSFR-kravet

irapporteringsvalutan för alla poster och separat för poster uttryckt i varje väsentlig valuta för att säkerställa en lämplig kontroll av möjliga valutaobalanser. NSFR-kravet bör inte innebära att instituten underkastas dubbla rap­ porteringskrav eller rapporteringskrav som inte överensstämmer med gällande regler, och instituten bör få tillräckligt med tid på sig för att förbereda sig för införandet av nya rapporteringskrav.

(56)Eftersom en grundläggande förutsättning för ett sunt banksystem är att marknaden får användbar och jämförbar information om institutens gemensamma viktiga riskmått är det nödvändigt att minska informationsasymmetrin så mycket som möjligt och göra det lättare att jämföra kreditinstitutens riskprofiler inom och mellan jurisdiktioner. I januari 2015 offentliggjorde Baselkommittén reviderade krav på offentliggörande av information

ipelare 3 som ska förbättra jämförbarheten, kvaliteten och enhetligheten i den regulatoriska information som instituten måste lämna till marknaden. Nuvarande krav på offentliggörande av information bör därför ändras för genomförandet av dessa nya internationella standarder.

218

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/10

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

(57)I kommissionens remissförfarande om EU:s regelverk för finansiella tjänster visade svaren att de nuvarande kraven på offentliggörande av information ansågs vara oproportionerliga och betungande för mindre institut. Utan att det påverkar ytterligare anpassning av kraven på offentliggörande av information till internationella standarder bör små och icke-komplexa institut inte behöva offentliggöra lika detaljerad information och inte lika ofta som deras större motsvarigheter, vilket skulle minska den administrativa bördan för dem.

(58)Vissa förtydliganden bör göras när det gäller kraven på offentliggörande av ersättningar. De krav på offentliggörande av ersättning som anges i denna förordning bör vara förenliga med målet för ersättningsreglerna, nämligen att inrätta och upprätthålla en ersättningspolicy och en ersättningspraxis som stämmer överens med en effektiv riskhantering för personalkategorier vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutens riskprofil. Institut som omfattas av ett undantag från vissa ersättningsregler bör dessutom vara skyldiga att offentliggöra information om detta undantag.

(59)Små och medelstora företag utgör en av stöttepelarna i unionens ekonomi eftersom de spelar en viktig roll när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Eftersom små och medelstora företag medför en lägre systemrisk än större företag bör kapitalkraven för små och medelstora företags exponeringar vara lägre än för stora företag för att säkerställa en optimal bankfinansiering av små och medelstora företag. För närvarande omfattas små och medelstora företags exponeringar upp till 1,5 miljoner EUR av en reducering av det riskvägda exponeringsbeloppet med 23,81 %. Eftersom gränsen på 1,5 miljoner EUR när det gäller små och medelstora företags exponeringar inte är knuten till en ökad risk för företaget bör sänkningen av kapitalkraven utvidgas till att omfatta små och medelstora företags exponeringar upp till 2,5 miljoner EUR och för den del av en sådan exponering som överstiger 2,5 miljoner EUR bör kapitalkraven minskas med 15 %.

(60)Infrastrukturinvesteringar är avgörande för att stärka Europas konkurrensförmåga och stimulera skapandet av arbetstillfällen. Den ekonomiska återhämtningen och framtida tillväxt i unionen är i hög grad beroende av

tillgången till kapital för strategiska infrastrukturinvesteringar av europeisk betydelse, i synnerhet investeringar i bredbands- och energinät samt i transportinfrastruktur, inbegripet infrastruktur för elektromobilitet, framför allt i industricentrum, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. Syftet med investeringsplanen för Europa är att stimulera ytterligare finansiering av bärkraftiga infrastrukturprojekt, bland annat genom mobilisering av flera privata finansieringskällor. För flera potentiella investerare är det största problemet den upplevda bristen på bärkraftiga projekt och, på grund av projektens inneboende komplexitet, den begränsade möjligheten att göra lämpliga riskbedömningar.

(61)För att uppmuntra privata och offentliga investeringar i infrastrukturprojekt är det nödvändigt att skapa en regelmiljö som gynnar infrastrukturprojekt av hög kvalitet och minskar risken för investerare. Framför allt bör kapitalbaskraven för exponeringar mot infrastrukturprojekt sänkas, förutsatt att projekten uppfyller ett antal kriterier som minskar deras riskprofil och gör kassaflödet mer förutsägbart. Kommissionen bör se över bestämmelsen om infrastrukturprojekt av hög kvalitet för att bedöma dess inverkan på volymen av infrastruktur­ investeringar som görs av institut och investeringarnas kvalitet i ljuset av unionens mål att övergå till en koldioxidsnål och klimattålig kretsloppsekonomi, och dess lämplighet ur ett tillsynsperspektiv. Kommissionen bör även överväga om tillämpningsområdet för dessa bestämmelser bör utvidgas till att även omfatta företags infra­ strukturinvesteringar.

(62)I enlighet med rekommendationerna från EBA, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers-

och marknadsmyndigheten) (Esma) inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (11) och Europeiska centralbanken, bör centrala motparter på grund av sin särskilda affärsmodell undantas från bruttosoliditetskravet eftersom de måste erhålla en banklicens bara för att kunna beviljas tillgång till centralbankstjänster över natten och för att kunna fullgöra sina roller som centrala resurser för att uppnå viktiga politiska och regleringsmässiga mål inom finanssektorn.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

219

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/11

SV

 

 

 

 

(63)Exponeringar av värdepapperscentraler som är auktoriserade som kreditinstitut och exponeringar av kreditinstitut som utsetts i enlighet med artikel 54.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (12), såsom likviditetssaldo som härrör från tillhandahållande av balanskonton till och mottagande av insättningar från deltagare i ett värdepappersavvecklingssystem och innehavare av värdepapperskonton, bör dessutom undantas från det totala exponeringsmåttet då de inte medför någon risk för alltför låg bruttosoliditet eftersom det likviditetssaldot endast används för att avveckla transaktioner i värdepappersavvecklingssystem.

(64)Eftersom riktlinjerna om ytterligare kapitalbas enligt direktiv 2013/36/EU utgör ett kapitalmål som återspeglar tillsynsmässiga förväntningar bör de varken vara föremål för obligatoriskt utlämnande av uppgifter eller för förbud mot utlämnande av uppgifter av behöriga myndigheter enligt förordning (EU) nr 575/2013 eller det direktivet.

(65)För att säkerställa en lämplig definition av vissa särskilda tekniska bestämmelser i förordning (EU) nr 575/2013 och för att ta hänsyn till utvecklingen på internationell nivå bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att ändra förteckningen över produkter eller tjänster vars tillgångar och skulder kan anses vara beroende av varandra, när det gäller att ändra förteckningen över multilaterala utvecklingsbanker, när det gäller att ändra kraven på rapportering av marknadsrisk, och när det gäller att specificera ytterligare likviditetskrav. Innan dessa akter antas är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). I synnerhet bör rådet och Europaparlamentet, för att likvärdig delaktighet i utarbetandet av delegerade akter ska säkerställas, erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som utarbetar delegerade akter.

(66)En enhetlig harmonisering av kraven i förordning (EU) nr 575/2013 bör säkerställas genom tekniska standarder. Då EBA är ett organ som har mycket specialiserad sakkunskap bör myndigheten få i uppgift att utarbeta och förelägga kommissionen förslag till tekniska standarder för tillsyn, i fall som inte inbegriper politiska beslut. Tekniska standarder för tillsyn bör tas fram för konsoliderad tillsyn, kapitalbas, TLAC, hantering av exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom, aktieinvesteringar i fonder, beräkning av förlust vid fallissemang enligt internmetoden för kreditrisk, marknadsrisk, stora exponeringar och likviditet. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. Kommissionen och EBA bör se till att dessa standarder och krav kan tillämpas av alla berörda institut på ett sätt som står i proportion till institutens och deras verksamheters karaktär, storlek och komplexitet.

(67)För att göra det lättare att jämföra den information som offentliggörs bör EBA få i uppdrag att utarbeta utkast till tekniska standarder för genomförande för fastställande av standardiserade mallar för offentliggörande av information som omfattar alla väsentliga krav på offentliggörande i förordning (EU) nr 575/2013. Vid utarbetandet av dessa standarder bör EBA ta hänsyn till institutens storlek och komplexitet, liksom till typen av risk och risknivån i deras verksamhet. EBA bör rapportera om hur proportionaliteten i unionens samlade regler om tillsynsrapportering kan förbättras i fråga om tillämpningsområde, detaljnivå och frekvens och åtminstone ge konkreta rekommendationer om hur de genomsnittliga efterlevnadskostnaderna för små institut skulle kunna minskas med helst 20 % eller mer men minst 10 % genom lämplig förenkling av kraven. EBA bör ges i uppdrag att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande som ska medfölja den rapporten. Kommissionen bör ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(68)För att göra det lättare för instituten att följa reglerna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, samt de tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande, riktlinjer och mallar som antas för att genomföra dessa regler, bör EBA utveckla ett it-verktyg som kan vägleda instituten när det gäller relevanta bestämmelser, standarder, riktlinjer och mallar utifrån deras storlek och affärsmodell.

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012

(EUT L 257, 28.8.2014, s. 1). (13) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

220

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/12

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

(69)Utöver rapporten om möjliga kostnadsminskningar bör EBA senast den 28 juni 2020 – i samarbete med alla relevanta myndigheter, det vill säga de myndigheter som ansvarar för tillsyn, resolution och insättningsgaran­ tisystem och i synnerhet Europeiska centralbankssystemet (ECBS) – utarbeta en genomförbarhetsrapport om utvecklingen av ett enhetligt och integrerat system för insamling av statistiska data och data om resolution och tillsyn. Denna rapport bör beakta ECBS tidigare arbete om integrerad datainsamling och innehålla en kostnadsnyt­ toanalys av upprättandet av en central datainsamlingspunkt för ett integrerat rapporteringssystem när det gäller statistiska data och tillsynsdata för alla institut som är belägna i unionen. Ett sådant system bör bland annat använda enhetliga definitioner och standarder för de data som ska samlas in och garantera ett tillförlitligt och permanent informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna och därvid säkerställa sträng sekretess för de data som samlas in, stark autentisering och hantering av åtkomsträttigheter till systemet samt cybersäkerhet. Målet är att genom en sådan centralisering och harmonisering av det europeiska rapporteringslandskapet förhindra att liknande eller samma data efterfrågas upprepade gånger av olika myndigheter och därmed avsevärt minska den administrativa och finansiella bördan både för de behöriga myndigheterna och för instituten. Kommissionen bör vid behov, och med beaktande av EBA:s genomförbarhetsrapport, lämna ett lagstift­ ningsförslag till Europaparlamentet och rådet.

(70)De berörda behöriga eller utsedda myndigheterna bör sträva efter att undvika alla former av överlappande eller icke samstämmigt utövande av de makrotillsynsbefogenheter som anges i förordning (EU) nr 575/2013 och direktiv 2013/36/EU. I synnerhet bör de relevanta behöriga eller utsedda myndigheterna vederbörligen beakta huruvida de åtgärder som vidtas enligt artiklarna 124, 164 eller 458 i förordning (EU) nr 575/2013 överlappar eller inte är samstämmiga med andra befintliga eller kommande åtgärder enligt artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

(71)Med tanke på de ändringar som fastställs i denna förordning av behandlingen av exponeringar mot kvalificerade

centrala motparter, närmare bestämt institutens bidrag till kvalificerade centrala motparters obeståndsfonder, bör motsvarande ändring även göras av relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr 648/2012 (14) som infördes i den förordningen genom förordning (EU) nr 575/2013 och som närmare fastställde beräkningen av det hypotetiska kapital hos centrala motparter som instituten därefter använder för att beräkna sina kapitalbaskrav.

(72)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka och förbättra redan befintliga unionsrättsakter som säkerställer enhetliga tillsynskrav som tillämpas på institut i hela unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går [denna förordning/detta direktiv/beslut] inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(73)För att tillåta ordnad avyttring av försäkringsinnehav som inte är föremål för extra tillsyn bör en ändrad version av övergångsbestämmelserna i förhållande till undantag från avdrag för andelar i försäkringsbolag tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2019.

(74)Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) nr 575/2013

Förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs enhetliga regler för allmänna tillsynskrav som institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av direktiv 2013/36/EU ska uppfylla med avseende på följande punkter:

a)Kapitalbaskrav rörande fullkomligt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, avvecklingsrisk och bruttosoliditet.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTCderivat, centrala motparter och transaktions­ register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

221

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/13

SV

 

 

 

 

b)Krav på begränsning av stora exponeringar.

c)Likviditetskrav som rör fullständigt mätbara, enhetliga och standardiserade delar av likviditetsrisk.

d)Rapporteringskrav i fråga om leden a, b och c.

e)Krav på offentliggörande.

I denna förordning fastställs enhetliga regler för kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut, en del av globala systemviktiga institut eller väsentliga dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla.

Denna förordning reglerar inte de offentliggörandekrav för behöriga myndigheter inom området reglering och tillsyn av institut som anges i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 2

Tillsynsbefogenheter

1.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska de behöriga myndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i direktiv 2013/36/EU och i denna förordning.

2.För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska resolutionsmyndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (*) och i denna förordning.

3.För att säkerställa att kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder efterlevs ska de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna samarbeta.

4.För att säkerställa efterlevnad inom deras respektive behörighetsområden ska den gemensamma

resolutionsnämnd som inrättades genom artikel 42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (**) och Europeiska centralbanken, när det gäller frågor som rör de uppgifter som den ges genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (***), säkerställa det regelbundna och tillförlitliga utbytet av relevanta uppgifter.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av

förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

(***)Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).”

2.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led 7 ska ersättas med följande:

”7. företag för kollektiva investeringar eller fond: ett fondföretag enligt definitionen i artikel 1.2 i Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (*) eller en alternativ investeringsfond (AIF) enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (**).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L 174, 1.7.2011, s. 1).”

222

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/14

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

ii)Led 20 ska ersättas med följande:

”20. finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars dotterföretag enbart eller huvudsakligen är institut eller finansiella institut och som inte är ett blandat finansiellt holdingföretag; finansiella instituts dotterföretag är huvudsakligen institut eller finansiella institut om åtminstone ett av dem är ett institut och mer än 50 % av det finansiella institutets egna kapital, konsoliderade tillgångar, inkomster, personal eller någon annan indikator som bedöms vara relevant av den myndighet som är behörig har anknytning till dotterföretag som är institut eller finansiella institut.”

iii)Led 26 ska ersättas med följande:

”26. finansiellt institut: ett företag som inte är ett institut eller ett renodlat industriellt holdingföretag men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att bedriva en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna 2–12 och 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, inbegripet finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, betalningsinstitut enligt definitionen i artikel 4.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 (*) och kapitalför­ valtningsbolag, men däremot inte försäkringsholdingföretag och försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet enligt definitionerna i artikel 212.1 f och g i direktiv 2009/138/EG.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG, 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).”

iv)Led 28 ska ersättas med följande:

”28. moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en medlemsstat som har ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett institut, finansiellt institut eller anknutet företag, och som inte självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auktoriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.”

v)Följande led ska införas:

”29a. modervärdepappersföretag i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett värdepap­ persföretag.

29b. modervärdepappersföretag inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett värdepappersföretag.

29c. moderkreditinstitut i en medlemsstat: ett moderinstitut i en medlemsstat som är ett kreditinstitut.

29d. moderkreditinstitut inom EU: ett moderinstitut inom EU som är ett kreditinstitut.”

vi)I punkt 39 ska följande stycke läggas till:

”Två eller flera fysiska eller juridiska personer som på grund av sin direkta exponering mot samma centrala motpart i samband med clearingverksamhet uppfyller villkoren i led a eller b anses inte utgöra en grupp av kunder med inbördes anknytning.”

vii)Led 41 ska ersättas med följande:

”41. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn

ienlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU.”

viii)I led 71 ska inledningsfrasen i led b ersättas med följande: ”b) vid tillämpning av artikel 97, summan av”.

223

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/15

SV

 

 

 

 

ix)Led 72 a ska ersättas med följande:

”a) Den är en reglerad marknad eller en marknad i tredjeland som anses vara likvärdig med en reglerad marknad i enlighet med förfarandet i artikel 25.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (*).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).”

x)Led 86 ska ersättas med följande:

”86. handelslager: alla positioner i finansiella instrument och råvaror som innehas av ett institut, antingen i avsikt att bedriva handel eller för att säkra positioner som innehas i avsikt att bedriva handel i enlighet med artikel 104.”

xi)Led 91 ska ersättas med följande:

”91. handelsexponering: nuvarande exponering, inbegripet en variationsmarginal som ska ställas till en clearingmedlem men som denne ännu inte mottagit, och en clearingmedlems eller kunds potentiella framtida exponering mot en central motpart till följd av sådana kontrakt och transaktioner som anges i artikel 301.1 a, b och c, samt initial marginalsäkerhet.”

xii)Led 96 ska ersättas med följande:

”96. intern säkring: en position som i väsentlig grad täcker komponentriskdelen mellan en position i ett handelslager och en eller flera positioner utanför handelslagret eller mellan två handlarbord.”

xiii)Led 127 a ska ersättas med följande:

”a) Instituten omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 eller är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ.”

xiv)Led 128 ska ersättas med följande:

”128. utdelningsbara medel: vinsten vid slutet av föregående räkenskapsår plus balanserad vinst och reserver som får användas för det ändamålet före utdelning till innehavare av kapitalbasinstrument minus balanserad förlust, vinst som inte är utdelningsbar enligt unionsrätten, nationell rätt eller institutets bolagsordning och summor som placerats i icke utdelningsbara reserver i enlighet med nationell rätt eller institutets stadgar, i samtliga fall med hänsyn till den specifika kategori av kapitalbasinstrument som unionsrätten, den nationella rätten eller institutets bolagsordning eller stadgar avser. Sådana vinster, förluster och reserver ska fastställas på grundval av institutets enskilda redovisning och inte på grundval av den sammanställda redovisningen.”

xv)Följande led ska läggas till:

”130. resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1 led 18 i direktiv 2014/59/EU.

131.resolutionsenhet: en resolutionsenhet enligt definitionen i artikel 2.1 led 83a i direktiv 2014/59/EU.

132.resolutionsgrupp: en resolutionsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1 led 83b i direktiv 2014/59/EU.

133.globalt systemviktigt institut eller G-SII: ett globalt systemviktigt institut fastställt i enlighet med artikel 131.1 och 131.2 i direktiv 2013/36/EU.

134.globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU: globalt systemviktig bankgrupp eller bank som inte är ett globalt systemviktigt institut och som anges i den förteckning över globala systemviktiga banker som offentliggörs och regelbundet uppdateras av FSB.

224

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/16

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

135.större dotterföretag: ett dotterföretag som på individuell nivå eller gruppnivå uppfyller något av följande villkor:

a)Dotterföretaget innehar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade riskvägda tillgångar.

b)Dotterföretaget genererar mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets totala rörelseintäkter.

c)Dotterföretagets totala exponeringsmått, som avses i artikel 429.4 i denna förordning, utgör mer än 5 % av det ursprungliga moderföretagets konsoliderade totala exponeringsmått.

Vid bestämning av det större dotterföretaget ska, i de fall där artikel 21b.2 i direktiv 2013/36/EU är tillämplig, de två intermediära moderföretagen inom EU räknas som ett enda dotterföretag på grundval av deras konsoliderade situation.

136.G-SII-enhet: en juridisk person som är ett globalt systemviktigt institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU.

137. skuldnedskrivningsverktyg: ett skuldnedskrivningsverktyg enligt definitionen i artikel 2.1 led 57 i direktiv 2014/59/EU.

138.grupp: en grupp av företag, varav minst ett är ett institut och som består av ett moderföretag och dess dotterföretag, eller av företag som är knutna till varandra som avses i artikel 22 i Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*).

139.transaktion för värdepappersfinansiering: repa, värdepappers- eller råvarulån eller marginalutlånings­ transaktion.

140.initial marginalsäkerhet: varje säkerhet, med undantag för variationsmarginaler, som mottas av eller ställs till ett företag för att täcka en transaktions eller en transaktionsportföljs nuvarande och potentiella framtida exponering under den period som krävs för att avveckla dessa transaktioner, eller återsäkra deras marknadsrisk, när motparten i transaktionen eller transaktionsportföljen har fallerat.

141.marknadsrisk: risken för förluster till följd av marknadsprisrörelser, inbegripet till följd av valutakurs­ rörelser eller råvaruprisrörelser.

142.valutarisk: risken för förluster till följd av växelkursrörelser.

143.råvarurisk: risken för förluster till följd av råvaruprisrörelser.

144.handlarbord: en tydligt fastställd grupp av handlare som institutet har inrättat för att gemensamt förvalta en portfölj av handelslagerpositioner i enlighet med en väldefinierad och sammanhållen affärsstrategi och som agerar inom ramen för samma riskhanteringsstruktur.

145.litet och icke-komplext institut: ett institut som uppfyller samtliga nedanstående villkor:

a)Det är inte ett stort institut:

b)Det totala värdet av dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på konsoliderad nivå i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU har under de fyra år som föregår den aktuella årliga rapporteringsperioden i genomsnitt varit lika med eller mindre än tröskelvärdet 5 miljarder EUR. Medlemsstaterna får sänka det tröskelvärdet.

c)Det omfattas inte av några skyldigheter eller omfattas av förenklade skyldigheter avseende planer för återhämtning och resolution i enlighet med artikel 4 i direktiv 2014/59/EU.

d)Dess handelslagerverksamhet är att betrakta som liten i enlighet med artikel 94.1.

e)Det totala värdet av dess derivatpositioner som innehas i avsikt att bedriva handel är inte högre än 2 % av de totala tillgångarna i och utanför balansräkningen, och det totala värdet av derivatpositioner är inte högre än 5 %, varvid båda värdena beräknas i enlighet med artikel 273a.3.

225

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/17

SV

 

 

 

 

f) Över 75 % av både institutets totala tillgångar och skulder på gruppnivå, i båda fallen exklusive exponeringar inom gruppen, är kopplade till verksamheter där motparterna är belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

g)Institutet använder inte internmodeller för att uppfylla tillsynskraven i enlighet med denna förordning utom för dotterbolag som använder interna modeller utvecklade på gruppnivå, förutsatt att gruppen omfattas av de krav på offentliggörande som fastställs i artikel 433a eller artikel 433c på gruppnivå.

h)Institutet har inte invänt mot en klassificering som ett litet och icke-komplext institut till den behöriga myndigheten.

i)Den behöriga myndigheten har inte beslutat att institutet på grundval av en analys av dess storlek, sammankopplingar, komplexitet eller riskprofil inte kan betraktas som ett litet och icke- komplext institut.

146.stort institut: ett institut som uppfyller något av följande villkor:

a)Det är ett globalt systemviktigt institut.

b) Det har identifierats som annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i direktiv 2013/36/EU.

c)Det hör till de tre största instituten i den medlemsstat där det är etablerat, räknat i sammanlagt värde på tillgångarna.

d)Det sammanlagda värdet på dess tillgångar på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, på grundval av den konsoliderade situationen i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU är lika med eller större än 30 miljarder EUR.

147.stort dotterföretag: ett dotterföretag som definieras som stort institut.

148.ej börsnoterat institut: ett institut som inte har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU.

149.redovisning: vid tillämpningen av del åtta en redovisning i samma betydelse som i artiklarna 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (**).

(*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernre­ dovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger under vilka omständigheter villkoren i punkt 1 led 39 är uppfyllda.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

3.Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska uppfylla kraven i delarna två, tre, fyra, sju, sju a och åtta i denna förordning och i kapitel 2

iförordning (EU) 2017/2402 på individuell nivå, med undantag för artikel 430.1 d i den här förordningen.”

226

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/18

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska bara institut som fastställts vara resolutionsenheter, som även är globala systemviktiga institut eller som tillhör ett globalt systemviktigt institut och som inte har några dotterföretag uppfylla kravet i artikel 92a på individuell nivå.

Större dotterföretag till globala systemviktiga institut hemmahörande utanför EU ska uppfylla kraven i artikel

92b på individuell nivå om de uppfyller samtliga nedanstående villkor:

a)De utgör inte resolutionsenheter.

b)De har inga dotterföretag.

c)De är inte dotterföretag till moderinstitut inom EU.”

c)Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. Inget institut som antingen är ett moderföretag eller ett dotterföretag, och inget institut som ingår i konsolideringen enligt artikel 18, ska vara skyldigt att uppfylla kraven i del åtta på individuell nivå.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska de institut som avses i punkt 1a i den här artikeln uppfylla artikel 437a och led h i artikel 447 på individuell nivå.”

4.Kreditinstitut och värdepappersföretag som auktoriserats att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som anges i punkterna 3 och 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU ska uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på individuell nivå.

Följande institut ska inte vara skyldiga att uppfylla artikel 413.1 och de därtill hörande rapporteringskraven på likviditet som fastställs i del sju A i denna förordning:

a)Institut som också har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012.

b)Institut som också har auktoriserats i enlighet med artikel 16 och artikel 54.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 (*), förutsatt att de inte genomför någon betydande löptidstrans­ formering.

c)Institut som inte har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt

i)att deras verksamhet är begränsad till att erbjuda banktjänster, som förtecknas i leden a–e i avsnitt C

ibilagan till den förordningen, till värdepapperscentraler som har auktoriserats i enlighet med artikel 16

isamma förordning, och

ii)att de inte genomför någon betydande löptidstransformering.

I avvaktan på kommissionens rapport i enlighet med artikel 508.3 får behöriga myndigheter undanta värdepap­ persföretag från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex och artikel 430.1 d med beaktande av arten och omfattningen av deras verksamhet och deras komplexitetsgrad.

5.Värdepappersföretag som avses i artiklarna 95.1 och 96.1 i denna förordning, institut för vilka behöriga myndigheter begärt undantag enligt artikel 7.1 eller 7.3 i denna förordning och institut som också auktoriserats i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 ska inte vara skyldiga att uppfylla kraven i del sju och de därtill hörande rapporteringskraven på bruttosoliditetsgrad som fastställs i del sju A i denna förordning på individuell nivå.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepap­ persavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EGT L 257 28.8.2014, s. 1).”

227

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/19

SV

 

 

 

 

4.Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)punkt 1 b ska ändras på följande sätt:

”b) På gruppnivå ansvarar moderinstitutet, och på undergruppsnivå dotterinstitutet, fortlöpande för övervakningen av och tillsynen över likviditetspositionerna, och de finansieringspositioner för vilka undantag beviljats för det krav på stabila nettofinansieringskvot som fastställs i del sex avdelning IV, hos alla institut i gruppen eller undergruppen som omfattas av undantaget och säkerställer en tillräcklig likviditetsnivå och stabil finansiering i de fall där undantag beviljats från det krav på stabil nettofinansie­ ringskvot som fastställs i del sex avdelning IV för alla dessa institut.”

b)I punkt 3 ska leden b och c ersättas med följande:

”b) Fördelningen av belopp, lokalisering och ägande när det gäller de nödvändiga likvida tillgångarna inom den enskilda likviditetsundergruppen, där undantag beviljats från kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, och fördelningen av belopp och lokaliseringen av tillgänglig stabil finansiering inom den enskilda likviditetsundergrupp för vilken undantag beviljats för NSFR-kravet som fastställs i del sex avdelning IV.

c)Fastställandet av de minimibelopp av likvida tillgångar som måste innehas av institut som ska undantas från tillämpningen av kravet på likviditetstäckningskvot enligt definitionen i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och fastställandet av de minimibelopp för tillgänglig stabil finansiering som ska innehas av de institut för vilka undantag beviljas från tillämpning av det NSFR-krav som fastställs i del sex avdelning IV i denna förordning.”

c)Följande punkt ska läggas till:

”6. När, i enlighet med den här artikeln, en behörig myndighet helt eller delvis beviljar undantag från tillämpningen av del sex för en institution, får den även bevilja undantag från tillämpningen av de därtill hörande rapporteringskraven på likviditet enligt artikel 430.1 d för den institutionen.”

5.Artikel 10.1 första stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell rätt, helt eller delvis bevilja undantag från kraven

idelarna två till åtta i denna förordning och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 för ett eller flera kreditinstitut

isamma medlemsstat som permanent underställts ett centralt organ som övervakar dem och som är etablerat

isamma medlemsstat, om följande villkor är uppfyllda:”.

6.Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. Moderinstitut i en medlemsstat ska, i den omfattning och på det sätt som fastställs i artikel 18, uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i delarna två, tre, fyra, sju och sju A på grundval av institutens konsoliderade

situation, med undantag för artikel 430.1 d. Moderföretag och dotterföretag till dessa som omfattas av denna förordning ska inrätta en lämplig organisationsstruktur och lämpliga interna kontrollmekanismer för att säkerställa att de data som krävs för konsolidering behandlas och översänds på vederbörligt sätt. De ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför arrangemang, processer och rutiner som säkerställer korrekt konsolidering.

2.För att säkerställa att kraven i denna förordning tillämpas på gruppnivå ska termerna institut, moderinstitut

ien medlemsstat, moderinstitut inom EU och moderföretag, beroende på vad som är fallet, även avse

a)ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts i enlighet med artikel 21a i direktiv 2013/36/EU,

b)ett utsett institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag om ett sådant moderföretag inte är föremål för godkännande i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU,

c)ett finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller institut som utsetts i enlighet medartikel 21a.6 d i direktiv 2013/36/EU.

228

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/20

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led b) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situation för det finansiella moderholdingföretaget eller det blandade finansiella moderholding­ företaget som inte måste godkännas i enlighet med artikel 21a.4 i direktiv 2013/36/EU. Den konsoliderade situationen för ett företag som avses i led c) i det första stycket i denna punkt ska vara den konsoliderade situationen för dess finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag.”

b)Punkt 3 ska utgå.

c)Följande punkt ska införas:

”3a. Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska endast moderinstitut som fastställts vara resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut, en del av ett globalt systemviktigt institut eller en del av ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU uppfylla kraven i artikel 92a i denna förordning på gruppnivå, i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning.

Bara moderföretag inom EU som är större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU och som inte är resolutionsenheter ska uppfylla kraven i artikel 92b i denna förordning på gruppnivå i den utsträckning och på det sätt som fastställs i artikel 18 i denna förordning. Om artikel 21b.2

idirektiv 2013/36/EU är tillämplig ska de två mellanvarande moderföretag inom EU som gemensamt identifierats som ett större dotterföretag var för sig uppfylla artikel 92b i denna förordning på grundval av sin konsoliderade situation.”

d)Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del sex och artikel 430.1 d i denna förordning på gruppnivå om gruppen består av ett eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag som är auktoriserade att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som anges i punkterna 3 och 6 i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU. I avvaktan på den rapport från kommissionen som avses i artikel 508.2

idenna förordning, och om gruppen endast består av värdepappersföretag, får behöriga myndigheter undanta moderinstitutet hemmahörande i EU från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex och artikel 430.1 d

idenna förordning på gruppnivå, med hänsyn till dess verksamhets karaktär, storlek och komplexitet.

Om ett undantag har beviljats enligt artikel 8.1–8.5 ska institut och, i tillämpliga fall, finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ingår i en likviditetsundergrupp, uppfylla kraven i del sex och i artikel 430.1 d på gruppnivå eller på likviditetsundergruppens undergruppsnivå.

5.Om artikel 10 i den här förordningen tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del två till åtta i den här förordningen och kapitel 2 i förordning (EU) 2017/2402 på grundval av den konsoliderade situationen i den helhet som utgörs av det centrala organet tillsammans med dess underställda institut.

6.Utöver de krav som fastställs i punkt 1–5 i den här artikeln, och utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, får de behöriga myndigheterna, om det är motiverat av tillsynsskäl på grund av omständigheterna kring risken eller institutets kapitalstruktur, eller om medlemsstaterna antar nationell rätt som kräver en strukturell uppdelning av verksamheterna inom en bankgrupp, kräva att ett institut fullgör de skyldigheter som föreskrivs i del två– åtta i denna förordning samt i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU på undergruppsnivå.

Tillämpning av den metod som avses i första stycket ska inte påverka en effektiv tillsyn på gruppnivå och får inte medföra oproportionerligt negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet och den får inte heller utgöra eller skapa ett hinder för den inre marknadens funktion.”

7.Artikel 12 ska utgå.

8.Följande artikel ska införas: ”Artikel 12a

Gruppbaserad beräkning för globala systemviktiga institut med flera resolutionsenheter

Om minst två globala systemviktiga institutsenheter som tillhör samma globala systemviktiga institut är resolutionsenheter ska moderinstitutet inom EU för detta globala systemviktiga institut beräkna den kapitalbas och de kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning. Beräkningen ska göras på grundval av den konsoliderade ställningen för moderinstitutet inom EU, som om detta var det globala systemviktiga institutets enda resolutionsenhet.

229

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/21

SV

 

 

 

 

Om det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna artikel är lägre än summan av de kapitalbasmedel och kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning för alla resolutionsenheter som tillhör detta globala systemviktiga institut ska resolutionsmyndigheterna handla i enlighet med artiklarna 45d.3 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.

Om det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna artikel är högre än summan av de kapitalbasmedel och kvalificerade skulder som avses i artikel 92a.1 a i denna förordning för alla resolutionsenheter som tillhör det globala systemviktiga institutet får resolutionsmyndigheterna handla i enlighet med artiklarna 45d.3 och 45h.2 i direktiv 2014/59/EU.”

9.Artiklarna 13 och 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 13

Tillämpning av krav på offentliggörande av information på gruppnivå

1. Moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del åtta på grundval av sin konsoliderade situation.

Stora dotterföretag till moderinstitut inom EU ska offentliggöra den information som anges i artiklarna 437, 438, 440, 442, 450, 451, 451a och 453 på individuell nivå eller, i tillämpliga fall, i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU, på undergruppsnivå.

2.Institut som fastställts vara resolutionsenheter och som är globala systemviktiga institut eller som är delar av globala systemviktiga institut ska uppfylla artikel 437a och artikel 447 h på grundval av resolutionsgruppens konsoliderade ställning.

3.Punkt 1 första stycket ska inte tillämpas på moderinstitut inom EU, finansiella moderholdingföretag inom EU, blandade finansiella moderholdingföretag inom EU eller resolutionsenheter om de inkluderas i likvärdig information som offentliggörs på gruppnivå av ett moderföretag som är etablerat i tredjeland.

Punkt 1 andra stycket ska tillämpas på dotterföretag till moderföretag som är etablerade i tredjeland om dessa dotterföretag uppfyller kriterierna för stora dotterföretag.

4.Om artikel 10 tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del åtta på grundval av det centrala organets konsoliderade situation. Artikel 18.1 ska tillämpas på det centrala organet och de underställda instituten ska behandlas som dotterföretag till det centrala organet.

Artikel 14

Tillämpning av kraven i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på gruppnivå

1.Moderföretag och deras dotterföretag som omfattas av denna förordning ska vara skyldiga uppfylla skyldigheterna i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 på grupp- eller undergruppsnivå för att säkerställa att de arrangemang, processer och rutiner som krävs enligt dessa bestämmelser är enhetliga och väl integrerade och att alla data och upplysningar som är relevanta för tillsynen kan tas fram. Företagen ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför sådana arrangemang, processer och rutiner som säkerställer att dessa bestämmelser efterlevs.

2.Institut ska tillämpa en extra riskvikt i enlighet med artikel 270a i denna förordning vid tillämpningen av

artikel 92 i den här förordningen på grupp- eller undergruppsnivå, om kraven som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EU) 2017/2402 inte uppfylls av en enhet etablerad i tredjeland som ingår i gruppen i enlighet med artikel 18 i den här förordningen om överträdelsen är betydande ställd i relation till gruppens samlade riskprofil.”

10.I artikel 15.1 ska inledningsfrasen i första stycket ersättas med följande:

”1. Den samordnande tillsynsmyndigheten får genom beslut i varje enskilt fall avstå från att tillämpa del tre, de därtill hörande rapporteringskraven i del sju A i denna förordning och avdelning VII kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU, med undantag för artikel 430.1 d i denna förordning, på gruppnivå, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:”.

230

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/22

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

11.Artikel 16 ska ersättas med följande: ”Artikel 16

Undantag från tillämpningen av kraven avseende bruttosoliditetsgraden på gruppnivå för grupper av värdepappersföretag

När alla enheter i en grupp av värdepappersföretag, inbegripet moderenheten, är värdepappersföretag som är undantagna från tillämpningen av kraven i del sju på individuell nivå enligt artikel 6.5. får modervärdepappers­ företaget besluta att inte tillämpa kraven i del sju och de därtill hörande kraven avseende bruttosoliditetsgraden i del sju A på gruppnivå.”

12.Artikel 18 ska ersättas med följande:

”Artikel 18

Metoder för konsoliderad tillsyn

1.Institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är skyldiga att uppfylla de krav som avses i avsnitt 1 i detta kapitel på grundval av sin konsoliderade ställning ska genomföra en fullständig

konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag. Punkterna 3–6 och punkt 9 i denna artikel ska inte tillämpas om del sex och artikel 430.1 d är tillämplig på grundval av den konsoliderade ställningen för ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, eller på undergruppsnivå för en likviditetsundergrupp enligt artiklarna 8 och 10.

Vid tillämpningen av artikel 11.3a ska institut som är skyldiga att uppfylla kraven i artiklarna 92a eller 92b på gruppnivå genomföra en fullständig konsolidering av alla institut och finansiella institut som är deras dotterföretag i de relevanta resolutionsgrupperna.

2.Anknutna företag ska ingå i konsolideringen i de fall och i enlighet med de metoder som fastställs i denna artikel.

3.Om företagen är närstående som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU ska behöriga myndigheter avgöra hur konsolideringen ska ske.

4.Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kräva proportionell konsolidering enligt den andel av kapitalet som innehas av ägarintressen i institut och finansiella institut som leds av ett företag som ingår i konsolideringen, jämte ett eller flera företag som inte ingår i konsolideringen, när dessa företags ansvar är begränsat till den andel av kapitalet som de innehar.

5.Om det finns andra ägarintressen eller andra former av kapitalbindningar än de som avses i punkterna 1 och 4, ska de behöriga myndigheterna avgöra om och hur konsolidering ska ske. De får i synnerhet tillåta eller kräva att kapitalandelsmetoden används. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

6.De behöriga myndigheterna ska avgöra om och hur konsolidering ska ske i följande fall:

a)Om de behöriga myndigheterna bedömer att ett institut utövar ett väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller finansiella institut, utan att institutet innehar ett ägarintresse eller andra kapitalbindningar till dessa institut.

b)Om två eller flera institut eller finansiella institut har samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmelser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.

De behöriga myndigheterna får i synnerhet tillåta eller kräva att den metod som föreskrivs i artikel 22.7, 22.8 och

22.9i direktiv 2013/34/EU ska användas. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

231

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/23

SV

 

 

 

 

7.Om ett institut har ett dotterföretag som är ett företag som inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag eller har ett ägarintresse i ett sådant företag, ska det tillämpa kapitalandelsmetoden på det dotterföretaget eller ägarintresset. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att företagen i fråga omfattas av den gruppbaserade tillsynen.

Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter tillåta eller kräva att institut tillämpar en annan metod på sådana dotterföretag eller ägarintressen, inbegripet den metod som krävs enligt de tillämpliga redovisningsreglerna, under förutsättning att

a)institutet inte redan tillämpar kapitalandelsmetoden den 28 december 2020,

b)det vore orimligt betungande att tillämpa kapitalandelsmetoden, eller kapitalandelsmetoden inte korrekt återspeglar de risker som det företag som avses i första stycket innebär för institutet, och

c)den tillämpade metoden inte resulterar i en fullständig eller proportionell konsolidering av det företaget.

8.De behöriga myndigheterna får kräva fullständig eller proportionell konsolidering av ett dotterföretag eller ett företag i vilket institutet har ägarintresse, förutsatt att det dotterföretaget eller företaget inte är ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:

a)Företaget är inte ett försäkringsföretag, ett försäkringsföretag i tredjeland, ett återförsäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag i tredjeland, ett försäkringsholdingföretag eller ett företag som är undantaget från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4 i det direktivet.

b) Det föreligger en betydande risk för att institutet beslutar att lämna ekonomiskt stöd till det företaget i stressituationer i avsaknad av kontraktsförpliktelser eller utöver vad som enligt kontraktsförpliktelser gäller för tillhandahållande av sådant stöd.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor i enlighet med vilka konsolidering ska ske i de fall som avses i punkterna 3–6 och punkt 8.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

13.Artikel 22 ska ersättas med följande: ”Artikel 22

Undergruppskonsolidering av företag i tredjeländer

1.Dotterinstitut ska tillämpa kraven i artiklarna 89, 90 och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om dessa institut har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett ägarintresse i ett sådant företag.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel kan dotterinstitut välja att inte tillämpa kraven i artiklarna 89,

90och 91 samt delarna tre, fyra och sju och de därtill hörande rapporteringskraven som fastställs i del sju A på undergruppsbasis om de totala tillgångarna och posterna utanför balansräkningen hos deras dotterföretag och ägarintresse i tredjeländer utgör mindre än 10 % av det totala värdet av dotterinstitutets tillgångar och poster utanför balansräkningen.”

14.Rubriken på del två ska ersättas med följande:

KAPITALBAS OCH KVALIFICERADE SKULDER”.

15.I artikel 26 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna ska bedöma huruvida emitterade kapitalinstrument uppfyller de kriterier som anges i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29. Instituten ska klassificera emitterade kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument endast om tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna.

232

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/24

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Genom undantag från första stycket får institut klassificera efterföljande emissioner av en form av kärnprimärkapi­ talinstrument för vilka de redan beviljats sådant tillstånd som kärnprimärkapitalinstrument, förutsatt att båda följande villkor uppfylls:

a)De efterföljande emissionerna regleras av bestämmelser som i huvudsak är likalydande som de bestämmelser som reglerar de emissioner för vilka institutet redan har beviljats tillstånd.

b)Instituten har underrättat de efterföljande emissionerna till de behöriga myndigheterna i tillräckligt god tid före klassificeringen av dessa som kärnprimärkapitalinstrument.

De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA innan de beviljar tillstånd för nya former av kapitalinstrument som ska klassificeras som kärnprimärkapitalinstrument. De behöriga myndigheterna ska ta vederbörlig hänsyn till EBA:s yttrande och, om de beslutar att avvika från det, skriva till EBA inom tre månader från dagen för mottagandet av EBA:s yttrande och ange skälen för avvikelse från det relevanta yttrandet. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.

På grundval av den information som samlas in från behöriga myndigheter ska EBA upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över samtliga former av kapitalinstrument i varje medlemsstat som räknas som kärnprimärkapitalinstrument. I enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010 får EBA inhämta den information som hör samman med kärnprimärkapitalinstrument som myndigheten anser nödvändig för att fastställa om kriterierna i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 i denna förordning är uppfyllda och för att upprätthålla och uppdatera den förteckning som avses i detta stycke.

Efter en sådan granskningsprocess som föreskrivs i artikel 80 och om det föreligger tillräckliga bevis för att

relevanta

kapitalinstrument

inte uppfyller eller inte längre uppfyller

de kriterier som anges i artikel 28 eller,

i

tillämpliga fall,

artikel 29,

får EBA besluta att inte lägga till dessa

instrument på den förteckning som avses

i

fjärde

stycket

eller avföra

dem från den, beroende på vad som

är fallet. EBA ska i detta syfte göra ett

tillkännagivande som också ska hänvisa till den relevanta behöriga myndighetens ståndpunkt i frågan. Detta stycke är inte tillämpligt på de kapitalinstrument som avses i artikel 31.”

16.Artikel 28 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led b ska ersättas med följande:

”b) Instrumenten är till fullo betalda och förvärvet av äganderätten till dessa instrument finansieras inte direkt eller indirekt av institutet.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led b i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalinstrument.”

b)I punkt 3 ska följande stycken läggas till:

”Villkoret som fastställs i punkt 1 första stycket h v ska anses vara uppfyllt oaktat om dotterföretaget omfattas av ett avtal om resultatöverföring med sitt moderföretag, enligt vilket dotterföretaget är skyldigt att, efter att dess årsredovisning har utarbetats, till moderföretaget överföra sitt årsresultat, förutsatt att alla följande villkor uppfylls:

a)Moderföretaget innehar 90 % eller mer av dotterföretagets rösträtter och kapital.

b)Moderföretaget och dotterföretaget är belägna i samma medlemsstat.

c)Avtalet slöts för berättigade skatteändamål.

d)Dotterföretaget har vid utarbetandet av årsredovisningen rätt att minska utdelningsbeloppet genom att hänföra hela eller delar av vinsten till sina egna reserver eller reserveringar för allmänna risker i bankrörelse innan någon betalning görs till moderföretaget.

233

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/25

SV

 

 

 

 

e)Moderföretaget är enligt avtalet skyldigt att fullt ut ersätta dotterföretaget för alla dotterföretagets förluster.

f)Avtalet är föremål för en uppsägningsperiod enligt vilken avtalet kan upphävas först vid slutet av ett räkenskapsår, med verkan tidigast från och med början av följande räkenskapsår, varvid moderföretagets skyldighet att ersätta dotterföretaget fullt ut för alla förluster som uppstått under det innevarande räkenskapsåret är oförändrad.

Om ett institut har ingått ett avtal om resultatöverföring ska det utan dröjsmål meddela detta till den behöriga myndigheten och lämna en kopia av avtalet till den behöriga myndigheten. Institutet ska även utan dröjsmål meddela den behöriga myndigheten om eventuella ändringar i avtalet om resultatöverföring och om upphävandet av det. Ett institut får inte ingå fler än ett avtal om resultatöverföring.”

17. I artikel 33.1 ska led c ersättas med följande:

”c) Vinster och förluster i verkligt värde avseende institutets derivatskulder som härrör från förändringar i institutets egen kreditrisk.”

18.Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led b ska ersättas med följande:

”b) Immateriella tillgångar, med undantag för försiktigt värderade programvarutillgångar vilkas värde inte påverkas negativt av ett instituts resolution, insolvens eller likvidation.”

ii)Följande led ska läggas till:

”n) För ett minimivärdebaserat åtagande som avses i artikel 132c.2, det belopp med vilket det aktuella marknadsvärdet av de andelar eller aktier i det minimivärdebaserade åtagandets underliggande fonder är lägre än det minimivärdebaserade åtagandets befintliga värde och för vilket institutet hittills inte har medräknat en minskning av kärnprimärkapitalposterna.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. EBA ska utarbeta ett förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera tillämpningen av de avdrag som avses i punkt 1 b, inbegripet väsentligheten av negativa värdeeffekter som inte ger upphov till några tillsynsmässiga hänsyn.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

19.I artikel 37 ska följande led läggas till:

”c) Det belopp som ska dras av ska minskas med beloppet för den redovisningsmässiga omvärdering av dotterfö­ retagens immateriella tillgångar som är en följd av den konsolidering av dotterföretag som kan hänföras till andra personer än de företag som ingår i konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

20.I artikel 39.2 första stycket ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet ska vara begränsade till uppskjutna skat­ tefordringar som har uppkommit före den 23 november 2016 och som är en följd av temporära skillnader, om samtliga följande villkor är uppfyllda:”.

21.I artikel 45 ska led a i ersättas med följande:

”i) Förfallodagen för de korta positionerna är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för de långa positionerna, eller de korta positionernas återstående löptid är minst ett år.”

234

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/26

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

22.Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Denna punkt ska inte tillämpas vid beräkning av kapitalbasmedel enligt kraven som fastställs i artiklarna 92a och 92b, som ska beräknas i enlighet med den ram för avdrag som fastställs i artikel 72e.4.”

b)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)I led a iv ska sista meningen ersättas med följande:

”Den sammanställda balansräkningen eller den utvidgade aggregerade beräkningen ska rapporteras till de behöriga myndigheterna med den frekvens som fastställs i tekniska standarder för genomförande som avses i artikel 430.7.”

ii)I led a v ska första meningen ersättas med följande:

”v) De institut som ingår i ett institutionellt skyddssystem uppfyller tillsammans på gruppnivå eller utvidgad aggregerad nivå kraven i artikel 92 och rapporterar om efterlevnaden av dessa krav i enlighet med artikel 430.”

23.Artikel 52.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led a ska ersättas med följande:

”a) Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.”

b)I led b ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”b) Instrumenten innehas inte av någon av följande:”.

c)Led c ska ersättas med följande:

”c) Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.”

d)Led h ska ersättas med följande:

”h) Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om förtida inlösen, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.”

e)Led j ska ersättas med följande:

”j) De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna lösas in, eller återköpas, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.”

f)Led p ska ersättas med följande:

”p) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU

som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat ska, enligt lagar eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.

Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och inte har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter beslut av relevant myndighet i tredjeland, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimär­ kapitalinstrument.”

235

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/27

SV

 

 

 

 

g)Följande led ska läggas till:

”q) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.

r)Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.”

h)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som kärnprimärkapitalsinstrument.”

24.I artikel 54.1 ska följande led läggas till:

”e) Om primärkapitaltillskottinstrumenten har emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i ett tredjeland ska den utlösande tröskel på 5,125 % eller högre som avses i led a beräknas enligt det tredjelandets nationella rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten, förutsatt att den behöriga myndigheten efter att ha samrått med EBA konstaterar att bestämmelserna minst motsvarar de krav som uppställs i denna artikel.”

25.I artikel 59 ska led a i ersättas med följande:

”i) Förfallodagen för de korta positionerna är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för de långa positionerna, eller de korta positionernas återstående löptid är minst ett år.”

26.I artikel 62 ska led a ersättas med följande:

”a) kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren som fastställs i artikel 63 är uppfyllda och i den utsträckning som närmare anges i artikel 64.”

27.Artikel 63 ska ändras på följande sätt:

a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Kapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalinstrument om följande villkor är uppfyllda:”.

b)Led a ska ersättas med följande:

”a) Instrumenten har emitterats direkt av ett institut och är till fullo betalda.”

c)I led b ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”b) Instrumenten innehas inte av någon av följande:”.

d)Leden c och d ska ersättas med följande:

”c) Förvärvet av äganderätten till instrumenten har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.”

d)Fordran på instrumentens kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är efterställd alla fordringar som härrör från kvalificerade skuldinstrument.”

e)I led e ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”e) Instrumenten är utan säkerhet eller är inte föremål för en garanti som ökar förmånsrätten för fordringarna, vilken lämnats av”.

f)Leden f–n ska ersättas med följande:

”f) Instrumenten omfattas inte av några arrangemang som på något annat sätt ökar förmånsrätten för fordringarna på instrumenten.

236

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/28

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

g)Instrumentens ursprungliga löptid är minst fem år.

h)De bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller inget incitament för institutet att lösa in eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, innan de löper ut.

i)Om instrumenten omfattar en eller flera optioner om återbetalning i förväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas.

j)

Instrumenten får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren som fastställs

 

i artikel 77 är uppfyllda, och tidigast fem år efter utgivningsdatum, utom då villkoren i artikel 78.4 är

 

uppfyllda.

k)De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte uttryckligen eller implicit att instrumenten skulle kunna köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.

l)De bestämmelser som reglerar instrumenten ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation.

m)Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, från instrumenten ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos institutet eller dess moderföretag.

n)Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är

etablerad i en medlemsstat ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter resolutionsmyndighetens beslut att utöva de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.

Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och inte har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen ska, enligt rätt eller avtalsbestämmelser som reglerar instrumenten och efter beslut av relevant myndighet i tredjeland, instrumentens kapitalbelopp skrivas ned på permanent basis eller instrumenten konverteras till kärnprimärkapitalinstrument.”

g)Följande led ska läggas till:

”o) Om emittenten är etablerad i ett tredjeland och har utsetts i enlighet med artikel 12 i direktiv 2014/59/EU som en del i en resolutionsgrupp vars resolutionsenhet är etablerad i unionen eller om emittenten är etablerad i en medlemsstat får instrumenten bara emitteras enligt, eller på annat sätt vara underkastade, rätten i ett tredjeland om utövandet av de nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 i det direktivet, i enlighet med den rätten, har rättsverkan och är verkställbar enligt lagstadgade bestämmelser eller rättsligt verkställbara avtalsbestämmelser som erkänner resolution eller andra nedskrivnings- eller konverteringsåtgärder.

p)Instrumenten omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster.”

h)Följande stycke ska läggas till:

”Vid tillämpningen av led a i första stycket ska endast den del av ett kapitalinstrument som är till fullo betald räknas som supplementärkapitalinstrument.”

28.Artikel 64 ska ersättas med följande: ”Artikel 64

Avskrivning av supplementärkapitalinstrument

1.Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på mer än fem år ska till hela sitt värde räknas som supplementärkapitalposter.

237

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/29

SV

 

 

 

 

2.I vilken grad supplementärkapitalinstrument ska räknas som supplementärkapitalposter under de sista fem åren av sin löptid ska beräknas genom att resultatet av den beräkning som avses i led a multipliceras med summan

iled b enligt följande:

a)Instrumentens bokförda värde den första dagen av den avtalade löptidens sista femårsperiod, dividerat med antal dagar under denna period.

b)Antalet återstående dagar av instrumentens återstående avtalade löptid.”

29.I artikel 66 ska följande led läggas till:

”e) Summan av de poster som måste dras av från kvalificerade skuldposter enligt artikel 72e och som överstiger institutets kvalificerade skuldposter.”

30.I artikel 69 ska led a i ersättas med följande:

”i) Förfallodagen för den korta positionen är antingen samma dag eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.”

31.Följande kapitel ska införas efter artikel 72:

”KAPITEL 5a

Kvalificerade skulder Avsnitt 1

Kvalif icerade skuldposter och skuldinstr ument Artikel 72a

Kvalificerade skuldposter

1.Följande ska utgöra kvalificerade skuldposter, såvida de inte omfattas av någon av de kategorier av undantagna skulder som fastställs i punkt 2 i denna artikel, och i den utsträckning som närmare anges i artikel 72c:

a)Kvalificerade skuldinstrument, om villkoren som fastställs i artikel 72b är uppfyllda, såvida de inte räknas som kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital eller supplementärkapitalposter.

b)Supplementärkapitalinstrument med en återstående löptid på minst ett år, i den utsträckning de inte räknas som supplementärkapitalposter i enlighet med artikel 64.

2.Följande skulder ska undantas från kvalificerade skuldposter:

a)Garanterade insättningar.

b)Avistainlåning och kortfristig inlåning med en ursprunglig löptid på mindre än ett år.

c)Den del av kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag som överstiger den garantinivå som avses i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (*).

d)Insättningar som skulle utgöra kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag om de inte hade gjorts genom filialer belägna utanför unionen av institut som är etablerade i unionen.

e)Skulder med säkerhet, inbegripet säkerställda obligationer och skulder i form av finansiella instrument som

används för risksäkringsändamål och som utgör en integrerad del av säkerhetsmassan, och som säkrats i enlighet med nationell rätt på liknande sätt som säkerställda obligationer, under förutsättning att alla de säkrade tillgångar som hänför sig till en säkerställd obligations säkerhetsmassa inte påverkas och förblir separerade med tillräcklig finansiering och med undantag för del av skuld med säkerhet eller en skuld för vilken säkerhet har ställts som överstiger värdet av de tillgångar, den panträtt, den företagsinteckning eller annan säkerhet som ställts för den.

238

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/30

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

f)Skulder som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel, inbegripet kundtillgångar eller kundmedel som innehas på uppdrag av fondföretag, under förutsättning att kunderna är skyddade enligt gällande insolvensrätt.

g)Skulder som hänför sig till en förtroenderelation mellan resolutionsenheten eller något av dess dotterföretag (som förvaltare) och en annan person (som mottagare), under förutsättning att en sådan mottagare är skyddad enligt gällande insolvensrätt eller civilrätt.

h)Skulder till institut, med undantag för skulder till enheter inom samma grupp, med en ursprunglig löptid på mindre än sju dagar.

i)Skulder med en återstående löptid på mindre än sju dagar till

i)system eller systemoperatörer som har betecknats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (**),

ii)deltagare i system som har betecknats i enlighetmed direktiv 98/26/EG och som uppstår till följd av deltagandet i ett sådant system, eller

iii)centrala motparter från tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012.

j)En skuld till någon av följande:

i)En anställd, vad gäller inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättning som inte regleras av kollektivavtal och med undantag för den rörliga delen av ersättning till sådana risktagare med väsentlig inverkan som avses i artikel 92.2 i direktiv 2013/36/EU.

ii)En borgenär inom affärs- eller handelssektorn där skulden hänför sig till att institutet eller moderföretaget har tillhandhållits varor eller tjänster som är kritiska för institutets eller moderföretagets löpande verksamhet, däribland it-tjänster, försörjningstjänster och hyra, förvaltning och underhåll av lokaler.

iii)Skatte- och socialförsäkringsmyndigheter, förutsatt att de skulderna är prioriterade enligt tillämplig rätt.

iv)Insättningsgarantisystem om skulden hänför sig till bidrag som ska betalas i enlighet med direktiv 2014/49/EU.

k)Skulder som hänför sig till derivat.

l)Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat.

Vid tillämpningen av första stycket l ska skuldinstrument som innefattar optioner om förtida inlösen vilkas utnyttjande emittenten eller innehavaren beslutar om och skuldinstrument med rörlig ränta som härletts från en allmänt använd referensränta, såsom Euribor eller Libor, inte anses vara skuldinstrument med inbäddade derivat endast på grund av dessa egenskaper.

Artikel 72b

Kvalificerade skuldinstrument

1.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de uppfyller villkoren som fastställs i denna artikel och endast i den utsträckning som fastställs i denna artikel.

2.Skulder ska räknas som kvalificerade skuldinstrument, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Skulderna har emitterats eller tagits upp, beroende på vad som är tillämpligt, direkt av ett institut och är fullt betalda.

b)Skulderna ägs inte av någon av följande:

i)Institutet eller en enhet som ingår i samma resolutionsgrupp.

ii)Ett företag i vilket institutet har ett direkt eller indirekt ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i det företaget.

c)Förvärvet av äganderätten till skulderna har inte direkt eller indirekt finansierats av resolutionsenheten.

239

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/31

SV

 

 

 

 

d)Fordran på skuldernas kapitalbelopp enligt de bestämmelser som reglerar instrumenten är helt efterställd sådana fordringar som hänför sig till de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, det efterställningskravet ska anses vara uppfyllt i någon av följande situationer:

i)De avtalsbestämmelser som reglerar skulderna anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.

ii)Den tillämpliga rätten anger att fordran på instrumentens kapitalbelopp i normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har lägre prioritet än fordringar som hänför sig till någon av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning.

iii)Instrumenten emitteras av en resolutionsenhet som i sin balansräkning inte har några av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 i denna förordning som är likställda med eller har lägre prioritet än kvalificerade skuldinstrument.

e)Skulderna är utan säkerhet och omfattas inte av någon garanti eller annat arrangemang som ökar förmånsrätten för

i)institutet eller dess dotterföretag,

ii)institutets moderföretag eller dess dotterföretag,

iii)varje företag som har nära förbindelser med de enheter som avses i leden i och ii.

f)Skulderna omfattas inte av något kvittnings- eller nettningsarrangemang som skulle undergräva deras förmåga att absorbera förluster under resolution.

g)De bestämmelser som reglerar skulderna innehåller inget incitament för institutet att före förfallodagen köpa, lösa in eller återköpa eller återbetala kapitalbeloppet, beroende på vad som är tillämpligt, utom i de fall som avses i artikel 72c.3.

h)Innehavarna av instrumenten kan inte lösa in skulderna före förfallodagen utom i de fall som avses i artikel 72c.2.

i)Med förbehåll för artikel 72c.3 och 72c.4, om skulderna omfattar en eller flera optioner om återbetalning

iförväg, inbegripet köpoptioner, beslutar emittenten ensam om dessa ska utnyttjas, utom i de fall som avses

iartikel 72c.2.

j)Skulderna får bara köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg om villkoren i artiklarna 77 och 78a är uppfyllda.

k)De bestämmelser som reglerar skulderna anger inte uttryckligen eller implicit att skulderna skulle köpas, lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av resolutionsenheten, utom om institutet blir insolvent eller försätts i likvidation, och institutet ger inte på annat sätt någon sådan indikation.

l)De bestämmelser som reglerar skulderna ger inte innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om resolutionsenheten blir insolvent eller försätts i likvidation.

m)Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, som ska betalas på skulderna ändras inte beroende på kreditvärdigheten hos resolutionsenheten eller dess moderföretag.

n)För instrument som ges ut efter den 28 juni 2021 hänvisar den relevanta avtalsenliga dokumentationen och,

itillämpliga fall, de prospekt som avser emissionen uttryckligen till möjligheten att utöva nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter i enlighet med artikel 48 i direktiv 2014/59/EU.

Vid tillämpningen av första stycket a ska endast de delar av skulderna som är till fullo betalda räknas som kvalificerade skuldinstrument.

Vid tillämpning av första stycket d i denna artikel ska, i de fall där vissa av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet, bland annat på grund av att de innehas av en borgenär som har nära förbindelser till gäldenären eftersom denne är eller har varit aktieägare, i ett kontroll- eller koncernförhållande, ledamot i ledningsorganet eller är släkt med någon av dessa personer, fordringar som härrör från sådana undantagna skulder inte beaktas vid efterställningsbedömningen.

240

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/32

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Förutom de skulder som avses i punkt 2 i denna artikel får resolutionsmyndigheten tillåta att skulder räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett totalt värde som inte överstiger 3,5 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4, under förutsättning att

a)alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,

b)skulderna är likställda med de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 med undantag för sådana undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i tredje stycket i punkt 2 i denna artikel, och

c)inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.

4.Resolutionsmyndigheten får tillåta att skulderna räknas som kvalificerade skuldinstrument utöver de skulder som avses i punkt 2, under förutsättning att

a)institutet inte har tillstånd att inkludera de skulder som avses i punkt 3 i de kvalificerade skuldposterna,

b)alla villkor i punkt 2, med undantag för villkoret i punkt 2 första stycket d, är uppfyllda,

c)skulderna är likställda med eller rankas högre än de lägst rankade undantagna skulder som avses i artikel 72a.2, med undantag för de undantagna skulder som enligt nationell insolvensrätt är efterställda ordinarie fordringar utan säkerhet och som avses i punkt 2 tredje stycket i denna artikel,

d)värdet, på institutets balansräkning, av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2 som är likställda med eller rankas lägre än sådana skulder i ett insolvensförfarande, inte överstiger 5 % av värdet av institutets kapitalbas och kvalificerade skulder,

e)inkluderingen av dessa skulder i de kvalificerade skuldposterna inte skulle leda till en betydande risk för en framgångsrik rättslig prövning eller giltiga fordringar på ersättning enligt resolutionsmyndighetens bedömning när det gäller de principer som avses i artikel 34.1 g och artikel 75 i direktiv 2014/59/EU.

5.Resolutionsmyndigheten får endast tillåta att ett institut inkluderar skulder som avses i antingen punkt 3 eller punkt 4 som kvalificerade skuldposter.

6.Resolutionsmyndigheten ska samråda med den behöriga myndigheten vid bedömningen av om villkoren i denna artikel är uppfyllda.

7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)tillämplig form och art för indirekt finansiering av kvalificerade skuldinstrument,

b)form och art för incitament till inlösen vid tillämpningen av de villkor som fastställs i punkt 2 första stycket led g i denna artikel samt artikel 72c.3.

Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 28.5 a och artikel 52.2 a.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 72c

Avskrivning av kvalificerade skuldinstrument

1.Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på minst ett år ska till fullo räknas som kvalificerade skuldposter.

Kvalificerade skuldinstrument med en återstående löptid på mindre än ett år ska inte räknas som kvalificerade skuldposter.

241

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/33

SV

 

 

 

 

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar en inlösenoption för innehavaren som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då innehavaren tidigast kan utnyttja inlösenoptionen och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar ett incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för emittenten som kan utnyttjas före instrumentets ursprungliga förfallodag, instrumentets förfallodag definieras som den dag då emittenten tidigast kan utnyttja denna option och begära inlösen eller återbetalning av instrumentet.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om ett kvalificerat skuldinstrument innefattar optioner om förtida inlösen vars utnyttjande emittenten ensam beslutar om före instrumentets ursprungligt angivna förfallodag, men om de bestämmelser som reglerar instrumentet inte innefattar incitament till köp, inlösen, återbetalning eller återköp för instrumentet före dess förfallodag och inte innefattar optioner för inlösen eller återbetalning vars utnyttjande innehavarna beslutar om, ska instrumentets förfallodag definieras som den ursprungligt angivna förfallodagen.

Artikel 72d

Följder av att kvalificeringsvillkoren inte längre uppfylls

Om tillämpliga villkor som fastställs i artikel 72b inte längre uppfylls i fråga om ett kvalificerat skuldinstrument ska skulderna omedelbart upphöra att räknas som kvalificerade skuldinstrument.

De skulder som avses i artikel 72b.2 får fortsätta att räknas som kvalificerade skuldinstrument, under förutsättning att de räknas som kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72b.3 eller 72b.4.

Avsnitt 2

Avdrag från kvalif icerade skuldposter

Artikel 72e

Avdrag från kvalificerade skuldposter

1.Institut som omfattas av artikel 92a ska från kvalificerade skuldposter dra av följande:

a)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av egna kvalificerade skuldinstrument, inbegripet egna skulder som det institutet kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser.

b)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter med vilka institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp resolutionsenhetens förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet.

c)Tillämpligt belopp, fastställt i enlighet med artikel 72i, av direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.

d)Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undantaget emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar.

2.Vid tillämpningen av detta avsnitt ska alla instrument som likställs med kvalificerade skuldinstrument behandlas som kvalificerade skuldinstrument, med undantag för instrument som likställs med instrument som räknas som kvalificerade skulder enligt artikel 72b.3 och 72b.4.

3.Vid tillämpningen av detta avsnitt får instituten beräkna värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3 på följande sätt:

 

 

h ¼ i

Hi Lii

 

 

X

 

l

där

 

 

 

 

h

=

värdet av innehav av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3,

i

=

index som anger det emitterande institutet,

 

 

242

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

Bilaga 1

 

 

L 150/34

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

 

SV

 

 

 

 

 

Hi

=

det totala värdet av de kvalificerade skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3,

 

 

li

=

värdet av skulder som det emitterande institutet i har inkluderat i de kvalificerade skuldposterna upp till de

 

 

 

tak som anges i artikel 72b.3 enligt den senaste information som har offentliggjorts av detta institut, och

 

 

Li

=

det totala värdet av de utestående skulder hos det emitterande institutet i som avses i artikel 72b.3 enligt

 

 

 

den senaste information som har offentliggjorts av detta institut.

 

 

4.Om ett moderinstitut inom EU eller ett moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av artikel 92a har direkta, indirekta eller syntetiska innehav av kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument i ett eller flera dotterföretag som inte ingår i samma resolutionsgrupp som moderinstitutet, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet, efter att vederbörligen ha beaktat yttrandet från resolutionsmyndigheten för eventuellt berörda dotterföretag, tillåta att moderinstitutet drar av sådana innehav genom att dra av ett lägre belopp som fastställs av resolutionsmyndigheten för moderinstitutet. Detta justerade belopp ska åtminstone vara likvärdigt med beloppet (m), som beräknas på följande sätt:

 

mi = max{0; OPi + LPi – max{0; β · [Oi + Li – ri · aRWAi]}}

där

 

i

= index som anger dotterföretaget,

OPi

= värdet av kapitalbasinstrument som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av

 

moderinstitutet,

LPi

= värdet av kvalificerade skuldposter som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av

 

moderinstitutet,

β= procentuell andel kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldposter som har emitterats av dotterföretag i och som innehas av moderföretaget,

Oi

=

värdet av kapitalbasen för dotterföretaget i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet med

 

 

denna punkt,

Li

=

värdet av kvalificerade skulder hos dotterföretag i, utan hänsyn till det avdrag som beräknats i enlighet

 

 

med denna punkt,

ri

=

den kvot som ska tillämpas på dotterföretag i på resolutionsgruppsnivå i enlighet med artikel 92a.1 a

 

 

i denna förordning och artikel 45d i direktiv 2014/59/EU, och

aRWAi

=

det totala riskvägda exponeringsbeloppet för den globalt systemviktiga institutsenheten i, beräknad

 

 

i enlighet med artikel 92.3 och 92.4 med beaktande av de justeringar som anges i artikel 12a.

Om moderinstitutet får dra av det justerade beloppet i enlighet med första stycket ska dotterföretaget dra av mellanskillnaden mellan beloppet av innehav av kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som avses i första stycket och det justerade beloppet.

Artikel 72f

Avdrag för innehav i egna kvalificerade skuldinstrument

Vid tillämpning av artikel 72e.1 a ska instituten beräkna innehav grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande undantag:

a)Instituten får beräkna summan av innehav grundat på nettobeloppet för långa positioner, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)De långa och korta positionerna har samma underliggande exponering och de korta positionerna innebär inte någon motpartsrisk.

ii)Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

b)Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvär­ depapper genom att beräkna den underliggande exponeringen för egna kvalificerade skuldinstrument i dessa index.

243

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/35

SV

 

 

 

 

c)Instituten får netta bruttovärdet av långa positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från innehav av indexvärdepapper mot korta positioner i egna kvalificerade skuldinstrument som härrör från korta positioner i underliggande index, inbegripet i de fall de korta positionerna innebär en motpartsrisk, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)De långa och korta positionerna har samma underliggande index.

ii)Såväl de långa som de korta positionerna finns antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

Artikel 72g

Avdragsunderlag för kvalificerade skuldposter

Vid tillämpning av artikel 72e.1 b, c och d ska instituten dra av bruttovärdet av långa positioner med beaktande av de undantag som anges i artiklarna 72h och 72i.

Artikel 72h

Avdrag för innehav av kvalificerade skulder i andra globalt systemviktiga instituts enheter

Institut som inte tillämpar det undantag som anges i artikel 72j ska göra de avdrag som avses i artikel 72e.1 c och d enligt följande:

a)Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument får beräknas på grundval av nettovärdet för långa positioner med samma underliggande exponering, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)Förfallodagen för den korta positionen infaller antingen samma dag, eller senare än förfallodagen för den långa positionen, eller den korta positionens återstående löptid är minst ett år.

ii)Såväl de korta som de långa positionerna innehas antingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

b)De belopp som ska dras av för direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper ska fastställas genom en genomlysning av den underliggande exponeringen för kvalificerade skuldinstrument i dessa index.

Artikel 72i

Avdrag av kvalificerade skulder om institutet inte har ett väsentligt innehav i globalt systemviktiga instituts enheter

1.Vid tillämpning av artikel 72e.1 c ska instituten beräkna den summa som ska dras av genom att beloppet i led a i denna punkt multipliceras med den faktor som erhålls från beräkningen i led b i denna punkt:

a)Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalin­ strument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter – där institutet inte har ett väsentligt innehav – överstiger 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter beräknat genom tillämpning av

i)artiklarna 32–35,

ii)artikel 36.1 a–g, 36.1 k ii–k v och 36.1 l, exklusive den summa som ska dras av för uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader,

iii)artiklarna 44 och 45.

b)Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn och kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter, i resolutionsenheten inte har ett väsentligt innehav.

2.Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre bankdagar i den summa som avses i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i enlighet med punkt 1 b.

244

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/36

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla de kvalificerade skuldinstrument i en globalt systemviktiga institutsenhet som institutet innehar. Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som ska dras av enligt punkt 1 genom att multiplicera den summa som anges i led a i denna punkt med den andel som anges i led b i denna punkt:

a)Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.

b)Andelen av den totala summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument i globalt systemviktiga instituts enheter i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, representerat av varje kvalificerat skuldinstrument som institutet innehar.

4.Summan av de innehav som avses i artikel 72e.1 c och som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimär­ kapitalposter efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i, ii och iii i denna artikel, får inte dras av och ska åsättas den tillämpliga riskvikten i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning IV, beroende på vad som är tillämpligt.

5.Instituten ska fastställa det belopp för varje kvalificerat skuldinstrument som är riskviktat enligt punkt 4 genom att multiplicera det innehav som måste riskviktas enligt punkt 4 med den andel som erhålls från den beräkning som anges i punkt 3 b.

Artikel 72j

Undantag för handelslagret avseende avdrag från kvalificerade skuldposter

1.Instituten får besluta att inte dra av en viss del av sina direkta, indirekta och syntetiska innehav av kvalificerade skuldinstrument, som sammanlagt och enligt det beräknade bruttobeloppet för långa positioner utgör högst 5 % av institutets kärnprimärkapitalposter efter tillämpning av artiklarna 32–36, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Innehaven finns i handelslagret.

b)De kvalificerade skuldinstrumenten har innehafts i högst 30 bankdagar.

2.

Beloppen

för de poster som inte dragits av enligt punkt 1 ska omfattas av kapitalbaskraven för poster

i handelslagret.

 

3.Om innehav inte har dragits av i enlighet med punkt 1 inte längre uppfyller de villkor som fastställs i den

punkten ska

innehaven

dras av

i

enlighet

med artikel

72g utan tillämpning av

de

undantag

som

anges

i artiklarna 72h och 72i.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsnitt 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kapitalbas och kvalif icerade skulder

 

 

 

 

 

 

Artikel 72k

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvalificerade skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett instituts

kvalificerade

skulder

ska

utgöras

av institutets

kvalificerade skuldposter

efter

de avdrag

som

avses

i artikel 72e.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 72l

Kapitalbas och kvalificerade skulder

Ett instituts kapitalbas och kvalificerade skulder ska utgöras av summan av dess kapitalbas och kvalificerade skulder.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).”

245

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/37

SV

 

 

 

 

32.Rubriken på kapitel 6 i del två avdelning I ska ersättas med följande: ”Allmänna krav för kapitalbas och kvalificerade skulder”.

33.Artikel 73 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

UTDELNING PÅ INSTRUMENT”.

b)Punkterna 1–4 ska ersättas med följande:

”1. Kapitalinstrument och skulder för vilka ett institut har ensamrätt att besluta att betala utdelning i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapital­ tillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument om inte institutet har fått förhandstillstånd av de behöriga myndigheterna.

2. De behöriga myndigheterna ska bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 1 endast om de anser att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutets förmåga att inställa betalningarna enligt instrumentet skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.

b)Kapitalinstrumentets eller skuldens förmåga att absorbera förluster skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen kan ske.

c)Kapitalinstrumentets eller skuldens kvalitet skulle inte på annat sätt minskas genom den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller genom den form i vilken utdelningen kan ske.

Den behöriga myndigheten ska samråda med resolutionsmyndigheten avseende institutets efterlevnad av dessa villkor innan den beviljar det förhandstillstånd som avses i punkt 1.

3.Kapitalinstrument och skulder för vilka en annan juridisk person än det institut som ger ut dem har rätt att besluta eller kräva att betalning av utdelning på dessa instrument eller skulder ska göras i annan form än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument eller kvalificerade skuldinstrument.

4.Instituten får använda ett brett marknadsindex som en av baserna för att fastställa utdelningsnivån för primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument.”

c)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Instituten ska rapportera och offentliggöra de breda marknadsindex som deras kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument är beroende av.”

34.I artikel 75 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”Löptidskraven för korta positioner enligt artiklarna 45 a, 59 a, 69 a och 72h a ska anses vara uppfyllda för positioner om samtliga följande villkor är uppfyllda:”.

35.I artikel 76 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1. Vid tillämpning av artiklarna 42 a, 45 a, 57 a, 59 a, 67 a, 69 a och 72h a får instituten reducera summan av en lång position i ett kapitalinstrument med den del av indexet som utgörs av samma underliggande exponering som säkras, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Såväl den långa säkrade positionen som den korta positionen i ett index som används för att säkra den långa positionen finns i handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.

b)De positioner som avses i led a har sitt verkliga värde på institutets balansräkning.

c)Den korta position som avses i led a uppfyller kraven för en effektiv säkring enligt institutets interna kontroll­ processer.

d)De behöriga myndigheterna bedömer tillräckligheten hos de interna kontrollprocesser som avses i led c åtminstone en gång om året och är övertygade om att de fortfarande är lämpliga.

246

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/38

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Om den behöriga myndigheten har beviljat förhandstillstånd får ett institut använda en konservativ skattning av institutets underliggande exponering mot instrument som är inkluderade i index som alternativ till att ett institut beräknar sin exponering mot de poster som avses i ett eller flera av följande led:

a)Egna kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.

b)Kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som är utgivna av enheter i den finansiella sektorn och är inkluderade i index.

c)Institutets kvalificerade skuldinstrument som är inkluderade i index.

3.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja det förhandstillstånd som avses i punkt 2 om de finner det styrkt att det skulle vara operativt betungande för institutet att övervaka den underliggande exponeringen mot de poster som avses i ett eller flera av leden i punkt 2, beroende på vad som är tillämpligt.”

36.Artikel 77 ska ersättas med följande: ”Artikel 77

Villkor för reducering av kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från den behöriga myndigheten för att göra något av följande:

a)Reducera, inlösa eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av institutet på ett enligt den nationella rätten tillåtet sätt.

b)Reducera, fördela eller omklassificera de överkursfonder som är relaterade till kapitalbasinstrument som en annan kapitalbaspost.

c)Verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument före den avtalsenliga löptidens utgång.

2.Ett institut ska erhålla förhandstillstånd från resolutionsmyndigheten för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument som inte omfattas av punkt 1 före den avtalsenliga löptidens utgång.”

37.Artikel 78 ska ersättas med följande: ”Artikel 78

Tillstånd från tillsynsmyndighet för att reducera kapitalbas

1.Den behöriga myndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att reducera, köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, eller att reducera, fördela eller omklassificera relaterade överkursfonder, om något av följande villkor uppfylls:

a)Institutet ersätter de instrument eller de relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasin­ strument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som avses i artikel 77.1.

b)Institutet har för den behöriga myndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.1 i denna förordning skulle överskrida de krav som fastställs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig.

Om ett institut ger tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas utöver de belopp som krävs enligt denna förordning och direktiv 2013/36/EU får den behöriga myndigheten bevilja institutet ett allmänt förhandstillstånd för att vidta någon av de åtgärder som anges i artikel 77.1 i denna förordning, på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som fastställs i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av den behöriga myndigheten. För kärnprimärkapitalinstrument får det

247

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/39

SV

 

 

 

 

i förväg fastställda beloppet inte överstiga 3 % av emissionen i fråga och 10 % av det belopp med vilket kärnprimärkapitalet överstiger summan av de kärnprimärkapitalkrav som fastställs i denna förordning, i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som den behöriga myndigheten anser nödvändig. För primärkapi­ taltillskott eller supplementärkapitalinstrument får det i förväg fastställda beloppet inte överstiga 10 % av emissionen i fråga och inte överstiga 3 % av totalbeloppet av utestående primärkapitaltillskott eller supplementär­ kapitalinstrument, beroende på vad som är tillämpligt.

De behöriga myndigheterna ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det tillståndet.

2.När de behöriga myndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument skulle vara dyrare för institutet än de kapitalinstrument eller överkursfonder de skulle ersätta.

3.Om ett institut vidtar en åtgärd som avses i artikel 77.1 a och det enligt tillämplig nationell rätt är förbjudet att vägra att lösa in sådana kärnprimärkapitalinstrument som avses i artikel 27, får den behöriga myndigheten göra undantag från de villkor som fastställs i punkt 1 i denna artikel, under förutsättning att den behöriga myndigheten kräver att institutet på lämpligt sätt begränsar inlösen av sådana instrument.

4.De behöriga myndigheterna får tillåta institut att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument eller relaterade överkursfonder under fem år från och med utgivningsdatum om villkoren i punkt 1 och ett av följande villkor är uppfyllt:

a)Det har skett en förändring i den rättsliga klassificeringen av instrumenten som troligen leder till att de utesluts från kapitalbasen eller omklassificeras som en form av kapitalbas av lägre kvalitet och båda följande villkor är uppfyllda:

i)Den behöriga myndigheten anser att en sådan förändring är tillräckligt säker.

ii)Institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att den rättsliga omklassifi­ ceringen av dessa instrument inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.

b)Det har skett en förändring i den tillämpliga skattemässiga behandlingen av dessa instrument och institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för den behöriga myndigheten att denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tidpunkten för utgivningen.

c)Instrumenten och de relaterade överkursfonderna berättigas fortsatt tillämpning av äldre regler enligt artikel 494b.

d)Institutet ersätter, före eller samtidigt med den åtgärd som avses i artikel 77.1, de instrument eller relaterade överkursfonder som avses i artikel 77.1 med kapitalbasinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, och den behöriga myndigheten har beviljat den åtgärden på grundval av sin uppfattning att den skulle vara tillsynsmässigt gynnsam och motiverad av exceptionella omständigheter.

e)Primärkapitaltillskottet eller supplementärkapitalinstrumenten återköps för marknadsgarantsändamål.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar

a)innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet,

b)lämpliga grunder för den begränsning av inlösen som avses i punkt 3,

c)processen, inbegripet begränsningarna och förfarandena vad gäller behöriga myndigheters beviljande av förhandstillstånd för åtgärder enligt artikel 77.1, och datakraven för institutets ansökan om tillstånd från den behöriga myndigheten att genomföra en av åtgärderna förtecknade däri, inbegripet den process som ska tillämpas vid inlösen av aktier som har givits ut till medlemmar i kooperativa sammanslutningar samt tidsfristen för att behandla en sådan ansökan.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juli 2013..

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

248

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/40

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

38.Följande artikel ska införas: ”Artikel 78a

Tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument

1.Resolutionsmyndigheten ska bevilja ett institut tillstånd att köpa, lösa in, återbetala eller återköpa kvalificerade skuldinstrument om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Institutet ersätter de kvalificerade skuldinstrumenten med kapitalbasinstrument eller kvalificerade skuldinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till villkor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, före eller samtidigt med någon av de åtgärder som anges i artikel 77.2.

b)Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att institutets kapitalbas och kvalificerade skulder efter den åtgärd som avses i artikel 77.2 i den här förordningen skulle överskrida de krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i denna förordning samt i direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU med en marginal som resolutionsmyndigheten, i samförstånd med den behöriga myndigheten, anser nödvändig.

c)Institutet har för resolutionsmyndigheten på ett tillfredsställande sätt visat att det är nödvändigt att helt eller delvis ersätta de kvalificerade skulderna med kapitalbasinstrument för att kunna uppfylla kapitalbaskraven enligt denna förordning och enligt direktiv 2013/36/EU för fortsatt auktorisation.

Om ett institut lämnar tillräckliga skyddsåtgärder för sin förmåga att bedriva verksamhet med sin kapitalbas och sina kvalificerade skulder utöver de belopp som krävs enligt denna förordning samt direktiven 2013/36/EU och 2014/59/EU får resolutionsmyndigheten efter samråd med den behöriga myndigheten bevilja det institutet ett allmänt förhandstillstånd för att verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av kvalificerade skuldinstrument på villkor att sådana eventuella åtgärder är i enlighet med de villkor som anges i leden a och b i denna punkt. Det allmänna förhandstillståndet ska endast beviljas för en specificerad tidsperiod som inte får överstiga ett år men som därefter får förlängas. Det allmänna förhandstillståndet ska beviljas för ett i förväg fastställt belopp, som ska fastställas av resolutionsmyndigheten. Resolutionsmyndigheterna ska informera de behöriga myndigheterna om alla förhandstillstånd som beviljas.

Resolutionsmyndigheten ska dra in det allmänna förhandstillståndet om ett institut upphör att efterleva något av de kriterier som anges för det förhandstillståndet.

2.När resolutionsmyndigheterna bedömer hållbarheten hos de ersättningsinstrument för institutets inkomstkapacitet som avses i punkt 1 a ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument eller ersättande kvalificerade skulder skulle vara dyrare för institutet än de som de skulle ersätta.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar

a)samarbetsprocessen mellan den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten,

b)förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av tillstånd i enlighet med punkt 1 första stycket,

c) förfarandet, inbegripet tidsbegränsningar och informationskrav, för beviljande av allmänt förhandstillstånd i enlighet med punkt 1 andra stycket,

d)innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapacitet.

Vid tillämpning av första stycket d i denna punkt ska förslagen till tekniska standarder för tillsyn vara helt anpassade till den delegerade akt som avses i artikel 78.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

249

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/41

SV

 

 

 

 

39.Artikel 79 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbas och kvalificerade skulder”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Om ett institut innehar kapitalinstrument eller skulder som räknas som kapitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn eller som kvalificerade skuldinstrument i ett institut och om den behöriga myndigheten anser att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och återställa den enhetens eller institutets bärkraft, får den behöriga myndigheten bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag som annars skulle gälla för dessa instrument.”

40.Följande artikel ska införas: ”Artikel 79a

Bedömning av uppfyllandet av villkoren för kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument

Instituten ska ta hänsyn till instrumentens väsentliga egenskaper och inte enbart deras juridiska form vid bedömningen av uppfyllandet av de krav som fastställs i del II. Bedömningen av ett instruments väsentliga egenskaper ska beakta alla arrangemang rörande instrumenten, även om de inte uttryckligen anges i villkoren för själva instrumenten, för att fastställa att de kombinerade ekonomiska effekterna av sådana arrangemang uppfyller syftet med de relevanta bestämmelserna.”

41.Artikel 80 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

Fortlöpande granskning av kapitalbasens och de kvalificerade skuldinstrumentens kvalitet”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. EBA ska övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som har emitterats av instituten i unionen, och ska omedelbart meddela kommissionen om det finns starka belägg för att dessa instrument inte uppfyller de respektive kvalificeringskriterier som fastställs i denna förordning.

De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål och på begäran av EBA överlämna all information om nya

utgivna kapitalinstrument eller nya typer av skulder som EBA anser vara relevant för att EBA ska kunna övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som har emitterats av instituten

i unionen.”

c)I punkt 3 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”3. EBA ska ge teknisk rådgivning till kommissionen om alla större förändringar av definitionen av kapitalbas och kvalificerade skulder som EBA anser krävs på grund av något av följande:”

42.I artikel 81 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Minoritetsintressen ska bestå av summan av ett dotterföretags kärnprimärkapitalposter om följande villkor är uppfyllda:

a)Dotterföretaget är endera av följande:

i)Ett institut.

ii)Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.

iii)Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag i ett tredjeland som omfattas av lika stränga tillsynskrav som de som tillämpas på kreditinstitut i det tredjelandet och om kommissionen i enlighet med artikel 107.4 har beslutat att dessa tillsynskrav minst motsvarar tillsynskraven i denna förordning.

250

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/42

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

c)De kärnprimärkapitalposter som avses i den inledande meningen i denna punkt ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

43.Artikel 82 ska ersättas med följande: ”Artikel 82

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas ska utgöras av minoritetsintressen, primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalin­ strument, beroende på vad som är tillämpligt, samt relaterade balanserade vinstmedel och överkursfonder, för ett dotterföretag för vilket följande villkor är uppfyllda:

a)Dotterföretaget är endera av följande:

i)Ett institut.

ii) Ett företag som enligt tillämplig nationell rätt omfattas av kraven i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU.

iii)Ett mellanvarande finansiellt holdingföretag i ett tredjeland som omfattas av lika stränga tillsynskrav som de som tillämpas på kreditinstitut i det tredjelandet och om kommissionen i enlighet med artikel 107.4 har beslutat att dessa tillsynskrav minst motsvarar tillsynskraven i denna förordning.

b)Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

c)Instrumenten ägs av andra personer än företagen i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.”

44.I artikel 83.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och supplementärkapitalinstrument som givits ut av ett specialföretag samt relaterade överkursfonder ska till och med den 31 december 2021 räknas som kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital eller supplementärkapital eller kvalificerande kapitalbas, beroende på vad som är tillämpligt, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:”.

45.Följande artikel ska införas: ”Artikel 88a

Kvalificerande kvalificerade skuldinstrument

Skulder som emitterats av ett dotterföretag som är etablerat i unionen och som tillhör samma resolutionsgrupp som resolutionsenheten ska kunna inkluderas i ett instituts samlade kvalificerade skuldinstrument om inte annat följer av artikel 92a, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De har emitterats i enlighet med artikel 45f.2 a i direktiv 2014/59/EU.

b)De köps av en befintlig aktieägare som inte ingår i samma resolutionsgrupp så länge utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU inte påverkar resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget.

c)De överskrider inte det belopp som fastställts genom att dra av det belopp som avses i led i från det belopp som avses i led ii:

i)Summan av de skulder som emitterats till och köpts av resolutionsenheten direkt eller indirekt genom andra enheter i samma resolutionsgrupp och det kapitalbasinstrument som emitterats i enlighet med artikel 45f.2 b i direktiv 2014/59/EU.

ii)Det belopp som krävs i enlighet med artikel 45f.1 i direktiv 2014/59/EU.”

251

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/43

SV

 

 

 

 

46.Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led läggas till: ”d) En bruttosoliditetsgrad på 3 %.”

b)Följande punkt ska införas:

”1a. Utöver kravet som föreskrivs i punkt 1 led d i denna artikel ska ett globalt systemviktigt institut upprätthålla en bruttosoliditetsbuffert som motsvarar det globalt systemviktiga institutets totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4 i denna förordning multiplicerat med 50 % av den buffert för globala systemviktiga institut som är tillämplig på globalt systemviktiga institut i enlighet med artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.

Ett globalt systemviktigt institut ska uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert med enbart primärkapital. Primärkapital som används för att uppfylla kravet på bruttosoliditetsbuffert får inte användas för att uppfylla något av de bruttosoliditetsbaserade krav som anges i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, om så inte uttryckligen anges i dessa.

Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller kravet på bruttosoliditetsbuffert ska det omfattas av kapitalkonserveringskravet i enlighet med artikel 141b i direktiv 2013/36/EU.

Om ett globalt systemviktigt institut inte uppfyller både kravet på bruttosoliditetsbuffert och det kombinerade buffertkravet enligt definitionen i 128.6 i direktiv 2013/36/EU samtidigt ska det omfattas av det högre kapitalkonserveringskravet i enlighet med artiklarna 141 och 141b i det direktivet.”

c)Punkt 3 ska ändas på följande sätt:

i)Led b och c ska ersättas med följande:

”b) Kapitalbaskraven för ett instituts handelslager, för

i)marknadsrisk fastställd i enlighet med avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen,

ii)stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 395–401, i den utsträckning institutet får överskrida dessa gränsvärden, fastställda i enlighet med del fyra.

c)kapitalbaskraven för marknadsrisk fastställd i avdelning IV i denna del, med uteslutande av de metoder som fastställs i kapitlen 1a och 1b i den avdelningen, för all verksamhet som är föremål för valutarisk eller råvarurisker.”

ii)Följande led ska införas:

”ca) kapitalbaskraven beräknade i enlighet med avdelning V i denna del, med undantag av artikel 379 för avvecklingsrisk.”

47.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 92a

Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för globala systemviktiga institut

1.Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 eller av undantagen i punkt 2 i denna artikel ska institut som identifierats som resolutionsenheter och som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant alltid leva upp till följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:

a)En riskbaserad kvot på 18 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.

b)En icke riskbaserad kvot på 6,75 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som en procentandel av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.

2.Kraven i punkt 1 ska inte tillämpas i följande fall:

a)Inom tre år från dagen då institutet eller den grupp där institutet ingår identifierades som ett globalt systemviktigt institut.

b)Inom två år från dagen då resolutionsmyndigheten började tillämpa skuldnedskrivningsverktyget i enlighet med direktiv 2014/59/EU.

252

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/44

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Inom två år från dagen då resolutionsenheten verkställt en sådan alternativ åtgärd från privata sektorn som avses i artikel 32.1 b i direktiv 2014/59/EU genom vilket kapitalinstrument och andra skulder har skrivits ned eller konverterats till kärnprimärkapitalposter i syfte att rekapitalisera resolutionsenheten utan tillämpning av resolutionsverktyg.

3.Om det totalbelopp som resulterar från tillämpningen av det krav som fastställs i punkt 1 a i denna artikel på varje resolutionsenhet från samma globala systemviktiga institut överstiger kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, som beräknas i enlighet med artikel 12a i denna förordning, får resolutionsmyndigheten för moderinstitutet inom EU efter samråd med andra relevanta resolutionsmyndigheter agera i enlighet med artikel 45d.4 eller 45h.1 i direktiv 2014/59/EU.

Artikel 92b

Kapitalbaskrav och krav på kvalificerade skulder för icke EU-baserade globala systemviktiga institut

1.Institut som är betydande dotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut och som inte är resolutionsenheter ska alltid uppfylla krav på kapitalbas och kvalificerade skulder motsvarande 90 % av kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställs i artikel 92a.

2.För att efterleva punkt 1 ska primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument endast beaktas om dessa instrument ägs av det yttersta moderföretaget till det globala systemviktiga institutet hemmahörande utanför EU och har emitterats direkt eller indirekt genom andra enheter inom samma koncern, förutsatt att alla sådana enheter är etablerade i samma tredjeland som det yttersta moderföretaget eller i en medlemsstat.

3.Ett kvalificerat skuldinstrument ska endast beaktas för att efterleva punkt 1 om det uppfyller samtliga följande villkor:

a)I händelse av normala insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 2.1.47 i direktiv 2014/59/EU har den fordran som härrör från skuld lägre prioritet än fordringar som härrör från skulder som inte uppfyller villkoren i punkt 2 i den här artikeln och som inte räknas som kapitalbasinstrument.

b) Det omfattas av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 i direktiv 2014/59/EU.”

48.Artikel 94 ska ersättas med följande: ”Artikel 94

Undantag för mindre verksamhet i handelslagret

1.Genom undantag från artikel 92.3 b får instituten beräkna kapitalbaskraven för verksamheten i sina handelslager i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som följande båda tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)5 % av institutets totala tillgångar.

b)50 miljoner EUR.

2.Om båda de villkor som anges i punkt 1 a och b är uppfyllda får instituten beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret enligt följande:

a)För de kontrakt som förtecknas i punkt 1 i bilaga II, kontrakt avseende kapital som avses i punkt 3 i den bilagan och kreditderivat får instituten undanta dessa positioner från det kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b.

b)För andra positioner i handelslagret än de som avses i led a i denna punkt får instituten ersätta de kapitalbaskrav som avses i artikel 92.3 b med de krav som beräknas i enlighet med artikel 92.3 a.

253

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/45

SV

 

 

 

 

3.Instituten ska vid tillämpning av punkt 1 beräkna storleken på sin verksamhet i handelslagret inom eller utanför balansräkningen på grundval av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:

a)Alla positioner som ingår i handelslagret i enlighet med artikel 104 ska tas med i beräkningen med undantag av

i)positioner som avser valuta och råvaror,

ii)positioner i kreditderivat som godkänns som en intern säkring mot kreditriskexponeringar eller motpartsris­ kexponeringar utanför handelslagret och kreditderivattransaktioner som fullständigt eliminerar marknadsrisken i de interna säkringar som avses i artikel 106.3.

b)Alla positioner som ingår i beräkningen i enlighet med led a ska värderas till marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

c)Det absoluta värdet av långa positioner ska summeras med det absoluta värdet av korta positioner.

4.När båda de villkor som fastställs i punkt 1 a och b i denna artikel är uppfyllda, oberoende av kraven enligt

artiklarna 74 och 83 i direktiv 2013/36/EU, ska artiklarna 102.3 och 102.4 samt artiklarna 103 och 104b i denna förordning inte tillämpas.

5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt 2.

6.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

7.Ett institut ska upphöra att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med punkt

2inom tre månader från det att någon av följande omständigheter föreligger:

a)Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte de villkor som fastställs i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.

8.Om ett institut har upphört med att beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet

med denna artikel ska det endast tillåtas att på nytt börja beräkna kapitalbaskraven för sin verksamhet i handelslagret i enlighet med denna artikel om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 har uppfyllts under en sammanhängande ettårsperiod.

9. Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position i handelslagret endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.”

49.I del tre avdelning I ska kapitel 2 utgå.

50.Artikel 102 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 2, 3 och 4 ska ersättas med följande:

”2. Avsikt att bedriva handel ska styrkas på grundval av de strategier, riktlinjer och förfaranden som institutet infört för att hantera positionen eller portföljen i enlighet med artiklarna 103, 104 och 104a.

3.Instituten ska inrätta och upprätthålla system och kontroller för att hantera sitt handelslager i enlighet med artikel 103.

4.Vid tillämpning av rapporteringskraven som fastställs i artikel 430b.3 ska positioner i handelslagret tilldelas handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b.”

b)Följande punkter ska läggas till:

”5. Positionerna i handelslagret ska omfattas av de krav på försiktig värdering som föreskrivs i artikel 105.

6.Instituten ska behandla interna säkringar i enlighet med artikel 106.”

254

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/46

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

51.Artikel 103 ska ersättas med följande: ”Artikel 103

Förvaltning av handelslagret

1. Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den övergripande förvaltningen av handelslagret. Dessa riktlinjer och förfaranden ska åtminstone avse följande:

a)De verksamheter som av institutet anses vara handel och utgöra en del av handelslagret för kapitalbaskrav­ sändamål.

b)I vilken omfattning en position dagligen kan marknadsvärderas med hänvisning till en aktiv, likvid tvåvägsmarknad.

c)För positioner som är modellvärderade, i vilken omfattning institutet kan

i)identifiera alla väsentliga risker som positionen medför,

ii)säkra positionens alla väsentliga risker med instrument för vilka det finns en aktiv, likvid tvåvägsmarknad, och

iii) erhålla pålitliga uppskattningar av de viktigaste antagandena och nyckelparametrarna som använts

i modellen.

d)I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, göra värderingar för positionen som kan valideras externt på ett konsekvent sätt.

e)I vilken omfattning rättsliga restriktioner eller andra driftskrav skulle hindra institutets möjligheter att genomföra en avveckling eller säkring av positionen på kort sikt.

f)I vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, aktivt hantera riskerna med positionerna inom sin handelsverksamhet,

g)I vilken omfattning instituten får omklassificera risker eller positioner in i och ut ur handelslagret och kraven för sådana omklassificeringar, som avses i artikel 104a.

2.När institutet förvaltar sina positioner eller portföljer i handelslagret ska det uppfylla samtliga följande krav:

a)Institutet ska ha en tydligt dokumenterad handelsstrategi för positionen eller portföljerna i handelslagret som ska vara godkänd av den verkställande ledningen och som anger förväntad innehavsperiod.

b)Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den aktiva förvaltningen av positioner och portföljer i handelslagret, dessa riktlinjer och förfaranden ska innefatta följande:

i)Vilka positioner eller portföljer av positioner som varje handlarbord eller, i förekommande fall, handlare får ingå.

ii)Fastställande av positionslimiter och övervakning av deras lämplighet.

iii)Säkerställande av att handlare är fria att ingå och förvalta positionen inom överenskomna ramar och enligt den godkända strategin.

iv) Säkerställande av att positionsrapportering till den verkställande ledningen ingår som en integrerad del i institutets riskhanteringsprocess.

v)Säkerställande av att positioner övervakas aktivt med avseende på marknadsinformationskällor och att en bedömning görs av möjligheten att sälja eller säkra positionen eller dess komponentrisker, inklusive en bedömning av kvaliteten på och tillgängligheten till marknadsdata för värderingsprocessen, marknadsom­ sättningen och storleken på de positioner som det handlas med på marknaden.

vi)Aktiva förfaranden och kontroller för bedrägeribekämpning.

c)Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för övervakning av positionerna gentemot institutets handelsstrategi, däribland övervakning av omsättning och positioner för vilka den ursprungligen tilltänkta innehavsperioden har överskridits.”

255

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/47

SV

 

 

 

 

52.I artikel 104 ska punkt 2 utgå.

53.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 104a

Omklassificering av en position

1. Instituten ska ha klart fastställda riktlinjer för att avgöra vilka exceptionella omständigheter som motiverar att en position i handelslagret omklassificeras som en position utanför handelslagret eller omvänt, att en position utanför handelslagret omklassificeras som en position i handelslagret, i syfte att fastställa kapitalbaskrav som de behöriga myndigheterna godtar. Instituten ska se över dessa riktlinjer minst en gång per år.

För tillämpningen av första stycket i denna punkt ska EBA övervaka skillnaderna i tillsynspraxis och utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 senast den 28 juni 2024 avseende innebörden av ”exceptionella omständigheter”. Fram till dess att EBA har utfärdat dessa riktlinjer ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA och motivera sina beslut om att ge eller att inte ge tillstånd för att ett institut omklassificerar en position såsom avses i punkt 2 i denna artikel.

2.De behöriga myndigheterna ska endast bevilja tillstånd att omklassificera en position i handelslagret som en

position utanför handelslagret eller omvänt, omklassificera en position utanför handelslagret som en position i handelslagret i syfte att fastställa kapitalbaskrav om institutet till de behöriga myndigheterna skriftligen har lämnat styrkande uppgifter om att dess beslut att omklassificera positionen är resultatet av en sådan exceptionell omständighet som är i linje med de riktlinjer som institutet fastställt i enlighet med punkt 1 i denna artikel. Institutet ska för detta syfte lägga fram uppgifter som i tillräcklig grad styrker att positionen inte längre uppfyller villkoren för att klassificeras som en position i handelslagret eller en position utanför handelslagret, enligt artikel 104.

Det beslut som avses i första stycket ska godkännas av ledningsorganet.

3.Om den behöriga myndigheten har beviljat tillstånd för att omklassificera en position i enlighet med punkt 2 ska det institut som erhållit det tillståndet

a)utan dröjsmål offentliggöra

i)att positionen har omklassificerats, och

ii)om effekten av den omklassificeringen är en minskning i institutets kapitalbaskrav, storleken på denna minskning, och

b)om effekten av denna omklassificering är en minskning i institutets kapitalbaskrav, inte redovisa denna effekt förrän positionen löper ut, såvida inte institutets behöriga myndighet tillåter att institutet redovisar denna effekt tidigare.

4.Institutet ska beräkna nettoförändringen av dess kapitalbaskrav till följd av positionens omklassificering som skillnaden mellan kapitalbaskraven omedelbart efter omklassificeringen och kapitalbaskraven omedelbart före omklassificeringen, alla beräknade i enlighet med artikel 92. Vid beräkningen ska inga effekter av andra faktorer än omklassificeringen beaktas.

5.Omklassificeringen av en position enligt denna artikel ska vara oåterkallelig.

Artikel 104b

Krav för handlarbord

1.Vid tillämpningen av rapporteringskraven i artikel 430b.3 ska instituten inrätta handlarbord och låta alla sina positioner i handelslagret ingå i dessa handlarbord. Positionerna i handelslagret ska endast tilldelas samma handlarbord om de är i överensstämmelse med den avtalade affärsstrategin för handlarbordet och om de löpande förvaltas och övervakas i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

2.Institutens handlarbord ska alltid uppfylla samtliga följande krav:

a)Varje handlarbord ska ha en tydlig och utmärkande affärsstrategi och en riskhanteringsstruktur som är lämplig i förhållande till affärsstrategin.

256

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/48

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Varje handlarbord ska ha en tydlig organisationsstruktur; positioner i ett visst handlarbord ska förvaltas av särskilt utsedda handlare inom institutet. Varje handlare ska ha särskilda funktioner vid handlarbordet. Varje handlare ska endast tilldelas ett handlarbord.

c)Varje handlarbord ska fastställa positionslimiter enligt sin affärsstrategi.

d)Rapporter om verksamhet, lönsamhet, riskhantering och regleringskrav på handlarbordsnivå ska läggas fram minst en gång i veckan och regelbundet meddelas till ledningsorganet.

e)Varje handlarbord ska ha en tydlig årlig verksamhetsplan som inbegriper en väldefinierad ersättningspolicy som grundar sig på sunda kriterier för resultatmätning.

f)Rapporter om positioner som förfaller, om överträdelser av handelslimiter intradag, om överträdelser av handelslimiter från dag till dag och om åtgärder som institutet vidtagit för att komma tillrätta med överträdelserna samt bedömningar av marknadslikviditet, ska varje månad utarbetas för varje handlarbord och göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna.

3.Genom undantag från punkt 2 b får ett institut tilldela en handlare mer än ett handlarbord, förutsatt att institutet till den behöriga myndighetens belåtenhet visar att tilldelningen bottnar i företagsmässig eller resursmässig hänsyn och att tilldelningen bevarar de övriga kvalitativa krav som anges i denna artikel och som gäller för handlare och handlarbord.

4.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna hur de efterlever punkt 2. De behöriga myndigheterna får kräva att ett institut ändrar sina handlarbords struktur eller organisation så att de efterlever denna artikel.”

54.Artikel 105 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Alla positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde ska omfattas av de standarder för försiktig värdering som anges i denna artikel. Instituten ska i synnerhet säkerställa att en försiktig värdering av positionerna i handelslagret har en skälig nivå av tillförlitlighet med hänsyn till den dynamiska karaktären hos positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde, kraven på god tillsyn och kapitalkravens funktion och syfte avseende positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde.”

b)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Instituten ska omvärdera positionerna i handelslagret som bokförts till verkligt värde minst en gång per dag. Förändringar av dessa positioners värde ska rapporteras i institutets resultaträkning.

4. Instituten ska omvärdera sina positioner i och utanför handelslagret som bokförts till verkligt värde till aktuellt marknadsvärde när så är möjligt, inbegripet när relevanta kapitalkrav tillämpas på dessa positioner.”

c)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. När marknadsvärdering inte är möjlig ska instituten genomföra en försiktig modellvärdering av sina positioner och portföljer, även vid beräkning av kapitalbaskraven för positionerna i handelslagret och positioner som bokförts till verkligt värde utanför handelslagret.”

d)I punkt 7 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid tillämpning av led d i första stycket ska modellen utvecklas eller godkännas oberoende av handlarborden och den ska prövas genom oberoende tester, inbegripet validering av de matematiska grunderna, de gjorda antagandena och implementeringen av programvara.”

e)I punkt 11 ska led a ersättas med följande:

”a) den ytterligare tid det skulle ta att säkra positionen eller riskerna i positionen utöver de likviditetshorisonter som fastställts för positionens riskfaktorer i enlighet med artikel 325bd,”.

257

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/49

SV

 

 

 

 

55.Artikel 106 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Kraven som fastställs i punkt 1 ska tillämpas utan att det påverkar kraven som gäller säkrade positioner utanför eller i handelslagret, i tillämpliga fall.

3. Om ett institut säkrar en kreditriskexponering eller motpartsriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförts i dess handelslager ska denna kreditderivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot kreditriskexponeringen eller motpartsriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan kreditderivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det kreditderivat som ingåtts med den tredje parten ingå i handelslagret.”

b) Följande punkter ska läggas till:

”4. Om ett institut säkrar en aktieriskexponering utanför handelslagret med ett aktiederivat som bokförts i dess handelslager ska denna aktiederivatposition, vid beräkning av de riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 a, anses vara en intern säkring mot aktieriskexponeringen utanför handelslagret om institutet ingår en annan aktiederivattransaktion med en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditskydd och som uppfyller kraven på ofinansierat kreditriskskydd utanför handelslagret och fullt ut eliminerar marknadsrisken i den interna säkringen.

Vid beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk ska både en intern säkring i enlighet med det första stycket och det aktiederivat som ingåtts med den godtagbara tredje part som tillhandahåller kreditskydd ingå i handelslagret.

5.Om ett institut säkrar ränterisk utanför handelslagret med en ränteriskposition som bokförts i dess handelslager ska denna ränteriskposition, vid bedömning av den ränteriskposition som följer av positioner utanför handelslagret i enlighet med artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU, anses vara en intern säkring om följande villkor är uppfyllda:

a)Positionen har tilldelats en separat portfölj från den andra positionen i handelslagret, vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponeringar, i det syftet får ett institut tilldela den portföljen andra ränteriskpositioner som ingåtts med tredje parter, eller med sitt eget handelslager så länge institutet fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de ränteriskpo­ sitioner som ingåtts med det egna handelslagret genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje parter.

b)Vid tillämpning av rapporteringskraven i artikel 430b.3: Positionen har tilldelats ett handlarbord som inrättats i enlighet med artikel 104b och vars affärsstrategi endast syftar till att hantera och minska marknadsrisken hos interna säkringar mot ränteriskexponering, i det syftet får detta handlarbord ingå andra ränteriskpositioner med tredje part eller andra handlarbord inom institutet, så länge dessa andra handlarbord fullständigt eliminerar marknadsrisken hos de andra ränteriskpositionerna genom att ingå motsatta ränteriskpositioner med tredje part.

c)Instituten har fullt ut dokumenterat hur positionerna minskar den ränterisk som följer av positioner utanför handelslagret, i enlighet med kraven i artiklarna 84 och 98 i direktiv 2013/36/EU.

6.Kapitalbaskraven för marknadsrisken för alla positioner som tilldelats en separat portfölj enligt punkt 5 a ska beräknas fristående och ska läggas till kapitalbaskraven för de andra handelslagerpositionerna.

7.Vid tillämpning av rapporteringskravet i artikel 430b ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla positioner som tilldelats den separata portfölj som avses i punkt 5 a i den här artikeln eller tilldelats eller

258

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/50

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

ingåtts av det handlarbord som avses i punkt 5 b i den här artikeln, om lämpligt, beräknas fristående som en separat portfölj och läggas till beräkningen av kapitalbaskravet för de andra handelslagerpositionerna.”

56.I artikel 107 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar mot ett värdepappersföretag i tredjeland, ett

kreditinstitut i tredjeland och en börs i tredjeland behandlas som exponeringar mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och regleringskrav på den enheten som minst motsvarar de krav som tillämpas

iunionen.”

57.I artikel 117 ska punkt 2 ändras på följande sätt: a) Följande led läggas till:

”o) Internationella utvecklingsfonden.

p)Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar.” b) Följande stycke ska läggas till:

”Kommissionen ges befogenhet att ändra denna förordning genom att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462, för att, i enlighet med internationella standarder, ändra den förteckning över multilaterala utvecklingsbanker som avses i första stycket.”

58.I artikel 118 ska led a ersättas med följande:

”a) Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen,”.

59.I artikel 123 ska följande punkt läggas till:

”Exponeringar till följd av lån som beviljats av ett kreditinstitut till pensionärer eller anställda med avtal om tillsvidareanställning mot ovillkorlig överföring av en del av låntagarens pension eller lön till det kreditinstitutet ska tilldelas riskvikten 35 %, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)För att betala tillbaka lånet tillåter låntagaren ovillkorligen att pensionsfonden eller arbetsgivaren gör direktbe­ talningar till institutet genom att dra av de månatliga avbetalningarna på lånet från låntagarens månatliga pension eller lön.

b)Risker för att låntagaren avlider, blir arbetsoförmögen eller arbetslös, eller att låntagarens månatliga nettopension eller nettolön minskar, täcks i tillräcklig utsträckning genom en försäkring som tecknas av låntagaren till förmån för kreditinstitutet.

c) De månatliga avbetalningar som ska göras av låntagaren på alla lån som uppfyller de villkor som fastställs i led a och b får inte sammanlagt överstiga 20 % av låntagarens månatliga nettopension eller nettolön.

d)Lånets maximala ursprungliga löptid är lika med eller mindre än tio år.”

60.Artikel 124 ska ersättas med följande: ”Artikel 124

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom

1.En exponering eller en del av en exponering som är fullt ut säkrad genom panträtt i fast egendom ska åsättas riskvikten 100 % om de villkor som fastställs i artikel 125 eller 126 inte är uppfyllda, förutom för den del av exponeringen som hänförs till en annan exponeringsklass. Den del av exponeringen som överskrider fastighetens pantvärde ska åsättas den riskvikt som är tillämplig på den berörda motpartens exponeringar utan säkerhet.

Den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom fast egendom ska inte vara större än det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, pantlånevärdet för den aktuella fasta egendomen.

259

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/51

SV

 

 

 

 

1a. Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 2. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att utnyttja denna artikel och att de på lämpligt sätt är engagerade i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 2.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Det samarbetet ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

2.På grundval av de uppgifter som samlas in enligt artikel 430a och eventuella andra relevanta indikatorer, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av om riskvikten på 35 % för exponeringar mot ett eller flera fastighetssegment som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter enligt artikel 125 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och riskvikten på 50 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter enligt artikel 126 som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat är korrekt baserade på

a)erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är säkrade genom fast egendom,

b)den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.

Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de riskvikter som avses i artiklarna 125.2 eller 126.2 inte på lämpligt sätt återspeglar de faktiska riskerna i förhållande till ett eller flera fastighetssegment av exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller i kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av det territorium som tillhör den berörda myndighetens medlemsstat och om den anser att riskvikternas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den öka riskvikterna för dessa exponeringar inom de gränser som fastställs i fjärde stycket i denna punkt eller införa striktare kriterier än de som fastställs i artiklarna 125.2 eller 126.2.

Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ska underrätta EBA och ESRB om varje justering av de riskvikter och kriterier som tillämpas enligt denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra de riskvikter och kriterier för exponeringar som avses i artiklarna 125, 126 och 199.1 a som de införts av den berörda myndigheten.

Vid tillämpningen av denna punkt andra stycket får den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätta riskvikter inom följande intervall:

a)35 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter.

b)50 % till 150 % för exponeringar som är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter.

3.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a åsätter en högre riskvikt eller striktare kriterier enligt punkt 2 andra stycket, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa de nya riskvikterna eller kriterierna.

4.EBA ska, i nära samarbete med ESRB, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera strikta kriterier för beräkning av det pantlånevärde som avses i punkt 1 och de typer av faktorer som ska beaktas för bedömningen av lämpligheten hos de riskvikter som avses i punkt 2 första stycket.

260

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/52

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 1a i denna artikel ge vägledning om

a)faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 2 andra stycket,

b)vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1a ska ta hänsyn till när den fastställer högre riskvikter.

6.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och kriterier som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt

ibostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.”

61.I artikel 128 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Instituten ska tilldela 150 % riskvikt till exponeringar som är förknippade med särskilt höga risker.

2.Instituten ska vid tillämpningen av denna artikel betrakta var och en av följande exponeringar som exponeringar förknippade med särskilt höga risker:

a)Investeringar i riskkapitalföretag, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.

b)Investeringar i riskkapital, förutom när dessa investeringar behandlas i enlighet med artikel 132.

c)Spekulativ finansiering av fast egendom.”

62.Artikel 132 ska ersättas med följande: ”Artikel 132

Kapitalbaskrav för exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier

ien fond genom att multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet av fondens exponeringar, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkt 2 första stycket, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.

2.Om villkoren i punkt 3 i denna artikel uppfylls får instituten tillämpa genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 eller den mandatbaserade metoden i enlighet med artikel 132a.2.

Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden eller den mandatbaserade metoden tilldela sina exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond riskvikten 1 250 % (nedan kallad reservmetoden).

Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i en fond genom att kombinera de metoder som avses i denna punkt, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.

3.Instituten får fastställa de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar i enlighet med metoderna i artikel 132a om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Fonden är endera av följande:

i)Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), som regleras genom direktiv 2009/65/EG.

261

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

 

 

 

 

 

L 150/53

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ii)

En

AIF-fond som förvaltas

av

en

EU-baserad

AIF-förvaltare

som

är

registrerad

enligt artikel

3.3

 

i direktiv 2011/61/EU.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

iii)

En

AIF-fond som förvaltas

av

en

EU-baserad

AIF-förvaltare

som

är

auktoriserad

enligt

artikel 6

 

i direktiv 2011/61/EU.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

iv)

En

AIF-fond som förvaltas av en

icke EU-baserad AIF-förvaltare

som

är

auktoriserad

enligt

artikel

37

 

i direktiv 2011/61/EU.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v)

En

icke EU-baserad AIF-fond

som

förvaltas av

en icke EU-baserad

AIF-förvaltare

och marknadsförs

 

i enlighet med artikel 42 i direktiv 2011/61/EU.

 

 

 

 

 

 

 

 

vi)En icke EU-baserad AIF-fond som inte marknadsförs i unionen och som förvaltas av en icke EU-baserad AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredje land som omfattas av en delegerad akt som avses i artikel 67.6 i direktiv 2011/61/EU.

b)Fondens prospekt eller motsvarande dokument innefattar

i)de tillgångskategorier som fonden har tillstånd att investera i

ii)om investeringsbegränsningar tillämpas, de relativa begränsningarna och metoderna för att beräkna dem.

c)Rapporteringen från fonden eller fondens förvaltningsbolag till institutet uppfyller följande krav:

i)Fondens exponeringar rapporteras minst lika ofta som institutets exponeringar.

ii)Den finansiella informationen är tillräckligt detaljerad för att göra det möjligt för institutet att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den metod som institutet valt.

iii)Om institutet tillämpar genomlysningsmetoden verifieras uppgifterna om de underliggande exponeringarna av en oberoende tredje part.

Genom undantag från led a i det första stycket i denna punkt får multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker och andra institut som saminvesterar i fonder med multilaterala eller bilaterala utvecklingsbanker fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet av den fondens exponeringar i enlighet med de metoder som fastställs i artikel 132a, förutsatt att de villkor som fastställs i leden b och c i första stycket i den här punkten är uppfyllda och att fondens investeringsmandat begränsar de typer av tillgångar som fonden kan investera i till tillgångar som främjar en hållbar utveckling i utvecklingsländer.

Instituten ska meddela sin behöriga myndighet vilka fonder som de tillämpar den behandling som avses i andra stycket på.

Genom undantag från led c i i första stycket får rapporteringen till institutet från fonden eller fondens förvaltningsbolag, om institutet fastställer det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar i enlighet med den mandatbaserade metoden, begränsas till fondens investeringsmandat och eventuella ändringar av detta och utföras först när institutet ådrar sig exponeringen mot fonden för första gången och när det sker en ändring i fondens investeringsmandat.

4.Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller tillräcklig information för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponering i enlighet med metoderna i artikel 132a får förlita sig till en tredje parts beräkningar förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Den tredje parten är antingen

i) fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut, eller

ii)för fonder som inte omfattas av led i i detta led, fondens förvaltningsbolag, förutsatt att detta uppfyller villkoret i punkt 3 a.

b)Den tredje parten genomför beräkningen i enlighet med metoderna i artikel 132a.1, 132a.2 eller 132a.3, beroende på vad som är tillämpligt.

c)En extern revisor har bekräftat att tredje partens beräkning är korrekt.

262

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/54

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Institut som förlitar sig till tredje parts beräkningar ska multiplicera det riskvägda exponeringsbeloppet för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.

Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av den tredje parten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.

5.Om ett institut vid beräkning av det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar tillämpar de metoder som avses i artikel 132a (nivå 1-fond) och någon av de underliggande exponeringarna av nivå 1-fonden är en exponering i form av andelar eller aktier i en annan fond (nivå 2-fond) får det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas genom alla de tre metoder som beskrivs i punkt 2 i denna artikel. Ett institut får endast använda genomlysningsmetoden för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen av fondernas exponeringar i nivå 3 och alla påföljande nivåer om det använder den metoden för beräkning av föregående nivåer. I alla andra scenarier ska de använda reservmetoden.

6.Det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar beräknade i enlighet med genomlys­ ningsmetoden och mandatmetoden som avses i artikel 132a.1 och 132a.2 ska begränsas till det riskvägda beloppet för den fondens exponeringar som beräknats i enlighet med reservmetoden.

7.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med artikel 132a.1 får genom undantag från punkt

1i den här artikeln beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet i form av andelar eller aktier i en fond genom att

multiplicera exponeringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med den riskvikt (RW*i ) som beräknas i enlighet med formeln i artikel 132c, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)Instituten bokför värdet på innehavet av andelar eller aktier i en fond till anskaffningskostnaden men bokför värdet på fondens underliggande tillgångar till verkligt värde om de tillämpar genomlysningsmetoden.

b)En förändring av marknadsvärdet av de andelar eller aktier som instituten bokför till värdet av anskaffnings­ kostnaden förändrar inte institutens kapitalbas och inte heller det exponeringsvärde som hänger samman med dessa innehav.”

63.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 132a

Metoder för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp

1.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av dessa institut.

2.Om de villkor som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar använda genomlysningsmetoden för att beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med gränserna i fondens mandat och relevant rätt.

Instituten ska utföra beräkningarna som avses i första stycket enligt antagandet att fonden först tar på sig exponering till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt som leder till de högsta kapitalbaskraven, och därefter fortsätter att ta på sig exponering i fallande ordning till den maximala totala exponeringsgränsen är nådd, och att fonden tillämpar bruttosoliditet till den högsta tillåtna gränsen enligt sitt mandat eller relevant rätt i tillämpliga fall.

Instituten ska utföra de beräkningar som avses i första stycket i enlighet med metoderna i detta kapitel, kapitel 5 och avsnitten 3, 4 eller 5 i kapitel 6 i denna avdelning.

3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fonds exponeringar i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjus­ teringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatex­ poneringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.

263

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/55

SV

 

 

 

 

Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjuster­ ingsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som anger hur instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbelopp som avses i punkt 2 om ett eller flera av de ingångsvärden som krävs för att utföra beräkningen saknas.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 132b

Undantag från metoderna för beräkning av fonders riskvägda exponeringsbelopp

1.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta fondens innehav av kärnprimärkapitalin­ strument, primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, vilka instituten ska dra av i enlighet med artikel 36.1 och artiklarna 56, 66 respektive 72e.

2.Instituten får från de beräkningar som avses i artikel 132 undanta exponeringar i form av andelar eller aktier

ide fonder som avses i artikel 150.1 g och h och istället tillämpa den behandling som avses i artikel 133 på dessa exponeringar.

Artikel 132c

Behandling av fonders exponeringar utanför balansräkningen

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina poster utanför balansräkningen som har potential att omvandlas till exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond genom att multiplicera expone­ ringsvärdet av dessa exponeringar, beräknat i enlighet med artikel 111, med följande riskvikt:

a)För alla exponeringar för vilka instituten använder en av de metoder som anges i artikel 132a:

där

RW*i

i

RWAEi

E*i

Ai

EQi

RW*i ¼ RWAEiAi

E*i EQi

=riskvikt

=index som anger fond,

=det belopp som beräknas i enlighet med artikel 132a för en fond,

=exponeringsvärdet för fondens exponeringar,

=det bokföringsmässiga värdet av fondens tillgångar, och

=det bokföringsmässiga värdet av fondens aktier.

b) För alla övriga exponeringar, RW*i ¼ 1 250 %.

2.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller villkoren i punkt

3i denna artikel som garantibeloppets diskonterade nuvärde med hjälp av en riskfri diskonteringsfaktor. Instituten får minska exponeringsvärdet av ett minimivärdebaserat åtagande med eventuella förluster som bokförts för det minimivärdebaserade åtagandet enligt tillämplig redovisningsstandard.

Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden som uppfyller samtliga villkor i punkt 3 i denna artikel genom att multiplicera exponeringsvärdet för dessa exponeringar med en konverteringsfaktor på 20 % och den riskvikt som erhålls enligt artikel 132 eller 152.

264

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/56

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Instituten ska fastställa det riskvägda exponeringsbeloppet för exponeringar utanför balansräkningen som härrör från minimivärdebaserade åtaganden i enlighet med punkt 2 om alla följande villkor är uppfyllda:

a)Institutets exponering utanför balansräkningen är ett minimivärdebaserat åtagande för en investering i andelar eller aktier i en eller flera fonder, enligt vilket institutet endast är skyldigt att göra utbetalningar inom ramen för det minimivärdebaserade åtagandet om marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar är lägre än ett på förhand fastställt tröskelvärde vid en eller flera tidpunkter, som anges i avtalet.

b)Fonden är antingen

i)ett fondföretag enligt definitionen i direktiv 2009/65/EG, eller

ii)en alternativ investeringsfond (AIF-fond) enligt definitionen i artikel 4.1 a i direktiv 2011/61/EU som endast

investerar i överlåtbara värdepapper eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 i direktiv 2009/65/EG, om AIF-fondens mandat inte tillåter en bruttosoliditet som är högre än vad som tillåts enligt artikel 51.3 i direktiv 2009/65/EG.

c)Det aktuella marknadsvärdet av de exponeringar som är underliggande till den fond som är underliggande till det minimivärdebaserade åtagandet täcker eller överskrider nuvärdet av det tröskelvärde som anges i det minimivärdebaserade åtagandet, utan att hänsyn tas till effekten av de minimivärdebaserade åtagandena utanför balansräkningen.

d)Om det överskjutande marknadsvärdet av fondens eller fondernas underliggande exponeringar i förhållande till det minimivärdebaserade åtagandets nuvärde sjunker kan institutet, eller ett annat företag som omfattas av samma gruppbaserade tillsyn som institutet i enlighet med denna förordning och direktiv 2013/36/EU eller direktiv 2002/87/EG, påverka sammansättningen av fondens eller fondernas underliggande exponeringar eller på annat sätt begränsa möjligheten till en ytterligare minskning av det överskjutande beloppet.

e)Den direkta eller indirekta slutmottagaren av det minimivärdebaserade åtagandet är vanligtvis en icke- professionell kund enligt definitionen i artikel 4.1.11 i direktiv 2014/65/EU.”

64.I artikel 144.1 ska led g ersättas med följande:

”g) Institutet har med hjälp av internmetoden beräknat kapitalbaskraven utifrån sina skattningar av riskparametrar och kan överlämna den rapport som krävs i artikel 430.”

65.Artikel 152 ska ersättas med följande:

”Artikel 152

Behandling av exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder

1.Instituten ska beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för sina exponeringar i form av andelar eller aktier

ien fond genom att multiplicera fondens riskvägda exponeringsbelopp, beräknat i enlighet med de metoder som avses i punkterna 2 och 5, med procentandelen andelar eller aktier som innehas av dessa institut.

2.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda ska institut som har tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar göra en genomlysning av dessa underliggande exponeringar för att beräkna fondens riskvägda exponeringsbelopp genom att riskvikta alla fondens underliggande exponeringar som om de innehafts direkt av instituten.

3.Genom undantag från artikel 92.3 d får institut som beräknar det riskvägda exponeringsbeloppet av en fond

i enlighet med punkt 1 eller 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken i fondens derivatexponeringar som ett belopp motsvarande 50 % av kapitalbaskravet för de derivatexponeringar som beräknats i enlighet med kapitel 6 avsnitt 3, 4 eller 5 i denna avdelning, beroende på vad som är tillämpligt.

Genom avvikelse från första stycket får ett institut från beräkningen av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjuster­ ingsrisken undanta derivatexponeringar som inte skulle ha omfattats av det kravet om de hade orsakats direkt av institutet.

265

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/57

SV

 

 

 

 

4.Institut som tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel och som uppfyller villkoren för permanent partiell användning i enlighet med artikel 150, eller som inte uppfyller villkoren för att använda metoderna i detta kapitel eller en eller flera av de metoder som anges i kapitel 5 för alla eller delar av fondens underliggande exponeringar, ska beräkna riskviktade exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp

ienlighet med följande principer:

a)För exponeringar som hänförs till klassen aktieexponeringar enligt artikel 147.2 e ska instituten tillämpa den förenklade riskviktmetoden enligt artikel 155.2.

b)För exponeringar som hänförs till klassen för poster som representerar positioner i värdepapperisering enligt artikel 147.2 f ska instituten tillämpa det förfarande som anges i artikel 254 som om dessa exponeringar skulle vara direkt innehavda av dessa institut.

c)För alla andra underliggande exponeringar ska instituten tillämpa schablonmetoden enligt kapitel 2 i denna avdelning.

Vid tillämpning av led a i första stycket ska instituten om de inte kan skilja mellan exponeringar i riskkapitalföretag, börsnoterade aktier och andra aktieliknande exponeringar behandla exponeringarna i fråga som andra aktieliknande exponeringar.

5.Om villkoren som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda får institut som saknar tillräcklig information om en fonds enskilda underliggande exponeringar beräkna dessa exponeringars riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med den mandatbaserade metoden enligt artikel 132a.2. För de exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel ska instituten emellertid tillämpa de metoder som anges där.

6.Om inte annat följer av artikel 132b.2 ska institut som inte tillämpar genomlysningsmetoden i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel eller den mandatbaserade metoden i enlighet med punkt 5 i denna artikel tillämpa den reservmetod som avses i artikel 132.2.

7.Instituten får beräkna sin riskvägda exponering i form av enheter eller aktier i fonder genom att kombinera de metoder som avses i denna artikel, förutsatt att villkoren för dessa metoder uppfylls.

8. Institut som inte har tillräckliga uppgifter eller information för att beräkna en fonds riskvägda belopp i enlighet med metoderna som fastställs i punkterna 2, 3, 4 och 5 får förlita sig på en tredje parts beräkningar förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a) Tredjeparten är antingen

i) fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlåningsinstitut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller finansiella inlåningsinstitut, eller

ii)för fonder som inte omfattas av led i, i detta led, fondens förvaltningsbolag förutsatt att detta uppfyller kriterierna i artikel 132.3 a.

b)För exponeringar som inte förtecknas i punkt 4 a, b och c i denna artikel utför tredjeparten beräkningarna

ienlighet med genomlysningsmetoden som fastställs i artikel 132a.1.

c)För exponeringar som förtecknas i punkt 4 a, b och c utför tredjeparten beräkningarna i enlighet med den metod som anges i respektive led.

d)En extern revisor har bekräftat att tredjepartens beräkning är korrekt.

Institut som förlitar sig på tredjeparts beräkningar ska multiplicera de riskvägda exponeringsbeloppen för en fonds exponeringar från dessa beräkningar med en faktor på 1,2.

Genom undantag från det andra stycket ska faktorn på 1,2 inte tillämpas om institutet har obegränsad tillgång till de detaljerade beräkningar som utförs av tredjeparten. På begäran ska institutet lämna dessa beräkningar till den behöriga myndigheten.

9.Vid tillämpning av denna artikel ska artiklarna 132.5, 132.6 och 132b tillämpas. Vid tillämpning av denna artikel ska artikel 132c tillämpas, med de riskvikter som beräknats i enlighet med kapitel 3 i denna avdelning.”

266

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/58

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

66.I artikel 158 ska följande punkt införas:

”9a. Det förväntade förlustbeloppet för ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav som fastställs i artikel 132c.3 ska vara noll.”

67.Artikel 164 ska ersättas med följande: ”Artikel 164

Förlust vid fallissemang (LGD)

1.Instituten ska ta fram egna skattningar av LGD med iakttagande av kraven i avsnitt 6 i detta kapitel och under förutsättning att det beviljas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143. För utspädningsrisk för förvärvade fordringar ska ett LGD-värde på 75 % användas. Om ett institut kan bryta ned sina skattningar av EL för utspädningsrisk för förvärvade fordringar till PD- och LGD-värden på ett tillförlitligt sätt, får institutet använda sin egen LGD-skattning.

2.Obetalt kreditriskskydd får erkännas som godtagbart för en enskild exponering eller grupp av exponeringar genom justering av PD- eller LGD-skattningarna, under förutsättning att kraven i artikel 183.1, 183.2 och 183.3 är uppfyllda och de behöriga myndigheterna har gett sitt tillstånd. Ett institut ska inte justera PD- eller LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den justerade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt för en jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle vara.

3.Vid tillämpning av artikel 154.2 ska LGD för en jämförbar direkt exponering mot den utfärdare av kreditriskskyddet som avses i artikel 153.3 vara LGD för antingen en osäkrad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäkrad facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om tillgängliga uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp som kan återvinnas, i händelse av att både garantigivaren och gäldenären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen, är beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller gäldenären.

4.Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter utan statliga garantier får inte understiga 10 %.

Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i kommersiella fastigheter utan statliga garantier får inte understiga 15 %.

5.Medlemsstaterna ska utse en myndighet som ansvarig för tillämpningen av punkt 6. Denna myndighet ska vara den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel är den behöriga myndigheten, ska den säkerställa att relevanta nationella organ och myndigheter som har ett makrotillsynsuppdrag får vederbörlig information om den behöriga myndighetens avsikt att utnyttja denna artikel och att de på lämpligt sätt är engagerade i bedömningen av hot mot den finansiella stabiliteten i sin medlemsstat i enlighet med punkt 6.

Om den myndighet som av medlemsstaten utsetts att tillämpa denna artikel inte är den behöriga myndigheten ska medlemsstaten anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa korrekt samordning och utbyte av information mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten, för en korrekt tillämpning av denna artikel. Myndigheterna ska i synnerhet ha ett nära samarbete och dela all information som kan behövas för att på ett ändamålsenligt sätt utföra de uppgifter som den utsedda myndigheten åläggs enligt denna artikel. Detta samarbete ska syfta till att undvika varje form av överlappande eller icke samstämmiga åtgärder mellan den behöriga myndigheten och den utsedda myndigheten samt att säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till samspelet med andra åtgärder, särskilt åtgärder som vidtas enligt artikel 458 i denna förordning och artikel 133 i direktiv 2013/36/EU.

6.På grundval av de uppgifter som samlas in i enlighet med artikel 430a och av andra relevanta indikatorer

och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden, ska den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 i den här artikeln regelbundet, dock minst en gång per år, göra en bedömning av huruvida de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 i den här artikeln är lämpliga för exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat.

267

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/59

SV

 

 

 

 

Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5, på grundval av den bedömning som avses i första stycket i denna punkt, drar slutsatsen att de LGD-minimivärden som avses i punkt 4 inte är tillräckliga, och om den anser att LGD-värdenas olämplighet skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten i medlemsstaten negativt, får den fastställa högre LGD-minimivärden för de exponeringar som är belägna i en eller flera delar av territoriet för den berörda myndighetens medlemsstat. Dessa högre minimivärden får också tillämpas för ett eller flera fastighetssegment av sådana exponeringar.

Den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska underrätta EBA och ESRB innan den fattar ett sådant beslut som avses i denna punkt. Inom en månad efter mottagande av den underrättelsen ska EBA och ESRB avge ett yttrande till den berörda medlemsstaten. EBA och ESRB ska offentliggöra dessa LGD-värden.

7.Om den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 fastställer högre LGD-minimivärden enligt punkt 6, ska instituten få en övergångsperiod på sex månader för att tillämpa dem.

8.EBA ska i nära samarbete med ESRB utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska beakta vid bedömningen av LGD-värdenas lämplighet som ett led i den bedömning som avses i punkt 6.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

9.ESRB får genom rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1092/2010 och i nära samarbete med EBA ge vägledning till myndigheter som utsetts i enlighet med punkt 5 i denna artikel om

a)faktorer som ”skulle kunna påverka den nuvarande eller framtida finansiella stabiliteten negativt” enligt punkt 6 och

b)vägledande referensvärden som den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 5 ska ta hänsyn till när den fastställer högre LGD-minimivärden.

10.Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de högre LGD-minimivärden som har fastställts av myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 6 på alla sina motsvarande exponeringar som säkrats genom panträtt i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter som är belägna i en eller flera delar av den medlemsstaten.”

68.I artikel 201.1 ska led h ersättas med följande: ”h) Kvalificerade centrala motparter.”

69.Följande artikel ska införas: ”Artikel 204a

Godtagbara slag av aktiederivat

1.Som godtagbart kreditriskskydd får instituten använda aktiederivat som är totalavkastningsswappar eller som har liknande ekonomisk effekt, endast i syfte att genomföra interna säkringar.

Om ett institut köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar nettobetalningarna för swappen som nettoinkomst, men inte redovisar motsvarande värdeminskning på den tillgång som är skyddad, antingen genom reducering av det verkliga värdet eller genom ett tillägg till reserverna, ska detta kreditriskskydd inte betecknas som godtagbart kreditriskskydd.

2.Om ett institut genomför en intern säkring med ett aktiederivat, ska, för att den inre säkringen ska betecknas som godtagbar enligt detta kapitel, den kreditrisk som har överförts till handelslagret föras över till en tredje part eller tredje parter.

Om en intern säkring har genomförts i enlighet med första stycket och kraven i detta kapitel är uppfyllda, ska institutet tillämpa de regler som anges i avsnitten 4–6 i detta kapitel för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, då dessa täcks av obetalt kreditriskskydd.”

268

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/60

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

70.Artikel 223 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Vid transaktioner med OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitt 6 beräkna EVA enligt följande:

EVA = E.”

b) I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Vid transaktioner i OTC-derivat ska institut som använder metoderna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5 i tillämpliga fall ta hänsyn till säkerheters riskreducerande effekter i enlighet med bestämmelserna i kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, beroende på vad som är tillämpligt.”

71.Artikel 272 ska ändras på följande sätt:

a)Led 6 ska ersättas med följande:

”6. säkringsmängd: en grupp transaktioner inom en enda nettningsmängd för vilken fullständig eller partiell är tillåten för att avgöra den potentiella framtida exponeringen enligt metoderna i avsnitt 3 eller 4 i detta kapitel.”

b)Följande led ska införas:

”7a. ensidigt marginalavtal: ett marginalavtal enligt vilket ett institut måste ställa tilläggsmarginalsäkerheter till en motpart men inte självt har rätt att erhålla tilläggsmarginalsäkerhet från motparten i fråga, eller vice versa.”

c)Led 12 ska ersättas med följande:

”12. aktuellt marknadsvärde eller CMV: nettomarknadsvärdet av alla transaktioner inom en nettningsmängd utan avdrag för eventuell säkerhet som innehafts eller ställt, och där positiva och negativa marknadsvärden nettas vid beräkningen av CMV.”

d)Följande led ska införas:

”12a. nettobelopp av oberoende säkerheter eller NICA: summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter erhållna eller ställda av motparter, beroende på vad som är lämpligt, till den fastställda nettningsmängden som inte är tilläggsmarginal.”

72.Artikel 273 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för de kontrakt som förtecknas i bilaga II på grundval av en av de metoder som anges i avsnitten 3–6 i enlighet med denna artikel.

Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.1 får inte använda den metod som fastställs i avsnitt 4. Ett institut som inte uppfyller villkoren i artikel 273a.2 får inte använda den metod som anges i avsnitt 5.

Institut får inom en koncern alltid använda en kombination av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6. Ett enskilt institut får inte på permanent basis använda en kombination av de metoder som fastställs i avsnitten 3– 6.”

b)Punkterna 6, 7 och 8 ska ersättas med följande:

”6. Enligt de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 ska exponeringsvärdet för en given motpart vara lika med summan av de exponeringsvärden som beräknats för varje nettningsmängd avseende den motparten.

Genom undantag från första stycket ska exponeringsvärdet – om ett marginalavtal gäller flera nettningsmängder med den motparten och institutet använder en av metoderna i avsnitten 3–6 för att beräkna dessa nettnings­ mängders exponeringsvärde – beräknas i enlighet med det relevanta avsnittet.

För en viss motpart ska exponeringsvärdet för en viss nettningsmängd av sådana OTC-derivat som förtecknas i bilaga II beräknat i enlighet med detta kapitel vara det värde som är störst av noll och differensen mellan

269

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/61

SV

 

 

 

 

summan av exponeringsvärdena för alla nettningsmängder avseende denna motpart och summan av säkerheternas kreditvärdighetsjusterade värden avseende denna motpart, vilka institutet betraktar som en genomförd nedskrivning. Kreditvärdighetsjusteringarna ska beräknas utan beaktande av någon motsvarande sådan debetvärdejustering av företagets egen kreditrisk som redan har undantagits från kapitalbasen i enlighet med artikel 33.1 c.

7.Vid beräkningen av exponeringsvärdet i enlighet med metoderna i avsnitt 3, 4 och 5 får instituten behandla två OTC-derivatkontrakt som helt matchar varandra och ingår i nettningsavtalet som om de vore ett enda kontrakt med ett teoretiskt belopp som är lika med noll.

Vid tillämpning av första stycket ska två OTC-derivat anses helt matcha varandra om de uppfyller samtliga följande villkor:

a)Riskpositionerna är motsatta.

b)Deras egenskaper är, med undantag för handelsdagen, identiska.

c)Deras kassaflöden tar helt och hållet ut varandra.

8. För fastställande av exponeringsbeloppet för exponeringar som härrör från transaktioner med lång avvecklingscykel, ska instituten använda en av de metoder som redovisas i avsnitten 3–6 i detta kapitel, oavsett vilka metoder institutet har valt för behandling av OTC-derivat och repor, värdepappers- och råvarulån och marginallånetransaktioner. Vid beräkning av kapitalbaskravet för transaktioner med lång avvecklingscykel får ett institut som använder den metod som redovisas i kapitel 3 tillämpa riskvikterna enligt den metod som redovisas i kapitel 2 på permanent basis, oavsett värdet av sådana positioner.”

c)Följande punkt ska läggas till:

”9. När det gäller de metoder som föreskrivs i avsnitten 3–6 i detta kapitel ska instituten behandla transaktioner där specifik korrelationsrisk konstaterats i enlighet med artikel 291.2, 291.4, 291.5 och 291.6.”

73.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 273a

Villkor för användning av förenklade metoder för beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten får beräkna exponeringsvärdet av derivatpositioner i enlighet med metoden i avsnitt 4 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)10 % av institutets totala tillgångar.

b)300 miljoner EUR.

2. Instituten får beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med metoden som fastställs i avsnitt 5 under förutsättning att storleken på denna derivatverksamhet inom eller utanför balansräkningen är högst lika stor som båda följande tröskelvärden, på grundval av en bedömning som genomförs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)5 % av institutets totala tillgångar.

b)100 miljoner EUR.

3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska instituten beräkna storleken på sin derivatverksamhet inom och utanför balansräkningen med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden i enlighet med följande krav:

a)Derivatpositionerna ska värderas till sitt marknadsvärde på det givna datumet, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions marknadsvärde och verkliga värde inte finns tillgängliga på ett givet datum ska instituten använda sig av det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

270

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/62

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Det absoluta värdet av långa derivatpositioner ska summeras med det absoluta värdet av korta derivatpo­ sitioner.

c)Alla derivatpositioner ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditris­ kexponeringar utanför handelslagret.

4.Genom undantag från punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, får ett institut som ingår i en grupp och som skulle behöva tillämpa den metod som fastställs i avsnitt 3 eller 4 eftersom det på individuell nivå överskrider tröskelvärdena i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt, välja att efter godkännande av de behöriga myndigheterna tillämpa den metod som skulle tillämpas på gruppnivå, om derivatverksamheten på gruppnivå inte överskrider de tröskelvärden som anges i punkt 1 eller 2, beroende på vad som är tillämpligt.

5.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna vilka metoder i avsnitt 4 eller 5 som de använder, eller

iförekommande fall upphör att använda, för beräkning av exponeringsvärdet för deras derivatpositioner.

6.Instituten får inte ingå en derivattransaktion, köpa eller sälja ett derivatinstrument endast för att efterleva något av villkoren i punkterna 1 och 2 under den bedömning som genomförs varje månad.

Artikel 273b

Bristande uppfyllande av villkoren för användning av förenklade metoder för beräkning av exponerings­ värdet av derivat

1.Om ett institut inte uppfyller ett eller flera av kraven i artikel 273a.1 och 273a.2 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

2.Ett institut ska upphöra att beräkna exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, inom tre månader efter det att något av följande föreligger:

a)Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte villkoren som avses i led a i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, eller det tröskelvärde som anges i led b i artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt, under mer än sex av de föregående tolv månaderna.

3.Om ett institut har upphört att beräkna exponeringsvärdena av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt

4eller 5, beroende på vad som är tillämpligt, ska det endast tillåtas att återuppta beräkningen av exponeringsvärdet av sina derivatpositioner i enlighet med avsnitt 4 eller 5 om det visar för den behöriga myndigheten att alla villkor som fastställs i artikel 273a.1 eller 273a.2 har uppfyllts under en period på ett år.”

74.I del tre avdelning II kapitel 6 ska avsnitten 3, 4 och 5 ersättas med följande: ”Avsnitt 3

Schablonmetoden för motpartskreditrisk Artikel 274

Exponeringsvärde

1.Ett institut får beräkna ett enskilt exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå för alla transaktioner som omfattas av ett nettningsavtal om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Nettningsavtalet tillhör en av de typer av nettningsavtal som avses i artikel 295.

b)Nettningsavtalet har godkänts av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 296.

c)Institutet har levt upp till de förpliktelser avseende nettningsavtalet som fastställs i artikel 297.

Om något av villkoren i det första stycket inte uppfylls ska institutet behandla varje transaktion som om det vore sin egen nettningsmängd.

271

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/63

SV

 

 

 

 

2.Instituten ska beräkna nettningsmängdens exponeringsvärde med hjälp av schablonmetoden för motpartskreditrisk enligt följande:

 

 

Exponeringsvärde = α · (RC + PFE)

där

 

 

RC

=

ersättningskostnaden beräknad i enlighet med artikel 275, och

PFE

=

den potentiella framtida exponeringen beräknad i enlighet med artikel 278,

α= 1,4.

3.Exponeringsvärdet av en nettningsmängd som omfattas av ett kontraktsenligt marginalavtal ska begränsas till exponeringsvärdet av samma nettningsmängd som inte omfattas av någon form av marginalavtal.

4.Om flera marginalavtal är tillämpliga på samma nettningsmängd ska instituten hänföra varje marginalavtal till den grupp av transaktioner i nettningsmängden till vilken det marginalavtalet kontraktsenligt gäller och beräkna ett exponeringsvärde separat för var och en av dessa grupperade transaktioner.

5.Instituten får fastställa exponeringsvärdet av en nettningsmängd till noll om nettningsmängden uppfyller samtliga följande villkor:

a)Nettningsmängden består enbart av sålda optioner.

b)Nettningsmängdens aktuella marknadsvärde är alltid negativt.

c)Premien för alla optioner i nettningsmängden har erhållits av samtliga institut som en garanti för kontraktens verkställande.

d)Nettningsmängden omfattas inte av något marginalavtal.

6.I en nettningsmängd ska instituten ersätta en transaktion som utgörs av en ändlig linjär kombination av köpta eller sålda köp- eller säljoptioner med alla de enskilda optioner som formar den linjära kombinationen, som en enskild transaktion, i syfte att beräkna exponeringsvärdet av nettningsmängden i enlighet med detta avsnitt. Varje sådan kombination av optioner ska betraktas som en enskild transaktion i den nettningsmängd i vilken kombinationen ingår vid beräkning av exponeringsvärdet.

7.Exponeringsbeloppet för en kreditderivattransaktion som representerar en lång position i den underliggande tillgången får begränsas till det utestående obetalda premiebeloppet, förutsatt att det behandlas som en egen nettningsmängd som inte omfattas av ett marginalavtal.

Artikel 275

Ersättningskostnad

1.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden RC för nettningsmängder som inte omfattas av ett marginalavtal i enlighet med följande formel:

RC = max{CMV – NICA, 0}

2.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för enskilda nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal

ienlighet med följande formel:

RC = max{CMV – VM – NICA, TH + MTA – NICA, 0}

där

 

 

RC

=

ersättningskostnaden

VM

= det volatilitetsjusterade värdet av den nettotilläggsmarginal som, beroende på vad som är tillämpligt,

 

 

regelbundet erhållits eller ställts till nettningsmängden för att minska förändringarna av nettningsvärdets

 

 

CMV,

TH

=

den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som institutet

 

 

inte har rätt att begära säkerhet för, och

MTA

=

det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

272

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/64

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Instituten ska beräkna ersättningskostnaden för flera nettningsmängder som omfattas av samma marginalavtal i enlighet med följande formel:

RC ¼ max(

maxfCMVi, 0g − maxfVMMA þ NICAMA, 0g, 0) þ max(

minfCMVi, 0g − minfVMMA þ NICAMA, 0g, 0)

 

 

 

Xi

Xi

där

 

 

 

 

RC

=

ersättningskostnaden

 

i

=

det index som betecknar den nettningsmängd som omfattas av det enskilda marginalavtalet.

CMVi

= CMV av nettningsmängd i,

 

VMMA

= summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerheter som, beroende på vad som är tillämpligt,

 

 

regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder för att minska förändringarna av deras

 

 

CMV,

 

NICAMA

= summan av det volatilitetsjusterade värdet av säkerhet som, beroende på vad som är tillämpligt,

 

 

regelbundet erhållits eller ställts till flera nettningsmängder som inte är VMMA,

Vid tillämpning av första stycket får NICAMA beräknas på handelsnivå, nettningsmängdsnivå eller för alla nettningsmängder på vilka marginalavtalet tillämpas beroende på vilken nivå marginalavtalet tillämpas.

Artikel 276

Godkännande och behandling av säkerhet

1.Vid tillämpning av detta avsnitt ska instituten beräkna säkerhetsbeloppen för VM, VMMA, NICA och NICAMA, genom att tillämpa samtliga följande krav:

a)Om alla transaktioner som ingår i en nettningsmängd tillhör handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artiklarna 197 och 299 godtas.

b)Om en nettningsmängd innehåller minst en transaktion som återfinns utanför handelslagret ska endast säkerhet som är godtagbar enligt artikel 197 godtas.

c)Säkerhet från en motpart ska ges positivt tecken och säkerhet som ställs till en motpart ska ha negativt tecken.

d)Det volatilitetsjusterade värdet av alla typer av säkerheter som erhålls eller ställs ska beräknas i enlighet med artikel 223, vid denna beräkning ska instituten inte använda metoden i artikel 225.

e)Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VM och NICA.

f)Samma säkerhet får inte samtidigt ingå i både VMMA och NICAMA.

g)Inga sådana säkerheter som ställs till motparter som är separerade från motpartens tillgångar – och därmed är konkursskyddade i det fall motparten skulle fallera eller hamna på obestånd – ska tas med i beräkningen av NICA och NICAMA.

2.Vid beräkning av det volatilitetsjusterade värdet av sådana ställda säkerheter som avses i punkt 1 d i denna artikel ska instituten ersätta formeln som fastställs i artikel 223.2 med följande formel:

CVA = C · (1 + HC + Hfx)

där

CVA = det volatilitetsjusterade värdet av ställda säkerheter

C = säkerheten

Hc och Hfx definieras i enlighet med artikel 223.2.

273

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/65

SV

 

 

 

 

3.Vid tillämpning av punkt 1 d ska instituten fastställa den avvecklingsperiod som är relevant för beräkningen av det volatilitetsjusterade värdet av all säkerhet som erhålls eller ställs i enlighet med en av följande tidshorisonter:

a)Ett år för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1.

b)Den marginalriskperiod som i enlighet med led b i artikel 279c.1 fastställs för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3.

Artikel 277

Inplacering av transaktioner i riskkategorier

1.Instituten ska placera in varje transaktion som ingår i en nettningsmängd i en av följande riskkategorier för att fastställa nettningsmängdens potentiella framtida exponering, som avses i artikel 278:

a)Ränterisk.

b)Valutarisk.

c)Kreditrisk.

d)Aktierisk.

e)Råvarurisk.

f)Övriga risker.

2.Instituten ska genomföra den inplacering som avses i punkt 1 på grundval av derivattransaktionens primära riskdrivare. Den primära riskdrivaren ska vara den enda väsentliga riskdrivaren för en derivattransaktion.

3.Genom undantag från punkt 2 ska institut placera in derivattransaktioner som har mer än en väsentlig riskdrivare i fler än en riskkategori. Om alla väsentliga riskdrivare för en av dessa transaktioner tillhör samma riskkategori ska instituten endast behöva placera in den transaktionen en gång i denna riskkategori på grundval av den väsentligaste av dessa riskdrivare. Om de väsentliga riskdrivarna för en av dessa transaktioner tillhör olika riskkategorier ska instituten placera in denna transaktion en gång i varje riskkategori för vilken transaktionen har minst en väsentlig riskdrivare, på grundval av den väsentligaste riskdrivaren i den riskkategorin.

4.Instituten ska utan hinder av vad som anges i punkterna 1,2 och 3 tillämpa följande krav när de placerar in transaktioner i de riskkategorier som förtecknas i punkt 1:

a)

Om

en

transaktions

primära

riskdrivare,

eller

den väsentligaste

riskdrivaren

i

en

viss

transaktion

som

avses

 

i punkt 3, är en inflationsvariabel ska instituten placera in transaktionen i ränteriskkategorin.

 

 

b)

Om

en

transaktions

primära

riskdrivare,

eller

den väsentligaste

riskdrivaren

i

en

viss

transaktion

som

avses

 

i punkt 3, är en klimatvariabel ska institutet placera in transaktionen i råvaruriskkategorin.

 

 

5.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera a) metoden för att identifiera transaktioner med endast en väsentlig riskdrivare,

b)metoden för att vid tillämpning av punkt 3 identifiera transaktioner med mer än en väsentlig riskdrivare och för att identifiera den väsentligaste av dessa riskdrivare.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

274

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/66

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 277a

Säkringsmängder

1.Instituten ska fastställa relevanta säkringsmängder för varje riskkategori i en nettningsmängd och hänföra varje transaktion till dessa säkringsmängder enligt följande:

a)Transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses

iartikel 277.3, är denominerad i samma valuta.

b)Transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses

iartikel 277.3, utgår från samma valutapar.

c)Alla transaktioner som placerats in i kreditriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.

d)Alla transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin ska hänföras till samma säkringsmängd.

e)Transaktioner som placerats in i råvaruriskkategorin ska hänföras till en av följande säkringsmängder på grundval av deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3:

i)Energi.

ii)Metaller.

iii)Jordbruksprodukter.

iv)Andra råvaror.

v)Klimatförhållanden.

f)Transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.

Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska sådana transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som har en inflationsvariabel som primär riskdrivare hänföras till separata säkringsmängder, förutom sådana säkringsmängder för transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin som inte har en inflationsvariabel som sin primära riskdrivare. Dessa transaktioner ska endast hänföras till samma säkringsmängd om deras primära riskdrivare, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är denominerad i samma valuta.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa separata individuella säkringsmängder i varje riskkategori för följande transaktioner:

a)Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, antingen är den marknadsimplicita volatiliteten eller den realiserade volatiliteten hos en riskdrivare eller korrelationen mellan två riskdrivare.

b)Transaktioner för vilka den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är skillnaden mellan två riskdrivare som placerats in i samma riskkategori eller transaktioner som består av två betalningsben som är denominerade i samma valuta och för vilka en riskdrivare från samma riskkategori som den primära riskdrivaren ingår i det andra betalningsbenet än det som inbegriper den primära riskdrivaren.

Vid tillämpning av första stycket led a i denna punkt ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, är identisk.

Vid tillämpning av första stycket led b ska instituten endast hänföra transaktioner till samma säkringsmängd inom den relevanta riskkategorin om det riskdrivarpar hos dessa transaktioner som avses däri är identiskt och om de två

275

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/67

SV

 

 

 

 

riskdrivarna i detta par har en positiv korrelation. I annat fall ska instituten hänföra transaktionerna i led b i första stycket till en av de säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 1, på grundval av endast en av de två riskdrivare som avses i första stycket led b.

3.Instituten ska på begäran från behöriga myndigheter ge information om antalet säkringsmängder som fastställts i enlighet med punkt 2 i denna artikel för varje riskkategori, inbegripet den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, eller riskdrivarparet för var och en av dessa säkringsmängder, och antalet transaktioner i var och en av dessa säkringsmängder.

Artikel 278

Potentiell framtida exponering

1.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponeringen för en nettningsmängd på följande sätt:

X

PFE ¼ multiplikator � AddOnðaÞ

a

där

PFE

= den potentiella framtida exponeringen

a= det index som anger de riskkategorier som ingår i beräkningen av nettningsmängdens potentiella framtida exponering,

AddOn(a)

=

tillägget för riskkategori a beräknat i enlighet med artiklarna 280a–280f, beroende på vad som

 

 

är tillämpligt, och

multiplikator

=

multiplikationsfaktorn beräknad i enlighet med formeln i punkt 3.

Vid denna beräkning ska instituten inkludera tillägget för en viss riskkategori i beräkningen av en nettningsmängd potentiella framtida exponering om minst en transaktion i nettningsmängden har placerats in i den riskkategorin.

2.Den potentiella framtida exponeringen för flera nettningsmängder som omfattas av sådana marginalavtal som avses i artikel 275.3 ska beräknas som summan av potentiella framtida exponeringar av alla enskilda nettningsmängder betraktade som om de inte omfattades av någon form av marginalavtal.

3.Vid tillämpning av punkt 1 ska multiplikatorn beräknas enligt följande:

multiplikator =

8

1 if z ≥ 0

 

 

 

 

 

 

<

þ ð

 

Þ �

 

y��

 

>

1 − Floorm

exp

 

>

min 1, Floorm

 

 

z if z < 0

 

:

 

 

 

 

 

 

där

Floorm = 5 %, och

y = 2 * (1 – Floorm) * ΣaAddOn(a)

8

> CMV – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.1

>

<

z = > CMV – VM – NICA för de nettningsmängder som avses i artikel 275.2

>

: CMVi – NICAi för de nettningsmängder som avses i artikel 275.3

NICAi

= nettobeloppet av oberoende säkerheter beräknat endast för transaktioner som ingår i nettningsmängd i.

 

NICAi ska beräknas på handelsnivå eller nettningsmängdsnivå beroende på marginalavtalet.

276

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/68

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 279

Beräkning av riskpositionen

Vid beräkning av riskkategoriernas tillägg, som avses i artiklarna 280a–280f ska instituten beräkna riskpositionen för varje transaktion i en nettningsmängd enligt följande:

Riskposition = δ * AdjNot * MF

där

δ= transaktionens regulatoriska delta beräknat i enlighet med formeln i artikel 279a,

AdjNot

=

transaktionens justerade teoretiska belopp beräknat i enlighet med artikel 279b, och

MF

=

transaktionens löptidsfaktor beräknad i enlighet med formeln i artikel 279c.

Artikel 279a

Regulatoriskt delta

1.Instituten ska beräkna det regulatoriska deltat på följande sätt:

a)För köp- och säljoptioner som ger optionens köpare rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument vid ett positivt pris ett visst eller flera datum i framtiden, utom om dessa optioner placeras in i ränteriskkategorin, ska instituten använda följande formel:

δ ¼ tecken � N

typ � lnðP

σþpT

σ2

T

 

=

0,5

 

 

 

 

 

fff

 

 

 

 

 

där

δ= det regulatoriska deltat

tecken

=

– 1 om transaktionen är en såld köpoption eller en köpt säljoption,

tecken

=

+ 1 om transaktionen är en köpt köpoption eller en såld säljoption,

typ

=

– 1 om transaktionen är en säljoption,

typ

=

+ 1 om transaktionen är en köpoption,

N(x)

=

den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel,

 

 

dvs. sannolikheten att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett är

 

 

mindre än eller lika med x,

P= avista- eller terminspriset på optionens underliggande instrument; för optioner för vilka kassaflödet beror på ett genomsnittligt värde av priset på det underliggande instrumentet ska P vara lika med det genomsnittliga värdet vid tidpunkten för beräkningen,

K = optionens lösenpris,

T= optionens förfallodag; för optioner som kan utnyttjas endast vid ett framtida datum, är förfallodagen lika med det datumet; för optioner som kan utnyttjas vid flera framtida datum, är förfallodagen lika med det senaste av de datumen; förfallodagen ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och

σ= optionens regulatoriska volatilitet fastställd i enlighet med tabell 1 på grundval av transaktionens riskkategori och typen av underliggande instrument för optionen.

277

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/69

 

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riskkategori

Underliggande instrument

Regulatorisk volatilitet

 

 

 

 

 

 

 

Valuta

Alla

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Instrument med ett enda namn

100 %

 

 

Kredit

 

 

 

 

Instrument med flera namn

80 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Instrument med ett enda namn

120 %

 

 

Aktier

 

 

 

 

Instrument med flera namn

75 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Elektricitet

150 %

 

 

 

Råvaror

 

 

 

 

 

Övriga råvaror (exklusive elektricitet)

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

Alla

150 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Institut som använder terminspriset på en options underliggande instrument ska säkerställa att

i)terminspriset motsvarar optionens egenskaper,

ii)den relevanta räntenivå som råder vid rapporteringsdagen används vid beräkning av terminspriset,

iii) det underliggande instrumentets förväntade kassaflöden före optionens förfallodag är integrerade

iterminspriset.

b)För trancher i en syntetisk värdepapperisering och ett nth-to-default-kreditderivat, ska instituten använda följande formel:

δ ¼ tecken· �

15

ð1 þ 14 � AÞ � ð1 þ 14 � DÞ

där

8

<+ 1 när kreditriskskydd har erhållits genom transaktionen tecken = : – 1 när kreditriskskydd har lämnats genom transaktionen

A= tranchens fästpunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är A = (n-1)/k, och

D= tranchens avskiljningspunkt; för en nth-to-default-kreditderivattransaktion baserad på referensenheter k, är D = n/k.

c)För andra transaktioner än de som avses i led a eller b ska instituten använda följande regulatoriska delta:

δ =

8

> + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdriva­

>

<

> ren i den givna riskkategorin

>

> – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren, eller den väsentligaste riskdriva­

>

: ren i den givna riskkategorin

2. För tillämpningen av detta avsnitt betyder en lång position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, att transaktionens marknadsvärde ökar när värdet på den riskdrivaren ökar, och en kort position i den primära eller riskdrivaren eller

iden väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3, betyder att transaktionens marknadsvärde minskar när värdet på den riskdrivaren ökar.

278

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/70

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)den formel som – i enlighet med utvecklingen av internationella regler – instituten ska använda för att beräkna regulatoriskt delta för köp- och säljoptioner som placerats in i ränteriskkategorin och som är tillämplig under marknadsförhållanden där räntor kan vara negativa samt den regulatoriska volatilitet som är lämplig för den formeln,

b)den metod som ska användas för att fastställa om en transaktion är en lång eller kort position i en primär riskdrivare eller i den väsentligaste riskdrivaren i den givna riskkategorin för transaktioner som avses i artikel 277.3.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 279b

Justerat teoretiskt belopp

1.Instituten ska beräkna det justerade teoretiska beloppet enligt följande:

a)För transaktioner som placerats in i ränteriskkategorin eller i kreditriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som en produkt av derivatkontraktets teoretiska belopp och den regulatoriska durationsfaktorn, som ska beräknas på följande sätt:

regulatorisk durationsfaktor ¼ expð − R � SÞ − expð − R � EÞ R

där

R= den regulatoriska diskonteringsräntan, R = 5 %,

S= perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention, och

E= perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället, som ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Startdatumet för en transaktion är det tidigaste datum då en kontraktsenlig betalning enligt transaktionen, till eller från institutet, antingen fastställs eller utväxlas, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal. Om transaktionen redan har fastställt eller genomfört betalningar vid rapporterings­ dagen ska startdatumet för en transaktion vara lika med 0.

Om en transaktion innefattar ett eller flera kontraktsenliga framtida datum då institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum ska startdatumet vara lika med det först infallande av

i)det datum eller det först infallande av flera framtida datum som institutet eller motparten kan besluta att avsluta transaktionen före dess kontraktsenliga förfallodatum,

ii)det datum då transaktionen börjar fastställa eller genomföra betalningar, utom när det gäller betalningar som avser utbyte av säkerhet i ett marginalavtal.

Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens startdatum fastställas på grundval av det datum då det underliggande instrumentet tidigast börjar fastställa eller genomföra betalningar.

Slutdatumet för en transaktion är det senaste datum då en kontraktsenlig betalning enligt transaktionen, till eller från institutet, utväxlas eller kan utväxlas.

279

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/71

SV

 

 

 

 

Om en transaktion som underliggande instrument har ett sådant finansiellt instrument som kan ge upphov till kontraktsenliga skyldigheter utöver de som omfattar transaktionen, ska transaktionens slutdatum fastställas på grundval av transaktionens underliggande instruments sista kontraktsenliga betalning.

Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och om villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska avvecklingen av den utestående exponeringen vid dessa särskilt angivna datum anses vara en kontraktsenlig betalning enligt samma transaktion.

b)För transaktioner som placerats in i valutariskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på följande sätt:

i)Om transaktionen består av ett betalningsben ska det justerade teoretiska beloppet vara derivatkontraktets teoretiska belopp.

ii)Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för ett betalningsben är denominerat i institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det andra betalningsbenets teoretiska belopp.

iii)Om transaktionen består av två betalningsben och det teoretiska beloppet för vart och ett av betalningsbenen är denominerat i en annan valuta än institutets rapporteringsvaluta ska det justerade teoretiska beloppet vara det största av de två betalningsbenens teoretiska belopp efter omräkning till institutets rapporteringsvaluta till rådande avistakurs.

c)För transaktioner som placerats in i aktieriskkategorin eller råvaruriskkategorin ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet som produkten av marknadspriset på en enhet av transaktionens underliggande instrument och antalet enheter i det underliggande instrument som transaktionen hänvisar till.

Om en transaktion som placerats in i aktieriskkategorin eller råvaruriskkategorin enligt kontraktet uttrycks som ett teoretiskt belopp, ska instituten använda transaktionens teoretiska belopp och inte antalet enheter i det underliggande instrumentet som det justerade teoretiska beloppet.

d)För transaktioner som placerats in i kategorin ”övriga risker” ska instituten beräkna det justerade teoretiska beloppet på grundval av den lämpligaste metoden bland de metoder som anges i leden a, b och c, beroende på typen av och egenskaperna hos transaktionens underliggande instrument.

2.Instituten ska vid beräkning av det justerade teoretiska belopp som avses i punkt 1 fastställa transaktionens teoretiska belopp eller antalet enheter i det underliggande instrumentet enligt följande:

a)Om det teoretiska beloppet eller antalet enheter i en transaktions underliggande instrument inte är fastställt fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag:

i)För deterministiska teoretiska belopp och antal enheter i ett underliggande instrument ska det teoretiska beloppet vara det vägda genomsnittet av alla deterministiska värden av teoretiska belopp eller antal enheter i det underliggande instrumentet, beroende på vad som är tillämpligt, fram till transaktionens kontraktsenliga förfallodag, varvid vikterna är proportionen av den tidsperiod då vart och ett av värdena av teoretiska belopp är tillämpliga.

ii)För stokastiska teoretiska belopp och antal enheter i det underliggande instrumentet ska det teoretiska beloppet vara det belopp som fastställs genom fastställande av aktuella marknadsvärden inom formeln för beräkning av framtida marknadsvärden.

b)För kontrakt där det teoretiska beloppet utväxlas vid flera tillfällen ska det teoretiska beloppet multipliceras med det antal betalningar som återstår i enlighet med kontrakten.

c)För kontrakt i vilka det föreskrivs en multiplicering av kassaflödesbetalningar eller en multiplicering av derivatkontraktets underliggande, ska institutet justera det teoretiska beloppet för att beakta multipliceringens effekter på kontraktens riskstruktur.

3.Instituten ska konvertera en transaktions justerade teoretiska belopp till rapporteringsvalutan till rådande avistakurs om det justerade teoretiska beloppet beräknas enligt denna artikel utifrån ett kontraktsenligt teoretiskt belopp eller ett marknadspris på antalet enheter i ett underliggande instrument som är denominerat i en annan valuta.

280

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/72

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 279c

Löptidsfaktor

1.Instituten ska beräkna löptidsfaktorn enligt följande:

a)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 ska instituten använda följande formel:

qffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff MF ¼ minmaxM, 10=EttRäkenskapsår, 1

där

MF

= löptidsfaktorn

M= transaktionens återstående löptid, som är lika med den tidsperiod som behövs för avslutandet av alla transaktionens kontraktsenliga skyldigheter; härvidlag ska all eventuell optionalitet i ett derivatkontrakt anses vara en kontraktsmässig skyldighet; den återstående löptiden ska uttryckas i år med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Om en transaktion har ett annat derivatkontrakt som underliggande instrument som kan ge upphov till ytterligare kontraktsenliga skyldigheter utöver transaktionens kontraktsenliga skyldigheter ska transaktionens återstående löptid vara lika med den tidsperiod som krävs för att avsluta alla kontraktsenliga skyldigheter avseende det underliggande instrumentet.

Om en transaktion är så utformad att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att transaktionens marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum, ska transaktionens återstående löptid vara lika med tiden fram till nästa justeringsdag.

EttRäkenskapsår = ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

b)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 definieras löptidsfaktorn enligt följande:

 

 

 

2 rfffffffffffffffffffffffffffffff

 

 

MF ¼

3

 

MPOR

 

 

 

EttRäkenskapsår

där

 

 

 

 

 

MF

=

löptidsfaktorn,

 

 

 

MPOR

=

nettningsmängdens marginalriskperiod fastställd i enlighet med artikel 285.2–285.5,och

EttRäkenskapsår

=

ett år uttryckt i bankdagar med tillämpning av relevant bankdagskonvention.

Vid fastställande av marginalriskperioden för transaktioner mellan en kund och en clearingmedlem ska ett institut som agerar antingen som kund eller som clearingmedlem ersätta den minimiperiod som fastställs i artikel 285.2 b med fem bankdagar.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska den återstående löptiden vara lika med tidsperioden fram till nästa justeringsdag för transaktioner som är så utformade att den utestående exponeringen avvecklas vid särskilt angivna betalningsdatum och där villkoren justeras så att kontraktets marknadsvärde är noll vid dessa särskilt angivna betalningsdatum.

Artikel 280

Koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor

Vid beräkning av tillägget för en säkringsmängd, som avses i artiklarna 280a–280f ska säkringsmängdens regulatoriska faktorkoefficient ”є” vara följande:

8

> 1 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1

>

>

<

є = > 5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 a

>

>

: 0,5 för de säkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.2 b

281

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/73

SV

 

 

 

 

Artikel 280a

Tillägg för ränteriskkategorin

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för ränteriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnIR ¼ AddOnIRj

j

där

AddOnIR

j

AddOnIRj

=

tillägget för ränteriskkategorin

=

det index som anger alla de ränterisksäkringsmängder som fastställts för nettningsmängden

 

i enlighet med artikel 277a.1 a och 277a.2, och

=

tillägget för ränteriskkategorin eller säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2.

2. Instituten ska beräkna tillägget för ränteriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

där

єj

SFIR

EffNotIRj

AddOnIRj ¼ j � SFIR � EffNotIRj

=koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd i enlighet med tillämpligt värde enligt artikel 280,

=den regulatoriska faktorn för ränteriskkategorin med ett värde som är lika med 0,5 %, och

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Vid beräkning av det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j ska instituten först kartlägga varje transaktion i säkringsmängden till lämplig undergrupp i tabell 2. De ska göra detta på grundval av varje transaktions slutdatum, som fastställs i enlighet med artikel 279b.1 a:

 

Tabell 2

 

 

 

Undergrupp

 

Slutdatum

 

(år)

 

 

 

 

 

1

 

> 0 och <= 1

 

 

 

2

 

> 1 och <= 5

 

 

 

3

 

> 5

 

 

 

Instituten ska sedan beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängden j i enlighet med följande formel:

 

 

 

¼ qfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff

 

 

 

 

þ 1,4 � Dj,2 � Dj,3 þ 0,6

 

 

EffNotjIR

ðDj,1Þ2 þ ðDj,2Þ2 þ 1,4 � Dj,1 � Dj,2

� Dj,1 � Dj,3

där

 

 

 

 

 

 

EffNotjIR

=

det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och

 

Dj,k

=

det faktiska teoretiska beloppet för undergrupp k i säkringsmängd j beräknat enligt följande:

 

 

 

l 2

X

 

 

 

 

 

Dj,k ¼

 

Riskpositionl

 

Undergrupp k

där

l = det index som anger riskpositionen.

282

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/74

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 280b

Tillägg för valutarisken

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för valutariskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnFX ¼ AddOnFXj

j

där

AddOnFX

j

AddOnFXj

=tillägget för valutariskkategorin

=det index som anger de valutarisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 b och med 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i beräknat i enlighet med punkt 2.

2. Instituten ska beräkna tillägget för valutariskkategorin eller säkringsmängd j i enlighet med följande:

där

єj

SFFX

EffNotFXj

AddOnjFX ¼ j � SFFX

 

EffNotjFX

 

 

= koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska

faktor för säkringsmängd j, som fastställts

i enlighet med artikel 280,

 

 

 

=den regulatoriska faktorn för valutariskkategorin med ett värde som är lika med 4 %,

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande:

EffNotjFX

l 2

X

¼

Riskpositionl

 

 

Säkringsmängd j

där

l = det index som anger riskpositionen.

Artikel 280c

Tillägg för kreditsriskkategorin

1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende kredit för nettnings­ mängderna i enlighet med följande:

a)Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje emittent av ett referensskuldinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som hänförs till kreditriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om det referensskuldinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.

b)Det ska finnas en referensenhet avseende kredit för varje grupp av skuldreferensinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som hänförs till kreditrisk­ kategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende kredit om den grupp av referensskuldinstrument eller kreditderivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner har samma beståndsdelar.

283

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/75

SV

 

 

 

 

2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kreditriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnKredit ¼ AddOnKreditj j

där

AddOnKreditj

j

AddOnKreditj

=tillägget för kreditriskkategorin

=det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 c och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Instituten ska beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

 

j

 

 

jvfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkkkk

 

 

 

 

u

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kredit

 

 

t

X

Kredit

 

 

 

Þ! þ

X

 

 

Kredit

2

 

 

 

2

AddOn

 

¼

u

ρ

 

AddOn

Enhet

1 −

ð

ρ

 

Þ � ð

AddOn

Enhet

ÞÞ

 

 

 

 

k

 

ð

 

k

 

 

ð

 

 

där

AddOnKreditj

єj

k

ρKreditk

=kreditriskkategorin för säkringsmängd j,

=koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j, som fastställts

ienlighet med artikel 280,

=det index som anger referensenheten avseende kredit för nettningsmängderna som fastställts

ienlighet med punkt 1,

=korrelationsfaktorn för referensenheten avseende kredit k, om referensenheten avseende kredit

khar fastställts i enlighet med punkt 1 a är ρkKredit = 50 %. Om referensenheten avseende kredit k har fastställts i enlighet med punkt 1 b ärρkKredit = 80 %, och

AddOn(Enhetk) = tillägget för referensenheten avseende kredit k, fastställt i enlighet med punkt 4.

4. Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:

där

EffNotKreditk

AddOnðEnhetkÞ ¼ EffNotKreditk

= det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende kredit k beräknat enligt följande:

 

 

l 2

 

X

 

 

EffNotkKredit ¼

 

SFk,lKredit � Riskpositionl

 

 

 

Referensenhet avseende kredit k

där

 

 

 

 

l

=

det index som anger riskpositionen, och

SFk,lKredit

=

den regulatoriska faktor

som är tillämplig på referensenheten avseende kredit

 

 

k fastställd i enlighet med punkt 5.

5.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande:

a)För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 a, skaSFKreditk,l tilldelas en av de sex regulatoriska faktorerna i tabell 3 i denna punkt på grundval av en extern kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut för motsvarande enskilda emittent. För en enskild emittent för vilken en kreditbedömning av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut inte är tillgänglig ska

i)ett institut som använder metoden i kapitel 3 placera in den enskilda emittentens interna kreditvärdering i en av de externa kreditbedömningarna,

284

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/76

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

ii)ett institut som använder metoden i kapitel 2 tilldela SFKredittk,l ¼ 0,54 % till denna referensenhet avseende kredit. Om ett institut använder artikel 128 för att riskvikta motpartskreditriskexponeringen mot denna enskilda emittent, ska denna referensenhet avseende kredit dock tilldelas SFKredittk,l ¼ 1,6 % .

b)För referensenheten avseende kredit k som fastställts i enlighet med punkt 1 b ska följande gälla:

i)Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k är ett kreditindex som noterats på

en erkänd börs ska SFKredittk,l tilldelas en av de två regulatoriska faktorer som anges i tabell 4 i denna punkt på grundval av kreditkvaliteten hos majoriteten av dess enskilda beståndsdelar.

ii)Om en riskposition l som hänförs till referensenheten avseende kredit k inte omfattas av led i) i detta led ska

SFKreditk,l vara det vägda genomsnittet av de regulatoriska faktorer som tilldelats till varje beståndsdel i enlighet med metoden i led a, varvid vikterna bestäms genom proportionen av beståndsdelarnas teoretiska belopp i den positionen.

 

Tabell 3

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg

 

Regulatorisk faktor för transaktioner med ett enda namn

 

 

 

 

1

 

0,38 %

 

 

 

 

2

 

0,42 %

 

 

 

 

3

 

0,54 %

 

 

 

 

4

 

1,06 %

 

 

 

 

5

 

1,6 %

 

 

 

 

6

 

6,0 %

 

 

 

 

 

Tabell 4

 

 

 

 

Dominerande kreditkvalitet

 

 

Regulatorisk faktor för noterade index

 

 

 

Hög kreditvärdighet

 

 

0,38 %

 

 

 

Låg kreditvärdighet

 

 

1,06 %

 

 

 

 

Artikel 280d

Tillägg för aktieriskkategorin

1.Vid tillämpning av punkt 2 ska instituten fastställa relevanta referensenheter avseende aktier för nettningsmängden i enlighet med följande:

a)Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje emittent av ett referensaktieinstrument som är underliggande till en transaktion med ett enda namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med ett enda namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om det referensaktieinstrument som är underliggande till dessa transaktioner emitteras av samma emittent.

b)Det ska finnas en referensenhet avseende aktier för varje grupp av referensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till en transaktion med flera namn som tillhör aktieriskkategorin; transaktioner med flera namn ska endast hänföras till samma referensenhet avseende aktier om den grupp av referensrensaktieinstrument eller aktiederivat med ett enda namn som är underliggande till dessa transaktioner, beroende på vad som är tillämpligt, har samma beståndsdelar.

285

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/77

SV

 

 

 

 

2.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för aktieriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnAktie ¼ AddOnAktiej j

där

AddOnAktie

= tillägget för aktieriskkategorin

j= det index som anger alla de aktierisksäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 d och 277a.2 för nettningsmängden, och

AddOnAktiej= tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 3.

3.Instituten ska beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j enligt följande:

 

j

¼

 

jvffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkkkk

 

 

 

u

k

 

ð

Þ!

þ

k

ð

 

 

Þ

� ð

ð

ÞÞ

 

 

 

 

u

X

 

 

 

 

2

X

 

 

 

 

 

 

AddOn

Aktie

 

 

t

Aktie

 

 

 

 

 

 

Aktie

2

 

2

 

 

 

ρ

 

 

AddOn Enhet

 

 

1 −

 

ρ

 

 

 

AddOn Enhet

 

där

AddOnAktiej

єj

k

ρAktiek

=

tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j,

=

koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j fastställd

 

i enlighet med artikel 280,

=det index som anger referensenheterna avseende aktier för nettningsmängderna som fastställts

ienlighet med punkt 1,

=korrelationsfaktorn för referensenheten avseende aktier k; om referensenheten avseende aktier

khar fastställts i enlighet med punkt 1 a, ρAktiek ¼ 50 %; om referensenheten avseende aktier

khar fastställts i enlighet med punkt 1 b är ρAktiek ¼ 80 %, och

AddOn(Enhetk) = tillägget för referensenheten avseende aktier k, fastställt i enlighet med punkt 4.

4.Instituten ska beräkna tillägget för referensenheten avseende kredit k enligt följande: AddOnðEnhetkÞ ¼ SKAktiek � EffNotAktiek

där

AddOn(Enhetk)

SFAktiek

EffNotAktiek

=tillägget för referensenheten avseende kredit k

=den regulatoriska faktor som är tillämplig på referensenheten avseende aktier k; om

referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 a är SFAktiek ¼ 32 %; om referensenheten avseende aktier k har fastställts i enlighet med punkt 1 b är SFAktiek ¼ 20 %, om

= det faktiska teoretiska beloppet för referensenheten avseende aktier k beräknat enligt följande:

EffNotkAktie

l 2

X

¼

Riskpositionl

 

 

Referensenheten avseende aktier k

där

l = det index som anger riskpositionen.

286

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/78

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 280e

Tillägg för råvaruriskkategorin

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnCom ¼ AddOnComj

i

där

AddOnCom

j

AddOnComj

=tillägget för råvaruriskkategorin

=det index som anger de råvarusäkringsmängder som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 e och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 4.

2.Vid beräkning av tillägget för en råvarusäkringsmängd för en given nettningsmängd i enlighet med punkt 4 ska instituten fastställa relevanta råvarureferenstyper för varje säkringsmängd. Råvaruderivattransaktioner ska endast hänföras till samma råvarureferenstyp om det underliggande råvaruinstrumentet för dessa transaktioner är av samma karaktär, oberoende av råvaruinstrumentets leveranslokalisering eller kvalitet.

3.Genom undantag från punkt 2 får de behöriga myndigheterna begära att institut, som är kraftigt exponerade mot basrisken i olika positioner som delar den karaktär som avses i punkt 2, fastställer råvarureferenstyperna för dessa positioner med användning av fler egenskaper än enbart det underliggande råvaruinstrumentets karaktär. I en sådan situation ska råvaruderivattransaktioner endast hänföras till samma råvarureferenstyp om de delar dessa egenskaper.

4.Instituten ska beräkna tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j enligt följande:

 

AddOnj

 

 

jvffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffkk

 

 

 

 

 

u

 

X

 

 

 

Þ!

2

 

 

 

 

X

 

 

 

 

 

Com

 

t

ρCom

AddOn

Typj

 

1 −

 

ρCom

2

Typj

 

2

 

 

 

¼

 

u

 

k

ð

 

 

þð

 

ð

 

Þ Þ � k

ð

 

Þ

 

 

där

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

AddOnjCom

=

tillägget för råvarukategorin för säkringsmängd j,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

єj

=

koefficienten för

säkringsmängdens

regulatoriska

 

faktor för

säkringsmängd

j som fastställts

 

 

i enlighet med artikel 280,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ρCom

=

råvaruriskkategorins korrelationsfaktor med ett värde som är lika med 40 %,

 

 

 

k= det index som anger råvarureferenstyperna för nettningsmängderna som fastställts i enlighet med punkt 2, och

AddOnðTypjkÞ = tillägget för råvarureferenstyp k beräknat i enlighet med punkt 5.

5.Instituten ska beräkna tillägget för råvarureferenstyp k på följande sätt: AddOnðTypjkÞ ¼ SFComk � EffNotComk

där

AddOnðTypjkÞ = tillägget för råvarureferenstyp k.

SFkCom

= den regulatoriska faktor som är

tillämplig på råvarureferenstyp k, om råvarureferenstyp

 

k motsvarar transaktioner som tilldelats till den säkringsmängd som avses i artikel 277a.1 e i,

 

med undantag för transaktioner som avser el, är SFCom

%

 

SFkCom ¼ 40 %, och

k

¼ 18 . För transaktioner som avser el är

287

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/79

 

SV

 

 

 

 

 

EffNotkCom

= det faktiska teoretiska beloppet för råvarureferenstyp k beräknat enligt följande:

 

 

 

 

l 2

X

 

 

 

 

EffNotkCom ¼

Riskpositionl

 

Råvarureferenstyp k

där

l = det index som anger riskpositionen.

Artikel 280f

Tillägg för kategorin ”övriga risker”

1.Vid tillämpning av artikel 278 ska instituten beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för en given nettningsmängd enligt följande:

X

AddOnÖvriga ¼ AddOnÖvrigaj j

där

AddOnÖvriga

j

AddOnÖvrigaj

=tillägget för kategorin ”övriga risker”,

=det index som anger de säkringsmängder för övrig risk som fastställts i enlighet med artikel 277a.1 f och 277a.2 för nettningsmängden, och

=tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j beräknat i enlighet med punkt 2.

2.Instituten ska beräkna tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j på följande sätt:

AddOnjÖvriga

¼ j � SFÖvriga

EffNotjÖvriga

 

 

där

AddOnÖvrigaj

єj

SFÖvriga

EffNotÖvrigaj

Avsnitt 4

=

tillägget för kategorin ”övriga risker” för säkringsmängd j,

=

koefficienten för säkringsmängdens regulatoriska faktor för säkringsmängd j som fastställts

 

i enlighet med artikel 280,

=den regulatoriska faktorn för kategorin ”övriga risker” med ett värde som är lika med 8 %,

=det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j beräknat enligt följande:

EffNotjÖvriga

l 2

X

¼

Riskpositionl

 

 

Säkringsmängd j

där

l = det index som anger riskpositionen.

Förenklad schablonmetod för motpar tskreditrisk

Artikel 281

Beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten ska beräkna ett enda exponeringsvärde på nettningsmängdsnivå i enlighet med avsnitt 3 om inte annat följer av punkt 2 i denna artikel.

2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd ska beräknas i enlighet med följande krav:

a) Instituten ska inte tillämpa den behandling som avses i artikel 274.6.

288

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/80

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Genom undantag från artikel 275.1 ska instituten för nettningsmängder som inte avses i artikel 275.2 beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:

RC = max{CMV, 0}

där

RC

= ersättningskostnaden

CMV = aktuellt marknadsvärde

c)Genom undantag från artikel 275.2 i den här förordningen ska instituten för nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, beräkna ersättningskostnaden i enlighet med följande formel:

 

 

RC = TH + MTA

där

 

 

RC

=

ersättningskostnaden

TH

= den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som

 

 

institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och

MTA

=

det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

d)Genom undantag från artikel 275.3 ska instituten för flera nettningsmängder som omfattas av ett marginalavtal beräkna ersättningskostnaden som summan av ersättningskostnaden för varje enskild nettningsmängd beräknad i enlighet med punkt 1, som om ingen marginalsäkerhet ställts.

e)Alla säkringsmängder ska fastställas i enlighet med artikel 277a.1.

f)Instituten ska sätta multiplikatorn till 1 i den formel som används för att beräkna potentiell framtida exponering i artikel 278.1, enligt följande:

X

PFE ¼ AddOnðaÞ

a

där

 

 

PFE

=

potentiell framtida exponering

AddOn(a)

=

tillägget för riskkategori ”a”

g)Genom undantag från artikel 279a.1 ska instituten för alla transaktioner beräkna regulatoriskt delta enligt följande:

8

< + 1 om transaktionen är en lång position i den primära riskdrivaren

δ = : – 1 om transaktionen är en kort position i den primära riskdrivaren

där

δ = transaktionens regulatoriska delta

h)Den formel som avses i artikel 279b.1 a som används för att beräkna den regulatoriska durationsfaktor som avses i artikel 279b.1 a ska se ut på följande sätt:

regulatoriska durationsfaktor = E – S

där

E= perioden mellan slutdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället S = perioden mellan startdatumet för en transaktion och rapporteringstillfället

289

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/81

SV

 

 

 

 

i)Den löptidsfaktor (MF) som avses i artikel 279c.1 ska beräknas på följande sätt:

i)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.1 är MF = 1.

ii)För transaktioner som ingår i de nettningsmängder som avses i artikel 275.2 och 275.3 är MF = 0,42.

j)Den formel som avses i artikel 280a.3som används för att beräkna det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j som avses i artikel 280a.3 ska vara följande:

 

 

där

 

EffNotjIR ¼ Dj,1

þ

Dj,2

þ Dj,3

 

 

 

 

 

 

 

EffNotjIR

=

det faktiska teoretiska beloppet för säkringsmängd j, och

 

Dj,k

=

det faktiska teoretiska beloppet för undergruppen k i säkringsmängd j.

k)Den formel som avses i artikel 280c.3 som används för att beräkna tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

 

 

AddOnjKredit ¼ Xk

 

 

AddOnðEnhetkÞ

där

 

 

 

 

AddOnjKredit

=

tillägget för kreditriskkategorin för säkringsmängd j, och

AddOn(Enhetk)

=

tillägget för referensenheten avseende kredit k.

 

l)Den formel som avses i artikel 280d.3 som används för att beräkna tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

 

 

AddOnjEquity ¼ Xk

 

 

AddOnðEntitykÞ

där

 

 

 

 

AddOnAktie

=

tillägget för aktieriskkategorin för säkringsmängd j, och

j

 

 

 

 

AddOn(Enhetk)

=

tillägget för referensenheten avseende kredit k.

 

m)Den formel som avses i artikel 280e.4 som används för att beräkna tillägget för råvaruriskkategorin för säkringsmängd j ska ha följande lydelse:

 

AddOnjCom ¼ Xk

 

AddOnðTypkj

Þ

där

 

 

 

AddOnjcom

= tillägget för säkringsmängd j i råvaruriskkategorin

 

A ddOnðTypjkÞ = tillägget för referensenheten avseende kredit k,

Avsnitt 5

Urspr unglig åtagandemetod

Artikel 282

Beräkning av exponeringsvärdet

1.Instituten får beräkna ett enskilt exponeringsvärde för alla transaktioner inom ett nettningsavtal om alla villkor i artikel 274.1 är uppfyllda. I annat fall ska instituten beräkna ett separat exponeringsvärde för varje transaktion som ska behandlas som dess egen nettningsmängd.

2.Exponeringsvärdet för en nettningsmängd eller transaktion ska vara produkten av 1,4 gånger summan av den aktuella ersättningskostnaden och den potentiella framtida exponeringen.

290

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/82

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Den aktuella ersättningskostnad som avses i punkt 2 ska beräknas enligt följande:

a)För nettningsmängder för transaktioner som handlas på en erkänd börs, som clearas centralt av en central motpart som är auktoriserad i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 eller godkänd i enlighet med artikel 25 i den förordningen, eller för vilka säkerheter utväxlas bilateralt med motparten i enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 648/2012, ska instituten använda följande formel:

 

 

RC = TH + MTA

där

 

 

RC

=

ersättningskostnaden

TH

= den marginaltröskel som är tillämplig på nettningsmängden enligt marginalavtalet nedan, som

 

 

institutet inte har rätt att begära säkerhet för, och

MTA

=

det minsta överföringsbelopp som är tillämpligt på nettningsmängden enligt marginalavtalet.

b)För alla övriga nettningsmängder eller enskilda transaktioner ska instituten använda följande formel: RC = max{CMV, 0}

där

RC

= ersättningskostnaden

CMV = aktuellt marknadsvärde

För att beräkna den aktuella ersättningskostnaden ska instituten uppdatera de aktuella marknadsvärdena minst en gång per månad.

4.Instituten ska beräkna den potentiella framtida exponering som avses i punkt 2 enligt följande:

a)En nettningsmängds potentiella framtida exponering är summan av den potentiella framtida exponeringen av alla transaktioner i den nettningsmängden, beräknat i enlighet med led b.

b)En enskild transaktions potentiella framtida exponering är dess teoretiska belopp multiplicerat med

i)produkten av 0,5 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för räntederivatkontrakt,

ii)produkten av 6 % och transaktionens återstående löptid uttryckt i år för kreditderivatkontrakt,

iii)4 % för valutaderivat,

iv)18 % för guld- och råvaruderivat, utom elderivat,

v)40 % för elderivat,

vi)32 % för aktiederivat,

c)Det teoretiska belopp som avses i led b i denna punkt ska fastställas i enlighet med artikel 279b.2 och 279b.3 för alla derivat som förtecknas i den punkten. Dessutom ska det teoretiska beloppet för de derivat som avses i led b iii–b vi i denna punkt fastställas i enlighet med artikel 279b.1 b och c.

d)Nettningsmängdernas potentiella framtida exponering, som avses i punkt 3 a, ska multipliceras med 0,42.

Vid beräkning av potentiell exponering för räntederivat och kreditderivat i enlighet med led b i och ii får instituten välja att använda den ursprungliga löptiden i stället för kontraktens återstående löptid.”

75.I artikel 283 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Ett institut ska använda de metoder som anges i avsnitt 3 på alla OTC-derivattransaktioner och transaktioner med lång avvecklingscykel för vilka institutet inte fått tillstånd enligt punkt 1 att använda metoden med interna modeller. Dessa metoder får kombineras på permanent basis inom en koncern.”

291

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/83

SV

 

 

 

 

76.Artikel 298 ska ersättas med följande: ”Artikel 298

Effekter av godkännande av nettning som riskreducerande

Vid tillämpning av avsnitten 3–6 ska nettning godkännas enligt bestämmelserna i dessa avsnitt.”

77.I artikel 299.2 ska led a utgå.

78.Artikel 300 ska ändras på följande sätt:

a)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av detta avsnitt och del sju gäller följande definitioner:”.

b)Följande led ska läggas till:

”5. kontanttransaktion: en transaktion i kontanter, skuldinstrument eller aktier, en valutatransaktion eller en råvarutransaktion till avistapris; repotransaktioner, transaktioner för värdepappers- eller råvarulåntran­ saktioner eller för inlåning av värdepapper och råvaror, räknas emellertid inte som kontanttransaktioner.

6.indirekt clearingarrangemang: ett arrangemang som uppfyller villkoren som fastställs i artikel 4.3 andra stycket i förordning (EU) nr 648/2012.

7.kund på högre nivå: en enhet som tillhandahåller en kund på lägre nivå tjänster.

8.kund på lägre nivå: en enhet som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå.

9.kundstruktur med flera nivåer: ett indirekt clearingarrangemang där clearingtjänster tillhandahålls ett institut av en enhet som inte är clearingmedlem utan som själv är kund till en clearingmedlem eller en kund på högre nivå.

10.ofinansierade bidrag till obeståndsfond: ett bidrag som ett institut som fungerar som clearingmedlem enligt avtal har åtagit sig att tillhandahålla en central motpart efter det att den centrala motparten har förbrukat sin obeståndsfond för att täcka de förluster som den ådragit sig till följd av att en eller flera clearing­ medlemmar har fallerat.

11.fullt ut garanterad ut- eller inlåningstransaktion: en penningmarknadstransaktion för vilken fullständig säkerhet ställts där två motparter utväxlar insättningar och en central motpart står emellan dem för att säkerställa att motparterna genomför sina betalningsåtaganden.”

79.Artikel 301 ska ersättas med följande: ”Artikel 301

Huvudsakligt tillämpningsområde

1.Detta avsnitt gäller följande kontrakt och transaktioner så länge de är utestående hos en central motpart:

a)De derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat.

b)Transaktioner för värdepappersfinansiering och fullt ut garanterade ut- och inlåningstransaktioner.

c)Transaktioner med lång avvecklingscykel.

Detta avsnitt tillämpas inte på exponeringar som uppkommer från avveckling av kontanttransaktioner. Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i avdelning V för handelsexponeringar som uppstår från dessa transaktioner och en riskvikt på 0 % för bidrag till obeståndsfonder som endast omfattar dessa transaktioner. Instituten ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för bidrag till obeståndsfonden som omfattar kontrakt som förtecknas i första stycket i denna punkt, utöver kontanttransaktionerna.

2.I detta avsnitt gäller följande krav:

a)Den initiala marginalsäkerheten ska inte innehålla bidrag till en central motpart för inbördes förlustdel­ ningssystem.

292

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/84

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Den initiala marginalsäkerheten ska innehålla säkerheter som ställts av ett institut som fungerar som clearingmedlem eller av en kund, utöver det minimibelopp som krävs av den centrala motparten respektive av institutet som agerar clearingmedlem, förutsatt att den centrala motparten eller institutet som fungerar som clearingmedlem om så är lämpligt kan hindra det institut som fungerar som clearingmedlem eller kunden från att dra tillbaka en sådan alltför stor säkerhet.

c)Om en central motpart använder den initiala marginalsäkerheten för att dela en förlust mellan sina clearing­ medlemmar ska institutet som fungerar som clearingmedlem behandla denna initiala marginalsäkerhet som ett bidrag till obeståndsfonden.”

80.I artikel 302 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Instituten ska med hjälp av lämpliga scenarioanalyser och stresstester bedöma om storleken på den kapitalbas som de har för exponeringar mot en central motpart, inklusive potentiella framtida eller villkorade kre­ ditexponeringar, exponeringar som härrör från bidrag till obeståndsfonden och, om institutet fungerar som en clearingmedlem, exponeringar som följer av avtalsmässiga arrangemang enligt artikel 304, på ett adekvat sätt står i relation till de risker som är förenade med dessa exponeringar.”

81.Artikel 303 ska ersättas med följande:

”Artikel 303

Behandling av clearingmedlemmars exponeringar mot centrala motparter

1.Ett institut som fungerar som clearingmedlem, antingen för egen del eller som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, ska beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar mot en central motpart enligt följande:

a)Det ska tillämpa behandlingen i artikel 306 för sina handelsexponeringar mot den centrala motparten.

b)Det ska tillämpa behandlingen i artikel 307 för sina bidrag till obeståndsfonden till den centrala motparten.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska summan av institutets kapitalbaskrav för dess exponeringar mot en kvalificerad central motpart till följd av handelsexponering och bidrag till obeståndsfonden omfattas av ett tak som är lika med summan av de kapitalbaskrav som skulle gälla för samma exponeringar om den centrala motparten inte hade varit en icke-kvalificerad central motpart.”

82.Artikel 304 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut som fungerar som clearingmedlem och i denna egenskap fungerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med kunden i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avsnitt 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.”

b)Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. Om ett institut som fungerar som en clearingmedlem använder metoderna i avsnitt 3 eller 6 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskraven för sina exponeringar ska följande bestämmelser tillämpas:

a)Genom undantag från artikel 285.2 får institutet använda en marginalriskperiod på minst fem bankdagar för sina exponeringar mot en kund.

b)Institutet ska tillämpa en marginalriskperiod på minst tio bankdagar för sina exponeringar mot en central motpart.

c)Om en nettningsmängd som ingår i beräkningarna uppfyller kraven i artikel 285.3 a får institutet, genom undantag från artikel 285.3, bortse från den gräns som anges i 285.3 a, förutsatt att nettningsmängden inte uppfyller villkoren i 285.3 b och inte innehåller några omtvistade transaktioner eller exotiska optioner.

d)Om en central motpart håller en variationsmarginal mot en transaktion och institutets säkerheter inte är skyddade mot en central motparts insolvens ska institutet tillämpa en marginalriskperiod som är den kortare av ett år och transaktionens återstående löptid, men minst 10 bankdagar.

4.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 4 för att beräkna

kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får detta institut genom undantag från artikel 281.2 i använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning.

293

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/85

SV

 

 

 

 

5.Om ett institut som fungerar som clearingmedlem använder metoden i avsnitt 5 i detta kapitel för att beräkna kapitalbaskravet för sina exponeringar mot en klient, får det institutet genom undantag från artikel 282.4 d använda en löptidsfaktor på 0,21 för sin beräkning.”

c)Följande punkter ska läggas till:

”6. Ett institut som fungerar som clearingmedlem får använda det minskade exponeringsbelopp som uppstår till följd av beräkningarna i punkterna 3, 4 och 5 vid beräkning av sitt kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjuster­ ingsrisk i enlighet med avdelning VI.

7.Ett institut som fungerar som clearingmedlem som samlar in säkerheter från en kund för en motparts­ relaterad transaktion och för säkerheten vidare till den centrala motparten får räkna med denna säkerhet för att minska sin exponering mot klienten för denna motpartstransaktion.

Vid kundstrukturer med flera nivåer får den behandling som beskrivs i första stycket tillämpas på alla strukturens nivåer.”

83.Artikel 305 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut som är kund ska beräkna kapitalbaskraven för sina motpartsrelaterade transaktioner med sin clearingmedlem i enlighet med avsnitten 1–8 i detta kapitel, kapitel 4 avdelning 4 i denna avdelning och avdelning VI, beroende på vad som är tillämpligt.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Kunden har genomfört en tillräckligt genomgripande rättslig utredning, som den har hållit uppdaterad, som bestyrker att arrangemangen som säkerställer att villkoren som anges i punkt b är uppfyllda är lagliga, giltiga, bindande och verkställbara enligt relevant rätt i relevant jurisdiktion eller jurisdiktioner.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Ett institut får vid bedömningen av sin efterlevnad av villkoren i led b första stycket beakta alla tydliga precedensfall av överföringar av kundpositioner och motsvarande säkerheter hos en central motpart och eventuella avsikter från branschen att fortsätta med dessa förfaranden.”

c)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Om ett institut som är en kund inte lever upp till villkoren i punkt 2 a i denna artikel på grund av att institutet inte är skyddat mot förluster för den händelse att clearingmedlemmen och en annan av clearing­ medlemmens kunder gemensamt skulle fallera, förutsatt att alla andra villkor i leden a–d i den punkten är uppfyllda, får institutet genom undantag från punkt 2 i denna artikel beräkna kapitalbaskraven för sina handelsexponeringar för motpartsrelaterade transaktioner med clearingmedlemmen i enlighet med artikel 306, förutsatt att den 2-procentiga riskvikten enligt artikel 306.1 a ersätts med en 4-procentig riskvikt.

4.Vid kundstrukturer med flera nivåer får ett institut som är en kund på lägre nivå som får tillgång till en central motparts tjänster genom en kund på högre nivå endast tillämpa behandlingen i punkterna 2 eller 3 om villkoren däri uppfylls på alla nivåer i strukturen.”

84.Artikel 306 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Om institutet agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet inte är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera, får det institutet sätta värdet av sin handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen till noll.”

294

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/86

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

ii)Följande led ska läggas till:

”d) Om ett institut agerar som finansiell intermediär mellan en kund och en central motpart, och villkoren för den motpartsrelaterade transaktionen fastställer att institutet är skyldigt att ersätta kunden för eventuella förluster till följd av förändringar av denna transaktions värde om den centrala motparten skulle fallera ska det institutet tillämpa behandlingen i leden a eller b, beroende på vad som är tillämpligt, på den handelsrelaterade exponering mot den centrala motparten som motsvarar den motpartsrelaterade transaktionen.”

b)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Genom undantag från punkt 1 får ett institut ange exponeringsvärdet noll för exponeringarna avseende motpartskreditrisken för de tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart eller en clearingmedlem vilka är konkursskyddade, om den centrala motparten, clearingmedlemmen eller en eller flera av clearing­ medlemmens övriga kunder skulle bli insolventa.

3. Ett institut ska beräkna exponeringsvärden för sina handelsrelaterade exponeringar mot en central motpart i enlighet med avsnitt 1–8 i detta kapitel och kapitel 4 avsnitt 4, beroende på vad som är tillämpligt.”

85.Artikel 307 ska ersättas med följande: ”Artikel 307

Kapitalbaskrav för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond

Ett institut som fungerar som clearingmedlem ska tillämpa följande behandling på sina exponeringar som följer av dess bidrag till en central motparts obeståndsfond.

a)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade bidrag till en kvalificerad central motpartsfonds obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 308.

b)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina förfinansierade och ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 309.

c)Det ska beräkna kapitalbaskravet för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond i enlighet med den behandling som anges i artikel 310.”

86.Artikel 308 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Ett institut ska beräkna kapitalbaskravet för att täcka exponeringen till följd av sitt förbetalda bidrag enligt följande:

 

 

Ki ¼ maxKCCP

DFi

, 8 % � 2 % � DFi

 

 

 

 

DFCCP DFCM

 

 

 

 

 

þ

 

 

 

där

 

 

 

 

 

 

 

Ki

=

kapitalbaskravet,

 

 

 

i

=

index som anger clearingmedlemmen,

 

 

 

KCCP

=

den kvalificerade centrala motpartens hypotetiska kapital, som denna rapporterat

till

institutet

 

 

i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012,

 

 

 

DFi

=

förbetalda bidrag,

 

 

 

DFCCP

=

den kvalificerade centrala motpartens förfinansierade finansiella medel, som denna rapporterat till

 

 

institutet i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012, och

 

 

DFCM

= summan av förfinansierade bidrag från den kvalificerade

centrala motpartens

alla

clearing­

 

 

medlemmar, som denna rapporterat till institutet i enlighet

med artikel 50c i förordning (EU)

 

 

nr 648/2012.

 

 

 

3. Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts förfinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, fastställt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.”

b)Punkterna 4 och 5 ska utgå.

295

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/87

SV

 

 

 

 

87.Artiklarna 309, 310 och 311 ska ersättas med följande: ”Artikel 309

Kapitalbaskrav för förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och för ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motpart

1.Ett institut ska använda följande formel för att beräkna kapitalbaskravet för exponeringarna till följd av sina förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och från ofinansierade bidrag till en sådan central motpart:

 

 

K = DF + UC

där

 

 

K

=

kapitalbaskravet

DF

=

förfinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond och

UC

=

ofinansierade bidrag till en icke-kvalificerad central motparts obeståndsfond

2.Ett institut ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar till följd av ett instituts bidrag till

den icke-kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond enligt artikel 92.3 som kapitalbaskravet, beräknat i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, multiplicerat med 12,5.’

Artikel 310

Kapitalbaskrav för ofinansierade bidrag till den kvalificerade centrala motpartens obeståndsfond

Ett institut ska tillämpa en riskvikt på 0 % för sina ofinansierade bidrag till en kvalificerad central motparts obeståndsfond.

Artikel 311

Kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter som inte längre uppfyller vissa villkor

1.Instituten ska tillämpa den behandling som föreskrivs i denna artikel om det har kommit till deras kännedom, till följd av ett offentligt tillkännagivande eller meddelande från den behöriga myndigheten för en central motpart som används av dessa institut eller från denna centrala motpart själv, att den centrala motparten inte längre uppfyller villkoren för auktorisation eller godkännande, beroende på vad som är tillämpligt.

2.Om villkoret som anges i punkt 1 är uppfyllt ska instituten inom tre månader från att de får kännedom om den omständighet som avses där, eller tidigare om institutens behöriga myndigheter så kräver, göra följande med avseende på sina exponeringar mot den centrala motparten:

a)Tillämpa den behandling som anges i artikel 306.1 b på sina handelsrelaterade exponeringar mot den centrala motparten.

b)Tillämpa den behandling som anges i artikel 309 på sina förfinansierade bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond och på sina ofinansierade bidrag till den centrala motparten.

c)Behandla sina exponeringar – utöver dem som förtecknas i leden a och b – mot den centrala motparten som exponeringar mot ett företag i enlighet med den schablonmetod för kreditrisk som anges i kapitel 2.”

88.I artikel 316.1 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket i denna punkt får institut välja att inte tillämpa redovisningskategorierna för resultaträkningen enligt artikel 27 i direktiv 86/635/EEG på finansiell och operationell leasing i syfte att beräkna den relevanta indikatorn, och i stället

a)inkludera ränteintäkter från finansiell och operationell leasing samt vinster från leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 1,

b)inkludera räntekostnader från finansiell och operationell leasing, underskott, avskrivning och nedskrivning av leasade tillgångar i den kategori som avses i tabell 1 punkt 2.”

296

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/88

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

89.I del tre avdelning IV ska kapitel 1 ersättas med följande:

”KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 325

Metoder för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk

1.Ett institut ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för alla positioner i handelslagret och för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:

a)Den förenklade schablonmetod som avses i punkt 2.

b)Internmodellmetoden i enlighet med kapitel 5 i denna avdelning för de riskkategorier för vilka institutet har fått tillstånd i enlighet med artikel 363 att använda denna metod.

2.Kapitalbaskrav för marknadsrisk, beräknat i enlighet med den schablonmetod som avses i punkt 1 a, ska motsvara summan av följande kapitalbaskrav, enligt vad som är tillämpligt:

a)Kapitalbaskrav för positionsrisk enligt kapitel 2.

b)Kapitalbaskrav för valutarisk enligt kapitel 3.

c)Kapitalbaskrav för råvarurisk enligt kapitel 4.

3.Ett institut som inte är undantaget de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med artikel

325a ska rapportera beräkningen i enlighet med artikel 430b för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med följande metoder:

a)Den alternativa schablonmetoden i kapitel 1a.

b)Den alternativa internmodellmetoden i kapitel 1b.

4.Institut får använda en kombination av metoderna i punkt 1 a och b i den här artikeln på permanent basis inom en grupp i enlighet med artikel 363.

5.Institut får inte använda metoden i punkt 3 b för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspo­ sitioner eller positioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen som fastställs i punkterna 6, 7 och 8.

6.Värdepapperiseringspositioner och kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget ska ingå i den alternativa korrelationshandelsportföljen om de uppfyller samtliga följande kriterier:

a)Positionerna är varken återvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat av värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen.

b)Alla deras underliggande instrument är

i)instrument med endast ett namn, inbegripet kreditderivat med endast ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar,

ii)allmänt omsatta index som baseras på de instrument som avses i led i.

En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja, så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- och säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till det priset inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.

297

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/89

SV

 

 

 

 

7.Positioner med något av följande underliggande instrument får inte ingå i den alternativa korrelationshandels­ portföljen:

a)Underliggande instrument som är hänförliga till de exponeringsklasser som avses i artikel 112 h eller i.

b)En fordran på ett specialföretag, för vilken säkerhet ställts, direkt eller indirekt, genom en position som i sig inte skulle vara berättigad att inkluderas i den alternativa korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 6.

8.Instituten får i den alternativa korrelationshandelsportföljen inkludera positioner som varken är värdepappe­ riseringspositioner eller kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att det för instrumentet eller dess underliggande instrument finns en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 6 andra stycket.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att ange hur institut ska beräknas kapitalbaskrav för marknadsrisk för positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i enlighet med metoderna i punkt 3 a och b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 325a

Undantag från särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk

1.Ett institut ska undantas rapporteringskravet i artikel 430b, under förutsättning att storleken på institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk är lika med eller lägre än var och en av följande trösklar baserat på en bedömning som görs varje månad med användning av uppgifter från den sista dagen i månaden:

a)10 % av institutets totala tillgångar.

b)500 miljoner EUR.

2.Instituten ska beräkna storleken på den verksamhet inom eller utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk med hjälp av uppgifter från den sista dagen i varje månad i enlighet med följande krav:

a)Alla positioner som tillskrivits handelslagret ska räknas med, utom kreditderivat som betraktas som interna säkringar mot kreditriskexponeringar utanför handelslagret och de kreditderivattransaktioner som fullt ut eliminerar marknadsrisken hos de interna säkringar som avses i artikel 106.3.

b)Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk ska räknas med.

c)Alla positioner ska värderas till sina marknadsvärden på detta datum, utom de positioner som avses i led b, om en positions marknadsvärde inte är tillgängligt på ett givet datum ska instituten använda sig av det verkliga värdet för positionen i fråga på det datumet, om en positions verkliga värde och marknadsvärde inte är tillgängliga på ett givet datum ska instituten ta det senast kända marknadsvärdet eller verkliga värdet för positionen i fråga.

d) Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk ska betraktas som en total nettoposition i valuta och värderas i enlighet med artikel 352.

e)Alla positioner utanför handelslagret som omfattas av råvarurisk ska värderas i enlighet med artiklarna 357 och 358.

f)Det absoluta värdet av långa positioner ska läggas till det absoluta värdet av korta positioner.

3.Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna när de beräknar, eller upphör att beräkna, kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med denna artikel.

4.Om ett institut inte längre uppfyller ett eller flera av kraven i punkt 1 ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten detta.

298

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/90

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

5.Undantaget från det rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b ska upphöra att tillämpas inom tre månader från det att något av följande gäller:

a)Institutet uppfyller inte det villkor som anges i punkt 1 a eller b under tre månader i följd.

b)Institutet uppfyller inte det krav som anges i punkt 1 a eller b under mer än sex av de tolv senaste månaderna.

6.Om ett institut har blivit föremål för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b i enlighet med punkt

5i den här artikeln ska institutet endast tillåtas att undantas från dessa rapporteringskrav om det kan visa för den behöriga myndigheten att alla de villkor som anges i punkt 1 i den här artikeln har uppfyllts under en sammanhängande period på ett år.

7.Instituten får inte ingå, köpa eller sälja en position endast för att efterleva något av villkoren i punkt 1 under den bedömning som genomförs varje månad.

8.Ett institut som är kvalificerat för den behandling som anges i artikel 94 ska undantas från rapporter­ ingskravet i artikel 430b

Artikel 325b

Tillstånd för sammanställda kapitalbaskrav

1.Ett institut får, med förbehåll för punkt 2, och enbart i syfte att på gruppnivå beräkna nettopositioner och kapitalbaskrav i enlighet med denna avdelning, avräkna positioner i ett institut eller företag mot positioner i ett annat institut eller företag.

2.Ett institut får tillämpa punkt 1 endast med tillstånd av de behöriga myndigheterna, och detta tillstånd ska utfärdas om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det finns en tillfredsställande kapitalbasfördelning inom företagsgruppen.

b)De ramar för institutens verksamhet som bestäms av förordningar, lagstiftning eller avtal garanterar ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen.

3. Om företag är belägna i tredjeländer ska samtliga följande villkor vara uppfyllda, utöver dem som anges i punkt 2:

a)Företagen har auktoriserats i ett tredjeland och uppfyller antingen definitionen av kreditinstitut eller är erkända värdepappersföretag i tredjeland.

b)Företagen uppfyller på individuell nivå kapitalbaskrav som motsvarar dem som fastställs i denna förordning.

c)I de berörda tredjeländerna saknas föreskrifter som väsentligen kan påverka kapitalöverföringen inom företagsgruppen.”

90.I del tre avdelning IV ska följande kapitel införas:

”KAPITEL 1a

Den alternativa schablonmetoden Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser Artikel 325c

Den alternativa schablonmetodens omfattning och upplägg

1.Den alternativa schablonmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.1.

299

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/91

SV

 

 

 

 

2.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den alternativa schablonmetoden för en portfölj av positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, som summan av följande tre komponenter:

a) Kapitalbaskrav enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2.

b)

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk som

fastställs i

avsnitt

5

som

bara

är

tillämpliga

de

positioner

 

i handelslagret som avses i det avsnittet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)

Kapitalbaskrav för kvarstående risker som

fastställs

i avsnitt

4

som

bara

är

tillämpliga

de

positioner

 

i handelslagret som avses i det avsnittet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avsnitt 2

Känslighetsbaserad metod för att beräkna kapitalbaskrav

Artikel 325d

Definitioner

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.riskklass: en av följande sju kategorier:

i)generell ränterisk,

ii)kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar,

iii)kreditspreadrisk för värdepapperiseringar utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen),

iv)kreditspreadrisk för värdepapperiseringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen (kreditspreadrisk för alternativ korrelationshandelsportfölj),

v)aktierisk,

vi)råvarurisk,

vii)valutarisk.

2.känslighet: den relativa förändringen i en positions värde, till följd av en förändring i värdet för en av positionens relevanta riskfaktorer, som beräknas med institutets prissättningsmodell i enlighet med avsnitt 3 underavsnitt 2.

3.undergrupp: en underkategori av positioner inom en riskklass med liknande riskprofil, till vilken en riskvikt enligt definitionen i avsnitt 3 underavsnitt 1 tilldelas.

Artikel 325e

Den känslighetsbaserade metodens komponenter

1.Instituten ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt den känslighetsbaserade metoden genom att lägga samman följande tre kapitalbaskrav i enlighet med artikel 325h:

a)Kapitalbaskrav för deltarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som inte rör volatilitet.

b)Kapitalbaskrav för vegarisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i dess riskfaktorer som rör volatilitet.

c)Kapitalbaskrav för kurvrisk, som omfattar risken för förändringar i värdet på ett instrument till följd av förändringar i de viktigaste riskfaktorerna som inte rör volatilitet och som inte omfattas av kapitalbaskraven för deltarisk.

300

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/92

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Vid den beräkning som avses i punkt 1 gäller följande:

a)För alla positioner i instrument med optionalitet ska de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a, b och c gälla.

b)För alla positioner i instrument utan optionalitet ska enbart de kapitalbaskrav som avses i punkt 1 a gälla.

Vid tillämpningen av detta kapitel avses med instrument med optionalitet bland annat köpoptioner, säljoptioner, caps, floors, swapoptioner, barriäroptioner och exotiska optioner. Inbäddade optioner till exempel i form av optioner kopplade till förtidsbetalning eller beteende, ska anses vara fristående optionspositioner vid beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisk.

Vid tillämpningen av detta kapitel ska instrument vars kassaflöden kan uttryckas som en linjär funktion av det underliggandes teoretiska belopp anses vara instrument utan optionalitet.

Artikel 325f

Kapitalbaskrav för delta- och vegarisker

1.Instituten ska tillämpa de delta- och vegariskfaktorer som beskrivs i avsnitt 3 underavsnitt 1 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.

2.Instituten ska följa stegen i punkt 3–8 för att beräkna kapitalbaskrav för delta- och vegarisker.

3.För varje riskklass ska, för alla instrument som omfattas av kapitalbaskrav för delta- eller vegarisker, instrumentens känslighet för var och en av de tillämpliga delta- eller vegariskfaktorer som ingår i den riskklassen beräknas med användning av motsvarande formler i avsnitt 3 underavsnitt 2. Om ett instruments värde beror på flera olika riskfaktorer ska känsligheten fastställas separat för varje riskfaktor.

4.Känsligheter ska tilldelas en av undergrupperna ”b” inom varje riskklass.

5.Inom varje undergrupp ”b” ska de positiva och negativa känsligheterna för samma riskfaktor kvittas, vilket ger nettokänsligheter (sk) för varje riskfaktor k inom en undergrupp.

6.Nettokänsligheterna för varje riskfaktor inom varje undergrupp ska multipliceras med motsvarande riskvikter som fastställs i avsnitt 6, vilket ger viktade känsligheter för varje riskfaktor inom den undergruppen, i enlighet med följande formel:

WSk = RWk · sk

där

 

 

WSk

=

viktade känsligheter,

RWk

=

riskvikter, och

sk

=

riskfaktorn.

7.De viktade känsligheterna för olika riskfaktorer inom varje undergrupp ska läggas samman med användning av följande formel, där värdet av rotfunktionen inte får vara mindre än noll, vilket ger den undergruppspecifika

känsligheten). Motsvarande korrelationer för viktade känsligheter inom samma undergrupp (ρkl), enligt avsnitt 6, ska användas.

sffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff

X XX

 

Kb ¼

WSk2 þ

ρklWSkWSl

 

 

k

k k6¼l

där

 

 

 

Kb

= den undergruppspecifika känsligheten, och

 

WS

= viktade känsligheter.

 

 

301

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/93

SV

 

 

 

 

8.Den undergruppspecifika känsligheten ska beräknas för varje undergrupp inom en riskklass i enlighet med punkterna 5, 6 och 7. När den undergruppspecifika känsligheten har beräknats för alla undergrupper ska viktade känsligheter för alla riskfaktorer över alla undergrupper läggas samman med användning av följande formel och motsvarande korrelationer γbc för viktade känsligheter i olika undergrupper enligt avsnitt 6, vilket ger det riskklas­ specifika kapitalbaskravet för delta- eller vegarisk:

 

 

 

 

 

 

¼ sfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffbb c6¼b

 

 

 

 

 

 

X

Kb2 þ

XX

 

 

Risk − riskklasspecifika kapitalbaskravet för delta- eller vegarisk

 

γbcSbSc

där

 

 

 

 

 

 

 

 

Sb

=

Σk WSk för alla riskfaktorer i undergrupp b och Sc = Σk WSk i undergrupp c; om de värdena för Sb och Sc

 

 

ger ett negativt tal för totalsumman av Xb

Kb2 þ Xb

Xc

6¼b γbcSbSc ska institutet beräkna riskklasspecifika

 

 

kapitalbaskrav för delta- eller vegarisk med en annan specificering där

 

 

Sb

=

max [min (Σk WSk, Kb), – Kb] för alla riskfaktorer i undergrupp b och

 

 

Sc

=

max [min (Σk WSk, Kc), – Kc] för alla riskfaktorer i undergrupp c.

 

 

 

Riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta- eller vegarisk ska beräknas för varje riskklass i enlighet med punkterna 1–8.

Artikel 325g

Kapitalbaskrav för kurvrisk

Instituten ska beräkna de egna kapitalbaskraven för kurvrisk i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 461a.

Artikel 325h

Sammanräkning av riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker

1.Instituten ska lägga samman riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker genom att följa stegen i punkterna 2, 3 och 4.

2.Stegen för att beräkna riskklasspecifika kapitalbaskrav för delta-, vega- och kurvrisker som anges i artiklarna

325f och 325g ska utföras tre gånger per riskklass, och varje gång ska olika uppsättningar av korrelationspara­

metrarna ρkl (korrelation mellan riskfaktorer inom en undergrupp) och γbc (korrelation mellan undergrupper inom en riskklass) användas. Var och en av de tre uppsättningarna ska avse olika scenarier enligt följande:

a)Scenario med medelhög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc är desamma som de parametrar som anges i avsnitt 6.

b)Scenario med hög korrelation, där korrelationsparametrarna ρkl och γbc som anges i avsnitt 6 enhetligt ska multipliceras med 1,25, och där ρkl och γbc har ett tak på 100 %.

c)Scenario med låg korrelation ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 461a.

3.Instituten ska beräkna summan av de riskklasspecifika kapitalbaskraven för delta-, vega- och kurvrisker för varje scenario för att fastställa tre scenariospecifika kapitalbaskrav.

4.Kapitalbaskravet enligt den känslighetsbaserade metoden ska vara det högsta av de tre scenariospecifika kapitalbaskrav som anges i punkt 3.

Artikel 325i

Behandling av indexinstrument och multipla underliggande optioner

Instituten ska behandla indexinstrumenten och multipla underliggande optioner i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 461a.

302

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/94

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 325j

 

 

 

 

Behandling av företag för kollektiva investeringar

 

 

 

Instituten ska

behandla företagen för kollektiva investeringar i enlighet

med den delegerade akt som avses

 

i artikel 461a.

 

 

 

Artikel 325k

Emissionsgarantipositioner

1.Instituten får använda förfarandet i denna artikel för att beräkna kapitalbaskravet för marknadsrisk för emissionsgarantipositioner i skuldinstrument eller aktieinstrument.

2.Instituten ska använda en av de relevanta multiplikationsfaktorer som anges i tabell 1 för nettokänsligheter för alla emissionsgarantipositioner i varje enskild emittent, förutom emissionsgarantipositioner som tecknats eller

isin tur garanterats av tredje part på grundval av uttryckligt avtal, och beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk

ienlighet med metoden i detta kapitel på grundval av justerade nettokänsligheter.

 

Tabell 1

 

 

 

Bankdag

 

0 %

 

 

 

Bankdag 1

 

10 %

 

 

 

Bankdag 2 och 3

 

25 %

 

 

 

Bankdag 4

 

50 %

 

 

 

Bankdag 5

 

75 %

 

 

 

Efter bankdag 5

 

100 %

 

 

 

Vid tillämpning av denna artikel avses med bankdag 0 den bankdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris.

3.Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om tillämpningen av förfarandet i denna artikel.

Avsnitt 3

Def initioner av riskfaktorer och känslighet

Underavsnitt 1

Def initioner av riskfaktorer

Artikel 325l

Riskfaktorer för generell ränterisk

1.För alla riskfaktorer för generell ränterisk, däribland inflationsrisk och valutabasisrisk, ska det finnas en undergrupp per valuta, som var och en innehåller olika typer av riskfaktorer.

De deltariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för räntekänsliga instrument ska vara den relevanta riskfria räntan per valuta och per var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska tilldela riskfaktorer till de bestämda punkterna genom linjär interpolering eller genom en metod som är mest förenlig med de prissättningsfunktioner som används av institutets oberoende riskkontrol­ lfunktion när den rapporterar marknadsrisk eller vinst och förlust till den verkställande ledningen.

303

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/95

SV

 

 

 

 

2.Instituten ska erhålla de riskfria räntorna per valuta från de penningmarknadsinstrument i institutets handelslager som har lägst kreditrisk, såsom OIS-kontrakt (overnight index swaps).

3.Om ett institut inte kan använda den metod som avses i punkt 2 ska den riskfria räntan baseras på en eller flera marknadsimplicita swapkurvor som institutet använder för att marknadsvärdera positioner, såsom swapkurvorna för interbankräntan vid försäljning.

Om data är otillräckliga för sådana marknadsimplicita swapkurvor som beskrivs i punkt 2 och i det första stycket i den här punkten, får den riskfria räntan härledas från den kurva för statsobligationer som är lämpligast för en given valuta.

Om instituten använder riskfaktorer för generell ränterisk som härletts från statspapper såsom anges i andra stycket i denna punkt får statspappren inte vara undantagna från kapitalbaskrav för kreditspreadrisk. I sådana fall, där det inte är möjligt att skilja den riskfria räntan från kreditspreadkomponenten, ska känsligheten för riskfaktorn tilldelas både till klassen för generell ränterisk och för kreditspreadrisk.

4.När det gäller riskfaktorer för generell ränterisk ska varje valuta utgöra en separat undergrupp. Instituten ska tilldela olika riskvikt till riskfaktorer inom samma undergrupp, men med olika löptid, i enlighet med avsnitt 6.

Instituten ska tillämpa ytterligare riskfaktorer för inflationsrisk på skuldinstrument vars kassaflöden är en funktion av inflationstakten. Dessa ytterligare riskfaktorer ska utgöras av en vektor med marknadsimplicita inflationstakter för olika löptider per valuta. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal inflationstakter som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

5.Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för den ytterligare riskfaktorn för inflationsrisk enligt vad som avses i punkt 4 som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska instituten behandla inflation som en enda riskfaktor, oberoende av antalet komponenter i varje vektor. Instituten ska kvitta alla inflationskänsligheter inom en undergrupp, beräknade enligt denna punkt, för att erhålla en enda nettokänslighet per undergrupp.

6.Skuldinstrument som ger upphov till betalningar i olika valutor ska också omfattas av valutabasisrisk mellan dessa valutor. Vid tillämpning av den känslighetsbaserade beräkningsmetoden ska de riskfaktorer som instituten tillämpas vara valutabasisrisken för varje valuta i förhållande till antingen US-dollar eller euro. Instituten ska beräkna en valutabasis som varken avser basis i förhållande till US-dollar eller basis i förhållande till euro antingen som ”basis i förhållande till US-dollar” eller ”basis i förhållande till euro”.

Varje valutabasisriskfaktor ska utgöras av en vektor med valutabasis för olika löptider per valuta. För varje skuldinstrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal valutabasis som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp.

Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för denna valutabasisriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. Inom varje undergrupp ska det finnas två distinkta möjliga riskfaktorer: basis i förhållande till euro och basis i förhållande till US-dollar, oberoende av antalet komponenter i varje valutabasisvektor. Det får högst finnas två nettokänsligheter per undergrupp.

7. De vegariskfaktorer för generell ränterisk som gäller för optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för generell ränterisk ska vara de relevanta riskfria räntornas implicita volatiliteter enligt vad som beskrivs

ipunkterna 2 och 3, vilka ska tilldelas till undergrupper beroende på valuta, och placeras in under följande löptider inom varje undergrupp: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Det ska finnas en undergrupp per valuta.

För nettningsändamål ska instituten utgå ifrån att implicita volatiliteter som är kopplade till samma riskfria ränta och inplacerade under samma löptid utgör samma riskfaktor.

304

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/96

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

När ett institut fördelar implicita volatiliteter till löptiderna enligt denna punkt ska följande krav tillämpas:

a)Om löptiden för optionen är i linje med löptiden för de underliggande tillgångarna ska en enda riskfaktor gälla, vilken ska placeras in i den löptiden.

b)Om löptiden för optionen är kortare än löptiden för de underliggande tillgångarna ska riskfaktorer gälla enligt följande:

i)Den första riskfaktorn ska placeras in i löptiden för optionen.

ii)Den andra riskfaktorn ska placeras in i den återstående löptiden för optionens underliggande tillgångar vid tidpunkten för optionens förfallodag.

8.De kurvriskfaktorer för generell ränterisk som ska tillämpas av instituten ska utgöras av en vektor med riskfria räntor, som motsvarar en specifik riskfri räntekurva, per valuta. Varje valuta ska utgöra en separat undergrupp. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för riskfria räntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

9.

Instituten ska beräkna

instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk

i enlighet med artikel 325g.

När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som motsvarar olika

avkastningskurvor och som har olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma valuta. Instituten ska kvitta känsligheter för samma riskfaktor. Det får bara finnas en nettokänslighet per undergrupp.

Kapitalbaskrav ska inte gälla för kurvrisk avseende inflationsrisk och valutabasisrisk.

Artikel 325m

Riskfaktorer för kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

1.De deltariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på instrument som inte är värdepap­ periseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara kreditspreadarna för emittenter av dessa instrument, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och inplacerade under var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska tillämpa en riskfaktor per emittent och löptid, oberoende av om kreditspreadarna för emittenter är härledda från skuldinstrument eller kreditswappar. Undergrupperna ska vara de sektorsuppdelade grupper som anges i avsnitt 6, och varje undergrupp ska omfatta alla de riskfaktorer som tilldelats den berörda sektorn.

2.De vegariskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som inte är värdepapperiseringar och som är känsliga för kreditspreadrisk ska vara de implicita volatiliteterna för de underliggande tillgångarnas kreditspreadar för emittenter, härledda enligt punkt 1, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år,

1år, 3 år, 5 år, 10 år. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.

3.De kurvriskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av institut på instrument som inte är värdepappe­ riseringar ska utgöras av en vektor med kreditspreadar, som motsvarar en kreditspreadkurva för den specifika emittenten. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Samma undergrupper ska användas som för deltakreditspreadrisken för instrument som inte är värdepapperiseringar.

4. Instituten ska beräkna instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.

Artikel 325n

Faktorer för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar

1.Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som avses i punkt 3 på

värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.

305

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/97

SV

 

 

 

 

Instituten ska tillämpa de faktorer för kreditspreadrisk som avses i punkt 5 på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6, 7 och 8.

2.De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara samma undergrupper som är tillämpliga på kreditspreadrisken för icke- värdepapperiseringar enligt vad som avses i avsnitt 6.

De undergrupper som tillämpas på kreditspreadrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara specifika för den riskklassgruppen enligt vad som avses i avsnitt 6.

3.De riskfaktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten för värdepapperiseringspositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen är följande:

a)Deltariskfaktorerna ska vara alla relevanta kreditspreadar för emittenter av värdepapperiseringspositionens underliggande exponeringar, härledda från relevanta skuldinstrument och kreditswappar, och för var och en av följande löptider: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

b)De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperisering­ spositioner som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för emittenter av de underliggande exponeringarna för värdepapperiseringspositionen, härledda enligt led a i denna punkt, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för motsvarande option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

c)Kurvriskfaktorerna ska vara de relevanta avkastningskurvorna för kreditspread för emittenter av värdepapperi­ seringspositionens underliggande exponeringar, uttryckt som en vektor med kreditspreadar för olika löptider, härledda enligt led a i denna punkt; för varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för kreditspreadar som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

4.Instituten ska beräkna värdepapperiseringspositionens känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer som härletts från antingen relevanta skuldinstrument eller kreditswappar, och som har olika många komponenter, utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma emittent.

5.De faktorer för kreditspreadrisk som ska tillämpas av instituten på värdepapperiseringspositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska avse spreaden för tranchen och inte spreaden för de underliggande instrumenten, och ska vara följande:

a) Deltariskfaktorerna ska vara de relevanta kreditspreadarna för tranchen, inplacerade under följande löptider i enlighet med löptiden för tranchen: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

b)De vegariskfaktorer som tillämpas på optioner med underliggande tillgångar som utgörs av värdepapperisering­ spositioner som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara de implicita volatiliteterna för kreditspreadarna för trancherna, som var och en ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiden för den option som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

c)Kurvriskfaktorerna ska vara desamma som de som beskrivs i led a i denna punkt; en gemensam riskvikt ska tillämpas på alla dessa riskfaktorer, enligt avsnitt 6.

Artikel 325o

Riskfaktorer för aktierisk

1.Undergrupperna för samtliga aktieriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.

2.De deltariskfaktorer som ska tillämpas av instituten ska vara alla aktieavistakurser och alla aktiereporäntor.

När det gäller aktierisk ska en specifik aktierepokurva utgöra en enda riskfaktor som uttrycks som en vektor med reporäntor för olika löptider. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal olika löptider för reporäntor som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet.

306

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/98

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Instituten ska beräkna ett instruments känslighet för en aktieriskfaktor som förändringen i instrumentets värde, enligt institutets prissättningsmodell, till följd av ett skift med 1 räntepunkt i var och en av vektorns komponenter. Instituten ska kvitta känsligheterna för reporänteriskfaktorn för samma aktierelaterade värdepapper oberoende av antalet komponenter i varje vektor.

3.De vegariskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk ska vara de implicita volatiliteterna för aktieavistakurser, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år,

3år, 5 år, 10 år. Kapitalbaskraven ska inte gälla vegarisk för aktiereporäntor.

4.De kurvriskfaktorer för aktierisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för aktierisk är alla aktieavistakurser, oberoende av de motsvarande optionernas löptid. Kapitalbaskraven ska inte gälla kurvrisk för aktiereporäntor.

Artikel 325p

Riskfaktorer för råvarurisk

1.Undergrupperna för samtliga råvaruriskfaktorer ska vara de sektorsuppdelade grupper som avses i avsnitt 6.

2.De deltariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på instrument som är känsliga för råvarurisk ska vara alla råvaruavistakurser per råvarutyp och för var och en av följande löptider: 0,25 år, 0,5 år, 1 år, 2 år, 3 år, 5 år, 10 år, 15 år, 20 år, 30 år. Instituten ska bara utgå ifrån att två råvarupriser för samma typ av råvara och med samma löptid ska utgöra samma riskfaktor om de rättsliga villkoren avseende leveransorten är identiska.

3.De vegariskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara de implicita volatiliteterna för råvarupriser per typ av råvara, vilka ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år. Instituten ska utgå ifrån att känsligheter för samma typ av råvara som tilldelas till samma löptid utgör en enda riskfaktor som de sedan ska kvitta.

4.De kurvriskfaktorer för råvarurisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för råvarurisk ska vara en uppsättning råvarupriser med olika löptid per typ av råvara, uttryckt som en vektor. För varje instrument ska vektorn innehålla lika många komponenter som det antal priser för den råvaran som används som variabler i institutets prissättningsmodell för det instrumentet. Instituten ska inte göra någon skillnad mellan råvarupriserna per leveransort.

Instrumentets känslighet för varje riskfaktor som används i formeln för kurvrisk ska beräknas i enlighet med artikel 325g. När det gäller kurvrisken ska instituten utgå ifrån att vektorer med olika många komponenter utgör samma riskfaktor, förutsatt att vektorerna motsvarar samma typ av råvara.

Artikel 325q

Faktorer för valutarisk

1.De deltariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på instrument som är känsliga för valutarisk ska vara alla avistaväxelkurser mellan den valuta som instrumentet är uttryckt i och institutets rapportvaluta. Det ska finnas en undergrupp per valutapar, med en enda riskfaktor och en enda nettokänslighet.

2.De vegariskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de implicita volatiliteterna för växelkurser mellan de valutapar som avses i punkt 1. Växelkursernas implicita volatiliteter ska placeras in under följande löptider i enlighet med löptiderna för motsvarande optioner som omfattas av kapitalbaskrav: 0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år.

307

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/99

SV

 

 

 

 

3.De kurvriskfaktorer för valutarisk som ska tillämpas av instituten på optioner med underliggande tillgångar som är känsliga för valutarisk ska vara de samma som de som avses i punkt 1.

4.Instituten ska inte vara skyldiga att göra åtskillnad mellan onshore- och offshorevarianter av en valuta för alla delta-, vega- och kurvriskfaktorer för valutarisk.

Underavsnitt 2

Def initioner av känslighet

Artikel 325r

Deltariskkänsligheter

1.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för generell ränterisk enligt följande:

a) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor ska beräknas enligt följande:

 

 

Srkt ¼

Viðrkt þ 0,0001, x, y …Þ − Viðrkt, x, y …Þ

 

 

0,0001

där

 

 

 

Srkt

=

känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av riskfria räntor,

rkt

=

räntan i en riskfri kurva k med löptiden t,

Vi (.)

=

prissättningsfunktionen för instrumentet i, och

x, y

=

andra riskfaktorer än rkt i prissättningsfunktion Vi.

b) Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis ska beräknas enligt följande:

där

Sxj

xji

Sxj ¼

Viðxji þ 0,0001

Im

, y, z …Þ − Viðxji, y, z …Þ

0,0001

=känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av inflationsrisk och valutabasis

=en vektor med m komponenter som representerar den implicita inflationskurvan eller valutaba­ siskurvan för en given valuta j där m är lika med antalet inflations- eller valutabasisrelaterade variabler som används i prissättningsmodellen för instrumentet i,

Im

 

=

enhetsmatrisen med dimensionen (1 x m),

Vi

(.)

=

prissättningsfunktionen för instrumentet i, och

y, z

=

andra variabler i prissättningsmodellen.

2.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och

icke-värdepapperiseringspositioner

SCSkt

där

SCSkt enligt följande:

¼ViðCSkt þ 0,0001, x, y …Þ − ViðCSkt, x, y …Þ

0,0001

SCSkt

=

deltariskkänsligheterna för kreditspreadrisk för alla värdepapperiseringspositioner och icke-värdepappe­

 

 

riseringspositioner,

cskt

=

värdet på kreditspreaden för en emittent j vid löptiden t,

Vi (.)

=

prissättningsfunktionen för instrumentet i, och

x, y

=

andra riskfaktorer än cskt i prissättningsfunktion Vi.

308

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/100

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheterna för aktierisk enligt följande:

a)

Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser ska beräknas enligt följande:

 

 

 

 

 

Við1,01 EQk, x, y, …Þ − ViðEQk, x, y, …Þ

 

 

 

 

Sk ¼

 

0,01

 

 

 

där

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sk

=

känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktieavistakurser,

 

k

=

ett specifikt aktierelaterat värdepapper,

 

 

 

 

 

EQk

=

värdet på avistakursen för det aktierelaterade värdepappret,

 

Vi (.)

=

prissättningsfunktionen för instrumentet i, och

 

x, y

=

andra riskfaktorer än EQk i prissättningsfunktion Vi.

b)

Känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor ska beräknas enligt följande:

 

 

 

 

 

Viðxki þ 0,0001

 

, y, z …Þ − Viðxji, y, z …Þ

 

 

 

 

Sxk ¼

Im

 

 

 

 

 

0,0001

 

 

 

där

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sxk

=

känsligheterna för riskfaktorer som utgörs av aktiereporäntor,

 

k

=

index som anger aktien,

 

 

 

 

 

xki

=

en vektor med m komponenter som representerar reporäntestrukturen för en specifik aktie k, där m

 

 

 

 

är lika med antalet reporäntor motsvarande olika löptider som används i prissättningsmodellen för

 

 

 

 

instrumentet i,

 

 

 

 

 

 

 

=

enhetsmatrisen med dimensionen (1 · m),

 

 

 

 

 

Im

 

 

 

 

 

Vi (.)

=

prissättningsfunktionen för instrumentet i, och

 

y, z

=

andra riskfaktorer än xki i prissättningsfunktion Vi.

4.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för råvarurisk för varje riskfaktor enligt följande:

 

 

Sk ¼

Við1,01 CTYk, γ, z …Þ − ViðCTYk, γ, z …Þ

 

 

0,01

 

där

 

 

 

 

sk

=

deltariskkänsligheter för råvarurisk,

k

=

en given råvaruriskfaktor,

 

 

CTYk

=

värdet på riskfaktor k,

 

 

Vi (.)

=

marknadsvärdet på instrumentet i som en funktion av riskfaktorn k, och

y, z

=

andra riskfaktorer än CTYk i prissättningsmodellen för instrumentet i.

5.Instituten ska beräkna deltariskkänsligheter för valutarisk för varje valutariskfaktor k enligt följande:

 

 

Sk ¼

Við1,01 FXk, y, z …Þ − ViðFXk, y, z …Þ

 

 

0,01

 

där

 

 

 

 

sk

=

deltariskkänsligheter för valutarisk,

k

=

en given valutariskfaktor,

 

 

FXk

=

värdet på riskfaktorn,

 

 

Vi (.)

=

marknadsvärdet på instrumentet i som en funktion av riskfaktorn k, och

y, z

=

andra riskfaktorer än FXk i prissättningsmodellen för instrumentet i.

309

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/101

SV

 

 

 

 

Artikel 325s

Vegariskkänsligheter

1.Instituten ska beräkna en options vegariskkänsligheter för en given riskfaktor k enligt följande:

 

 

Sk ¼

Við1,01 þ volk, x, yÞ − Viðvolk, x, yÞ

 

 

0,01

där

 

 

 

sk

=

en options vegariskkänslighet,

 

k

=

en specifik vegariskfaktor som utgörs av en implicit volatilitet,

volk

=

värdet av den riskfaktorn, uttryckt i procent, och

x, y

=

andra riskfaktorer än volk i prissättningsfunktion Vi.

2.När det gäller riskklasser där vegariskfaktorerna har en löptidsdimension, men där reglerna om inplacering av riskfaktorerna inte är tillämpliga eftersom optionerna inte har en löptid, ska instituten placera in de riskfaktorerna under den längsta föreskrivna löptiden. Optionerna ska omfattas av tillägg för kvarstående risk.

3.När det gäller optioner som saknar lösenpris eller barriär, och optioner som har flera lösenpris eller barriärer, ska instituten tillämpa den inplacering under lösenpris och löptid som används internt för att prissätta optionen. Dessa optioner ska också omfattas av tillägg för kvarstående risk.

4.Instituten ska inte beräkna vegarisk för värdepapperiseringstrancher som ingår i den alternativa korrelations­ handelsportföljen enligt vad som avses i artikel 325.6,7 och 8 och som inte har en implicit volatilitet. Kapitalbaskrav för delta- och kurvrisk ska beräknas för dessa värdepapperiseringstrancher.

Artikel 325t

Krav för känslighetsberäkningar

1.Med hjälp av de formler som anges i detta underavsnitt ska instituten härleda känsligheter från de prissätt­ ningsmodeller som utgör grunden för resultatrapporteringen till den verkställande ledningen.

Genom undantag från första stycket får behöriga myndigheter kräva att ett institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetod som föreskrivs i kapitel 1b ska använda de prissättningsfunktioner som ingår i internmodellmetodens riskmätningsmodell för känslighetsberäkningar enligt detta kapitel för att beräkna och rapportera kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 430b.3.

2.Vid beräkning av deltariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 a får instituten anta att riskfaktorerna avseende den implicita volatiliteten är konstant.

3.Vid beräkning av vegariskkänsligheter för instrument med optionalitet såsom avses i artikel 325e.2 b ska följande krav tillämpas:

a)För generell ränterisk och kreditspreadrisk ska instituten, för varje valuta, anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer antingen en lognormal eller normal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.

b)För aktierisk, råvarurisk och valutarisk ska instituten anta att det underliggande instrumentet för de riskfaktorer avseende volatilitet för vilka vegarisken beräknas följer en lognormal fördelning i de prissättningsmodeller som används för dessa instrument.

4.Instituten ska beräkna alla känsligheter utom känsligheterna för kreditvärdighetsjusteringar.

310

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/102

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

5.Genom undantag från punkt 1 och efter tillåtelse av behöriga myndigheter får ett institut använda alternativa definitioner av deltariskkänsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret enligt detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller samtliga följande villkor:

a)En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.

b)Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheter för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att de känsligheter som fastställs inte skiljer sig väsentligt från dessa formler.

6.Genom undantag från punkt 1 och efter tillstånd av behöriga myndigheter får ett institut beräkna vegakäns­ ligheter utifrån en linjär transformation av alternativa definitioner av känsligheter vid beräkningen av kapitalbaskraven för en position i handelslagret i enlighet med detta kapitel förutsatt att institutet uppfyller de två följande villkoren:

a)En oberoende enhet för riskkontroll inom institutet använder de alternativa definitionerna för intern riskhantering och för rapportering av vinster och förluster till den verkställande ledningen.

b)Institutet påvisar att dessa alternativa definitioner är lämpligare för att fastställa känsligheterna för positionen än de formler som avses i detta underavsnitt och att den linjära transformation som anges i det första stycket avspeglar en vegariskkänslighet.

Avsnitt 4

Tillägg för kvarstående risk

Artikel 325u

Kapitalbaskrav för kvarstående risker

1.Utöver de kapitalbaskrav för marknadsrisk som fastställs i avsnitt 2 ska instituten tillämpa extra kapitalbaskrav för instrument som är exponerade för kvarstående risker i enlighet med denna artikel.

2.Instrumenten anses vara exponerade för kvarstående risker om de uppfyller något av följande villkor:

a)Instrumentet har ett exotiskt underliggande instrument som, vid tillämpningen av detta kapitel, är ett handelsla­ gerinstrument som ligger till grund för en underliggande exponering som inte omfattas av delta-, vega- eller kurvriskberäkning enligt den känslighetsbaserade metod som fastställs i avsnitt 2, eller av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk som fastställs i avsnitt 5.

b)Instrumentet är exponerat för andra kvarstående risker, vilket vid tillämpningen av detta kapitel innebär något av följande instrument:

i)Instrument som omfattas av kapitalbaskrav för vega- och kurvrisk enligt den känslighetsbaserade metoden som fastställs i avsnitt 2 och genererar avkastning som inte kan replikeras som en ändlig linjär kombination av klassiska optioner med en enda underliggande aktiekurs, råvarunotering, växelkurs, obligationskurs, kreditswapp eller ränteswapp.

ii) Instrument som

är positioner som omfattas

av den

alternativa

korrelationshandelsportfölj

som

avses

i

artikel 325.6.

Säkringar som omfattas av

den

alternativa

korrelationshandelsportfölj

som

anges

i

artikel 325.8 ska inte beaktas.

 

 

 

 

 

3.Instituten ska beräkna de extra kapitalbaskrav som avses i punkt 1 som summan av teoretiska bruttobelopp för de instrument som avses i punkt 2, multiplicerad med följande riskvikter:

a)1,0 % för de instrument som avses i punkt 2 a.

b)0,1 % för de instrument som avses i punkt 2 b.

4.Genom undantag från punkt 1 ska instituten inte tillämpa kapitalbaskravet för kvarstående risker på instrument som uppfyller något av följande villkor:

a)De är noterade på en erkänd börs.

b)De är godtagbara för central clearing i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012.

311

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/103

 

SV

 

 

 

 

 

c)

De kompenserar

fullt ut marknadsrisken för en annan position i handelslagret, varvid de två

positioner

 

i handelslagret som helt matchar varandra ska undantas från kapitalbaskravet för kvarstående risker.

 

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad ett exotiskt underliggande är och vilka instrument som är exponerade för kvarstående risker för tillämpningen av punkt 2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA undersöka om livsfallsrisk, väder, naturkatastrofer och framtida realiserad volatilitet bör betraktas som exotiska underliggande faktorer.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Avsnitt 5

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisken

Artikel 325v

Definitioner och allmänna bestämmelser

1.I detta avsnitt avses med

a)kort exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en vinst för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.

b)lång exponering: när fallissemang hos en emittent eller en grupp av emittenter leder till en förlust för institutet, oavsett typ av instrument eller transaktion som skapar exponeringen.

c)bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross jump to default, gross JTD): uppskattad storlek på den förlust eller vinst som gäldenärens fallissemang skulle orsaka för en specifik exponering.

d)nettobelopp vid plötsligt fallissemang (net jump to default, net JTD): uppskattad storlek på ett instituts förlust eller vinst vid en gäldenärs fallissemang, efter kvittning mellan bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.

e)förlust vid fallissemang (loss given default) eller LGD: förlust vid gäldenärens fallissemang på ett instrument som emitterats av samma gäldenär, uttryckt som andel av instrumentets teoretiska belopp.

f)fallissemangsriskvikt: det procenttal som motsvarar den beräknade sannolikheten för fallissemang för varje gäldenär, enligt gäldenärens kreditvärdighet.

2.Kapitalbaskraven för fallissemangsrisk ska tillämpas på skuldinstrument och aktieinstrument, derivat med sådana instrument som underliggande tillgångar och derivat vars avkastning eller verkliga värde påverkas vid fallissemang av en annan gäldenär än den som är motpart till derivatinstrumentet i sig. Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk separat för var och en av följande typer av instrument: icke-värdepapperi­ seringar, värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och värdepapperi­ seringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen. Institutets slutliga kapitalbaskrav för den fallisse­ mangsrisk som ska tillämpas ska vara summan av de tre komponenterna.

Underavsnitt 1

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiser ingar

Artikel 325w

Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang

1.Instituten ska beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för varje lång exponering mot skuldinstrument enligt följande:

 

JTDlång = max{LGD Vteoretiskt + P&Llång + Justeringlång, 0}

där

 

JTDlång

= bruttobelopp vid plötsligt fallissemang (gross JTD),

312

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/104

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

SV

 

 

 

 

 

 

Vteoretiskt

= instrumentets teoretiska belopp,

 

 

 

P&Llång

= en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och

 

 

 

som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den långa

 

 

 

exponeringen. Vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges med negativt

 

 

 

tecken, och

 

 

 

Justeringlång

= det belopp som institutets förlust i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på

 

 

 

grund av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till

hela förlusten på det underliggande

instrumentet, ökningar anges i termen Justeringlång med positivt tecken och minskningar anges med negativt tecken.

2.Instituten ska beräkna bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för varje kort exponering mot skuldinstrument enligt följande:

 

 

JTDkort = min{LGD Vteoretiskt + P&Lkort + Justeringkort, 0}

där

 

 

JTDkort

=

bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för kort exponering,

Vteoretiskt

=

instrumentets teoretiska belopp, vilket anges i formeln med negativt tecken,

P&Lkort

=

en term som korrigerar för vinster eller förluster som institutet redan har tagit hänsyn till och

 

 

som beror på förändringar i det verkliga värdet på det instrument som skapar den korta

 

 

exponeringen, vinster anges i formeln med positivt tecken och förluster anges i formeln med

 

 

negativt tecken, och

Justeringkort

=

det belopp som institutets vinst i händelse av fallissemang skulle öka eller minska med, på grund

 

 

av derivatinstrumentets struktur, i förhållande till hela förlusten på det underliggande

 

 

instrumentet, minskningar anges i termen Justeringkort med positivt tecken, och ökningar anges

 

 

i termen Justeringkort med negativt tecken.

3.Den förlust vid fallissemang (LGD) för skuldinstrument som instituten ska tillämpa vid beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska vara följande:

a)Exponeringar mot lågprioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 100 %.

b)Exponeringar mot prioriterade skuldinstrument ska ges ett LGD-värde på 75 %.

c)Exponeringar mot säkerställda obligationer enligt artikel 129 ska ges ett LGD-värde på 25 %.

4.För beräkningar enligt punkterna 1 och 2 ska teoretiska belopp fastställas enligt följande:

a)När det gäller skuldinstrument är det teoretiska beloppet skuldinstrumentets nominella värde.

b)När det gäller derivatinstrument med underliggande räntebärande värdepapper är det teoretiska beloppet derivatinstrumentets teoretiska belopp.

5.För exponeringar mot aktieinstrument ska instituten beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang enligt följande, i stället för att använda formlerna i punkterna 1 och 2:

 

 

JTDlång = max {LGD · V + P&Llång + Justeringlång; 0}

 

 

JTDkort = min {LGD · V + P&Lkort + Justeringkort; 0}

där

 

 

JTDlång

=

beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för lång exponering,

JTDkort

=

beräkna bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för kort exponering, och

V= aktiens verkliga värde eller, när det gäller derivatinstrument med underliggande aktier, det verkliga värdet på den underliggande aktien.

313

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/105

SV

 

 

 

 

6.Instituten ska ge ett LGD-värde på 100 % till aktieinstrument för beräkningen enligt punkt 5.

7. När det gäller exponeringar mot fallissemangsrisk som härrör från derivatinstrument vars avkastning i händelse av fallissemang från gäldenärens sida inte är kopplad till det teoretiska beloppet på ett visst instrument utfärdat av den gäldenären, eller till LGD-värdet för gäldenären eller ett instrument som emitterats av den gäldenären, ska instituten använda alternativa metoder för skattning av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang.

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Hur instituten ska beräkna belopp vid plötsligt fallissemang för olika typer av instrument i enlighet med denna artikel.

b)Vilka alternativa metoder som instituten ska använda för skattning av de bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som avses i punkt 7.

c)Det teoretiska beloppet av andra instrument än de som avses i punkterna 4 a och b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 325x

Nettobelopp vid plötsligt fallissemang

1.Instituten ska beräkna nettobelopp vid plötsligt fallissemang genom att kvitta bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för korta exponeringar och långa exponeringar. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar mot samma gäldenär där de korta exponeringarna har samma prioritet som, eller lägre prioritet än, de långa exponeringarna.

2.Kvittning ska göras helt eller delvis, beroende på löptiden för de exponeringar som kvittas mot varandra.

a)Kvittning ska göras helt om alla de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på ett år eller mer.

b)Kvittning ska göras delvis om minst en av de exponeringar som kvittas mot varandra har en löptid på mindre än ett år; i detta fall ska beloppet vid plötsligt fallissemang för varje exponering med en löptid på mindre än ett år multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år.

3.Om kvittning inte är möjlig ska bruttobelopp vid plötsligt fallissemang vara lika med nettobelopp vid plötsligt fallissemang när det gäller exponeringar med en löptid på ett år eller mer. Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med den kvot som motsvarar exponeringens löptid i förhållande till ett år, med ett golv på tre månader, för beräkningen av nettobelopp vid plötsligt fallissemang.

4.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 gäller löptiderna för derivatkontrakten i stället för löptiderna för de underliggande tillgångarna. Cash equity-exponeringar ska ges en löptid på antingen ett år eller tre månader enligt institutets egen bedömning.

Artikel 325y

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk

1.Oberoende av typ av motpart ska nettobelopp vid plötsligt fallissemang multipliceras med de fallissemangsri­ skvikter som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i tabell 2:

 

 

Tabell 2

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetskategori

 

Fallissemangsriskvikt

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg

1

 

0,5 %

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg

2

 

3 %

 

 

 

 

314

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/106

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetskategori

Fallissemangsriskvikt

 

 

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg 3

 

6 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg 4

 

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg 5

 

30 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kreditkvalitetssteg 6

 

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utan kreditvärdering

 

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fallerad

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.Exponeringar som skulle få en riskvikt på 0 % enligt schablonmetoden för kreditrisk i enlighet med avdelning II kapitel 2, ska ges en fallissemangsriskvikt på 0 % för kapitalbaskravet för fallissemangsrisk.

3.Det viktade nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska tilldelas följande undergrupper: företag, stater och lokala myndigheter/kommuner.

4.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp i enlighet med följande formel:

DRCb = max {(Σi 2 lång RWi · net JTDi) WtS · (Σi 2 kort RWi |net JTDi|); 0}

där

 

 

 

 

 

 

 

 

DRCb

=

kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för fallissemangsrisk för undergrupp b,

i

=

index som anger ett instrument som tillhör undergrupp b,

 

 

 

RWi

=

riskvikten, och

 

 

 

 

 

 

WtS

= en kvot som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, och som beräknas enligt

 

 

följande:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

netJTD

 

 

 

 

 

WtS ¼

 

 

lång

 

 

 

 

 

P

Pkort

þ P�

 

 

 

 

 

netJTDkort

 

 

 

 

 

 

 

För beräkning av DRCb och WtS ska långa och korta positioner läggas samman för alla positioner i en undergrupp, oberoende av vilket kreditkvalitetssteg positionerna placeras in i, vilket ger ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för varje undergrupp.

5.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar ska beräknas som en enkel summa av alla undergruppers kapitalbaskrav.

Underavsnitt 2

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelspor tföljen

Artikel 325z

Belopp vid plötsligt fallissemang

1.Bruttobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.

315

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/107

SV

 

 

 

 

2.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan värdepappe­ riseringsexponeringar med samma underliggande tillgångspool och som tillhör samma tranch. Kvittning ska inte vara tillåten mellan värdepapperiseringsexponeringar med olika underliggande tillgångspooler även om de har samma fästpunkt och avskiljningspunkt.

3.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga värdepapperiseringsexponeringar, går att perfekt replikera andra befintliga värdepapperiseringsexponeringar, frånsett löptidsdimensionen, får de exponeringar som är resultatet av den uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepappe­ riseringsexponeringarna.

4.Om det, genom att dela upp eller kombinera befintliga exponeringar i underliggande namn, går att perfekt replikera hela tranchstrukturen för en befintlig värdepapperiseringsexponering, får de exponeringar som är resultatet av uppdelningen eller kombinationen användas för kvittning i stället för de befintliga värdepapperisering­ sexponeringarna. Om underliggande namn används på detta sätt ska de tas bort från beräkningen av fallisse­ mangsrisk för icke-värdepapperiseringar.

5.Artikel 325x ska tillämpas både på befintliga värdepapperiseringsexponeringar och på värdepapperiseringsex­ poneringar som används i enlighet med punkt 3 eller 4 i den här artikeln. De relevanta löptiderna ska vara löptiderna för värdepapperiseringstrancherna.

Artikel 325aa

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisken för värdepapperiseringar

1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar ska multipliceras med 8 % av den riskvikt som gäller för den berörda värdepapperiseringsexponeringen, inklusive STS-värdepapperiseringar, utanför handelslagret i enlighet med den rangordning av metoder som fastställs i avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 och oberoende av typ av motpart.

2.En löptid på ett år ska tillämpas för alla trancher där riskvikterna beräknas i enlighet med intern och extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering (SEC-IRBA och SEC-ERBA).

3.De riskvägda beloppen för plötsligt fallissemang för enskilda kontanta värdepapperiseringsexponeringar ska begränsas till positionens verkliga värde.

4.De riskvägda nettobeloppen vid plötsligt fallissemang ska placeras i följande undergrupper:

a)En gemensam undergrupp för alla företag, oberoende av region.

b)44 olika undergrupper som motsvarar en undergrupp per region för var och en av de elva tillgångsklasser som fastställs i andra stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska de elva tillgångsklasserna vara: tillgångsbaserade certifikat (ABCP), billån och billeasingavtal, värdepapper med privata hypotekslån som säkerhet (RMBS), kreditkort, värdepapper med lån på kommersiella fastigheter som säkerhet (CMBS), CLO (collateralised loan obligations), CDO-squared (collateralised debt obligations), små och medelstora företag, studielån, övriga kundkrediter och övrig marknadsupplåning. De fyra regionerna är Asien, Europa, Nordamerika och övriga världen.

5.För att placera in en värdepapperiseringsexponering i en undergrupp ska instituten förlita sig på en

klassificering som är vedertagen på marknaden. Instituten ska placera in varje värdepapperiseringsexponering i endast en av de undergrupper som avses i punkt 4. Värdepapperiseringsexponeringar som ett institut inte kan placera i en undergrupp för en tillgångsklass eller region ska placeras i kategorin ”övriga kundkrediter”, ”övrig marknadsupplåning” eller ”övriga världen”.

6.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp på samma sätt som fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringsexponeringar, med användning av formeln i artikel 325y.4, vilket leder till ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisken för varje undergrupp.

7.Det slutliga kapitalbaskravet för fallissemangsrisken för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska beräknas som den enkla summan av undergruppernas kapitalbaskrav.

316

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/108

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Underavsnitt 3

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelspor tföljen

Artikel 325ab

Tillämpningsområde

1.För den alternativa korrelationshandelsportföljen ska kapitalbaskraven innefatta fallissemangsrisken för värdepapperiseringsexponeringar och för icke-värdepapperiseringar för risksäkringsändamål. Dessa säkringar ska tas bort från beräkningen av fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar. Det ska inte finnas några diversifier­ ingsvinster mellan kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för icke-värdepapperiseringar, kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen och kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandels­ portföljen.

2.För omsatta kredit- och aktiederivat som inte är värdepapperiseringar ska beloppen vid plötsligt fallissemang per enskild beståndsdel fastställas med hjälp av en genomlysningsmetod.

Artikel 325ac

Belopp vid plötsligt fallissemang för den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.I denna artikel avses med

a)uppdelning med användning av en värderingsmodell: ett enda namn i en värdepapperisering värderas som skillnaden mellan värdepapperiseringens ovillkorade värde och villkorade värde, under antagandet att det enda namnet fallerar med ett LGD-värde på 100 %.

b) replikering: enskilda trancher i indexvärdepapperiseringen kombineras så att de replikerar en annan tranch i samma indexserie, eller så att de replikerar en position i indexserien som inte är uppdelad i trancher,

c)uppdelning: ett index replikeras av en värdepapperisering där de underliggande exponeringarna i gruppen är identiska med de exponeringar som refererar till ett enda namn och som utgör indexet.

2.Bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för värdepapperiseringsexponeringar och icke-värdepapperisering­ sexponeringar i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara dessa exponeringars marknadsvärde eller, om detta värde inte finns tillgängligt, deras verkliga värde fastställt i enlighet med tillämpliga redovisningsregler.

3.Produkter som förfaller på n:te fallissemanget ska behandlas som produkter som delats upp i trancher med fästpunkt och avskiljningspunkt enligt följande:

a)fästpunkt = (N – 1) / totalt antal namn,

b)avskiljningspunkt = N / totalt antal namn,

där ”totalt antal namn” ska vara det sammanlagda antalet namn i den underliggande korgen eller poolen.

4.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska fastställas genom att kvitta långa bruttobelopp vid plötsligt fallissemang och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang. Kvittning ska endast vara möjlig mellan exponeringar som i övrigt är identiska, utom när det gäller löptid. Kvittning ska endast vara möjlig enligt följande:

a)För index, indextrancher och särskilt anpassade trancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch, med beaktande av bestämmelserna i artikel 325x; om exponeringar på mindre än ett år. Långa och korta bruttobelopp vid plötsligt fallissemang som perfekt replikerar varandra får kvittas genom att de delas upp i exponeringar som motsvarar ett enda namn med användning av en värderingsmodell; i sådana fall ska summan av bruttobeloppen vid plötsligt fallissemang för exponeringar som motsvarar ett enda namn och som erhålls genom uppdelning, vara lika med bruttobeloppet vid plötsligt fallissemang för den ej uppdelade exponeringen.

b)Kvittning genom uppdelning enligt led a ska inte tillåtas för återvärdepapperiseringar eller derivat avseende värdepapperiseringar.

c)För index och indextrancher ska kvittning vara möjlig över olika löptider inom samma indexfamilj, serie och tranch genom replikering eller genom uppdelning, om de långa och korta exponeringarna i övrigt är likvärdiga, utom en restkomponent, ska kvittning tillåtas och nettobeloppet vid plötsligt fallissemang ska avspegla den resterande exponeringen.

d)Olika trancher i samma indexserie, olika serier av samma index och olika indexfamiljer får inte användas för att kvitta varandra.

317

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/109

SV

 

 

 

 

Artikel 325ad

Beräkning av kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska multipliceras med följande:

a)För produkter som delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som motsvarar deras kreditkvalitet enligt vad som anges i artikel 325y.1 och 325y.2.

b)För produkter som inte delats upp i trancher: den fallissemangsriskvikt som avses i artikel 325aa.1.

2.Riskvägda nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska placeras i undergrupper som motsvarar ett index.

3.Viktade nettobelopp vid plötsligt fallissemang ska läggas samman inom varje undergrupp enligt följande formel:

 

 

DRCb = max {(Σi 2 lång RWi · net JTDi) – WtSACTP · (Σi 2 kort RWi · |net JTDi|); 0}

där

 

 

DRCb

=

kapitalbaskravet för fallissemangsrisk för undergrupp b,

i

=

ett instrument som ingår i undergrupp b, och

WtSACTP

=

kvoten som visar en vinst för säkringsförhållanden inom en undergrupp, beräknad i enlighet med

 

 

formeln WtS i artikel 325y.4, men med användning av långa och korta positioner över hela den

 

 

alternativa korrelationshandelsportföljen och inte bara positionerna i den berörda undergruppen.

4.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen med följande formel:

 

 

X

 

 

DRCACTP ¼ max( b max½DRCb, 0� þ 0,5 � ðmin½DRCb, 00�Þ ; 0

)

där

 

 

 

DRCACTP

=

kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för den alternativa korrelationshandelsportföljen, och

DRCb

=

kapitalbaskraven för fallissemangsrisk för undergrupp b.

 

Avsnitt 6

Riskvikter och korrelationer

Underavsnitt 1

Deltariskvikter och korrelationer

Artikel 325ae

Riskvikter för generell ränterisk

1.För valutor som inte omfattas av underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b ska riskvikterna för känsligheterna för den riskfria räntans riskfaktorer för varje undergrupp i tabell 3 anges enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

 

Tabell 3

 

 

 

Undergrupp

 

Löptid

 

 

 

1

 

0,25 år

 

 

 

2

 

0,5 år

 

 

 

3

 

1 år

 

 

 

318

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/110

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undergrupp

 

Löptid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

2 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

3 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

5 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

10 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

15 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

20 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

30 år

 

 

 

 

 

 

 

 

2.En gemensam riskvikt för såväl samtliga inflationskänsligheter som för riskfaktorer för valutabasisrisk ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 461a.

3.För valutor som omfattas av underkategorin för de mest likvida valutorna enligt artikel 325bd.7 b, och för institutets inhemska valuta, ska riskvikterna för den riskfria räntans riskfaktorer vara de riskvikter som fastställs

itabell 3 dividerade med √2.

Artikel 325af

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller generell ränterisk

1.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och med samma tilldelade löptid, men motsvarande olika kurvor, ska korrelationen ρkl vara 99,90 %.

2.Mellan två viktade känsligheter avseende riskfaktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp och motsvarande samma kurva, men med olika löptid, ska korrelationen fastställas i enlighet med följande formel:

max2eð − θ�

Tk − T

; 40 %3

minj fTk; Tljlg

Þ

4

 

 

5

där

 

Tk (respektiveTl)

= löptiden som gäller för den riskfria räntan,

θ= 3 %.

3.Mellan två viktade känsligheter avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och WSl inom samma undergrupp, motsvarande olika kurvor och med olika löptid, ska korrelationen ρkl vara lika med den korrelations­ parameter som anges i punkt 2 multiplicerad med 99,90 %.

4.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSk och en given viktad känslighet avseende riskfaktorerna för inflation WSl ska korrelationen vara 40 %.

5.Mellan en given viktad känslighet avseende faktorerna för valutabasisrisk WSk och en given viktad känslighet avseende faktorerna för generell ränterisk WSl, däribland andra faktorer för valutabasisrisk, ska korrelationen vara

0%.

Artikel 325ag

Korrelationer mellan olika undergrupper vad gäller generell ränterisk

1.Parametern γbc = 50 % ska användas för att lägga samman riskfaktorer som tillhör olika undergrupper.

2.Parametern γbc = 80 % ska användas för att lägga samman en faktor för ränterisk baserad på en valuta enligt artikel 325av.3 och en riskfaktor för ränterisk baserad på euro.

319

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/111

SV

 

 

 

 

Artikel 325ah

Riskvikter för kreditspreadrisken för icke-värdepapperiseringar

1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för icke-värdepapperiseringar ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 4.

 

 

Tabell 4

 

 

 

 

 

Under­

 

 

Riskvikt

grupp­

Kreditkvalitet

Sektor

(procentenheter)

nummer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Alla

Nationell regering, inklusive centralbanker, i en medlemsstat

0,50 %

 

 

 

 

2

 

Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland,

0,5 %

 

 

multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisa­

 

 

 

tioner enligt artikel 117.2 eller artikel 118

 

 

 

 

 

3

 

Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ

1,0 %

 

 

 

 

4

 

Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut,

5,0 %

 

 

som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en

 

 

 

regional eller lokal myndighet och subventionerade långiva­

 

 

 

re

 

 

 

 

 

5

Kreditkvalitetssteg

Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralu­

3,0 %

 

1–3

tvinning

 

 

 

 

 

6

 

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, admi­

3,0 %

 

 

nistrativa tjänster och stödtjänster

 

 

 

 

 

7

 

Teknik, telekommunikation

2,0 %

 

 

 

 

8

 

Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade

1,5 %

 

 

och tekniska aktiviteter

 

 

 

 

 

9

 

Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut

1,0 %

 

 

i medlemsstaterna

 

 

 

 

 

11

 

Nationell regering, inklusive centralbanker, i ett tredjeland,

 

 

 

multilaterala utvecklingsbanker och internationella organisa­

 

 

 

tioner enligt artikel 117.2 eller artikel 118

 

 

 

 

 

12

 

Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ

4,0 %

 

 

 

 

13

 

Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut,

12,0 %

 

 

som utgör en del av eller som upprättats av en stat eller en

 

 

 

regional eller lokal myndighet och subventionerade långiva­

 

 

Kreditkvalitetssteg

re

 

 

 

 

14

4–6

Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralu­

7,0 %

 

 

 

tvinning

 

 

 

 

 

15

 

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, admi­

8,5 %

 

 

nistrativa tjänster och stödtjänster

 

 

 

 

 

16

 

Teknik, telekommunikation

5,5 %

 

 

 

 

17

 

Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade

5,0 %

 

 

och tekniska aktiviteter

 

 

 

 

 

18

Övriga sektorer

 

12,0 %

 

 

 

 

320

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/112

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en enda sektorundergrupp i tabell 4. Riskexponeringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 18 i tabell 4.

Artikel 325ai

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl= ρkl (namn) · ρkl (löptid) · ρkl (basis)

där

ρkl (namn) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l är identiska, och är i annat fall lika med 35 %,

ρkl (löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och är i annat fall lika med 65 %, och

ρkl (basis) är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och är i annat fall lika med 99,90 %.

2. De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på undergrupp 18 i tabell 4

iartikel 325ah.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 18 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats den undergruppen:

X

Kbðundergrupp 18Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325aj

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller kreditspreadrisk för icke-värdepapperiseringar

Korrelationsparametern γbc som gäller för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska fastställas enligt följande:

γbc = γbc(rating) · γbc(sektor)

där

γbc(rating) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma kreditkvalitetskategori (antingen kreditkvalitetssteg 1–3 eller kreditkvalitetssteg 4–6), och i annat fall är lika med 50 %, vid denna beräkning ska undergrupp 1 anses tillhöra samma kreditkvalitetskategori som de undergrupper som tillhör kreditkvalitetssteg 1–3, och

γbc(sektor) är lika med 1 om de två undergrupperna tillhör samma sektor, och i annat fall är lika med motsvarande procentsats i tabell 5:

Tabell 5

Undergrupp

1,2 och

3 och 12

4 och 13

5 och 14

6 och 15

7 och 16

8 och 17

9

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1, 2 och 11

 

75 %

10 %

20 %

25 %

20 %

15 %

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 och 12

 

 

5 %

15 %

20 %

15 %

10 %

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 och 13

 

 

 

5 %

15 %

20 %

5 %

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 och 14

 

 

 

 

20 %

25 %

5 %

5 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

321

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

L 150/113

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undergrupp

1,2 och

3 och 12

4 och 13

5 och 14

6 och 15

7 och 16

8 och 17

9

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 och 15

 

 

 

 

 

25 %

5 %

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 och 16

 

 

 

 

 

 

5 %

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 och 17

 

 

 

 

 

 

 

5 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 325ak

Riskvikter för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandels­ portföljen

Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 6 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

 

 

Tabell 6

 

 

 

Under­

 

 

grupps­

Kreditkvalitet

Sektor

nummer

 

 

 

 

 

1

Alla

Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i medlemsstaterna

 

 

 

2

 

Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala ut­

 

 

vecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller ar­

 

 

tikel 118

 

 

 

3

 

Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ

 

 

 

4

 

Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av

 

 

eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och sub­

 

 

ventionerade långivare

 

 

 

5

Kredit-kvalitetssteg

Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning

 

 

6

1–3

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster

 

 

 

och stödtjänster

 

 

 

7

 

Teknik, telekommunikation

 

 

 

8

 

Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktivi­

 

 

teter

 

 

 

9

 

Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i medlemsstaterna

 

 

 

10

 

Säkerställda obligationer som har utfärdats av kreditinstitut i tredjeländer

 

 

 

11

 

Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i ett tredjeland, multilaterala ut­

 

 

vecklingsbanker och internationella organisationer enligt artikel 117.2 eller ar­

 

 

tikel 118

 

 

 

12

Kreditkvalitetssteg

Regionala eller lokala myndigheter och offentliga organ

 

 

13

4–6

Enheter i den finansiella sektorn, inklusive kreditinstitut, som utgör en del av

 

 

 

eller som upprättats av en stat eller en regional eller lokal myndighet och sub­

 

 

ventionerade långivare

 

 

 

14

 

Råvaror, energi, industri, jordbruk, tillverkning, mineralutvinning

 

 

 

322

 

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/114

 

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under­

 

 

 

 

 

 

 

grupps­

 

Kreditkvalitet

Sektor

 

 

 

 

nummer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring, administrativa tjänster

 

 

 

 

 

och stödtjänster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

 

 

Teknik, telekommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

 

 

Hälso- och sjukvård, allmännyttiga tjänster, yrkesrelaterade och tekniska aktivi­

 

 

 

 

 

teter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 325al

Korrelationer vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Deltariskkorrelationen ρkl ska härledas i enlighet med artikel 325ai, förutom att ρkl(basis) vid tillämpningen av denna punkt ska vara lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall ska vara lika med 99,00 %.

2.Korrelationen γbc ska härledas i enlighet med artikel 325aj.

Artikel 325am

Riskvikter för kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshan­ delsportföljen

1.Riskvikterna vad gäller känsligheterna för kreditspreadriskfaktorer för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen ska vara desamma för alla löptider (0,5 år, 1 år, 3 år, 5 år, 10 år) inom varje undergrupp i tabell 7 och ska specificeras för varje undergrupp i tabell 7 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a.

 

 

Tabell 7

 

 

 

Under­

 

 

grupps­

Kreditkvalitet

Sektor

nummer

 

 

 

 

 

1

 

RMBS – prime

 

 

 

2

 

RMBS – mid-prime

 

 

 

3

 

RMBS – sub-prime

 

Prioriterade och

 

4

CMBS

 

kreditkvalitetssteg 1–

 

5

Värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (ABS) – studielån

3

 

 

 

6

 

ABS – kreditkort

 

 

 

7

 

ABS – billån

 

 

 

8

 

CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen

 

 

 

9

Ej prioriterade och

RMBS – prime

 

 

 

 

10

kreditkvalitetssteg 1–

RMBS – mid-prime

 

3

 

11

RMBS – sub-prime

 

 

 

 

12

 

CMBS

 

 

 

13

 

ABS – studielån

 

 

 

14

 

ABS – kreditkort

 

 

 

15

 

ABS – billån

 

 

 

16

 

CLO utanför den alternativa korrelationshandelsportföljen

 

 

 

323

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/115

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under­

 

 

 

 

 

 

grupps­

 

Kreditkvalitet

Sektor

 

 

 

nummer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

 

 

RMBS – prime

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

 

RMBS – mid-prime

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

 

 

RMBS – sub-prime

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

Kreditkvalitetssteg

CMBS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21

 

4–6

ABS – studielån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

 

ABS – kreditkort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23

 

 

ABS – billån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

 

 

CLO utanför korrelationshandelsportföljen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.För att placera in en riskexponering i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje tranch i en enda sektorundergrupp i tabell 7. Riskexponeringar kopplade till trancher som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 25.

Artikel 325an

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSl och WS inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl = ρkl(tranch) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)

där

ρkl(tranch) är lika med 1 om de två namnen för känsligheterna k och l omfattas av samma undergrupp och avser samma värdepapperiseringstranch (mer än 80 % överlappning i teoretiska termer), och i annat fall är lika med 40 %, och

ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, och i annat fall är lika med 80 %,

ρkl(basis)är lika med 1 om de två känsligheterna gäller samma kurvor, och i annat fall är lika med 99,90 %.

2.De korrelationsparametrar som avses i punkt 1 ska inte tillämpas på undergrupp 25 i tabell 7 i artikel 325am.1. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 25 ska kapitalbaskravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:

X

Kbðundergrupp 25Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325ao

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller kreditspreadrisk för värdepapperiseringar som inte ingår i den alternativa korrelationshandelsportföljen

1.Korrelationsparametern γbc ska tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper och vara 0 %.

2.Kapitalbaskravet för undergrupp 25 ska läggas till kapitalet för den samlade riskklassnivån utan att några diversifierings- eller säkringseffekter gentemot någon annan undergrupp redovisas.

324

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/116

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 325ap

Riskvikter för aktierisk

1.Riskvikter för känsligheter för riskfaktorerna avseende aktier och aktiereporänta ska specificeras för varje undergrupp i tabell 8 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a:

Tabell 8

Under­

 

 

 

grupps­

Börsvärde

Typ av ekonomi

Sektor

nummer

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring,

 

 

 

administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och

 

 

 

sjukvård, allmännyttiga tjänster

 

 

 

 

2

 

 

Telekommunikation, industri

 

 

Tillväxtmarknad

 

3

 

Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin­

 

 

 

 

 

ning

 

 

 

 

4

 

 

Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella in­

 

 

 

stitut, fastighetsverksamhet, teknik

 

Högt

 

 

5

 

Konsumtionsvaror och tjänster, transport och lagring,

 

 

 

 

 

administrativa tjänster och stödtjänster, hälso- och

 

 

 

sjukvård, allmännyttiga tjänster

 

 

 

 

6

 

 

Telekommunikation, industri

 

 

Utvecklad ekonomi

 

7

 

Råvaror, energi, jordbruk, tillverkning, mineralutvin­

 

 

 

 

 

ning

 

 

 

 

8

 

 

Finansiella institut, däribland statsstödda finansiella in­

 

 

 

stitut, fastighetsverksamhet, teknik

 

 

 

 

9

 

Tillväxtmarknad

Alla sektorer som anges i undergrupperna 1, 2, 3 och

 

 

4

 

 

 

 

Lågt

 

 

10

Utvecklad ekonomi

Alla sektorer som anges i undergrupperna 5, 6, 7 och

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

11

Övriga sektorer

 

 

 

 

 

 

2.För tillämpningen av denna artikel ska det fastställas vad som avses med lågt börsvärde och högt börsvärde i de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 325bd.7.

3.För tillämpningen av denna artikel ska EBA ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn som närmare anger vad som avses med tillväxtmarknader och utvecklade ekonomier.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2021.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4.När en riskexponering placeras in i en sektor ska instituten förlita sig på en klassificering som är vedertagen på marknaden för att dela in emittenter efter sektorer. Instituten ska placera in varje emittent i en av sektorgrupperna i tabell 8, och placera in alla emittenter från samma näringsgren i samma sektor. Riskexpo­

neringar kopplade till emittenter som ett institut inte kan placera in i en sektor på detta sätt ska placeras i undergrupp 11 i tabell 8. Om det rör sig om flera länder eller sektorer ska aktieemittenten placeras in i en viss undergrupp baserat på den mest betydande region eller sektor som den är verksam i.

325

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/117

SV

 

 

 

 

Artikel 325aq

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller aktierisk

1.Korrelationsparametern för deltarisk ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp, ska vara 99,90 % där den ena avser känslighet för en aktieavistakurs och den andra känslighet för en aktiereporänta, och båda avser samma aktieemittentnamn.

2.I andra fall än de som avses i punkt 1 ska korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl för aktieavistakurs inom samma undergrupp fastställas till följande:

a)15 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupperna 1, 2, 3 eller 4).

b)25 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin högt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupperna 5, 6, 7 eller 8).

c)7,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och tillväxtmarknad (undergrupp 9).

d)12,5 % mellan två känsligheter inom samma undergrupp som faller under kategorin lågt börsvärde och utvecklad ekonomi (undergrupp 10).

3.Korrelationsparametern ρkl mellan två känsligheter WSk och WSl för aktiereporänta inom samma undergrupp ska fastställas i enlighet med punkt 2.

4.Mellan två känsligheter WSk och WSl inom samma undergrupp, där den ena avser känslighet för en aktieavistakurs och den andra känslighet för en aktiereporänta, och känsligheterna avser olika aktieemittentnamn,

ska korrelationsparametern ρkl fastställas till de korrelationsparametrar som anges i punkt 2, multiplicerat med 99,90 %.

5.De korrelationsparametrar som specificeras i punkterna 1–4 ska inte tillämpas på undergrupp 11. För formeln för sammanräkning av deltarisk inom undergrupp 11 ska kapitalkravet vara lika med summan av absolutvärdena av de vägda nettokänsligheter som tilldelats till den undergruppen:

X

Kbðundergrupp 11Þ ¼ jWSkj k

Artikel 325ar

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller aktierisk

Korrelationsparametern γbc ska tillämpas på sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper. Den ska fastställas till 15 % om båda undergrupper är någon av undergrupperna 1–10.

Artikel 325as

Riskvikter för råvarurisk

Riskvikter för känsligheter för råvaruriskfaktorerna ska specificeras för varje undergrupp i tabell 9 enligt den delegerade akt som avses i artikel 461a:

Tabell 9

Undergruppsnummer

Undergrupp – benämning

1Energi – fasta bränslen

2Energi – flytande bränslen

3Energi – el och handel med utsläppsrätter

326

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/118

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undergruppsnummer

Undergrupp – benämning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Frakt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Oädla metaller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Gasformiga bränslen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Ädelmetaller (inklusive guld)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Spannmålskärnor och oljeväxtfrön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Animalieprodukter och mejeriprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Jordbruksråvaror

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Andra råvaror

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 325at

Korrelationer inom en och samma undergrupp vad gäller råvarurisk

1.Vid tillämpning av denna artikel ska två råvaror anses som åtskilda om det på marknaden finns två avtal som endast skiljer sig åt vad gäller den underliggande råvara som ska levereras mot varje avtal.

2.Korrelationsparametern ρkl mellan de två känsligheterna WSk och WSl inom samma undergrupp ska fastställas till:

ρkl = ρkl(råvara) · ρkl(löptid) · ρkl(basis)

där

ρkl(råvara) är lika med 1 om de två råvarorna för känsligheterna k och l är identiska, i annat fall är det lika med korrelationerna inom samma undergrupp enligt tabell 10,

ρkl(löptid) är lika med 1 om de två punkterna för känsligheterna k and l är identiska, i annat fall är det lika med 99 %, och

ρkl(basis) är lika med 1 om de två känsligheterna är identiska vad gäller råvarans leveransort, i annat fall är det lika med 99,90 %.

3.Korrelationerna inom samma undergrupp ρkl (råvara) är följande: Tabell 10

Undergrupp

Undergrupp – benämning

Korrelation

ρkl (råvara)

 

 

1

Energi – fasta bränslen

55 %

 

 

 

2

Energi – flytande bränslen

95 %

 

 

 

3

Energi – el och handel med utsläppsrätter

40 %

 

 

 

4

Frakt

80 %

 

 

 

5

Oädla metaller

60 %

 

 

 

6

Gasformiga bränslen

65 %

 

 

 

327

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/119

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undergrupp

Undergrupp – benämning

Korrelation

 

 

ρkl (råvara)

 

 

 

 

 

 

 

7

 

Ädelmetaller (inklusive guld)

55 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

Spannmålskärnor och oljeväxtfrön

45 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

 

Animalieprodukter och mejeriprodukter

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

Jordbruksråvaror

40 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Andra råvaror

15 %

 

 

 

 

 

 

 

 

4.Utan hinder av punkt 1 tillämpas följande bestämmelser:

a)Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 3 i tabell 10 och som avser el men där elen genereras i olika regioner eller avtalsenligt levereras under olika perioder ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.

b)Två riskfaktorer som tilldelas undergrupp 4 i tabell 10 och som avser frakt men där fraktens rutt eller leveransveckan skiljer sig åt ska anses som åtskilda råvaruriskfaktorer.

Artikel 325au

Korrelationer mellan undergrupper vad gäller råvarurisk

Korrelationsparametern γbc som tillämpas för sammanräkning av känsligheter mellan olika undergrupper ska vara

a)20 % där båda undergrupper är någon av undergrupperna 1–10,

b)0 % där någon av de båda undergrupperna är nummer 11.

Artikel 325av

Riskvikter för valutarisk

1.Riskvikt för alla känsligheter för valutariskfaktorerna ska specificeras i den delegerade akt som avses i artikel

461a.

2.Riskvikten för valutakursriskfaktorerna avseende valutapar som består av euro och valutan i en medlemsstat som deltar i den andra etappen av den ekonomiska och monetära unionen (ERM 2) ska vara en av följande:

a)Den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 3.

b)Den största fluktuationen inom det fluktuationsband som formellt har avtalats mellan medlemsstaten och Europeiska centralbanken, om det fluktuationsbandet är smalare än det fluktuationsband som definieras enligt ERM 2.

3.Utan hinder av punkt 2 ska den riskvikt för valutakursriskfaktorer som avses i punkt 2 där den avser valutor som ingår i ERM 2 med ett formellt avtalat fluktuationsband som är smalare än standardbandet på plus eller minus 15 % vara lika med den största procentuella fluktuationen inom detta smalare band.

4.Riskvikten för valutariskfaktorerna som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen enligt vad som avses i artikel 325bd.7 c ska vara den riskvikt som avses i punkt 1 i den här artikeln delad med√2.

5.När dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre åren visar att ett valutapar som består av euro och en annan valuta som inte är euro som används i en medlemsstat är konstant och att institutet alltid kan möta en köp- och säljkursskillnad som är lika med noll för respektive transaktioner får institutet, förutsatt att det har uttryckligt tillstånd från sin behöriga myndighet, tillämpa den riskvikt som avses i punkt 1 delad med 2.

328

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/120

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 325aw

Korrelationer för valutarisk

En generell korrelationsparameter γbc på 60 % ska tillämpas på de sammanräknade känsligheterna för valutarisk­ faktorer.

Underavsnitt 2

Riskvikter och korrelationer för vegarisk och kur vrisk

Artikel 325ax

Riskvikter för vegarisk och kurvrisk

1.För vegariskfaktorer ska de undergrupper för deltarisk som avses i underavsnitt 1 användas.

2.Riskvikten för en given vegariskfaktor k ska fastställas som en andel av det aktuella värdet av riskfaktorn k, vilket uttrycker den implicita volatiliteten för ett underliggande, såsom beskrivs i avsnitt 3.

3.Den andel som avses i punkt 2 ska bero på den antagna likviditeten för varje typ av riskfaktor i enlighet med följande formel:

ffffffffffffffff

RWk ¼ ðvärdet av riskfaktor kÞ � min RWσ

pLHriskklass

; 100 %

p10

där

ffffff

 

 

 

RWk= riskvikten för en given vegariskfaktor k,

 

 

RWσ ska vara 55 %, och

 

 

LHriskklass är den förskrivna likviditetshorisont som ska användas vid bestämning av varje vegariskfaktor k. LHriskklass i enlighet med följande tabell:

Tabell 11

Riskklass

LHriskklass

GIRR

60

 

 

CSR icke-värdepapperiseringar

120

 

 

CSR värdepapperiseringar (alternativa korrelationshandelsportföljen)

120

 

 

CSR värdepapperiseringar (utanför den alternativa korrelationshandelsport­

120

följen)

 

 

 

Aktier (högt börsvärde)

20

 

 

Aktier (lågt börsvärde)

60

 

 

Råvara

120

 

 

Utländsk valuta

40

 

 

4.De undergrupper som används i samband med deltarisk i underavsnitt 1 ska användas i samband med kurvrisk, om inget annat anges i detta kapitel.

5.För kurvriskfaktorer för valutarisk och aktierisk ska kurvriskvikterna vara relativa skift som är lika med de deltariskvikter som avses i underavsnitt 1.

329

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/121

SV

 

 

 

 

6.För kurvriskfaktorer för generell ränterisk, kreditspreadrisk och råvarurisk ska kurvriskvikten vara ett

parallellskift av alla punkter för varje kurva baserat på den högsta föreskrivna deltariskvikten som avses i underavsnitt 1 i detta avsnitt för den relevanta riskklassen.

Artikel 325ay

Korrelationer för vegarisk och kurvrisk

1.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till riskklassen generell ränterisk ska korrelationspa­ rametern rkl fastställas enligt följande:

där

 

 

 

ρkl

¼ minρ klðoptionens löptidÞ

� ρ klðunderliggande löptidÞ; 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ρklðoptionens löptidÞ

 

 

− α�

 

jTk − Tlj

 

 

ska vara lika med e

minfTk; Tlg där α ska vara 1 % och Tk och Tl ska vara lika med löptiderna för de

optioner som vegakänsligheterna härleds för, uttryckt i antal år, och

 

 

 

 

TU − TU

 

 

 

 

− α�

k

 

 

l

 

 

 

 

 

min

T

U

 

U

 

 

underliggande löptid

 

 

; T

U

U

Þ är lika med e

 

 

ρklð

 

n k

 

l�o, där α ska vara 1 %, Tk och Tl är löptiderna för de underliggande till de

optioner som vegakänsligheterna härleds för, minus löptiderna för

motsvarande optioner, i båda fallen uttryckt

i antal år.

2.Mellan vegariskkänsligheter inom samma undergrupp till andra riskklasser ska korrelationsparametern ρkl fastställas enligt följande:

ρkl ¼ minρðklDELTAÞ � ρðkloptionens löptidÞ; 1

där

ρðklDELTAÞ ska vara lika med den deltakorrelation inom undergruppen som motsvarar den undergrupp till vilken vegariskfaktorerna k och l skulle tilldelas, och

ρðkloptionens löptidÞ ska fastställas i enlighet med punkt 1.

3.Vad gäller vegariskkänsligheter mellan olika undergrupper inom en riskklass (generell ränterisk och icke-

generell ränterisk) ska samma korrelationsparametrar för γbc, användas i samband med vegarisk som de som är angivna för deltakorrelationer för varje riskklass i avsnitt 4.

4. Diversifierings- eller säkringsvinster mellan vegariskfaktorer och deltariskfaktorer ska inte beaktas i schablonmetoden. Vegarisker och deltarisker ska läggas samman genom enkel summering.

5.Kurvriskkorrelationerna ska vara kvadraten av motsvarande deltariskkorrelationer ρkl och γbc enligt vad som avses i underavsnitt 1.

KAPITEL 1B

Alternativ internmodellmetod

Avsnitt 1

Tillstånd och kapitalbaskrav

Artikel 325az

Den alternativa internmodellmetoden och tillstånd att använda alternativa interna modeller

1.Den alternativa interna modellmetoden enligt detta kapitel ska användas endast för de rapporteringskrav som fastställs i artikel 430b.3.

330

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/122

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Efter att ha kontrollerat att instituten uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi och325bj ska de behöriga myndigheterna ge dessa institut tillstånd att beräkna kapitalbaskrav för portföljen med alla de positioner som förvaltas av handlarbord med användning av alternativa interna modeller i enlighet med artikel 325ba, förutsatt att samtliga av följande krav är uppfyllda:

a)Handlarborden inrättades i enlighet med artikel 104b.

b)Institutet har motiverat handlarbordens införande i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde för den behöriga myndigheten.

c)Handlarborden har uppfyllt kraven på utfallstest enligt artikel 325bf.3 under det närmast föregående året.

d)Institutet har rapporterat resultaten av de krav på resultatanalys för handlarborden som fastställs i artikel 325bg till sina behöriga myndigheter.

e)För handlarbord som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl ska handlarbordet uppfylla kraven i artikel 325bm för den interna modellen för fallissemangsrisk.

f)Inga värdepapperiseringspositioner eller återvärdepapperiseringspositioner har tilldelats handlarborden.

Om handlarborden inte införs i den alternativa internmodellmetodens tillämpningsområde ska detta vid tillämpningen av led b i första stycket i denna punkt inte motiveras av det faktum att det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa schablonmetoden i artikel 325.3 a skulle vara lägre än det kapitalbaskrav som beräknas enligt den alternativa internmodellmetoden.

3.Institut som beviljats tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden ska rapportera till de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 430b.3.

4.Institut med tillstånd enligt punkt 2 ska omedelbart underrätta sina behöriga myndigheter om åtminstone ett av de krav som anges i den punkten inte längre uppfylls av ett av dess handlarbord. Institutet ska då inte längre få tillämpa detta kapitel på någon av de positioner som förvaltas av det handlarbordet, och det ska beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med den metod som anges i kapitel 1a för alla positioner som förvaltas av handlarbordet från och med det närmast förestående rapporteringstillfället och fram till dess att det kan visa för de behöriga myndigheterna att handlarbordet återigen uppfyller alla kraven i punkt 2.

5.Genom undantag från punkt 4 får de behöriga myndigheterna i exceptionella fall tillåta att ett institut fortsätter att använda alternativa interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisken för ett handlarbord som inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 c i denna artikel och i artikel 325bg.1. Om de behöriga myndigheterna utnyttjar denna möjlighet ska de underrätta EBA och motivera sitt beslut.

6.För positioner som förvaltas av handlarbord för vilka ett institut inte har fått tillstånd enligt punkt 2, ska kapitalbaskrav för marknadsrisk beräknas av institutet i enlighet med kapitel 1a i denna avdelning. Vid denna beräkning ska samtliga positioner betraktas var för sig som separata portföljer.

7.Väsentliga ändringar i användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda, utvidgning av användningen av alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda och väsentliga ändringar i institutens urval av modellerbara riskfaktorer enligt vad som avses i artikel 325bc.2, ska kräva separat godkännande från den behöriga myndigheten.

Instituten ska underrätta de behöriga myndigheterna om alla övriga utvidgningar och ändringar avseende användningen av de alternativa interna modeller som institutet har fått tillstånd att använda.

331

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/123

SV

 

 

 

 

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)Villkoren för att bedöma väsentligheten när det gäller utvidgningar av och ändringar i användningen av alternativa interna modeller och ändringar i urvalet av de modellerbara riskfaktorer som avses i artikel 325bc.

b)Den bedömningsmetod som de behöriga myndigheterna ska använda för att kontrollera att ett institut uppfyller kraven i artiklarna 325bh, 325bi, 325bn, 325bo och 325bp.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

9. EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera i vilka exceptionella fall behöriga myndigheter får tillåta att ett institut

a)fortsätter att använda alternativa interna modeller för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisken för ett handlarbord som inte längre uppfyller villkoren i punkt 2 c i den här artikeln och i artikel 325bg.1,

b)begränsar tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar. EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2024.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 325ba

Kapitalbaskrav när alternativa interna modeller används

1.Ett institut som använder en alternativ intern modell ska beräkna kapitalbaskrav för portföljen av alla positioner som förvaltas av de handlarborden för vilka institutet har tillstånd enligt artikel 325az.2 som den högsta av följande summor:

a)Summan av följande värden:

i)Institutets föregående dags expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb (ESt-1), och

ii)institutets föregående dags riskmått med stresscenarier, beräknat i enlighet med avsnitt 5 (SSt-1), eller

b)summan av följande värden:

i)Ett genomsnitt av institutets dagliga expected shortfall-riskmått beräknade i enlighet med artikel 325bb för samtliga föregående sextio bankdagar (ESavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc), och

ii)genomsnittet av institutets dagliga riskmått med stresscenarier beräknade i enlighet med avsnitt 5 för var och en av de föregående sextio bankdagarna (SSavg).

2.Institut som innehar positioner i omsatta skuld- och aktieinstrument som omfattas av den interna modellen för fallissemangsrisk och som förvaltas av de handlarbord som avses i punkt 1, ska uppfylla ett ytterligare kapitalbaskrav som uttrycks som det högsta av följande värden:

a)Det mest aktuella kapitalbaskravet för fallissemangsrisk, beräknat i enlighet med avsnitt 3.

b)Genomsnittet av det belopp som avses i led a under de föregående tolv veckorna.

332

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/124

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Avsnitt 2

Allmänna krav

Artikel 325bb

Expected shortfall-riskmått

1.Instituten ska beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i artikel 325ba.1 a för en given dag t och för en given portfölj med positioner i handelslagret i enlighet med följande:

X

ESt ¼ ρ � ðUEStÞ þ ð1 − ρÞ � UESit

i

där

ESt

= expected shortfall-riskmåttet

i= index som anger de fem övergripande riskfaktorskategorier som förtecknas i första kolumnen i tabell 2 i artikel 325bd,

UESt

= det oinskränkta expected shortfall-måttet, beräknat enligt följande:

 

 

 

 

 

 

 

PESFC

 

 

UESt

 

PESRS

 

max

 

t

 

, 1

 

 

¼

t

 

PEStRC

UESti

= det oinskränkta expected shortfall-måttet för

en övergripande riskfaktorkategori i, beräknat enligt

 

följande:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UESi

¼

PESRS,i

max

 

PEStFC,i

, 1

 

t

t

 

PEStRC,i

ρ= regulatorisk korrelationsfaktor över övergripande riskkategorier: ρ = 50 %,

PEStRS

=

det

partiella expected shortfall-måttet

som

ska

beräknas

för

alla

positioner

i

portföljen

 

 

i enlighet med artikel 325bc.2,

 

 

 

 

 

 

 

 

PEStRC

=

det

partiella expected shortfall-måttet

som

ska

beräknas

för

alla

positioner

i

portföljen

 

 

i enlighet med artikel 325bc.3,

 

 

 

 

 

 

 

 

PEStFC

=

det

partiella expected shortfall-måttet

som

ska

beräknas

för

alla

positioner

i

portföljen

 

 

i enlighet med artikel 325bc.4,

 

 

 

 

 

 

 

 

PESRS,it

PESRC,it

PESFC,it

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.2,

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.3, och

=det partiella expected shortfall-måttet för en övergripande riskfaktorkategori i som ska beräknas för alla positioner i portföljen i enlighet med artikel 325bc.4.

2.Instituten ska endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det specifika urval modellerbara riskfaktorer som gäller för varje partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bc när de fastställer varje partiellt expected shortfall-mått för beräkningen av expected shortfall-riskmåttet i enlighet med punkt 1.

3.Om minst en transaktion i portföljen har minst en modellerbar riskfaktor som ligger inom den övergripande riskkategorin i i enlighet med artikel 325bd ska instituten beräkna det oinskränkta expected shortfall-måttet för den övergripande riskfaktorkategorin i och ta med det i formeln för expected shortfall-riskmåttet enligt vad som avses i punkt 1 i den här artikeln.

333

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/125

SV

 

 

 

 

4.Genom undantag från punkt 1 får ett institut minska frekvensen för beräkning av de oinskränkta expected

shortfall-måtten UESit och av de partiella expected shortfall-måtten PESRS,it , PESRC,it och PESFC,it för alla övergripande riskfaktorskategorier i från daglig basis till veckobasis, förutsatt att båda av följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet kan påvisa för dess behöriga myndighet att beräkningen av det oinskränkta expected shortfall-måttet UESit inte underskattar marknadsrisken med avseende på de relevanta positionerna i handelslagret.

b)Institutet kan öka frekvensen för beräkning av UESit, PESRS,it , PESRC,it och PESFC,it från veckobasis till daglig basis om den behöriga myndigheten kräver detta.

Artikel 325bc

Beräkningar av partiell expected shortfall

1.Instituten ska beräkna alla de partiella expected shortfall-måtten som avses i artikel 325bb.1 enligt följande:

a)Dagliga beräkningar av de partiella expected shortfall-måtten.

b)Ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall.

c)För en given portfölj av positioner i handelslagret ska institutet beräkna det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t enligt följande formel:

 

 

 

PESt

vfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffftt

 

 

 

 

¼ ð

 

ð ÞÞ þ

0

 

ð Þ �

10

 

1

 

 

 

 

u

 

 

X

 

 

 

sffffffffffffffffffffffffff

 

 

 

 

 

u

PES

T 2

PES

T, j

 

ðLHj − LHj − 1

Þ

A

 

 

 

 

t

 

 

@

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

u

 

 

j�2

 

 

 

 

 

 

 

där

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PESt

=

det partiella expected shortfall-måttet vid tidpunkten t,

 

 

j

=

index som anger de fem likviditetshorisonter som förtecknas i första kolumnen i tabell 1,

LHj

=

likviditetshorisonternas längd j, uttryckt i dagar enligt tabell 1,

 

 

T

=

bastidshorisonten, där T = 10 dagar,

 

 

 

 

 

 

 

PESt(T)

= det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida

 

 

 

störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara

 

 

 

riskfaktorer för positionerna i portföljen som fastställs i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt

 

 

 

expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och

 

 

 

 

PESt(T, j)

= det partiella expected shortfall-måttet som fastställs genom att tillämpa scenarier med framtida

 

 

 

störningar med en tidshorisont på tio dagar endast på det specifika urval modellerbara

 

 

 

riskfaktorer för positionerna i portföljen som avses i punkterna 2, 3 och 4, för varje partiellt

 

 

 

expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1, och där den effektiva likviditetshorisonten,

 

 

 

fastställd i enlighet med artikel 325bd.2, är lika med eller längre än LHj.

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Likviditetshorisont j

 

 

 

 

 

Längd på likviditetshorisont j

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(i dagar)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

334

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/126

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESRSt och PESRS,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESRSt ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på ett antal av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som institutet har valt ut och som har godkänts av de behöriga myndigheterna, så att följande villkor uppfylls, och där summan beräknas utifrån de föregående

60 bankdagarna:

1 59

PEStRC− k

 

75 %

 

 

 

 

60 � Xk¼0

PEStFC− k

 

Om ett institut inte längre uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led ska det omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och uppdatera urvalet av de modellerbara riskfaktorerna inom två veckor så att det uppfyller kravet; om institutet efter två veckor fortfarande inte uppfyller kravet ska institutet återgå till metoden i kapitel 1a för att beräkna kapitalbaskrav för marknadsrisk för vissa handlarbord, till dess att det institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att de uppfyller kravet enligt det första stycket i detta led.

b)Vid beräkning av PESRS,it ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på de modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som institutet har valt ut för tillämpningen av led a i denna punkt och som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b ska kalibreras mot historiska data från en sammanhängande tolvmånadersperiod av finansiell stress som ska fastställas av institutet för att maximera

värdet av PESRSt . För att fastställa stressperioden ska instituten använda en observationsperiod som sträcker sig minst från den 1 januari 2007 och som godkänns av de behöriga myndigheterna.

d)De indata som används för PESRS,it ska kalibreras mot den tolvmånaders stressperiod som institutet har fastställt för tillämpningen av led c.

3.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESRCt och PESRC,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESRCt ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av modellerbara riskfaktorer för de positioner i portföljen som avses i punkt 2 a.

b)Vid beräkning av PESRC,it ska instituten endast tillämpa scenarier med framtida störningar på det urval av de modellerbara riskfaktorerna för portföljens positioner som avses i punkt 2 b.

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b i denna punkt ska kalibreras mot de historiska data som avses i punkt 4 c. Dessa data ska uppdateras minst en gång i månaden.

4.För beräkning av de partiella expected shortfall-måtten PESFCt och PESFC,it som avses i artikel 325bb.1, ska instituten utöver de krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln även uppfylla följande krav:

a)Vid beräkning av PESFCt ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för positionerna i portföljen.

b)Vid beräkning av PESFC,it ska instituten tillämpa scenarier med framtida störningar på alla modellerbara riskfaktorer för portföljens positioner som ligger inom den övergripande riskfaktorkategorin i i enlighet med artikel 325bd.

335

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/127

SV

 

 

 

 

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorer som avses i leden a och b ska kalibreras mot historiska data från den föregående tolvmånadersperioden; om prisvolatiliteten ökar på ett betydande sätt för ett väsentligt antal modellerbara riskfaktorer för institutets portfölj, vilka inte ingår i det urval av riskfaktorer som avses i punkt 2 a, får de behöriga myndigheterna kräva att institutet använder historiska data från en kortare period än den föregående tolvmånadersperioden, men en sådan kortare period ska inte vara kortare än den föregående sexmånaders­ perioden; de behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om alla beslut där de kräver att ett institut använder historiska data från en kortare period än tolv månader, och ska motivera detta beslut.

5.Vid beräkning av ett givet partiellt expected shortfall-mått enligt artikel 325bb.1 ska instituten bibehålla värdena för de modellerbara riskfaktorer för vilka de inte enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel måste tillämpa scenarier med framtida störningar för detta partiella expected shortfall-mått.

Artikel 325bd

Likviditetshorisonter

1.Instituten ska placera in varje riskfaktor för positioner som tilldelats till sådana handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller för vilka de håller på att beviljas ett sådant tillstånd, i en av de övergripande riskfaktorkategorierna som förtecknas i tabell 2, samt i en av de övergripande underkategorier av riskfaktorer som förtecknas i tabellen.

2.Likviditetshorisonten för en riskfaktor för de positioner som avses i punkt 1 ska vara likviditetshorisonten för motsvarande övergripande underkategori med riskfaktorer som den har placerats in i.

3.Ett institut får, genom undantag från punkt 1 i den här artikeln, för ett givet handlarbord besluta att ersätta likviditetshorisonten för en övergripande underkategori med riskfaktorer enligt tabell 2 i den här artikeln med en av de längre likviditetshorisonterna i tabell 1 i artikel 325bc. Om ett institut fattar ett sådant beslut ska den längre likviditetshorisonten gälla för alla modellerbara riskfaktorer för de positioner som tilldelats till detta handlarbord och som har placerats i denna övergripande underkategori med riskfaktorer i samband med beräkning av partiella expected shortfall-mått i enlighet med artikel 325bc.1 c.

Institutet ska underrätta de behöriga myndigheterna om vilka handlarbord och övergripande underkategorier med riskfaktorer som de beslutar att behandla enligt vad som anges i första stycket.

4.För beräkning av värden av de partiella expected shortfall-måtten i enlighet med artikel 325bc.1 c ska den effektiva likviditetshorisonten för en given modellerbar riskfaktor för en given position i handelslagret beräknas enligt följande:

8

> SubCatLH if Mat > LH5

>

>

>

>

<

EffectiveLH = > min (SubCatLH, minj{LHj/LHj ≥ Mat}) if LH1 ≤ Mat ≤ LH5

>

>

>

>

: LH1 if Mat < LH1

där

 

 

EffectiveLH

=

den effektiva likviditetshorisonten,

Mat

=

löptiden för positionen i handelslagret,

SubCatLH

= likviditetshorisontens längd för den modellerbara riskfaktor som fastställs i enlighet

 

 

med punkt 1, och

minj {LHj/LHj ≥ Mat}

=

längden på en av de likviditetshorisonter som förtecknas i tabell 1 i artikel 325bc som

 

 

är den närmaste likviditetshorisonten över löptiden för positionen i handelslagret.

336

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/128

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

 

 

5.

Valutapar som består

av euro och en annan valuta i en medlemsstat som deltar

i ERM 2 ska ingå

i underkategorin för de mest likvida valutaparen i den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.

6.Instituten ska minst en gång i månaden kontrollera att inplaceringen enligt punkt 1 är lämplig.

7.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)Hur instituten ska placera in de riskfaktorer för positioner som avses i punkt 1 i de övergripande riskfaktorkate­ gorierna och de övergripande underkategorierna för tillämpningen av punkt 1.

b)Vilka valutor som ingår i underkategorin för de mest likvida valutorna som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för ränterisk i tabell 2.

c)Vilka valutapar som ingår i underkategorin för de mest likvida valutaparen som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för valutarisk i tabell 2.

d)Definitionerna av lågt börsvärde och högt börsvärde för underkategorierna för aktiepris och volatilitet som ligger under den övergripande riskfaktorkategorin för aktierisk i tabell 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tabell 2

Övergripande risk­

Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier

Likviditetshori­

Likviditetshorison­

faktorkategorier

sonter

tens längd (dagar)

 

 

 

 

 

Ränta

De mest likvida valutorna och inhemsk valuta

1

10

 

 

 

 

 

Andra valutor (utom de mest likvida valutorna)

2

20

 

 

 

 

 

Volatilitet

4

60

 

 

 

 

 

Andra

4

60

 

 

 

 

Kreditspread

Nationella regeringar, inklusive centralbanker, i med­

2

20

 

lemsstaterna

 

 

 

 

 

 

 

Säkerställda obligationer som har emitterats av kredit­

2

20

 

institut i medlemsstaterna (hög kreditvärdighet)

 

 

 

 

 

 

 

Stat (hög kreditvärdighet)

2

20

 

 

 

 

 

Stat (hög avkastning)

3

40

 

 

 

 

 

Företag (hög kreditvärdighet)

3

40

 

 

 

 

 

Företag (hög avkastning)

4

60

 

 

 

 

 

Volatilitet

5

120

 

 

 

 

 

Andra

5

120

 

 

 

 

337

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

L 150/129

 

 

SV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övergripande risk­

Övergripande undergrupper av riskfaktorkategorier

Likviditetshori­

Likviditetshorison­

 

 

faktorkategorier

sonter

tens längd (dagar)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktier

Aktiekurs (stort börsvärde)

1

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktiekurs (lågt börsvärde)

2

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet (stort börsvärde)

2

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet (lågt börsvärde)

4

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra

4

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Valuta

De mest likvida valutaparen

1

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra valutapar (utom de mest likvida valutaparen)

2

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet

3

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra

3

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Råvaror

Pris på energi och pris på koldioxidutsläpp

2

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pris på ädla metaller och pris på andra metaller än järn

2

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra råvarupriser (utom pris på energi, koldioxidut­

4

60

 

 

 

 

 

 

släpp, ädla metaller och andra metaller än järn)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet i energi och koldioxidutsläpp

4

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Volatilitet i ädla metaller och andra metaller än järn

4

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra råvaruvolatiliteter (utom volatilitet i energi, kol­

5

120

 

 

 

 

 

 

dioxidutsläpp, ädla metaller och andra metaller än järn)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra

5

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 325be

Bedömning av riskfaktorers modellerbarhet

1.Instituten ska bedöma om alla riskfaktorerna är modellerbara för de positioner som tilldelats till det handlarbord som de har beviljats tillstånd för enligt artikel 325az.2, eller som de håller på att beviljas ett sådant tillstånd för.

2.Som en del av den bedömning som anges i punkt 1 i den här artikeln ska institut beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk i enlighet med artikel 325bk för de riskfaktorer som inte är modellerbara.

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare ange kriterierna för att bedöma riskfaktorers modellerbarhet i enlighet med punkt 1 och specificera hur ofta denna bedömning ska göras.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

338

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/130

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 325bf

Krav avseende föreskrivna utfallstest och multiplikationsfaktorer

1.Vid tillämpningen av denna artikel avses med ett överskridande en endagsförändring i värdet på en portfölj bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet som överskrider det relaterade Value-at-Risk-värde som beräknats baserat på institutets alternativa interna modell enligt följande krav:

a)Beräkningen av Value-at-Risk ska omfattas av en innehavsperiod på en dag.

b) Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.

c)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras med de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.

d)Om inget annat anges i denna artikel ska institutets alternativa interna modell baseras på samma modellering­ santaganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.

2.Instituten ska dagligen beräkna överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska och faktiska förändringar i värdet på portföljen bestående av alla positioner som förvaltas av handlarbordet.

3.Ett instituts handlarbord ska anses uppfylla kravet avseende utfallstest om antalet överskridanden för det handlarbordet under de senaste 250 bankdagarna inte överskrider något av följande:

a)12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,

b)12 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde,

c)30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde,

d)30 överskridanden av Value-at-Risk-värdet, beräknat med ett 97,5-procentigt ensidigt konfidensintervall på grundval av utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde.

4.Instituten ska räkna dagliga överskridanden i enlighet med följande:

a)Utfallstest av hypotetiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och, under antagande om oförändrade positioner, portföljens värde vid slutet av påföljande dag.

b)Utfallstest av faktiska förändringar i portföljens värde ska baseras på en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess faktiska värde vid slutet av påföljande dag, exklusive avgifter och provisioner.

c)Ett överskridande ska räknas för varje bankdag för vilken institutet inte kan bedöma portföljens värde eller inte kan beräkna det Value-at-Risk-värde som avses i punkt 3.

5.Ett institut ska beräkna, i enlighet med punkterna 6 och 7 i denna artikel, den multiplikationsfaktor (mc) som avses i artikel 325ba för portföljen med alla positioner som tilldelats de handlarbord för vilka institutet har beviljats tillstånd att använda alternativa interna metoder enligt artikel 325az.2.

6.Multiplikationsfaktorn (mc) ska vara summan av värdet 1,5 och ett tillägg på mellan 0 och 0,5 i enlighet med tabell 3. För den portfölj som avses i punkt 5 ska detta tillägg beräknas på grundval av det antal överskridanden som har inträffat under de senaste 250 bankdagarna, enligt vad som konstaterats genom institutets utfallstest av Value-at-Risk-värdet beräknat i enlighet med led a i detta stycke. Beräkningen av tillägget ska uppfylla följande krav:

a)Med överskridande avses en endagsförändring i portföljens värde som ligger över motsvarande Value-at-Risk- värde som beräknats genom institutets interna modell i enlighet med följande:

i)En innehavsperiod på en dag.

339

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/131

SV

 

 

 

 

ii)Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.

iii)Scenarier med framtida störningar ska tillämpas på de riskfaktorer för handlarbordets positioner som avses i artikel 325bg.3 och som betraktas som modellerbara i enlighet med artikel 325be.

iv)De indata som används för att fastställa scenarierna med framtida störningar som ska tillämpas på de modellerbara riskfaktorerna ska kalibreras mot de historiska data som avses i artikel 325bc.4 c.

v)Om inget annat anges i denna artikel ska institutets interna modell baseras på samma modelleringsan­ taganden som de som används för att beräkna expected shortfall-riskmåttet enligt artikel 325ba.1 a.

b)Antalet överskridanden ska vara lika med det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska respektive faktiska förändringar i portföljens värde.

 

Tabell 3

 

 

 

Antalet överskridanden

 

Tillägg

 

 

 

Färre än 5

 

0,00

 

 

 

5

 

0,20

 

 

 

6

 

0,26

 

 

 

7

 

0,33

 

 

 

8

 

0,38

 

 

 

9

 

0,42

 

 

 

Fler än 9

 

0,50

 

 

 

I exceptionella fall får de behöriga myndigheterna begränsa tillägget till det som följer av överskridanden på grundval av utfallstest av hypotetiska förändringar där antalet överskridanden enligt utfallstest av faktiska förändringar inte är ett resultat av brister i internmodellen.

7.Behöriga myndigheterna ska kontrollera att den multiplikationsfaktor som avses i punkt 5 är lämplig och att handlarbord uppfyller kraven avseende utfallstest enligt punkt 3. Instituten ska snarast underrätta de behöriga myndigheterna om alla överskridanden som konstateras genom deras utfallstestprogram, och förklara dessa överskridanden, och ska under alla omständigheter underrätta de behöriga myndigheterna om detta senast inom fem bankdagar efter det att ett överskridande ägt rum.

8.Genom undantag från punkterna 2 och 6 i denna artikel får de behöriga myndigheterna tillåta att ett institut inte räknar ett överskridande, om en endagsförändring i värdet på dess portfölj som överskrider motsvarande Value-at-Risk-värde beräknat med institutets interna modell beror på en icke modellerbar riskfaktor. För detta syfte ska institutet bevisa för de behöriga myndigheterna att riskmåttet med ett stresscenario som beräknas i enlighet med artikel 325bk för den icke modellerbara riskfaktorn är högre än den positiva skillnaden mellan förändringen

ivärdet på institutets portfölj och motsvarande Value-at-Risk-värde.

9.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de tekniska komponenter som ska ingå i de faktiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett instituts portfölj för tillämpningen av denna artikel.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

340

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/132

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 325bg

Krav avseende resultatanalys

1.Ett instituts handlarbord uppfyller kraven avseende resultatanalys om det uppfyller kraven i denna artikel.

2.Kraven avseende resultatanalys ska säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, utifrån institutets riskmätningsmodell, är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, utifrån institutets prissättningsmodell.

3.För varje position hos ett givet handlarbord ska ett instituts efterlevnad av kraven avseende resultatanalys leda till fastställande av en exakt förteckning över riskfaktorer som bedöms lämpliga för att kontrollera att institutet uppfyller de krav avseende utfallstest som anges i artikel 325bf.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Kriterier som är nödvändiga för att säkerställa att de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i portföljens värde, för tillämpningen av punkt 2, med beaktande av utvecklingen av internationella regler.

b)Konsekvenserna för ett institut om de teoretiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj inte är tillräckligt nära de hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj, för tillämpningen av punkt 2.

c)Den frekvens med vilken resultatanalys måste utföras av ett institut.

d)De tekniska komponenter som ska ingå i de teoretiska och hypotetiska förändringarna i värdet på ett handlarbords portfölj för tillämpningen av denna artikel.

e)Sättet på vilket institut som använder den interna modellen ska lägga samman det totala kapitalbaskravet för marknadsrisk för alla sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, med beaktande av de konsekvenser som avses i led b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska tillsynsstandarder som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 325bh

Krav avseende riskmätning

1.Institut som använder en intern riskmätningsmodell för beräkning av kapitalbaskrav för marknadsrisk enligt artikel 325ba ska säkerställa att modellen uppfyller samtliga följande krav:

a)Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, som ska omfatta minst de riskfaktorer som avses i kapitel 1a avsnitt 3 underavsnitt 1, såvida inte institutet kan styrka för de behöriga myndigheterna att utelämnandet av dessa riskfaktorer inte har någon väsentlig inverkan på resultatet av kravet avseende resultatanalys enligt artikel 325bg; ett institut ska kunna förklara för de behöriga myndigheterna varför en riskfaktor ingår i dess prissättningsmodell men inte i dess interna riskmätningsmodell.

b)Den interna riskmätningsmodellen ska fånga upp icke-linjära egenskaper hos optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basisrisker.

c)Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, i eller utanför balansräkningen; institutet ska basera sina

341

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/133

SV

 

 

 

 

avkastningskurvor på en allmänt vedertagen metod; avkastningskurvan ska delas upp i olika löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan; för väsentliga ränteriskexponeringar i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna ska avkastningskurvan modelleras med användning av minst sex löptidssegment, och antalet riskfaktorer som används för att modellera avkastningskurvan ska stå i proportion till hur institutets handelsstrategier är beskaffade och hur komplexa de är; modellen ska också fånga upp riskspridningen för rörelser mellan olika avkastningskurvor som inte är fullständigt korrelerade eller olika finansiella instrument med samma underliggande emittent.

d)Den interna riskmätningsmodellen ska omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och de enskilda utländska valutor som institutets positioner är denominerade i; i fråga om fonder ska de aktuella valutapositionerna för fonden tas med i beräkningen; instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fonden, under förutsättning att rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt; valutapositioner för en fond som institutet inte känner till ska lyftas ut ur internmodellmetoden och behandlas i enlighet med kapitel 1a.

e)Modellberäkningstekniken ska vara så sofistikerad som är proportionerligt med tanke på hur väsentlig institutets verksamhet på aktiemarknaderna är; den interna riskmätningsmodellen ska tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner och åtminstone en riskfaktor som fångar upp förändringar i aktiekurser på systemnivå och denna riskfaktors beroende av varje aktiemarknads enskilda riskfaktorer.

f)Den interna riskmätningsmodellen ska använda en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner, såvida inte institutets sammanräknade råvaruposition är liten jämfört

med dess totala handelsverksamhet, då det får använda en särskild riskfaktor för varje övergripande råvarutyp; för väsentliga exponeringar mot råvarumarknader ska modellen fånga upp risken för rörelser som inte är fullständigt korrelerade mellan liknande, men inte identiska, råvaror, exponering mot förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider och convenience yield mellan derivatpositioner och kontantpositioner.

g)För proxyvariabler ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den faktiska position som innehas, de ska vara tillräckligt försiktiga och endast användas om tillgängliga data är otillräckliga, såsom under en stressperiod enligt vad som avses i artikel 325bc.2 c.

h)För väsentliga exponeringar mot volatilitetsrisker i instrument med optionalitet ska den interna riskmätnings­ modellen fånga upp beroendet av implicit volatilitet över lösenpriser och optionernas löptider.

2.Instituten får använda empiriska korrelationer inom övergripande riskfaktorkategorier och, för beräkning av

det oinskränkta expected shortfall-måttet UESt enligt artikel 325bb.1, över övergripande riskfaktorkategorier, endast om institutets metod för att mäta sådana korrelationer är sund, överensstämmer med tillämpliga likviditets­ horisonter och genomförs med integritet.

3.Senast den 28 september 2020 ska EBA, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, utfärda riktlinjer med kriterier för användningen av indata i riskmätningsmodellen som avses i artikel 325bc.

Artikel 325bi

Kvalitativa krav

1.Interna riskmätningsmodeller som används vid tillämpning av detta kapitel ska vara begreppsmässigt sunda, beräknade och genomförda med integritet samt uppfylla samtliga följande kvalitativa krav:

a)Interna riskmätningsmodeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk ska vara väl integrerade i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om riskexponering till den verkställande ledningen.

b)Institutet ska ha en enhet för riskkontroll som är fristående från de affärsdrivande handlarenheterna och som rapporterar direkt till den verkställande ledningen; enheten ska ha ansvar för utformning och tillämpning av alla interna riskmätningsmodeller; enheten ska genomföra inledande och fortlöpande validering av alla interna

342

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/134

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

modeller som används enligt detta kapitel och ha ansvar för det övergripande riskhanteringssystemet; enheten ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av alla interna modeller som används för att beräkna kapitalkrav för marknadsrisk, samt rapporter om lämpligheten hos åtgärder som ska vidtas avseende handelslimiter.

c)Ledningsorganet och den verkställande ledningen ska ta aktiv del i riskkontrollprocessen, och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten ska ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna kräva minskningar i de positioner som enskilda handlare ingår och kräva minskningar i institutets totala riskexponering.

d)Institutet ska ha tillräckligt många anställda med en lämplig kompetensnivå i förhållande till hur sofistikerade de interna riskmätningsmodellerna är, och tillräckligt många anställda med kunskaper inom handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).

e)Institutet ska ha inrättat en uppsättning dokumenterade interna riktlinjer, förfaranden och kontroller för att övervaka och säkerställa att de interna riskmätningsmodellerna är i linje med den övergripande verksamheten.

f)För interna riskmätningsmodeller, inbegripet prissättningsmodeller, ska det vara dokumenterat att de tidigare har gett en rimlig exakthet i sina riskmätningar, och de får inte väsentligen skilja sig från de modeller som institutet använder för sin interna riskhantering.

g)Institutet ska frekvent genomföra rigorösa program för stresstest, inklusive omvända stresstester, som ska omfatta alla interna riskmätningsmodeller; resultaten av dessa stresstester ska granskas av den verkställande ledningen minst en gång i månaden och vara förenliga med de riktlinjer och limiter som godkänts av ledningsorganet; instituten ska vidta lämpliga åtgärder om resultaten av dessa stresstester visar alltför stora förluster i samband med institutets handelsverksamhet under vissa omständigheter.

h)Institutet ska genomföra en oberoende översyn av sina interna riskmätningsmodeller, antingen som ett led i sin normala internrevisionsprocess, eller genom att uppdra till ett utomstående företag att genomföra denna översyn, vilket ska ske på ett sätt som kan godtas av de behöriga myndigheterna.

För tillämpning av första stycket h avses med utomstående företag ett företag som tillhandahåller revisions- eller konsulttjänster till institut, och som har personal som har tillräcklig kompetens vad gäller marknadsrisk i handelsverksamhet.

2.Den översyn som avses i punkt 1 h ska inbegripa både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång om året ska institutet se över sin riskhanter­ ingsprocess i dess helhet. I översynen ska följande bedömas:

a)Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och riskhanteringsprocessen är samt hur väl riskkontrollenheten är organiserad.

b)Integreringen av riskmätningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten i ledningens informationssystem.

c)Den process institutet använder för att godkänna de riskvärderingsmodeller och värderingssystem som används av personalen inom handelsavdelningar och affärsadministrationsavdelningar (front-office och back-office).

d)Omfattningen av de risker som fångas upp genom modellen, graden av riktighet och lämplighet i riskmätnings­ systemet och valideringen av betydande förändringar i den interna riskmätningsmodellen.

e)Graden av riktighet och fullständighet i positionsdata, graden av riktighet och lämplighet i antaganden om volatilitet och korrelation, graden av riktighet i värdering och beräkningar av riskkänslighet samt graden av riktighet och lämplighet för att generera proxyvariabler om tillgängliga data är otillräckliga för att uppfylla kraven i detta kapitel.

f)Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera hur konsistenta, aktuella och tillförlitliga de datakällor är som används i alla dess interna riskmätningsmodeller, inbegripet dessa datakällors oberoende.

343

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/135

SV

 

 

 

 

g)Den kontrollprocess som institutet använder för att utvärdera kraven avseende utfallstest och resultatanalys som genomförs för att bedöma noggrannheten i de interna riskmätningsmodellerna.

h)Om översynen görs av ett utomstående företag i enlighet med punkt 1 h i denna artikel, kontrollen av att det interna valideringsförfarandet enligt artikel 325bj uppfyller sina syften.

3.Instituten ska uppdatera de tekniker och metoder som de använder för de interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel, för att beakta nya tekniker och bästa praxis som kommer fram när det gäller de interna riskmätningsmodellerna.

Artikel 325bj

Intern validering

1.Instituten ska ha infört processer för att säkerställa att alla interna riskmätningsmodeller som de använder i enlighet med detta kapitel har validerats tillfredsställande av parter med lämpliga kvalifikationer och som är

fristående från utvecklingsprocessen, för att säkerställa

att alla sådana modeller är begreppsmässigt sunda och

i tillräcklig utsträckning fångar upp alla väsentliga risker.

 

2.Instituten ska genomföra den validering som avses i punkt 1 under följande omständigheter:

a)När en intern riskmätningsmodell utvecklats för första gången och när väsentliga ändringar görs av den.

b) Regelbundet, och när det har inträffat sådana väsentliga strukturella förändringar på marknaden eller i sammansättningen av portföljen som kan leda till att den interna riskmätningsmodellen inte längre fungerar tillfredsställande.

3.Valideringen av ett instituts interna riskmätningsmodeller ska inte begränsas endast till krav avseende utfallstest och resultatanalys, utan omfatta åtminstone följande:

a)Tester för att kontrollera om antaganden inom den interna modellen är lämpliga och inte innebär en underskattning eller överskattning av riskerna.

b)Egna valideringstest av den interna modellen, inklusive utfallstest utöver de föreskrivna programmen för utfallstest, för risker och strukturer i institutets portföljer.

c)Användningen av hypotetiska portföljer för att säkerställa att den interna riskmätningsmodellen kan fånga upp vissa särskilda strukturella inslag som kan uppkomma, exempelvis väsentliga basisrisker och koncentra­ tionsrisker eller risker förknippade med användning av proxyvariabler.

Artikel 325bk

Beräkning av ett riskmått med stresscenario

1.Riskmåttet med stresscenario för en given icke modellerbar riskfaktor innebär den förlust som uppstår i alla

portföljens positioner eller positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk i handelslagret som inkluderar den icke modellerbara riskfaktorn när ett extremt scenario med framtida störningar tillämpas på den riskfaktorn.

2.Instituten ska utarbeta lämpliga extrema scenarier med framtida störningar för alla icke modellerbara riskfaktorer, på ett sätt som godtas av de behöriga myndigheterna.

3.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera följande:

a)Hur instituten ska utarbeta de extrema scenarier med framtida störningar som ska tillämpas på icke modellerbara riskfaktorer, och hur de ska tillämpa dessa extrema scenarier med framtida störningar på dessa riskfaktorer.

b)Ett regulatoriskt extremt scenario med framtida störningar för varje övergripande underkategori till riskfaktor­ kategorierna i tabell 2 i artikel 325bd som instituten kan använda när de inte kan utarbeta ett extremt scenario med framtida störningar i enlighet med led a i detta stycke, eller som de behöriga myndigheterna får kräva att institutet tillämpar när myndigheterna inte kan godta det extrema scenario med framtida störningar som institutet har utarbetat.

344

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/136

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)De fall i vilka instituten får beräkna ett riskmått med stresscenario för fler än en icke modellerbar riskfaktor.

d)Hur instituten ska lägga samman riskmåtten med stresscenarier för alla icke modellerbara riskfaktorer, som ingår i sina positioner i handelslagret och positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA ta hänsyn till kravet på att nivån på kapitalbaskrav för marknadsrisk för en icke modellerbar riskfaktor enligt denna artikel ska vara lika hög som den nivå på kapitalbaskrav för marknadsrisk som skulle ha beräknats enligt detta kapitel om riskfaktorn hade varit modellerbar.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Avsnitt 3

Intern modell för fallissemangsrisk

Artikel 325bl

Räckvidd för den interna modellen för fallissemangsrisk

1.Institutets samtliga positioner som har tilldelats till de handlarbord för vilka det har beviljats tillstånd enligt artikel 325az.2 ska omfattas av ett kapitalbaskrav för fallissemangsrisk om dessa positioner omfattar minst en riskfaktor som har placerats in i de övergripande riskkategorierna ”aktier” eller ”kreditspread” i enlighet med artikel 325bd.1. Kapitalbaskravet, som tillkommer utöver de risker som fångas upp av kapitalbaskraven i artikel 325ba.1, ska beräknas med institutets interna modell för fallissemangsrisk. Modellen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.

2.För var och en av de positioner som anges i punkt 1 ska institutet identifiera en emittent av omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument som är kopplad till minst en riskfaktor.

Artikel 325bm

Tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk

1.Behöriga myndigheter ska ge ett institut tillstånd att använda en intern modell för fallissemangsrisk för att beräkna kapitalbaskraven enligt artikel 325ba.2 för alla positioner i handelslagret enligt artikel 325bl som tilldelats till ett handlarbord, för vilket den interna modellen för fallissemangsrisk uppfyller kraven i artiklarna 325bi, 325bj, 325bn, 325bo och 325bp.

2.Om ett instituts handlarbord, som har tilldelats minst en av de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl, inte uppfyller kraven i punkt 1 i denna artikel, ska kapitalbaskraven för marknadsrisk för alla det handlarbordets positioner beräknas i enlighet med metoden i kapitel 1a.

Artikel 325bn

Kapitalbaskrav för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallissemangsrisk

1.Instituten ska beräkna kapitalbaskraven för fallissemangsrisk med en intern modell för fallissemangsrisk för portföljen med samtliga de positioner i handelslagret som avses i artikel 325bl enligt följande:

a)Kapitalbaskravet ska motsvara ett Value-at-Risk-värde som mäter potentiella förluster i portföljens marknadsvärde, till följd av fallissemang hos emittenter som är kopplade till de positionerna, inom ett konfiden­ sintervall på 99,9 % över en tidshorisont på ett år.

345

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/137

SV

 

 

 

 

b)Med potentiella förluster i led a avses en direkt eller indirekt förlust i positionens marknadsvärde till följd av fallissemang hos emittenterna och som tillkommer utöver alla förluster som redan har beaktats i den löpande värderingen av positionen. Fallissemang hos emittenter för aktiepositioner ska utgöras av att värdet för emittenternas aktiekurser fastställs till noll.

c)Instituten ska fastställa fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter på grundval av en begreppsmässigt sund metod och med användning av objektiva historiska data för kreditspreadar eller aktiekurser från en period på minst tio år, inbegripet den stressperiod som fastställts av institutet i enlighet med artikel 325bc.2; beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan olika emittenter ska kalibreras till en ettårig tidshorisont.

d)Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på ett antagande om konstanta ettåriga positioner.

2.Instituten ska beräkna kapitalbaskravet för fallissemangsrisk med användning av en intern modell för fallisse­ mangsrisk enligt punkt 1 minst en gång per vecka.

3.Genom undantag från punkt 1 a och c får ett institut ersätta den ettåriga tidshorisonten med en tidshorisont på 60 dagar för beräkningen av fallissemangsrisk för vissa av eller samtliga aktiepositioner, där så är lämpligt. I så fall ska beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och sannolikheter för fallissemang överensstämma med en tidshorisont på 60 dagar, och beräkningen av fallissemangskorrelationer mellan aktiekurser och obligationskurser med en ettårig tidshorisont.

Artikel 325bo

Erkännande av risksäkringar för den interna modellen för fallissemangsrisk

1.Instituten får inkludera risksäkringar i sin interna modell för fallissemangsrisk, och netta positioner om de långa positionerna och de korta positionerna är kopplade till samma finansiella instrument.

2.I sina interna modeller för fallissemangsrisk får instituten bara erkänna säkrings- eller diversifieringseffekter kopplade till långa och korta positioner avseende olika instrument eller olika värdepapper med samma gäldenär, liksom även långa och korta positioner mot olika emittenter, med explicit modellering av de långa och korta bruttopositionerna i de olika instrumenten, inklusive modellering av basisrisker mellan olika emittenter.

3.I sina interna modeller för fallissemangsrisk ska instituten fånga upp väsentliga risker mellan ett säkringsin­ strument och det säkrade instrumentet som kan förverkligas under tiden mellan löptiden för det säkrade instrumentet och tidshorisonten på ett år, samt möjligheten för väsentliga basisrisker inom säkringsstrategier till följd av skillnader avseende produkttyp, rangordning i kapitalstrukturen, intern eller extern kreditvärdering, löptid, emissionstidpunkt och andra skillnader. Instituten ska endast erkänna ett säkrat instrument i den utsträckning som de kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse.

Artikel 325bp

Särskilda krav för interna modeller för fallissemangsrisk

1.Den interna modell för fallissemangsrisk som avses i artikel 325bm.1 ska kunna modellera såväl fallissemang hos enskilda emittenter som samtidigt fallissemang hos flera emittenter, och ska beakta fallissemangens effekter på marknadsvärdet av de positioner som omfattas av modellen. För detta ändamål ska fallissemang hos varje enskild emittent modelleras med användning av två typer av systematiska riskfaktorer.

2.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta konjunkturcykeln, inklusive beroendeförhållandet mellan återvinningsgrad och de systematiska riskfaktorer som avses i punkt 1.

3.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska beakta icke-linjära effekter av optioner och andra positioner med i väsentlig utsträckning icke-linjärt beteende vad gäller prisförändringar. Instituten ska också vederbörligen beakta omfattningen av de modellrisker som är förenade med värdering och skattning av prisrisker i som hänger samman med sådana produkter.

4.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara baserad på objektiva och aktuella data.

5.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av sannolikhet för fallissemang uppfylla följande krav:

a) Den undre gränsen för sannolikheter för fallissemang ska vara 0,03 %.

346

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/138

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Sannolikheter för fallissemang ska baseras på en ettårig tidshorisont, om inte annat anges i detta avsnitt.

c)Sannolikheter för fallissemang ska mätas med användning, enbart eller i kombination med aktuella marknadspriser, historiska data observerade under en period på minst fem år om faktiska tidigare fallissemang och extrema minskningar av marknadspriserna som motsvarar fallissemangshändelser. Sannolikheter för fallissemang ska inte härledas enbart från aktuella marknadspriser.

d)Institut som har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna sannolikheter för fallissemang.

e)Institut som inte har fått tillstånd att skatta sannolikheter för fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta sannolikheter för fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av sannolikheter för fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.

6.För simulering av emittenternas fallissemang i den interna modellen för fallissemangsrisk ska institutets skattningar av förlust vid fallissemang uppfylla följande krav:

a)Den undre gränsen för skattningarna av förlust vid fallissemang ska vara 0 %.

b)Skattningarna av förlust vid fallissemang ska avspegla förmånsrätten för varje position.

c)Institut som har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska använda den metod som anges där för att beräkna skattningar av förlust vid fallissemang.

d)Institut som inte har fått tillstånd att skatta förlust vid fallissemang i enlighet med avdelning II kapitel 3 avsnitt 1 ska utveckla en intern metod eller använda externa källor för att skatta förlust vid fallissemang; i båda fallen ska skattningarna av förlust vid fallissemang överensstämma med kraven i denna artikel.

7.Som en del av den oberoende översynen och valideringen av de interna modeller som de använder i enlighet med detta kapitel, inklusive riskmätningssystemet, ska instituten:

a)Kontrollera att deras metod för modellering vid korrelationer och prisförändringar är lämplig för deras portfölj, även i fråga om val och viktning av modellens systematiska riskfaktorer.

b)Genomföra ett antal olika stresstester, däribland känslighetsanalyser och scenarieanalyser, för att bedöma om den interna modellen för fallissemangsrisk är kvalitativt och kvantitativt rimlig, särskilt i fråga om behandling av koncentrationer.

c)Tillämpa lämplig kvantitativ validering, inklusive relevanta referensvärden för interna modeller.

De tester som avses i led b ska inte enbart begränsas till de typer av händelser som tidigare har inträffat.

8.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska på ett lämpligt sätt beakta koncentrationer av emittenter och koncentrationer som kan uppstå inom och över produktklasser i stressituationer.

9.Den interna modellen för fallissemangsrisk ska vara förenlig med institutets interna riskmätningsmetoder för identifiering, mätning och hantering av handelsrisker.

10.Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för att fastställa antagandena om fallissemangs­ korrelationer mellan olika emittenter i enlighet med artikel 325bn.1 c och de metoder som valts för uppskattning av sannolikheter för fallissemang i punkt 5 e i denna artikel och förlust vid fallissemang i punkt 6 d i denna artikel.

11.Instituten ska dokumentera sina interna modeller, så att de behöriga myndigheterna kan få en överblick över deras korrelationsantaganden och andra modelleringsantaganden.

12.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kraven på ett instituts interna

metoder eller externa källor för uppskattning av sannolikheter för fallissemang och förluster vid fallissemang i enlighet med punkterna 5 e och 6 d.

347

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/139

SV

 

 

 

 

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 september 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

91. I artikel 384.1 ska definitionen av EADtotali ersättas med följande:

”EADitotal

= det sammanlagda värdet av kreditriskexponeringen för motparteni (summerat över dess

 

nettningsmängder), i tillämpliga fall inbegripet effekten av säkerheter i enlighet med de metoder

 

som anges i avdelning II kapitel 6 avsnitt 3–6 för beräkning av kapitalbaskrav för motpartskreditrisk

 

för motparten i fråga.”

92.Artikel 385 ska ersättas med följande: ”Artikel 385

Alternativ till användningen av kreditvärdighetsjustering för beräkning av kapitalbaskrav

Som ett alternativ till artikel 384 får institut som använder den ursprungliga åtagandemetoden enligt artikel 282 med förbehåll för att den behöriga myndigheten har gett sitt medgivande för de instrument som avses i artikel 382 tillämpa en multiplikationsfaktor på 10 på det resulterande riskvägda exponeringsbeloppet för motpartsrisk avseende dessa exponeringar, i stället för att beräkna kapitalbaskravet för kreditvärdighetsjusteringsrisken.”

93.Artikel 390 ska ersättas med följande: ”Artikel 390

Beräkning av exponeringsvärdet

1.De totala exponeringarna mot en grupp av kunder med inbördes anknytning ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna mot enskilda kunder i den gruppen.

2.De sammanlagda exponeringarna mot enskilda kunder ska beräknas genom att lägga samman exponeringarna i handelslagret och exponeringarna utanför handelslagret.

3.För exponeringar i handelslagret får instituten

a)kvitta sina långa positioner och korta positioner i samma finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, där nettopositionen i vart och ett av de olika instrumenten beräknas enligt metoderna i del tre avdelning IV kapitel 2,

b)kvitta sina långa positioner och korta positioner i olika finansiella instrument, som har emitterats av en viss kund, men endast om det finansiella instrument som är underliggande i den korta positionen efterställs det finansiella instrument som är underliggande i den långa positionen eller om de underliggande instrumenten har samma förmånsrätt.

För tillämpningen av leden a och b får finansiella instrument placeras in i undergrupper på grundval av olika grader av förmånsrätt i syfte att bestämma positionernas rangordning.

4.Instituten ska beräkna exponeringsvärdena för de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat­ kontrakt som ingåtts direkt med en kund, i enlighet med någon av metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5, efter vad som är tillämpligt. Exponeringar som följer av sådana transaktioner som avses

iartiklarna 378, 379 och 380 ska beräknas på det sätt som fastställs i dessa artiklar.

Vid beräkning av exponeringsvärdet för de kontrakt som avses i första

stycket, om dessa kontrakt ingår

i handelslagret, ska instituten även tillämpa de principer som fastställs i artikel

299.

Genom undantag från första stycket får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning

IIkapitel 4 avsnitt 4 och del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av expone­ ringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.

348

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/140

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

5.Till exponeringarna mot en kund ska instituten lägga de totala exponeringar som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden.

6.Exponeringar omfattar inte följande:

a)Vid valutatransaktioner: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under två bankdagar efter betalning.

b)Vid köp eller försäljning av värdepapper: exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en transaktion under de fem bankdagar som följer efter den tidpunkt då antingen betalning har skett eller värdepappren har levererats, beroende på vilket som inträffar först.

c)Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster eller vid clearing-, avvecklings- och förvaringstjänster för finansiella instrument för kunders räkning: försenat mottagande av finansiering och andra exponeringar som uppkommer genom kundaktiviteter och som inte varar längre tid än till följande bankdag.

d)Vid tillhandahållande av tjänster som avser penningöverföring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clearing och avveckling i alla valutor och korrespondentbanktjänster: intradagexponeringar gentemot de kreditinstitut som tillhandahåller dessa tjänster.

e)Exponeringar som har dragits av från kärnprimärkapitalposter eller primärkapitaltillskottsposter i enlighet med artiklarna 36 och 56 eller andra avdrag från de poster som minskar kapitaltäckningsgraden.

7.För att fastställa den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning med avseende på kunder mot vilka institutet har exponeringar genom sådana transaktioner som avses i artikel 112 m och o eller genom andra transaktioner, om det föreligger en exponering mot underliggande tillgångar, ska institutet utvärdera sina underliggande exponeringar med beaktande av den ekonomiska substansen i transaktionens struktur och riskerna i samband med själva transaktionens struktur, i syfte att fastställa huruvida den utgör en ytterligare exponering.

8.EBA ska ta fram förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)de villkor och metoder som ska användas för att bestämma den sammanlagda exponeringen mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning för de typer av exponeringar som avses i punkt 7,

b)de villkor enligt vilka transaktionernas struktur enligt punkt 7 inte utgör en ytterligare exponering.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

9.Vid tillämpningen av punkt 5 ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera exponeringar fastställs som följer av sådana derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivatkontrakt, om kontraktet inte ingåtts direkt med kunden men som ligger till grund för ett skuld- eller aktieinstrument som emitterats av den kunden, för medtagande av dessa exponeringar bland exponeringarna mot kunden.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 mars 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

94.I artikel 391 ska följande stycke läggas till:

”Vid tillämpningen av första stycket får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det gransknings­ förfarande som avses i artikel 464.2, anta beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen.”

349

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/141

SV

 

 

 

 

95.Artikel 392 ska ersättas med följande: ”Artikel 392

Definition av en stor exponering

Ett instituts exponering gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning ska anses som en stor exponering när värdet på exponeringen uppgår till minst 10 % av institutets primärkapital.”

96.Artikel 394 ska ersättas med följande: ”Artikel 394

Rapporteringskrav

1. Instituten ska till sina behöriga myndigheter rapportera följande information för varje stor exponering som de innehar, inklusive stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:

a)Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.

b)Exponeringsvärdet innan man tar hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.

c)Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.

d)Exponeringsvärdet efter att ha tagit hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.

Institut som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 ska till sina behöriga myndigheter rapportera sina 20 största exponeringar på gruppnivå, med undantag för exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1.

Instituten ska till sina behöriga myndigheter, på gruppnivå, också rapportera om exponeringar med ett värde på 300 miljoner EUR eller mer, men mindre än 10 % av institutets primärkapital.

2.Utöver den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera följande uppgifter till de behöriga myndigheterna när det gäller de tio största exponeringarna på gruppnivå mot institut och sina tio största exponeringar på gruppnivå mot skuggbankenheter som bedriver oreglerad bankverksamhet, inklusive de stora exponeringar som är undantagna från tillämpningen av artikel 395.1:

a)Identitetsuppgift för den kund eller den grupp av kunder med inbördes anknytning gentemot vilken institutet har en stor exponering.

b)Exponeringsvärdet innan hänsyn tas till effekten av kreditriskreduceringen, i tillämpliga fall.

c)Typen av kreditriskskydd, betalt eller obetalt, om sådant används.

d)Exponeringsvärdet efter att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1, i tillämpliga fall.

3.Instituten ska rapportera den information som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga myndigheterna åtminstone varje halvår.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera kriterierna för att identifiera skuggbankenheter som avses i punkt 2.

Vid utarbetandet av dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn ska EBA beakta den internationella utvecklingen och internationellt överenskomna standarder rörande skuggbanksverksamhet och överväga om

a)förhållandet till en enskild enhet eller en grupp av enheter kan medföra risker för institutets solvens eller likviditet,

350

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/142

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)enheter som omfattas av solvens- eller likviditetskrav liknande dem som föreskrivs i denna förordning och direktiv 2013/36/EU bör undantas, helt eller delvis, från de rapporteringskrav som avses i punkt 2 avseende skuggbankenheter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

97.Artikel 395 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut får inte ådra sig en exponering, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403, gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning, vars värde överstiger 25 % av institutets primärkapital. Om kunden är ett institut eller om en grupp av kunder med inbördes anknytning inbegriper ett eller flera institut, får detta värde inte överstiga det högsta beloppet av antingen 25 % av institutets primärkapital eller 150 miljoner EUR, förutsatt att summan av exponeringsvärdena, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403, gentemot alla kunder med inbördes anknytning som inte utgör institut, inte överstiger 25 % av institutets primärkapital.

Om beloppet på 150 miljoner EUR överstiger 25 % av institutets primärkapital, får värdet på exponeringen, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreducering i enlighet med artiklarna 399–403 i denna förordning, inte överstiga ett rimligt gränsvärde i förhållande till institutets primärkapital. Detta gränsvärde ska fastställas av instituten och vara förenligt med de riktlinjer och förfaranden som avses i artikel 81 i direktiv 2013/36/EU för att åtgärda och kontrollera koncentrationsrisker. Gränsvärdet får inte överstiga 100 % av institutets primärkapital.

De behöriga myndigheterna får fastställa ett lägre tröskelvärde än 150 miljoner EUR, och ska då informera EBA och kommissionen om detta.

Genom undantag från första stycket i denna punkt får ett institut som har identifierats som ett globalt systemviktigt inte ådra sig en exponering mot ett annat globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt hemmahörande utanför EU vars värde, efter det att hänsyn tagits till effekten av kreditriskreduce­ ring i enlighet med artiklarna 399–403, överstiger 15 % av dess primärkapital. Ett globalt systemviktigt institut ska efterleva detta gränsvärde senast tolv månader från och med den dag det blev identifierat som ett globalt systemviktigt institut. När ett globalt systemviktigt institut har en exponering mot ett annat institut eller koncern som blivit identifierat som ett globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt institut utanför EU, ska det efterleva detta gränsvärde inte senare än tolv månader från och med den dag som det andra institutet eller koncernen blev identifierat som ett globalt systemviktigt institut eller ett globalt systemviktigt institut utanför EU.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. De gränsvärden som fastställs i denna artikel får överskridas för exponeringar i institutets handelslager, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)Exponeringar utanför handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning överskrider inte det gränsvärde som fastställs i punkt 1, vilket beräknas med hänvisning till primärkapitalet, så att överskridandet till sin helhet härrör från handelslagret.

b)Institutet uppfyller ett ytterligare kapitalbaskrav för den del av exponeringen som överskrider det gränsvärde som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, vilket beräknas i enlighet med artiklarna 397 och 398.

c)Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att det överskridande som avses i led b uppkom, överstiger inte de exponeringar som härrör från handelslagret gentemot den berörda kunden eller gruppen av kunder med inbördes anknytning 500 % av institutets primärkapital.

d)Överskridanden som har förelegat i mer än tio dagar överskrider sammanlagda inte 600 % av institutets primärkapital.

351

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/143

 

SV

 

 

 

 

 

 

Varje gång gränsvärdet

har överskridits ska storleken av överskridandet och namnet på berörd

kund och,

 

i tillämpliga fall, namnet på gruppen av kunder med inbördes anknytning, anmälas till de behöriga

 

myndigheterna utan dröjsmål.”

 

98.Artikel 396 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Om det belopp på 150 miljoner EUR som avses i artikel 395.1 är tillämpligt får de behöriga myndigheterna tillåta att gränsen på 100 % i förhållande till institutets primärkapital överskrids genom beslut i varje enskilt fall.”

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Om en behörig myndighet, i de undantagsfall som avses i första och andra stycket i den här punkten, tillåter att ett institut överskrider det gränsvärde som anges i artikel 395.1 under en längre period än tre månader, ska institutet lägga fram en plan för hur det inom lämplig tid åter ska kunna efterleva gränsvärdet på ett sätt som är tillfredsställande för den behöriga myndigheten, och ska genomföra denna plan inom den tid som överenskommits med den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska övervaka genomförandet av planen och vid behov kräva en snabbare återgång till efterlevnad.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”3. Vid tillämpningen av punkt 1 ska EBA i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 utfärda riktlinjer för att specificera hur de behöriga myndigheterna får fastställa

a)de exceptionella fall som avses i punkt 1 i denna artikel,

b)den tid som anses rimlig för att åter efterleva kraven,

c)de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att institutet åter efterlever kraven inom lämplig tid.”

99.I artikel 397 tabell 1 kolumn 1 ska termen ”det godtagbara kapitalet” ersättas med termen ”primärkapitalet”.

100.Artikel 399 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Ett institut ska använda en kreditriskreducerande metod vid beräkning av en exponering när det har använt en sådan metod för att beräkna kapitalkrav för kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II, och under förutsättning att den kreditriskreducerande metoden uppfyller de villkor som anges i denna artikel.

Vid tillämpningen av artiklarna 400–403 ska termen garanti inkludera kreditderivat som erkänns enligt del tre avdelning II kapitel 4, med undantag för kreditlänkade obligationer.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Kreditriskreducerande metoder som endast är tillgängliga för institut som använder en internmetod ska inte användas för att reducera exponeringsvärden för stora exponeringar, utom för exponeringar som är säkrade av fastigheter i enlighet med artikel 402.”

101.Artikel 400 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ändras på följande sätt:

i)Led j ska ersättas med följande:

”j) Clearingmedlemmars handelsexponeringar och bidrag till obeståndsfonden för kvalificerade centrala motparter.”

352

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

Bilaga 1

L 150/144

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

 

ii)

Följande led ska läggas till:

 

 

 

”l)

Klienters handelsexponeringar enligt artikel 305.2 eller 305.3.

 

 

m)Kapitalbasinstrument och kvalificerade skulder som avses i artikel 45f.2 i direktiv 2014/59/EU som innehas av resolutionsenheter eller deras dotterföretag vilka inte själva är resolutionsenheter och som emitterats av någon av följande enheter:

i)I fråga om resolutionsenheter: andra enheter som tillhör samma resolutionskoncern.

ii)I fråga om dotterföretag till en resolutionsenhet som inte själva är resolutionsenheter: det relevanta dotterföretagets dotterföretag som tillhör samma resolutionskoncern.

n)Exponeringar som härrör från ett minimivärdebaserat åtagande som uppfyller samtliga krav enligt artikel 132c.3.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag och kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland; exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel

395.1i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.”

ii)Led k ska ersättas med följande:

”k) Exponeringar i form av en säkerhet eller en garanti för bostadslån som tillhandahållits av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:

i)Kreditkvalitetssteg 2.

ii)Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där tillhandahållarens huvudkontor är beläget.”

iii)Följande led ska läggas till:

”l) Exponeringar i form av en garanti för statsstödda exportkrediter, tillhandahållna av ett exportkreditorgan som uppfyller kraven för ett kreditbetyg som är åtminstone det lägsta av följande:

i)Kreditkvalitetssteg 2.

ii)Det kreditkvalitetssteg som motsvarar statens kreditbetyg i utländsk valuta i medlemsstaten där exportkreditorganets huvudkontor är beläget.”

c)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Behöriga myndigheter ska informera EBA om huruvida de avser att använda något av de undantag som anges i punkt 2 i enlighet med leden a och b i den här punkten och förse EBA med en motivering till användningen av undantagen.”

d)Följande punkt ska läggas till:

”4. Mer än ett undantag enligt punkterna 1 och 2 får inte tillämpas samtidigt på samma exponering.”

353

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/145

SV

 

 

 

 

102.Artikel 401 ska ersättas med följande: ”Artikel 401

Beräkning av effekten av användningen av kreditriskreducerande metoder

1.För beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 får ett institut tillämpa fullständigt justerat exponeringsvärde (E*), beräknat enligt del tre avdelning II kapitel 4, med beaktande av kreditriskreducering, volatili­ tetsjusteringar och eventuell löptidsobalans enligt vad som avses i det kapitlet.

2.Med undantag för institut som använder den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska instituten vid tillämpningen av första punkten använda den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, oavsett vilken metod som används för att beräkna kapitalbaskraven för kreditrisk.

Genom undantag från punkt 1 får institut med tillstånd att använda de metoder som avses i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 och avdelning II kapitel 6 avsnitt 6 använda dessa metoder för beräkning av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering.

3.Vid beräkningen av exponeringars värde enligt artikel 395.1 ska instituten genomföra återkommande stresstester av sina kreditriskkoncentrationer, även i fråga om det realiserbara värdet av eventuellt mottagen säkerhet.

De periodiska stresstester som avses i första stycket ska gälla risker som kan orsakas av potentiella förändringar av förhållandena på marknaden vilka kan få negativa konsekvenser för institutets kapitaltäckning, och risker vid brådskande realisering av säkerheter.

De stresstester som utförs ska vara tillräckliga och lämpliga för bedömningen av dessa risker.

I institutens strategier för att hantera koncentrationsrisker ska följande ingå:

a)Strategier och processer för att hantera risker till följd av löptidsobalanser mellan exponeringar och det eventuella kreditriskskyddet för dessa.

b)Strategier och processer för koncentrationsrisker till följd av tillämpningen av metoder för reducering av kreditrisker, särskilt vid stora indirekta kreditexponeringar, exempelvis exponeringar mot en enskild emittent av värdepapper som tagits emot som säkerhet.

4.Om ett institut minskar en exponering mot en kund som använder en godtagbar kreditriskreducerande metod i enlighet med artikel 399.1 ska institutet, på det sätt som fastställs i artikel 403, behandla den del som exponeringen mot kunden har reducerats med som om den gällde mot utfärdaren av kreditriskskyddet snarare än mot kunden.”

103.I artikel 402 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom bostadsfastighet i enlighet med artikel 125.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 35 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.2.

b)Exponeringen eller en del av exponeringen är fullständigt säkrad genom

i)en eller flera panträtter på bostadsfastigheter, eller

ii)en bostadsfastighet i en transaktion med fastighetsleasing där leasegivaren bibehåller fullt ägande av bostadsfastigheten och leasetagaren ännu inte har utövat sin rätt att köpa.

c)De krav som anges i artiklarna 208 och 229.1 är uppfyllda.

354

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/146

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Vid beräkningen av exponeringsbelopp i enlighet med artikel 395 får ett institut, utom när det är förbjudet enligt tillämplig nationell rätt, minska värdet på en exponering eller en del av en exponering som är fullständigt säkrad genom kommersiell fastighet i enlighet med artikel 126.1 med det intecknade beloppet av marknadsvärdet eller pantlånevärdet för den berörda fastigheten, men inte med mer än 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra föreskrifter, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har inte åsatt en högre riskvikt än 50 % för exponeringar eller delar av exponeringar som är säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.2.

b)Exponeringen är fullständigt säkrad genom

i)en eller flera panträtter i kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter, eller

ii)en eller flera kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter och exponeringar som avser transaktioner med leasing av egendom.

c)De krav som anges i artiklarna 126.2 a, 208 och 229.1 är uppfyllda.

d)De kommersiella fastigheterna ska vara helt uppförda.”

104.Artikel 403 ska ersättas med följande:

”Artikel 403

Substitutionsmetod

1.Om en exponering gentemot en kund garanteras av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part, ska ett institut

a)behandla den garanterade delen av exponeringen som exponering mot garantigivaren i stället för mot kunden, under förutsättning att den ej säkrade exponeringen mot garantigivaren skulle tilldelas en riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2,

b)behandla den del av exponeringen som har säkerhet i form av marknadsvärdet på erkända säkerheter som exponering mot tredje part i stället för mot kunden, förutsatt att exponeringen är säkrad genom säkerhet och under förutsättning att den säkrade delen av exponeringen skulle tilldelas riskvikt som är motsvarande eller lägre än riskvikten för den ej säkrade exponeringen mot kunden enligt del tre avdelning II kapitel 2.

Den metod som anges i första stycket led b får inte användas av ett institut om det föreligger en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet.

Vid tillämpning av denna del får ett institut enbart använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den metod som anges i första stycket led b i den här punkten, om det har tillstånd att använda både den fullständiga metoden för finansiella säkerheter och den förenklade metoden för finansiella säkerheter vid tillämpning av artikel 92.

2.Om ett institut tillämpar punkt 1 a

a)ska institutet beräkna det belopp av exponeringen som ska betraktas som säkrat i enlighet med bestämmelserna om behandlingen av valutaobalanser för obetalt kreditskydd i del tre, om garantin är uttryckt i en annan valuta än den som gäller för exponeringen,

b)ska institutet behandla en obalans mellan löptiden för exponeringen och löptiden för skyddet i enlighet med bestämmelserna om behandling av löptidsobalanser i del tre avdelning II kapitel 4,

c)får institutet beakta partiell täckning i enlighet med den behandling som fastställs i del tre avdelning II kapitel 4.

355

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/147

SV

 

 

 

 

3.Vad gäller punkt 1 b får ett institut ersätta beloppet i led a i den här punkten med beloppet i led b i denna punkt, förutsatt att villkoren som fastställs i leden c, d och e i denna punkt uppfylls:

a)Det totala beloppet för institutets exponering mot en emittent av säkerheter till följd av återköpsavtal med tre parter som anordnats av en trepartsagent,

b)Det fullständiga beloppet för de gränsvärden som institutet ålagt den trepartsagent som avses i led a att tillämpa på de värdepapper som emitterats av den emittent av säkerheter som avses i det ledet.

c)Institutet har kontrollerat att trepartsagenten har lämpliga skyddsåtgärder för att de gränsvärden som avses i led b inte ska överskridas.

d)Den behöriga myndigheten har inte meddelat några väsentliga farhågor till institutet.

e)Summan av beloppet för det gränsvärde som avses i led b i denna punkt och övriga exponeringar som institutet kan ha mot emittenten av säkerheter överstiger inte det gränsvärde som fastställs i artikel 395.1.

4.I enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska EBA utfärda riktlinjer med villkor för tillämpning av den behandling som avses i punkt 3 i denna artikel, inbegripet villkoren och frekvensen för fastställande, övervakning och översyn av de gränsvärden som avses i led b i den punkten.

EBA ska offentliggöra dessa riktlinjer senast den 31 december 2019.”

105.I del sex ska rubriken på avdelning I ersättas med följande:

DEFINITIONER OCH LIKVIDITETSKRAV”.

106.Artikel 411 ska ersättas med följande: ”Artikel 411

Definitioner

I denna del gäller följande definitioner:

1.finansiell kund: en kund, även en finansiell kund som ingår i en icke-finansiell företagsgrupp, som i sin huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller som är något av följande:

a)Ett kreditinstitut.

b)Ett värdepappersföretag.

c)Ett specialföretag för värdepapperisering.

d)Ett företag för kollektiva investeringar (fond).

e)En fond med fast andelskapital.

f)Ett försäkringsföretag.

g)Ett återförsäkringsföretag.

h)Ett finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag med blandad verksamhet.

i)Ett finansiellt institut.

j)Ett pensionssystem enligt definitionen i artikel 2.10 i förordning (EU) nr 648/2012.

2.inlåning från allmänheten: en skuld till en fysisk person eller till ett litet eller medelstort företag, om ett sådant litet eller medelstort företag skulle kunna hänföras till klassen hushållsexponeringar enligt schablonmetoden eller internmetoden för kreditrisk, eller en skuld till ett företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 och där de sammanlagda insättningarna till ett sådant litet eller medelstort företag eller ett sådant företag som är berättigat till behandling enligt artikel 153.4 på gruppbasis inte överstiger 1 miljon EUR.

356

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/148

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.privat investeringsbolag: ett företag eller en fond vars ägare eller verkliga ägare antingen är en fysisk person eller en grupp av nära anknutna fysiska personer som inrättats med det enda syftet att förvalta ägarnas förmögenhet och som inte bedriver någon annan kommersiell, industriell eller professionell verksamhet och som grundades med det enda syftet att förvalta ägarens eller ägarnas förmögenhet, inbegripet andra underordnade verksamheter, som att avskilja ägarnas tillgångar från bolagets tillgångar, främja överföringen av tillgångar inom en familj eller förhindra en delning av tillgångarna efter ett dödsfall i familjen, under förutsättning att dessa verksamheter är förknippade med huvudsyftet att förvalta ägarnas förmögenhet.

4.Inlåningsförmedlare: en fysisk person eller ett företag som placerar inlåning från tredje parter, däribland

inlåning från allmänheten och företag, men exklusive inlåning från finansiella institut, hos kreditinstitut i utbyte mot en avgift.

5.ointecknade tillgångar: tillgångar som inte omfattas av några rättsliga, kontraktsenliga, tillsynsmässiga eller andra begränsningar som hindrar institutet från att likvidera, sälja, överlåta, tilldela eller generellt sett avveckla sådana tillgångar via direkt försäljning eller repor.

6.icke-obligatoriskt övervärde i säkerhetsmassan: alla tillgångar som institutet inte är skyldigt att koppla till en emission av säkerställda obligationer enligt rättsliga eller regleringskrav eller kontraktsenliga förpliktelser eller av marknadsdisciplinskäl, särskilt när tillgångarna tillhandahålls utöver miniminivån enligt rättsliga, lagstadgade eller regleringskrav avseende övervärde i säkerhetsmassan som gäller för säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.

7.tillgångstäckningskrav: kvoten tillgångar mot skulder som bestämts i kreditförstärkningssyfte avseende säkerställda obligationer enligt nationell rätt i en medlemsstat eller ett tredjeland.

8.marginallån: lån med säkerhet till kunder i syfte att ta handelspositioner med hög belåning.

9.derivatkontrakt: de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat.

10.stress: en plötslig eller allvarlig försämring av ett instituts solvens- eller likviditetsposition på grund av förändrade marknadsförhållanden eller idiosynkratiska faktorer som leder till en betydande risk för att institutet inte kan uppfylla sina åtaganden när de löper ut inom nästföljande 30 dagar.

11.tillgångar på nivå 1: tillgångar med extremt hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket.

12.tillgångar på nivå 2: tillgångar med hög likviditets- och kreditkvalitet enligt artikel 416.1 andra stycket i denna förordning; tillgångar på nivå 2 indelas ytterligare i tillgångar på nivå 2A och nivå 2B som anges i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

13.likviditetsbuffert: beloppet av tillgångar på nivå 1 och nivå 2 som institutet innehar i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

14.nettolikviditetsutflöden: det belopp som kvarstår efter avdrag av ett instituts likviditetsinflöden från dess likviditetsutflöden.

15.rapportvaluta: valutan i den medlemsstat där institutets huvudkontor är beläget.

16.factoring: ett avtal mellan ett företag (överlåtaren) och en finansiell enhet (factorn), där överlåtaren överlåter eller säljer sina fordringar till factorn och factorn i gengäld tillhandahåller överlåtaren en eller flera av följande tjänster för de fordringar som överlåtits:

a)En förskottsbetalning av den andel av de överlåtna fordringarna, vanligtvis kortsiktiga, utan åtaganden och utan automatisk förlängning.

b)Kundreskontrahantering, indrivning och kreditskydd, där factorn vanligtvis administrerar överlåtarens kundreskontra och driver in fordringarna i factorns eget namn.

Vid tillämpning av del IV ska factoring hanteras som handelsfinansiering.

17.beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet: en kredit- eller likviditetsfacilitet som är oåterkallelig eller får återkallas på vissa villkor.”

357

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/149

SV

 

 

 

 

107.Artikel 412 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Instituten ska inte räkna dubbla likviditetsutflöden, likviditetsinflöden och likvida tillgångar.

Såvida inte annat specificeras i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en post, om den kan räknas i mer än en utflödeskategori, räknas i den utflödeskategori som ger största avtalsenliga utflöde för den posten.”

b)Följande punkt ska införas:

”4a. Den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska tillämpas på kreditinstitut och värdepappersföretag som avses i artikel 6.4.”

108.Artiklarna 413 och 414 ska ersättas med följande:

”Artikel 413

Krav på stabil finansiering

1.Instituten ska säkerställa att långsiktiga tillgångar och poster utanför balansräkningen tillgodoses på ett tillfredsställande sätt med hjälp av en varierad uppsättning finansieringsinstrument som är stabila både under normala förhållanden och i stressituationer.

2.Bestämmelserna i avdelning III ska uteslutande tillämpas i samband med specificeringen av de rapporterings­ skyldigheter som anges i artikel 415, fram till dess att de rapporteringsskyldigheter som anges i den artikeln för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten.

3.Bestämmelserna i avdelning IV ska gälla i samband med specificeringen av kravet på stabil finansiering enligt punkt 1 i den här artikeln och rapporteringsskyldigheterna för institut i artikel 415.

4.Innan bindande minimistandarder för kraven på stabil nettofinansiering enligt punkt 1 blir tillämpliga får medlemsstaterna behålla eller införa nationella bestämmelser i fråga om krav på stabil finansiering.

Artikel 414

Uppfyllande av likviditetskraven

Ett institut som inte uppfyller, eller som inte väntar sig uppfylla, de krav som avses i artikel 412 eller i artikel 413.1, även under stressperioder, ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna om detta och ska utan onödigt dröjsmål lägga fram en plan för de behöriga myndigheterna över hur det inom skälig tid åter ska kunna uppfylla kraven i artikel 412 eller artikel 413.1, beroende på vad som är lämpligt. Till dess att institutet åter uppfyller kraven ska det rapportera de poster som avses i avdelning III, avdelning IV, i den genomförandeakt som avses i artikel 415.3 eller 415.3a eller i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, dagligen vid slutet av varje bankdag, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter en lägre rapporterings­ frekvens och en längre svarstid för rapportering. Behöriga myndigheter ska endast bevilja sådana tillstånd med utgångspunkt i ett instituts enskilda situation och med beaktande av omfattningen av och komplexiteten i institutets verksamhet. Behöriga myndigheter ska övervaka genomförandet av denna återställningsplan och vid behov kräva en snabbare återställning.”

109. Artikel 415 ska ändras på följande sätt:

a) Punkterna 1, 2 och 3 ska ersättas med följande:

”1. Instituten ska rapportera de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 till de behöriga myndigheterna i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering. Fram till dess att rapporteringskravet och rapporteringsformatet för den stabila nettofinansieringskvoten enligt avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten ska institut till de behöriga myndigheterna rapportera de poster som avses i avdelning III i rapportvalutan, oavsett dessa posters faktiska denominering.

358

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/150

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Rapporter ska lämnas minst en gång i månaden för de poster som avses i den delegerade akt som avses i artikel

460.1 och minst en gång per kvartal för de poster som avses i avdelningarna III och IV.

2.Instituten ska rapportera separat till de behöriga myndigheterna om de poster som avses i de tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 3 eller 3a i denna artikel, i avdelning III tills den rapporterings­ skyldighet och det rapporteringsformat för den stabila nettofinansieringskvoten som beskrivs i avdelning IV har specificerats och införts i unionsrätten, i avdelning IV och i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med följande:

a)Om posterna är denominerade i en annan valuta än rapportvalutan och institutet har samlade skulder som är denominerade i denna valuta och som uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppens totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras i den denominerade valutan.

b)Om posterna är denominerade i valutan i en värdmedlemsstat där institutet har en betydande filial enligt artikel 51 i direktiv 2013/36/EU och denna värdmedlemsstat använder en annan valuta än rapportvalutan ska rapporteringen göras i valutan i den medlemsstat där den betydande filialen är belägen.

c)Om posterna är denominerade i rapportvalutan och det sammanlagda beloppet av skulder i andra valutor än rapportvalutan uppgår till eller överstiger 5 % av institutets eller den enskilda likviditetsundergruppen

totala skulder, exklusive kapitalbas och poster utanför balansräkningen ska rapporteringen göras

irapportvalutan.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i syfte att specificera följande:

a)Enhetliga format och it-lösningar med tillhörande instruktioner för frekvens och referens- och överföringsdatum, rapporteringsformat och -frekvenser ska stå i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i institutens olika verksamheter och ska omfatta den rapportering som krävs enligt punkterna 1 och 2.

b)Ytterligare likviditetsövervakningsmått som krävs för att de behöriga myndigheterna ska få en grundlig förståelse över ett instituts likviditetsriskprofil, i proportion till arten och omfattningen av samt komplexiteten i ett instituts verksamhet.

EBA ska till kommissionen överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande avseende de element som anges i led a senast den 28 juli 2013, och led b senast den 1 januari 2014.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

b)Följande punkt ska införas:

”3a. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera vilka ytterligare likviditetsövervakningsmått som avses i punkt 3 som ska gälla små och icke-komplexa institut.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

110.Artikel 416 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. I enlighet med punkt 1 ska instituten som likvida tillgångar endast rapportera de tillgångar som uppfyller följande villkor:

a) Tillgångarna är ointecknade eller tillgängliga inom säkerhetspooler som ska användas för att erhålla ytterligare finansiering inom ramen för beviljade eller, om poolen förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu ej finansierade kreditlimiter som är tillgängliga för institutet.

359

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/151

SV

 

 

 

 

b)Tillgångarna är inte emitterade av institutet självt eller av dess moderinstitut eller dotterinstitut eller något annat dotterföretag till institutets moderinstitut eller finansiella moderholdingföretag.

c)Tillgångarnas pris är föremål för en allmän överenskommelse mellan marknadsdeltagare och kan lätt observeras på marknaden, eller kan fastställas med en formel som är lätt att beräkna på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter och är inte beroende av starka antaganden vilket brukar vara fallet för strukturerade eller exotiska produkter.

d)Tillgångarna är noterade på en erkänd börs eller de är överlåtbara genom direkt försäljning eller via en enkel repa på repomarknader; dessa kriterier ska bedömas separat för varje marknad.

De villkor som avses i första stycket c och d ska inte gälla för de tillgångar som avses i punkt 1 a, e och f.”

b)Punkterna 5 och 6 ska ersättas med följande:

”5. Aktier eller andelar i fonder får behandlas som likvida tillgångar upp till ett absolut belopp på 500 miljoner EUR eller motsvarande belopp i den nationella valutan av varje enskilt instituts portfölj av likvida tillgångar, under förutsättning att kraven som fastställs i artikel 132.3 är uppfyllda och att fonden, utöver derivat för att reducera ränterisk, kreditrisk eller valutarisk, enbart investerar i likvida tillgångar enligt punkt 1 i den här artikeln.

En fonds användning eller potentiella användning av derivatinstrument för att säkra risker i tillåtna placeringar ska inte hindra fonden från att godtas för den behandling som avses i första stycket i denna punkt. När fondens aktier eller andelar inte regelbundet marknadsvärderas av sådana tredje parter som avses i artikel 418.4 a och b och den behöriga myndigheten inte är övertygad om att institutet har utvecklat robusta metoder och processer för sådana värderingar enligt artikel 418.4, ska aktier eller andelar i fonden inte behandlas som likvida tillgångar.

6.Om en likvid tillgång upphör att uppfylla de krav för likvida tillgångar som anges i denna artikel får ett institut ändå fortsätta att betrakta den som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar. Om en likvid tillgång i en fond upphör att vara godtagbar för den behandling som anges i punkt 5, kan aktier eller andelar i fonden ändå betraktas som en likvid tillgång under en ytterligare period på 30 dagar, förutsatt att dessa tillgångar inte överskrider 10 % av fondens samlade tillgångar.”

c)Punkt 7 ska utgå.

111.Artikel 419 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. När det motiverade behovet av likvida tillgångar mot bakgrund av kravet i artikel 412 överskrider tillgängligheten av dessa likvida tillgångar i en valuta ska ett eller flera av följande undantag tillämpas:

a)Genom undantag från artikel 417 f får den likvida tillgångens denominering avvika från fördelningen per valuta av likviditetsutflöden efter avdrag för likviditetsinflöden.

b)För valutor i medlemsstater eller tredjeländer får de likvida tillgångar som krävs ersättas med kreditlimiter från centralbanken i medlemsstaten eller tredjelandet som enligt avtal oåterkalleligen lämnas för de närmaste 30 dagarna till ett rimligt pris, oberoende av det belopp som för närvarande utnyttjas, förutsatt att medlemsstatens eller tredjelandets behöriga myndigheter gör detsamma och att den medlemsstaten eller tredjelandet har jämförbara rapporteringskrav.

c)Om det finns ett underskott av tillgångar på nivå 1 får ytterligare tillgångar på nivå 2A innehas av institutet, med förbehåll för högre nedsättningar, och eventuella tak som är tillämpliga på dessa tillgångar i enlighet med den delegerade akt som avses i 460.1 får ändras.”

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de undantag som avses i punkt 2, inbegripet villkoren för tillämpningen av dessa.

360

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/152

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Kommissionen ska ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

112.Artikel 422 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. De tjänster i samband med clearing, förvaring, betalningshantering eller andra motsvarande tjänster som

avses i punkt 3 a och d ska endast gälla sådana tjänster i den utsträckning som tjänsterna utförs inom ramen för en etablerad relation som insättaren i väsentlig grad är beroende av. Tjänsterna ska inte enbart bestå i korrespondentbankverksamhet eller prime brokerage-tjänster och instituten ska ha belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas.

I väntan på en enhetlig definition av etablerad operativ relation enligt punkt 3 c ska instituten själva fastställa kriterier för vad som betecknar en etablerad operativ relation för vilken de har belägg för att kunden inte kan ta ut belopp som lagligen ska betalas inom en 30-dagarsperiod utan att den operativa driften skadas, och rapportera kriterierna till de behöriga myndigheterna. I avsaknad av en enhetlig definition får de behöriga myndigheterna tillhandahålla generell vägledning som instituten ska följa när de identifierar inlåning som bibehålls av insättaren inom ramen för en etablerad operativ relation.”

b)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Behöriga myndigheter får tillåta att en lägre utflödesprocentandel tillämpas från fall till fall på de skulder som avses i punkt 7, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Motparten är något av följande:

i)ett moder- eller dotterinstitut till institutet eller ett annat dotterföretag till samma moderföretag,

ii)motparten är knuten till institutet genom ett förhållande i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU,

iii)ett institut som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7, eller

iv)det centrala institutet eller medlem i ett nätverk i enlighet med artikel 400.2 d.

b)Det finns skäl att förvänta sig ett lägre utflöde under de närmaste 30 dagarna även vid ett kombinerat idiosynkratiskt och marknadsomfattande stresscenario.

c)Ett motsvarande symmetriskt eller mer konservativt inflöde tillämpas av motparten genom undantag från artikel 425.

d)Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.”

113.I artikel 423 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. Ett institut ska inom 30 dagar efter en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet underrätta de behöriga myndigheterna om alla avtal som det har ingått vilkas avtalsvillkor leder till likviditetsutflöden eller

ytterligare behov av att ställa säkerheter. Om de behöriga myndigheterna anser dessa att avtal är väsentliga i förhållande till institutets potentiella likviditetsutflöden ska de kräva att institutet lägger till ett ytterligare likviditetsutflöde för dessa avtal, som ska motsvara de ytterligare behoven att ställa säkerheter som följer av en väsentlig försämring av institutets kreditkvalitet, t.ex. genom att dess externa kreditvärdering sänks med tre steg. Institutet ska regelbundet se över omfattningen av den väsentliga försämringen mot bakgrund av vad som är relevant enligt de avtal som det har ingått, och anmäla resultatet av sin översyn till de behöriga myndigheterna.

361

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/153

SV

 

 

 

 

3.Institutet ska lägga till ett ytterligare utflöde som ska motsvara de behov att ställa säkerheter som skulle uppstå till följd av effekterna av ett negativt marknadsscenario på institutets derivattransaktioner, om de är väsentliga.

EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som specificerar under vilka villkor begreppet väsentlighet får tillämpas och som specificerar metoderna för att mäta ytterligare utflöde.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 mars 2014.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i andra stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

114.I artikel 424 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Det beviljade beloppet för en likviditetsfacilitet som har tillhandahållits ett specialföretag för värdepapperise­ ring i syfte att göra det möjligt för det specialföretaget att förvärva andra tillgångar än värdepapper från kunder som inte är finansiella kunder ska multipliceras med 10 %, förutsatt att det beviljade beloppet överstiger summan av nuvarande tillgångar förvärvade från kunder och om det högsta belopp som kan tas ut är avtalsenligt begränsat till summan av de nuvarande förvärvade tillgångarna.”

115.I artikel 425.2 ska led c ersättas med följande:

”c) Lån med obestämt slutdatum för avtalet ska beaktas med ett 20-procentigt inflöde, förutsatt att institutet enligt avtalet har rätt att ta ut och begära betalning inom 30 dagar.”

116.I del sex ska följande avdelning läggas till efter artikel 428:

”AVDELNING IV

STABIL NETTOFINANSIERINGSKVOT

KAPITEL 1

Stabil nettofinansieringskvot Artikel 428a

Tillämpning på gruppnivå

Om den stabila nettofinansieringskvot som avses i denna avdelning tillämpas på gruppnivå i enlighet med artikel 11.4, ska följande bestämmelser tillämpas:

a)När det gäller tillgångar och poster utanför balansräkningen i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten gäller högre krav på stabil nettofinansiering för de faktorer som appliceras vid beräkningen av stabil finansiering än vad som anges i kapitel 4, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de högre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.

b)När det gäller skulder och kapitalbas i ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland där det enligt den nationella rätten om tillgänglig nettofinansiering gäller lägre faktorer som tillämpas vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering än vad som anges i kapitel 3, ska kravet på stabil nettofinansiering på gruppnivå anpassas till de lägre faktorerna i det berörda tredjelandets nationella rätt.

c)Tillgångar i tredjeland vilka uppfyller kraven i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och innehas av ett dotterföretag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland ska inte anses vara likvida tillgångar på gruppnivå om de inte uppfyller kraven för likvida tillgångar enligt det berörda tredjelandets nationella rätt om likviditetstäck­ ningskrav.

d)Sådana värdepappersföretag inom gruppen som enligt artikel 6.4 inte omfattas av denna avdelning ska omfattas av artiklarna 413 och 428b på gruppnivå. Om inget annat anges i denna punkt ska sådana värdepappersföretag omfattas av de närmare krav på stabil nettofinansiering som anges i nationell rätt.

362

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/154

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 428b

Stabil nettofinansieringskvot

1.Det krav på stabil nettofinansiering som avses i artikel 413.1 ska beräknas som kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 4, uttryckt i procent. Instituten ska beräkna sin stabila nettofinansieringskvot enligt följande formel:

tillgänglig stabila finansiering ¼ stabil nettofinansieringskvot ð%Þ krav på stabil finansiering

2.Instituten ska, avseende alla transaktioner oavsett den faktiska valutan, bibehålla en stabil nettofinansie­ ringskvot på minst 100 % som beräknats i rapportvalutan.

3.Om den stabila nettofinansieringskvoten för ett institut i något skede sjunker till under 100 % eller rimligen kan förväntas göra det ska kravet i artikel 414 tillämpas. Institutet ska då sträva efter att återställa sin stabila nettofinansieringskvot till den nivå som avses i punkt 2 i denna artikel. Innan de behöriga myndigheterna vidtar tillsynsåtgärder ska de utvärdera orsakerna till att institutet inte efterlever punkt 2 i denna artikel.

4. Instituten ska för alla sina transaktioner beräkna och övervaka sin stabila nettofinansieringskvot i rapportvalutan, oavsett den faktiska valutan, samt separat för transaktioner i var och en av de valutor som omfattas av separat rapportering i enlighet med artikel 415.2.

5.Instituten ska säkerställa att fördelningen av deras finansieringsprofil per valuta generellt sett väl återspeglar fördelningen av deras tillgångar per valuta. Där så är lämpligt får de behöriga myndigheterna kräva att instituten begränsar sina valutaobalanser genom att fastställa gränser för den andel av den obligatoriska stabila finansieringen i en viss valuta som får täckas genom tillgänglig stabil finansiering i en annan valuta. Denna begränsning får bara tillämpas på valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2.

För att bestämma nivån på begränsningar av valutaobalanser som tillämpas i kraft av denna artikel ska de behöriga myndigheterna åtminstone ta hänsyn till

a)huruvida institutet har möjlighet att överföra tillgänglig stabil finansiering mellan olika valutor, jurisdiktioner och juridiska personer inom gruppen samt att växla valutor och anskaffa medel i utländsk valuta under den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansieringskvoten,

b)vilken inverkan ogynnsamma växelkursrörelser har på befintliga obalanserade valutapositioner och på effektiviteten hos eventuella åtgärder för valutasäkring som vidtagits.

Alla begränsningar av valutaobalanser enligt denna artikel ska betraktas som likviditetskrav för specifika institut enligt artikel 105 i direktiv 2013/36/EU.

KAPITEL 2

Allmänna regler för beräkning av stabil nettofinansieringskvot

Artikel 428c

Beräkning av stabil nettofinansieringskvot

1.Om inget annat anges i denna avdelning ska instituten utgå från bruttobeloppen för tillgångar, skulder och poster utanför balansräkningen.

2.För att beräkna stabil nettofinansieringskvot ska instituten använda sig av de faktorer för stabil nettofinansiering som anges i kapitel 3 och 4, och tillämpa den faktor som är lämplig på de bokförda värdena av sina tillgångar, skulder respektive poster utanför balansräkningen, om inte annat anges i denna avdelning.

363

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/155

SV

 

 

 

 

3.Instituten ska inte dubbelräkna obligatorisk stabil finansiering respektive tillgänglig stabil finansiering.

Om en post kan tilldelas mer än en kategori av obligatorisk stabil finansiering ska den tilldelas den kategori av obligatorisk stabil finansiering som ger största avtalsenliga utflöde för den posten, om inget annat anges i denna avdelning.

Artikel 428d

Derivatkontrakt

1.Instituten ska tillämpa denna artikel vid beräkningen av värdet för obligatorisk stabil finansiering i samband med derivatkontrakt i enlighet med kapitlen 3 och 4.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2, ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpo­ sitioner som nettobelopp i de fall dessa positioner ingår i samma nettningsmängd, vilken uppfyller kraven i artikel 429c.1. I övriga fall ska instituten ta upp det verkliga värdet av derivatpositioner som bruttobelopp, och dessa derivatpositioner ska betraktas som tillhörande de egna nettningsmängderna vid tillämpningen av kapitel 4.

3.Vid tillämpningen av denna avdelning ska nettningsmängdens verkliga värde anses vara lika med summan av de verkliga värdena av alla de transaktioner som ingår i nettningsmängden.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 428ah.2 ska alla derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II punkt 2 a–e och där hela kapitalbeloppet överförs på samma dag beräknas netto för samtliga valutor, inklusive för rapportering i valutor som ska rapporteras separat i enlighet med artikel 415.2 och även om dessa transaktioner inte ingår i samma nettningsmängd som uppfyller kraven i artikel 429c.1.

5.Likvida medel som mottagits som säkerhet för att minska den exponering som en derivatposition utgör ska betraktas som en säkerhet, och inte som en insättning som omfattas av kapitel 3.

6.Behöriga myndigheter får, efter godkännande från den berörda centralbanken, besluta att undanta effekterna av derivatkontrakt vid beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten – bland annat genom de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering och de värden på avsättningar och förluster som fastställs – förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Kontrakten har en återstående löptid på mindre än sex månader.

b)Motparten är ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

c)Derivatkontrakten bidrar till den monetära politik som förs av ECB eller en centralbank i en medlemsstat.

Om ett dotterföretag med huvudkontor i ett tredjeland åtnjuter det undantag som anges i första stycket i kraft av det berörda tredjelandets nationella rätt om stabil nettofinansieringskvot, ska undantaget så som det är utformat i den nationella rätten tas med i beräkningen på gruppnivå.

Artikel 428e

Nettning av utlåningstransaktioner täckta av säkerhet och kapitalmarknadstransaktioner

Tillgångar och skulder som härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering där det finns en enda motpart ska beräknas netto, förutsatt att tillgångarna och skulderna i fråga uppfyller villkoren för nettning i artikel 429b.4.

Artikel 428f

Inbördes beroende tillgångar och skulder

1.Efter godkännande från de behöriga myndigheterna får ett institut betrakta en tillgång och en skuld som inbördes beroende, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet agerar endast som en pass through-enhet som kanaliserar finansiering från den skuld till den tillgång som är inbördes beroende av varandra.

364

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/156

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende går att identifiera tydligt och uppgår till samma kapitalbelopp.

c)Den skuld och den tillgång som är inbördes beroende har i stort sett samma löptid, det vill säga förfaller med högst 20 dagars mellanrum.

d)Den berörda skulden har följt av ett åtagande enligt lag, förordning eller avtal, och används inte för att finansiera andra tillgångar.

e)De huvudsakliga betalningsflödena från tillgången används inte för några andra ändamål än för att återbetala den skuld av vilken tillgången är inbördes beroende.

f)Motparten är inte densamma för den tillgång och den skuld som är inbördes beroende.

2.Tillgångar och skulder ska anses uppfylla de krav som anges i punkt 1 och alltså räknas som inbördes beroende om de är direkt kopplade till följande produkter eller tjänster:

a)Centraliserat, reglerat sparande, förutsatt att institut är skyldiga enligt lag att överföra medel från den reglerade inlåningen till en central fond som inrättas och kontrolleras av medlemsstatens nationella regering och har till uppgift att bevilja lån för att främja mål av allmänt intresse, och förutsatt att överföringarna av insättningar till den centrala fonden sker minst en gång i månaden.

b)Subventionerade lån och kredit- och likviditetsfaciliteter som uppfyller villkoren i den delegerade akt som avses

iartikel 460.1, i fråga om institut som enbart fungerar som mellanhänder och inte exponeras för någon finansieringsrisk.

c)Säkerställda obligationer som uppfyller samtliga följande villkor:

i)De är sådana obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller de uppfyller kraven för att kunna behandlas enligt artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.

ii)De underliggande lånen matchas helt och hållet av de säkerställda obligationer som emitterats eller löptiden för de säkerställda obligationerna förlängs på givna villkor automatiskt med ett år eller mera fram till slutet av de underliggande lånens löptid, i det fall refinansiering inte visat sig möjlig i slutet av den säkerställda obligationens ursprungliga löptid.

d)Derivat som används vid clearing för kunders räkning, förutsatt att institutet inte ställer några garantier till kunderna avseende de resultat som uppnås av den centrala motparten, och alltså inte exponeras för någon finansieringsrisk.

3.EBA ska övervaka de tillgångar och skulder samt de produkter och tjänster som betraktas som inbördes beroende tillgångar och skulder enligt punkterna 1 och 2, för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning lämplighetskriterierna i punkt 1 är uppfyllda. EBA ska rapportera till kommissionen om resultaten av denna övervakning och ska bistå kommissionen med råd om huruvida en ändring av villkoren i punkt 1 eller en ändring av förteckningen över produkter och tjänster i punkt 2 skulle vara nödvändig.

Artikel 428g

Insättningar i institutionella skyddssystem och kooperativa nätverk

Om ett institut ingår i ett institutionellt skyddssystem av den typ som avses i artikel 113.7, i ett nätverk som uppfyller villkoren för undantag enligt artikel 10 eller i ett kooperativt nätverk i en medlemsstat ska den avistainlåning som kreditinstitutet upprätthåller tillsammans med det centrala institutet och som det institut som gör insättningen betraktar som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 omfattas av följande:

a)Det institut som gör insättningen ska tillämpa den faktor för stabil finansiering som krävs enligt kapitel 4 avsnitt 2, beroende på om avistainlåningen utgör tillgångar på nivå 1, nivå 2A eller 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och beroende på de nedsättningar som eventuellt tillämpas på denna avistainlåning vid beräkning av likviditetstäckningskvoten.

b)Det centrala institut som tar emot insättningen ska tillämpa en symmetrisk faktor för beräkning av tillgänglig stabil finansiering.

365

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/157

SV

 

 

 

 

Artikel 428h

Förmånsbehandling inom en grupp eller ett institutionellt skyddssystem

1.De behöriga myndigheterna får, genom undantag från kapitel 3 och 4, och om artikel 428g inte är tillämplig, från fall till fall bevilja en högre faktor för beräkningen av den tillgängliga stabila finansieringen eller en lägre faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering för tillgångar, skulder eller beviljade kredit- eller likviditetsfaciliteter förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Motparten är något av följande:

i)Institutets moder- eller dotterföretag.

ii)Ett annat dotterföretag till samma moderföretag.

iii)Ett företag som är närstående institutet i den mening som avses i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.

iv)En medlem i ett sådant institutionellt skyddssystem som det hänvisas till i artikel 113.7, där även det berörda institutet är medlem.

v)Det centrala organet eller ett underställt kreditinstitut i ett nät eller en kooperativ grupp, som avses i artikel 10 i denna förordning.

b)Det är rimligt att förvänta sig att skulden eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet tagit emot utgör en stabilare källa till finansiering eller att tillgången eller den kredit- eller likviditetsfacilitet som institutet beviljat kräver en lägre nivå av stabil finansiering över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinan­ sieringskvoten än en motsvarande skuld, tillgång eller beviljad kredit- eller likviditetsfacilitet som tagits emot eller beviljats av andra motparter.

c)Motparten tillämpar en faktor för kravet på stabil finansiering som är lika hög eller högre än den högre faktorn för tillgänglig stabil finansiering, eller en faktor för tillgänglig stabil finansiering som är lika låg eller lägre än den lägre faktorn för kravet på stabil finansiering.

d)Institutet och motparten är etablerade i samma medlemsstat.

2.Om institutet och motparten är etablerade i olika medlemsstater får de behöriga myndigheterna göra undantag från villkoret i punkt 1 d, förutsatt att nedan angivna kriterier – utöver kriterierna i punkt 1 – också är uppfyllda:

a)Enheterna inom gruppen har ingått rättsligt bindande överenskommelser och åtaganden om den berörda tillgången, skulden eller kredit- eller likviditetsfaciliteten.

b)Den som bidrar med finansieringen har en låg riskprofil med avseende på finansieringsrisk.

c)Finansieringsriskprofilen för den part som tar emot finansieringen har bedömts med tillräcklig noggrannhet som ett led i hanteringen av likviditetsrisk hos den part som bidrar med finansieringen.

Vid bedömningen av huruvida de ytterligare kriterierna i denna punkt är uppfyllda ska de behöriga myndigheterna samråda inbördes i enlighet med artikel 20.1 b.

KAPITEL 3

Tillgänglig stabil finansiering

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428i

Beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering

Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.

366

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/158

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto får behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.

Artikel 428j

Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående löptiden för sina skulder och sin kapitalbas när de fastställer de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2.

2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder eller kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.

3.Instituten ska behandla insättningar med fasta uppsägningstider i enlighet med deras uppsägningstid och tidsbunden inlåning i enlighet med deras återstående löptid. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska instituten inte beakta möjligheter till förtida uttag, om insättaren måste betala en väsentlig straffavgift för förtida uttag som inträffar inom ett år, en sådan straffavgift som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, för att fastställa den återstående löptiden för tidsbunden inlåning från allmänheten.

4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, ska instituten betrakta alla delar av skulder som har en återstående löptid på ett år eller mera som löper ut om mindre än sex månader och alla delar av sådana skulder som löper ut om minst sex månader men mindre än ett år såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.

Avsnitt 2

Faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Artikel 428k

Faktorn 0 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

1.Om inget annat anges i artiklarna 428l–428o ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:

a)Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.

b)Minoritetsintressen, som ska behandlas enligt villkoren för det enskilda instrumentet.

2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:

a)0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än sex månader.

b)50 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är minst sex månader men mindre än ett år.

c)100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.

3.För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:

a)Skulder som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från köp av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.

367

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/159

SV

 

 

 

 

b)Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.

c)Skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader, där långivaren är någon av följande:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i artiklarna 428l–428o.

4.Instituten ska för beräkningen av tillgänglig stabil finansiering tillämpa faktorn 0 % på avvikelsen, om den är negativ, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

Artikel 428l

Faktorn 50 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 50 % gälla:

a)Inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning i den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

b)Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:

i)Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.

ii)Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iii)Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iv)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.

v)Icke-finansiella företagskunder.

vi)Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag eller kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att skulderna inte omfattas av led a i denna punkt.

c)Skulder med en återstående avtalsenlig löptid på minst sex månader men mindre än ett år, där långivaren är:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Alla övriga skulder som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, och som inte avses i artiklarna 428m, 428n och 428o.

Artikel 428m

Faktorn 90 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för annan inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 90 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

368

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/160

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 428n

Faktorn 95 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för stabil inlåning från allmänheten som anges i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 95 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

Artikel 428o

Faktorn 100 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

En faktor för tillgänglig stabil finansiering på 100 % ska gälla för följande skulder, kapitalposter och instrument:

a)Poster som ingår i institutets kärnprimärkapital före de justeringar som krävs enligt artiklarna 32–35, samt före avdrag enligt artikel 36 och tillämpning av de undantag och alternativ som anges i artiklarna 48, 49 och 79.

b)Institutets primärkapitaltillskottsposter före avdrag enligt artikel 56 och innan artikel 79 tillämpats på dessa poster, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

c)De av institutets supplementärkapitalposter som har en återstående löptid på minst ett år, beräknade före avdrag enligt artikel 66 och före tillämpning av artikel 79, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

d)Alla institutets övriga kapitalinstrument med en återstående löptid på ett år eller mera, exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

e)Alla övriga skulder, med respektive utan säkerhet, och inlånade medel med en återstående löptid på minst ett år, inklusive tidsbunden inlåning, såvida inget annat anges i artiklarna 428k–428n.

KAPITEL 4

Krav på stabil finansiering

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428p

Beräkning av belopp för kravet på stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av tillgångar samt poster utanför balansräkningen med de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som ska tillämpas enligt avsnitt 2. Det totalbelopp som ska gälla som krav på stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i tillgångar och poster utanför balansräkningen.

2.Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering om dessa tillgångar tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet inte är förmånstagare.

369

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/161

SV

 

 

 

 

Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, ska vara föremål för de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillämpliga enligt avsnitt 2 om dessa tillgångar inte tas upp i institutets balansräkning men för vilka institutet är förmånstagare.

3.Tillgångar som instituten har lånat ut, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, för vilka instituten förblir förmånstagare ska räknas som intecknade tillgångar vid tillämpning av detta kapitel och ska vara föremål för omräkning genom lämpliga faktorer enligt avsnitt 2 även om de inte tas upp i institutets balansräkning. I annat fall ska sådana tillgångar helt räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.

4.Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på sex månader eller mer ska omfattas av antingen den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som enligt avsnitt 2 skulle tillämpas på dessa tillgångar om de inte var intecknade eller den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som annars är tillämpliga på dessa intecknade tillgångar, beroende på vilken faktor som är högre. Detsamma ska gälla om den återstående löptiden för de intecknade tillgångarna är kortare än den återstående löptiden för den transaktion som är orsaken till att tillgången är intecknad.

Tillgångar som förblir intecknade under mindre än sex månader framåt ska omfattas av de faktorer vid beräkning av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 som skulle ha tillämpats om samma tillgångar inte hade varit intecknade.

5.Om ett institut återanvänder eller åter pantsätter en lånad tillgång, inklusive i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering, och där tillgången tas upp som en post utanför balansräkningen, ska den transaktion

iförhållande till vilken tillgången har inlånats behandlas som intecknad, förutsatt att denna transaktion inte kan förfalla om institutet inte återlämnar den lånade tillgången.

6.Följande tillgångar ska räknas som icke intecknade:

a)Tillgångar som ingår i en pool av tillgångar och är omedelbart tillgängliga för att användas som säkerhet för att anskaffa ytterligare finansiering inom för institutet tillgängliga bekräftade kreditlimiter, eller om poolen av tillgångar förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu inte finansierade kreditlimiter. Dessa tillgångar ska innefatta tillgångar som ett kreditinstitut placerat hos ett centralt institut i ett kooperativt nätverk eller ett institutionellt skyddssystem. Instituten ska anta att tillgångar i poolen är intecknade respektive likvida i stigande grad enligt den klassificering av likviditet som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, där den lägsta nivån är tillgångar som inte får ingå i likviditetsbufferten.

b)Tillgångar som institutet tagit emot som säkerhet för att reducera kreditrisk i samband med säkerställda utlånings- eller finanseringstransaktioner eller transaktioner för byte av säkerhet och som institutet kan avyttra.

c)Tillgångar som lagts till så som en icke obligatorisk kreditförstärkning vid emission av säkerställda obligationer.

7.När det gäller icke-typiska och tidsbegränsade operationer som utförs av ECB eller centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland i syfte att fullgöra sitt mandat i situationer där det råder utbredda finansiella påfrestningar på marknaden eller under exceptionella makroekonomiska omständigheter, får följande tillgångar omfattas av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering:

a)Genom undantag från artikel 428ad f och från artikel 428ah.1 a, tillgångar som intecknats för de operationer som avses i detta stycke.

b)Genom undantag från artikel 428ad d i och d ii, från artikel 428af b och från artikel 428ag c, fordringar som härrör från de operationer som avses i detta stycke.

De behöriga myndigheterna ska, i samförstånd med den centralbank som är motpart i transaktionen, fastställa den faktor som ska tillämpas vid beräkningen av kravet på stabil finansiering avseende de tillgångar som avses i leden a och b i första stycket. För sådana intecknade tillgångar som avses i led a i första stycket får den faktor för stabil finansiering som tillämpas inte vara lägre än den faktor som enligt avsnitt 2 skulle ha tillämpats på dessa tillgångar om de inte hade varit intecknade.

Vid tillämpning av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med andra stycket ska de behöriga myndigheterna noga övervaka effekterna av denna lägre faktor på institutens positioner i fråga om stabil finansiering och om nödvändigt vidta lämpliga tillsynsåtgärder.

370

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/162

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

8.För att undvika att samma tillgång tas upp två gånger ska instituten från övriga delar i beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt detta kapitel undanta tillgångar som är kopplade till säkerheter som betraktas som variationsmarginaler som ställts i enlighet med artiklarna 428k.4 b och 428ah.2 b, som initiala marginalsäkerheter eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond i enlighet med artikel 428ag a och b.

9.Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering inkludera värdena på finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en köporder har verkställts. Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering undanta finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en säljorder har verkställts, såvida dessa transaktioner inte tas upp som derivat eller säkerställda finansieringstransaktioner i institutets balansräkning, och förutsatt att de kommer att tas upp i institutets balansräkning när avräkning har skett.

10.De behöriga myndigheterna får kräva att faktorer för beräkningen av kravet på stabil finansiering ska appliceras på exponeringar utanför balansräkningen som inte tas upp i detta kapitel, för att säkerställa att instituten bibehåller en tillräcklig nivå på tillgänglig stabil finansiering för att täcka den andel av dessa exponeringar som förväntas behöva täckas över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansie­ ringskvoten. Vid fastställandet av dessa faktorer ska de behöriga myndigheterna ta särskild hänsyn till de väsentliga skador på institutens anseende som skulle kunna uppstå om de inte bistår med den finansiering som krävs.

De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA om de typer av exponeringar utanför balansräkningen för vilka de har fastställt en faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering. I den rapporten ska de behöriga myndigheterna också förklara den metod som de har använt för att fastställa de aktuella faktorerna.

Artikel 428q

Återstående löptid för en tillgång

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående avtalsenliga löptiden på sina tillgångar och transaktioner utanför balansräkningen när de fastställer de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som inom ramen för avsnitt 2 ska tillämpas på dessa tillgångar respektive poster utanför balansräkningen.

2.Instituten ska behandla tillgångar som är separerade i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 i linje med tillgångarnas underliggande exponering. De ska emellertid också tillämpa högre faktorer vid beräkningen av kravet på stabil finansiering för dessa tillgångar, beroende på för hur lång period de behöriga myndigheterna fastställer att tillgången ska anses vara intecknad, och myndigheterna ska vid denna bedömning ta hänsyn till huruvida institutet har möjlighet att fritt avyttra eller byta ut tillgången samt löptiden för skulderna gentemot de av institutets kunder som det åtskillnadskravet gäller.

3.Vid beräkningen av återstående löptid för en tillgång ska instituten också väga in eventuella optioner, på basis av antagandet att emittenten eller motparten kommer att utnyttja varje option att förlänga löptiden för en tillgång. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att lösa in ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte lösa in optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden och hos kunderna att instituten ska förlänga löptiden för vissa tillgångar i det skede då de annars skulle löpa ut.

4.Vid fastställandet av de faktorer som ska användas för beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med avsnitt 2 ska, i fråga om amortering av lån med en återstående avtalsenlig löptid på minst ett år, delar med en återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år betraktas som lån med återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år

Avsnitt 2

Faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering

Artikel 428r

Faktorn 0 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 0 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som likvida tillgångar på nivå 1 med hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som avses i den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven som fastställs i den delegerade akten.

371

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/163

SV

 

 

 

 

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 0 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning som fastställs i den delegerade akten.

c)Alla reserver som hålls av institutet vid ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland, såväl föreskrivna reserver som reserver utöver de föreskrivna kraven.

d)Alla fordringar på ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland för vilka den återstående löptiden är mindre än sex månader.

e)Fordringar som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från försäljning av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror, och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.

f)Tillgångar som betraktas som inbördes beroende av en given skuld i enlighet med artikel 428f.

g)Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, om dessa transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader och fordringarna är säkrade med tillgångar som uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges däri, och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja dessa tillgångar under transaktionens löptid.

Instituten ska beakta de fordringar som avses i led g i första stycket i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.

2.Genom undantag från punkt 1 c får de behöriga myndigheterna efter överenskommelse med den berörda centralbanken besluta att tillämpa en högre faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering med avseende på föreskrivna reserver, framför allt med hänsyn tagen till om kraven på reserver gäller på ettårsbasis och därmed fordrar en motsvarande stabil finansiering.

För dotterföretag som har huvudkontor i ett tredjeland där de föreskrivna minimikraven för centralbanksreserver omfattas av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt det krav på stabil nettofinansiering som avses i det tredjelandets nationella rätt, ska denna högre faktor för stabil finansiering beaktas på gruppnivå.

Artikel 428s

Faktorn 5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 5 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses

iartikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning

iden delegerade akten.

b)Fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med finansiella kunder, när de transaktionerna har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g.

c)Den outnyttjade delen av beviljade kredit- och likviditetsfaciliteter enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

d)Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.

Instituten ska beakta de fordringar som avses i första stycket led b i denna punkt på nettobasis om artikel 428e är tillämplig.

372

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/164

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.I fråga om nettningsmängder bestående av derivatkontrakt ska instituten – för beräkningen av kravet på stabil finansiering – tillämpa faktorn 5 % på det absoluta verkliga värdet av dessa nettningsmängder av derivatkontrakt, uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts, i de fall dessa nettningsmängder har ett negativt verkligt värde. Vid tillämpning av denna punkt ska instituten fastställa det verkliga värdet uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts eller betalda och mottagna avräkningsbelopp i samband med förändringar i marknadsvärderingen av sådana kontrakt.

Artikel 428t

Faktorn 7 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet på nivå 1 enlighet den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 7 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428u

Faktorn 7,5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, ska en faktor på 7,5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.

Artikel 428v

Faktorn 10 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 10 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Fordringar från transaktioner med finansiella kunder som har en återstående löptid på mindre än sex månader, förutsatt att de inte omfattas av artikel 428r.1 g och artikel 428s.1 b.

b)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsposter inom balansräkningen och som har en återstående löptid på mindre än sex månader.

c)Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen, och som har en återstående löptid på minst ett år.

Artikel 428w

Faktorn 12 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 12 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 12 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428x

Faktorn 15 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2A enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 15 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428y

Faktorn 20 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 20 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 20 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

373

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/165

SV

 

 

 

 

Artikel 428z

Faktorn 25 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 25 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428aa

Faktorn 30 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 30 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 30 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses

iartikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning

iden delegerade akten.

Artikel 428ab

Faktorn 35 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 35 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade värdepapperiseringar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

b)Icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en

nedsättning på 35 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428ac

Faktorn 40 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 40 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten enligt den delegerade akt som avses i artikel

460.1ska en faktor på 40 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428ad

Faktorn 50 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 50 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, dock ej värdepapperiseirngar på nivå 2B och säkerställda obligationer av hög kvalitet enligt den delegerade akten, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning enligt den delegerade akten.

b)Tillgångar som institutet håller som insättning vid ett annat finansiellt institut, och som uppfyller kriterierna för operativ inlåning enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

374

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/166

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på mindre än ett år med någon av följande:

i)Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.

ii)Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iii)Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iv)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.

v)Stora företag utanför finanssektorn, hushåll eller små och medelstora företag.

vi)Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag och kunder som är inlåningsförmedlare, förutsatt att tillgångarna inte omfattas av led b i detta stycke.

d)Fordringar från transaktioner med en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år med någon av följande:

i)Europeiska centralbanken eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

e)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och har en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år.

f)Tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, utom

om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artiklarna 428ae–428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

g)Alla övriga tillgångar med en återstående löptid på mindre än ett år, om inget annat anges i artiklarna 428r– 428ac.

Artikel 428ae

Faktorn 55 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar som uppfyller villkoren för en nedsättning på 55 % vid beräkningen av likviditetstäckningskvoten i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska en faktor på 55 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

Artikel 428af

Faktorn 65 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 65 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning säkrad genom panträtt i bostadsfastigheter eller bostadslån som garanteras fullt ut av en godtagbar tillhandahållare av kreditriskskydd i enlighet med artikel 129.1 e, förutsatt att lånet har en återstående löptid på minst ett år och har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

b)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån enligt artiklarna 428r–428ad, förutsatt att dessa lån har åsatts en riskvikt på högst 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

Artikel 428ag

Faktorn 85 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 85 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.

a)Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som ställts som initial marginalsäkerhet för derivatkontrakt, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

375

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/167

SV

 

 

 

 

b)Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som använts som bidrag till en central motparts obeståndsfond, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt artikel 428ah om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn för beräkning av stabil finansiering tillämpas.

c)Icke intecknade tillgångar i form av utlåning med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder och lån som avses i artiklarna 428r–428af, förutsatt att dessa lån inte är förfallna sedan mer än 90 dagar och har åsatts en riskvikt på över 35 % enligt del tre avdelning II kapitel 2.

d)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och som har en återstående löptid på minst ett år.

e)Icke intecknade värdepapper med en återstående löptid på minst ett år som inte har fallerat i enlighet med artikel 178 och som inte uppfyller villkoren för att betraktas som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

f)Icke intecknade börsnoterade aktier som inte är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

g)Råvaror som är föremål för fysisk handel, inklusive guld men exklusive råvaruderivat.

h)Tillgångar som förblir intecknade med en återstående löptid på minst ett år i en säkerhetspool som finansieras genom sådana säkerställda obligationer som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG eller sådana säkerställda obligationer som uppfyller de krav på godtagbarhet som anges i artikel 129.4 eller 129.5 i denna förordning.

Artikel 428ah

Faktorn 100 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 100 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Om inget annat anges i detta kapitel, alla tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på ett år eller mera.

b)Alla andra tillgångar än de som avses i artiklarna 428r–428ag, inklusive lån till finansiella kunder med en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera, nödlidande exponeringar, poster som dragits av från kapitalbasen, anläggningstillgångar, icke börsnoterade aktier, kvarvarande intressen, försäkringstillgångar och nödlidande värdepapper.

2.Instituten ska för beräkningen av kravet på stabil finansiering tillämpa faktorn 100 % på avvikelsen, om den är positiv, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

KAPITEL 5

Undantag för små och icke-komplexa institut

Artikel 428ai

Undantag för små och icke-komplexa institut

Genom undantag från kapitlen 3 och 4 får små och icke-komplexa institut, efter förhandstillstånd från deras behöriga myndighet, välja att beräkna kvoten av det berörda institutets tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 6 och det krav på stabil finansiering som gäller för samma institut enligt kapitel 7, uttryckt i procent.

376

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/168

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

En behörig myndighet får kräva att ett litet och icke-komplext institut uppfyller det krav på stabil nettofinansiering som grundar sig på ett instituts tillgängliga stabila finansiering enligt kapitel 3 och kravet på stabil finansiering enligt kapitel 4, om den anser att den förenklade metoden inte är lämplig för att fånga upp institutets finansie­ ringsrisker.

KAPITEL 6

Tillgänglig stabil finansiering för förenklad beräkning av den förenklade stabila nettofinansieringskvoten

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428aj

Förenklad beräkning av tillgängligt belopp i stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska beloppet i tillgänglig stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av skulder och kapitalbas med de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som är tillgängliga enligt avsnitt 2. Det totala beloppet i tillgänglig stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i skulder och kapitalbas.

2.Obligationer och andra räntebärande värdepapper som emitteras av institutet, som enbart säljs på marknaden för icke-professionella aktörer och hålls på ett privatkonto kan behandlas som tillhörande en passande kategori för inlåning från allmänheten. Begränsningar ska införas så att dessa instrument inte kan köpas och hållas av andra parter än detaljhandelskunder.

Artikel 428ak

Återstående löptid för en skuld eller kapitalbas

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående löptiden för sina skulder och sin kapitalbas när de fastställer de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2.

2.Vid fastställandet av återstående löptid på skulder och kapitalbas ska instituten ta hänsyn till eventuella optioner. Optioner ska behandlas enligt antagandet att motparten kommer att lösa in sina köpoptioner på tidigaste möjliga datum. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att utnyttja ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte utnyttja optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden att instituten ska lösa in vissa skulder innan de löper ut.

3.Instituten ska behandla insättningar med fasta uppsägningstider i enlighet med deras uppsägningstid och tidsbunden inlåning i enlighet med deras återstående löptid. Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska instituten inte beakta möjligheter till förtida uttag, om insättaren måste betala en väsentlig straffavgift för förtida uttag som inträffar inom ett år, en sådan straffavgift som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, för att fastställa den återstående löptiden för tidsbunden inlåning från allmänheten.

4.För att fastställa de faktorer för beräkning av tillgänglig stabil finansiering som ska tillämpas inom ramen för avsnitt 2, för skulder som har en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera ska alla delar som löper ut om mindre än sex månader och alla delar som löper ut mellan sex månader och mindre än ett år behandlas såsom skulder med kortare återstående löptid än sex månader respektive minst sex månader men mindre än ett år.

Avsnitt 2

Tillgänglig stabil finansiering

Artikel 428al

Faktorn 0 % vid tillgänglig stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta avsnitt ska den tillgängliga stabila finansieringen för alla skulder utan angiven förfallodag – bland annat korta positioner och positioner med öppen löptid – beräknas till faktorn 0 %, med undantag av följande:

a)Uppskjutna skatteskulder, som ska behandlas på grundval av det närmaste datum i framtiden då skulderna kan komma att krävas in.

377

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/169

SV

 

 

 

 

b)Minoritetsintressen, som ska behandlas i enlighet med villkoren för det enskilda instrumentet.

2.För uppskjutna skatteskulder och minoritetsintressen som avses i punkt 1 ska en av följande faktorer gälla:

a)0 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är mindre än ett år.

b)100 % om den effektiva återstående löptiden för den uppskjutna skatteskulden eller minoritetsintresset är ett år eller mera.

3.För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % gälla:

a)Skulder som förfaller till betalning samma handelsdag och härrör från köp av finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror och som förväntas kunna avvecklas inom standardavvecklingstiden eller inom en period som anses vara den normala för den berörda typen av utbyte eller transaktion, eller som hittills inte har kunnat avvecklas men som ändå förväntas kunna avvecklas.

b)Skulder som betraktas som inbördes beroende av en viss tillgång i enlighet med artikel 428f.

c)Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:

i)ECB eller centralbanken i en medlemsstat.

ii)Centralbanken i ett tredjeland.

iii)Finansiella kunder.

d)Andra skulder eller kapitalposter eller instrument som inte tas upp i denna artikel och artiklarna 428am– 428ap.

4.Instituten ska för beräkningen av tillgänglig stabil finansiering tillämpa faktorn 0 % på avvikelsen, om den är negativ, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat i enlighet med artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler gälla:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal är godtagbar som tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.

Artikel 428am

Faktorn 50 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

För följande skulder ska en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 50 % gälla:

a)Inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning i den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

b)Skulder med en återstående löptid på mindre än ett år, där långivaren är någon av följande:

i)Den nationella regeringen i en medlemsstat eller ett tredjeland.

ii)Ett delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iii)Ett offentligt organ i en medlemsstat eller ett tredjeland.

iv)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2 eller en internationell organisation enligt artikel 118.

378

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/170

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

v)Icke-finansiella företagskunder.

vi)Kreditföreningar som är auktoriserade av en behörig myndighet, privata investeringsbolag eller kunder som är inlåningsförmedlare, såvida det inte rör sig om inlåning som uppfyller kriterierna för operativ inlåning enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

Artikel 428an

Faktorn 90 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för annan inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 90 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

Artikel 428ao

Faktorn 95 % vid beräkning av tillgänglig stabil finansiering

Avistainlåning från allmänheten, inlåning från allmänheten med en fast uppsägningstid på mindre än ett år och tidsbunden inlåning från allmänheten där den återstående löptiden är mindre än ett år och inlåningen uppfyller relevanta kriterier för stabil inlåning från allmänheten som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1 ska omfattas av en faktor på 95 % vid beräkningen av tillgänglig stabil finansiering.

Artikel 428ap

Faktorn 100 % vid tillgänglig stabil finansiering

En faktor för tillgänglig stabil finansiering på 100 % ska gälla för följande skulder, kapitalposter och instrument:

a)Poster som ingår i institutets kärnprimärkapital före de justeringar som krävs enligt artiklarna 32–35, samt före avdrag enligt artikel 36 och tillämpning av de undantag och alternativ som anges i artiklarna 48, 49 och 79.

b)Institutets primärkapitaltillskottsposter före avdrag enligt artikel 56 och innan artikel 79 tillämpats på dessa poster, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

c)De av institutets supplementärkapitalposter som har en återstående löptid på minst ett år, beräknade före avdrag enligt artikel 66 och före tillämpning av artikel 79, och exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

d)Alla institutets övriga kapitalinstrument med en återstående löptid på ett år eller mera, exklusive alla instrument med explicita eller inbäddade optioner som, om de utnyttjas, skulle minska den effektiva återstående löptiden till under ett år.

e)Alla övriga skulder, med respektive utan säkerhet, och inlånade medel med en återstående löptid på minst ett år, inklusive tidsbunden inlåning, såvida inget annat anges i artiklarna 428al–428ao.

KAPITEL 7

Krav på stabil finansiering för förenklad beräkning av stabil nettofinansieringskvot

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 428aq

Förenklad beräkning av belopp för kravet på stabil finansiering

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska för små och icke-komplexa institut det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering beräknas genom multiplikation av det bokförda värdet av ett antal kategorier eller typer av tillgångar samt poster utanför balansräkningen med de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som ska tillämpas i enlighet med avsnitt 2. Det totalbelopp som ska gälla som krav på stabil finansiering ska utgöras av summan av de viktade beloppen i tillgångar och poster utanför balansräkningen.

379

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/171

SV

 

 

 

 

2.Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, som tas upp i deras balansräkning men för vilka de inte är förmånstagare ska räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.

Tillgångar som instituten har lånat, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, som inte tas upp i deras balansräkning men för vilka de är förmånstagare ska vara föremål för omräkning genom faktorer enligt avsnitt 2 när kravet på stabil finansiering ska beräknas.

3.Tillgångar som instituten har lånat ut, inklusive genom transaktioner för värdepappersfinansiering, och för vilka de förblir förmånstagare även om de inte tas upp i deras balansräkning, ska räknas som intecknade tillgångar vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel, och ska vara föremål för omräkning genom faktorer enligt avsnitt 2 när kravet på stabil finansiering ska beräknas. I annat fall ska sådana tillgångar helt räknas bort vid beräkningen av det belopp som ska gälla som krav på stabil finansiering.

4.Tillgångar som är intecknade för en återstående löptid på sex månader eller mer ska omfattas av antingen den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som enligt avsnitt 2 skulle tillämpas på dessa tillgångar om de inte var intecknade eller den faktor för beräkning av kravet på stabil finansiering som annars är tillämplig på dessa intecknade tillgångar, beroende på vilken faktor som är högre. Detsamma ska gälla om den återstående löptiden för de intecknade tillgångarna är kortare än den återstående löptiden för den transaktion som är orsaken till att tillgången är intecknad.

Tillgångar som förblir intecknade under mindre än sex månader framåt ska omfattas av de faktorer vid beräkning av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 som skulle ha tillämpats om samma tillgångar inte hade varit intecknade.

5.Om ett institut återanvänder eller åter pantsätter en lånad tillgång, inklusive i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering, och där tillgången tas upp som en post utanför balansräkningen, ska den transaktion genom vilken tillgången har inlånats behandlas som intecknad i den mån som denna transaktion inte kan förfalla om institutet inte återlämnar den lånade tillgången.

6.Följande tillgångar ska räknas som icke intecknade:

a)Tillgångar som ingår i en pool av tillgångar och är omedelbart tillgängliga för att användas som säkerhet för att anskaffa ytterligare finansiering inom för institutet tillgängliga bekräftade kreditlimiter, eller om poolen av tillgångar förvaltas av en centralbank, obekräftade men ännu inte finansierade kreditlimiter, inklusive tillgångar som ett kreditinstitut placerat hos ett centralt institut i ett kooperativt nätverk eller ett institutionellt skyddssystem.;

b)Tillgångar som institutet tagit emot som säkerhet för att reducera kreditrisk i samband med säkerställda utlånings- eller finanseringstransaktioner eller transaktioner för byte av säkerhet och som institutet kan avyttra.

c)Tillgångar som lagts till så som en icke obligatorisk kreditförstärkning vid emission av säkerställda obligationer.

Vid tillämpning av led a i det första stycket i denna punkt ska instituten anta att tillgångar i poolen är intecknade i ökande likviditetsordning enligt den klassificering av likviditet som avses i den delegerade akt som avses i artikel 460.1, där den lägsta nivån är tillgångar som inte får ingå i likviditetsbufferten.

7.När det gäller icke-typiska och tidsbegränsade operationer som utförs av ECB eller centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland i syfte att fullgöra sitt mandat i situationer där det råder utbredda finansiella påfrestningar på marknaden eller under exceptionella makroekonomiska omständigheter, får följande tillgångar omfattas av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering:

a)Genom undantag från artikel 428aw och från artikel 428az.1 a, tillgångar som intecknats för de operationer som avses i detta stycke.

b)Genom undantag från artikel 428aw och från artikel 428ay b, fordringar som härrör från de operationer som avses i detta stycke.

De behöriga myndigheterna ska, i samförstånd med den centralbank som är motpart i transaktionen, fastställa den faktor som ska tillämpas vid beräkningen av kravet på stabil finansiering avseende de tillgångar som avses i leden a och b i första stycket. För sådana intecknade tillgångar som avses i led a i första stycket får den faktor för stabil finansiering som tillämpas inte vara lägre än den faktor som enligt avsnitt 2 skulle ha tillämpats på dessa tillgångar om de inte hade varit intecknade.

380

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/172

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Vid tillämpning av en lägre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med andra stycket ska de behöriga myndigheterna noga övervaka effekterna av denna lägre faktor på institutens positioner i fråga om stabil finansiering och om nödvändigt vidta lämpliga tillsynsåtgärder.

8.Instituten ska från alla övriga delar i beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt detta kapitel exkludera tillgångar kopplade till säkerheter som betraktas som variationsmarginaler som ställts i enlighet med artikel 428k.4 b och artikel 428ah.2, som initiala marginalsäkerheter eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond i enlighet med artikel 428ag a och b, för att undvika att samma tillgång tas upp två gånger.

9.Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering inkludera värdena på finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en köporder har verkställts. Instituten ska vid beräkningen av kravet på stabil finansiering exkludera finansiella instrument, utländsk valuta eller råvaror för vilka en säljorder har verkställts, såvida dessa transaktioner inte tas upp som derivat eller säkerställda finansieringstransaktioner i institutets balansräkning, och förutsatt att de kommer att tas upp i institutets balansräkning när avräkning har skett.

10.De behöriga myndigheterna får kräva att faktorer för beräkningen av kravet på stabil finansiering ska appliceras på exponeringar utanför balansräkningen som inte tas upp i detta kapitel, för att säkerställa att instituten bibehåller en tillräcklig nivå på tillgänglig stabil finansiering för att täcka den andel av dessa exponeringar som förväntas behöva täckas över den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansie­ ringskvoten. Vid fastställandet av dessa faktorer ska de behöriga myndigheterna ta särskild hänsyn till de väsentliga skador på institutens anseende som skulle kunna uppstå om de inte bistår med den finansiering som krävs.

De behöriga myndigheterna ska minst en gång per år rapportera till EBA om de typer av exponeringar utanför balansräkningen för vilka de har fastställt en faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering. Vid rapporteringen ska myndigheterna också förklara den metod som de har använt för att fastställa de aktuella faktorerna.

Artikel 428ar

Återstående löptid för en tillgång

1.Om inget annat anges i detta kapitel ska instituten ta hänsyn till den återstående avtalsenliga löptiden på sina tillgångar och transaktioner utanför balansräkningen när de fastställer de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som inom ramen för avsnitt 2 ska tillämpas på dessa tillgångar respektive poster utanför balansräkningen.

2.Instituten ska behandla tillgångar som är separerade i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 i enlighet med tillgångarnas underliggande exponering. De ska emellertid också tillämpa högre faktorer vid beräkningen av kravet på stabil finansiering för dessa tillgångar, beroende på för hur lång period de behöriga myndigheterna fastställer att tillgången ska anses vara intecknad, och myndigheterna ska vid denna bedömning ta hänsyn till huruvida institutet har möjlighet att fritt avyttra eller byta ut tillgången samt löptiden för skulderna gentemot de av institutets kunder som det åtskillnadskravet gäller.

3.Vid beräkningen av återstående löptid för en tillgång ska instituten också väga in eventuella optioner, på basis av antagandet att emittenten eller motparten kommer att utnyttja varje option att förlänga tillgångens löptid. När det gäller optioner som instituten själva får besluta att lösa in ska instituten och de behöriga myndigheterna ta hänsyn till faktorer som kan påverka institutets anseende och som därmed kan minska dess handlingsutrymme att inte lösa in optionen, särskilt om det finns en förväntan på marknaden och hos kunderna att instituten ska förlänga löptiden för vissa tillgångar i det skede då de annars skulle löpa ut.

4.Vid fastställandet av de faktorer som ska användas för beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt avsnitt 2 i fråga om amortering av lån med en återstående avtalsenlig löptid på minst ett år ska delar med en återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år betraktas som lån med återstående löptid på mindre än sex månader respektive från sex månader upp till mindre än ett år.

381

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/173

SV

 

 

 

 

Avsnitt 2

Kravet på stabil finansiering

Artikel 428as

Faktorn 0 % vid kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 0 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som likvida tillgångar på nivå 1 med hög kvalitet enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som avses i den delegerade akten, och oavsett om de uppfyller de operativa kraven i den delegerade akten.

b)Alla reserver som hålls av institutet vid ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland, såväl föreskrivna reserver som reserver utöver de föreskrivna kraven.

c)Alla fordringar på ECB, centralbanken i en medlemsstat eller centralbanken i ett tredjeland för vilka den återstående löptiden är mindre än sex månader.

d)Tillgångar som betraktas som inbördes beroende av en given skuld enligt artikel 428f.

2.Genom undantag från punkt 1 b får de behöriga myndigheterna efter överenskommelse med den berörda centralbanken besluta att tillämpa en högre faktor för beräkningen av kravet på stabil finansiering med avseende på föreskrivna reserver, framför allt med hänsyn tagen till om kraven på reserver gäller på ettårsbasis och därmed fordrar en motsvarande stabil finansiering.

För dotterföretag som har huvudkontor i ett tredjeland där de föreskrivna kraven för centralbanksreserver omfattas av en högre faktor vid kravet på stabil finansiering enligt kravet på stabil nettofinansiering som fastställs i den nationella rätten i det tredjelandet, ska denna högre faktor för stabil finansiering beaktas på gruppnivå.

Artikel 428at

Faktorn 5 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

1.På den outnyttjade del av beviljade kredit- eller likviditetsfaciliteter som anges i den delegerade akt som avses

iartikel 460.1 ska faktorn 5 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering.

2.I fråga om nettningsmängder bestående av derivatkontrakt ska instituten – för beräkningen av kravet på stabil finansiering – tillämpa faktorn 5 % på det absoluta verkliga värdet av dessa nettningsmängder av derivatkontrakt, uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts, i de fall dessa nettningsmängder har ett negativt verkligt värde. Vid tillämpning av denna punkt ska instituten fastställa det verkliga värdet uttryckt brutto utan hänsyn till eventuella säkerheter som ställts eller betalda och mottagna avräkningsbelopp i samband med förändringar i marknadsvärderingen av sådana kontrakt.

Artikel 428au

Faktorn 10 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 10 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Icke intecknade tillgångar som är godtagbara som säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

b)Produkter som avses i bilaga I och är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet utanför balansräkningen.

Artikel 428av

Faktorn 20 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För icke intecknade tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2A enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och icke intecknade aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar enligt den delegerade akten ska en faktor på 20 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten.

382

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/174

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 428aw

Faktorn 50 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

För följande tillgångar ska faktorn 50 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Lån, med respektive utan säkerhet, med en återstående löptid på mindre än ett år, förutsatt att de är intecknade i mindre än ett år.

b)Alla övriga tillgångar med en återstående löptid på mindre än ett år, om inget annat anges i artiklarna 428as– 428av.

c)Tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på minst sex månader men mindre än ett år, utom

om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering i enlighet med artiklarna 428ax, 428ay och 428az om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

Artikel 428ax

Faktorn 55 % vid kravet på stabil finansiering

För tillgångar som är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1 och aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar enligt den delegerade akten ska en faktor på 55 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering, oavsett om de uppfyller de operativa kraven och kraven på likviditetsbuffertens sammansättning i den delegerade akten, förutsatt att de är intecknade mindre än ett år.

Artikel 428ay

Faktorn 85 % vid beräkning av kravet på stabil finansiering

På följande tillgångar och poster utanför balansräkningen ska faktorn 85 % tillämpas vid beräkning av kravet på stabil finansiering:

a)Alla tillgångar och poster utanför balansräkningen, inklusive kontanter, som ställts som initial marginalsäkerhet för derivatkontrakt eller som bidrag till en central motparts obeståndsfond, utom om dessa tillgångar skulle ha omfattats av en högre faktor vid beräkningen av kravet på stabil finansiering enligt artikel 428az om de inte hade varit intecknade; i sådana fall ska den högre faktorn som skulle ha tillämpats för beräkning av kravet på stabil finansiering om dessa tillgångar inte hade varit intecknade tillämpas.

b)Icke intecknade lån med en återstående löptid på minst ett år, exklusive lån till finansiella kunder, förutsatt att dessa lån inte är förfallna sedan mer än 90 dagar.

c)Produkter som är kopplade till handelsfinansieringsverksamhet inom balansräkningen och som har en återstående löptid på minst ett år.

d)Icke intecknade värdepapper med en återstående löptid på minst ett år som inte har fallerat i enlighet med artikel 178 och som inte uppfyller villkoren för att betraktas som likvida tillgångar enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

e)Icke intecknade börsnoterade aktier som inte är godtagbara som tillgångar på nivå 2B enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1.

f)Råvaror som är föremål för fysisk handel, inklusive guld men exklusive råvaruderivat.

Artikel 428az

Faktorn 100 % vid kravet på stabil finansiering

1.För följande tillgångar ska faktorn 100 % tillämpas vid kravet på stabil finansiering: a) Alla tillgångar som förblir intecknade för en återstående löptid på ett år eller mera.

b)Alla andra tillgångar än de som avses i artiklarna 428as–428ay, inklusive lån till finansiella kunder med en återstående avtalsenlig löptid på ett år eller mera, nödlidande exponeringar, poster som dragits av från kapitalbasen, anläggningstillgångar, icke börsnoterade aktier, kvarvarande intressen, försäkringstillgångar och nödlidande värdepapper.

383

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/175

SV

 

 

 

 

2.Instituten ska för beräkningen av kravet på stabil finansiering tillämpa faktorn 100 % på avvikelsen, om den är positiv, mellan summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med positivt verkligt värde och summan av de verkliga värdena av alla nettningsmängder med negativt verkligt värde, beräknat enligt artikel 428d.

För den beräkning som avses i första stycket ska följande regler tillämpas:

a)Variationsmarginal som ett institut tar emot från sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av en nettningsmängd med positivt verkligt värde om den säkerhet som tagits emot som variationsmarginal uppfyller villkoren för en tillgång på nivå 1 enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, med undantag för de säkerställda obligationer av extremt hög kvalitet som anges i den delegerade akten och om instituten har laglig rätt och operativ kapacitet att utnyttja den säkerheten på nytt.

b)Alla variationsmarginaler som institut ställer till sina motparter ska räknas av från det verkliga värdet av nettningsmängder med ett negativt verkligt värde.”

117.Del sju ska ersättas med följande:

”DEL SJU

BRUTTOSOLIDITET

Artikel 429

Beräkning av bruttosoliditetsgraden

1.Institut ska beräkna sin bruttosoliditetsgrad i enlighet med den metod som anges i punkterna 2, 3 och 4.

2.Bruttosoliditetsgraden ska beräknas som ett instituts kapitalmått dividerat med institutets totala exponeringsmått och ska uttryckas i procent.

Instituten ska beräkna bruttosoliditetsgraden vid referensdatumet för rapportering.

3.Vid tillämpning av punkt 2 ska kapitalmåttet vara primärkapitalet.

4.Vid tillämpning av punkt 2 ska vidare det totala exponeringsmåttet vara summan av exponeringsvärdena för

a)tillgångar, exklusive de derivatskontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat och sådana positioner som avses i artikel 429e, beräknade enligt artikel 429b.1,

b)derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II samt kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknade i enlighet med artiklarna 429c och 429d,

c)tillägg för motpartskreditrisk vid transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet sådana utanför balansräkningen, beräknade i enlighet med artikel 429e,

d)poster utanför balansräkningen, exklusive derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och sådana positioner som avses i artiklarna 429d och 429g, beräknade i enlighet med artikel 429f,

e)avistaköp eller avistaförsäljning som väntar på avveckling, beräknade i enlighet med artikel 429g.

Instituten ska behandla transaktioner med lång avvecklingscykel i enlighet med de bestämmelser i leden a–d i första stycket som är tillämpliga i det enskilda fallet.

Instituten får från de summor som avses i leden a och d i första stycket subtrahera motsvarande belopp för alla allmänna kreditriskjusteringar av poster på respektive utanför balansräkningen, varvid den lägsta slutsumma som godtas är 0, om kreditriskjusteringarna har minskat primärkapitalet.

5.Genom undantag från punkt 4 d ska följande bestämmelser tillämpas:

a)Ett derivatinstrument som räknas som en post utanför balansräkningen i enlighet med punkt 4 d men som behandlas som ett derivat i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen ska behandlas som fastställs i den punkten.

384

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/176

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Om en kund till ett institut som fungerar som clearingmedlem deltar i en derivattransaktion med en central motpart direkt, och institutet garanterar resultaten av de handelsexponeringar gentemot den centrala motparten som kunden tar på sig som en följd av denna transaktion, ska institutet beräkna sin exponering till följd av garantin i enlighet med punkt 4 b, på samma sätt som om transaktionen skett direkt mellan institutet och kunden, också med avseende på mottagna eller ställda variationsmarginaler.

Ett institut som fungerar som kund på högre nivå och som garanterar resultaten av sin kunds handelsexponeringar ska behandlas på samma sätt som i första stycket b.

Vid tillämpningen av första stycket b och andra stycket i den här punkten får instituten bara räkna en anknuten enhet som kund om enheten i fråga ligger utanför den lagstadgade konsolideringen på den nivå där kravet enligt artikel 92.3 d tillämpas.

6.Vid tillämpningen av punkt 4 e i denna artikel och artikel 429g ska avistaköp eller avistaförsäljning avse ett köp eller en försäljning av ett värdepapper enligt ett kontrakt som kräver att värdepapperet ska levereras inom den period som generellt tillämpas enligt lag eller praxis på den berörda marknaden.

7. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i denna del ska instituten beräkna det totala exponeringsmåttet i enlighet med följande principer:

a)Fysisk eller finansiell säkerhet, garantier eller kreditriskreducering som köpts får inte användas för att minska det totala exponeringsmåttet.

b)Tillgångar får inte nettas mot skulder.

8.Genom undantag från punkt 7 b får institut minska exponeringsvärdet av ett förfinansieringslån eller en mellankredit med det positiva saldot på sparkontot tillhörande den gäldenär till vilken lånet beviljades och endast inkludera det resulterande beloppet i det totala exponeringsmåttet, förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:

a)Lånet beviljas på villkor att sparkontot öppnas vid det institut som beviljar lånet och både lånet och sparkontot styrs av samma sektorspecifika rätt.

b)Gäldenären kan inte ta ut hela eller del av saldot på sparkontot under lånets hela löptid.

c)Institutet kan ovillkorligt och oåterkalleligt använda saldot på sparkontot till att avveckla alla fordringar som uppstår inom ramen för låneavtalet i fall som omfattas av den sektorspecifika rätt som avses i led a, däribland om gäldenären inte betalar eller blir insolvent.

Med förfinansieringslån eller mellankredit avses ett lån med begränsad löptid som beviljas låntagaren i syfte att överbrygga låntagarens finansieringsunderskott tills det slutliga lånet beviljas i enlighet med kriterierna i den sektorspecifika rätt som styr dessa transaktioner.

Artikel 429a

Exponeringar som får undantas från det totala exponeringsmåttet

1.Genom undantag från artikel 429.4 får ett institut undanta följande typer av exponeringar från det totala ex­ poneringsmåttet:

a)Belopp som avräknas från kärnprimärkapitalposter i enlighet med artikel 36.1 d.

b)Tillgångar som räknas av vid beräkningen av det kapitalmått som avses i artikel 429.3.

c)Exponeringar som åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 113.6 eller 113.7.

d)Om institutet är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: exponeringar till följd av fordringar på nationella regeringar, delstatliga självstyrelseorgan, lokala myndigheter eller offentliga organ i samband med offentliga investeringar och subventionerade lån.

e)Om institutet inte är ett offentligt utvecklingskreditinstitut: de delar av exponeringar som följer av att institutet på pass through-basis vidarebefordrar ett subventionerat lån till ett annat kreditinstitut.

385

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/177

SV

 

 

 

 

f)De garanterade delarna av exponeringar till följd av exportkrediter, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

i)Garantin är utfärdad av en godtagbar tillhandahållare av ofinansierat kreditriskskydd i enlighet med artiklarna 201 och 202, inbegripet av exportkreditorgan eller nationella regeringar.

ii)En riskvikt på 0 % tillämpas på den garanterade delen av exponeringen i enlighet med artikel 114.2 eller 114.4 eller artikel 116.4.

g)Om institutet är clearingmedlem för en kvalificerad central motpart: detta instituts handelsexponeringar, förutsatt att de clearas med samma kvalificerade centrala motpart och uppfyller villkoren i artikel 306.1 c.

h)Om institutet är en kund på hög nivå i en kundstruktur med flera nivåer: handelsexponeringar mot clearing­

medlemmen eller mot en enhet som är kund på en högre nivå än institutet självt, förutsatt att villkoren i artikel 305.2 är uppfyllda och att institutet inte är skyldigt att ersätta sin kund för eventuella förluster till följd av att clearingmedlemmen eller den kvalificerade centrala motparten fallerar.

i)Förvaltningstillgångar som uppfyller samtliga följande villkor:

i)De ska tas upp i institutets balansräkning i linje med nationell god redovisningssed, med stöd av artikel 10 i direktiv 86/635/EEG.

ii)De uppfyller kriterierna för icke upptagande i balansräkningen enligt International Financial Reporting Standard (IFRS) 9, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

iii)De uppfyller i tillämpliga fall kriterierna för icke-konsolidering enligt IFRS 10, i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

j)Exponeringar som uppfyller samtliga följande villkor:

i)Det rör sig om exponeringar mot ett offentligt organ.

ii)De behandlas i enlighet med artikel 116.4.

iii)De avser insättningar som institutet är rättsligt skyldigt att överföra till det offentliga organ som avses i led i, och syftar till att finansiera investeringar av allmänt intresse.

k)De medel i överskjutande säkerhet som deponerats hos en trepartsagent och som inte har lånats ut.

l)En mottagbar tillgång, förutsatt att en variationsmarginal som betalats kontant till motparten redovisas som mottagbar tillgång enligt den gällande redovisningsramen och att villkoren i artikel 429c.3 a–e är uppfyllda.

m)Värdepapperiserade exponeringar som följer av traditionell värdepapperisering som uppfyller villkoren för betydande risköverföring enligt artikel 244.2.

n)Följande exponeringar till institutets centralbank som ingåtts efter att undantaget fick verkan och med förbehåll för de villkor som fastställs i punkterna 5 och 6:

i)Mynt och sedlar som är lagligt betalningsmedel i centralbankens jurisdiktion.

ii)Tillgångar som motsvarar fordringar på centralbanken, inbegripet reserver som hålls vid centralbanken.

o)Om institutet är auktoriserat i enlighet med artikel 16 och artikel 54.2 a i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster som anges i avsnitten A och B i den bilagan.

p)Om institutet har utsetts i enlighet med artikel 54.2 b i förordning (EU) nr 909/2014, institutets exponeringar till följd av anknutna banktjänster som anges i avsnitt C led a i bilagan till den förordningen och som har ett direkt samband med huvudtjänster eller anknutna tjänster, tillhandahållna av en värdepapperscentral som auktoriserats i enlighet med artikel 16 i den förordningen, som anges i avsnitten A och B i den bilagan.

386

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/178

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Vid tillämpningen av led m i första stycket ska instituten i exponeringsmåttet inbegripa alla behållna exponeringar.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 d och e ska med ett offentligt utvecklingskreditinstitut avses ett kreditinstitut som uppfyller samtliga följande villkor:

a)Det har etablerats av den nationella regeringen eller av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i en medlemsstat.

b)Dess verksamhet är begränsad till att på icke-konkurrensutsatt basis bidra till specifika offentliga politiska mål av finansiell, ekonomisk eller social karaktär, i enlighet med de lagar och bestämmelser som gäller för institutet, inbegripet bolagsordning.

c)Dess mål är inte att maximera vinst eller marknadsandelar.

d)Med förbehåll för unionens regler om statligt stöd är den nationella regeringen eller berörda delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter skyldiga att skydda kreditinstitutets bärkraft eller att direkt eller indirekt skydda minst 90 % av institutets kapitalbaskrav, finansieringsbehov eller beviljade subventionerade lån.

e) Det tar inte emot garanterade insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/49/EU eller i nationell rätt som har antagits i syfte att genomföra det direktivet som kan klassas som inlåning med fast löptid eller sparinlåning från konsumenter enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG (*).

Vid tillämpningen av led b i första stycket kan offentliga politiska mål omfatta finansiering av marknadsförings­ åtgärder eller utveckling av specifika ekonomiska sektorer eller geografiska områden inom den berörda medlemsstaten.

Vid tillämpningen av led d och e i första stycket, och utan att det påverkar unionens regler om statligt stöd och medlemsstaternas skyldigheter enligt dessa regler, får behöriga myndigheter på begäran av ett institut behandla en organisatoriskt, strukturellt och finansiellt oberoende och autonom enhet av det institutet som ett offentligt utvecklingskreditinstitut, förutsatt att enheten uppfyller de villkor som anges i det första stycket och att en sådan behandling inte påverkar effektiviteten i tillsynen av det institutet. Behöriga myndigheter ska omedelbart underrätta kommissionen och EBA om varje beslut om att vid tillämpningen av detta stycke behandla en enhet i ett institut som ett offentligt utvecklingskreditinstitut. Den behöriga myndigheten ska se över ett sådant beslut varje år.

3.Vid tillämpning av punkt 1 d och e och punkt 2 d ska med subventionerade lån avses sådana lån som har beviljats av ett offentligt utvecklingskreditinstitut eller en enhet som inrättats av en nationell regering, delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal myndighet i en medlemsstat, direkt eller av ett förmedlande kreditinstitut, på icke konkurrensutsatt och icke vinstdrivande grund, i syfte att främja offentliga politiska mål för den nationella regeringen, delstatligt självstyrelseorgan eller lokal myndighet i en medlemsstat.

4.Instituten får inte undanta de handelsexponeringar som avses i punkt 1 g och h i denna artikel om inte villkoret i artikel 429.5 tredje stycket är uppfyllt.

5.Instituten får undanta de exponeringar som anges i punkt 1 n om båda följande villkor är uppfyllda:

a)Institutets behöriga myndighet har efter samråd med relevant centralbank fastställt och offentligt förklarat att det förekommer exceptionella omständigheter som föranleder undantaget för att underlätta genomförandet av penningpolitiken.

b)Undantaget är beviljat för en begränsad tidsperiod på högst ett år.

6.De exponeringar som undantas enligt punkt 1 n ska uppfylla båda följande villkor:

a)De är denominerade i samma valuta som institutets inlåning.

b)Deras genomsnittliga löptid överstiger inte i betydande grad den genomsnittliga löptiden för institutets inlåning.

387

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/179

SV

 

 

 

 

7.Genom undantag från artikel 92.1 d ska ett institut som undantar de exponeringar som avses i punkt 1 n

idenna artikel alltid uppfylla följande krav på justerad bruttosoliditetsgrad så länge undantaget varar:

 

 

aLR ¼ 3 % �

EMLR

 

 

EMLR − CB

 

där

 

 

 

 

aLR

=

justerad bruttosoliditetsgrad,

EMLR

= institutets totala exponeringsmått enligt definitionen i artikel 429.4, inbegripet de exponeringar som

 

 

undantas i enlighet med punkt 1 n i denna artikel, och

CB

=

beloppet av de exponeringar som undantas i enlighet med punkt 1 n i denna artikel.

Artikel 429b

Beräkning av exponeringsvärdet för tillgångar

1.Instituten ska fastställa tillgångars exponeringsvärde utan att räkna med derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II, kreditderivat eller sådana positioner som avses i artikel 429e, och i enlighet med följande principer:

a)Med tillgångars exponeringsvärde avses ett exponeringsvärde så som avses i artikel 111.1 första meningen.

b)Transaktioner för värdepappersfinansiering får inte nettas.

2.Poolningssystem för kontanta medel som ett institut ställer till förfogande ska inte anses stå i strid med villkoret i artikel 429.7 b, förutsatt att systemet uppfyller båda följande villkor:

a)Institutet som ställer poolningssystemet till förfogande sammanför kredit- och debetsaldona från ett antal enskilda konton som tillhör enheter som ingår i poolningssystemet (ursprungliga konton) till ett enda separat konto, på så sätt att saldona på de ursprungliga kontona nollställs.

b)Institutet vidtar de steg som anges i led a i detta stycke dagligen.

Vid tillämpningen av denna punkt och punkt 3 ska med poolningssystem för kontanta medel, avses ett system genom vilket kredit- och debetsaldona för ett antal enskilda konton sammanförs för att underlätta betalnings­ hantering eller likviditetsförvaltning.

3.Genom undantag från punkt 2 i denna artikel ska ett poolningssystem för kontanta medel som inte uppfyller det villkor som fastställs i led b i den punkten, men som uppfyller det villkor som fastställs i led a i den punkten, inte anses stå i strid med det villkor som fastställs i artikel 429.7 b, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet har laglig rätt att i vilket skede som helst räkna av saldona på de ursprungliga kontona genom att överföra dem till ett enda konto.

b)Det finns inga löptidsobalanser mellan saldona på de ursprungliga kontona.

c)Institutet betalar eller uppbär ränta på grundval av det kombinerade saldot av alla de ursprungliga kontona.

d)Den myndighet som är behörig för institutet bedömer att saldona från de ursprungliga kontona sammanförs med lämpliga tidsintervall, så att det räcker att ta upp det kombinerade saldo som fastställs genom poolnings­ systemet för kontanta medel när man ska beräkna institutets totala exponeringsmått.

388

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/180

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

4.Genom undantag från punkt 1 b får instituten beräkna exponeringsvärdet för kontantfordringar och kontantskulder inom ramen för en transaktion för värdepappersfinansiering med samma motpart på nettobasis, förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:

a)Transaktionerna har samma explicita sista avvecklingsdag.

b)Det är, vid normala affärsförhållanden och i händelse av obestånd, insolvens eller konkurs, en laglig rätt att kvitta det belopp som skulden till motparten uppgår till mot det belopp som motparten är skyldig.

c)Motparterna avser att avveckla netto eller avveckla samtidigt, eller transaktionerna är föremål för en avvecklingsmekanism som leder till en funktionell motsvarighet till en nettoavveckling.

5.Vid tillämpning av punkt 4 c får instituten anse att en avvecklingsmekanism leder till en funktionell motsvarighet till nettoavveckling endast i de fall nettoresultatet för kassaflödena avseende transaktionerna enligt denna mekanism, på avvecklingsdagen, är likvärdigt med det enda nettobeloppet enligt nettoavvecklingen, och förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Transaktionerna avvecklas inom samma avvecklingssystem eller avvecklingssystem som använder en gemensam avvecklingsinfrastruktur.

b)Avvecklingssystemen understöds genom kontantfaciliteter eller intradagskrediter som garanterar att avvecklingen fullbordas senast i slutet av handelsdagen.

c)Eventuella problem som beror på värdepapperskomponenten inom en transaktion för värdepappersfinansiering inverkar inte på nettoavvecklingen av kontantfordringarna och kontantskulderna.

Det villkor som fastställs i första stycket c ska anses vara uppfyllt endast om effekten på avvecklingsmekanismen när en transaktion för värdepappersfinansiering inte kan genomföras är begränsad till en eventuell försening av motsvarande kontantkomponent eller eventuellt ger upphov till en förpliktelse för avvecklingsmekanismen, till vilken en kreditfacilitet i så fall ska vara kopplad.

Om värdepapperskomponenten i en transaktion för värdepappersfinansiering som ingår i avvecklingsmekanismen inte har fullbordats vid utgången av avvecklingsperioden, ska instituten avskilja denna transaktion och dess motsvarande kontantkomponent från nettningsmängden och i stället behandla dem på bruttobasis.

Artikel 429c

Beräkning av exponeringsvärdet för derivat

1.Instituten ska beräkna exponeringsvärdet för derivatkontrakt som finns förtecknade i bilaga II och för kreditderivat, inbegripet sådana utanför balansräkningen, i enlighet med den metod som anges i avsnitt 3 i del tre avdelning II kapitel 6.

Vid beräkningen av exponeringsvärdet får instituten beakta effekterna av kontrakt om novation och andra nettningsavtal i enlighet med artikel 295. Instituten får inte ta upp belopp på grundval av produktövergripande nettning, men får däremot netta inom den produktkategori som anges i artikel 272.25 c samt med kreditderivat om dessa omfattas av sådana avtal om produktövergripande nettning som avses i artikel 295 c.

Instituten ska inkludera sålda optioner i det totala exponeringsmåttet även om optionernas exponeringsvärde kan fastställas till noll enligt artikel 274.5.

2.Om tillhandahållandet av säkerhet med anknytning till derivatkontrakt minskar mängden tillgångar enligt den tillämpliga redovisningsramen ska instituten omvända denna minskning.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 får instituten – när de beräknar ersättningskostnaden för derivatkontrakt i enlighet med artikel 275 – enbart ta upp säkerheter som erhållits i kontanter från motparten så som variations­ marginal i den mening som avses i artikel 275, i fall där variationsmarginalen i fråga inte redan har redovisats som en minskning av exponeringsvärdet enligt den tillämpliga redovisningsramen, och förutsatt att samtliga följande villkor uppfylls:

a)Vad gäller transaktioner som inte clearats genom en kvalificerad central motpart avskiljs inte de kontanter som den mottagande motparten erhåller.

389

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/181

SV

 

 

 

 

b)Variationsmarginalen beräknas och växlas minst dagligen, på grundval av marknadsvärderingen av derivatpo­ sitioner.

c)Den variationsmarginal som tagits emot är ställd i en valuta som anges i derivatkontraktet, i det styrande ramavtalet om nettning eller i kreditstödsbilagan till det kvalificerade ramavtalet om nettning eller i något annat avtal om nettning som slutits med en kvalificerad central motpart.

d)Den variationsmarginal som tagits emot utgör det hela belopp som skulle krävas för att helt och hållet utsläcka marknadsexponeringen för derivatkontraktet, med förbehåll för de tröskelvärden och minsta transfereringsbe­ lopp som gäller för motparten.

e)Derivatkontraktet och variationsmarginalen mellan institutet och motparten för detta kontrakt omfattas av ett enda nettningsavtal som institutet kan hantera som riskreducerande i enlighet med artikel 295.

Om ett institut ställer en kontant säkerhet till en motpart och denna säkerhet uppfyller villkoren i leden a–e i första stycket, ska institutet betrakta denna säkerhet som den variationsmarginal som ställs till motparten och räkna in den vid beräkningen av ersättningskostnaden.

Ett institut ska anses ha uppfyllt det villkor som fastställs i första stycket b om variationsmarginalen växlas på morgonen den handelsdag som följer på den handelsdag då derivatkontraktet ingås, förutsatt att variations­ marginalen växlas enligt det värde på kontraktet som gäller i slutet av den handelsdag då kontraktet ingås.

Vid tillämpningen av första stycket d får instituten, i fall där det uppstår en tvist om marginalsäkerheten, ta upp den del av säkerheten som växlats och som inte berörs av tvisten.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska instituten, då de beräknar NICA så som den definieras

iartikel 272.12a, bortse från alla eventuella säkerheter som tagits emot, utom om säkerheterna gäller derivatkontrakt som slutits med kunder och som clearas av kvalificerade centrala motparter.

5.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska instituten fastställa den multiplikator som ska användas vid beräkning av potentiell framtida exponering enligt artikel 278.1 till värdet 1, utom i fråga om derivatkontrakt som slutits med kunder och som clearas av kvalificerade centrala motparter.

6.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten använda den metod som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 4 eller 5 för att fastställa exponeringsvärdet för derivatkontrakt som finns förtecknade

ipunkterna 1 och 2 i bilaga II uteslutande om de också använder denna metod för att fastställa exponeringsvärdet för dessa kontrakt i syfte att uppfylla de kapitalbaskrav som anges i artikel 92.

Om ett institut tillämpar en av de metoder som anges i första stycket ska det inte minska det totala exponerings­ måttet med det belopp det har mottagit i marginal.

Artikel 429d

Ytterligare bestämmelser om beräkningen av exponeringsvärdet för skriftliga kreditderivat

1.Vid tillämpningen av denna artikel ska skriftligt kreditderivat avse alla former av finansiella instrument som innebär att institutet tillhandahåller ett effektivt kreditriskskydd genom bland annat kreditswappar, totalavkast­ ningsswappar och sådana optioner som innebär att institutet är skyldigt att tillhandahålla kreditriskskydd enligt villkoren i optionsavtalet.

2.Utöver den beräkning som anges i artikel 429c ska instituten i fråga om skriftliga kreditderivat i exponerings­ värdet inbegripa de effektiva teoretiska belopp som det hänvisas till i de skriftliga kreditderivaten, minus eventuella negativa förändringar av det verkliga värdet som har införlivats i primärkapitalet med avseende på dessa skriftliga kreditderivat.

390

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/182

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Instituten ska beräkna de effektiva teoretiska beloppen för skriftliga kreditderivat genom att justera de teoretiska beloppen för dessa derivat så att de speglar den verkliga exponeringen för derivatkontrakt med hävstång eller andra uppväxlingseffekter som transaktionen genom sin struktur ger upphov till.

3.Instituten får minska värdet på en exponering som beräknats i enlighet med punkt 2 med hela eller delar av det effektiva teoretiska beloppet av köpta kreditderivat, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det köpta kreditderivatets återstående löptid är likvärdig med eller överstiger det skriftliga kreditderivatets återstående löptid.

b)De materiella villkoren för det köpta derivatet ska vara minst lika strikta ur försiktighetssynpunkt som dem som gäller för det motsvarande skriftliga kreditderivatet.

c)Det köpta kreditderivatet får inte vara köpt av en motpart som skulle exponera institutet för en specifik korrelationsrisk enligt definitionen i artikel 291.1 b.

d)Om det effektiva teoretiska beloppet av det skriftliga kreditderivatet minskas vid eventuella negativa förändringar av det verkliga värde som har införlivats i institutets primärkapital ska det effektiva teoretiska värdet av det köpta derivatet minskas vid eventuella positiva förändringar av det verkliga värde som har införlivats i primärkapitalet.

e)Det köpta derivatet ingår inte i någon transaktion som institutet har clearat för en kunds räkning eller som institutet har clearat i egenskap av kund på högre nivå i en kundstruktur med flera nivåer och där det effektiva teoretiska belopp som det hänvisas till i det motsvarande skriftliga kreditderivatet undantas från det totala expo­ neringsmåttet i enlighet med artikel 429a.1 första stycket g eller h, beroende på vilket som är tillämpligt.

Vid beräkningen av den potentiella framtida exponeringen i enlighet med artikel 429c.1 får instituten från värdet av nettningsmängden undanta den del av ett skriftligt kreditderivat som inte har kvittats enligt första stycket i denna punkt och för vilket det effektiva teoretiska beloppet ingår i exponeringsvärdet.

4.Vid tillämpningen av punkt 3 b ska materiella villkor avse alla egenskaper hos kreditderivatet som är relevanta för dess värdering, inklusive efterställningsnivå, optionalitet, kredithändelser, underliggande referensenheter eller pool av referensenheter, underliggande referensförpliktelse eller pool av referensförpliktelser, men exklusive kreditderivatets teoretiska belopp och återstående löptid. Två referensnamn ska behandlas som ett och samma endast om de syftar på samma juridiska person.

5.Genom undantag från punkt 3 b får instituten använda sig av köpta kreditderivat avseende en pool av referensnamn för att kvitta skriftliga kreditderivat avseende enskilda referensnamn som ingår i samma pool, förutsatt att poolen av referensenheter och efterställningsnivån är densamma för båda transaktionerna.

6.Instituten ska inte minska det skriftliga kreditderivatets effektiva teoretiska belopp när de köper kreditriskskydd genom en totalavkastningsswapp och redovisar de mottagna nettobetalningarna som nettoinkomst,

men inte redovisar någon notsvarande värdeminskning avseende det skriftliga kreditderivat som ingår i primärkapitalet.

7.Vad gäller köpta kreditderivat avseende en pool av referensförpliktelser får instituten minska det effektiva teoretiska beloppet för skriftliga kreditderivat som avser individuella referensförpliktelser med det effektiva teoretiska beloppet för köpta kreditderivat enligt punkt 3 endast under förutsättning att det skydd som köpts är ekonomiskt likvärdigt med att köpa skydd separat för var och en av de individuella förpliktelserna i poolen.

Artikel 429e

Tillägg för motpartskreditrisk vid transaktioner för värdepappersfinansiering

1.Utöver beräkningen av exponeringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, även sådana som ligger utanför balansräkningen i enlighet med artikel 429b.1, ska instituten i det totala exponeringsmåttet inkludera ett tillägg för motpartskreditrisk som beräknas i enlighet med punkt 2 eller 3 i denna artikel, beroende på vilket som är tillämpligt.

391

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/183

SV

 

 

 

 

2.Vid transaktioner som genomförs med en motpart och som inte täcks av något ramavtal om nettning som uppfyller villkoren i artikel 206 ska tillägget beräknas separat för varje transaktion enligt följande formel:

 

 

Ei* ¼ maxf0, Ei − Cig

där

 

 

Ei*

=

tillägget,

i

=

det index som betecknar transaktionen,

Ei

=

verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som lånas ut till motparten som en del av transaktionen i,

 

 

och

Ci

= verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som tagits emot av motparten som en del av

 

 

transaktionen i.

Instituten får fastställa värdet på E*i till noll om Ei motsvarar kontantbelopp som lånats ut till motparten och den därtill kopplade kontantfordran inte uppfyller villkoren för nettning enligt artikel 429b.4.

3.Vid transaktioner som genomförs med en motpart och som täcks av ett ramavtal om nettning som uppfyller kraven i artikel 206 ska tillägget beräknas för varje avtal i enlighet med följande formel:

där

 

 

E*

=

tillägget,

i

 

 

i

=

det index som anger avtalet om nettning,

Ei

= verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som lånas ut till motparten för de transaktioner som

 

 

omfattas av ramavtalet om nettning i.

Ci

=

verkligt värde av de värdepapper eller kontanter som tagits emot av motparten som omfattas av ramavtalet

 

 

om nettning i.

4.Vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 ska termen motpart även omfatta trepartsagenter som tar emot en säkerhet i form av en insättning och som förvaltar denna säkerhet vid eventuella trepartstransaktioner.

5.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får instituten tillämpa metoden i artikel 222 vid beräkningen av tillägg för transaktioner för värdepappersfinansiering, inklusive sådana som ligger utanför balansräkningen, dock med en riskvikt på minst 20 %. Instituten får bara använda den metoden om de också använder den vid beräkningen av exponeringsvärdet för dessa transaktioner med avseende på kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 a, 92.1 b och 92.1 c.

6.Om försäljningsredovisning görs av en repa enligt tillämplig redovisningsram ska instituten omvända alla försäljningsrelaterade bokföringsposter.

7.Om ett institut fungerar som agent mellan två parter i en transaktion för värdepappersfinansiering, inklusive en transaktion som ligger utanför balansräkningen, ska följande bestämmelser tillämpas vid beräkningen av institutets totala exponeringsmått:

a)Om institutet tillhandahåller en av parterna i transaktionen för värdepappersfinansiering en ersättning eller garanti, och denna ersättning eller garanti är begränsad till eventuella skillnader i värde mellan det värdepapper eller belopp i kontanter som parten har lånat ut och värdet på den säkerhet som låntagaren har ställt, ska institutet i det totala exponeringsmåttet bara ta med det tillägg som beräknas enligt punkt 2 eller 3, beroende på vilket som är tillämpligt.

392

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/184

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Om institutet inte tillhandahåller någon av parterna någon ersättning eller garanti ska transaktionen inte tas med i det totala exponeringsmåttet.

c)Om institutet har en ekonomisk exponering mot det underliggande värdepapperet eller mot kontantbeloppet inom transaktionen som överstiger den exponering som täcks av tillägget, ska institutet i det totala expone­ ringsmåttet även ta med hela beloppet av det värdepapper eller det belopp i kontanter mot vilket det är exponerat.

d)Om institutet, när det fungerar som agent mellan två parter, tillhandahåller båda parterna i en transaktion för värdepappersfinansiering en ersättning eller garanti, ska det beräkna sitt totala exponeringsmått i enlighet med leden a, b och c separat för var och en av parterna i transaktionen.

Artikel 429f

Beräkning av exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen

1.Instituten ska, i enlighet med artikel 111.1, beräkna exponeringsvärdet för poster utanför balansräkningen, utom om exponeringarna gäller derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II, kreditderivat, transaktioner för värde­ pappersfinansiering och positioner som avses i artikel 429d.

Om ett åtagande avser en förpliktelse att ingå ett annat åtagande ska artikel 166.9 tillämpas.

2. Genom undantag från punkt 1 får instituten minska det belopp som motsvarar kreditriskexponeringen i fråga om en post utanför balansräkningen med motsvarande belopp i specifika kreditriskjusteringar. Resultatet av subtraktionen får inte understiga noll.

3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor på 10 % på sådana lågriskposter utanför balansräkningen som avses i artikel 111.1 d.

Artikel 429g

Beräkning av exponeringsvärde för avistaköp eller avistaförsäljning som väntar på avveckling

1.Instituten ska behandla kontanta medel kopplade till avistaförsäljning och värdepapper kopplade till avistaköp som kvarstår på balansräkningen fram till avvecklingsdagen som tillgångar enligt artikel 429.4 a

2.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar handelsdagsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska omvända all kvittning mellan kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning och kontantskulder kopplade till avistaköp som väntar på avveckling, trots att sådan kvittning i sig är tillåten enligt samma redovisningsram. Efter att de har omvänt all sådan kvittning i redovisningen får de emellertid kvitta dessa kontantfordringar och kontantskulder mot varandra när både den avistaförsäljning och det avistaköp det gäller har avvecklats genom leverans mot betalning.

3.Institut som i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen tillämpar avvecklingsredovisning i fråga om avistaköp och avistaförsäljning som väntar på avveckling ska låta det fulla nominella värdet av de åtaganden att betala som följer av avistaköpen ingå i det totala exponeringsmåttet.

Instituten får endast kvitta det fulla nominella värdet av betalningsåtaganden kopplade till avistaköp mot det fulla nominella värdet av kontantfordringar kopplade till avistaförsäljning i väntan på avveckling, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

a)Både avistaköpen och avistaförsäljningarna i fråga avvecklas genom leverans mot betalning.

b)Köpta och sålda finansiella tillgångar som är knutna till kontantskulder och kontantfordringar värderas till verkligt värde genom resultatet och ingår i institutets handelslager.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66).”

393

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/185

SV

 

 

 

 

118.Följande del ska införas efter artikel 429g:

”DEL SJU A

RAPPORTERINGSKRAV

Artikel 430

Rapportering av tillsynskrav och finansiell information

1. Instituten ska till de behöriga myndigheterna lämna in rapporter om

a)kapitalbaskrav, inbegripet bruttosoliditetskrav, i enlighet med artikel 92 och del sju,

b)de krav som anges i artiklarna 92a och 92b när det gäller institut som omfattas av dessa krav,

c)stora exponeringar i enlighet med artikel 394,

d)likviditetskrav i enlighet med artikel 415,

e)de aggregerade uppgifter för varje nationell fastighetsmarknad som avses i artikel 430a.1,

f)de krav och den vägledning i direktiv 2013/36/EU som kommer ifråga för standardiserad rapportering, förutom eventuella ytterligare rapporteringskrav enligt artikel 104.1 j i det direktivet,

g)nivån på tillgångsinteckning, inbegripet en uppdelning efter typ av tillgångsinteckning, t.ex. efter repor, värdepapperslån, värdepapperiserade exponeringar eller lån,

Institut som undantas i enlighet med artikel 6.5 ska inte omfattas av det rapporteringskrav i fråga om bruttosoliditet som anges i led a i första stycket i denna punkt på individuell nivå.

2.Utöver den rapportering av bruttosoliditetsgraden som avses i led a i första stycket i punkt 1 ska stora institut till sina behöriga myndigheter rapportera om specifika komponenter av bruttosoliditetsgraden baserat på genomsnittsvärden över rapporteringsperioden och de uppgifter som använts för att beräkna dessa genomsnittsvärden, så att de behöriga myndigheterna kan övervaka bruttosoliditetsgradens volatilitet, särskilt kring rapporteringens referensdatum.

3.Utöver rapportering av de tillsynskrav som avses i punkt 1 i denna artikel ska instituten rapportera finansiell information till sina behöriga myndigheter om de är något av följande:

a)Ett institut som omfattas av artikel 4 i förordning (EG) nr 1606/2002.

b)Ett kreditinstitut som förbereder sin sammanställda redovisning i enlighet med internationella redovisnings­ standarder enligt artikel 5 b i förordning (EG) nr 1606/2002.

4.De behöriga myndigheterna får kräva att kreditinstitut som fastställer sin kapitalbas på gruppnivå i enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt artikel 24.2 rapporterar finansiell information i enlighet med denna artikel.

5.De rapporter med finansiell information som avses i punkterna 3 och 4 ska endast innehålla den information som krävs för att ge en övergripande bild av riskprofilen för institutets verksamhet och av de systemrisker som institutet innebär för den finansiella sektorn eller den reala ekonomin i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010.

6.Rapporteringskraven i denna artikel ska tillämpas proportionerligt på instituten med hänsyn tagen till den rapport som avses i punkt 8, med beaktande av deras storlek och komplexitet samt verksamhetens art och risknivå.

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format och mallar för rapporteringen, instruktioner och metoder för användning av mallarna, rapporteringsintervall och rap­ porteringsdatum, definitioner och it-lösningar för den rapportering som avses i punkt 1–4.

Eventuella nya rapporteringskrav som fastställs i sådana tekniska standarder för genomförande ska inte vara tillämpliga förrän tidigast sex månader efter att de trätt i kraft.

394

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/186

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Vid tillämpningen av punkt 2 ska det i förslagen till tekniska standarder för genomförande anges vilka komponenter av bruttosoliditetsgraden som ska rapporteras med användning av värdena vid dagens slut eller månadens slut. EBA ska i det syftet ta hänsyn till både

a)hur mottaglig en komponent är för betydande tillfälliga minskningar av transaktionsvolymer som skulle kunna leda till att risken för alltför låg bruttosoliditet är underrepresenterad vid referensdatumet för rapporteringen, och

b)utveckling och rön på internationell nivå.

EBA ska lämna in förslagen till tekniska standarder för genomförande som avses i denna punkt till kommissionen senast den 28 juni 2021, utom när det gäller

a)bruttosoliditetsgraden, som ska lämnas in senast den 28 juni 2020,

b)skyldigheterna som fastställs i artiklarna 92a och 92b, som ska lämnas in senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.EBA ska i överensstämmelse med denna punkt bedöma de kostnader och den nytta som följer av de rappor­ teringskrav som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (*) och rapportera sina resultat till kommissionen senast den 28 juni 2020. Den bedömningen ska i synnerhet göras för små och icke- komplexa institut. För dessa syften ska rapporten

a)dela in instituten i kategorier efter deras storlek och komplexitet samt verksamhetens art och risknivå,

b)för varje kategori av institut beräkna de kostnader som under den relevanta perioden uppstått på grund av rap­ porteringskraven som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014, med beaktande av ett antal principer, nämligen

i)att rapporteringskostnaderna ska beräknas som kvoten av rapporteringskostnaderna och institutets totala kostnader under den relevanta perioden,

ii)att rapporteringskostnaderna ska omfatta alla kostnader som kan hänföras till genomförandet och den löpande driften av rapporteringssystemen, inbegripet kostnader för personal, it-system, juridiska tjänster, bokförings-, redovisnings- och konsulttjänster,

iii)att den relevanta perioden ska avse varje räkenskapsår då institutet har haft rapporteringskostnader för att förbereda genomförandet av rapporteringskraven enligt genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 och för att fortsätta den löpande driften av rapporteringssystemen,

c)bedöma huruvida rapporteringskostnaderna för varje kategori av institut var proportionerliga med avseende på den nytta som rapporteringskraven gav upphov till i samband med tillsynen,

d)bedöma effekterna av minskade rapporteringskrav på kostnader och tillsynseffektivitet, och

e)ge rekommendationer om hur rapporteringskraven kan minskas åtminstone för små och icke-komplexa institut, i vilket syfte EBA ska eftersträva en förväntad genomsnittlig kostnadsminskning på minst 10 % men helst på 20 %. EBA ska särskilt bedöma huruvida

i)de rapporteringskrav som avses i punkt 1 g skulle kunna upphävas för små och icke-komplexa institut om tillgångens inteckning ligger under ett visst tröskelvärde,

ii)den rapporteringsfrekvens som krävs i enlighet med punkt 1 a, c och g skulle kunna minskas för små och icke-komplexa institut.

EBA ska till den rapporten bifoga de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i punkt 7.

395

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/187

SV

 

 

 

 

9.De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA om huruvida andra institut än de som avses i punkterna

3och 4 bör lämna in rapporter om finansiella uppgifter på gruppnivå i enlighet med punkt 3, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De relevanta instituten rapporterar inte redan på gruppnivå.

b)De relevanta instituten omfattas av en redovisningsram i enlighet med direktiv 86/635/EEG.

c)Finansiell rapportering anses nödvändigt för att ge en övergripande bild av riskprofilen för institutets verksamhet och av de systemrisker som den innebär för den finansiella sektorn och den reala ekonomin enligt förordning (EU) nr 1093/2010.

EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de format och mallar som de institut som avses i första stycket ska använda för de syften som anges där.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i andra stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

10.Om den behöriga myndigheten anser att information som inte omfattas av den tekniska standard för genomförande som avses i punkt 7 är nödvändig för de syften som anges i punkt 5, ska den underrätta EBA och ESRB om den ytterligare information som den anser behöver ingå i den tekniska standarden för genomförande i den punkten.

11.De behöriga myndigheterna får upphäva kravet på att lämna in någon av uppgiftsposterna i de rapporter­ ingsmallar som anges i de tekniska standarder för genomförande som avses i denna artikel om dessa uppgiftsposter överlappar varandra. I detta syfte ska uppgiftsposter som överlappar varandra referera till sådana uppgiftsposter som redan är tillgängliga för de behöriga myndigheterna på annat sätt än genom insamling av rap­ porteringsmallarna, inbegripet i fall då dessa uppgiftsposter kan erhållas från uppgifter som redan finns tillgängliga för de behöriga myndigheterna i olika format eller på olika detaljnivåer. Den behöriga myndigheten får endast bevilja de undantag som avses i denna punkt om de uppgifter som erhålls, insamlas eller aggregeras genom sådana alternativa metoder är identiska med de uppgiftsposter som annars skulle behöva rapporteras enligt respektive tekniska standard för genomförande.

Behöriga myndigheter, resolutionsmyndigheter och utsedda myndigheter ska alltid använda sig av utbyte av uppgifter när detta är möjligt för att minska rapporteringskraven. Bestämmelserna om utbyte av information och tystnadsplikt i direktiv 2013/36/EU avdelning VII kapitel I avsnitt II ska vara tillämpliga.

Artikel 430a

Specifika rapporteringsskyldigheter

1.Instituten ska årligen till sina behöriga myndigheter rapportera följande aggregerade uppgifter för varje nationell fastighetsmarknad mot vilken de är exponerade:

a)Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter, upp till det lägre av det intecknade beloppet och 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats enligt artikel 124.2.

b)Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1.

c)Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter begränsat till den del som behandlas som fullt ut säkrad genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1.

d)Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till det lägre av det intecknade beloppet och 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats i enlighet med artikel 124.2.

e)Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.1.

396

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/188

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

f)Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter begränsat till den del som behandlas som fullt ut säkrad genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.1.

2.De uppgifter som avses i punkt 1 ska rapporteras till den behöriga myndigheten i det relevanta institutets hemmedlemsstat. Om ett institut har en filial i en annan medlemsstat, ska de uppgifter som rör denna filial även rapporteras till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten. Uppgifterna ska rapporteras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen mot vilken det relevanta institutet är exponerat.

3.De behöriga myndigheterna ska årligen på aggregerad nivå offentliggöra de uppgifter som anges i punkt 1 a– f, tillsammans med historiska uppgifter om sådana finns. En behörig myndighet ska, på begäran från en annan behörig myndighet i en annan medlemsstat eller på begäran från EBA, till denna behöriga myndighet eller till EBA översända mer detaljerade uppgifter om bostadsmarknaden eller den kommersiella fastighetsmarknaden i den medlemsstaten.

Artikel 430b

Särskilda rapporteringskrav för marknadsrisk

1.Från och med dagen för tillämpning av den delegerade akt som avses i artikel 461a ska institut som varken uppfyller villkoren i artikel 94.1 eller villkoren i artikel 325a.1, för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som omfattas av valutarisk eller råvarurisk, rapportera resultaten av beräkningarna baserat på den alternativa schablonmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1a på samma grund som sådana institut rapporterar de skyldigheter som anges i artikel 92.3 leden b i och c.

2.Institut som avses i punkt 1 i den är artikeln ska separat rapportera de beräkningar som anges i artikel 325c.2 a, b och c för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk.

3.Utöver de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln ska instituten, från slutet av en treårsperiod som följer efter dagen för ikraftträdandet av de senaste tekniska tillsynsstandarder som avses i artiklarna 325bd.7, 325be.3, 325bf.9, 325bg.4, för de positioner som har tilldelats handlarbord för vilka de har fått de behöriga myndigheternas tillstånd att använda den alternativa internmodellmetoden i enlighet med artikel 325az.2, rapportera resultaten av beräkningarna baserat på metoden i del tre avdelning IV kapitel 1b på samma grund som sådana institut rapporterar de skyldigheter som anges i artikel 92.3 leden b i och c.

4.Vid tillämpning av rapporteringskravet i punkt 3 i den här artikeln ska instituten separat rapportera de

beräkningar som anges i artikel 325ba.1 leden a i, a ii, b i och b ii för portföljen med alla positioner i handelslagret eller positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk som tilldelats handlarbord för vilka institutet har fått de behöriga myndigheternas tillstånd att använda den alternativa internmo­ dellmetoden, i enlighet med artikel 325az.2.

5.Instituten får inom en grupp använda de metoder som avses i punkterna 1 och 3 i kombination, förutsatt att beräkningen enligt de metoder som avses i punkt 1 inte överskrider 90 % av den totala beräkningen. I annat fall ska instituten använda den metod som avses i punkt 1 för alla sina positioner i handelslagret och alla sina positioner utanför handelslagret som är föremål för valutarisk och råvarurisk.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga rapporter­ ingsmallar, instruktioner och metoder för användning av mallarna, rapporteringsintervall och rapporteringsdatum, definitioner och it-lösningar för den rapportering som avses i denna artikel.

Eventuella nya rapporteringskrav som fastställs i sådana tekniska standarder för genomförande ska inte vara tillämpliga förrän tidigast sex månader från och med den dag de trätt i kraft.

EBA ska överlämna sina förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 30 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

397

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/189

SV

 

 

 

 

Artikel 430c

Genomförbarhetsrapport om det integrerade rapporteringssystemet

1.EBA ska utarbeta en rapport om genomförbarheten avseende utvecklingen av ett enhetligt och integrerat system för att samla in uppgifter om statistik, resolution och tillsyn och rapportera sina resultat till kommissionen senast den 28 juni 2020.

2.Vid utarbetandet av genomförbarhetsrapporten ska EBA involvera behöriga myndigheter och myndigheter som ansvarar för insättningsgarantisystem, resolution och i synnerhet Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Rapporten ska beakta ECBS tidigare arbete avseende integrerad uppgiftsinsamling och ska baseras på en övergripande kostnadsnyttoanalys som minst innehåller följande:

a)En översikt över mängden och omfattningen av de aktuella uppgifter som samlats in av de behöriga myndigheterna inom deras jurisdiktioner samt deras härkomst och detaljnivå.

b)Inrättandet av ett standardlexikon för de uppgifter som ska samlas in i syfte att öka rapporteringskravens konvergens vad gäller de reguljära rapporteringsskyldigheterna och att undvika överflödiga förfrågningar.

c)Inrättandet av en gemensam kommitté, som minst utgörs av EBA och ECBS, för utveckling och genomförande av det integrerade rapporteringssystemet.

d)Genomförbarhet och möjlig utformning av en central uppgiftsinsamling för det integrerade rapporterings­ systemet, inbegripet krav för att säkerställa sträng sekretess för de uppgifter som samlas in, stark autentisering och hantering av åtkomsträttigheter till systemet samt cybersäkerhet, som

i)innehåller ett centralt dataregister med alla uppgifter om statistik, resolution och tillsyn med nödvändig detaljnivå och frekvens för institutet i fråga och som uppdateras så ofta som det krävs,

ii)fungerar som kontaktpunkt för de behöriga myndigheterna, genom att ta emot, handlägga och samla alla uppgiftsförfrågningar från de behöriga myndigheterna, jämföra förfrågningarna med redan befintliga rapporterade uppgifter och ge de behöriga myndigheterna snabb tillgång till de begärda uppgifterna,

iii)ger ytterligare stöd till de behöriga myndigheterna för överföring av uppgiftsförfrågningar till instituten och för in de efterfrågade uppgifterna i det centrala dataregistret,

iv)har en samordnande roll för informationsutbytet och uppgiftsutbytet mellan de behöriga myndigheterna, och

v)tar hänsyn till de behöriga myndigheternas förfaranden och processer och överför dessa till ett standardiserat system.

3.Senast ett år efter det att den rapport som avses i denna artikel har lagts fram ska kommissionen, om så är lämpligt och med beaktande av EBA:s genomförbarhetsrapport, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europapar­ lamentet och rådet om inrättandet av ett standardiserat och integrerat rapporteringssystem för rapporteringskrav.

(*) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).”

119.Del åtta ska ersättas med följande:

”DEL ÅTTA

INSTITUTENS OFFENTLIGGÖRANDE AV INFORMATION AVDELNING I

ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 431

Krav och policy för offentliggörande av information

1. Instituten ska offentliggöra den information som avses i avdelningarna II och III i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning, med förbehåll för de undantag som anges i artikel 432.

398

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/190

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Institut som i enlighet med del tre har beviljats tillstånd av de behöriga myndigheterna för de instrument och metoder som avses i avdelning III i denna del ska offentliggöra de uppgifter som anges där.

3.Ledningsorganet eller den verkställande ledningen ska anta en formell policy för uppfyllandet av kraven på offentliggörande i denna del samt inrätta och upprätthålla interna processer, system och kontrollrutiner för att kunna bedöma om den information som institutet offentliggör är lämplig och uppfyller kraven i denna del. Minst en medlem av ledningsorganet eller den verkställande ledningen ska skriftligen intyga att institutet i fråga har fullgjort kraven på offentliggörande i denna del, i enlighet med formella riktlinjer och interna processer, system och kontroller. Det skriftliga intyget och de viktigaste delarna av institutets formella riktlinjer för uppfyllande av kraven på offentliggörande ska ingå i den information som institutet offentliggör.

Den information som ska offentliggöras i enlighet med denna del ska vara föremål för samma nivå av intern verifiering som gäller för den förvaltningsberättelse som ingår i institutets redovisning.

Varje institut ska också ha infört riktlinjer för kontroll av att den information det offentliggör ger marknads­ aktörerna en heltäckande bild av institutets riskprofil. Om ett institut bedömer att den information som ska offentliggöras enligt bestämmelserna i denna del inte är tillräcklig för att ge en sådan heltäckande bild, ska det offentliggöra ytterligare information utöver den som är obligatorisk enligt denna del. Trots detta ska instituten enligt artikel 432 bara vara skyldiga att offentliggöra information som är väsentlig och som inte utgör företags­ hemligheter eller är konfidentiell.

4.Kvantitativ information som offentliggörs ska alltid åtföljas av kvalitativ och annan kompletterande information som kan behövas för att användarna ska förstå den kvantitativa informationen, och det ska särskilt anges om det finns väsentliga skillnader jämfört med när motsvarande information senast offentliggjordes.

5.Instituten ska på begäran förklara sina beslut om riskklassificering för små och medelstora företag och andra företag som ansöker om lån och på begäran göra detta i skriftlig form. Institutens administrativa kostnader för detta ska stå i proportion till lånets storlek.

Artikel 432

Icke väsentlig information, företagshemligheter eller konfidentiell information

1.Med undantag av offentliggörande enligt artiklarna 435.2 c, 437 och 450 får instituten utelämna en eller flera av de upplysningar som förtecknas i avdelningarna II och III om den information som tillhandahålls genom sådant offentliggörande inte anses vara väsentlig.

Information ska för detta ändamål anses väsentlig om ett utelämnande eller en förvrängning av den skulle kunna förändra eller påverka bedömningar eller beslut hos en användare som förlitar sig på informationen för att fatta ekonomiska beslut.

EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för hur instituten ska bedöma väsentlighet i förhållande till kraven på offentliggörande i avdelningarna II och III.

2.Instituten får också utelämna en eller flera av de uppgifter som anges i avdelningarna II och III om dessa uppgifter omfattar information som betraktas som företagshemligheter eller konfidentiell information enligt denna punkt, med undantag för offentliggörande som föreskrivs i artiklarna 437 och 450.

Information ska betraktas som ett instituts företagshemligheter om ett offentliggörande av den skulle undergräva institutets konkurrensställning. Företagshemligheter kan omfatta information om produkter eller system, som – om den spreds till konkurrenterna – skulle göra att institutets investeringar i dem blir mindre värdefulla.

Information ska betraktas som konfidentiell om det finns förpliktelser gentemot kunder eller andra motpartsför­ bindelser som gör att institutet måste behandla informationen konfidentiellt.

EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för hur instituten ska bedöma företagshemligheter och konfidentialitet i förhållande till kraven på offentliggörande i avdelningarna II och III.

399

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/191

SV

 

 

 

 

3.I de undantagsfall som avses i punkt 2 ska de berörda instituten ange i den offentliggjorda informationen att vissa specifika uppgifter inte offentliggörs samt skälet till detta; de ska också offentliggöra mer allmän information om föremålet för kravet på offentliggörande, förutom i fall där föremålet för kravet på offentliggörande i sig utgör en företagshemlighet eller konfidentiell information.

Artikel 433

Frekvens för offentliggörande av information och informationens innehåll

Instituten ska offentliggöra den information som krävs enligt avdelningarna II och III på det sätt som anges i artiklarna 433a, 433b och 433c.

Information som offentliggörs på årsbasis ska göras tillgänglig på samma dag som institutet offentliggör sina räkenskaper eller så snart som möjligt därefter.

Information som offentliggörs på halvårs- eller kvartalsbasis ska där så är tillämpligt göras tillgänglig på samma dag som institutet offentliggör sin redovisning för samma period, eller så snart som möjligt därefter.

Om informationen enligt denna del offentliggörs senare än räkenskaperna för den berörda perioden ska fördröjningen däremellan, för att kunna godtas, vara rimlig och i alla händelser inte gå utöver den tidsram som de behöriga myndigheterna fastställt enligt artikel 106 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 433a

Stora instituts offentliggörande av information

1.Stora institut ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:

a)På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.

b)På halvårsbasis: den information som avses i

i)artikel 437 a,

ii)artikel 438 e,

iii)artikel 439 e–l,

iv)artikel 440,

v)artikel 442 c, e, f och g,

vi)artikel 444 e,

vii)artikel 445,

viii)artikel 448.1 a och b,

ix)artikel 449 j–l,

x)artikel 451.1 a och b,

xi)artikel 451a.3,

xii)artikel 452 g,

xiii)artikel 453 f–j,

xiv)artikel 455 d, e och g.

c)På kvartalsbasis: den information som avses i

i)artikel 438 d och h,

ii)de nyckeltal som avses i artikel 447,

iii)artikel 451a.2.

400

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/192

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Genom undantag från punkt 1 ska stora institut som inte tillhör kategorin globala systemviktiga institut och som ej är börsnoterade offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:

a)På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.

b)På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.

3.Stora institut som omfattas av artikel 92a eller 92b ska offentliggöra den information som krävs enligt artikel 437a på halvårsbasis, med undantag för nyckeltalen i artikel 447 h som ska offentliggöras kvartalsvis.

Artikel 433b

Små och icke-komplexa instituts offentliggörande av information

1.Små och icke-komplexa institut ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens: a) På årsbasis: den information som avses i

i)artikel 435.1 a, e och f,

ii)artikel 438 d,

iii)artikel 450.1 a–d, h, i och j.

b) På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska små och icke-komplexa, ej börsnoterade institut offentliggöra de nyckeltal som avses i artikel 447 på årsbasis.

Artikel 433c

Övriga instituts offentliggörande av information

1.Institut som inte omfattas av artikel 433a eller 433b ska offentliggöra den information som anges nedan med följande frekvens:

a)På årsbasis: all information som krävs enligt denna del.

b)På halvårsbasis: de nyckeltal som avses i artikel 447.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska andra ej börsnoterade institut offentliggöra följande information på årsbasis:

a)Artikel 435.1 a, e och f.

b)Artikel 435.2 a, b och c.

c)Artikel 437 a.

d)Artikel 438 c och d.

e)De nyckeltal som anges i artikel 447.

f)Artikel 450.1 a–d och h–k.

Artikel 434

Metoder för offentliggörande

1.Instituten ska offentliggöra all den information som krävs enligt avdelningarna II och III på elektronisk väg via samma medium eller på samma plats. Kravet på offentliggörande via samma medium eller på samma plats ska innefatta att tillsynsinformationen görs lätt tillgänglig för användarna i ett fristående dokument eller i ett särskilt avsnitt som ingår i eller är bifogat institutets räkenskaper eller redovisning, och där all information som omfattas av kraven på offentliggörande finns med, och lätt kan identifieras av användarna.

401

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/193

SV

 

 

 

 

2.Varje institut ska lagra den information det offentliggjort i enlighet med kraven i denna del, och hålla den fortsatt tillgänglig på sin webbplats eller – om institutet saknar webbplats – på annat lämpligt ställe. Den lagrade informationen ska förbli tillgänglig för minst lika lång tid som föreskrivs för lagring av innehållet i institutets redovisning enligt den gällande nationella rätten.

Artikel 434a

Enhetliga format för offentliggörande av information

Med avseende på kraven på offentliggörande i avdelningarna II och III ska EBA, inom ramen för sina förslag till tekniska standarder för genomförande, utforma enhetliga format för offentliggörande av information, samt instruktioner för detta.

Dessa enhetliga format ska utformas så att användarna ges tillräckligt uttömmande och jämförbar information för att bedöma varje instituts riskprofil samt hur väl institutet uppfyller kraven i delarna ett till sju. I fråga om formaten för offentliggörande av information ska de tekniska standarderna för genomförande syfta till största möjliga enhetlighet i förhållande till internationella standarder, för att göra det lättare att jämföra information.

Enhetliga format ska där så är lämpligt offentliggöras i tabellformat.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta dessa tekniska standarder för genomförande i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

AVDELNING II

TEKNISKA KRITERIER FÖR TRANSPARENS OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV INFORMATION

Artikel 435

Offentliggörande av riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy

1.Institut ska offentliggöra riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy för varje enskild riskkategori, inbegripet de risker som avses i denna avdelning. Informationen ska omfatta följande:

a)Strategier och processer för att hantera dessa riskkategorier.

b)Den relevanta riskhanteringsfunktionens struktur och organisation, inbegripet information om grunden för dess behörighet, dess befogenheter och dess ansvar enligt institutets stiftelseurkund och styrdokument.

c)Riskrapporterings- och riskmätningssystemens omfattning och karaktär.

d)Riktlinjerna för risksäkring och riskreducering, och strategier och processer för övervakning av de risksäkrande och riskreducerande åtgärdernas fortlöpande effektivitet.

e)En deklaration godkänd av ledningsorganet om att det relevanta institutets arrangemang för riskhantering är tillfredsställande, där det försäkras att de riskhanteringssystem som införts är ändamålsenliga i förhållande till institutets profil och strategi.

f)En kortfattad riskförklaring godkänd av ledningsorganet, där det ges en kort beskrivning av institutets övergripande riskprofil i samband med affärsstrategin; den förklaringen ska innehålla

i)nyckeltal och siffror som ger externa intressenter en heltäckande bild av institutets riskhantering, inbegripet hur dess riskprofil samverkar med den risktolerans som ledningsorganet har fastställt,

ii)information om gruppinterna transaktioner och transaktioner med närstående parter som kan ha en väsentlig inverkan på den konsoliderade gruppens riskprofil.

2.Instituten ska offentliggöra följande information om sina styrformer:

a)Antal styrelseuppdrag som medlemmarna i ledningsorganet har.

402

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/194

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Rekryteringspolicy för medlemmar i ledningsorganet och deras faktiska kunskaper, kvalifikationer och sakkunskap.

c)Mångfaldspolicy när det gäller utnämning av medlemmar till ledningsorganet, dess syften och eventuella mål som ska uppnås enligt policyn, samt i vilken utsträckning dessa syften och mål har uppnåtts.

d)Huruvida institutet har inrättat en separat riskkommitté och hur många gånger denna kommitté har sammanträtt.

e)Beskrivning av informationsflödet avseende risk till ledningsorganet.

Artikel 436

Offentliggörande av tillämpningsområde

Instituten ska offentliggöra följande information om tillämpningsområdet för denna förordning:

a)Namnet på det institut på vilket denna förordning tillämpas.

b)En avstämning mellan de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med gällande redovisningsregler och de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med tillsynskraven enligt del ett avdelning II avsnitten 2 och 3; den avstämningen ska visa skillnaderna mellan konsolideringen enligt redovisningsreglerna och konsolideringen enligt tillsynskraven samt vilka juridiska personer som ingår i konsolideringen enligt tillsynskrav om det inte är samma som i konsolideringen enligt redovisningsregler; av beskrivningen av vilka juridiska personer som ingår i konsolideringen enligt tillsynskraven ska det framgå vilken metod som använts för denna konsolidering om det inte är samma som för konsolideringen enligt redovisningsregler, om dessa juridiska personer ingår helt eller i proportionerlig grad i konsolideringen och om innehaven i dessa juridiska personer dras av från kapitalbasen.

c)Tillgångar och skulder i de konsoliderade räkenskaper som upprättats i enlighet med tillsynskraven enligt del ett avdelning II avsnitten 2 och 3, uppdelade per risktyp i enlighet med denna del.

d) En avstämning som visar de viktigaste orsakerna till skillnader mellan de bokförda värdebeloppen i räkenskaperna i konsolideringen enligt tillsynskrav i enlighet med definitionen i del ett avdelning II avsnitten 2 och 3, och det exponeringsbelopp som används för tillsynsändamål; denna avstämning ska kompletteras med kvalitativ information om dessa huvudsakliga orsaker till skillnader.

e)För exponeringar i eller utanför handelslagret som justerats i enlighet med artiklarna 34 och 105: beloppen för de olika beståndsdelarna av ett instituts försiktiga värderingsjustering, uppdelade per risktyp, och bestånds­ delarnas totalbelopp separat för positioner i och utanför handelslagret.

f)Eventuella nuvarande eller förväntade väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till sina dotterföretag.

g)Det totala belopp med vilket den faktiska kapitalbasen understiger kravet i alla de dotterföretag som inte ingår

ikonsolideringen och namnet eller namnen på dessa dotterföretag.

h)I tillämpliga fall, under vilka omständigheter undantaget i artikel 7 eller den individuella konsolideringsmetoden

iartikel 9 utnyttjas.

Artikel 437

Offentliggörande av kapitalbas

Instituten ska offentliggöra följande information om sin kapitalbas:

a)En fullständig avstämning mellan kärnprimärkapitalposter, primärkapitaltillskottsposter, supplementärkapi­ talposter samt filter och avdrag som tillämpats på institutets kapitalbas enligt artiklarna 32–36, 56, 66 och 79 och balansräkningen i institutets reviderade räkenskaper.

403

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/195

SV

 

 

 

 

b)En beskrivning av huvuddragen hos kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskottsinstrument och supplementärkapitalinstrument som emitterats av institutet.

c)De fullständiga villkoren för samtliga kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskottsinstrument och supplementärkapitalinstrument.

d)Separat information om följande i fråga om beskaffenhet och belopp:

i)Varje filter som har tillämpats enligt artiklarna 32–35.

ii)Poster som dragits av enligt artiklarna 36, 56 och 66.

iii)Poster som inte har dragits av enligt artiklarna 47, 48, 56, 66 och 79.

e)En beskrivning av samtliga begränsningar som har tillämpats på beräkningen av kapitalbasen i enlighet med denna förordning och de instrument, filter och avdrag som dessa begränsningar ska tillämpas på.

f)En uttömmande förklaring av på vilken grund kapitalrelationer beräknas om dessa beräknas utifrån delar av kapitalbasen som fastställs på annan grund än den som föreskrivs i denna förordning.

Artikel 437a

Offentliggörande av kapitalbas och kvalificerade skulder

Institut som omfattas av artikel 92a eller 92b ska offentliggöra följande information om kapitalbas och kvalificerade skulder:

a)Kapitalbasens och de kvalificerade skuldernas sammansättning, löptid och huvuddrag.

b)Kvalificerade skulders rangordning i borgenärshierarkin.

c)Det totala värdet av varje emission av de kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b och det värde av emissionerna som ingår i kvalificerade skuldposter upp till de tak som fastställs i artikel 72b.3 och 72b.4.

d)Det totala värdet av de undantagna skulder som avses i artikel 72a.2.

Artikel 438

Offentliggörande av kapitalbaskrav och riskvägda exponeringsbelopp

Institut ska offentliggöra följande information om huruvida de uppfyller artikel 92 i denna förordning och kraven i artiklarna 73 och 104.1 a i direktiv 2013/36/EU:

a)En sammanfattning av hur de bedömer om det interna kapitalet är tillräckligt för nuvarande och framtida verksamhet.

b)Beloppet av ytterligare kapitalbaskrav som är en följd av den tillsynsprocess som avses i artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU och dess sammansättning vad gäller kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott­ sinstrument eller supplementärkapitalinstrument.

c)På den relevanta behöriga myndighetens begäran, resultatet av institutets interna bedömning av kapitaltäckningen.

d)Det totala riskvägda exponeringsbeloppet och motsvarande totala kapitalbaskrav som fastställts i enlighet med artikel 92, indelat i de olika riskkategorier som anges i del tre och, i tillämpliga fall, en förklaring av effekten på beräkningen av kapitalbas och riskvägt exponeringsbelopp som följer av tillämpningen av kapitalgolv och att inga poster dras av från kapitalbasen.

e)Exponeringarna inom och utanför balansräkningen, de riskvägda exponeringsbeloppen och tillhörande förväntade förluster för varje kategori av specialutlåning som anges i tabell 1 i artikel 153.5 samt exponeringarna i och utanför balansräkningen och de riskvägda exponeringsbeloppen för de kategorier av ak­ tieexponeringar som beskrivs i artikel 155.2.

404

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/196

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

f)Exponeringsvärde och riskvägt exponeringsbelopp för innehav av kapitalbasinstrument i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag som instituten inte drar av från kapitalbasen i enlighet med artikel 49 vid beräkning av sina kapitalkrav på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå.

g)Det extra kapitalbaskrav och den kapitaltäckningsgrad för ett finansiellt konglomerat som beräknas i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/87/EG och bilaga I till det direktivet om metod 1 eller 2 i den bilagan tillämpas.

h)De variationer vad gäller riskvägda exponeringsbelopp för innevarande offentliggörandeperiod jämfört med den omedelbart föregående offentliggörandeperioden som blir följden av användning av interna modeller, samt en beskrivning av de viktigaste orsakerna till dessa variationer.

Artikel 439

Offentliggörande av exponeringar för motpartskreditrisk

Ett institut ska offentliggöra följande information om sina exponeringar för den motpartskreditrisk som avses i del tre avdelning II kapitel 6:

a)En beskrivning av den metod som används för att fastställa internt kapital och kreditlimiter för exponeringar för motpartskreditrisk, inbegripet metoder för fastställa sådana limiter för exponeringar mot centrala motparter.

b)En beskrivning av policyn när det gäller garantier och andra riskreduceringsmetoder, t.ex. policyn för att ta emot säkerheter och upprätta kreditreserver.

c)En beskrivning av policyn när det gäller allmän korrelationsrisk och specifik korrelationsrisk enligt definitionen

iartikel 291.

d)Värdet på säkerheter som institutet skulle behöva ställa om dess kreditbetyg sänktes.

e)Värdet på separerade och oseparerade säkerheter som tagits emot och ställts, fördelat på typ av säkerheter och därefter på säkerheter använda för derivat respektive transaktioner för värdepappersfinansiering.

f)För derivattransaktioner, exponeringsvärden före och efter effekten av kreditriskreducering enligt metoderna

idel tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3–6, beroende på vilken metod som är tillämplig, och tillhörande riskexponeringsbelopp som delats upp med hjälp av lämplig metod.

g)För transaktioner för värdepappersfinansiering, exponeringsvärden före och efter effekten av kreditriskreduce­ ring enligt metoderna i del tre avdelning II kapitel 4 och 6, beroende på vilken metod som används, och tillhörande riskexponeringsbelopp som delats upp med hjälp av tillämplig metod.

h)Exponeringsvärden efter effekterna av kreditriskreducering och de tillhörande riskexponeringarna för kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering separat för varje metod som beskrivs i del tre avdelning VI.

i)Exponeringsvärdet mot centrala motparter och de tillhörande riskexponeringar som omfattas av avsnitt 9 i del tre avdelning II kapitel 6, separat för kvalificerade och icke-kvalificerade centrala motparter och uppdelat per exponeringstyp.

j)Kreditderivattransaktioners teoretiska och verkliga värden; kreditderivattransaktioner ska fördelas på produkttyper; inom varje produkttyp ska kreditderivattransaktioner vidare fördelas på köpt respektive sålt kreditriskskydd.

k)Skattning av alfa om institutet har fått tillstånd av behöriga myndigheter att använda sin egen skattning av alfa

ienlighet med artikel 284.9.

l)Separat, den information som avses i artiklarna 444 e och 452 g.

m)För institut som använder metoderna i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 4–5, storleken på deras derivatverksamhet i och utanför balansräkningen, beräknat enligt artikel 273a.1 eller 273a.2, beroende på vad som är tillämpligt.

405

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/197

SV

 

 

 

 

Om centralbanken i en medlemsstat ger likviditetsstöd i form av säkerhetsswappar får den behöriga myndigheten undanta institut från kraven i första stycket leden d och e om den anser att offentliggörandet av den informationen skulle kunna avslöja att akut likviditetsstöd har getts. Den behöriga myndigheten ska i detta syfte ange lämpliga tröskelvärden och objektiva kriterier.

Artikel 440

Offentliggörande av kontracykliska kapitalbuffertar

Institut ska offentliggöra följande information om sitt uppfyllande av kravet på den kontracykliska kapitalbuffert som avses i avdelning VII kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU:

a)Den geografiska fördelningen av exponeringsbeloppen och de riskvägda exponeringsbelopp avseende deras kre­ ditexponeringar som används som underlag för beräkning av deras kontracykliska kapitalbuffert.

b)Värdet på deras institutspecifika kontracykliska kapitalbuffert.

Artikel 441

Offentliggörande av indikatorer för global systemvikt

Globala systemviktiga institut ska årligen offentliggöra information om värden avseende de indikatorer som används för att bestämma institutens poäng enligt identifieringsmetoden i artikel 131 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 442

Offentliggörande av exponeringar för kreditrisk och utspädningsrisk

Institut ska offentliggöra följande information om sina exponeringar för kreditrisk och utspädningsrisk:

a)Vilka definitioner av begreppen förfallen och nedskriven de använder vid redovisning och eventuella skillnader mellan definitionerna av förfallen och fallerad vid redovisning och vid tillsyn.

b)En beskrivning av tillvägagångssätt och metoder som har antagits för att fastställa specifika och allmänna kredit­ riskjusteringar.

c)Information om värde och kvalitet på säkra exponeringar, osäkra exponeringar och exponeringar med anstånd för lån, räntebärande värdepapper och exponeringar utanför balansräkningen, inbegripet ackumulerade nedskrivningar, avsättningar och negativa förändringar av verkligt värde till följd av kreditrisk och värdet på mottagna säkerheter och finansiella garantier.

d)En förfalloanalys av redovisningen av förfallna exponeringar.

e)Bokförda bruttovärden för både fallerade och icke-fallerade exponeringar, ackumulerade särskilda och allmänna kreditriskjusteringar och ackumulerade nedskrivningar som gjorts avseende dessa exponeringar och det bokförda nettovärdet och deras geografiska fördelning och fördelning över branscher samt för lån, räntebärande värdepapper och exponeringar utanför balansräkningen.

f)Eventuella förändringar av bruttovärdet för fallerade exponeringar i och utanför balansräkningen, inbegripet åtminstone information om ingående och utgående saldon avseende dessa exponeringar, bruttovärdet för någon av dessa exponeringar som återgått till icke-fallerad status eller varit föremål för nedskrivning.

g)Fördelning av lån och räntebärande värdepapper på återstående löptid.

Artikel 443

Offentliggörande av intecknade och ointecknade tillgångar

Institut ska offentliggöra information om intecknade och ointecknade tillgångar. De ska för detta ändamål utgå från det bokförda värdet per exponeringsklass fördelat på tillgångskvalitet och den totala andel av det bokförda värdet som är intecknat respektive ointecknat. Akut likviditetsstöd som beviljats av centralbanker ska inte ingå i informationen om intecknade och ointecknade tillgångar.

406

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/198

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 444

Offentliggörande av användning av schablonmetoden

Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 ska offentliggöra följande information för var och en av exponeringsklasserna i artikel 112:

a)Namn på utsedda externa ratinginstitut och exportkreditorgan och skäl till eventuella ändringar av dessa under offentliggörandeperioden.

b)Exponeringsklasser för vilka varje externt ratinginstitut eller exportkreditorgan används.

c)Beskrivning av den process som används för att överföra emittentbetyg och kreditbetyg för emissioner till poster som inte är inkluderade i handelslagret.

d)Sambandet mellan kreditbetyg från varje utsett externt ratinginstitut eller exportkreditorgan och riskvikterna som motsvarar kreditkvalitetsskalan i del tre avdelning II kapitel 2, varvid hänsyn ska tas till att denna information inte behöver offentliggöras om instituten följer den inplacering som offentliggjorts av EBA.

e)Exponeringsvärden och exponeringsvärden efter kreditriskreducering för varje kreditkvalitetssteg som beskrivs i del tre avdelning II kapitel 2 per exponeringsklass samt de exponeringsvärden som dragits av från kapitalbasen.

Artikel 445

Offentliggörande av exponeringar för marknadsrisk

Institut som beräknar kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 b och c ska lämna separata upplysningar om dessa krav för varje risk som avses i dessa led. Dessutom ska separat upplysning ges om kapitalbaskraven för värdepapperisering­ spositionernas specifika ränterisk.

Artikel 446

Offentliggörande av operativ riskhantering

Institut ska offentliggöra följande information om sin hantering av operativ risk:

a)Bedömningsmetoder för kapitalbaskraven för operativ risk som institutet får tillämpa.

b)En beskrivning av den metod som anges i artikel 312.2, om institutet använder den metoden, samt en diskussion om relevanta interna och externa faktorer som beaktas i institutets internmätningsmetod.

c)Om metoden bara används delvis ska räckvidd och omfattning anges för de olika metoder som används.

Artikel 447

Offentliggörande av nyckeltal

Institut ska offentliggöra information om följande nyckeltal i tabellformat:

a)Sammansättning av kapitalbas och kapitalbaskravet beräknat i enlighet med artikel 92.

b)Total riskexponering beräknad i enlighet med artikel 92.3.

c) I tillämpliga fall belopp och sammanställning av supplementärt kapital som instituten är skyldiga att hålla i enlighet med artikel 104.1 a i direktiv 2013/36/EU.

d)Deras kombinerade buffertkrav, vilka instituten är skyldiga att hålla i enlighet med kapitel 4 i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU.

407

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/199

SV

 

 

 

 

e)Deras bruttosoliditetsgrad och det totala exponeringsmåttet, beräknat i enlighet med artikel 429.

f)Följande information avseende deras likviditetstäckningsgrad, beräknad i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1:

i)Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av deras likviditetstäckningsgrad på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

ii)Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av de totala likvida tillgångar som, efter relevanta nedsättningar, ingår i likviditetsbufferten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

iii)Genomsnitten av deras likviditetsutflöden och -inflöden samt nettolikviditetsutflöden, beräknade enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

g)Följande information om kravet på stabil nettofinansiering, beräknat i enlighet med del sex avdelning IV:

i)Stabil nettofinansieringskvot i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

ii)Tillgänglig stabil finansiering i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

iii)Den stabila finansiering som krävs i slutet av varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

h) Kvoterna för kapitalbas och kvalificerade skulder och deras komponenter, täljare och nämnare, beräknat i enlighet med artiklarna 92a och 92b, i tillämpliga fall fördelat på enskild resolutionskoncern.

Artikel 448

Offentliggörande av exponering för ränterisk för positioner som inte ingår i handelslagret

1.Från och med den 28 juni 2021 ska institut offentliggöra följande kvantitativa och kvalitativa information om de risker till följd av de potentiella ränteförändringar som avses i artiklarna 84 och 98.5 i direktiv 2013/36/EU och som påverkar både det ekonomiska värdet av eget kapital och nettoränteintäkterna från verksamhet utanför handelslagret.

a)Förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital, beräknade för de sex chockscenarier som avses i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU för innevarande och föregående offentliggörandeperioder.

b)Förändringar av nettoränteintäkterna, beräknade för de två chockscenarier som avses i artikel 98.5 i direktiv 2013/36/EU för innevarande och föregående offentliggörandeperioder.

c) En beskrivning av andra grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden än de som avses i artikel 98.5a b och c i direktiv 2013/36/EU, vilka används för att beräkna de förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter som krävs enligt leden a och b i denna punkt.

d)En förklaring av innebörden av de riskmått som ska offentliggöras enligt leden a och b i denna punkt och av eventuella betydande variationer i dessa riskmått sedan föregående referensdatum för offentliggörande.

e)En beskrivning av hur institut definierar, mäter, minskar och begränsar ränterisk i sin verksamhet utanför handelslagret för behöriga myndigheters granskning vid tillämpningen av artikel 84 i direktiv 2013/36/EU, däribland följande:

i)En beskrivning av de särskilda riskmått som instituten använder för att värdera förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter.

ii)En beskrivning av grundläggande modellantaganden och parametriska antaganden i institutens interna mätsystem, om de skiljer sig från de gemensamma modellantaganden och parametriska antaganden som avses i artikel 98.5a i direktiv 2013/36/EU, som används vid beräkning av förändringar av det ekonomiska värdet av eget kapital och av nettoränteintäkter, samt av skälen till dessa skillnader.

408

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/200

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

iii)En beskrivning av de räntechockscenarier som institut använder för att skatta ränteriskerna.

iv)Redovisning av effekten av säkringar mot dessa ränterisker, inbegripet interna säkringar som uppfyller kraven i artikel 106.3.

v)En beskrivning av hur ofta ränterisken värderas.

f)Beskrivningen av allmänna strategier för hantering och reducering av dessa risker.

g)Genomsnittlig och längsta räntejusteringsperiod som tilldelats inlåningar utan avtalad löptid.

2.Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln ska kraven i punkt 1 c och e i–e iv i den här artikeln inte tillämpas på institut som använder den schablonmetod eller den förenklade schablonmetod som avses i artikel 84.1 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 449

Offentliggörande av exponeringar för värdepapperiseringspositioner

Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 eller kapitalbaskrav enligt artikel 337 eller 338 ska offentliggöra följande information separat för handelslager respektive övrig verksamhet:

a)En beskrivning av deras värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsverksamhet, inbegripet riskhanterings- och investeringsmål i samband med denna verksamhet, deras roll i värdepapperiserings- och återvärdepapperi­ seringstransaktioner, huruvida de använder enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-vär­

depapperisering) enligt definitionen i artikel 242.10, i vilken utsträckning de använder värdepapperiserings­ transaktioner för att överföra kreditrisken i de värdepapperiserade exponeringarna på tredje part samt, i förekommande fall, en separat beskrivning av deras policy för risköverföring genom syntetisk värdepapperise­ ring.

b)Typen av risker som de är exponerade mot i sin värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsverksamhet, fördelat på de relevanta värdepapperiseringspositionernas förmånsrätt, varvid åtskillnad ska göras mellan STS- positioner och andra positioner och

i)kvarvarande risk i transaktioner där instituten själva är originatorer,

ii)risk som instituten ådragit sig i samband med transaktioner där tredje parter är originatorer,

c)De metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp som de tillämpar i sin värdepapperisering­ sverksamhet, däribland de slag av värdepapperiseringspositioner på vilka varje metod tillämpas och med åtskillnad mellan STS-positioner och andra positioner.

d)En förteckning över specialföretag för värdepapperisering som tillhör någon av följande kategorier, med en beskrivning av deras typer av exponeringar mot dessa specialföretag för värdepapperisering, inklusive derivatkontrakt:

i)Specialföretag för värdepapperisering som förvärvar exponeringar i vilka instituten varit originatorer.

ii)Specialföretag för värdepapperisering i förhållande till vilka instituten är medverkande institut.

iii)Specialföretag och andra juridiska personer för vilka instituten tillhandahåller värdepapperiseringsrelaterade tjänster, t.ex. rådgivning och tillgångsförvaltning.

iv)Specialföretag för värdepapperisering som ingår i institutens konsolidering enligt tillsynskrav.

e)En förteckning över juridiska personer som instituten enligt den information som de har offentliggjort har gett stöd i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5.

f)En förteckning över juridiska personer som är anknutna till instituten och som investerar i värdepapperiseringar i vilka instituten är originatorer eller i värdepapperiseringspositioner som emitteras av specialföretag för värde­ papperisering i förhållande till vilka instituten är medverkande institut.

409

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/201

SV

 

 

 

 

g)En sammanfattning av deras redovisningsprinciper för värdepapperiseringsverksamhet, i relevanta fall med åtskillnad mellan värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringspositioner.

h)Namnen på de externa ratinginstitut som används vid värdepapperiseringar och de olika slag av exponeringar som de olika instituten används till.

i)I tillämpliga fall en beskrivning av internmetoden enligt del tre avdelning II kapitel 5, inklusive den interna bedömningsprocessens struktur och förhållandet mellan interna bedömningar och det relevanta externa ratinginstitutets externa värderingar, vilka har offentliggjorts i enlighet med led h, kontrollmekanismer för den interna bedömningsprocessen, med en redogörelse för oberoende, ansvarsfördelning och översyn av den interna bedömningsprocessen, typer av exponeringar som internmetoden tillämpas på och stressfaktorer som används för att fastställa nivåer för kreditförstärkning.

j)Separat för handelslager respektive övrig verksamhet: bokfört värde för värdepapperiseringsexponeringar, inbegripet information om huruvida instituten har överfört en betydande kreditrisk i enlighet med artiklarna 244 och 245 för vilken institut fungerar som originator, medverkande eller investerare, separat för traditionella och syntetiska värdepapperiseringar och för STS-transaktioner och andra transaktioner och fördelat per typ av värdepapperiseringsexponeringar.

k)Följande information redovisad för verksamhet utanför handelslagret:

i)Aggregerat belopp för värdepapperiseringspositioner om instituten fungerar som originator eller medverkande och därmed sammanhängande riskvägda tillgångar och kapitalkrav, per tillsynsmetod, inbegripet exponeringar som dragits av från kapitalbasen eller riskvägts till 1 250 %, fördelat på traditionell respektive syntetisk värdepapperisering och på värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringsexpo­ neringar, separat för STS-positioner och andra positioner, samt vidare fördelat på ett rimligt antal riskvikts- eller kapitalkravsintervall och på varje utnyttjad metod för att beräkna kapitalkrav.

ii)Aggregerat belopp för värdepapperiseringspositioner om instituten fungerar som investerare och därmed sammanhängande riskvägda tillgångar och kapitalkrav, per tillsynsmetod, inbegripet exponeringar som dragits av från kapitalbasen eller riskvägts till 1 250 %, fördelat på traditionell respektive syntetisk värdepap­ perisering, värdepapperiserings- och återvärdepapperiseringspositioner, och STS-positioner och andra positioner, samt vidare fördelat på ett rimligt antal riskvikts- eller kapitalkravsintervall och på metoder som utnyttjas för att beräkna kapitalkraven.

l)För exponeringar som värdepapperiserats av institutet: belopp för fallerande exponeringar och belopp för de specifika kreditriskjusteringar som institutet gjort under löpande period, båda uppdelade på exponeringsslag.

Artikel 449a

Offentliggörande av risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

Från och med den 28 juni 2022 ska stora institut som har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1.21 i direktiv 2014/65/EU offentliggöra information om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, däribland fysiska risker och övergångsrisker enligt definitionen i den rapport som avses i artikel 98.8 i direktiv 2013/36/EU.

Den information som avses i första stycket ska offentliggöras årsvis det första året och därefter halvårsvis.

Artikel 450

Offentliggörande av ersättningspolicy

1.Institut ska offentliggöra följande information om sin ersättningspolicy och ersättningspraxis för personalka­ tegorier vars verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutens riskprofil:

a)Information om den beslutsprocess genom vilken ersättningspolicyn fastställs samt antal möten i det organ som är huvudansvarigt för övervakning av ersättningen under räkenskapsåret, i tillämpliga fall inbegripet uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning och befogenheter, den externa konsult som anlitats för utarbetandet av ersättningspolicyn samt relevanta intressenters roll.

b)Information om kopplingarna mellan personalens lön och resultat.

410

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/202

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Ersättningssystemets viktigaste kännetecken, bl.a. information om kriterier för resultatmätning och riskjustering, policy för uppskjuten ersättning och intjäningskriterier.

d)Förhållandet mellan fast och rörlig ersättning angivet i enlighet med artikel 94.1 g i direktiv 2013/36/EU.

e)Information om de resultatkriterier som ligger till grund för rättigheter till aktier, optioner eller rörliga ersättningsdelar.

f)De huvudsakliga parametrarna och motiveringen för samtliga förekommande system med rörliga ersättningsdelar och andra, icke-kontanta förmåner.

g)Aggregerad kvantitativ information om ersättningar, fördelat på affärsenhet.

h)Aggregerad kvantitativ information om ersättningar, fördelat på den verkställande ledningen och den personal vars verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutens riskprofil, med angivande av följande:

i)Ersättningsbelopp under räkenskapsåret, fördelat på fast ersättning med en beskrivning av fasta lönedelar och rörlig ersättning, samt antal mottagare.

ii)Rörliga ersättningsbelopp och former av rörlig ersättning, fördelat på kontant ersättning, aktier och aktierelaterade instrument och andra typer separat för den del som betalas ut direkt och den uppskjutna delen.

iii)Uppskjutna ersättningsbelopp under föregående resultatperioder, fördelat på del där äganderätten övergår under räkenskapsåret och den del där äganderätten övergår påföljande år.

iv)Uppskjutna ersättningsbelopp där äganderätten övergår och betalas ut under räkenskapsåret, reducerat genom resultatjusteringar.

v)Garanterad rörlig ersättning under räkenskapsåret och antal mottagare av sådan ersättning.

vi)Avgångsvederlag som beviljats under föregående perioder och betalats ut under räkenskapsåret.

vii)Avgångsvederlag som beviljats under räkenskapsåret, fördelat på den del som betalats ut direkt och den del som har skjutits upp, antal mottagare av sådana betalningar och den största utbetalning som har gjorts till en enskild person.

i)Antal personer som har fått ersättning på 1 miljon EUR eller mer per räkenskapsår, med ersättning mellan 1

miljon EUR och 5 miljoner EUR fördelat på lönesteg om 500 000 EUR, och med ersättning på minst 5 miljoner EUR fördelat på lönesteg om 1 miljon EUR.

j)På begäran av den relevanta medlemsstaten eller behöriga myndigheten, den totala ersättningen för varje medlem av ledningsorganet eller den verkställande ledningen.

k)Information om huruvida institutet omfattas av ett undantag enligt artikel 94.3 i direktiv 2013/36/EU.

Vid tillämpning av led k i första stycket i denna punkt ska institut som omfattas av ett sådant undantag ange om de omfattas av undantaget är på grundval av artikel 94.3 a eller b i direktiv 2013/36/EU. De ska även ange för vilken av ersättningsprinciperna som de tillämpar undantaget/undantagen, antal anställda som omfattas av undantaget/undantagen och deras totala ersättning, fördelat på fast och rörlig ersättning.

2.För stora institut ska även kvantitativ information om ersättning till det kollektiva ledningsorgan i institut som avses i denna artikel offentliggöras, fördelat på verkställande och icke-verkställande styrelseledamöter.

Institut ska uppfylla kraven i denna artikel på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation och deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad, utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (*).

411

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/203

SV

 

 

 

 

Artikel 451

Offentliggörande av bruttosoliditetsgraden

1.Institut som omfattas av del sju ska offentliggöra följande information om sin bruttosoliditetsgrad beräknad

ienlighet med artikel 429 och om sin hantering av risken för alltför låg bruttosoliditet:

a)Bruttosoliditetsgraden och information om hur institutet tillämpar artikel 499.2.

b)En uppdelning av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4 samt en avstämning av det sammanlagda exponeringsmåttet mot den relevanta information som lämnas i offentliggjorda räkenskaper.

c)I tillämpliga fall beloppet för exponeringar beräknat i enlighet med artiklarna 429.8 och 429a.1 och den justerade bruttosoliditetsgraden beräknad i enlighet med artikel 429a.7.

d)En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet.

e)En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditetsgraden under den period som den offentliggjorda bruttosoliditetsgraden avser.

2.Offentliga utvecklingskreditinstitut enligt definitionen i artikel 429a.2 ska offentliggöra bruttosoliditetsgraden utan de justeringar av det totala exponeringsmåttet som fastställs i enlighet med artikel 429a.1 första stycket d.

3.Utöver punkt 1 a och 1 b i denna artikel ska stora institut offentliggöra bruttosoliditetsgraden och en uppdelning av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4 på grundval av genomsnittsvärden som beräknats i enlighet med den genomförandeakt som avses i artikel 430.7.

Artikel 451a

Offentliggörande av likviditetskrav

1.Institut som omfattas av del sex ska offentliggöra information om likviditetstäckningsgraden, den stabila nettofinansieringskvoten och hanteringen av likviditetsrisk i enlighet med denna artikel.

2.Instituten ska offentliggöra följande information avseende sin likviditetstäckningsgrad, beräknad i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1:

a)Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av sin likviditetstäckningsgrad på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

b)Genomsnittet eller genomsnitten, beroende på vad som är tillämpligt, av de totala likvida tillgångar som, efter relevanta nedsättningar, ingår i likviditetsbufferten enligt den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden, och en beskrivning av denna likviditetsbufferts sammansättning.

c)Genomsnitten av sina likviditetsutflöden och -inflöden samt nettolikviditetsutflöden, beräknade i enlighet med den delegerade akt som avses i artikel 460.1, på grundval av observationer vid månadens slut under de föregående tolv månaderna för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden, och beskrivningen av dessa flödens sammansättning.

3. Instituten ska offentliggöra följande information avseende sin stabila nettofinansieringskvot, beräknad i enlighet med del sex avdelning IV:

a)Kvartalssiffror över den stabila nettofinansieringskvoten, beräknade i enlighet med del sex avdelning IV kapitel 2 för varje kvartal av den relevanta offentliggörandeperioden.

b)En översikt över värdet av den tillgängliga stabila finansieringen, beräknad i enlighet med del 6 avdelning IV kapitel 3.

c)En översikt över det belopp av stabil finansiering som krävs, beräknat i enlighet med del sex avdelning IV kapitel 4.

4.Instituten ska offentliggöra de arrangemang, system, processer och strategier som inrättats för att identifiera, mäta, hantera och övervaka deras likviditetsrisk i enlighet med artikel 86 i direktiv 2013/36/EU.

412

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/204

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

AVDELNING III

KRAV SOM ÄR VILLKOR FÖR ANVÄNDNING AV SÄRSKILDA INSTRUMENT ELLER METODER

Artikel 452

Offentliggörande av användning av internmetoden för kreditrisk

Institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden för kreditrisk ska offentliggöra följande information:

a)De behöriga myndigheternas godkännande av metod eller övergångsordning.

b)För var och en av de exponeringsklasser som avses i artikel 147: procentandelen av det totala exponeringsvär­ det för varje exponeringsklass som är föremål för schablonmetoden i del tre avdelning II kapitel 2 eller för internmetoden i del tre avdelning II kapitel 3 samt den del av varje exponeringsklass som omfattas av en genomförandeplan, om instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp ska de separat offentliggöra procentandelen av det totala expone­ ringsvärdet av varje exponeringsklass som omfattas av det tillståndet.

c)Kontrollmekanismerna för riskklassificeringssystemen i de olika skedena av modellutveckling, kontroller och förändringar, vilket ska innehålla information om

i)förhållandet mellan riskhanteringsfunktionen och internrevisionsfunktionen,

ii)granskningen i riskklassificeringssystemet,

iii)förfarandet för att säkerställa oberoendet för den funktion som leder granskningen av modellerna från de funktioner som ansvarar för utarbetandet av modellerna,

iv)förfarandet för att säkerställa ansvarsskyldigheten för de funktioner som utarbetar och granskar modellerna.

d)De uppgifter som funktioner som är involverade i utveckling, godkännande och senare ändringar av kreditrisk­ modellerna har.

e)Omfattning och huvudsakligt innehåll i rapporteringen avseende kreditriskmodeller.

f)En beskrivning av den interna riskklassificeringsmetoden per exponeringsklass, inbegripet antalet nyckelmodeller som används för varje portfölj och en kort redogörelse för de viktigaste skillnaderna mellan modellerna i samma portfölj, med uppgifter om följande:

i)Definitioner, metoder och data för skattning och validering av PD-värde, med information om hur PD- skattningar beräknas för lågfallissemangsportföljer, om det finns lagstadgade golv och drivkrafterna bakom skillnader som observerats mellan PD och den faktiska andelen fallissemang under de tre senaste perioderna.

ii)I förekommande fall, definitioner, metoder och data för skattning och validering av LGD, däribland metoder för beräkning av LGD vid konjunkturnedgångar, hur LGD beräknas för lågfallissemangsportföljer och den tid som förflyter mellan fallissemanget och avslutandet av exponeringen.

iii)I förekommande fall, definitioner, metoder och data för skattning och validering av konverteringsfaktorer, däribland de antaganden som användes vid härledningen av dessa variabler.

g)I tillämpliga fall, följande information avseende var och en av de exponeringsklasser som avses i artikel 147:

i)Deras bruttoexponeringar i balansräkningen.

ii)Deras exponeringsvärden utanför balansräkningen före relevant konverteringsfaktor.

iii)Deras exponeringsvärden efter tillämpning av relevant konverteringsfaktor och kreditriskreducering.

iv)Alla modeller, parametrar eller indata som är av relevans för förståelsen för riskviktningen och de därav följande riskexponeringsbelopp som offentliggörs för ett tillräckligt antal gäldenärsklasser (däribland fallissemang) för att medge en lämplig differentiering av kreditrisk.

413

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/205

SV

 

 

 

 

v)Separat för de exponeringsklasser för vilka institut som fått tillstånd att använda sig av egna LGD och kon­ verteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för exponeringar för vilka instituten inte använder sådana skattningar: de värden som avses i leden i–iv och som omfattas av tillståndet.

h)Institutens skattningar av PD-värde i förhållande till den faktiska andelen fallissemang för varje exponeringsklass under en längre period, med separat offentliggörande av variationsvidden för PD-värden, motsvarande externa kreditbetyg, viktat genomsnittligt och aritmetiskt genomsnittligt PD-värde, antal gäldenärer i slutet av närmast föregående år och det år som granskas, antal fallerade gäldenärer inbegripet nya fallerade gäldenärer samt årlig genomsnittlig historisk andel fallissemang.

Instituten ska vid tillämpningen av led b i denna artikel använda de exponeringsvärden enligt definitionen i artikel 166.

Artikel 453

Offentliggörande av användning av kreditriskreduceringsmetoder

De institut som använder kreditriskreduceringsmetoder ska offentliggöra följande information:

a)De viktigaste riktlinjerna och metoderna för nettning i och utanför balansräkningen samt upplysningar om i vilken utsträckning sådan nettning utnyttjas.

b)De viktigaste riktlinjerna och metoderna för bedömning och hantering av godtagbara säkerheter.

c)En beskrivning av de viktigaste typer av säkerheter som institutet accepterar för att reducera kreditrisk.

d)För garantier och kreditderivat som används som kreditriskskydd: information om de huvudsakliga typer av garantigivare och motparter för kreditderivat och deras kreditvärdighet som används för att minska kapitalkraven, utom de som används som en del av strukturer för syntetisk värdepapperisering.

e)Information om koncentrationer med avseende på marknads- eller kreditrisk inom de kreditreducerande åtgärder som vidtagits.

f)För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden eller internmetoden: det totala exponeringsvärdet som inte omfattas av något godtagbart kreditriskskydd och det totala exponeringsvärdet som omfattas av godtagbart kreditriskskydd efter volatilitetsjusteringar; den information som avses i detta led ska lämnas separat för lån och skuldförbindelser och omfatta en uppdelning av fallerade exponeringar.

g)Den konverteringsfaktor och den kreditriskreducering som hänger samman med exponeringen samt förekomst av kreditriskreduceringsmetoder med och utan substitutionseffekt.

h)För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden: exponeringsvärde i eller utanför balansräkningen per exponeringsklass före och efter tillämpning av konverteringsfaktorer och eventuell tillhörande kreditriskreducering.

i)För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden: det riskvägda exponerings­ beloppet och kvoten mellan det riskvägda exponeringsbeloppet och det exponeringsvärde efter tillämpning av den konverteringsfaktor och den kreditriskreducering som hänger samman med den exponeringen; informationen i detta led ska offentliggöras separat för varje exponeringsklass.

j)För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden: det riskvägda exponerings­ beloppet före och efter redovisning av kreditriskreduceringseffekterna av kreditderivat, om instituten har fått tillstånd att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp ska de lämna den information som föreskrivs i denna punkt separat för de exponeringsklasser som omfattas av detta tillstånd.

Artikel 454

Offentliggörande av användning av internmätningsmetoder för operativ risk

Institut som använder de internmätningsmetoder som anges i artiklarna 321–324 för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk ska offentliggöra en beskrivning av användningen av försäkringar och andra former av risköverföring för att reducera sådana risker.

414

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/206

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 455

Användning av interna modeller för marknadsrisk

Institut som beräknar sina kapitalkrav i enlighet med artikel 363 ska offentliggöra följande information:

a)För varje underportfölj

i)särdrag hos de använda modellerna,

ii)i tillämpliga fall, för de interna modellerna för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisk samt korrelationshandel, de metoder som tillämpats och de risker som mätts med användning av intern modell, inklusive en beskrivning av den metod institutet använder för att fastställa likviditetshorisonter, de metoder som tillämpas för att nå fram till en kapitalbedömning som är förenlig med den sundhetsstandard som krävs och de metoder som använts vid valideringen av modellen,

iii)en beskrivning av det stresstest som tillämpas på underportföljen,

iv)en beskrivning av de metoder som används för att göra utfallstest och validera om de interna modellerna och modellförfarandena är noggranna och konsekventa.

b)Den behöriga myndighetens godkännandespann.

c)En beskrivning av i vilken utsträckning och med vilka metoder kraven i artiklarna 104 och 105 uppfylls.

d)Högsta, lägsta och genomsnittliga värden för följande:

i)De dagliga Value-at-Risk-värdena under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.

ii)Stressjusterade Value-at-Risk-värden under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.

iii)Riskvärdena för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker och för den specifika risken för korrelationshandelsportföljen under rapportperioden och vid rapportperiodens slut.

e)Elementen i kapitalbaskravet i enlighet med artikel 364.

f)Det vägda genomsnittet av likviditetshorisonterna för varje underportfölj som omfattas av de interna modellerna för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker och för korrelationshandel.

g)En jämförelse av slutvärdena för Value-at-Risk per dag med den dagliga förändringen av portföljens värde vid utgången av följande affärsdag tillsammans med en analys av eventuella betydande överskridanden under rapportperioden.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).”

120.I artikel 456 ska följande led läggas till:

”k) Ändringar av de krav på offentliggörande som föreskrivs i del åtta avdelningarna II och III för att ta hänsyn till utveckling eller ändringar av internationella standarder för offentliggörande av information.”

121.I artikel 457 ska led i ersättas med följande:

”i) Del två och artikel 430 endast till följd av utveckling av redovisningsstandarder eller redovisningskrav, där unionsrättsakter beaktas.”

122.Artikel 458 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.

Om den

myndighet som utsetts i

enlighet med punkt 1 i den

här artikeln

identifierar förändringar

i intensiteten i

makrotillsynsrisker eller

systemrisker i det finansiella

systemet som

kan medföra allvarliga

415

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/207

SV

 

 

 

 

negativa konsekvenser för det finansiella systemet och realekonomin i en specifik medlemsstat och som enligt den myndigheten inte kan hanteras genom andra verktyg för makrotillsyn i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU lika effektivt som genom genomförande av strängare nationella åtgärder, ska den underrätta kommissionen och ESRB. ESRB ska utan dröjsmål vidarebefordra denna underrättelse till Europaparlamentet, rådet och EBA.

Underrättelsen ska åtföljas av följande dokument och, om så är lämpligt, inbegripa relevanta kvantitativa eller kvalitativa uppgifter om:

a)Förändringarna i intensiteten i makrotillsynsrisker eller systemrisker.

b)Orsakerna till att dessa förändringar skulle kunna utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten på nationell nivå eller mot realekonomin.

c)En förklaring till varför myndigheten anser att verktygen för makrotillsyn i artiklarna 124 och 164 i denna förordning och i artiklarna 133 och 136 i direktiv 2013/36/EU skulle vara mindre lämpliga och effektiva för att hantera dessa risker än de föreslagna nationella åtgärder som avses i led d i denna punkt.

d)Förslag till nationella åtgärder för nationellt auktoriserade institut, eller en undergrupp av dessa institut, vilka syftar till att mildra förändringarna i riskintensiteten och avser

i)nivån på kapitalbasen enligt artikel 92,

ii)kraven avseende stora exponeringar enligt artikel 392 och artiklarna 395–403,

iii)likviditetskrav som anges i del sex,

iv)riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastighetssektorn och sektorn för kommersiella fastigheter,

v)kraven på offentliggörande enligt del åtta,

vi)nivån på den kapitalkonserveringsbuffert som anges i artikel 129 i direktiv 2013/36/EU, eller

vii)exponeringar inom den finansiella sektorn.

e)En förklaring till varför den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1 anser att förslagen till åtgärder är lämpliga, effektiva och proportionella för att hantera situationen.

f)En bedömning av de föreslagna åtgärdernas sannolika positiva eller negativa inverkan på den inre marknaden på grundval av den information som den berörda medlemsstaten har tillgång till.”

b) Punkterna 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. Befogenheten att anta en genomförandeakt för att avvisa de föreslagna nationella åtgärder som avses i punkt 2 d delegeras till rådet, som ska anta den med kvalificerad majoritet på grundval av ett förslag från kommissionen.

Inom en månad efter att ha mottagit den underrättelse som avses i punkt 2 ska ESRB och EBA överlämna sina yttranden om de frågor som nämns i leden a–f i den punkten till rådet, kommissionen och den berörda medlemsstaten.

Med största beaktande av de yttranden som avses i andra stycket får kommissionen, om det föreligger robusta, starka och detaljerade bevis för att åtgärden kommer att ha en negativ inverkan på den inre marknaden som uppväger de effekter för den finansiella stabiliteten som blir resultatet av en minskad makrotillsynsrisk eller systemrisk, inom en månad föreslå rådet en genomförandeakt som avvisar de föreslagna nationella åtgärderna.

Om kommissionen inte lägger fram ett förslag inom perioden på en månad, får den berörda medlemsstaten omedelbart anta de föreslagna nationella åtgärderna för en period på upp till två år eller tills makrotill­ synsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare.

416

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/208

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Rådet ska fatta beslut om kommissionens förslag inom en månad efter det att förslaget mottagits och motivera varför de föreslagna nationella åtgärderna har avvisats eller inte.

Rådet ska enbart avvisa de föreslagna nationella åtgärderna, om det anser att ett eller flera av följande villkor inte uppfylls:

a)Förändringarna i intensiteten i makrotillsynsriskerna eller systemriskerna är av sådan karaktär att de utgör en risk för den finansiella stabiliteten på nationell nivå.

b)Verktygen för makrotillsyn i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är mindre lämpliga eller effektiva än de föreslagna nationella åtgärderna för att hantera den identifierade makrotillsynsrisken eller systemrisken.

c)De föreslagna nationella åtgärderna medför inga oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet, och utgör eller skapar därmed inga hinder för en väl fungerande inre marknad.

d)Frågan berör endast en medlemsstat.

Rådet ska i sin bedömning beakta ESRB:s och EBA:s yttranden och grunda sig på de belägg som lagts fram i enlighet med punkt 2 av den myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1.

Om rådet inte antar någon genomförandeakt för att avvisa de föreslagna nationella åtgärderna inom en månad efter att ha mottagit kommissionens förslag, får den berörda medlemsstaten anta åtgärderna och tillämpa dem för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare.

5. Andra medlemsstater kan erkänna de åtgärder som antagits i enlighet med denna artikel och tillämpa dem på nationellt auktoriserade institut, som har filialer eller exponeringar som är belägna i den medlemsstat som har fått tillstånd att tillämpa åtgärden.”

c)Punkterna 9 och 10 ska ersättas med följande:

”9. Innan det tillstånd som utfärdats i enlighet med punkt 4 löper ut ska den berörda medlemsstaten, i samråd med ESRB och EBA, se över situationen och får i enlighet därmed, enligt det förfarande som avses i punkt 4, anta ett nytt beslut om förlängning av tillämpningsperioden för de nationella åtgärderna med högst två år varje gång. Efter den första förlängningen ska kommissionen i samråd med ESRB och EBA minst vartannat år därefter se över situationen.

10. Utan hinder av förfarandet enligt punkterna 3–9 i denna artikel ska medlemsstaterna tillåtas att öka riskvikterna så att de överstiger dem som fastställs i denna förordning med upp till 25 %, för de exponeringar som anges i punkt 2 d iv och d vii i denna artikel, och skärpa den gräns för stora exponeringar som fastställs i artikel 395 med upp till 15 % för en period på upp till två år eller tills makrotillsynsrisken eller systemrisken upphör att existera, om detta sker tidigare, förutsatt att villkoren i och kraven på underrättelse enligt punkt 2 i den här artikeln är uppfyllda.”

123.Artikel 460 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta delegerade akter i enlighet med artikel 462 för att i detalj specificera det allmänna krav som anges i artikel 412.1. Delegerade akter som antas i enlighet med den här punkten ska grundas på de poster som ska rapporteras i enlighet med del sex avdelning II och bilaga III, och ska specificera under vilka omständigheter behöriga myndigheter ska ålägga instituten specifika in- och utflödesnivåer för att fånga upp de specifika risker de är exponerade för och ska respektera de trösklar som anges i punkt 2 i den här artikeln.

I synnerhet ska kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta delegerade akter för att specificera likviditetskraven för tillämpningen av artiklarna 8.3, 411–416, 419, 422, 425, 428a, 428f, 428g, 428j, 428k–428n, 428p, 428r, 428s, 428w, 428ae, 428ag, 428ah, 428ak och 451a.”

417

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/209

SV

 

 

 

 

b)Följande punkt ska läggas till:

”3. Kommissionen ges befogenhet att ändra denna förordning genom att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 462 för att ändra förteckningen över produkter eller tjänster i artikel 428f.2, om den anser att tillgångar och skulder som är direkt kopplade till andra produkter eller tjänster uppfyller kraven i artikel 428f.1.

Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i första stycket senast den 28 juni 2024.”

124.Följande artiklar ska införas:

”Artikel 461a

Alternativ schablonmetod för marknadsrisk

Vid tillämpningen av rapporteringskraven i artikel 430b.1 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter

ienlighet med artikel 462 i syfte att ändra denna förordning genom att göra tekniska justeringar av artiklarna 325e, 325g–325j, 325p, 325q, 325ae, 325ak, 325am, 325ap–325at, 325av och 325ax, och specificera riskvikten för undergrupp 11 i tabell 4 i artikel 325ah och riskvikterna för säkerställda obligationer utfärdade av kreditinstitut i tredjeländer i enlighet med artikel 325ah samt korrelationen av säkerställda obligationer utfärdade av kreditinstitut i tredjeländer i enlighet med artikel 325aj och den alternativa schablonmetoden i del tre avdelning IV kapitel 1a, med beaktande av utvecklingen av internationella tillsynsstandarder.

Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i punkt 1 senast den 31 december 2019.”

125.Artikel 462 ska ersättas med följande:

”Artikel 462

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 244.6 och 245.6, i artiklarna 456–460 och i artikel 461a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 28 juni 2013.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 244.6 och 245.6, i artiklarna 456–460 och i artikel 461a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 244.6 och 245.6, artiklarna 456–460 och artikel 461a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europapar­ lamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

418

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/210

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

126.I artikel 471 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Genom undantag från artikel 49.1 får instituten under perioden från och med den 31 december 2018 till och med den 31 december 2024 välja att inte dra av andelar i försäkringsföretag, återförsäkringsföretag och försäkringsholdingbolag, om följande villkor är uppfyllda:

a)Villkoren i artikel 49.1 a och e.

b)De behöriga myndigheterna är nöjda med nivån på den riskkontroll och de förfaranden för finansiell analys som specifikt används av institutet för att övervaka investeringen i företaget eller holdingbolaget.

c)Institutets andelar i försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingbolaget överstiger inte 15 % av kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av försäkringsenheten den 31 december 2012 och under perioden från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2024.

d)Det andelsbelopp som inte dras av överstiger inte det belopp som innehades i kärnprimärkapitalinstrument i försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäkringsholdingbolaget den 31 december 2012.”

127.Artikel 493 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska den första meningen ersättas med följande:

”Bestämmelserna om stora exponeringar i artiklarna 387–403 i denna förordning ska inte tillämpas på värdepappersföretag vilkas huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende finansiella instrument enligt punkterna 5, 6, 7, 9, 10 och 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, vilka den 31 december 2006 inte omfattades av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (*).

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).”

b)I punkt 3 ska led c ersättas med följande:

”c) Exponeringar, även andelar eller andra typer av innehav, som ett institut har gentemot sitt moderföretag, andra dotterföretag till moderföretaget eller sina egna dotterföretag eller kvalificerade innehav, under förutsättning att dessa företag är föremål för samma gruppbaserade tillsyn som institutet självt i enlighet med denna förordning, direktiv 2002/87/EG eller med motsvarande standarder i ett tredjeland, exponeringar som inte uppfyller dessa kriterier, oavsett om de är undantagna från artikel 395.1 i denna förordning eller ej, ska behandlas som exponeringar gentemot tredje part.”

128.Artikel 494 ska ersättas med följande:

”Artikel 494

Övergångsbestämmelser – krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Under perioden 27 juni 2019–31 december 2021 ska, genom undantag från artikel 92a, ett institut som försatts i resolution och som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant, vid varje tidpunkt uppfylla följande krav på kapitalbas och kvalificerade skulder:

a)En riskbaserad kvot på 16 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procent av det totala riskexponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.

b)En icke riskbaserad kvot på 6 % som representerar institutets kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckt som procent av det totala exponeringsmått som avses i artikel 429.4.

2.Under perioden 27 juni 2019–31 december 2021 ska, genom undantag från artikel 72b.3, den omfattning i vilken sådana kvalificerade skuldinstrument som avses i artikel 72b.3 får inkluderas i kvalificerade skulder motsvara 2,5 % av det totala riskexponeringsbelopp som beräknats i enlighet med artikel 92.3 och 92.4.

419

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/211

SV

 

 

 

 

3.Genom undantag från artikel 72b.3 ska skulderna, till dess att resolutionsmyndigheten för första gången bedömer att villkoren som fastställs i led c i den punkten är uppfyllda, räknas som kvalificerade skuldinstrument upp till ett totalt värde som till och med den 31 december 2021 inte överstiger 2,5 %, och därefter 3,5 %, av det totala riskexponeringsbelopp som beräknats i enlighet med artikel 92.3 och 92.4, förutsatt att skulderna fullgör villkoren som fastställs i artikel 72b.3 a och b.”

129.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 494a

Tillämpning av äldre regler avseende emissioner via specialföretag för värdepapperisering

1.Genom undantag från artikel 52 ska sådana kapitalinstrument som inte getts ut direkt av instituten räknas som primärkapitaltillskottsinstrument till och med den 31 december 2021 förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Villkoren i artikel 52.1, utom de villkor som kräver att instrumenten är utgivna direkt av institutet.

b)Instrumenten ges ut av en enhet inom gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

c)Avkastningen är omedelbart tillgänglig för detta institut utan begränsning och i en form som uppfyller villkoren som fastställs i denna punkt.

2.Genom undantag från artikel 63 ska sådana kapitalinstrument som inte getts ut direkt av instituten räknas som supplementärkapitalinstrument till och med den 31 december 2021 förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Villkoren som fastställs i artikel 63.1, utom de villkor som kräver att instrumenten är utgivna direkt av institutet.

b)Instrumenten ges ut av en enhet inom gruppen i enlighet med del ett avdelning II kapitel 2.

c)Avkastningen är omedelbart tillgänglig för detta institut utan begränsning och i en form som uppfyller villkoren som fastställs i denna punkt.

Artikel 494b

Tillämpning av äldre regler avseende kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument

1.Genom undantag från artiklarna 51 och 52 får instrument som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som primärkapitaltillskottsinstrument senast till och med den 28 juni 2025 om de uppfyller villkoren som fastställs

iartiklarna 51 och 52, med undantag av de villkor som avses i artikel 52.1 p, q och r.

2.Genom undantag från artiklarna 62 och 63 får instrument som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som supplementärkapitalinstrument senast till och med den 28 juni 2025 om de uppfyller villkoren i artiklarna 62 och 63, med undantag av de villkor som avses i artikel 63 n, o och p.

3.Genom undantag från artikel 72a.1 a får skulder som emitterats före den 27 juni 2019 räknas som

kvalificerade skuldposter om de uppfyller villkoren i artikel 72b, med undantag av de villkor som avses i artikel 72b.2 leden b ii och f–m.”

130.Artikel 497 ska ersättas med följande: ”Artikel 497

Kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter

1.Om en central motpart från tredjeland ansöker om godkännande i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 får instituten betrakta denna centrala motpart som en kvalificerad central motpart från och med det datum då den lämnade in sin ansökan om godkännande till Esma, till och med ett av följande datum:

a)Om kommissionen redan har antagit en sådan genomförandeakt som avses i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på det tredjeland där den centrala motparten är etablerad och denna genomförandeakt har trätt i kraft: två år efter dagen då ansökan lämnades in.

420

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/212

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Om kommissionen ännu inte har antagit en sådan genomförandeakt som avses i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på det tredjeland där den centrala motparten är etablerad eller om denna genomförandeakt ännu inte har trätt i kraft: det av följande datum som infaller först:

i)Två år efter dagen för genomförandeaktens ikraftträdande.

ii)För centrala motparter som lämnade in ansökan efter den 27 juni 2019: två år efter dagen då ansökan lämnades in.

iii)För de centrala motparter som lämnade in ansökan före den 27 juni 2019: 28 juni 2021.

2. Om en sådan central motpart som avses i punkt 1 i denna artikel, fram till utgången av den tidsfrist som anges i den punkten, inte har en obeståndsfond och inte har något bindande arrangemang med sina clearing­ medlemmar som tillåter den att använda hela eller en del av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från clearingmedlemmarna som om den vore förfinansierade bidrag, ska institutet ersätta formeln för beräkning av kapitalbaskravet i artikel 308.2 med följande formel:

 

 

KCMi ¼ maxKCCP

IM

 

 

i

; 8 % � 2 % � IMi

 

 

DFCCP IM

 

 

 

þ

 

där

 

 

 

 

 

KCMi

=

kapitalbaskravet,

 

KCCP

=

den kvalificerade centrala motpartens hypotetiska kapital som meddelats institutet av den kvalificerade

 

 

centrala motparten i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012,

DFCCP

=

den centrala motpartens förfinansierade finansiella resurser som

meddelats institutet av motparten

 

 

i enlighet med artikel 50c i förordning (EU) nr 648/2012,

 

i

=

index som anger clearingmedlemmen,

 

IMi

=

den initiala marginalsäkerhet som clearingmedlem i har ställt till den centrala motparten, och

IM

=

det totala värde av den initiala marginalsäkerhet som den centrala motparten rapporterat till institutet

 

 

i enlighet med artikel 89.5a i förordning (EU) nr 648/2012.

 

3.Om det under exceptionella omständigheter, för att undvika störningar på internationella finansmarknader, är nödvändigt och proportionellt, får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det gransknings­ förfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut för att förlänga övergångsbestämmelserna i punkt 1 i denna artikel en gång, med tolv månader.”

131.I artikel 498.1 ska första stycket ersättas med följande:

”1. Bestämmelserna om kapitalbaskrav i denna förordning ska inte tillämpas på värdepappersföretag vilkas huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende finansiella instrument enligt punktera 5, 6, 7, 9, 10 och 11 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2014/65/EU, vilka den 31 december 2006 inte omfattades av direktiv 2004/39/EG.”

132.Artikel 499.3 ska utgå.

133.Artiklarna 500 och 501 ska ersättas med följande: ”Artikel 500

Justeringar för massiva försäljningar

1.Genom undantag från artikel 181.1 a får ett institut justera sina LGD-estimat genom att helt eller delvis räkna av effekten av massiva försäljningar av fallerade exponeringar på realiserade LGD-värden upp till skillnaden mellan de genomsnittliga skattade LGD-värden för jämförbara fallerande exponeringar som inte har realiserats slutgiltigt och de genomsnittliga realiserade LGD-värdena, inbegripet på grundval av de förluster som realiserats på grund av de massiva försäljningarna, så snart samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet har underrättat den behöriga myndigheten om en plan med angivande av omfattningen av, sammansättningen av och datumen för försäljningarna av fallerade exponeringar.

421

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/213

SV

 

 

 

 

b)Datumen för försäljningarna av fallerade exponeringar infaller efter den 23 november 2016 men senast den 28 juni 2022.

c)Det kumulativa värde av fallerade exponeringar som sålts sedan datumet för den första försäljningen i enlighet med den plan som avses i led a har överskridit 20 % av det kumulativa värdet av alla observerade fallissemang från och med datumet för den första försäljningen som avses i leden a och b.

Den justering som avses i första stycket får enbart utföras till och med den 28 juni 2022, och dess effekter får vara lika länge som de motsvarande exponeringarna ingår i institutets egna LGD-estimat.

2.Instituten ska underrätta den behöriga myndigheten utan dröjsmål när det villkor som fastställs i punkt 1 c är uppfyllt.”

Artikel 501

Justering för riskvägda icke-fallerade exponeringar mot små och medelstora företag

1.Instituten ska justera de riskvägda exponeringsbeloppen (RWEA) för icke-fallerade exponeringar mot ett litet eller medelstort företag, vilka beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt, enligt följande formel:

 

RWEA*

¼

RWEA

minfE*; EUR 2 500 000g � 0,7619 þ maxfE* − EUR 2 500 000; 0g � 0,85

 

 

 

E*

där

 

 

 

 

 

RWEA*

= RWEA justerat med en stödfaktor för små och medelstora företag, och

E*

= Det totala skuldbeloppet till institutet, dess dotterföretag, moderföretag och andra dotterföretag till

 

dessa

moderföretag, inklusive eventuella fallerande exponeringar, men exklusive fordringar eller

villkorade fordringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter, av det lilla eller medelstora företaget eller gruppen av kunder med anknytning till det lilla eller medelstora företaget.

2.Vid tillämpningen av denna artikel ska följande gälla:

a)Exponeringen mot ett litet eller medelstort företag inkluderas i hushålls- eller företagsklassen eller är säkrad genom panträtt i fast egendom.

b)Små och medelstora företag ska definieras i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG (*); bland de kriterier som förtecknas i artikel 2 i bilagan till den rekommendationen ska enbart årsomsättningen beaktas.

c)Instituten ska vidta rimliga åtgärder för att korrekt bestämma E* och erhålla den information som krävs under b.

(*)Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).”

134.Följande artikel ska införas: ”Artikel 501a

Justeringar av kapitalbaskraven för kreditrisken för exponeringar mot enheter som driver eller finansierar fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster

1.Kapitalkrav för kreditrisk som beräknas i enlighet med del III avdelning II ska multipliceras med en faktor på 0,75, förutsatt att exponeringen uppfyller samtliga följande kriterier:

a)Exponeringen ingår antingen i klassen för företagsexponeringar eller i tillgångsklassen specialutlåning, med undantag för fallerande tillgångar.

b)Exponeringen är mot en enhet som är särskilt inrättad för att finansiera eller driva fysiska strukturer eller faciliteter, system och nätverk som tillhandahåller eller stöder väsentliga offentliga tjänster.

422

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/214

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Finansieringskällan för återbetalningen av lånet utgörs till minst två tredjedelar av beloppet av den inkomst som de finansierade tillgångarna ger upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet, eller av subventioner, bidrag eller finansiering som tillhandahålls av en eller fler av de enheter som förtecknas i punkt 2 leden b i och b ii.

d)Gäldenären kan fullgöra sina finansiella åtaganden även under starkt stressade förhållanden, som är relevanta för projektets risk.

e)Gäldenärens kassaflöden är förutsägbara och täcker alla framtida låneåterbetalningar under lånets löptid.

f)Exponeringens återfinansieringsrisk är låg eller har reducerats på lämpligt sätt med beaktande av eventuella subventioner eller bidrag eller eventuell finansiering som tillhandahålls av en eller fler av de enheter som förtecknas i punkt 2 leden b i och b ii.

g)De avtalsmässiga arrangemangen ger långivarna ett omfattande skydd, inbegripet följande:

i)Om gäldenärens inkomster inte utgörs av betalningar från ett stort antal användare ska de avtalsmässiga arrangemangen innehålla bestämmelser som effektivt skyddar långivare mot förluster som uppstår till följd av att projektet avslutas av den part som åtagit sig att köpa de varor eller tjänster som gäldenären tillhandahåller.

ii)Gäldenären har tillräckliga reservfonder helt i kontanter eller andra finansiella arrangemang med högt rankade garantigivare för att täcka kraven på reserver för oförutsedda utgifter och rörelsekapital under hela livslängden för de tillgångar som avses i led b i denna punkt.

iii)Långivarna har betydande kontroll över tillgångarna och den inkomst som gäldenären genererar.

iv)Långivarna har, i den omfattning som tillämplig rätt medger, säkerheter i tillgångar och avtal som är kritiska för infrastrukturbranschen eller alternativa mekanismer på plats för att säkra sina positioner.

v)Eget kapital ställs som säkerhet till långivarna så att de har möjlighet att ta kontroll över enheten om den fallerar.

vi)Användningen av nettokassaflöden från den löpande verksamheten efter obligatoriska betalningar från projektet i andra syften än att betala skulder är begränsad.

vii)Det finns kontraktsmässiga begränsningar avseende gäldenärens möjligheter att bedriva verksamhet som kan vara till nackdel för långivaren, inbegripet begränsningar som innebär att nya skuldinstrument inte får emitteras utan befintliga kreditgivares medgivande.

h)Förpliktelsen är prioriterad före alla andra fordringar utom lagstadgade fordringar och fordringar från motparter för derivat.

i)Om gäldenären befinner sig i konstruktionsfasen ska följande kriterier uppfyllas av investeraren, och om det finns mer än en investerare ska följande kriterier uppfyllas av en grupp av investerare som helhet:

i)Investerarna har tidigare framgångsrikt övervakat infrastrukturprojekt samt har finansiell styrka och relevant sakkunskap.

ii)Investerarna har en låg fallissemangsrisk, alternativt föreligger en låg risk för betydande förluster för gäldenären om investerarna fallerar.

iii)Det finns lämpliga mekanismer för att sammanjämka investerarnas och långivarnas intressen.

j)Gäldenären har tillräckliga skyddsåtgärder för att säkerställa att projektet slutförs i enlighet med specifikationer, budget eller datum för slutförande, inbegripet starka slutförandegarantier eller medverkan av en erfaren leverantör och lämpliga avtalsbestämmelser för avtalsvite.

k)Om driftsriskerna är betydande hanteras de korrekt.

l)Gäldenären använder beprövad teknik och konstruktion.

m)Alla nödvändiga tillstånd och godkännanden har erhållits.

423

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/215

SV

 

 

 

 

n)Gäldenären använder endast derivat i riskreduceringssyfte.

o)Gäldenären har bedömt huruvida de finansierade tillgångarna bidrar till följande miljömässiga mål:

i)Begränsning av klimatförändringar.

ii)Klimatanpassning.

iii)Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser.

iv)Övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och återvinning av avfall.

v)Förebyggande och begränsning av föroreningar.

vi)Skydd av sunda ekosystem.

2.Vid tillämpning av punkt 1 e ska de kassaflöden som genereras endast anses förutsägbara om en betydande del av inkomsterna uppfyller följande kriterier:

a)Ett av följande kriterier är uppfyllt:

i)Intäkterna är tillgänglighetsbaserade.

ii)Intäkterna omfattas av en avkastningsreglering.

iii)Intäkterna omfattas av ett take-or-pay-avtal.

iv)Nivån på produktionen eller användningen och prisnivån ska var och en för sig uppfylla följande kriterier:

De ska vara reglerade.

De ska vara fastställda i avtal.

De ska till följd av låg efterfrågerisk vara tillräckligt förutsägbara.

b)Om gäldenärens intäkter inte hänför sig till ett stort antal användare ska den part som åtar sig att köpa de varor eller tjänster som gäldenären tillhandahåller vara en av följande:

i)en centralbank, en nationell regering, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, förutsatt att de har åsatts en riskvikt på 0 % i enlighet med artiklarna 114 och 115 eller som av ett externt kreditvär­ deringsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.

ii)Ett offentligt organ som åsatts en riskvikt på högst 20 % i enlighet med artikel 116 eller som av ett externt kreditvärderingsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.

iii)En multilateral utvecklingsbank enligt artikel 117.2.

iv)En internationell organisation enligt artikel 118.

v)Ett företag som av ett externt kreditvärderingsinstitut placerats in i kreditkvalitetssteg 3 eller högre.

vi)En enhet som kan ersättas utan att det leder till en betydande förändring av intäktsnivåerna eller till en betydande ändring av tidpunkten för intäkterna.

3.Instituten ska var sjätte månad rapportera till de behöriga myndigheterna om det totala exponeringsbeloppet mot infrastrukturprojektenheter, beräknat i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

4.Kommissionen ska senast den 28 juni 2022 rapportera om hur de kapitalbaskrav som fastställs i denna förordning har påverkat utlåning till infrastrukturprojektenheter och överlämna denna rapport till Europapar­ lamentet och rådet, om det är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

5.Vid tillämpning av punkt 4 ska EBA förelägga kommissionen följande:

a)En analys av utvecklingen av trender och villkor på marknaderna för infrastrukturutlåning och projektfi­ nansiering under den period som avses i punkt 4.

424

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/216

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)En analys av den effektiva risken hos de enheter som avses i punkt 1 b under en fullständig konjunkturcykel.

c)Uppgifter om hur kapitalbaskravet i denna förordning överensstämmer med resultaten av analysen enligt leden a och b i denna punkt.

Artikel 501b

Undantag från rapporteringskrav

Genom undantag från artikel 430 får en behörig myndighet under perioden mellan dagen då de relevanta bestämmelserna i denna förordning börjar tillämpas och det första överföringsdatumet för rapporter som specificeras i de tekniska standarder för genomförande som avses i den artikeln frångå kravet att rapportera information i det format som fastställts i mallarna i den genomförandeakt som avses i artikel 430.7, om dessa mallar inte har uppdaterats för att återspegla bestämmelserna i denna förordning.”

135.I del tio ska följande artikel införas efter avdelning II: RAPPORTER OCH GRANSKNINGAR

”Artikel 501c

Tillsynsbehandling av exponeringar med avseende på miljömässiga och/eller sociala mål

EBA ska efter samråd med ESRB, på basis av tillgängliga data och slutsatserna från kommissionens högnivågrupp om hållbar finansiering, bedöma huruvida det skulle vara motiverat med en särskild tillsynsbehandling av exponeringar med avseende på tillgångar eller verksamheter som är väsentligen kopplade till miljömässiga och/eller sociala mål. EBA ska framför allt bedöma följande:

a)Metoder för bedömning av den effektiva risken hos exponeringar med avseende på tillgångar eller verksamheter som är väsentligen kopplade till miljömässiga och/eller sociala mål jämfört med risken hos annan exponering.

b) Utarbetandet av lämpliga kriterier för bedömning av fysiska risker och övergångsrisker, inbegripet risker i samband med avskrivningar av tillgångar till följd av regleringsändringar.

c)De effekter som en särskild tillsynsbehandling av exponeringar med avseende på tillgångar och verksamheter som är väsentligen kopplade till miljömässiga och/eller sociala mål kan komma att få för den finansiella stabiliteten och bankernas utlåning i unionen.

EBA ska lägga fram en rapport om sina resultat för Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 28 juni 2025

På grundval av den rapporten ska kommissionen, om det är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet.”

136.Följande artikel ska införas:

”Artikel 504a

Innehav av kvalificerade skuldinstrument

Senast den 28 juni 2022 ska EBA rapportera till kommissionen om beloppen och fördelningen av innehav av kvalificerade skuldinstrument bland institut som identifierats som globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut och om potentiella hinder för resolution och spridningsrisken i samband med dessa innehav.

På grundval av EBA:s rapport ska kommissionen senast den 28 juni 2023 rapportera till Europaparlamentet och rådet om den lämpliga behandlingen av sådana innehav, åtföljt av ett lagstiftningsförslag om så är lämpligt.”

425

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/217

SV

 

 

 

 

137.Artikel 507 ska ersättas med följande: ”Artikel 507

Stora exponeringar

1. EBA ska övervaka tillämpningen av undantagen i artikel 390.6 b, artikel 400.1 f–m och artikel 400.2 a, c–g, i, j och k och senast den 28 juni 2021 lämna in en rapport till kommissionen med en bedömning av vilken kvantitativ påverkan ett upphävande eller en begränsning av dessa undantag skulle ha. Rapporten ska för vart och ett av undantagen i dessa artiklar särskilt bedöma

a)antalet stora exponeringar i varje medlemsstat som omfattas av undantaget,

b)antalet institut i varje medlemsstat som använder undantaget,

c)det aggregerade exponeringsbelopp som undantas i varje medlemsstat.

2.Senast den 31 december 2023 ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av de undantag som avses i artiklarna 390.4 och 401.2 beträffande metoderna för beräkning av ex­ poneringsvärdet för transaktioner för värdepappersfinansiering, och i synnerhet behovet av att beakta ändringar av internationella standarder där metoderna för denna beräkning fastställs.”

138.I artikel 510 ska följande punkter läggas till:

”4. EBA ska övervaka det belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som hänger samman med de derivatkontrakt som förtecknas i bilaga II samt kreditderivat under den ettårsperiod som omfattas av den stabila nettofinansieringskvoten, i synnerhet den framtida finansieringsrisken för dessa derivatkontrakt enligt artiklarna 428s.2 och 428at.2, och senast den 28 juni 2024 lämna in en rapport till kommissionen om möjligheten att anta en högre faktor för beräkning av stabil finansiering eller ett mer riskkänsligt mått. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:

a)Möjligheten att skilja mellan derivatkontrakt med respektive utan ställda marginalsäkerheter.

b)Möjligheten att upphäva, höja eller ersätta kravet i artiklarna 428s.2 och 428at.2.

c)Möjligheten att på ett mer övergripande sätt ändra behandlingen av derivatkontrakt vid beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten, enligt artiklarna 428d, 428k.4 och 428s.2, artikel 428ag a och b, artiklarna 428ah.2, 428al.4 och 428at.2 och artikel 428ay a och b för att bättre fånga upp den finansieringsrisk som är förbunden med dessa kontrakt under den stabila nettofinansieringskvotens ettårsperspektiv.

d)De föreslagna ändringarnas påverkan på beloppet av stabil finansiering som krävs för institutens derivatkontrakt.

5.Om internationella standarder påverkar behandlingen av derivatkontrakt i bilaga II och kreditderivat för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten ska kommissionen, vid behov och med beaktande av den

rapport som avses i punkt 4, ändringarna av internationella standarder samt mångfalden inom banksektorn i unionen, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur behandlingen av bestämmelserna om derivatkontrakt i bilaga II och kreditderivat för beräkning av den stabila nettofinansie­ ringskvoten enligt del sex avdelning IV kan ändras för att bättre beakta de finansieringsrisker som är kopplade till de transaktionerna.

6.EBA ska övervaka vilket belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som är kopplad till transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet de tillgångar som mottagits eller givits i dessa transaktioner, och till transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, och senast den 28 juni 2023 lämna in en rapport till kommissionen om hur lämplig denna behandling är. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:

a)möjligheten att tillämpa högre eller lägre stabila nettofinansieringsfaktorer på transaktioner för värdepappersfi­ nansiering med finansiella kunder och på transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid kortare än sex månader med finansiella kunder, för att bättre ta hänsyn till deras finansieringsrisk under den stabila nettofinan­ sieringskvotens ettårsperspektiv och till potentiella spridningseffekter mellan finansiella kunder,

426

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/218

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)möjligheten att tillämpa behandlingen i artikel 428r.1 g på transaktioner för värdepappersfinansiering för vilka säkerhet ställts i form av andra typer av tillgångar,

c) möjligheten att tillämpa stabila finansieringsfaktorer på poster utanför balansräkningen som används i transaktioner för värdepappersfinansiering som ett alternativ till behandlingen i artikel 428p.5,

d)lämpligheten i den asymmetriska behandlingen mellan skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader där långivarna är finansiella kunder, som omfattas av en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % i enlighet med artikel 428k.3 c, och tillgångar som uppstår från transaktioner med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder som omfattas av ett krav på en faktor för stabil finansiering på 0 %, 5 % eller 10 % i enlighet med artiklarna 428r.1 g, 428s.1 c och 428v b,

e)den effekt som införandet av högre eller lägre faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering för transaktioner för värdepappersfinansiering, i synnerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, har på marknadslikviditeten för de tillgångar som erhållits som säkerhet i de transaktionerna, särskilt för stats- och företagsobligationer,

f)den effekt som de föreslagna ändringarna har på det stabila finansieringsbelopp som krävs för dessa instituts transaktioner, särskilt för transaktioner för värdepappersfinansiering med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder där statsobligationer erhålls som säkerhet i de transaktionerna.

7. Senast den 28 juni 2024 ska kommissionen, vid behov och med beaktande av den rapport som avses i punkt 6, eventuella internationella standarder och mångfalden inom banksektorn i unionen, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet om hur en ändring kan göras av bestämmelserna om behandlingen av transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet de tillgångar som mottagits eller givits i de transaktionerna, samt av behandlingen av transaktioner utan säkerhet med en kortare löptid än sex månader med finansiella kunder, för beräkning av den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex avdelning IV, om den anser detta lämpligt med tanke på effekten av befintlig behandling av institutens stabila nettofinansieringskvot och för att bättre ta hänsyn till finansieringsrisken i de transaktionerna.

8.Senast den 28 juni 2025 ska de faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering som tillämpas på de transaktioner som avses i artiklarna 428r.1 g, 428s.1 c och 428v b höjas från 0 % till 10 %, från 5 % till 15 % respektive från 10 % till 15 % såvida inte annat anges i en lagstiftningsakt som antagits på grundval av ett förslag från kommissionen i enlighet med punkt 7 i den här artikeln.

9.EBA ska övervaka det belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som hänger samman med instituts innehav av värdepapper för att säkra derivatkontrakt. EBA ska rapportera om behandlingens lämplighet senast den 28 juni 2023. I den rapporten ska åtminstone följande bedömas:

a)Behandlingens eventuella inverkan på investerarnas förmåga att åstadkomma exponering mot tillgångar och behandlingens inverkan på kredittillgången i kapitalmarknadsunionen.

b)Möjligheten att tillämpa justerade krav avseende stabil finansiering på värdepapper som innehas för att säkra derivat som antingen helt eller delvis finansieras genom initial marginalsäkerhet.

c)Möjligheten att tillämpa justerade krav avseende stabil finansiering på värdepapper som innehas för att säkra derivat som inte finansieras genom initial marginalsäkerhet.

10.Senast den 28 juni 2023 eller ett år efter en överenskommelse om internationella standarder som utarbetats av BCBS, beroende på vilket som infaller först, ska kommissionen, om så är lämpligt och med beaktande av den rapport som avses i punkt 9, eventuella internationella standarder som utarbetats av BCBS, mångfalden inom unionens banksektor och kapitalmarknadsunionens syften, lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europapar­ lamentet och rådet om hur man skulle kunna ändra bestämmelserna om behandlingen av institutens innehav av värdepapper för att säkra derivatkontrakt för beräkningen av den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex avdelning IV, om den anser detta lämpligt med tanke på den befintliga behandlingens inverkan på institutens stabila nettofinansieringskvot och för att ta bättre hänsyn till den finansieringsrisk som hänger samman med dessa transaktioner.

11.EBA ska bedöma huruvida det skulle vara motiverat att sänka faktorn för beräkning av kravet på stabil finansiering för tillgångar som används för att tillhandahålla clearing- och avvecklingstjänster för ädelmetaller såsom guld, silver, platina och palladium eller tillgångar som används för att tillhandahålla finansieringstran­ saktioner för ädelmetaller såsom guld, silver, platina och palladium med en löptid på 180 dagar eller mindre. EBA ska överlämna sin rapport till kommissionen senast den 28 juni 2021.”

427

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/219

SV

 

 

 

 

139.Artikel 511 ska ersättas med följande:

”Artikel 511

Bruttosoliditet

1. Kommissionen ska senast den 31 december 2020 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om huruvida

a)det är lämpligt att införa ett påslag på bruttosoliditetskravet för andra systemviktiga institut, och

b)definitionen och beräkningen av det sammanlagda exponeringsmåttet som avses i artikel 429.4, inbegripet behandlingen av centralbanksreserver, är lämplig.

2.För den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen beakta den internationella utvecklingen och internationellt överenskomna standarder. Den rapporten ska om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

140.Artikel 513 ska ersättas med följande:

”Artikel 513

Makrotillsynsregler

1.Senast den 30 juni 2022 och vart femte år därefter ska kommissionen, efter att ha samrått med ESRB och EBA, se över huruvida makrotillsynsreglerna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är tillräckliga för att minska systemrisker i sektorer, regioner och medlemsstater och bland annat bedöma

a)huruvida de nuvarande verktygen för makrotillsyn i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU är verksamma, effektiva och genomblickbara,

b)huruvida täckningen och de tänkbara graderna av överlappning mellan de olika verktygen för makrotillsyn mot liknande risker i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU är adekvata och vid behov föreslå nya makrotill­ synsregler,

c)hur internationellt överenskomna standarder för systemviktiga institut samspelar med bestämmelserna i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU, och vid behov föreslå nya regler, med beaktande av dessa internationellt överenskomna standarder,

d)huruvida andra typer av instrument, såsom låntagarbaserade instrument, bör läggas till de verktyg för makrotillsyn som föreskrivs i denna förordning och i direktiv 2013/36/EU för att komplettera kapitalbaserade instrument och möjliggöra harmoniserad användning av instrumenten på den inre marknaden, med beaktande av huruvida harmoniserade definitioner av dessa instrument samt rapportering av respektive data på unionsnivå ska vara en förutsättning för införandet av sådana instrument,

e)huruvida det krav på bruttosoliditetsbuffert som avses i artikel 92.1a bör utvidgas till systemviktiga institut som inte är globala systemviktiga institut, huruvida dess kalibrering bör skilja sig från kalibreringen för globala systemviktiga institut samt huruvida dess kalibrering bör vara beroende av institutets systemvikt,

f)huruvida de nuvarande frivilliga ömsesidiga makrotillsynsåtgärderna bör omvandlas till obligatorisk ömsesidighet och huruvida den nuvarande ESRB-ramen för frivillig ömsesidighet är en lämplig grund för detta,

g)hur behöriga makrotillsynsmyndigheter inom unionen och på nationell nivå kan förses med verktyg för att hantera nya systemrisker som uppstår från exponering av kreditinstitut utanför banksektorn, framför allt på derivat- och värdepappersfinansieringsmarknaderna och inom kapitalförvaltnings- och försäkringssektorn.

2.Kommissionen ska senast den 31 december 2022 och vart femte år därefter, på grundval av samråd med ESRB och EBA, rapportera till Europaparlamentet och rådet om den bedömning som avses i punkt 1 och vid behov överlämna ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet.”

428

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/220

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

141.Artikel 514 ska ersättas med följande: ”Artikel 514

Metod för beräkningen av exponeringsvärdet för derivattransaktioner

1.EBA ska senast den 28 juni 2023 rapportera till kommissionen om inverkan och den relativa kalibreringen av de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5 för beräkning av exponeringsvärdena för derivattransaktioner.

2.På grundval av EBA:s rapport ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 3, 4 och 5.”

142.Följande artikel ska införas: ”Artikel 518a

Översyn av korsvisa fallissemangsklausuler

Senast den 28 juni 2022 ska kommissionen se över och bedöma huruvida det är lämpligt att kvalificerade skulder kan skrivas ned utan att korsvisa fallissemangsklausuler i andra kontrakt utlöses, i syfte att i största möjliga utsträckning effektivisera skuldnedskrivningsverktyget och bedöma huruvida en bestämmelse som utesluter korsvisa fallissemangsklausuler som avser kvalificerade skulder bör ingå i de villkor eller kontrakt som reglerar andra skulder. Översynen och bedömningen ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

143.Följande artikel ska införas: ”Artikel 519b

Kapitalbaskrav för marknadsrisk

1.Senast den 30 september 2019 ska EBA lämna en rapport om hur internationella standarder för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk påverkar instituten i unionen.

2.Senast den 30 juni 2020 ska kommissionen, med beaktande av resultaten av den rapport som avses i punkt

1och de internationella standarder och metoder som beskrivs i del tre, avdelning IV, kapitel 1a och 1b, till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport och ett lagförslag, om så är lämpligt, om hur man internationella standarder om lämpliga kapitalbaskrav för marknadsrisk ska genomföras.”

144.I del tio ska följande avdelning införas:

”AVDELNING IIA

GENOMFÖRANDE AV REGLER

Artikel 519c

Verktyg för efterlevnad

1.EBA ska utveckla ett elektroniskt verktyg vars syfte ska vara att förenkla institutens efterlevnad av denna förordning och av direktiv 2013/36/EU samt av sådana tekniska standarder för tillsyn, tekniska standarder för genomförande, riktlinjer och mallar som antagits för genomförandet av denna förordning och det direktivet.

2.Det verktyg som avses i punkt 1 ska åtminstone göra det möjligt för instituten att

a)snabbt identifiera de bestämmelser som är relevanta för institutet med tanke på dess storlek och affärsmodell,

b)följa de ändringar som görs i lagstiftningsakter och i relaterade genomförandebestämmelser, riktlinjer och mallar.”

145.Bilaga II ska ändras i enlighet med bilagan till denna förordning.

429

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/221

SV

 

 

 

 

Artikel 2

Ändringar av förordning (EU) nr 648/2012

Förordning (EU) nr 648/2012 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 50a ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. En central motpart ska beräkna sitt hypotetiska kapital på följande sätt:

 

 

KCCP ¼ Xi EADi � RW � ·kapitalrelation

där

 

 

KCCP

=

hypotetiskt kapital,

i

=

index som anger clearingmedlemmen,

EADi

= den centrala motpartens exponeringsbelopp mot clearingmedlem i, inbegripet clearingmedlemmens

 

 

egna transaktioner med den centrala motparten, kundtransaktioner som garanteras av clearing­

 

 

medlemmen och värdet av alla säkerheter som ställts till den centrala motparten, inbegripet clearing­

 

 

medlemmens förfinansierade bidrag, mot de transaktionerna, till obeståndsfonden, med avseende på

 

 

värderingen vid slutet av tillsynsrapporteringsperioden innan den marginalsäkerhet som krävts för

 

 

det sista marginalsäkerhetskravet den dagen har växlats,

RW

= en riskvikt på 20 %, och

kapitalkvot

=

8 %”.

2.Artikel 50b ska ersättas med följande: ”Artikel 50b

Allmänna regler för beräkning av KCCP

Vid beräkning av KCCP enligt artikel 50a.2 ska följande bestämmelser tillämpas:

a) Centrala motparter ska beräkna värdet av de exponeringar de har mot sina clearingmedlemmar på följande sätt:

i) För exponeringar som följer av de kontrakt och transaktioner som förtecknas i artikel 301.1 a och c i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet i enlighet med den metod som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitt 3 i den förordningen genom att använda en marginalriskperiod på 10 bankdagar.

ii)För exponeringar som följer av de kontrakt och transaktioner som förtecknas i artikel 301.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet (EADi) i enlighet med följande formel:

EADi = max{EBRMi – IMi – DFi; 0}

där

 

 

EADi

=

exponeringsvärdet,

i

=

index som anger clearingmedlemmen,

EBRMi

= exponeringsvärdet före riskbegränsning, vilket är lika med den centrala motpartens

 

 

exponeringsvärde mot clearingmedlem i till följd av alla kontrakt och transaktioner med denna

 

 

clearingmedlem, beräknat utan beaktande av den säkerhet som ställts av denna clearingmedlem,

IMi

=

den initiala marginalsäkerhet som clearingmedlem i har ställt till den centrala motparten,

DFi

=

clearingmedlem i:s förfinansierade bidrag till obeståndsfonden.

Alla värden i denna formel ska avse värderingen vid slutet av dagen innan den marginalsäkerhet som krävts för det sista marginalsäkerhetskravet den dagen har växlats.

430

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/222

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

iii)Vid sådana situationer som avses i artikel 301.1 andra stycket tredje meningen i förordning (EU) nr 575/2013 ska centrala motparter beräkna värdet för de transaktioner som avses i första meningen i det stycket i enlighet

med formeln i led a ii) i den här artikeln, och fastställa EBRMi i enlighet med del tre avdelning V i den förordningen.

b)Nettningsmängderna för institut som omfattas av (EU) nr 575/2013 är desamma som de som definieras i artikel 272.4 i den förordningen.

c)En central motpart som har exponeringar mot en eller flera centrala motparter ska behandla dessa exponeringar som om de vore exponeringar mot clearingmedlemmar och ta med eventuella marginalsäkerheter eller förfinansierade bidrag som erhållits från dessa centrala motparter i beräkningen av KCCP.

d)En central motpart som har ett bindande avtalsmässigt arrangemang med sina clearingmedlemmar som tillåter den att använda hela eller en del av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från clearingmedlemmarna som om den var ett förfinansierat bidrag, ska vid beräkningen enligt punkt 1 betrakta denna initiala marginal­ säkerhet som förfinansierade bidrag och inte som en initial marginalsäkerhet.

e)Om en säkerhet hålls för ett konto som innehåller mer än en typ av de kontrakt och transaktioner som avses

iartikel 301.1 i förordning (EU) nr 575/2013 ska de centrala motparterna allokera den initiala marginalsäkerhet som tillhandahållits av deras clearingmedlemmar eller kunder, beroende på vad som är tillämpligt, proportionerligt

i förhållande till de fallerade exponeringarna för respektive typ av kontrakt och transaktioner som beräknas i enlighet med led a i denna punkt, utan att ta med den initiala marginalsäkerheten i beräkningen.

f)Centrala motparter som har mer än en obeståndsfond ska utföra beräkningen för var och en av obeståndsfonderna separat.

g)Om en clearingmedlem tillhandahåller kundclearingtjänster, och clearingmedlemmens transaktioner och säkerheter hålls på underkonton som är separerade från de för clearingmedlemmens egna affärsverksamhet ska

den centrala motparten utföra beräkningen för EADi för varje underkonto separat, och beräkna clearing­ medlemmens totala EADi som summan av fallerade exponeringar på kundens underkonton och fallerade exponeringar på underkonton i förhållande till clearingmedlemmens affärsverksamhet.

h)Om DFi inte är delat mellan kundens underkonton och clearingmedlemmens underkonton för den egna affärsverk­ samheten ska de centrala motparterna, vid tillämpning av led f, allokera DFi per underkonto enligt respektive del som den initiala marginalsäkerheten för det underkontot har i förhållande till den totala initiala marginalsäkerhet som clearingmedlemmen ställt eller som ställts för clearingmedlemmens räkning.

i)Centrala motparter får inte utföra beräkningarna enligt artikel 50a.2 om obeståndsfonderna endast omfattar kontanttransaktioner.

Vid tillämpning av led a ii) i denna artikel ska den centrala motparten använda den metod som anges i artikel 223 i förordning (EU) nr 575/2013 med de schabloniserade volatilitetsjusteringar som anges i artikel 224 i den förordningen för att beräkna exponeringsvärdet.”

3.I artikel 50c.1 ska leden d och e utgå.

4.I artikel 50d ska led c utgå.

5.I artikel 89 ska punkt 5a ersättas med följande:

”5a. Under den övergångsperiod som anges i artikel 497 i förordning (EU) nr 575/2013 ska en central motpart

som avses i den artikeln, i den information som den ska rapportera i enlighet med artikel 50c.1 i den här förordningen rapportera det totala värdet av den initiala marginalsäkerhet, enligt definitionen i artikel 4.1.140 i förordning (EU) nr 575/2013, som den har erhållit från sina clearingmedlemmar, förutsatt att båda följande villkor är uppfyllda:

a)Den centrala motparten har ingen obeståndsfond.

b)Den centrala motparten har inte något bindande arrangemang med sina clearingmedlemmar som tillåter den att använda hela eller delar av den initiala marginalsäkerhet som den har mottagit från dessa clearingmedlemmar som om den vore förfinansierade bidrag.”

431

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/223

SV

 

 

 

 

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpning

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Denna förordning ska tillämpas från och med den 28 juni 2021, med de undantag som förtecknas i punkterna 3–

3.Följande led i artikel 1 i denna förordning ska tillämpas från och med 27 juni 2019.

a)Led 1 som innehåller bestämmelserna om tillämpningsområde och om tillsynsbefogenheter.

b)Led 2 som innehåller definitionerna, såvida de inte enbart avser bestämmelser som i enlighet med denna artikel gäller från och med ett annat datum i enlighet med denna artikel, varvid de ska gälla från och med detta andra datum.

c)Leden 3 b, 6 c, 8, 9 avseende artikel 13 i förordning (EU) nr 575/2013, led 12, avseende artikel 18.1 andra stycket

iförordning (EU) nr 575/2013, leden 14–17, 19–44, 47, 128 och 129 som innehåller bestämmelserna om kapitalbas och bestämmelserna om införande av de nya kraven på kapitalbas och kvalificerade skulder.

d)Led 9 avseende de bestämmelser om effekten av nya värdepapperiseringsregler, som fastställs i artikel 14 i förordning (EU) nr 575/2013.

e)Led 57, som innehåller bestämmelserna om riskvikter för multilaterala utvecklingsbanker, och led 58, som innehåller bestämmelserna om riskvikterna för internationella organisationer.

f)Led 53, avseende artikel 104b i förordning (EU) nr 575/2013, leden 89 och 90, led 118, avseende artikel 430b

iförordning (EU) nr 575/2013, och led 124 som innehåller bestämmelserna om rapporteringskraven för marknadsrisker.

g)Led 130 som innehåller bestämmelserna om kapitalbaskrav för exponeringar mot centrala motparter.

h)Led 133, avseende bestämmelserna om massiva försäljningar som avses i artikel 500 i förordning (EU) nr 575/2013.

i)Led 134, avseende artikel 501b i förordning (EU) nr 575/2013, som innehåller bestämmelserna om undantag från rapportering.

j)Led 144 som innehåller bestämmelserna om verktyget för efterlevnad.

k)De bestämmelser som kräver att de europeiska tillsynsmyndigheterna eller ESRB lägger fram förslag till tekniska standarder och rapporter för kommissionen, de bestämmelser i denna förordning som kräver att kommissionen utarbetar rapporter samt de bestämmelser i denna förordning som ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter eller genomförandeakter, de bestämmelser om översyn och lagstiftningsförslag och de bestämmelser som kräver

att de europeiska tillsynsmyndigheterna utfärdar riktlinjer, nämligen leden 2 b, led 12 avseende artikel 18.9 i förordning (EU) nr 575/2013, led 18 b, led 31, avseende artikel 72b.7 i förordning (EU) nr 575/2013, led 38, avseende artikel 78a.3 i förordning (EU) nr 575/2013, led 57 b, led 60, avseende artikel 124.4 och 124.5 i förordning (EU) nr 575/2013, led 63, avseende artikel 132a.4 i förordning (EU) nr 575/2013, led 67, avseende artikel 164.8 och 164.9 i förordning (EU) nr 575/2013, led 74, avseende artiklarna 277.5 och 279a.3 i förordning (EU) nr 575/2013, led 89, avseende artikel 325.9 i förordning (EU) nr 575/2013, led 90, avseende artikel 325u.5, 325w.8, 325ap.3, 325az.8 och 325az.9, 325bd.7, 325be.3, 325bf.9, 325bg.4, 325bh.3, 325bk.3, 325bp.12 i förordning (EU) nr 575/2013, led 93, avseende artikel 390.9 i förordning (EU) nr 575/2013,

led 94, led 96 avseende artikel 394.4 i förordning (EU) nr 575/2013, led 98 b, led 104, avseende artikel 403.4 i förordning (EU) nr 575/2013, led 109 b, led 111 b, led 118, avseende artiklarna 430.7 och 430.8, 430b.6 och 430c i förordning (EU) nr 575/2013, led 119, avseende artiklarna 432.1 och 431.2 och 434a i förordning (EU) nr 575/2013, led 123, led 124, led 125, led 134, avseende artikel 501a.4 och 501a.5 i förordning (EU)

432

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

L 150/224

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

nr 575/2013, led 135, led 136, led 137, led 138, led 139, led 140, led 141, avseende artikel 514.1 i förordning (EU) nr 575/2013, led 142 och led 143.

Utan att det påverkar första stycket led f, ska bestämmelserna om offentliggörande och om rapportering tillämpas från och med dagen för tillämpning av det krav som offentliggörandet eller rapporteringen rör.

4.Följande led i artikel 1 i denna förordning ska tillämpas från och med den 28 december 2020.

a)Leden 6 a, 6 b och 6 d, 7 samt 12, avseende artikel 18.1 första stycket och artikel 18.2–18.8 i förordning (EU) nr 575/2013 som innehåller bestämmelserna om konsoliderad tillsyn.

b)Led 60, som innehåller bestämmelserna om exponeringar genom panträtt i fast egendom, led 67, som innehåller bestämmelserna om förlust vid fallissemang, och led 122 som innehåller bestämmelserna om makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå.

5.Artikel 1.46 b i denna förordning, som innehåller bestämmelserna om införande av det nya kapitalbaskravet för globalt systemviktiga institut, ska tillämpas från och med den 1 januari 2022.

6.Led 53, avseende artikel 104a i förordning (EU) nr 575/2013, och artikel 1.55 och 1.69, som innehåller bestämmelserna om införande av nya kapitalbaskrav för marknadsrisk, ska tillämpas från och med den 28 juni 2023.

7.Artikel 1.18 i denna förordning, avseende artikel 36.1 b i förordning (EU) nr 575/2013, som innehåller bestämmelsen om undantaget från avdrag för försiktigt värderade programvarutillgångar, ska tillämpas från och med tolv månader efter den dag då de tekniska standarder för tillsyn som avses i artikel 36.4 i förordning (EU) nr 575/2013 träder i kraft.

8.Artikel 1.126 i denna förordning, som innehåller bestämmelserna om undantag från avdrag av kapitalandelar, ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2019.

 

 

På Europaparlamentets vägnar

 

På rådets vägnar

A. TAJANI

 

G. CIAMBA

Ordförande

 

Ordförande

 

 

 

433

Prop. 2020/21:155

Bilaga 1

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/225

SV

 

 

 

 

BILAGA

Bilaga II ska ändras på följande sätt:

1.I punkt 1 ska led e ersättas med följande: ”e) Ränteoptioner.”

2.I punkt 2 ska led d ersättas med följande: ”d) Valutaoptioner.”

3.Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Kontrakt liknande dem i punkterna 1 a–e och 2 a–d i denna bilaga avseende andra referensposter eller referensindex. Detta ska som ett minimum avse alla instrument som specificeras i punkterna 4–7, 9, 10 och 11

iavsnitt C i bilaga I i direktiv 2014/65/EU vilka inte ingår i punkterna 1 eller 2 i denna bilaga.”

434

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/296

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/879

av den 20 maj 2019

om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags

förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)Den 9 november 2015 offentliggjorde rådet för finansiell stabilitet en villkorsförteckning för total förlustabsorbe­ ringskapacitet (nedan kallad TLAC-standarden), som därefter antogs på G20 i november 2015. Syftet med TLAC- standarden är att säkerställa att globala systemviktiga banker, i unionsramverket kallade globala systemviktiga institut, har tillräcklig förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet för att bidra till att säkerställa att dessa institut kan upprätthålla kritiska funktioner utan att skattebetalarnas pengar, dvs. offentliga medel, eller den finansiella stabiliteten äventyras vid och omedelbart efter resolution. I sitt meddelande av den 24 november 2015, Mot ett fullbordande av bankunionen, åtog kommissionen sig att senast vid utgången av 2016 lägga fram ett lagstiftningsförslag som skulle göra det möjligt att genomföra TLAC-standarden i unionsrätten inom den internationellt överenskomna tidsfristen 2019.

(2)Vid genomförandet av TLAC-standarden i unionsrätten behöver de befintliga institutspecifika minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder beaktas som gäller för samtliga kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan

kallade institut) som är etablerade i unionen, samt för varje annan enhet (nedan kallade enheter) som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU (4). Eftersom TLAC-standarden och minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder eftersträvar samma mål om att säkerställa att institut och enheter som är etablerade i unionen har en tillräcklig förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet bör de två kraven komplettera varandra inom ramen för ett gemensamt ramverk.

I operativt hänseende bör den harmoniserade miniminivån enligt TLAC-standarden för globala systemviktiga institut (nedan kallad TLAC-minimikravet) införas i unionslagstiftningen genom ändringar av förordning (EU) nr 575/2013 (5), medan det institutspecifika tillägget för globala systemviktiga institut och det institutspecifika kravet för institut som inte är globala systemviktiga institut, benämnt minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, bör hanteras genom riktade ändringar av direktiv 2014/59/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (6). Bestämmelserna i direktiv 2014/59/EU, ändrat genom det här direktivet,

(1) EUT C 34, 31.1.2018, s. 17.

(2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 14 maj 2019.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap­

persföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).

435

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/297

SV

 

 

 

 

i fråga om instituts och enheters förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet bör tillämpas på ett sätt som är förenligt med dem i förordningarna (EU) nr 575/2013 och (EU) nr 806/2014 samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (7).

(3)Om det inte finns några harmoniserade unionsregler för genomförandet av TLAC-standarden i unionen skapar detta ytterligare kostnader och rättsosäkerhet och försvårar tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyget för gränsöverskridande institut och enheter. En avsaknad av harmoniserade unionsregler medför också snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, eftersom institutens och enheternas kostnader för att efterleva befintliga krav och TLAC-standarden skulle kunna variera avsevärt mellan olika länder i unionen. Följaktligen är det nödvändigt att undanröja dessa hinder för den inre marknadens funktion och undvika den snedvridning av konkurrensen som följer av att det inte finns några harmoniserade unionsregler för genomförandet av TLAC- standarden. Den lämpliga rättsliga grunden för det här direktivet är således artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(4)I linje med TLAC-standarden bör direktiv 2014/59/EU fortsätta att möjliggöra resolutionsstrategier med en enda ingångspunkt och resolutionsstrategier med flera ingångspunkter. Enligt resolutionsstrategin med en enda ingångspunkt försätts enbart en koncernenhet, vanligtvis moderföretaget, i resolution medan andra koncernenheter, vanligtvis rörelsedrivande dotterföretag, inte försätts i resolution, medan däremot deras förluster och rekapitaliseringsbehov överförs till den enhet som försätts i resolution. Enligt resolutionsstrategin med flera ingångspunkter skulle mer än en koncernenhet kunna försättas i resolution. För att den önskvärda resolutions­ strategin ska bli ändamålsenlig är det viktigt att de enheter som ska försättas i resolution (nedan kallade resolutionsenheter) tydligt identifieras och mot vilka resolutionsåtgärder alltså skulle kunna vidtas, samt de dotterföretag som tillhör dem (nedan kallade resolutionsgrupper). Denna identifiering är också relevant vid fastställandet av på vilken nivå de regler om förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet bör tillämpas som institut och enheter bör följa. Följaktligen är det nödvändigt att införa begreppen resolutionsenhet och resolutionsgrupp och att ändra direktiv 2014/59/EU i fråga om koncernresolutionsplanering, så att resolutionsmyn­ digheterna uttryckligen får ett krav på sig att identifiera resolutionsenheter och resolutionsgrupper inom en koncern och att på lämpligt sätt överväga effekterna av varje planerad åtgärd inom koncernen, för att säkerställa en effektiv resolution på koncernnivå.

(5)Medlemsstaterna bör säkerställa att instituten och enheterna har en tillräcklig förlustabsorberings- och rekapitali­ seringskapacitet för att säkerställa en smidig och snabb förlustabsorbering och rekapitalisering med minimala effekter för skattebetalarna och den finansiella stabiliteten. Detta bör uppnås genom att instituten efterlever ett institutspecifikt minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som anges i direktiv 2014/59/EU.

(6)För att anpassa de nämnare som mäter institutens och enheternas förlustabsorberings- och rekapitalisering­ skapacitet till de nämnare som föreskrivs i TLAC-standarden bör minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder uttryckas som en procentandel av det berörda institutets eller enhetens totala riskvägda exponeringsbe­ lopp och av institutets eller enhetens totala exponeringsmått, och institutet eller enheter bör samtidigt uppfylla måtten från de två mätningarna.

(7)För att underlätta långsiktig planering för emittering av instrument och skapa säkerhet med avseende på de nödvändiga buffertarna behöver marknaderna klarhet i god tid om de kriterier som krävs för att instrument ska erkännas som TLAC eller minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder.

(8)I syfte att säkerställa lika spelregler för institut och enheter som är etablerade i unionen, inbegripet på global nivå,

bör kriterierna för att skulder ska kunna betraktas som nedskrivningsbara och medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder nära anpassas till de kriterier för TLAC-minimikravet som anges i förordning (EU) nr 575/2013, med förbehåll för de kompletterande justeringar och krav som införs i det här direktivet. I synnerhet bör vissa skuldinstrument med en inbäddad derivatkomponent, t.ex. vissa strukturerade produkter, med förbehåll för vissa särskilda villkor kunna medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder i den utsträckning som de har ett bestämt eller ökande kapitalbelopp som måste betalas på förfallodagen och som är känt i förväg, medan enbart den ytterligare avkastningen är kopplad till den derivatkomponenten och

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

436

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/298

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

beror på referenstillgångens resultat. På grund av dessa villkor förväntas dessa skuldinstrument vara i hög grad förlustabsorberande och enkelt nedskrivningsbara vid resolution. Om institut eller enheter innehar en kapitalbas som överstiger kapitalbaskravet bör detta faktum inte i sig påverka beslut om fastställandet av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder. Dessutom bör det vara möjligt för institut och enheter att fullgöra varje del av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbasen.

(9)Bland de skulder som kan medräknas för att fullgöra minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder ingår i princip samtliga skulder till följd av fordringar från ordinarie borgenärer utan säkerhet (icke-efterställda skulder), förutsatt att de uppfyller de särskilda kriterier för att kunna medräknas som anges i detta direktiv. För att öka möjligheterna att försätta institut och enheter i resolution genom en ändamålsenlig användning av skuldnedskriv­ ningsverktyget bör resolutionsmyndigheterna kunna kräva att minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder fullgörs med kapitalbas och andra efterställda skulder, särskilt där det finns tydliga indikationer på att borgenärer vars skulder skrivs ned sannolikt kommer att bära förluster vid resolution som skulle överstiga de förluster de i annat fall skulle åsamkas vid normala insolvensförfaranden. Resolutionsmyndigheterna bör bedöma behovet av att kräva att instituten och enheterna uppfyller minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas och andra efterställda skulder, om värdet av de skulder som undantas från tillämpningen av skuld­ nedskrivningsverktyget når en viss tröskel inom en kategori av skulder som inbegriper kvalificerade skulder som kan medräknas för att fullgöra minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder. Institut och enheter bör uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas och andra efterställda skulder i den mån detta krävs för att förhindra att deras borgenärer åsamkas förluster som överstiger de förluster som borgenärer i annat fall skulle åsamkas vid normala insolvensförfaranden.

(10)Om resolutionsmyndigheterna begär att minimikravet ska fullgöras med efterställda skulder i samband med

minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör detta inte påverka möjligheten att delvis uppfylla TLAC- minimikravet med icke-efterställda skuldinstrument i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 och i linje med TLAC-standarden. För resolutionsenheter som hör till globala systemviktiga institut, resolutionsenheter i resolutionsgrupper som har tillgångar överstigande 100 miljarder EUR (toppnivåbanker) och för resolutionsenheter i vissa mindre resolutionsgrupper som sannolikt skulle kunna utgöra en systemrisk i händelse av fallissemang, med beaktande av förekomsten av insättningar och avsaknaden av skuldinstrument i finansierings­ modellen, en begränsad tillgång till kapitalmarknader för kvalificerade skulder och ett beroende av kärnprimärkapital vid uppfyllande av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, bör resolutionsmyn­ digheterna kunna kräva att en del av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder motsvarande den nivå av förlustabsorbering och rekapitalisering som avses i artiklarna 37.10 och 44.5 i direktiv 2014/59/EU, i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet, uppfylls med kapitalbasen och andra efterställda skulder, inbegripet den kapitalbas som används för att efterleva det kombinerade buffertkrav som anges i direktiv 2013/36/EU.

(11)Resolutionsmyndigheterna bör, på begäran av en resolutionsenhet, kunna minska den del av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som ska uppfyllas med kapitalbasen och andra efterställda skulder upp till en

gräns som motsvarar andelen för den minskning som är möjlig enligt artikel 72b.3 i förordning (EU) nr 575/2013 i förhållande till det TLAC-minimikrav som fastställs i den förordningen. Resolutionsmyndigheterna bör kunna kräva, i enlighet med proportionalitetsprincipen, att minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder uppnås med kapitalbasen och efterställda skulder i den utsträckning att den totala nivån för den erforderliga efterställningen i form av kapitalbas och kvalificerade skuldposter som härrör från kravet på att instituten och enheterna uppfyller TLAC-minimikravet, minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder och, i tillämpliga fall, det kombinerade buffertkravet enligt direktiv 2013/36/EU, inte överstiger det som är högst av den nivå av förlustabsorbering och rekapitalisering som avses i artiklarna 37.10 och 44.5 i direktiv 2014/59/EU, i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet, eller resultatet av den formel som fastställs i detta direktiv baseras på tillsynskraven enligt pelare 1 och pelare 2 och det kombinerade buffertkravet.

(12)För särskilda toppnivåbanker bör resolutionsmyndigheterna, på vissa villkor som bedöms av resolutionsmyn­ digheten, begränsa nivån för minimikravet för efterställning till en viss tröskel och också beakta den eventuella risken för att i oproportionell utsträckning påverka dessa instituts affärsmodell. Den begränsningen bör inte påverka möjligheten att fastställa ett efterställningskrav över denna gräns genom krav på efterställning inom pelare 2, med förbehåll för de villkor som gäller för pelare 2, på grundval av alternativa kriterier, nämligen resolutionshinder, eller resolutionsstrategins genomförbarhet och tillförlitlighet eller institutets risknivå.

(13)Minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör ge institut och enheter möjlighet att absorbera förluster som väntas uppstå vid resolution eller vid den tidpunkt då ett institut eller en enhet inte längre är livskraftigt, beroende på vad som är lämpligt, och att bli rekapitaliserat efter genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i resolutionsplanen eller efter resolutionsgruppens resolution. På grundval av den resolutionsstrategi som de har valt bör resolutionsmyndigheterna vederbörligen motivera nivån på det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som införs, och de bör, utan onödigt dröjsmål, se över den nivån för att återspegla eventuella förändringar vad gäller nivån på det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU. Denna införda nivå för minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör vara summan av de förluster som

437

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/299

SV

 

 

 

 

väntas uppstå vid resolution och som motsvarar institutets eller enhetens kapitalbaskrav och det rekapitaliser­ ingsbelopp som möjliggör för institutet eller enheten att efter resolution eller efter utövande av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna uppfylla nödvändiga kapitalbaskrav för auktorisation att fortsätta sin verksamhet enligt den valda resolutionsstrategin. Resolutionsmyndigheten bör justera rekapitaliseringsbeloppen nedåt eller uppåt för eventuella förändringar som föranleds av de åtgärder som fastställs i resolutionsplanen.

(14)Resolutionsmyndigheten bör också kunna höja rekapitaliseringsbeloppet för att säkerställa tillräckligt marknads­ förtroende för institutet eller enheten efter genomförandet av de åtgärder som fastställs i resolutionsplanen. Den nivå på marknadsförtroendebufferten som krävs bör möjliggöra för institutet eller enheten att fortsätta att uppfylla auktorisationskraven under en lämplig period, bland annat genom att möjliggöra för institutet eller enheten att täcka kostnaderna för omstrukturering av dess verksamhet efter resolution samt bibehålla ett

tillräckligt marknadsförtroende. Marknadsförtroendebufferten bör fastställas utifrån en del av det kombinerade buffertkravet enligt direktiv 2013/36/EU. Resolutionsmyndigheterna bör justera marknadsförtroendebuffertens nivå nedåt om en lägre nivå är tillräcklig för att säkerställa tillräckligt marknadsförtroende eller bör justera denna nivå uppåt om en högre nivå krävs för att säkerställa att enheten efter de åtgärder som fastställs i resolutionsplanen fortsätter att uppfylla auktorisationskraven under en lämplig period och att ett tillräckligt marknadsförtroende bibehålls.

(15)I linje med kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1075 (8) bör resolutionsmyndigheterna granska investerarbasen för ett enskilt instituts eller en enskild enhets instrument för minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder. Om en betydande del av ett instituts eller en enhets instrument för minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder innehas av icke-professionella investerare som eventuellt inte har fått lämplig information om relevanta risker, skulle detta i sig kunna utgöra ett hinder för resolution. Om dessutom en stor del av ett instituts eller en enhets instrument för minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder innehas av andra institut eller enheter kan även systemeffekterna hos en nedskrivning eller konvertering utgöra ett hinder för resolution. Om en resolutionsmyndighet konstaterar ett resolutionshinder till följd av storleken på eller karaktären hos en viss investerarbas bör den kunna rekommendera att ett institut eller en enhet åtgärdar detta hinder.

(16)För att säkerställa att icke-professionella investerare inte i alltför stor utsträckning investerar i vissa skuldinstrument som kan medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör medlemsstaterna säkerställa att minimibeloppet för denomineringen är relativt högt satt för sådana instrument eller att investeringen i sådana instrument inte motsvarar en alltför stor andel av investerarnas portföljer. Detta krav bör endast tillämpas på instrument som emitterats efter dagen för detta direktivs införlivande. Detta krav omfattas inte i tillräcklig omfattning av direktiv 2014/65/EU och bör därför vara verkställbart i enlighet med direktiv 2014/59/EU, utan att det påverkar de regler om investerarskydd som föreskrivs i direktiv 2014/65/EU. Om resolutionsmyndigheterna under utförandet av sitt uppdrag hittar bevis för potentiella överträdelser av direktiv 2014/65/EU bör de kunna utbyta konfidentiella uppgifter med marknadskontrollmyndigheter för tillämpning av det direktivet. Dessutom bör det även vara möjligt för medlemsstaterna att ytterligare begränsa marknadsföringen och försäljningen n av vissa andra instrument till vissa investerare.

(17)För att öka möjligheterna till resolution bör resolutionsmyndigheterna kunna ålägga globala systemviktiga institut ett institutspecifikt minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder utöver det TLAC-minimikrav som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013. Detta institutspecifika minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder bör åläggas om nivån enligt TLAC-minimikravet inte räcker till för att absorbera förluster och rekapitalisera ett globalt systemviktigt institut enligt den valda resolutionsstrategin.

(18)Vid fastställandet av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör resolutionsmyndigheterna beakta institutets eller enhetens grad av systemrelevans och de potentiella negativa effekterna av dess fallissemang för den finansiella stabiliteten. Resolutionsmyndigheterna bör också beakta behovet av lika konkurrensvillkor mellan

(8) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1075 av den 23 mars 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU med avseende på tekniska standarder för tillsyn som specificerar innehållet i återhämtningsplaner, resolutionsplaner och koncernresolutionsplaner, de minimikriterier som den behöriga myndigheten ska bedöma när det gäller återhämt­ ningsplaner och koncernåterhämtningsplaner, villkoren för finansiellt stöd inom koncerner, kraven på oberoende värderingsmän, avtalsenligt erkännande av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter, förfarandena och innehållet för anmälningskrav och underrättelse om uppskjutande samt resolutionskollegiernas operativa funktionssätt (EUT L 184, 8.7.2016, s. 1).

438

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/300

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

globala systemviktiga institut och andra jämförbara institut eller enheter med systemrelevans inom unionen. Minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för institut eller enheter som inte är globala systemviktiga institut men vars systemrelevans i unionen är jämförbar med de globala systemviktiga institutens bör således inte i oproportionell utsträckning avvika från nivån på och sammansättningen av det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som generellt fastställs för globala systemviktiga institut.

(19)I linje med förordning (EU) nr 575/2013 bör institut eller enheter som identifierats som resolutionsenheter enbart omfattas av ett minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder på den konsoliderade resolutions­ gruppnivån. Detta innebär att resolutionsenheter för att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör bli tvungna att emittera kvalificerade instrument och poster till externa tredjepartsborgenärer som kommer att skrivas ned i händelse av att resolutionsenheten försätts i resolution.

(20)Institut eller enheter som inte utgör resolutionsenheter bör efterleva minimikravet för kapitalbas och kvalificerade

skulder på individuell nivå. Dessa instituts eller enheters förlustabsorberings- och rekapitaliseringsbehov bör i allmänhet uppfyllas av deras respektive resolutionsenheter genom att resolutionsenheterna direkt eller indirekt förvärvar kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument som emitteras av dessa institut eller enheter och genom att dessa skrivs ned eller konverteras till äganderättsinstrument när instituten eller enheterna inte längre är bärkraftiga. Det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som tillämpas på institut eller enheter som inte utgör resolutionsenheter bör tillämpas tillsammans med och i överensstämmelse med de krav som är tillämpliga på resolutionsenheter. Därmed bör resolutionsmyndigheterna kunna försätta en resolutionsgrupp i resolution utan att några av dess dotterföretag försätts i resolution, vilket gör att potentiellt störande effekter på marknaden undviks. Tillämpningen av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för institut eller enheter som inte utgör resolutionsenheter bör överensstämma med den valda resolutionsstrategin och bör i synnerhet inte ändra ägandeförhållandena mellan instituten eller enheterna och deras resolutionsgrupp efter att dessa institut har rekapitaliserats.

(21)Om både resolutionsenheten eller moderföretaget och dess dotterföretag är etablerade i samma medlemsstat och är del av samma resolutionsgrupp bör resolutionsmyndigheten kunna få bevilja ett undantag från minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som är tillämpligt på dessa dotterföretag som inte utgör resolutionsenheter eller tillåta dem att uppfylla minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder med säkerställda garantier mellan moderföretaget och dess dotterföretag, vilka kan utlösas inom tidsramar som är likvärdiga med de som gäller för nedskrivning eller konvertering av kvalificerade skulder. De säkerheter som ställs för garantin bör vara höglikvida och kännetecknas av minimal marknads- och kreditrisk.

(22)I förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs att de behöriga myndigheterna får bevilja undantag från tillämpningen av vissa solvens- och likviditetskrav för kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ (nedan kallat nätverk för samarbete) om vissa särskilda villkor är uppfyllda. För att resolutionsmyndigheterna ska kunna beakta särdragen hos sådana nätverk för samarbete, bör de också kunna bevilja undantag från minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som tillämpas på sådana kreditinstitut och för det centrala organet på liknande villkor som de som anges i förordning (EU) nr 575/2013, om kreditinstituten och det centrala organet är etablerade i samma medlemsstat. Resolutionsmyndigheterna bör även kunna behandla kreditinstituten och det centrala organet som en helhet när de bedömer villkoren för resolution på grundval av solidaritetsmekanismens utformning. Resolutionsmyndigheterna bör kunna säkerställa efterlevnad av det externa minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsgruppen som helhet på olika sätt, beroende på hur solidaritets­

mekanismen för varje koncern är utformad, genom att räkna kvalificerade skulder hos enheter som, i enlighet med resolutionsplanen, av resolutionsmyndigheterna har ålagts att emittera instrument som kan medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder utanför resolutionsgruppen.

(23)För att säkerställa lämpliga nivåer på minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsändamål bör de myndigheter som ska ansvara för fastställandet av nivån på minimikravet vara resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten, resolutionsmyndigheten på koncernnivå, dvs. resolutionsmyndigheten för det yttersta moderföretaget, och resolutionsmyndigheterna för andra enheter inom resolutionsgruppen. Alla tvister mellan myndigheterna bör ingå i Europeiska bankmyndighetens (EBA) befogenhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (9), med förbehåll för de villkor och begränsningar som fastställs i detta direktiv.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

439

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/301

SV

 

 

 

 

(24)De behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna bör behandla och på lämpligt sätt åtgärda alla underlåtelser att uppnå TLAC-minimikravet och minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder. Eftersom underlåtelser att uppnå dessa krav skulle kunna utgöra ett hinder för resolution av ett institut eller en koncern bör de befintliga förfarandena för att avlägsna resolutionshinder förkortas, så att sådana underlåtelser kan behandlas ändamålsenligt. Resolutionsmyndigheterna bör också kunna kräva att institut eller enheter ändrar sina löptidsprofiler för kvalificerade instrument och poster och att de utarbetar och genomför planer för att återställa efterlevnaden av dessa krav. Resolutionsmyndigheterna bör också kunna förbjuda vissa utdelningar om de anser att ett institut eller en enhet underlåter att uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt direktiv 2013/36/EU när det beaktas utöver minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.

(25)För att säkerställa transparent tillämpning av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder bör instituten och enheterna till sina behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheterna rapportera och för allmänheten regelbundet offentliggöra sina minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder, nivåerna på sina kvalificerade och nedskrivningsbara skulder och sammansättningen av dessa skulder, inbegripet deras löptidsprofil och rangordning vid normala insolvensförfaranden. För institut eller enheter som omfattas av TLAC-minimikravet bör

frekvensen för tillsynsrapportering och offentliggörande av det institutspecifika minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt detta direktiv vara förenlig med de frekvenser som anges i förordning (EU) nr 575/2013 för TLAC-minimikravet. I vissa fall som anges i detta direktiv bör det vara tillåtet att göra totala eller delvisa undantag från skyldigheterna i fråga om rapportering och offentliggörande för vissa institut eller enheter, men sådana undantag bör inte begränsa resolutionsmyndigheternas befogenhet att begära upplysningar för att fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 2014/59/EU, i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet.

(26)Ett krav på att ta med avtalsenligt erkännande av effekterna av skuldnedskrivningsverktyget i avtal eller instrument som upprättar skulder som regleras av tredjelands rätt bör underlätta och förbättra processen för nedskrivning av dessa skulder i fall av resolution. Avtalsgrundade arrangemang kan erbjuda en genomförbar lösning, om de formuleras korrekt och antas i bred omfattning i fall av gränsöverskridande resolution, fram till dess att det utformas en lagbaserad metod enligt unionsrätten eller att det utformas incitament att välja en medlemsstats rätt för avtal som utarbetas eller lagstadgade ramar som möjliggör att effektiv gränsöverskridande resolution antas i alla tredjelandsjurisdiktioner.. Även när lagstadgade ramar för erkännande har införts bör avtalsenliga arrangemang för erkännande bidra till att förstärka medvetenheten hos borgenärer enligt avtalsenliga arrangemang som inte regleras av en medlemsstats rätt om rörande potentiella resolutionsåtgärder vad gäller institut eller enheter som regleras av unionsrätten. Det kan dock finnas fall där institut eller enheter inte kan ta med sådana avtalsgrundade villkor i avtal eller instrument som upprättar vissa typer av skulder, särskilt skulder som inte undantas från skuldnedskrivningsverktyget enligt direktiv 2014/59/EU, garanterade insättningar eller kapitalbasinstrument.

Till exempel skulle det under vissa omständigheter kunna anses vara ogörligt att införa klausuler avseende avtalsenligt erkännande i skuldavtal, för det fall att det enligt tredjelandets rätt är olagligt för ett institut eller en enhet att införa sådana klausuler i avtal eller instrument som upprättar skulder som regleras av tredjeländers rätt, när ett institut eller en enhet på individuell nivå inte har makt att ändra avtalsvillkoren, eftersom de införs genom internationella protokoll eller bygger på internationellt överenskomna standardvillkor, eller där skulden som skulle omfattas av avtalsvillkoret för erkännande är beroende av ett avtalsbrott eller härrör från garantier, motgarantier eller andra instrument som används i samband med operationer för handelsfinansiering. Om motparten inte vill gå med på att vara bunden av en avtalsenlig bestämmelse om erkännande av skuldned­ skrivning, bör detta emellertid inte i sig betraktas som orsak till ogörlighet. EBA bör utarbeta förslag till teknisk standard för tillsyn som kommissionen ska anta i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att mer exakt identifiera fall av ogörlighet. När den tillämpar dessa tekniska standarder för tillsyn, och med beaktande av särdragen på den berörda marknaden, bör resolutionsmyndigheten, om den anser det vara nödvändigt, specificera klasser av skulder där det kan finnas skäl för ogörlighet. Inom dessa ramar bör det vara upp till institutet eller enheten att avgöra om det är ogörligt att införa en bestämmelse om erkännande av skuldnedskrivning i ett avtal eller en klass av avtal. Instituten och enheterna bör lämna regelbundna uppdateringar till resolutionsmyndigheterna för att hålla dem underrättade om framstegen med att genomföra avtalsvillkor för erkännande.

440

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/302

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

I detta sammanhang bör instituten och enheterna ange de avtal eller klasser av avtal i vilka det är ogörligt att införa en bestämmelse om erkännande av skuldnedskrivning och förklara skälen till denna bedömning. Resolutionsmyndigheterna bör inom rimlig tid bedöma ett instituts eller en enhets fastställande att det är ogörligt att införa klausuler avseende avtalsenligt erkännande i ett skuldavtal och vidta åtgärder för att avhjälpa eventuella felaktiga bedömningar och hinder för möjlighet till resolution till följd av att formuleringar om avtalsenligt erkännande inte är införda. Instituten och enheterna bör vara beredda att motivera sitt fastställande på begäran av resolutionsmyndigheten om att göra detta. För att säkerställa att möjligheterna att försätta institut och enheter i resolution inte påverkas bör vidare skulder, som inte inkluderar de relevanta avtalsbestämmelserna, inte kunna medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.

(27)Det är lämpligt och nödvändigt att anpassa resolutionsmyndigheternas befogenheter att för en begränsad period tillfälligt upphäva vissa av institutens och enheternas avtalsförpliktelser. I synnerhet bör det vara möjligt för en resolutionsmyndighet att utöva denna befogenhet innan ett institut eller en enhet försätts i resolution och från och med det ögonblick då det avgörs att institutet eller enheten fallerar eller sannolikt kommer att fallera, om någon åtgärd från den privata sektorn som resolutionsmyndigheten anser skulle, inom rimlig tid, förhindra att institutet eller enheten fallerar inte finns omedelbart tillgänglig och utövande av den befogenheten anses nödvändig för att undvika ytterligare försämring av institutets eller enhetens finansiella villkor. Resolutionsmyn­ digheterna bör i det sammanhanget kunna utöva denna befogenhet om de inte är nöjda med den föreslagna åtgärd från den privata sektorn som är omedelbart tillgänglig. En befogenhet att tillfälligt upphäva vissa avtalsför­ pliktelser skulle också göra det möjligt för resolutionsmyndigheterna att fastställa huruvida en resolutionsåtgärd är i allmänhetens intresse, välja ut de lämpligaste resolutionsverktygen eller säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera resolutionsverktyg. Det tillfälliga upphävandets varaktighet bör begränsas till högst två bankdagar. Så länge denna längsta frist varar kan upphävandet fortsätta gälla efter det att resolutionsbeslutet har fattats.

(28)För att befogenheten att tillfälligt upphäva vissa avtalsförpliktelser ska kunna användas på ett proportionerligt sätt bör resolutionsmyndigheterna ha möjlighet att beakta omständigheterna i varje enskilt fall och att bestämma det tillfälliga uppskjutandets omfattning därefter. De bör vidare kunna godkänna vissa betalningar – särskilt, men inte begränsat till, det berörda institutets eller den berörda enhetens administrativa utgifter – från fall till fall. Det bör även vara möjligt att tillämpa befogenheten rörande tillfälligt upphävande på kvalificerade insättningar. Resolutionsmyndigheten bör dock noggrant bedöma om det är lämpligt att tillämpa befogenheten på vissa kvalificerade insättningar, särskilt garanterade insättningar som innehas av fysiska personer och mikro-, små- och medelstora företag, och bedöma risken för att tillämpningen av ett tillfälligt upphävande på sådana insättningar allvarligt skulle kunna störa de finansiella marknadernas funktion. Om befogenheten att tillfälligt upphäva vissa avtalsförpliktelser utövas med avseende på garanterade insättningar bör dessa insättningar inte anses vara indisponibla vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (10). I syfte att säkerställa att insättare inte råkar i finansiella svårigheter under perioden för upphävande bör medlemsstaterna kunna föreskriva att de ska beviljas ett visst uttag per dag.

(29)Under perioden för upphävande bör resolutionsmyndigheterna, utifrån bland annat resolutionsplanen för institutet eller enheten, också beakta möjligheten att institutet eller enheten i slutändan inte försätts i resolution utan i stället avvecklas enligt nationell rätt. I sådana fall bör resolutionsmyndigheterna vidta de åtgärder som de anser vara lämpliga för att uppnå lämplig samordning med berörda nationella myndigheter och säkerställa att det tillfälliga upphävandet inte hindrar en effektiv avveckling.

(30)Befogenheten att tillfälligt upphäva en betalnings- eller leveransskyldighet bör inte tillämpas på skyldigheter som hänför sig till betecknade system eller operatörer av betecknade system i enlighet med direktiv 98/26/EG, centralbanker, auktoriserade centrala motparter eller centrala motparter från tredjeland som godkänts av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) (Esma). Direktiv 98/26/EG

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 12.6.2014, s. 149).

441

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/303

SV

 

 

 

 

minskar den risk som är förknippad med att delta i betalningssystem och system för värdepappersavveckling, i synnerhet genom att minska störningarna i händelse av att en deltagare i systemet blir insolvent. För att säkerställa att de skydden tillämpas korrekt i krissituationer, samtidigt som lämplig säkerhet för operatörer av betalningssystem och system för värdepappersavveckling och andra marknadsaktörer upprätthålls, bör direktiv 2014/59/EU ändras så att en krisförebyggande åtgärd, ett tillfälligt upphävande enligt artikel 33a eller en krishanteringsåtgärd inte ensam anses utgöra ett insolvensförfarande i den mening som avses i direktiv 98/26/EG, under förutsättning att de väsentliga skyldigheterna enligt avtalet fortsätter att fullgöras. Direktiv 2014/59/EU bör dock inte inkräkta på driften av ett betecknat system enligt direktiv 98/26/EG eller den rätt till säkerhet som garanteras i det direktivet.

(31)En viktig aspekt i en effektiv resolution är att, med avseende på finansiella avtal, säkerställa att motparter till ett

institut eller en enhet enligt artikel 1.1 b, c eller d i direktiv 2014/59/EU, när institut eller enheter väl försätts i resolution, inte kan säga upp sina positioner enbart till följd av att dessa institut eller enheter försätts i resolution. Dessutom bör resolutionsmyndigheterna ha befogenhet att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter enligt ett avtal med ett institut under resolution och bör ha befogenhet att, för en begränsad tidsperiod, begränsa motparters rätt att slutavräkna, påskynda eller på annat sätt avsluta finansiella avtal. Dessa krav är inte direkt tillämpliga på avtal som regleras av tredjelands rätt. I avsaknad av en lagstadgad ram för gränsöverskridande erkännande bör medlemsstaterna kräva att de institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d i direktiv 2014/59/EU tar med ett avtalsvillkor i berörda finansiella avtal som erkänner att avtalet kan komma att bli föremål för resolutionsmyndigheternas utövande av sina befogenheter att tillfälligt upphäva vissa betalnings- och leveransskyldigheter, att begränsa möjligheterna att göra säkerhetsrätt gällande eller att tillfälligt skjuta upp uppsägningsrätt och att vara bunden av kraven i artikel 68, som om det finansiella avtalet reglerades av den berörda medlemsstatens rätt. En sådan skyldighet bör föreskrivas i den utsträckning avtalet omfattas av dessa bestämmelser. Skyldigheten att införa avtalsklausulen uppkommer således inte med anledning av artiklarna 33a, 69, 70 och 71 i direktiv 2014/59/EU i dess lydelse enligt det här direktivet vad gäller bland annat avtal med centrala motparter eller operatörer av betecknade system enligt direktiv 98/26/EG, eftersom resolutionsmyn­ digheterna med avseende på sådana avtal inte har de befogenheter som anges i dessa artiklar, även om avtalet regleras i den berörda medlemsstatens rätt.

(32)Möjligheten att undanta vissa av institutens eller enheternas skulder från tillämpningen av skuldnedskrivnings­ verktyget eller från befogenheten att tillfälligt upphäva vissa betalnings- och leveransskyldigheter, att begränsa möjligheterna att göra säkerhetsrätt gällande eller att tillfälligt skjuta upp uppsägningsrätt som anges i direktiv 2014/59/EU bör också omfatta skulder till centrala motparter som är etablerade i unionen och till centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma.

(33)För att få en gemensam förståelse av de begrepp som används i olika rättsakter bör de definitioner och begrepp som införs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (11) avseende central motpart och deltagare införas i direktiv 98/26/EG.

(34) Direktiv 98/26/EG minskar den risk som är förknippad med instituts och andra enheters deltagande i betalningssystem och system för värdepappersavveckling, i synnerhet genom att minska störningarna i händelse av att en deltagare i systemet blir insolvent. I skäl 7 i det direktivet klargörs att medlemsstaterna har möjligheten att tillämpa bestämmelserna i det direktivet på sina inhemska institut, som direkt deltar i system som regleras av rätten i tredje land och på säkerhet som ställs i samband med deltagande i sådana system. Med beaktande av den globala storleken på och de globala verksamheterna inom vissa system som regleras av rätten i tredje land och det ökande deltagandet av enheter etablerade i unionen i sådana system bör kommissionen se över hur medlemsstaterna tillämpar den möjlighet som anges i skäl 7 i det direktivet och bedöma behovet av ytterligare ändringar av det direktivet vad gäller sådana system.

(35)För att möjliggöra en ändamålsenlig tillämpning av befogenheterna att minska, skriva ned och konvertera kapitalbasposter som inte bryter mot skyddsåtgärderna för borgenärer enligt detta direktiv bör medlemsstaterna säkerställa att fordringar som härrör från kapitalbasposter vid normala insolvensförfaranden har en lägre

rangordning än andra efterställda fordringar. Instrument som endast delvis betraktas som kapitalbas bör

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTCderivat, centrala motparter och transaktions­ register (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

442

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/304

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

fortfarande behandlas som fordringar som härrör från kapitalbasen med avseende på hela beloppet. Ett sådant delvis betraktande skulle exempelvis kunna vara resultatet av tillämpning av äldre regler som delvis tar bort instrumentet från balansräkningen eller som ett resultat av tillämpningen av den kalender för avskrivning av supplementärkapitalinstrument som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013.

(36)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att fastställa ett enhetligt regelverk för instituts och enheters återhämtning och resolution, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiari­ tetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(37)För att ge medlemsstaterna en tillräcklig period för införlivande och tillämpning av detta direktiv i deras nationella rätt bör de ha arton månader på sig från och med dagen för dess ikraftträdande att göra detta. Bestämmelserna i detta direktiv om offentliggörande bör emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2024 för att säkerställa att instituten och enheterna i unionen får tillräckligt med tid på sig för att uppnå den nivå som krävs när det gäller minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på ett ordnat sätt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2014/59/EU

Direktiv 2014/59/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:

a)Led 5 ska ersättas med följande:

”5. dotterföretag: dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.16 i förordning (EU) nr 575/2013 och vid tillämpning av artiklarna 7, 12, 17, 18, 45–45m, 59–62, 91 och 92 i detta direktiv på resolutionsgrupper som avses i led 83b b i denna punkt inbegriper, om lämpligt och på lämpligt sätt, kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ, själva det centrala organet och dessas respektive dotterföretag, med beaktande av hur dessa resolutionsgrupper uppfyller kravet i artikel 45e.3 i detta direktiv.

5a. större dotterföretag: större dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.135 i förordning (EU) nr 575/2013.”

b)Följande led ska införas:

”68a. kärnprimärkapital: kärnprimärkapital beräknat i enlighet med artikel 50 i förordning (EU) nr 575/2013.”

c)I led 70 ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

d)Led 71 ska ersättas med följande:

”71. nedskrivningsbara skulder: skulder och kapitalinstrument som inte räknas som kärnprimärkapitalinstrument, övriga primärkapitalinstrument eller supplementärkapitalinstrument för ett institut eller enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d och som inte är undantagna från tillämpningsområdet för skuldnedskrivningsverk­ tyget enligt artikel 44.2.

71a. kvalificerade skulder: nedskrivningsbara skulder som uppfyller villkoren i artikel 45b eller, i tillämpliga fall, artikel 45f.2 a i detta direktiv samt supplementärkapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 72a.1 b i förordning (EU) nr 575/2013.

71b. efterställda kvalificerade instrument: instrument som uppfyller alla villkoren i artikel 72a i förordning (EU) nr 575/2013 förutom artikel 72b.3–72b.5 i den förordningen.”

443

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/305

SV

 

 

 

 

e)Följande led ska införas: ”83a. resolutionsenhet:

a)en i unionen etablerad juridisk person som av resolutionsmyndigheten i enlighet med artikel 12 identifieras som en enhet för vilken resolutionsplanen föreskriver resolutionsåtgärder, eller

b)ett institut som inte utgör en del av en koncern som är föremål för gruppbaserad tillsyn enligt artiklarna 111 och 112 i direktiv 2013/36/EU, för vilken resolutionsplanen som utarbetats enligt artikel 10 i det här direktivet föreskriver resolutionsåtgärder.

83b. resolutionsgrupp:

a)en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte själva utgör

i)resolutionsenheter,

ii)dotterföretag till andra resolutionsenheter, eller

iii)enheter som har sitt säte i ett tredjeland och som inte ingår i resolutionsgruppen i enlighet med resolutionsplanen och deras dotterföretag, eller

b)kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ och själva det centrala organet om minst ett av dessa kreditinstitut eller det centrala organet är en resolutionsenhet, tillsammans med deras respektive dotterföretag.

83c. globalt systemviktigt institut: globalt systemviktigt institut enligt definitionen i artikel 4.1.133 i förordning (EU) nr 575/2013.”

f)Följande led ska införas:

”109. kombinerat buffertkrav: kombinerat buffertkrav enligt definitionen i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU.”

2.Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 6 ska följande stycken läggas till:

”Den översyn som avses i första stycket i denna punkt ska genomföras efter genomförandet av resolutionsåt­ gärderna eller utövandet av de befogenheter som avses i artikel 59.

När, under de omständigheter som avses i tredje stycket i den här punkten, sådana tidsfrister som avses i punkt 7 o och p i denna artikel fastställs, ska resolutionsmyndigheten beakta tidsfristen för uppfyllande av det krav som avses i artikel 104b i direktiv 2013/36/EU.”

b)I punkt 7 ska leden o och p ersättas med följande:

”o) De krav som avses i artiklarna 45e och 45f, och en tidsfrist för att nå avsedd nivå i enlighet med artikel 45m.

p)Om en resolutionsmyndighet tillämpar artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7, en tidsfrist för när resolutionsenheten ska uppfylla kraven i enlighet med artikel 45m.”

3.Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna på koncernnivå tillsammans med resolutionsmyndigheterna för dotterföretag och efter samråd med resolutionsmyndigheterna för betydande filialer i den mån det är relevant för den betydande filialen, upprättar koncernresolutionsplaner. I koncernresolu­ tionsplanen ska det anges vilka åtgärder som ska vidtas i fråga om:

a)Moderföretaget inom unionen.

b)De dotterföretag som ingår i koncernen och som är etablerade i unionen.

444

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/306

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)De enheter som avses i artikel 1.1 c och d.

d)Om inte annat följer av avdelning VI, de dotterföretag som ingår i koncernen och som är etablerade utanför unionen.

I enlighet med de åtgärder som avses i första stycket ska resolutionsplanen för varje koncern identifiera resolutionsenheterna och resolutionsgrupperna.”

b)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)Leden a och b ersättas med följande:

”a) fastställa de resolutionsåtgärder som kommer bli vidtagna för resolutionsenheter enligt de scenarier som avses i artikel 10.3 och effekterna av dessa resolutionsåtgärder avseende de andra koncernenheter som avses i artikel 1.1 b, c och d, moderföretaget och dotterinstitutet,

aa)om en koncern inbegriper mer än en resolutionsgrupp, fastställa de resolutionsåtgärder som kommer bli vidtagna för resolutionsenheterna i varje resolutionsgrupp och effekterna av dessa åtgärder för båda av följande

i)andra koncernenheter som tillhör samma resolutionsgrupp,

ii)andra resolutionsgrupper.

b)undersöka i vilken utsträckning det skulle vara möjligt att använda resolutionsverktyg och utöva resolutionsbefogenheter i fråga om resolutionsenheter etablerade i unionen på ett samordnat sätt, inklusive åtgärder för att underlätta tredje mans köp av hela koncernen eller enskilda affärsområden eller verksamheter som tillhandahålls av ett flertal koncernenheter, eller av särskilda koncernenheter eller resolutionsgrupper, samt identifiera potentiella hinder för en samordnad resolution,”.

ii)Led e ska ersättas med följande:

”e) fastställa eventuella ytterligare åtgärder som inte avses i detta direktiv men som de relevanta resolutions­ myndigheterna har för avsikt att vidta med avseende på enheterna inom respektive resolutionsgrupp,”.

4.Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 4 ska följande stycke införas efter första stycket:

”Om en koncern består av mer än en resolutionsgrupp ska planeringen av de resolutionsåtgärder som avses i artikel 12.3 aa ingå i ett gemensamt beslut enligt första stycket i den här punkten.”

b)I punkt 6 ska första stycket ersättas med följande:

”Om ett gemensamt beslut inte har antagits av resolutionsmyndigheterna inom fyra månader ska varje resolutionsmyndighet som ansvarar för ett dotterföretag och som invänder mot koncernresolutionsplanen fatta sitt eget beslut och, i tillämpliga fall, identifiera resolutionsenheten och utforma och upprätthålla en resolutionsplan för resolutionsgruppen innefattande enheter under dess jurisdiktion. Varje enskilt beslut som fattas av resolutionsmyndigheter som invänder mot koncernresolutionsplanen ska vara fullt underbyggt, ange skälen till att myndigheten invänder mot den föreslagna koncernresolutionsplanen och beakta de synpunkter och reservationer som förs fram av andra resolutionsmyndigheter och behöriga myndigheter. Varje resolutions­ myndighet ska meddela sitt beslut till de andra medlemmarna i resolutionskollegiet.”

5.Artikel 16 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska andra stycket ersättas med följande:

”En resolution av en koncern ska anses möjlig om det är rimligt och trovärdigt att resolutionsmyndigheterna

antingen kan avveckla koncernenheter enligt normala insolvensförfaranden eller försätta den koncernen i resolution med tillämpning av resolutionsverktyg eller resolutionsbefogenheter i förhållande till resolutionsenheter inom den koncernen samtidigt som betydande negativa effekter på de finansiella systemen i största möjliga mån undviks, i de medlemsstater där koncernenheter eller filialer är belägna, eller i andra medlemsstater eller i unionen, inklusive omfattande finansiell instabilitet eller systemomfattande händelser, för att säkerställa att dessa koncernenheters kritiska funktioner kan upprätthållas, om de utan svårigheter kan avskiljas vid lämplig tidpunkt eller på annat sätt.

445

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/307

SV

 

 

 

 

Resolutionsmyndigheterna på koncernnivå ska i god tid meddela EBA när en resolution av en koncern inte anses vara möjlig.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. I de fall en koncern består av mer än en resolutionsgrupp ska medlemsstaterna säkerställa att de myndigheter som avses i punkt 1 ska bedöma varje resolutionsgrupps möjlighet till resolution i enlighet med denna artikel.

Den bedömning som avses i första stycket i den här punkten ska utföras utöver bedömningen av hela koncernens möjlighet till resolution och ska ske inom ramen för den beslutsprocess som anges i artikel 13.”

6.Följande artikel ska införas: ”Artikel 16a

Befogenhet att förbjuda vissa utdelningar

1.Om en enhet befinner sig i en situation där den uppfyller det kombinerade buffertkravet när den beaktas utöver vart och ett av de villkor som avses i artikel 141a.1 a, b och c i direktiv 2013/36/EU, men inte uppfyller det kombinerade buffertkravet när den beaktas utöver de villkor som avses i artiklarna 45c och 45d i det här direktivet och när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 a i det här direktivet, ska resolutionsmyndigheten för den enheten ha befogenhet, i enlighet med punkterna 2 och 3 i den här artikeln, att förbjuda en enhet att dela ut mer än det högsta utdelningsbara belopp som avser minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (nedan kallat det högsta utdelningsbara beloppet) som beräknas i enlighet med punkt 4 i den här artikeln genom någon av följande åtgärder:

a)Göra en utdelning kopplad till kärnprimärkapital.

b)Skapa en skyldighet att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut rörlig ersättning om skyldigheten att betala skapades vid en tidpunkt då enheten inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet.

c)Göra utbetalningar avseende övriga primärkapitalinstrument.

Om en enhet befinner sig i en situation som avses i första stycket ska den omedelbart underrätta resolutionsmyn­ digheten därom.

2.I den situation som avses i punkt 1 ska enhetens resolutionsmyndighet, efter samråd med den behöriga myndigheten, utan onödigt dröjsmål bedöma huruvida den ska utöva den befogenhet som avses i punkt 1 med beaktande av samtliga följande aspekter:

a)Skälen till underlåtelsen, dess varaktighet och omfattning samt dess inverkan på möjligheten att försätta den berörda enheten i resolution.

b)Utvecklingen av enhetens finansiella situation och sannolikheten för att den inom en överblickbar framtid kommer att uppfylla det villkor som avses i artikel 32.1 a.

c)Utsikterna för att enheten kommer att kunna säkerställa efterlevnad av kraven i punkt 1 inom en rimlig tidsram.

d)Om enheten inte skulle vara i stånd att ersätta skulder som inte längre uppfyller de kvalificerings- eller löptidskriterier som fastställs i artiklarna 72b och 72c i förordning (EU) nr 575/2013 eller i artikel 45b eller artikel 45f.2 i detta direktiv, huruvida denna oförmåga är idiosynkratisk eller beror på marknadsomfattande störningar.

e)Huruvida utövandet av den befogenhet som anges i punkt 1 är den mest lämpliga och proportionella åtgärden för att ta itu med enhetens situation med beaktande särskilt av dess potentiella inverkan på både finansierings­ villkoren och möjligheten att försätta den berörda enheten i resolution.

Resolutionsmyndigheten ska upprepa sin prövning av om den ska utöva befogenheten i punkt 1 åtminstone en gång i månaden så länge enheten fortsatt befinner sig i den situation som avses i punkt 1.

446

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/308

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

3.Om resolutionsmyndigheten bedömer att enheten fortsatt befinner sig i den situation som avses i punkt 1 nio månader efter det att underrättelse om situationen lämnats av enheten ska resolutionsmyndigheten, efter samråd med behörig myndighet, utöva den befogenhet som avses i punkt 1 utom i de fall där resolutionsmyndigheten finner, efter en bedömning, att minst två av följande villkor är uppfyllda:

a)Underlåtelsen beror på allvarliga störningar av de finansiella marknadernas funktion, som orsakar omfattande finansiella påfrestningar på marknaden i flera segment av de finansiella marknaderna.

b)De störningar som avses i led a leder inte bara till ökad prisvolatilitet för enhetens kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument eller ökade kostnader för enheten utan leder också till att marknaderna helt eller delvis stängs, vilket hindrar enheten från att emittera kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument på dessa marknader.

c)Den stängning av marknaden som avses i led b tillämpas inte enbart på den berörda enheten utan också på flera andra enheter.

d)Den störning som avses i led a hindrar den berörda enheten från att emittera kapitalbasinstrument och kvalificerade skuldinstrument i tillräckligt stor volym för att avhjälpa underlåtelsen.

e)Utövande av den befogenhet som avses i punkt 1 leder till negativa spridningseffekter för en del av banksektorn, vilket potentiellt underminerar den finansiella stabiliteten.

Om det undantag som avses i första stycket tillämpas ska resolutionsmyndigheten underrätta den behöriga myndigheten om sitt beslut och ska lämna en skriftlig förklaring till sin bedömning.

Varje månad ska resolutionsmyndigheten upprepa sin bedömning huruvida det undantag som avses i första stycket är tillämpligt.

4.Det högsta utdelningsbara beloppet ska beräknas genom att multiplicera den summa som beräknas i enlighet med punkt 5 med den faktor som fastställs i enlighet med punkt 6. Det högsta utdelningsbara beloppet ska minskas med belopp som blir resultatet av någon av de åtgärder som avses i punkt 1 a, b eller c.

5.Den summa som ska multipliceras i enlighet med punkt 4 ska bestå av

a)delårsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 med avdrag för eventuell vinstutdelning eller betalning som blir resultatet av de åtgärder som avses i punkt 1 a, b eller c i den här artikeln

plus

b)årsöverskott som inte inräknats i kärnprimärkapitalet enligt artikel 26.2 i förordning (EU) nr 575/2013 med avdrag för eventuell vinstutdelning eller betalning som blir resultatet av de åtgärder som avses i punkt 1 a, b eller c i den här artikeln

minus

c)belopp som skulle ha erlagts som skatt om utdelning inte hade skett på de poster som anges under leden a och b i denna punkt.

6.Den faktor som avses i punkt 4 ska fastställas enligt följande:

a)När det kärnprimärkapital som upprätthålls av enheten och som inte används för att uppfylla det kapitalbaskrav som anges i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och i artiklarna 45c och 45d i detta direktiv, uttryckt som procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets första (dvs. lägsta) kvartil, ska faktorn vara 0.

b)När det kärnprimärkapital som upprätthålls av enheten och som inte används för att uppfylla det krav som anges i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och i artiklarna 45c och 45d i detta direktiv, uttryckt som procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets andra kvartil, ska faktorn vara 0,2.

447

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/309

SV

 

 

 

 

c)När det kärnprimärkapital som upprätthålls av enheten och som inte används för att uppfylla det krav som anges i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och i artiklarna 45c och 45d i detta direktiv, uttryckt som procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets tredje kvartil, ska faktorn vara 0,4.

d)När det kärnprimärkapital som upprätthålls av enheten och som inte används för att uppfylla det krav som anges i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och i artiklarna 45c och 45d i detta direktiv, uttryckt som procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ligger inom det kombinerade buffertkravets fjärde (dvs. högsta) kvartil, ska faktorn vara 0,6.

De undre och övre gränserna i varje kvartil i det kombinerade buffertkravet ska beräknas enligt följande:

Undre gränsen i kvartilen ¼ Kombinerat buffertkrav � ðQn − 1Þ 4

Övre gränsen i kvartilen ¼ Kombinerat buffertkrav � Qn 4

där ’Qn’ = ordningstalet för den berörda kvartilen.”

7.Artikel 17 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att när en resolutionsmyndighet, enligt en bedömning av resolutionsmöj­ ligheterna för en enhet i enlighet med artiklarna 15 och 16, efter samråd med den behöriga myndigheten, slår fast att det finns väsentliga hinder för möjligheten att försätta den enheten i resolution, ska den resolutionsmyn­ digheten skriftligen meddela det fastställandet till den berörda enheten, till den behöriga myndigheten och till resolutionsmyndigheterna i de jurisdiktioner där betydande filialer är belägna.”

b)Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3. Inom fyra månader från mottagandet av ett meddelande i enlighet med punkt 1, ska enheten till resolutionsmyndigheten föreslå möjliga åtgärder för att åtgärda eller avlägsna de väsentliga hinder som angetts i meddelandet.

Enheten ska inom två veckor efter mottagandet av ett meddelande som skickats i enlighet med punkt 1 i den här artikeln föreslå resolutionsmyndigheten möjliga åtgärder och en tidsplan för genomförandet av dessa, för att säkerställa att enheten efterlever bestämmelserna i artiklarna 45e eller 45f i detta direktiv och det kombinerade buffertkravet, om ett väsentligt hinder för möjligheten till resolution har sin grund i en situation där antingen

a)enheten uppfyller det kombinerade buffertkravet när den beaktas utöver vart och ett av de villkor som avses i artikel 141a.1 a, b och c i direktiv 2013/36/EU, men inte uppfyller det kombinerade buffertkravet när den

beaktas utöver de villkor som avses i artiklarna 45c och 45d i det här direktivet och när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 a i det här direktivet, eller

b)enheten inte uppfyller de krav som avses i artiklarna 92a och 494 i förordning (EU) nr 575/2013 eller de krav som avses i artiklarna 45c och 45d i detta direktiv.

I tidsplanen för genomförandet av de föreslagna åtgärderna enligt andra stycket ska hänsyn tas till orsakerna till det väsentliga hindret.

Resolutionsmyndigheten ska, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedöma huruvida de åtgärder som föreslås enligt första och andra styckena effektivt minskar eller avlägsnar de ifrågavarande väsentliga hindren.

4.Om resolutionsmyndigheten finner att de av en enhet föreslagna åtgärderna i enlighet med punkt 3 inte effektivt minskar eller avlägsnar de ifrågavarande hindren, ska den, antingen direkt eller indirekt genom den behöriga myndigheten, kräva att enheten vidtar alternativa åtgärder som skulle kunna uppnå det målet samt skriftligt meddela enheten dessa åtgärder, vilket inom en månad ska föreslå en plan för att genomföra dem.

448

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/310

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

När resolutionsmyndigheten identifierar alternativa åtgärder ska den visa på vilket sätt de av enheten föreslagna åtgärderna inte skulle kunna avlägsna hindren för möjligheten till resolution och hur de föreslagna alternativa åtgärderna är proportionerliga för att avlägsna hindren. Resolutionsmyndigheten ska beakta det hot som de hindren för möjligheten till resolution innebär för den finansiella stabiliteten samt den inverkan åtgärderna har på enhetens verksamhet, dess stabilitet och dess förmåga att bidra till ekonomin.”

c)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i)I leden a, b, d, e, g och h ska ”institut” ersättas med ”enhet”.

ii)Följande led ska införas:

”ha)

Kräva att ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d i detta direktiv lämnar in en plan

 

för att återställa efterlevnad av kraven i artiklarna 45e eller 45f i detta direktiv, uttryckt som en

 

procentandel av det totalt riskvägda exponeringsbeloppet som beräknas i enlighet med artikel 92.3

 

i förordning (EU) nr 575/2013, och, i tillämpliga fall, av det kombinerade buffertkravet, samt av de krav

 

som avses i artiklarna 45e eller 45f i detta direktiv, uttryckt som en procentandel av det totala

 

exponeringsmått som avses i artiklarna 429 och 429a i förordning (EU) nr 575/2013.”

iii) Leden i, j och k ska ersättas med följande:

”i)

Kräva att ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d emitterar kvalificerade skulder för

 

att uppfylla kraven i artiklarna 45e eller 45f.

j)Kräva att ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d vidtar andra åtgärder för att uppfylla minimikraven för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt artiklarna 45e och 45f, inbegripet att inte minst försöka omförhandla eventuella kvalificerade skulder, övriga primärkapitalinstrument eller supplementärkapitalinstrument som det eller den har utfärdat, för att säkerställa att resolutionsmyn­ dighetens eventuella beslut om att skriva ned eller konvertera den skulden eller det instrumentet verkställs enligt rätten i den jurisdiktion som skulden eller instrumentet omfattas av.

ja) I syfte att säkerställa en fortlöpande

efterlevnad av artikel 45e eller artikel 45f, kräva att ett institut eller

en enhet som avses i artikel 1.1 b, c

eller d ändrar löptidsprofilen för

i)kapitalbasinstrument, efter att ha fått godkännande från den behöriga myndigheten, och

ii)sådana kvalificerade skulder som avses i artikel 45b och i artikel 45f.2 a.

k)Om en enhet är ett dotterföretag till ett holdingföretag med blandad verksamhet, kräva att holdingföretaget med blandad verksamhet bildar ett separat finansiellt holdingföretag för att kontrollera enheten, om nödvändigt för att underlätta resolutionen av enheten och för att undvika att tillämpningen av de resolutionsverktyg och utövandet av de resolutionsbefogenheter som avses i avsnitt IV får negativa konsekvenser för den icke-finansiella delen av koncernen.”

d)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Innan resolutionsmyndigheten identifierar eventuella åtgärder enligt punkt 4, ska resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten och i förekommande fall den utsedda nationella makrotillsynsmyn­ digheten, noggrant överväga åtgärdernas potentiella effekter på enheten i fråga, på den inre marknaden för finansiella tjänster, och på den finansiella stabiliteten i andra medlemsstater och i unionen som helhet.”

8.I artikel 18 ska punkterna 1–7 ersättas med följande:

”1. Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska tillsammans med resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen, efter samråd med tillsynskollegiet och resolutionsmyndigheterna i jurisdiktioner där betydande filialer är belägna, i den mån det är relevant för den betydande filialen, överväga den bedömning som krävs enligt artikel 16 inom resolutionskollegiet och vidta alla rimliga mått och steg för att nå ett gemensamt beslut i fråga om tillämpningen av åtgärder som har identifierats i enlighet med artikel 17.4 med avseende på samtliga resolutionsenheter och deras dotterföretag som är sådana enheter som avses i artikel 1.1 och ingår i koncernen.

449

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/311

SV

 

 

 

 

2.Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska, i samarbete med den samordnande tillsynsmyndigheten och EBA och i enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) nr 1093/2010, utarbeta och överlämna en rapport till moderföretaget inom unionen, till dotterföretagens resolutionsmyndigheter, som ska överlämna den till de dotterföretag som de ansvarar för, och till resolutionsmyndigheterna i de jurisdiktioner där betydande filialer är belägna. Rapporten ska utarbetas efter samråd med de behöriga myndigheterna och ska analysera de väsentliga hindren för en effektiv tillämpning av resolutionsverktygen och utövandet av resolutionsbefogenheter med avseende på koncernen och även resolutionsgrupper när en koncern består av mer än en resolutionsgrupp. Rapporten ska beakta effekterna på koncernens affärsmodell och rekommendera proportionerliga och riktade åtgärder som, enligt resolutionsmyndigheten på koncernnivå, är nödvändiga eller lämpliga för att avlägsna de hindren.

Om ett hinder för möjligheten att försätta koncernen i resolution har sin grund i att en koncernenhet befinner sig i en sådan situation som avses i artikel 17.3 andra stycket ska resolutionsmyndigheten på koncernnivå meddela sin bedömning av det hindret till moderföretaget inom unionen efter samråd med resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten och resolutionsmyndigheterna för dess dotterinstitut.

3.Inom fyra månader från mottagandet av en sådan rapport får moderföretaget inom unionen inkomma med synpunkter och för resolutionsmyndigheten på koncernnivå föreslå alternativa åtgärder för att lösa de hinder som konstaterats i rapporten.

Om de hinder som konstaterats i rapporten har sin grund i att en koncernenhet befinner sig i en sådan situation som avses i artikel 17.3 andra stycket i detta direktiv ska moderföretaget inom unionen inom två veckor efter mottagandet av ett meddelande som skickats i enlighet med punkt 2 andra stycket i den här artikeln föreslå resolutionsmyndigheten på koncernnivå möjliga åtgärder och tidsplanen för dessas genomförande i syfte att säkerställa att koncernenheten uppfyller kraven i artiklarna 45e eller 45f i detta direktiv, uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och, i förekommande fall, det kombinerade buffertkravet, och de krav som avses i artiklarna 45e och 45f i detta direktiv, uttryckt som en procentandel av det totala exponeringsmått som avses i artiklarna 429 och 429a i förordning (EU) nr 575/2013.

I tidsplanen för genomförandet av de föreslagna åtgärderna enligt andra stycket ska hänsyn tas till orsakerna till det väsentliga hindret. Resolutionsmyndigheten ska, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedöma huruvida de åtgärderna effektivt minskar eller avlägsnar det väsentliga hindret.

4.Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska meddela alla eventuella åtgärdsförslag från moderföretaget inom unionen till den samordnande tillsynsmyndigheten, EBA, dotterföretagens resolutionsmyndigheter och resolutions­ myndigheterna i de jurisdiktioner där betydande filialer är belägna, i den mån det är relevant för den betydande filialen. Resolutionsmyndigheten på koncernnivå och resolutionsmyndigheterna för dotterföretagen ska, efter samråd med de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna i de jurisdiktioner där betydande filialer är belägna, göra allt de kan för att inom resolutionskollegiet nå ett gemensamt beslut om fastställandet av de väsentliga hindren och, om så krävs, bedömningen av de åtgärder som har föreslagits av moderföretaget inom unionen och av de åtgärder som krävts av myndigheterna för att åtgärda eller avlägsna hindren, med hänsyn till åtgärdernas potentiella effekter i alla medlemsstater där koncernen är verksam.

5.Det gemensamma beslutet ska nås inom fyra månader från det att moderföretaget inom unionen inkommit med synpunkter. Om moderföretaget inom unionen inte har inkommit med synpunkter ska det gemensamma beslutet nås inom en månad från utgången av den fyramånadersperiod som avses i punkt 3 första stycket.

Det gemensamma beslutet rörande ett resolutionshinder med grund i en situation som avses i artikel 17.3 andra stycket ska nås inom två veckor efter att moderföretaget inom unionen inkommit med synpunkter i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

Det gemensamma beslutet ska motiveras och fastställas i ett dokument som resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska lämna till moderföretaget inom unionen.

EBA får på begäran av en resolutionsmyndighet bistå resolutionsmyndigheterna när det gäller att nå ett gemensamt beslut i enlighet med artikel 31 andra stycket c i förordning (EU) nr 1093/2010.

450

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/312

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

6.Om ett gemensamt beslut inte nås inom den relevanta period som avses i punkt 5, ska resolutionsmyn­ digheten på koncernnivå fatta ett eget beslut om de lämpliga åtgärder som i enlighet med artikel 17.4 ska vidtas på koncernnivå.

Beslutet ska innehålla en fullständig motivering och beakta synpunkter och reservationer som andra resolutionsmyn­ digheter har fört fram. Resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska lämna beslutet till moderföretaget inom unionen.

Om en resolutionsmyndighet vid utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln har hänskjutit ett ärende som avses i punkt 9 i denna artikel till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsmyndigheten på koncernnivå skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut. Den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln eller efter det att ett gemensamt beslut har nåtts. Om EBA inte fattar ett beslut ska beslutet av resolutionsmyndigheten på koncernnivå tillämpas.

6a. Om ett gemensamt beslut inte nås inom den relevanta period som avses i punkt 5 i denna artikel, ska den berörda resolutionsenhetens resolutionsmyndighet fatta ett eget beslut om de lämpliga åtgärder som i enlighet med artikel 17.4 ska vidtas på resolutionsgruppsnivå.

Det beslut som avses i första stycket ska innehålla en fullständig motivering och beakta synpunkter och reservationer som resolutionsmyndigheter för andra enheter i samma resolutionsgrupp och resolutionsmyndigheten på koncernnivå har fört fram. Berörda resolutionsmyndighet ska lämna beslutet till resolutionsenheten.

Om en resolutionsmyndighet vid utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i denna artikel har hänskjutit ett ärende som avses i punkt 9 i den här artikeln till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsenhetens resolutionsmyndighet skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut. Den relevanta period som avses i punkt 5 i denna artikel ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i denna artikel eller efter det att ett gemensamt beslut har nåtts. Om EBA inte fattar ett beslut ska beslutet av resolutionsenhetens resolutionsmyndighet tillämpas.

7.Om ett gemensamt beslut inte nås ska resolutionsmyndigheterna för dotterföretag som inte är resolutionsenheter fatta sina egna beslut om de lämpliga åtgärder som i enlighet med artikel 17.4 ska vidtas av dotterföretag på individuell nivå.

Beslutet ska innehålla en fullständig motivering och beakta synpunkter och reservationer som de övriga resolutions­ myndigheterna har fört fram. Beslutet ska lämnas till det berörda dotterföretaget och till resolutionsenheten i samma resolutionsgrupp, till den resolutionsenhetens resolutionsmyndighet och, om denna inte är densamma, till resolutionsmyndigheten på koncernnivå.

Om en resolutionsmyndighet vid utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln har hänskjutit ett ärende som avses i punkt 9 i den här artikeln till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsmyndigheten för dotterföretaget skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut. Den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter utgången av den relevanta period som avses i punkt 5 i den här artikeln eller efter det att ett gemensamt beslut har nåtts. Om EBA inte fattar ett beslut ska beslutet av resolutionsmyndigheten för dotterföretaget tillämpas.”

451

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/313

SV

 

 

 

 

9.I artikel 32.1 ska led b ersättas med följande:

”b) Det finns, med beaktande av tidsaspekter och andra relevanta omständigheter, inga rimliga utsikter att några alternativa åtgärder från den privata sektorns sida, inbegripet åtgärder av ett institutionellt skyddssystem, eller tillsynsåtgärder, inbegripet åtgärder för tidigt ingripande eller nedskrivning eller konvertering av tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59.2, avseende institutet inom rimlig tid skulle förhindra att institutet fallerar.”

10.Följande artiklar ska införas: ”Artikel 32a

Resolutionsvillkor vad gäller centrala organ och kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ

Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna får vidta en resolutionsåtgärd med avseende på ett centralt organ och alla kreditinstitut som är permanent underställda detta som ingår i samma resolutionsgrupp om denna resolutionsgrupp som helhet uppfyller de villkor som fastställs i artikel 32.1.

Artikel 32b

Insolvensförfaranden för institut och enheter som inte omfattas av resolutionsåtgärder

Medlemsstaterna ska säkerställa att ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d och som resolutions­ myndigheten anser uppfyller villkoren i artikel 32.1 a och b, men för vilken en resolutionsåtgärd inte skulle ligga i allmänintresset i enlighet med artikel 32.1 c, avvecklas under ordnade former i enlighet med tillämplig nationell rätt.”

11.I artikel 33 ska punkterna 2, 3 och 4 ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna vidtar en resolutionsåtgärd gentemot en enhet som avses i artikel 1.1 c eller d, om den enheten uppfyller villkoren i artikel 32.1.

3.Om dotterinstituten till ett holdingföretag med blandad verksamhet innehas direkt eller indirekt av ett mellanvarande finansiellt holdingföretag ska det i resolutionsplanen föreskrivas att det mellanvarande finansiella holdingföretaget identifieras som en resolutionsenhet, och medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsåtgärder för koncernresolution vidtas gentemot det mellanvarande finansiella holdingföretaget. Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna inte vidtar resolutionsåtgärder för koncernresolution gentemot holdingföretaget med blandad verksamhet.

4.Om inte annat sägs i punkt 3 i denna artikel och trots att en enhet som avses i artikel 1.1 c eller d inte uppfyller villkoren i artikel 32.1 får resolutionsmyndigheterna vidta resolutionsåtgärder gentemot en sådan enhet som avses i artikel 1.1 c eller d om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Enheten är en resolutionsenhet.

b)Ett eller flera av de dotterföretag till den enheten som är institut, men inte resolutionsenheter, uppfyller villkoren i artikel 32.1.

c)De dotterföretags tillgångar och skulder som avses i led b är sådana att ett fallissemang för dotterföretagen hotar resolutionsgruppen som helhet, och resolutionsåtgärder gentemot enheten är nödvändiga för resolution av de av dessa dotterföretag som är institut eller för resolution av den berörda resolutionsgruppen som helhet.”

12.Följande artikel ska införas: ”Artikel 33a

Befogenhet att tillfälligt upphäva vissa skyldigheter

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna, efter samråd med de behöriga myndigheterna, som ska svara i tid, har befogenhet att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter, enligt ett avtal i vilket ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d är part, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Det har fastställts att institutet eller enheten fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt artikel 32.1 a.

452

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/314

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Det finns ingen omedelbart tillgänglig åtgärd från den privata sektorn som avses i artikel 32.1 b som skulle förhindra att institutet eller enheten fallerar.

c)Utövandet av befogenheten att tillfälligt upphäva bedöms vara nödvändigt för att undvika ytterligare försämring av de finansiella villkoren för institutet eller enheten.

d)Utövandet av befogenheten att tillfälligt upphäva är antingen

i)nödvändigt för att uppnå det fastställande som föreskrivs i artikel 32.1 c, eller

ii)nödvändigt för att välja lämpliga resolutionsåtgärder eller för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera resolutionsverktyg.

2.Den befogenhet som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på betalnings- eller leveransskyldigheter för följande:

a)System eller operatörer av system som har betecknats enligt direktiv 98/26/EG.

b)Centrala motparter som har auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 och centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma enligt artikel 25 i den förordningen.

c)Centralbanker.

Resolutionsmyndigheterna ska fastställa omfattningen av den befogenhet som avses i punkt 1 i den här artikeln med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Resolutionsmyndigheterna ska i synnerhet noga undersöka om det är lämpligt att utvidga det tillfälliga upphävandet till att omfatta kvalificerade insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.4 i direktiv 2014/49/EU, särskilt till garanterade insättningar som gjorts av fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag.

3.Medlemsstaterna får föreskriva att resolutionsmyndigheterna, om befogenheten att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter utövas med avseende på kvalificerade insättningar, ska säkerställa att insättare får tillgång till en lämplig summa per dag från dessa insättningar.

4.Perioden för tillfälligt upphävande enligt punkt 1 ska vara så kort som möjligt och får inte överskrida den minimiperiod som resolutionsmyndigheten anser vara nödvändig för de syften som avses i punkt 1 c och d, och får under inga omständigheter vara längre än den period som sträcker sig från och med offentliggörandet av en underrättelse om tillfälligt upphävande enligt punkt 8 till och med midnatt den medlemsstat där resolutionsmyn­ digheten för institutet eller enheten är etablerad på den bankdag som följer på dagen för offentliggörandet.

Vid utgången av den period för tillfälligt upphävande som avses i första stycket ska det tillfälliga upphävandet upphöra att ha verkan.

5.Resolutionsmyndigheterna ska, när de utövar den befogenhet som avses i punkt 1 i den här artikeln, ta hänsyn till vilken effekt utövandet av befogenheten kan få på de finansiella marknadernas korrekta funktion och beakta befintliga nationella regler samt tillsynsbefogenheter och rättsliga befogenheter för att skydda borgenärernas rättigheter och likabehandling av borgenärer i normala insolvensförfaranden. Resolutionsmyndigheter ska särskilt ta hänsyn till möjligheten att tillämpa nationella insolvensförfaranden på institutet eller enheten till följd av fastställandet i artikel 32.1 c och ska vidta de åtgärder som de anser vara lämpliga för att säkerställa lämplig samordning med de nationella administrativa eller rättsliga myndigheterna.

6.Om betalnings- eller leveransskyldigheter enligt ett avtal tillfälligt upphävs enligt punkt 1 ska betalnings- eller leveransskyldigheterna för eventuella motparter till samma avtal tillfälligt upphävas under samma tidsperiod.

7.En betalnings- eller leveransskyldighet som skulle ha fullgjorts under perioden för tillfälligt upphävande ska fullgöras omedelbart efter utgången av den perioden.

8.Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna utan dröjsmål underrättar det institut eller den enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d och de myndigheter som avses i artikel 83.2 a–h när de utövar den befogenhet som avses i punkt 1 i den här artikeln efter det att det fastställts att institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt artikel 32.1 a och innan resolutionsbeslutet har fattats.

Resolutionsmyndigheten ska offentliggöra eller säkerställa offentliggörande av det beslut eller det instrument som ligger till grund för det tillfälliga upphävandet av skyldigheter enligt den här artikeln samt villkoren och perioden för det tillfälliga upphävandet genom de åtgärder som avses i artikel 83.4.

453

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/315

SV

 

 

 

 

9.Den härartikeln ska inte påverka de bestämmelser i medlemsstaternas nationella rätt som ger befogenheter att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter för institut och enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln innan det har fastställts att dessa institut eller enheter fallerar eller sannolikt kommer att fallera i enlighet med artikel 32.1 a, eller att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter för institut eller enheter som ska avvecklas under normala insolvensförfaranden och som överskrider den räckvidd och varaktighet som föreskrivs i den här artikeln. Sådana befogenheter ska utövas i enlighet med den räckvidd och varaktighet och de villkor som föreskrivs i relevant nationell rätt. De villkor som anges i den här artikeln ska inte påverka de villkor som gäller sådan befogenhet att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter.

10.Medlemsstaterna ska säkerställa att en resolutionsmyndighet som enligt punkt 1 i den här artikeln utövar sin befogenhet att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter med avseende på ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d också har möjlighet att utöva befogenhet under den perioden att

a)införa restriktioner för det institutets eller den enhetens borgenärer att göra säkerhetsrätter gällande beträffande det institutets eller den enhetens tillgångar, under samma period i vilket fall artikel 70.2, 70.3 och 70.4 ska tillämpas,

b)tillfälligt upphäva uppsägningsrätter som institutets eller enhetens avtalsparter har under samma period i vilket fall artikel 71.2–71.8 ska tillämpas.

11.Om en resolutionsmyndighet, efter det att det fastställts att ett institut eller en enhet fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt artikel 32.1 a, har utövat befogenheten att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyl­ digheter under någon av de omständigheter som anges i punkt 1 eller 10 i den här artikeln, och om resolutions­ åtgärder sedermera vidtas med avseende på detta institut eller denna enhet ska resolutionsmyndigheten inte utöva sina befogenheter enligt artiklarna 69.1, 70.1 eller 71.1 med avseende på det institutet eller den enheten.”

13.Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska ”kapitalinstrument” ersättas med ”kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59”.

b)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i)Ordet ”kapitalinstrument” ska ersättas med ”kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59”.

ii)I led d ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

c) I punkterna 5, 12 och 13 ska ”kapitalinstrument” ersättas med ”kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59”.

14.Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska ”kapitalinstrument” ersättas med ”kapitalinstrument och kvalificerade skulder”.

b)I punkt10 a ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

15.Artikel 44 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)Led f ersättas med följande:

”f) Skulder med en återstående löptid på mindre än sju dagar till system eller systemoperatörer som har utsetts i enlighet med direktiv 98/26/EG eller till deras deltagare och som uppstår till följd av deltagandet i ett sådant system, eller till centrala motparter som har auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 och centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma enligt artikel 25 i den förordningen.”

454

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/316

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

ii)Följande led ska läggas till:

”h) Skulder till institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c eller d som ingår i samma resolutionsgrupp utan att själva utgöra resolutionsenheter, oberoende av deras löptider, utom om dessa skulder har en lägre rangordning än vanliga skulder utan säkerhet enligt den relevanta nationella rätt som reglerar normala insolvensförfaranden som är tillämplig dagen för detta direktivs införlivande, i de fall när det undantaget är tillämpligt, ska resolutionsmyndigheten för det berörda dotterföretag som inte är en resolutionsenhet bedöma huruvida beloppet för de poster som uppfyller kraven i artikel 45f.2 är tillräckligt för att stödja tillämpningen av den föredragna resolutionsstrategin.”

iii)I femte stycket ska ”kvalificerade skulder för skuldnedskrivningsverktyg” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

b)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Resolutionsmyndigheterna ska noga bedöma huruvida skulder till de institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c eller d och som ingår i samma resolutionsgrupp utan att själva vara resolutionsenheter och som inte är undantagna från tillämpningen av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter enligt punkt 2 h i denna artikel bör undantas eller delvis undantas enligt första stycket a–d i den här punkten för att säkerställa ett effektivt genomförande av resolutionsstrategin.

I de fall där en resolutionsmyndighet beslutar att inom ramen för denna punkt helt eller delvis undanta en nedskrivningsbar skuld eller en klass nedskrivningsbara skulder får den nedskrivnings- eller konverteringsnivå som tillämpas på andra nedskrivningsbara skulder ökas för att ta hänsyn till sådana undantag, under förutsättning att den nedskrivnings- och konverteringsnivå som tillämpas på andra nedskrivningsbara skulder följer principen i artikel 34.1 g.”

c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. I de fall där en resolutionsmyndighet beslutar att helt eller delvis undanta en nedskrivningsbar skuld eller en klass nedskrivningsbara skulder enligt denna artikel, och de förluster som skulle ha tillkommit de skulderna inte fullt ut har överförts på andra borgenärer, får ett bidrag göras från finansieringsarrangemanget för resolution till institutet under resolution för att göra ett eller flera av följande:

a)Absorbera eventuella förluster som inte har absorberats av nedskrivningsbara skulder och återställa substansvärdet i institutet under resolution till noll i enlighet med artikel 46.1 a.

b)Förvärva aktier eller andra äganderättsinstrument eller kapitalinstrument i institutet under resolution för att i enlighet med artikel 46.1 b rekapitalisera institutet.”

d)I punkt 5 a ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

16.Följande artikel ska införas: ”Artikel 44a

Försäljning av efterställda kvalificerade skulder till icke-professionella kunder

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en säljare av kvalificerade skulder som uppfyller samtliga de villkor som avses i artikel 72a i förordning (EU) nr 575/2013, undantaget artikel 72a.1 b, och i artikel 72b.3–72b.5 i den

förordningen säljer sådana skulder till icke-professionella kunder enligt definitionen i artikel 4.1.11 i direktiv 2014/65/EU endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Säljaren har utfört ett lämplighetstest i enlighet med artikel 25.2 i direktiv 2014/65/EU.

b)Säljaren har på grundval av ett sådant test som avses i led a förvissat sig om att sådana kvalificerade skulder är lämpliga för den icke-professionella kunden.

c)Säljaren har dokumenterat lämpligheten i enlighet med artikel 25.6 i direktiv 2014/65/EU.

455

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/317

SV

 

 

 

 

Utan hinder av första stycket får medlemsstaterna föreskriva att de villkor som fastställs i leden a–c i det stycket ska gälla säljare av andra instrument som räknas som kapitalbas eller nedskrivningsbara skulder.

2.Om de villkor som anges i punkt 1 är uppfyllda och den icke-professionella kundens portfölj med finansiella instrument vid tidpunkten för köpet inte överstiger 500 000 EUR ska säljaren, på grundval av den information som lämnats av den icke-professionella kunden i enlighet med punkt 3, säkerställa att båda av följande villkor är uppfyllda:

a)Den icke-professionella kunden investerar totalt inte mer än 10 % av sin portfölj i sådana skulder som avses i punkt 1.

b)Det ursprungliga investeringsbelopp som investeras i ett eller flera skuldinstrument som avses i punkt 1 är minst 10 000 EUR.

3.Den icke-professionella kunden ska lämna korrekt information om sin portfölj med finansiella instrument till säljaren, inklusive eventuella investeringar i skulder som avses i punkt 1.

4.Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska den icke-professionella kundens portfölj med finansiella instrument inkludera kontanta depositioner och finansiella instrument men exkludera eventuella finansiella instrument som har lämnats som säkerhet.

5.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25 i direktiv 2014/65/EU och genom undantag från kraven

ipunkterna 1–4 i den här artikeln får medlemsstaterna fastställa ett minimibelopp för denomineringen på minst

50000 EUR för skulder som avses i punkt 1, med beaktande av medlemsstatens marknadsvillkor och marknadspraxis samt befintliga konsumentskyddsåtgärder som faller inom medlemsstatens jurisdiktion.

6.Om värdet av totala tillgångar för enheter som avses i artikel 1.1 och som är etablerade i en medlemsstat och omfattas av det krav som avses i artikel 45e inte överstiger 50 miljarder EUR får den medlemsstaten genom undantag från kraven i punkterna 1–5 i den här artikeln tillämpa endast det krav som anges i punkt 2 b i den här artikeln.

7.Medlemsstaterna är inte skyldiga att tillämpa denna artikel på skulder som avses i punkt 1 och som emitterats före den 28 december 2020.”

17.Artikel 45 ska ersättas med följande artiklar: ”Artikel 45

Tillämpning och beräkning av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d alltid uppfyller

kraven för kapitalbas och kvalificerade skulder om så krävs enligt den här artikeln och artiklarna 45a–45i och i enlighet med dessa artiklar.

2.Det krav som avses i punkt 1 i den här artikeln ska beräknas i enlighet med artikel 45c.3, 45c.5 eller 45c.7, i tillämpliga fall, som ett belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder, och det ska uttryckas som procentandelar av följande:

a)Det totala riskvägda exponeringsbeloppet för den berörda enhet som avses i punkt 1 i den här artikeln, beräknat i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)Det totala exponeringsmåttet för den berörda enhet som avses i punkt 1 i den här artikeln, beräknat i enlighet med artiklarna 429 och 429a i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 45a

Undantag från minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Trots vad som sägs i artikel 45 ska resolutionsmyndigheterna från kravet enligt artikel 45.1 undanta hypoteklåneinstitut som finansieras genom säkerställda obligationer och som inte får ta emot insättningar enligt nationell rätt, under förutsättning att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Dessa institut kommer att avvecklas vid nationella insolvensförfaranden eller vid andra typer av förfaranden som fastställts för sådana institut och som genomförs i enlighet med artikel 38, 40 eller 42.

456

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/318

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)De förfaranden som avses i led a säkerställer att borgenärer till dessa institut, inbegripet i tillämpliga fall innehavare av säkerställda obligationer, bär förluster på ett sätt som gör att resolutionsmålen uppnås.

2.De institut som undantas från kravet enligt artikel 45.1 ska inte ingå i den konsolidering som avses i artikel 45e.1.

Artikel 45b

Kvalificerade skulder för resolutionsenheter

1.Skulder ska räknas med i resolutionsenheters belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder enbart om de uppfyller de villkor som avses i följande artiklar i förordning (EU) nr 575/2013:

a)Artikel 72a.

b)Artikel 72b, med undantag av punkt 2 d.

c)Artikel 72c.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska kvalificerade skulder, när det i detta direktiv hänvisas till kraven i artikel 92a eller 92b i förordning (EU) nr 575/2013, vid tillämpning av de artiklarna utgöras av kvalificerade skulder enligt definitionen i artikel 72k i den förordningen och fastställda i enlighet med del två avdelning I kapitel 5a i den förordningen.

2.Skulder som hänför sig till skuldinstrument med inbäddade derivat, exempelvis strukturerade produkter, som uppfyller villkoren i punkt 1 första stycket, undantaget artikel 72a.2 l i förordning (EU) nr 575/2013, ska räknas med i beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder enbart om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Kapitalbeloppet för den skuld som hänför sig till skuldinstrumentet vid tidpunkten för emissionen, är fast eller ökande och påverkas inte av någon inbäddad derivategenskap, och det totala belopp för skulden som hänför sig till skuldinstrumentet inbegripet det inbäddade derivatet kan värderas dagligen genom hänvisning till en aktiv och likvid tvåvägsmarknad för ett likvärdigt instrument utan kreditrisk i enlighet med artiklarna 104 och 105 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)Skuldinstrumentet omfattar ett avtalsvillkor som anger att värdet av fordran i fall av emittentens insolvens och av att emittenten försätts i resolution är fast eller ökande, och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skulden.

Skuldinstrument som avses i första stycket, inbegripet deras inbäddade derivat, ska inte omfattas av något nettningsavtal och deras värdering av sådana instrument ska inte omfattas av artikel 49.3.

De skulder som avses i första stycket ska bara räknas med i beloppet av kapitalbas och kvalificerade skulder i fråga om den del av skulderna som motsvarar det kapitalbelopp som avses i led a i det stycket eller det fasta eller ökande belopp som avses i led b i det stycket.

3.Om skulder emitteras av ett dotterföretag som är etablerat i unionen till en befintlig aktieägare som inte ingår i samma resolutionsgrupp, och det dotterföretaget ingår i samma resolutionsgrupp som resolutionsenheten, ska dessa skulder räknas med i den resolutionsenhetens belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder förutsatt att de uppfyller samtliga följande villkor:

a)De emitteras i enlighet med artikel 45f.2 a.

b)Utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter med avseende på dessa skulder i enlighet med artikel 59 eller 62 inverkar inte på resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget.

c)Dessa skulder överskrider inte ett belopp som fastställts genom att subtrahera

i)summan av de skulder som emitteras till och förvärvas av resolutionsenheten, antingen direkt eller indirekt genom andra enheter i samma resolutionsgrupp, och beloppet av kapitalbas som emitteras i enlighet med artikel 45f.2 b från

ii)det belopp som krävs i enlighet med artikel 45f.1.

457

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/319

SV

 

 

 

 

4.Utan att det påverkar minimikravet i artikel 45c.5 eller artikel 45d.1 a ska resolutionsmyndigheterna säkerställa att en del av det krav som avses i artikel 45e motsvarande 8 % av de totala skulderna, inbegripet kapitalbasen, ska uppfyllas av resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 med kapitalbas och efterställda kvalificerade instrument, eller med skulder som avses i punkt 3 i den här artikeln. Resolutionsmyndigheten får tillåta att en nivå som är lägre än 8 % av de totala skulderna, inbegripet kapitalbasen, men högre än det belopp som resulterar av tillämpningen av formeln (1-X1/X2) x 8 % på de totala skulderna, inbegripet kapitalbasen, ska uppfyllas av resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 med kapitalbas och efterställda kvalificerade instrument eller med skulder som avses i punkt 3 i den här artikeln, under förutsättning att samtliga villkor som anges i artikel 72b.3 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda, och där, mot bakgrund av den minskning som är möjlig enligt artikel 72b.3 i den förordningen

X1 = 3,5 % av det riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och

X2 = summan av 18 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013, och det kombinerade buffertkravet.

Om tillämpningen av första stycket i denna punkt leder till ett krav som överstiger 27 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet för resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.5 för den berörda resolutionsenheten ska resolutionsmyndigheten begränsa den del av kravet i artikel 45e som ska uppfyllas med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i punkt 3 i den här artikeln, till ett belopp motsvarande 27 % av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, om resolutionsmyndigheten har bedömt att

a)tillgång till finansieringsarrangemanget för resolution inte övervägs som ett alternativ i resolution av den resolutionsenheten i resolutionsplanen, och

b)om led a inte är tillämpligt, att det krav som avses i artikel 45e gör det möjligt för den resolutionsenheten att uppfylla kraven som anges i artikel 44.5 eller 44.8, beroende på vad som är tillämpligt.

Vid den bedömning som anges i andra stycket ska resolutionsmyndigheten även beakta risken för att i oproportionerlig utsträckning påverka den berörda resolutionsenhetens affärsmodell.

Andra stycket i denna punkt ska inte tillämpas på resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.6.

5.För resolutionsenheter som varken är globala systemviktiga institut eller resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 får resolutionsmyndigheten besluta att en del av det krav som avses i artikel 45e upp till det som är högst av 8 % av enhetens totala skulder, inbegripet kapitalbas, och den formel som avses i punkt 7 ska uppfyllas med kapitalbas och efterställda kvalificerade instrument, eller med skulder som avses i punkt 3 i denna artikel, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)De icke-efterställda skulder som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln har samma rangordning vid nationella insolvensförfaranden som vissa skulder som undantas från tillämpningen av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter i enlighet med artikel 44.2 eller 44.3.

b)Det finns en risk för att, till följd av en planerad tillämpning av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter på icke-efterställda skulder som inte undantas från tillämpningen av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter i enlighet med artikel 44.2 eller 44.3, borgenärer vars fordringar hänför sig till dessa skulder åsamkas större förluster än de skulle åsamkas vid en avveckling enligt normala insolvensförfaranden.

c)Beloppet av kapitalbas och andra efterställda skulder överstiger inte det belopp som krävs för att säkerställa att borgenärer enligt led b inte åsamkas större förluster än de i annat fall skulle åsamkas vid avveckling enligt normala insolvensförfaranden.

Om resolutionsmyndigheten konstaterar att värdet av de skulder, inom en kategori av skulder som inbegriper kvalificerade skulder, som är undantagna eller sannolikt kommer att undantas från tillämpningen av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheterna i enlighet med artikel 44.2 eller 44.3 uppgår till mer än 10 % av den kategorin, ska resolutionsmyndigheten bedöma den risk som avses i första stycket led b i den här punkten.

6.Vid tillämpning av punkterna 4, 5 och 7 ska derivatskulder inkluderas i de totala skulderna på grundval av att nettningsrättigheter gentemot motparter erkänns fullt ut.

458

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/320

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

En resolutionsenhets kapitalbas som används för att uppfylla det kombinerade buffertkravet ska anses uppfylla det krav som avses i punkterna 4, 5 och 7.

7. Med avvikelse från punkt 4 i den här artikeln får resolutionsmyndigheten besluta att det krav som avses i artikel 45e i detta direktiv ska uppfyllas av resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller resolutionsenheter som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 i detta direktiv med kapitalbasen, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i punkt 3 i den här artikeln, i den mån som, till följd av resolutions­ enhetens skyldighet att efterleva det kombinerade buffertkravet och de krav som avses i artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och artiklarna 45c.5 och 45e i detta direktiv, summan av kapitalbasen, instrumenten och skulderna inte överstiger det som är högst av

a)8 % av enhetens totala skulder, inbegripet kapitalbasen, eller

b)det belopp som resulterar av tillämpningen av formeln Ax2+Bx2+C, där A, B och C är följande belopp: A = det belopp som resulterar av det krav som avses i artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013

B = det belopp som resulterar av det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU C = det belopp som resulterar av det kombinerade buffertkravet.

8.Resolutionsmyndigheterna får utöva den befogenhet som avses i punkt 7 i den här artikeln med avseende på de resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 och som uppfyller ett av de villkor som anges i andra stycket i denna punkt, upp till ett tröskelvärde på 30 % av det totala antalet resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 och för vilka resolutionsmyndigheten fastställer det krav som avses i artikel 45e.

De villkor som resolutionsmyndigheterna ska beakta är

a)om det i den föregående bedömningen av möjligheten till resolution har identifierats väsentliga hinder för möjligheten till resolution och

i)inga korrigerande åtgärder har vidtagits efter tillämpningen av de åtgärder som avses i artikel 17.5 inom den tidsfrist som krävs av resolutionsmyndigheten, eller

ii)de identifierade väsentliga hindren inte kan åtgärdas genom åtgärder som avses i artikel 17.5 och utövandet av den befogenhet som avses i punkt 7 i denna artikel helt eller delvis skulle kompensera för väsentliga hindrens negativa effekter på möjligheten till resolution,

b)resolutionsmyndigheten bedömer att den resolutionsstrategi som resolutionsenheten föredrar har begränsad genomförbarhet och tillförlitlighet, med hänsyn tagen till enhetens storlek, enhetens sammanlänkning, verksamhetens slag, omfattning, risk och komplexitet samt enhetens rättsliga status och aktieägarstruktur, eller

c)det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU återspeglar det faktum att den resolutionsenhet som är ett systemviktigt institut eller som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 i det här direktivet i risktermer är bland topp 20 % av institut för vilka resolutionsmyndigheten fastställer det krav som avses i artikel 45.1 i det här direktivet.

Vid tillämpning av de procentandelar som avses i första och andra styckena ska resolutionsmyndigheten avrunda det uträknade talet uppåt till närmaste heltal.

Medlemsstaterna får med beaktande av särdragen för deras nationella banksektor, särskilt inbegripet antalet resolutionsenheter som är globala systemviktiga institut eller som omfattas av artikel 45c.5 eller 45c.6 och för vilka den nationella resolutionsmyndigheten fastställer det krav som avses i artikel 45e, fastställa den procentandel som avses i första stycket till en nivå som överstiger 30 %.

9.Efter samråd med den behöriga myndigheten ska resolutionsmyndigheten fatta de beslut som avses i punkt 5 eller 7.

459

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/321

SV

 

 

 

 

När resolutionsmyndigheterna fattar dessa beslut ska även följande beaktas:

a)Marknadsdjupet för resolutionsenhetens kapitalbasinstrument och efterställda kvalificerade instrument, prissättningen för sådana instrument, i förekommande fall, och den tid som behövs för att verkställa nödvändiga transaktioner för att uppfylla kraven i beslutet.

b)Beloppet av kvalificerade skuldinstrument, som uppfyller samtliga villkor som avses i artikel 72a i förordning (EU) nr 575/2013, har en återstående löptid på mindre än ett år vid tidpunkten för beslutet i syfte att göra kvantitativa justeringar av de krav som avses i punkterna 5 och 7 i denna artikel.

c)Tillgången till och beloppet av instrument som uppfyller samtliga krav som avses i artikel 72a i förordning (EU) nr 575/2013, andra än artikel 72b.2 d i den förordningen.

d)Huruvida det skuldbelopp som är undantaget från tillämpningen av nedskrivnings- och konverteringsbefo­ genheter i enlighet med artikel 44.2 eller 44.3 och som, vid normala insolvensförfaranden, rangordnas lika högt som eller under de högst rangordnade kvalificerade skulderna är betydande jämfört med resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder. Om beloppet av undantagna skulder inte överstiger 5 % av beloppet av resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder, ska det undantagna beloppet inte betraktas som betydande. Över det tröskelvärdet ska de undantagna skuldernas betydelsegrad bedömas av resolutionsmyn­ digheterna.

e)Resolutionsenhetens affärsmodell, finansieringsmodell och riskprofil samt dess stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin.

f)Den inverkan som eventuella omstruktureringskostnader kan ha på resolutionsenhetens rekapitalisering.

Artikel 45c

Fastställande av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Resolutionsmyndigheten ska efter samråd med den behöriga myndigheten fastställa det krav enligt artikel 45.1 som ska gälla på grundval av följande kriterier:

a)Behovet av att säkerställa att resolutionsgruppen kan försättas i resolution med tillämpning av resolutions­ verktygen på resolutionsenheten, inbegripet, i lämpliga fall, skuldnedskrivningsverktyget, på ett sätt som uppfyller resolutionsmålen.

b)Behovet av att i lämpliga fall säkerställa att resolutionsenheten och de av dess dotterföretag som är institut eller enheter som avses i artikel 1.1 a, c och d men som inte är resolutionsenheter har en tillräcklig nivå av kapitalbas och kvalificerade skulder som säkerställer att, om skuldnedskrivningsverktyget eller nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter tillämpas på dem, förluster skulle kunna absorberas och att det är möjligt att återgå till den totala kapitalrelationen och, i tillämpliga fall, bruttosoliditetsgraden för de berörda enheterna till den nivå som krävs för att de ska kunna fortsätta att uppfylla auktorisationskraven och bedriva den verksamhet för vilken de auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU eller direktiv 2014/65/EU.

c)Behovet av att säkerställa, om resolutionsplanen förutser möjligheten att vissa klasser av kvalificerade skulder undantas från skuldnedskrivning enligt artikel 44.3 i detta direktiv eller kanske överförs i sin helhet till en mottagande enhet inom ramen för en partiell överföring, att resolutionsenheten har en tillräcklig nivå vad gäller kapitalbas och andra kvalificerade skulder för att absorbera förluster och att återställa den totala kapitalrelationen och, i tillämpliga fall, bruttosoliditetsgraden till den nivå som krävs för att den ska kunna fortsätta att uppfylla auktorisationskraven och bedriva den verksamhet för vilken den auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU eller direktiv 2014/65/EU.

d)Enhetens storlek, affärsmodell, finansieringsmodell och riskprofil.

e)I vilken utsträckning enhetens fallissemang skulle få negativa effekter på den finansiella stabiliteten, inklusive spridningseffekter till andra institut eller enheter till följd av enhetens sammankoppling med dessa andra institut eller enheter eller med det övriga finansiella systemet.

460

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/322

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

2.Om resolutionsplanen föreskriver att resolutionsåtgärder ska vidtas eller att befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59 ska utövas i enlighet med ett relevant scenario som avses i artikel 10.3 ska det krav som avses i artikel 45.1 motsvara ett belopp som är tillräckligt för att säkerställa följande:

a)Att de förluster som väntas uppstå för enheten absorberas till fullo (förlustabsorbering).

b)Att resolutionsenheten och de av dess dotterföretag som är institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d, men inte resolutionsenheter, rekapitaliseras till den nivå som krävs för att den eller de ska kunna fortsätta att uppfylla auktorisationskraven och bedriva den verksamhet för vilken den eller de auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU, direktiv 2014/65/EU eller en likvärdig lagstiftningsakt under en lämplig period som inte är längre än 1 år (rekapitalisering).

Om resolutionsplanen föreskriver att enheten ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden, eller andra motsvarande nationella förfaranden, ska resolutionsmyndigheten bedöma om det är motiverat att begränsa kravet enligt artikel 45.1 på den enheten, så att den inte överskrider det belopp som räcker till för att absorbera förluster i enlighet med första stycket a.

Resolutionsmyndighetens bedömning ska särskilt utvärdera den begränsning som avses i andra stycket när det gäller eventuell inverkan på den finansiella stabiliteten och på risken för spridning till det finansiella systemet.

3.För resolutionsenheter ska det belopp som avses i punkt 2 första stycket bestå av följande belopp:

a)Vid beräkningen av det krav som avses i artikel 45.1 i enlighet med artikel 45.2 a, summan av

i)det belopp av förluster som ska absorberas vid resolution och som motsvarar de krav som avses i artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 104a i direktiv 2013/36/EU för resolutionsenheten på konsoliderad resolutionsgruppsnivå, och

ii)ett rekapitaliseringsbelopp som gör det möjligt för den resolutionsgrupp som blir resultatet av resolution att återigen uppfylla kravet vad gäller total kapitalrelation enligt artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och dess krav enligt artikel 104a i direktiv 2013/36/EU på konsoliderad resolutionsgruppsnivå efter genomförandet av den föredragna resolutionsstrategin.

b)Vid beräkningen av det krav som avses i artikel 45.1 i enlighet med artikel 45.2 b, summan av

i)det belopp av de förluster som ska absorberas vid resolution och som motsvarar bruttosoliditetskravet för resolutionsenheten enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad resolutionsgruppnivå, och

ii)ett kapitaliseringsbelopp som gör det möjligt för den resolutionsgrupp som blir resultatet av resolution att återigen uppfylla kravet vad gäller bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad resolutionsgruppsnivå efter det att den föredragna resolutionsåtgärden har genomförts.

För tillämpning av artikel 45.2 a ska det krav som avses i artikel 45.1 uttryckas i procentandelar som beloppet beräknat enligt första stycket a i denna punkt dividerat med det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

För tillämpning av artikel 45.2 b ska det krav som avses i artikel 45.1 uttryckas i procentandelar som beloppet beräknat enligt första stycket b i denna punkt dividerat med det totala exponeringsmåttet.

Vid fastställandet av det individuella krav som anges i första stycket b i denna punkt, ska resolutionsmyndigheten beakta de krav som avses i artiklarna 37.10, 44.5 och 44.8.

461

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/323

SV

 

 

 

 

När resolutionsmyndigheten fastställer det rekapitaliseringsbelopp som avses i de föregående styckena ska den

a)använda de senast rapporterade värdena för det relevanta totala riskexponeringsbeloppet eller det totala expone­ ringsmåttet, efter justering för förändringar till följd av resolutionsåtgärder som föreskrivs i resolutionsplanen, och

b)efter samråd med den behöriga myndigheten justera det belopp som motsvarar det nuvarande krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU nedåt eller uppåt för att fastställa det krav som ska tillämpas på resolutionsenheten efter genomförandet av den föredragna resolutionsstrategin.

Resolutionsmyndigheten ska kunna höja det krav som föreskrivs i första stycket led a ii med ett lämpligt belopp som är nödvändigt för att säkerställa att enheten efter resolution kan bibehålla tillräckligt marknadsförtroende under en lämplig tidsperiod som inte får överstiga ett år.

I de fall sjätte stycket i denna punkt tillämpas ska det belopp som avses i det stycket fastställas till samma värde som det kombinerade buffertkrav som ska tillämpas efter användningen av resolutionsverktygen, minus det belopp som avses i artikel 128.6 a i direktiv 2013/36/EU.

Det belopp som anges i sjätte stycket i den här punkten ska justeras nedåt om resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedömer att det skulle vara rimligt och trovärdigt att ett lägre belopp är tillräckligt för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att säkerställa både institutets eller enhetens, som avses i artikel 1.1 b, c och d, fortsatta tillhandahållande av kritiska ekonomiska funktioner och dess tillgång till finansiering utan att ta i anspråk extraordinärt offentligt finansiellt stöd utöver bidrag från resolutionsfinansieringssystem, i enlighet med artikel 44.5 och 44.8 och artikel 101.2, efter genomförandet av resolutionsstrategin. Det beloppet ska justeras uppåt om resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedömer att det krävs ett högre belopp för att upprätthålla marknadsförtroendet och för att säkerställa både institutets eller enhetens, som avses i artikel 1.1.b, c och d, fortsatta tillhandahållande av kritiska ekonomiska funktioner och dess tillgång till finansiering utan att ta i anspråk extraordinärt offentligt finansiellt stöd utöver bidrag från resolutionsfinansie­ ringssystem, i enlighet med artikel 44.5 och 44.8 samt artikel 101.2, under en lämplig period som inte får överstiga ett år.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera den metod som regleringsmyn­ digheterna ska använda för att beräkna det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU och det

kombinerade buffertkravet för resolutionsenheter på konsoliderad resolutionsgruppsnivå, om resolutionsgruppen i sig inte omfattas av dessa krav enligt det direktivet.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5.För resolutionsenheter som inte omfattas av artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och som ingår i en

resolutionsgrupp vars sammanlagda tillgångar överstiger 100 miljarder EUR ska nivån på det krav som avses i punkt 3 i den här artikeln åtminstone vara lika med

a)13,5 % när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 a, och

b)5 % när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 b.

Genom undantag från artikel 45b ska de resolutionsenheter som avses i första stycket i denna punkt uppfylla en nivå på det krav som avses i första stycket i denna punkt som är lika med 13,5 % när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 a och 5 % när beräkning sker i enlighet med artikel 45.2 b med användande av kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i artikel 45b.3 i detta direktiv.

6.En resolutionsmyndighet får, efter samråd med den behöriga myndigheten, besluta att tillämpa de krav som fastställs i punkt 5 i denna artikel på en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i förordning (EU) nr 575/2013 och som ingår i en resolutionsgrupp vars sammanlagda tillgångar understiger 100 miljarder EUR, och som resolutionsmyndigheten har bedömts utgöra en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang.

462

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/324

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

När resolutionsmyndigheten fattar det beslut som avses i första stycket i denna punkt ska den även beakta följande:

a)Förekomsten av insättningar och avsaknaden av skuldinstrument, i finansieringsmodellen.

b)I vilken utsträckning tillgången till kapitalmarknaderna för kvalificerade skulder är begränsad.

c)I vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimärkapital för att uppfylla det krav som avses i artikel 45e.

Om inget beslut fattas enligt första stycket i denna punkt påverkar detta inte eventuella beslut enligt artikel 45b.5.

7.För enheter som själva inte utgör resolutionsenheter ska det belopp som avses i första stycket i punkt 2 vara följande belopp:

a)Vid beräkningen av det krav som avses i artikel 45.1 i enlighet med artikel 45.2 a, summan av följande:

i)Det belopp av enhetens förluster som ska absorberas och som motsvarar de krav som avses i artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 104a i direktiv 2013/36/EU.

ii)Ett rekapitaliseringsbelopp som gör det möjligt för enheten att återigen uppfylla kravet vad gäller total

kapitalrelation enligt artikel 92.1 c i förordning (EU) nr 575/2013 och dess krav enligt artikel 104a i direktiv 2013/36/EU, efter utövandet av befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalin­ strument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59 i detta direktiv, eller efter resolutionsgruppens resolution.

b)Vid beräkningen av det krav som avses i artikel 45.1 i enlighet med artikel 45.2 b, summan av följande:

i)Det belopp av de förluster som ska absorberas och som motsvarar bruttosoliditetskravet för enheten enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013.

ii)Ett rekapitaliseringsbelopp som gör det möjligt för enheten att återigen uppfylla kravet vad gäller bruttosolidi­ tetsgrad enligt artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013, efter utövandet av befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59 i detta direktiv, eller efter resolutionsgruppens resolution.

För tillämpning av artikel 45.2 a ska det krav som avses i artikel 45.1 uttryckas i procentandelar som beloppet beräknat i enlighet med första stycket a i denna punkt dividerat med det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

För tillämpning av artikel 45.2 b ska det krav som avses i artikel 45.1 uttryckas i procentandelar som beloppet beräknat enligt första stycket b i denna punkt dividerat med det totala exponeringsmåttet.

Vid fastställandet av det individuella krav som anges i led b i första stycket i denna punkt ska resolutionsmyn­ digheten beakta de krav som avses i artiklarna 37.10, 44.5 och 44.8.

När resolutionsmyndigheten fastställer de rekapitaliseringsbelopp som avses i de föregående styckena ska den

a)använda de senast rapporterade värdena för det relevanta totala riskexponeringsbeloppet eller det totala expone­ ringsmåttet, justerat för förändringar till följd av åtgärder som anges i resolutionsplanen, och

b)efter samråd med den behöriga myndigheten justera det belopp som motsvarar det gällande krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU nedåt eller uppåt för att fastställa det krav som ska tillämpas på den relevanta enheten efter utövandet av befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59 i det här direktivet, eller efter resolutionsgruppens resolution.

463

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/325

SV

 

 

 

 

Resolutionsmyndigheten ska kunna höja det krav som föreskrivs i första stycket led a ii i denna punkt med ett lämpligt belopp som är nödvändigt för att säkerställa att enheten, efter utövandet av befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder i enlighet med artikel 59, kan bibehålla tillräckligt marknadsförtroende under en lämplig tidsperiod som inte får överstiga ett år.

I de fall sjätte stycket i denna punkt tillämpas ska beloppet som avses i det stycket fastställas till samma som i det kombinerade buffertkravet som ska tillämpas efter utövandet av den befogenhet som avses i artikel 59 i detta direktiv eller efter resolutionsgruppens resolution minus det belopp som avses i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU.

Beloppet som avse i sjätte stycket i denna punkt ska justeras nedåt om resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedömer att det skulle vara rimligt och trovärdigt att ett lägre belopp är tillräckligt för att säkerställa marknadsförtroendet och säkerställa både det fortsatta tillhandahållande av institutet eller enheten

som avses

i artikel 1.1 b, c och d

av kritiska ekonomiska

funktioner och tillgången till finansiering

utan att ta

i anspråk

extraordinärt offentligt

finansiellt stöd utöver

bidrag från finansieringsarrangemang för

resolution,

i enlighet med artikel 44.5 och 44.8 och artikel 101.2, efter utövandet av den befogenhet som avses i artikel 59, eller efter resolutionen av resolutionsgruppen. Det beloppet ska justeras uppåt om resolutionsmyndigheten, efter samråd med den behöriga myndigheten, bedömer att det krävs en högre nivå för att upprätthålla marknadsför­ troendet och för att säkerställa både det fortsatta tillhandahållande av institutet eller enheten som avses i artikel 1.1 b, c och d av kritiska ekonomiska funktioner och tillgång till finansiering utan att ta i anspråk extraordinärt offentligt finansiellt stöd utöver bidrag från resolutionsfinansieringssystem, i enlighet med artikel 44.5 och 44.8, samt artikel 101.2 under en lämplig period som inte får överstiga ett år.

8.Om resolutionsmyndigheten förutser att vissa klasser av kvalificerade skulder sannolikt kommer att undantas helt eller delvis från skuldnedskrivning enligt artikel 44.3 eller kanske överförs i sin helhet till en mottagande enhet inom ramen för en partiell överföring, ska det krav som avses i artikel 45.1 uppnås med användande av kapitalbas eller andra kvalificerade skulder som är tillräckliga för att

a)täcka beloppet av undantagna skulder som identifierats i enlighet med artikel 44.3,

b)säkerställa att villkoren enligt punkt 2 är uppfyllda.

9.Resolutionsmyndighetens beslut att ålägga ett minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt denna artikel ska innehålla skälen till beslutet, inbegripet en fullständig bedömning av de aspekter som avses i punkterna 2–8 i denna artikel, och ska utan onödigt dröjsmål ses över av resolutionsmyndigheten för att återspegla eventuella förändringar i nivån på det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU.

10.Vid tillämpning av punkterna 3 och 7 i denna artikel ska kapitalkraven tolkas i enlighet med den behöriga

myndighetens tillämpning av de övergångsbestämmelser som anges i del tio avdelning I kapitlen 1, 2 och 4 i förordning (EU) nr 575/2013 och de bestämmelser i nationell lagstiftning där de valmöjligheter genomförs som i kraft av den förordningen beviljas behöriga myndigheter.

Artikel 45d

Fastställande av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder för resolutionsenheter inom globala systemviktiga institut och större unionsdotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut

1.Kravet enligt artikel 45.1 på en resolutionsenhet som utgör ett globalt systemviktigt institut eller som ingår i ett globalt systemviktigt institut ska bestå av följande:

a)De krav som avses i artiklarna 92a och 494 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)Det av resolutionsmyndigheten fastställda ytterligare krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som är specifikt vad gäller den enheten i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

2.Det krav som avses i artikel 45.1 på ett större unionsdotterföretag till icke EU-baserade globala systemviktiga institut ska utgöras av följande:

a) De krav som avses i artiklarna 92b och 494 i förordning (EU) nr 575/2013.

464

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/326

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Det eventuella ytterligare krav för kapitalbas och kvalificerade skulder som resolutionsmyndigheten fastställt specifikt vad gäller det större dotterföretaget i enlighet med punkt 3 i denna artikel, som ska uppnås med användande av kapitalbas och skulder som uppfyller villkoren i artiklarna 45f och 89.2.

3.Resolutionsmyndigheten ska ålägga ett ytterligare krav gällande kapitalbas och kvalificerade skulder enligt punkterna 1 b och 2 b enbart

a)när det krav som avses i punkt 1 a eller punkt 2 a i den här artikeln inte räcker till för att uppfylla villkoren i artikel 45c, och

b)i en utsträckning som säkerställer att villkoren i artikel 45c är uppfyllda.

4.Vid tillämpningen av artikel 45h.2, i de fall där mer än en G-SII-enhet tillhörande samma globala systemviktiga institut utgör resolutionsenheter, ska de berörda resolutionsmyndigheterna beräkna det belopp som avses i punkt 3

a)för respektive resolutionsenhet,

b)för moderenheten inom unionen som om den utgjorde den enda resolutionsenheten inom det globala systemviktiga institutet.

5.Resolutionsmyndighetens beslut att ålägga ett ytterligare krav för kapitalbas och kvalificerade skulder enligt punkt 1 b eller punkt 2 b i denna artikel ska innehålla skälen till beslutet, inbegripet en fullständig bedömning av de aspekter som avses i punkt 3 i denna artikel, och ska utan onödigt dröjsmål ses över av resolutionsmyndigheten för att återspegla eventuella förändringar i nivån på det krav som avses i artikel 104a i direktiv 2013/36/EU och som är tillämpligt på resolutionsgruppen eller det större unionsdotterföretaget till icke EU-baserade globala systemviktiga institut.

Artikel 45e

Tillämpning av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på resolutionsenheter

1.Resolutionsenheter ska efterleva kraven i artiklarna 45b–45d på konsoliderad basis på resolutionsgruppsnivå.

2.Resolutionsmyndigheten ska fastställa kravet enligt artikel 45.1 på en resolutionsenhet på den konsoliderade resolutionsgruppsnivån i enlighet med artikel 45h och på grundval av kraven i artiklarna 45b–45d samt på grundval av huruvida koncernens dotterföretag i tredjeländer enligt resolutionsplanen ska försättas i resolution separat.

3.För resolutionsgrupper som har fastställts i enlighet med artikel 2.1.83b b ska den relevanta resolutionsmyn­ digheten, beroende på solidaritetsmekanismens egenskaper och den föredragna resolutionsstrategin, besluta vilka enheter i resolutionsgruppen som måste följa artiklarna 45c.3, 45c.5 och 45d.1 för att det ska säkerställas att resolutionsgruppen som helhet efterlever punkterna 1 och 2 i denna artikel samt hur sådana enheter ska göra detta i överensstämmelse med resolutionsplanen.

Artikel 45f

Tillämpning av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder på enheter som själva inte utgör resolutionsenheter

1.Institut som är dotterföretag till en resolutionsenhet eller till en enhet i ett tredjeland men som själva inte utgör resolutionsenheter ska efterleva kraven i artikel 45c på individuell basis.

En resolutionsmyndighet får, efter samråd med den behöriga myndigheten, besluta att tillämpa kravet i den här artikeln på en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d och som är dotterföretag till en resolutionsenhet men som själv inte utgör en resolutionsenhet.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska moderföretag inom unionen som själva inte utgör resolutionsenheter och som är dotterföretag till enheter i tredjeland uppfylla kraven i artiklarna 45c och 45d på konsoliderad basis.

465

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/327

SV

 

 

 

 

För resolutionsgrupper som identifieras i enlighet med artikel 2.1.83b b ska kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ, men som själva inte utgör resolutionsenheter, ett centralt organ som själv inte utgör en resolutionsenhet samt alla resolutionsenheter som inte omfattas av ett krav enligt artikel 45e.3, efterleva artikel 45c.7 på individuell basis.

Kravet enligt artikel 45.1 på en enhet som avses i denna punkt ska fastställas i enlighet med artiklarna 45h och 89, i tillämpliga fall, och på grundval av kraven i artikel 45c.

2.Kravet enligt artikel 45.1 på enheter som avses i punkt 1 i denna artikel ska uppnås med användande av ett eller flera av följande:

a)Skulder

i)som emitteras till och förvärvas av resolutionsenheten, antingen direkt eller indirekt genom andra enheter

isamma resolutionsgrupp som har förvärvat skulderna från den enhet som omfattas av den här artikeln, eller som emitteras till och förvärvas av en befintlig aktieägare som inte ingår i samma resolutionsgrupp, så länge utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter i enlighet med artiklarna 59–62 inte inverkar på resolutionsenhetens kontroll av dotterföretaget,

ii)som uppfyller de kvalificeringskriterier som avses i artikel 72a i förordning (EU) nr 575/2013, utom i fråga om artikel 72b.2 b, c, k, l och m och artikel 72b.3–5 i den förordningen,

iii)som vid normala insolvensförfaranden rangordnas lägre än skulder som inte uppfyller de krav som avses

iled i och som inte kan medräknas i kapitalbaskraven,

iv)som omfattas av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter i enlighet med artiklarna 59–62 på ett sätt som är i överensstämmelse med resolutionsstrategin för resolutionsgruppen, i synnerhet genom att resolutionsenhetens kontroll av dotterföretaget inte påverkas,

v)som vid förvärvet av äganderätten inte har finansierats direkt eller indirekt av den enhet som omfattas av den här artikeln,

vi)som regleras av bestämmelser som inte uttryckligen eller implicit anger att skulderna ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg, beroende på vad som är tillämpligt, av den enhet som omfattas av den här artikeln, utom om den enheten blir insolvent eller försätts i likvidation, och den enheten inte på annat sätt ger någon sådan indikation,

vii)som regleras av bestämmelser som inte ger innehavaren rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om den enhet som omfattas av den här artikeln blir insolvent eller försätts i likvidation,

viii)där storleken på den ränta eller utdelning, beroende på vad som är tillämpligt, som ska betalas på skulderna inte ändras beroende på kreditvärdigheten hos den enhet som omfattas av den här artikeln eller dess moderföretag.

b)Kapitalbas enligt följande

i)Kärnprimärkapital och

ii)annan kapitalbas som

emitteras till och förvärvas av enheter som ingår i samma resolutionsgrupp, eller

emitteras till och förvärvas av enheter som inte ingår i samma resolutionsgrupp, så länge som utövandet av nedskrivnings- eller konverteringsbefogenheterna i enlighet med artiklarna 59–62 inte inverkar på resolutionsenhetens kontroll av dotterföretaget.

3.Resolutionsmyndigheten för ett dotterföretag som inte utgör en resolutionsenhet får bevilja ett undantag från tillämpningen av denna artikel på det dotterföretaget om följande villkor är uppfyllda:

a)Både dotterföretaget och resolutionsenheten är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp.

b)Resolutionsenheten efterlever det krav som avses i artikel 45e.

466

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/328

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

c)Det finns inga rådande eller förväntade väsentliga, praktiska eller rättsliga hinder för att resolutionsenheten snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till ett dotterföretag för vilket ett fastställande har gjorts i enlighet med artikel 59.3, särskilt när resolutionsåtgärder vidtas i fråga om resolutionsenheten.

d)Resolutionsenheten uppfyller den behöriga myndighetens krav på ansvarsfull ledning av dotterföretaget och har åtagit sig att, med den behöriga myndighetens samtycke, svara för dotterföretagets åtaganden, alternativt löper dotterföretaget endast försumbara risker.

e)Resolutionsenhetens förfaranden för bedömning, mätning och kontroll av risker omfattar även dotterföretaget.

f)Resolutionsenheten innehar mer än 50 % av rösträtten knuten till aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.

4.Resolutionsmyndigheten för ett dotterföretag som inte utgör en resolutionsenhet får även bevilja ett undantag från tillämpningen av denna artikel på det dotterföretaget om följande villkor är uppfyllda:

a)Både dotterföretaget och dess moderföretag är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp.

b)Moderföretaget uppfyller det krav som avses i artikel 45.1 på konsoliderad basis, i den medlemsstaten.

c)Det finns inga rådande eller förväntade väsentliga, praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till ett dotterföretag för vilket ett fastställande har gjorts enligt artikel 59.3, särskilt när resolutionsåtgärder eller befogenheter som avses i artikel 59.1 vidtas i fråga om resolutionsenheten.

d)Moderföretaget uppfyller behöriga myndigheters krav på sund förvaltning av dotterföretaget och har åtagit sig att, med den behöriga myndighetens samtycke, svara för dotterföretagets åtaganden, alternativt löper dotterföretaget endast försumbara risker.

e)Moderföretagets förfaranden för bedömning, värdering och kontroll av risker omfattar även dotterföretaget.

f)Moderföretaget innehar mer än 50 % av rösträtten knuten till aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.

5.Om villkoren i punkt 3 a och b är uppfyllda får resolutionsmyndigheten för ett dotterföretag tillåta att det krav som avses i artikel 45.1 helt eller delvis uppnås med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om garantin uppfyller följande villkor:

a)Garantibeloppet är minst ett belopp som lika med beloppet av det krav som garantin ersätter.

b)Garantin utlöses om dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning eller om ett fastställande enligt artikel 59.3 görs beträffande dotterföretaget, beroende på vad som infaller först.

c)Garantin säkerställs genom ett avtal om finansiellt säkerhetsställande enligt definitionen i artikel 2.1 a i direktiv 2002/47/EG till en andel på minst 50 % av dess belopp.

d)De säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven i artikel 197 i förordning (EU) nr 575/2013, vilket efter lämpliga konservativa nedsättningar är tillräckligt för att täcka det säkerställda belopp som avses i led c.

e)De säkerheter som ställs för garantin är inte belastade av inteckningar och används i synnerhet inte som säkerhet för någon annan garanti.

f) Säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma förfallovillkor som det som avses i artikel 72c.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

g)Det finns inga rättsliga, regleringsmässiga eller operativa hinder för överföring av säkerheterna från resolutionsenheten till det berörda dotterföretaget, även om resolutionsåtgärder vidtas i fråga om resolutionsenheten.

467

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/329

SV

 

 

 

 

Vid tillämpningen av första stycket led g ska resolutionsenheten, på begäran av resolutionsmyndigheten, tillhandahålla ett opartiskt, skriftligt och motiverat juridiskt yttrande eller ska på annat tillfredsställande sättstyrka att det inte finns några rättsliga, regleringsmässiga eller operativa hinder för överföring av säkerheterna från resolutionsenheten till det berörda dotterföretaget.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som ytterligare specificerar metoder för att undvika att instrument som kan erkännas i enlighet med denna artikel och som i sin helhet eller delvis indirekt tecknas av resolutionsenheten hindrar ett smidigt genomförande av resolutionsstrategin. Sådana ska i synnerhet säkerställa en korrekt överföring av förluster uppåt till resolutionsenheten och korrekt överföring av kapital från resolutionsenheten till enheter som ingår i resolutionsgruppen men som själva inte är resolutionsenheter, och tillhandahålla en mekanism för att undvika dubbelräkning av kvalificerade instrument som kan erkännas i enlighet med denna artikel. De ska bestå av en ordning för avdrag eller en likvärdig robust metod och de ska för enheter som själva inte är resolutionsenheten säkerställa ett resultat som är likvärdigt med resultatet av att kvalificerade instrument som kan erkännas i enlighet med denna artikel fullt ut tecknas direkt av resolutionsenheten.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 december 2019.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 45g

Undantag för centrala organ och kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ

Resolutionsmyndigheten får helt eller delvis bevilja undantag från tillämpning av artikel 45f för ett centralt organ eller ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ, om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Kreditinstituten och det centrala organet är underkastade tillsyn av samma behöriga myndighet, är etablerade i samma medlemsstat och ingår i samma resolutionsgrupp.

b)För åtaganden som gjorts av det centrala organet och dess permanent underställda kreditinstitut gäller antingen solidariskt ansvar eller också garanteras de permanent underställda kreditinstitutens åtaganden fullt ut av det centrala organet.

c)Minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, och solvens och likviditet för det centrala organet och alla dess permanent underställda kreditinstitut övervakas som en helhet grundat på den sammanställda redovisningen från dessa institut.

d)Det centrala organets ledning är bemyndigad att utfärda instruktioner till ledningen för varje permanent underställt institut, i det fall undantaget beviljas för ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ.

e)Den berörda resolutionsgruppen uppfyller det krav som avses i artikel 45e.3.

f)Det finns inga rådande eller förväntade väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för att det centrala organet snabbt ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till de permanent underställda kreditin­ stituten vid händelse av en resolution.

Artikel 45h

Förfarande för fastställande av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten, resolutionsmyndigheten på koncernnivå, om den inte är densamma som den föregående, och de resolutionsmyndigheter som ansvarar för de dotterföretag i en resolutionsgrupp som omfattas av det krav som anges i artikel 45f på individuell basis ska göra allt de kan för att fatta ett gemensamt beslut om

a)beloppet av det krav som ska tillämpas på konsoliderad resolutionsgruppsnivå, för respektive resolutionsenhet, och

b)beloppet av det krav som ska tillämpas på individuell basis för respektive enhet i en resolutionsgrupp som inte är en resolutionsenhet.

468

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/330

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Det gemensamma beslutet ska säkerställa efterlevnad av artiklarna 45e och 45f, och det ska vara fullständigt motiverat och lämnas till

a)resolutionsenheten av dess resolutionsmyndighet,

b)enheterna i en resolutionsgrupp som inte är en resolutionsenhet av resolutionsmyndigheterna för dessa enheter,

c)koncernens moderföretag inom unionen av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten, när det moderföretaget självt inte utgör en resolutionsenhet inom samma resolutionsgrupp.

I det gemensamma beslut som fattas enligt denna artikel får det föreskrivas att, i de fall detta står i överensstämmelse med resolutionsstrategin och resolutionsenheten inte direkt eller indirekt har förvärvat tillräckliga instrument som uppfyller kraven i artikel 45f.2, dotterföretaget i enlighet med artikel 45f.2 delvis kan uppfylla de krav som avses i artikel 45c.7 genom instrument som emitterats till och förvärvats av enheter som inte tillhör resolutionsgruppen.

2.I de fall där mer än en G-SII-enhet tillhörande samma globala systemviktiga institut utgör resolutionsenheter ska de resolutionsmyndigheter som avses i punkt 1 diskutera och, i tillämpliga fall och i överensstämmelse med resolutionsstrategin för det globala systemviktiga institutet, komma överens om att tillämpa artikel 72e i förordning (EU) nr 575/2013 och om justeringar för att minimera eller undanröja skillnader mellan summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 a och artikel 12 i förordning (EU) nr 575/2013 för enskilda resolutionsenheter och summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 b och artikel 12 i förordning (EU) nr 575/2013.

Sådana justeringar får göras med förbehåll för följande:

a)Justeringar får göras för skillnader i beräkningen av de totala riskvägda exponeringsbeloppen mellan de berörda medlemsstaterna genom att justera kravets nivå.

b)Justeringar får inte tillämpas för att undanröja sådana skillnader som beror på exponeringar mellan resolutionsgrupper.

Summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 a i detta direktiv och artikel 12 i förordning (EU) nr 575/2013 för enskilda resolutionsenheter får inte vara lägre än summan av de belopp som avses i artikel 45d.4 b i detta direktiv och artikel 12 i förordning (EU) nr 575/2013.

3.Om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader ska ett beslut fattas i enlighet med punkterna 4–6.

4.Om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader till följd av olika uppfattningar om det konsoliderade resolutionsgruppskrav som avses i artikel 45e ska ett beslut fattas om detta krav av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten, efter vederbörlig hänsyn till följande:

a)Den bedömning av enheter i resolutionsgruppen som inte är en resolutionsenhet, som utförts av relevanta resolutionsmyndigheter.

b)Yttrandet från resolutionsmyndigheten på koncernnivå, om den myndigheten inte är densamma som resolutions­ myndigheten för resolutionsenheten.

Om någon av de berörda resolutionsmyndigheterna vid utgången av fyramånadersperioden har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten skjuta upp sitt beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel

19.3i den förordningen och fatta sitt beslut i enlighet med EBA:s beslut.

EBA:s beslut ska beakta första stycket a och b.

Denna fyramånadersperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad.

Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

469

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/331

SV

 

 

 

 

Om EBA inte fattar ett beslut inom en månad efter hänskjutandet av ärendet ska det beslut som fattats av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten tillämpas.

5.Om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader till följd av olika uppfattningar om nivån på det krav som avses i artikel 45f och som ska tillämpas på en enhet i en resolutionsgrupp på individuell basis, ska beslutet fattas av de respektive resolutionsmyndigheterna för den enheten om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)De synpunkter och reservationer som skriftligen framförts av resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten har vederbörligen beaktats.

b)De synpunkter och reservationer som skriftligen framförts av resolutionsmyndigheten på koncernnivå har vederbörligen beaktats, om resolutionsmyndigheten på koncernnivå inte är densamma som resolutionsmyn­ digheten för resolutionsenheten.

Om resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten eller resolutionsmyndigheten på koncernnivå vid utgången av fyramånadersperioden har hänskjutit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, ska de resolutionsmyndigheter som ansvarar för dotterföretagen på individuell basis skjuta upp sina beslut och invänta eventuella beslut som EBA kan fatta i enlighet med artikel 19.3 i den förordningen och fatta sina beslut i enlighet med EBA:s beslut. EBA:s beslut ska beakta första stycket a och b.

Denna fyramånadersperiod ska anses utgöra förlikningsperioden i den mening som avses i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad.

Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Resolutionsmyndigheten för resolutionsenheten eller resolutionsmyndigheten på koncernnivå ska inte hänskjuta ärendet till EBA för bindande medling i de fall där den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet

a)faller inom 2 % av det totala riskvägda exponeringsbelopp som beräknas i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 avseende det krav som avses i artikel 45e, och

b)uppfyller artikel 45c.7.

Om EBA inte fattar ett beslut inom en månad efter hänskjutandet av ärendet ska de beslut som fattas av resolutions­ myndigheterna för dotterföretagen tillämpas.

Det gemensamma beslutet och alla eventuella beslut som fattas om inget gemensamt beslut har fattats ska ses över och i tillämpliga fall uppdateras regelbundet.

6.Om ett gemensamt beslut inte fattas inom fyra månader till följd av olika uppfattningar om nivån på det konsoliderade resolutionsgruppskravet och nivån på det krav som ska tillämpas på resolutionsgruppens enheter på individuell basis ska följande tillämpas:

a)Ett beslut ska fattas om nivån på det krav som ska tillämpas på resolutionsgruppens dotterföretag på individuell basis i enlighet med punkt 5.

b)Ett beslut ska fattas på nivån för det konsoliderade resolutionsgruppskravet i enlighet med punkt 4.

7.Det gemensamma beslut som avses i punkt 1 och alla beslut som i avsaknad av ett gemensamt beslut fattas av resolutionsmyndigheterna enligt punkterna 4, 5 och 6 ska vara bindande för de berörda resolutionsmyndigheterna.

Det gemensamma beslutet och alla eventuella beslut som fattas om inget gemensamt beslut har fattats ska ses över och i tillämpliga fall uppdateras regelbundet.

8.Resolutionsmyndigheterna ska i samordning med de behöriga myndigheterna kräva och kontrollera att enheter uppnår det krav som avses i artikel 45.1 och ska fatta alla beslut enligt denna artikel parallellt med att de utarbetar och upprätthåller resolutionsplaner.

470

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/332

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 45i

Tillsynsrapportering och offentliggörande avseende kravet

1.Enheter som avses i artikel 1.1 ska, om inte annat följer av kravet i artikel 45.1, rapportera följande till sina behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter:

a)Beloppen av kapitalbas som, i tillämpliga fall, uppfyller villkoren i artikel 45f.2 b i detta direktiv, och beloppen av kvalificerade skulder samt dessa belopp uttryckta i enlighet med artikel 45.2 i detta direktiv efter eventuellt tillämpligt avdrag i enlighet med artiklarna 72e–72j i förordning (EU) nr 575/2013.

b)Beloppen av övriga nedskrivningsbara skulder.

c)För sådana poster som avses i leden a och b:

i)Deras sammansättning, inbegripet deras löptidsprofil.

ii)Deras rangordning vid normala insolvensförfaranden.

iii)Huruvida de regleras av rätten i tredje land och, i så fall, vilket tredjeland samt huruvida de innehåller de

avtalsvillkor som avses i artikel 55.1 i detta direktiv samt artiklarna 52.1 p, 52.1 q, 63 n och 63 o i förordning (EU) nr 575/2013.

Den skyldighet att rapportera beloppen av övriga nedskrivningsbara skulder som avses i första stycket b i denna punkt b ska inte tillämpas på enheter som vid tidpunkten för rapporteringen av den informationen innehar belopp av kapitalbas och kvalificerade skulder till minst 150 % av det krav som avses i artikel 45.1, som har beräknats i enlighet med första stycket a i denna punkt.

2.De enheter som avses i punkt 1 ska rapportera

a)den information som avses i punkt 1 a minst en gång i halvåret,

b)den information som avses i punkt 1 b och c minst en gång per år.

På begäran av en behörig myndighet eller resolutionsmyndighet ska dock de enheter som avses i punkt 1 rapportera den information som avses i punkt 1 oftare.

3.Enheter som avses i punkt 1 ska offentliggöra följande information minst en gång per år:

a)Beloppen av kapitalbas som, i tillämpliga fall, uppfyller villkoren i artikel 45f.2 b samt kvalificerade skulder.

b)Sammansättningen av de poster som avses i led a, inbegripet deras löptidsprofil och rangordning vid normala insolvensförfaranden.

c)Tillämpligt krav som avses i artikel 45e eller artikel 45f uttryckt i enlighet med artikel 45.2.

4.Punkterna 1 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på enheter vars resolutionsplaner föreskriver att enheten ska avvecklas enligt normala insolvensförfaranden.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för specificering av enhetliga rapporter­ ingsmallar, instruktioner och metoder för hur rapporteringsmallar används, rapporteringsintervall och rapporte­ ringsdatum, definitioner och it-lösningar för den tillsynsrapportering som avses i punkterna 1 och 2.

Sådana förslag till tekniska genomförandestandarder ska specificera ett standardiserat sätt att tillhandahålla information om klassificering av sådana poster som avses i punkt 1 c som är tillämpliga i nationella insolvensför­ faranden i varje medlemsstat.

För institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d i detta direktiv som omfattas av artikel 92a och artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013, ska sådana förslag till tekniska genomförandestandarder, i förekommande fall, anpassas till de tekniska standarder för genomförande som antagits i enlighet med artikel 430 i den förordningen.

EBA ska överlämna dessa tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

471

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/333

SV

 

 

 

 

6.Med avseende på kraven på offentliggörande i punkt 3 ska EBA, inom ramen för sina förslag till tekniska standarder för genomförande, utforma enhetliga format för offentliggörande av information, intervall samt instruktioner för detta.

Sådana enhetliga format ska ge tillräckligt omfattande och jämförbar information för att bedöma riskprofilen för de enheter som avses i artikel 1.1 och deras grad av överensstämmelse med de tillämpliga krav som avses i artikel 45e eller 45f. Där så är lämpligt ska informationen offentliggöras i tabellformat.

För institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d i detta direktiv som omfattas av artikel 92a och artikel 92b i förordning (EU) nr 575/2013, ska sådana förslag till tekniska genomförandestandarder, i förekommande fall, anpassas till de tekniska standarder för genomförande som antagits i enlighet med artikel 434a i den förordningen.

EBA ska överlämna dessa tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.Om resolutionsåtgärder har genomförts eller skuldnedskrivnings- eller konverteringsbefogenheter som avses i artikel 59 har utövats ska de krav på offentliggörande som avses i punkt 3 tillämpas från den dag då tidsfristen för att uppfylla de krav i artikel 45e eller 45f som avses i artikel 45m har löpt ut.

Artikel 45j

Rapportering till EBA

1.Resolutionsmyndigheterna ska underrätta EBA om det minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som har fastställts, i enlighet med artikel 45e eller 45f, för varje enhet inom deras jurisdiktion.

2.EBA ska utarbeta förslag till tekniska genomförandestandarder för specificering av enhetliga rapporter­ ingsmallar, instruktioner och metoder för hur rapporteringsmallar används, rapporteringsintervall och rapporte­ ringsdatum, definitioner och it-lösningar för resolutionsmyndigheters identifiering och överföring av information, i samordning med behöriga myndigheter, till EBA vid tillämpning av punkt 1.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska genomförandestandarder till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska genomförandestandarder som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 45k

Underlåtelse att uppnå minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder

1.Om en enhet underlåter att uppnå minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i artikel

45e eller 45f ska detta åtgärdas av de berörda myndigheterna på grundval av åtminstone något av följande:

a)Befogenheter att åtgärda eller avlägsna resolutionshinder i enlighet med artiklarna 17 och 18.

b)Befogenheter som avses i artikel 16a.

c)Åtgärder som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU.

d)Åtgärder för tidigt ingripande i enlighet med artikel 27.

e)Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i enlighet med artiklarna 110 och 111.

Relevanta myndigheter får även göra en bedömning av om institutet eller enheten som avses i artikel 1.1 b, c och d fallerar eller sannolikt kommer att fallera, i enlighet med artikel 32, 32a eller 33 vilket som är tillämpligt.

2.Resolutionsmyndigheterna och de behöriga myndigheterna ska samråda med varandra när de utövar de respektive befogenheter som avses i punkt 1.

472

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/334

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

Artikel 45l

Rapporter

1.EBA ska i samarbete med de behöriga myndigheterna och resolutionsmyndigheterna varje år lägga fram en rapport för kommissionen med bedömningar av åtminstone följande:

a)Hur kravet för kapitalbas och kvalificerade skulder som fastställts i enlighet med artikel 45e eller 45f har genomförts på nationell nivå, och särskilt huruvida det har förekommit skillnader i de nivåer som fastställts för jämförbara enheter mellan olika medlemsstater.

b)Hur den befogenhet som avses i artikel 45b.4, 45b.5 och 45b.7 har utövats av resolutionsmyndigheterna och huruvida det har förekommit skillnader i utövandet av denna befogenhet mellan olika medlemsstater.

c)Den totala nivån och sammansättningen av kapitalbas och kvalificerade skulder för institut och enheter, beloppet för de instrument som emitterats under perioden, och de ytterligare belopp som behövs för att uppfylla tillämpliga krav.

2.Utöver den årliga rapport som föreskrivs i punkt 1 ska EBA vart tredje år inför kommissionen lägga fram en rapport med bedömning av följande:

a)Effekten av minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder, och av alla föreslagna harmoniserade nivåer för minimikravet, på följande:

i)Finansiella marknader i allmänhet och marknader för osäkrade skulder och derivat i synnerhet.

ii)Instituts affärsmodeller och hur institutens balansräkningar är uppbyggda, i synnerhet institutens finansie­ ringsprofil och finansieringsstrategi samt koncerners juridiska struktur och verksamhetsstruktur.

iii)Institutens lönsamhet, i synnerhet deras finansieringskostnader.

iv)Flyttning av exponeringar till enheter som inte omfattas av tillsyn.

v)Finansiella innovationer.

vi)Hur utbrett kapitalbasinstrument och efterställda kvalificerade instrument t är och hur de är beskaffade och hur möjligt det är att avyttra dem.

vii)Riskbeteende för instituten eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d.

viii)Hur mycket av tillgångar som är intecknade för instituten eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d.

ix)Vilka åtgärder som instituten eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d vidtar för att uppnå minimikraven och då särskilt i vilken utsträckning instituten uppnår minimikraven genom att minska skuldsättningen i fråga om tillgångar, emittera långfristiga skulder och anskaffa kapital.

x)Kreditinstitutens utlåningsnivåer, särskilt i fråga om utlåning till mikroföretag samt små och medelstora företag, lokala myndigheter, regionala myndigheter och enheter inom den offentliga sektorn och i fråga om finansiering av handel, inbegripet utlåning inom ramen för offentliga exportkreditförsäkringssystem.

b)Samspelet mellan å ena sidan minimikraven och å andra sidan de kapitalbaskrav, bruttosoliditetskrav och likviditetskrav som föreskrivs i förordning (EU) nr 575/2013 och i direktiv 2013/36/EU.

c)Kapacitet för instituten eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d att på egen hand anskaffa kapital eller finansiering från marknaderna för att uppfylla föreslagna harmoniserade minimikrav.

3.Den rapport som avses i punkt 1 ska överlämnas till kommissionen senast den 30 september kalenderåret efter det sista år som täcks av rapporten. Den första rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 30 september året efter datumet för tillämpning av detta direktiv.

Den rapport som avses i punkt 2 ska omfatta tre kalenderår och överlämnas till kommissionen senast den 31 december kalenderåret efter det sista år som täcks av rapporten. Den första rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2022.

473

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/335

SV

 

 

 

 

Artikel 45m

Övergångsarrangemang och arrangemang efter resolution

1.Genom undantag från artikel 45.1 ska resolutionsmyndigheterna fastställa lämpliga övergångsperioder d att institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d ska uppnå kraven i artikel 45e eller 45f eller ett krav till följd av tillämpningen av artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7, beroende på vad som är lämpligt. Tidsfristen för institut och enheter att uppfylla kraven i artikel 45e eller 45f eller krav till följd av tillämpningen av artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7 ska vara den 1 januari 2024.

Resolutionsmyndigheten ska fastställa mellanliggande målnivåer för kraven i artikel 45e och 45f eller ett krav till följd av tillämpningen av artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7, beroende på vad som är lämpligt, som institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d ska efterleva den 1 januari 2022. De mellanliggande målnivåerna ska, i princip, säkerställa en linjär uppbyggnad av kapitalbas och kvalificerade skulder i riktning mot ett uppfyllande av kravet.

Resolutionsmyndigheten får fastställa en övergångsperiod som löper ut efter den 1 januari 2024, i de fall detta är vederbörligen motiverat och lämpligt på grundval av de kriterier som avses i punkt 7, och genom att ta följande i beaktande:

a)Utvecklingen av enhetens finansiella situation.

b)Utsikterna för att enheten kommer att kunna säkerställa efterlevnad inom en rimlig tidsram av kraven i artikel 45e eller 45f eller ett krav till följd av tillämpningen av artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7.

c)Huruvida enheten är i stånd att ersätta skulder som inte längre uppfyller de kvalificerings- eller löptidskriterier som fastställs i artiklarna 72b och 72c i förordning (EU) nr 575/2013, och artikel 45b eller 45f.2 i detta direktiv, och, om inte, huruvida en eventuell oförmåga är av idiosynkratisk art eller beror på marknadsomfattande störningar.

2.Tidsfristen för resolutionsenheter för att uppfylla det minimikrav som avses i artikel 45c.5 eller 45c.6 ska vara den 1 januari 2022.

3.Det minimikrav som avses i artikel 45c.5 och 45c.6 ska inte tillämpas inom två år från dagen då

a)resolutionsmyndigheten började tillämpa skuldnedskrivningsverktyget, eller

b)resolutionsenheten verkställt en sådan alternativ åtgärd från privata sektorn som avses i artikel 32.1 b genom vilket kapitalinstrument och andra skulder har skrivits ned eller konverterats till kärnprimärkapitalinstrument, eller på vilka befogenheten att skriva ned eller konvertera i enlighet med artikel 59 har utövats avseende den resolutionsenheten, i syfte att rekapitalisera resolutionsenheten utan tillämpning av resolutionsverktyg.

4.De krav som avses i artikel 45b.4 och 45b.7 och artikel 45c.5 och 45c.6 ska, beroende på vad som är tillämpligt, inte tillämpas inom en treårsperiod från den dag då resolutionsenheten eller den koncern som resolutionsenheten är en del av identifierades som ett globalt systemviktigt institut, eller resolutionsenheten hamnade i den situation som avses i artikel 45c.5 eller 45c.6.

5.Genom undantag från artikel 45.1 ska resolutionsmyndigheterna fastställa en lämplig övergångsperiod för att uppnå kraven enligt artikel 45e eller 45f eller ett krav till följd av tillämpningen av artikel 45b.4, 45b.5 eller 45b.7, beroende på vad som är lämpligt, för institut eller enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d på vilka resolutionsverktyg eller skuldnedskrivnings- eller konverteringsbefogenhet som avses i artikel 59 har tillämpats.

6.Vid tillämpningen av punkterna 1–5 ska resolutionsmyndigheterna meddela det institut eller den enhet som avses i artikel 1.1 b, c och d ett planerat minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder för varje tolvmåna­ dersperiod under övergångsperioden, i syfte att underlätta en gradvis uppbyggnad av dess kapacitet för förlustab­ sorbering och rekapitalisering. Vid slutet av övergångsperioden ska minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder vara lika med det belopp som fastställs enligt artikel 45b.4, 45b.5, 45b.7, 45c.5, 45c.6, 45e eller 45f, beroende på vad som är tillämpligt.

7.När resolutionsmyndigheterna fastställer övergångsperioderna ska de beakta följande:

a)Förekomsten av insättningar och avsaknaden av skuldinstrument i finansieringsmodellen.

474

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/336

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Tillgången till kapitalmarknaderna för kvalificerade skulder.

c)I vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimärkapital för att uppfylla det krav som avses i artikel 45e.

8. Resolutionsmyndigheterna ska, med förbehåll för punkt 1, inte vara förhindrade att därefter revidera antingen övergångsperioden eller ett planerat minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder som meddelas enligt punkt 6.”

18.I artikel 46 ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

19.I artikel 47.1 b ii ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

20.Artikel 48 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska led e ersättas med följande:

”e) Endast om den totala nedsättningen av aktier eller andra äganderättsinstrument, tillämpliga kapitalinstrument

och nedskrivningsbara skulder enligt leden a–d i denna punkt är mindre än summan av de belopp som avses i artikel 47.3 b och c ska myndigheterna i den utsträckning som krävs och i enlighet med rangordningen av fordringar vid normala insolvensförfaranden inklusive den rangordning av insättningar som föreskrivs i artikel 108 sänka kapitalbeloppet för, eller det utestående beloppet avseende, resten av de nedskrivningsbara skulder inbegripet skuldinstrument som avses i artikel 108.3, enligt artikel 44, i kombination med den nedskrivning som avses i leden a–d i denna punkt för att uppnå summan av de belopp som avses i artikel

47.3b och c.”

b)I punkt 2 ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

c)Följande punkt ska läggas till:

”7. Medlemsstaterna ska, för enheter som avses i artikel 1.1 första stycket a–d, säkerställa att alla fordringar som härrör från kapitalbasposter, i deras nationella rätt som reglerar normala insolvensförfaranden, ges lägre prioritet än fordringar som inte härrör från kapitalbasposter.

Vid tillämpningen av första stycket ska hela instrumentet, i den utsträckning som det endast delvis erkänns som en kapitalbaspost, behandlas som en fordran som härrör från en kapitalbas och ska ges lägre prioritet än fordringar som inte härrör från kapitalbasposter.”

21.Artikel 55 ska ersättas med följande: ”Artikel 55

Avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivning

1.Medlemsstaterna ska kräva att de institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d tar med ett avtalsvillkor enligt vilket borgenären eller parten i ett avtal eller instrument som upprättar en skuld går med på att den skulden kan omfattas av nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter och på att vara bunden av alla minskningar av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet, konverteringar eller indragningar som blir följden av att en resolutionsmyndighet utövar sådana befogenheter, förutsatt att skulden uppfyller samtliga följande villkor:

a)Skulden är inte undantagen enligt artikel 44.2.

b)Skulden utgör inte en insättning som avses i artikel 108 a.

c)Skulden regleras av rätt i ett tredjeland.

d)Skulden emitteras eller ingås efter den dag då en medlemsstat börjar tillämpa bestämmelserna för att införliva detta avsnitt.

Resolutionsmyndigheterna får besluta att skyldigheten i första stycket i denna punkt inte ska tillämpas på institut eller enheter för vilka kravet enligt artikel 45.1 är lika med det belopp för förlustabsorbering som fastställts i artikel 45c.2 a, förutsatt att de skulder som uppfyller de villkor som anges i första stycket och vilka inte inbegriper det avtalsvillkor som anges i det stycket räknas med i detta krav.

475

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/337

SV

 

 

 

 

Första stycket ska inte tillämpas om resolutionsmyndigheten i en medlemsstat fastställer att de skulder eller instrument som avses i första stycket kan komma att omfattas av en medlemsstats resolutionsmyndighets nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter enligt tredjelandets rätt eller av ett bindande avtal som ingåtts med det berörda tredjelandet.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett sådant institut eller en sådan enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d gör ett fastställande att det av rättslig eller annan anledning är ogörligt att i de avtalsvillkor som reglerar en viss skuld ta med ett sådant villkor som avses i punkt 1, ska detta institut eller denna enhet underrätta resolutionsmyn­ digheten om sitt fastställande samt ange vilken kategori den fastställda skulden tillhör. Institutet eller enheten ska förse resolutionsmyndigheten med all information som resolutionsmyndigheten begär inom en rimlig tidsram efter att ha emottagit underrättelsen för att resolutionsmyndigheten ska bedöma vilken inverkan en underrättelse av sådant slag har på möjligheterna att försätta det institutet eller den enheten i resolution.

I de fall underrättelse lämnas enligt första stycket i denna punkt ska medlemsstaterna säkerställa att skyldigheten att i avtalsvillkor ta med ett sådant villkor som avses i punkt 1, automatiskt upphör att gälla från och med den tidpunkt då resolutionsmyndigheten tagit emot underrättelsen.

För den händelse att resolutionsmyndigheten konstaterar att det inte är rättsligt eller av annan anledning ogörligt att i avtalsbestämmelserna ta med ett sådant villkor som avses i punkt 1, med hänsyn till behovet av att säkerställa möjligheten att försätta institutet eller enheten i resolution, ska den inom en rimlig tidsfrist efter underrättande enligt första stycket, kräva införande av ett sådant avtalsvillkor. Resolutionsmyndigheten får dessutom kräva att institutet eller enheten ändrar sin praxis avseende tillämpning av undantag från avtalsenligt erkännande av skuldned­ skrivning.

De skulder som avses i första stycket i denna punkt får inte innefatta övriga primärkapitalinstrument, supplementär­ kapitalinstrument och sådana skuldinstrument som avses i artikel 2.1 punkt 48 ii, om dessa instrument är skulder utan säkerhet. De skulder som avses i första stycket i denna punkt ska också rangordnas före de skulder som avses i artikel 108.2 a, b och c och artikel 108.3.

Om resolutionsmyndigheten i samband med bedömningen av den möjlighet att försätta ett institut eller en enhet i resolution som avses artikel 1.1 b, c eller d, i enlighet med artiklarna 15 och 16, eller vid varje annan tidpunkt, fastställer att inom en klass av skulder som omfattar kvalificerade skulder, det skuldbelopp som i enlighet med första stycket i denna punkt inte inbegriper det avtalsvillkor som avses i punkt 1, tillsammans med de skulder som är undantagna från tillämpningen av skuldnedskrivningsverktyg i enlighet med artikel 44.2 eller som sannolikt kommer att undantas i enlighet med artikel 44.3 uppgår till mer än 10 % av den kategorin, ska den omedelbart bedöma effekten av detta faktum på möjligheten att försätta institutet eller enheten i resolution, inbegripet effekten på den möjlighet till resolution som följer av ett brott mot de skyddsåtgärder för borgenärer som föreskrivs i artikel 73 vid tillämpning av skuldnedskrivnings- och konverteringsbefogenheten avseende kvalificerade skulder.

Om resolutionsmyndigheten på grundval av den bedömning som avses i femte stycket i denna punkt konstaterar att de skulder som enligt första stycket inte innehåller det avtalskrav som avses i punkt 1, skapar ett väsentligt hinder för möjligheten att försätta ett institut i resolution, ska myndigheten tillämpa de befogenheter som anges i artikel 17 när det är lämpligt för att undanröja detta hinder mot resolution.

Skulder för vilka det institut eller den enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d i avtalsbestämmelserna inte inkluderar ett villkor som krävs i enlighet med punkt 1 i den här artikeln eller för vilket det kravet i enlighet med den här punkten inte är tillämpligt, får inte medräknas i minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder.

3. Medlemsstaterna ska se till att resolutionsmyndigheter får kräva att sådana institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d lämnar ett rättsutlåtande till myndigheterna om den rättsliga verkställbarheten hos och verkan av det avtalsvillkor som avses i punkt 1 i den här artikeln.

4.Om ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d i de avtalsregler som reglerar en viss skuld inte tar med ett sådant avtalsvillkor som avses i punkt 1 i den här artikeln ska det inte förhindra resolutionsmyndigheten från att utöva nedskrivnings- och konverteringsbefogenheter med avseende på den skulden.

476

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/338

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för närmare specificering av den förteckning över skulder för vilka uteslutningen i punkt 1 tillämpas, och innehållet i avtalsvillkoret enligt den punkten, med beaktande av institutens olika affärsmodeller.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska tillsynsstandarder till kommissionen senast den 3 juli 2015.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att närmare specificera följande:

a)de förutsättningar enligt vilka det av rättslig eller annan anledning skulle vara ogörligt för ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d att för vissa kategorier av skulder ta med ett sådant avtalsvillkor som avses i punkt 1 i den här artikeln,

b)de villkor som ska gälla för resolutionsmyndighetens krav på införande av avtalsvillkor enligt punkt 2 tredje stycket,

c)den rimliga tidsramen för resolutionsmyndigheten att kräva införande av ett avtalsvillkor enligt punkt 2 tredje stycket.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.Resolutionsmyndigheten ska, i de fall den anser det nödvändigt, ange de kategorier av skulder för vilka ett institut eller en enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d får göra ett fastställande att det av rättslig eller annan anledning är ogörligt att ta med det avtalsvillkor som avses i punkt 1 i den här artikeln utifrån de villkor som närmare fastställts som ett resultat av tillämpningen av punkt 6.

8.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format och mallar för underrättelsen till resolutionsmyndigheterna enligt punkt 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

22.I avdelning IV ska rubriken till kapitel V ersättas med följande:

”Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument och kvalificerade skulder”.

23.Artikel 59 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

Krav på nedskrivning eller konvertering av berört kapitalinstrument och kvalificerade skulder”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Befogenheten att skriva ned eller konvertera tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder får utövas antingen

a)oberoende av en resolutionsåtgärd, eller

b)i kombination med en resolutionsåtgärd, om de villkor för resolution som anges i artiklarna 32, 32a eller 33 är uppfyllda.

Om berörda kapitalinstrument och kvalificerade skulder har förvärvats av resolutionsenheten indirekt genom andra enheter inom samma resolutionsgrupp ska befogenheten att skriva ned eller konvertera de berörda kapitalinstrument och kvalificerade skulder, i förekommande fall, utövas samtidigt som samma befogenheter utövas på moderföretagsnivå för den berörda enheten eller på moderföretagsnivån i andra moderföretag som inte är resolutionsenheter så att förlusterna faktiskt överförs till, och den berörda enheten rekapitaliseras av, resolutionsenheten.

477

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/339

SV

 

 

 

 

Efter utövandet av befogenheten att skriva ned eller konvertera relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder oberoende av en resolutionsåtgärd ska den värdering som föreskrivs i artikel 74 genomföras och artikel 75 ska tillämpas.”

c)Följande punkter ska införas:

”1a. Befogenheten att skriva ned eller konvertera kvalificerade skulder oberoende av en resolutionsåtgärd får utövas enbart med avseende på kvalificerade skulder som uppfyller villkoren i artikel 45f.2 a i detta direktiv, med undantag för villkoret avseende skulders återstående löptid, som anges i artikel 72c.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

Vid utövandet av denna befogenhet ska medlemsstaterna säkerställa att nedskrivningen eller konverteringen görs i enlighet med den princip som avses i artikel 34.1 g.

1b. Om en resolutionsåtgärd vidtas gentemot en resolutionsenhet eller, under exceptionella omständigheter med avvikelse från resolutionsplanen, gentemot en enhet som inte är resolutionsenhet, ska det belopp som minskas, skrivs ned eller konverteras i enlighet med artikel 60.1 på nivån för en sådan enhet tas med i beräkningen av de tröskelvärden som anges i artikel 37.10 och artikel 44.5 a, eller artikel 44.8 a som gäller för den berörda enheten.”

d) I punkt 2 ska ”kapitalinstrument” ersättas med ”kapitalinstrument och kvalificerade skulder som avses i punkt 1a”.

e)I punkt 3 ska inledningen och leden a och b ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska kräva att resolutionsmyndigheterna utövar nedskrivnings- eller konverteringsbefo­ genheten i enlighet med artikel 60 och utan dröjsmål avseende tillämpliga kapitalinstrument, och kvalificerade skulder som avses i punkt 1a, som emitterats av ett institut eller en sådan enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d om en eller flera av följande omständigheter föreligger:

a)Om det har fastställts att villkoren för resolution som anges i artiklarna 32, 32a eller 33 är uppfyllda, innan någon resolutionsåtgärd vidtas.

b)Den berörda myndigheten fastställer att institutet eller den enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d inte längre kommer att vara bärkraftigt om inte befogenheten utövas avseende de tillämpliga kapitalinstrument, och kvalificerade skulder som avses i punkt 1a.”

f)I punkterna 4 och 10 ska ”kapitalinstrument” ersättas med ”kapitalinstrument, eller kvalificerade skulder som avses i punkt 1a”.

24.Artikel 60 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

Bestämmelser om nedskrivning eller konvertering av tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder”.

b)I punkt 1 ska följande led läggas till som led d:

”d) Kapitalbeloppet för kvalificerade skulder som avses i artikel 59.1a skrivs ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument, eller bådadera, i den utsträckning som krävs för att uppfylla de resolutionsmål som fastställs i artikel 31 eller upp till de tillämpliga kvalificerade skuldernas kapacitet, beroende på vilket som är lägst.”

c)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. I de fall där kapitalbeloppet för ett tillämpligt kapitalinstrument eller en tillämplig kvalificerad skuld som avses i artikel 59.1a skrivs ned

a)ska sänkningen av det kapitalbeloppet vara permanent, med förbehåll för eventuella uppvärderingar i enlighet med ersättningsmekanismen i artikel 46.3,

478

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/340

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)får inga skulder till innehavaren av det tillämpliga kapitalinstrument eller av den tillämpliga kvalificerade skuld som avses i artikel 59.1a kvarstå enligt eller i samband med det belopp för instrumentet som har skrivits ned, med undantag för upplupna skulder och skadeståndsskulder som kan uppkomma till följd av ett överklagande av lagenligheten av utövandet av nedskrivningsbefogenheten,

c)betalas ingen ersättning till innehavaren av det tillämpliga kapitalinstrument eller av de tillämpliga skulder som avses i artikel 59.1a annat än i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.”

d)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)Inledningen ska ersättas med följande:

”Resolutionsmyndigheterna får, i syfte att utföra en konvertering av tillämpliga kapitalinstrument och tillämpliga kvalificerade skulder som avses i artikel 59.1a, enligt punkt 1 b, c och d i den här artikeln, kräva att institut och sådana enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d emitterar kärnprimärkapitalinstrument till innehavarna av de tillämpliga kapitalinstrumenten och de kvalificerade skulderna. Tillämpliga kapitalin­ strument och sådana skulder får endast konverteras om följande villkor är uppfyllda:”.

ii)I led d ska ”varje tillämpligt kapitalinstrument” ersättas med ”varje tillämpligt kapitalinstrument eller varje tillämplig skuld som avses i artikel 59.1a”.

25.I artikel 61.3 ska följande stycke läggas till:

”Om de tillämpliga kapitalinstrumenten eller kvalificerade skulderna som avses i artikel 59.1a i det här direktivet bedöms uppfylla det krav som avses i artikel 45f.1 i detta direktiv ska den myndighet som är ansvarig för att göra det fastställande som avses i artikel 59.3 i det här direktivet vara den berörda myndigheten i den medlemsstat där det institut eller den enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d i det här direktivet har auktoriserats i enlighet med avdelning III i direktiv 2013/36/EU.”

26.Artikel 62 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ersättas med följande:

”1. Innan de gör ett fastställande som avses i artikel 59.3 b, c, d eller e avseende ett dotterföretag som emitterar tillämpliga kapitalinstrument eller kvalificerade skulder som avses i artikel 59.1a i syfte att fullgöra det krav som avses i artikel 45f på individuell basis eller tillämpliga kapitalinstrument som bedöms fullgöra kravet på kapitalbas på individuell basis eller på gruppbasis ska medlemsstaterna säkerställa att en berörd myndighet uppfyller följande krav:

a)När den överväger att göra ett fastställande som avses i artikel 59.3 b, c, d eller e ska den, efter samråd med resolutionsmyndigheten för berörd resolutionsenhet, inom 24 timmar från samrådet med den resolutions­ myndigheten, underrätta

i)den samordnande tillsynsmyndigheten och, om det är en annan myndighet, den berörda myndigheten i den medlemsstat där den samordnande tillsynsmyndigheten finns,

ii)resolutionsmyndigheterna för andra enheter inom samma resolutionsgrupp som direkt eller indirekt förvärvat skulder som avses i artikel 45f.2 från den enhet som omfattas av artikel 45f.1.

b)När den överväger att göra ett fastställande som avses i artikel 59.3 c ska den, utan dröjsmål, underrätta den behöriga myndighet som är ansvarig för varje institut eller enhet som avses i artikel 1.1 b, c eller d som har emitterat de tillämpliga kapitalinstrument med avseende på vilka nedskrivnings- eller konverteringsbefo­ genheter som skulle utövas om ett fastställande gjordes, och, om det är andra myndigheter, de berörda myndigheterna i de medlemsstater där de behöriga myndigheterna och den samordnande tillsynsmyndigheten finns.”

b)I punkt 4 ska inledningen ersättas med följande:

”Om en underrättelse har lämnats enligt punkt 1 ska den berörda myndigheten efter samråd med de myndigheter som underrättats i enlighet med leden a i eller b i den punkten bedöma följande frågor:”.

479

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/341

SV

 

 

 

 

27.I artikel 63.1 e, f och j ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

28.I artikel 66.4 ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

29.Artikel 68 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska inledningen ersättas med följande:

”Under förutsättning att de väsentliga skyldigheterna enligt avtalet, inbegripet betalnings- och leveransskyl­ digheter, även fortsättningsvis fullgörs och säkerheter tillhandahålls, ska en krisförebyggande åtgärd, ett tillfälligt upphävande av skyldigheten enligt artikel 33a eller en krishanteringsåtgärd ensam, inbegripet inträffade händelser med direkt koppling till tillämpningen av en sådan åtgärd, inte göra det möjligt för någon att”.

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Ett tillfälligt upphävande eller en begränsning enligt artiklarna 33a, 69 eller 70 ska inte utgöra underlåtenhet att fullgöra en avtalsförpliktelse vid tillämpningen av punkterna 1 och 3 i den här artikeln och av artikel 71.1.”

30.Artikel 69 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Ett tillfälligt uppskjutande enligt punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas på betalnings- och leveransskyl­ digheter som hänför sig till

a)system och operatörer av system som har betecknats i enlighet med direktiv 98/26/EG,

b)centrala motparter som har auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 och centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma enligt artikel 25 i den förordningen,

c)centralbanker.”

b)I punkt 5 ska följande stycken läggas till:

”Resolutionsmyndigheterna ska fastställa omfattningen av befogenheten med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Resolutionsmyndigheterna ska i synnerhet noga undersöka om det är lämpligt att utvidga det tillfälliga upphävandet till att omfatta kvalificerade insättningar enligt definitionen i artikel 2.1.4 i direktiv 2014/49/EU, särskilt till garanterade insättningar som gjorts av fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag.

Medlemsstaterna får föreskriva att resolutionsmyndigheterna, om befogenheten att tillfälligt upphäva betalnings- eller leveransskyldigheter utövas med avseende på kvalificerade insättningar, ska säkerställa att insättare får tillgång till en lämplig summa per dag från dessa insättningar.”

31.I artikel 70 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Resolutionsmyndigheterna får inte utöva den befogenhet som avses i punkt 1 i denna artikel med avseende på följande:

a)säkerhetsrätter som system eller operatörer av system som betecknats enligt direktiv 98/26/EG,

b)centrala motparter som har auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012 och centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012, och

c)centralbanker innehar i tillgångar som institutet under resolution har pantsatt eller tillhandahållit som marginal­ säkerhet eller full säkerhet.”

32.I artikel 71 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Ett tillfälligt upphävande enligt punkt 1 eller 2 ska inte tillämpas på

a)system eller operatörer av system som betecknats enligt direktiv 98/26/EG,

480

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/342

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)centrala motparter som har auktoriserats inom unionen enligt artikel 14 i förordning (EU) nr 648/2012, centrala motparter från tredjeland som godkänts av Esma enligt artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012, eller

c)centralbanker.”

33.Följande artikel ska införas: ”Artikel 71a

Avtalsenligt erkännande av befogenhet att medge anstånd med resolution

1.Medlemsstaterna ska kräva att sådana institut och enheter som avses i artikel 1.1 b, c och d, i alla finansiella avtal som de har ingått och som regleras av tredje lands rätt tar med villkor enligt vilket parterna erkänner att det finansiella avtalet kan komma att bli föremål för resolutionsmyndighetens utövande av sina befogenheter att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och skyldigheter enligt artiklarna 33a, 69, 70 och 71 samt erkänner att de är bundna av kraven i artikel 68.

2.Medlemsstaterna får också kräva att unionsmoderföretag säkerställer att deras dotterföretag i tredjeländer i de

finansiella avtal som avses i punkt 1 tar med villkor för att utesluta att resolutionsmyndighetens utövande av sina befogenheter att tillfälligt upphäva eller begränsa rättigheter och skyldigheter för moderföretaget inom unionen i enlighet med punkt 1 används som ett giltigt skäl för förtida uppsägning, tillfälligt upphävande, ändring, nettning, utövande av kvittningsrätter eller hävdande av säkerhetsrätter med avseende på dessa avtal.

Kravet i första stycket kan tillämpas på dotterföretag i tredjeländer som är

a)kreditinstitut,

b)värdepappersföretag (eller företag som skulle betraktas som värdepappersföretag om de hade ett huvudkontor i berörd medlemsstat), eller

c)finansinstitut.

3.Punkt 1 ska vara tillämplig på finansiella avtal som

a)medför en ny förpliktelse eller en väsentlig ändring av en befintlig förpliktelse efter ikraftträdandet av de bestämmelser som antagits på nationell nivå för att införliva denna artikel,

b)föreskriver en eller flera uppsägningsrätter eller rättigheter att göra säkerhetsrätt gällande som artikel 33a, 68, 69, 70 eller 71 skulle vara tillämplig på om det finansiella avtalet reglerades enligt en medlemsstats lagstiftning.

4.Om ett institut eller en enhet inte tar med det avtalsvillkor som krävs enligt punkt 1 i den här artikeln. ska detta inte hindra resolutionsmyndigheten från att tillämpa de befogenheter som avses artikel 33a, 68, 69, 70 eller

71på det finansiella avtalet ifråga.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska tillsynsstandarder för närmare specificering av innehållet i avtalsvillkoret enligt punkt 1, med beaktande av institutens och enheternas olika affärsmodeller.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den … 28 juni 2020.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

34.Artikel 88 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Om inte annat sägs i artikel 89 ska resolutionsmyndigheterna på koncernnivå inrätta resolutionskollegier som ska utföra de uppgifter som avses i artiklarna 12, 13, 16, 18, 45–45h, 91 och 92 och, i tillämpliga fall, säkerställa samarbete och samordning med resolutionsmyndigheter i tredjeländer.”

b)I punkt 1 andra stycket led i ska ”artikel 45” ersättas med ”artiklarna 45–45h”.

481

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

7.6.2019

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 150/343

SV

 

 

 

 

35.Artikel 89 ska ersättas med följande: ”Artikel 89

Europeiska resolutionskollegier

1.Om ett institut i tredjeland eller ett moderföretag i tredjeland har dotterföretag etablerade i unionen eller moderföretag inom unionen som är etablerade i två eller flera medlemsstater, eller två eller flera unionsfilialer som betraktas som betydande av två eller flera medlemsstater, ska resolutionsmyndigheterna i de medlemsstater där de enheterna är etablerade eller där de betydande filialerna är belägna inrätta ett gemensamt europeiskt resolutions­ kollegium.

2.Det europeiska resolutionskollegium som avses i punkt 1 i den här artikeln ska utföra de funktioner och de uppgifter som anges i artikel 88 med avseende på de enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln och, i den mån de uppgifterna är relevanta, på deras filialer.

De uppgifter som avses i första stycket i denna punkt ska inbegripa fastställandet av det krav som avses i artiklarna 45–45h.

Vid fastställandet av det krav som avses i artiklarna 45–45h ska medlemmarna i det europeiska resolutionskollegiet beakta den globala resolutionsstrategi som eventuellt antagits av myndigheter i tredjeländer.

Om dotterföretag etablerade inom unionen eller ett moderföretag inom unionen och dess dotterinstitut i enlighet med den globala resolutionsstrategin inte utgör resolutionsenheter och medlemmarna i det europeiska resolutions­ kollegiet går med på den strategin ska dotterföretagen som är etablerade inom unionen eller på konsoliderad basis moderföretaget inom unionen efterleva kravet enligt artikel 45f.1 genom att emittera sådana instrument som avses i artikel 45f.2 a och b till deras yttersta moderföretag som är etablerat i ett tredjeland, eller till dotterföretagen till det yttersta moderbolaget som är etablerade i samma tredjeland eller till andra enheter enligt de villkor som anges i artikel 45f.2 a i och artikel 45f.2 b ii.

3.Om enbart ett moderföretag inom unionen innehar samtliga dotterföretag inom unionen till ett institut eller moderföretag från tredjeland ska resolutionsmyndigheten för den medlemsstat där moderföretaget inom unionen är etablerat vara ordförande i det europeiska resolutionskollegiet.

Om första stycket inte är tillämpligt ska resolutionsmyndigheten för det moderföretag eller dotterföretag inom unionen som har det högsta värdet av totala tillgångar i balansräkningen vara ordförande i det europeiska resolutionskollegiet.

4.Medlemsstaterna får, i samförstånd med alla berörda parter, bevilja undantag från kravet på att inrätta ett europeiskt resolutionskollegium om en annan grupp eller ett annat kollegium utför samma funktioner och uppgifter som anges i den här artikeln och iakttar alla de villkor och förfaranden, även de som rör medlemskap och deltagande i europeiska resolutionskollegier, som fastställs i den här artikeln och i artikel 90. I sådana fall ska alla hänvisningar till europeiska resolutionskollegier i detta direktiv även tolkas som hänvisningar till dessa andra grupper eller kollegier.

5.Om inte annat följer av punkterna 3 och 4 i den här artikeln ska det europeiska resolutionskollegiet fullgöra uppgifter i enlighet med artikel 88.”

36.I avsnitt B punkt 6 och avsnitt C punkt 17 i bilagan ska ”kvalificerade skulder” ersättas med ”nedskrivningsbara skulder”.

Artikel 2

Ändringar av direktiv 98/26/EG

Direktiv 98/26/EG ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)Led c ska ersättas med följande:

”c) central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.”

482

Prop. 2020/21:155

Bilaga 2

L 150/344

 

Europeiska unionens officiella tidning

7.6.2019

SV

 

 

 

 

b)Led f ska ersättas med följande:

”f) deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation, en systemoperatör eller en clearingmedlem i en central motpart med auktorisation enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 648/2012.”

2.Följande artikel ska införas: ”Artikel 12a

Senast den 28 juni 2021 ska kommissionen se över hur medlemsstaterna tillämpar detta direktiv på de av sina inhemska institut som direkt deltar i system som regleras av rätten i tredje land och på säkerhet som ställs i samband med deltagande i sådana system. Kommissionen ska särskilt bedöma om direktivet behöver ändras ytterligare med avseende på system som regleras av rätten i tredje land. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europapar­ lamentet och rådet, vid behov åtföljd av förslag till revidering av detta direktiv.”

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 28 december 2020. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

Medlemsstaterna ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den dag då de träder i kraft i den nationella lagstiftningen, vilket ska ske senast den 28 december 2020.

Medlemsstaterna ska tillämpa artikel 1.17 i detta direktiv, vad gäller artikel 45i.3 i direktiv 2014/59/EU från och med den 1 januari 2024. Om resolutionsmyndigheten i enlighet med artikel 45m.1 i direktiv 2014/59/EU har fastställt en tidsfrist för efterlevnad som löper ut efter den 1 januari 2024 ska tillämpningsdatumet för artikel 1.17 i detta direktiv, vad gäller artikel 45i.3 i direktiv 2014/59/EU vara detsamma som tidsfristen för efterlevnad.

2.När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

3.Medlemsstaterna ska till kommissionen och EBA överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

 

 

Artikel 5

 

 

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

 

 

Utfärdat i Bryssel den 20 maj 2019.

 

 

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

A. TAJANI

G. CIAMBA

Ordförande

Ordförande

 

 

 

 

483

Prop. 2020/21:155 Bilaga 3

484

Sammanfattning av betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60)

EU har antagit nya förordningar och direktiv som innebär ändringar i de befintliga rättsakterna i fråga om kapitaltäckning och hantering av banker i kris. Samlingsnamnet för dessa förändringar i det europeiska regelverket är EU:s bankpaket. Detta betänkande innehåller förslag till de lagändringar som behövs för att anpassa och komplettera svensk rätt med anledning av ändringarna i förordningarna och genomföra ändringarna i direktiven.

Betänkandet innehåller förslag på bestämmelser som innebär att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag kan göras ansvarig för kapitalkraven på gruppnivå. För att gruppkraven ska kunna riktas mot ett holdingföretag införs det även en skyldighet för företagen att ansöka om ett särskilt godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Om ett holdingföretag inte ansöker om eller inte uppfyller förutsättningarna för ett godkännande eller undantag ska Finansinspektionen ingripa. I fråga om grupper från tredjeland, som är av viss storlek och som har två eller fler kreditinstitut eller värdepappersbolag inom EU, innebär förslagen vidare att de blir skyldiga att ha ett intermediärt moderföretag etablerat inom EU.

Det sker dessutom förändringar i fråga om det särskilda kapitalbas- kravet, det så kallade pelare 2-kravet. Det införs bland annat ett särskilt kapitalbaskrav avseende bruttosoliditet, som ska utgöra ett parallellt krav till det riskvägda särskilda kapitalbaskravet. Möjligheterna att beakta risker som institutet utsätter det finansiella systemet för inom ramen för kraven tas dock bort. Finansinspektionen blir vidare skyldig att fatta skriftliga beslut avseende de särskilda kapitalbaskraven. Vid sidan av dessa krav föreslås det införas riktlinjer för särskild kapitalbas. Riktlinjerna ska täcka risker och hantera framtida stresscenarier som inte täcks av övriga delar i kapitalkraven. Enstaka brister att efterleva en riktlinje ska inte leda till ingripanden, men ett särskilt kapitalbaskrav ska beslutas vid upprepade överträdelser.

I fråga om kapitalbuffertar förslås ändringar som bland annat innebär att den möjliga nivån på vissa buffertar höjs, att systemriskbufferten och bufferten för systemviktiga institut blir additiva samt att restriktioner aktualiseras och ingripande kan ske om bruttosoliditetsbufferten, som tillkommer i tillsynsförordningen, inte uppfylls.

Därtill innehåller betänkandet bland annat förslag som möjliggör för Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information med andra myndigheter och vissa mellanstatliga organ, samt krav på institutens bolagsstyrning och riskhantering.

Bankpaketets bestämmelser om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder1 finns i krishanteringsdirektivet och tillsynsförordningen. De är till stor del en följd av genomförandet av de globalt överenskomna TLAC- principerna, se avsnitt 3.7.

1I krishanteringsdirektivet benämnt minimikravet på nedskrivningsbara skulder, på engelska minimum requirement for own funds Eligible Liabilities, förkortat MREL

De större ändringarna i svensk rätt innebär en mer utförlig reglering av de skulder som får användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder och de särskilda kraven på kapitalbas och efterställda skulder. De nya bestämmelserna om beräkningen av kravet har koppling till kapitaltäckningskraven. Kravet ska uttryckas som en procentandel av såväl det totala riskvägda exponeringsbeloppet som det totala exponeringsmåttet.

En ny ordning för både planering och genomförande av resolution införs som stärker möjligheten att genomföra resolution av delar av en koncern, så kallade resolutionsgrupper. En resolutionsgrupp ska typiskt sett bestå av en resolutionsenhet som är ett moderföretag med ett eller flera underliggande dotterföretag. När resolutionsgruppen försätts i resolution tillämpas resolutionsåtgärderna endast på resolutionsenheten efter det att dotterföretagens skulder till resolutionsenheten skrivits ner eller konverterats. Meningen är att resolutionsenheten ska uppfylla ett konsoliderat krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för hela resolutionsgruppen. En resolutionsenhet i en resolutionsgrupp ska kunna vara ett annat företag än ett institut. Särskilda krav ska gälla för de resolutionsenheter som enskilt eller genom resolutionsgruppen har tillgångar som överskrider 100 miljarder euro eller som bedöms utgöra en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang.

Vidare kompletteras åtgärderna mot resolutionshinder, när hindret avser bristande efterlevnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Bland annat införs en möjlighet att besluta om förfoganderestriktioner liknande de som gäller för det kombinerade buffertkravet enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar. Finansinspektionen föreslås få möjlighet att även ingripa mot andra företag än institut, och mot vissa fysiska personer, om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder inte uppnås. Det införs också bestämmelser om närmare samarbete mellan Riksgäldskontoret och Finansinspektionen om åtgärder.

I syfte att skydda icke-professionella kunder föreslås bestämmelser som begränsar dessa aktörers möjlighet att investera i vissa skuldinstrument som används av ett företag för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Betänkandet innehåller också förslag som innebär att Riksgäldskontoret ges möjlighet att vidta tillfälliga åtgärder som berör ett företag i kris samt dess motparter och borgenärer även när ett beslut om resolution inte har fattats.

Ändringarna föreslås i fråga om kapitaltäckning i huvudsak träda i kraft den 29 december 2020 och i fråga om hantering av banker i kris i huvudsak träda i kraft den 28 december 2020. I fråga om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder föreslås Riksgäldskontoret besluta om lämplig övergångsperiod med gradvis uppbyggnad fram till 2024.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 3

485

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

Lagförslagen i betänkandet EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder (SOU 2019:60)

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet, eller ett likställt avvecklingssystem,

central motpart: en central

motpart enligt definitionen i arti- kel 2.1 i förordningen (EU) nr 648/2012.

clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden,

 

deltagare: ett institut, en central

 

motpart, en avvecklingsagent, en

 

clearingorganisation, en

system-

 

operatör eller en clearingmedlem i

 

en central motpart med auktori-

 

sation enligt artikel 17 i

förord-

 

ningen (EU) nr 648/2012

 

 

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

 

 

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller

 

annat därmed jämförbart förfarande,

 

 

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som

Finans-

 

inspektionen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avveck-

 

lingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värde-

 

pappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervaknings-

 

myndighet,

 

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig

 

avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper i lydelsen enligt

 

486

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

 

2 Senaste lydelse (2018:2019).

 

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

Denna lag träder ikraft den 28 december 2020.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

487

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden

dels att nuvarande 8 kap. 4 a och 4 b §§ ska betecknas som 8 kap. 4 b och 4 c §§,

dels att rubriken närmast före 8 kap. 4 a § ska sättas närmast före 8 kap.

4 b §,

dels att 1 kap. 4 a §, 8 kap. 4 §, 8 b kap. 4 §, 9 kap. 45 §, 23 kap. 1 och

5 §§ samt 25 kap. 1 d § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 8 kap. 4 a §, 9 kap. 25 a och 25 b §§, 13 kap. 6 b och 9 a §§, och närmast före 9 kap. 25 a § ny rubrik av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

 

4 a §2

 

 

 

 

I denna lag betyder

 

 

 

 

 

direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets

 

och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för

 

finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av

 

direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets

 

direktiv (EU) 2016/1034,

 

 

 

 

 

 

kapitaltäckningsdirektivet:

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

direktiv 2013/36/EU av den 26 juni

 

 

2013 om behörighet att utöva

 

 

verksamhet i kreditinstitut och om

 

 

tillsyn av

kreditinstitut och

 

 

värdepappersföretag,

om

ändring

 

 

av direktiv 2002/87/EG och om

 

 

upphävande

av

 

direktiv

 

 

2006/48/EG

och 2006/49/EG, i

 

 

lydelsen enligt Europaparlamentets

 

 

och rådets direktiv (EU) 2019/878,

 

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets

direktiv

 

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning

 

och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av

 

rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv

 

2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,

 

2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om

 

 

behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och

 

värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv

 

2006/48/EG och 2006/49/EG i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

488

2019/878.

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2019:419.

 

 

 

 

rådets förordningar (EU)

nr 1093/2010

och

(EU)

nr 648/2012,

i den

Prop. 2020/21:155

ursprungliga lydelsen,

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets

 

förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk

 

(marknadsmissbruksförordning)

och

om

upphävande

av

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens

 

direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

 

 

prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när

 

värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad

 

marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

 

 

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

 

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och

 

värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

 

öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

 

av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående

 

upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en

 

reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

4 §3

 

 

 

 

 

Ett värdepappersbolag ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och

 

ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Bolaget ska

 

se till att det har en tillfredsställande intern kontroll.

 

 

 

Sådana värdepappersbolag som anges i 8 a kap. 1 § ska också upprätta

 

en återhämtningsplan eller koncernåterhämtningsplan enligt samma

 

kapitel.

 

 

 

 

 

 

 

Ett värdepappersbolag ska sär-

Ett värdepappersbolag ska sär-

 

skilt se till att dess kreditrisker,

skilt se till att dess kreditrisker,

 

marknadsrisker, operativa

risker

marknadsrisker, operativa

risker

 

och andra risker sammantagna inte

och andra risker sammantagna inte

 

medför att dess förmåga att fullgöra

medför att dess förmåga att fullgöra

 

sina förpliktelser äventyras. För att

sina förpliktelser äventyras. För att

 

uppfylla detta krav ska bolaget ha

uppfylla detta krav ska bolaget ha

 

metoder som gör det möjligt att

metoder som gör det möjligt att

 

fortlöpande värdera och upp-

fortlöpande värdera och upp-

 

rätthålla ett kapital som till belopp,

rätthålla ett kapital som till belopp,

 

slag och fördelning är tillräckligt

slag och fördelning är tillräckligt

 

för att täcka arten och nivån på de

för att täcka arten och nivån på de

 

risker som bolaget är eller kan

risker som bolaget är eller kan

 

komma att bli exponerat för.

komma att bli exponerat för.

 

 

 

Bolaget ska fastställa det internt

 

 

 

bedömda

kapitalbehovet

till

 

 

 

tillfredsställande kapitalbasnivåer.

 

Bolaget ska utvärdera dessa metoder för att säkerställa att de är

 

heltäckande.

 

 

 

 

 

 

 

3 Senaste lydelse 2015:1032.

 

 

 

 

 

 

489

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

4 a §

I fråga om ränterisker som följer av verksamhet utanför handelslagret får Finansinspektionen i de situationer som anges i artikel 84.3 och 84.4 i kapitaltäckningsdirektivet kräva att ett värdepappersbolag använder schablonmetoden enligt artikel 84.1 i samma direktiv.

8 b kap.

4 §4

Finansinspektionen ska godkänna ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd, om stödet

1.i betydande grad avhjälper de finansiella svårigheterna i det företag som tar emot det,

2.syftar till att bevara eller återställa den finansiella stabiliteten i koncernen som helhet eller i något av företagen inom koncernen, och

3.inte äventyrar den finansiella stabiliteten i ett eller flera länder inom EES, i synnerhet i det land där det stödgivande företaget finns.

Dessutom ska följande krav vara uppfyllda med avseende på det stödgivande företaget:

1.Det kan antas att ersättningen för stödet kommer att betalas och, om det avser ett lån, även kapitalbeloppet återbetalas. Om stödet ges i form av en garanti eller annan slags säkerhet, tillämpas samma villkor på den skuld som uppkommer ifall garantin eller säkerheten utlöses.

2.Det finansiella stödet ges på sådana villkor att det stödgivande företagets intressen gynnas.

3.Likviditeten eller solvensen i det stödgivande företaget äventyras inte till följd av tillhandahållandet av det finansiella stödet.

4. Det

stödgivande

företaget

4. Det

stödgivande

företaget

uppfyller de krav som gäller av-

uppfyller de krav som gäller av-

seende kapitalbas och likviditet i

seende kapitalbas och likviditet i

kapitaltäckningsdirektivet samt de

kapitaltäckningsdirektivet samt de

övriga krav som gäller enligt

övriga krav som gäller enligt

artikel 104.2 i samma direktiv vid

artikel 104a i samma direktiv vid

tidpunkten

för det

finansiella

tidpunkten

för det

finansiella

stödet.

 

 

stödet.

 

 

5.Det stödgivande företaget uppfyller de krav som gäller för stora exponeringar.

6.Det finansiella stödet leder inte till att de krav som anges i 4 eller 5 inte uppfylls.

7.Möjligheten till resolution av det stödgivande företaget äventyras inte till följd av det finansiella stödet.

Finansinspektionen får bevilja undantag från kraven i andra stycket 4 och 5.

490

4 Senaste lydelse 2015:1032.

9 kap.

Prop. 2020/21:155

Särskilda villkor vid försäljning till

Bilaga 4

icke-professionella kunder

 

25 a §

Ett värdepappersinstitut får endast sälja primärkapitaltill- skottinstrument, supplementärkapitalinstrument och efterställda kvalificerade skuld- instrument som emitterats efter den 27 december 2020 till en icke- professionell kund om

1. institutet har utfört en lämplighetsbedömning enligt 23 §,

2.institutet har bedömt att instrumenten är lämpliga för kun- den, och

3.institutet har lämnat kunden en lämplighetsförklaring enligt 28 §.

Med efterställda kvalificerade skuldinstrument avses detsamma

som i 2 kap. 2 b § lagen (2015:1016) om resolution.

25 b §

Ett värdepappersinstitut får kräva att den icke-professionella kunden lämnar institutet infor- mation om sin portfölj.

Om den icke-professionella kundens portfölj vid tidpunkten för köpet inte överstiger 500 000 euro,

ska värdepappersinstitutet säkerställa att

1.kunden inte investerar mer än totalt 10 procent av sin portfölj i instrument som avses i 25 a §, och

2.det ursprungliga investerings- beloppet som investeras i ett eller flera sådana instrument är minst 10 000 euro.

En portfölj enligt andra stycket ska innehålla kontanta insättningar och

finansiella instrument, med undantag för sådana finansiella instrument som har lämnats som säkerhet.

491

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

45 §5

Vid kreditgivning enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 gäller för värdepappersbolag denna paragraf och 44 § i stället för 21 kap. aktie- bolagslagen (2005:551).

Ett värdepappersbolag får inte på andra villkor än sådana som bolaget normalt ställer upp lämna kredit till

1.en styrelseledamot,

2.en person som ensam eller i förening med någon annan får avgöra kreditärenden som ska avgöras av styrelsen,

3.en anställd som har en ledande ställning inom bolaget,

4.någon annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst 3 procent av hela aktiekapitalet,

5.den som är make eller sambo till någon som avses i 1–4, eller

6.en juridisk person i vilken någon som avses i 1–5 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

Finansinspektionen prövar efter ansökan om en anställd har sådan ledande ställning som avses i andra stycket 3.

Värdepappersbolagets styrelse

Värdepappersbolagets

styrelse

ska avgöra ärenden om kredit till de

ska avgöra ärenden om kredit till de

personer och företag som avses i

personer och företag som avses i

andra stycket. Bolaget ska föra in

andra stycket. Bolaget ska föra in

uppgifter om sådana krediter i en

uppgifter om sådana krediter i en

förteckning.

förteckning. Förteckningen

ska

 

också innehålla uppgift om kredit

 

som har lämnats till

 

 

 

1. ett barn eller en förälder till en

 

styrelseledamot eller den verk-

 

ställande direktören för

bolaget,

 

och

 

 

 

2. en juridisk person

som

en

 

sådan person som avses i 1 eller i

 

andra stycket 1–3 eller 5

 

 

 

a) har ett kvalificerat innehav om

 

minst 10 procent av kapitalet eller

rösterna, eller

b) har en sådan ställning som avses i andra stycket 1–3.

För att uppfylla kravet på en förteckning enligt fjärde stycket får värdepappersbolaget även föra en förteckning över de närstående som omfattas av kravet.

Andra-fjärde styckena tillämpas också på krediter mot säkerhet av borgen eller fordringsrätt som utfärdas av någon som avses i andra stycket. Detsamma gäller för en fordran som bolaget förvärvar och för vilken någon som avses i andra stycket är betalningsskyldig.

23 kap.

492

5 Senaste lydelse 2017:679.

 

1 §6

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155

Finansinspektionen har tillsyn över värdepappersinstitut, börser,

Bilaga 4

svenska leverantörer av datarapporteringstjänster, clearingorganisationer

samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad

 

marknad från filial i Sverige.

 

 

 

 

 

 

För svenska värdepappersinstitut, börser, svenska leverantörer av

 

datarapporteringstjänster och svenska clearingorganisationer omfattar

tillsynen att rörelsen drivs enligt denna lag, andra författningar som

 

reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller

reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som

 

reglerar företagets verksamhet.

 

 

 

 

 

 

För ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse eller en

 

reglerad marknad eller clearingverksamhet från filial i Sverige omfattar

tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för

 

företagets verksamhet i Sverige.

 

 

 

 

 

 

 

Inspektionen har dessutom tillsyn

 

över att ägare och ledning uppfyller

 

lämplighetskraven

i

denna

lag.

 

Inspektionen

ska

i

synnerhet

 

 

kontrollera att ägare och ledning

 

uppfyller dessa krav när det finns

 

 

rimlig anledning att misstänka att

 

institutet har koppling till eller

 

 

utnyttjas för

penningtvätt

eller

 

 

finansiering av terrorism eller det

 

 

finns en ökad risk för detta.

 

 

Finansinspektionen har därutöver tillsyn över att bestämmelserna om

regelbunden finansiell information i 16 kap. följs.

 

 

 

 

 

Lydelse enligt prop. 2018/19:150

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

5 §

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska centralbanken,

5.byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),

6.offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader och auktionsmarknader,

7. behöriga myndigheter, register-

7. behöriga myndigheter, register-

förvaltare och andra offentliga organ

förvaltare och andra offentliga organ

som har uppdrag att utöva tillsyn

som har uppdrag att utöva tillsyn

enligt Europaparlamentets och rådets

enligt Europaparlamentets och rådets

direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt

direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt

6 Senaste lydelse 2018:1399.

493

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, och

8. offentliga organ som är ansvariga för tillsyn, förvaltning och reglering av fysiska jord- bruksmarknader enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för

jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,

8. offentliga organ som är ansvariga för tillsyn, förvaltning och reglering av fysiska jord- bruksmarknader enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för

jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, och

9.myndigheter som har ansvar för tillämpningen av regler om strukturell uppdelning inom en bankgrupp.

6 b §

Finansinspektionen får efter

begäran från Internationella valutafonden, Världsbanken, Ban- ken för internationell betalnings- utjämning och Rådet för finansiell stabilitet lämna information under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet.

9 a §

Finansinspektionen får kräva att en revisor eller en särskild granskare som åsidosatt sina skyl- digheter enligt 8 och 9 §§ ska bytas ut.

25 kap.

1 d §7

Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappersbolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem

494

7 Senaste lydelse 2018:1399.

att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven i 3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

3.åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5.i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10. gör

betalningar

till inne-

10. gör

betalningar

till

inne-

havare av instrument som ingår i

havare av instrument som ingår i

bolagets kapitalbas i

strid

med

bolagets kapitalbas i

strid

med

8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966)

8 kap. 3 och 4 §§ eller 8 a kap. 3

om kapitalbuffertar eller artikel 28,

och

4 §§

lagen

(2014:966)

om

51 eller 63 i tillsynsförordningen,

kapitalbuffertar eller artikel 28, 51

när dessa artiklar förbjuder sådana

eller 63 i tillsynsförordningen, när

betalningar

till innehavare

av

dessa

artiklar

förbjuder sådana

instrument som ingår i kapital-

betalningar

till

innehavare

av

basen,

 

 

 

instrument som ingår i kapitalbasen,

11.i strid med 28 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 99.1 i den förordningen,

14.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 101 i tillsynsförordningen,

15.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

16.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

17.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 i tillsynsförordningen,

18.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

495

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

496

19.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

20. är exponerat för kreditrisken i

20. är exponerat för kreditrisken i

en

värdepapperiseringsposition

en

värdepapperiseringsposition

utan

att

uppfylla villkoren i

utan

att

uppfylla

villkoren

i

artikel 405

i

tillsynsförordningen,

artikel 405 i tillsynsförordningen,

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21. låter bli att lämna information

21. låter bli att lämna information

eller

lämnar

ofullständig eller

eller

lämnar

ofullständig

eller

felaktig information i strid med

felaktig information i strid med

någon

av

artiklarna 431.1–431.3

någon

av

artiklarna 431.1–431.3

och 451.1 i tillsynsförordningen.

och 451.1 i tillsynsförordningen,

 

 

 

 

 

22. är ett moderföretag

enligt

 

 

 

 

artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen

 

 

 

 

och det inte vidtar de åtgärder som

 

 

 

 

är nödvändiga för att se till att

 

 

 

 

kraven i del tre, fyra, sex och sju i

 

 

 

 

tillsynsförordningen samt kraven i

 

 

 

 

2 kap.

1

och

2 §§ i

lagen

 

 

 

 

(2014:968) om särskild tillsyn över

 

 

 

 

kreditinstitut

och

värde-

 

 

 

 

pappersbolag efterlevs på grupp-

 

 

 

 

nivå eller undergruppsnivå, eller

 

 

 

 

 

23. inte

uppfyller

kravet

 

 

 

 

kapitalbas och kvalificerade skul-

 

 

 

 

der som

följer av

4 kap.

och

 

 

 

 

4 a kap. lagen om resolution.

 

 

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande görs genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8 eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör

iett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Denna lag träder i kraft den 28 juni 2021 i fråga om 8 kap. 4 a § och i övrigt den 29 december 2020.

6 kap. – Nedskrivning eller kon- vertering av kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution
7 a kap. – Tillfälliga åtgärder

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2015:1016) om resolution dels att 4 kap. 4 och 11 §§ och 8 kap. 10 § ska upphävas,

dels att mellanrubriken närmast före 4 kap. 1 § ska utgå,

dels att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 1–3, 5, 11–13, 15–18 och

21–24 §§, 4 kap. 1–3, 5, 10 och 12 §§, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1, 2, 7 och 14–16 §§, 8 kap. 7–9 §§, 11 kap. 3 §, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 §§, 21 kap. 2, 15, 27, 28 och 30 §§, 28 kap. 1, 5, 7 och 8 §§ samt 29 kap. 1 och 2 §§, och rubrikerna närmast före 3 kap. 12 §, 4 kap. 1 och 10 §§ samt 6 kap 1 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya kapitel, 4 a kap. och 7 a kap., 25 nya paragrafer, 2 kap. 2 a och 2 b §§, 3 kap. 26–30 §§, 4 kap. 1 a, 1 b, 3 a–3 c, 4, 11 och 13 §§, 5 kap. 1 a, 1 b, 3 a och 3 b §§, 6 kap. 19–21 §§, 13 kap. 6 a och 18 §§ och 16 kap. 6 § och närmast före 3 kap. 26 §, 5 kap. 1 a § och 13 kap. 18 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

1kap. 2 §

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. – Övergripande om lagen

2 kap. – Definitioner

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. – Resolutionsplaner

 

4 kap. – Minimikravet ned-

4 kap. – Kravet kapitalbas och

skrivningsbara skulder

kvalificerade skulder

 

4 a kap. – Om att uppfylla kravet

 

på kapitalbas och kvalificerade

 

skulder

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallissemang

6 kap. – Nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution

7 kap. – Värdering

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och

(EU) nr 648/2012 i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

497

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

498

AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. – Inledande av resolution

9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

12 kap. – Resolutionsåtgärder

13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshandlingar

14 kap. – Kompletterande befogenheter

15 kap. – Särskild förvaltare

16 kap. – Åtgärder mot ägare

17 kap. – Försäljningsverktyget

18 kap. – Broinstitutsverktyget

19 kap. – Avskiljandeverktyget

20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring

21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen

23 kap. – Skyddsåtgärder

24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland 27 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 28 kap. – Samarbete och informationsutbyte

29 kap. – Bemyndiganden

30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

3 §

 

 

 

Frågor om åtgärder enligt denna

Frågor om åtgärder enligt denna

lag prövas av Riksgäldskontoret

lag prövas av

Riksgäldskontoret

(resolutionsmyndigheten), om inte

(resolutionsmyndigheten), om inte

annat följer av 4 eller 5 §.

annat följer

av

4 eller

5 §.

 

Riksgäldskontoret

prövar

även

 

frågor som enligt tillsynsförord-

 

ningen ska prövas av resolutions-

 

myndigheten.

 

 

 

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till

risken för sådana effekter kan godtas.

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

Frågor

om

nedskrivning

eller

Frågor om

nedskrivning eller

konvertering

av kapitalinstrument

konvertering

utanför

resolution

utanför

resolution enligt

6 kap.

enligt 6 kap.

prövas

av Finans-

prövas av Finansinspektionen.

inspektionen.

 

 

2 kap.

Prop. 2020/21:155

1 §2

Bilaga 4

I denna lag avses med

 

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 §

 

lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på

 

finansmarknaden,

 

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton,

 

julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

 

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga

 

länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40

 

i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller

 

de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU)

 

nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter

 

till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över

 

kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

 

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga

 

länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel

 

61.2 i krishanteringsdirektivet,

 

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i

 

kapitaltäckningsdirektivet,

 

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel

 

4.1.21 i tillsynsförordningen,

 

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES

 

etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett

 

dotterföretag till ett

 

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central

motpart enligt artikel 2.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsyns- förordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är

hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

 

europeiskt

systemviktig

resolu-

tionsenhet: en resolutionsenhet som

inte omfattas

av artikel 92a

i till-

2 Senaste lydelse 2018:2021.

 

499

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

500

synsförordningen och som enskilt eller, om den ingår i en resolu- tionsgrupp, samlat har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insätt- ningsgarantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt

artikel 4.1.133

tillsynsför-

ordningen,

 

globalt systemviktigt institut

utanför EES: ett globalt system- viktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 tillsynsförordningen,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt

artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet:

kapitaltäckningsdirektivet:

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv 2013/36/EU av den 26 juni

direktiv 2013/36/EU av den 26 juni

2013 om behörighet att utöva

2013 om behörighet att utöva

verksamhet i kreditinstitut och om

verksamhet i kreditinstitut och om

tillsyn av

kreditinstitut och

tillsyn av

kreditinstitut och

värdepappersföretag,

om

ändring

värdepappersföretag,

om

ändring

av direktiv 2002/87/EG och om

av direktiv 2002/87/EG och om

upphävande

av

 

direktiv

upphävande

av

 

direktiv

2006/48/EG

och 2006/49/EG, i

2006/48/EG

och 2006/49/EG, i

lydelsen enligt Europaparlamentets

lydelsen enligt Europaparlamentets

Prop. 2020/21:155

och rådets direktiv 2014/59/EU,

och rådets direktiv 2014/59/EU, i

Bilaga 4

 

lydelsen enligt Europaparlamentets

 

 

och rådets direktiv (EU) 2019/878,

 

 

kombinerat buffertkrav: kom-

 

 

binerat buffertkrav enligt 2 kap. 2 §

 

 

lagen (2014:966) om kapital-

 

 

buffertar,

 

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

 

koncernresolutionsordning: en

plan enligt artikel 91.6 i krishan-

 

teringsdirektivet,

 

 

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en kris- avvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finan- sieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet:krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

 

och

rådets

direktiv 2014/59/EU av den 15 maj

direktiv 2014/59/EU av den 15 maj

2014 om inrättande av en ram för

2014 om inrättande av en ram för

återhämtning

och resolution av

återhämtning

och

resolution av

kreditinstitut

 

och

värde-

kreditinstitut

 

och

värde-

pappersföretag och om ändring av

pappersföretag och om ändring av

rådets

direktiv

82/891/EEG

och

rådets

direktiv

82/891/EEG

och

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

 

och

rådets

direktiv

2001/24/EG,

2002/47/EG,

direktiv

2001/24/EG,

2002/47/EG,

2004/25/EG,

 

 

2005/56/EG,

2004/25/EG,

 

 

 

2005/56/EG,

2007/36/EG,

 

 

2011/35/EU,

2007/36/EG,

 

 

 

2011/35/EU,

2012/30/EU

och

2013/36/EU

samt

2012/30/EU

och

2013/36/EU

samt

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

 

och

rådets

förordningar (EU) nr 1093/2010 och

förordningar (EU) nr 1093/2010 och

(EU) nr 648/2012, i den ursprungliga

(EU) nr 648/2012 i

lydelsen

enligt

lydelsen,

 

 

 

 

Europaparlamentets

 

och rådets

 

 

 

 

 

 

direktiv (EU) 2019/879,

 

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

501

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

502

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 tillsynsförord- ningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsför- ordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder- holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolu- tionsenhet: en resolutionsenhet enligt beslut som avses i 4 kap. 4 §,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person för vilken resolutionsplanen anger en resolutionsåtgärd,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionsgrupp:

en

resolu-

tionsgrupp består av en resolu-

tionsenhet och de av dess dotter-

företag som omfattas av samma

resolutionsgrupp

enligt

resolu-

tionsplanen och som inte själv är en

resolutionsenhet

eller ett

dot-

terföretag till en annan reso-

lutionsenhet,

 

 

 

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt

artikel 88 i

krishanteringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån

som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

 

 

större dotterföretag: ett större

 

dotterföretag enligt artikel 4.1.135

 

tillsynsförordningen,

 

tillsynsförordningen:

tillsynsförordningen:

 

Europaparlamentets och rådets

Europaparlamentets och

rådets

förordning (EU) nr 575/2013 av

förordning (EU) nr 575/2013 av

den 26 juni 2013 om tillsynskrav

den 26 juni 2013 om tillsynskrav

för kreditinstitut och värde-

för kreditinstitut och värde-

pappersföretag och om ändring av

pappersföretag och om ändring av

förordning (EU) nr 648/2012,

förordning (EU) nr 648/2012, i

 

lydelsen enligt Europaparlamentets

 

och rådets förordning

(EU)

 

2019/876 av den 20 maj 2019,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapital- täckningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har

tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 den lagen, eller

c)att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

2 §

 

En kvalificerad skuld är en skuld

En nedskrivningsbar skuld är en

som inte räknas som ett

skuld som inte räknas som

ett

primärkapitalinstrument eller ett

primärkapitalinstrument eller

ett

supplementärkapitalinstrument,

supplementärkapitalinstrument,

 

och som inte är

och som inte är

 

1.en garanterad insättning,

2.en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,

3.en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,

4.en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5.en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

503

9. en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran har förmånsrätt,
10. en skuld till garantimyn- digheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insätt- ningsgaranti, eller
11. en skuld till företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 i samma resolutionsgrupp men som inte är resolutionsenhet, med undantag för skulder som är efterställda andra oprioriterade borgenärers fordringar i händelse av konkurs eller likvidation.
Som en nedskrivningsbar skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket.
2 a §
En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld, eller ett
sådantsupplementär- kapitalinstrument, som uppfyller villkoren som avses i 4 a kap.
2 b §
Ett efterställt kvalificerat instru- ment är ett instrument som uppfyller
villkoren i artikel 72a till- synsförordningen, med undantag för

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

504

6. en skuld med en kortare åter-

6. en skuld med en

kortare

stående löptid än sju dagar, som

återstående löptid än sju dagar, som

hänför sig till system eller

hänför sig till system eller

operatörer i ett anmält avveck-

operatörer i ett anmält avveck-

lingssystem eller deras deltagare,

lingssystem eller deras

deltagare

 

eller till centrala motparter,

7.en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller

b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,

8.en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att myndighetens fordran har förmånsrätt, eller

10. en skuld till garantimyn- digheten till följd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insätt- ningsgaranti.

Som en kvalificerad skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i första stycket.

 

 

 

villkoren i artikel 72b.3–72b.5

Prop. 2020/21:155

 

 

 

samma förordning.

Bilaga 4

 

 

3 §

 

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

 

finns i nedan angivna paragrafer:

 

 

– minimikrav

nedskriv-

krav på kapitalbas och kvali-

 

ningsbara skulder i 4 kap. 1 §

ficerade skulder i 4 kap. 1 §

 

försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §

broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §

broinstitut i 18 kap. 2 §

avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §

tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §

skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §

statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §

arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §

kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §

nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §

partiell överföring i 23 kap. 1 §

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

1 §

Riksgäldskontoret

ska

upprätta

Riksgäldskontoret ska upprätta

en resolutionsplan för varje institut.

en resolutionsplan för varje institut.

Planen ska ange de reso-

Planen ska ange de åtgärder som

lutionsåtgärder

som Riksgälds-

avses att vidtas i, eller i samband

kontoret avser att vidta om institutet

med, resolution enligt denna lag.

försätts

i

resolution.

Riks-

Riksgäldskontoret ska hålla planen

gäldskontoret

ska

hålla

planen

aktuell.

aktuell.

 

 

 

 

 

Resolutionsplanen ska upprättas efter samråd med Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Ett institut som tillsammans med

Ett institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är

andra koncernföretag inom EES är

föremål för gruppbaserad tillsyn,

föremål för

gruppbaserad tillsyn,

ska

omfattas

av

en

av

ska

omfattas

av

en

av

Riksgäldskontoret

antagen

kon-

Riksgäldskontoret

antagen

kon-

cernresolutionsplan.

 

Planen

ska

cernresolutionsplan.

Planen

ska

ange vilka åtgärder som Riks-

ange vilka åtgärder som avses att

gäldskontoret, eller i förekom-

vidtas i, eller i samband med

mande fall en utländsk resolu-

resolution, enligt denna lag samt, i

tionsmyndighet, avser att vidta om

förekommande

fall,

som

en

 

 

 

 

 

utländsk

resolutionsmyndighet,

505

Prop. 2020/21:155

institutet

eller

ett

annat

kon-

avser att vidta om institutet eller ett

Bilaga 4

cernföretag försätts i resolution.

annat

koncernföretag

försätts i

 

 

 

 

 

 

 

resolution. Planen ska ange kon-

 

 

 

 

 

 

 

cernens

resolutionsenheter

och

 

 

 

 

 

 

 

resolutionsgrupper.

 

 

 

 

 

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska

 

finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas

 

mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

 

För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncern-

 

resolutionsplanen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riks-

 

gäldskontoret efter samråd med Finansinspektionen och resolu-

 

tionsmyndigheterna i de länder inom EES där det finns betydande filialer.

 

För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen

 

upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om

 

myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet,

 

tillsammans med berörda resolutionsmyndigheter och efter samråd med

 

relevanta behöriga myndigheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en

 

gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den

 

information som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till

 

relevanta

utländska

resolutionsmyndigheter.

Riksgäldskontoret

ska

 

därefter inom fyra månader från det att informationen överlämnats,

 

försöka komma överens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta

 

koncernresolutionsplanen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten

 

inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över

 

informationen, försöka komma överens med de utländska

 

resolutionsmyndigheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

 

 

 

Om Riksgäldskontoret är sam-

Om Riksgäldskontoret är sam-

 

ordnande resolutionsmyndighet, ska

ordnande resolutionsmyndighet, ska

 

myndigheten göra en ny bedömning

myndigheten göra en ny bedömning

 

av planen,

om

myndigheten

av

planen, om

myndigheten

 

underrättas

 

av

 

en

underrättas

av

 

en

 

resolutionsmyndighet

i

ett

annat

resolutionsmyndighet

i

ett

annat

 

land inom EES om att den myn-

land inom EES om att den myn-

 

digheten bedömer att en omtvistad

digheten bedömer att en omtvistad

 

fråga

avseende

 

koncern-

fråga

 

avseende

 

 

koncern-

 

resolutionsplanen kan få

väsentlig

resolutionsplanen kan

väsentlig

 

finanspolitisk inverkan i det landet.

finanspolitisk inverkan i det landet.

 

Riksgäldskontoret ska då också göra

Riksgäldskontoret ska då också göra

 

en ny bedömning av minimikravet

en ny bedömning av kravet

 

nedskrivningsbara skulder enligt

kapitalbas och kvalificerade skulder

 

4 kap.

 

 

 

 

 

enligt 4 kap. och 4 a kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret inte är den

Om Riksgäldskontoret inte är den

 

samordnande

 

resolutions-

samordnande

 

resolutions-

 

myndigheten

och

en

överens-

myndigheten men invänder mot den

506

kommelse enligt 3 § inte har träffats

samordnade

myndighetens

inom

fyra

 

månader,

ska

resolutionsplan

och

en

överens-

Prop. 2020/21:155

Riksgäldskontoret

fatta beslut om

kommelse enligt 3 § inte har träffats

Bilaga 4

en

 

resolutionsplan

för

de

inom

fyra

 

månader,

ska

 

dotterföretag

som myndigheten

Riksgäldskontoret fatta beslut om

 

ansvarar för.

 

 

 

 

en

resolutionsplan

 

för

de

 

 

 

 

 

 

 

 

dotterföretag

 

som

myndigheten

 

 

 

 

 

 

 

 

ansvarar för.

 

 

 

 

 

 

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

 

och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från

 

behöriga myndigheter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §

 

 

 

 

 

 

 

När

Riksgäldskontoret

upprättar

När Riksgäldskontoret

upprättar

 

en

koncernresolutionsplan

enligt

en koncernresolutionsplan

enligt

 

2 §, ska Riksgäldskontoret pröva i

2 §, ska Riksgäldskontoret pröva i

 

vilken utsträckning det är möjligt

vilken utsträckning det är möjligt

 

att

rekonstruera

eller

avveckla

att

avveckla

koncernföretagen

 

koncernföretagen

genom

konkurs,

genom konkurs, likvidation

eller

 

likvidation eller

resolution

eller

motsvarande

 

 

 

utländska

 

motsvarande utländska förfaranden

förfaranden, eller att försätta

 

på ett sätt som inte leder till en

koncernen

eller

en

resolu-

 

allvarlig störning i det finansiella

tionsgrupp i resolution genom att

 

systemet i EES. Riksgäldskontoret

tillämpa en resolutionsåtgärd på

 

får inte förutsätta att det lämnas

dess resolutionsenhet eller genom-

 

likviditetsstöd

särskilda villkor

föra åtgärd som avses i 6 kap.,

 

från Riksbanken eller någon annan

ett sätt som inte leder till en

 

centralbank eller annat statligt stöd

allvarlig störning i det finansiella

 

än medel ur något finan-

systemet i EES. En sådan prövning

 

sieringsarrangemang.

 

 

ska utgöra en del i beslutsprocessen

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt

3–9 §§.

Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

 

får inte förutsätta att det lämnas

 

 

 

 

 

 

 

 

likviditetsstöd

på särskilda villkor

 

 

 

 

 

 

 

 

från Riksbanken eller någon annan

 

 

 

 

 

 

 

 

centralbank eller annat statligt stöd

 

än medel ur något finan- sieringsarrangemang.

Prövningen ska göras efter samråd med de behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

507

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

Åtgärder för att hantera

Åtgärder för att hantera

väsentliga hinder mot att

väsentliga resolutionshinder

rekonstruera eller avveckla

 

institut som inte ingår i en

 

finansiell koncern

 

 

 

 

 

 

12 §

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret finner att

Om Riksgäldskontoret finner att

det finns väsentliga hinder mot att

det finns väsentliga hinder, mot

rekonstruera

eller

avveckla ett

resolution,

inbegripet

en

åtgärd

institut,

ska Riksgäldskontoret

som avses i 6 kap. eller 16 kap. i

underrätta

 

 

institutet,

samband med resolution, av ett

Finansinspektionen

och

resolu-

företag som avses i 1 kap. 1 § första

tionsmyndigheterna

i

de

länder

stycket 1

eller

2

ska

 

Riks-

inom EES där institutet har

gäldskontoret underrätta företaget,

betydande

filialer.

 

Riksgälds-

Finansinspektionen

och

 

reso-

kontoret

ska

samtidigt

förelägga

lutionsmyndigheterna

i

de

länder

institutet att inom fyra månader

inom EES där företaget har

ange vilka åtgärder som det anser

betydande filialer.

 

 

 

 

 

kan undanröja eller minska de

 

 

 

 

 

 

 

väsentliga hinder som Riksgälds-

 

 

 

 

 

 

 

kontoret funnit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om ett hinder som avses i första

 

 

 

 

 

 

stycket har sin grund i en situation

 

 

 

 

 

 

där företaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. uppfyller det

kombinerade

 

 

 

 

 

 

buffertkravet

enligt

 

 

lagen

 

 

 

 

 

 

(2014:966)

om

kapitalbuffertar,

 

 

 

 

 

 

men inte uppfyller det kombinerade

 

 

 

 

 

 

buffertkravet när det beaktas utöver

 

 

 

 

 

 

de riskvägda krav på kapitalbas

 

 

 

 

 

 

och kvalificerade skulder som avses

 

 

 

 

 

 

i 4 kap. 3 a § och 3 c §, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

2. inte uppfyller de

krav

som

 

 

 

 

 

 

avses i artiklarna 92a och 494 i

 

 

 

 

 

 

tillsynsförordningen

 

eller

i

 

 

 

 

 

 

4 kap. 3 a, 3 b eller 3 c §§,

 

 

 

ska Riksgäldskontoret samtidigt

 

med en underrättelse enligt första

 

stycket förelägga företaget att inom

 

två veckor inkomma med

 

1. förslag till möjliga åtgärder

 

för att säkerställa att företaget

 

efterlever kraven, och

 

2. en tidsplan för genomförandet

 

av åtgärderna.

 

Har ett sådant hinder som avses i

 

första stycket annan grund än vad

 

som avses i andra stycket, ska

 

Riksgäldskontoret förelägga före-

508

taget att inom fyra månader ange

 

 

 

 

 

 

vilka åtgärder som det anser kan

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

 

undanröja eller minska de väsent-

Bilaga 4

 

 

 

 

 

 

liga hinder som Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

funnit.

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret har funnit

Om Riksgäldskontoret har funnit

 

att det finns väsentliga hinder mot

att det finns sådana väsentliga

 

att rekonstruera eller avveckla ett

hinder

mot

resolution

får

 

institut, får Riksgäldskontoret inte

Riksgäldskontoret inte upprätta en

 

upprätta

en

resolutionsplan

för

resolutionsplan för företaget förrän

 

institutet förrän åtgärder enligt 13 §

åtgärder enligt 13 § har vidtagits

 

har

vidtagits

 

eller

eller

Riksgäldskontoret har

funnit

 

Riksgäldskontoret

har

funnit att

att sådana åtgärder inte är nöd-

 

sådana åtgärder inte är nödvändiga.

vändiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret,

efter

Om

Riksgäldskontoret,

 

efter

 

samråd

med

Finansinspektionen,

samråd

med

Finansinspektionen,

 

bedömer att de åtgärder som

bedömer att de åtgärder som ett

 

institutet

anger

inte

effektivt

företag som avses i 1 kap. 1 § första

 

undanröjer

eller

minskar

de

stycket 1 eller 2 anger enligt 12 §

 

väsentliga hindren mot att rekon-

inte

effektivt

undanröjer

eller

 

struera eller avveckla institutet, ska

minskar de väsentliga hindren, ska

 

Riksgäldskontoret besluta om vilka

Riksgäldskontoret, efter

samråd

 

andra åtgärder som institutet ska

med

Finansinspektionen,

besluta

 

vidta för att undanröja eller minska

om vilka andra åtgärder som

 

dessa hinder. Ett sådant beslut får

företaget ska vidta för att undanröja

 

dock bara avse sådana åtgärder som

eller minska dessa hinder. Ett

 

anges i 24 §.

 

 

 

 

sådant beslut får dock bara avse

 

 

 

 

 

 

 

sådana åtgärder som anges i 24 §.

 

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en koncern

Åtgärder för att hantera väsentliga resolutionshinder som avser en gränsöverskridande koncern

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

Om Riksgäldskontoret

vid

en

Om

Riksgäldskontoret vid

en

prövning enligt 11 § finner att det

prövning enligt 11 § finner att det

finns väsentliga hinder mot att

finns

väsentliga

hinder

mot

rekonstruera

eller

 

avveckla

en

resolution av en gränsöver-

gränsöverskridande

koncern,

ska

skridande koncern, ska Riksgälds-

Riksgäldskontoret

samråda

med

kontoret samråda med till-

tillsynskollegiet och

resolutions-

synskollegiet och

resolutions-

myndigheterna i de länder inom

myndigheterna i de länder inom

EES där betydande filialer är

EES där betydande filialer är

belägna

och

därefter

försöka

belägna och därefter försöka kom-

komma överens med de utländska

ma överens med de utländska

resolutionsmyndigheterna om vilka

resolutionsmyndigheterna om vilka

åtgärder som ska vidtas beträffande

åtgärder som ska vidtas.

 

samtliga

institut

i

koncernen.

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

bedömning av

 

 

 

509

Prop. 2020/21:155

möjligheten

att rekonstruera

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

avveckla koncernen ska tjäna som

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgångspunkt för beslut i frågan om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vilka åtgärder som ska vidtas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När

Riksgäldskontoret

är

När

Riksgäldskontoret

är

 

samordnande resolutionsmyndighet

samordnande

resolutionsmyndighet

 

för en gränsöverskridande koncern

för en gränsöverskridande koncern

 

och företagen som ingår i

och företagen som ingår i

 

koncernen ska bli föremål för

koncernen ska bli föremål för

 

åtgärder enligt beslut enligt 15 §,

åtgärder enligt beslut enligt 15 §,

 

ska Riksgäldskontoret tillsammans

ska Riksgäldskontoret tillsammans

 

med den samordnande till-

med den samordnande till-

 

synsmyndigheten

och

Europeiska

synsmyndigheten och

Europeiska

 

bankmyndigheten

ta

fram

en

bankmyndigheten

ta

 

fram

en

 

rapport som ska innehålla en analys

rapport som ska innehålla en analys

 

av de väsentliga hindren mot att

av de väsentliga hindren mot att

 

vidta effektiva resolutionsåtgärder

vidta

effektiva

resolutionsåtgärder

 

beträffande

koncernen. Rapporten

beträffande

 

koncernen

och

dess

 

ska belysa vilka effekter olika

resolutionsgrupper. Rapporten ska

 

åtgärder

har

institutets

belysa vilka effekter olika åtgärder

 

affärsmodell och ge förslag på

har på koncernens eller resolutions-

 

sådana

proportionella

och

riktade

gruppens

affärsmodell

och

ge

 

åtgärder

som

 

enligt

förslag på

sådana

proportionella

 

Riksgäldskontoret

är

nödvändiga

och riktade åtgärder som enligt

 

och lämpliga för att undanröja eller

Riksgäldskontoret

är

nödvändiga

 

begränsa hindren.

 

 

 

 

och lämpliga för att undanröja eller

 

 

 

 

 

 

 

 

begränsa hindren.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En rapport enligt 16 § ska lämnas

En rapport enligt 16 § ska lämnas

 

till moderföretaget inom EES med

till moderföretaget inom EES med

 

möjlighet att inom fyra månader från

möjlighet att inom fyra månader från

 

mottagandet

av

rapporten

lämna

mottagandet

av

rapporten

lämna

 

synpunkter

och föreslå alternativa

synpunkter

och

föreslå

alternativa

 

åtgärder för att undanröja eller

åtgärder för att undanröja eller

 

begränsa de hinder som identifierats

begränsa de hinder som identifierats

 

i rapporten.

 

 

 

 

 

i rapporten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om ett hinder enligt första stycket

 

 

 

 

 

 

 

 

har sin grund i ett förhållande som

 

 

 

 

 

 

 

 

avses

i 12 § andra

stycket

ska

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret,

efter

samråd

 

 

 

 

 

 

 

 

med övriga resolutionsmyndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

meddela

sin

bedömning

till

 

 

 

 

 

 

 

 

moderföretaget inom EES.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En

bedömning

enligt

andra

 

 

 

 

 

 

 

 

stycket ska lämnas till moder-

 

 

 

 

 

 

 

 

företaget inom EES med ett före-

 

 

 

 

 

 

 

 

läggande att inom två veckor efter

510

 

 

 

 

 

 

 

mottagande av bedömningen före-

Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet,
ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot den resolutionsenheten, eller något av dess dotterföretag som omfattas av 4 kap. 1 b §, som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för.
Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföretaget yttrat sig över rapporten eller om moderföretaget inte yttrat sig inom en månad räknat
från utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 §.
En överenskommelse om ett hinder som avses i 12 § andra stycket, ska träffas inom två veckor efter det att moderföretaget inom EES yttrat sig.

slå möjliga åtgärder för att säker- ställa att kraven efterlevs och en tidsplan för genomförandet av åtgärderna.

18 §

När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande som anges i den paragrafen har löpt ut, ska Riksgäldskontoret, efter samråd med behöriga myndigheter och med resolutionsmyndigheter i länder inom EES där moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i koncernen finns, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om

1.vilka väsentliga hinder som finns,

2.hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget inom EES ska bedömas, och

3.vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.

Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföretaget yttrat sig över rapporten eller, om moderföretaget inte yttrat sig, vid utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 §.

21 §

Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven tid och Riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet,

ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot ett institut.

 

 

 

22 §

 

 

 

Om

myndigheterna

inte

har

Om

myndigheterna

inte

har

kommit

överens om någon av de

kommit

överens om någon av de

åtgärder

som anges i

24 §

första

åtgärder

som anges i

24 §

första

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

511

Prop. 2020/21:155

stycket 7,

8

eller

10, och

någon

stycket 7,

8

eller

10, och

någon

Bilaga 4

berörd

utländsk resolutionsmyndig-

berörd

utländsk

resolutionsmyndig-

 

het

inom

tidsfristen

i 18 §

andra

het inom tidsfristen i 18 § andra eller

 

stycket har hänskjutit ärendet till

tredje stycket har hänskjutit ärendet

 

Europeiska

 

bankmyndigheten

i

till Europeiska

bankmyndigheten i

 

enlighet med artikel 19 i förordning

enlighet med artikel 19 i förordning

 

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

 

Europaparlamentets

 

och

 

rådets

Europaparlamentets

 

och

rådets

 

förordning

 

806/2014/EU,

 

ska

förordning

 

806/2014/EU,

 

ska

 

Riksgäldskontoret

skjuta

upp

sitt

Riksgäldskontoret

skjuta

upp

sitt

 

beslut enligt 20 eller 21 § med en

beslut enligt 20 eller 21 § med en

 

månad och invänta det beslut som

månad och invänta det beslut som

 

Europeiska

bankmyndigheten

kan

Europeiska

bankmyndigheten

kan

 

komma att fatta enligt artikel 19.3 i

komma att fatta enligt artikel 19.3 i

 

samma

förordning.

Riksgälds-

samma

förordning.

Riksgäldskon-

 

kontoret ska följa ett beslut i saken

toret ska följa ett beslut i saken från

 

från Europeiska bankmyndigheten.

Europeiska bankmyndigheten.

 

 

Riksgäldskontoret

får

 

inte

Riksgäldskontoret

får

 

inte

 

hänskjuta ett ärende till Europeiska

hänskjuta ett ärende till Europeiska

 

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

 

om

fyramånadersfristen

i

18 §

om tidsfristen i 18 § andra eller

 

andra stycket har löpt ut eller en

tredje stycket har löpt ut eller en

 

överenskommelse har träffats.

 

överenskommelse har träffats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett

beslut

enligt

18 §

 

av

en

Ett

beslut

enligt

18 §

av

en

 

utländsk

samordnande

resolu-

utländsk

samordnande

 

resolu-

 

tionsmyndighet gäller i Sverige, om

tionsmyndighet gäller i Sverige, om

 

det fattats efter en överens-

det fattats efter en överens-

 

kommelse med en eller flera reso-

kommelse med en eller flera

 

lutionsmyndigheter eller på grund

resolutionsmyndigheter

eller

 

av att de behöriga myndigheterna

grund av att de behöriga myndig-

 

inte har kommit överens inom fyra

heterna inte har kommit överens

 

månader.

 

 

 

 

 

 

 

inom tidsfristen i 18 § andra eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tredje stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats

 

enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna

 

arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att

 

företaget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,

 

 

 

 

 

 

 

 

2. förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala

 

exponeringar,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. införa

kompletterande

informationskrav

som

är

relevanta

för

 

resolutionsändamålen,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,

 

 

 

 

 

 

5. förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss

 

verksamhet,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6. förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa

512

affärsområden eller försäljning av vissa produkter,

 

 

 

 

 

 

 

7.förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,

8. förelägga ett institut eller ett

8. förelägga ett företag eller ett

moderföretag

att

 

inrätta

ett

moderföretag

att

inrätta

ett

finansiellt

moderholdingföretag

i

finansiellt

moderholdingföretag

i

Sverige

eller

ett

finansiellt

Sverige

eller

ett

finansiellt

moderholdingföretag inom EES,

 

moderholdingföretag inom EES,

 

9. förelägga ett institut eller ett

9. förelägga ett institut eller ett

sådant företag som avses i 1 kap.

sådant företag som avses i 1 kap.

1 § första

stycket 2

att öka sina

1 § första

stycket 2

att

öka

sina

kvalificerade skulder eller att vidta

kvalificerade skulder eller att vidta

åtgärder

för

att

uppfylla

andra åtgärder för att uppfylla

minimikravet nedskrivningsbara

kraven som avses i 4 kap. 1 a och

skulder, eller

 

 

 

 

1 b §§,

 

 

 

 

 

 

10. förelägga

ett

holdingföretag

10. förelägga

ett

holdingföretag

med blandad verksamhet som är

med blandad verksamhet som är

moderföretag till ett institut att inrätta

moderföretag till ett företag som

ett finansiellt holdingföretag för att

avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och

kontrollera institutet, om det är nöd-

2 att inrätta ett finansiellt holding-

vändigt för att underlätta resolution

företag för att kontrollera företaget,

och undvika att resolutionen får

om det är nödvändigt för att

negativ effekt på den icke-finansiella

underlätta resolution och undvika att

delen av koncernen.

 

 

 

resolutionen får negativ effekt på den

 

 

 

 

 

 

icke-finansiella delen av koncernen,

 

 

 

 

 

 

11. förelägga

ett

företag

som

 

 

 

 

 

 

avses i 1 kap. 1 § första

stycket

1

 

 

 

 

 

 

och 2 att återställa efterlevnad av

 

 

 

 

 

 

kraven som avses i 4 kap. 1 a och

 

 

 

 

 

 

1 b §§ och, i tillämpliga fall, det

 

 

 

 

 

 

kombinerade

buffertkravet

som

 

 

 

 

 

 

avses i lagen (2014:966) om

 

 

 

 

 

 

kapitalbuffertar, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12. förelägga

ett

företag

som

 

 

 

 

 

 

avses i 1 kap. 1 § första

stycket

1

 

 

 

 

 

 

och 2 att, i syfte att säkerställa

 

 

 

 

 

 

fortsatt efterlevnad av de krav som

 

 

 

 

 

 

avses i 4 kap. 1 a och 1 b §§, ändra

 

 

 

 

 

 

löptidsprofilen för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) kapitalbasinstrument,

efter

 

 

 

 

 

 

godkännande

av

Finansinspek-

 

 

 

 

 

 

tionen, och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) kvalificerade skulder.

 

 

När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

513

Prop. 2020/21:155

Bilaga 4

.

514

Inskränkningar i rätten att vidta värdeöverföringar

26 §

Om ett företag som omfattas av

4 kap. 1 a § eller 1 b §,

1.uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt lagen om (2014:966) om kapitalbuffertar, men

2.inte uppfyller det kombinerade buffertkravet när det beaktas utöver företagets riskvägda krav på

kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i 4 kap. 3 a § och 4 kap. 3 c §,

får Riksgäldskontoret, efter samråd med Finansinspektionen och efter en sådan bedömning som avses i 28 §, förbjuda företaget att

1. göra en värdeöverföring kopplad till institutets kärn- primärkapital,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensionsförmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyl- digheten att betala uppstod vid en tidpunkt då institutet inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller

3.göra utbetalningar kopplade till primärkapitaltillskottsinstru- ment.

När en situation som avses i första stycket uppkommer ska före- taget omedelbart underrätta Riks- gäldskontoret.

27 §

Ett förbud enligt 26 § första stycket gäller inte åtgärder som ryms inom ett högsta förfogande- belopp i relation till kravet på kapitalbas och kvalificerade skul- der.

28 §

Om ett företag befinner sig i en situation som avses i 26 § första stycket, ska Riksgäldskontoret utan

dröjsmål pröva förutsättningarna för ett förbud som avses i 26 §. Riksgäldskontoret ska, så länge en sådan situation föreligger, göra en förnyad prövning varje månad.

En bedömning enligt första stycket ska beakta

1.skälen till situationen enligt första stycket, dess varaktighet, om- fattning och inverkan på resolu- tionsbarheten,

2.sannolikheten för en situation som avses i 8 kap. 2 § första stycket, och

3.om en oförmåga att ersätta skulder som inte längre uppfyller kvalificerings- eller löptidskrite- rierna i enlighet med artiklarna 72b och 72c tillsynsförordningen eller 4 a kap. beror på företaget eller på marknadsomfattande störningar.

29 §

Om företaget nio månader efter att en situation som avses i 26 §

första stycket uppkommit fortfarande befinner sig i en sådan situation och något beslut som avses där inte fattats, ska Riks- gäldskontoret, efter samråd med Finansinspektionen, besluta om ett sådant förbud.

Riksgäldskontoret ska dock inte besluta om sådana inskränkningar om myndigheten bedömer att fler än ett av följande förhållanden är uppfyllda:

1.Underlåtelsen beror på all- varliga störningar av de finansiella

marknadernas funktion, som orsakar omfattande finansiella påfrestningar i flera segment av de finansiella marknaderna.

2.De störningar som avses i 1 inte bara leder till ökad prisvola- tilitet för företagets kapital- basinstrument och kvalificerade skuldinstrument eller ökade kost- nader för företaget, utan också leder till att marknaderna helt eller delvis är stängda med följden att

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

515

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

företaget inte kan ge ut kapital- basinstrument och kvalificerade skuldinstrument på dessa mark- nader.

3. En sådan stängning av marknaden som avses i 2 inte enbart drabbar det berörda före- taget utan också flera andra företag.

4.Den störning som avses i 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut den volym kapitalbas- instrument och kvalificerade skuld- instrument som krävs för att avhjälpa underlåtelsen.

5.Ett beslut enligt första stycket kan leda till negativa sprid- ningseffekter för en del av bank- sektorn som riskerar att under- minera den finansiella stabiliteten.

30 §

Riksgäldskontoret ska meddela

Finansinspektionen om den bedömning som avses i 29 §. Ett sådant meddelande ska innehålla en skriftlig förklaring till bedöm- ningen.

Riksgäldskontoret ska, så länge en situation som avses i 29 § före- ligger, göra en förnyad bedömning varje månad.

 

4 kap. Minimikravet

 

4 kap. Kravet kapitalbas och

 

nedskrivningsbara skulder

 

kvalificerade skulder

 

Hur minimikravet beräknas

 

 

 

 

1 §

 

Med minimikravet på ned-

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

 

skrivningsbara skulder avses

ett

första stycket 1 och 2 ska uppfylla

 

krav, uttryckt i procent, som anger

ett krav på kapitalbas och

 

hur stora företagets medräknings-

kvalificerade skulder i enlighet med

 

bara kvalificerade skulder

och

detta kapitel och 4 a kap.

 

kapitalbas minst måste vara i för-

 

 

hållande till företagets totala skul-

 

 

der och kapitalbas

 

 

 

Vid beräkningen av de totala

Kravet på kapitalbas och kvali-

 

skulderna ska derivatskulder

tas

ficerade skulder ska beräknas i

516

upp till det belopp som återstår när

enlighet med 3–3 c §§ som ett

och Prop. 2020/21:155 uttryckt Bilaga 4

hänsyn har tagits till motparters rätt till nettning.

belopp av kapitalbas kvalificerade skulder som procent av

1.det totala riskvägda expo- neringsbeloppet beräknat i enlighet med artikel 92.3 tillsynsför- ordningen (avser det riskvägda kravet), respektive

2.det totala exponeringsmåttet beräknat i enlighet med artik- larna 429 och 429a tillsynsför- ordningen (avser bruttosoliditets- kravet).

Det riskvägda kravet och brutto- soliditetskravet ska uppfyllas samtidigt.

1a §

För en resolutionsenhet ska

kravet på kapitalbas och kvali- ficerade skulder beräknas och upp- fyllas på konsoliderad basis på resolutionsgruppnivå om den ingår

i en resolutionsgrupp. En resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp ska uppfylla kravet på individuell nivå.

1 b §

För ett institut som ingår i en resolutionsgrupp utan att vara resolutionsenhet och som är ett dotterföretag till en resolutions- enhet, eller som är ett dotterföretag till ett företag i tredje land, ska kravet på kapitalbas och kvali- ficerade skulder beräknas och upp- fyllas på individuell nivå.

Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att första stycket ska tilläm- pas avseende ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 och som är dotterföretag till en resolutions- enhet men utan att vara resolutionsenhet.

Är ett företag som omfattas av första stycket ett moderföretag inom EES som i sin tur är dotterföretag till ett företag i

517

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

518

 

 

 

 

 

tredjeland, ska kravet beräknas och

 

 

 

 

 

uppfyllas på konsoliderad nivå.

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret ska,

efter

Riksgäldskontoret

 

ska,

efter

samråd

med

Finansinspektionen,

samråd

med

Finansinspektionen,

besluta om det minimikrav på

besluta om krav kapitalbas och

nedskrivningsbara skulder som ska

kvalificerade

skulder

som

ska

uppfyllas av ett institut på

uppfyllas av företag som omfattas

individuell nivå.

 

 

av 1 a och 1 b §§.

 

 

 

Riksgäldskontoret ska dessutom,

För

ett

globalt

systemviktigt

efter

samråd

med

Finans-

institut, eller ett större dotter-

inspektionen, besluta vilket minimi-

företag till ett globalt systemviktigt

krav på nedskrivningsbara skulder

institut utanför EES, ska ett krav på

som ska uppfyllas av ett

kapitalbas

 

och

kvalificerade

moderföretag inom EES på grupp-

skulder enligt denna lag fastställas

nivå. För en

gränsöverskridande

med utgångspunkt i kraven i

koncern ska ett sådant beslut fattas

artikel 92a

respektive

artikel 92b

enligt 5–9 §§.

 

 

 

och andra tillämpliga bestäm-

 

 

 

 

 

melser i tillsynsförordningen.

 

Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att ett svenskt finansiellt institut, ett finansiellt holdingföre- tag, ett blandat finansiellt holding- företag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet ska uppfylla ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå.

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

Minimikravet

nedskriv-

Kravet

kapitalbas

och

ningsbara skulder ska beslutas i

kvalificerade skulder ska beslutas i

anslutning

till resolutionsplaner-

anslutning till resolutions-planer-

ingen enligt 3 kap.

Kravet

ska

ingen enligt 3 kap. Utifrån vad som

fastställas

med

 

hänsyn

till

anges i resolutionsplanen, och med

omständigheterna

i

det

enskilda

hänsyn till omständigheterna i det

fallet, i syfte att säkerställa att ett

enskilda fallet och effekterna av

företag, om det försätts i resolution,

företagets

fallissemang

den

har kvalificerade skulder och en

finansiella stabiliteten, ska beräk-

kapitalbas

som

tillsammans

är

ning och fastställande av kravet på

tillräckligt stora för att kunna vidta

kapitalbas och kvalificerade skul-

resolutionsåtgärder som

uppfyller

der säkerställa att

 

 

 

resolutionsändamålen.

 

 

1. resolution

och

nedskrivning

 

 

 

 

 

 

eller konvertering enligt 6 kap. kan

 

 

 

 

 

 

genomföras på ett sätt som effektivt

 

 

 

 

 

 

uppfyller resolutionsändamålen,

 

 

 

 

 

 

2. de resolutionsåtgärder och den

 

 

 

 

 

 

nedskrivning

eller

konvertering

 

 

 

 

 

 

som resolutionsplanen

förutsätter

 

 

 

 

 

 

kan utövas i enlighet med planen,

Om minimikravet avser ett institut som ingår i en finansiell koncern eller moderföretaget inom EES, ska beslutet fattas i enlighet med 5–9 §§.

3.företaget har kapitalbas och kvalificerade skulder till ett belopp som är tillräcklig för att

a) förväntade

förluster

ska

absorberas, och

 

 

b)företaget, i enlighet med reso- lutionsplanen, åter kan uppfylla kraven för verksamhetstillståndet och för att fortsatt bedriva sådan verksamhet,

4. kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till storlek och innehåll säkerställer att också omfatta de skulder som sannolikt helt eller delvis kommer att undantas från skuldnedskrivning genom 21 kap. 27 § eller som överförs i sin helhet till en mot- tagande enhet inom ramen för en partiell överföring, och

5. de belopp som avses i 3 a § första stycket 2 och 3 b § första stycket 2 baseras på de senaste värdena för det relevanta risk- exponeringsbeloppet respektive det totala exponeringsmåttet samt att storleken på det belopp som efter

genomförd resolutionsstrategi, eller nedskrivning eller konver- tering enligt 6 kap., motsvarar det särskilda kapitalbaskrav som beslutas i enlighet med 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild till- syn över kreditinstitut och värde- pappersbolag. Riksgäldskontoret ska utan dröjsmål se till att kravet genomgår nödvändiga justeringar till följd av Finansinspektionens tillämpning och beslut.

För en gränsöverskridande kon- cern eller resolutionsgrupp ska beslutet fattas i enlighet med 5–9 §§ och med utgångspunkt i kravet som avses i 1 a § och om ett företag som avses i 1 b § i tredjeland enligt resolutionsplanen ska försättas i resolution separat.

3 a §

Det riskvägda kravet som avses i

1 § andra stycket 1 ska, i enlighet

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

519

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

520

med ändamålen i 3 § och kravet i 1 a § respektive 1 b §, motsvara det sammanlagda beloppet av

1.det belopp som krävs för att absorbera förluster och som mot- svarar det krav som avses i arti- kel 92.1 c tillsynsförordningen och det särskilda kapitalbaskrav som beslutats i enlighet med 2 kap. 1 § första stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, och

2.det belopp som gör det möjligt att återigen uppfylla kraven som avses i 1 efter resolution eller, vad

avser

företag

som omfattas av

1 b §,

efter

nedskrivning eller

konvertering i enlighet med 6 kap. Riksgäldskontoret får besluta att

beloppet som avses i första stycket 2 ska kompletteras med det belopp som behövs för att säker- ställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet, tillhanda- hålla kritisk verksamhet och har tillgång till finansiering utan annat offentligt stöd än vad som avses i 21 kap. 30 §, för den period efter genomförd resolution, eller åtgärd som avses i 6 kap., som behövs. En sådan period får dock inte överstiga ett år. Bedömningen av storleken på ett sådant tilläggs- belopp ska som referensvärde utgå från det kombinerade buffertkravet som avses i 2 kap. 2 § lag (2014:966) om kapitalbuffertar, med undantag för det kontra- cykliska buffertkravet.

3 b §

Det bruttosoliditetskrav som avses i 1 § andra stycket 2 ska, i enlighet med ändamålen i 3 § och kravet i 1 a § respektive 1 b §, motsvara det sammanlagda belop- pet av

1.det belopp som krävs för att absorbera förluster och som mot- svarar det krav som avses i

artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

2.det belopp som gör det möjligt att återigen uppfylla kravet som avses i 1 efter genomförd resolution eller, vad avser företag som omfattas av 1 b §, efter nedskriv- ning eller konvertering i enlighet med 6 kap.

Fastställande av det belopp som avses i första stycket ska beakta de krav som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 § 2.

3 c §

Ett krav på kapitalbas och kva- lificerade skulder får inte under- skrida ett belopp som för en europeiskt systemviktig resolu- tionsenhet eller en nationellt system- viktig resolutionsenhet utgör

1.13,5 procent enligt det risk- vägda kravet, och

2. 5 procent

enligt

brutto-

soliditetskravet.

 

 

Beloppet som avses i första stycket ska uppfyllas med sådan kapitalbas och sådana skulder som avses i 4 a kap. 4 §, dock i enlighet med 2 kap. 1 § andra stycket lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

4§

Riksgäldskontoret får, efter sam-

råd med Finansinspektionen, besluta att en resolutionsenhet som varken är ett globalt systemviktigt institut eller en europeiskt system- viktig resolutionsenhet, men som bedöms utgöra en sannolik system- risk i händelse av fallissemang, ska omfattas av samma krav som en europeiskt systemviktig resolu- tionsenhet.

Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret även pröva i vilken utsträckning

1.finansiering sker till större del genom insättningar och till mindre del genom skuldinstrument,

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

521

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

522

 

 

 

 

 

 

2.

tillgången till

kapitalmark-

 

 

 

 

 

 

naden för kvalificerade skulder är

 

 

 

 

 

 

begränsad, och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. resolutionsenheten

är

bero-

 

 

 

 

 

 

ende av kärnprimärkapital för att

 

 

 

 

 

 

uppfylla det krav som avses i 1 a §.

 

 

 

 

 

 

Även om Riksgäldskontoret inte

 

 

 

 

 

 

har fattat ett beslut enligt första

 

 

 

 

 

 

stycket

påverkar

 

det

 

inte

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets

möjlighet

att

 

 

 

 

 

 

fatta ett beslut enligt 4 a kap. 7 §.

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

 

För

 

en

gränsöverskridande

För

 

en

gränsöverskridande

koncern

ska

Riksgäldskontoret

koncern eller resolutionsgrupp ska

försöka komma överens med de

Riksgäldskontoret om myndigheten

resolutionsmyndigheter

som

är ansvarig för resolutionsenheten,

ansvarar för de utländska dotter-

försöka komma överens med de

instituten och, om Riksgäldskon-

resolutionsmyndigheter

 

 

som

toret inte är samordnande resolu-

ansvarar för de utländska företag

tionsmyndighet, den samordnande

som avses i 1 b § om storleken på

myndigheten,

om

storleken på

kravet

 

kapitalbas

 

och

minimikravet nedskrivningsbara

kvalificerade skulder för

 

 

skulder för

 

 

 

1. en resolutionsenhet som avses

1. moderföretaget inom EES på

i 1 a §, och

 

 

 

 

 

 

gruppnivå, och

 

 

 

2. ett företag som avses i 1 b §.

2. ett dotterinstitut och utländskt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dotterinstitut på individuell nivå.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid

bedömningen enligt första

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stycket 2

ska

Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

 

 

beakta det krav som har fastställts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på gruppnivå

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

myndigheterna

kommer

Om

 

myndigheterna

kommer

överens,

ska

Riksgäldskontoret

överens,

ska

Riksgäldskontoret

fatta beslut om minimikravet enligt

fatta beslut i enlighet med över-

1 §

i

enlighet

med

överens-

enskommelsen, meddela resolu-

kommelsen.

 

 

 

tionsenheten

om

beslutet

 

och

 

 

 

 

 

 

överlämna åt de andra resolu-

 

 

 

 

 

 

tionsmyndigheterna

att

informera

 

 

 

 

 

 

utländska företag inom resolu-

 

 

 

 

 

 

tionsgruppen samt i tillämpliga fall,

 

 

 

 

 

 

koncernens

moderföretag

inom

 

 

 

 

 

 

EES,

 

under

myndigheternas

 

 

 

 

 

 

respektive ansvar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Om en överenskommelse inte har

Om

en

överenskommelse

 

som

träffats inom fyra månader ska

avses i 5 § inte har träffats inom

Riksgäldskontoret,

 

om

fyra månader ska Riksgälds-

myndigheten

är

samordnande

kontoret,

 

om

myndigheten

är

resolutionsmyndighet, fatta beslut

resolutionsmyndighet

för

reso-

om minimikravet för moderföretaget enligt 5 § första stycket 1 och för dotterinstitut enligt 5 § första stycket 2.

Om Riksgäldskontoret inte är

samordnande resolutionsmyn- dighet, ska Riksgäldskontoret fatta beslut om minimikravet för dotterinstitut enligt 5 § första stycket 2.

lutionsgruppens resolutionsenhet, Prop. 2020/21:155 fatta beslut om kravet för de företag Bilaga 4

som avses i 5 § första stycket efter bedömning av de företag som avses

i5 § första stycket 1 och, i förekommande fall, med hänsyn till yttrande från resolutionsmyndig- heten för ett moderföretag inom EES som avses i 5 § andra stycket.

Om Riksgäldskontoret inte är resolutionsmyndighet för reso- lutionsgruppens resolutionsenhet, ska Riksgäldskontoret fatta beslut om kravet som avses i 5 § första stycket 2 med beaktande av synpunkter och reservationer från resolutionsmyndigheten för resolu- tionsenheten, för övriga företag i resolutionsgruppen och, i tillämp- liga fall, det moderföretag inom EES som avses i 5 § andra stycket.

7 §

Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom fyramånadersfristen i 6 § första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 6 § med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret

ska följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

 

 

Riksgäldskontoret får inte hän-

Riksgäldskontoret

får

inte

skjuta ett ärende till Europeiska

hänskjuta ett ärende till Europeiska

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

efter det att fyramånadersfristen har

efter det att fyramånadersfristen har

löpt ut eller en överenskommelse har

löpt ut om en överenskommelse har

träffats.

träffats eller om den nivå som

 

fastställts

av

dotterföretagets

 

resolutionsmyndighet

 

inte

 

överstiger

2 procent

av

det

 

riskvägda kravet som avses i 1 a §

 

och dottern uppfyller kravet som

 

avses i 1 b §.

 

 

 

 

8 §

Ett sådant beslut som avses i 5 § gäller i Sverige om det fattas av

1.en utländsk samordnande resolutionsmyndighet avseende en eller flera jurisdiktioner efter en överenskommelse med resolutions- myndigheten, eller

523

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

2.en utländsk resolutionsmyndighet inom dess jurisdiktion på grund av att de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader.

Beslutet är bindande för Riks-

Beslutet är bindande för Riks-

gäldskontoret, och det ska ligga till

gäldskontoret, och det ska ligga till

grund för myndighetens över-

grund för myndighetens över-

vakning av om minimikravet

vakning av om kravet på kapitalbas

nedskrivningsbara

skulder

är

och kvalificerade skulder är uppfyllt.

uppfyllt.

 

 

 

Undantag för institut som ingår i en koncern

Undantag för dotterföretag som ingår i en koncern eller resolutionsgrupp

 

 

 

10 §

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret får undanta ett

Riksgäldskontoret får undanta ett

dotterinstitut

från

att

uppfylla

dotterföretag som omfattas av 1 b §

minimikravet på nedskrivningsbara

från att uppfylla kravet på

skulder på individuell nivå, om

kapitalbas och kvalificerade skul-

1. institutet

är undantaget från

der, om

moderföretaget

uppfyller

tillsyn på individuell nivå enligt

kravet på konsoliderad basis eller,

artikel 7.1 i

tillsynsförordningen,

om

moderföretaget

är

 

en

och

 

 

 

resolutionsenhet, uppfyller det krav

2. moderinstitutet,

om

det inte

som avses i 1 a § och

 

 

 

också är moderinstitutet inom EES,

1. både

dotterföretaget

och

uppfyller kravet som ställs på

moderföretaget

är

etablerade

i

moderinstitutet i Sverige och på

Sverige och ingår i samma

dotterinstitutet.

 

 

resolutionsgrupp,

 

 

 

 

 

 

 

 

2. det inte finns några rådande

 

 

 

 

eller förväntade väsentliga, prak-

 

 

 

 

tiska eller rättsliga, hinder för

 

 

 

 

moderföretaget att snabbt överföra

 

 

 

 

medel ur kapitalbasen eller åter-

 

 

 

 

betala sina skulder till dotter-

 

 

 

 

företaget om bedömning om ned-

 

 

 

 

skrivning utanför resolution gjorts

 

 

 

 

enligt

6 kap.

2 §,

särskilt

när

 

 

 

 

resolutionsåtgärder

genomförs

 

 

 

 

resolutionsenheten,

 

 

 

 

 

 

 

 

3. moderföretaget

 

uppfyller

 

 

 

 

Finansinspektionens

krav

 

 

 

 

 

ansvarsfull ledning av dotter-

 

 

 

 

företaget och har gett sitt god-

 

 

 

 

kännande till att resolutionsenheten

 

 

 

 

åtar

sig

att

svara

för

 

 

 

 

dotterföretagets åtaganden,

 

 

 

 

 

 

4. moderföretagets

riskkontroll

 

 

 

 

också

omfattar dotterföretaget,

 

 

 

 

samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. moderföretaget

innehar

mer

524

 

 

 

än 50 procent av rösträtten knuten

till aktier och andelar i Prop. 2020/21:155 dotterföretagets kapital eller har Bilaga 4

rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföretagets ledningsorgan.

11 §

Riksgäldskontoret får, i samråd med Finansinspektionen, tillåta att en resolutionsenhet som avses i 10 § helt eller delvis garanterar dotterföretagets krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i 1 b §. Ett sådant tillstånd får dock inte ges med mindre än att

1.resolutionsenheten uppfyller kravet som avses i 1 a § och villkoret i 10 § 1,

2.det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,

3.garantin utfaller så snart

a)dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning, eller

b)förutsättningarna för ned- skrivning eller konvertering enligt

6 kap.

fastställts

beträffande

dotterföretaget,

 

4.garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säker- hetsöverlåtelse till en andel på minst 50 procent av beloppet,

5.de säkerheter som ställs för garantin ska uppfylla kraven i artikel 197 tillsynsförordningen, vilket efter lämpliga konservativa nedsättningar är tillräckligt för att täcka det säkerställda beloppet som avses i 4,

6.de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter och andra säkerhets- rätter, och

7.säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma för-

fallovillkor som avses i arti- kel 72c.1 tillsynsförordningen.

525

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

526

12 §

 

 

 

 

Riksgäldskontoret ska övervaka att

Riksgäldskontoret ska övervaka att

minimikraven nedskrivningsbara

kraven

kapitalbas

och

skulder uppfylls på individuell nivå

kvalificerade

skulder

uppfylls.

och, i förekommande fall, på

Riksgäldskontoret ska samordna sin

gruppnivå. Riksgäldskontoret ska

övervakning med den tillsyn som

samordna sin övervakning med den

utövas av Finansinspektionen.

 

tillsyn som utövas av Finansinspek-

 

 

 

 

 

tionen.

 

 

 

 

 

13 §

Om ett institut eller företag som ingår i samma koncern som institutet inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skul- der som följer av bestämmelserna i detta kapitel och 4 a kap, ska Finansinspektionen, efter samråd med Riksgäldskontoret, ingripa mot institutet eller företaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

4 a kap. Om att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

Resolutionsenheter

1 § De skulder som ska räknas med i beloppet kapitalbas och kvalificerade skulder ska för en resolutionsenhet uppfylla kriterierna i artiklarna 72a, 72b, med undantag för 72b.2 d och 72c, tillsyns- förordningen.

2 § Skulder som uppfyller kriterierna i 1 §, med undantag för artikel 72a.2 l tillsynsförordningen, och som hänför sig till skuldinstrument med en derivatkomponent, ska omfattas av 1 § till den del som avser

1.kapitalbeloppet, om det är känt vid tidpunkten för emissionen, är fast eller ökande och inte påverkas av någon derivategenskap och det totala beloppet för skulden är föremål för daglig värdering på en aktiv och likvid tvåvägsmarknad för ett likvärdigt instrument utan kreditrisk i enlighet med artiklarna 104 och 105 tillsynsförordningen, eller

2.det fasta eller ökande beloppet, om skuldinstrumentet omfattar ett avtalsvillkor som anger att värdet på fordran i händelse av emittentens insolvens eller resolution är fast eller ökande, och inte är lägre än den nominella skulden.

De skuldinstrument som avses i första stycket, inklusive derivat- komponenten, får inte omfattas av något avtal om slutavräkning (nettningsavtal) eller värdering i enlighet med 21 kap. 17 §.

3 § En resolutionsenhet får även uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med sådana skulder som ett av resolutionsenhetens dotterföretag som omfattas av 4 kap. 1 b § i samma resolutionsgrupp utfärdat till och som förvärvats av en av dotterföretagets befintliga aktieägare utanför resolutionsgruppen i enlighet med 9 §, förutsatt att

1.resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna som avses i 6 kap. eller 21 kap., och

2.beloppet inte överskrider dotterföretagets krav på kapitalbas och kvalificerade skulder, efter avdrag för de skulder som utfärdats till och förvärvats av resolutionsenheten och den kapitalbas som utfärdat i enlighet med 9 §.

4 § En resolutionsenhet ska uppfylla det belopp som avses i 5–7 §§ med kapitalbas, inklusive kärnprimärkapital som används för att uppfylla det

kombinerade buffertkravet, samt efterställda kvalificerade skuldinstrument och skulder som avses i 3 §.

5 § Ett globalt systemviktigt institut, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla en del av det krav som avses i 4 kap. 1 a § med sådan kapitalbas och sådana kvalificerade skulder som avses i 4 § till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital inklusive derivatskulder efter avräkning.

Efter ansökan av resolutionsenheten får Riksgäldskontoret tillåta en lägre nivå än som avses i första stycket i överensstämmelse med artikel 72b.3 tillsynsförordningen och i enlighet med Riksgäldskontorets bedömning. Förutsättningarna för en sådan ansökan och bedömning ska framgå av föreskrifter meddelade i enlighet med bemyndigandet i 29 kap.

1§.

Riksgäldskontoret ska begränsa det belopp som en europeiskt

systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla enligt första och andra stycket till motsvarande 27 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, om myndigheten bedömer att

1.resolutionsplanen inte förutsätter tillgång till finansiering genom resolutionsreserven för att avveckla resolutionsenheten, eller,

2.om inte 1 är tillämplig, resolutionsenheten uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder i den utsträckning som gör det möjligt att uppfylla villkoren för finansiering enligt 21 kap. 30 och 32 §§.

6 § Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att ett globalt systemviktigt institut, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla det krav som avses i 4 kap. 1 a § med sådan kapitalbas och sådana kvalificerade skulder som avses i 4 § i enlighet med 8 §, om antingen

1.ett väsentligt hinder för resolution, eller för nedskrivning eller kon- vertering enligt denna lag, inte undanröjts eller begränsats i enlighet med ett föreläggande att vidta någon av de åtgärder som avses i 3 kap. 24 §,

2.ett hinder som avses i 1 inte helt eller delvis kan undanröjas eller begränsas genom åtgärderna i 3 kap. 24 § och ett krav enligt denna

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

527

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

528

paragraf bedöms helt eller delvis kunna kompensera för hindrets negativa effekter på resolutionsbarheten,

3.den resolutionsenhetens storlek, dess juridiska form eller ägar- struktur, verksamhetens art, omfattning, risker eller komplexitet eller resolutionsenhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan innebära begränsade förutsättningar för genomförbarheten eller tillförlitligheten i en planerad resolutionsåtgärd eller nedskrivning eller konvertering enligt denna lag, eller

4.det krav som avses i 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag återspeglar att resolutionsenheten i risktermer tillhör de översta 20 procenten av alla institut för vilka Riksgäldskontoret kan besluta om ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontorets beslutsmandat enligt första stycket är begränsat till det antal av alla resolutionsenheter som omfattas av bestämmelsen som motsvarar 30 procent, avrundat uppåt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med hänsyn till särdragen i den svenska banksektorn, särskilt med beaktande av det antal resolutionsenheter som omfattas av bestämmelsen besluta om en högre andel än 30 procent.

7 § Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att en resolutionsenhet som varken är ett globalt systemviktigt institut, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla en del av det krav på kapitalbas och kvalificerad skuld som avses i 4 kap. 1a § med sådan kapitalbas och sådana kvalificerade skulder som avses i 4 § upp till det belopp som beräknats i enlighet med 8 §.

Ett beslut enligt första stycket förutsätter att

1.resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 1 och 2 §§ med inbördes lika rätt enligt förmånsrättslagen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder enligt 2 kap. 2 § eller undantas från nedskrivning och konvertering enligt 21 kap. 27 §,

2.det till följd av ett förhållande som avses i 1 finns risk för att borgenärer med en fordran som hänför sig till en sådan kvalificerad skuld som inte undantas åsamkas större förluster till följd av en planerad tillämpning av nedskrivning och konvertering enligt denna lag än vad borgenären hade gjort till följd av likvidation eller konkurs, och

3.att det befintliga beloppet kapitalbas och skulder som avses i 4 § inte är tillräckligt stort för att säkerställa att det förhållande som avses i 2 inte inträffar.

Också om värdet av de skulder som är undantagna eller sannolikt kommer att undantas från nedskrivning inom en viss kategori kvalificerade skulder uppgår till mer än 10 procent inom den kategorin ska Riksgäldskontoret bedöma risken enligt 2.

8 § Ett beslut enligt 6 och 7 §§ får inte avse ett belopp som överstiger det högre av motsvarande

1.8 procent av resolutionsenhetens totala skulder och eget kapital inklusive derivatskulder efter avräkning, och

2.summan av

a) det belopp som krävs för att uppfylla det kombinerade buffertkravet

Prop. 2020/21:155

som avses i 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

Bilaga 4

b)två gånger det belopp som krävs för att uppfylla kravet som avses i artikel 92.1 c i tillsynsförordningen, och

c)två gånger det belopp som krävs för att uppfylla det särskilda kapitalbaskrav som avses i 2 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

När ett beslut fattas i enlighet med 6 eller 7 §§ ska Riksgäldskontoret även beakta

1. marknadsdjupet för resolutionsenhetens kapitalbasinstrument och efterställda kvalificerade instrument, prissättning för sådana instrument, i den mån det förekommer, samt den tid som behövs för att verkställa de transaktioner som krävs för att uppfylla beslutet,

2. beloppet av de kvalificerade skuldinstrument som uppfyller samtliga kriterier i artikel 72a i tillsynsförordningen och som har en kvarvarande löptid under ett år vid tidpunkten för beslutet i syfte att göra kvantitativa justeringar av nivåkraven,

3. tillgång och belopp avseende de instrument som uppfyller samtliga krav i artikel 72a i tillsynsförordningen med undantag för artikel 72b.2 d, 4. graden av kvalificerade skulder som inte är efterställda och som har inbördes lika rätt enligt förmånsrättslagen som skulder som inte räknas som nedskrivningsbara skulder, om dessa undantagna skulder överstiger

5 procent av resolutionsenhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

5. resolutionsenhetens affärsmodell, finansieringsmodell och riskprofil samt dess stabilitet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6. den inverkan som eventuella omstruktureringskostnader kan ha på resolutionsenhetens återkapitalisering.

Andra företag i en resolutionsgrupp

9 § Ett företag som avses i 4 kap. 1 b § får endast uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1. kvalificerade skulder

a)som har utfärdats till och som direkt eller indirekt förvärvats av resolutionsenheten eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget i händelse av nedskrivning eller konvertering, utfärdats till och som förvärvats av en annan av företagets aktieägare,

b)som har sämre rätt enligt förmånsrättslagen än skulder som inte uppfyller 1 och som inte får medräknas i kapitalbaskraven,

c)som omfattas av nedskrivning eller konvertering som avses i 6 kap. eller 21 kap. i överensstämmelse med resolutionsstrategin för resolutionsgruppen utan att resolutionsenhetens kontroll över dotter- företaget påverkas,

d)som uppfyller kriterierna i artikel 72a tillsynsförordningen med undantag för artikel 72b.2 b, c, k, l och m samt artikel 72b.3–5 i den förordningen,

e)vars förvärv av äganderätten inte finansierats direkt eller indirekt av det företaget,

f)som inte omfattas av någon bestämmelse eller att det på annat sätt uttryckligen eller implicit framgår att skulden ska lösas in, återbetalas eller

529

För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en kris-avvärjande åtgärd eller en tillfällig åtgärd enligt 7 a kap., eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om kris-

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

återköpas i förväg av det företag som avses i första stycket utom i händelse av det företagets insolvens eller likvidation,

g)som inte ger innehavaren av skulden rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetalningar av ränta eller kapital, utom om företaget som avses

iförsta stycket blir föremål för konkurs eller försätts i likvidation och

h)för vilken storleken på ränta eller utdelning inte är beroende av kreditvärdigheten hos vare sig företaget som avses i första stycket eller dess moderföretag, eller

2. kapitalbas som är

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som uppfyller kriterierna i 1.

Övergångsperioder

10 § Beslut enligt 5 och 6 §§ och krav som avses i 4 kap. 3 c § ska inte tillämpas avseende en resolutionsenhet inom en treårsperiod från det datum som den resolutionsenheten når upp till förutsättningarna för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet eller identifierats som ett globalt systemviktigt institut.

Om ett företag varit föremål för nedskrivning eller konvertering enligt denna lag, ska Riksgäldskontoret fastställa en lämplig övergångsperiod för företaget för att åter uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. För ett globalt systemviktigt institut, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska övergångsperioden vara två år från dagen för en sådan nedskrivning eller konvertering. Krav på publicering enligt 28 kap. 1 § andra stycket ska åter tillämpas först från den dag övergångsperioden enligt detta stycke löpt ut.

Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under varje övergångsperiod meddela företaget ett planerat krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontoret ska inte vara förhindrad att revidera de över- gångsperioder myndigheten beslutat eller de planerade krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i tredje stycket, med undantag för de initiala övergångsperioder myndigheten beslutat i enlighet med punkten 3 i övergångsbestämmelserna till denna lag.

5 kap.

1 §3

För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. Det som anges om ett beslut om reso- lution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om krisavvärjande åtgärder.

530

3 Senaste lydelse 2017:1310.

avvärjande åtgärder eller tillfälliga

Prop. 2020/21:155

åtgärder.

Bilaga 4

Avtalsvillkor om erkännande av befogenhet att vidta tillfälliga åtgärder

1 a §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 ska i finansiella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att

1.avtalet kan komma att bli föremål för tillfälliga åtgärder enligt 7 a kap. 1 § och 13 kap. 1, 7, 8, 11 och 12 §§, och

2.ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd utgör hinder mot att utöva rättshandlingar enligt 11 kap. 3–7 §§.

1b §

Ett moderföretag i EES ska

säkerställa att dess dotterföretag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett villkor om att en sådan åtgärd som avses i 11 kap. 3 § inte får vidtas på grund av ett beslut om tillfälliga åtgärder enligt 7 a kap. 1 § och 13 kap. 1, 7, 8, 11 och 12 §§

avseendemoderföretaget. Skyldigheten gäller dock endast om dotterföretaget är ett företag som skulle betraktas som ett kredit- institut eller ett värdepappers- företag om det bedrivit verksamhet i Sverige eller är ett finansiellt institut.

2 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

första stycket 1 och 2 ska i avtal

första stycket 1 och 2 ska i avtal

som avser relevanta kapital-

som avser relevanta kapital-

instrument och kvalificerade skul-

instrument och nedskrivningsbara

der och som omfattas av

skulder och som omfattas av

lagstiftningen i tredjeland ta in

lagstiftningen i tredjeland ta in

villkor som innebär att skulden kan

villkor som innebär att skulden kan

komma att skrivas ned eller

komma att skrivas ned eller

531

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

532

konverteras och att borgenärerna

konverteras

och

att

borgenärerna

accepterar

 

accepterar

 

 

 

 

1. en eventuell

minskning av

1. en

eventuell

minskning

av

kapitalbeloppet eller det utestående

kapitalbeloppet eller det utestående

beloppet, eller

 

beloppet, eller

 

 

 

2. konverteringar

eller indrag-

2. de

konverteringar

eller

ningar som kan bli följden av ett

indragningar som kan bli följden av

beslut om resolution eller av ett

ett beslut om resolution eller av ett

beslut om nedskrivning eller kon-

beslut

om

nedskrivning

eller

vertering av relevanta kapi-

konvertering

 

av

relevanta

talinstrument.

 

kapitalinstrument och kvalificerade

 

 

skulder.

 

 

 

 

 

Kravet enligt första stycket gäller dock inte

 

 

 

 

 

1.kvalificerade insättningar från fysiska personer,

2.kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3.insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det

framgår

av tekniska

4. om det framgår av tekniska

standarder som antagits av Euro-

standarder som antagits av Euro-

peiska kommissionen i enlighet med

peiska

kommissionen

i enlighet

artikel 55.3

i

krishanter-

med

artikel 55.5 i

krishanter-

ingsdirektivet att sådana avtals-

ingsdirektivet att sådana avtalsvill-

villkor inte krävs.

 

kor inte krävs.

 

 

 

 

Riksgäldskontoret får besluta att

 

 

 

kravet enligt första stycket inte ska

 

 

 

gälla för företag vars krav på

 

 

 

kapitalbas och kvalificerade skul-

 

 

 

der fastställts till det belopp som

 

 

 

ska absorberas enligt

4 kap. 3 §

 

 

 

första stycket 3 a.

 

3 a §

Om ett företag bedömer att det av rättslig eller annan anledning inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 § första stycket i skuldavtalet ska

företaget underrätta Riks- gäldskontoret och samtidigt ange till vilken kategori skulden hör utifrån föreskrifter som meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 4. Detta gäller dock inte skuldavtal som innefattar relevanta kapitalinstru- ment eller skuldinstrument utan säkerhet.

En underrättelse enligt första stycket innebär att kravet enligt 2 § första stycket upphör att gälla i

Finansinspektionen ska på eget initiativ eller på begäran av Riksgäldskontoret pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder som avses i 20 § utanför resolution. I samband med en sådan prövning ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.
Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om

samband med att Riksgäldskontoret

Prop. 2020/21:155

tar emot underrättelsen. Om Riks-

Bilaga 4

gäldskontoret bedömer att det är

 

möjligt att ta med villkoret ska

 

Riksgäldskontoret dock

kräva att

 

företaget inom rimlig tid inför

 

villkoret.

 

 

 

Riksgäldskontoret

ska

bedöma

 

vilken inverkan en

underrättelse

 

enligt första stycket har på möj- ligheten att försätta företaget i resolution.

 

3 b §

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

ska

bedöma

 

möjligheten att försätta ett företag i

 

resolution om en kategori, som

 

omfattar kvalificerade skulder, till

 

mer än 10 procent består av skulder

 

som

 

 

 

 

 

1. inte

är

nedskrivningsbara

 

enligt 2 kap.

2 §

första

stycket

 

1–11,

 

 

 

 

 

2. har undantagits från kravet på

 

avtalsvillkor enligt 3 a §, eller

 

3. sannolikt kommer att undantas

 

från

nedskrivning

eller

 

konvertering enligt 21 kap 27 §.

 

6 kap.

 

 

 

 

Nedskrivning eller konvertering

Nedskrivning eller konvertering

av kapitalinstrument utanför

av kapitalinstrument och

 

resolution

kvalificerade skulder utanför

 

resolution

 

 

 

 

1 §

När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument utanför reso- lution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för

Finansinspektionens prövning av om

533

Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket behöver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder som avses i 20 § som institutet eller företaget gett ut skrivas ned eller konverteras.
Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten och de kvalificerade skulderna som

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. Värde- ringen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

relevanta kapitalinstrument och kvali- ficerade skulder som avses i 20 § ska skrivas ned eller konverteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

534

1.minskning av kärnprimärkapital,

2.omfattning av indragning eller överföring av kärnprimär- kapitalinstrument, eller

3. minskning

av ägandet

för

3. minskning av

ägandet

för

existerande ägare genom konver-

existerande ägare genom kon-

tering av relevanta kapitalinstrument

vertering av relevanta kapital-

till kärnprimärkapitalinstrument.

instrument

 

och

kvalificerade

 

 

 

 

 

 

skulder som avses i 20 § till kärn-

 

 

 

 

 

 

primärkapitalinstrument.

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

Finansinspektionen

ska

skynd-

Finansinspektionen

ska,

efter

samt

besluta

att

relevanta

samråd

med

Riksgäldskontoret,

kapitalinstrument som har getts ut

skyndsamt

besluta att

relevanta

av ett institut eller ett sådant företag

kapitalinstrument som har getts ut

som

avses i

1 kap.

1 §

första

av ett institut eller ett sådant företag

stycket 2 ska

skrivas

ned

eller

som avses

i

1 kap.

1 § första

konverteras, om

 

 

 

 

stycket 2

ska

skrivas

ned

eller

 

 

 

 

 

 

konverteras,

 

liksom

 

relevanta

 

 

 

 

 

 

kapitalinstrument och kvalificerade

 

 

 

 

 

 

skulder som avses i 20 § och som ett

 

 

 

 

 

 

sådant företag utfärdat i syfte att

 

 

 

 

 

 

uppfylla det krav som avses i 4 kap.

 

 

 

 

 

 

1 b § på individuell basis, om

 

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 §§, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

5 §

Om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket behöver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument som institutet eller företaget gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten ska skrivas ned eller konverteras.

 

 

 

 

 

 

 

 

avse i 20 § ska skrivas ned

eller

Prop. 2020/21:155

 

 

 

 

 

 

 

 

konverteras.

 

 

 

 

 

Bilaga 4

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller

 

andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller

 

villkoren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller

 

konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till

 

oproportionerliga resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett

 

dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen skyndsamt underrätta den

 

samordnande tillsynsmyndigheten och den samordnande berörda

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När

inspektionen

överväger att

När

inspektionen

överväger att

 

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

 

inspektionen

dessutom

skyndsamt

inspektionen inom 24 timmar efter

 

underrätta den behöriga myndighet

en underrättelse som avses i första

 

som är ansvarig för det institut eller

stycket dessutom

underrätta

den

 

företag som har gett ut de relevanta

behöriga

 

myndighet

som

är

 

kapitalinstrument

som

eventuellt

ansvarig för det institut eller företag

 

ska skrivas ned eller konverteras

som har gett ut de relevanta kapital-

 

och den berörda myndigheten i

instrument

som

eventuellt

ska

 

samma land inom EES som den

skrivas ned eller konverteras och

 

nämnda

behöriga

myndigheten

den berörda myndigheten i samma

 

samt

den

samordnande berörda

land inom EES som den nämnda

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

behöriga

myndigheten

samt

den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samordnande

 

 

 

berörda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen

 

överväger att fatta och skälen för detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedskrivning och konvertering av

Nedskrivning och konvertering av

 

relevanta kapitalinstrument

 

relevanta kapitalinstrument och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kvalificerade skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När

kärnprimärkapitalet

har

När

 

kärnprimärkapitalet

har

 

minskats i proportion till för-

minskats i proportion till för-

 

lusterna, ska

Finansinspektionen

lusterna,

ska

Finansinspektionen

 

skriva

ned

kapitalbeloppet

för

skriva

ned

kapitalbeloppet

för

 

relevanta

kapitalinstrument

eller

relevanta

 

kapitalinstrument

och

 

konvertera

 

relevanta

kapital-

kvalificerade skulder som avses i

 

instrument

 

till

 

kärnprimär-

20 §

eller

konvertera

relevanta

 

kapitalinstrument

 

i

den

ut-

kapitalinstrument och kvalificerade

 

sträckning som krävs för att

skulder

som

avses

i

20 §

till

 

företaget

eller

koncernen

inte

kärnprimärkapitalinstrument i

den

 

längre ska bedömas fallera eller

utsträckning som krävs för att

 

sannolikt komma att fallera.

 

företaget

 

eller

koncernen

inte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

längre ska bedömas fallera eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sannolikt komma att fallera.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

535

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

536

Relevanta kapitalinstrument

ska

Relevanta kapitalinstrument

och

skrivas ned eller konverteras till

kvalificerade skulder som avses i

kärnprimärkapitalinstrument

i

20 § ska

skrivas ned

eller

följande ordning:

 

konverteras

till kärnprimärkapital-

 

 

instrument i följande ordning:

 

1.övriga primärkapitalinstrument,

2.supplementärkapitalinstrument.

 

3. Kapitalbeloppet

för

kvalifice-

 

rade skulder som avses i 20 §.

15 §

 

 

 

 

Vid konvertering av relevanta

Vid

konvertering

 

av

relevanta

kapitalinstrument gäller följande:

kapitalinstrument och

kvalificerade

 

skulder

som avses

i

20 § gäller

 

följande:

 

 

 

1.De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndigheten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4.Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens konvertering till kärnprimärkapitalinstrument bestäms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

 

 

 

16 §

 

 

 

 

Ett beslut om nedskrivning eller

Ett beslut om nedskrivning eller

konvertering är

bindande

för

konvertering

är

bindande

för

företaget

och

innehavare

av

företaget

och

innehavare

av

kärnprimärkapitalinstrument

och

kärnprimärkapitalinstrument,

 

relevanta

kapitalinstrument.

Den

relevanta

kapitalinstrument

och

som berörs av nedskrivningen eller

kvalificerade skulder som avses i

konverteringen förlorar inte sin rätt

20 §. Den

 

som

berörs av

ned-

mot borgensmän eller andra som

skrivningen

eller

konverteringen

förutom

gäldenären svarar

för

förlorar inte sin rätt mot borgens-

fordringen.

 

 

män eller andra som förutom

 

 

 

 

gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

19 §

För tillämpliga kapitalinstrument och kvalificerade skulder som avses i 4a kap. 9 § och som en resolutionsenhet förvärvat indirekt genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, ska nedskrivning

eller konvertering genomföras Prop. 2020/21:155 gemensamt på moderföretagsnivån Bilaga 4

för det företag som utfärdat skulderna eller på nivå som avser andra moderföretag som inte är resolutionsenheter.

Efter en sådan nedskrivning eller konvertering ska en värdering enligt 7 kap. 10 § göras.

20 §

Nedskrivning eller konvertering av kvalificerade skulder enligt detta kapitel avser endast skulder som avses i 4a kap. 9 § 1, oaktat återstående löptid.

21 §

Det belopp som minskas, skrivs ned eller konverteras i enlighet med 14 § ska tas med i beräkningen av de tröskelvärden som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 § för det företaget.

7 a kap. Tillfälliga åtgärder utanför resolution

Förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser

1 § Riksgäldskontoret får, efter samråd med Finansinspektionen, besluta att ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget. Ett sådant beslut får fattas om

1.Finansinspektionen har fastställt att företaget fallerar eller att det är sannolikt att företaget kommer att fallera,

2.det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget,

3.åtgärden bedöms nödvändig för att undvika ytterligare försämring av de finansiella villkoren för företaget, och

4.åtgärden är antingen

a)nödvändig med hänsyn till det allmännas intresse, eller

b)nödvändig för att välja lämpliga resolutionsåtgärder eller för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera reso- lutionsverktyg.

Om Riksgäldskontoret fattat ett beslut enligt första stycket, behöver inte heller motparten fullgöra sin betalnings- eller leveransförpliktelse enligt avtalet.

537

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

538

2 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut enligt 1 §. Offentliggörandet ska innehålla villkoren för åtgärden och den tidsperiod som åtgärden gäller.

Ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 1 § ska gälla under så kort tid som möjligt och får inte överskrida den period som Riksgäldskontoret anser är nödvändig med hänsyn till de syften som avses i 1 § första stycket 3 och

4.Som längst får dock beslutet gälla från offentliggörandet av en underrättelse enligt första stycket och till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

3 § Om en betalnings- eller leveransförpliktelse skulle ha fullgjorts under den tid som Riksgäldskontoret beslutat om enligt 2 §, ska förpliktelsen fullgöras så snart tiden har gått ut.

4 § Ett beslut enligt 1 § första stycket får inte avse

1.överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem, eller

2.betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala motparter eller centralbanker.

5 § Om ett företag fullgör en betalnings- eller leveransförpliktelse i strid med ett beslut enligt 1 § första stycket, ska betalningen eller leveransen ändå gälla, om Riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anledning att anta att Riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.

6 § Om ett beslut enligt 1 § omfattar kvalificerade insättningar ska Riksgäldskontoret säkerställa att insättare får tillgång till en lämplig summa per dag från dessa insättningar.

Förbud mot att ta i anspråk säkerhetsrätter och att utöva vissa rättshandlingar

7 § Om Riksgäldskontoret beslutar om ett förbud enligt 1 § får Riksgäldskontoret under samma period även besluta att

1.en borgenär till företaget som omfattas av åtgärden inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget, och

2.en motpart till företaget som omfattas av åtgärden inte får

a)säga upp eller häva ett avtal med företaget,

b)ändra villkoren i ett avtal med företaget,

c)ställa in fullgörelsen mot företaget,

d)kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

e)omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

f)tillämpa en slutavräkningsklausul.

Vid beslut enligt första stycket ska vad som sägs i 13 kap. 8–10 §§

Prop. 2020/21:155

respektive 12–16 §§ tillämpas.

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret får

försätta

ett

Riksgäldskontoret

ska

försätta

ett

 

holdingföretag som avses i 1 kap.

holdingföretag som avses i 1 kap.

 

1 § första stycket

2 b–2 d

i

1 § första

stycket

2 b–2 d

i

 

resolution, om

 

 

resolution,

om

holdingföretaget

 

1.ett institut, ett EES-institut uppfyller de förutsättningar för

eller ett tredjelandsinstitut som är resolution som anges i 5 §. dotterföretag till holdingföretaget

uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

I fråga om ett EES-institut eller

tredjelandsinstitut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

8 §

Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsättningarna för resolution i 5 §, om

1.holdingföretaget är en resolu- tionsenhet,

1. ett institut eller ett EES-institut

2. ett institut eller ett EES-institut

som

är

dotterföretag

till

som

är

dotterföretag

till

holdingföretaget uppfyller förutsätt-

holdingföretaget, men inte resolu-

ningarna för resolution,

 

 

tionsenhet,

uppfyller

förutsätt-

 

 

 

 

 

ningarna för resolution,

 

 

2. institutets eller EES-institutets

3. institutets eller EES-institutets

fallissemang hotar koncernen som

fallissemang

hotar

 

reso-

helhet eller insolvensrätten kräver

lutionsgruppen som helhet, och

att koncernen behandlas som en

 

 

 

 

 

helhet, och

 

 

 

 

 

 

 

 

3. resolutionsåtgärder

 

mot

4. resolutionsåtgärder

 

mot

holdingföretaget är nödvändiga för

holdingföretaget är nödvändiga för

resolutionen av ett institut eller ett

resolutionen av ett institut eller ett

EES-institut

eller

av

hela

EES-institut

eller

av

hela

koncernen.

 

 

 

resolutionsgruppen.

 

 

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

539

2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 7 a kap. 1 § eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §.
Riksgäldskontoret får inte försätta ett holdingföretag med blandad verksamhet i resolution med stöd av 7 eller 8 §, om det relevanta institutet eller EES- institutet innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföretag. I sådana fall får i stället det finansiella holdingföretaget, som är en
resolutionsenhet, försättas i resolution.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

540

9 §

Riksgäldskontoret får inte försätta ett holdingföretag med blandad verksamhet i resolution med stöd av 7 eller 8 §, om institutet eller EES-institutet innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföretag. I sådana fall får i stället det finansiella

holdingföretaget försättas i resolution.

11kap. 3 §

En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §.

13kap. 1 §

I fråga om kvalificerade skulder

I

fråga

om nedskrivningsbara

och

relevanta

kapitalinstrument

skulder och relevanta kapitalinstru-

som

tillkommit

innan ett företag

ment

som

tillkommit innan ett

försatts

i

resolution

får företag försatts i resolution får

Prop. 2020/21:155

Riksgäldskontoret besluta att

Riksgäldskontoret besluta att

Bilaga 4

1.ändra löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning.

Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

 

 

 

 

 

1. kvalificerade insättningar,

 

 

 

 

 

 

 

2. överföringsuppdrag

avseende

1. överföringsuppdrag

avseende

 

betalningar

eller

leveranser

av

betalningar

eller

leveranser

av

 

finansiella instrument som har lagts

finansiella instrument som har lagts

 

in i ett anmält avvecklingssystem,

in i ett anmält avvecklingssystem,

 

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

3. betalnings-

eller

leverans-

2. betalnings- eller leverans-

 

förpliktelser som ska fullgöras mot

förpliktelser som ska fullgöras mot

 

centrala

motparter

 

och

centrala

motparter

 

eller

 

centralbanker, eller

 

 

centralbanker.

 

 

 

 

4. finansiella

instrument

och

 

 

 

 

 

 

medel som omfattas av lagen

 

 

 

 

 

 

(1999:158) om investerarskydd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om ett beslut enligt 2 § omfattar

 

 

 

 

 

 

kvalificerade

insättningar

ska

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

säkerställa

att

 

 

 

 

 

 

insättare får tillgång till en lämplig

 

 

 

 

 

 

summa per dag från dessa

 

 

 

 

 

 

insättningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution

 

inte får

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,

 

 

 

 

 

2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,

 

 

 

 

 

3. ställa in fullgörelsen mot företaget,

 

 

 

 

 

4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse

 

som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten

 

har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot

 

företaget,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en

 

förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran

 

eller en nettoförpliktelse, eller

 

 

 

 

 

 

 

6. tillämpa en slutavräkningsklausul.

 

 

 

 

 

Första stycket gäller endast om

Första stycket gäller endast om

 

företaget

fortsätter att

fullgöra

företaget fortsätter att

fullgöra

 

väsentliga

avtalsförpliktelser

i

väsentliga

avtalsförpliktelser i

 

förhållande till motparten.

 

 

förhållande

till

motparten.

Om

 

 

 

 

 

 

företaget inte kan fullgöra dessa

 

 

 

 

 

 

skyldigheter till följd av ett beslut

541

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

542

enligt 7 a kap. 1 § eller 13 kap. 2, 7 eller 8 § ska dock första stycket gälla.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 §

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket

Vid ett beslut enligt första stycket

gäller 11 § andra och tredje

gäller

11 §

andra stycket första

styckena.

meningen och tredje stycket.

 

Tidigare beslut om tillfälliga

 

åtgärder utanför resolution

 

18 §

 

 

 

Riksgäldskontoret får inte besluta

 

om en tillfällig åtgärd enligt 2–

 

17 §§

om

Riksgäldskontoret

 

tidigare har beslutat om en åtgärd

 

enligt 7 a kap.

16kap. 6 §

Det belopp kapitalbas och skul- der som minskas till följd av åtgärder enligt detta kapitel ska tas med i beräkningen av de tröskel- värden som avses i 21 kap. 30 och 22 kap. 2 § för det företaget.

21kap. 2 §

Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuld-

nedskrivningsverktyget:

 

1. relevanta kapitalinstrument, och

 

2. kvalificerade skulder.

2. nedskrivningsbara skulder.

15 §4

För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

4SFS 2018:1958

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

tillräckliga,

ska de

kvalificerade

tillräckliga,

ska

de

ned-

skulderna

skrivas

ned

eller

skrivningsbara

skulderna

skrivas

konverteras till aktier eller andra

ned eller konverteras till aktier eller

äganderättsinstrument

i följande

andra

äganderättsinstrument

i

ordning:

 

 

 

följande ordning:

 

 

 

a)andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten,

b)skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet,

c)enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.

 

 

 

27 §

 

 

 

Riksgäldskontoret

får helt

eller

Riksgäldskontoret får helt

eller

delvis

undanta

kvalificerade

delvis

undanta

nedskrivningsbara

skulder

från nedskrivning

eller

skulder

från

nedskrivning

eller

konvertering, om

 

 

konvertering, om

 

1.det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den kvalificerade skulden inom rimlig tid,

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

28 §

När Riksgäldskontoret prövar

När Riksgäldskontoret prövar

frågan om undantag för kvalificerade

frågan om undantag för nedskriv-

skulder enligt 27 §, ska myndigheten

ningsbara skulder enligt 27 §, ska

beakta

myndigheten beakta

1.principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter borgenärerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2. vilken

förlustabsorberings-

2. vilken

förlustabsorberings-

kapacitet företaget i resolution har

kapacitet företaget i resolution har

kvar, om skulderna undantas, och

kvar, om skulderna undantas,

3. behovet

av att behålla till-

3. behovet

av att behålla till-

räckliga resurser för finansiering av

räckliga resurser för finansiering av

resolution.

 

resolution, och

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

543

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

544

 

 

 

 

 

 

 

 

4. om en kvalificerad skuld som

 

 

 

 

 

 

 

 

avses i 4 a kap. 9 § 1 till ett företag

 

 

 

 

 

 

 

 

som

avses

i

1 kap.

1 §

första

 

 

 

 

 

 

 

 

stycket 1 eller 2 i samma reso-

 

 

 

 

 

 

 

 

lutionsgrupp, men som inte själv är

 

 

 

 

 

 

 

 

en resolutionsenhet,

behövs

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

bör undantas för att säkerställa ett

 

 

 

 

 

 

 

 

effektivt

genomförande

 

av

 

 

 

 

 

 

 

 

resolutionsstrategin.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 §

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret

beslutar

Om Riksgäldskontoret beslutar

att

undanta

kvalificerade

skulder,

att

undanta

nedskrivningsbara

får

myndigheten använda

medel

skulder, får myndigheten använda

från

resolutionsreserven

eller

medel från resolutionsreserven eller

alternativa

 

finansieringskällor

alternativa

 

finansieringskällor

enligt vad som anges i 27 kap. 1 och

enligt vad som anges i 27 kap. 1 och

6 §§,

om

det

behövs

 

för

att

6 §§,

om

det

behövs

för

att

absorbera förluster i eller ge

absorbera förluster i eller ge

kapitaltillskott

till företaget

i

kapitaltillskott

till

företaget i

resolution. Det får dock bara göras

resolution. Det får dock bara göras

om innehavare av aktier eller andra

om innehavare av aktier eller andra

äganderättsinstrument

 

eller

äganderättsinstrument

 

 

eller

innehavare

 

av

relevanta

innehavare

 

av

relevanta

kapitalinstrument

 

eller

kapitalinstrument

 

 

eller

kvalificerade skulder, genom ned-

nedskrivningsbara skulder, genom

skrivning,

konvertering

eller

nedskrivning, konvertering eller på

annat sätt, har absorberat förluster i

annat sätt, har absorberat förluster i

eller bidragit till kapitaliseringen av

eller bidragit till kapitaliseringen av

företaget med ett belopp som minst

företaget med ett belopp som minst

motsvarar

 

 

 

 

 

motsvarar

 

 

 

 

 

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de garanterade insättningarna, och

2.det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än motsvarande 900 miljarder euro.

28kap. 1 §

Ett institut och ett företag som

Ett institut och ett företag som

ingår i samma koncern som

ingår i samma koncern som

institutet ska lämna Riksgälds-

institutet ska lämna Riksgälds-

kontoret de upplysningar om sin

kontoret och Finansinspektionen de

verksamhet och därmed sam-

upplysningar

om sin verksamhet

manhängande omständigheter som

och därmed

sammanhängande

myndigheten

begär

för

sin

omständigheter

som

myndigheten

verksamhet enligt denna lag.

 

begär för sin verksamhet enligt

 

 

 

 

 

 

denna lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ett institut ska årligen offent-

 

 

 

 

 

 

liggöra

ett

krav

som

avses

 

 

 

 

 

 

4 kap. 1 a och 1 b §§ samt belopp

 

 

 

 

 

 

och sammansättning

av

den

 

 

 

 

 

 

kapitalbas

och

de

kvalificerade

 

 

 

 

 

 

skulder

som

omfattas av

4 a kap.

 

 

 

 

 

 

9 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om ett institut eller företag som

Om ett institut eller företag som

ingår i samma koncern som

ingår i samma koncern som

institutet har åsidosatt sina skyl-

institutet

har

åsidosatt

sina

digheter enligt första stycket, ska

skyldigheter

enligt

första

eller

Finansinspektionen

ingripa

mot

andra stycket, ska Finansinspek-

institutet eller

företaget

enligt

tionen ingripa mot institutet eller

15 kap. lagen (2004:297) om bank-

företaget

enligt

15 kap.

lagen

och

finansieringsrörelse

eller

(2004:297) om bank- och finan-

25 kap. lagen (2007:528) om värde-

sieringsrörelse eller 25 kap. lagen

pappersmarknaden.

 

 

 

(2007:528)

 

om

 

värdepap-

 

 

 

 

 

 

persmarknaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret

och

Finans-

Riksgäldskontoret

 

och

Finans-

inspektionen ska samarbeta

och

inspektionen

ska

samarbeta

och

utbyta

information

med

varandra,

utbyta

information

med

varandra,

med motsvarande myndigheter inom

med motsvarande myndigheter inom

EES

och

med

Europeiska

EES

och

 

med

Europeiska

bankmyndigheten i den utsträckning

bankmyndigheten i den utsträckning

som

följer

 

av

 

kris-

som

 

följer

 

 

av

 

kris-

hanteringsdirektivet.

 

 

 

hanteringsdirektivet,

 

tillsynsförord-

 

 

 

 

 

 

ningen

 

och

kapitaltäcknings-

 

 

 

 

 

 

direktivet.

 

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontoret ska också lämna regeringen de uppgifter som behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.

7 §

Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

– 18.6 tredje stycket och 18.7

– 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje

andra stycket.

stycket och 18.7 andra stycket.

– 45.9 tredje stycket och 45.10

45h.4 andra stycket och 45h.5

femte stycket.

andra stycket.

8 §

Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

Prop. 2020/21:155 Bilaga 4

545

Prop. 2020/21:155

– 13.4 tredje stycket.

– 13.4 fjärde stycket.

Bilaga 4

– 18.5 andra stycket.

– 18.5 fjärde stycket.

 

– 91.7 andra stycket.

 

 

– 92.3 andra stycket

 

29 kap.

1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

 

 

 

 

 

 

1. vilka kvalificerade skulder som

1. tillämpningen

av

bestäm-

är medräkningsbara vid beräk-

melserna i

3 kap.

26–30 §§

och

ningen av om minimikravet på

genomförande av bestämmelserna

nedskrivningsbara skulder enligt

om beräkningen av det högsta för-

4 kap. 1 § är uppfyllt,

fogandebelopp som avses i 3 kap.

 

27 §,

 

 

 

 

 

2. vilka kriterier som ska ligga till

2. tillämpning av beräkning och

grund för ett beslut om storleken på

fastställande

av

kravet

minimikravet på nedskrivningsbara

kapitalbas och kvalificerade skul-

skulder enligt 4 kap. 3 §,

der enligt

4 kap. 1–3 c §§,

till-

 

lämpning

av

beslutsförfarandet

 

enligt 4 kap.

4 §

samt

komplet-

 

terade bestämmelser om kravet på

 

kapitalbas

och

kvalificerade

skul-

der för ett globalt systemviktigt institut eller ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut utanför EES,

3.vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 § från

4. undantag enligt 5 kap. 3 § från

skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta

skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta

in vissa villkor i avtalen för sina

in vissa villkor i avtalen för sina

skulder,

skulder och de kategorier av

 

skulder för vilka ett företag enligt

 

5 kap. 3 a § får bedöma att det inte

 

är möjligt att ta in ett villkor enligt

 

5 kap. 2 §,

5.vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

6.vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

7.hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

8.metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

9. vilka

uppgifter en avgifts-

9. vilka uppgifter en avgifts-

skyldig ska lämna till Riksgälds-

skyldig ska lämna till Riksgälds-

kontoret enligt 27 kap. 20 §, och

kontoret enligt 27 kap. 20 §,

10. vilka upplysningar ett institut

10. vilka upplysningar ett institut

eller något

annat koncernföretag

eller något annat företag ska lämna

546

ska lämna till Riksgäldskontoret för

till

Riksgäldskontoret

eller

Prop. 2020/21:155

dess verksamhet enligt denna lag.

Finansinspektionen

för

dess

Bilaga 4

 

verksamhet enligt denna lag,

 

 

11.bestämmelser om det an- sökningsförfarande och beräkning som avses i 4 a kap. 5 § andra stycket,

12.till vilken procentandel som ett beslut enligt 4 a kap. 6 § får fattas, och

13.kompletterande bestämmelser om nedskrivning och konvertering enligt 21 kap. 15 §.

2§

Regeringen får meddela föreskrifter om

1.innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2.vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid sin prövning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§, och

3. när och var ett beslut om

3. när och var ett beslut om reso-

resolution enligt 8 kap. 13 § och ett

lution enligt 8 kap. 13 §, resolutions-

beslut om resolutionsåtgärder enligt

åtgärder

enligt

12 kap.

5 §

och

12 kap. 5 § ska offentliggöras och

åtgärder

enligt

7 a kap.

2 §

samt

vad offentliggörandet ska innehålla.

uppgifter

som avses i 28 kap. 1 §

 

 

andra stycket ska offentliggöras och

 

 

vad offentliggörandet ska innehålla.

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder ikraft den 28 december 2020.

2.Europeiskt systemviktiga resolutionsenheter och nationellt systemviktiga resolutionsenheter ska uppfylla de krav som följer av 4 kap. 3c § senast den 1 januari 2022.

3.Utöver vad som anges i 1, ska företag som omfattas av 4 kap. 1 § uppfylla det krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som avses i 4 kap. 1 a § respektive 1 b § och som fastställts i enlighet med 4 kap. 3 § senast den 1 januari 2024. För en gradvis övergång till det nya kravet ska Riksgäldskontoret besluta om lämpliga övergångsperioder fram till den

1 januari 2024 med mellanliggande målnivåer varav en ska vara den 1 januari 2022.

4.Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under varje övergångsperiod meddela företaget planerat krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

5.28 kap. 1 § andra stycket ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.

547

Prop. 2020/21:155

Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 5

 

 

Efter remiss har yttranden kommit in från AB Svensk Exportkredit, FAR,

 

Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Förvaltningsrätten Stock-

 

holm, Kommuninvest Sverige AB, Regelrådet, Revisorsinspektionen,

 

Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen,

 

Svenskt Näringsliv och Sveriges riksbank.

 

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att

 

lämna några synpunkter: Ekobrottsmyndigheten, Nasdaq Stockholm

 

Aktiebolag, Näringslivets Regelnämnd och Svenska Fondhandlare-

 

föreningen.

548

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2015:1016) om resolution dels att 4 kap. och 8 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 1–3, 5, 11–13, 15–18 och

21–24 §§, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1, 2, 5, 7 och 14–16 §§, 8 kap. 7 och 8 §§, 11 kap. 3 §, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 §§, 16 kap. 5 §, 21 kap. 2, 15, 27, 28 och 30 §§, 27 kap. 13 §, 28 kap. 7 och 8 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, och rubrikerna närmast före 3 kap. 12 § och 6 kap. 1 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 § ska lyda ”Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande koncern”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 4 kap., 12 nya paragrafer, 2 kap.

2 a och 2 b §§, 3 kap. 12 a §, 5 kap. 3 a–3 c och 7–10 §§, 6 kap. 1 a § och 13 kap. 18 §, och närmast före 5 kap. 7 och 9 §§ och 13 kap. 18 § nya rubriker av följande lydelse.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. – Övergripande om lagen

2 kap. – Definitioner

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. – Resolutionsplaner

 

4 kap. – Minimikravet ned-

4 kap. – Kravet kapitalbas och

skrivningsbara skulder

kvalificerade skulder

5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika

fallissemang

 

 

 

 

6 kap. – Nedskrivning

eller

6 kap. – Nedskrivning eller kon-

konvertering av kapitalinstrument

vertering av relevanta kapital-

utanför resolution

 

instrument

och

kvalificerade

 

 

skulder utanför resolution

7 kap. – Värdering

 

 

 

 

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2 Senaste lydelse 2017:1310.

549

Frågor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapital- instrument och kvalificerade skul- der utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

550

AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. – Inledande av resolution

9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner

10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning

11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna till resolution

12 kap. – Resolutionsåtgärder

13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rätts- handlingar

14 kap. – Kompletterande befogenheter

15 kap. – Särskild förvaltare

16 kap. – Åtgärder mot ägare

17 kap. – Försäljningsverktyget

18 kap. – Broinstitutsverktyget

19 kap. – Avskiljandeverktyget

20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring

21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget

22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen

23 kap. – Skyddsåtgärder

24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution

25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra länder inom EES

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland 27 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 28 kap. – Samarbete och informationsutbyte

29 kap. – Bemyndiganden

30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

3 §

Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Riksgäldskontoret får ta ut av- gifter för prövning av ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförord- ningen.

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för sådana effekter kan godtas.

4 §

Frågor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. prövas av Finansinspektionen.

2kap. 1 §3

I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans- marknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kredit- institut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central mot- part enligt artikel 2.1 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt arti- kel 14 eller godkänts enligt arti- kel 25 i samma förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförord- ningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

3Senaste lydelse 2020:1214.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

551

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

552

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolu- tionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsyns- förordningen och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostna- der för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhands- bidrag till finansieringsarrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgaran- tin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordning- en,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt systemviktigt institut hem- mahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförordning- en,

globalt systemviktig resolutions- enhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situa- tionen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,

kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansie- ringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekon- struktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvär- jande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet:krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direk-

Europaparlamentets och rådets direk-

tiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014

tiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014

om inrättande av en ram för återhämt-

om inrättande av en ram för återhämt-

ning och resolution av kreditinstitut

ning och resolution av kreditinstitut

och

värdepappersföretag och om

och

värdepappersföretag och om

ändring

av

rådets

direktiv

ändring

av

rådets

direktiv

82/891/EEG och Europaparlamentets

82/891/EEG och Europaparlamentets

och

rådets

 

direktiv 2001/24/EG,

och

rådets

 

direktiv 2001/24/EG,

2002/47/EG,

 

2004/25/EG,

2002/47/EG,

 

2004/25/EG,

2005/56/EG,

 

2007/36/EG,

2005/56/EG,

 

2007/36/EG,

2011/35/EU,

2012/30/EU

och

2011/35/EU,

2012/30/EU

och

2013/36/EU

samt

Europaparlamen-

2013/36/EU

samt

Europaparlamen-

tets och rådets förordningar (EU)

tets och rådets förordningar (EU)

nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012,

nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012,

i den ursprungliga lydelsen,

 

i lydelsen enligt Europaparlamentets

 

 

 

 

 

 

och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförord- ningen,

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

553

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

554

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsför- ordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding- företag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder- holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutions- enhet: en resolutionsenhet som inte

är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supp- lementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk per- son inom EES som enligt en resolu- tionsplan ska vara föremål för reso- lutionsåtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolu- tionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och för- väntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutions- enhet och dess dotterföretag som inte är

a) en resolutionsenhet,

b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c) ett dotterföretag i ett tredje- land som enligt resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för

Prop. 2020/21:155

att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut

Bilaga 6

som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller

 

blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

 

större dotterföretag: ett större

 

dotterföretag enligt artikel 4.1.135

 

itillsynsförordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån

som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen, tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäck- ningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har

tillstånd

a)för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen,

b)att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första

stycket 1 den lagen, eller

 

 

 

 

 

 

 

c) att som

sidotjänst ta emot

c) att

som

sidotjänst

ta emot

kunders medel på konto för att

kunders

medel

konto

för

att

underlätta

värdepappersrörelsen

underlätta

värdepappersrörelsen

enligt 2 kap. 2 § första stycket 8

enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den

den lagen, och

lagen,

 

 

 

 

 

 

 

 

värdepappersbolagsdirektivet:

 

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

direktiv

(EU)

 

2019/2034

av

den

 

 

27 november

2019

om tillsyn

av

 

 

värdepappersföretag

och

om

 

 

ändring av direktiven 2002/87/EG,

 

 

2009/65/EG,

 

 

2011/61/EU,

 

 

2013/36/EU,

 

2014/59/EU

och

 

 

2014/65/EU,

i

den

ursprungliga

 

 

lydelsen,

 

 

 

 

 

 

 

 

värdepappersbolagsförordningen:

 

 

Europaparlamentets

och

rådets

 

 

förordning (EU) 2019/2033 av den

 

 

27 november 2019 om tillsynskrav

 

 

för värdepappersföretag

och

om

 

 

ändring av förordningarna (EU) nr

1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller vill- koren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

555

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

556

2 §

 

En kvalificerad skuld är en skuld

En nedskrivningsbar skuld är en

som inte räknas som ett primärkapi-

skuld som inte räknas som

ett

talinstrument eller ett supplementä-

primärkapitalinstrument eller

ett

rkapitalinstrument, och som inte är

supplementärkapitalinstrument,

 

 

och som inte är

 

1.en garanterad insättning,

2.en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,

3.en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt för- farande,

4.en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5.en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

6. en skuld med en kortare åter-

6. en skuld med en kortare åter-

stående löptid än sju dagar, som

stående löptid än sju dagar, som

hänför sig till system eller opera-

hänför sig till system eller opera-

törer i ett anmält avvecklingssystem

törer i ett anmält avvecklingssystem

eller deras deltagare,

eller deras deltagare eller till cen-

 

trala motparter,

7.en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller

b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,

8.en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess löpande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en

9. en skuld till en skatte- eller en

socialförsäkringsmyndighet, förut-

socialförsäkringsmyndighet, förut-

satt att myndighetens fordran har

satt att myndighetens fordran har

förmånsrätt, eller

förmånsrätt,

10. en skuld till garantimyndig-

10. en skuld till garantimyndig-

heten till följd av avgifter som ska

heten till följd av avgifter som ska

betalas i enlighet med 12 § lagen

betalas i enlighet med 12 § lagen

(1995:1571) om insättningsgaranti.

(1995:1571) om insättningsgaranti,

 

eller

 

11. en skuld till ett företag som

 

avses i 1 kap. 1 § första stycket 1

 

eller 2 som inte är en resolutions-

 

enhet men som ingår i samma reso-

 

lutionsgrupp, utom när det gäller

 

skulder som avses i 21 kap. 15 § 2,

 

3 a och 3 b.

Som en kvalificerad skuld räknas

Som en nedskrivningsbar skuld

även en skuld som enligt lagen i ett

räknas även en skuld som enligt

annat land inom EES eller tredje-

lagen i ett annat land inom EES

land inte motsvarar en sådan skuld

eller tredjeland inte motsvarar en

som anges i första stycket.

 

sådan skuld som anges i första

Prop. 2020/21:155

stycket.

Bilaga 6

2 a §

En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld som upp-

fyller villkoren i 4 kap. 9–12 §§.

2 b §

Ett efterställt kvalificerat instru- ment är ett instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsyns- förordningen utom när det gäller

hänvisningarna till artiklarna 72b.3–72b.5.

3 §

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

finns i nedan angivna paragrafer:

 

minimikrav på nedskrivnings-

krav på kapitalbas och kvali-

bara skulder i 4 kap. 1 §

ficerade skulder i 4 kap. 1 §

försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §

broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §

broinstitut i 18 kap. 2 §

avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §

tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §

skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §

statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §

arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §

arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §

kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §

nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §

partiell överföring i 23 kap. 1 §.

3kap. 1 §

Riksgäldskontoret

ska

upprätta

Riksgäldskontoret

ska

upprätta

en resolutionsplan för varje institut.

en resolutionsplan för varje institut

Planen ska ange de resolutions-

och hålla den aktuell. Planen ska

åtgärder som Riksgäldskontoret av-

ange

 

 

 

 

ser att vidta om institutet försätts i

1. de

resolutionsåtgärder

som

resolution. Riksgäldskontoret ska

Riksgäldskontoret avser

att

vidta

hålla planen aktuell.

 

 

om institutet försätts i resolution,

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. de åtgärder som Finansinspek-

 

 

 

 

 

tionen avser att vidta enligt 6 kap.

Resolutionsplanen

ska

upprättas

Resolutionsplanen

ska

upprättas

efter

samråd

med

Finans-

efter att

Finansinspektionen

och

557

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

558

inspektionen

och

resolutions-

resolutionsmyndigheterna i de

myndigheterna i de länder inom

länder inom EES där institutet har

EES där institutet har betydande

betydande filialer fått tillfälle att

filialer.

 

 

lämna synpunkter.

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

 

 

2 §

 

 

 

Ett institut som tillsammans med

Ett institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är

andra koncernföretag inom EES är

föremål

för gruppbaserad tillsyn,

föremål för

gruppbaserad tillsyn,

ska omfattas av en av Riksgälds-

ska omfattas av en koncernresolu-

kontoret

antagen koncernresolu-

tionsplan

som

antagits

av

tionsplan. Planen ska ange vilka

Riksgäldskontoret. Planen ska ange

åtgärder

som Riksgäldskontoret,

1. vilka åtgärder som Riksgälds-

eller i förekommande fall en ut-

kontoret, eller i förekommande fall

ländsk resolutionsmyndighet, avser

en utländsk

resolutionsmyndighet,

att vidta om institutet eller ett annat

avser att vidta om institutet eller ett

koncernföretag försätts i resolution.

annat koncernföretag försätts

i

 

 

resolution,

 

 

 

 

 

2. resolutionsenheter och resolu-

 

 

tionsgrupper i koncernen, och

 

 

 

3. de åtgärder som Finansinspek-

 

 

tionen avser att vidta enligt 6 kap.

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

För en koncern som inte är

För en koncern som inte är

gränsöverskridande ska

koncern-

gränsöverskridande

ska

koncern-

resolutionsplanen

upprättas,

och

resolutionsplanen

upprättas,

och

vid behov uppdateras, av Riks-

vid behov uppdateras, av Riks-

gäldskontoret

efter

samråd

med

gäldskontoret

 

efter

 

att

Finansinspektionen

och

resolu-

Finansinspektionen

och

resolu-

tionsmyndigheterna

i

de

länder

tionsmyndigheterna

i

de

länder

inom EES där det finns betydande

inom EES där det finns betydande

filialer.

 

 

 

 

 

 

 

filialer fått tillfälle att lämna

 

 

 

 

 

 

 

 

synpunkter.

 

 

 

 

 

För

en

gränsöverskridande

För

en

gränsöverskridande

koncern

ska

koncernresolutions-

koncern

ska

koncernresolutions-

planen upprättas, och vid behov

planen upprättas, och vid behov

uppdateras, av

Riksgäldskontoret,

uppdateras, av

Riksgäldskontoret,

om myndigheten

är samordnande

om myndigheten är samordnande

resolutionsmyndighet

 

i

 

reso-

resolutionsmyndighet

i

 

reso-

lutionskollegiet,

tillsammans

med

lutionskollegiet, tillsammans

med

berörda

resolutionsmyndigheter

berörda

resolutionsmyndigheter

och efter samråd med relevanta

och efter att relevanta behöriga

behöriga myndigheter.

 

 

 

myndigheter fått tillfälle att lämna

 

 

 

 

 

 

 

 

synpunkter.

 

 

 

 

 

3 §

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en

Prop. 2020/21:155

gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den informa-

Bilaga 6

tion som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta

 

utländska resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom

 

fyra månader från det att informationen överlämnats, försöka komma

 

överens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolu-

 

tionsplanen.

 

 

 

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten

 

inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över

 

informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyn-

 

digheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

 

Om Riksgäldskontoret är samord-

Om Riksgäldskontoret är sam-

 

nande

resolutionsmyndighet, ska

ordnande resolutionsmyndighet, ska

 

myndigheten göra en ny bedömning

myndigheten göra en ny bedömning

 

av planen, om myndigheten under-

av planen, om myndigheten under-

 

rättas av en resolutionsmyndighet i

rättas av en resolutionsmyndighet i

 

ett annat land inom EES om att den

ett annat land inom EES om att den

 

myndigheten bedömer att en om-

myndigheten bedömer att en om-

 

tvistad fråga avseende koncern-

tvistad fråga avseende koncern-

 

resolutionsplanen kan få väsentlig

resolutionsplanen kan få väsentlig

 

finanspolitisk inverkan i det landet.

finanspolitisk inverkan i det landet.

 

Riksgäldskontoret ska då också göra

Riksgäldskontoret ska då också göra

 

en ny bedömning av minimikravet

en ny bedömning av kravet

 

nedskrivningsbara skulder enligt

kapitalbas och kvalificerade skulder

 

4 kap.

 

 

 

enligt 4 kap.

 

 

 

 

5 §

 

Om Riksgäldskontoret inte är den

Om Riksgäldskontoret inte är den

 

samordnande

resolutionsmyndig-

samordnande resolutionsmyndig-

 

heten

och

en

överenskommelse

heten, ska myndigheten fatta beslut

 

enligt 3 § inte har träffats inom fyra

om en resolutionsplan för de dotter-

 

månader,

ska

Riksgäldskontoret

företag som den ansvarar för, om

 

fatta beslut om en resolutionsplan

1. myndigheten invänder mot den

 

för de dotterföretag som myndig-

samordnade myndighetens resolu-

 

heten ansvarar för.

tionsplan, och

 

 

 

 

 

2. en överenskommelse enligt 3 §

 

 

 

 

 

inte har träffats inom fyra månader.

 

När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behöriga myndigheter.

11 §

 

 

När Riksgäldskontoret upprättar

När

Riksgäldskontoret upprättar

en koncernresolutionsplan enligt

en koncernresolutionsplan

enligt

2 §, ska Riksgäldskontoret pröva i

2 §, ska myndigheten pröva i vilken

vilken utsträckning det är möjligt

utsträckning det är möjligt att på ett

att rekonstruera eller avveckla kon-

sätt som inte leder till en allvarlig

cernföretagen genom konkurs, lik-

störning i det finansiella systemet

vidation eller resolution eller mot-

inom

EES rekonstruera

eller

svarande utländska förfaranden

avveckla

 

ett sätt som inte leder till en allvar-

 

 

559

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

lig störning i det finansiella syste- met i EES. Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas lik- viditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur något finansierings- arrangemang.

Prövningen ska göras efter samråd med de behöriga myndig- heterna för dotterföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom EES där koncernföretagen har

betydande filialer. För en gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

1.koncernföretagen genom kon- kurs, likvidation eller motsvarande utländska förfaranden, eller

2.koncernen eller en resolutions- grupp genom resolution.

Riksgäldskontoret får inte för- utsätta att det lämnas likviditets- stöd på särskilda villkor från Riks- banken eller någon annan central- bank eller annat statligt stöd än medel ur något finansierings- arrangemang.

Prövningen ska göras efter att de

behöriga myndigheterna för dotterföretagen och resolutions- myndigheterna i de länder inom EES där koncernföretagen har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter. För en gräns-

överskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett företag som inte ingår i en finansiell koncern

 

12 §

 

Om Riksgäldskontoret finner att

Om Riksgäldskontoret finner att

 

det finns väsentliga hinder mot att

det finns väsentliga hinder mot att

 

rekonstruera eller avveckla ett insti-

rekonstruera eller avveckla ett före-

 

tut, ska Riksgäldskontoret under-

tag, ska Riksgäldskontoret under-

 

rätta institutet, Finansinspektionen

rätta företaget, Finansinspektionen

 

och resolutionsmyndigheterna i de

och resolutionsmyndigheterna i de

 

länder inom EES där institutet har

länder inom EES där företaget har

 

betydande filialer. Riksgäldskon-

betydande filialer.

 

toret ska samtidigt förelägga insti-

 

 

tutet att inom fyra månader ange

 

 

vilka åtgärder som det anser kan

 

 

undanröja eller minska de väsent-

 

 

liga hinder som Riksgäldskontoret

 

 

funnit.

 

 

Om Riksgäldskontoret har funnit

Riksgäldskontoret ska samtidigt

 

att det finns väsentliga hinder mot

förelägga företaget att inom fyra

560

att rekonstruera eller avveckla ett

månader ange vilka åtgärder som

institut, får Riksgäldskontoret inte

det anser kan undanröja eller

Prop. 2020/21:155

upprätta

en resolutionsplan för

minska hindren.

Bilaga 6

institutet

förrän åtgärder enligt

 

 

13 § har vidtagits eller Riksgälds- kontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.

Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren beror på att företaget

1.inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller

2.inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsyns- förordningen eller 4 kap. 2–10 §§.

 

 

 

 

 

12 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret har funnit

 

 

 

 

 

 

att det finns väsentliga hinder mot

 

 

 

 

 

 

att rekonstruera eller avveckla ett

 

 

 

 

 

 

institut, får en resolutionsplan för

 

 

 

 

 

 

institutet

inte

upprättas

förrän

 

 

 

 

 

 

åtgärder enligt 13 § har vidtagits

 

 

 

 

 

 

eller Riksgäldskontoret har

funnit

 

 

 

 

 

 

att sådana åtgärder inte är nöd-

 

 

 

 

 

 

vändiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

 

Om

Riksgäldskontoret,

efter

Om

Riksgäldskontoret,

efter

att

 

samråd

med

Finansinspektionen,

Finansinspektionen fått tillfälle att

 

bedömer att de åtgärder som insti-

lämna synpunkter, bedömer att de

 

tutet anger inte effektivt undanröjer

åtgärder som ett företag anger

 

eller minskar de väsentliga hindren

enligt 12 § inte effektivt undanröjer

 

mot att rekonstruera eller avveckla

eller minskar hindret mot att

 

institutet, ska

Riksgäldskontoret

rekonstruera

eller

avveckla

 

besluta om vilka andra åtgärder

företaget,

ska

Riksgäldskontoret

 

som institutet ska vidta för att

besluta om vilka andra åtgärder

 

undanröja

eller minska

dessa

som företaget ska vidta inom fyra

 

hinder. Ett sådant beslut får dock

veckor från beslutet för att undan-

 

bara avse sådana åtgärder som

röja eller minska detta hinder. Ett

 

anges i 24 §.

 

 

 

sådant beslut får dock bara avse

 

 

 

 

 

 

sådana åtgärder som anges i 24 §.

 

När

Riksgäldskontoret

prövar

När

Riksgäldskontoret

 

prövar

 

vilka åtgärder som institutet ska

vilka åtgärder som företaget ska

 

vidta,

ska

Riksgäldskontoret ta

vidta,

ska Riksgäldskontoret

ta

 

hänsyn till det hot som hindren

hänsyn till det hot som hindren

 

utgör för det finansiella systemet

utgör för det finansiella systemet

 

och den inverkan åtgärderna har på

och den inverkan åtgärderna har på

 

institutet, det finansiella systemet,

företaget, det finansiella systemet,

 

den

inre

 

marknaden

och

den

inre

marknaden

 

och

 

samhällsekonomin. Åtgärderna ska

samhällsekonomin. Åtgärderna ska

561

Prop. 2020/21:155

stå i proportion till de hinder som

stå i proportion till de hinder som

Bilaga 6

ska undanröjas eller begränsas.

 

ska undanröjas eller begränsas.

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om Riksgäldskontoret vid

en

Om

Riksgäldskontoret

vid

en

 

prövning enligt 11 § finner att det

prövning enligt 11 § finner att det

 

finns väsentliga hinder mot att

finns väsentliga hinder mot att

 

rekonstruera

eller

avveckla

en

rekonstruera

eller

avveckla

en

 

gränsöverskridande

koncern,

ska

gränsöverskridande

koncern,

ska

 

Riksgäldskontoret

samråda

med

Riksgäldskontoret

 

ge

tillsyns-

 

tillsynskollegiet

och resolutions-

kollegiet

och

resolutionsmyndig-

 

myndigheterna i de länder inom

heterna i de länder inom EES där

 

EES där betydande filialer är

betydande

filialer

är

belägna

 

belägna

och

 

därefter

försöka

tillfälle att lämna synpunkter och

 

komma överens med de utländska

därefter

försöka

komma

överens

 

resolutionsmyndigheterna om vilka

med de utländska resolutions-

 

åtgärder som ska vidtas beträffande

myndigheterna

om

vilka

åtgärder

 

samtliga institut i koncernen. Riks-

som ska vidtas beträffande koncer-

 

gäldskontorets bedömning av möj-

nen.

Riksgäldskontorets

bedöm-

 

ligheten att rekonstruera eller av-

ning av möjligheten att rekonstru-

 

veckla koncernen ska tjäna som

era eller avveckla koncernen ska

 

utgångspunkt för beslut i frågan om

tjäna som utgångspunkt för beslut i

 

vilka åtgärder som ska vidtas.

 

frågan om vilka åtgärder som ska

 

 

 

 

 

 

 

 

vidtas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När Riksgäldskontoret är sam-

När Riksgäldskontoret är samord-

 

ordnande resolutionsmyndighet för

nande resolutionsmyndighet för en

 

en gränsöverskridande koncern och

gränsöverskridande

koncern

och

 

företagen som ingår i koncernen

företagen som ingår i koncernen

 

ska bli föremål för åtgärder enligt

ska bli föremål för åtgärder enligt

 

beslut enligt 15 §, ska Riksgälds-

15 §,

 

ska

 

Riksgäldskontoret

 

kontoret

tillsammans

med

den

tillsammans med den samordnande

 

samordnande

tillsynsmyndigheten

tillsynsmyndigheten

och

Euro-

 

och Europeiska

bankmyndigheten

peiska bankmyndigheten ta fram en

 

ta fram en rapport som ska inne-

rapport som ska innehålla en analys

 

hålla en analys av de väsentliga

av de väsentliga hindren mot att

 

hindren mot att vidta effektiva reso-

vidta

effektiva

resolutionsåtgärder

 

lutionsåtgärder beträffande koncer-

beträffande

koncernen

och

dess

 

nen. Rapporten ska belysa vilka

resolutionsgrupper. Rapporten ska

 

effekter olika åtgärder har på

belysa vilka effekter olika åtgärder

 

institutets affärsmodell och ge för-

har på koncernens eller en

 

slag på sådana proportionella och

resolutionsgrupps affärsmodell och

 

riktade åtgärder som enligt Riks-

ge förslag på sådana proportionella

 

gäldskontoret

är

nödvändiga

och

och riktade åtgärder som enligt

 

lämpliga för att undanröja eller

Riksgäldskontoret

är

nödvändiga

 

begränsa hindren.

 

 

 

och lämpliga för att undanröja eller

 

 

 

 

 

 

 

 

begränsa hindren.

 

 

 

 

 

562

17 §

Prop. 2020/21:155

En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med

Bilaga 6

möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna

 

synpunkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de

 

hinder som identifierats i rapporten.

 

Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första stycket beror på att ett koncernföretag befinner sig i en sådan situation som avses i 12 § tredje stycket, ska Riksgälds- kontoret, efter att övriga resolu- tionsmyndigheter fått tillfälle att

lämna synpunkter, förelägga moderföretaget att inom två veckor ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella hindret.

 

 

 

18 §

 

 

När moderföretaget har yttrat sig

När moderföretaget har yttrat sig

enligt 17 § eller den tid för yttrande

enligt 17 § eller den tid för yttrande

som anges i den paragrafen har löpt

som anges i den paragrafen har löpt

ut, ska Riksgäldskontoret,

efter

ut, ska Riksgäldskontoret, efter att

samråd med behöriga myndigheter

behöriga myndigheter och resolu-

och med resolutionsmyndigheter i

tionsmyndigheter i

länder

inom

länder inom EES där moder-

EES där moderföretaget, dotter-

företaget,

dotterföretag

eller

företag eller betydande filialer till

betydande filialer till institut i

institut i koncernen finns fått

koncernen

finns,

försöka komma

tillfälle att lämna synpunkter,

överens

med

resolutions-

försöka komma

överens

med

myndigheterna om

 

 

resolutionsmyndigheterna om

 

1. vilka väsentliga hinder som finns,

 

 

2. hur de åtgärder som föreslagits

2. hur de åtgärder som föreslagits

av moderföretaget inom EES ska

av moderföretaget

ska bedömas,

bedömas, och

 

 

och

 

 

3.vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hindren.

Överenskommelsen ska träffas

Överenskommelsen

ska

träffas

inom fyra månader från det att

inom fyra månader från det att

moderföretaget yttrat sig över rappor-

moderföretaget yttrat sig över rappor-

ten eller, om moderföretaget inte

ten, eller om moderföretaget inte

yttrat sig, vid utgången av den fyra-

yttrat sig, inom en månad från

månadersperiod som anges i 17 §.

utgången av den fyramånadersperiod

 

som anges i 17 § första stycket.

 

En

överenskommelse

om ett

 

hinder

som avses i

17 § andra

stycket ska träffas inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig.

563

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

564

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21 §

 

 

 

 

 

 

 

Om

en överenskommelse

enligt

Om

en överenskommelse

enligt

18 § inte har träffats inom föreskriven

18 § inte har träffats inom föreskriven

tid och Riksgäldskontoret inte är

tid,

ska

Riksgäldskontoret

med

samordnande

resolutionsmyndighet,

tillämpning av 12 och 13 §§ och med

ska Riksgäldskontoret med tillämp-

hänsyn tagen till synpunkter och

ning av 12 och 13 §§ och med hänsyn

reservationer från de övriga resolu-

tagen till synpunkter och reserva-

tionsmyndigheterna fatta beslut om

tioner från de övriga resolutions-

åtgärder som ska vidtas mot en reso-

myndigheterna fatta beslut om åtgär-

lutionsenhet eller ett

dotterföretag

der som ska vidtas mot ett institut.

som inte är en resolutionsenhet men

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som Riksgäldskontoret är resolu-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tionsmyndighet för.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §

 

 

 

 

 

 

 

Om

myndigheterna

 

inte

 

har

Om

myndigheterna

inte

har

kommit överens om någon av de

kommit överens om någon av de

åtgärder

som

anges

i

24 §

första

åtgärder

som

anges

i

24 §

första

stycket 7,

8

eller 10,

och

någon

stycket 7,

8

eller 10,

och

någon

berörd

utländsk resolutionsmyndig-

berörd

utländsk resolutionsmyndig-

het

inom tidsfristen

i

18 §

andra

het inom tidsfristen i 18 § andra eller

stycket har hänskjutit ärendet till

tredje stycket har hänskjutit ärendet

Europeiska

bankmyndigheten

i

till

Europeiska bankmyndigheten i

enlighet med artikel 19 i förordning

enlighet med artikel 19 i förordning

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt

Europaparlamentets

och

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

förordning 806/2014/EU, ska Riks-

förordning 806/2014/EU, ska Riks-

gäldskontoret skjuta upp sitt beslut

gäldskontoret skjuta upp sitt beslut

enligt 20 eller 21 § med en månad och

enligt 20 eller 21 § med en månad och

invänta det beslut som Europeiska

invänta det beslut som Europeiska

bankmyndigheten kan

komma

att

bankmyndigheten kan

komma att

fatta enligt artikel 19.3 i samma för-

fatta enligt artikel 19.3 i samma för-

ordning. Riksgäldskontoret ska följa

ordning. Riksgäldskontoret ska följa

ett beslut i saken från Europeiska

ett beslut i saken från Europeiska

bankmyndigheten.

 

 

 

 

 

bankmyndigheten.

 

 

 

Riksgäldskontoret får inte hän-

Riksgäldskontoret får inte hän-

skjuta ett ärende till Europeiska

skjuta ett ärende till Europeiska

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

bankmyndigheten enligt 28 kap. 7 §

om

fyramånadersfristen

i

18 §

om tidsfristen i 18 § andra eller

andra stycket har löpt ut eller en

tredje stycket har löpt ut eller en

överenskommelse har träffats.

 

överenskommelse har träffats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

 

 

 

 

Ett beslut enligt 18 § av en ut-

Ett beslut enligt 18 § av en ut-

ländsk

samordnande

 

resolutions-

ländsk

samordnande

 

resolutions-

myndighet gäller i Sverige, om det

myndighet gäller i Sverige, om det

fattats

efter

en överenskommelse

fattats

efter

en överenskommelse

med en eller flera resolutionsmyn-

med en eller flera resolutionsmyn-

digheter eller på grund av att de

digheter eller på grund av att de

behöriga

myndigheterna

inte

har

behöriga

myndigheterna inte har

kommit överens inom

fyra kommit överens inom tidsfristen i

Prop. 2020/21:155

månader.

18 § andra eller tredje stycket.

Bilaga 6

24 §

För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

1.förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrangemang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att före- taget kan tillhandahålla kritiska verksamheter,

2.förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala exponeringar,

3.införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolu- tionsändamålen,

4.förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,

5.förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksam-

het,

6.förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa affärsområden eller försäljning av vissa produkter,

7.förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller operativa strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga verksamheter,

8. förelägga ett institut eller ett

8. förelägga

företaget

eller

moderföretag att inrätta ett finansi-

moderföretaget att inrätta ett finan-

ellt moderholdingföretag i Sverige

siellt

moderholdingföretag

i

eller ett finansiellt moderholding-

Sverige eller ett finansiellt moder-

företag inom EES,

 

holdingföretag inom EES,

 

 

9. förelägga ett institut eller ett

9. förelägga företaget att öka sina

sådant företag som avses i 1 kap.

kvalificerade skulder eller att vidta

1 § första stycket 2

att öka sina

andra åtgärder för att uppfylla

kvalificerade skulder eller att vidta

kravet enligt 4 kap. 1 §,

 

 

åtgärder för att uppfylla minimi-

 

 

 

 

 

kravet nedskrivningsbara skul-

 

 

 

 

 

der, eller

 

 

 

 

 

 

10. förelägga ett

holdingföretag

10. förelägga

ett holdingföretag

med blandad verksamhet som är

med blandad verksamhet som är

moderföretag till ett institut att inrätta

moderföretag till företaget att inrätta

ett finansiellt holdingföretag för att

ett finansiellt holdingföretag för att

kontrollera institutet, om det är nöd-

kontrollera företaget, om det är

vändigt för att underlätta resolution

nödvändigt för

att underlätta

och undvika att resolutionen får

resolution och undvika att resolu-

negativ effekt på den icke-finansiella

tionen får negativ effekt på den icke-

delen av koncernen.

 

finansiella delen av koncernen,

 

 

 

11. förelägga företaget att upp-

 

 

fylla kravet enligt 4 kap. 1 § och, i

 

 

förekommande fall, det kom-

 

 

binerade buffertkravet, eller

 

 

 

 

12. förelägga

företaget

att,

i

 

 

fråga om kravet enligt 4 kap. 1 §,

 

 

ändra löptidsprofilen för

 

565

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

a) kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument, efter godkännande av Finansins- pektionen, och

b) kvalificerade skulder.

När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggan- det avser.

4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder Kravet och hur det ska uttryckas

1 § I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller

21kap., ska Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av

1.det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns-

förordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och

2.det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i samma förordning (bruttosoliditetskvoten).

Hur kravet ska bestämmas

Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag till globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES

2 § För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotter- företag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret besluta om ett ytterligare krav, utöver den riskvägda kvoten och bruttosoliditetskvoten enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet.

Övriga resolutionsenheter

3 § För en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolu- tionsenhet ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapital- baskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappers- bolagsdirektivet, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av resolution, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

566

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av resolution.

För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får

1. den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och

2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.

Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett sådant beslut ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:

1. förekomsten av garanterade insättningar och avsaknaden av skuld- instrument,

2. om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är begränsad, och

3. i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimär- kapital för att uppfylla kravet.

Övriga företag som inte är resolutionsenheter

4 § För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av

a)kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av

a)kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord- ningen, och

b)ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution av resolutionsgruppen.

För ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att kravet bara ska bestämmas enligt första stycket 1 a och 2 a.

Gemensamma bestämmelser

5 § Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av

1.3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn till kraven enligt 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och

2.3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b och 2 b utgå från de senast rapporterade värdena för det totala riskexponeringsbeloppet och det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i tillsynsförordningen och artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

567

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

568

6 § Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första stycket 1 b och 4 § första stycket 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla marknadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, dock längst ett år.

Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för det kontra- cykliska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapital- buffertar, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om Riksgälds- kontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätt- hålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan till- handahålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om före- byggande statligt stöd till kreditinstitut.

7 § Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 § eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att undantas eller överföras.

8 § Riksgäldskontoret ska

1.löpande och utan dröjsmål anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, och

2.utgå från tillämpningen av artiklarna 465–491 och 493–501 i tillsyns- förordningen.

Hur kravet ska uppfyllas

Gemensamma bestämmelser

9 § En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalifice- rade skulder med

1.kapitalbas, och

2.skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom när det gäller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsförordningen.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även för ett företag som varken är en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

10 § Om en skuld enligt 9 § första stycket avser ett skuldinstrument som innefattar derivat får skulden användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1.kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för utfärdandet är fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan värderas på motsvarande sätt som ett likvärdigt instrument utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller

2.värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd eller resolu- tion är fast eller ökande och inte överstiger det belopp som ursprungligen betalades för skuldinstrumentet.

Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.

En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast eller ökande belopp enligt första stycket 2.

11§ En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på kapitalbas och kvali- ficerade skulder med skulder enligt 12 § första stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterföretag till resolutionsenheten har till en delägare av dotterföretaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföre- taget och resolutionsenheten, om

1.resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och

2.skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder för dotterföretaget, efter avdrag för summan av de skulder som företaget, direkt eller genom andra företag inom samma resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första stycket 2.

12§ Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolu- tionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1.skulder

a)som företaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,

b)som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna till artiklarna 72b.2 b, c, k, l och m och 72b.3– 72b.5,

c)som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,

d)som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget påverkas,

e)vars förvärv inte finansierats av företaget,

f)som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget utom vid företagets konkurs eller likvidation,

g)som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetalningar av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets konkurs eller likvidation, och

h)för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende av kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller

2. kapitalbas som är

a)kärnprimärkapital, eller

b)annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför resolutionsgruppen.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

569

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

570

Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för ett företag som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2 ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fjärde stycket i krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Delkrav för vissa resolutionsenheter

13 § En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket ska delvis uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 §.

Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital.

Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i artikel 72b.3 i tillsynsförordningen är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten, medge en lägre procentandel än den som anges i andra stycket, om andelen överstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder och eget kapital

1.där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda exponerings- beloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5, och

2.där X2 motsvarar summan av

a)18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och

b)det kombinerade buffertkravet.

14 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får delkravet enligt 13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala risk- vägda exponeringsbeloppet, om

1.resolutionsplanen inte förutsätter användning av resolutionsreserven och förutsättningarna enligt 21 kap. 30 och 32 §§ kan uppfyllas, eller

2.delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett oproportionerligt sätt.

Alternativt delkrav för vissa resolutionsenheter

15 § Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig resolutions- enhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i stället för det som anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalifi- cerade instrument och skulder som avses i 11 § med ett belopp som inte överstiger det högsta av

1.8 procent av totala skulder och eget kapital, eller

2.summan av

a)det kombinerade buffertkravet,

b)två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen, och

c)två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet.

Första stycket gäller om

1. det finns ett väsentligt hinder för genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och

a)hindret inte undanröjts eller begränsats i enlighet med ett förelägg- ande från Riksgäldskontoret, eller

b)Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är tillräckliga för att hindret helt eller delvis ska undanröjas eller begränsas och tillämp- ning av denna paragraf bedöms vara en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,

2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller ägarstruktur, verk- samhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutions- enhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan begränsa förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller konverte- ring enligt 6 kap. eller resolution, eller

3. resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör den kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar 20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag som omfattas av detta kapitel.

16 § Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska gälla också för en annan resolutionsenhet än som anges i den paragrafen, om

1.resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 §§ med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som skulder som inte utgör nedskrivningsbara skulder eller som undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §,

2.det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för borgenärer blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller lik- vidation på grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av skulder som inte avser efterställda skulder och som inte undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §, och

3.kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är tillräckliga för att säkerställa att borgenärer inte orsakas en sådan förlust som avses i 2.

17 § Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret beakta följande omständigheter:

1.marknadsdjupet för och prissättningen på resolutionsenhetens kärn- primärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument och den tid som behövs för att verkställa de trans- aktioner som krävs,

2.storleken på resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72a i tillsynsförordningen som har en kvarvarande löptid som understiger ett år vid tidpunkten för beslutet,

3.resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i 2 utom när det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsförordningen,

4.om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder och som har samma eller sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen som de högst

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

571

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

572

prioriterade kvalificerade skulderna överstiger 5 procent av resolutions- enhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

5.resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabi- litet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6.hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens åter- kapitalisering.

Miniminivå för delkravet

18 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får andelen kapital- bas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 § inte understiga 13,5 procent i fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i fråga om bruttosoliditetskvoten.

19 § Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också för en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket.

Särskilda bestämmelser för dotterföretag

20§ Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte är en resolutions- enhet ska undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om

1.institutet är ett dotterföretag till

a)ett moderföretag som är en resolutionsenhet, eller

b)ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis,

2. dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige och ingår i samma resolutionsgrupp,

3. det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt överföra medel från kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterföretaget om förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

4. moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av dotter- företaget och har rätt att åta sig att svara för dotterföretagets åtaganden,

5. riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget, och

6. moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i dotterföretaget eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse.

21 § Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om

1.det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,

2.garantin utfaller när

a)dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de förfaller till betalning, eller

b)förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är uppfyllda,

3. garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöver- låtelse som motsvarar minst 50 procent av beloppet,

4.de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt arti- kel 197 i tillsynsförordningen, vilket efter lämpliga nedsättningar ska vara tillräckligt för att täcka det säkerställda beloppet enligt 3,

5.de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter eller andra säkerhetsrätter,

6.säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma betalnings- villkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsförordningen, och

7.det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna från resolu- tionsenheten till dotterföretaget, oavsett om resolutionsenheten har försatts

iresolution.

Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret begära att resolutionsenheten tillhandahåller ett skriftligt yttrande eller på annat sätt visar att det inte finns några sådana hinder som avses där.

22§ Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutions- enhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet omfattas inte av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret beslutar om det.

På vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas

23 § För följande företag ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder bestämmas och uppfyllas på individuell nivå:

1.en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,

2.ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

3.ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet, och

4.ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt konkurs eller likvidation.

För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på konsoli- derad nivå:

1.en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och

2.ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Frister

24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 13–15 §§ tre år efter att enheten har fastställts som en sådan.

25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla

1.kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ tre år efter att enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller

2.kraven enligt 18 och 19 §§ två år efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap eller en sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

573

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

574

26 § Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när

1.en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 8 §, 13–16 och 23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och

2.ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 12 och 20–23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.

27 § Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §. Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under en tidsperiod som avses i

24–26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta företaget om en ny nivå.

Offentliggörande

28 § Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls.

Första stycket gäller inte

1.under en frist enligt 26 §, eller

2.för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Övervakning

29 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att dela ut mer än ett högsta belopp som företaget får förfoga över, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Med förbud enligt första stycket avses att

1.göra en värdeöverföring kopplad till företagets kärnprimärkapital,

2.förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensions- förmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffertkravet, eller

3.göra utbetalningar kopplade till instrument som räknas som primär- kapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

30 § Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om det befinner sig i en situation som avses i 29 § första stycket.

31 § Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio månader efter att Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 §.

Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av följande förutsättningar är uppfyllda:

1.bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens funktionssätt,

2.störningarna enligt 1 medför

a)ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

b)ökade kostnader för företaget, och

c)att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan ge ut sådana instrument som avses i a,

3. en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,

4. störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana instrument som avses i 2 a i den omfattning som krävs för att avhjälpa bristen, och

5. ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet.

Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt första stycket, ska Finansinspektionen underrättas.

32 § Riksgäldskontoret ska varje månad göra en ny bedömning av om förutsättningarna enligt 31 § andra stycket är uppfyllda.

33§ Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

Om ett företag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, får Finansinspektionen, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att lämna synpunkter, ingripa mot företaget.

För företag som avses i 1 § första stycket 1 finns bestämmelser om ingri- pande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och

25kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. För företag som avses i 1 § första stycket 2 gäller 15 kap. lagen om bank- och finansierings- rörelse i tillämpliga delar.

Gränsöverskridande fall

34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter och, om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndigheten, den samordnande resolutionsmyndigheten, om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

1.på konsoliderad nivå för respektive resolutionsenhet, och

2.på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp.

Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om

1.de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för, och

2.koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyn- dighet för en resolutionsenhet och om moderföretaget inte är en resolu- tionsenhet i samma resolutionsgrupp.

I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag som inte är en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som inte ingår i resolutionsgruppen, om det överensstämmer med resolutionsplanen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat tillräckligt med instrument enligt 13 §.

35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsför- ordningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutionsenheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

575

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

576

resolutionsmyndighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndighet, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndigheter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt

1.36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och

2.36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.

Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är upp- fyllda.

36 § Vid tillämpningen av 35 § ska kraven enligt 2 § första stycket bestämmas för

1.respektive resolutionsenhet, och

2.ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolu- tionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att berörda utländska resolu- tionsmyndigheter och, om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndigheten, den samordnande resolutionsmyndigheten fått tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyn- dighet för.

38 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom tidsfristen enligt 37 § första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndig- heten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut en månad och följa Europeiska bankmyndighetens beslut.

Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet får myndigheten inte hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § första stycket löpt ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgälds- kontoret får inte heller hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts av dotterföretagets resolutionsmyndighet

1.är högst 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med 12,5 i fråga om kravet enligt 23 §, och

2.motsvarar kravet enligt 4–6 §§.

39 § Ett gemensamt beslut enligt 34 § och ett beslut som en berörd utländsk resolutionsmyndighet fattar på grund av att ett gemensamt beslut inte har fattats inom tidsfristen enligt 37 § gäller i Sverige.

Ett gemensamt beslut enligt 34 § och Riksgäldskontorets beslut enligt 37 §

Prop. 2020/21:155

ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.

Bilaga 6

5 kap.

 

1 §4

 

För en motpart till ett företag som

För en motpart till ett företag som

 

avses i 1 kap. 1 § första stycket

avses i 1 kap. 1 § första stycket

 

gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett

gäller 11 kap. 3–7 §§ beträffande ett

 

beslut om en krisavvärjande åtgärd

beslut om en krisavvärjande åtgärd

 

eller en händelse som har direkt

eller tillfällig åtgärd eller en hän-

 

koppling till ett sådant beslut. Det

delse som har direkt koppling till ett

 

som anges om ett beslut om reso-

sådant beslut. Det som anges om ett

 

lution eller resolutionsåtgärder ska

beslut om resolution eller resolu-

 

då avse ett beslut om krisavvärjande

tionsåtgärder ska då avse ett beslut

 

åtgärder.

om en krisavvärjande åtgärd eller

 

 

tillfällig åtgärd.

 

2 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

första stycket 1 och 2 ska i avtal

första stycket 1 eller 2 ska i avtal

som avser relevanta kapitalinstru-

som avser relevanta kapitalinstru-

ment och kvalificerade skulder och

ment och nedskrivningsbara skul-

som omfattas av lagstiftningen i

der och som omfattas av lagstift-

tredjeland ta in villkor som innebär

ningen i tredjeland ta in villkor som

att skulden kan komma att skrivas

innebär att skulden kan komma att

ned eller konverteras och att borge-

skrivas ned eller konverteras och att

närerna accepterar

borgenärerna accepterar

1.en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet, eller

2. konverteringar eller indrag-

2. de konverteringar eller indrag-

ningar som kan bli följden av ett

ningar som kan bli följden av ett

beslut om resolution eller av ett

beslut om resolution eller av ett

beslut om nedskrivning eller kon-

beslut om nedskrivning eller kon-

vertering av relevanta kapitalinstru-

vertering av relevanta kapitalinstru-

ment.

ment och kvalificerade skulder.

Kravet enligt första stycket gäller dock inte

1.kvalificerade insättningar från fysiska personer,

2.kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3.insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det

framgår av tekniska

4. om det framgår av tekniska

standarder som antagits av Euro-

standarder som antagits av Euro-

peiska kommissionen i enlighet med

peiska kommissionen i enlighet

artikel 55.3

i krishanteringsdirek-

med artikel 55.5 i krishanterings-

4 Senaste lydelse 2017:1310.

577

Prop. 2020/21:155

tivet att sådana avtalsvillkor inte

direktivet att sådana

avtalsvillkor

Bilaga 6

krävs.

inte krävs.

 

 

 

Riksgäldskontoret får besluta att

 

 

kravet enligt första stycket inte ska

 

 

gälla för ett företag för vilket kravet

 

 

på kapitalbas och

kvalificerade

 

 

skulder har fastställts till ett belopp

 

 

enligt 4 kap. 4 § andra stycket.

3 a §

Om det av någon anledning inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 § första stycket i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet, ska företaget underrätta Riksgäldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden hör.

När Riksgäldskontoret har tagit emot underrättelsen gäller inte 2 § första stycket. Om Riksgälds- kontoret bedömer att det är möjligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksgäldskontoret dock inom rimlig tid kräva det.

Riksgäldskontoret ska bedöma om underrättelsen påverkar möj- ligheten att försätta företaget i resolution.

3 b §

Riksgäldskontoret ska bedöma hur möjligheten att försätta ett före- tag i resolution påverkas av att skulder inom en och samma skuld- klass, inbegripet kvalificerade skul- der, till mer än 10 procent består av skulder som

1. undantas från kravet på avtals- villkor enligt 3 a §,

2. inte är nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 § första stycket 1–11, och

3. sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konverte- ring enligt 21 kap. 27 §.

3 c §

En skuld får inte användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och

578

kvalificerade skulder enligt 4 kap.

Prop. 2020/21:155

1 § om

Bilaga 6

1. företaget låter bli att ta in

 

villkor som krävs enligt 2 § första

 

stycket, eller

 

2. ett sådant krav som avses i 1

 

inte gäller enligt 2 § tredje stycket

 

eller 3 a §.

 

Tillfälliga åtgärder

7§

Riksgäldskontoret får, efter att

Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget.

Ett sådant beslut får fattas, om

1.Finansinspektionen har fast- ställt att företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

2.det inte finns några omedel- bart tillgängliga alternativa åtgär- der från den privata sektorn som skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget,

3.åtgärden bedöms nödvändig för att undvika ytterligare för- sämring av de finansiella villkoren för företaget, och

4.åtgärden är nödvändig

a)med hänsyn till det allmännas intresse,

b)för att välja lämpliga resolu- tionsåtgärder, eller

c)för att säkerställa en ända- målsenlig tillämpning av ett eller flera resolutionsverktyg.

Vid beslut enligt första stycket gäller 12 kap. 5 § och 13 kap. 2 § andra stycket och 3–6 a §§.

8§

Om Riksgäldskontoret beslutar

om en åtgärd enligt 7 § första stycket, får Riksgäldskontoret

579

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

580

avseende samma period också besluta att

1.en borgenär till företaget som omfattas av förbudet inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget, och

2.en motpart till företaget som omfattas av förbudet inte får

a) säga upp eller häva ett avtal med företaget,

b) ändra villkoren i ett avtal med företaget,

c) ställa in fullgörelsen mot före- taget,

d) kvitta

– en fordran som företaget har på motparten mot en fordran som motparten har på företaget, eller

– en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten mot en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

e) omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som företaget ska full- göra mot motparten, till en netto- fordran eller en nettoförpliktelse, eller

f) tillämpa en slutavräknings- klausul.

Vid beslut enligt första stycket 1 gäller 13 kap. 8–10 §§.

Vid beslut enligt första stycket 2 gäller 13 kap. 12–17 §§.

Erkännande av tillfälliga åtgärder

9§

Ett företag som avses i 1 kap. 1 §

första stycket 1 eller 2 ska i finan- siella avtal som omfattas av lag- stiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att

1.avtalet kan bli föremål för till- fälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§, och

2.ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd utgör hinder mot att utöva

När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.
Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument och kvali- ficerade skulder ska skrivas ned eller konverteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

 

rättshandlingar

enligt

11 kap.

Prop. 2020/21:155

 

3–7 §§.

 

 

Bilaga 6

 

10 §

 

 

 

 

Ett moderföretag inom EES ska

 

 

säkerställa att

dotterföretag i

 

 

tredjeland i finansiella avtal tar in

 

 

ett villkor om att en åtgärd som

 

 

avses i 11 kap. 3 § inte får vidtas på

 

 

grund av ett beslut om tillfälliga

 

 

åtgärder enligt

7 och

8 §§ och

 

 

13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§ av-

 

 

seende moderföretaget.

 

 

 

Första stycket gäller om dotter-

 

 

företaget i hemlandet motsvarar ett

 

 

1. kreditinstitut,

 

 

 

2. värdepappersbolag, eller

 

 

3. finansiellt institut.

 

 

 

6 kap.

 

 

 

Nedskrivning eller konvertering

Nedskrivning eller konvertering

 

av kapitalinstrument utanför

av relevanta kapitalinstrument och

 

resolution

kvalificerade skulder utanför

 

 

resolution

 

 

 

1 §

När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument utanför reso- lution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. Värde- ringen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om

1.minskning av kärnprimärkapital,

2.omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapitalinstru- ment, eller

3. minskning av ägandet för

3. minskning av

ägandet för

existerande ägare genom konver-

existerande ägare genom kon-

tering av relevanta kapitalinstrument

vertering av relevanta kapital-

till kärnprimärkapitalinstrument.

instrument

eller

kvalificerade

581

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

582

 

skulder till

kärnprimärkapital-

 

instrument.

 

 

Efter nedskrivning eller konver-

 

tering av relevanta kapitalinstru-

 

ment och kvalificerade skulder ska

 

Finansinspektionen se till att det

 

görs en värdering motsvarande den

 

som föreskrivs i 7 kap. 10 §.

 

1 a §

 

 

Med kvalificerade skulder avses i

 

detta kapitel skulder enligt 4 kap.

 

12 § första stycket 1 utom när det

 

gäller kriteriet i artikel 72c.1 i

 

tillsynsförordningen.

2 §

 

Finansinspektionen ska skynd-

Finansinspektionen ska, på eget

samt besluta att relevanta kapital-

initiativ eller på begäran av Riks-

instrument som har getts ut av ett

gäldskontoret,

skyndsamt besluta

institut eller ett sådant företag som

att relevanta kapitalinstrument som

avses i 1 kap. 1 § första stycket 2

har getts ut av ett företag som avses

ska skrivas ned eller konverteras,

i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2

om

och kvalificerade skulder ska

 

skrivas ned eller konverteras, om

1.företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 §§, och

2.åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret ha fått tillfälle att lämna synpunkter.

Om en resolutionsenhet inte har

förvärvat relevanta kapital- instrument eller kvalificerade skulder direkt från det företag som har gett ut dem utan indirekt från ett annat företag inom samma resolutionsgrupp, ska ett beslut enligt första stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut för

1. moderföretaget till det företag som gett ut kapitalinstrumenten eller skulderna, eller

2. ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen, om det inte är en resolutionsenhet.

 

 

5 §

 

 

Om ett institut eller ett företag

Om ett företag behöver statligt

som avses i 1 kap. 1 § första stycket

stöd, ska relevanta kapitalinstru-

behöver statligt stöd, ska relevanta

ment och kvalificerade skulder som

kapitalinstrument

som institutet

företaget gett ut skrivas ned eller

eller företaget gett ut skrivas ned

konverteras.

 

 

eller konverteras.

 

 

 

 

 

Om det krävs för att stödet ska

Om det krävs för att stödet ska

vara förenligt med unionsrätten, får

vara förenligt med unionsrätten, får

Finansinspektionen

besluta

att

Finansinspektionen

besluta

att

andra efterställda skulder än de

andra efterställda skulder än de

relevanta kapitalinstrumenten

ska

relevanta kapitalinstrumenten

och

skrivas ned eller konverteras.

 

de kvalificerade

skulderna

ska

 

 

 

skrivas ned eller konverteras.

 

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller villkoren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller konvertering skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till

oproportionerliga resultat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

 

 

När

Finansinspektionen

över-

När

Finansinspektionen

över-

väger att fatta beslut avseende ett

väger att fatta beslut avseende ett

dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska

dotterföretag enligt 2, 3 eller 5 §, ska

inspektionen skyndsamt

underrätta

inspektionen

ge

resolutions-

den samordnande

tillsynsmyndig-

myndigheten för berörd resolu-

heten och den samordnande berörda

tionsenhet

 

tillfälle

att

lämna

myndigheten.

 

 

 

 

 

synpunkter

och

inom

24 timmar

 

 

 

 

 

 

 

 

därefter underrätta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. den samordnande tillsynsmyn-

 

 

 

 

 

 

 

 

digheten,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. den samordnande berörda myn-

 

 

 

 

 

 

 

 

digheten, och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. resolutionsmyndigheterna

för

 

 

 

 

 

 

 

 

andra företag inom samma resolu-

 

 

 

 

 

 

 

 

tionsgrupp som har förvärvat kvali-

 

 

 

 

 

 

 

 

ficerade skulder.

 

 

 

 

 

När

inspektionen

överväger

att

När

inspektionen

överväger

att

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

fatta

ett

beslut

enligt

3 §,

ska

inspektionen dessutom skyndsamt

inspektionen dessutom skyndsamt

underrätta den behöriga myndighet

underrätta

 

 

 

 

 

 

 

som är ansvarig för det institut eller

1. den behöriga myndighet som

företag som har gett ut de relevanta

är ansvarig för det företag som har

kapitalinstrument

som

eventuellt

gett ut de relevanta kapital-

ska skrivas ned eller konverteras

instrument

som

eventuellt

ska

och den berörda myndigheten i

skrivas ned eller konverteras,

 

samma land inom EES som den

2. den

berörda

myndigheten i

nämnda

behöriga

myndigheten

samma land inom EES som den

samt

den

samordnande

berörda

nämnda

behöriga

myndigheten,

myndigheten.

 

 

 

 

 

och

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

583

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

3. den samordnande berörda myndigheten.

Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen överväger att fatta och skälen för detta.

Nedskrivning och konvertering av

Nedskrivning och konvertering av

relevanta kapitalinstrument

 

relevanta kapitalinstrument och

 

 

 

 

kvalificerade skulder

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

När

kärnprimärkapitalet

har

När

kärnprimärkapitalet

har

minskats i proportion till för-

minskats i proportion till för-

lusterna,

ska

Finansinspektionen

lusterna,

ska

Finansinspektionen

skriva ned kapitalbeloppet för rele-

skriva ned kapitalbeloppet för rele-

vanta kapitalinstrument eller kon-

vanta kapitalinstrument och kvalifi-

vertera relevanta kapitalinstrument

cerade skulder eller

 

konvertera

till kärnprimärkapitalinstrument i

relevanta

kapitalinstrument

och

den utsträckning som krävs för att

kvalificerade skulder till kärn-

företaget

eller

koncernen

inte

primärkapitalinstrument

i

den

längre ska bedömas fallera eller

utsträckning som krävs för att före-

sannolikt komma att fallera.

 

taget eller koncernen inte längre ska

 

 

 

 

bedömas

fallera

eller

sannolikt

 

 

 

 

komma att fallera.

 

 

 

 

Relevanta kapitalinstrument

ska

Relevanta kapitalinstrument och

skrivas ned eller konverteras till

kvalificerade

skulder

ska skrivas

kärnprimärkapitalinstrument

i

ned eller konverteras till kärnpri-

följande ordning:

 

märkapitalinstrument

i

följande

 

 

 

 

ordning:

 

 

 

 

 

 

1. övriga primärkapitalinstrument,

 

 

 

 

 

 

 

2. supplementärkapital-

 

2. supplementärkapitalinstrument,

instrument.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. kapitalbeloppet

för

kvalifice-

 

 

 

 

rade skulder.

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

 

Vid konvertering av relevanta kapi-

Vid konvertering av relevanta kapi-

talinstrument gäller följande:

 

talinstrument

och

 

kvalificerade

 

 

 

 

skulder gäller följande:

 

 

 

1.De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instrumenten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolutionsmyndigheten för moderföretaget.

2.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett offentligt organ.

3.Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjs- mål efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

 

4. Konverteringskursen för de

4. Konverteringskursen för

de

 

relevanta

kapitalinstrumentens

relevanta kapitalinstrumentens och

584

konvertering till kärnprimärkapital-

de kvalificerade skuldernas

kon-

instrument bestäms enligt de prin- ciper som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

vertering till kärnprimärkapital- Prop. 2020/21:155 instrument bestäms enligt de prin- Bilaga 6

ciper som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

 

 

16 §

Ett beslut om nedskrivning eller

Ett beslut om nedskrivning eller

konvertering är bindande för före-

konvertering är bindande för före-

taget och innehavare av kärn-

taget och innehavare av kärn-

primärkapitalinstrument och

rele-

primärkapitalinstrument, relevanta

vanta kapitalinstrument. Den

som

kapitalinstrument och kvalificerade

berörs

av nedskrivningen

eller

skulder. Den som berörs av ned-

konverteringen förlorar inte sin rätt

skrivningen eller konverteringen

mot borgensmän eller andra som

förlorar inte sin rätt mot borgens-

förutom

gäldenären svarar

för

män eller andra som förutom

fordringen.

 

gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, förenings- registret eller bankregistret.

Beloppet enligt 11 eller 14 § ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.

8kap. 7 §5

Riksgäldskontoret får försätta ett

Riksgäldskontoret ska försätta ett

holdingföretag som avses i 1 kap.

holdingföretag som avses i 1 kap.

1 § första stycket 2 b–2 d i resolu-

1 § första stycket 2 b–2 d i resolu-

tion, om

tion, om holdingföretaget uppfyller

1.ett institut, ett EES-institut de förutsättningar för resolution

eller ett tredjelandsinstitut som är som anges i 5 §. dotterföretag till holdingföretaget

uppfyller förutsättningarna för resolution, och

2.holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.

I fråga om ett EES-institut eller tredjelandsinstitut ska den utländ- ska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förut- sättningarna för resolution är upp- fyllda enligt lagstiftningen i det landet.

5 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

585

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

586

8 §

Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsätt- ningarna för resolution i 5 §, om

 

1. holdingföretaget är en resolu-

 

tionsenhet,

 

 

1. ett institut eller ett EES-institut

2. holdingföretaget är moderföre-

som är dotterföretag till holdingföre-

tag till ett institut eller ett EES-institut

taget uppfyller förutsättningarna för

som uppfyller

förutsättningarna

för

resolution,

resolution men som inte är en resolu-

 

tionsenhet,

 

 

2. institutets eller EES-institutets

3. institutets eller EES-institutets

fallissemang hotar koncernen som

fallissemang hotar hela reso-

helhet eller insolvensrätten kräver

lutionsgruppen, och

 

att koncernen behandlas som en

 

 

 

helhet, och

 

 

 

3. resolutionsåtgärder mot hol-

4. resolutionsåtgärder mot hol-

dingföretaget är nödvändiga för

dingföretaget

är nödvändiga

för

resolutionen av ett institut eller ett

resolutionen av institutet eller EES-

EES-institut eller av hela koncer-

institutet eller av hela resolutions-

nen.

gruppen.

 

 

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.

11kap. 3 §

En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1.säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2.ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3.ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,

4.kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse (nettning),

6.tillämpa en slutavräkningsklausul, eller

7.ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om

1.företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i förhållande till motparten, eller

2.företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av Riksgäldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §.

2. företaget inte kan fullgöra Prop. 2020/21:155 dessa skyldigheter till följd av ett Bilaga 6

beslut enligt 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §.

13kap. 1 §

I fråga om kvalificerade skulder

I fråga om nedskrivningsbara

och relevanta kapitalinstrument

skulder och relevanta kapitalinstru-

som tillkommit innan ett företag

ment som tillkommit innan ett före-

försatts i resolution får Riksgälds-

tag försatts i resolution får Riks-

kontoret besluta att

gäldskontoret besluta att

1.ändra löptiden för skulden,

2.ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller

3.ändra dagen då räntan förfaller till betalning.

Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

5 §

Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse 1. kvalificerade insättningar,

2. överföringsuppdrag

avseende

1. överföringsuppdrag avseende

betalningar eller

leveranser

av

betalningar eller leveranser av

finansiella instrument som har lagts

finansiella instrument som har lagts

in i ett anmält avvecklingssystem,

in i ett anmält avvecklingssystem,

 

 

 

 

eller

3. betalnings-

eller

leverans-

2. betalnings- eller leverans-

förpliktelser som ska fullgöras mot

förpliktelser som ska fullgöras mot

centrala motparter och central-

centrala motparter och central-

banker, eller

 

 

 

banker.

4. finansiella

instrument

och

 

medel som omfattas av lagen

 

(1999:158) om investerarskydd.

 

 

 

 

 

Om ett beslut enligt 2 § första

 

 

 

 

stycket gäller kvalificerade insätt-

 

 

 

 

ningar, ska Riksgäldskontoret se till

 

 

 

 

att en insättare dagligen får till-

 

 

 

 

gång till ett lämpligt belopp av sina

 

 

 

 

insättningar.

11 §

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution inte får

1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,

2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,

3. ställa in fullgörelsen mot företaget,

4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot

företaget,

587

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

588

5.omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en för- pliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller

6.tillämpa en slutavräkningsklausul.

Första stycket gäller endast om

Första stycket gäller endast om

 

företaget

fortsätter att fullgöra

1. företaget fortsätter att fullgöra

väsentliga

avtalsförpliktelser

i

väsentliga

avtalsförpliktelser

i

förhållande till motparten.

förhållande till motparten, eller

 

2. företaget

inte

kan

fullgöra

 

dessa förpliktelser till följd av ett

 

beslut enligt

5 kap.

7 §

eller 8 §

 

första stycket 1 eller 13 kap. 2, 7

 

eller 8 §.

 

 

 

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.

12 §

Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1.företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets för- pliktelser, och

2.grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket

Vid ett beslut enligt första stycket

gäller 11 § andra och tredje

gäller 11 § andra stycket 1 och

styckena.

tredje stycket.

 

 

Tidigare beslut om tillfälliga

 

åtgärder utanför resolution

 

18 §

 

 

 

Riksgäldskontoret får inte besluta

 

om en tillfällig åtgärd enligt 2–

 

17 §§

om

Riksgäldskontoret

 

tidigare har beslutat om en mot-

 

svarande

åtgärd

enligt 5 kap. 7

 

eller 8 §.

 

 

16 kap.

 

 

5 §

 

 

Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i

aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

 

Kapitalminskningen

ska ingå i

beräkningen

av de tröskelvärden

som avses

i 21 kap.

30 § och

22 kap. 2 §.

 

 

 

21 kap.

Prop. 2020/21:155

 

2 §

Bilaga 6

Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuld-

 

nedskrivningsverktyget:

 

 

1. relevanta kapitalinstrument, och

 

2. kvalificerade skulder.

2. nedskrivningsbara skulder.

 

15 §6

För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

1.Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande aktier eller andelar i företaget i resolution.

2.Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument, b) supplementärkapitalinstrument.

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är

tillräckliga, ska de kvalificerade

tillräckliga, ska de nedskrivnings-

skulderna skrivas ned eller konver-

bara skulderna skrivas ned eller

teras till aktier eller andra ägande-

konverteras till aktier eller andra

rättsinstrument i följande ordning:

äganderättsinstrument i följande

 

ordning:

a)andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten,

b)skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet,

c)enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.

27 §

 

 

 

Riksgäldskontoret får helt eller

Riksgäldskontoret får helt

eller

delvis undanta kvalificerade skul-

delvis

undanta

nedskrivningsbara

der från nedskrivning eller konver-

skulder

från

nedskrivning

eller

tering, om

konvertering, om

 

1. det inte är möjligt att skriva

1. det inte är möjligt att skriva

ned eller konvertera den kvali-

ned eller konvertera den nedskriv-

ficerade skulden inom rimlig tid,

ningsbara skulden inom rimlig tid,

2.det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsamhet,

3.det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande spridning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet, eller

4.det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

6 Senaste lydelse 2018:1958.

589

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

590

28 §

När Riksgäldskontoret prövar

När Riksgäldskontoret prövar

frågan om undantag för kvalificerade

frågan om undantag för nedskriv-

skulder enligt 27 §, ska myndigheten

ningsbara skulder enligt 27 §, ska

beakta

myndigheten beakta

1.principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter borgenärerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2. vilken

förlustabsorberings-

2. vilken

förlustabsorberings-

kapacitet företaget i resolution har

kapacitet företaget i resolution har

kvar, om skulderna undantas, och

kvar, om skulderna undantas,

3. behovet

av att behålla till-

3. behovet

av att behålla till-

räckliga resurser för finansiering av

räckliga resurser för finansiering av

resolution.

 

 

 

resolution, och

 

 

 

 

 

 

4. om skulder som inte omfattas

 

 

 

 

 

 

av 2 kap. 2 § första stycket 11 helt

 

 

 

 

 

 

eller delvis bör undantas från ned-

 

 

 

 

 

 

skrivning eller konvertering enligt

 

 

 

 

 

 

27 § för att säkerställa ett effektivt

 

 

 

 

 

 

genomförande av resolution.

 

 

 

 

 

30 §7

 

Om

Riksgäldskontoret

beslutar

Om Riksgäldskontoret beslutar

att

undanta

kvalificerade

skulder,

att undanta

nedskrivningsbara

får

myndigheten använda medel

skulder, får myndigheten använda

från resolutionsreserven eller alter-

medel från resolutionsreserven eller

nativa

finansieringskällor

enligt

alternativa

finansieringskällor

vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§,

enligt vad som anges i 27 kap. 1 och

om det behövs för att absorbera för-

6 §§, om det behövs för att absor-

luster i eller ge kapitaltillskott till

bera förluster i eller ge kapital-

företaget i resolution. Det får dock

tillskott till företaget i resolution.

bara göras om innehavare av aktier

Det får dock bara göras om inne-

eller

andra

äganderättsinstrument

havare av aktier eller andra ägande-

eller innehavare av relevanta kapit-

rättsinstrument eller innehavare av

alinstrument

eller

kvalificerade

relevanta kapitalinstrument eller

skulder, genom nedskrivning, kon-

nedskrivningsbara skulder, genom

vertering eller på annat sätt, har

nedskrivning, konvertering eller på

absorberat förluster i eller bidragit

annat sätt, har absorberat förluster i

till

kapitaliseringen

av företaget

eller bidragit till kapitaliseringen av

med ett belopp som minst mot-

företaget med ett belopp som minst

svarar

 

 

 

 

motsvarar

 

1.8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2.20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om

1.resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de garanterade insättningarna, och

7Senaste lydelse 2017:1310.

2. det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än mot-

Prop. 2020/21:155

svarande 900 miljarder euro.

 

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

27 kap.

 

 

 

 

 

 

 

13 §8

 

 

 

 

Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De sammanlagda

 

resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,05 procent av det totala

 

underlag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgifts-

 

underlaget).

 

 

 

 

 

 

 

Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som

 

en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutions-

 

avgifter.

 

 

 

 

 

 

 

Det som i artiklarna 4.1,

6–9,

Det som i

artiklarna 4.1, 6–9,

 

12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i

12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i

 

förordningen om resolutionsavgif-

förordningen

om

resolutions-

 

ter anges om metoden för risk-

avgifter anges om metoden för

 

justering av resolutionsavgift

och

riskjustering

av resolutionsavgift

 

om

uppgiftsskyldighet,

ska

inte

och om uppgiftsskyldighet, ska inte

 

tillämpas för EES-filialer och

tillämpas för EES-filialer och

 

värdepappersbolag som

omfattas

värdepappersbolag som omfattas

 

av definitionen i artikel 96.1 a eller

av definitionen i artikel 96.1 a eller

 

b i tillsynsförordningen eller som

b i tillsynsförordningen eller som

 

bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A

bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A

 

i bilaga I till Europaparlamentets

i bilaga I till Europaparlamentets

 

och

rådets direktiv 2004/39/EG,

och

rådets direktiv

2004/39/EG,

 

men som inte bedriver verksam-

men som inte bedriver verksam-

 

heterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt

heterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt

 

i den bilagan. För en sådan avgifts-

i den bilagan. För en sådan

 

skyldig ska riskjustering av resolu-

avgiftsskyldig ska riskjustering av

 

tionsavgift ske i enlighet med de

resolutionsavgift ske i enlighet med

 

kriterier som anges i artikel 103.7 i

de

kriterier

som anges i arti-

 

krishanteringsdirektivet

och

före-

kel 103.7 i krishanteringsdirektivet

 

skrifter som har meddelats med

och föreskrifter som har meddelats

 

stöd av 29 kap. 1 § 8.

 

 

med stöd av 29 kap. 1 § 11.

 

Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutions- reserven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de garanterade insättningarna.

28kap. 7 §

Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirek- tivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.

– 18.6 tredje stycket och 18.7

– 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje

andra stycket.

stycket och 18.7 tredje stycket.

8 Senaste lydelse 2017:1312.

591

Prop. 2020/21:155

– 45.9 tredje stycket och 45.10

Bilaga 6

femte stycket.

45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket.

8 §

Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

– 13.4 tredje stycket.

– 13.4 fjärde stycket.

– 18.5 andra stycket.

– 18.5 fjärde stycket.

– 91.7 andra stycket.

 

– 92.3 andra stycket.

 

29kap. 1 §9

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

 

 

1. vilka kvalificerade skulder som

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra

är medräkningsbara vid beräkning-

stycket,

 

en av om minimikravet på nedskriv-

 

 

ningsbara skulder enligt 4 kap. 1 §

 

 

är uppfyllt,

 

 

2. vilka kriterier som ska ligga till

2. hur

det högsta förfogande-

grund för ett beslut om storleken på

beloppet

enligt 4 kap. 29 § ska

minimikravet på nedskrivningsbara

beräknas,

 

skulder enligt 4 kap. 3 §,

 

 

3. vilken information om ned- skrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder,

5. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när

3.hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolu- tionsenheter eller nationellt system- viktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

4.offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,

5.vilken information om ned- skrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6.undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor

iavtalen för sina skulder enligt

5 kap. 3 §, och

5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,

7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när

592

9 Senaste lydelse 2020:184.

företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

7. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

8. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

9. vilka uppgifter en avgifts- skyldig ska lämna till Riksgälds- kontoret enligt 27 kap. 20 §,

10. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

11. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret i stället ska lämnas till Finans- inspektionen.

företagen ska ge in register för olika

Prop. 2020/21:155

typer av avtal,

Bilaga 6

8.hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut,

9.vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,

10.hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas,

11.metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket,

12.vilka uppgifter en avgifts- skyldig ska lämna till Riksgälds- kontoret enligt 27 kap. 20 §,

13.vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14.att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finans- inspektionen.

2§

Regeringen får meddela föreskrifter om

1.innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2. vilka

 

omständigheter

2. vilka

 

omständigheter

Riksgäldskontoret ska beakta

vid

Riksgäldskontoret

ska beakta vid

sin prövning av en resolutionsplan

sin prövning av en resolutionsplan

enligt 3 kap. 10 och 11 §§, och

 

enligt 3 kap. 10 och 11 §§,

 

3. när

och

var ett beslut

om

3. bedömningsgrunder

för

resolution enligt 8 kap. 13 § och ett

fastställandet

av

frister

enligt

beslut

om

resolutionsåtgärder

4 kap. 26 §,

 

 

 

enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras

 

 

 

 

 

och

vad

offentliggörandet

ska

 

 

 

 

 

innehålla,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. bedömningsgrunder

enligt

 

 

 

 

 

4 kap. 31 §, och

 

 

 

 

 

 

 

5. när och var ett beslut om

 

 

 

 

 

resolution enligt 8 kap. 13 § och ett

 

 

 

 

 

beslut

om

resolutionsåtgärder

 

 

 

 

 

enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras

 

 

 

 

 

och

vad offentliggörandet

ska

 

 

 

 

 

innehålla.

 

 

 

593

Prop. 2020/21:155

Bilaga 6

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som gäller från och med den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artiklarna 45m.1 tredje stycket och 45m.7 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda, den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar för ett företag.

3.Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller från och med den 1 januari 2022 enligt

a) 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § i den nya lydelsen för en europeiskt systemviktig resolutionsenhet, och

b) 4 kap. 3 § tredje stycket och 19 § i den nya lydelsen för en nationellt systemviktig resolutionsenhet.

4.För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar enligt 2

a) för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och kvalificerade skulder som gäller från och med den 1 januari 2022, och

b) åtminstone var tolfte månad underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

5.Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder som har fattats enligt 4 kap. i den äldre lydelsen gäller till dess att ett beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller. För ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller bestämmelsen i 3 kap. 24 § i den äldre lydelsen.

6.Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas inte på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet.

594

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 2 och 8 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §2

I denna lag avses med

administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett av- vecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,

anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet, eller ett likställt avvecklingssystem,

clearingorganisation: ett företag

clearingorganisation: ett företag

som har tillstånd att driva clearing-

som har tillstånd att driva clearing-

verksamhet enligt lagen (2007:528)

verksamhet enligt lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden,

om värdepappersmarknaden eller

 

förordning (EU) nr 648/2012,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande,

likställt avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som Finansinspektio- nen enligt 9 a § har beslutat att likställa med ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten eller till Eftas övervakningsmyndighet,

samverkande system: två eller flera anmälda avvecklingssystem vars administratörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär att överföringsuppdrag verkställs mellan systemen, och

värdepapperscentral: detsamma som i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014, i den ursprungliga lydelsen.

8§3

Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:

1.Riksbanken och andra centralbanker,

2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,

3.clearingorganisationer,

4.svenska värdepapperscentraler,

5.företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveck- ling i system för överföring av betalningar och värdepapper, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2Senaste lydelse 2018: 2019.

3 Senaste lydelse 2016:54.

595

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

596

6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

7. utländska företag som i hem-

7. utländska företag som i hem-

landet driver sådan verksamhet

landet

driver

sådan

verksamhet

som avses i 3–6, samt

som avses i 3–6,

 

8. annan juridisk person som för

8. andra juridiska personer som

egen räkning avvecklar förpliktel-

för

egen

räkning

avvecklar

ser att leverera finansiella instru-

förpliktelser att leverera finansiella

ment i systemet.

instrument i systemet, och

 

9. clearingmedlemmar som avses

 

i förordning (EU) nr 648/2012.

Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs1 att 7 kap. 3 § lagen (2004:46) om värdepappers- fonder2 ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 3 §3

Ett fondbolag som utför diskre-

Ett fondbolag som utför diskre-

tionär portföljförvaltning avseende

tionär portföljförvaltning avseende

finansiella instrument ska i denna

finansiella instrument ska i denna

förvaltning och när det utför

förvaltning och när det utför

tjänster

enligt

1 § första

stycket

tjänster enligt 1 §

första stycket

tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och

tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och

22 §§ och 9 kap. 1,

3–6,

9, 10,

22 §§ och

9 kap. 1, 3–6, 9, 10,

12–23, 26–29, 30 a och 40 §§, 41 §

12–23, 25 a–29, 30 a och 40 §§,

första

stycket

och

43 §

lagen

41 § första stycket och 43 § lagen

(2007:528) om värdepappersmark-

(2007:528)

om

värdepappers-

naden.

 

 

 

 

 

marknaden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

3 Senaste lydelse 2019:287.

597

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 att 15 kap. 1 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

15kap.

1 a §2

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

5.låter blir att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

8.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter blir att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

11.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

12.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av

 

en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om

 

ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,

 

2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och

 

2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)

598

nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

2 Senaste lydelse 2020:1209.

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006,

17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§, 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18.i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finans- inspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. i strid med 28 kap. 1 § lagen

21. inte uppfyller kravet på kapi-

(2015:1016) om resolution låter bli

talbas och kvalificerade skulder

att lämna begärda upplysningar till

enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om

Riksgäldskontoret, eller

resolution eller i strid med 28 kap.

 

1 § samma lag låter bli att lämna

 

begärda upplysningar till Riks-

 

gäldskontoret, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kredit- institut, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

599

Prop. 2020/21:155

Bilaga 6

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

600

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 25 kap. 1 d § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 25 a och 25 b §§, och närmast före 9 kap. 25 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

Vissa skuldinstrument

25 a §

Ett värdepappersinstitut får bara sälja relevanta kapitalinstrument enligt 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och efterställda kvalificerade instrument enligt 2 kap. 2 b § samma lag till en icke- professionell kund, om institutet

1.har gjort en prövning enligt 23 §,

2.på grundval av prövningen enligt 1 har förvissat sig om att instrumenten är lämpliga för kun- den, och

3.har lämnat kunden en lämp- lighetsförklaring enligt 28 §.

25 b §

Ett värdepappersinstitut ska kräva att den icke-professionella kunden lämnar institutet infor- mation om sin portfölj av finansiella instrument. I portföljen ska räknas med insättningar av kontanta medel men inte innehav av sådana finansiella instrument som har lämnats som säkerhet.

Om portföljen vid tidpunkten för en försäljning inte överstiger 500 000 euro, ska värdepappers-

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)

nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

601

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

institutet säkerställa att kunden inte investerar mer än 10 procent av portföljen i instrument som avses i 25 a § och att det ursprungliga investeringsbeloppet i fråga om dessa instrument är minst 10 000 euro.

25kap.

1 d §2

Finansinspektionen ska, utöver i de fall som anges i 1 a och 1 b §§, ingripa mot någon som ingår i ett värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om värdepappers- bolaget

1.har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.inte uppfyller kraven i 3 kap. 5 § första stycket eller har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i bolaget eller kvarstå i bolaget trots att kraven

i3 kap. 1 § första stycket 5 eller 6 eller någon av 8 kap. 8 b–8 d §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda,

3.åsidosatt sina skyldigheter enligt 5 kap. 4 §,

4.inte uppfyller kraven i någon av 8 kap. 3–6, 8 eller 8 f §§ eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 35 § 1,

5.i strid med 8 a kap. 2 eller 3 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

6.i strid med 8 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

7.i strid med 23 kap. 3 c § låter bli att underrätta Finansinspektionen om att värdepappersbolaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

8.i strid med 24 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

9.i strid med 24 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven,

10.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i bolagets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som

ingår i kapitalbasen,

 

11. i strid med 28 kap. 1 § lagen

11. inte uppfyller kravet på kapi-

(2015:1016) om resolution låter bli

talbas och kvalificerade skulder

att lämna begärda upplysningar till

enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om

Riksgäldskontoret,

resolution eller i strid med 28 kap.

 

1 § samma lag låter bli att lämna

 

begärda upplysningar till Riks-

 

gäldskontoret,

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och

602

2 Senaste lydelse 2020:1210.

finansiering av terrorism, eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen,

13.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

14.låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig infor- mation till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a

itillsynsförordningen,

15.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen,

16.låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

17.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

18.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

19.utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna enligt artikel 395 i tillsynsförordningen,

20.är exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla villkoren i artikel 405 i tillsynsförordningen,

21.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen, eller

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen samt kraven i 2 kap. 1 eller 2 §§ i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag efterlevs på gruppnivå eller undergruppsnivå.

Om en sådan person som avses i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i bolaget, ska första stycket 8 och 9 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får göras endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande görs genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser enligt första stycket 1, 2, 3, 8 eller 9, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör

iett värdepappersbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 6

603

Prop. 2020/21:155

Bilaga 6

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Bestämmelserna i 9 kap. 25 a och 25 b §§ tillämpas inte på relevanta kapitalinstrument och efterställda kvalificerade instrument som har getts ut före ikraftträdandet.

604

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-03-09

Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Annika Brickman samt justitierådet Per Classon

Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris

Enligt en lagrådsremiss den 11 februari 2021 har regeringen (Finans- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution,

2.lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,

3.lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

4.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

5.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Therese Villard samt rättssakkunniga Karl Fredriksson och Carl Lidquist.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Allmänt

Remissen innehåller förslag som syftar till att stärka regelverket om han- tering av finansiella företag i kris och innebär huvudsakligen förändringar i lagen om resolution. Främst föreslås att det befintliga s.k. MREL-kravet ska ersättas av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder som tas in i ett helt nytt kapitel i den lagen. Det nya kravet ska omfatta fler företag och det föreslås en omfattande och komplex reglering av kravets storlek – som är beroende på företagets betydelse för det finansiella systemet – men även hur kravet ska uttryckas, bestämmas och uppfyllas.

Förslagen ska dels anpassa svenska regler till nya bestämmelser i tillsynsförordningen (EU) nr 575/2013 som införts genom förordning (EU) 2019/876 och dels genomföra de förändringar som gjorts i krishanteringsdirektivet (direktiv 2014/59/EU) genom direktiv (EU) 2019/879.

Som Lagrådet uttalade i ärendet om genomförandet av krishanterings- direktivet (Lagrådets yttrande den 18 september 2015) är det fråga om ett mycket svårgripbart regelverk som behandlar komplexa ekonomiska och juridiska frågor och där reglerna om samordning mellan myndigheter i flera länder är särskilt komplicerade. När det gäller genomförandet av direktivet i lagen om resolution konstaterades i 2015 års yttrande att

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

605

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

begreppsapparaten och lagstiftningstekniken medfört att lagen blivit svårtillgänglig.

Beträffande det nu aktuella lagstiftningsärendet kan Lagrådet konstatera att 2019 års ändringsdirektiv och dess genomförande inte inneburit någon förändring i positiv riktning när det gäller det svenska regelverkets komplexitetsgrad och tillgänglighet.

Förslaget till lag om ändring i lagen om resolution

2 kap. 2 § och 21 kap. 15 §

I 2 kap. 2 § definieras vilka skulder som är nedskrivningsbara. Av para- grafens inledning och första stycket 11 följer att en skuld är nedskriv- ningsbar om den

1)inte räknas som ett primärkapitalinstrument eller ett supplementär- kapitalinstrument och

2)inte heller är en skuld till ett företag som ingår i samma resolutionsgrupp utan att vara en resolutionsenhet.

En skuld som räknas som ett primärkapitalinstrument eller ett supplementärkapitalinstrument och som avser en skuld till ett finansiellt företag som ingår i samma resolutionsgrupp utan att vara en resolutionsenhet är alltså som utgångspunkt inte nedskrivningsbar. Från den regeln undantas emellertid ”skulder som avses i 21 kap. 15 § 2, 3 a och 3 b”.

I 21 kap. 15 § finns bestämmelser om turordningen vid tillämpning av skuldnedskrivningsverktyget. I de punkter som pekas ut i 2 kap. 2 § första stycket 11 nämns följande instrument:

relevanta kapitalinstrument, dvs. övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument (punkt 2),

andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten (punkt 3 a),

skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt 18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordringsavtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instrumentet (punkt 3 b).

Det måste inledningsvis konstateras att paragraferna är påfallande svårtillgängliga. Till detta kommer att det är oklart om undantaget i

2 kap. 2 § första stycket 11 för skulder som ”avses” i 21 kap. 15 § 2, 3 a och 3 b omfattar alla de instrument som räknas upp där.

Lagrådet förordar för läsbarhetens skull att undantaget i 2 kap. 2 § första stycket 11 formuleras om så att de skulder som ska omfattas räknas upp direkt i den paragrafen.

606

3 kap. 24 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder mot resolutions-hinder. Enligt första stycket 9 får Riksgäldskontoret, för att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats, förelägga företaget att öka sina kvalificerade skulder eller att vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 §. I punkten 11 anges att Riksgäldskontoret får förelägga företaget att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 § och, i förekommande fall, det kombinerade buffertkravet. Vidare föreskrivs i punkten 12 att Riksgäldskontoret får förelägga företaget att i fråga om kravet enligt 4 kap. 1 § ändra löptidsprofilen för vissa instrument och kvalificerade skulder.

Punkten 9 ger alltså Riksgäldskontoret möjlighet att förelägga ett företag att ”vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 §”. Regleringen i den punkten förefaller att i viss mån överlappa vad som anges i punkterna 11 och 12. Enligt Lagrådets mening bör punkterna omformuleras så att det som tar sikte på att kravet enligt 4 kap. 1 § ska uppfyllas samlas i en punkt. Föreläggande om att uppfylla det kombinerade buffertkravet, som i förslaget ingår i punkten 11, får då tas upp i en särskild punkt eftersom det kravet inte omfattas av 4 kap. 1 §.

4 kap. 2 §

I 4 kap. regleras kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder. Riksgäldskontoret ska enligt 1 § besluta att ett finansiellt företag ska uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Kravet ska uttryckas som procentandelar av vad som benämns som den riskvägda kvoten och bruttosoliditetskvoten. 2 § innehåller bestämmelser om hur kravet ska bestämmas för en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES. Det anges vara ett ytterligare krav, utöver den riskvägda kvoten och bruttosoliditetskvoten enligt vissa angivna artiklar i tillsyns-förordningen. Vid föredragningen har framkommit att innebörden av begreppen ”den riskvägda kvoten” och ”bruttosoliditetskvoten” i 2 § inte överensstämmer med den innebörd som begreppen har enligt 1 §. För att inte oklarhet om detta ska uppstå bör enligt Lagrådets mening de båda begreppen utgå ur 2 §. Paragrafen bör i stället ges följande lydelse.

För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska Riksgäldskontoret besluta om ett ytterligare krav, utöver det som gäller enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvändigt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet.

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

607

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

608

4 kap. 8 §

I punkt 1 föreskrivs att Riksgäldskontoret löpande och utan dröjsmål ska anpassa kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet.

I punkt 2 föreskrivs att myndigheten ska utgå från tillämpningen av artiklarna 465–491 och 493–501 i tillsynsförordningen. I kommentaren till bestämmelsen anges att de angivna artiklarna är övergångsbestämmelser och att det framgår av Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12) vilka övergångsbestämmelser som ska appliceras på svenska förhållanden.

I samband med föredragningen har uppgetts följande. Avsikten med bestämmelsen i punkt 2 är att Riksgäldskontoret ska utgå från Finansinspektionens tillämpning av vissa övergångsbestämmelser i tillsynsförordningen när kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska bestämmas. De övergångsbestämmelser som ska tillämpas i svensk rätt framgår av artiklarna 465–491 och 493–501 i tillsynsförordningen. Vissa av dessa bestämmelser är direkt tillämpliga medan det i fråga om andra ges vissa valmöjligheter. De valmöjligheter som tillämpas i svensk rätt framgår av 3 kap. 2 och 3 §§ i de nämnda myndighetsföreskrifterna.

Såvitt Lagrådet förstår är avsikten härutöver att bestämmelsen i punkt 2 även ska tillämpas när kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska anpassas enligt punkt 1.

Vad som uppgetts beträffande avsikten med bestämmelsen återspeglas emellertid inte i den nuvarande utformningen. Det gäller såväl hur bestämmelsen i punkt 2 förhåller sig till punkt 1 som det materiella innehållet i punkt 2.

Om avsikten är att de angivna övergångsbestämmelserna ska tillämpas vid bestämmande av kravet enligt 4 kap. 2–7 §§ utöver den anpassning av kravet som regleras i punkt 1 bör detta uttryckligen framgå av bestämmelsen.

Enligt Lagrådets mening innebär inte heller bestämmelsens anvisning om att Riksgäldskontoret ska utgå från ”tillämpningen” av de angivna artiklarna någon fullständig och klar reglering om vilken tillämpning som avses. Finansinspektionen har som nämnts meddelat kompletterande föreskrifter beträffande vissa övergångs-bestämmelser i tillsynsförordningen. Men avsikten uppges vara att även Finansinspektionens tillämpning av de direkt tillämpliga övergångsbestämmelserna ska beaktas. Vilken slags tillämpning som avses framgår inte och än mindre om denna tillämpning av de direkt tillämpliga övergångsbestämmelserna grundas på normgivning till följd av ett EU-rättsligt giltigt normgivningsbemyndigande.

Sammanfattningsvis anser Lagrådet att såväl det materiella innehållet i som utformningen av bestämmelsen i punkt 2 måste övervägas vidare innan förslaget i denna del läggs till grund för lagstiftning.

4 kap. 15 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder ska uppfyllas. Paragrafen genomför bl.a. artikel 45b.7 i krishanteringsdirektivet.

I samband med remissförfarandet har det framförts farhågor för att förslaget till genomförande öppnar för en tillämpning som riskerar att stå i strid med de begränsningar som anges i artikeln, med följd att efterställningskravet kommer att sättas väsentligt högre i Sverige än i andra medlemsstater. Vid föredragningen har framkommit att denna fråga tar sikte på om det kapital som resolutionsenheten är skyldig att hålla för att uppfylla det kombinerade buffertkravet får beaktas vid fastställandet av det alternativa efterställningskravet. Denna frågeställning behandlas inte i remissen och vad som är avsett att gälla har heller inte kunnat klarläggas vid föredragningen. Under den fortsatta beredningen bör därför frågan övervägas vidare.

Förutsättningarna för att det alternativa delkravet ska kunna tillämpas är enligt andra stycket 1 a) att det finns ett väsentligt hinder för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller för resolution och att detta hinder inte har ”undanröjts eller begränsats i enlighet med ett föreläggande från Riksgäldskontoret”. Lagrådet förordar att punkten utformas i närmare överensstämmelse med artikel 45b.8 i krishanteringsdirektivet, t.ex. enligt följande.

a)korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från Riksgäldskontoret inte har vidtagits, eller

4 kap. 21 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett dotterföretag till en resolutionsenhet kan uppfylla krav på kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandahåller. Ett villkor för att kravet ska kunna uppfyllas med en sådan garanti är enligt första stycket 4 att ”de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt artikel 197 i tillsynsförordningen, vilket efter lämpliga nedsättningar ska vara tillräckligt för att täcka det säkerställda beloppet enligt 3”.

Det är oklart vad som avses med orden ”vilket efter lämpliga nedsättningar ska vara tillräckligt för att täcka det säkerställda beloppet enligt 3”. Om avsikten bara är att upplysa om syftet med att hänvisa till tillsynsförordningen bör satsen utgå. Den kan möjligen ersättas med en förklaring i den kortfattade författningskommentaren.

Enligt paragrafens sista stycke får Riksgäldskontoret begära att resolutionsenheten ”tillhandahåller ett skriftligt yttrande eller på annat

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

609

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

610

sätt visar” att det inte finns några hinder för att överföra säkerheterna från resolutionsenheten till dotterföretaget. Enligt författnings- kommentaren ska det skriftliga yttrandet vara opartiskt och motiverat och ”torde motsvara ett s.k. rättsutlåtande”. Riksgäldskontorets bedömning av om ett yttrande uppfyller dessa krav anges vara en del av myndighetens fria prövning.

Upplysningen att ett skriftligt yttrande kan vara ett sätt för resolutions- enheten att visa att det saknas hinder för att överföra säkerheterna är överflödig. Lagrådet förordar därför att orden ”tillhandahåller ett skriftligt yttrande eller på annat sätt” stryks.

4 kap. 24 och 25 §§

Enligt 24 § ska en globalt systemviktig resolutionsenhet ”uppfylla kraven enligt 13–15 §§ tre år efter att enheten har fastställts som en sådan”. En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska enligt 25 § uppfylla vissa krav ”tre år efter att enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem” och vissa krav ”två år efter genomförande av” olika angivna åtgärder.

Bestämmelserna avser att ge de berörda företagen en frist innan de måste uppfylla de särskilda krav som gäller för systemviktiga resolutionsenheter. Enligt Lagrådets mening skulle detta framgå tydligare om paragraferna formulerades enligt följande.

24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 13–15 §§ från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en sådan.

25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla

1.kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år efter den dag då enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller

2.kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen för

genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet.

4 kap. 27 §

I paragrafens första stycke anges att Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §. Enligt andra stycket ska myndigheten var tolfte månad ”under en tidsperiod som avses i 24–26 §§” underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder. För tydlighets skull bör termen frist användas även i andra stycket, som lämpligen kan formuleras enligt följande.

Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som avses i 24–26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

4 kap. 29 §

I paragrafens första stycke föreskrivs att Riksgäldskontoret får förbjuda ett företag att dela ut mer än ett visst belopp om företaget inte uppfyller ett visst angivet krav. Vad förbudet kan avse anges i andra stycket.

Lagrådet anser att uttrycket ”dela ut” leder fel med tanke på de olika situationer som förbudet avser att träffa. Lagrådet förordar att uttrycket värdeöverföringar används i stället samt att dessa inte får överstiga ett särskilt förfogandebelopp om det föreskrivna kravet inte uppfylls.

Lagrådet anser även att tydligheten ökar om andra stycket punkt 3 justeras till att avse utbetalningar som är hänförliga till de instrument som avses i bestämmelsen.

Lagrådet förordar att paragrafen utformas enligt nedan. Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som överstiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att ...

3.göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas som primärkapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

4 kap. 30 §

I paragrafen föreskrivs att ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om det befinner sig i en situation som avses i 29 § första stycket. Hänvisningen medför tolkningssvårigheter. Situationen bör i stället beskrivas i paragrafen. Följande lydelse föreslås.

Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om företaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

4 kap. 34 och 37 §§

Även samordnande resolutionsmyndigheter är resolutions-myndigheter. Paragraferna har fått en onödigt komplicerad utformning. Lagrådet förordar att 34 § första stycket och 37 § får följande lydelser.

34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret och berörda utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder

1.på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och

2.på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som ingår i en resolutionsgrupp.

Riksgäldskontoret…

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

611

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

612

37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra månader på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska Riksgäldskontoret, sedan berörda utländska resolutionsmyndigheter fått tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

Enligt författningskommentaren till 34 § ska, om koncernens dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen, hänsyn tas till det vid tillämpning av 34–39 §§. Lagrådet ifrågasätter att detta framgår av de angivna paragraferna.

5 kap. 3 a och 3 b §§

Det tredje stycket i 3 a § hänger i materiellt hänseende samman med de åtgärder som Riksgäldskontoret ska vidta enligt 3 b §. Lagrådet föreslår därför att stycket i stället placeras som ett första stycke i 3 b §.

Paragrafen kommer då att lyda:

Riksgäldskontoret ska bedöma om en underrättelse enligt 3 a § påverkar möjligheten att försätta företaget i resolution.

Riksgäldskontoret ska särskilt bedöma…

Rubriken närmast före 5 kap. 9 §

Lagrådet förordar att rubriken före 5 kap. 9 § får lydelsen ”Avtalsvillkor om tillfälliga åtgärder”, som bättre återspeglar innehållet i 9 och 10 §§.

5 kap. 10 §

I paragrafen föreskrivs att ett moderföretag inom EES ska säkerställa att dotterföretag i tredjeland tar in villkor av visst angivet slag i finansiella avtal.

Moderföretag inom EES definieras i 2 kap. 1 § som ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES. Som paragrafen i övrigt måste förstås avses emellertid bara ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet. Bestämningen ”inom EES” bör därför utgå.

Moderföretag utan bestämning definieras i 2 kap. 1 § som ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen. Med moderföretag i den artikeln förstås ett moderföretag i den mening som avses i artikel 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG. De artiklarna reglerar förutsättningarna för upprättande av sammanställd redovisning och anger bl.a. förutsättningarna för när ett företag ska anses vara ett moderföretag som ska upprätta en sådan redovisning.

Lagrådet anser det tveksamt om innehållet i de sistnämnda artiklarna kan tas till intäkt för att anse att termen moderföretag i den nu aktuella lagen begränsas till att bara omfatta ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet. Lagrådet förordar därför att det i bestämmelsen uttryckligen anges att det är fråga om ett ”moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutions-myndighet”.

6 kap. 1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om värdering i samband med nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument. Enligt första stycket ska Finansinspektionen göra en värdering när myndigheten ska pröva en fråga om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför resolution. En sådan värdering inför ett beslut regleras i 7 kap. 1–9 §§, vilket bör framgå av lagtexten. Efter nedskrivning eller konvertering utanför resolution ska Finansinspektionen se till att det görs en värdering av de åtgärder som vidtagits, motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. 10 §.

6 kap. 2 §

Av författningskommentaren till det nya tredje stycket framgår att det som där anges som ”företag” är dotterföretag. Detta bör uttryckligen framgå av lagtexten genom att stycket inleds på följande sätt.

Om en resolutionsenhet inte har förvärvat relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder direkt från det dotterföretag som har gett ut dem utan indirekt från ett annat dotterföretag inom samma resolutionsgrupp,….

21 kap. 28 §

Paragrafen anger vad Riksgäldskontoret ska beakta när myndigheten prövar frågan om en nedskrivningsbar skuld ska undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 27 §.

Enligt punkt 4, som är ny, ska Riksgäldskontoret bl.a. beakta behovet av att säkerställa ett effektivt genomförande av resolutionen. Som punkten har utformats gäller den en sådan skuld som är nedskrivningsbar enligt undantagsbestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket 11 och 21 kap. 15 § 2, 3 a och 3 b.

Hänvisningen till 2 kap. 2 § första stycket 11 och undantaget enligt den bestämmelsen för skulder som avses i 21 kap. 15 § medför att den nya punkten i 21 kap. 28 § blir svårläst, för att inte säga obegriplig (se Lagrådets yttrande om 2 kap. 2 § och 21 kap. 15 § i det föregående).

Några begränsningar av vad Riksgäldskontoret ska beakta i förhållande till vissa kategorier av borgenärsföretag förekommer inte i de övriga punkterna i paragrafen. Det framgår inte heller av de aktuella bestämmelserna i krishanteringsdirektivet att resolutions-myndigheten

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

613

Prop. 2020/21:155 Bilaga 7

inte ska beakta behovet av att säkerställa ett effektivt genomförande av resolution i andra fall än de som omfattas av den föreslagna punkten.

Lagrådet föreslår därför att behovet av att säkerställa ett effektivt genomförande av resolution beaktas genom att bestämmelsen i denna del läggs in som ett andra led i punkt 3, som då kan få följande lydelse.

3.behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution och av att säkerställa ett effektivt genomförande av en sådan.

29 kap. 1 §

Om Lagrådets förslag beträffande 4 kap. 29 § accepteras bör punkten 2 justeras till att avse ”hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas,”

Övergångsbestämmelserna

Punkt 4 b)

Lagrådet föreslår att bestämmelsen inleds med ”vid behov och minst var tolfte månad…”.

Punkt 6

Enligt övergångsbestämmelsen ska bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ inte tillämpas på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet. I kommentaren uttalas att ett avtal som har ändrats efter ikraft-trädandet bör anses ha ingåtts efter den tidpunkten. Uttalandet ska enligt kommentaren ses mot bakgrund av artikel 71a.3 i krishanteringsdirektivet. I artikel 71a.3 a) föreskrivs att bestämmelser om avtalsenligt godkännande ska tillämpas på finansiella avtal som medför en ny förpliktelse eller en väsentlig ändring av en befintlig förpliktelse efter ikraftträdandet av de nationella bestämmelserna.

Om även avtal som har ändrats efter ikraftträdandet ska anses ha ingåtts efter den tidpunkten är det fråga om en materiell regel som uttryckligen bör framgå av lagtexten och inte bara i form av ett förarbetsuttalande.

Enligt Lagrådets mening måste dessutom en sådan bestämmelse preciseras för att inte även träffa avtalsändringar som saknar betydelse när det gäller syftet med regleringen.

Lagrådet förordar att övergångsbestämmelsen utformas enligt nedan.

Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts efter ikraftträdandet och som avser nya förpliktelser eller väsentliga ändringar av befintliga förpliktelser.

614

Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersmarknaden

Prop. 2020/21:155

 

Bilaga 7

9 kap. 25 b §

 

Andra stycket har fått en otydlig utformning, där särskilt bestämmelsen i

 

sista ledet om ett beloppskrav för det som benämns det ”ursprungliga

 

investeringsbeloppet” är svår att förstå såväl vad gäller innebörden av

 

uttrycket ursprungliga som hur bestämmelsen förhåller sig till

 

bestämmelsen i första ledet. Lagrådet förordar att stycket delas upp i två

 

stycken och i övrigt ges en tydligare utformning enligt nedan.

 

Om portföljens värde inte överstiger 500 000 euro vid tidpunkten för

 

kundens förvärv av sådana instrument som avses i 25 a §, ska

 

värdepappersinstitutet säkerställa att förvärvet inte överstiger 10 procent

 

av portföljens värde.

 

När ett förvärv som avses i andra stycket görs för första gången får

 

likviden för instrumenten inte understiga 10 000 euro.

 

Övriga lagförslag

 

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

 

615

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

Parallelluppställning över genomförandet i svensk rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879

Artikel i Europaparlamentets och Svenska bestämmelser rådets direktiv (EU) 2019/879 av

den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet

2.1.5

2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om

 

resolution

2.1.5a

2 kap. 1 § lagen om resolution

2.1.68a

2 kap. 1 § lagen om resolution

2.1.70

21 kap. 13 § lagen om

 

resolution

2.1.71

2 kap. 2 § lagen om resolution

2.1.71a

2 kap. 2 a § lagen om resolution

2.1.71b

2 kap. 2 b § lagen om resolution

2.1.83a

2 kap. 1 § lagen om resolution

2.1.83b

2 kap. 1 § lagen om resolution

2.1.83c

2 kap. 1 § lagen om resolution

2.1.109

2 kap. 1 § lagen om resolution

10.6 tredje och fjärde styckena

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

2 § 1 lagen om resolution

10.7

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

2 § 1 lagen om resolution

12.1

3 kap. 2 § lagen om resolution

12.3

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

2 § 1 lagen om resolution

13.4 andra stycket

28 kap. 8 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 2 § 1 lagen om

 

resolution

13.6 första stycket

3 kap. 2 och 5 §§ lagen om

 

resolution

16.1 andra stycket

3 kap. 11 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 2 § 2 lagen om

 

resolution

16.4

3 kap. 11 § lagen om resolution

16a.1

4 kap. 29 och 30 §§ lagen om

 

resolution

16a.2 första stycket

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

2 § 4 lagen om resolution

16a.2 andra stycket

4 kap. 31 och 32 §§ lagen om

616

resolution

 

16a.3 första och andra styckena

4 kap. 31 § lagen om resolution

Prop. 2020/21:155

16a.3 tredje stycket

4 kap. 32 § lagen om resolution

Bilaga 8

16a.4

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

 

1 § 2 lagen om resolution

 

16a.5

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

 

1 § 2 lagen om resolution

 

16a.6

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

 

1 § 2 lagen om resolution

 

17.1

3 kap. 12 § lagen om resolution

 

17.3

3 kap. 12 § lagen om resolution

 

17.4

3 kap. 13 § lagen om resolution

 

17.5

3 kap. 24 § lagen om resolution

 

17.7

3 kap. 13 § lagen om resolution

 

18.1

3 kap. 15 § lagen om resolution

 

18.2

3 kap. 16 och 17 §§ lagen om

 

 

resolution

 

18.3

3 kap. 17 och 18 §§ lagen om

 

 

resolution

 

18.4

3 kap. 18 § lagen om resolution

 

18.5 första–tredje styckena

3 kap. 18 § lagen om resolution

 

18.5 fjärde stycket

28 kap. 8 § lagen om resolution

 

18.6 första och andra styckena

3 kap. 20 § lagen om resolution

 

18.6 tredje stycket

3 kap. 22 och 23 §§ och 28 kap.

 

 

7 § lagen om resolution

 

18.6a första och andra styckena

3 kap. 21 § lagen om resolution

 

18.6a tredje stycket

3 kap. 22 och 23 §§ och 28 kap.

 

 

7 § lagen om resolution

 

18.7 första och andra styckena

3 kap. 21 § lagen om resolution

 

18.7 tredje stycket

3 kap. 22 § och 28 kap. 7 §

 

 

lagen om resolution

 

32.1

8 kap. 5 § lagen om resolution

 

32a

Inte relevant för Sverige

 

32b

Civil- och näringsrättslig

 

 

lagstiftning om likvidation och

 

 

konkurs, bl.a. 15 kap. 4 § lagen

 

 

(2004:297) om bank- och

 

 

finansieringsrörelse

 

33.2

8 kap. 7 § lagen om resolution

 

33.3

3 kap. 2 § lagen om resolution

 

33.4

8 kap. 8 och 10 §§ lagen om

 

 

resolution

 

33a.1

5 kap. 7 § lagen om resolution

 

 

och 8 § förvaltningslagen

 

 

(2017:900)

 

33a.2 första stycket

2 kap. 1 § och 5 kap. 7 § lagen

 

 

om resolution

 

33a.2 andra stycket

12 kap. 2 § lagen om resolution

 

 

och 5 § tredje stycket

 

 

förvaltningslagen

 

 

 

617

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

618

33a.3

5 kap. 7 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 8 lagen om

 

resolution

33a.4

5 kap. 7 § lagen om resolution

33a.5

5 kap. 7 § och 12 kap. 2 § lagen

 

om resolution och 5 § tredje

 

stycket förvaltningslagen

33a.6

5 kap. 7 § lagen om resolution

33a.7

5 kap. 7 § lagen om resolution

33a.8

5 kap. 7 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 2 § 5 lagen om

 

resolution

33a.9

5 kap. 7 § lagen om resolution

33a.10

5 kap. 8 § lagen om resolution

33a.11

13 kap. 18 § lagen om

 

resolution

36.1

6 kap. 1 § lagen om resolution

36.4

6 kap. 1 § lagen om resolution

36.5

6 kap. 1 § lagen om resolution

36.12

6 kap. 1 § lagen om resolution

36.13

6 kap. 1 § lagen om resolution

37.2

16 kap. 1 och 4 §§ lagen om

 

resolution

37.10

22 kap. 2 § lagen om resolution

44.2 första stycket f

2 kap. 2 § lagen om resolution

44.2 första stycket h

2 kap. 2 § och 21 kap. 28 §

 

lagen om resolution

44.2 femte stycket

21 kap. 2 § lagen om resolution

44.3 andra och tredje styckena

21 kap. 28 § lagen om

 

resolution

44.4

21 kap. 30 § lagen om

 

resolution

44.5

21 kap. 30 § lagen om

 

resolution

44a.1

7 kap. 3 § lagen (2004:46) om

 

värdepappersfonder och 9 kap.

 

25 a § lagen (2007:528) om

 

värdepappersmarknaden

44a.2

7 kap. 3 § lagen om

 

värdepappersfonder och 9 kap.

 

25 b § lagen om

 

värdepappersmarknaden

44a.3

7 kap. 3 § lagen om

 

värdepappersfonder och 9 kap.

 

25 b § lagen om

 

värdepappersmarknaden

44a.4

7 kap. 3 § lagen om

 

värdepappersfonder och 9 kap.

25 b § lagen om värdepappersmarknaden

44a.5

Sverige har inte utnyttjat

 

 

valmöjligheten

 

 

44a.6

Sverige har inte utnyttjat

 

 

valmöjligheten

 

 

44a.7

Ikraftträdande- och

 

 

 

övergångsbestämmelser till

 

 

lagen om

 

 

 

värdepappersmarknaden

 

45

4 kap. 1 § lagen om resolution

45a

Inte relevant för Sverige

 

45b.1

4 kap. 9 § lagen om resolution

45b.2

4 kap. 10 § lagen om resolution

45b.3

4 kap. 11 § lagen om resolution

45b.4 första stycket

4 kap. 13 § lagen om resolution

45b.4 andra–fjärde styckena

4 kap. 14 § lagen om resolution

45b.5

4 kap. 16 § lagen om resolution

45b.6

4 kap.

13–16 §§

lagen

om

 

resolution

 

 

45b.7

4 kap. 15 § lagen om resolution

45b.8

4 kap. 15 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 3 lagen om

 

resolution

 

 

45b.9 första stycket

4 kap. 15 och 16 §§ lagen om

 

resolution

 

 

45b.9 andra stycket

4 kap. 17 § lagen om resolution

45c.1

4 kap. 1–8 och 13–23 §§ lagen

 

om resolution

 

 

45c.2 första stycket

3 kap. 1 § lagen om resolution

45c.2 andra och tredje styckena

4 kap. 4 § lagen om resolution

45c.3 första–tredje styckena

4 kap. 3 § lagen om resolution

45c.3 fjärde stycket

4 kap. 5 § lagen om resolution

45c.3 femte stycket a

4 kap. 5 § lagen om resolution

45c.3 femte stycket b

4 kap. 3 § lagen om resolution

45c.3 sjätte–åttonde styckena

4 kap. 6 § lagen om resolution

45c.4

Inte relevant för Sverige

 

45c.5 första stycket

4 kap. 3 § lagen om resolution

45c.5 andra stycket

4 kap. 18 § lagen om resolution

45c.6

4 kap. 3

och 19 §§

lagen

om

 

resolution

 

 

45c.7 första–tredje styckena

4 kap. 4 § lagen om resolution

45c.7 fjärde stycket

4 kap. 5 § lagen om resolution

45c.7 femte stycket a

4 kap. 5 § lagen om resolution

45c.7 femte stycket b

4 kap. 4 § lagen om resolution

45c.7 sjätte–åttonde styckena

4 kap. 6 § lagen om resolution

45c.8

4 kap. 7 § lagen om resolution

45c.9

4 kap. 8 § lagen om resolution

45c.10

4 kap. 8 § lagen om resolution

45d.1–45d.3

4 kap. 2 § lagen om resolution

45d.4

4 kap. 36 § lagen om resolution

45d.5

4 kap. 8 § lagen om resolution

45e.1

4 kap. 23 § lagen om resolution

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

619

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

620

45e.2

4 kap. 34 § lagen om resolution

45f.1 första och tredje styckena

4 kap. 23 § lagen om resolution

45f.1 andra stycket

4 kap. 22 § lagen om resolution

45f.1 fjärde stycket

Inte relevant för Sverige

45f.1 femte stycket

4 kap. 12 § lagen om resolution

45f.2

4 kap. 12 § lagen om resolution

45f.3

4 kap. 20 § lagen om resolution

45f.4

4 kap. 20 § lagen om resolution

45f.5

4 kap. 21 § lagen om resolution

45f.6

Inte relevant för Sverige

45g

Inte relevant för Sverige

45h.1

4 kap. 34 § lagen om resolution

45h.2

4 kap. 35 § lagen om resolution

45h.4 första stycket

4 kap. 37 § lagen om resolution

45h.4 andra stycket

4 kap. 38 § och 28 kap. 7 §

 

lagen om resolution

45h.4 fjärde stycket

4 kap. 38 § lagen om resolution

45h.5 första stycket

4 kap. 37 § lagen om resolution

45h.5 andra stycket

4 kap. 38 § och 28 kap. 7 §

 

lagen om resolution

45h.5 fjärde stycket

4 kap. 38 § lagen om resolution

45h.5 femte stycket

4 kap. 38 § lagen om resolution

45h.5 sjunde stycket

4 kap. 39 § lagen om resolution

45h.6

4 kap. 37 § lagen om resolution

45h.7

4 kap. 39 § lagen om resolution

45h.8

4 kap. 1 och 33 §§ lagen om

 

resolution

45i.1

28 kap. 1 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 13 och 14

 

lagen om resolution

45i.2

28 kap. 1 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 13 och 14

 

lagen om resolution

45i.3

4 kap. 28 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 4 lagen om

 

resolution

45i.4

4 kap. 28 § och 28 kap. 1 § och

 

föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

1 § 4, 13 och 14 lagen om

 

resolution

45i.5

Inte relevant för Sverige

45i.6

Inte relevant för Sverige

45i.7

4 kap. 28 § lagen om resolution

45j.1

28 kap. 5 § lagen om resolution

45j.2

Inte relevant för Sverige

45k.1

15 kap. 1 a § lagen om bank-

 

och finansieringsrörelse, 25 kap.

 

1 d § lagen om

värdepappersmarknaden och

4 kap. 33 § lagen om resolution

45k.2

3 kap. 13 och 18 §§ och 4 kap.

 

29 och 33 §§ lagen om

 

resolution

45l.1

28 kap. 5 § lagen om resolution

45l.2

Inte relevant för Sverige

45l.3

Inte relevant för Sverige

45m.1

Ikraftträdande- och

 

övergångsbestämmelserna till

 

lagen om resolution

45m.2

Ikraftträdande- och

 

övergångsbestämmelserna till

 

lagen om resolution

45m.3

4 kap. 25 § lagen om resolution

45m.4

4 kap. 24 och 25 §§ lagen om

 

resolution

45m.5

4 kap. 26 § lagen om resolution

45m.6

4 kap. 27 § och ikraftträdande-

 

och övergångsbestämmelserna

 

till lagen om resolution

45m.7

29 kap. 2 § 3 och ikraftträdande-

 

och övergångsbestämmelserna

 

till lagen om resolution

45m.8

4 kap. 27 § och ikraftträdande-

 

och övergångsbestämmelserna

 

till lagen om resolution

46

21 kap. 13 och 14 §§ lagen om

 

resolution

47.1

16 kap. 2 § lagen om resolution

48.1

21 kap. 15 § lagen om

 

resolution

48.2

21 kap. 15 § lagen om

 

resolution

48.7 första stycket

18 § förmånsrättslagen

 

(1970:979)

48.7 andra stycket

18 § förmånsrättslagen

55.1 första stycket

5 kap. 2 § lagen om resolution

55.1 andra stycket

5 kap. 2 § och 5 kap. 3 c § lagen

 

om resolution

55.1 tredje stycket

5 kap. 3 § lagen om resolution

55.2 första stycket

5 kap. 3 a och 3 b §§ och

 

28 kap. 1 § lagen om resolution

55.2 andra och tredje stycket

5 kap. 3 a § lagen om resolution

55.2 fjärde stycket

18 § första stycket

 

förmånsrättslagen

55.2 femte stycket

5 kap. 3 b § lagen om resolution

55.2 sjätte stycket

3 kap. 12–24 §§ lagen om

 

resolution

55.2 sjunde stycket

5 kap. 3 c § lagen om resolution

55.3

5 kap. 3 § lagen om resolution

55.4

5 kap. 2 och 3 §§ lagen om

 

resolution

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

621

Prop. 2020/21:155 Bilaga 8

622

55.5

5 kap. 2 § lagen om resolution

55.6

Inte relevant för Sverige

55.7

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

1 § 6 lagen om resolution

55.8

Inte relevant för Sverige

59.1 första och andra styckena

6 kap. 2 § lagen om resolution

59.1 tredje stycket

6 kap. 1 § lagen om resolution

59.1a första stycket

1 kap. 4 § och 6 kap. 1 a § lagen

 

om resolution

59.1a andra stycket

1 kap. 8 § lagen om resolution

59.1b

6 kap. 16 § och 16 kap. 5 §

 

lagen om resolution

59.2

6 kap. 2 § och 21 kap. 16 §

 

lagen om resolution

59.3

6 kap. 2 § och 6 kap. 5 § lagen

 

om resolution

59.4

6 kap. 2 § lagen om resolution

59.10

6 kap. 1 § lagen om resolution

60.1 d

6 kap. 14 § lagen om resolution

60.2

6 kap. 14 § lagen om resolution

60.3

6 kap. 15 § lagen om resolution

61.3 andra stycket

6 kap. 2 § lagen om resolution

62.1

6 kap. 7 § lagen om resolution

62.4

6 kap. 8 § lagen om resolution

63.1

13 kap. 1 § och 21 kap. 16 §

 

lagen om resolution

66.4

25 kap. 2 § lagen om resolution

68.3

5 kap. 1 § lagen om resolution

68.5

11 kap. 3 § och 13 kap. 11 §

 

lagen om resolution

69.4

2 kap. 1 § och 13 kap. 5 § lagen

 

om resolution

69.5 andra stycket

5 § tredje stycket

 

förvaltningslagen och 12 kap.

 

2 § lagen om resolution

69.5 tredje stycket

13 kap. 5 § och föreskrifter med

 

stöd av 29 kap. 1 § 8 lagen om

 

resolution

70.2

2 kap. 1 § och 13 kap. 9 § lagen

 

om resolution

71.3

2 kap. 1 § och 13 kap. 14 §

 

lagen om resolution

71a.1

5 kap. 9 § lagen om resolution

71a.2

5 kap. 10 § lagen om resolution

71a.3

5 kap. 9 § och ikraftträdande-

 

och övergångsbestämmelserna

 

till lagen om resolution

71a.4

5 kap. 9 § lagen om resolution

71a.5

Inte relevant för Sverige

88.1

28 kap. 5 § lagen om resolution

89.1

28 kap. 5 § lagen om resolution

89.2

28 kap. 5 § lagen om resolution

Prop. 2020/21:155

89.3

28 kap. 5 § lagen om resolution

Bilaga 8

89.4

28 kap. 5 § lagen om resolution

 

89.5

28 kap. 5 § lagen om resolution

 

Punkt 6 i bilaga B

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

 

1 § 5 lagen om resolution

 

Punkt 17 i bilaga C

Föreskrifter med stöd av 29 kap.

 

 

2 § 1 lagen om resolution

 

Artikel i Europaparlamentets och

Svenska bestämmelser

 

rådets direktiv (EU) 2019/879 av

 

 

den 20 maj 2019 om ändring av

 

 

direktiv 98/26/EU om slutgiltig

 

 

avveckling i system för överföring

 

 

av betalningar och värdepapper

 

 

2.1

2 och 8 §§ lagen (1999:1309)

 

 

om system för avveckling av

 

 

förpliktelser på

 

 

finansmarknaden

 

2.2

Inte relevant för Sverige

 

12a

Inte relevant för Sverige

 

623

Prop. 2020/21:155

624

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi

Föredragande: statsrådet Lindhagen

Regeringen beslutar proposition Ändringar i regelverket om hantering av finansiella företag i kris