En effektivare konkurshantering

2	Lagtext	Prop. 2020/21:148

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 2 kap. 2 § ska betecknas 2 kap. 2 a §,

dels att 2 kap. 1, 3, 4 och 24 §§, 6 kap. 3–6, 9 och 14 §§, 7 kap. 12–14, 19, 20, 22, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 9 och 10 §§, 9 kap. 5–9 och 21 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 12 kap. 8 och 10 §§, 15 kap. 1 och 4 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 30 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 2 § och 6 kap. 2 a, 2 b,

5 a och 5 b §§, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §1

En ansökan om konkurs görs skrift-	En ansökan om konkurs görs skrift-
ligen hos den tingsrätt där gälden-	ligen till den tingsrätt där gälde-
ären bör svara i tvistemål som	nären svarar i tvistemål som angår
angår betalningsskyldighet i all-	betalningsskyldighet i allmänhet.
mänhet. Ansökan ska vara egen-
händigt undertecknad av sökanden
eller sökandens ombud.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

2 §

En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan

avancerad	elektronisk	underskrift
som avses i artikel 3 i Europapar-
lamentets	och rådets	förordning
1 Senaste lydelse 2017:479.		5

Prop. 2020/21:148

(EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

3§2

Görs ansökningen av gäldenären, bör till ansökningshandlingen bifo- gas en av gäldenären underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet.

Ansöker ett dödsbo eller en döds-	Om ett dödsbo eller en dödsbo-
bodelägare om att boet skall för-	delägare ansöker om att dödsboet
sättas i konkurs, skall till ansök-	ska försättas i konkurs, ska till
ningshandlingen fogas en bestyrkt	ansökan bifogas bouppteckningen
kopia av bouppteckningen efter den	efter den avlidne och, om boupp-
döde och, om bouppteckningen har	teckningen har registrerats, bevis
registrerats, bevis om detta. Har	om detta. Om det inte har förrättats
inte bouppteckning förrättats, skall	en bouppteckning, ska uppgift om
uppgift om varje delägares namn	varje delägares namn och adress
och postadress lämnas.	lämnas.
4 §
Görs ansökningen av en borgenär,	Om en borgenär ansöker om
skall han vid ansökningen lämna	konkurs, ska borgenären i ansökan
uppgift om sin fordran och de om-	lämna uppgifter om sin fordran och
ständigheter i övrigt på vilka han	de omständigheter i övrigt på vilka
grundar yrkandet. Han skall även i	yrkandet grundas.
original eller kopia bifoga de hand-
lingar som han vill åberopa. Ansök-

ningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Borgenären ska till ansökan bi- foga de handlingar som åberopas.

2Senaste lydelse 2001:97.

24 §		Prop. 2020/21:148
24 §
När ett beslut om konkurs medde-	När ett beslut om konkurs har
las, skall tingsrätten	meddelats, ska tingsrätten genast
	kungöra beslutet.
1. genast bestämma tidpunkt för
det sammanträde vid vilket gälde-
nären skall avlägga bouppteck-
ningsed (edgångssammanträde),
2. snarast utse förvaltare,
3. kalla gäldenären, förvaltaren,
tillsynsmyndigheten och den borge-
när som har gjort konkursansök-
ningen till edgångssammanträdet.
Konkursbeslutet skall genast kun-	Tingsrätten ska i samband med
göras. Genom kungörelsen kallas	konkursbeslutet eller snarast där-
övriga borgenärer till edgångs-	efter utse förvaltare.
sammanträdet.
Kallelsen till gäldenären enligt
första stycket 3 skall delges.

6 kap.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en boupp- teckningsbekräftelse inför förval- taren.

Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteck- ningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

Om en förmyndare för gälde- nären ska bekräfta bouppteck- ningen eller avlägga bouppteck- ningsed, är även gäldenären, om han eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till bekräftelse eller edgång.

					4 §
Bouppteckningseden skall				avläg-	Om gäldenären är en juridisk
gas vid ett edgångssammanträde.					person och det finns flera ställföre-
Edgångssammanträdet skall hållas					trädare, gäller	skyldigheterna
tidigast en och senast två månader					enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan
efter	konkursbeslutet.		Samman-		ställföreträdare	vars närvaro
trädet får dock hållas senare, om					förvaltaren anser sakna betydelse
det är nödvändigt med hänsyn till					för boutredningen.
konkursboets		omfattning		och
beskaffenhet. Om gäldenären är
förhindrad av laga förfall att
avlägga eden vid edgångssamman-
trädet eller om bouppteckningen då
ännu inte har kommit in till rätten,
skall rätten så snart förfallet upp-
hör eller bouppteckningen kommer
in genom delgivning kalla gälde-
nären	att	fullgöra	edgången.
Edgångssammanträdet			skall trots
det hållas på utsatt tid.

När det finns anledning till det får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför en annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk får eden avläggas där han vistas. Edgången får inte fullgöras före edgångssammanträdet.

5§4

När det åligger en förmyndare att avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig	Någon annan än gäldenären ska
att på yrkande av förvaltaren eller	vid ett sammanträde lämna en be-
en borgenär avlägga bouppteck-	kräftelse enligt 2 a § eller bekräfta
ningsed eller beediga viss uppgift i	en viss uppgift i bouppteckningen,
bouppteckningen, om det kan antas	om det kan antas vara av betydelse
att sådan edgång är av betydelse	för boutredningen. Till samman-
för boutredningen. Detta gäller inte	trädet ska förvaltaren kalla den

4Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148

				6 §
Gäldenären får inte efter det att					Gäldenären får inte efter det att
konkursbeslutet har meddelats och					konkursbeslutet har meddelats och
innan han har avlagt bouppteck-					innan han eller hon har bekräftat
ningsed bege sig utomlands utan					eller	beedigat	bouppteckningen
rättens medgivande. Om det senare					bege sig utomlands utan rättens
under konkursen finns skäl att be-					medgivande. Om det senare under
fara att gäldenären genom att lämna					konkursen finns skäl att befara att
landet	undandrar sig			skyldighet	gäldenären genom att lämna landet
som föreskrivs i denna lag, får					undandrar sig en skyldighet som
förbud meddelas honom att resa					föreskrivs i denna lag, får gälde-
utomlands. Byter gäldenären vistel-					nären förbjudas att resa utomlands.
seort, skall han meddela förvaltaren					Om	gäldenären	byter	vistelseort,
var han vistas.					ska gäldenären meddela förval-
					taren var han eller hon vistas.
Om det finns skäl att befara att					Om det finns skäl att befara att
gäldenären åsidosätter ett förbud att					gäldenären åsidosätter ett förbud att
resa	utomlands,		får gäldenären		resa	utomlands,	får	gäldenären
åläggas att lämna ifrån sig sitt pass					åläggas att lämna ifrån sig sitt pass
till tillsynsmyndigheten. Om gälde-					till tillsynsmyndigheten. Om gälde-
nären inte har något pass, får förbud					nären inte har något pass, får det
att utfärda pass för honom med-					meddelas förbud att utfärda pass för
delas.					honom eller henne.
Om det finns skäl att befara att					Om det finns skäl att befara att
gäldenären genom att lämna den ort					gäldenären genom att lämna den ort
där han är bosatt undandrar sig					där han eller hon är bosatt undan-
skyldighet som föreskrivs i denna					drar sig en skyldighet som före-
lag, får förbud meddelas honom att					skrivs i denna lag, får gäldenären
lämna orten.					förbjudas att lämna orten.
				9 §
Om gäldenären undandrar sig att					Om gäldenären inte fullgör en skyl-
fullgöra vad som åligger honom en-					dighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller
ligt 2, 3, 5 eller 6 § eller överträder					överträder ett reseförbud enligt 6 §,
ett reseförbud enligt 6 §, kan han					får han eller hon efter omstän-
efter	omständigheterna			antingen	digheterna antingen hämtas eller
hämtas eller häktas.				Detsamma	häktas. Detsamma gäller om det
gäller om det finns skäl att befara att					finns skäl att befara att gäldenären
gäldenären		kommer att		undandra	inte kommer att fullgöra en sådan
sig en skyldighet eller överträda ett					skyldighet eller kommer att över-
förbud som här har angetts.					träda ett sådant förbud.
Om någon annan än gäldenären					Om någon annan än gäldenären
undandrar sig att fullgöra edgång					inte fullgör en skyldighet enligt 5 §
som har förelagts honom enligt 5 §,					att bekräfta eller beediga boupp-
kan han		efter	omständigheterna		teckningen eller en viss uppgift i
föreläggas vite, hämtas eller häktas.					den, får han eller hon efter omstän-
					digheterna föreläggas vite, hämtas
					eller häktas.
Häktning i de fall som avses i					Häktning i de fall som avses i
första	och andra		styckena får ske		första och andra styckena får ske

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148	endast om det finns synnerliga skäl	endast om det finns synnerliga skäl
	endast om det finns synnerliga skäl	endast om det finns synnerliga skäl
	till det. Har gäldenären överträtt ett	för det. Om gäldenären har överträtt
	reseförbud enligt 6 §, skall han	ett reseförbud enligt 6 §, ska han
	dock häktas om det inte är uppen-	eller hon dock häktas om det inte är
	bart att det är onödigt.	uppenbart att det är onödigt.
	Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.
	14 §
	Om gäldenären är i behov av det, är	Om gäldenären är i behov av det,
	han berättigad till skälig ersättning	har han eller hon vid en inställelse
	av konkursboet för resa och	till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig
	uppehälle inom landet, när han till	ersättning av konkursboet för resa
	följd av bestämmelserna i 2–5 §§	och uppehälle inom landet. Detta
	inställer sig hos rätten eller någon	gäller även för en sådan person som
	annanstans. Vad som har sagts nu	avses i 13 §.
	gäller även för en sådan person som
	avses i 13 §.
	Har ett yrkande enligt 5 § andra	Om någon annan än den som
	stycket riktats mot någon annan än	avses i 13 § ska inställa sig enligt
	den som avses i 13 §, är han berätti-	5 § för att bekräfta eller beediga
	gad till skälig ersättning av boet för	bouppteckningen	eller en	viss
	inställelse enligt 5 § tredje eller	uppgift i den, har han eller hon rätt
	fjärde stycket.	till skälig ersättning av konkursboet
		för sin inställelse.
	Beslut om ersättning meddelas av	Beslut om ersättning meddelas av
	rätten.	rätten, om ersättningen avser in-
		ställelse inför rätten. I andra fall
		beslutar förvaltaren om ersättning.
		Förskott får beviljas på ersätt-
		ningen. Ett beslut enligt detta stycke
		gäller omedelbart, om inte något
		annat förordnas.
		Om förvaltaren vägrar ersättning
		eller förskott på ersättning med
		begärt belopp	enligt	denna
		paragraf, får den som framställt
		begäran hänskjuta fråga till rättens
		prövning.
	7 kap.
	12 §5
	Förvaltaren skall snarast ta hand om	Förvaltaren ska snarast ta hand om
	gäldenärens bo med det räken-	gäldenärens bo med dess räken-
	skapsmaterial och de andra hand-	skapsinformation och annat mate-
	lingar som rör boet. Om gäldenären	rial som rör boet.
	är eller under det senaste året före
	konkursansökningen har varit bok-
12	5 Senaste lydelse 1995:793.

föringsskyldig, skall förvaltaren i det omhändertagna räkenskaps- materialet på lämpligt sätt ange

dagen för omhändertagandet.
	Om gäldenären är bokförings-
	skyldig eller under det senaste året
	före konkursansökan har varit det,
	ska förvaltaren i den omhänder-
	tagna räkenskapsinformationen på
	lämpligt sätt ange dagen för om-
	händertagandet.
Den som på uppdrag av gälde-	Den som på uppdrag av gälde-
nären har upprättat räkenskaps-	nären har upprättat räkenskaps-
material rörande gäldenärens bo är	information om gäldenärens bo är
skyldig att lämna ut materialet till	skyldig att lämna den till förval-
förvaltaren i gäldenärens konkurs.	taren.
13 §6
Förvaltaren ska upprätta en boupp-	Förvaltaren ska upprätta en boupp-
teckning. I denna ska boets till-	teckning. I den ska boets tillgångar
gångar tas upp till noggrant upp-	tas upp till noggrant uppskattade
skattade värden. Bouppteckningen	värden. I bouppteckningen ska
ska vidare innehålla uppgift om	vidare boets skulder tas upp med
varje borgenärs namn och post-	uppgift om varje borgenärs namn
adress.	och adress. Bouppteckningen ska
	dessutom innehålla en bedömning
	av om utdelning kan förväntas i
	konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteck-

ningen innehålla uppgift om detta.
I den utsträckning det behövs ska	I den utsträckning det behövs ska
bouppteckningen också innehålla	bouppteckningen också innehålla
en förteckning över dels räken-	en förteckning över boets räken-
skapsmaterial, dels andra hand-	skapsinformation och annat mate-
lingar som rör boet.	rial som rör boet.
Bouppteckningen ska av förval-	Förvaltaren ska ge in bouppteck-
taren ges in till rätten och tillsyns-	ningen till rätten och tillsyns-
myndigheten så snart som möjligt	myndigheten så snart som möjligt
och senast en vecka före edgångs-	och senast en vecka före bouppteck-
sammanträdet.	ningssammanträdet.
Har en av gäldenären under-
skriven bouppteckning förut getts in
till rätten, behöver någon ny boupp-
teckning inte upprättas, om förval-
taren anser att denna är tillförlitlig.
I så fall ska förvaltaren snarast

6Senaste lydelse 2020:1031.

Prop. 2020/21:148

anmäla det till rätten och tillsyns-

myndigheten.

bevakningsförfarande

ska

Om ett bevakningsförfarande ska

äga rum och någon bouppteckning

äga rum och det ännu inte har getts

ännu inte har getts in till rätten, ska

in någon bouppteckning till rätten,

förvaltaren så snart som möjligt och

ska förvaltaren så snart som möjligt

senast en vecka från beslutet om

och senast en vecka från beslutet

bevakningsförfarandet

skicka

bevakningsförfarandet

skicka

förteckning över borgenärerna med

en förteckning

över

borgenärerna

uppgift om varje borgenärs post-

med uppgift om varje borgenärs

adress till rätten och tillsyns-

myndigheten. I konkurs hos en

myndigheten. I konkurs hos ett

bank eller ett kreditmarknads-

kreditinstitut ska till bouppteck-

företag

ska till bouppteckningen

ningen

eller

borgenärsförteck-

eller borgenärsförteckningen

bifo-

ningen bifogas uppgift om insätt-

gas uppgift om insättningsborge-

ningsborgenärerna och deras ford-

närerna och deras fordringsbelopp

ringsbelopp med upplupen

ränta.

med

upplupen

ränta.

Detsamma

Detsamma gäller i ett värde-

gäller

ett

värdepappersbolags

pappersbolags konkurs, om bolaget

konkurs om bolaget har tillstånd att

har tillstånd att ta emot insättningar

ta emot insättningar på konto. I ett

på konto. I ett livförsäkrings-

livförsäkringsbolags

eller

ett

företags eller ett tjänstepensions-

tjänstepensionsföretags

konkurs

företags konkurs ska på mot-

ska på motsvarande sätt bifogas

svarande sätt bifogas uppgift om

uppgift om försäkringstagarna och

försäkringstagarna

och

deras

deras fordringar.

fordringar.

14 §7

Förvaltaren får, om det behövs,

Förvaltaren får begära hand-

begära handräckning av krono-

räckning

Kronofogdemyndig-

fogdemyndigheten för

att

kunna

heten för att omhänderta eller

omhänderta eller annars få tillgång

annars få tillgång till gäldenärens

till gäldenärens bo med det räken-

bo med dess räkenskapsinfor-

skapsmaterial och de andra hand-

mation och annat material som rör

lingar som rör boet. Detsamma

boet.

Detsamma

gäller

sådan

gäller

sådant

räkenskapsmaterial

räkenskapsinformation som avses i

som avses i 12 § andra stycket.

12 § tredje stycket.

Kronofogdemyndigheten

får

då

genomsöka hus, rum eller för-

varingsställen

och, om

tillträde

behövs till något utrymme som är

tillslutet, låta öppna lås eller ta sig

in på annat sätt. Kronofogdemyn- digheten får även i övrigt använda tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamålet och det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person

7Senaste lydelse 1995:793.

får dock brukas endast om krono-
fogdemyndigheten möter motstånd
och i den mån det med hänsyn till
ändamålet med ingripandet kan
anses försvarligt.
I fråga om överklagande av		Vid handräckning gäller bestäm-
kronofogdemyndighetens	beslut	melserna i	utsökningsbalken	om
eller åtgärd enligt första stycket		verkställighet av förpliktelser		som
tillämpas bestämmelserna i utsök-		inte avser	betalningsskyldighet,
ningsbalken om talan mot utmät-		avhysning eller avlägsnande. Om
ning i allmänhet.		förvaltaren begär det, ska Krono-
		fogdemyndigheten inte i förväg
		underrätta den som åtgärden riktas
		mot.

19 §8

Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redo- visningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räken-		Förvaltaren ska bevara räken-
skapsmaterialet under minst sju år		skapsinformationen under minst sju
från utgången av det kalenderår då		år från utgången av det kalenderår
konkursen	avslutades. I övrigt	då konkursen avslutades. I övrigt
tillämpas	7 kap. bokföringslagen	tillämpas 7 kap. bokföringslagen
(1999:1078).		(1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll

över viss verksamhet.
Beträffande skyldighet att sörja	När det gäller skyldighet att ta
för underlag för deklarations- och	fram underlag för deklarations- och
uppgiftsskyldighet och för kontroll	uppgiftsskyldighet och för kontroll
därav finns särskilda bestämmelser.	av sådant underlag finns särskilda
	bestämmelser.
20 §9
Om konkursen inte är avslutad då	Om konkursen inte är avslutad vid
sex månader har förflutit efter	utgången av den sjätte kalender-
edgångssammanträdet, skall för-	månaden efter konkursbeslutet, ska
valtaren inom en månad därefter till	förvaltaren inom en månad därefter
tillsynsmyndigheten avlämna en	till tillsynsmyndigheten ge in en be-
berättelse, i vilken alla de åtgärder	rättelse (halvårsberättelse), där de
som har vidtagits för att avsluta	åtgärder som har vidtagits och som
konkursen skall anges noggrant.	återstår att vidta för att avsluta kon-
Berättelsen skall innehålla upp-	kursen ska anges. Halvårsberättel-
gifter om in- och utbetalningar	sen ska innehålla uppgifter om in-
under den gångna perioden eller en	och	utbetalningar under perioden
kronologisk och systematisk sam-	eller	en kronologisk och syste-

8Senaste lydelse 2010:1512.

9Senaste lydelse 2004:431.

Prop. 2020/21:148

manställning av boets affärshändel-		matisk	sammanställning av boets
ser. Har pengar under någon del av		affärshändelser. Om pengar under
denna period stått inne i bank eller		någon del av denna period har varit
kreditmarknadsföretag, skall	till	insatta i ett kreditinstitut, ska till
berättelsen bifogas en av banken		berättelsen		bifogas kontoutdrag
eller kreditmarknadsföretaget	be-	från institutet för hela perioden.
styrkt uppgift på de insättningar
och uttag som har förekommit.
Senare under konkursen skall för-		Senare		under konkursen	ska
valtaren inom en månad från ut-		förvaltaren inom en månad från
gången av varje sexmånadersperiod		utgången av varje sexmånaders-
avge en sådan berättelse som sägs i		period lämna en halvårsberättelse
första stycket för den senaste perio-		för den senaste perioden. Halvårs-
den. Denna skall även innehålla		berättelsen ska då även innehålla
fullständiga upplysningar om orsa-		upplysningar om orsakerna till att
kerna till att konkursen inte har		konkursen inte har avslutats och en
avslutats.		bedömning av när den kan avslutas.
Förvaltaren skall snarast skicka		Förvaltaren ska snarast skicka en
en kopia av berättelsen till rätten.		kopia	av	halvårsberättelsen	till
		rätten.

22§10

Om det vid konkursens avslutande				När konkursen avslutas, ska förval-
finns några hinder mot att det				taren till gäldenären	återställa
räkenskapsmaterial		och de	andra	räkenskapsinformation	och annat
handlingar	rörande boet		som	material som rör boet och som
förvaltaren har tagit hand om				förvaltaren har tagit hand om eller,
återställs till gäldenären, skall de				om det inte är möjligt, bevara
överlämnas	till	tillsynsmyndig-		materialet. Materialet ska bevaras i
heten, om inte förvaltaren anser att				enlighet med vad som i varje
han bör bevara dem. Handlingarna				särskilt fall gäller om arkivering.
skall bevaras i enlighet med vad
som i varje särskilt fall gäller om
arkivering.

28§11

Tillsynsmyndigheten skall ha till-	Tillsynsmyndigheten ska ha till-
gång till det räkenskapsmaterial	gång till boets räkenskapsinfor-
och de andra handlingar som rör	mation och annat material som rör
boet.	boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

10Senaste lydelse 1995:793.

11Senaste lydelse 1995:793.

Granskningsman	Särskild granskning	Prop. 2020/21:148

30§12

Om en borgenär begär det, skall		Om en borgenär begär det, ska
rätten förordna en granskningsman		rätten förordna en granskningsman
att med de befogenheter som anges		att med de befogenheter som anges
i denna lag övervaka förvaltningen		i denna lag övervaka förvaltningen
på borgenärens vägnar. Till gransk-		på borgenärens vägnar. Till gransk-
ningsman skall utses den som		ningsman ska den som borgenären
borgenären föreslår, om han är		föreslår utses, om han eller hon är
lämplig.		lämplig.
Granskningsmannen skall ha till-		Granskningsmannen ska ha till-
gång till det räkenskapsmaterial		gång till boets räkenskapsinforma-
och de andra handlingar som rör		tion och annat material som rör
boet.		boet.
Om borgenären begär det, skall		Om borgenären begär det, ska
även en ersättare för gransknings-		även en ersättare för gransknings-
mannen utses. Bestämmelserna om		mannen utses. Bestämmelserna om
granskningsman	gäller även för	granskningsman		gäller	även för
ersättaren.		ersättaren.
Granskningsmannen skall entle-		Rätten ska entlediga gransk-
digas om han eller borgenären gör		ningsmannen om denne eller borge-
framställning om det eller om han		nären begär det eller om gransk-
visar sig inte vara lämplig.		ningsmannen visar sig inte vara
		lämplig.
Ersättningen	till gransknings-	Ersättningen		till gransknings-
mannen skall betalas av borge-		mannen ska betalas av borgenären.
nären.
	8 kap.
	2 §
Har gäldenären drivit en rörelse, får		Om gäldenären har drivit en
förvaltaren, om det lagligen kan		rörelse, får förvaltaren, om det
ske, fortsätta rörelsen för konkurs-		lagligen kan ske, fortsätta rörelsen
boets räkning i den mån det är		för konkursboets räkning i den
ändamålsenligt.	Detsamma gäller	utsträckning det är ändamålsenligt.
om förvaltaren sedan rörelsen har		Detsamma	gäller om		förvaltaren
lagts ned vill återuppta denna.		sedan rörelsen har lagts ned vill
Rörelsen får dock fortsättas längre		återuppta den. Rörelsen får dock
tid än ett år från edgångssamman-		fortsättas längre tid än ett år från
trädet endast om det finns särskilda		konkursbeslutet endast om det finns
skäl för det.		särskilda skäl för det.
	9 §
Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket		När lös egendom som tillhör gälde-
tillämpas även när lös egendom		nären ska säljas exekutivt under
som tillhör gäldenären skall säljas		konkursen	tillämpas		6 § fjärde
12 Senaste lydelse 1995:793.					17

Prop. 2020/21:148	exekutivt under konkursen. I ett
	exekutivt under konkursen. I ett
	sådant fall skall förvaltaren dess-
	utom, i den mån det behövs, i
	ärendet föra talan för de borgenärer
	som har förmånsrätt enligt	10 §
	förmånsrättslagen (1970:979)	och
	skriftligen underrätta sådan borge-
	när om ett yrkande som han fram-
	ställer på dennes vägnar.

stycket. I ett sådant fall ska för- valtaren dessutom, om det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

					10 §13
	En borgenär som innehar lös egen-					En borgenär som innehar lös egen-
	dom med handpanträtt får själv					dom med handpanträtt får själv
	ombesörja att egendomen säljs på					ombesörja att egendomen säljs på
	auktion. En sådan försäljning får					auktion. En sådan försäljning får
	dock inte utan förvaltarens sam-					dock inte utan förvaltarens sam-
	tycke äga rum tidigare än fyra					tycke ske tidigare än fyra veckor
	veckor	efter	edgångssamman-			efter	bouppteckningssamman-
	trädet. Borgenären ska minst en					trädet. Borgenären ska minst en
	vecka innan han vidtar åtgärd för					vecka	innan	borgenären		vidtar
	egendomens försäljning ge förval-					någon åtgärd för att sälja egen-
	taren tillfälle att lösa in egendomen.					domen ge förvaltaren tillfälle att
	Om det är fråga om ett fartyg eller					lösa in egendomen. Om det är fråga
	gods i fartyg eller i luftfartyg eller					om ett fartyg eller gods i fartyg eller
	intecknade reservdelar till luft-					i luftfartyg eller intecknade reserv-
	fartyg, ska		egendomen		säljas	delar till luftfartyg, ska egendomen
	exekutivt.					säljas exekutivt.
	Finansiella		instrument,		valuta	Finansiella		instrument,		valuta
	och sådant guld som har ställts som					och sådant guld som har ställts som
	säkerhet till en central motpart och					säkerhet till en central motpart och
	som uppfyller kraven i kommis-					som uppfyller kraven i kommis-
	sionens	delegerade		förordning		sionens	delegerade		förordning
	(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-					(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-
	ber 2012 om komplettering av					ber 2012 om komplettering av
	Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
	förordning (EU) nr 648/2012 med					förordning (EU) nr 648/2012 med
	avseende på tekniska tillsyns-					avseende på tekniska tillsyns-
	standarder för krav på centrala					standarder för krav på centrala
	motparter	får	omedelbart		säljas	motparter får		omedelbart		säljas
	eller realiseras genom avräkning av					eller realiseras genom avräkning av
	en borgenär som har egendomen					en borgenär som har egendomen
	som säkerhet, om det sker på ett					som säkerhet, om det sker på ett
	affärsmässigt rimligt sätt. Det-					affärsmässigt rimligt sätt. Det-
	samma gäller fordringar som upp-					samma gäller fordringar som upp-
	kommit på grund av att ett kredit-					kommit på grund av att ett kredit-
	institut,	eller	ett	motsvarande		institut,	eller	ett	motsvarande
	utländskt institut, har beviljat ett					utländskt institut, har beviljat ett
	penninglån. Består säkerheten av					penninglån. Om säkerheten består
18	13 Senaste lydelse 2014:513.

onoterade aktier i konkursgälde-	av onoterade aktier i konkursgälde-	Prop. 2020/21:148
onoterade aktier i konkursgälde-	av onoterade aktier i konkursgälde-
närens dotterbolag, ska borgenären	närens dotterbolag, ska borgenären
dock först fråga förvaltaren om	dock först fråga förvaltaren om
konkursboet vill lösa in aktierna.	konkursboet vill lösa in aktierna.
Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid
och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.
Har egendomen sålts på annat	Om egendomen har sålts på annat
sätt än exekutivt, ska borgenären	sätt än exekutivt, ska borgenären
för förvaltaren redovisa vad som	redovisa för förvaltaren vad som
har flutit in.	har flutit in.
Vill inte borgenären själv sälja	Om borgenären inte själv vill
egendomen, får förvaltaren ombe-	sälja egendomen, får förvaltaren
sörja försäljningen. En inteckning i	ombesörja försäljningen. En inteck-
luftfartyg eller i reservdelar till luft-	ning i luftfartyg eller i reservdelar
fartyg som har lämnats som pant av	till luftfartyg som har lämnats som
den intecknade egendomens ägare	pant av den intecknade egendomens
får dock inte säljas av förvaltaren.	ägare får dock inte säljas av förval-
Han får bara låta sälja den rätt till	taren. Förvaltaren får bara låta sälja
andel i inteckningen som enligt vad	den rätt till andel i inteckningen
som är särskilt föreskrivet kan till-	som enligt vad som är särskilt före-
komma gäldenären.	skrivet kan tillkomma gäldenären.

9kap. 5 §14

En borgenär som till säkerhet för			En borgenär som till säkerhet för
sin fordran har panträtt i fast eller			sin fordran har panträtt i fast eller
lös egendom behöver inte bevaka			lös egendom behöver inte bevaka
fordringen för att få rätt till betal-			fordran för att få rätt till betalning
ning ur den pantsatta egendomen.			ur den pantsatta egendomen.
En borgenär som har en fordran			En borgenär som har en fordran
hos en bank eller ett kreditmark-			hos ett kreditinstitut på grund av en
nadsföretag på grund av en insätt-			insättning på räkning behöver inte
ning på räkning behöver inte			bevaka sin fordran i institutets
bevaka sin fordran i ett sådant			konkurs, om uppgift om fordran
instituts konkurs, om uppgift om			har lämnats enligt 7 kap. 13 § femte
fordringen har lämnats enligt 7 kap.			stycket. Detsamma gäller be-
13 § sjätte stycket. Detsamma			träffande värdepappersbolag		som
gäller	beträffande värdepappers-		har tillstånd att ta emot insättningar
bolag som har tillstånd att ta emot			på konto. En försäkringstagare
insättningar på konto. En försäk-			behöver inte bevaka sin fordran i ett
ringstagare behöver inte bevaka sin			livförsäkringsföretags	eller	ett
fordran i		ett livförsäkringsbolags	tjänstepensionsföretags	konkurs,
eller	ett	tjänstepensionsföretags	om uppgift om fordran lämnats
konkurs, om uppgift om fordringen			enligt det angivna lagrummet.
lämnats enligt det angivna lag-
rummet.

14 Senaste lydelse 2020:1031.

Prop. 2020/21:148

			6 §
I bevakningsinlagan skall ford-				I bevakningen ska borgenären ange
ringens belopp anges, om det är				fordrans belopp, om det är möjligt,
möjligt.	Grunden för		fordringen	och tydligt ange grunden för
skall framgå tydligt. Om förmåns-				fordran. Om borgenären yrkar för-
rätt yrkas, skall borgenären också				månsrätt, ska även grunden för den
tydligt ange grunden för den.				tydligt anges.
Inlagan	skall	vara	egenhändigt
undertecknad av borgenären eller
borgenärens ombud.
Vid	bevakningsinlagan skall			Till bevakningen ska borgenären
borgenären i original eller bestyrkt				bifoga de handlingar som åberopas
kopia bifoga de handlingar som han				till stöd för anspråket.
vill åberopa till stöd för sitt an-
språk.
Bevakningsinlagan och de hand-
lingar som har bifogats denna skall
ges in i två exemplar.
			7 §
Genast	efter	bevakningstidens		Rätten ska genast efter bevaknings-
utgång skall rätten överlämna det				tidens utgång se till att förvaltaren
ena exemplaret av de inkomna				får del av de inkomna bevaknings-
bevakningshandlingarna till förval-				handlingarna.
taren.
Förvaltaren skall skyndsamt upp-				Förvaltaren	ska	skyndsamt
rätta en förteckning över de				upprätta en förteckning över de
fordringar som har bevakats. För				fordringar som har bevakats. För
varje fordran anges dess belopp				varje fordran ska beloppet anges
och, om förmånsrätt har yrkats, den				och, om förmånsrätt har yrkats, den
åberopade grunden därför samt den				åberopade grunden för den samt
plats i förmånsrättsordningen som				den plats i förmånsrättsordningen
fordringen får		enligt	borgenärens	som fordran får enligt borgenärens
yrkande.				yrkande.

Kopior av förteckningen skall	Förvaltaren ska skicka en kopia
skickas till rätten och tillsyns-	av förteckningen till rätten och
myndigheten.	tillsynsmyndigheten.
8 §
När rätten beslutar att bevakning	När rätten beslutar att bevakning
skall äga rum, skall rätten samti-	ska äga rum, ska rätten samtidigt,
digt, efter samråd med förvaltaren,	efter samråd med förvaltaren,
bestämma	bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2. var de till förvaltaren överläm-	2. var	de till förvaltaren till-
nade bevakningshandlingarna skall	ställda	bevakningshandlingarna
hållas tillgängliga för granskning,	ska hållas tillgängliga för gransk-
	ning, och

3. tidpunkten för det förliknings-	3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför	sammanträde som ska hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.	rätten om anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas

senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.
Anmärkningstiden skall bestäm-					Anmärkningstiden ska			bestäm-
mas så att den utgör minst två och					mas så att den utgör minst två och
högst fyra veckor räknat från be-					högst fyra veckor räknat från be-
vakningstidens	utgång.		Om	det	vakningstidens		utgång.	Om det
behövs med hänsyn till förhållan-					behövs med hänsyn till förhållan-
dena i konkursen, får en längre					dena i konkursen, får en längre
anmärkningstid	fastställas. Förlik-				anmärkningstid		fastställas. Förlik-
ningssammanträdet		får inte hållas			ningssammanträdet får inte hållas
tidigare än två eller senare än fyra					tidigare än två eller senare än fyra
veckor från utgången av anmärk-					veckor från utgången av anmärk-
ningstiden.					ningstiden.
Underrättelser om vad rätten har					Rätten ska underrätta förval-
bestämt enligt denna paragraf skall					taren, tillsynsmyndigheten,				gälde-
tillställas förvaltaren, tillsynsmyn-					nären och de borgenärer som har
digheten, gäldenären			samt	de	bevakat fordringar i konkursen om
borgenärer som har bevakat ford-					vad rätten har bestämt enligt denna
ringar i konkursen.					paragraf.
				9 §
Förvaltaren skall granska bevak-					Förvaltaren ska granska bevak-
ningshandlingarna		och,	om	han	ningarna. Om förvaltaren finner
finner anledning till anmärkning					anledning	till	anmärkning		mot
mot något yrkande om betalnings-					något yrkande om betalnings- eller
eller förmånsrätt, skriftligen anmäla					förmånsrätt, ska han eller hon
det till rätten inom den tid som har					skriftligen anmäla det till rätten
bestämts enligt 8 § första stycket 1.					inom den tid som har bestämts
I anmärkningsskriften skall grun-					enligt 8 § första stycket 1. I an-
den för anmärkningen anges tyd-					märkningen ska grunden för den
ligt. Skriften skall vara egenhändigt					anges tydligt.
undertecknad av förvaltaren				eller
dennes ombud.
Även en borgenär som har					Även en borgenär som har
bevakat en fordran i konkursen och					bevakat en fordran i konkursen och
gäldenären får framställa anmärk-					gäldenären får framställa anmärk-
ning mot en bevakning. En sådan					ning mot en bevakning. En sådan
anmärkning skall framställas inom					anmärkning	ska	framställas		inom
den tid och på det sätt som anges i					den tid och på det sätt som anges i
första stycket.					första stycket.
Anmärkningsskriften			och	de

handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

Prop. 2020/21:148

21 §
När en fordran har efterbevakats,	När en fordran har efterbevakats,
skall rätten så snart som avgiften	ska rätten så snart som avgiften
enligt 20 § andra stycket har betalts	enligt 20 § andra stycket	har
överlämna det ena exemplaret av	betalats se till att förvaltaren får del
bevakningshandlingarna till förval-	av bevakningshandlingarna	och,
taren och, efter samråd med denne,	efter samråd med denne, bestämma
bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2. var de till förvaltaren överläm-			2. var de till förvaltaren tillställda
nade bevakningshandlingarna skall			bevakningshandlingarna ska hållas
hållas tillgängliga för granskning,			tillgängliga för granskning, och
3. tidpunkten för det förliknings-			3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför			sammanträde som ska hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.			rätten om anmärkningar framställs.
Anmärkningstiden skall bestäm-			Anmärkningstiden ska bestäm-
mas så att den utgör minst två och			mas så att den utgör minst två och
högst fem veckor räknat från den			högst fem veckor från den dag
dag då avgiften enligt 20 § andra			avgiften enligt 20 § andra stycket
stycket betalades.		Förliknings-	betalades.	Förlikningssamman-
sammanträdet	inför	rätten skall	trädet inför rätten ska hållas inom
hållas inom fyra veckor från an-			fyra veckor från anmärkningstidens
märkningstidens utgång.			utgång.
Underrättelser om att en fordran			Rätten ska underrätta förval-
har efterbevakats och vad rätten			taren, tillsynsmyndigheten, gälde-
har bestämt enligt första stycket			nären och de borgenärer som har
skall tillställas förvaltaren, tillsyns-			bevakat fordringar i konkursen om
myndigheten,	gäldenären samt de		att en fordran har efterbevakats och
borgenärer som har bevakat ford-			vad rätten har bestämt enligt första
ringar i konkursen.			stycket.

10kap. 2 §

Konkursen får inte avskrivas enligt	Konkursen får inte avskrivas enligt
1 § förrän bouppteckningen har be-	1 § förrän bouppteckningen har be-
edigats och förvaltaren har fullgjort	kräftats och förvaltaren har lämnat
vad som åligger honom enligt	sin förvaltarberättelse.
7 kap. 15 §.
Om det finns något hinder mot att	Om bouppteckningen inte kan
bouppteckningsed avläggs av gäl-	bekräftas av gäldenären eller någon
denären eller någon annan inom	annan inom skälig tid och om det
skälig tid och om det saknas an-	saknas anledning att anta att det
ledning att anta att det genom ed-	genom bekräftelsen skulle visa sig
gången skulle visa sig att tillgångar	att det finns tillgångar till betalning
finns till betalning av konkurs-	av konkurskostnaderna och andra
kostnaderna och andra skulder som	skulder som boet har ådragit sig, får
boet har ådragit sig, får konkursen	konkursen avskrivas trots att någon
avskrivas trots att edgången inte har	bekräftelse inte har lämnats.
fullgjorts.

11kap. 12 §

En borgenär förlorar sin rätt till	En borgenär förlorar sin rätt till
utdelning, om han inte gör anspråk	utdelning, om borgenären inte gör
på medlen inom två år räknat från	anspråk på medlen inom ett år
	räknat från
1. dagen då beslutet att fastställa	1. dagen då beslutet att fastställa
utdelningen vann laga kraft, eller	utdelningen fick laga kraft, eller

2.den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har	De medel som en borgenär har
förlorat sin rätt till skall fördelas	förlorat sin rätt till ska fördelas
mellan de borgenärer som har	mellan de borgenärer som har
bevarat sin rätt och i andra hand	bevarat sin rätt och i andra hand
överlämnas till gäldenären.	överlämnas till gäldenären.
13 a §15
Om det sammanlagda belopp som	Om det sammanlagda belopp som
tillkommer en borgenär understiger	tillkommer en borgenär understiger
100 kronor skall, såvida särskilda	300 kronor ska beloppet inte betalas
skäl inte föranleder annat, beloppet	ut till borgenären, om det inte finns
inte betalas ut till honom, utan	särskilda skäl för det. Beloppet ska
fördelas på övriga utdelnings-	i stället fördelas på övriga utdel-
berättigade som inte tillgodosetts	ningsberättigade som inte har till-
fullt ut.	godosetts fullt ut.

21§16

Om förvaltaren anser att de nytill-	Om förvaltaren anser att de nytill-
komna medlen kan fördelas utan att	komna medlen kan fördelas utan att
förslag till efterutdelning upprättas	ett förslag till efterutdelning upp-
och om tillsynsmyndigheten med-	rättas och om tillsynsmyndigheten
ger det, får han dela ut medlen till	medger det, får förvaltaren dela ut
berättigade borgenärer utan att före-	medlen till berättigade borgenärer
skrifterna i det föregående i detta	utan att föregående bestämmelser i
kapitel iakttas. För utbetalningen	detta kapitel iakttas. För utbetal-
gäller dock 9 § andra stycket och	ningen gäller dock 9 § andra stycket
13 a §. En borgenär förlorar sin rätt	och 13 a §. En borgenär förlorar sin
till utdelning, om han inte gör	rätt till utdelning, om borgenären
anspråk på medlen inom två år	inte gör anspråk på medlen inom ett
räknat från det att förvaltaren har	år räknat från det att förvaltaren har
anmält till rätten att han har skickat	anmält till rätten att medlen har
medlen till borgenären.	skickats till borgenären.
Första stycket tillämpas också för	Första stycket tillämpas också för
det fall att det finns skäl att upprätta	det fall att det finns skäl att upprätta
ett utdelningsförslag men medlen	ett utdelningsförslag men medlen
inte förslår till betalning av de där-	inte räcker till betalning av de kost-
med förenade kostnaderna.	nader som är förenade med detta.

15Senaste lydelse 1990:1072.

16Senaste lydelse 1990:1072.

Prop. 2020/21:148

12kap. 8 §

Om ackordsförslaget tas upp, skall	Om ackordsförslaget tas upp, ska
borgenärerna genast kallas till ett	rätten genast kalla borgenärerna till
sammanträde inför rätten för att	ett sammanträde för att pröva för-
pröva förslaget. Innan gäldenären	slaget. Innan gäldenären har bekräf-
har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får	tat bouppteckningen, får kallelse
kallelse utfärdas endast om det	utfärdas endast om det finns
finns synnerliga skäl för det.	synnerliga skäl för det. Kallelsen
Kallelsen till sammanträdet skall	ska kungöras.
kungöras.

Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det att ackords- förslaget togs upp och inte heller innan tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkningar mot bevakade fordringar har handlagts vid förlik-

ningssammanträdet.
	10 §
Vid sammanträdet för prövning av		Vid sammanträdet för prövning av
ackordsförslaget bör	förvaltaren	ackordsförslaget	ska	förvaltaren
närvara. Om gäldenären inte kan		närvara. Om gäldenären inte kan
infinna sig personligen, bör han		infinna sig personligen, bör han
skicka ett ombud.		eller hon inställa sig genom ombud.
Förvaltaren skall tillhandahålla		Förvaltaren ska tillhandahålla en
en förteckning över de borgenärer		förteckning över de borgenärer som
som har rätt att rösta i ackords-		har rätt att rösta i ackordsfrågan,
frågan, med uppgift om de ford-		med uppgift om de fordringsbelopp
ringsbelopp för vilka rösträtt får		för vilka rösträtt får utövas. Om det
utövas. Har det mot någon av dessa		mot någon av dessa fordringar har
fordringar framställts	anmärkning	framställts en anmärkning som inte
som inte har prövats eller har, om		har prövats eller för det fall efter-
efterbevakning har skett, anmärk-		bevakning har skett, anmärknings-
ningstiden ännu inte gått ut, skall		tiden ännu inte har gått ut, ska det
det särskilt anges i förteckningen.		särskilt anges i förteckningen.
Om gäldenären inte har avlagt ed		Om gäldenären inte har bekräftat
enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen		bouppteckningen,	ska	anledningen
till det uppges vid sammanträdet.		till det uppges vid sammanträdet.

15kap. 1 §

Kungörelsen	om	konkursbeslutet	Kungörelser enligt denna lag ska
skall införas i Post- och Inrikes Tid-			ske i Post- och Inrikes Tidningar.
ningar och, enligt vad som före-			Om det finns särskilda skäl får där-
skrivs i 3 § lagen (1977:654) om			utöver en kungörelse ske på annat
kungörande i mål och ärenden hos			sätt.
myndighet m.m., i ortstidning.
När ett beslut eller en åtgärd i			Dagen för kungörande enligt
något annat fall än som sägs i			denna lag är den dag då kungörel-
första stycket	eller i 8 kap. 11 §		sen infördes i Post- och Inrikes
skall kungöras enligt denna lag,			Tidningar.
skall kungörelsen		införas i Post-

Prop. 2020/21:148	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742)

		om hotell- och pensionatrörelse
	Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat-
	rörelse1 ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			6 §2
	Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare
	enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får
	rörelsen fortsättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas
	en föreståndare enligt 3 § för denna.
	Om det inte redan finns en			Om det inte redan finns en god-
	godkänd föreståndare, ska inom två			känd föreståndare, ska inom två
	månader från dödsfallet, edgångs-			månader från dödsfallet, konkurs-
	sammanträdet eller		beslutet om	beslutet eller beslutet om förvaltare
	förvaltare ansökan göras om god-			en ansökan göras om godkännande
	kännande av föreståndare. God-			av föreståndare. Godkänns inte
	känns inte föreståndaren, ska Polis-			föreståndaren, ska	Polismyndig-
	myndigheten lämna den som driver			heten lämna den som driver
	rörelsen tillfälle att inom viss tid			rörelsen tillfälle att inom viss tid
	ansöka om godkännande av en			ansöka om godkännande av en
	annan föreståndare. Godkänns inte			annan föreståndare. Godkänns inte
	heller	den andra	föreståndaren,	heller den andra	föreståndaren,
	anses tillståndet ha upphört att gälla			anses tillståndet ha upphört att gälla
	tre veckor efter det att beslut i			tre veckor efter det att beslutet i
	ärendet vann laga kraft.			ärendet fick laga kraft.
	Görs inte ansökan som avses i			Om inte den ansökan som avses i
	andra stycket inom föreskriven tid,			andra stycket görs inom föreskriven
	anses tillståndet för rörelsen ha			tid, anses tillståndet för rörelsen ha
	upphört att gälla den dag då tiden			upphört att gälla den dag då tiden
	gick ut.			gick ut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

26	1	Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.
26	2	Senaste lydelse 2014:607.

2.3	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen		Prop. 2020/21:148

	(1987:619)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

9kap. 10 §2

Om banken har försatts i konkurs		Om banken har försatts i konkurs
efter en ansökan som gjorts innan		efter en ansökan som gjorts innan
den tid som anges i 9 § har gått ut,		den tid som anges i 9 § har gått ut,
får konkursboet föra talan enligt		får konkursboet föra talan enligt
1 eller 2 § trots att frihet från		1 eller 2 § trots att frihet från
skadeståndsansvar har inträtt en-		skadeståndsansvar har inträtt en-
ligt 5–7 §§. Efter utgången av den		ligt 5–7 §§. Efter utgången av den
tid som anges i 9 § får en sådan		tid som anges i 9 § får en sådan
talan dock inte väckas senare än		talan dock inte väckas senare än
sex månader från edgångs-		sex månader från konkursbeslutet.
sammanträde.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 9 kap. 10 § gäller fortfarande när en bank har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

1Lagen omtryckt 1996:1005.

2 Senaste lydelse 2004:304.

Prop. 2020/21:148	2.4	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

		(1994:1220)
	Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		5 kap.
		5 §
	Sådan talan för stiftelsens räkning		En talan för stiftelsens räkning
	enligt 1 eller 2 § som inte grundas		enligt 1 eller 2 § som inte grundas
	på brott kan inte väckas mot		på brott får inte väckas mot

1.en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs, eller

2.en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Utan hinder av bestämmelserna i		Trots första stycket får stiftelsens
första stycket får stiftelsens kon-		konkursbo väcka talan, om kon-
kursbo väcka talan, om konkurs-		kursansökan har gjorts innan den
ansökan har gjorts innan den tid		tid som anges i första stycket har
som anges i första stycket har gått		gått ut. Efter utgången av nämnda
ut. Efter utgången av nämnda tid		tid får en sådan talan dock inte
kan sådan talan dock inte väckas		väckas senare än sex månader från
senare än sex månader från ed-		konkursbeslutet.
gångssammanträdet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts i konkurs före ikraftträdandet.


2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764)		Prop. 2020/21:148

	om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:764) om företags-
rekonstruktion
dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 1 §1

En ansökan om företagsrekonstruk-	En ansökan om företagsrekonstruk-
tion får göras av gäldenären eller av	tion får göras av gäldenären eller av
en borgenär. Ansökan ska göras	en borgenär. Ansökan ska göras
skriftligen hos den tingsrätt där	skriftligen till den tingsrätt där
gäldenären bör svara i tvistemål	gäldenären svarar i tvistemål som
som angår betalningsskyldighet i	angår betalningsskyldighet i all-
allmänhet. Ansökan ska vara egen-	mänhet.

händigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

1 a §

En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

1 Senaste lydelse 2017:481.

Prop. 2020/21:148	2.6	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

		(2005:551)
	Härigenom föreskrivs att 29 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			29 kap.
		14 §
	Om bolaget har försatts i konkurs			Om bolaget har försatts i konkurs
	efter en ansökan som har gjorts			efter en ansökan som har gjorts
	innan den tid som anges i 13 § har			innan den tid som anges i 13 § har
	gått ut, får konkursboet föra talan			gått ut, får konkursboet föra talan
	enligt 1–3 §§ trots att frihet från			enligt 1–3 §§ trots att frihet från
	skadeståndsansvar har inträtt enligt			skadeståndsansvar har inträtt enligt
	7, 8 eller 10 §. Efter utgången av			7, 8 eller 10 §. Efter utgången av
	den tid som anges i 13 § får en			den tid som anges i 13 § får en
	sådan talan dock inte väckas senare			sådan talan dock inte väckas senare
	än sex månader från edgångs-			än sex månader från konkurs-
	sammanträde.			beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 29 kap. 14 § gäller fortfarande när ett bolag har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

2.7	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och	Prop. 2020/21:148

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Bilaga1

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck- frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

OrganVerksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan	all verksamhet
i Jönköping Aktiebolag
Kungliga Svenska Aeroklubben	besiktning och tillsyn av luftfartyg
	samt utfärdande och förnyande av
	luftvärdighetsbevis och miljö-
	värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Organ	Verksamhet
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Internationella Handelshögskolan	all verksamhet
i Jönköping Aktiebolag
Konkursförvaltare	verksamhet i en konkurs som rör
	bekräftelse av bouppteckning
	(SFS 1987:672)
1 Senaste lydelse 2017:1076.	31

Prop. 2020/21:148 3

Ärendet och dess beredning

Sedan införandet av den nuvarande konkurslagen för över trettio år sedan har en modernisering och effektivisering av konkursförfarandet övervägts vid flera tillfällen, bl.a. av Domstolsutredningen (SOU 1991:106), Konkurstillsynsutredningen (SOU 2000:62) och 2007 års Insolvensutred- ning (SOU 2010:2) och av Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten (rapporten En mer rationell konkurshantering, 2013). I huvudsak har dessa förslag inte lett till lagstiftning.

Den 20 juni 2019 antogs direktivet (EU) 2019/1023 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud, och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (2019 års insolvensdirektiv). Direktivet rör bl.a. effektivisering av handläggningen av insolvensrättsliga förfaranden, inklusive konkurs.

I Justitiedepartementet har därefter departementspromemorian Kon- kursförfarandet (Ds 2019:31) tagits fram. I promemorian lämnas förslag om ett mer effektivt och ändamålsenligt konkursförfarande. I promemo- rian behandlas bl.a. åtskilliga frågor i ovan nämnda betänkanden och rapport samt vissa delar av 2019 års insolvensdirektiv. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings- ärendet (Ju2019/04217).

I propositionen behandlas vissa av förslagen i departementsprome- morian. Förslagen i övrigt bereds vidare i Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 februari 2021 att hämta in Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4 En effektivare konkurshantering

4.1 En kort beskrivning av förfarandet

	En gäldenär som är på obestånd (insolvent) kan försättas i konkurs. Det
	gäller både fysiska och juridiska personer. Konkursförfarandet regleras
	framför allt i konkurslagen (1987:672) och konkursförordningen
	(1987:916). I konkurslagen beskrivs en konkurs som att en gäldenärs
	samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis tar i anspråk gäldenärens
	samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkursen
	omhändertas gäldenärens tillgångar för borgenärernas räkning av konkurs-
34	boet (1 kap. 1 § konkurslagen).
34

En konkurs syftar bl.a. till att under ordnade former realisera gälde- Prop. 2020/21:148 närens tillgångar för att ge borgenärerna största möjliga utdelning. Ett sätt

att beskriva en konkurs är som ett förfarande i olika steg som inleds med att gäldenären försätts i konkurs. Därefter ska bl.a. konkursboet utredas, fordringar klargöras, egendom säljas, eventuella tillgångar delas ut och konkursen sedan avslutas. Konkursregleringen beskriver vilka moment som ska eller får utföras, vem som ska utföra dem och många gånger hur och när de ska utföras.

Tingsrätten beslutar att gäldenären ska försättas i konkurs, utser konkursförvaltare och har ett löpande konkursärende så länge konkursen pågår. Under förfarandet fattar tingsrätten beslut i många frågor och vidtar en rad åtgärder, t.ex. håller edgångssammanträde. Tingsrätten har även ansvaret för att avsluta konkursen.

Konkursförvaltaren har hand om förvaltningen av konkursboet och tar tillvara borgenärernas gemensamma intressen. Förvaltaren ska under förfarandet vidta alla åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet. Förvaltaren ska upprätta bl.a. konkursbouppteckning, utdelningsförslag och slutredovisning.

Förvaltningen av boet står under tillsyn av Kronofogdemyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ända- målsenligt sätt och se till att avvecklingen av boet inte fördröjs i onödan.

Det kan konstateras att antalet konkurser i Sverige har ökat de senaste åren. Under 2018 inkom 10 730 konkursansökningar (14 procent fler än under 2017). Ökningen har sedan fortsatt, om än i lägre takt.

4.2 Det finns behov av en effektivisering

Ett första steg med fokus på effektivitet
Den insolvensrättsliga lagstiftningen, inklusive konkurslagstiftningen,
fyller en viktig funktion i samhället. Den syftar till att tillhandahålla de
verktyg som krävs för en effektiv hantering av företag i ekonomisk kris.
Ett väl fungerande konkursförfarande förbättrar företagandets villkor, inte
minst finansiering av och kreditgivning till företag, och i förlängningen ett
sunt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Konkursförfarandet behöver utvecklas och effektiviseras för att leva upp
till samhällets och näringslivets krav. Att förfarandet är effektivt är till
fördel för alla inblandade. Det bidrar till att borgenärerna snabbare kan få
mer betalt och att gäldenärerna på nytt kan starta och driva verksamhet.
I promemorian lämnas förslag på hur flera av konkursförfarandets delar
bör moderniseras. Det stora flertalet remissinstanser ställer sig bakom
reformen och anser att det är angeläget att förfarandet effektiviseras. Det
är emellertid en omfattande reform som föreslås och som i flera delar
kräver noggranna överväganden och ytterligare förberedelse innan den
kan genomföras fullt ut. Samtidigt finns det ett behov av att snabbt kunna
vidta förändringar som kan effektivisera konkurshanteringen och bidra till
ett bättre resursutnyttjande i domstolarnas verksamhet. Med allt fler kon-
kursansökningar de senaste åren och en pågående pandemi i samhället är
behovet av åtgärder angeläget. Enligt regeringen finns det därför anledning
att som ett första steg gå vidare med vissa delar av reformen redan nu.	35
	35

Prop. 2020/21:148

En digital konkurshantering

I den offentliga förvaltningens verksamhet och i kontakter med privat- personer och företag ska digital hantering vara förstahandsvalet. Det pågår i flertalet offentliga verksamheter ett arbete med att utveckla digitala arbetssätt och kommunikationsvägar som syftar till att bl.a. ersätta papper som den primära informationsbäraren. För såväl domstolarna som Krono- fogdemyndigheten innefattar detta arbete att på olika sätt digitalisera mål- och ärendehanteringen. Det gäller både myndigheternas egen handlägg- ning och deras kommunikation med parterna. Det kan handla om att ge parterna möjlighet att ansöka digitalt eller logga in i sitt ärende på myndig- hetens webbplats och att använda digital kommunikation vid delgivning och underrättelse under ärendets handläggning. Det pågår även arbete med att förbättra det digitala informationsutbytet mellan myndigheter.

Det är nödvändigt att även i de insolvensrättsliga förfarandena utveckla och modernisera arbetssätten för att effektivisera verksamheten och möta enskildas behov. Konkurslagen är drygt 30 år gammal. Det förfarande som lagen reglerar framstår dock i flera avseenden som avsevärt äldre. Inte minst präglas förfarandet av en omfattande pappershantering, och detalj- regleringen av denna hantering är betydande. Det är enligt regeringens uppfattning tydligt att det finns ett stort behov av en modernisering. Det framstår därför som angeläget att ta bort onödiga formkrav i den konkurs- rättsliga lagstiftningen och förbättra möjligheterna till digital handlägg- ning. Även rekonstruktionsförfarandet bör digitaliseras.

Ett effektivare sätt att bekräfta bouppteckningens uppgifter

En betydande del av den reform som presenteras i promemorian utgör förslag på en förändrad ansvarsfördelning, där uppgifter flyttas från tingsrätt till antingen Kronofogdemyndigheten eller konkursförvaltaren. Att domstolen är involverad i de flesta av stegen i handläggningskedjan är inte nödvändigt. Tvärtom är det tydligt att domstolen befattar sig med uppgifter som helt eller till största delen inte kräver dess kompetens. För att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig konkurshantering är det nödvändigt att renodla domstolens roll i handläggningskedjan. En uppgift som förekommer i varje konkurs och där en förändring i ansvarsfördel- ningen bör övervägas redan nu är den obligatoriska edgången, där gälde- närer och andra under straffansvar bekräftar riktigheten av uppgifterna i bouppteckningen.

Ytterligare åtgärder för att effektivisera konkursförfarandet

En konkurs syftar till att under ordnade former realisera gäldenärens tillgångar. För att kunna utreda konkursboet, klargöra skuldförhållanden och eventuella oegentligheter och i förlängningen nå ett så bra resultat som möjligt är gäldenärens bokföringshandlingar och förvaltarens berättelser av avgörande betydelse. En modernisering av bestämmelserna om dessa handlingar i konkurslagen kan effektivisera konkursförfarandet och för- bättra berördas möjligheter att följa hur förvaltningen sköts och hur avvecklingen av konkursboet fortskrider.

Om det finns utdelningsbara tillgångar i konkursboet, avslutas konkur- sen genom utdelning. Konkursförvaltaren ska då upprätta ett förslag till utdelning och när utdelningen slutligt har fastställts betala ut medlen till

Prop. 2020/21:148 talet kravet i rättegångsbalken på undertecknande av överklagande bort (prop. 1993/94:190). En kort tid därefter infördes en ny lag om domstols- ärenden i allmän domstol, som inte innehåller något krav på underteck- nande av vare sig ansökan eller ett överklagande (prop. 1995/96:115). År 2013 togs kravet på egenhändigt undertecknande vid ansökan och över- klagande bort i allmän förvaltningsdomstol (prop. 2012/13:45). Dessa förändringar har fallit väl ut. Den 1 januari 2021 togs kravet på underteck- nande av åklagarens stämningsansökan i brottmål bort och rättegångs- balkens krav på undertecknande i övrigt anpassades så att det även kan uppfyllas med digitala medel (prop. 2019/20:189).

Det ska vara möjligt att ansöka om konkurs digitalt

En ansökan om konkurs görs enligt 2 kap. 1 § konkurslagen skriftligen hos tingsrätten. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Kravet på undertecknande infördes först i den nuvaran- de konkurslagen (se prop. 1986/87:90 s. 188).

Det finns tydliga fördelar med att möjliggöra digital ansökan om konkurs. Genom en sådan ordning kan ansökningsförfarandet förenklas och handläggningen effektiviseras och göras mer säker. Till detta kommer att 2019 års insolvensdirektiv föreskriver att medlemsstaterna ska möjlig- göra digital kommunikation i större omfattning (artikel 28). Konkurs är en mycket ingripande åtgärd för gäldenären och det är angeläget att förfaran- det uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Det saknas därför skäl att nu överväga att helt ta bort kravet på underskrift. Regeringen anser att det i stället bör införas en möjlighet att skriva under en ansökan om konkurs elektroniskt. En sådan möjlighet finns redan i Danmark, se 237 a § kon- kursloven (6 januari 2014 nr 11) och i Finland, se 7 kap. 5 § konkurslagen (120/2004) och RP 26/2003 rd s. 91 f.

I samband med att det förekommit att någon förfalskat en gäldenärs ansökan och på så sätt fått gäldenären felaktigt försatt i konkurs har det framförts krav på att endast tillåta ansökningar som görs med elektronisk underskrift. Att helt övergå till digital ingivning och alltså förbjuda att ansökan görs på papper med traditionell underskrift skulle dock föra för långt. I de fall en enskild kan ansöka digitalt till domstolar och andra myndigheter utgör detta i regel ett alternativ till ingivning med post. Även om utvecklingen går i riktning mot att allt fler använder digital kommu- nikation, har inte alla gäldenärer tillgång till internet och personer med betalningssvårigheter kan dessutom ha svårt att få tillgång till e-legiti- mation och andra elektroniska identifieringsmöjligheter. Traditionellt ingivande kan vidare behöva ske i situationer där tekniken fallerar (jfr prop. 2017/18:126).

Kravet på egenhändigt undertecknande bör alltså vara kvar men kompletteras med en möjlighet att digitalt göra en ansökan som uppfyller tillräckliga krav på säkerhet. I likhet med vad som skett på andra håll bör det föreskrivas att en ansökan då ska ske med användande av en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (jfr prop. 2015/16:72 s. 33 f.). Förslaget innebär att även ett ombud för sökanden kan ansöka digitalt.

Fullmakten för ombudet kan ges in digitalt, se 12 kap. 8 § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 139 f.

I promemorian föreslås att det elektroniska underskriftskravet kommer till uttryck genom att i konkurslagen hänvisa till den ovan nämnda EU- förordningen. Malmö tingsrätt anser att det bör framgå direkt av konkurslagen vad som gäller. I annan lagstiftning där ansökan ska ske med en sådan avancerad elektronisk underskrift som anges i EU:s förordning om elektronisk identifiering har hänvisning genomgående använts (se t.ex. prop. 2019/20:189 s. 36). Regeringen anser att det saknas förutsättningar att nu göra på något annat sätt. Utgångspunkten är att s.k. statisk hän- visning – till skillnad från dynamisk – bör användas vid hänvisningar till EU-förordningar. Med det menas att hänvisningen görs till bestämmelsen i sin ursprungliga lydelse. Det innebär att ändringar som görs i förord- ningen efter den tidpunkt som pekas ut i hänvisningen inte kommer att påverka innebörden av bestämmelsen.

Undantag från kravet på underskrift av konkursansökan

Den typ av avancerad elektronisk identifiering som nu föreslås gälla vid digital ingivning av en konkursansökan är i första hand avsedd för enskilda i sina kontakter med myndigheter. När det gäller konkurs kan även det allmänna, t.ex. Skatteverket, vara sökande borgenär. Digital kommuni- kation mellan myndigheter och domstolar förekommer i allt större utsträckning. De system som kommunicerar med varandra är dock inte nödvändigtvis alltid utformade för att uppfylla EU-förordningens krav på elektronisk identifiering. Detta förhållande bör enligt regeringen inte behöva medföra att företrädare för det allmänna är förhindrade från att ansöka digitalt.

I promemorian föreslås att det i konkurslagen föreskrivs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela undantag från kravet på att en konkursansökan ska undertecknas. Det föreslagna bemyn- digandet gäller till sin lydelse visserligen samtliga ansökningar men det framgår av skälen till förslaget att det är avsett att användas vid ansök- ningar av borgenärer som företräder det allmänna, framför allt Skatte- verket. Regeringen konstaterar att det i princip saknas möjlighet att ge bemyndiganden i konkursrättslig och processrättslig lagstiftning. Det är under alla förhållanden en fördel om det direkt av konkurslagen tydligt framgår vilka krav som ställs respektive inte ställs på en ansökan i detta avseende.

Enligt regeringen finns det skäl att i konkurslagen begränsa underskrifts- kravet till att gälla ansökningar av enskilda. För dessa bör det alltså i sam- tliga fall finnas ett krav på att ansökan är undertecknad, egenhändigt eller med en avancerad elektronisk underskrift. Att på detta sätt och i detta avseende göra skillnad på enskilda och det allmänna är inget nytt. Exem- pelvis ställs det sedan den 1 januari i år inte längre krav på underskrift för åklagarens stämningsansökan i brottmål (se prop. 2019/20:189 s. 30 f.).

En konkursansökan som görs av det allmänna är av förklarliga skäl alltid en borgenärsansökan. För att någon ska kunna försättas i konkurs på grundval av en sådan ansökan krävs att gäldenären delgetts ansökan och, om han eller hon inte medger den, att frågan prövas vid ett sammanträde inför rätten. Handläggningen är alltså en annan än den som gäller när

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 gäldenären själv ansöker om konkurs och ett konkursbeslut då ska medde- las genast. De exempel som förekommit om att någon ger in en falsk ansökan i gäldenärens namn, aktualiseras alltså inte i den situationen att det allmänna i egenskap av borgenär ansöker om konkurs (se närmare promemorian s. 156 f.).

Även om det för företrädare för det allmänna, som Domstolsverket förordar, nu möjliggörs en ingivning utan särskilt föreskrivna krav på säkerhet måste naturligtvis även en digital ansökan av en myndighet ges in på ett sätt som uppfyller rimliga säkerhetskrav (se motsvarande bedöm- ning i prop. 2019/20:189 s. 31). Det är dessutom även utan ett underskrifts- krav ofta lämpligt att det framgår vem som gett in ansökan, bl.a. för att rätten lättare ska kunna ta ställning till om det är en behörig företrädare för sökanden. Om det behövs, får rätten begära att den ingivna handlingen bekräftas av avsändaren, t.ex. genom att den egenhändigt undertecknas (33 kap. 2 a § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 69).

5.2Gäldenärens förteckning vid egen konkursansökan

Regeringens förslag: Bestämmelsen i konkurslagen om att gäldenären tillsammans med sin konkursansökan bör ge in en undertecknad förteckning över sin ekonomi ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En konkursansökan ska vara egen-

händigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud (2 kap. 1 § första stycket konkurslagen). Det föreslås i avsnitt 5.1 att detta krav ska finnas kvar men att det ska kompletteras med en möjlighet att underteckna ansökan digitalt.

För en gäldenär som ansöker om konkurs finns det ytterligare ett under- skriftskrav. Till ansökan bör gäldenären nämligen bifoga en underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och adress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet (2 kap. 3 § första stycket konkurslagen).

Gäldenärsförteckningen har anor från tiden före 1734 års lag, långt innan det fanns någon motsvarighet till dagens konkursförvaltare. Enligt 1921 års konkurslag skulle gäldenären vid egen ansökan ge in en under edsförpliktelse underskriven förteckning. Detta syftade till att i vissa fall kunna underlåta en bouppteckning och en edgång, om konkursförvaltaren fann skäl att godta uppgifterna i förteckningen (NJA II 1921 s. 408).

Ordningen med edsförpliktelse togs bort vid införandet av den nuva- rande konkurslagen. Som föreslås i avsnitt 8.1 ska konkursförvaltaren alltid upprätta en egen bouppteckning och gäldenären ska alltid bekräfta den bouppteckningen (eller i undantagsfall beediga den i tingsrätt). Det saknas då anledning att ställa krav på att gäldenärens förteckning ska undertecknas. Det är alltså ett onödigt formkrav som bör tas bort.

Promemorian går ett steg längre och föreslår att bestämmelsen om gäldenärens förteckning i sin helhet tas bort. Ingen remissinstans invänder

mot förslaget. Det kan visserligen hävdas att tillgången till en förteckning Prop. 2020/21:148 i undantagsfall skulle kunna underlätta förvaltarens arbete och möjligen

även tingsrättens prövning (se NJA II 1921 s. 408 och prop. 1975:6 s. 167 f.). Bestämmelsen om att gäldenären ska ge in en förteckning är dock sedan länge endast en rekommendation. I praktiken ges någon förteckning aldrig in när gäldenärer ansöker om konkurs och det har inte framkommit att detta skulle ha inneburit problem. Mot denna bakgrund anser även regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att behålla rekommendationen till gäldenären om att ge in en förteckning över sin ekonomi. Bestämmel- sen bör därför tas bort helt och hållet.

Det finns inte skäl att ta bort kravet i 2 kap. 3 § andra stycket konkurs- lagen på att bouppteckningen efter en avliden ska ges in när dödsboet efter denne begärs i konkurs. Det är i detta fall fråga om en bouppteckning enligt ärvdabalken, vars syfte i konkursärendet är att utgöra underlag för behörig- hetsfrågan. Att inte ge in en sådan upprättad bouppteckning kan föranleda avvisning av konkursansökan.

5.3	Bevakningshandlingar i en konkurs

Regeringens förslag: Kravet på egenhändigt undertecknande av
bevakningar och anmärkningar ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
invänder inte mot det.
Skälen för regeringens förslag: I 9 kap. 6 § konkurslagen föreskrivs
att en bevakning, dvs. den handling genom vilken en borgenär anmäler sin
fordran i ett bevakningsförfarande, ska vara egenhändigt undertecknad. I
9 kap. 9 § konkurslagen föreskrivs att också en anmärkning ska vara
egenhändigt undertecknad. I 9 kap. 11 § andra stycket konkurslagen anges
att den som åberopar en ny omständighet i ett annat sammanhang än vid
ett sammanträde inför rätten ska uppfylla samma formkrav som föreskrivs
om anmärkning. Av 9 kap. 20 och 22 §§ konkurslagen följer att mot-
svarande krav gäller vid efterbevakning.
Ett krav i konkurslagen på att en skrift ska vara egenhändigt under-
tecknad innebär att det inte är möjligt att ge in den digitalt (se avsnitt 5.1).
Användningen av digital kommunikation ökar tillgängligheten till
myndigheter och andra aktörer och skapar bättre förutsättningar för en mer
flexibel och effektiv handläggning. För borgenärerna skulle det i många
fall erbjuda en påtaglig förenkling om bevakningar kan ges in genom t.ex.
e-post. Regeringen anser att detta med styrka talar för att kravet bör tas
bort eller kompletteras. Till det kommer att 2019 års insolvensdirektiv
föreskriver att konkursförvaltare och myndigheter ska kunna ombesörja
vissa uppgifter digitalt, bl.a. ta emot anmälan av fordringar (artikel 28).
Det finns inte någon direkt sanktion mot den som ger in en bevakning
som inte är underskriven. I förarbetena uttalas att det inte är meningen att
rätten ska granska varje bevakning och avvisa dem som inte uppfyller
formkraven. Det är först i samband med att tvistefrågan prövas som
avvisning kan ske, men då endast om bristen är så väsentlig att bevak-
ningen är otjänlig som grund för prövning av tvisten (prop. 1986/87:90		41

Skälen för regeringens förslag	Prop. 2020/21:148
De nuvarande reglerna om kungörelser i en konkurs
Inom ramen för ett konkursförfarande utfärdas olika kungörelser för att
informera konkursens intressenter, i första hand borgenärer, om kon-
kursen. Bestämmelser om att beslut och åtgärder ska kungöras finns i
huvudsak i konkurslagen. Kungörelse ska ske av konkursbeslutet och i
samband därmed fattade beslut om bl.a. konkursförvaltare (2 kap. 24 §),
beslut av högre rätt att upphäva ett beslut om konkurs (2 kap. 25 §),
kallelse till sammanträde vid prövning av entledigande av förvaltare
(7 kap. 5 §), beslut om bevakningsförfarande och efterbevakning (9 kap.
3 och 22 §§), utdelningsförslag och slutredovisning (11 kap. 6 § och
13 kap. 6 §), efterutdelningsförslag (11 kap. 20 §), beslut om nedläggning
av konkursen (12 kap. 2 §) och kallelse till sammanträde för prövning av
ackordsförslag (12 kap. 8 och 19 §§). Kompletterande bestämmelser om
kungörelse finns i konkursförordningen.
Ett konkursbeslut ska enligt nuvarande ordning kungöras både i Post-
och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Med ortstidning avses en lokal
dagstidning som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom
orten till vilka kungörelsen riktar sig (2 kap. 24 § och 15 kap. 1 § första
stycket konkurslagen och 3 § lagen [1977:654] om kungörande i mål och
ärenden hos myndighet m.m.). Vilket innehåll som kungörelsen om kon-
kursbeslutet ska ha framgår av 10 § konkursförordningen. Andra beslut
och åtgärder i konkursförfarandet ska kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar och i den eller de ortstidningar som rätten bestämmer (15 kap. 1 §
andra stycket konkurslagen). I vissa fall kan tingsrätten vara skyldig att
kungöra ett beslut utomlands (11 § konkursförordningen).
Kungörande av försäljning av konkursboets egendom på auktion sker
sedan 2014 som huvudregel enbart på internet, i Post- och Inrikes Tid-
ningar (8 kap. 11 § konkurslagen, se prop. 2013/14:43 s. 20 f.).
Kungörelsehanteringen i konkursförfarandet ska moderniseras
Traditionellt har kungörelser i Sverige skett i Post- och Inrikes Tidningar
och i ortstidningar eller facktidskrifter. I promemorian Elektroniskt
kungörande uttalas att en utgångspunkt vid övervägande av nya kungöran-
deregler bör vara att offentliggörandet garanterar en effektiv informa-
tionsspridning och att kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå (Ds
2003:42 s. 197). Sedan 2007 publiceras Post- och Inrikes Tidningar enbart
på Bolagsverkets hemsida (prop. 2005/06:96). Kungörelserna är under
hela kungörelsetiden sökbara bl.a. efter publiceringsdatum, typ av kun-
görelse, kungörelseobjekt och uppgiftslämnare.
När kungörelser i andra förfaranden har setts över på senare år har det
ofta lett till en ordning som innebär att kungörelser enbart eller som huvud-
regel sker digitalt. Det gäller även på det insolvensrättsliga området. Som
exempel kan nämnas att kungörelser i skuldsaneringsförfaranden sedan
2016 som huvudregel endast görs i Post- och Inrikes Tidningar.
Den nuvarande regleringen om kungörelser i konkursförfarandet har
gällt länge och bygger som beskrivs ovan på att kungörelser sker genom
publicering i både dagspressen och Post- och Inrikes Tidningar. Enligt
regeringen behöver konkursförfarandet vara anpassat efter rådande
tekniska förutsättningar och de förändringar som följer av den tekniska	43

Prop. 2020/21:148 utvecklingen. Därtill kommer att kostnaderna för att kungöra i dagspressen är betydande. Enligt uppgift från Domstolsverket utgör kostnaden för

	kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar endast drygt en procent av den
	totala kungörelsekostnaden i domstolarna. Resten avser kungörelser i
	dagspressen. Det finns mot den bakgrunden anledning att nu överväga en
	modernisering av kungörelseförfarandet i konkurser.
	Enligt 2015 års insolvensförordning ska medlemsstaterna inrätta
	nationella insolvensregister. Registren ska innehålla vissa uppgifter om
	gäldenären och konkursförvaltaren samt information om insolvens-
	förfarandet. Dessa nationella insolvensregister ska vara sammankopplade
	och tillgängliga digitalt via den europeiska e-juridikportalen. Lagstiftning
	om ett svenskt insolvensregister för konkurser trädde i kraft 2019 (prop.
	2018/19:48), och några remissinstanser, bl.a. Skatteverket och Uppsala
	universitet, förordar att kungörelse i konkurs ersätts av anteckning i insol-
	vensregistret. Även regeringen kan se fördelar med en sådan förändring
	men anser att frågan är för tidigt väckt. En modernisering av kungörelse-
	förfarandet är angelägen och regeringen föreslår i avsnitt 10 att en föränd-
	ring kommer till stånd snabbare än vad som föreslås i promemorian.
	Samtidigt har ordningen med sammankopplade nationella insolvensregis-
	ter försenats och är fortfarande under uppbyggnad. Det finns inte heller
	förutsättningar att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga de
	kompletteringar i registerlagstiftningen som krävs för att kunna överge
	kungörelserna. Tills vidare bör därför ordningen med kungörelser fortsätta
	att användas.
	Som framhölls i samband med en modernisering av reglerna om
	kungörande av exekutiv försäljning är kungörande i ortstidning inte längre
	ändamålsenligt (prop. 2013/14:43 s. 16 f.). Genom den tekniska utveck-
	lingen har det tillkommit enklare och effektivare sätt att nå ut med infor-
	mation om beslut och åtgärder i konkursförfarandet än genom dags-
	tidningar.
	Det förutsätts sedan länge att alla professionella kreditgivare och
	företrädare för staten och kommuner kan bevaka sina intressen genom att
	regelmässigt ta del av kungörelser införda i Post- och Inrikes Tidningar
	(prop. 1993/94:123 s. 217). Att kungörelse sker digitalt innebär att infor-
	mationen sprids snabbt till en vid krets och görs tillgänglig över tid.
	Det har tidigare gjorts gällande att framför allt konkursbeslut bör
	kungöras i ortstidning för att tillgodose de mindre borgenärernas behov av
	information. Som anförs i promemorian bedöms detta dock inte nödvän-
	digt. Antalet borgenärer som regelbundet bevakar ortstidningar torde vara
	begränsat och det finns ingen anledning att tro att dessa inte lika gärna
	skulle kunna ha en sådan bevakning i Post- och Inrikes Tidningar. Orts-
	tidningar har många gånger ett begränsat spridningsområde och mindre
	borgenärer i andra delar av landet ges inte samma förutsättningar att ta del
	av en sådan kungörelse. Att kungörelser publiceras i fysiska tidningar
	leder till att informationen i praktiken bara är tillgänglig då tidningen
	kommer ut.
	I konkursförfarandet bör den tekniska utvecklingen givetvis tas till vara
	när det gäller kungörandet. Informationen bör därför publiceras på
	internet. Därigenom blir informationen snabbt spridd till en vid krets –
	även utanför Sveriges gränser – och tillgänglig även över tid. Informatio-
44	nen som behövs är sökbar och kostnaderna kan dessutom hållas på en låg

nivå. Mot denna bakgrund anser regeringen att kungörandet i konkurs- Prop. 2020/21:148 förfarandet som utgångspunkt bör ske enbart i Post- och Inrikes Tidningar

på internet. Det bör i detta sammanhang också anmärkas att flera av de inblandade i en konkurs under konkursförfarandet ska få särskilda underrättelser om vidtagna åtgärder.

Kungörelse på ytterligare sätt ska ske endast om det finns särskilda skäl

Inom ramen för skuldsaneringsförfarandena finns en möjlighet att vid särskilda skäl införa en kungörelse om att skuldsanering inletts även i en eller flera ortstidningar (19 § skuldsaneringslagen [2016:675] och 21 § lagen [2016:676] om skuldsanering för företagare). Inom ramen för exekutiv försäljning av utmätt egendom får en auktion kungöras på annat sätt, om det är lämpligt med hänsyn till egendomens beskaffenhet eller någon annan omständighet (se bl.a. 9 kap. 9 § andra stycket utsöknings- förordningen [1981:981]). Enligt 7 § andra stycket lagen (2005:130) om dödförklaring ska kungörelse ske i ortstidning om det finns skäl för det (se även motsvarande bestämmelse i 48 § delgivningslagen [2010:1932]). Jämför även 4 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. där det uppställs ett krav på särskilda skäl för kungörelse utöver vad som annars är föreskrivet.

Regeringen anser att det inte heller i konkursförfarandet kan uteslutas att det i något fall kan vara lämpligt att kungöra även på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar. Det skulle exempelvis undantagsvis kunna finnas behov av att, geografiskt eller i sak, rikta kungörelsen mot en sär- skild grupp borgenärer. Det ska dock finnas någon särskild anledning. Sådan kompletterande publicering bör alltså inte ske slentrianmässigt. Mot denna bakgrund bör kungörelse få ske på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar endast om det finns särskilda skäl för det.

5.5	Underrättelser i en konkurs

Regeringens förslag: Ändringar ska göras i konkurslagen för att i
större utsträckning möjliggöra underrättelser på annat lämpligt sätt än
med post.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Skaraborgs
tingsrätt, Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne
län och Sveriges advokatsamfund, är positiva till promemorians förslag.
Stiftelsen Ackordscentralen anser att möjligheten att byta underrättelse
mot kungörelse även bör omfatta utdelningsförslag. Bolagsverket vill att
det tydliggörs att underrättelser också får ske via digitala tjänster.
Skälen för regeringens förslag
Underrättelser i konkursförfarandet
Borgenärer, gäldenären, tillsynsmyndigheten och övriga som har intresse
av att få del av beslut och åtgärder vid konkurs tillförsäkras information
om detta genom en relativt omfattande underrättelseskyldighet.		45

Prop. 2020/21:148

Flera regler om underrättelse finns i konkurslagen, t.ex. underrättelser i samband med eller efter konkursbeslutet (2 kap. 18 §), inom ramen för ett bevakningsförfarande (9 kap. 8 och 21 §§) och i samband med utdelnings- förfarandet (11 kap. 7 och 8 §§). Ytterligare regler om underrättelse finns i konkursförordningen, t.ex. underrättelser i samband med konkursbeslut, edgångssammanträdet och ackordsförfarandet.

En mer effektiv underrättelsehantering

Skriftliga underrättelser enligt konkurslagen ska sändas med posten i vanligt brev till mottagaren under hans eller hennes senast kända post- adress (15 kap. 4 § konkurslagen).

I takt med den tekniska utvecklingen har det blivit allt vanligare att kommunicera digitalt. En digital hantering av underrättelser gör förfaran- det snabbare och mer kostnadseffektivt. Regeringen kan konstatera att nuvarande hantering av konkursförfarandets underrättelser, som går ut på att dessa skickas med vanlig postgång, är ålderdomlig och ineffektiv. Därtill kommer att hanteringen bidrar till stora och onödiga portokostnader och att det finns risk för att underrättelser försenas eller kommer bort.

Underrättelser bör ske på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. Det framstår därför som lämpligt att kunna göra det digitalt (jfr t.ex. 10 § förordningen [2003:234] om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.). I 2019 års insolvensdirektiv föreskrivs att konkursför- valtare, domstolar och myndigheter ska kunna utföra i vart fall vissa åtgärder digitalt. Det gäller bl.a. att skicka underrättelser till borgenärer (se artikel 28 och skäl 90).

Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns skäl att modernisera konkurslagen i syfte att möjliggöra digitala utskick. Det bör alltså inte finnas hinder i konkurslagstiftningen för rätten, tillsynsmyndigheten eller konkursförvaltaren att skicka underrättelser i konkursförfarandet digitalt, t.ex. via e-post. Bolagsverket önskar att det tydliggörs att underrättelser också får ske genom digitala tjänster. Enligt regeringen bör lagstiftningen inte bara vara neutral i fråga om vilken teknik som kan användas utan också i sätten som en underrättelse kan ske. På så sätt kan konkurshante- ringen följa den digitala utvecklingen utan att lagstiftningen behöver ändras kontinuerligt. Det bör därför föreskrivas i konkurslagen att under- rättelser ska ske med post eller på annat lämpligt sätt.

Personuppgiftsbehandling

Vid digital kommunikation måste reglerna om personuppgiftsbehandling beaktas. Sedan 2018 utgör Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med av- seende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning) den generella regleringen av personuppgiftsbehandling. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig i Sverige. Kompletterande bestämmelser finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och i särskilda register- författningar: för domstolarna domstolsdatalagen (2015:728) och för Kronofogdemyndigheten lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, med därtill hörande förordningar.

För konkursförvaltarna får personuppgiftsbehandling ske med tillämpning av EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Om den uppgift som utförs är av allmänt intresse eller utgör myndighetsutövning och denna uppgift är fastställd i enlighet med lag eller förordning, finns det en rättslig grund för nödvändig behandling (prop. 2017/18:105 s. 58). För förvaltare bör detta gälla vid skyldighet att skicka underrättelser.

När underrättelser sker digitalt är det viktigt, som Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten) påpekar, att det upprätthålls en tillräcklig säkerhet med hänsyn till bl.a. känsligheten av de person- uppgifter som underrättelsen innehåller. Inspektionen framhåller att som huvudregel får känsliga och andra integritetskänsliga personuppgifter t.ex. inte kommuniceras över öppna nät, såsom e-post, utan att vara krypterade. Även olika typer av e-tjänster och medel för distanskommunikation måste upprätthålla en lämplig säkerhetsnivå. Inom konkursförfarandet före- kommer känsliga uppgifter om t.ex. orsaken till gäldenärens obestånd och eventuella brottsmisstankar. Flertalet underrättelser under konkursför- farandet innehåller dock sällan sådana uppgifter. Det handlar i stället främst om upplysningar om fordringar och förfarandet. I de fall under- rättelser ändå innehåller personuppgifter som är integritetskänsliga måste den personuppgiftsbehandling som digital kommunikation innebär om- gärdas av säkerhetsåtgärder som ger uppgifterna ett adekvat skydd. Det åligger den som ansvarar för underrättelserna att se till att så också sker.

Möjligheten att byta ut kungörelse mot underrättelse och tvärtom

I 15 kap. 1 och 4 §§ konkurslagen finns bestämmelser om sättet för kun- görelse och underrättelse. I 15 kap. 2 och 3 §§ regleras när en kungörelse kan bytas ut mot underrättelser och tvärtom.

I den ena situationen (2 §) handlar det om en möjlighet att i vissa särskilt angivna fall avstå från en föreskriven skyldighet att kungöra och i stället underrätta borgenärerna. Ett byte förutsätter att det har förekommit ett bevakningsförfarande i konkursen och att det saknas anledning att anta att kostnaden för kungörelsen blir lägre eller att kungörelse i övrigt är lämpligare. När nu kungörelse föreslås som huvudregel endast ske i Post- och Inrikes Tidningar finns det knappast några kostnadsskäl eller administrativa skäl som motiverar att kungörelser byts ut mot underrättel- ser under konkursförfarandet. Genom att kungörelser sker på ett medium som är tillgängligt för de allra flesta säkerställs både en god spridning till berörda och att dessa kan få informationen samtidigt. Det har dock inte framkommit att nuvarande möjlighet till utbyte vållar problem i tillämp- ningen, och det kan inte uteslutas att det finns situationer där det trots allt skulle kunna vara fördelaktigt att avstå från en kungörelse till förmån för underrättelser. Mot den bakgrunden bör bestämmelserna behållas.

Även den andra, motsatta, situationen (3 §), dvs. att en underrättelse kan ersättas av en kungörelse, bör finnas kvar. Den används när antalet oprioriterade borgenärer är mycket stort. Ackordscentralen framhåller i detta sammanhang att det borde vara möjligt att byta underrättelse mot kungörelse när det gäller utdelningsförslag. Regeringen konstaterar att utdelningsförslag emellertid redan ska kungöras och att frågan därmed närmast är om den föreskrivna skyldigheten att dessutom underrätta vissa intressenter om utdelningsförslaget bör tas bort eller begränsas. Den

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 underrättelseskyldigheten regleras i konkursförordningen (32 §) och be- handlas därför inte närmare i denna proposition.

5.6Ytterligare formkrav i konkurslagstiftningen

Regeringens förslag: Kraven i konkurslagen på att olika handlingar ska ges in i original, i kopia eller i flera exemplar och att gäldenären eller andra ska uppge postadress ska tas bort eller justeras.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Landsorganisa-

tionen i Sverige och Stiftelsen Ackordscentralen, är positiva till förslagen. Skälen för regeringens förslag: Vid en genomgång av konkurslagens bestämmelser framgår det att ett antal av dem är utformade för enbart pappershantering och innehåller olika formkrav som har sin grund i att handlingar ges in och distribueras på traditionellt sätt, dvs. på papper och med posten. Det finns nu anledning att i största möjliga utsträckning ta bort sådana krav och i övrigt justera lagen så att den möjliggör en effekti- vare och smidigare hantering både för enskilda och det allmänna och så att det inte finns onödiga hinder mot att använda digital kommunikation. Detta är inte minst viktigt när det genom en ökad internationalisering blir allt vanligare att utländska borgenärer bevakar fordringar i svenska kon- kurser. I 2019 års insolvensdirektiv föreskrivs att konkursförvaltare, domstolar och myndigheter ska kunna utföra i vart fall vissa uppgifter digitalt (artikel 28). Bland annat ska borgenärer kunna anmäla fordrings-

krav digitalt.

Att i konkurslagen precisera att en viss handling ska ges in i original eller bestyrkt kopia är inte nödvändigt och kan skapa osäkerhet om möjligheterna att hantera handlingar i digital form. Inte heller finns det längre behov av att ange att en handling ska ges in i flera exemplar. Justeringar bör med anledning av detta ske i 2 kap. 3 och 4 §§ och 9 kap. 6, 7, 9 och 21 §§ konkurslagen (jfr prop. 2017/18:126 s. 32 f. om liknande ändringar vid ansökan om betalningsföreläggande och handräckning). Det kan nämnas att en möjlighet för rätten att vid behov begära in fler exemplar av en handling finns i 33 kap. 2 § rättegångsbalken. Ett ytterligare form- krav behandlas i avsnitt 8.2 om halvårsberättelser.

I syfte att skapa möjligheter för att även i praktiken kunna kommunicera digitalt med bl.a. gäldenären och borgenärer bör det säkerställas att rätten, tillsynsmyndigheten och konkursförvaltaren har tillgång till mottagarens e-postadress. Det finns därför behov av att föreskriva att gäldenären och borgenärerna i konkursansökan och i andra sammanhang ska uppge kontaktuppgifter som möjliggör digital kommunikation. Det kan i detta sammanhang noteras att artiklarna 55.2 och 55.4 i 2015 års insolvens- förordning föreskriver att en borgenär som anmäler en fordran i ett kon- kursförfarande ska uppge sin e-postadress. Justeringar bör göras i 2 kap. 3 §, 7 kap. 13 § och 15 kap. 4 § konkurslagen.

5.7

Företagsrekonstruktion

Prop. 2020/21:148

Regeringens förslag: En ansökan om företagsrekonstruktion ska kunna ges in i digital form. Den ska då skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.

Regeringens bedömning: Kungörelser och underrättelser i ärenden om företagsrekonstruktion bör moderniseras på motsvarande sätt som i konkursförfarandet.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med rege- ringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, Gotlands tingsrätt, Skellefteå tingsrätt, Rekonstruktör- och konkursförval- tarkollegiet i Sverige och Sparbankernas Riksförbund, är positiva till promemorians förslag och bedömning. Malmö tingsrätt framhåller att förslaget kommer att leda till ett enklare och effektivare förfarande utan att rättssäkerheten riskeras.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Kort om företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktion innebär att en näringsidkare som har betalnings- svårigheter kan få till stånd ett särskilt förfarande för att rekonstruera sin verksamhet. Bestämmelser om rekonstruktion finns i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och förordningen (1996:783) om företagsrekon- struktion. Det är rätten som beslutar att inleda en rekonstruktion. Rätten ska då utse en rekonstruktör. Dennes arbete syftar bl.a. till att undersöka om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk upp- görelse med sina borgenärer (offentligt ackord).

Med anledning av 2019 års insolvensdirektiv har en särskild utredare nyligen sett över reglerna om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12). Direktivets regler om att förbättra möjligheterna till digital kommunika- tion i insolvensförfaranden bör dock behandlas i denna proposition även när det gäller företagsrekonstruktion. Frågan om digital kommunikation i skuldsaneringsförfarandet behandlas däremot i ett annat sammanhang (se Ds 2021:6).

Digital ansökan om företagsrekonstruktion

En företagsrekonstruktion inleds genom en ansökan till tingsrätten. An- sökan får göras av gäldenären eller av en borgenär. Den ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap.

1 § lagen om företagsrekonstruktion, se även prop. 1995/96:5 s. 175 f.).

I avsnitt 5.1 föreslås att ansökan om konkurs ska kunna ges in digitalt. Det finns enligt regeringen anledning att även för företagsrekonstruktion möjliggöra ett modernare och mer effektivt sätt att ansöka. Kravet på egenhändigt undertecknande i lagen om företagsrekonstruktion bör därför kompletteras med en möjlighet att göra ansökan digitalt med hjälp av en säker elektronisk underskrift. Det finns däremot inte som i konkurs- förfarandet något behov av att för borgenärer som företräder det allmänna

göra undantag från kravet på underskrift av ansökan.

Prop. 2020/21:148 Kungörelse och underrättelse

Rätten ska kungöra ett beslut om att hålla ackordsförhandling i ärendet om företagsrekonstruktion. Det ska ske i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning (3 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion och 19 § för- ordningen om företagsrekonstruktion). Kungörelse ska också ske vid senare beslut om ackordsförhandling. Rätten ska bestämma den eller de ortstidningar som senare kungörelser om ackordsförhandlingen ska införas i. Dessa kungörelser ska också tas in i Post- och Inrikes Tidningar (11 och 19 §§ förordningen om företagsrekonstruktion).

Rekonstruktören ska inom en vecka från beslutet om företagsrekon- struktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet. Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket stort, får under- rättelser till dessa borgenärer ersättas av kungörelse (2 kap. 13 § lagen om företagsrekonstruktion). Ytterligare bestämmelser om underrättelser finns i 12, 17 och 18 §§ förordningen om företagsrekonstruktion. En under- rättelse från rätten eller rekonstruktören ska sändas med post till mot- tagaren under dennes senast kända adress (20 § förordningen om företags- rekonstruktion).

Sätten för kungörelse och underrättelse i en företagsrekonstruktion är i huvudsak desamma som i det nuvarande konkursförfarandet. De skäl som anförs ovan för att modernisera de konkursrättsliga reglerna i detta hän- seende och därigenom i större utsträckning möjliggöra en digital hantering gör sig gällande med samma styrka i ärenden om företagsrekonstruktion. Skillnaden i förhållande till reglerna om konkurs är att reglerna för rekon- struktionsförfarandet i huvudsak finns i förordning. Regeringen avser att i förordningen om företagsrekonstruktion göra de kompletterande ändringar som behövs för att modernisera sätten för kungörelse och underrättelse i rekonstruktionsförfarandet.

	6	Bekräftelse av bouppteckningen
	6.1	Den obligatoriska edgången slopas
	6.1.1	Gäldenärens bekräftelse i stället för edgång

	Regeringens förslag: Den nuvarande ordningen med obligatorisk
	edgång i tingsrätten ska avskaffas. Gäldenären ska i stället som huvud-
	regel bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland Svea hovrätt,
	Uppsala tingsrätt, Gotlands tingsrätt, Malmö tingsrätt, Svenskt Närings-
	liv, Sparbankernas Riksförbund och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker
	förslaget eller invänder inte mot det. Stiftelsen Ackordscentralen anser att
	ett edgångssammanträde vid tingsrätten visserligen torde ha en relativt stor
	preventiv effekt mot att gäldenären lämnar oriktiga uppgifter men att
	skälen för förslaget väger över. Almi Företagspartner AB, liksom Åklagar-
50	myndigheten och Ekobrottsmyndigheten, anser att det föreslagna förfaran-

det kan förväntas bli mer effektivt än ett edgångssammanträde i tingsrätt. Prop. 2020/21:148 Myndigheterna framför dock synpunkter på utformningen av det straff-

rättsliga ansvaret (se avsnitt 6.4). Rekonstruktör- och konkursförvaltar- kollegiet i Sverige anför att det tidigare ställt sig negativt till att den obligatoriska edgången tas bort. Kollegiet anser emellertid att förslagen i promemorian är betydligt mer genomarbetade än tidigare förslag i frågan och på ett klokt sätt hanterar de problem av praktisk och legal natur som finns. Kollegiet har därför nu inte några starka invändningar mot förslaget. Handelshögskolan vid Karlstads universitet avstyrker förslaget och anför bl.a. att det är av största vikt för ett korrekt konkursförfarande att ha en vid domstol beedigad bouppteckning.

Skälen för regeringens förslag

Närmare om bouppteckningsed i tingsrätten

I konkursens inledande skede ska konkursförvaltaren upprätta en konkurs- bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen, se även avsnitt 5.2). Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till såväl tingsrätten som tillsynsmyndigheten. Gäldenären ska därefter vid ett edgångssammanträde i tingsrätten avlägga bouppteckningsed (6 kap. 3 § konkurslagen). Det är rätten som i samband med konkursbeslutet bestämmer tid för sammanträdet (2 kap. 24 § kon- kurslagen). Sammanträdet hålls tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet är nödvändigt att det hålls senare (6 kap. 4 § konkurslagen). Bouppteckningen ska ges in senast en vecka före sammanträdet.

Edgång innebär att gäldenären under ed inför en domare intygar att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinfor- mation (se avsnitt 7.1 där det föreslås att detta begrepp ersätter det nu- varande räkenskapsmaterial), med gjorda tillägg och ändringar, är riktiga. En gäldenär som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar en oriktig uppgift eller förtiger någon tillgång under konkursförfarandet gör sig skyl- dig till brottet försvårande av konkurs (se avsnitt 6.4).

Det finns skäl att flytta hanteringen från tingsrätten

Det hålls varje år mellan 8 000 och 10 000 edgångssammanträden i tings- rätten. I många fall upplevs edgången inför rätten som en formalitet utan verklig betydelse för förfarandet och edgångssammanträdet leds i regel av en tingsnotarie. Det är också en allmän erfarenhet bland personer som är involverade i konkurser att det sällan kommer fram någon ny uppgift av betydelse i samband med edgången.

Att gäldenären tar sitt ansvar för att tillgångar och skulder klargörs i konkursen är nödvändigt och utgör enligt regeringen en viktig del av konkursförfarandet. Att överväga en ordning där gäldenärens bekräftelse kan ske på ett snabbare och mer rationellt sätt skulle bidra till att konkursen kan avslutas snabbare och till lägre kostnader för boet och det allmänna.

Att förändra ordningen med edgång innebär framför allt att uppgiften flyttas från tingsrätten. Handelshögskolan vid Karlstads universitet motsätter sig en förändring och menar bl.a. att domstolens inblandning legitimerar konkursförfarandet och att förslaget skulle kunna innebära att

utländska borgenärer tappar förtroendet för vår lagstiftning. Regeringen

Prop. 2020/21:148 delar inte den uppfattningen. Det finns ingen anledning för en domstol att vara inblandad i alla steg i konkursförfarandet i syfte att visa att Sverige tar konkursfrågor på allvar. Det finns inte någon gemensam internationell syn på hur konkursförfarandet ska utformas, och det är förenligt med Sveriges internationella och EU-rättsliga åtaganden att flytta uppgiften från domstol. Det kan i sammanhanget noteras att Finland har en ordning som motsvarar den som föreslås i promemorian.

Det är viktigt att det svenska konkursförfarandet uppfyller berättigade krav på effektivitet, förutsebarhet och rättssäkerhet och åtnjuter förtroen- de. För att uppnå detta är det enligt regeringens mening inte nödvändigt att behålla den obligatoriska edgången i tingsrätten. Att renodla domstolens roll i handläggningskedjan kan tvärtom bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig konkurshantering.

Ett arbete med att renodla domstolarnas arbetsuppgifter till sådant som motiveras av deras funktion och kompetens har bedrivits under en längre tid i Sverige. Om en fråga inte är av sådan karaktär att en domstols- prövning i första instans är nödvändig, är utgångspunkten att den ska flyttas från domstol (prop. 2017/18:15 s. 23). En fråga om edgång utgör inte rättskipning och innefattar inte heller någon tvistefråga som normalt ankommer på domstol att avgöra. Enligt regeringens uppfattning är edgång inte en uppgift som kräver den kompetens domstolen besitter eller som domstolen av något annat skäl behöver befatta sig med.

Det kan visserligen hävdas, som bl.a. Ackordscentralen framhåller, att edgång i domstol har ett visst symbolvärde och att detta på en del gäldenärer skulle ha effekten att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter. I grunden är det dock rimligt att anta att redan påpekandet, även av t.ex. en konkursförvaltare, att uppgifterna bekräftas under straffansvar, får de allra flesta att lämna fullständiga och riktiga uppgifter (se även avsnitt 6.4 där bedömningen görs att en förändring inte medför behov av att ändra de straffrättsliga reglerna). I sammanhanget bör det beaktas att regler om ed successivt har utmönstrats ur svensk rätt. Som exempel ersattes vid införandet av utsökningsbalken utmätningseden med en möjlighet till skriftlig bekräftelse. Det uttalades att det förhållandet att förfarandet ska äga rum hos en kronofogdemyndighet i stället för vid domstol inte kan antas medföra att lämnade uppgifter blir mindre till- förlitliga (prop. 1980/81:8 s. 410 f. och prop. 1980/81:84 s. 115). Det finns inte skäl att anta att det skulle förhålla sig på ett annat vis för konkurs- förfarandet.

Edgång i tingsrätten ersätts av en bekräftelse hos konkursförvaltaren

I promemorian föreslås att ordningen med obligatorisk edgång i domstol ersätts av ett bekräftelseförfarande hos konkursförvaltaren. Domstols- utredningen, Konkurstillsynsutredningen och 2007 års Insolvensutredning har alla tidigare föreslagit en sådan förändring.

Konkursförvaltarens arbete med att ta fram konkursbouppteckningen sker ofta i nära samarbete med gäldenären. Det är naturligt eftersom gälde- nären är den som i första hand kan bistå förvaltaren med upplysningar om boet. Att överse gäldenärens bekräftelse av innehållet i bouppteckningen får enligt regeringen anses vara ytterligare en utredningsåtgärd som det då faller naturligt på förvaltaren att utföra.

Förvaltningsuppgifter kan överlämnas till enskilda individer. Om upp- Prop. 2020/21:148 giften innebär myndighetsutövning, krävs att överlämnandet görs med

stöd av lag (12 kap. 4 § andra stycket regeringsformen). Frågor om konkursbouppteckningen och bekräftandet av dess riktighet regleras i konkurslagen. Det finns alltså inte något rättsligt hinder mot att konkurs- förvaltaren ansvarar för hanteringen när det gäller gäldenärens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen.

Till konkursförvaltare får endast utses personer som uppfyller mycket högt ställda krav på kunskap och erfarenhet. Den som blir förvaltare behö- ver vidare ha en utvecklad kontorsorganisation (prop. 1978/79:105 s. 177 och 280). Med hänsyn till detta bör förvaltarna ha goda förutsättningar att hantera gäldenärens bekräftelse av bouppteckningen. Motsvarande be- dömning gjordes när förvaltare gavs i uppdrag att utöva myndighet vid handläggning av den statliga lönegarantin (se prop. 1991/92:139 s. 28 f.). Att flytta uppgiften till förvaltarna bör, som bl.a. Almi Företagspartner AB framhåller, leda till en mer effektiv hantering.

Det obligatoriska edgångssammanträdet bör mot denna bakgrund ersättas med ett förfarande som innebär att konkursförvaltaren i regel hanterar frågan om gäldenärens bekräftande av bouppteckningen.

6.1.2	Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde

Regeringens förslag: Gäldenären ska vid ett bouppteckningssamman-
träde inför konkursförvaltaren genom ett undertecknande på heder och
samvete bekräfta riktigheten av bouppteckningens uppgifter om till-
gångar, skulder och räkenskapsinformation.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås att bouppteckningen inte längre ska ges in till rätten.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Hovrätten för
Västra Sverige, Helsingborgs tingsrätt, Skaraborgs tingsrätt, Uppsala
universitet och Sparbankernas riksförbund, tillstyrker promemorians
förslag eller invänder inte mot det. Kronofogdemyndigheten anser att det
bör införas en skyldighet för förvaltaren att lämna information till myndig-
heten i de fall det har framkommit nya uppgifter om tillgångar vid bekräf-
telsen av bouppteckningen. Svenskt Näringsliv och Företagarna framför i
huvudsak samma synpunkt.
Skälen för regeringens förslag
En skriftlig bekräftelse ska lämnas hos konkursförvaltaren
När konkursförvaltaren nu föreslås ta över uppgiften att hantera gälde-
närens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen är frågan hur en sådan
bekräftelse bör gå till.
En muntlig bekräftelse inför konkursförvaltaren skulle i praktiken inne-
bära en edgång utom rätta. Eftersom edgång av hävd brukar vara en upp-
gift som är förbehållen domstolar, bedöms det inte önskvärt att låta
förvaltaren ansvara för att en utomrättslig muntlig bekräftelse under
straffansvar kommer till stånd (jfr t.ex. prop. 2012/13:74 s. 54 f. och även
SOU 2013:38 s. 583).		53

Prop. 2020/21:148 Till detta kommer att en skriftlig bekräftelse av gäldenären är förenad med flera fördelar. Skriftlighet bör kunna bidra till en enkel och effektiv ordning. Om bekräftelsen sker genom ett skriftligt undertecknande kommer det, till skillnad mot ordningen vid ett edgångssammanträde, inte att behöva upprättas något protokoll eller användas någon särskild teknisk anordning för att ta upp bekräftelsen. En ordning där gäldenären själv skriftligen bekräftar riktigheten av uppgifterna i bouppteckningen bör vidare minska risken för missförstånd, och en sådan bekräftelse kan anses mer tillförlitlig i bevishänseende.

Skriftliga försäkringar förekommer redan på andra områden. Till exempel kan gäldenären vid utmätning åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i förteckning (4 kap. 14 § tredje stycket utsöknings- balken). Ett annat exempel är när en bouppgivare i samband med dödsfall, på bouppteckningen tecknar en försäkran på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats (20 kap. 6 § andra stycket ärvdabalken). I sammanhanget kan det även nämnas att en gäldenär i en ansökan om skuldsanering ska lämna uppgifter om bl.a. sin ekonomiska situation och underteckna ansökan på heder och samvete (12 § skuldsaneringslagen [2016:675]).

Straffansvaret för brottet försvårande av konkurs förutsätter att oriktiga uppgifter lagts till grund för förfarandet. Även en skriftlig bekräftelse av oriktiga uppgifter är således straffbar (se närmare om straffansvaret i avsnitt 6.4).

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att gäldenären skriftligen på heder och samvete ska bekräfta att bouppteckningens uppgifter om till- gångar, skulder och räkenskapsinformation är riktiga.

Närmare om undertecknandet

Gäldenärens bekräftelse bör ske i form av ett undertecknande. Frågan är hur underskriftskravet bör komma till närmare uttryck i konkurslagen. Det är angeläget att konkursregleringen anpassas för att möta den tekniska utvecklingen och att förfarandet i dess olika delar kan fungera i en digital värld. Även om det en tid framöver inte lär vara ovanligt att gäldenären gör sin bekräftelse genom en underskrift på bouppteckningen i pappers- form är det endast en tidsfråga innan en helt digital hantering tar vid.

I avsnitt 5.1 föreslås att kravet på egenhändigt undertecknande av en konkursansökan kompletteras med en möjlighet att göra ansökan digitalt med en avancerad elektronisk underskrift.

Ofta rör en reglering om elektroniskt undertecknande enskildas kontakt med myndigheter, dvs. i praktiken elektronisk ingivning. Det förekommer dock att underskriftskrav ställs upp även i relationer mellan enskilda. Som exempel kan nämnas 43 § konsumentkreditlagen (2010:1846) som särskilt anger elektronisk underskrift som ett godtagbart alternativ.

Med hänsyn till att det med underskriften följer ett straffrättsligt ansvar och då det framstår som lämpligt att reglera underskriftskrav i konkurs- förfarandet på ett enhetligt sätt, anser regeringen att det i konkurslagen uttryckligen bör anges att en underskrift kan göras elektroniskt och vilka krav som då ställs på en sådan underskrift. Detta kan lämpligen ske genom

att bestämmelsen om undertecknande av konkursansökan görs tillämplig Prop. 2020/21:148 på gäldenärens bekräftelse av bouppteckningsuppgifterna.

Bekräftelse ska göras vid ett bouppteckningssammanträde

När det gäller förfarandet som ska leda fram till den skriftliga bekräftelsen finns det som anförs i promemorian starka skäl som talar för att detta bör formaliseras genom att gäldenären gör sin bekräftelse vid ett bouppteck- ningssammanträde hos konkursförvaltaren. Härigenom ges förvaltaren bättre möjligheter att erinra gäldenären om dennes sanningsplikt och om konsekvenserna av att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter och därigenom inskärpa vikten av en riktig bekräftelse. Det möjliggör också för förvaltaren att säkerställa att rätt person bekräftar bouppteckningen, att bekräftelsen lämnas under förhållanden som borgar för ett riktigt resultat och att gäldenären ges möjlighet att ställa frågor och diskutera tillägg till eller ändringar i bouppteckningen. Ett sammanträde bidrar vidare till transparens och därmed till att skapa förtroende för ordningen bland övriga berörda. En bekräftelse bör mot denna bakgrund ske vid ett bouppteck- ningssammanträde hos konkursförvaltaren.

Gäldenärens bekräftelse omfattar även hans eller hennes tillägg till och ändringar i bouppteckningen. Som bl.a. Kronofogdemyndigheten fram- håller kan sådana tillägg och ändringar vara av betydelse för konkurs- tillsynen. Även andra kan ha behov av att få del av sådana uppgifter. Det kan därför finnas anledning att överväga att införa en underrättelseskyldig- het i konkursförordningen.

I promemorian föreslås att bouppteckningen inte längre ska ges in till tingsrätten. Förslaget är en del av den större förändring av ansvarsfördel- ningen i konkursförfarandet som föreslås i promemorian och som inte genomförs inom ramen för denna proposition. Det finns därför fortfarande skäl att ge in bouppteckningen även till tingsrätten.

6.1.3Förfarandet hos konkursförvaltaren

Regeringens förslag: En bekräftelse av gäldenären ska lämnas så snart som möjligt och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att den lämnas senare.

Konkursförvaltaren ska kalla gäldenären, tillsynsmyndigheten och sökande borgenär till bouppteckningssammanträdet.

Lagstadgade frister som räknas från dagen för edgångssammanträdet ska i stället räknas från konkursbeslutet och i något fall bouppteck- ningssammanträdet.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ställer sig bakom prome-

morians förslag. Sveriges advokatsamfund instämmer i att det bör vara upp till förvaltaren att bestämma om några andra ska få möjlighet att delta i bouppteckningssammanträdet men anser att promemorians förslag är otydligt på denna punkt. Stiftelsen Ackordscentralen anser att även andra borgenärer än sökanden ska ha rätt att delta i sammanträdet och saknar en reglering av detta. Även Svensk inkasso anser att det bör framgå av lagen

Prop. 2020/21:148 att sammanträdet ska vara öppet för de borgenärer som vill delta, om inte särskilda skäl motiverar att deltagandet begränsas.

Skälen för regeringens förslag

Närvaro vid bouppteckningssammanträdet

Enligt den nuvarande ordningen ska gäldenären, konkursförvaltaren, tillsynsmyndigheten och sökande borgenär kallas i särskild ordning till ett edgångssammanträde i tingsrätten. Övriga borgenärer kallas genom kun- görelse.

När det nu föreslås att edgången ska ersättas av en bekräftelse inför konkursförvaltaren måste naturligtvis gäldenären kallas till det bouppteck- ningssammanträde där bekräftelse ska ske. Det är ju gäldenären som med sin underskrift ska bekräfta uppgifterna i bouppteckningen. Om gäldenä- ren är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, behöver inte alla bekräfta bouppteckningen, om förvaltaren anser att det saknar bety- delse för boutredningen (jfr 6 kap. 3 § andra stycket konkurslagen om motsvarande för edgång enligt nuvarande ordning). Även i övrigt bör nuvarande regler om ställföreträdare för gäldenären gälla vid bekräftelse.

Frågan är sedan om andra än gäldenären också bör få delta i samman- trädet. Tidigare när frågan om ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren har övervägts har det ansetts att samtliga berörda i konkursförfarandet bör ha möjlighet att vara med på sammanträdet eftersom det erbjuder goda möjligheter till samråd mellan dem. Dessutom har det pekats på att med endast förvaltaren och gäldenären närvarande skulle bouppgivandet i sin helhet hamna utanför samhällets och borge- närernas kontroll, med risk bl.a. för att borgenärerna får svårt att hävda sina intressen.

Det finns enligt regeringen inget som hindrar konkursförvaltaren från att samråda med övriga aktörer i annan form än vid ett boupptecknings- sammanträde. Möjligheten till samråd är därför inte något övertygande argument till stöd för att fler än förvaltaren och gäldenären måste vara närvarande vid sammanträdet. Riskerna med ett förfarande där endast förvaltaren och gäldenären medverkar ska inte heller överdrivas. Det är samtidigt angeläget att hanteringen är transparent. I detta ligger att borge- närerna har förtroende för den och att det finns möjligheter att vid behov kunna kontrollera att allt går rätt till. Tillsynsmyndigheten måste också kunna utöva tillsyn. Som föreslås i promemorian bör mot denna bakgrund tillsynsmyndigheten och sökande borgenär kallas till sammanträdet.

Enligt regeringen har en ordning som innebär att endast gäldenären, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall sökande borgenär kallas till bouppteckningssammanträdet förutsättningar att bidra till en snabb och kostnadseffektiv hantering där administrativa utmaningar och tidsutdräk- ter kan undvikas. Övriga borgenärers insyn tillgodoses i första hand genom att bouppteckningshandlingarna kommer att vara tillgängliga för gransk- ning hos rätten och tillsynsmyndigheten. Dessutom kommer förvaltaren, precis som hittills, att vara skyldig att dels hämta in och i bouppteckningen redovisa information från borgenärerna, dels besvara deras frågor. Det kan naturligtvis i enskilda fall finnas ett intresse för en borgenär att vilja när-

vara vid sammanträdet. Det torde dock röra sig om ett begränsat antal fall.

Det bedöms därför inte finnas tillräckliga skäl att kalla samtliga borgenärer till varje sammanträde. I stället bör det, som Advokatsamfundet anför, vara upp till förvaltaren att bedöma om några övriga bör kallas i det enskilda fallet, t.ex. om de skulle kunna bidra till utredningen i ärendet. Enligt Ackordscentralen bör borgenärerna även utan kallelse ha rätt att delta i sammanträdet och Svensk inkasso anser att denna rätt bör komma till uttryck i lag. Den omständigheten att borgenärerna inte kallas till samman- trädet utgör inget hinder för dem att få närvara. Det står borgenärerna fritt att kontakta förvaltaren och anmäla sitt intresse av att få närvara vid bouppteckningssammanträdet. I normalfallet bör de då också ges möjlig- het att delta. Enligt regeringen bör det dock i slutändan vara upp till för- valtaren att avgöra om en sådan närvaro är lämplig och möjlig. Det bedöms inte nödvändigt att reglera denna möjlighet i lag.

Tiden för och kallelse till sammanträdet

Enligt nuvarande ordning är det tingsrätten som genast efter konkurs- beslutet bestämmer tid för edgångssammanträdet. Sammanträdet får hållas tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte med hänsyn till boets omfattning och beskaffenhet är nödvändigt att hålla det senare. Tidpunkten för edgångssammanträdet anges i rättens kungörelse av konkursbeslutet.

De tidigare utredningar som föreslagit en ordning med boupptecknings- sammanträde hos konkursförvaltaren har behållit ordningen med att tings- rätten i samband med konkursbeslutet ska bestämma tid för sammanträdet, kalla berörda och kungöra tiden. Regeringen kan konstatera att det finns nackdelar med en sådan ordning. Den skulle innebära att tingsrätten även fortsättningsvis blir inblandad i hanteringen men då endast i den rent administrativa delen. Vidare skulle det inte längre vara fråga om att tings- rätten ska boka sitt eget sammanträde utan konkursförvaltarens. Det lär kräva att en kontakt tas med den ännu inte förordnade eller insatta förvaltaren inför konkursbeslutet. En sådan ordning riskerar också att på ett olyckligt sätt innebära att det nuvarande formaliserade edgångs- sammanträdet bara flyttas från tingsrätten till förvaltaren.

Dessa nackdelar kan undvikas om i stället konkursförvaltaren ges ansvar för att sköta den praktiska hanteringen inför ett sammanträde. Redan i dag kan en liknande situation uppkomma när förvaltaren håller en boupp- teckningsförrättning med gäldenären närvarande (6 kap. 2 § andra stycket konkurslagen). Regeringen anser därför, i likhet med vad som anförs i promemorian, att det är lämpligt att förvaltaren, som är den som håller i sammanträdet, också är den som bestämmer tiden och utfärdar kallelser.

Det är angeläget att gäldenärens bekräftelse kan ske så snart det är möjligt. Samtidigt behöver konkursförvaltaren tillräcklig tid att utreda boet (jfr prop. 1986/87:90 s. 105). Det finns därför skäl att alltjämt föreskriva att en bekräftelse ska göras senast två månader efter konkurs- beslutet, om det inte är nödvändigt att det sker något senare. En senare tidpunkt kan undantagsvis vara motiverad med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet men också om det inte går att få tag på gäldenären (se nedan). Med en ordning där förfarandet sköts av förvaltaren bedöms det däremot inte längre finnas något behov av att ha kvar en regel om att bekräftelse tidigast får ske en månad efter konkursbeslutet. Om

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 förvaltaren färdigställer bouppteckningen tidigare, bör det inte finnas något hinder mot att gäldenären bekräftar den så snart det kan ske.

Även med denna frist får berörda inte någon kännedom om samman- trädet förrän konkursförvaltaren bestämmer sig för att kalla till det. Det framstår dock inte som nödvändigt att föreskriva att även bestämmandet av tid för sammanträdet ska ske inom en viss tid. Att en sådan reglering finns i dag har sin förklaring bl.a. i att tidpunkten för sammanträdet ska anges i kungörelsen av konkursbeslutet. Den frist inom vilken en bekräf- telse ska ske och sammanträde hållas är så pass snäv att utrymmet för förvaltaren att avvakta är begränsat. Detta gäller inte minst i ljuset av att bouppteckningen ska ges in dessförinnan och att berörda måste få skälig tid på sig att förbereda sig. Tillsynsmyndigheten ska se till att förvaltaren fullgör sina åligganden och att boets avveckling inte fördröjs (se prop. 1978/79:105 s. 296 och JO 1998/99 s. 161).

Eftersom gäldenären är den som ska bekräfta uppgifterna i boupp- teckningen måste han eller hon naturligtvis kallas av konkursförvaltaren till bouppteckningssammanträdet. En kallelse bör inte förenas med vite (jfr 6 kap. 9 § första stycket konkurslagen) och det finns då inte heller anledning att ställa krav på formell delgivning av kallelsen (jfr 3 kap. 6 § utsökningsförordningen [1981:981] om motsvarande ordning vid utmät- ningsförhör). Detta motsvarar i princip den ordning som redan gäller när gäldenären, på förvaltarens begäran, ska närvara vid en boupptecknings- förrättning (6 kap. 2 § andra stycket konkurslagen). För att det ändå ska finnas möjlighet att delge och därigenom förbättra förutsättningarna att vid trilska hos gäldenären få till stånd t.ex. hämtning av denne, bör det dock anges i konkurslagen att förvaltaren får delge gäldenären kallelsen till sammanträdet (15 kap. 4 §).

Även tillsynsmyndigheten och sökande borgenär bör kallas till samman- trädet. Något behov av att delge dessa finns inte. Eftersom några ytter- ligare personer inte behöver delta finns det inte längre något behov av att kungöra information om sammanträdet.

Närmare om bouppteckningssammanträdet

En fördel med att överge edgångsinstitutet är att det skapar förutsättningar för en smidigare och effektivare ordning som är mindre formbunden. De närmare formerna för bouppteckningssammanträdet bör i möjligaste mån överlåtas åt konkursförvaltaren att bestämma. Det krav som uppställs är att bekräftelsen sker inför förvaltaren.

Även om det är naturligt att ett sammanträde hålls hos konkursförval- taren, dvs. på dennes kontor, bör det finnas utrymme att hålla det på annan plats eller ort, t.ex. där gäldenären finns (jfr 6 kap. 4 § andra stycket konkurslagen). Även hur ett deltagande sker i det enskilda fallet bör överlåtas åt förvaltaren att bestämma. Det bör t.ex. inte vara uteslutet att gäldenären deltar genom medel för distanskommunikation.

Om en gäldenär har laga förfall att närvara vid det boupptecknings- sammanträde som han eller hon blivit kallad till, bör konkursförvaltaren kunna kalla gäldenären till ett nytt sammanträde (jfr 6 kap. 4 § första stycket konkurslagen, se även nedan). Detta bör i så fall ske så snart som förfallet har upphört. Enligt 6 kap. 9 och 10 §§ konkurslagen finns det möjligheter att hämta eller häkta en gäldenär som i vissa fall undandrar sig

att medverka i konkursen. Detta bör kunna ske även i det fall gäldenären Prop. 2020/21:148 inte infinner sig hos konkursförvaltaren för att bekräfta bouppteckningen.

I en sådan situation får dock förvaltaren avgöra om han eller hon i stället bör påkalla edgång med gäldenären i tingsrätten (se avsnitt 6.1.4).

En gäldenär som ska bekräfta bouppteckningen kan vägra att göra det, t.ex. på den grunden att en bekräftelse skulle avslöja att han eller hon har begått ett brott och kunna användas som bevis i en kommande rättegång (jfr prop. 2004/05:69 s. 54 och rättsfallen NJA 2001 s. 563 och NJA 2005 s. 407). Om konkursförvaltaren inte delar den uppfattningen men inte förmår gäldenären att delta, får förvaltaren begära att tvångsmedel används för att få till stånd en bekräftelse eller begära edgång. I båda fallen innebär det att frågan kommer under rättens bedömning.

Ska ett första bouppteckningssammanträde alltid hållas?

Ett edgångssammanträde ska hållas på utsatt tid även om gäldenären är förhindrad att avlägga eden eller om bouppteckningen då ännu inte har getts in (6 kap. 4 § första stycket konkurslagen och prop. 1986/87:90 s. 423).

Om en gäldenär har laga förfall att närvara vid ett planerat boupp- teckningssammanträde bör konkursförvaltaren, som anförs ovan, kalla gäldenären till ett nytt sammanträde. Att uppställa krav på att det första sammanträdet i en sådan situation ändå måste hållas framstår inte som nödvändigt, utan tvärtom något som riskerar att leda till onödiga kostnader och olägenheter för de inblandade.

I såväl konkurslagen som i annan lagstiftning finns bestämmelser om att en viss åtgärd ska ha vidtagits eller en viss rättsverkan ska inträda viss tid efter edgångssammanträdet (se t.ex. 7 kap. 20 § konkurslagen om halvårs- berättelsen och 29 kap. 14 § aktiebolagslagen [2005:551]). Att låta även bouppteckningssammanträdet utgöra starttid för dessa frister skulle kräva en ordning som innebär att ett första sådant sammanträde alltid måste hållas eftersom det annars skulle kunna inträffa att fristen aldrig börjar löpa. I vissa fall är det dock redan från början klart att något boupp- teckningssammanträde inte alls bör hållas, t.ex. av säkerhetsskäl (se avsnitt 6.1.4). Det innebär att det skulle behöva införas undantag och samtidigt regler om att det första edgångssammanträdet då i stället alltid måste hållas även om det redan på förhand är klart att gäldenären inte kommer att infinna sig. Det skulle göra hanteringen ineffektiv och mindre flexibel. Det finns mot denna bakgrund inte anledning att införa en sådan omständlig ordning.

Som föreslås i promemorian bör i stället konkursbeslutet kunna utgöra en lämplig startpunkt för olika frister. En sådan lösning har flera fördelar, inte minst att det då alltid finns en fast starttid som är tydlig för alla i ett tidigt skede. Att räkna frister från konkursbeslutet gällde tidigare vid hand- läggning av s.k. mindre konkurser. Anledningen var att något borgenärs- sammanträde inte skulle hållas i dessa fall. Att koppla fristen till konkurs- beslutet ansågs vara den enklaste lösningen och att tiden därmed blev något kortare ansågs spela mindre roll (prop. 1978/79:105 s. 355). Det finns enligt regeringen inte nu anledning att göra någon annan bedömning. I enlighet med vad som föreslås i promemorian bör dock tiden för när det

krävs samtycke av förvaltaren för att en borgenär med handpanträtt ska få

Prop. 2020/21:148 sälja lös egendom på auktion räknas från bouppteckningssammanträdet (8 kap. 10 § konkurslagen). Ändringar bör därmed göras i konkurslagen, lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse, sparbankslagen (1987:619), stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I avsnitt 8.2 behandlas fristen för ingivande av den första halvårsberättelsen.

6.1.4En kvarvarande möjlighet till edgång

Regeringens förslag: Om konkursförvaltaren begär det, ska gäldenä- ren avlägga bouppteckningsed inför tingsrätten i stället för att bekräfta bouppteckningen hos förvaltaren.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,

Göteborgs tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt och Skellefteå tingsrätt, till- styrker förslaget eller invänder inte mot det. Gotlands tingsrätt ifrågasätter om det är nödvändigt med en möjlighet till edgång i domstol, eftersom det kan antas att möjligheten kommer att utnyttjas i ytterst få fall. Stiftelsen Ackordscentralen framhåller att möjligheten att begära att ed avläggs inför tingsrätten bör kunna användas när gäldenärens vistelseort är långt ifrån förvaltarens. Malmö tingsrätt anser att det är bra att möjligheten finns för konkursförvaltaren att begära ett sammanträde inför tingsrätten men anser att ordningen med skriftlig bekräftelse bör tillämpas även i tingsrätten.

Skälen för regeringens förslag

Konkursförvaltaren ska kunna få till stånd en edgång

Under 2014 ställdes närmare 700 edgångssammanträden in. Oftast berodde det på att gäldenären inte hade delgetts kallelse till sammanträdet eller att gäldenären, trots delgivning, inte infunnit sig till sammanträdet. Misslyckad delgivning kan tyda på att gäldenären medvetet försöker undvika edgång. Det är därför lätt att föreställa sig att det i vissa konkurser kommer att finnas gäldenärer som vägrar att bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren. I en sådan situation måste förvaltaren ha ett effektivt påtryckningsmedel för att bouppteckningens uppgifter ska bekräftas.

För att få en trilskande gäldenär att bekräfta bouppteckningen kan konkursförvaltaren använda sig av tvångsmedel, t.ex. hämtning av gälde- nären. I promemorian anges att tillgång till dessa tvångsmedel inte alltid är tillräckligt för att få gäldenären att inställa sig, och det föreslås därför att konkursförvaltaren ska ha en möjlighet att begära att gäldenären avlägger ed inför tingsrätten. De flesta remissinstanser ställer sig bakom förslaget. Gotlands tingsrätt ifrågasätter dock om förslaget är nödvändigt. Enligt tingsrätten kan de tvångsmedel som står till buds utnyttjas av konkursförvaltaren lika väl som av tingsrätten, och förvaltaren kan vid behov använda sig av en domstolslokal utan att sammanträdet behöver ske i tingsrättens regi. Regeringen konstaterar att även om konkursförvaltarna kan nyttja flera av de tvångsmedel som tingsrätten har till sitt förfogade är hans eller hennes möjlighet att på egen hand få till stånd en bekräftelse trots allt mer begränsade än tingsrättens. Som redovisas nedan kan det

undantagsvis dessutom finnas andra skäl som motiverar tingsrättens fasta hand. Bekräftelse av bouppteckningen i någon form är en grundläggande och viktig del av konkursförfarandet. Det finns mot den bakgrunden skäl att säkerställa att det finns förutsättningar att hantera fall som en enskild förvaltare av något skäl inte själv förmår att hantera. Regeringen anser därför att det bör finnas kvar en möjlighet till edgång.

Det kan hävdas att en sådan fakultativ möjlighet till edgång skulle kunna riskera att försätta konkursförvaltaren i ett slags motsatsställning till gäldenären. Det skulle mot den bakgrunden kunna övervägas att kräva att tingsrätten beviljar en begäran om edgång endast om det finns särskilda skäl. Att införa en sådan extra prövning bör dock komma i fråga endast om det är nödvändigt. Det finns redan vissa situationer i en konkurs där förvaltaren kan behöva agera mot gäldenärens vilja. Till exempel har förvaltaren rätt att begära att gäldenären ska hämtas till boupptecknings- förrättningen (6 kap. 2 och 9 §§ konkurslagen). Förvaltaren kommer att vara den som har bäst förutsättningar att bedöma behovet av edgång, och det framstår inte som problematiskt att förvaltaren därför ges en rätt att få till stånd en sådan i tingsrätten. En lösning som innebär att tingsrätten också prövar om edgång ska hållas, skulle då närmast övervägas som ett sätt att säkerställa att edgång inte begärs i onödan eller av fel skäl.

Det huvudsakliga skälet till att det bör finnas kvar en möjlighet till edgång i domstol är att det i vissa fall inte går att få till stånd en bekräftelse hos konkursförvaltaren på grund av att gäldenären inte går att nå eller att gäldenären annars vägrar medverka. Det bedöms dock inte ändamålsenligt att begränsa möjligheten till edgång endast till dessa situationer. Förvaltaren bör ha möjlighet att få en edgång till stånd när han eller hon bedömer att en bekräftelse av gäldenären inte kan eller bör ske. Det är svårt att uttömmande ange när edgång bör få ersätta bekräftelsen. Utöver de situationer som nämns ovan, dvs. att gäldenären inte kan nås eller vägrar att medverka, kan säkerhetsskäl tala för att en bekräftelse hos förvaltaren inte är lämplig. I avsnitt 6.4 framhålls också att en misstanke om att gäldenären kan komma att lämna oriktiga uppgifter utgör ett skäl för ed- gång. Ackordscentralen framhåller att den situationen att gäldenären befinner sig på en ort långt ifrån förvaltarens också bör kunna utgöra ett skäl för edgång. En sådan situation är inte ovanlig, och enligt regeringen är det rimligt att förvaltaren då i första hand överväger möjligheten för gäldenären att delta vid bouppteckningssammanträdet på distans. Det är dock inte uteslutet att en sådan situation i vissa fall skulle kunna motivera en begäran om edgång.

Malmö tingsrätt anser att edgångssammanträdet skulle kunna ersättas av en skriftlig bekräftelse av bouppteckningen i tingsrätten. Tingsrätterna har dock stor erfarenhet av och rutiner för edgång och regeringen har svårt att se någon vinst med att även i domstol övergå till skriftlig bekräftelse, särskilt när ett sammanträde ändå ska hållas.

En konkursförvaltare får anses väl lämpad att själv avgöra om edgång bör ske. Det är också den ordning som gäller i Finland. Förvaltaren ska utföra sitt uppdrag i enlighet med lagstiftningens intentioner och verka för en effektiv handläggning av konkursen. I detta ligger att det inte får förflyta någon längre tid utan att gäldenären bekräftar bouppteckningen. Förvaltaren står också under tillsyn. Att det är upp till förvaltaren att avgöra om en edgång bör komma till stånd bidrar på ett önskvärt sätt till

Prop. 2020/21:148

6.2	Den fakultativa edgången slopas	Prop. 2020/21:148
6.2.1	Annans bekräftelse i stället för edgång

Regeringens förslag: Möjligheten till fakultativ edgång i tingsrätten
ska ersättas av en fakultativ bekräftelse hos konkursförvaltaren.
Om det kan antas vara av betydelse för boutredningen, ska någon
annan än gäldenären skriftligen bekräfta riktigheten av bouppteck-
ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation,
eller någon viss sådan uppgift. Det ska vara konkursförvaltaren som
bestämmer om en bekräftelse ska lämnas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,
Jönköpings tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Östersunds tingsrätt och
Stockholms universitet, tillstyrker promemorians förslag eller invänder
inte mot det. Stiftelsen Ackordscentralen är tveksam till att en borgenär
eller tillsynsmyndigheten ska kunna begära bekräftelse eftersom detta
riskerar att tynga förfarandet.
Skälen för regeringens förslag
Nuvarande fakultativa edgång med någon annan än gäldenären
Även någon annan än gäldenären kan bli skyldig att avlägga ed avseende
bouppteckningen i dess helhet eller någon del av den (dvs. uppgifterna i
bouppteckningen om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation eller
någon sådan uppgift, se rättsfallet NJA 2018 s. 1151). För att en sådan
skyldighet ska uppkomma krävs två saker. För det första ska edgång
begäras av konkursförvaltaren eller en borgenär. För det andra måste det
kunna antas att en sådan edgång är av betydelse för boutredningen (6 kap.
5 § andra stycket konkurslagen).
Denna s.k. fakultativa edgångsskyldighet har stor praktisk betydelse.
Cirka 1 000 edgångssammanträden sker årligen med någon annan än
gäldenären. Med ”någon annan” avses t.ex. en revisor, en anställd i ett
bolag, en styrelseledamot som avgått eller en närstående till gäldenären.
Till exempel kan fakultativ ed med en tidigare styrelseledamot aktualiseras
om samtliga ställföreträdare har avgått före konkursen och det alltså inte
finns någon som är skyldig att avlägga obligatorisk ed. Enda undantaget
är personer som omfattas av den krets som anges i 36 kap. 5 § rättegångs-
balken (t.ex. advokater och läkare). Dessa får normalt inte höras som
vittnen om något som de i sin yrkesutövning anförtrotts eller annars fått
veta och de får då inte heller avlägga fakultativ ed i en konkurs.
Om någon vägrar att avlägga ed, måste förvaltaren eller borgenären
motivera varför en edgång kan antas ha betydelse för boutredningen.
Tingsrätten prövar därefter frågan.
Fakultativ edgång ersätts av en bekräftelse hos konkursförvaltaren
Fakultativ ed med någon annan än gäldenären fullgörs vanligen samtidigt
som gäldenären avlägger sin bouppteckningsed inför tingsrätten. Om
ingen ändring görs i reglerna om fakultativ ed kommer, trots att gäldenären
bekräftar bouppteckningen inför konkursförvaltaren, tingsrätten behöva		63

Prop. 2020/21:148 hålla ett stort antal edgångssammanträden varje år med andra personer än gäldenären. Tidigare utredningar har inte föreslagit någon förändring vad

	gäller den fakultativa edgången. I promemorian föreslås däremot att
	möjligheten till fakultativ edgång i tingsrätten ska ersättas av en fakultativ
	bekräftelse hos förvaltaren. Remissinstanserna invänder inte mot förslaget.
	Det kan konstateras att om man behåller ordningen med edgång med
	någon annan än gäldenären inför tingsrätten kommer det att hållas två
	sammanträden under två olika aktörers ledning avseende bekräftandet av
	en och samma bouppteckning. Detta framstår som mindre lämpligt.
	Utgångspunkten bör i stället vara att även andra än gäldenären bekräftar
	bouppteckningen under konkursförvaltarens ledning. Att förvaltaren tar
	över ansvaret från tingsrätten även avseende denna bekräftelse förutsätter
	dock att det inte finns några hinder eller bärande argument mot detta.
	Den fakultativa edgången skiljer sig visserligen från gäldenärens edgång
	på så sätt att gäldenären alltid är skyldig att avlägga ed medan en prövning
	alltid måste ske innan någon annan än gäldenären avlägger ed. Den
	prövningen görs i det enskilda fallet och inrymmer frågor om vem som bör
	avlägga ed, vilka uppgifter som ska beedigas och huruvida en sådan
	edsavläggelse är av betydelse för utredningen. Redan i dag är det konkurs-
	förvaltaren som initialt gör den bedömningen och hans eller hennes
	yrkande om att någon annan än gäldenären ska fullgöra fakultativ edgång
	brukar regelmässigt bifallas av rätten. Förvaltarna bör alltså ha goda
	förutsättningar att kunna bedöma t.ex. om det kan antas vara av betydelse
	för boutredningen att andra än gäldenären medverkar genom att bekräfta
	uppgifterna eller en viss uppgift i bouppteckningen. Att flytta hanteringen
	från tingsrätten till förvaltaren bedöms därför inte medföra någon
	beaktansvärd risk för att någon annan än gäldenären ska behöva bekräfta
	bouppteckningen i fler fall än i dag.
	En fakultativ edgång inför tingsrätten är inte heller nödvändig för att
	vederbörandes bekräftelse av bouppteckningen ska omfattas av straff-
	ansvar. Det är alltså möjligt att även i ett förvaltarlett förfarande upprätt-
	hålla samma preventiva funktion med att lämna uppgifter under straffhot
	som den fakultativa edgången har i dag.
	Regeringen föreslår därför att möjligheten till fakultativ edgång ska
	ersättas av en möjlighet till fakultativ bekräftelse hos förvaltaren. En sådan
	bekräftelse bör ske under samma förutsättningar och omfatta samma krets
	av personer som gäller i dag för den fakultativa eden.
	Det bör vara konkursförvaltaren som bestämmer om någon annan än
	gäldenären ska bekräfta bouppteckningen. Till skillnad från bekräftelse av
	gäldenären, som är obligatorisk, handlar det i detta fall om att det ska göras
	en prövning av om en bekräftelse kan antas ha betydelse för boutred-
	ningen, och det kan inte uteslutas att det finns olika uppfattningar i frågan.
	Enligt nuvarande ordning kan en borgenär begära att någon annan än
	gäldenären beedigar bouppteckningen. En borgenär bör då kunna begära
	att personen i stället bekräftar bouppteckningen hos förvaltaren. Det fram-
	står vidare som lämpligt att även andra berörda, tillsynsmyndigheten och
	gäldenären, ska kunna framställa ett sådant önskemål. Regeringen delar
	inte Ackordscentralens uppfattning att det skulle tynga förfarandet att låta
	konkursens intressenter kunna begära bekräftelse i detta fall. Förvaltaren
	åläggs ingen skyldighet att i varje konkurs inhämta deras uppfattning och
64	det kan förväntas vara ovanligt att en begäran om bekräftelse görs. En

begäran görs till förvaltaren, som då får ta ställning i frågan, se vidare Prop. 2020/21:148 avsnitt 6.2.2 nedan. Det bedöms inte nödvändigt att i lag reglera möjlig-

heten att begära bekräftelse.

6.2.2	Förfarandet hos konkursförvaltaren och vid
	edgång

Regeringens förslag: En bekräftelse av någon annan än gäldenären ska
ske vid ett sammanträde. Konkursförvaltaren ska kalla den som ska
bekräfta bouppteckningen eller en uppgift i den till sammanträdet.
Förvaltaren ska även kalla tillsynsmyndigheten och, i förekommande
fall, den borgenär som har begärt att bekräftelse ska lämnas.
Om förvaltaren avslår en borgenärs eller tillsynsmyndighetens begä-
ran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse, ska de
få begära att rätten prövar förvaltarens beslut.
Förvaltaren ska få begära att någon annan än gäldenären avlägger ed
i tingsrätten i stället för att bekräfta bouppteckningen hos förvaltaren.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås att förvaltarens beslut ska få överklagas till domstol.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans invänder mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag
Konkursförvaltaren ska kalla till sammanträde där bekräftelsen lämnas
De skäl som framförs i avsnitt 6.1.2 till stöd för att gäldenärens bekräftelse
ska ske vid ett sammanträde gör sig gällande även när någon annan än
gäldenären ska lämna sin bekräftelse. Att bekräftelsen lämnas vid ett
sammanträde skapar förutsättningar för en korrekt och rättssäker hantering
och ger andra berörda möjlighet till insyn i förfarandet. Bekräftelsen bör
med fördel kunna lämnas vid det sammanträde där gäldenären lämnar sin
bekräftelse, men det ska inte behöva ske samtidigt.
Till en fakultativ edgång inför rätten kallas, utöver konkursförvaltaren
och den som ska avlägga ed, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall
den som begärt edgången (6 kap. 5 § tredje stycket konkurslagen). Det
bedöms rimligt att denna ordning ska gälla även vid en bekräftelse hos
förvaltaren. Förvaltaren bör därför kalla även dessa.
Domstolens prövning av frågan om bekräftelse
Som föreslås ovan är det konkursförvaltaren som i första hand ska pröva
om en bekräftelse av någon annan än gäldenären ska ske. Detta gäller även
om tillsynsmyndigheten eller en borgenär, eller för den delen någon annan,
begär en sådan bekräftelse. Om förvaltaren, i motsats till den som begär
bekräftelse, inte skulle anse att en bekräftelse kan antas ha betydelse för
boutredningen och avslår begäran föreslås det i promemorian att beslutet
ska kunna överklagas och att tingsrättens handläggning sedan ska ske med
stöd av lagen (1996:242) om domstolsärenden. Det finns inte förutsätt-
ningar att genomföra dessa förändringar enbart när det gäller denna fråga.
Överprövning bör i stället ske i tingsrättens löpande ärende genom att
frågan hänskjuts dit. Exempel på detta finns redan i konkurslagen vid		65

Prop. 2020/21:148 vägrad förskottsbetalning (11 kap. 17 §). En motsvarande ordning finns också vid oenighet bland boutredningsmän enligt 19 kap. 16 § ärvda- balken och vid beslut av en samordnare enligt 11 § lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Tills vidare bör därför denna ordning väljas för att få till stånd en domstols- prövning av förvaltarens beslut om att avslå en begäran om att någon annan än gäldenären ska bekräfta bouppteckningen.

I dessa situationer skulle man kunna tänka sig att frågan om bekräftelse faller och att tingsrätten i stället tar ställning till om edgång bör ske direkt. I flera fall borde dock frågan om huruvida det finns skäl att besluta att någon annan ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga ed kunna avgöras på handlingarna. Det finns då ingen egentlig vinst med att rätten därefter kallar till edgång i stället för att konkursförvaltaren håller ett sammanträde. Det kan inte heller uteslutas att en ordning där förvaltaren inte behöver hålla ett sammanträde i dessa fall kan leda till att förvaltare väljer att i större utsträckning ställa sig avvisande till en borgenärs begäran om bekräftelse. Tingsrätten bör alltså endast ta ställning till om en bekräftelse hos förvaltaren ska ske. Om tingsrätten går på borgenärens linje och beslutar att någon annan än gäldenären helt eller delvis ska bekräfta bouppteckningen, får alltså förvaltaren vidta nödvändiga åtgärder för att få till stånd en sådan bekräftelse.

Det ska alltjämt finnas en möjlighet till edgång i tingsrätten

På samma sätt som i samband med gäldenärens medverkan vid bouppteck- ningssammanträdet inför konkursförvaltaren kan det inträffa att den som ska lämna en fakultativ bekräftelse vägrar att medverka (jfr t.ex. rättsfallen NJA 2018 s. 1151 och NJA 2006 N 86). Även i dessa fall bör förvaltaren kunna få tillgång till tvångsmedel för att bekräftelsen ska komma till stånd. Det kan dock antas att det inte alltid är tillräckligt. Förvaltaren bör därför ha möjlighet att påkalla edgång med någon annan än gäldenären inför tingsrätten. Tingsrätten ska då ta ställning till om en edgång bör ske, dvs. om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Om så bedöms vara fallet, bör tingsrätten kalla berörda aktörer till ett edgångssammanträde inför tingsrätten. Som redovisas i avsnitt 6.1.4 kan det undantagsvis även finnas andra skäl än att den som ska bekräfta bouppteckningen vägrar att göra det, t.ex. säkerhetsmässiga, som medför att förvaltaren anser att en bekräftelse inte är den mest ändamålsenliga ordningen utan i stället vill få en edgång till stånd.

6.3Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren

Regeringens förslag: Offentlighetsprincipen ska göras tillämplig på konkursförvaltarens verksamhet som rör bekräftelse av bouppteck- ningen i en konkurs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser, däribland

Kammarrätten i Göteborg, Riksarkivet, Rekonstruktör- och konkursförval- tarkollegiet i Sverige, Sveriges advokatsamfund och TU Medier i Sverige,

tillstyrker förslaget. Stiftelsen Ackordscentralen anser att allmänhetens Prop. 2020/21:148 insyn bör kunna tillgodoses genom att konkursförvaltaren översänder

handlingarna till tillsynsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag: Rätten enligt 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen att ta del av allmänna handlingar ska möjliggöra insyn i offentlig verksamhet och utgöra en garanti för rättssäkerhet och för effektivitet i förvaltningen. Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller hos myndig- heter, riksdag och beslutande kommunala församlingar.

Enligt 2 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet gälla också hos vissa enskilda organ. Utmär- kande för denna grupp är att de på statens uppdrag handhar förvaltnings- uppgifter som innefattar myndighetsutövning eller liknande. I bilagan till offentlighets- och sekretesslagen anges vilka dessa organ är och vilken verksamhet hos det enskilda rättssubjektet som omfattas av handlings- offentligheten. Vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen ska organet i fråga jämställas med en myndighet.

Alla de handlingar som konkursförvaltaren ger in till tillsynsmyndig- heten blir allmänna handlingar hos myndigheten. Det gäller bl.a. boupp- teckningen. En möjlighet att göra handlingar hos förvaltaren allmänna bör utnyttjas med försiktighet mot bakgrund av att uppdraget i många fall utförs inom ramen för advokatverksamhet. I fråga om förvaltarens hante- ring av en bekräftelse av bouppteckningen (avsnitt 6.1.3 och 6.2.2) ges förvaltaren ansvar att besluta i frågor som är ingripande för enskilda och det är därför, som anförs i promemorian, motiverat att ställa krav på insyn i denna verksamhet. Ackordscentralen anser att allmänhetens insyn i stället bör kunna tillgodoses genom att förvaltaren översänder handlingarna till tillsynsmyndigheten. Enligt regeringens mening framstår det dock inte som lämpligt att alla handlingar som rör hanteringen av bekräftelsen lämnas till tillsynsmyndigheten för förvaring utan att myndigheten själv har något behov av dem. Regeringen bedömer att förvaltarna har den kom- petens och organisation som krävs för att kunna hantera konsekvenserna av att de aktuella handlingarna omfattas av handlingsoffentligheten, t.ex. att besluta om utlämnande av handlingar. Reglerna om handlingsoffent- lighet bör därmed göras gällande för den del av förvaltarnas konkurs- förvaltning som avser bekräftelse av bouppteckningen. Denna verksamhet bör alltså tas upp i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.

Att verksamheten tas upp i bilagan innebär att konkursförvaltarna jäm- ställs med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretess- lagen. Härigenom blir bestämmelser om registrering och diarieföring, om upplysningsplikt och om förfarandet vid utlämnande av handlingar tillämpliga (se 4–6 kap. offentlighets- och sekretesslagen). Som Kammar- rätten i Göteborg pekar på medför förslaget att förvaltarnas beslut i dessa frågor blir överklagbara till kammarrätten. En annan konsekvens av regle- ringen är att arkivlagen (1990:782) blir tillämplig. Det innebär bl.a. att Riksarkivets tillsynsområde utvidgas till att avse den verksamhet hos förvaltarna som anges i bilagan (se 2 § arkivlagen).

Prop. 2020/21:148 6.4

Närmare om det straffrättsliga ansvaret

Regeringens bedömning: Reglerna om det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter i en konkurs bör inte ändras.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt,

Stockholms tingsrätt, Skellefteå tingsrätt, Umeå tingsrätt, Östersunds tingsrätt, Stockholms universitet och Sveriges advokatsamfund, delar promemorians bedömning. Åklagarmyndigheten anser att det inte bör vara någon skillnad i straffansvar beroende på om bekräftelsen sker i domstol eller hos förvaltaren. Myndigheten menar att den föreslagna förändringen innebär att de straffrättsliga konsekvenserna mildras trots att det bakom- liggande intresset av att säkerställa en riktig bouppteckning inte förändras. Ekobrottsmyndigheten anför i huvudsak samma synpunkter och framhåller att det inte är acceptabelt att platsen för lämnandet av osanna uppgifter får stor betydelse vid den straffrättsliga prövningen. Småföretagarnas riks- förbund anser att det är otidsenligt att det för ansvar för brott inte krävs att en oriktig uppgift som gäldenären har lämnat, eller gäldenärens förtigande av något, har påverkat konkursen. Åklagarmyndigheten föreslår att det införs en lagstadgad upplysningsplikt för konkursförvaltare gentemot åklagare.

Skälen för regeringens bedömning

Ansvar för oriktiga uppgifter under konkursförfarandet

Att en gäldenär lämnar oriktiga uppgifter i samband med konkurs straff- beläggs i regel som försvårande av konkurs (11 kap. 2 § första stycket brottsbalken). Det straffbara förfarandet utgörs av att gäldenären uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig uppgift. Brottsbeskrivningen tar sikte på fall då gäldenären framställer sin ekonomiska ställning som sämre än den i verkligheten är. Genom uttrycket ”annan sådan oriktig uppgift” omfattar straffansvaret även det förfarandet att gäldenären med skenavtal eller annars med oriktig handling försöker styrka en tidigare lämnad oriktig uppgift, liksom det fallet att gäldenären uppger en fordran till för lågt belopp eller en skuld till för högt belopp. För ansvar krävs inte att den oriktiga uppgiften eller förtigandet har påverkat resultatet av konkursen.

Grova brott mot upplysningsplikten är straffbelagda som grovt försvårande av konkurs. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gäldenären beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning (11 kap. 2 § fjärde stycket brottsbalken).

Brottet försvårande av konkurs riktar sig mot gäldenären. Andra än gäldenären som lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen vid en fakultativ edgång kan dömas för mened (15 kap. 1 § brottsbalken).

Straffbestämmelserna bör inte ändras med anledning av att bouppteckningen ska bekräftas hos förvaltaren

I avsnitt 6.1 föreslås att den obligatoriska edgången i tingsrätt ska ersättas av en skriftlig bekräftelse på heder och samvete av gäldenären hos konkursförvaltaren. En möjlighet till edgång ska dock finnas kvar. I avsnitt 6.2 föreslås att motsvarande ordning ska gälla för andra än gäldenären.

I promemorian görs bedömningen att bestämmelserna om straffansvar inte bör ändras med anledning av förslagen att ersätta edgången i domstol med en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren. Flertalet av remissinstanserna delar den bedömningen.

En förutsättning för straffansvar är i dag att en oriktig uppgift eller ett förtigande innebär fara i bevishänseende. Det krävs alltså inte att åtgärden har påverkat resultatet av konkursen. Småföretagarnas riksförbund vänder sig mot denna ordning och menar att ett sådant resultat bör krävas för straffansvar. Att göra en ändring på det sätt riksförbundet föreslår innebär att det skulle bli tillåtet att lämna oriktiga uppgifter under konkursför- farandet så länge dessa inte har en bevisad påverkan på konkursen. En sådan förändring skulle kunna leda till en försämring av såväl kvaliteten på lämnade uppgifter som tilliten till uppgifternas sanningsenlighet. Det skulle i förlängningen riskera att urholka förtroendet för konkursinstitutet. Enligt regeringens uppfattning bör någon sådan begränsning av straff- ansvaret därför inte göras.

Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten menar att brottsbalkens bestämmelser bör ses över så att det inte får någon straffrättslig betydelse om det sker en bekräftelse eller ett beedigande eller vem som lämnar oriktiga uppgifter. En tänkbar ordning skulle enligt Åklagarmyndigheten kunna vara att även andra än gäldenären kan dömas för försvårande av konkurs och att en anpassning av rekvisiten för grovt sådant brott sker till den ordning som föreslås. Vad myndigheterna med andra ord gör gällande är att gäldenärer och andra, liksom skriftlig bekräftelse och edgång, bör likställas i straffrättsligt hänseende.

Att få fram korrekta uppgifter i konkursförfarandet är nödvändigt för utredningen av boet och att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter krävs för att upprätthålla förtroendet för konkursinstitutet. Det är därför inledningsvis viktigt att understryka att även en gäldenär som hos förval- taren bekräftar oriktiga uppgifter i bouppteckningen kommer att kunna dömas för försvårande av konkurs.

När en gäldenär försätts i konkurs kan det finnas bakomliggande oegent- ligheter. Det är viktigt att sådana missförhållanden kan utredas och brott beivras. Förslaget om att gäldenärens bekräftelse ska ske hos förvaltaren påverkar inte polis och åklagares arbete med att lagföra brottslighet som kan ha begåtts i gäldenärens verksamhet under tiden före konkursen (t.ex. bedrägeri, borgenärsbrott, bokföringsbrott, skattebrott eller bidragsbrott). Det kan noteras att det åligger konkursförvaltaren att omedelbart under- rätta åklagare, om han eller hon finner att gäldenären kan misstänkas för något brott enligt 11 kap. brottsbalken (7 kap. 16 § konkurslagen). För- valtaren bör anmäla även andra förmögenhetsbrott (prop. 1978/79:105 s. 178). Åklagare och polis har vidare rätt att få tillgång till alla handlingar som rör boet som kan innehålla upplysningar om huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande mot sina borgenärer (17 kap. 7 §

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 konkurslagen). Något behov av att, som Åklagarmyndigheten framför, införa en rätt för åklagare att få upplysningar av förvaltaren om boet och

	dess förvaltning finns därför inte.
	Som redovisas ovan bedöms brottet försvårande i konkurs i regel som
	grovt när gäldenären lämnat oriktig uppgift under ed. Den omständigheten
	att bouppteckningen inte beedigats kan alltså påverka bedömningen av
	brottets allvar. Det är dock inte endast sättet för bekräftelsen som avgör
	om brottet försvårande av konkurs är grovt. Vid bedömningen ska det även
	särskilt beaktas om gäldenären använt falsk handling eller vilseledande
	bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning. Det finns således
	ett antal omständigheter som kan medföra att brottet kan bedömas som
	grovt även vid en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren.
	Det kan vidare konstateras att det är väldigt ovanligt att en gäldenär
	lagförs för att ha lämnat oriktiga uppgifter i en konkurs. Under 2018
	åtalades ingen för vare sig försvårande av konkurs eller grovt försvårande
	av konkurs. Under 2019 väcktes ett åtal för grovt försvårande av konkurs.
	Det finns inte anledning att tro att den förändring av sättet att bekräfta
	bouppteckningen som nu föreslås skulle minska gäldenärers vilja att hålla
	sig till sanningen. Behovet av att ändra det straffrättsliga regelverket kan
	därför ifrågasättas även av den anledningen.
	Även om intresset bakom den straffrättsliga regleringen – att boupp-
	teckningen ska vara riktig – är detsamma oavsett om uppgifterna i denna
	bekräftas eller beedigas är det allvarligare att fara med osanning under ed
	i domstol än när det sker under skriftlig försäkran. Detta gäller inte bara
	under konkursförfarandet utan är en grundsyn som gäller sanningsbrotten
	i allmänhet. Det framstår då som principiellt och systematiskt tveksamt att
	just i konkursförfarandet likställa de två i straffrättsligt hänseende.
	En skriftlig bekräftelse av oriktiga uppgifter är i praktiken en osann
	försäkran och bör enligt regeringen också straffrättsligt hanteras som en
	sådan. Det är alltså rimligt att beedigandet alltjämt utgör en kvalifikations-
	grund som kan medföra att brottet bedöms som grovt. Denna uppfattning
	är i linje med hur frågan har bedömts tidigare och i andra sammanhang.
	Det kan noteras att inte någon av de tre statliga utredningar som tidigare
	lämnat motsvarande förslag har sett behov av en ändring av det straffrätts-
	liga regelverket. Samma bedömning gjordes när utmätningseden i domstol
	utmönstrades till förmån för en skriftlig bekräftelse hos Kronofogde-
	myndigheten. Den ordning med skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som
	föreslås i denna proposition överensstämmer vidare även i straffrättsligt
	hänseende med den finska ordningen. Om gäldenären i en finsk konkurs
	bestyrker en felaktig eller vilseledande boförteckning, är det straffbart som
	gäldenärsbedrägeri. Om gäldenären inför domstol bestyrker att en felaktig
	eller vilseledande uppgift är riktig, kan det däremot utgöra grovt gälde-
	närsbedrägeri (se 39 kap. 2 och 3 §§ strafflagen [39/1889] och RP 26/2003
	rd s. 67).
	Som föreslås i avsnitt 6.1.4 kommer förvaltaren att vid behov kunna
	begära att gäldenären avlägger ed i domstol. Ett skäl som motiverar en
	sådan begäran bör vara att förvaltaren misstänker att gäldenären annars
	kan komma att lämna oriktiga uppgifter eller i fall där förvaltaren miss-
	tänker att det förekommit oegentligheter i tiden före konkursen. Att en
	sådan möjlighet finns får dessutom anses ha en preventiv inverkan på
70	gäldenärskollektivet i stort. En förutsättning för denna ordning är att ett

oriktigt uppgiftslämnande under ed betraktas som allvarligare än att Prop. 2020/21:148 bekräfta oriktiga uppgifter hos förvaltaren. Om de i stället likställs i straff-

rättsligt hänseende försvinner nämligen den huvudsakliga anledningen för förvaltaren att påkalla edgång när det finns misstanke om oegentligheter.

När det gäller frågan om det straffrättsliga ansvaret för någon annan än gäldenären kan det konstateras att gäldenären har ett mer långtgående ansvar under konkursutredningen. Gäldenären är den som har försatts i konkurs och som står i fokus under hela konkursförfarandet. Gäldenären har en generell upplysningsplikt och en skyldighet att uppge boet och har ansvar för uppgifterna i bouppteckningen. Någon annan än gäldenären kan behöva bekräfta viss uppgift i bouppteckningen om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Med ”någon annan” kan avses alltifrån en styrelseledamot som avgått till en revisor, en anställd i ett bolag eller en närstående till gäldenären. Redan i dag är det i praktiken upp till förval- taren att avgöra om någon förutom gäldenären ska bekräfta uppgifter under straffansvar.

Synen på gäldenärens och andra personers ansvar under konkurs- förfarandet skiljer sig alltså åt. Det är rimligt och det finns enligt regeringens mening inte anledning att på grund av den förändring av sättet att bekräfta bouppteckningsuppgifter som nu föreslås likställa gäldenären och någon annan i straffrättsligt hänseende. Den senare som skriftligen bekräftar oriktiga uppgifter kommer att kunna dömas för osann eller vårds- lös försäkran (15 kap. 10 § brottsbalken). I de fall där konkursförvaltaren har anledning att anta att någon annan än gäldenären har skäl att lämna oriktiga uppgifter, t.ex. en före detta ställföreträdare i ett s.k. målvakts- bolag som har försatts i konkurs, kan förvaltaren begära edgång och ansvar för mened kan då aktualiseras.

Sammantaget anser regeringen att det inte finns skäl att anta att införan- det av en skriftlig bekräftelse hos förvaltaren som huvudregel i stället för edgång kommer att leda till att oriktiga uppgifter lämnas i större utsträck- ning än tidigare. Det är det främsta skälet till att någon ändring av den straffrättsliga regleringen inte bör göras. Härtill finns det redan en fullgod reglering för de fall oriktiga uppgifter ändå bekräftas och det finns goda skäl till att i straffrättsligt hänseende skilja mellan edgång och skriftlig bekräftelse samt mellan gäldenären och någon annan.

6.5	Ersättning för inställelse

Regeringens förslag: Konkursförvaltaren ska besluta om ersättning till
gäldenären, en ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk person
eller någon annan som ska inställa sig någon annanstans än vid rätten.
Förskott på ersättningen ska kunna beviljas. Den som är missnöjd med
förvaltarens beslut ska få begära rättens prövning.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I
promemorian föreslås att konkursförvaltarens beslut ska få överklagas till
domstol och att det ska tydliggöras att även förskott på ersättning utgör en
konkurskostnad.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på
promemorians förslag. Stiftelsen Ackordscentralen invänder inte mot		71

Prop. 2020/21:148 förslaget men framhåller att om det saknas medel i konkursboet så måste

	förskottet betalas av allmänna medel.
	Skälen för regeringens förslag: I konkurslagen uppställs i vissa fall
	krav på gäldenären att inställa sig. På begäran av konkursförvaltaren ska
	gäldenären närvara vid bouppteckningsförrättningen. Även vid vissa
	sammanträden inför rätten ska gäldenären närvara (6 kap. 2–4 §§ konkurs-
	lagen). Detsamma gäller någon annan som ska avlägga ed (6 kap. 5 §
	konkurslagen). Är gäldenären en juridisk person gäller normalt skyldig-
	heten att inställa sig ställföreträdaren och i vissa fall även tidigare ställföre-
	trädare (6 kap. 13 § konkurslagen).
	Det finns en möjlighet att få ersättning för inställelse hos rätten eller
	någon annanstans (6 kap. 14 § konkurslagen). Om gäldenären är i behov
	av det, är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för
	resa och uppehälle inom landet, när gäldenären inställer sig hos rätten eller
	någon annanstans. Även en ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk
	person och någon annan som ska avlägga ed har rätt till sådan ersättning.
	Det är tingsrätten som beslutar om ersättning. Enligt 16 § förordningen
	(1996:381) med tingsrättsinstruktion kan tingsrätten delegera till sin
	kanslipersonal att besluta i fråga om ersättning eller förskott av allmänna
	medel till någon som har medverkat i ett mål (se även prop. 1999/2000:26
	s. 82 f.).
	I avsnitt 6.1 och 6.2 föreslås att rättens edgångssammanträde ersätts av
	ett sammanträde hos konkursförvaltaren där bouppteckningen ska
	bekräftas. Det ska dock alltjämt finnas kvar en möjlighet att avlägga ed i
	domstol. Redan sedan tidigare är det förvaltaren som ansvarar för den
	bouppteckningsförrättning som gäldenären kan behöva närvara vid.
	Att gäldenären och andra nu i större utsträckning ska inställa sig hos
	konkursförvaltaren och inte hos rätten gör att det finns anledning att
	överväga en förändring av vem som beslutar om ersättning för sådan
	inställelse. Det framstår som naturligt att ansvaret för ersättningen ligger
	hos den som ansvarar för den uppgift som inställelsen avser. En sådan
	beslutsordning framstår som mest effektiv. Det är ju rimligen den som
	håller i förrättningen eller sammanträdet som har bäst förutsättningar att
	kunna bedöma frågan om ersättning. Ersättningen utgör en konkurs-
	kostnad (14 kap. 1 § första stycket 7 konkurslagen) och det handlar alltså
	inte om att förvaltaren ska besluta om ersättning av allmänna medel (även
	om det allmänna kan behöva stå för kostnader som boet inte kan täcka).
	Mot den bakgrunden bör förvaltaren överta rättens uppgift att besluta om
	ersättning för inställelse som sker hos någon annan än rätten, vilket är hos
	förvaltaren.
	Det framstår som lämpligt att konkursförvaltaren, liksom rätten, ska
	kunna bevilja förskott på ersättningen på motsvarande sätt som gäller vid
	många andra fall av inställelse, jfr t.ex. kungörelsen (1973:261) om
	utbetalning av vissa ersättningar i mål eller ärende vid domstol, m.m. och
	förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen,
	m.m. Det bör framgå av konkurslagen. Ersättningen är en konkurskostnad.
	Det gäller även ersättning som betalas ut i förskott utan att det särskilt
	behöver anges. Utbetalningen av dessa hanteras på samma sätt som andra
	konkurskostnader om det, som Ackordscentralen framhåller, saknas medel
	i konkursboet. Förvaltaren kan i en sådan situation behöva göra utlägg för
72	boets räkning. De belopp som kan bli aktuella får antas vara förhållandevis

små, och det finns inte skäl att hantera sådana utlägg på något annat sätt Prop. 2020/21:148 än vad som gäller för andra utlägg förvaltaren kan ha i en konkurs.

Det bör för ersättningsfrågor finnas en möjlighet att få till stånd en överprövning av konkursförvaltarens beslut i domstol. Detsamma gäller beslut om förskott (jfr 49 kap. 5 § 5 rättegångsbalken). Den som är miss- nöjd med förvaltarens beslut bör därför kunna begära rättens prövning av beslutet (jfr avsnitt 6.2.2).

Rättens beslut om ersättning gäller omedelbart (se 16 kap. 4 § konkurs- lagen). Detsamma bör gälla för konkursförvaltarens beslut om ersättning, inklusive förskott på ersättning. En bestämmelse som anger detta föreslås därför.

I de fall edgång ska ske är det lämpligt att även i fortsättningen låta rätten besluta om eventuell ersättning för inställelsen.

7Gäldenärens bokföringshandlingar

7.1 Räkenskapsinformation och annat material

Regeringens förslag: Uttrycket räkenskapsinformation och annat material som rör boet ska användas i konkurslagen i stället för räken- skapsmaterial och andra handlingar som rör boet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser yttrar sig inte över för-

slaget men flera remissinstanser, bl.a. Bokföringsnämnden och Stiftelsen Ackordscentralen, tillstyrker det. Bokföringsnämnden menar att det dock kan diskuteras om det inte är mer lämpligt att använda ”andra uppgifter” än ”annat material”.

Skälen för regeringens förslag: I konkurslagens bestämmelser om vad som ska förvaras efter en avslutad konkurs talas det om räkenskaps- material och andra handlingar som rör boet (7 kap. 19 och 22 §§). Samma uttryck återfinns även på flera andra ställen i lagen. Gäldenären ska i sam- band med en konkursansökan ge in en förteckning som anger vilket räkenskapsmaterial som finns (2 kap. 3 § första stycket, som i avsnitt 5.2 föreslås tas bort). Konkursförvaltaren ska efter konkursbeslutet ta hand om materialet och då vid behov begära handräckning för att få tag i det (7 kap. 12 och 14 §§). Förvaltaren ska sedan i bouppteckningen ta med en för- teckning över materialet, om det behövs (7 kap. 13 §). Gäldenären ska där- efter beediga bouppteckningens uppgifter om bl.a. räkenskapsmaterialet (6 kap. 3 §). Slutligen ska tillsynsmyndigheten och granskningsmän ha rätt att få tillgång till materialet under konkursförfarandet (7 kap. 28 och 30 §§).

Tidigare användes i konkurslagen, med något undantag, ordet böcker.
Med böcker avsågs räkenskapsmaterial enligt dåvarande bokföringslagen
(1976:125) och ordet i konkurslagen ersattes därför 1995 i förtydligande
syfte med räkenskapsmaterial (prop. 1994/95:189 s. 28 f.); det uttrycket
fanns sedan tidigare i 7 kap. 12 § andra stycket konkurslagen (prop.
1986/87:90 s. 265). År 2000 infördes en ny bokföringslag (1999:1078).	73
	73

Prop. 2020/21:148 Uttrycket räkenskapsmaterial utmönstrades då till förmån för räkenskaps- information. Syftet var bl.a. att anpassa bokföringsregleringen till it-sam- hällets utveckling (prop. 1998/99:130 s. 244 f.). Någon motsvarande änd- ring gjordes inte i konkurslagen.

Det står klart att uttrycket räkenskapsmaterial i konkurslagen ska knyta an till vad som avses enligt bokföringslagen (se bl.a. prop. 1994/95:189 s. 30 f., där lagstiftaren inte tyckte det var nödvändigt att tynga konkurs- lagen med en uttrycklig hänvisning till bokföringslagen, och SOU 1983:24

s.297).

Det är viktigt att det är tydligt vilket material som avses, inte minst

eftersom existensen och omfattningen av materialet ska bekräftas av gäldenären under straffansvar. Uttrycket räkenskapsinformation är definierat i 1 kap. 2 § 9 bokföringslagen (se även Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2013:2). Regeringen anser att det därför finns anledning att nu anpassa konkurslagen och ersätta uttrycket räkenskaps- material med räkenskapsinformation. På så sätt uppnås att begrepps- användningen i konkurslagen är densamma som i bokföringslagen.

Som nämns ovan är uttrycket räkenskapsmaterial i konkurslagen i flertalet fall kombinerat med ”de andra handlingar” som rör boet. Vad som närmare avses med andra handlingar är inte helt klart och några exempel ges inte i förarbetena. Detta har dock tidigare inte bedömts vålla några större bekymmer (prop. 1994/95:189 s. 29 f.).

Att i konkurslagen övergå till att använda uttrycket räkenskapsinforma- tion medför ett behov av att i den lagen också ändra det i lagtexten därpå angivna ”och de andra handlingar”, eftersom det annars riskerar att ge intrycket av att räkenskapsinformation endast utgörs av handlingar (jfr även prop. 1998/99:130 s. 246 f. om att undvika en sammankoppling med tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp). Räkenskapsinformation avser – i motsats till räkenskapsmaterial – informationen och inte bäraren av informationen. Att på motsvarande sätt tala om ”annan information” är dock inte givet eftersom det riskerar att bli för vagt till både form och inne- håll. I stället framstår det som lämpligt att som föreslås i promemorian använda ”annat material”. Regeringen har i ett tidigare lagstiftningsärende uttalat att ”material” är att föredra framför ”uppgifter”, som Bokförings- nämnden nämner som ett alternativ, eftersom det får anses tydligare markera att det handlar om även annat än handlingar (se prop. 2016/17:180 s. 80 f.).

	7.2	Handräckning

	Regeringens förslag: Bestämmelserna i konkurslagen om handräck-
	ning av gäldenärens bokföringshandlingar ska moderniseras och i större
	utsträckning hänvisa till utsökningsbalkens regler om handräckning.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller invän-
	der inte mot det.
	Skälen för regeringens förslag: Som en väsentlig del i konkursförval-
	tarens uppdrag ligger att snarast ta hand om gäldenärens bo med dess
74	räkenskapsinformation och annat material som rör boet (se 7 kap. 12 §

första stycket konkurslagen och avsnitt 7.1). I första hand sker det genom Prop. 2020/21:148 att material hos gäldenären tas om hand. Även den som på uppdrag av

gäldenären har upprättat material som rör boet är dock skyldig att lämna ut det till förvaltaren (7 kap. 12 § andra stycket konkurslagen).

Konkursförvaltaren har rätt att om det behövs begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att kunna omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo. Det gäller även material som finns hos någon annan som har upprättat det (7 kap. 14 § konkurslagen).

Att tillgripa handräckning kan bli aktuellt för att få tag i material framför allt när gäldenären eller någon annan inte medverkar i utredningen av boet. Att genom handräckning få tillgång till material kan då vara nödvändigt för att konkursförvaltaren t.ex. ska kunna upprätta bouppteckningen.

Frågan om handräckning är fullständigt reglerad i konkurslagen. Med andra ord framgår det av den lagen inte bara att konkursförvaltaren får begära handräckning utan också hur Kronofogdemyndigheten därefter får genomföra en sådan. Bestämmelserna tillkom genom 1979 års reform i tiden före utsökningsbalken, där det annars finns allmänna regler om handräckning av motsvarande innehåll. Det framstår som lämpligt att nu anpassa regleringen i konkurslagen till hur mer moderna bestämmelser med motsvarande innehåll ser ut. Det innebär att det i konkurslagen bör göras en hänvisning till utsökningsbalkens regler. Det bidrar till en enhet- lig tillämpning och underlättar för inte minst Kronofogdemyndigheten.

I ett avseende avviker nuvarande handräckningsregel i konkurslagen från utsökningsbalkens och det gäller möjligheten att ta sig tillträde till bl.a. gäldenärens bostad i dennes frånvaro utan att först underrätta denne. Vid tillkomsten av bestämmelsen gjordes bedömningen att en sådan möjlighet var påkallad i konkursfall (prop. 1978/79:105 s. 173 f.). Det har inte framkommit anledning att omvärdera den bedömningen. Detta bör därför vara möjligt även fortsättningsvis. Som anförs i promemorian framstår det som lämpligt att ett undantag från den normala ordningen görs endast om det är motiverat i den enskilda konkursen. Det bör därför före- skrivas att det får ske om konkursförvaltaren begär det.

7.3Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar

Regeringens förslag: Om det vid konkursens avslutande inte går att återlämna material som rör boet till gäldenären, ska konkursförvaltaren ha ansvaret för att bevara materialet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Kronofogde-
myndigheten, Sveriges advokatsamfund och Rekonstruktör- och konkurs-
förvaltarkollegiet i Sverige, tillstyrker förslaget eller invänder inte mot det.
Kollegiet framhåller dock att förslaget kommer att innebära en fördyrning
av konkurshanteringen som i utdelningskonkurser belastar borgenärs-
kollektivet. Stiftelsen Ackordscentralen invänder mot förslaget och fram-
håller kostnaderna och att arkiveringen ligger i det allmännas intresse som
skäl för att tillsynsmyndigheten ska svara för arkiveringen.
Ackordscentralen, liksom Ekobrottsmyndigheten, pekar på att det finns
svårigheter att omhänderta material som är förvarat i s.k. molntjänster.	75

Prop. 2020/21:148 Myndigheten anser att de arkiveringsproblem som detta behöver lösas innan arkiveringsskyldigheten överförs på konkursförvaltarna, eftersom ett åsidosättande av bestämmelserna om bevarande av räkenskapsinforma- tion kan medföra straffansvar. Riksarkivet anser att konkurslagen bör ändras så att de enskilda arkivinstitutionerna får möjlighet att överta hand- lingar när konkursen är utredd och avslutad.

Skälen för regeringens förslag

Det finns i dag ett delat förvaringsansvar

Om det vid konkursens avslutande finns några hinder mot att till gälde- nären återställa dennes räkenskapsinformation och annat material som rör boet och som konkursförvaltaren har tagit hand om, ska de överlämnas till tillsynsmyndigheten, om inte förvaltaren anser att han eller hon bör bevara dem (7 kap. 22 § konkurslagen och avsnitt 7.1). Att materialet inte kan återlämnas till gäldenären kan bero på t.ex. att gäldenären är en juridisk person som har upphört att existera i och med konkursens avslutande. Det kan också handla om att gäldenären inte är anträffbar eller vägrar att återta handlingarna. Ett exempel på skäl för att förvaltaren själv vill bevara hand- lingar kan vara att de behövs för någon åtgärd som återstår att utföra efter konkursens avslutande.

Den nuvarande ordningen tillkom 1979. Dessförinnan gällde att kon- kursförvaltaren var skyldig att bevara gäldenärens bokföring. Denna skyl- dighet ansågs dock medföra vissa praktiska problem. Materialet var tidvis omfattande och förvaringen medförde kostnader. Tillsynsmyndigheten bedömdes ha större möjligheter än en enskild förvaltare att anordna en rationell och inte så dyr förvaring av bokföringsmaterialet. Samtidigt konstaterades det att förhållandena kunde vara sådana att det är lämpligast att förvaltaren efter konkursens avslutande behåller materialet hos sig under kortare eller längre tid. Det ansågs kunna överlåtas åt förvaltaren att avgöra vem som i den enskilda konkursen lämpligen bör svara för förva- ringen (prop. 1978/79:105 s. 348 f. och SOU 1977:29 s. 265 f., se även SOU 2000:62 del 1 s. 561 f.).

Det delade förvaringsansvaret har brister som behöver åtgärdas

Den nuvarande ordningen med ett delat förvaringsansvar mellan tillsyns- myndigheten och konkursförvaltaren har brister. En sådan brist är att ordningen medför en otydlighet i fråga om vilken aktör som förvarar handlingarna i en konkurs. Anledningen till detta är att det i praktiken helt har lämnats till förvaltaren att bestämma om handlingarna ska överlämnas till tillsynsmyndigheten eller inte. En viktig aspekt i detta sammanhang är att det i dag inte heller går att förlita sig på att samtliga handlingar i en konkurs förvaras av samma aktör. Av vad som har framkommit är det t.ex. ovanligt att förvaltaren överlämnar de elektroniska handlingarna till tillsynsmyndigheten, även om förvaltaren överlämnar alla fysiska hand- lingar i samma konkurs till myndigheten. Att inte alla gäldenärens hand- lingar överlämnas innebär att handlingar regelmässigt förvaras av både förvaltaren och tillsynsmyndigheten. Att det görs en sådan uppdelning av handlingarna är dock ofta inte tydligt för någon annan än förvaltaren själv.

En annan brist med det delade förvaringsansvaret är att handlingarna behandlas på olika sätt ur ett rättsligt perspektiv beroende på vem som förvarar dem. Handlingarna blir nämligen allmänna i tryckfrihetsförord- ningens mening om de tas om hand av tillsynsmyndigheten, men inte om de förvaras av konkursförvaltaren eller för den skull gäldenären själv. Visserligen kan vissa slags uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess (se t.ex. 34 kap. 7 och 8 §§ offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] och prop. 1986/87:90 s. 90), men redan det förhållandet att dessa i grunden privata handlingar blir allmänna endast av den anledningen att de över- lämnas till tillsynsmyndigheten för förvaring är mindre lämpligt. I ännu högre grad måste det dock ifrågasättas att handlingarnas rättsliga karaktär ska vara beroende av förvaltarens ställningstagande i frågan om huruvida handlingarna ska överlämnas till tillsynsmyndigheten.

Genom att enbart en aktör ges ansvaret kan handlingarna hållas samlade och därigenom utesluts risken för att handlingar – vanliga fysiska eller elektroniska – förvaras hos olika aktörer beroende på i vilken utsträckning som förvaltaren väljer att lämna över material (jfr rättsfallet NJA 2008 s. 251). Mot denna bakgrund finns det anledning att ändra reglerna om förvaring så att endast en aktör blir ansvarig för förvaringen.

Konkursförvaltaren ska ha ansvar för förvaring av handlingar som inte kan återlämnas till gäldenären

En utgångspunkt bör – liksom hittills – vara att gäldenärens räkenskaps- information och annat material som rör boet ska återlämnas till gäldenären när konkursen avslutas. Det finns anledning att göra detta något tydligare i konkurslagen. Även med en sådan utgångspunkt är frågan vem som bör ansvara för förvaringen när ett återlämnande inte kan ske.

Att behålla nuvarande ordning med ett delat ansvar är som anges ovan inte ett alternativ. I promemorian föreslås att konkursförvaltarna även framöver ska ha ansvar för förvaringen av gäldenärens handlingar och att möjligheten att överlåta det ansvaret på tillsynsmyndigheten tas bort. De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.

Det kan konstateras att de kostnadsskäl och praktiska skäl som tidigare har anförts som skäl för att förvaltaren ska kunna överlåta ansvaret på tillsynsmyndigheten knappast längre gör sig gällande. Konkurstillsynen finns numera på endast ett mindre antal orter i Sverige och det finns inte förutsättningar att förvara handlingarna i myndighetens lokaler. I stället anlitar tillsynsmyndigheten ett företag som tillhandahåller arkivtjänster för förvaringen och i många fall är det fråga om samma arkiveringsföretag som förvaltarna anlitar. Med hänsyn till detta är det svårt att hävda att till- synsmyndigheten kan sörja för en mer rationell och mindre kostnads- krävande hantering av materialet än vad förvaltarna kan.

Regeringen anser vidare, till skillnad från Ackordscentralen, att den omständigheten att handlingarna i vissa fall är av betydelse för det all- männa inte utgör ett bärande skäl till att tillsynsmyndighet ska ha för- varingsansvaret. Även i andra sammanhang kan det allmänna ha ett intresse av att handlingar bevaras under en viss tid. Det har dock inte i sig inneburit att staten har åtagit sig att förvara dessa handlingar. Till detta kommer att myndigheterna – främst Ekobrottsmyndigheten och Skatte- verket – efterfrågar handlingar endast i ett fåtal av konkurserna (cirka två

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 procent av konkurserna). Inte heller är myndigheternas möjlighet att få tillgång till de aktuella handlingarna för att t.ex. utreda ekonomisk brotts-

	lighet beroende av att de förvaras av just en myndighet. Det allmännas
	behov av handlingarna utgör därför inte ett skäl för att förvaringsansvaret
	ska ligga på tillsynsmyndigheten. Det är dessutom inte rimligt att
	gäldenärens handlingar ska vara allmänna, vilket blir fallet med en för-
	varing hos tillsynsmyndigheten (se Lagrådet i prop. 1978/79:105 s. 704).
	Det är trots allt handlingar som allmänheten inte kan begära ut när de
	förvaras av gäldenären själv eller av förvaltaren. Det finns i andra liknande
	situationer inte någon möjlighet att begära ut denna typ av handlingar och
	det förhållandet att gäldenären har varit försatt i konkurs borde inte med-
	föra att handlingarna behandlas annorlunda.
	Av betydelse när det ska avgöras vem som ska ges förvaringsansvaret är
	hur förvaringen sker i andra liknande sammanhang. Det ligger då nära till
	hands att titta på vad som gäller vid likvidation av en juridisk person. I en
	sådan situation kan handlingarna, på samma sätt som nu diskuteras, inte
	lämnas tillbaka till gäldenären. För att lösa detta anges i Bokförings-
	nämndens allmänna råd att om en juridisk person har upphört genom likvi-
	dation, ansvarar likvidatorn för den juridiska personens räkenskaps-
	information (BFNAR 2013:2 8.13). Någon möjlighet för likvidatorn att
	överlämna handlingarna till en myndighet finns inte. Det kan vidare
	konstateras att konkursförvaltaren redan ansvarar för att förvara bokföring
	under själva konkursförfarandet och som alltså hör till boet (7 kap. 19 §
	konkurslagen). Det ligger då enligt regeringens uppfattning nära till hands
	att förvaltaren även får ansvara för förvaringen av sådant material som hör
	till konkursgäldenären men som inte kan återlämnas.
	Mot denna bakgrund finns det enligt regeringen starka skäl som talar för
	att förvaltaren bör ha förvaringsansvaret för gäldenärens handlingar efter
	en avslutad konkurs.
	Att hantera gäldenärens handlingar kan som Ekobrottsmyndigheten
	framhåller innebära personuppgiftsbehandling. Det gäller inte enbart vid
	arkivering utan generellt i en konkurs. Konkursförvaltarna får anses ha
	förutsättningar att utföra den uppgiften på ett tillfredsställande sätt (se
	avsnitt 5.5). Att förvaltaren ges ansvaret att förvara materialet innebär,
	som bl.a. Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige pekar på,
	att den kostnad som uppstår blir en konkurskostnad som i utdelnings-
	konkurser kan påverka borgenärerna. En sådan konsekvens bedöms dock
	inte omotiverad och det lär inte heller bli en särskilt betungande uppgift
	för förvaltarna att ha hand om förvaringen. Enligt uppgift från Krono-
	fogdemyndigheten förvarar förvaltarna redan allt material själva i ungefär
	hälften av alla konkurser. I övriga fall täcks Kronofogdemyndighetens
	förvaringskostnad av tillsynsavgiften, som även den är en konkurskostnad.
	Som anges ovan sköter dessutom förvaltarna förvaring av andra hand-
	lingar som rör konkursen och konkursboet. Det kan vidare förväntas att
	den digitalisering som sker i allt snabbare takt av bl.a. bokföringshand-
	lingar kommer att leda till lägre förvaringskostnader.
	Avslutningsvis tar Ekobrottsmyndigheten och Ackordscentralen upp att
	det förhållandet att konkursgäldenärens bokföring kan finnas i en s.k.
	molntjänst innebär problem vid konkursförvaltarnas arkivering. Eko-
	brottsmyndigheten menar att dessa problem skulle behöva lösas innan
78	förvaringsskyldigheten överförs på förvaltarna och framhåller att ett

åsidosättande av reglerna om bevarande av räkenskapsinformation kan Prop. 2020/21:148 medföra straffansvar för förvaltaren. Regeringen är för sin del medveten

om att användningen av molntjänster kan innebära utmaningar vid tillämp- ning av lagstiftning om omhändertagande, hantering och arkivering av bokföringsmaterial. Regeringen har tillsatt en utredning som har i uppdrag att bl.a. föreslå de förändringar av reglerna om arkivering av räkenskaps- information som behövs. I direktiven anges särskilt att reglerna om arki- vering medför svårigheter att använda ny teknik som exempelvis moln- tjänster (dir. 2020:48). Dessa utmaningar är dock inte något som är specifikt för konkursförfarandet eller som aktualiseras först i och med att förvaltarna ges ensamt ansvar för förvaringen. Som nämns ovan ansvarar likvidatorer för juridiska personers räkenskapsinformation efter likvida- tionens avslutande, och konkursförvaltaren tar redan hand om sådant material i nästan varannan konkurs. Mot denna bakgrund finns det inte anledning att avvakta med att genomföra en förändring.

Sammantaget bedömer regeringen att det är mest fördelaktigt och ända- målsenligt att förvaltaren ensam får ansvaret för att bevara gäldenärens material som rör boet när det inte kan återlämnas till gäldenären. En lag- ändring med sådan innebörd föreslås därför.

Att konkursförvaltarna nu föreslås får förvaringsansvaret medför enligt Riksarkivet att det kan finnas en risk för att samhällsviktig information förloras och kulturarvet utarmas. Riksarkivet anser att detta skulle kunna lösas genom en bestämmelse i konkurslagen om att enskilda arkivinstitu- tioner får möjlighet att överta handlingar när konkursen är avslutad. Regeringen konstaterar att arkivbestämmelsen i konkurslagen har funnits länge och att syftet med den är ett annat än de syften Riksarkivet för fram. Det handlar om enskilda gäldenärers bokföring som ska bevaras under en tid och endast under förutsättning att gäldenären själv inte kan återta den. Frågan om reglering av den enskilda arkivsektorn har nyligen övervägts av Arkivutredningen (se SOU 2019:58 s. 393 f.) och Riksarkivet lämnade samma synpunkt till den utredningen. Utredningens betänkande, som inte innehåller något förslag om ändring i konkurslagen, bereds i Regerings- kansliet. Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare överväga den fråga om övertagande som Riksarkivet tar upp.

8Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser

8.1Bouppteckningen

Regeringens förslag: Det ska tydliggöras att konkursförvaltaren ska redovisa gäldenärens skulder i bouppteckningen. I bouppteckningen ska även förvaltarens prognos för utdelning i konkursen anges.

Möjligheten för konkursförvaltaren att inte upprätta en bouppteck- ning när gäldenären själv har gjort det ska tas bort.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Prop. 2020/21:148 Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Göta hovrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation, tillstyrker förslagen eller invänder inte mot dem. Stiftelsen Ackordscentralen anser att skulder- na i bouppteckningen bör preciseras som prioriterade eller oprioriterade samt att tillgångarna bör klassificeras efter egendomsslag, allt i syfte att borgenärerna bättre ska kunna bedöma förutsättningarna för utdelning. Ackordscentralen anser vidare att uppgiften att underrätta borgenärerna om huruvida utdelning kan påräknas bör ankomma på den som fastställer utdelningsförslaget.

Skälen för regeringens förslag

Konkursförvaltaren ska alltid upprätta en bouppteckning

En tidig uppgift för konkursförvaltaren under konkursförfarandet är att upprätta en bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen). Bouppteckningen syftar bl.a. till att ge berörda en översiktlig bild av boets ställning. För- valtaren och borgenärerna kan genom bouppteckningen få en uppfattning om huruvida det kan påräknas någon utdelning i konkursen. Bouppteck- ningen ska också ligga till grund för gäldenärens edgång och kan utgöra ett redskap i tillsynsmyndighetens tillsyn. Förvaltarens bouppteckning fyller alltså en viktig uppgift i konkursen och bör därför upprättas även fortsättningsvis.

I 7 kap. 13 § femte stycket konkurslagen finns spår av en äldre ordning där gäldenärens egna uppgifter i vissa fall kunde ersätta konkursförvaltar- ens bouppteckning och avvara en edgång. Enligt den bestämmelsen behöver en förvaltare inte upprätta en bouppteckning när en förteckning med motsvarande innehåll har getts in av gäldenären och förvaltaren anser den tillförlitlig. Att förvaltaren inte upprättar en bouppteckning torde numera inte förekomma (se t.ex. Ds 1994:96 s. 33 f.). Det har bl.a. sin grund i att gäldenären i praktiken aldrig ger in en förteckning och att den inte heller längre kan ersätta en edgång. Regeringen föreslår i avsnitt 5.2 nu dessutom att bestämmelsen i konkurslagen om att gäldenären bör ge in en förteckning tas bort. I syfte att säkerställa en korrekt avveckling av boet är det lämpligt att förvaltaren alltid upprättar en egen bouppteckning, som sedan ska ligga till grund för gäldenärens bekräftelse. Bestämmelsen om att gäldenärens egen förteckning kan ersätta förvaltarens bör mot denna bakgrund tas bort.

Det ska tydliggöras att skulderna ska anges i bouppteckningen

I konkurslagen anges att boets tillgångar ska tas upp till noggrant upp- skattade värden i bouppteckningen. Bouppteckningen ska vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och adress (7 kap. 13 § första stycket). Det anges däremot inte uttryckligen att boets skulder, dvs. vilka fordringar borgenärerna har, ska redovisas. Även om förvaltarna normalt ändå brukar ange de skulder som de känner till är frågan om inte en skyldighet att ange skulderna är något som borde framgå av lag.

I 1921 års konkurslag angavs att konkursförvaltaren i bouppteckningen skulle uppge tillgångarna och skulderna i gäldenärens bo. Genom 1979 års

reform infördes en precisering om att det för skulderna skulle anges i vad

mån de avsåg lön eller pension (prop. 1978/79:105 s. 16, se även prop. 1975/76:210 s. 203). När 1987 års konkurslag tillkom föreskrevs att i bouppteckningen skulle tillgångarna tas upp till noggrant uppskattade värden och att det beträffande skulderna skulle anges i vad mån de avser lön eller pension. Den tidigare inledande och övergripande meningen om att bouppteckningen ska innehålla boets tillgångar och skulder fanns alltså inte kvar. Några år senare vidtog lagstiftaren en ytterligare rationalisering av lagtexten genom att ta bort preciseringen av skulderna angående lön och pension. Som skäl angavs att den var onödig eftersom förvaltaren handlägger och fattar beslut i lönegarantifrågor (prop. 1994/95:189 s. 56).

De förändringar som har skett successivt har lett till att det inte längre anges att skulderna ska redovisas i bouppteckningen. Det kan aldrig ha varit avsikten. Det kan i sammanhanget konstateras att en redovisning av skulderna i bouppteckningen är något som vissa andra delar av konkurs- lagen närmast förutsätter. Gäldenären ska t.ex. bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar och skulder är riktiga (se avsnitt 6.1).

Enligt regeringen är det värdefullt för boutredningen och för den fort- satta konkurshanteringen att gäldenärens skulder finns angivna i ett tidigt skede. Med hjälp av framför allt gäldenären kan de skulder som är kända på ett relativt enkelt sätt tas fram och redovisas, vilket också redan torde ske i stor utsträckning. Det framstår därför som lämpligt att det i lagen åter tydliggörs att boets skulder ska redovisas i bouppteckningen. Ackords- centralen föreslår en mer ingående redovisning av skulderna för att borge- närerna ska kunna bedöma förutsättningarna för utdelning. Regeringen anser emellertid att detta inte är något som bör krävas i det tidiga skede av konkursförvaltningen som bouppteckningen upprättas, särskilt när förval- taren, som föreslås nedan, ska åläggas att i bouppteckningen redovisa en prognos för utdelningen.

Bouppteckningen ska innehålla en prognos för utdelning

Tingsrätten ska snarast efter edgångssammanträdet särskilt underrätta varje känd borgenär om huruvida utdelning kan påräknas för fordringen. Innan rätten lämnar uppgifter om utdelningsprognosen ska samråd ske med konkursförvaltaren, om det behövs (31 § konkursförordningen). Detta brukar normalt ske vid edgångssammanträdet genom att förvaltaren då lämnar en prognos som förs till protokollet.

Att en uppskattning om en eventuell kommande utdelning i första hand görs av konkursförvaltaren är naturligt eftersom det är han eller hon som utreder boet och upprättar den bouppteckning som en sådan prognos i detta skede av konkursen får grundas på. I avsnitt 6.1.1 föreslås att edgång inför rätten ska ersättas av en bekräftelse av gäldenären hos förvaltaren. Rätten kommer därmed inte längre att kunna anteckna förvaltarens utdelnings- prognos. Som anförs i promemorian är det lämpligt att en uppgift om förväntad utdelning kommer till uttryck i ett tillgängligt och allmänt doku- ment. För att kunna göra en utdelningsprognos krävs att boet gås igenom och en bouppteckning upprättas. Förvaltarens bedömning i utdelnings- frågan bör därför redovisas i bouppteckningen. Detta bör anges i 7 kap. 13 § konkurslagen.

Borgenärerna bör liksom hittills särskilt underrättas om förvaltarens prognos. En sådan underrättelse bör ske i nära tidsmässigt samband med

Prop. 2020/21:148

Prop. 2020/21:148 att bouppteckningen upprättas. Till skillnad från Ackordscentralen anser regeringen att skyldigheten att underrätta borgenärerna om huruvida utdel- ning kan påräknas därför bör ankomma på förvaltaren. Detta bör regleras i förordning.

Särskilt om begreppet livförsäkringsföretag

I konkurs hos t.ex. ett kreditmarknadsföretag ska det till bouppteckningen eller en särskild borgenärsförteckning bifogas uppgift om insättnings- borgenärerna och deras fordringsbelopp. I ett livförsäkringsbolags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs ska det på motsvarande sätt bifogas upp- gift om försäkringstagarna och deras fordringar (7 kap. 13 § sjätte stycket konkurslagen). Det finns anledning att i detta sammanhang ersätta begreppet livförsäkringsbolag med livförsäkringsföretag (se 1 kap. 3 och 4 §§ försäkringsrörelselagen [2010:2043] om dessa begrepp) för att reglerna även ska omfatta livförsäkringsföreningar. Motsvarande ändring bör då även ske i 9 kap. 5 § konkurslagen som reglerar vad en försäkrings- tagare ska bevaka i ett livförsäkringsbolags konkurs.

8.2Halvårsberättelser

Regeringens förslag: Konkursförvaltaren ska lämna den första halv- årsberättelsen senast en månad efter utgången av den kalender-månad i vilken sex månader har förflutit från konkursbeslutet.

Kravet på att kontoutdrag ska vara bestyrkta ska tas bort. Konkursförvaltaren ska redan i den första halvårsberättelsen redovisa

de åtgärder som återstår och ska i senare berättelser göra en bedömning av när konkursen kan avslutas.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås att berättelserna inte längre ska ges in till rätten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser är positiva till förslagen. Stiftelsen Ackordscentralen anser att konkursförvaltarna inte ska göra en bedömning av när konkursen kan avslutas eftersom en sådan bedömning är svår att göra och i betydande omfattning beror på faktorer som förval- taren inte kan bedöma.

Skälen för regeringens förslag

Tidpunkten för att lämna den första halvårsberättelsen

Som redovisas ovan ska konkursförvaltaren i inledningen av en konkurs upprätta en bouppteckning (7 kap. 13 § konkurslagen). Därefter ska förvaltaren senast sex månader från konkursbeslutet upprätta en förvaltar- berättelse (7 kap. 15 § konkurslagen). Om sedan konkursen inte är avslu- tad när sex månader har förflutit från det nuvarande edgångssammanträdet, ska förvaltaren lämna en s.k. halvårsberättelse (7 kap. 20 § konkurslagen). Halvårsberättelsen ska innehålla uppgift om vilka åtgärder förvaltaren vidtagit för att avsluta konkursen och om in- och utbetalningar under den gångna perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av

boets affärshändelser.

Berättelsen ska ges in till tillsynsmyndigheten inom en månad räknat Prop. 2020/21:148 från utgången av sexmånadersperioden. En berättelse ska därefter lämnas

för varje halvår som konkursen pågår och konkursförvaltaren ska då även lämna upplysningar om varför konkursen inte har avslutats. En kopia av halvårsberättelsen ska vid varje tillfälle även ges in till rätten.

Reglerna om halvårsberättelser har tidigare kritiserats för att de tids- perioder som anges i konkurslagen inte är synkroniserade med månads- skiften. Bankernas redovisningsperioder, som avser hel kalendermånad, har medfört att förvaltarna sett sig tvungna att, trots ordalydelsens krav, utsträcka perioden för den första berättelsen till närmaste månadsskifte. Att tillhandahålla kontobesked med brutna perioder är fördyrande och innebär olägenheter för konkursförvaltarens organisation. Även om detta med den digitala utvecklingen inte nödvändigtvis är ett stort problem numera framstår det som lämpligt att redovisningsperioden, som föreslås i promemorian, utsträcks till det månadsskifte som infaller närmast efter periodens utgång.

Även i övrigt är de tider som redovisas i paragrafen inte lätta att ta till sig. Tiden för ingivande av den första halvårsberättelsen beräknas utifrån när edgångssammanträdet hålls. Ett sådant sammanträde ska hållas tidigast en och senast två månader efter konkursbeslutet men det finns en viss möjlighet att hålla det senare än så (6 kap. 4 § konkurslagen). Vidare ska halvårsberättelsen inte ges in efter sexmånadersperiodens utgång utan inom en månad efter den, dvs. i praktiken sju månader efter edgångs- sammanträdet, vilket i normalfallet är nio månader efter konkursbeslutet. Senare halvårsberättelser ska ges in inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod, dvs. inom sju månader från det att perioden inleds.

I avsnitt 6.1 föreslås att edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts av en bekräftelse vid ett bouppteckningssammanträde hos konkursförvaltaren. En bekräftelse ska i regel ske senast två månader efter konkursbeslutet. Det kan dock ske tidigare eller senare och det kan även i undantagsfall ersättas med ett edgångssammanträde. Det går alltså inte alltid att på förhand veta när en halvårsberättelse senast ska ges in. Även om detta gäller redan enligt nuvarande ordning blir det tydligare med den nya ord- ningen och det försvårar för alla inblandade att bevaka gången i konkursen. Som anförs i avsnitt 6.1.3 bör därför frister som i dag tar sin utgångspunkt i edgångssammanträdet i stället räknas från konkursbeslutet och detta bör gälla även halvårsberättelsen.

Den föreslagna fristen för ingivandet av den första halvårsberättelsen blir mot denna bakgrund en månad efter utgången av den sjätte kalender- månaden efter konkursbeslutet. Det innebär att berättelsen kommer att ges in i någorlunda nära anslutning till att förvaltaren ger in förvaltarberättel- sen. Detta torde dock inte för förvaltaren vara förenat med sådana prak- tiska problem att det är motiverat att förlänga fristen någon månad för just den första halvårsberättelsen.

En redovisning av vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas

Det åligger konkursförvaltaren att vidta alla åtgärder som främjar en för- månlig och snabb avveckling av boet (7 kap. 8 § konkurslagen). Tillsyns-

myndigheten ska i sin tur särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte

Prop. 2020/21:148 fördröjs i onödan (7 kap. 27 § konkurslagen). Ett visst gemensamt ansvar ligger alltså på förvaltaren och tillsynsmyndigheten att se till att konkursen kan avslutas så snart det är möjligt.

I den första halvårsberättelsen ska konkursförvaltaren redovisa de åtgär- der som har vidtagits för att avsluta konkursen (7 kap. 20 § första stycket konkurslagen). I senare berättelser ska förvaltaren även lämna upplys- ningar om orsakerna till att konkursen ännu inte har avslutats (7 kap. 20 § andra stycket konkurslagen). I dessa upplysningar torde rimligen ligga att ange vilka åtgärder som kvarstår att vidta. I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för en snabb avveckling av boet och ge berörda en bättre och tidig insyn i förvaltningen finns det anledning att komplettera kravet på den första halvårsberättelsen till att inte endast avse vidtagna åtgärder utan även återstående åtgärder. I enlighet med promemorians förslag bör det alltså av berättelsen gå att utläsa vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas. En motsvarande ändring har tidigare föreslagits av Konkurstillsynsutredningen (SOU 2000:62 del 1 s. 615).

I promemorian föreslås vidare att redovisningen av kvarstående åtgärder i senare berättelser bör kompletteras med en bedömning av konkurs- förvaltaren när han eller hon kan avsluta sin handläggning, dvs. en prognos om vilken tid som återstår. Ackordscentralen framför att bedömningen kan vara svår och anser att en sådan skyldighet inte bör införas. Regeringen delar inte den uppfattningen. Det är naturligt att en prognos kan vara mer eller mindre säker beroende på omständigheterna och komplexiteten i den enskilda konkursen och i vilket skede som bedömningen görs. Eftersom det rör sig om en bedömning så ligger det i sakens natur att det inte kan bli annat än en uppskattning. Regeringen anser att det är värdefullt för såväl tillsynsmyndigheten som gäldenären och borgenärerna att få en uppfatt- ning om vilken tid som kan återstå innan t.ex. utdelning kan förväntas. Det föreslås därför att förvaltaren i halvårsberättelsen ska redovisa sin bedöm- ning av när konkursen beräknas kunna avslutas.

Med anledning av dessa förslag till kompletteringar av halvårsberättel- serna är det viktigt att samtidigt understryka att konkursförvaltarens arbete ska fokusera på att avveckla konkursboet och att orimligt mycket tid därför inte ska ägnas åt att författa berättelser. Att som i dag uttryckligen föreskriva att åtgärder ska anges ”noggrant” och upplysningar ska vara ”fullständiga” riskerar dock att leda till motsatsen. Även utan sådana pekpinnar är det självklart att berättelserna inte ska vara ofullständiga eller bristfälliga. Förvaltaren ska lämna en redovisning som innehåller den information som krävs för att kunna skapa sig en bild av förvaltningen. Berörda kan vid behov alltid begära ytterligare upplysningar av förvaltaren (7 kap. 9 § konkurslagen). En viss justering av bestämmelsens utformning bör därför ske.

I promemorian föreslås att halvårsberättelsen inte längre ska ges in till tingsrätten. Förslaget är en del av den större förändring av ansvarsfördel- ningen i konkursförfarandet som föreslås i promemorian och som inte genomförs inom ramen för denna proposition. Det finns därför fortfarande skäl att ge in halvårsberättelsen till rätten.

Kravet på bestyrkt kopia av kontoutdrag tas bort	Prop. 2020/21:148
Konkursförvaltaren ska till halvårsberättelsen bifoga en av bank eller
kreditmarknadsföretag (kreditinstitut med ett gemensamt ord) bestyrkt
uppgift på de insättningar och uttag som har förekommit, dvs. ett konto-
utdrag (7 kap. 20 § första stycket konkurslagen). Bestyrkandet inskränker
sig i praktiken till att utdraget härrör från ett visst kreditinstitut och att
saldot är riktigt. En förvaltare som skulle vilja dölja att han eller hon en
viss månad har disponerat medel ur kontot, kan med nuvarande regler låta
bli att bifoga ett utdrag för denna månad och hävda att inga transaktioner
då skett. Numera torde flertalet förvaltare normalt ha direkt tillgång till
konton på internet och kan själva ta fram kontoutdrag. Att ett kontoutdrag
måste vara bestyrkt framstår som ett onödigt formkrav och det bör därför
slopas. Det bör i stället tydligare framgå att ett kontoutdrag alltid ska
bifogas halvårsberättelsen och att det ska avse hela redovisningsperioden,
dvs. utdraget ska vara sammanhängande. Med en sådan ordning får bl.a.
tillsynsmyndigheten ett mer fullständigt underlag för att kunna bedöma
konkursförvaltarens medelshantering.

9Utbetalning av utdelningsmedel

9.1Utbetalning av små utdelningsbelopp

Regeringens förslag: Beloppsgränsen för när utbetalning av utdelning kan ske till en borgenär ska höjas till 300 kronor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna, bl.a. Konkurrens-

verket, Almi Företagspartner AB, Finansbolagens Förening och Sveriges advokatsamfund, är positiva till förslaget. Stiftelsen Ackordscentralen anser att gränsen bör höjas till 500 kronor. Landsorganisationen i Sverige menar att en höjning kommer att påverka arbetstagarna negativt och avstyrker därför förslaget.

Skälen för regeringens förslag: När utdelningen har fastställts ska medel utbetalas till konkursborgenärerna. Om den utdelning som en borgenär är berättigad till understiger 100 kronor, ska konkursförvaltaren inte betala ut beloppet till denne utan fördela det på övriga utdelnings- berättigade borgenärer som inte tillgodosetts fullt ut. En utbetalning kan dock ske om det finns särskilda skäl (11 kap. 13 a § konkurslagen). Ett sätt att effektivisera konkursförfarandet är enligt promemorian att höja beloppsgränsen för när utbetalning kan ske.

Bestämmelsen om beloppsbegränsning vid utbetalning av utdelning kom till 1991 i syfte att förenkla hanteringen vid utdelning i konkurs (se prop. 1990/91:22). Motiven bakom införandet av beloppsgränsen var att upprättande av utdelningsförslag och utbetalning av medel utgör en inte obetydlig del av konkursförvaltarens arbete och att varje utbetalning är förenad med kostnader. Det konstaterades i förarbetena att det relativt ofta förekom att små belopp kom i retur.

Prop. 2020/21:148 Avsikten med en beloppsgräns är framför allt att utbetalning ska kunna undvikas när kostnaden för förfarandet överstiger det belopp som ska betalas ut. Med hänsyn till vikten av en enhetlig tillämpning ansågs det nödvändigt att ange beloppsgränsen direkt i lag. Även om det ansågs finnas skäl som talade för en basbeloppsrelaterad gräns kom det att i bestämmelsen anges ett särskilt belopp om 100 kronor, vilket bedömdes för tillräcklig tid framöver vara ett väl avvägt belopp som kunde accepteras som skäligt av de flesta.

I konkursförfarandet finns det redan en beloppsgräns. Det kan alltjämt inte anses ekonomiskt motiverat att det i en konkurs ska behöva hanteras utbetalningar som rör alltför små belopp. Regeringen anser därför att en beloppsgräns framstår som befogad. Bestämmelsen tar sikte på förhållan- dena vid utbetalningstillfället och ingriper alltså inte i borgenärernas principiella rätt till utdelning (prop. 1990/91:22 s. 7 f.). Det bedöms inte finnas skäl att ändra den ordningen.

Frågan är då om det finns skäl att höja beloppsgränsen. I promemorian föreslås att gränsen höjs till 300 kronor. Det kan konstateras att det i den finska konkurslagen finns en beloppsgräns på 50 euro, se 18 kap. 2 § konkurslagen (120/2004).

En höjning av beloppsbegränsningen kan visserligen i det enskilda fallet drabba vissa borgenärer. Landsorganisationen i Sverige lyfter i samman- hanget fram arbetstagare som många gånger redan kan ha en ansträngd ekonomi. Regeringen konstaterar dock att det torde vara mycket ovanligt att arbetstagare har lönefordringar i en konkurs till ett så lågt belopp som nu diskuteras. Med tanke på att det är 30 år sedan den nuvarande belopps- gränsen infördes har dessutom gränsen i takt med den allmänna kostnads- utveckling som skett i samhället sedan början av 1990-talet de facto succe- ssivt sänkts. Det är därför rimligt att beloppsgränsen nu justeras uppåt.

Regeringen delar bedömningen i promemorian om att det inte bör införas en prisbasbeloppsrelaterad gräns eftersom det leder till ojämna belopp som justeras årligen, vilket inte gagnar vare sig förutsebarheten eller tillämpningen. Vid bedömningen av beloppsbegränsningens storlek finns det dock skäl att titta på prisbasbeloppet. De remissinstanser som vid den nuvarande beloppsgränsens införande förordade en basbeloppsrelate- rad gräns ansåg att den i så fall borde bestämmas till 0,5 procent av basbeloppet. Med det prisbasbelopp som gäller för 2021 (47 600 kronor) skulle gränsbeloppet i så fall i dag uppgå till 238 kronor. Regeringen anser att det inte, som Ackordscentralen förordar, finns förutsättningar för en mer betydande höjning än vad som föreslås i promemorian eftersom det skulle riskera att åsidosätta den principiella utgångpunkten att borgenärer ska ha rätt att få utdelning på sina fordringar, om boets tillgångar så medger.

Mot denna bakgrund bör beloppsgränsen nu höjas tillräckligt för att svara mot den allmänna kostnadsutveckling som skett och samtidigt, som när den nuvarande gränsen infördes, motiveras för en tillräcklig tid fram- över. Regeringen föreslår därför en höjning till 300 kronor.

9.2

Förlust av rätten till utdelningsmedel

Prop. 2020/21:148

Regeringens förslag: Tiden för en borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel ska kortas till ett år.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget. Skälen för regeringens förslag: Det är konkursförvaltarens uppgift att

betala ut medlen till borgenärerna efter att utdelningen har fastställts. Uppgiften innebär inte att förvaltaren ska behöva lägga ned ett omfattande arbete på att lokalisera borgenärer för detta ändamål. Om förvaltaren har skickat medlen till en borgenärs senast kända adress, behöver han eller hon inte vidta någon ytterligare åtgärd för att verkställa betalningen (11 kap.

9§ andra stycket första meningen konkurslagen). Det är då i stället upp till borgenären att göra anspråk på medlen inom två år räknat från när utdelningsbeslutet fick laga kraft eller den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet. Om det inte sker, preskriberas borgenärens rätt till utdelning. Detta följer av en särskild preskriptionsbestämmelse i 11 kap. 12 § konkurslagen (jfr rättsfallet NJA 2007 s. 280 om skillnaden i detta hänseende mellan rätten till utdelning och rätten till fastställd utdelning). Medlen ska då i stället i första hand fördelas mellan övriga berättigade borgenärer (efterutdelning). En mot- svarande tvåårsfrist finns också vid s.k. formlös efterutdelning (11 kap.

21§ konkurslagen). Den fristen löper från det att förvaltaren har anmält att han eller hon har skickat medlen till borgenären.

Anledningen till att en frist ursprungligen infördes var att det uppmärk- sammades att utdelningsmedel hade blivit liggande hos konkursförval- taren i många år i väntan på en berättigad borgenär som inte avhördes. Det kan fortfarande inträffa att konkursförvaltaren inte lyckas få kontakt med en borgenär i samband med utbetalning av utdelningsmedel till denne, t.ex. om det är fråga om en svårlokaliserad utländsk borgenär. Det vore naturligtvis önskvärt att alla berättigade borgenärer kunde tillgodogöra sig sin rätt till utdelning, inklusive efterutdelning. Samtidigt är det rimligt att det även i detta hänseende läggs ett inte obetydligt ansvar på borgenärerna att bevaka sina intressen. Hela konkursförfarandet är så uppbyggt att borgenärerna – genom kungörelse och underrättelse – ska få information om olika steg och beslut. Det finns vidare ett bevakningsförfarande som förutsätter att borgenären anmäler sin fordran för att behålla sin rätt i konkursen.

Det är angeläget att konkursen kan slutföras så snart som möjligt och att berörda därmed kan få ett ekonomiskt avslut. Det framstår då som en väl lång tid att borgenären ska ha möjlighet att begära sin utdelning under två år. Att tiden ursprungligen bestämdes till två år motiverades inte särskilt i förarbetena men det bör beaktas att fristen tillkom redan 1941 och då dessutom byggde på att borgenären själv hade att ta initiativ till att lyfta medlen (se prop. 1941:46 s. 12 och även SOU 1983:24 s. 232 f.).

Sammantaget bedömer regeringen att det finns skäl att effektivisera ordningen. Regeringen föreslår att tiden för borgenärer att göra anspråk på utdelningsmedel kortas till ett år, räknat från samma tidpunkter som gäller enligt nuvarande ordning.

Prop. 2020/21:148 Som nämns ovan är förvaltarens skyldighet att hitta borgenärer för utbetalning relativt begränsad. Att tiden för borgenärer att göra sin rätt gällande nu föreslås bli kortare bör inte föranleda att det i konkurslagen föreskrivs en utökad eftersökningsplikt. Det finns dock inget som hindrar att förvaltaren ändå vidtar rimliga åtgärder för att se till att en borgenärs rätt till utdelning inte går förlorad i onödan. Inte minst i dagens informa- tionssamhälle torde det många gånger finnas goda möjligheter att med små ansträngningar kunna lokalisera personer runt om i världen.

	10	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser

	Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2021.
	Äldre bestämmelser om edgång, beloppsgräns för utbetalning av
	utdelning och tid för borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel ska
	gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet. Äldre be-
	stämmelser ska även gälla för frister i följdlagstiftning som i dag löper
	från edgångssammanträdet.

	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro-
	memorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller
	invänder inte mot dem. Hovrätten för Västra Sverige, Jönköpings tingsrätt
	och Stiftelsen Ackordscentralen anser att äldre bestämmelser fortsatt ska
	gälla för samtliga förslag i konkurser som beslutats före ikraftträdandet.
	Skälen för regeringens förslag
	Ikraftträdande
	De lagändringar som föreslås syftar till att skapa en mer effektiv konkurs-
	hantering. Regeringen anser att det därför är angeläget att ändringarna
	träder i kraft så snart som möjligt, inte minst för att det minskar dom-
	stolarnas kostnader för konkurshanteringen. När det gäller förslaget att
	kungörelser i regel enbart ska ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet
	finns det redan en digital lösning på plats. När det gäller digital ingivning
	förutsätter förslaget att en teknisk lösning tas fram. Förslagen innebär
	emellertid inte någon skyldighet för domstolarna att tillhandahålla en
	sådan tjänst. Det är alltså inte nödvändigt att en teknisk lösning är på plats
	när författningsändringarna träder i kraft. Lagändringarna bör mot denna
	bakgrund träda i kraft redan den 1 juli 2021.
	Behovet av övergångsbestämmelser
	Utgångspunkten när det gäller processrättslig och annan förfarandelag-
	stiftning är att nya regler blir tillämpliga genast efter ikraftträdandet.
	Eftersom tingsrätten i dag, redan när ett beslut om konkurs meddelas,
	bestämmer tidpunkten för edgångssammanträdet och kallar de berörda till
88	det sammanträdet bedöms det inte vara en rimlig ordning om de föreslagna

lagändringarna skulle få till konsekvens att man i stället för att hålla ed- Prop. 2020/21:148 gångssammanträdet skulle behöva ändra kungörelsen, kallelserna och förutsättningarna för bouppteckningens bekräftande till det nya boupp- teckningssammanträde som föreslås i avsnitt 6.1. En övergångsbestäm-

melse bör därför införas som innebär att äldre bestämmelser om edgång ska tillämpas i en före ikraftträdandet beslutad konkurs.

I syfte att säkerställa en förutsebar och rättssäker ordning bör även några av de andra förändringarna inte få genomslag på redan inledda konkurser. Det gäller förslag om höjd beloppsgräns för utbetalning av utdelning och en förkortad tid för borgenärer att göra anspråk på utdelningsmedel (se avsnitt 9.1 och 9.2). För övriga ändringar i konkurslagen delar regeringen promemorians bedömning att dessa bör kunna tillämpas även i konkurser som pågår vid ikraftträdandet och att det därmed inte krävs några över- gångsbestämmelser för dessa.

Några remissinstanser anser att samtliga förslag bör gälla endast i kon- kurser som har beslutats efter ikraftträdandet. Förslagen i propositionen är dock relativt begränsade i förhållande till den reform som föreslås i prome- morian. Att förslagen som utgångspunkt ska gälla från ikraftträdandet och att undantag ska göras endast när det finns tydliga skäl för det kommer enligt regeringens bedömning inte att göra ordningen svåröverskådlig som bl.a. Jönköpings tingsrätt befarar eller medföra tillämpningsproblem som Hovrätten för Västra Sverige varnar för.

I annan lagstiftning, närmare bestämt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse, sparbankslagen (1987:619), stiftelselagen (1994:1220), aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (2018:672) om ekonomiska före- ningar, finns bestämmelser som anger en frist för att väcka talan eller vidta någon annan åtgärd. Den fristen räknas i dag från edgångssammanträdet men föreslås framöver i stället löpa från konkursbeslutet (se avsnitt 6.1.3). För att förhindra rättsförluster bör en sådan förändring endast gälla för konkurser som beslutas efter ikraftträdandet.

11	Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms leda till en effektivare
konkurshantering. Förslagen bedöms inte leda till ökade kostnader för
det allmänna utan i stället till minskade kostnader för Sveriges Dom-
stolar och Kronofogdemyndigheten.
Att konkursförvaltarna ges ett utökat ansvar bedöms leda till något
högre konkurskostnader men innebär inte några kostnadskonsekvenser
för förvaltarna.
Förslagen bedöms inte leda till ökade kostnader för gäldenärerna. För
borgenärerna kan de ökade konkurskostnader som förslagen innebär i
viss utsträckning påverka deras utdelning i konkurs negativt. Samtidigt
kan förändringarna bidra till att de får utdelning snabbare, och bl.a. en
ökad elektronisk hantering medför minskade kostnader.
Vissa förslag bör ha en positiv påverkan på miljön.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.		89

Prop. 2020/21:148 Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser, bl.a. Domstols- verket, Kronofogdemyndigheten och Sveriges advokatsamfund, invänder inte mot bedömningen av de konsekvenser som nu är aktuella. Malmö tingsrätt ställer sig, med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter som i promemorian föreslås ska föras till konkursförvaltarna, frågande till bedömningen att förslagen endast kommer att leda till något högre konkurskostnader. Skatteverket anför att verket kommer att få merkostna- der för att skapa system för elektronisk hantering. Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige menaratt förslaget om att konkurs- förvaltarna ska överta ansvaret för arkivering av gäldenärens handlingar kommer att innebära en fördyrning av konkurshanteringen som i utdel- ningskonkurser belastar borgenärskollektivet. Svensk Inkasso framhåller att det bör ske en uppföljning av förslagens påverkan på utdelningen för att säkerställa att borgenärerna inte påverkas i orimlig utsträckning.

Skälen för regeringens bedömning

En del av reformen genomförs nu

I departementspromemorian lämnas förslag på moderniseringar av många av konkursförfarandets delar. I propositionen går regeringen nu vidare med en del av förslagen. Den mer genomgripande reformen som föreslås i promemorian och som innebär en förändrad ansvarsfördelning mellan tingsrätten, tillsynsmyndigheten och konkursförvaltaren och där en rad ytterligare uppgifter flyttas till de senare behandlas däremot inte nu. Detta innebär att det endast är de aktuella förslagens konsekvenser som nu bedöms.

Konsekvenser för domstolarna

I propositionen föreslås flera förändringar som syftar till att effektivisera domstolarnas verksamhet i konkurs. Förslagen innebär att domstolarnas verksamhet renodlas och att kostnaderna för konkurshanteringen i domstol minskar. Förslagen bidrar till att domstolarnas resurser och kompetens i konkurshanteringen kan användas mer effektivt än i dag och att resurser kan omfördelas till den övriga dömande verksamheten.

En viktig del av förslagen i propositionen innebär att edgångssamman- träden i tingsrätt, både för obligatorisk och fakultativ ed, till stor del ersätts av bouppteckningssammanträden hos konkursförvaltaren. Förutom att domstolarna därmed endast i undantagsfall behöver hålla sådana samman- träden, behöver de inte heller längre vidta några åtgärder för planeringen av dessa sammanträden i samband med konkursbeslutet. Det hölls 9 158 edgångssammanträden 2018.

Genom förslagen kommer domstolarna att kungöra, kalla och underrätta i mindre utsträckning än hittills och kan göra det till en lägre kostnad när så sker (se avsnitt 5.4 och 5.5). Särskilt förslaget att kungörelser i fortsätt- ningen som huvudregel endast ska ske i Post- och Inrikes Tidningar på internet bedöms leda till avsevärt lägre kostnader för denna hantering. Därtill kommer att motsvarande förändring föreslås när det gäller företags- rekonstruktion. Möjligheterna till digitala ansökningar kan utnyttjas om nya tekniska lösningar tas fram. Om Domstolsverket inom ramen för sitt

fortsatta utvecklingsarbete väljer att vidareutveckla den e-tjänst som har

tagits fram för att möjliggöra digitala ansökningar, bör utvecklings- och utbildningskostnaderna för detta hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Detsamma gäller eventuella utvecklings- och utbildningskostnader för domstolarna (se motsvarande bedömning i prop. 2019/20:189 s. 61).

Förslagen bedöms inte ha någon nämnvärd betydelse för notarieutbild- ningen eller rekryteringen av tingsnotarier.

Konsekvenser för Kronofogdemyndigheten

Ett av förslagen i propositionen är att Kronofogdemyndigheten inte längre ska ha ansvar för arkivering av gäldenärens räkenskapsinformation. Det kommer att innebära en successiv kostnadsminskning för myndigheten. Eftersom arkivtiden i regel är sju år är det först efter den tiden som kostna- derna helt kan upphöra. Myndighetens kostnader för nuvarande förva- ringshantering uppgår till drygt sex miljoner kronor för 2018. Kostnaden är i dag avsedd att täckas av den tillsynsavgift som ska betalas till staten för tillsynsmyndighetens verksamhet.

Konsekvenser för det allmänna i övrigt

Förslagen i denna proposition bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser för staten i övrigt eller för kommunerna eller regionerna. Den kommunala självstyrelsen bedöms inte påverkas.

Skatteverket pekar på att verket som en följd av de förslag som lämnas om digital kommunikation kommer att få merkostnader för att ta fram system för elektronisk hantering. Regeringen konstaterar att det verket anför visserligen inte är en direkt konsekvens av förslagen eftersom dessa inte innebär att kommunikationen måste ske digitalt. Förslagen avser endast att ge berörda möjlighet till en utökad digital kommunikation med de vinster som det kan medföra både i effektivitet och kostnadsbespa- ringar. De eventuella kostnader som dock ändå kan uppkomma för Skatte- verket bör hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Konsekvenser för konkursförvaltarna

Konkursförvaltaren är redan i dag involverad i de allra flesta momenten under konkursförfarandet och har rätt till ersättning för det arbete som han eller hon lägger ned. Förslagen i propositionen innebär att förvaltarna ska ansvara för bekräftelsen av bouppteckningen. När det gäller boupp- teckningssammanträdet bör förvaltarna kunna hantera detta utan att det får några större konsekvenser för dem. Detta förklaras framför allt av att förvaltaren i gengäld inte längre behöver inställa sig vid tingsrätten för att där delta i ett edgångssammanträde (det hålls i dag över 9 000 edgångs- sammanträden per år). Ett bouppteckningssammanträde kan förväntas ta mindre tid i anspråk och kan anordnas på ett mer flexibelt och därmed kostnadsbesparande sätt, särskilt avseende tidsspillan. Eftersom det i många fall endast kommer att vara konkursförvaltaren och gäldenären som närvarar vid sammanträdet bedöms det inte heller behöva uppstå annat än marginella kostnader för kallelser eller lokal. I några fall kan dock vissa ytterligare kostnader uppstå för förvaltarna. Det gäller i de fall gäldenären håller sig undan trots eftersökningar med resultat att förvaltaren tvingas påkalla edgång inför domstolen. I samband med sammanträdena kommer

Prop. 2020/21:148

förvaltarna, när fråga uppstår, vara ansvariga för att besluta om ersättning för inställelse. Denna uppgift är inte krävande.

När det gäller upprättande av bouppteckningen och halvårsberättelser innebär förslagen att det i konkurslagen föreskrivs att vissa ytterligare uppgifter ska lämnas. För bouppteckningens del är det i huvudsak upp- gifter som konkursförvaltarna redan i dag tar fram, och när det gäller halvårsberättelserna är det fråga om en begränsad redogörelse av vilka åtgärder som återstår att vidta och en uppskattning av hur lång tid det kan ta. Den tid som förslagen kan kräva av förvaltarna får bedömas som ringa.

Förslagen innebär att det uppstår vissa kostnader för att hantera bl.a. kungörelser, kallelser och underrättelser. Kungörelser ska ske på internet och i övrigt bör digital kommunikation ske i största möjliga utsträckning. Det är sedan länge ett krav på den som utses till förvaltare att han eller hon har en väl utvecklad kontorsorganisation och därmed fungerande administrativa rutiner. Det är dock oundvikligt att dessa uppgifter i viss utsträckning, och särskilt på kort sikt, kan leda till något ökade kostnader för den administrativa hanteringen hos förvaltarna.

Att verksamheten med bekräftelse av bouppteckning ska omfattas av handlingsoffentligheten (se avsnitt 6.3) bedöms inte påverka förvaltarnas administrativa börda annat än marginellt. Förvaltarna torde redan i dag ha rutiner för att diarieföra och bevara sitt material och kan inte förväntas annat än i undantagsfall behöva hantera frågor om utlämnande av allmänna handlingar.

Konkursförvaltaren föreslås få ansvar för att förvara gäldenärens räken- skapsinformation efter avslutad konkurs, när den inte kan återlämnas till gäldenären. I den utsträckning materialet inte är elektroniskt uppstår en kostnad för detta i form av anlitande av en förvaringstjänst. Som framgår av avsnitt 7.3 tar förvaltaren redan i dag i ungefär hälften av fallen det ansvaret och har dessutom redan ansvaret för att förvara handlingar som härrör från själva konkursen och som alltså hör till boet. Kostnaden för förvaring är en konkurskostnad. Av detta följer att förslaget inte medför några kostnader för förvaltaren som denna inte kan få ersättning för.

Konkursförvaltarnas arvode och annan ersättning utgör konkurskostna- der. I första hand ska dessa tas av konkursboets medel, i andra hand delvis av sökande borgenär och i sista hand av staten. För förvaltarna bör för- slagen därmed i slutändan inte få några kostnadskonsekvenser.

Konsekvenser för gäldenärerna

Förslagens konsekvenser för gäldenären bedöms totalt sett vara begränsa- de. Förslagen inriktas på att på olika sätt förbättra och effektivisera konkurshanteringen och rör inte förutsättningarna för att försätta en gäldenär i konkurs. Även gäldenärer kommer dock få möjlighet att ansöka om konkurs digitalt. Förslagen innebär vidare att gäldenären kommer att bekräfta bouppteckningens riktighet vid ett sammanträde hos konkurs- förvaltaren i stället för som hittills inför tingsrätten. Förslagen bör alltså inte leda till ökade kostnader för gäldenärerna.

Konsekvenser för borgenärerna

Större möjligheter till digital kommunikation bör för borgenärerna leda till minskade kostnader för papper och porto och en snabbare och administra-

tivt mindre betungande hantering. Detta gynnar framför allt de borgenärer Prop. 2020/21:148 som tar aktiv del i konkursförfaranden och de positiva effekterna kommer

därför i hög grad att variera mellan företagen.

Förslaget om att höja beloppsgränsen för när utbetalning av utdelnings- medel kan ske till en borgenär (avsnitt 9.1) innebär att vissa borgenärer inte får någon utdelning samtidigt som de administrativa kostnaderna för utbetalning minskar och övriga borgenärer får ökad utdelning. Höjningen är begränsad och lär drabba få borgenärer.

Att förvaltaren får vissa ytterligare uppgifter kan innebära att konkurs- förvaltarnas arvode och kostnadsersättning ökar i vissa konkurser. Efter- som endast delar av förslagen i promemorian nu genomförs kommer omfattningen av arbetsuppgifterna som överförs till förvaltarna inte vara så omfattande, och regeringen delar därför inte Malmö tingsrätts oro över kostnadsbedömningen.

I de fall konkursboet har medel ska förvaltarkostnaderna täckas av dessa, vilket leder till motsvarande minskning av borgenärernas utdelning. Detta är fallet i ca 30 procent av konkurserna men även i flera av dessa kommer förändringarna inte annat än marginellt påverka utdelningen. Den kost- nadsökning som kan uppstå bedöms, i vart fall på sikt, alltså vara begrän- sad och utslaget på varje konkurs och borgenär bedöms konsekvenserna i flertalet fall bli små. Eftersom de förslag som lämnas nu är begränsade i förhållande till förslagen i promemorian anser regeringen att frågan från Svensk Inkasso om en uppföljning av förslagets påverkan på utdelningen är för tidigt väckt.

Förslaget att förvaltarna i större utsträckning ska ha hand om förva- ringen av gäldenärens handlingar efter avslutad konkurs innebär, vilket Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige pekar på, att det i fler fall än hittills kan bli aktuellt att ta upp förvaringskostnader som en konkurskostnad (se avsnitt 7.3). Samtidigt innebär förslaget att staten inte längre kommer att ha några kostnader för sådan förvaring. Kronofogde- myndighetens kostnader för förvaring täcks i dag av tillsynsavgiften, som också räknas som en konkurskostnad. Sammantaget bör därför förslaget inte leda till annat än marginella konsekvenser för borgenärerna.

Konsekvenser i övrigt

Regeringen bedömer att de moderniseringar som föreslås avseende kom- munikationen mellan aktörerna, bland annat att handlingar ska kunna ges in och lämnas ut digitalt och att kungörelser i regel endast ska ske på internet, kommer att minska pappersanvändningen. Dessutom kommer behovet av postbefordran, med de transporter som är förknippade med detta, att minska. Förslagen bör därför ha en positiv påverkan på miljön.

Förslagen bedöms inte ha någon betydelse för jämställdheten, för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara förenliga med EU- rätten.

Prop. 2020/21:148	12	Författningskommentar
	12.1	Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
		(1987:672)
	2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut m.m.
	Konkursansökan m.m.
	1 § En ansökan om konkurs görs skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar
	i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.
	Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de
	inte är kända.
	En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är
	behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
	I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års
	insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i en ansökan om
	konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
	Forumbestämmelsen i första stycket moderniseras språkligt. Kravet i
	hittillsvarande andra meningen på att ansökan ska undertecknas flyttas till
	2 §.
	2 § En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden
	eller sökandens ombud.
	Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad
	elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets för-
	ordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och
	betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om
	upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.
	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undertecknande av
	konkursansökan. Den hittillsvarande 2 § om överlämnade av konkurs-
	ansökan till behörig tingsrätt får en ny beteckning, 2 a §. Paragrafen
	genomför delvis artikel 28 i 2019 års insolvensdirektiv. Övervägandena
	finns i avsnitt 5.1.
	I första stycket anges att en enskilds konkursansökan ska vara egen-
	händigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Bestämmelsen
	motsvarar hittillsvarande 1 § första stycket andra meningen med den
	skillnaden att den begränsas till att gälla när en enskild gäldenär eller
	borgenär ansöker. Med enskild avses såväl fysiska som juridiska personer.
	När en borgenär som företräder det allmänna, dvs. staten eller en kommun,
	ansöker om konkurs uppställs alltså inte något krav på undertecknade.
	Även utan ett underskriftskrav är det naturligt att det framgår vem som har
	gett in ansökan. Rätten får, om det behövs, begära att den ingivna hand-
	lingen bekräftas av avsändaren (33 kap. 2 a § rättegångsbalken).
	I andra stycket kompletteras kravet på egenhändigt undertecknande för
	enskilda i första stycket med en bestämmelse som möjliggör en digital
	ansökan. En sådan ansökan måste undertecknas med en avancerad
	elektronisk underskrift enligt EU-förordningen om elektronisk identi-
	fiering. En avancerad elektronisk underskrift är en underskrift på vilken
94	det ställs höga krav på säkerhet och kryptering. De elektroniska under-

skrifter som för närvarande används i Sverige via tjänsterna för e-legitima- Prop. 2020/21:148 tioner, t.ex. bank-id, anses generellt uppfylla kraven för avancerade

elektroniska underskrifter. Hänvisningen till EU-bestämmelsen är utfor- mad på så sätt att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Även ett ombud får ansöka digitalt. Fullmakten för ombudet kan ges in digitalt, se 12 kap. 8 § rättegångsbalken och prop. 2019/20:189 s. 139 f.

3 § Om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs, ska till ansökan bifogas bouppteckningen efter den avlidne och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Om det inte har förrättats en bouppteckning, ska uppgift om varje delägares namn och adress lämnas.

Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om vad som ska bifogas en konkursansökan om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6.

Det hittillsvarande första stycket om att en gäldenär till sin konkurs- ansökan bör bifoga en förteckning över boets tillgångar och skulder tas bort.

Återstående del av paragrafen, dvs. hittillsvarande andra stycket, juste- ras för att underlätta digitalt ingivande och fortsatt kommunikation, t.ex. genom att ordet ”postadress” ersätts med ”adress”. Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

4 § Om en borgenär ansöker om konkurs, ska borgenären i ansökan lämna upp- gifter om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka yrkandet grundas.

Borgenären ska till ansökan bifoga de handlingar som åberopas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en borgenärs konkursansökan. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Paragrafen delas upp i två stycken. Kraven på att åberopade handlingar ska ges in i original eller kopia samt att ansökan och bifogade handlingar ska ges in i två exemplar tas bort för att underlätta digitalt ingivande.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Åtgärder vid konkursbeslut m.m.

24 § När ett beslut om konkurs har meddelats, ska tingsrätten genast kungöra

beslutet.

Tingsrätten ska i samband med konkursbeslutet eller snarast därefter utse förvaltare.

Paragrafen reglerar vilka åtgärder som tingsrätten ska vidta när ett beslut om konkurs meddelas. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Hittillsvarande skyldighet för tingsrätten att bestämma tidpunkt för edgångssammanträdet och kalla till sammanträdet tas bort med anledning av att det inte längre kommer att hållas ett obligatoriskt edgångssamman- träde i konkursen (se kommentarerna till 6 kap. 2 a–3 §§).

Övriga ändringar är språkliga eller redaktionella. Normalt utser rätten förvaltaren i samband med konkursbeslutet. Det kan dock förekomma att

Prop. 2020/21:148 beslutet om att utse förvaltare dröjer. I dessa fall kan kungörelse av konkursbeslutet behöva ske innan en förvaltare har utsetts.

6 kap. Gäldenärens skyldigheter m.m.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a § Gäldenären ska lämna en bouppteckningsbekräftelse inför förvaltaren. Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han

eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räken- skapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon till- gång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om gäldenärens boupp- teckningsbekräftelse inför förvaltaren. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1, 6.1.2 och 7.1.

Gäldenären ska enligt första stycket lämna en bouppteckningsbekräf- telse inför förvaltaren. Ordningen ersätter hittillsvarande obligatoriska edgång med gäldenären inför rätten. Det kommer dock alltjämt att finnas en möjlighet till edgång (se 3 §).

Att bekräftelsen ska lämnas inför förvaltaren innebär inte bara att det är förvaltaren som ansvarar för att den kommer till stånd utan även att det sker i förvaltarens närvaro. Detta tydliggörs ytterligare i 2 b § där det före- skrivs att bekräftelsen ska lämnas vid ett bouppteckningssammanträde som anordnas av förvaltaren. Se kommentaren till den paragrafen om detta sammanträde.

I andra och tredje styckena regleras närmare hur en bekräftelse görs.

I andra stycket första meningen anges att gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs. Detta innebär att innan gäldenären bekräftar uppgifterna i bouppteckningen ska han eller hon ges möjlighet att göra tillägg till och ändringar i den. Detta motsvarar det som gäller enligt hittillsvarande ordning med edgång.

I andra stycket andra meningen föreskrivs att gäldenären med sin under- skrift på heder och samvete ska bekräfta att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld. Detta innebär att det inte är möjligt att lämna en muntlig försäkran om uppgifternas riktighet utan bekräftelsen måste vara skriftlig. Det är gäldenärens egen underskrift som avses. Det finns alltså ingen möjlighet att bekräfta uppgif- terna genom ombud. De uppgifter som bekräftas ska också vara skriftliga, vilket innebär att även de tillägg och ändringar som gäldenären gör behöver antecknas, förslagsvis i bouppteckningen. Gäldenärens bekräftel- se på heder och samvete lämnas under straffansvar (se 11 kap. 2 § brotts- balken). Beträffande begreppet räkenskapsinformation, se kommentaren till 7 kap. 12 §.

I tredje stycket anges att för gäldenärens bekräftelseunderskrift gäller

2 kap. 2 §. Detta innebär att gäldenären ska bekräfta bouppteckningens

uppgifter antingen genom egenhändigt undertecknande eller, för det fall

bekräftelsen kan ske digitalt, genom en avancerad elektronisk underskrift. Prop. 2020/21:148 Gäldenärens underskrift kan många gånger ske på boupptecknings-

handlingen (jfr 20 kap. 6 § andra stycket ärvdabalken) men kan ske även på annat sätt så länge det är tydligt vilka uppgifter som har bekräftats.

2 b § Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett boupptecknings- sammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är nödvändigt att det hålls senare.

Förvaltaren ska till bouppteckningssammanträdet kalla gäldenären, tillsyns- myndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort konkurs- ansökan.

Paragrafen, som är ny, reglerar bouppteckningssammanträdet. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.1–6.1.3.

I första stycket första meningen anges att gäldenärens bekräftelse av uppgifterna i bouppteckningen ska lämnas vid ett boupptecknings- sammanträde. Det anges inte närmare var sammanträdet ska hållas. Det är förvaltaren som utifrån lämplighetsaspekter bestämmer platsen för boupp- teckningssammanträdet (jfr 2 a § där det anges att bekräftelsen ska ske inför förvaltaren och alltså inte nödvändigtvis hos denne). I regel är det naturligt att sammanträdet hålls på den plats där förvaltaren har sitt normala arbetsställe, t.ex. på det advokatkontor där förvaltaren är verksam. Det kan dock ibland vara mer ändamålsenligt att sammanträdet hålls i någon annan lokal eller på någon annan ort, till exempel där gäldenären vistas. Att bekräftelsen ska lämnas inför förvaltaren hindrar inte att förval- taren vid behov kan ta hjälp av annan för att få till stånd en bekräftelse, t.ex. när gäldenären deltar på distans.

Av första stycket andra meningen framgår att ett boupptecknings- sammanträde som huvudregel ska hållas senast två månader efter konkurs- beslutet. Till skillnad från hittillsvarande ordning med edgång finns det inte någon begränsning i fråga om när sammanträdet tidigast får hållas. Det måste dock ha upprättats en bouppteckning och av 7 kap. 13 § framgår att den ska ges in till rätten och tillsynsmyndigheten senast en vecka före sammanträdet. Vidare måste gäldenären ges skäligt rådrum att inställa sig.

Ett bouppteckningssammanträde får hållas senare än två månader efter konkursbeslutet men endast om det är nödvändigt. Det är förvaltaren som avgör huruvida det är nödvändigt att hålla sammanträdet senare. Det ska vara fråga om någon särskild omständighet som i praktiken gör att det inte är möjligt att hålla sammanträdet inom två månader. Skäl hänförliga till förvaltaren, t.ex. dennes arbetsbelastning, ska normalt inte leda till att sammanträdet hålls efter tvåmånadersfristen. Ett skäl som typiskt sett kan medföra behov av att förlägga sammanträdet senare är, på samma sätt som enligt hittillsvarande ordning, om det är nödvändigt med hänsyn till konkursboets omfattning eller beskaffenhet (jfr prop. 1986/87:90 s. 242). Ett annat skäl är att gäldenären håller sig undan eller av andra skäl inte kan eller vill inställa sig till ett planerat sammanträde. Det är viktigt att förval- taren inte väntar med att bestämma tid för sammanträdet och kalla berörda, även i det fall det tidigt kan förutses att sammanträdet kan behöva hållas nära inpå eller till och med efter tvåmånadersfristen. I det fall gäldenären inte går att nå eller inte vill inställa sig har förvaltaren att ta ställning till

om bouppteckningssammanträdet ska sättas ut till en senare tid eller om

Prop. 2020/21:148 det är lämpligare att i stället begära att gäldenären avlägger ed inför tings- rätten enligt 3 §. I den bedömningen ligger frågan om huruvida förvaltaren bör ansöka om tvångsmedel i form av hämtning till boupptecknings- sammanträdet eller häktning (se 9 §). Regleringen ska inte uppfattas som att den tid som paragrafen medger måste utnyttjas innan det blir aktuellt att begära edgång. Förvaltaren ansvarar för att driva förfarandet framåt och han eller hon måste löpande överväga på vilket sätt detta lämpligast uppnås. Till skillnad från hittillsvarande ordning med edgång behöver inte ett bouppteckningssammanträde hållas trots att gäldenären inte närvarar. Oavsett om förvaltaren redan före sammanträdet får kännedom om att gäldenären inte kommer att närvara eller detta står klart först när samman- trädet ska inledas, får sammanträdet ställas in och, om inte edgång begärs, parterna kallas till ett sammanträde vid en senare tidpunkt.

Det är förvaltaren som bestämmer på vilket sätt gäldenären ska närvara vid bouppteckningssammanträdet. Förvaltaren ska se till att gäldenärens bekräftelse är korrekt, dvs. att det är rätt person (gäldenären) som skriver under samt att han eller hon är medveten om och införstådd med sin sanningsplikt och har haft möjlighet att göra erforderliga tillägg till och ändringar i bouppteckningen. Som utgångspunkt sker detta lämpligast om gäldenären infinner sig på den plats där sammanträdet hålls. Det finns dock inget som hindrar att gäldenären tillåts delta på distans så länge dessa grundförutsättningar är uppfyllda och det i övrigt är lämpligt. Det är då framför allt ett deltagande på videokonferens som är aktuellt. En förut- sättning för att gäldenären ska kunna delta på distans är att bekräftelsen kan överföras till förvaltaren på ett tillförlitligt sätt.

Förvaltaren ska se till att bekräftelsen och vad som har bekräftats, dvs. bouppteckningen med eventuella tillägg och ändringar, bevaras, se kommentaren till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I andra stycket anges att förvaltaren ska kalla gäldenären, tillsyns- myndigheten och i förekommande fall den borgenär som har gjort den ansökan som legat till grund för konkursbeslutet till boupptecknings- sammanträdet (jfr hittillsvarande 2 kap. 24 § första stycket 3 om mot- svarande för edgångssammanträde enligt hittillsvarande ordning). Det ställs inte upp några särskilda krav vad gäller kallelsernas innehåll. Det ställs inte heller krav på att kallelserna ska delges. Kallelse kan ske på det sätt som är lämpligt i det enskilda fallet. Delgivning av kallelse med gälde- nären kan dock i vissa fall behöva ske för att möjliggöra en senare tvångs- medelsanvändning (se 15 kap. 4 § andra stycket och kommentaren till 9 §). Att tillsynsmyndigheten eller den borgenär som har gjort konkursansökan uteblir från bouppteckningssammanträdet utgör inte hinder mot att gälde- nären bekräftar bouppteckningen vid sammanträdet. Det finns inget hinder mot att även någon annan borgenär, som så önskar, närvarar vid boupp- teckningssammanträdet, men förvaltaren är inte skyldig att underrätta någon annan än de som ska kallas. Det är inte fråga om ett offentligt sammanträde och det är förvaltaren som avgör om andra än de som kallats till sammanträdet ska få närvara. Förvaltaren bör inte neka en borgenär att närvara utan att det finns goda skäl för det.

3 § På begäran av förvaltaren ska gäldenären avlägga bouppteckningsed inför Prop. 2020/21:148 rätten i stället för att lämna en bekräftelse enligt 2 a §.

Eden ska avläggas vid ett edgångssammanträde. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och i före- kommande fall den borgenär som har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.

Gäldenären ska vid edgångssammanträdet göra de tillägg till och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs och under ed intyga att boupp- teckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

Paragrafen innehåller bestämmelser om edgång inför rätten. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.4 och 7.1.

Den hittillsvarande ordningen med en obligatorisk skyldighet för gälde- nären att avlägga ed inför rätten (bouppteckningsed) vid ett edgångs- sammanträde ersätts med en bekräftelse av gäldenären vid ett bouppteck- ningssammanträde inför konkursförvaltaren (se 2 a och 2 b §§). Edgång finns dock alltjämt kvar som ett alternativ till bekräftelseordningen och regleras i den nu aktuella paragrafen.

Enligt första stycket får konkursförvaltaren hos tingsrätten begära att gäldenären ska avlägga ed.

Edgång inför rätten kan ske i stället för en bekräftelse hos förvaltaren, dvs. det är inte möjligt att kräva att gäldenären gör först det ena och sedan det andra. Det är vidare så att bekräftelse är förstahandsalternativet, dvs. gäldenärens edgång inför tingsrätten är subsidiär till en skriftlig bekräftel- se på ett bouppteckningssammanträde (se kommentarerna till 2 a och

2b §§).

Det är endast förvaltaren som får begära edgång och därmed är den som

ensam avgör om edgång med gäldenären ska ersätta förfarandet med en
skriftlig bekräftelse. Det krävs inte att förvaltaren uttryckligen åberopar
något särskilt skäl för att få till stånd en edgång inför tingsrätten. Om
gäldenären själv, en borgenär eller tillsynsmyndigheten är av uppfattning-
en att edgång bör ske, får de framföra detta till förvaltaren som själv-
ständigt har att ta ställning i frågan.
Det kan finnas omständigheter som gör det svårt för förvaltaren att
utifrån sina förutsättningar genomföra ett sammanträde eller få till stånd
en bekräftelse. Ett skäl för att begära edgång är att det inte går att komma
i kontakt med gäldenären eller få gäldenären att infinna sig till samman-
trädet. Gäldenären kan göra sig oanträffbar eller vägra att medverka i
förfarandet. Förvaltaren får i ett sådant fall antingen ansöka hos tingsrätten
om tvångsmedel enligt 9 § för att få gäldenären att lämna sin skriftliga
bekräftelse hos förvaltaren, eller begära att gäldenären avlägger ed inför
tingsrätten. En annan situation då förvaltaren kan behöva begära edgång
är när det av säkerhets- eller ordningsskäl inte bedöms lämpligt att hålla
ett bouppteckningssammanträde. Även att det i en viss konkurs finns ett
särskilt intresse av offentlighet kan utgöra skäl för edgång. Om förvaltaren
misstänker att gäldenären kan komma att lämna oriktiga uppgifter och gör
bedömningen att en inställelse inför rätten skulle kunna bidra till att så inte
sker kan det också utgöra ett skäl för att begära edgång. Om gäldenären
befinner sig på en ort långt ifrån förvaltarens bör förvaltaren överväga
förutsättningar för gäldenären att bekräfta bouppteckningen på distans.	99

Prop. 2020/21:148 Om det i ett enskilt fall inte är möjligt eller lämpligt och det är förenat med betydande kostnader eller olägenheter att hålla sammanträde med gälde- nären på plats kan det också utgöra ett skäl för edgång (jfr 5 a § om att tingsrätten har möjlighet att låta gäldenären avlägga ed vid en annan tingsrätt).

Bestämmelsen i andra stycket första meningen om att bouppteckningsed ska avläggas av gäldenären vid ett edgångssammanträde motsvarar hittills- varande första stycket första meningen. Enligt hittillsvarande ordning bestäms tidpunkten för edgångssammanträdet redan vid konkursbeslutet och kallelser utfärdas samtidigt. Detta får nu i stället ske när förvaltaren begär edgång enligt första stycket. I andra stycket andra meningen upp- ställs ett skyndsamhetskrav för rättens handläggning av en begäran om ed- gång. Rätten ska så snart som möjligt hålla edgångssammanträdet och bör därför normalt genast sätta ut sammanträdet och utfärda kallelser till det. I tredje meningen anges vilka som ska kallas till sammanträdet. Den meningen överensstämmer i sak med hittillsvarande 2 kap. 24 § första stycket 3.

Bestämmelsen i tredje stycket anger hur en edgång går till och motsvarar hittillsvarande 3 § första stycket första meningen.

Rätten har möjlighet att använda videokonferens när så bedöms lämp- ligt, se 5 kap. 10 § rättegångsbalken. Enligt 5 a § i förevarande kapitel har rätten också möjlighet att besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt.

Det hittillsvarande andra stycket om att inte alla ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk person behöver avlägga ed flyttas till 4 §.

4 § Om gäldenären är en juridisk person och det finns flera ställföreträdare, gäller skyldigheterna enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.

Om en förmyndare för gäldenären ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga bouppteckningsed, är även gäldenären, om han eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till bekräftelse eller edgång.

I paragrafen, som får nytt innehåll, finns bestämmelser om bekräftelse och edgång för ställföreträdare för gäldenären och för underåriga gäldenärer. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3 och 6.1.4.

Det hittillsvarande första stycket utgår med undantag för första meningen som flyttas till 3 § andra stycket. Det hittillsvarande andra stycket om att edgång kan avläggas vid en annan tingsrätt flyttas till 5 a §.

Första stycket motsvarar bestämmelsen i hittillsvarande 3 § andra stycket. Det är förvaltaren som avgör om en viss ställföreträdare kan undgå skyldighet enligt 2 a eller 3 § (jfr prop. 1978/79:105 s. 301 f. och prop. 1986/87:90 s. 241 f.).

Andra stycket motsvarar hittillsvarande 5 § första stycket men anpassas till att det som huvudregel ska ske en bekräftelse av bouppteckningen inför förvaltaren. Det är endast förvaltaren som kan begära att en omyndig gäldenär som har fyllt 15 år ska bekräfta bouppteckningen eller avlägga bouppteckningsed, och alltså inte som hittills även en borgenär. Det hindrar inte att en borgenär eller tillsynsmyndigheten hos förvaltaren fram-

för önskemål om att den omyndige ska lämna bekräftelse eller avlägga ed.

100

I regel kommer den omyndiges skyldighet enligt andra stycket att Prop. 2020/21:148 aktualiseras i samband med att förvaltaren begär att den omyndige ska

bekräfta bouppteckningen. En sådan begäran förutsätter att förvaltaren har kommit fram till att det inte finns några sådana särskilda omständigheter som skulle göra att det saknas anledning till en bekräftelse. Om den omyndige av någon anledning inte medverkar i bekräftelseförfarandet ligger det nära till hands att förvaltaren begär edgång hos tingsrätten (se kommentaren till 3 §). Liksom hittills får i en sådan situation rätten pröva om det finns några sådana särskilda omständigheter som gör att det saknas anledning till edgång.

5 § Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en bekräftelse enligt 2 a § eller bekräfta en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Till sammanträdet ska förvaltaren kalla den som ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den som har begärt bekräftelsen.

På begäran av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket andra meningen.

Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångsbalken, när det gäller en upp- gift som han eller hon inte får höras om som vittne.

Om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse enligt första stycket, får den som framställt begäran hänskjuta frågan till rättens prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när någon annan än gäldenären ska bekräfta eller beediga konkursbouppteckningen (s.k. fakultativ bekräftelse eller ed). Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Det hittillsvarande första stycket om förutsättningarna för att en omyn- dig gäldenär ska vara skyldig att avlägga ed flyttas till 4 § andra stycket.

Ordningen med bekräftelse eller ed med någon annan än gäldenären regleras i första stycket när det gäller bekräftelse och andra stycket när det gäller edgång. Se 2 a och 3 §§ om hur en bekräftelse respektive edgång går till. Såväl bekräftelsen som de uppgifter den avser ska vara skriftliga. Bekräftelsen ska omfatta även de tillägg och ändringar som den som ska lämna bekräftelsen framfört muntligen eller skriftligen till förvaltaren. Ändringar som lämnas muntligen behöver antecknas, förslagsvis i boupp- teckningen. På samma sätt som enligt hittillsvarande ordning är en förut- sättning för att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse eller avlägga ed att bekräftelsen eller edgången kan antas vara av betydelse för boutredningen. Det är förvaltaren respektive rätten som avgör om bekräf- telse respektive edgång kan antas vara av betydelse för boutredningen. I de fall det handlar om att bekräfta eller beediga en viss uppgift i boupp- teckningen avses en sådan uppgift om tillgångar, skulder eller räkenskaps- information (jfr rättsfallet NJA 2018 s. 1151). Respektive stycke avslutas med bestämmelser om kallelse till sammanträde hos förvaltaren eller rätten, vilka motsvarar hittillsvarande 5 § tredje stycket första och andra

meningarna.

101

Prop. 2020/21:148 Det är förvaltaren som avgör om en fakultativ bekräftelse ska ske eller en fakultativ ed ska begäras. Det hindrar inte att någon annan berörd intressent, t.ex. en borgenär eller tillsynsmyndigheten, hos förvaltaren begär att en sådan bekräftelse lämnas. Om en sådan begäran görs och förvaltaren inte delar den uppfattning som framförs i den, ska förvaltaren avslå begäran.

Förvaltaren måste göra en bedömning av om en bekräftelse eller ed kan antas vara av betydelse för boutredningen inför att han eller hon kallar personen i fråga till ett sammanträde eller begär edgång. Förvaltaren bör i kallelsen eller begäran ange skälen för sin bedömning. Det hindrar inte att den frågan behöver bli föremål för förnyat ställningstagande senast vid sammanträdet där bekräftelsen ska lämnas eller när eden ska avläggas. Inför ett sådant ställningstagande ska berörda ges tillfälle att yttra sig i frågan. För det fall den som ska lämna bekräftelsen motsätter sig det, får förvaltaren ta ställning till om han eller hon hos rätten ska begära tvångsmedel enligt 9 § eller begära edgång. I båda fallen får rätten möjlighet att ta ställning i frågan om huruvida det finns förutsättningar att lämna en bekräftelse eller avlägga ed.

Om någon ska lämna en bekräftelse kan det vara ändamålsenligt att detta sker samtidigt som gäldenären gör det. Detsamma gäller om det blir aktuellt för båda att avlägga ed i domstol. En begäran om edgång kan därmed omfatta båda fallen. Det finns samtidigt inget hinder mot att det sker vid olika tillfällen och kan en bekräftelse ske med någon av dem ska förvaltaren inte utan starka skäl avstå från detta av den anledningen att det blir aktuellt med edgång för den andra. Rättens sammanträde ska hållas så snart som möjligt (jfr motsvarande skyndsamhetskrav i 3 §).

Tingsrätten har att självmant pröva om edgång kan antas vara av betydelse för boutredningen.

I tredje stycket anges en särskild krets av personer som är undantagna från skyldigheterna enligt första och andra styckena, och bestämmelsen överförs oförändrad i sak från hittillsvarande andra stycket andra meningen.

I fjärde stycket anges att om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än gäldenären ska lämna en bekräftelse får frågan hänskjutas till rättens prövning av den som har framställt begäran. Begäran kan komma från t.ex. en borgenär eller tillsynsmyndigheten. Förvaltarens beslut bör dokumenteras. Om förvaltaren anser att en begäran bör bifallas fattas i regel inget beslut. I stället kallas personen i fråga till ett boupptecknings- sammanträde för att lämna bekräftelse eller så begär förvaltaren edgång. Ett positivt ställningstagande av förvaltaren till en begäran kan inte hänskjutas.

5 a § Om det finns anledning till det får rätten besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt. Är den som ska avlägga ed sjuk, får eden avläggas där han eller hon vistas.

Paragrafen, som är ny, innehåller vissa bestämmelser om var eden kan avläggas. Den motsvarar hittillsvarande 4 § andra stycket första och andra meningarna samt 5 § fjärde stycket sista meningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.2.

102

För det fall förvaltaren har begärt att gäldenären eller annan ska avlägga Prop. 2020/21:148 ed i stället för att bekräfta bouppteckningen (se 3 § första stycket och 5 §

andra stycket) får rätten besluta att den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt. Om skälet är att gäldenären eller någon annan är bosatt långt bort från den behöriga tingsrätten bör i första hand övervägas om ett deltagande på distans är möjligt och lämpligt.

5 b § Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångssammanträde.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som likställer ed och edgångssammanträde med bekräftelse och bouppteckningssammanträde. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Paragrafen avser fall där det i andra kapitel i denna lag eller i någon annan lag finns bestämmelser som på ett eller annat sätt talar om bekräf- telse eller bouppteckningssammanträde. Om gäldenären i en enskild konkurs i stället avlägger ed vid ett edgångssammanträde ska detta vid tillämpningen av bestämmelser på annat håll likställas med att en bekräf- telse lämnats vid ett bouppteckningssammanträde. Det kan gälla om det uppställs krav på att gäldenären har bekräftat bouppteckningen (se t.ex. 12 kap. 8 §) eller det anges att en tidsfrist ska räknas från boupptecknings- sammanträdet (se 8 kap. 10 §).

Tvångsmedel m.m.

6 § Gäldenären får inte efter det att konkursbeslutet har meddelats och innan han eller hon har bekräftat eller beedigat bouppteckningen bege sig utomlands utan rättens medgivande. Om det senare under konkursen finns skäl att befara att gälde- nären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären förbjudas att resa utomlands. Om gäldenären byter vistelseort, ska gäldenären meddela förvaltaren var han eller hon vistas.

Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utom- lands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får det meddelas förbud att utfärda pass för honom eller henne.

Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna den ort där han eller hon är bosatt undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gälde- nären förbjudas att lämna orten.

Paragrafen behandlar inskränkningar i gäldenärens rörelsefrihet i form av reseförbud och förbud att lämna den ort där gäldenären är bosatt. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.

Första stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed.

Övriga ändringar är endast språkliga.

9 § Om gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller överträder ett reseförbud enligt 6 §, får han eller hon efter omständigheterna antingen hämtas eller häktas. Detsamma gäller om det finns skäl att befara att gäldenären inte kommer att fullgöra en sådan skyldighet eller kommer att överträda ett sådant förbud.

103

Prop. 2020/21:148 Om någon annan än gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 5 § att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den, får han eller hon efter omständigheterna föreläggas vite, hämtas eller häktas.

Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Om gäldenären har överträtt ett reseförbud enligt 6 §, ska han eller hon dock häktas om det inte är uppenbart att det är onödigt.

Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hämtning, häktning och vite. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.2.

I första stycket görs ett tillägg. Gäldenären kan drabbas av en sanktion även om gäldenären inte iakttar vad som åligger honom eller henne enligt den nya 2 a § om bekräftelse av bouppteckningen.

Andra stycket justeras med anledning av att även annan än gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Ersättning för inställelse

14 § Om gäldenären är i behov av det, har han eller hon vid en inställelse till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet. Detta gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt 5 § för att bekräf- ta eller beediga bouppteckningen eller en viss uppgift i den, har han eller hon rätt till skälig ersättning av konkursboet för sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av rätten, om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Förskott får beviljas på ersättningen. Ett beslut enligt detta stycke gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

Om förvaltaren vägrar ersättning eller förskott på ersättning med begärt belopp enligt denna paragraf, får den som framställt begäran hänskjuta fråga till rättens prövning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning för inställelse vid förrättning eller vissa sammanträden enligt detta kapitel. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Bestämmelserna i första stycket blir tillämpliga även vid inställelse till ett bouppteckningssammanträde hos förvaltaren (se 2 a och 2 b §§).

Andra stycket ändras med anledning av att det i 5 § införs en ordning med i första hand en fakultativ bekräftelse av bouppteckningens uppgifter hos förvaltaren och i andra hand en fakultativ edgång inför rätten, se kommentaren till den paragrafen.

Enligt tredje stycket ska rätten enligt första meningen alltjämt besluta om ersättning för inställelse till gäldenären m.fl., om ersättningen avser en inställelse inför rätten. I andra fall är det enligt andra meningen, som är ny, förvaltaren som beslutar i frågan. En begäran om ersättning ska ges in till den som ska besluta i frågan. Av tredje meningen, som också är ny, framgår att rätten eller förvaltaren får bevilja förskott på den ersättning som paragrafen reglerar. Förskott bör beslutas endast om och i den ut- sträckning det är nödvändigt för att få till stånd en planerad inställelse. Enligt fjärde meningen, som även den är ny, gäller beslutet om ersättning och förskott på ersättning omedelbart om inte något annat förordnas.

104

I fråga om förskott och ersättningens storlek bör förvaltaren kunna Prop. 2020/21:148 hämta ledning i förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel

till vittnen, m.m. När förvaltaren beslutar om ersättning och förskott på ersättning betalas dessa av konkursboet och utgör en konkurskostnad (se 14 kap. 1 § första stycket 7).

I fjärde stycket, som är nytt, anges att om förvaltaren vägrar ersättning
eller förskott på ersättning med begärt belopp får frågan hänskjutas till
rätten för prövning av den som har framställt begäran. Det kan exempelvis
gälla ersättning eller förskott på ersättning för inställelse till ett samman-
träde hos förvaltaren. Förvaltarens beslut bör dokumenteras. Oavsett om
beslutet innebär att ersättning beviljas delvis eller att ersättning vägras helt
kan frågan hänskjutas till tingsrätten för prövning. Ett positivt ställnings-
tagande av förvaltaren kan inte hänskjutas. Frågan kan hänskjutas av den
som framställt begäran till förvaltaren. Det kan exempelvis vara gälde-
nären som ska inställa sig hos förvaltaren för att bekräfta bouppteckningen
och har fått avslag på sin begäran om ersättning för resan.
Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.
7 kap. Förvaltning och tillsyn
Förvaltarens allmänna åligganden m.m.
12 § Förvaltaren ska snarast ta hand om gäldenärens bo med dess räkenskaps-
information och annat material som rör boet.
Om gäldenären är bokföringsskyldig eller under det senaste året före konkurs-
ansökan har varit det, ska förvaltaren i den omhändertagna räkenskapsinforma-
tionen på lämpligt sätt ange dagen för omhändertagandet.
Den som på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsinformation om
gäldenärens bo är skyldig att lämna den till förvaltaren.
Paragrafen reglerar konkursförvaltarens skyldighet att omhänderta gälde-
närens bo. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
I paragrafen görs den ändringen att ”räkenskapsmaterial” ersätts med
”räkenskapsinformation”, jfr 1 kap. 2 § 8 bokföringslagen (1999:1078) om
innebörden av det senare begreppet. Vidare ersätts ”andra handlingar” med
”annat material” och hittillsvarande första stycket delas upp i två stycken.
Någon ändring i sak är inte avsedd.
13 § Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I den ska boets tillgångar tas upp
till noggrant uppskattade värden. I bouppteckningen ska vidare boets skulder tas
upp med uppgift om varje borgenärs namn och adress. Bouppteckningen ska dess-
utom innehålla en bedömning av om utdelning kan förväntas i konkursen.
Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egen-
dom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands. Om gäldenären har
uppgett att sådan egendom saknas, ska bouppteckningen innehålla uppgift om
detta.
I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också innehålla en förteck-
ning över boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.
Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till rätten och tillsynsmyndigheten så
snart som möjligt och senast en vecka före bouppteckningssammanträdet.
Om ett bevakningsförfarande ska äga rum och det ännu inte har getts in någon
bouppteckning till rätten, ska förvaltaren så snart som möjligt och senast en vecka
från beslutet om bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna
med uppgift om varje borgenärs adress till rätten och tillsynsmyndigheten. I kon-	105
	105

Prop. 2020/21:148 kurs hos ett kreditinstitut ska till bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med upp- lupen ränta. Detsamma gäller i ett värdepappersbolags konkurs, om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på konto. I ett livförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs ska på motsvarande sätt bifogas uppgift om försäkringstagarna och deras fordringar.

106

Paragrafen behandlar vad som gäller för upprättandet av konkursboupp- teckningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 7.1.

I första stycket görs två tillägg. Det ena tillägget är ett förtydligande om att konkursförvaltaren i bouppteckningen ska redovisa boets skulder. Avsikten är att förvaltaren i bouppteckningen redovisar de skulder som vid detta tillfälle är kända för honom eller henne. För att uppfylla skyldigheten bör förvaltaren normalt efterhöra med gäldenären för att säkerställa att skulderna redovisas på ett korrekt sätt i bouppteckningen. Det krävs inte att bouppteckningen, i detta tidiga skede av konkursförfarandet, innehåller någon mer ingående redovisning, men den bör oavsett det vara så nog- grann att den kan ligga till grund för gäldenärens bekräftelse av boupp- teckningen.

Det andra tillägget i första stycket är att bouppteckningen ska innehålla förvaltarens bedömning av förväntad utdelning i konkursen. Med detta avses i sammanhanget den prognos som förvaltaren gör beträffande förekomsten och omfattningen av utdelning i konkursen. Prognosen ska grundas på de uppgifter som är tillgängliga för förvaltaren i detta skede och det är naturligt att bedömningen av den anledningen kan vara förenad med viss osäkerhet. I vissa fall kan utdelningen vara beroende av en viss händelse, t.ex. utgången av en eventuell återvinningsprocess, vilket förval- taren med fördel kan ange. En prognos kan ges i form av ett möjligt utdel- ningsintervall. Prognosen är inte en uppgift som gäldenären eller annan ska bekräfta eller beediga (se 6 kap. 2 a, 3 och 5 §§). När det gäller kontaktuppgifter till varje borgenär behöver inte nödvändigtvis postadress redovisas. I stället kan en annan adress där borgenären nås, t.ex. dennes e- postadress, anges.

I tredje stycket ersätts ”räkenskapsmaterial” och ”andra handlingar” med ”räkenskapsinformation” respektive ”annat material”, se kommentaren till

12 §. Se prop. 1994/95:189 s. 31 om omfattningen av förteckningsskyldig- heten.

I fjärde stycket regleras ingivandet av förvaltarens bouppteckning. Tids- fristen för förvaltarens ingivande av bouppteckningen kopplas till boupp- teckningssammanträdet i stället för som hittills till edgångssammanträdet. För det fall det ändå hålls ett edgångssammanträde gäller fristen i för- hållande till det sammanträdet (se 6 kap. 5 b §).

Det hittillsvarande femte stycket utgår, vilket innebär att möjligheten för förvaltaren att låta bli att upprätta en bouppteckning när gäldenären själv har gjort det tas bort. Femte stycket motsvaras därmed av det hittills- varande sjätte stycket. I stycket ändras ”postadress” till ”adress”, vilket gör det möjligt att ange t.ex. en e-postadress. Även sådana fordringar som anges i stycket, bl.a. insättningsborgenärers fordringar, är sådana skulder som enligt första stycket ska tas upp i bouppteckningen. Det kan lämpligen ske i en särskild förteckning, som senare vid behov kan användas i bevak- ningsförfarandet.

Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kreditmarknadsföretag, se Prop. 2020/21:148

1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning. Livförsäkringsbolag i hittillsvarande bestämmelse ersätts av livförsäkringsföretag, se 1 kap. 3 och 4 §§ försäk- ringsrörelselagen (2010:2043) om vad som utöver livförsäkringsbolag innefattas i det senare begreppet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

14 § Förvaltaren får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo med dess räkenskapsinfor- mation och annat material som rör boet. Detsamma gäller sådan räkenskaps- information som avses i 12 § tredje stycket.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om förvaltaren begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som åtgärden riktas mot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handräckning för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.2.

I första stycket första och andra meningarna anges, liksom hittills, att förvaltaren får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få tillgång till gäldenärens bo och material som rör boet. Att som hittills ange att en begäran bara får ske om det behövs är överflödigt. Uttrycken räkenskapsmaterial och andra handlingar ersätts med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommentaren till 12 §.

I andra stycket, som får nytt innehåll och ersätter hittillsvarande första stycket tredje–femte meningarna, anges i första meningen att vid hand- räckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägs- nande. Det innebär att bestämmelserna om verkställighet i annat fall i

16kap. 11–12 a §§ utsökningsbalken ska tillämpas. Vid sådan verkställig- het är också ytterligare bestämmelser tillämpliga. Till exempel tillämpas

2kap. 17 § nämnd balk där det bl.a. anges vilka befogenheter en förrätt- ningsman har. Bland befogenheterna märks att ett hus, rum eller för- varingsställe får genomsökas om det behövs för att handräckning ska kunna ske. Vidare ges förrättningsmannen rätt att låta öppna lås eller bereda sig tillträde på annat sätt om det krävs för att få tillträde till ett utrymme som är tillslutet. Även i övrigt anförtros förrättningsmannen vissa särskilt angivna möjligheter att använda tvång när det är befogat. I

18kap. utsökningsbalken finns bestämmelser om överklagande av hand- räckningsbeslut. Bestämmelserna i hittillsvarande andra stycket i före- varande paragraf om överklagande tas därmed bort.

Enligt utsökningsbalken ska den som åtgärden riktas mot underrättas i förväg. I andra styckets andra mening föreskrivs om möjlighet till unda- ntag från denna ordning. Om konkursförvaltaren begär det, ska en sådan underrättelse inte ske.

Övriga ändringar är endast språkliga.

107

Prop. 2020/21:148 Förvaltarens medelsförvaltning m.m.

19 § Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att bokföringen sker på något annat sätt.

Förvaltaren ska bevara räkenskapsinformationen under minst sju år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I övrigt tillämpas 7 kap. bokföringslagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss verksamhet.

När det gäller skyldighet att ta fram underlag för deklarations- och uppgifts- skyldighet och för kontroll av sådant underlag finns särskilda bestämmelser.

Paragrafen reglerar konkursförvaltarens ansvar för konkursboets bok- föring. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I andra stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommen- taren till 12 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

20 § Om konkursen inte är avslutad vid utgången av den sjätte kalendermånaden efter konkursbeslutet, ska förvaltaren inom en månad därefter till tillsynsmyndig- heten ge in en berättelse (halvårsberättelse), där de åtgärder som har vidtagits och som återstår att vidta för att avsluta konkursen ska anges. Halvårsberättelsen ska innehålla uppgifter om in- och utbetalningar under perioden eller en kronologisk och systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Om pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett kreditinstitut, ska till berättelsen bifogas kontoutdrag från institutet för hela perioden.

Senare under konkursen ska förvaltaren inom en månad från utgången av varje sexmånadersperiod lämna en halvårsberättelse för den senaste perioden. Halvårs- berättelsen ska då även innehålla upplysningar om orsakerna till att konkursen inte

har avslutats och en bedömning av när den kan avslutas.

	Förvaltaren ska snarast skicka en kopia av halvårsberättelsen till rätten.
	Paragrafen reglerar konkursförvaltarens halvårsberättelser. Övervägan-
	dena finns i avsnitt 6.1.3 och 8.2.
	Den huvudsakliga ändring som görs i första stycket rör tiden när en
	halvårsberättelse ska ges in. Ändringen sker med anledning av att det
	obligatoriska edgångssammanträdet avskaffas. I stället ska redovisning
	ske sex månader efter konkursbeslutet. Vidare knyts redovisningsperioden
	till kalendermånadsskiften. Om exempelvis ett konkursbeslut meddelas
	den 15 januari ska halvårsberättelsen ges in senast den 31 augusti och
	redovisningen avse tiden från konkursbeslutet och fram till och med den
	31 juli.
	I första stycket första meningen läggs till beträffande innehållet i den
	första berättelsen att den ska avse inte endast de åtgärder som har vidtagits
	utan också de åtgärder som återstår att vidta för att avsluta konkursen. Det
	gäller naturligtvis endast åtgärder som förvaltaren vid tidpunkten för
	redovisningen känner till behöver vidtas. Det ska vidare handla om åtgär-
	der av någon betydelse och alltså inte en uppräkning av varje löpande
	åtgärd som ska ske i förvaltningen. I tredje meningen tas kravet på bestyrkt
	kopia av kontoutdrag bort. Det tydliggörs också att kontoutdraget ska avse
	hela sexmånadersperioden, dvs. inte endast den tid då det skett någon
108	aktivitet på kontot. Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kredit-

marknadsföretag, se 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finan- Prop. 2020/21:148 sieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning.

I andra stycket görs tillägget att förvaltaren i de nästkommande halvårs- berättelserna även ska ange inte bara orsakerna till att konkursen inte har avslutats utan även en bedömning av när konkursen kan avslutas. Det kan t.ex. i komplexa och omfattande konkurser vara svårt att redan i den andra halvårsberättelsen ge någon bestämd prognos. Ju längre konkursen pågår, desto större krav kan dock ställas på prognosens träffsäkerhet. Om den prognos för utdelning som ska redovisas i bouppteckningen (se 7 kap. 13 § första stycket) vid tidpunkten för halvårsberättelsen har förändrats, kan förvaltaren lämpligen ange även det.

Att som hittills ange att åtgärderna i första stycket ska anges noggrant och att upplysningarna i andra stycket ska vara fullständiga är överflödigt. Övriga ändringar är endast språkliga.

22 § När konkursen avslutas, ska förvaltaren till gäldenären återställa räken- skapsinformation och annat material som rör boet och som förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte är möjligt, bevara materialet. Materialet ska bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering.

Paragrafen reglerar vad konkursförvaltaren efter konkursens avslutande ska göra med gäldenärens bokföringsmaterial som förvaltaren har tagit hand om. Övervägandena finns i avsnitt 7.1 och 7.3.

I paragrafen ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra handlingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommentaren till 12 §.

Ändringarna i övrigt i paragrafen innebär att det åligger förvaltaren att bevara sådant material som vid konkursens avslutande inte kan återlämnas till gäldenären. Det kommer alltså inte längre vara möjligt att lämna över materialet till tillsynsmyndigheten för förvaring. Det tydliggörs i paragra- fen att förvaltarens första uppgift är att försöka återlämna materialet till gäldenären.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Tillsynen över förvaltningen

28 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

Paragrafen innehåller tillsammans med 27 § bestämmelser om tillsyns- myndighetens tillsyn över konkursförvaltningen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

I första stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se kommen- taren till 12 §.

Särskild granskning

30 § Om en borgenär begär det, ska rätten förordna en granskningsman att med de befogenheter som anges i denna lag övervaka förvaltningen på borgenärens

109

Prop. 2020/21:148 vägnar. Till granskningsman ska den som borgenären föreslår utses, om han eller hon är lämplig.

Granskningsmannen ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation och annat material som rör boet.

Om borgenären begär det, ska även en ersättare för granskningsmannen utses. Bestämmelserna om granskningsman gäller även för ersättaren.

Rätten ska entlediga granskningsmannen om denne eller borgenären begär det eller om granskningsmannen visar sig inte vara lämplig.

Ersättningen till granskningsmannen ska betalas av borgenären.

Paragrafen behandlar frågor om granskningsman i konkurs. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.1.

I andra stycket ersätts uttrycken räkenskapsmaterial och andra hand- lingar med räkenskapsinformation respektive annat material, se komme- ntaren till 12 §.

Övriga ändringar är endast språkliga.

8 kap. Försäljning av egendom

Inledande bestämmelser

2 § Om gäldenären har drivit en rörelse, får förvaltaren, om det lagligen kan ske, fortsätta rörelsen för konkursboets räkning i den utsträckning det är ändamåls- enligt. Detsamma gäller om förvaltaren sedan rörelsen har lagts ned vill återuppta den. Rörelsen får dock fortsättas längre tid än ett år från konkursbeslutet endast om det finns särskilda skäl för det.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förvaltaren ska få fortsätta gäldenärens rörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Paragrafen ändras med anledning av att det obligatoriska edgångs- sammanträdet avskaffas. Fristen räknas i stället från konkursbeslutet. Övriga ändringar är endast språkliga.

Försäljning av lös egendom

9 § När lös egendom som tillhör gäldenären ska säljas exekutivt under konkursen tillämpas 6 § fjärde stycket. I ett sådant fall ska förvaltaren dessutom, om det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

Paragrafen ställer upp vissa skyldigheter för förvaltaren i samband med exekutiv försäljning av lös egendom.

I paragrafen görs en hänvisning även till 10 a § förmånsrättslagen (se prop. 1986/87:90 s. 432 f. om den paragrafen). Tillägget innebär att förval- taren vid exekutiv försäljning av lös egendom ska föra talan även för de borgenärer som har förmånsrätt på fordringar för arbete med föreskriven revision och upprättande av föreskrivna redovisningshandlingar, samt att underrätta nämnda borgenärer om framställt yrkande på vederbörandes vägnar (jfr 15 § förmånsrättslagen). Underrättelse sker på det sätt som förvaltaren finner lämpligt.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

110

10 § En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja Prop. 2020/21:148 att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens

samtycke ske tidigare än fyra veckor efter bouppteckningssammanträdet. Borge- nären ska minst en vecka innan borgenären vidtar någon åtgärd för att sälja egendomen ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, ska egendomen säljas exekutivt.

Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förord- ning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller reali- seras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Om egendomen har sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären redovisa för förvaltaren vad som har flutit in.

Om borgenären inte själv vill sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Förvaltaren får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.

Paragrafen reglerar försäljning av lös egendom som en borgenär innehar med handpanträtt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

Första stycket ändras med anledning av att det obligatoriska edgångs- sammanträdet ersätts av ett bouppteckningssammanträde hos konkurs- förvaltaren. För det fall det ändå hålls ett edgångssammanträde gäller fristen i förhållande till det sammanträdet (se 6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

9kap. Bevaknings- och anmärkningsförfarandet Bevakning

5 § En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordran för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos ett kreditinstitut på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i institutets konkurs, om uppgift om fordran har lämnats enligt 7 kap. 13 § femte stycket. Detsamma gäller beträffande värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags konkurs, om uppgift om fordran lämnats enligt det angivna lagrummet.

Paragrafen anger vissa situationer då en borgenär inte behöver bevaka sin fordran. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I andra stycket justeras hänvisningen till 7 kap. 13 §, se kommentaren

till den paragrafen. Med ett kreditinstitut avses en bank eller ett kredit-

111

Prop. 2020/21:148 marknadsföretag, se 1 kap. 5 § 10 lagen (2004:297) om bank- och finan- sieringsrörelse, vilket motsvarar hittillsvarande ordning. Livförsäkrings- bolag ersätts av livförsäkringsföretag, se 1 kap. 3 och 4 §§ försäkrings- rörelselagen (2010:2043) om vad som utöver livförsäkringsbolag inne- fattas i det senare begreppet.

Övriga ändringar är endast språkliga.

6 § I bevakningen ska borgenären ange fordrans belopp, om det är möjligt, och tydligt ange grunden för fordran. Om borgenären yrkar förmånsrätt, ska även grunden för den tydligt anges.

Till bevakningen ska borgenären bifoga de handlingar som åberopas till stöd för anspråket.

Paragrafen handlar om vad en bevakning ska innehålla. Paragrafen genom- för delvis artikel 28 i 2019 års insolvensdirektiv. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.6.

I första stycket tas kravet på att bevakningen, dvs. den handling genom vilken en borgenär anmäler sin fordran, ska vara egenhändigt under- tecknad av borgenären eller borgenärens ombud bort. Det innebär att det är möjligt att ge in en bevakning digitalt.

I andra stycket tas kravet på att handlingar till stöd för bevakningen ska ges in i original eller bestyrkt kopia bort. Det innebär att det är möjligt att ge in dessa digitalt.

Tredje stycket tas bort. Det är därför inte längre ett krav att bevakningen och bifogade handlingar ges in i två exemplar.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

7 § Rätten ska genast efter bevakningstidens utgång se till att förvaltaren får del av de inkomna bevakningshandlingarna.

Förvaltaren ska skyndsamt upprätta en förteckning över de fordringar som har bevakats. För varje fordran ska beloppet anges och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden för den samt den plats i förmånsrättsordningen som fordran får enligt borgenärens yrkande.

Förvaltaren ska skicka en kopia av förteckningen till rätten och tillsynsmyndig- heten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hanteringen av inkomna bevak- ningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakning inte längre ska ges in i två exemplar (se kommentaren till 6 §). Det anges därför att förvaltaren ska få del av bevakningshandlingarna i stället för att exemplar av dem ska överlämnas. Rätten bör alltjämt skicka handlingarna till förvaltaren. Det kan i regel göras digitalt.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Anmärkning

8 § När rätten beslutar att bevakning ska äga rum, ska rätten samtidigt, efter samråd med förvaltaren, bestämma

1.den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2.var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna ska hållas tillgäng- liga för granskning, och

112

3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas inför rätten om Prop. 2020/21:148 anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.

Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och högst fyra veckor räknat från bevakningstidens utgång. Om det behövs med hänsyn till för- hållandena i konkursen, får en längre anmärkningstid fastställas. Förliknings- sammanträdet får inte hållas tidigare än två eller senare än fyra veckor från ut- gången av anmärkningstiden.

Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om vad rätten har bestämt enligt denna paragraf.

Paragrafen reglerar anmärkningstiden och tidpunkten för förliknings- sammanträdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakningshandling inte längre ska ges in i två exemplar (se kommentaren till 6 §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

9 § Förvaltaren ska granska bevakningarna. Om förvaltaren finner anledning till anmärkning mot något yrkande om betalnings- eller förmånsrätt, ska han eller hon skriftligen anmäla det till rätten inom den tid som har bestämts enligt 8 § första stycket 1. I anmärkningen ska grunden för den anges tydligt.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärkning mot en bevakning. En sådan anmärkning ska framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket.

Paragrafen reglerar förvaltarens, borgenärernas och gäldenärens möjlig- heter att framställa anmärkning mot en bevakad fordran och om proce- duren i samband därmed. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.6.

Kravet i första stycket sista meningen på att en anmärkning ska vara egenhändigt undertecknad tas bort. Det blir därmed möjligt att ge in en anmärkning digitalt.

Det hittillsvarande tredje stycket om att en anmärkning ska ges in i två exemplar utgår.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Efterbevakning

21 § När en fordran har efterbevakats, ska rätten så snart som avgiften enligt 20 § andra stycket har betalats se till att förvaltaren får del av bevakningshandlingarna och, efter samråd med denne, bestämma

1.den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2.var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna ska hållas till- gängliga för granskning, och

3.tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas inför rätten om anmärkningar framställs.

Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och högst fem veckor från den dag avgiften enligt 20 § andra stycket betalades. Förliknings- sammanträdet inför rätten ska hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.

Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten, gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om att en fordran har efter- bevakats och vad rätten har bestämt enligt första stycket.

113

Prop. 2020/21:148 Paragrafen innehåller bestämmelser om efterbevakning. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

Första stycket justeras med anledning av att en bevakningshandling inte längre ska ges in i två exemplar, se kommentaren till 6 §.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

10 kap. Avskrivning av konkurs

2 § Konkursen får inte avskrivas enligt 1 § förrän bouppteckningen har bekräftats och förvaltaren har lämnat sin förvaltarberättelse.

Om bouppteckningen inte kan bekräftas av gäldenären eller någon annan inom skälig tid och om det saknas anledning att anta att det genom bekräftelsen skulle visa sig att det finns tillgångar till betalning av konkurskostnaderna och andra skul- der som boet har ådragit sig, får konkursen avskrivas trots att någon bekräftelse inte har lämnats.

Paragrafen innehåller vissa villkor för att en konkurs ska kunna avskrivas enligt 1 §. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen ändras med anledning av att den obligatoriska edgången inför rätten ersätts av en bekräftelse av gäldenären hos förvaltaren. För det fall det ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräf- telse (se 6 kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

11 kap. Utdelning

Utbetalning av utdelningsmedel

12 § En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från

1.dagen då beslutet att fastställa utdelningen fick laga kraft, eller

2.den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som en borgenär har förlorat sin rätt till ska fördelas mellan de borgenärer som har bevarat sin rätt och i andra hand överlämnas till gäldenären.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att en borgenär ska förlora sin rätt till utdelning och vad som ska hända med de medel som en borgenär har förlorat sin rätt till. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

I första stycket görs den ändringen att borgenären måste göra anspråk på medlen inom ett år i stället för som hittills inom två år.

Övriga ändringar är endast språkliga.

13 a § Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär understiger 300 kronor ska beloppet inte betalas ut till borgenären, om det inte finns särskilda skäl för det. Beloppet ska i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte har tillgodosetts fullt ut.

Paragrafen innehåller en beloppsbegränsningsregel vid utbetalning av utdelningsmedel. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I paragrafen höjs beloppsgränsen från 100 kronor till 300 kronor för när utdelning inte ska betalas ut till en borgenär utan i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som inte har tillgodosetts fullt ut. Utbetalning av

114

lägre belopp får dock alltjämt ske, om det finns särskilda skäl (se prop. Prop. 2020/21:148 1990/91:22 s. 8).

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Efterutdelning

21 § Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan fördelas utan att ett förslag till efterutdelning upprättas och om tillsynsmyndigheten medger det, får förvaltaren dela ut medlen till berättigade borgenärer utan att föregående bestämmelser i detta kapitel iakttas. För utbetalningen gäller dock 9 § andra stycket och 13 a §. En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från det att förvaltaren har anmält till rätten att medlen har skickats till borgenären.

Första stycket tillämpas också för det fall att det finns skäl att upprätta ett
utdelningsförslag men medlen inte räcker till betalning av de kostnader som är
förenade med detta.
Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förvaltaren ska få genomföra
ett formlöst efterutdelningsförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
I första stycket tredje meningen görs den ändringen att en borgenär
förlorar sin rätt till efterutdelning om borgenären inte gör anspråk på med-
len inom ett år, i stället för som hittills inom två år.
Övriga ändringar är endast språkliga.
12 kap. Ackord i konkurs m.m.
Sammanträde för prövning av ackordsförslag
8 § Om ackordsförslaget tas upp, ska rätten genast kalla borgenärerna till ett
sammanträde för att pröva förslaget. Innan gäldenären har bekräftat bouppteck-
ningen, får kallelse utfärdas endast om det finns synnerliga skäl för det. Kallelsen
ska kungöras.
Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det att ackordsförslaget
togs upp och inte heller innan tvistefrågor som har uppkommit genom anmärk-
ningar mot bevakade fordringar har handlagts vid förlikningssammanträdet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om kallelse till sammanträde inför
rätten för att pröva ett förslag om ackord i en konkurs. Övervägandena
finns i avsnitt 6.1.1.
Första stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska
bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed. För det fall det
ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräftelse (se
6 kap. 5 b §).
Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.
10 § Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget ska förvaltaren närvara.
Om gäldenären inte kan infinna sig personligen, bör han eller hon inställa sig
genom ombud.
Förvaltaren ska tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att
rösta i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får
utövas. Om det mot någon av dessa fordringar har framställts en anmärkning som
inte har prövats eller, för det fall efterbevakning har skett, anmärkningstiden ännu
inte har gått ut, ska det särskilt anges i förteckningen.
Om gäldenären inte har bekräftat bouppteckningen, ska anledningen till det
uppges vid sammanträdet.	115
	115

Prop. 2020/21:148

Paragrafen behandlar sammanträdet för prövning av ackordsförslaget. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

I första stycket första meningen inskärps närvarokravet för förvaltaren vid sammanträdet. Innebörden är att förvaltaren inte bara ”bör” närvara utan ”ska” närvara.

Tredje stycket justeras med anledning av att gäldenären i första hand ska bekräfta bouppteckningen och inte som hittills avlägga ed. För det fall det ändå avläggs ed gäller vad som föreskrivs i paragrafen för bekräftelse (se

6kap. 5 b §).

Övriga ändringar är endast språkliga.

15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs

Formen för kungörande

1 § Kungörelser enligt denna lag ska ske i Post- och Inrikes Tidningar. Om det finns särskilda skäl får därutöver en kungörelse ske på annat sätt.

Dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.

I 8 kap. 11–13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande av auktion i vissa fall.

Paragrafen innehåller bestämmelser om formen för kungörande. Över- vägandena finns i avsnitt 5.4.

Av första stycket framgår att kungörelser enligt denna lag i regel endast ska införas i Post- och Inrikes Tidningar och inte som hittills även i ortstidningar. Kungörelse får dock även ske på annat sätt men endast om det finns särskilda skäl. Det innebär att möjligheten till kompletterande kungörelse ska användas restriktivt. Det ska krävas att det är motiverat av särskilda omständigheter i den enskilda konkursen. Det kan undantagsvis vara fallet om det finns behov av att geografiskt eller i sak rikta kungörel- sen mot en särskild grupp borgenärer. En sådan kompletterande kun- görelse kan ske i det forum som är ändamålsenligt i det enskilda fallet, t.ex. i ortstidning eller facktidskrift eller på en relevant webbplats. De närmare förutsättningarna för kungörelse som sker på annat sätt än i Post- och Inrikes Tidningar kan regleras i förordning.

I andra stycket, som får nytt innehåll, anges att dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar. Tider som räknas från kungörandet i denna lag ska därför börja räknas från den dagen.

I tredje stycket, som är nytt, tas en upplysning in om att det finns bestäm- melser om kungörande av auktion i 8 kap. Denna reglering har sin mot- svarighet i hittillsvarande andra stycket.

Formen för kallelser och underrättelser m.m.

4 § Skriftliga kallelser och underrättelser enligt denna lag ska ske med post eller på något annat lämpligt sätt, om inte något annat följer av särskilda föreskrifter om delgivning.

Om förvaltaren ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning.

116

Paragrafen reglerar frågor om formen för kallelser och underrättelser i Prop. 2020/21:148 konkursförfarandet och om delgivning. Övervägandena finns i avsnitt 5.5,

5.6 och 6.1.3.

I första stycket görs ett tillägg som innebär att kallelser och under- rättelser inte endast får sändas med post utan även på annat lämpligt sätt. Därmed möjliggörs att kallelser och underrättelser förmedlas digitalt. Vad som utgör ett lämpligt sätt får avgöras i det enskilda fallet bl.a. utifrån handlingarnas innehåll och mottagare.

Bestämmelsen i andra stycket om delgivning justeras till att endast gälla förvaltaren. För domstol och tillsynsmyndigheten gäller, i den utsträck- ning delgivningsfrågan inte är särskilt reglerad, 33 kap. 3 a § rättegångs- balken respektive 25 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900).

Delgivningsbestämmelsen är tillämplig när förvaltaren kommunicerar uppgifter till en part eller någon annan. Det kan gälla att någon bereds tillfälle att yttra sig i en fråga eller kallas till ett sammanträde eller att beslut eller andra handlingar expedieras.

Som utgångspunkt behöver förvaltarens kommunikation med parter och andra inte ske genom delgivning. Det är förvaltaren som avgör om del- givning ska ske i det enskilda fallet. I första hand kan det bli aktuellt vid kallelse till bouppteckningsförrättning enligt 6 kap. 2 § eller boupp- teckningssammanträde enligt 6 kap. 2 a och 2 b §§, om det finns anledning att tro att gäldenären inte frivilligt dyker upp och det därför kan bli aktuellt att i domstol begära att han eller hon hämtas till sammanträdet enligt 6 kap.

9 §. Det kan av samma anledning också bli aktuellt när någon annan än gäldenären kallas till sammanträde enligt 6 kap. 5 § för att bekräfta boupp- teckningen.

Om förvaltaren väljer att använda delgivning tillämpas delgivningslagen (2010:1932), se 10 § den lagen om möjliga delgivningssätt som står för- valtaren till buds.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller 2 kap. 24 §, 6 kap. 3– 5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i deras äldre lydelser.

3.De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.

Enligt första punkten ska lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2021. Som utgångspunkt ska de nya bestämmelserna gälla även för konkurser

som har beslutats före ikraftträdandet. Det finns dock ett antal undantag. Enligt andra punkten gäller ett antal uppräknade bestämmelser i sina

äldre lydelser, om konkursen har beslutats före ikraftträdandet. Det gäller bestämmelser om bl.a. edgång (2 kap. 24 § och 6 kap. 3–5 §§). Över- gångsbestämmelsen innebär i denna del bl.a. att ett edgångssammanträde ska hållas i enlighet med vad tingsrätten har bestämt, kungjort och kallat till i samband med sitt före ikraftträdandet fattade konkursbeslut. Om gäldenären inte inställer sig vid detta sammanträde, får i enlighet med äldre bestämmelser ett nytt sammanträde hållas. Av andra punkten framgår vidare att den nya beloppsgränsen för utbetalning av små belopp i utdel-

ning (11 kap. 13 a §) endast ska tillämpas i konkurser som har beslutats

117

Prop. 2020/21:148 efter ikraftträdandet. Vidare ska inte de nya bestämmelserna om den tid inom vilken en borgenär måste göra anspråk på utdelningsmedel (11 kap. 12 och 21 §§) gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.

Enligt tredje punkten gäller de uppräknade nya bestämmelserna endast i en konkurs som beslutats efter ikraftträdandet. Någon bekräftelse enligt 6 kap. 2 a och 2 b §§ ska alltså inte lämnas i det fall en konkurs har beslutats före ikraftträdandet utan då gäller äldre bestämmelser om edgång (se andra punkten). När det enligt de nya bestämmelserna i vissa fall talas om bekräftelse eller bouppteckningssammanträde gäller det enligt 6 kap. 5 b § för ed och edgångssammanträde, även om det rör ed som avlagts enligt äldre bestämmelser.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Tillstånd m.m.

6 § Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får rörelsen fort- sättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas en föreståndare enligt 3 § för denna.

Om det inte redan finns en godkänd föreståndare, ska inom två månader från dödsfallet, konkursbeslutet eller beslutet om förvaltare en ansökan göras om god- kännande av föreståndare. Godkänns inte föreståndaren, ska Polismyndigheten lämna den som driver rörelsen tillfälle att inom viss tid ansöka om godkännande av en annan föreståndare. Godkänns inte heller den andra föreståndaren, anses till- ståndet ha upphört att gälla tre veckor efter det att beslutet i ärendet fick laga kraft.

Om inte den ansökan som avses i andra stycket görs inom föreskriven tid, anses tillståndet för rörelsen ha upphört att gälla den dag då tiden gick ut.

Paragrafen reglerar situationen att en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt föräldrabalken. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

I andra stycket görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet avskaffas. När en tillståndshavare försätts i konkurs ska en ansökan om godkännande av föreståndare ske inom två månader från konkursbeslutet i stället för som hittills inom två månader från edgångssammanträdet. Ett konkursbeslut gäller omedelbart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Övriga ändringar är endast språkliga eller redaktionella.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts

ikonkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringarna i 6 § inte ska tillämpas i det fall tillståndshavaren har försatts i konkurs före ikraftträdandet. Enligt den

118

Prop. 2020/21:148 nämnda tid får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkurs- beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndstalan i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3.

I andra stycket andra meningen görs en ändring med anledning av att det obligatoriska edgångssammanträdet inför rätten avskaffas. Fristen ska i stället löpa under sex månader från konkursbeslutet. Ett konkursbeslut gäller omedelbart (16 kap. 4 § konkurslagen [1987:672]) och tiden räknas från beslutet och inte från när det fick laga kraft.

Övriga ändringar är endast språkliga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts

ikonkurs före ikraftträdandet.

Av andra punkten framgår att ändringarna i 5 kap. 5 § inte ska tillämpas i det fall stiftelsen redan var försatt i konkurs vid ikraftträdandet. Enligt den äldre bestämmelsen som då är tillämplig räknas tiden för att väcka talan från edgångssammanträdet.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

2 kap. Företagsrekonstruktion i allmänhet

Ansökan om företagsrekonstruktion

1 § En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av en borgenär. Ansökan ska göras skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

Paragrafen innehåller bestämmelser om en ansökan om företagsrekon- struktion. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Forumbestämmelsen i första stycket moderniseras språkligt. Kravet i hittillsvarande första stycket tredje meningen på att ansökan ska under- tecknas flyttas till 1 a §.

1 a § En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

120

Prop. 2020/21:148

122

12.7Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihets- förordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författ- ning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

OrganVerksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan i	all verksamhet
Jönköping Aktiebolag
Konkursförvaltare	verksamhet i en konkurs som rör
	bekräftelse av bouppteckning (SFS
	1987:672)
Kungliga Svenska Aeroklubben	besiktning och tillsyn av luftfartyg
	samt utfärdande och förnyande av
	luftvärdighetsbevis och miljövärdig-
	hetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Bilagan innehåller de privaträttsliga organ hos vilka tryckfrihetsförord- ningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen innebär att konkursförvaltare tas in i bilagan och att hand- lingsoffentlighet ska tillämpas i förvaltares konkursverksamhet när det gäller handläggningen av frågor om en gäldenärs eller någon annans bekräftelse av en bouppteckning enligt 6 kap. 2 a, 2 b och 5 §§ konkurs- lagen (1987:672). Detta innebär att det som föreskrivs i tryckfrihets- förordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar i tillämpliga delar ska gälla i denna del av förvaltarens verksamhet. Förvaltaren ska vidare vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen jämställas med myndighet, se bl.a. 4–6 kap. och arkivlagen (1990:782). Detta framgår av 2 kap. 4 §.

12.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

21 kap. Skadestånd

Ett konkursbos rätt att föra talan

13 § Om föreningen har försatts i konkurs på en ansökan som har gjorts innan den tid som anges i 12 § har gått ut, får konkursboet föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och 9 §§. Efter utgången av den tid som anges i 12 § får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet.

Promemorians lagförslag

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

1Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)1

dels att 2 kap. 26 §, 7 kap. 7, 14 a och 29 §§, 9 kap. 14, 17 och 18 §§, 11 kap. 17 §, 12 kap. 9, 12, 16 och 18 §§, 14 kap. 10 och 15 §§ och 16 kap. ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 26 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 § ska utgå,

dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 2 kap. 1–4, 23 och 24 §§, 3 kap. 2, 4 och 6 §§,

4kap. 20 §, 6 kap. 2–7, 9–11 och 14 §§, 7 kap. 3, 5, 9, 10, 12–15, 19–22, 27, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 7, 9 och 10 §§, 9 kap. 1–11, 13, 15, 16 och 19–

21§§, 10 kap. 1–4 §§, 11 kap. 2, 5–9, 12, 13 a, 15, 18, 20 och 21 §§,

12kap. 1, 3, 4, 6–8, 10, 17, 20, 26 och 27 §§, 13 kap. 3–7 §§, 14 kap. 1, 3, 4, 6–9, 11, 12, 14, 17 och 18 §§, 15 kap. 1, 2 och 4 §§, 17 kap. 3 och 6 §§ och rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 6 kap. ska lyda ”Gäldenärens skyldigheter under boutredningen”,

dels	att det ska införas ett	nytt kapitel, 16 kap., tolv nya paragrafer,
6 kap.	2 a, 2 b, 5 a, och 6 a §§, 7 kap. 13 a, 15 a och 31 §§, 9 kap. 6 a och
6 b §§, 11 kap. 7 a §, 12 kap.		26 a § och 14 kap. 9 a §, och närmast före

6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.

Förvaltningen av boet står under	Förvaltningen av boet står under
tillsyn av tillsynsmyndigheten.	tillsyn	av tillsynsmyndigheten.
	Tillsynsmyndigheten utför även de
	andra uppgifter som anges i denna
	lag.
6 §
Om det i någon annan lag har	Om en annan lag innehåller
meddelats någon bestämmelse som	någon	bestämmelse som avviker

1Senaste lydelse av


7 kap. 14 a § 1995:308
9 kap. 14	§ 1995:793
12 kap. 16		§ 1990:1072
14 kap. 10		§ 2005:190
16 kap. 8	§ 2006:706		125
16 kap. 9	§ 1994:1050.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

avviker från denna lag, gäller den från denna lag, tillämpas den

bestämmelsen.bestämmelsen. Angående tillämpligheten av

rättegångsbalken ges bestämmelser i det följande.

2 kap.

1 §2

En ansökan om konkurs görs	En ansökan om konkurs görs
skriftligen hos den tingsrätt där	skriftligen till tingsrätten.
gäldenären bör svara i tvistemål
som angår betalningsskyldighet i
allmänhet. Ansökan ska vara egen-
händigt undertecknad av sökanden
eller sökandens ombud.

Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans

	innehåll.
		2 §
	Har en konkursansökan	gjorts	Konkursansökan ska vara egen-
	hos en tingsrätt som inte	är be-	händigt undertecknad av sökanden
	hörig, skall rätten genast	sända	eller sökandens ombud.
	handlingarna i ärendet till den
	tingsrätt som enligt vad dessa visar
	är behörig och underrätta sökan-
	den. Ansökan skall anses gjord, när
	ansökningshandlingen kom	in till
	den förra tingsrätten.
			Om ansökan ges in elektroniskt,
			ska den skrivas under med en sådan
			avancerad elektronisk underskrift
			som avses i artikel 3 i Europapar-
			lamentets och rådets förordning
			(EU) nr 910/2014 av den 23 juli
			2014	om elektronisk identifiering
			och betrodda tjänster för elektro-
			niska transaktioner på den inre
			marknaden och om upphävande av
			direktiv 1999/93/ EG, i den ur-
			sprungliga lydelsen.
			Regeringen eller den myndighet
			som	regeringen bestämmer får
126	2 Senaste lydelse 2017:479.

meddela föreskrifter om undantag från kravet på underskrift för an- sökningar som ges in elektroniskt.

3§3

Görs ansökningen av gäldenä-

ren, bör till ansökningshandlingen
bifogas en av gäldenären under-
skriven förteckning över boets till-
gångar och skulder med uppgift om
varje borgenärs namn och post-
adress samt om det räkenskaps-
material och de andra handlingar
som rör boet.
Ansöker ett dödsbo eller en döds-				Om ett dödsbo eller en dödsbo-
bodelägare om att boet skall för-				delägare ansöker om att dödsboet
sättas i konkurs, skall till ansök-				ska försättas i konkurs, ska till
ningshandlingen fogas en bestyrkt				ansökan bifogas bouppteckningen
kopia av bouppteckningen efter den				efter den döde och, om bouppteck-
döde och, om bouppteckningen har				ningen har registrerats, bevis om
registrerats, bevis om detta. Har				detta. Om inte en bouppteckning
inte bouppteckning förrättats, skall				har förrättats, ska uppgift om varje
uppgift om varje delägares namn				delägares namn och adress lämnas.
och postadress lämnas.
			4 §
Görs ansökningen av en borge-				Om en borgenär ansöker om
när, skall han vid ansökningen				konkurs, ska borgenären i ansökan
lämna uppgift om sin fordran och				lämna uppgift om sin fordran och
de omständigheter i övrigt på vilka				de omständigheter i övrigt på vilka
han grundar yrkandet. Han skall				yrkandet grundas.
även i original eller kopia bifoga de
handlingar som han vill åberopa.
Ansökningshandlingen		och	de
handlingar som har bifogats denna
skall ges in i två exemplar.
				Borgenären ska till ansökan bi-
				foga de handlingar som åberopas.
			23 §
I fråga om rätt till ersättning för				I fråga om rätt till ersättning för
kostnader vid prövning av en borge-				kostnader vid prövning av en
närs konkursansökan gäller 18 kap.				borgenärs konkursansökan gäller
rättegångsbalken	i	tillämpliga		18 kap. rättegångsbalken. Bestäm-
delar. Bestämmelsen i 18 kap. 2 §				melsen i 18 kap. 2 § ska dock inte
skall dock inte tillämpas. Borge-				tillämpas.
nären får utan	hinder av		14 §

3Senaste lydelse 2001:97.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

127

När ett beslut om konkurs med- delas, ska tingsrätten snarast utse förvaltare.

Konkursbeslutet ska genast kun- göras.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

samma kapitel i konkursen göra gällande fordran på ersättning för sådana kostnader i den ordning som gäller för andra fordringar.

24 §

När ett beslut om konkurs med- delas, skall tingsrätten

1.genast bestämma tidpunkt för det sammanträde vid vilket gälde- nären skall avlägga bouppteck- ningsed (edgångssammanträde),

2.snarast utse förvaltare,

3.kalla gäldenären, förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den borge- när som har gjort konkursansök- ningen till edgångssammanträdet.

Konkursbeslutet skall genast kungöras. Genom kungörelsen kallas övriga borgenärer till ed- gångssammanträdet.

Kallelsen till gäldenären enligt första stycket 3 skall delges.

	3 kap.
	2 §4
	En rättshandling mellan gälde-	En rättshandling mellan gälde-
	nären och någon annan som företas	nären och någon annan som företas
	senast dagen efter den då kungörel-	senast dagen efter den dag konkurs-
	sen om konkursbeslutet var införd i	beslutet kungjordes ska trots 1 §
	Post- och Inrikes Tidningar ska	gälla, om det inte visas att den andre
	trots 1 § gälla, om det inte visas att	kände till beslutet eller att det fanns
	den andre kände till beslutet eller att	omständigheter som gav	honom
	det fanns omständigheter som gav	eller henne skälig anledning att anta
	honom eller henne skälig anledning	att gäldenären var försatt i konkurs.
	att anta att gäldenären var försatt i	En överlåtelse av eller ett annat för-
	konkurs. En överlåtelse av eller ett	fogande över egendom som på
	annat förfogande över egendom	grund av detta ska gälla, ska dock,
	som på grund av detta ska gälla, ska	om konkursboet utan	oskäligt
	dock, om konkursboet utan oskäligt	uppehåll begär det, gå åter mot att
	uppehåll begär det, gå åter mot att	boet ersätter den andre vad han eller
	boet ersätter den andre vad han eller	hon har betalat jämte nödvändig
	hon har betalat jämte nödvändig	eller nyttig kostnad.
	eller nyttig kostnad.
	Första stycket andra meningen gäller inte egendom som anges i 8 kap.
	10 § andra stycket.
128	4 Senaste lydelse 2014:1456.

Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.

Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra jäm- förbara värdehandlingar.

4 §5

För att ta i anspråk gäldenärens	För att ta i anspråk gäldenärens
lön och därmed jämställda förmå-	lön och därmed jämställda förmå-
ner som överstiger förbehållsbelop-	ner som överstiger förbehållsbelop-
pet får förvaltaren för konkursboets	pet får förvaltaren för konkursboets
räkning hos kronofogdemyndigheten	räkning ansöka om utmätning enligt
begära utmätning enligt 7 kap.	7 kap. utsökningsbalken.
utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra stycket utsöknings- balken.

6 §6

Tvister mellan förvaltaren och	En tvist mellan förvaltaren och
gäldenären eller annan i frågor som	gäldenären eller någon annan i en
avses i 4 och 5 §§ skall prövas av	fråga som avses i 5 § ska prövas av
tillsynsmyndigheten på ansökan av	tillsynsmyndigheten på ansökan av
förvaltaren, en borgenär, gälde-	förvaltaren, en borgenär, gälde-
nären eller en underhållsberättigad.	nären eller en underhållsberättigad.
Myndigheten skall inhämta yttran-
den i den omfattning som behövs för
prövningen. Myndighetens beslut
gäller omedelbart, även om det
överklagas. Beslutet skall efter an-
sökan ändras, om senare upplysta
omständigheter eller ändrade för-
hållanden motiverar det.
Tillsynsmyndighetens beslut i ett	Tillsynsmyndighetens beslut en-
ärende som avses i första stycket får	ligt första stycket ska efter ansökan
överklagas av den vars rätt berörs	ändras, om det är motiverat med
av beslutet. I fråga om ett sådant	hänsyn till senare anförda omstän-
överklagande tillämpas bestämmel-	digheter eller ändrade förhållan-
serna i utsökningsbalken om över-	den.
klagande av beslut om utmätning av
lön.

5Senaste lydelse 1995:308.

6Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

129

Prop. 2020/21:148	4 kap.
Bilaga 2	4 kap.
Bilaga 2	20 §
	20 §
		En talan om återvinning enligt
		19 § första stycket 1 eller andra
		stycket ska väckas genom stämning
		vid den tingsrätt som har beslutat
		om konkursen.
	Talan vid allmän domstol om	En talan om återvinning får
	återvinning får väckas inom ett år	väckas inom ett år från dagen för
	från dagen för konkursbeslutet.	konkursbeslutet.	Talan	får även
	Talan får även väckas inom sex	väckas inom sex månader från det
	månader från det att anledning	att anledningen till den blev känd
	därtill blev känd för konkursboet.	för konkursboet.	Om	gäldenären
	Har gäldenären avhänt sig fast	har avhänt sig fast egendom eller
	egendom eller är det fråga om	det är fråga om återgång av en
	återgång av en bodelning, får talan	bodelning, får talan även väckas
	även väckas inom sex månader från	inom sex månader från den dag då
	den dag då lagfart söktes eller	lagfart söktes eller bodelningshand-
	bodelningshandlingen gavs in till	lingen gavs in till rätten.
	rätten.

En borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att få ersättning för denna av boet, i den mån kostnaden täcks av vad som

har kommit boet till godo genom rättegången.
		6 kap.
Upplysnings- och närvaroplikt			Upplysnings- och närvaroplikt
under konkurs			under boutredningen
		2 §
Gäldenären	skall	ge rätten,	Gäldenären	ska	ge rätten,
tillsynsmyndigheten, förvaltare och			tillsynsmyndigheten, förvaltare och
granskningsmän	de	upplysningar	granskningsmän	de	upplysningar
av betydelse för konkursutred-			av betydelse för konkursutred-
ningen som de begär. Upplysnings-			ningen som de begär. Upplysnings-
skyldigheten omfattar även egen-			skyldigheten omfattar även egen-
dom, som inte ingår i boet på grund			dom som inte ingår i boet på grund
av att den finns utomlands.			av att den finns utomlands.
Gäldenären skall på begäran av			Gäldenären ska på begäran av
förvaltaren närvara vid bouppteck-			förvaltaren närvara vid bouppteck-
ningsförrättningen. Är gäldenären			ningsförrättningen.
en juridisk person och finns det
flera ställföreträdare, gäller denna
skyldighet dock inte för en sådan

ställföreträdare vars närvaro för- valtaren anser sakna betydelse för boutredningen.

130

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

132

göra de tillägg till eller ändringar i								en bekräftelse enligt 2 a §, avlägga
bouppteckningen				som		han	anser	bouppteckningsed inför rätten. Till
behövs och med ed betyga att bo-								ansökan ska bouppteckningen bi-
uppteckningens uppgifter om till-								fogas.
gångar, skulder och räkenskaps-
material med gjorda tillägg eller
ändringar är riktiga och att det inte
enligt hans vetskap har oriktigt
utelämnats eller tagits upp någon
tillgång eller skuld.
Är gäldenären en juridisk person								Eden ska avläggas vid ett ed-
och	finns	flera		ställföreträdare,				gångssammanträde.		Rätten ska
behöver bouppteckningsed inte av-								hålla sammanträdet så snart som
läggas av en sådan ställföreträdare								möjligt. Gäldenären,		förvaltaren,
vars	edgång		förvaltaren				anser	tillsynsmyndigheten och i förekom-
sakna betydelse för boutredningen.								mande fall den borgenär som har
								gjort konkursansökan ska kallas till
								sammanträdet.
								Gäldenären ska vid edgångs-
								sammanträdet göra de tillägg till
								eller ändringar i bouppteckningen
								som han eller hon anser behövs och
								under ed intyga att bouppteck-
								ningens uppgifter om tillgångar,
								skulder och räkenskapsinformation
								med gjorda tillägg eller ändringar
								är riktiga och att det inte enligt
								gäldenärens	vetskap	har oriktigt
								utelämnats eller tagits upp någon
								tillgång eller skuld.
							4 §
Bouppteckningseden						skall	av-	Om gäldenären är en juridisk
läggas vid ett edgångssamman-								person och det finns flera ställ-
träde. Edgångssammanträdet							skall	företrädare,	gäller	skyldigheten
hållas tidigast en och senast två								enligt 2, 2 a och 3 §§ inte för en
månader		efter		konkursbeslutet.				sådan ställföreträdare vars när-
Sammanträdet			får		dock hållas			varo förvaltaren anser sakna be-
senare, om det är nödvändigt med								tydelse för boutredningen.
hänsyn till konkursboets omfattning
och	beskaffenhet. Om					gäldenären
är förhindrad av laga förfall att
avlägga eden vid edgångssamman-
trädet eller om bouppteckningen då
ännu inte har kommit in till rätten,
skall rätten så snart förfallet upp-
hör eller bouppteckningen kommer
in genom delgivning kalla gälde-
nären att		fullgöra			edgången. Ed-

Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en bekräftelse enligt 2 a § eller bekräf- ta en viss uppgift i bouppteck- ningen, om det kan antas att en sådan bekräftelse är av betydelse för boutredningen. Till samman- trädet ska förvaltaren kalla den som begäran avser, tillsynsmyndig- heten och i förekommande fall den borgenär som har begärt bekräf- telse.

På ansökan av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket, vid ett sam- manträde inför rätten avlägga bouppteckningsed enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i boupp- teckningen, om det kan antas att en sådan edgång är av betydelse för boutredningen. Till ansökan ska bouppteckningen bifogas. Till sam- manträdet ska rätten kalla förval-

gångssammanträdet skall trots det
hållas på utsatt tid.
När det finns anledning till det får	Om en förmyndare för gälde-
rätten besluta att gäldenären skall	nären ska bekräfta bouppteck-
avlägga eden inför en annan tings-	ningen eller avlägga bouppteck-
rätt. Är gäldenären sjuk får eden	ningsed, är även den omyndige, om
avläggas där han vistas. Edgången	han eller hon har fyllt 15 år, skyldig
får inte fullgöras före edgångs-	att på förvaltarens begäran göra
sammanträdet.	det. Detta gäller dock inte om det
	finns särskilda omständigheter som
	gör att det saknas anledning till
	bekräftelse eller edgång.

5§7

När det åligger en förmyndare att

avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär av- lägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär avlägga bouppteck- ningsed eller beediga viss uppgift i bouppteckningen, om det kan antas att sådan edgång är av betydelse för boutredningen. Detta gäller inte den som avses i 36 kap. 5 § rätte- gångsbalken såvitt gäller uppgift beträffande vilken han inte får höras som vittne, såvida han inte är närstående till gäldenären.

När ett yrkande om edgång enligt denna paragraf har framställts, skall rätten kalla förvaltaren, tillsynsmyndigheten och den som avses med yrkandet till förhandling inför rätten. Har yrkandet fram- ställts av en borgenär, skall även denne kallas. Kallelsen till den som avses med yrkandet skall delges.

7Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

133

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Bifalls yrkandet, skall edgången fullgöras genast om det lämpligen kan ske eller vid den senare tid- punkt som rätten bestämmer. I fråga om edgångens fullgörande gäller 4 § andra stycket.

taren och de som anges i första stycket andra meningen.

Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 § rättegångs- balken, när det gäller en uppgift som han eller hon inte får höras som vittne om.

5 a §

Det som någon annanstans än i detta kapitel är föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på bouppteckningsed och edgångs- sammanträde.

134

6 §

Gäldenären får inte efter det att	Gäldenären får inte utan med-
konkursbeslutet har meddelats och	givande bege sig utomlands efter
innan han har avlagt bouppteck-	det att konkursbeslutet har med-
ningsed bege sig utomlands utan	delats och innan han eller hon har
rättens medgivande. Om det senare	bekräftat eller beedigat bouppteck-
under konkursen finns skäl att	ningen.
befara att gäldenären genom att
lämna landet undandrar sig skyl-
dighet som föreskrivs i denna lag,
får förbud meddelas honom att resa
utomlands. Byter gäldenären vistel-
seort, skall han meddela förval-
taren var han vistas.
Om det finns skäl att befara att	Förvaltaren beslutar på ansökan
gäldenären åsidosätter ett förbud	av gäldenären i fråga om med-
att resa utomlands, får gäldenären	givande enligt första stycket.
åläggas att lämna ifrån sig sitt pass
till tillsynsmyndigheten. Om gälde-
nären inte har något pass, får
förbud att utfärda pass för honom
meddelas.
Om det finns skäl att befara att
gäldenären genom att lämna den
ort där han är bosatt undandrar sig
skyldighet som föreskrivs i denna
lag, får förbud meddelas honom att
lämna orten.

6 a §

Om det efter att gäldenären har bekräftat eller beedigat bouppteck- ningen finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gälde- nären förbjudas att resa utomlands.

Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gälde- nären inte har något pass, får för- bud att utfärda pass för honom eller

				henne meddelas.
				Om gäldenären byter vistelseort,
				ska gäldenären meddela förval-
				taren var han eller hon vistas. Om
				det finns skäl att befara att
				gäldenären genom att lämna den
				ort där han eller hon är bosatt
				undandrar sig en skyldighet som
				föreskrivs i denna lag, får gälde-
				nären förbjudas att lämna orten.
			7 §
Ett beslut om reseförbud eller om				Ett beslut enligt 6 a § meddelas
åläggande		för	gäldenären att	av rätten på ansökan av förvaltaren.
lämna ifrån sig sitt pass eller om				När det inte längre finns skäl för ett
förbud att utfärda pass meddelas av				sådant beslut, ska det omedelbart
rätten på begäran av förvaltaren				hävas.
eller tillsynsmyndigheten. När det
inte längre finns skäl för ett sådant
beslut,	skall	beslutet omedelbart
hävas.
Innan rätten meddelar beslut i en				Innan ett beslut meddelas, ska
fråga som avses i denna paragraf,				rätten ge gäldenären och tillsyns-
skall rätten ge gäldenären, förval-				myndigheten tillfälle att yttra sig,
taren	och	tillsynsmyndigheten		om det lämpligen kan ske och det
tillfälle att yttra sig, om det lämp-				inte är utan betydelse.
ligen kan ske och det inte är utan
betydelse. Rätten får också hålla
förhandling i frågan. Till en sådan
förhandling		skall	tillsynsmyndig-
heten, förvaltaren och gäldenären
kallas.	Kallelsen		till gäldenären
bör delges.
Ett beslut om reseförbud eller				Ett beslut om reseförbud eller
skyldighet för gäldenären att lämna				skyldighet för gäldenären att lämna

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

135

	Prop. 2020/21:148	ifrån sig sitt pass skall delges gälde-
	Bilaga 2
		nären.

ifrån sig sitt pass ska delges gälde- nären.

				9 §
	Om gäldenären undandrar sig att				Om gäldenären inte fullgör en
	fullgöra vad som åligger honom				skyldighet enligt 2–3 eller 5–6 a §
	enligt 2, 3, 5 eller 6 § eller över-				eller överträder ett reseförbud enligt
	träder ett	reseförbud enligt 6 §,			6 a §, får han eller hon efter om-
	kan han efter		omständigheterna		ständigheterna	antingen hämtas
	antingen hämtas eller häktas. Det-				eller häktas. Detsamma gäller om
	samma gäller om det finns skäl att				det finns skäl att befara att gälde-
	befara att gäldenären kommer att				nären inte kommer att fullgöra en
	undandra sig en skyldighet eller				sådan skyldighet eller kommer att
	överträda ett förbud som här har				överträda ett sådant förbud.
	angetts.
	Om någon annan än gäldenären				Om någon annan än gäldenären
	undandrar sig att fullgöra edgång				inte fullgör en skyldighet enligt 5 §
	som har förelagts honom enligt 5 §,				att bekräfta eller beediga boupp-
	kan han	efter	omständigheterna		teckningen, får han eller hon efter
	föreläggas vite, hämtas eller häktas.				omständigheterna föreläggas vite,
					hämtas eller häktas.
	Häktning i de fall som avses i				Häktning i de fall som avses i
	första och andra styckena får ske				första och andra styckena får ske
	endast om det finns synnerliga skäl				endast om det finns synnerliga skäl
	till det. Har gäldenären överträtt ett				till det. Om gäldenären har överträtt
	reseförbud	enligt		6 §, skall han	ett reseförbud enligt 6 eller 6 a §,
	dock häktas om det inte är uppen-				ska han eller hon dock häktas om
	bart att det är onödigt.				det inte är uppenbart att det är
					onödigt.
	Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.
				10 §
	Frågor om åtgärder enligt 9 §				Frågor om	åtgärder enligt 9 §
	eller om utdömande av förelagt vite				eller om utdömande av förelagt vite
	prövas av rätten på begäran av				prövas av rätten på ansökan av
	förvaltaren	eller		tillsynsmyndig-	förvaltaren.
	heten.
	Innan rätten beslutar i en fråga				Innan rätten beslutar i en fråga
	som avses i denna paragraf, skall				som avses i denna paragraf, ska
	rätten ge den som avses med				rätten ge den som avses med
	åtgärden, förvaltaren och tillsyns-				åtgärden och	tillsynsmyndigheten
	myndigheten tillfälle att yttra sig,				tillfälle att yttra sig, om det lämp-
	om det lämpligen kan ske och det				ligen kan ske och det inte är utan
	inte är utan betydelse.				betydelse.
	Begärs någon häktad, skall rätten				Om någon begärs häktad, ska
	på yrkande förordna biträde åt				rätten på yrkande förordna biträde
	honom, om det inte är uppenbart att				åt honom eller henne, om det inte är
	sådant inte behövs. Biträdet har rätt				uppenbart att sådant inte behövs.
	till ersättning av staten för arbete,				Biträdet har rätt till ersättning av
136	tidsspillan och utlägg. Rätten kan				staten för arbete, tidsspillan och

ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Ogillas häktningsyrkandet och beror detta på att sökanden inte har haft god- tagbara skäl för yrkandet, skall sökanden ersätta statens kostnader för biträdet.

utlägg. Rätten kan ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Om häktningsyrkandet avslås och detta beror på att sökan- den inte har haft godtagbara skäl för yrkandet, ska sökanden ersätta statens kostnader för biträdet.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

11 §
Rätten får hålla förhandling för	Rätten får hålla förhandling för
att pröva en fråga som avses i 10 §.	att pröva en	fråga	som avses i
Har häktning begärts, skall för-	7 eller 10 §. Om häktning har be-
handling hållas, om det inte är fara	gärts, ska förhandling hållas, om
i dröjsmål.	det inte är fara i dröjsmål.
Till förhandlingen skall tillsyns-	Till förhandlingen ska tillsyns-
myndigheten, förvaltaren och, om	myndigheten, förvaltaren och, om
möjligt, den som avses med åt-	möjligt, den som avses med åt-
gärden kallas. Den sistnämndes	gärden kallas.	Den	sistnämndes
kallelse skall delges. Han får	kallelse ska delges. Han eller hon
hämtas till förhandlingen, om det	får hämtas till förhandlingen, om
finns skäl till det. Har han kallats	det finns skäl till det. Om den som
till förhandlingen eller kan det antas	avses med åtgärden har kallats till
att han har avvikit eller på annat sätt	förhandlingen eller det kan antas att
håller sig undan, hindrar hans	han eller hon har avvikit eller på
utevaro inte att yrkandet prövas.	annat sätt håller sig undan, hindrar
	hans eller hennes utevaro inte att
	yrkandet prövas.
Har rätten beslutat om häktning	Om rätten har beslutat om häkt-
av någon som inte var närvarande	ning av någon som inte var
vid rätten, skall, så snart beslutet	närvarande vid rätten, ska, så snart
har verkställts, anmälan om detta	beslutet har verkställts, anmälan om
göras hos rätten. När en sådan	detta göras hos rätten. När en sådan
anmälan har gjorts, skall förhand-	anmälan har gjorts, ska en förhand-
ling i häktningsfrågan hållas snarast	ling i häktningsfrågan hållas snarast
och senast fyra dagar efter det att	och senast fyra dagar efter det att
häktningsbeslutet verkställdes.	häktningsbeslutet verkställdes.
Rätten skall med högst två	Rätten ska med högst två veckors
veckors mellanrum hålla förhand-	mellanrum hålla förhandling för att
ling för att pröva om den som är	pröva om den som är häktad fort-
intagen i häkte fortfarande skall	farande ska vara det. Om det inte
vara häktad. Finns det inte längre	längre finns skäl för häktning, ska
skäl för häktning, skall rätten	rätten omedelbart besluta att den
omedelbart förordna att den häkta-	häktade ska friges. Ingen får under
de skall friges. Ingen får under	konkursen hållas häktad längre tid
konkursen hållas häktad längre tid	än tre månader.
än tre månader.

137

Om gäldenären är i behov av det, är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet, när han eller hon till följd av 2–5 §§ in- ställer sig hos rätten eller någon annanstans. Detta gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig med anledning av en begäran om be- kräftelse eller en ansökan om edgång enligt 5 § första eller andra stycket, är han eller hon berättigad till skälig ersättning av konkursboet för sin inställelse.

Beslut om ersättning meddelas av rätten, om ersättningen avser inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om ersättning. Förskott får beviljas på ersätt- ningen.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

138

14 §

Om gäldenären är i behov av det, är han berättigad till skälig ersätt- ning av konkursboet för resa och uppehälle inom landet, när han till följd av bestämmelserna i 2–5 §§ inställer sig hos rätten eller någon annanstans. Vad som har sagts nu gäller även för en sådan person som avses i 13 §.

Har ett yrkande enligt 5 § andra stycket riktats mot någon annan än den som avses i 13 §, är han berättigad till skälig ersättning av boet för inställelse enligt 5 § tredje eller fjärde stycket.

Beslut om ersättning meddelas av rätten.

	7 kap.
	3 §
Innan rätten utser förvaltare eller		Innan rätten utser förvaltare eller
fattar beslut om att flera förvaltare		beslutar om att det ska finnas flera
skall finnas, skall tillsynsmyndig-		förvaltare, ska tillsynsmyndigheten
heten höras.		höras.
Frågor om att utse flera för-		En ansökan om att utse flera
valtare eller att dela förvaltningen		förvaltare eller att dela förvalt-
mellan flera förvaltare tas upp på		ningen mellan flera förvaltare görs
begäran av	tillsynsmyndigheten,	av tillsynsmyndigheten, förvaltare,
förvaltare, en granskningsman eller		en granskningsman eller en borge-
en borgenär. Tillsynsmyndigheten		när. Tillsynsmyndigheten och för-
och förvaltaren skall höras. Rätten		valtaren ska höras.
får, om det behövs, pröva frågan
vid en förhandling. Till förhand-
lingen skall	tillsynsmyndigheten,
förvaltaren och, om frågan har
väckts av någon annan, denne
kallas.
	5 §
Om en förvaltare begär att få		Om en förvaltare ansöker om att
avgå och visar skäl till det, skall		få avgå och visar skäl till det, ska
rätten entlediga honom.		rätten entlediga honom eller henne.

Trots första stycket är förval- taren inte skyldig att lämna borgenärer, granskningsmän eller gäldenären upplysningar om en underrättelse enligt 16 § innan förvaltaren lämnar sin slutredo- visning.

En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget skall entle- digas av rätten. Frågor om entle- digande tas upp på begäran av tillsynsmyndigheten, en gransk- ningsman, en borgenär eller gälde- nären.

En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om någon annan än förval- taren själv har begärt att för- valtaren skall entledigas, skall rätten, om det inte av särskilda skäl är onödigt, pröva frågan vid en förhandling. Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förval- taren och, om frågan har väckts av någon annan, denne kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenä- rerna hörs, skall de kallas till för- handlingen genom kungörelse.

Rätten får, om den finner skäl till det, i avvaktan på förhandlingen försätta en förvaltare ur tjänst- göring. Innan det sker skall tillsyns- myndigheten höras. Om en förval- tare försätts ur tjänstgöring, kan rätten utse någon annan att under tiden fullgöra hans åligganden.

En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget ska entle- digas av rätten. En ansökan om entledigande får göras av tillsyns- myndigheten, en granskningsman, en borgenär eller gäldenären.

En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts. Om rätten håller samman- träde i ärendet, ska tillsynsmyndig- heten alltid kallas. Om det är av särskilt intresse att borgenärerna hörs, ska de kallas till samman- trädet genom kungörelse.

Rätten får besluta att förvaltaren ska skiljas från sitt uppdrag för tiden till dess ärendet om entledi- gande avgörs, om det finns fara i dröjsmål. Innan det sker ska tillsynsmyndigheten höras. Rätten får utse någon annan att under tiden fullgöra förvaltarens åligganden.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

9 §

Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.

Förvaltaren är dock inte skyldig att lämna borgenärer, gransknings- män eller gäldenärer upplysningar om en anmälan enligt 16 § innan han avger slutredovisning.

10 §

I viktigare frågor skall förval-	Förvaltaren ska höra tillsyns-
taren höra tillsynsmyndigheten och	myndigheten i viktigare frågor eller
särskilt berörda borgenärer, om det	inför beslut i annars svårbedömda
inte föreligger hinder mot det.	frågor.
Förvaltaren skall i sådana frågor

139

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

höra även gäldenären, om det lämpligen kan ske.

Förvaltaren ska i viktigare frågor ge särskilt berörda borgenärer tillfälle att yttra sig, om det inte finns något hinder mot det. Även gäldenären ska ges tillfälle att yttra sig i sådana frågor, om det lämp- ligen kan ske.

	12 §8
Förvaltaren skall snarast ta hand		Förvaltaren ska snarast ta hand
om gäldenärens bo med det räken-		om gäldenärens bo med dess räken-
skapsmaterial och de andra hand-		skapsinformation och annat mate-
lingar som rör boet. Om gäldenären		rial som rör boet.
är eller under det senaste året före
konkursansökningen har varit bok-
föringsskyldig, skall	förvaltaren i
det omhändertagna	räkenskaps-
materialet på lämpligt sätt ange
dagen för omhändertagandet.

Den som på uppdrag av gälde- nären har upprättat räkenskaps- material rörande gäldenärens bo är skyldig att lämna ut materialet till förvaltaren i gäldenärens konkurs.

Om gäldenären är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig, ska förvaltaren i den omhändertagna räkenskapsinformationen på lämp- ligt sätt ange dagen för omhänder- tagandet.

Den som på uppdrag av gälde- nären har upprättat räkenskaps- information om gäldenärens bo är skyldig att lämna den till för- valtaren.

		13 §9
Förvaltaren	ska	upprätta en	Förvaltaren ska upprätta en
bouppteckning. I denna ska boets			bouppteckning. I den ska boets
tillgångar tas upp till noggrant			tillgångar tas upp till noggrant
uppskattade	värden.	Bouppteck-	uppskattade värden. I bouppteck-
ningen ska vidare innehålla uppgift			ningen ska vidare boets skulder tas
om varje borgenärs namn och			upp med uppgift om varje borge-
postadress.			närs namn och adress. Boupp-
			teckningen ska dessutom innehålla
			en bedömning av om utdelning kan
			förväntas i konkursen.

Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den finns utomlands.

140	8	Senaste lydelse 1995:793.
140	9	Senaste lydelse 2019:745.

Om gäldenären har uppgett att sådan egendom saknas, ska boupp- teckningen innehålla uppgift om detta.


I den utsträckning det behövs ska								I den utsträckning det behövs ska
bouppteckningen				också innehålla				bouppteckningen också innehålla
en förteckning			över		dels	räken-		en förteckning över boets räken-
skapsmaterial,			dels		andra	hand-		skapsinformation och annat mate-
lingar som rör boet.								rial som rör boet.
Bouppteckningen ska av förval-
taren ges in till rätten och tillsyns-
myndigheten så snart som möjligt
och senast en vecka före edgångs-
sammanträdet.
Har en av gäldenären under-
skriven bouppteckning förut getts in
till rätten, behöver någon ny boupp-
teckning inte upprättas, om förval-
taren anser att denna är tillförlitlig.
I så fall ska förvaltaren snarast
anmäla det till rätten och tillsyns-
myndigheten.
Om	bevakningsförfarande						ska
äga rum och någon bouppteckning
ännu inte har getts in till rätten, ska
förvaltaren så snart som möjligt
och senast en vecka från beslutet
om bevakningsförfarandet						skicka
en förteckning över borgenärerna
med uppgift om varje borgenärs
postadress till rätten och tillsyns-
myndigheten. I konkurs hos en
bank,	ett	kreditmarknadsföretag
eller ett företag som driver verk-
samhet enligt lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet ska till boupp-
teckningen eller borgenärsförteck-
ningen bifogas uppgift om insätt-
ningsborgenärerna och deras ford-
ringsbelopp		med		upplupen		ränta.
Detsamma gäller i ett värde-
pappersbolags konkurs om bolaget
har tillstånd att ta emot insätt-
ningar på konto. I ett livförsäk-
ringsbolags eller ett tjänste-
pensionsföretags				konkurs		ska	på
motsvarande sätt				bifogas		uppgift
om försäkringstagarna och deras

fordringar.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

141

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

142

13 a §

Förvaltaren ska ge in bouppteck- ningen till tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka före bouppteckningssamman- trädet.

14§10

Förvaltaren får, om det behövs,						Förvaltaren får begära handräck-
begära handräckning av krono-						ning	av	Kronofogdemyndigheten
fogdemyndigheten		för att kunna				för att omhänderta eller annars få
omhänderta eller annars få tillgång						tillgång till gäldenärens bo med
till gäldenärens bo med det räken-						dess	räkenskapsinformation			och
skapsmaterial och de andra hand-						annat material som rör boet. Det-
lingar som rör boet. Detsamma						samma gäller sådan räkenskaps-
gäller sådant	räkenskapsmaterial					information som avses i 12 § tredje
som avses i 12 § andra stycket.						stycket.
Kronofogdemyndigheten				får	då
genomsöka hus, rum eller för-
varingsställen	och,		om	tillträde
behövs till något utrymme som är
tillslutet, låta öppna lås eller ta sig
in på annat sätt. Kronofogdemyn-
digheten får även i övrigt använda
tvång i den mån det behövs för det
avsedda ändamålet och det kan
anses befogat med hänsyn till om-
ständigheterna. Våld			mot	person
får dock brukas endast om krono-
fogdemyndigheten möter motstånd
och i den mån det med hänsyn till
ändamålet med		ingripandet			kan
anses försvarligt.
I fråga om överklagande av						Vid handräckning gäller bestäm-
kronofogdemyndighetens				beslut		melserna		i	utsökningsbalken	om
eller åtgärd enligt första stycket						verkställighet av förpliktelser				som
tillämpas bestämmelserna i utsök-						inte	avser		betalningsskyldighet,
ningsbalken om talan mot utmät-						avhysning		eller avlägsnande. Om
ning i allmänhet.						förvaltaren begär det, ska Krono-
						fogdemyndigheten inte i förväg

underrätta den som åtgärden ska genomföras hos.

15§11

Förvaltaren	ska snarast upprätta	Förvaltaren ska snarast upprätta
en skriftlig berättelse om boets		en skriftlig berättelse (förvaltar-
tillstånd och	om orsakerna till	berättelse) om boets tillstånd och

10Senaste lydelse 1995:793.

11Senaste lydelse 2018:713.

gäldenärens obestånd, såvitt de har	om orsakerna till	gäldenärens
kunnat klarläggas, och om möjligt	obestånd, i den utsträckning de har
ange vid vilken tidpunkt obeståndet	kunnat klarläggas, och om möjligt
kan antas ha inträtt. Berättelsen ska	ange vid vilken tidpunkt obeståndet
vidare innehålla	kan antas ha inträtt.
	Förvaltarberättelsen	ska vidare
	innehålla

1.en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,

2.en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,

3.en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,

4.en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas,

5.en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller under det senaste året före konkursansökan har varit bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.

Berättelsen	ska snarast och			Om gäldenären har varit bok-
senast sex månader från konkurs-				föringsskyldig, ska den av gälde-
beslutet skickas till rätten, tillsyns-				nären senast upprättade balans-
myndigheten	och	varje borgenär		räkningen	bifogas	förvaltar-
som begär det. När det finns				berättelsen.
särskilda omständigheter får rätten
medge anstånd med			avlämnandet
av berättelsen.		Har	gäldenären
varit bokföringsskyldig, ska den av
gäldenären	senast		uppgjorda
balansräkningen		bifogas berättel-
sen.

15 a §

Förvaltaren ska snarast och senast sex månader från konkurs- beslutet ge in förvaltarberättelsen till tillsynsmyndigheten och låta varje borgenär som begär det få del av den.

Tillsynsmyndigheten får på ansö- kan av förvaltaren medge anstånd med att ge in förvaltarberättelsen, om det finns särskilda skäl.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

143

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

144

19§12

Förvaltaren ska bevara räken-		Förvaltaren ska bevara räken-
skapsmaterialet under minst sju år		skapsinformationen under minst
från utgången av det kalenderår då		sju år från utgången av det kalen-
konkursen	avslutades. I övrigt	derår då konkursen avslutades. I
tillämpas	7 kap. bokföringslagen	övrigt tillämpas 7 kap. bokförings-
(1999:1078).		lagen (1999:1078).

Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokförings- skyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll

över viss verksamhet.
Beträffande skyldighet att sörja				När det gäller skyldighet att ta
för underlag för deklarations- och				fram underlag för deklarations-
uppgiftsskyldighet och för kontroll				och	uppgiftsskyldighet				och	för
därav finns särskilda bestäm-				kontroll av sådant underlag finns
melser.				särskilda bestämmelser.
			20 §
Om konkursen inte är avslutad då				Om konkursen inte är avslutad
sex månader har förflutit efter				vid utgången av den sjätte kalen-
edgångssammanträdet, skall för-				dermånaden efter				konkursbeslutet,
valtaren inom en månad därefter till				ska förvaltaren inom en månad
tillsynsmyndigheten		avlämna en		därefter till tillsynsmyndigheten ge
berättelse, i vilken alla de åtgärder				in en berättelse (halvårsberättelse),
som har vidtagits för att avsluta				där alla de åtgärder som har
konkursen skall anges noggrant.				vidtagits och som återstår att vidta
Berättelsen skall innehålla upp-				för att avsluta konkursen ska anges.
gifter om in- och utbetalningar				Halvårsberättelsen				ska	innehålla
under den gångna perioden eller en				uppgifter om in- och utbetalningar
kronologisk	och	systematisk		under perioden eller en kronologisk
sammanställning av boets affärs-				och	systematisk		sammanställning
händelser. Har pengar under någon				av	boets	affärshändelser.				Om
del av denna period stått inne i bank				pengar under någon del av denna
eller kreditmarknadsföretag,			skall	period har varit insatta i ett kredit-
till berättelsen bifogas en av banken				institut, ska till berättelsen bifogas
eller kreditmarknadsföretaget			be-	kontoutdrag från institutet för hela
styrkt uppgift på de insättningar				perioden.
och uttag som har förekommit.
Senare under konkursen			skall	Senare		under		konkursen		ska
förvaltaren inom en månad från				förvaltaren inom en månad från ut-
utgången av varje sexmånaders-				gången av varje sexmånadersperiod
period avge en sådan berättelse				lämna en halvårsberättelse för den
som sägs i första stycket för den				senaste perioden. Berättelsen						ska
senaste perioden. Denna skall även				även	innehålla		upplysningar			om
innehålla fullständiga upplysningar				orsakerna till att konkursen inte har

12Senaste lydelse 2010:1512.

om orsakerna till att konkursen inte	avslutats och en bedömning av när	Prop. 2020/21:148
om orsakerna till att konkursen inte	avslutats och en bedömning av när	Bilaga 2
har avslutats.	i tid konkursen kan avslutas.	Bilaga 2
har avslutats.	i tid konkursen kan avslutas.
Förvaltaren skall snarast skicka
en kopia av berättelsen till rätten.

21§13

Också sedan	konkursen		har	Om medel som tillhör boet har
avslutats skall förvaltaren, så länge				varit insatta i ett kreditinstitut efter
boets medel är insatta i bank eller				det att konkursen har avslutats, ska
kreditmarknadsföretag,		inom	en	förvaltaren anmäla till tillsyns-
månad från utgången av varje				myndigheten så snart det inte
kalenderår till tillsynsmyndigheten				längre finns några medel att lyfta.
lämna sådana uppgifter som sägs i
20 § första stycket andra och tredje
meningarna. När några medel inte
längre finns att lyfta, skall förval-
taren anmäla det till myndigheten.
Förvaltaren skall samtidigt redo-
visa i vad mån utbetalning av utdel-
ningsmedel skett	med	stöd	av
11 kap. 13 a §.
				I anmälan ska förvaltaren redo-
				visa sådana uppgifter och konto-
				utdrag som anges i 20 § första
				stycket andra och tredje meningar-
				na. Förvaltaren ska även redovisa i
				vilken utsträckning	utdelnings-
				medel har betalats ut med stöd av
				11 kap. 13 a §. Förvaltarens redo-
				visning ska endast avse uppgifter
				avseende period som inte omfattas
				av tidigare lämnad redovisning.
				Om det vid utgången av ett
				kalenderår fortfarande finns så-
				dana insatta medel som anges i
				första stycket, ska förvaltaren till
				tillsynsmyndigheten	lämna upp-
				gifter som anges i andra stycket
				inom tre månader från utgången av
				året, om inte en anmälan enligt
				första stycket gjorts dessförinnan.

22§14

	Om det vid konkursens avslutan-	När	konkursen avslutas,	ska
de finns några hinder mot att det		förvaltaren till gäldenären åter-
räkenskapsmaterial och de andra		ställa	räkenskapsinformation	och
handlingar rörande boet som för-		annat	material rörande boet	som
13	Senaste lydelse 2004:431.			145
14	Senaste lydelse 1995:793.			145

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

valtaren har tagit hand om återställs till gäldenären, skall de överlämnas till tillsynsmyndigheten, om inte förvaltaren anser att han bör be- vara dem. Handlingarna skall bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arki- vering.

förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte är möjligt, bevara dem. Materialet ska bevaras i enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om arkivering.

	27 §
Tillsynsmyndigheten skall	över-	Tillsynsmyndigheten	ska över-
vaka att förvaltningen bedrivs på ett		vaka att förvaltningen bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt i överensstäm-		ändamålsenligt sätt i överensstäm-
melse med denna lag och andra		melse med denna lag och andra
författningar. Den skall då särskilt		författningar. Myndigheten ska då
se till att avvecklingen av konkur-		särskilt se till att avvecklingen av
sen inte fördröjs i onödan. Myndig-		konkursen inte fördröjs i onödan.
heten får, när den finner det lämp-
ligt, inventera konkursboets kassa
och övriga tillgångar samt begära
redovisning av förvaltaren.	Om
särskilda omständigheter motive-
rar det, får myndigheten utse en
eller flera revisorer för granskning
av boets räkenskaper och förvalt-
ningen i övrigt.
		Tillsynsmyndigheten får, när den
		finner det lämpligt, inventera kon-
		kursboets kassa och övriga till-
		gångar samt begära redovisning av
		förvaltaren.
		Tillsynsmyndigheten får, om sär-
		skilda omständigheter	motiverar
		det, utse en eller flera revisorer för
		granskning av boets räkenskaper
		och förvaltningen i övrigt.
	28 §15
Tillsynsmyndigheten skall ha till-		Tillsynsmyndigheten ska ha till-
gång till det räkenskapsmaterial		gång till boets räkenskapsinforma-
och de andra handlingar som rör		tion och annat material som rör
boet.		boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

146	15 Senaste lydelse 1995:793.

	Prop. 2020/21:148	dast om det finns särskilda skäl för
	Bilaga 2
		det.

bouppteckningssammanträdet en- dast om det finns särskilda skäl för det.

7 §16

Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gälde- närens rörelse ska ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till konkurs- gäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 § ska försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om

särskilda skäl inte gör det obehövligt.
Lös egendom i vilken en borge-	Lös egendom i vilken en borge-
när har panträtt eller någon annan	när har panträtt eller någon annan
särskild förmånsrätt får inte utan	särskild förmånsrätt får inte utan
hans samtycke säljas på annat sätt	borgenärens samtycke säljas på
än på auktion, om hans rätt är	annat sätt än på auktion, om borge-
beroende av försäljningen. Även	närens rätt är beroende av försälj-
om samtycke inte lämnas, får egen-	ningen. Även om samtycke inte
domen säljas på annat sätt än på	lämnas, får egendomen säljas på
auktion, om det är sannolikt att	annat sätt än på auktion, om det är
högre pris uppnås därigenom och	sannolikt att ett högre pris då
om tillsynsmyndigheten medger	uppnås.
det.

Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren säljer finansiella instrument, upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller valuta till gällande marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och 11 kap. 26 § lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag.
				9 §
Bestämmelserna			i	6 § fjärde	När lös egendom som tillhör
stycket tillämpas även när lös					gäldenären	ska	säljas exekutivt
egendom	som	tillhör		gäldenären	under konkursen tillämpas även 6 §
skall säljas exekutivt under kon-					fjärde stycket. I ett sådant fall ska
kursen. I ett sådant fall skall					förvaltaren dessutom, om det be-
förvaltaren dessutom, i den mån det					hövs, i ärendet föra talan för de
behövs, i ärendet föra talan för de					borgenärer	som	har förmånsrätt
borgenärer som			har	förmånsrätt	enligt 10 eller 10 a § förmånsrätts-
enligt	10 §	förmånsrättslagen			lagen (1970:979) och underrätta en
(1970:979) och skriftligen under-					sådan borgenär om ett yrkande som
rätta sådan borgenär om ett yrkande					förvaltaren framställer på den bor-
som han framställer på dennes					genärens vägnar.
vägnar.

148	16 Senaste lydelse 2019:745.

10§17

En borgenär som innehar lös	En borgenär som innehar lös
egendom med handpanträtt får själv	egendom med handpanträtt får själv
ombesörja att egendomen säljs på	ombesörja att egendomen säljs på
auktion. En sådan försäljning får	auktion. En sådan försäljning får
dock inte utan förvaltarens sam-	dock inte utan förvaltarens sam-
tycke äga rum tidigare än fyra	tycke ske tidigare än fyra veckor
veckor efter edgångssammanträ-	efter bouppteckningssammanträ-
det. Borgenären ska minst en vecka	det. Borgenären ska minst en vecka
innan han vidtar åtgärd för egen-	innan han eller hon vidtar någon
domens försäljning ge förvaltaren	åtgärd för att sälja egendomen ge
tillfälle att lösa in egendomen. Om	förvaltaren tillfälle att lösa in egen-
det är fråga om ett fartyg eller gods	domen. Om det är fråga om ett
i fartyg eller i luftfartyg eller inteck-	fartyg eller gods i fartyg eller i
nade reservdelar till luftfartyg, ska	luftfartyg eller intecknade reserv-
egendomen säljas exekutivt.	delar till luftfartyg, ska egendomen
	säljas exekutivt.

Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får omedelbart säljas eller realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärs- mässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Består säkerheten av onoterade aktier i konkursgäldenärens dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Har egendomen sålts på annat	Om egendomen har sålts på annat
sätt än exekutivt, ska borgenären	sätt än exekutivt, ska borgenären
för förvaltaren redovisa vad som	redovisa för förvaltaren vad som
har flutit in.	har flutit in.
Vill inte borgenären själv sälja	Om borgenären inte själv vill
egendomen, får förvaltaren ombe-	sälja egendomen, får förvaltaren
sörja försäljningen. En inteckning i	ombesörja försäljningen. En inteck-
luftfartyg eller i reservdelar till	ning i luftfartyg eller i reservdelar
luftfartyg som har lämnats som pant	till luftfartyg som har lämnats som
av den intecknade egendomens	pant av den intecknade egendomens
ägare får dock inte säljas av för-	ägare får dock inte säljas av för-
valtaren. Han får bara låta sälja den	valtaren. Förvaltaren får bara låta
rätt till andel i inteckningen som	sälja den rätt till andel i inteck-
enligt vad som är särskilt före-	ningen som enligt vad som är
skrivet kan tillkomma gäldenären.	särskilt föreskrivet kan tillkomma
	gäldenären.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

17 Senaste lydelse 2014:513.

149

Förvaltaren ska genast kungöra att ett bevakningsförfarande anord- nas och bevakningstiden.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

150

9kap. 1 §

Rätten får efter framställning	Förvaltaren får besluta att ett
från förvaltaren besluta att bevak-	bevakningsförfarande ska anordnas
ningsförfarande skall äga rum i	i konkursen. Bevakning bör anord-
konkursen. Bevakning bör äga rum,	nas om fordringar utan förmånsrätt
om fordringar utan förmånsrätt kan	kan antas få utdelning i konkursen.
antas erhålla utdelning i konkursen.
2 §
Beslutar rätten att bevaknings-	Den tid inom vilken bevakning av
förfarande skall äga rum, skall	fordringar ska ske ska vara fyra
rätten bestämma inom vilken tid	veckor från dagen för beslutet att
bevakning skall ske. Tiden för	anordna	bevakningsförfarandet.
bevakning skall utgöra minst fyra	Om det behövs med hänsyn till
och högst tio veckor från dagen för	förhållandena i konkursen, får för-
beslutet att anordna bevaknings-	valtaren	bestämma	en längre
förfarandet.	bevakningstid, dock		högst åtta
	veckor.

3 §

Rätten skall genast kungöra vad som har beslutats enligt 1 och 2 §§.

4§18

En borgenär skall inom den tid				En borgenär ska inom bevak-
som har bestämts för bevakning av				ningstiden skriftligen hos förval-
fordringar	skriftligen hos rätten			taren anmäla sin fordran och den
anmäla sin fordran och den för-				förmånsrätt som borgenären	vill
månsrätt han vill göra gällande.				göra gällande (bevakning). Undan-
Undantag	från denna		skyldighet	tag från denna skyldighet följer
följer dock av 4 kap. 21 §, 5 kap.				dock av 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och
8 § och 17 § andra stycket samt 5 §				17 § andra stycket samt 5 § i detta
i detta kapitel.				kapitel.
Att en	fordran	som	omfattas	Att en fordran i vissa fall bevakas
av lönegarantilagen		(1992:497) i		genom förvaltaren följer av	15 §
vissa fall bevakas genom förval-				lönegarantilagen (1992:497)	och
taren följer av den lagen.				av 6 a och 6 b §§.

5§19

En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordringen för att få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.

En borgenär som har en fordran hos en bank, ett kreditmarknads-

18Senaste lydelse 1992:498.

19Senaste lydelse 2019:745.

företag eller ett företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet på grund av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i ett sådant instituts konkurs, om uppgift om fordringen har lämnats enligt 7 kap. 13 § sjätte stycket. Det- samma gäller beträffande värde- pappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar på konto. En försäkringstagare behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäk- ringsbolags eller ett tjänste- pensionsföretags konkurs, om upp- gift om fordringen lämnats enligt det angivna lagrummet.

		6 §
I bevakningsinlagan skall ford-			I bevakningen				ska	borgenären
ringens belopp anges, om det är			tydligt ange fordrans belopp, om
möjligt.	Grunden för	fordringen	det är möjligt, och grunden för
skall framgå tydligt. Om förmåns-			fordran. Om borgenären yrkar för-
rätt yrkas, skall borgenären också			månsrätt, ska även grunden för den
tydligt ange grunden för den.			tydligt anges.
Inlagan	skall vara	egenhändigt
undertecknad av borgenären eller
borgenärens ombud.
Vid	bevakningsinlagan skall		Till bevakningen ska borgenären
borgenären i original eller bestyrkt			bifoga de handlingar som han eller
kopia bifoga de handlingar som han			hon åberopar till stöd för sitt an-
vill åberopa till stöd för sitt an-			språk.
språk.
Bevakningsinlagan och de hand-
lingar som har bifogats denna skall
ges in i två exemplar.
			6 a §20
			Förvaltaren			ska		upprätta en
			förteckning		över		insättningsbor-
			genärers fordringar hos en bank,
			ett kreditmarknadsföretag eller ett
			företag	som		driver		verksamhet
			enligt lagen (2004:299) om in-
			låningsverksamhet på grund av en
			insättning på			räkning. Detsamma
			gäller	för	insättningsborgenärers

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

20I promemorian Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden (dnr Fi2019/03768/B)

föreslås att lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet ska upphävas.

151

8 §

När rätten beslutar att bevakning				Den tid inom vilken anmärkning
skall äga rum, skall rätten sam-				får framställas mot en bevakning
tidigt, efter samråd med förval-				ska vara två veckor från bevak-
taren, bestämma				ningstidens utgång. Om det behövs
1. den tid inom vilken anmärk-				med hänsyn till förhållandena i
ningar får framställas mot bevak-				konkursen, får förvaltaren bestäm-
ningarna,				ma en längre anmärkningstid.
2. var	de till förvaltaren över-
lämnade	bevakningshandlingarna
skall hållas tillgängliga för gransk-
ning,
3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.
Om det visar sig vara lämpligare,				Förvaltaren		ska	bestämma
får ett beslut enligt första stycket				anmärkningstiden		i samband		med
fattas senare, dock senast vid				beslutet om att anordna be-
bevakningstidens utgång.				vakningsförfarandet.			Om det är
				lämpligare, får detta ske senare,
				dock senast vid		bevakningstidens
				utgång.
Anmärkningstiden		skall	be-
stämmas så att den utgör minst två
och högst fyra veckor räknat från
bevakningstidens utgång. Om			det
behövs med hänsyn till för-
hållandena i konkursen, får en
längre anmärkningstid		fastställas.
Förlikningssammanträdet får			inte
hållas tidigare än två eller senare
än fyra veckor från utgången av
anmärkningstiden.
Underrättelser om vad rätten har				Förvaltaren	ska underrätta			till-
bestämt enligt denna paragraf skall				synsmyndigheten,		gäldenären		och
tillställas förvaltaren, tillsynsmyn-				de borgenärer som har bevakat
digheten,	gäldenären	samt	de	fordringar i konkursen om anmärk-
borgenärer som har bevakat ford-				ningstiden och var bevakningarna
ringar i konkursen.				hålls tillgängliga.
			9 §
Förvaltaren skall granska be-				Förvaltaren ska granska be-
vakningshandlingarna och, om han				vakningarna. Om förvaltaren finner
finner anledning till		anmärkning		anledning till	anmärkning			mot
mot något yrkande om betalnings-				något yrkande om betalnings- eller
eller förmånsrätt, skriftligen an-				förmånsrätt, ska han eller hon göra
mäla det till rätten inom den tid				en skriftlig anmärkning om detta
som har bestämts enligt 8 § första				inom anmärkningstiden. I anmärk-
stycket 1. I anmärkningsskriften				ningen ska grunden för den anges
skall grunden för anmärkningen an-				tydligt.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

153

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

ges tydligt. Skriften skall vara egenhändigt undertecknad av för- valtaren eller dennes ombud.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärk- ning mot en bevakning. En sådan anmärkning skall framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket.

Anmärkningsskriften och de handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärk- ning mot en bevakning. En sådan anmärkning ska ges in till för- valtaren inom anmärkningstiden och på det sätt som anges i första stycket.

Förvaltaren ska tillställa tillsyns- myndigheten gjorda anmärkningar. Förvaltaren ska även underrätta gäldenären och den borgenär mot vars bevakning anmärkning har framställts.

	10 §
	Om en anmärkning görs av någon	En anmärkning enligt 9 § gäller
	av dem som har rätt till det, gäller	för övriga som har rätt att an-
	den också för de andra, även om de	märka, även om de inte har tagit del
	inte har tagit del i anmärkningen.	i anmärkningen.
		Den som har gjort en anmärkning
		får med bindande verkan för övriga
		anmärkningsberättigade	frånfalla
		eller inskränka sin anmärkning och
		med bindande verkan för de som
		inte har anmärkt ingå en förlikning
		med den borgenär mot vars bevak-
		ning anmärkning har framställts.
	11 §
	Den som har rätt att framställa	Den som har rätt att framställa
	anmärkning mot en bevakning får	anmärkning mot en bevakning får
	efter anmärkningstidens utgång till	efter anmärkningstidens	utgång
	stöd för en gjord anmärkning	till stöd för en gjord anmärkning
	åberopa även en annan omstän-	åberopa en omständighet som inte
	dighet än sådan som har angetts i	tidigare har angetts. Om en ny
	anmärkningsskriften. Efter förlik-	omständighet som innebär att
	ningssammanträdet får dock en ny	grunden för anmärkningen ändras
	omständighet som innebär att	åberopas efter att tvisten över-
	grunden för anmärkningen ändras	lämnats till rätten, får den dock
	åberopas endast om omständig-	tillåtas endast om omständig-
	heten varken var eller borde ha	heten varken var eller borde ha
	varit känd för den anmärknings-	varit känd för den anmärknings-
	berättigade eller om det i övrigt	berättigade eller om det i övrigt
	finns särskilda skäl för att ändå	finns särskilda skäl för att ändå
	tillåta att omständigheten åbero-	tillåta att den åberopas.
154	pas.
154

Om en ny omständighet åbe- ropas i ett annat sammanhang än vid förlikningssammanträdet eller vid en förhandling, gäller i fråga om formen för åberopandet vad som föreskrivs om anmärkning i 9 § första stycket.

Vid åberopande av en ny om- ständighet gäller det som före- skrivs om anmärkning i 9 § första och tredje styckena.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

				13 §
Tvistefrågor som har uppkommit					När den borgenär mot vars
genom	framställda		anmärkningar		bevakning	en	anmärkning		har
och som inte har förlikts skall					framställts underrättas enligt 9 §
handläggas vid ett förliknings-					tredje stycket,		ska	förvaltaren
sammanträde inför rätten. Vid detta					samtidigt	uppmana		honom	eller
får förvaltaren, borgenärerna och					henne att inom viss tid yttra sig över
gäldenären		föra	talan.	Till	anmärkningen och bifoga de hand-
sammanträdet skall förvaltaren, de					lingar som styrker fordran, om inte
borgenärer mot vars bevakningar					handlingarna i fråga har getts in
anmärkningar riktats och de som					tidigare.
framställt anmärkningarna kallas.
Förvaltaren		skall	närvara	vid	Förvaltaren ska verka för förlik-
sammanträdet. Att han uteblir hind-					ning av de tvistefrågor som upp-
rar dock inte att sammanträdet					kommit genom framställda anmärk-
genomförs.		Tillsynsmyndigheten			ningar.
har rätt att delta vid sammanträdet.
Rätten skall		vid	sammanträdet
utreda	tvistefrågorna och			söka
åstadkomma förlikning. De när-
varande som har rätt att föra talan
får med bindande verkan för dem
som har uteblivit medge att en
anmärkning		förfaller		eller
inskränks eller uppdra åt förval-
taren att ingå förlikning med en
borgenär mot vars bevakning en
anmärkning har gjorts. Är både en
borgenär och en borgensman eller
någon annan som förutom gälde-
nären	ansvarar för		borgenärens

fordran närvarande och kan de inte enas, gäller borgenärens mening om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

155

Ett ärende som rör tvistiga ford- ringar ska handläggas skyndsamt av rätten. Om vissa fordringar kräver längre tid för att avgöras, ska rätten besluta i de tvister som kan avgöras tidigare.

Om någon borgenärs anspråk beror på prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja ärendets avgörande. I sådant fall ska rätten fastställa borgenärens rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rättegången.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

156

	15 §
Tvistefrågor som inte har blivit		Om en bevakningstvist kvarstår,
förlikta skall prövas av rätten vid en		ska förvaltaren senast fyra veckor
förhandling. Rätten skall vid förlik-		efter anmärkningstidens utgång
ningssammanträdet förbereda	de	överlämna tvisten till rätten. För-
återstående tvistefrågorna så att de		valtaren ska bifoga de handlingar
kan behandlas slutligt vid förhand-		som rör tvisten.
lingen.
Förhandlingen skall om möjligt
hållas i omedelbar anslutning till
förlikningssammanträdet. Om	det
inte sker, skall rätten sätta ut
förhandlingen till en dag inom fyra
veckor efter sammanträdet eller,
om det finns särskilda skäl för det,
senare dag. Till en sådan för-
handling skall förvaltaren,	de

borgenärer mot vars bevakningar anmärkningarna riktats och de som framställt anmärkningarna kallas.

16 §

Tvistefrågor angående fordringar som har bevakats skall prövas snarast och om möjligt avgöras på en gång. Kräver vissa fordringar längre tid för att utredas och prövas, skall rätten besluta särskilt över de tvistefrågor som kan avgöras tidigare. Beror någon borgenärs anspråk på prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja avgörandet. I sådant fall skall rätten fastställa hans rätt i konkursen för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den rätte- gången.

Har ett ackordsförslag tagits upp, får rättens prövning av en tviste- fråga skjutas upp till dess ackords- frågan har avgjorts, om det är ändamålsenligt.

Om ett bevakningsförfarande har anordnats, får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka förmånsrätt (efterbevakning) skrift- ligen göra det på det sätt som före- skrivs i 6 §.

Som ersättning för kostnader som föranleds av efterbevakningen ska borgenären i förskott betala en efterbevakningsavgift till staten. Regeringen får meddela före- skrifter om avgiftens storlek.

19 §

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Genom ett beslut i en tvist angående en bevakad fordran av- görs endast vilken rätt som till- kommer fordringen i konkursen.

Ett beslut i en tvist om en bevakad fordran gäller även för övriga anmärkningsberättigade.

Genom ett beslut enligt första stycket avgörs endast vilken rätt som tillkommer fordran i kon- kursen.

20§21

Om bevakningsförfarande har ägt rum, får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill an- mäla en fordran eller yrka för- månsrätt skriftligen göra det på det sätt som föreskrivs i 6 §.

Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och under- rättelser som föranleds av efter- bevakningen ska borgenären till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre procent av pris- basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

21§

När en fordran har efterbevakats,

skall rätten så snart som avgiften
enligt 20 § andra stycket har betalts
överlämna det ena exemplaret av
bevakningshandlingarna till förval-
taren och, efter samråd med denne,
bestämma
1. den tid inom vilken anmärk-
ningar får framställas mot bevak-
ningen,
2. var de till förvaltaren över-
lämnade bevakningshandlingarna
skall hållas tillgängliga för gransk-
ning,
3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.
Anmärkningstiden skall be-	Den tid inom vilken anmärkning
stämmas så att den utgör minst två	får framställas mot en efter-
och högst fem veckor räknat från	bevakning ska vara två veckor från

21Senaste lydelse 2010:1239.

157

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

den dag då avgiften enligt 20 § andra stycket betalades.

Förlikningssammanträdet inför rätten skall hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.

Underrättelser om att en fordran har efterbevakats och vad rätten har bestämt enligt första stycket skall tillställas förvaltaren, tillsyns- myndigheten, gäldenären samt de borgenärer som har bevakat ford- ringar i konkursen.

den dag avgiften enligt 20 § andra stycket betalades. Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får förvaltaren be- stämma en längre anmärkningstid, dock högst fyra veckor.

Förvaltaren ska tillställa tillsyns- myndigheten efterbevakningen och myndigheten ska hålla den till- gänglig för granskning.

Förvaltaren ska underrätta gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om efterbevakningen och var den hålls tillgänglig för granskning samt om anmärkningstiden.

		10 kap.
		1 §
Om rätten efter att ha hört för-			Om konkursboets tillgångar inte
valtaren finner att konkursboets			räcker till betalning av uppkomna
tillgångar inte räcker till betalning			och väntade konkurskostnader och
av uppkomna och väntade konkurs-			andra skulder som boet har ådragit
kostnader och andra skulder som			sig,	ska tillsynsmyndigheten,		på
boet har ådragit sig, skall rätten			ansökan av förvaltaren, besluta om
besluta om avskrivning av kon-			avskrivning av konkursen.
kursen.
			En ansökan om avskrivning ska
			göras så snart det finns grund för
			den.
		2 §
Konkursen får	inte avskrivas		Konkursen får inte		avskrivas
enligt 1 § förrän bouppteckningen			enligt 1 § förrän bouppteckningen
har beedigats och förvaltaren har			har bekräftats och förvaltaren har
fullgjort vad som åligger honom			lämnat sin förvaltarberättelse.
enligt 7 kap. 15 §.
Om det finns något hinder mot att			Om bouppteckningen		inte	kan
bouppteckningsed	avläggs	av	bekräftas av gäldenären eller någon
gäldenären eller någon annan inom			annan inom skälig tid och om det
skälig tid och om det saknas anled-			saknas anledning att anta att det
ning att anta att det genom ed-			genom bekräftelsen skulle visa sig
gången skulle visa sig att tillgångar			att det finns tillgångar till betalning
finns till betalning av konkurs-			av	konkurskostnaderna	och andra
kostnaderna och andra skulder som			skulder som boet har ådragit sig, får
boet har ådragit sig, får konkursen			konkursen avskrivas trots att be-
avskrivas trots att edgången inte har			kräftelse inte har lämnats.
fullgjorts.

158

3 §
Om någon fordran inte görs	Om någon fordran inte görs
gällande och inte heller kan antas	gällande och inte heller kan antas
komma att göras gällande, skall	komma att göras gällande, ska till-
rätten efter anmälan av förvaltaren	synsmyndigheten		på	ansökan	av
genast besluta om avskrivning av	förvaltaren	genast besluta			om
konkursen. Om rätten har beslutat	avskrivning	av	konkursen.		Om
att bevakningsförfarande skall äga	förvaltaren har beslutat att ett
rum, får konkursen avskrivas först	bevakningsförfarande			ska anord-
efter bevakningstidens utgång.	nas, får konkursen avskrivas först
	efter bevakningstidens utgång.
	En ansökan om avskrivning ska
	göras så snart det finns grund för
	den.
4 §
Om det återstår tillgångar i boet	Om det återstår tillgångar i boet
när förvaltaren har betalt konkurs-	när konkurskostnaderna och andra
kostnaderna och andra skulder som	skulder som boet har ådragit sig har
boet har ådragit sig, skall han	betalats, ska förvaltaren
1. om det i fall som avses i 1 §	1. om det i fall som avses i 1 §
står klart hur kvarvarande tillgångar	står klart hur kvarvarande tillgångar
skall fördelas och om tillsyns-	ska fördelas, tillställa			berättigade
myndigheten medger det, tillställa	borgenärer	vad	som	tillkommer
berättigad borgenär vad som	dem,
tillkommer denne,

2. i övriga fall återställa egendomen till gäldenären.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

11kap. 2 §

Utdelning skall ske så snart som			Utdelning ska ske så snart som all
all tillgänglig egendom har för-			tillgänglig egendom har förvandlats
vandlats till pengar. Om egendom i			till pengar. Utdelning får ske trots
sådana fall som avses i 8 kap. 6 §			att egendom i sådana fall som avses
andra stycket eller 8 § andra stycket			i 8 kap. 6 § andra stycket eller 8 §
inte har blivit såld, utgör det inte			andra stycket inte har blivit såld.
hinder för utdelning. Har bevak-			Om ett	bevakningsförfarande	har
ningsförfarande ägt rum, får utdel-			anordnats, får utdelning inte ske
ning	inte	ske förrän den enligt	förrän anmärkningstiden har gått ut.
9 kap. 8 § bestämda anmärknings-
tiden har gått ut och, om anmärk-
ning har framställts, förliknings-
sammanträde har hållits.
		5 §
När	ett	utdelningsförslag har	När	ett utdelningsförslag	har
upprättats, skall förvaltaren genast			upprättats, ska förvaltaren genast ge
skicka förslaget med bifogad för-			in förslaget med bifogad förvalt-
valtningsredogörelse till rätten och			ningsredogörelse till tillsynsmyn-
tillsynsmyndigheten.			digheten.		159

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

160

				6 §
Rätten skall kungöra att ett					Tillsynsmyndigheten ska kungöra
utdelningsförslag har upprättats, så					att ett utdelningsförslag har upp-
snart det utlåtande som tillsyns-					rättats.
myndigheten	enligt	13 kap.		5 §
skall avge över förvaltarens slut-
redovisning har kommit in till
rätten.
Utdelningsförslaget och			förvalt-		Utdelningsförslaget och förvalt-
ningsredogörelsen skall hållas till-					ningsredogörelsen ska hållas till-
gängliga hos rätten och tillsyns-					gängliga hos tillsynsmyndigheten
myndigheten för den som vill ta del					för den som vill ta del av hand-
av handlingarna. En uppgift om					lingarna. Detta ska anges i kun-
detta skall tas in i kungörelsen.					görelsen.
Den som vill framställa in-					Den som vill framställa en
vändning mot	utdelningsförslaget				invändning mot utdelningsförslaget
skall göra det hos rätten senast den					ska göra det hos tillsynsmyndig-
dag som rätten bestämmer och					heten senast tre veckor från dagen
anger i kungörelsen. Denna dag					för kungörandet. Detta ska anges i
skall bestämmas så att tre veckor					kungörelsen.
förflyter från den tidpunkt då
kungörelsen kan antas bli införd i
Post- och Inrikes Tidningar.
				7 §
När tiden för invändning har gått					När tiden för invändning har gått
ut, skall rätten fastställa utdel-					ut, ska utdelningen i konkursen
ningen i konkursen i enlighet med					fastställas i enlighet med utdel-
utdelningsförslaget,		om	det	inte	ningsförslaget, om det inte genom
genom invändning eller på något					invändning eller på något annat sätt
annat sätt framgår att fel eller brist					framgår att det finns fel eller brister
som inverkar på någons rätt					som inverkar på någons rätt.
föreligger.

Om en fordran eller en förmånsrätt inte har bevakats eller efterbevakats senast då utdelningsförslaget upprättades, fastän bevakningsskyldighet har förelegat, är en invändning att fordringen eller förmånsrätten borde ha tagits upp i utdelningsförslaget utan verkan.

Om rätten finner att utdelning			Om utdelning inte bör fastställas
inte bör fastställas enligt förslaget,			enligt förslaget, ska förslaget fast-
skall rätten antingen göra behöv-			ställas efter nödvändiga ändringar
liga ändringar i det och fastställa			eller återförvisas till förvaltaren.
det sålunda ändrade förslaget eller
återförvisa ärendet till förvaltaren.
Att ett nytt utdelningsförslag har
upprättats	skall kungöras endast
om det finns skäl till det. Om kun-
görelse inte utfärdas, skall de
borgenärer som berörs av änd-
ringarna	i	utdelningsförslaget
underrättas	om	det. I sådant fall

skall invändning mot förslaget framställas inom tre veckor från dagen efter den då underrättelserna sändes ut. Slutdagen skall anges i underrättelserna.

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

7 a §

Om det i annat fall än som anges i 7 § andra stycket har gjorts in- vändning mot utdelningsförslaget, ska tillsynsmyndigheten med ett eget yttrande överlämna pröv- ningen av förslaget till rätten. I övriga fall beslutar tillsynsmyndig- heten i frågan.

8 §

Om rätten anser att det finns	När förvaltaren efter återför-
anledning att inte fastställa utdel-	visning upprättar ett nytt ut-
ning enligt förslaget, skall den	delningsförslag, ska det ges in till
genom underrättelser bereda för-	tillsynsmyndigheten. Det nya för-
valtaren och den för vilken en	slaget ska kungöras endast om det
ifrågasatt ändring skulle vara till	finns skäl till det. I ett sådant fall
nackdel tillfälle att yttra sig, om det	tillämpas 6 §.
inte är uppenbart obehövligt. Den
som har framställt invändning mot
utdelningsförslaget skall få tillfälle
att ta del av ett yttrande, om det inte
är obehövligt.
Rätten får hålla förhandling för	Om kungörelse inte sker, ska de
att pröva en fråga om att fastställa	borgenärer som berörs av änd-
utdelningsförslaget. Förhandling	ringarna i utdelningsförslaget un-
skall hållas, om det begärs av den	derrättas om förslaget. I ett sådant
som har framställt invändning mot	fall ska en invändning mot förslaget
förslaget, den för vilken en ifråga-	framställas hos tillsynsmyndig-
satt ändring skulle vara till nackdel	heten inom tre veckor från dagen
eller, i fråga om återvinning, för-	efter den då underrättelsen sändes
valtaren. Till förhandlingen skall	ut. Detta ska anges i under-
nu nämnda personer alltid kallas.	rättelsen.
9 §
När beslutet att fastställa utdel-	När beslutet att fastställa utdel-
ningen och beslut att bestämma	ningen och beslut att bestämma
arvode till förvaltaren har vunnit	arvode till förvaltaren har fått laga
laga kraft, skall förvaltaren snarast	kraft, ska förvaltaren snarast till
till borgenärerna skicka de medel	borgenärerna skicka de medel som
som tillkommer dem, om inte	tillkommer dem, om det inte finns
hinder mot utbetalning enligt 10 §	hinder mot utbetalning enligt 10 §
andra eller tredje stycket föreligger.	andra eller tredje stycket.

161

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

162

Har förvaltaren skickat medlen	Om förvaltaren har skickat
till en borgenär under dennes senast	medlen till en borgenär under
kända adress, behöver förvaltaren	dennes senast kända adress, be-
inte vidta någon ytterligare åtgärd	höver förvaltaren inte vidta någon
för att verkställa betalningen. När	ytterligare åtgärd för att verkställa
medlen har skickats till borgenä-	betalningen.
rerna, skall förvaltaren anmäla det
till rätten och tillsynsmyndigheten.
	När medlen har skickats till
	borgenärerna, ska förvaltaren an-
	mäla det till tillsynsmyndigheten.
12 §
En borgenär förlorar sin rätt till	En borgenär förlorar sin rätt till
utdelning, om han inte gör anspråk	utdelning, om borgenären inte gör
på medlen inom två år räknat från	anspråk på medlen inom ett år
	räknat från
1. dagen då beslutet att fastställa	1. dagen då beslutet att fastställa
utdelningen vann laga kraft, eller	utdelningen fick laga kraft, eller

2.den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har		De medel som en borgenär har
förlorat sin rätt till skall fördelas		förlorat sin rätt till ska fördelas
mellan de borgenärer som har		mellan de borgenärer som har
bevarat sin rätt och i andra hand		bevarat sin rätt och i andra hand
överlämnas till gäldenären.		överlämnas till gäldenären.
	13 a §22
Om det	sammanlagda belopp	Om det sammanlagda belopp
som tillkommer en borgenär under-		som tillkommer en borgenär under-
stiger 100 kronor skall, såvida		stiger 300 kronor ska, om det inte
särskilda skäl inte föranleder annat,		finns särskilda skäl, beloppet inte
beloppet inte betalas ut till honom,		betalas ut till borgenären utan
utan fördelas på övriga utdelnings-		fördelas på övriga utdelnings-
berättigade	som inte tillgodosetts	berättigade som inte har tillgodo-
fullt ut.		setts fullt ut.
	15 §
Förskottsbetalning skall utgå för		Förskott ska betalas ut för en
en fordran med förmånsrätt, om det		fordran med förmånsrätt, om det
lämpligen kan ske.		lämpligen kan ske.
Förskottsbetalning skall utgå för		Förskott ska betalas ut för en
en fordran utan förmånsrätt, om det		fordran utan förmånsrätt, om det är
är uppenbart att tillgångarna räcker		uppenbart att tillgångarna räcker till
till betalning av tio procent av		betalning av tio procent av sådana
sådana fordringar och det inte finns		fordringar och det inte finns sär-
särskilda skäl mot det. Förskotts-		skilda skäl mot det.

22Senaste lydelse 1990:1072.

betalning för en fordran utgår endast i den mån det kan antas att utdelning kommer att belöpa på denna. Är fordringen beroende av villkor eller tvistig, får förskott inte betalas ut. När bevakningsskyldig- het föreligger, får förskottsbetal- ning ske endast till en borgenär som har bevakat sin fordran i konkur- sen.

Prop. 2020/21:148

Bilaga 2

Förskott för en fordran får betalas ut endast i den utsträckning det kan antas att utdelning kommer att belöpa på denna. Om fordran är beroende av villkor eller är tvistig, får förskott inte betalas ut.

18 §

En konkurs anses avslutad när	En konkurs anses avslutad när
tingsrätten har fastställt utdelning	utdelning enligt 7 eller 8 § har
enligt 7 §. Detta gäller även om en	fastställts. Detta gäller även om en
tvist angående en fordran som har	tvist angående en fordran som har
gjorts gällande i konkursen eller en	gjorts gällande i konkursen eller en
fråga om underhåll åt gäldenären	fråga om underhåll åt gäldenären
ännu inte är slutligt avgjord eller	ännu inte är slutligt avgjord eller
någon ytterligare tillgång till följd	någon ytterligare tillgång till följd
av rättegång eller på något annat	av rättegång eller på något annat
sätt senare kan komma att tillföras	sätt senare kan komma att tillföras
konkursboet.	konkursboet.

Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har getts in tidigare prövas enligt 12 kap.

20 §

Om det är oklart hur medlen skall	Om det är oklart hur medlen ska
fördelas, skall ett förslag till efter-	fördelas, ska förvaltaren upprätta
utdelning upprättas. I sådant fall	ett förslag till efterutdelning. I ett
tillämpas bestämmelserna i detta	sådant fall tillämpas bestämmel-
kapitel om utdelning, utbetalning	serna i detta kapitel om utdelning,
av utdelningsmedel och förskotts-	utbetalning av utdelningsmedel och
betalning.	förskottsbetalning.
I förslaget till efterutdelning kan	I förslaget till efterutdelning kan
utdelning beräknas även för en	utdelning beräknas även för en
fordran som har blivit känd efter det	fordran som har blivit känd efter det
att utdelningförslag enligt 4 § upp-	att ett utdelningsförslag enligt 4 §
rättades. En fordran får beaktas utan	upprättades. En fordran får beaktas
bevakning trots att bevakningsför-	utan bevakning trots att ett bevak-
farande förut har varit anordnat i	ningsförfarande har varit anordnat i
konkursen. Har så inte varit fallet,	konkursen. Om så inte har varit
får rätten emellertid besluta om	fallet, får förvaltaren emellertid an-

163

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

164

bevakningsförfarande inför efterut-	ordna ett bevakningsförfarande
delningen.	inför efterutdelningen.
Av nytillkomna medel skall en	Av nytillkomna medel ska en
borgenär för en fordran som inte har	borgenär för en fordran som inte har
tagits upp i utdelningsförslag enligt	tagits upp i ett utdelningsförslag
4 § först så långt medlen räcker	enligt 4 § först så långt medlen
tilldelas så mycket som skulle ha	räcker tilldelas så mycket som
tillagts fordringen, om denna hade	skulle ha tillagts fordran, om denna
beaktats i utdelningsförslaget. Där-	hade beaktats i utdelningsförslaget.
efter får han tillsammans med	Därefter får borgenären tillsam-
övriga borgenärer ta del i vad som	mans med övriga borgenärer ta del
kan återstå.	av det som kan återstå.

21§23

Om förvaltaren anser att de	Om förvaltaren anser att de
nytillkomna medlen kan fördelas	nytillkomna medlen		kan fördelas
utan att förslag till efterutdelning	utan att ett förslag till efterutdelning
upprättas och om tillsynsmyndig-	upprättas, får förvaltaren dela ut
heten medger det, får han dela ut	medlen	till berättigade borgenärer
medlen till berättigade borgenärer	utan att föregående bestämmelser i
utan att föreskrifterna i det	detta kapitel iakttas. För utbetal-
föregående i detta kapitel iakttas.	ningen gäller dock 9 § andra och
För utbetalningen gäller dock 9 §	tredje	styckena och	13 a §.	En
andra stycket och 13 a §. En borge-	borgenär förlorar sin rätt till
när förlorar sin rätt till utdelning,	utdelning, om han eller hon inte gör
om han inte gör anspråk på medlen	anspråk på medlen inom ett år
inom två år räknat från det att	räknat från det att förvaltaren har
förvaltaren har anmält till rätten att	anmält	till tillsynsmyndigheten		att
han har skickat medlen till borge-	medlen har skickats till borgenären.
nären.
Första stycket tillämpas också för	Första stycket tillämpas också för
det fall att det finns skäl att upprätta	det fall att det finns skäl att upprätta
ett utdelningsförslag men medlen	ett utdelningsförslag		men medlen
inte förslår till betalning av de	inte räcker till betalning av de kost-
därmed förenade kostnaderna.	nader som är förenade med detta.

12kap. 1 §

Visar gäldenären att han har	Om gäldenären visar att han eller
kommit överens om betalningen av	hon har kommit överens om betal-
sina skulder eller på annat sätt	ningen av sina skulder eller på
träffat uppgörelse med de borge-	något annat sätt träffat en upp-
närer vars fordringar har bevakats	görelse med de borgenärer vars
eller, när bevakning inte behövs,	fordringar har bevakats eller, när
vars fordringar är kända för för-	bevakning inte behövs, vars
valtaren, skall rätten på ansökan av	fordringar är kända för förvaltaren,
gäldenären besluta om nedläggning	ska tillsynsmyndigheten på ansökan

23Senaste lydelse 1999:1072.

av konkursen. Innan beslut medde- las skall förvaltaren höras.

Om bevakningsförfarande äger rum, får beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

Rätten kan förordna att boets egendom inte får säljas innan ansökningen har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

av gäldenären besluta om nedlägg- ning av konkursen. Innan ett beslut meddelas ska förvaltaren höras.

Om ett bevakningsförfarande har anordnats, får ett beslut om att lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens utgång.

Tillsynsmyndigheten får besluta att boets egendom inte får säljas innan ansökan har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

				3 §
Reglerna i 4–28 §§ om ackord är					En gäldenär får ansöka om
tillämpliga endast i en konkurs i					ackord i konkursen enligt vad som
vilken det har beslutats att bevak-					närmare föreskrivs i detta kapitel.
ningsförfarande skall äga rum.
				4 §
Om gäldenären vill bjuda ackord,					En ansökan om ackord ska ges in
skall han tillställa rätten ett					till förvaltaren. Ansökan ska inne-
ackordsförslag. I		förslaget		skall	hålla ett ackordsförslag som anger
anges
1. hur mycket gäldenären bjuder i					1. hur	mycket gäldenären			er-
betalning,					bjuder i betalning,
2. när betalningen skall ske,					2. när betalningen ska ske,
3. om	säkerhet	har	ställts	för	3. om	säkerhet	har	ställts	för
ackordet och vari säkerheten i så					ackordet och vad den i så fall består
fall består.					av.
				6 §
Ett ackordsförslag får tas upp					En ansökan om ackord får tas upp
endast om det kommer in till rätten					till prövning endast om
före den dag då kungörelsen om					1. den ges in till förvaltaren före
utdelningsförslaget i konkursen är					den dag utdelningsförslaget kun-
införd i Post- och Inrikes Tidningar					gjordes	eller, när	utbyte enligt
eller, när utbyte enligt 15 kap. 2 §					15 kap.	2 § sker,	före	den	dag
sker, före den dag då underrättel-					underrättelserna sändes ut,
serna sändes ut.					2. gäldenären har bekräftat bo-
					uppteckningen, och
					3. ett	bevakningsförfarande			har
					varit anordnat.
Om ackordsförslaget har kommit
in i rätt tid, skall rätten inhämta
yttrande	av förvaltaren		huruvida
förslaget bör föreläggas borgenä-
rerna. Avstyrker förvaltaren att det
sker, får	förslaget	tas upp endast							165

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

166

om rätten finner synnerliga skäl till det.

	7 §
Möter enligt 4–6 §§ hinder mot		En ansökan om ackord ska av-
att ackordsförslaget tas upp, skall		visas, om inte de krav som anges i
det avvisas.		3–6 §§ är uppfyllda eller om för-
		valtaren anser att ackordsförslaget
		inte ska presenteras för borge-
		närerna.
		Om ansökan inte avvisas, ska
		förvaltaren		överlämna ansökan
		med	tillhörande		handlingar	till
		rätten och bifoga ett eget yttrande i
		frågan om huruvida ackords-
		förslaget bör antas av borgenä-
		rerna.
		Förvaltaren ska till rätten sam-
		tidigt med ansökan ge in en för-
		teckning över de borgenärer som
		har rätt att rösta i ackordsfrågan,
		med uppgift om de fordringsbelopp
		för vilka rösträtt får utövas.
	8 §
Om ackordsförslaget tas upp,		Om	ansökan		överlämnas	till
skall borgenärerna genast kallas till		rätten, ska rätten genast kalla
ett sammanträde inför rätten för att		borgenärerna		till	ett sammanträde
pröva förslaget. Innan gäldenären		för att pröva förslaget. Kallelsen
har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får		ska kungöras.
kallelse utfärdas endast om det
finns synnerliga skäl för det.
Kallelsen till sammanträdet	skall
kungöras.
Sammanträdet får inte	hållas
tidigare än tre veckor efter det att
ackordsförslaget togs upp och inte
heller innan tvistefrågor som har
uppkommit genom anmärkningar
mot bevakade fordringar har hand-
lagts vid förlikningssammanträdet.
	10 §
Vid sammanträdet för prövning		Vid sammanträdet för prövning
av ackordsförslaget bör förvaltaren		av ackordsförslaget ska förvaltaren
närvara. Om gäldenären inte kan		närvara. Även			gäldenären	ska
infinna sig personligen, bör han		närvara. Om gäldenären inte kan
skicka ett ombud.		infinna sig personligen, bör han
		eller hon inställa sig genom ombud.

Om ett ackordsförslag har antagits vid sammanträdet men det enligt 19 § finns anledning att inte fastställa ackordet, ska ackords- frågan prövas av rätten. Detsamma gäller om det vid sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har anta- gits eller förkastats av borge- närerna.

Om ackordsfrågan inte ska prövas enligt första stycket, ska rätten fastställa ackordet.

Rättens beslut i ackordsfrågan ska meddelas inom en vecka, om inte ett längre rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständig- heter.

Förvaltaren skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att rösta i ackords- frågan, med uppgift om de ford- ringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. Har det mot någon av dessa fordringar framställts anmärkning som inte har prövats eller har, om efterbevakning har skett, anmärk- ningstiden ännu inte gått ut, skall det särskilt anges i förteckningen.

Om gäldenären inte har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen till det uppges vid sammanträdet.

17 §

Har ett ackordsförslag antagits vid sammanträdet men finns det enligt 19 § anledning att inte fast- ställa ackordet, skall ackordsfrågan prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid sam- manträdet inte kan avgöras om för- slaget har antagits eller förkastats av borgenärerna.

Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten fastställa ackordet.

Beslut i ackordsfrågan skall med- delas inom en vecka, om inte längre rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.

		20 §
En förhandling enligt 17 § skall			Om rätten	håller sammanträde
äga rum så snart som möjligt. Till			vid en prövning enligt 17 §, ska
förhandlingen	skall	förvaltaren,	förvaltaren,	gäldenären och de
gäldenären och de borgenärer som			borgenärer som var närvarande vid
var närvarande	vid	sammanträde	det sammanträde som avses i 8 §
som avses i 8 § kallas.			kallas.
		26 §
På begäran av en borgenär vars			På ansökan av en borgenär vars
fordran omfattas av ackordet kan			fordran omfattas av ackordet får
rätten, om det finns skäl till det,			tillsynsmyndigheten, om det finns
förordna förvaltaren		eller någon	skäl till det, förordna förvaltaren
annan lämplig person att utöva			eller någon annan lämplig person
tillsyn över att gäldenären fullgör			att utöva tillsyn över att gäldenären
sina åtaganden enligt ackordet. Om			fullgör sina åtaganden enligt ackor-

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

167

Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört ska prövas av tillsynsmyndigheten på ansökan av tillsynsmannen eller gäldenären. Så länge ackordet inte har full- gjorts, får en sådan ansökan göras även av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

Ett beslut om arvode och er- sättning enligt första stycket gäller när det har fått laga kraft.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

det behövs, skall även en ersättare för tillsynsmannen förordnas.

Gäldenären skall ge tillsyns- mannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Tillsynsmannen skall entledigas av rätten, om det visar sig att han inte är lämplig eller att han av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

det. Om det behövs, ska även en ersättare för tillsynsmannen för- ordnas.

Innan ett beslut om fastställelse av ackord har fattats, får en ansökan enligt första stycket även göras hos rätten.

26 a §

Gäldenären ska ge tillsyns- mannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

Tillsynsmannen ska entledigas av tillsynsmyndigheten, om det visar sig att han eller hon inte är lämplig eller av någon annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.

27 §

Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som uppdraget har medfört skall prövas av rätten, om tillsynsmannen eller gäldenären begär det. Så länge ackordet inte har fullgjorts, får en sådan begäran framställas också av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.

13 kap.

3 §

Slutredovisningen skall avges till	Slutredovisningen ska ges in till
tillsynsmyndigheten. Till slutredo-	tillsynsmyndigheten. Till slutredo-
visningen skall förvaltaren bifoga	visningen ska förvaltaren bifoga de
de handlingar som är av betydelse	handlingar som är av betydelse för
för kontroll av redovisningen. För-	kontroll av redovisningen.
valtaren skall ge in en kopia av
redovisningen till rätten. I fall som
avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en kopia
samtidigt lämnas till gäldenären.

168

	I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7
	ska även gäldenären få del av
	slutredovisningen.
4 §
I fall som avses i 2 § 5 skall slut-	I fall som avses i 2 § 5 ska slut-
redovisningen avges samtidigt som	redovisningen ges in tillsammans
utdelningsförslaget ges in till	med utdelningsförslaget. I övriga
rätten. I övriga i 2 § avsedda fall	fall ska förvaltaren lämna redovis-
skall förvaltaren avge redovis-	ningen så snart som möjligt.
ningen så snart som möjligt.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Granskning av slutredovisningen					Åtgärder för granskning av
					slutredovisningen
				5 §
Tillsynsmyndigheten			skall i	de	Slutredovisningen ska hållas till-
fall som avses i 2 § 2, 3, 5, 6 och 8					gänglig	hos	tillsynsmyndigheten
granska slutredovisningen samt i de					för dem som vill ta del av den.
fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 avge
utlåtande över densamma. Tillsyns-
myndigheten skall skicka utlåtandet
till rätten.	Redovisningen			och
utlåtandet skall hållas tillgängliga
hos rätten och tillsynsmyndigheten
för dem som vill ta del av hand-
lingarna.
				6 §
I fall som avses i 2 § 5 skall av					I fall som avses i 2 § 5 ska det av
den kungörelse som rätten utfärdar					den kungörelse som utfärdas enligt
enligt 11 kap. 6 § framgå att slut-					11 kap. 6 § framgå att slutredovis-
redovisningen	och	utlåtandet		är	ningen är tillgänglig för granskning
tillgängliga för granskning och var					hos tillsynsmyndigheten.
handlingarna finns.
I fall som avses i 2 § 2 och 8 skall					I fall som avses i 2 § 2 och 8 ska
rätten, när tillsynsmyndigheten har					tillsynsmyndigheten kungöra			att
lämnat sitt utlåtande, kungöra att					slutredovisningen är tillgänglig för
slutredovisningen		och	utlåtandet		granskning hos myndigheten.
har avgetts samt var handlingarna
är tillgängliga för granskning.
I de kungörelser som nämns i					I de kungörelser som nämns i
första och andra styckena skall det					första och andra styckena ska det
anges vad den som vill klandra					anges vad den som vill klandra
redovisningen måste göra.					redovisningen måste göra.
				7 §
Förvaltarens slutredovisning				får	Förvaltarens		slutredovisning	får
klandras av	tillsynsmyndigheten				klandras	av	tillsynsmyndigheten		169

4. ersättning och förskott på ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för inställelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

och gäldenären. Även en borgenär	och gäldenären. Även en borgenär
får klandra redovisningen, om hans	får klandra slutredovisningen, om
rätt kan vara beroende av den.	hans eller hennes rätt kan vara
	beroende av den.
Talan om klander av slutredo-	En talan om klander av slutredo-
visning väcks genom stämning vid	visning väcks genom stämning vid
den tingsrätt där konkursen är eller	den tingsrätt som har beslutat om
har varit anhängig.	konkursen. Till stämningsansökan
	ska redovisningen bifogas.
I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8	I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8
skall talan väckas senast den dag	ska talan väckas senast tre månader
som rätten bestämmer och anger i	från dagen för kungörandet. Detta
kungörelsen. Denna dag skall	ska anges i kungörelsen. I övriga
bestämmas så att tre månader	fall ska talan väckas inom tre
förflyter från den tidpunkt då kun-	månader från den dag slutredovis-
görelsen kan antas bli införd i Post-	ningen kom in till tillsynsmyndig-
och Inrikes Tidningar. I övriga fall	heten.
skall talan väckas inom tre månader
från den dag då kopian av redo-
visningen kom in till rätten.

14 kap.

1 §

Med konkurskostnad avses

1.arvode och kostnadsersättning till förvaltare,

2.arvode och kostnadsersätt-

ning till en sådan rådgivare eller
förlikningsman	som	har utsetts
enligt 7 kap. 7 §,
3. ersättning	till ett	sakkunnigt	2. ersättning	till ett	sakkunnigt
biträde som förvaltare har anlitat			biträde enligt 16 §,
med stöd av 7 kap. 11 §,
4. ersättning till staten för till-			3. avgifter	enligt	17 § första
synen över förvaltningen,			stycket, och

5.kostnad för kungörande av be- slut eller åtgärd rörande kon- kursen,

6.kostnad för de skriftliga kallelser och underrättelser till borgenärerna som utfärdas i kon- kursen,

7. ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för inställelse.

Som konkurskostnad anses inte de kostnader för kungörelsen, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakning.

170

Om en konkurs har beslutats på ansökan av någon annan borgenär än staten eller en borgenär vars fordran omfattas av statlig löne- garanti enligt lönegarantilagen (1992:497) och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den utsträckning konkurskostna- derna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som mot- svarar tre tiondelar av det vid tiden för konkursbeslutet gällande pris- basbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om flera borgenärer vid tidpunkten för kon- kursbeslutet har ansökt om konkurs svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär förpliktas att betala konkurskostna- derna med den angivna begräns- ningen. Beslutet får verkställas enligt utsökningsbalken.

Om kostnaderna inte heller kan tas ut av borgenären, ska de betalas av staten.

3§24

Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan borgenär än staten och om konkursen av- skrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Är flera borgenärer betalningsskyldi- ga, svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär åläggas att betala kon- kurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, ska de betalas av staten.

		4 §
Arvodet	till förvaltaren	bestäms	Arvodet till förvaltaren bestäms
av rätten. Om det har utsetts flera			av tillsynsmyndigheten eller, i fall
förvaltare,	skall särskilt	arvode	som avses i 9 § andra stycket, av
bestämmas för var och en av dem.			rätten. Om det har utsetts flera
			förvaltare, ska särskilt arvode be-
			stämmas för var och en av dem.

Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för

uppdraget.
Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fast-	som regeringen bestämmer fast-
ställer taxa som skall tillämpas vid	ställer taxa som ska tillämpas vid
bestämmande av arvode till för-	bestämmande av arvode till för-
valtaren om konkursen avskrivs	valtaren om konkursen avskrivs
enligt 10 kap. 1 §.	enligt 10 kap. 1 §.

24Senaste lydelse 2010:1239.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

171

I fall då utdelning eller efter- utdelning i konkursen ska fast- ställas, ska beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt med beslutet om fastställelse, om inte något annat följer av 7 § tredje stycket.

Om tillsynsmyndigheten enligt 11 kap. 7 a § andra stycket ska överlämna prövningen av utdel- ningsförslaget till rätten, ska även arvodesansökan överlämnas dit. Tillsynsmyndigheten ska vid över- lämnandet bifoga ett eget yttrande över ansökan.

			8 §
I andra fall än de som avses i 9 §				Tillsynsmyndigheten	ska ge
tredje stycket och 10 § skall rätten,				gäldenären och de borgenärer som
innan	arvodesframställningen			har begärt det tillfälle att yttra sig
prövas, inhämta yttrande i arvodes-				över arvodesansökan. Om förval-
frågan av tillsynsmyndigheten samt				taren endast yrkar ett särskilt
ge gäldenären och de borgenärer				arvode för viss egendom, ska varje
som hos rätten har begärt det till-				känd borgenär som har särskild
fälle att yttra sig över framställ-				förmånsrätt i egendomen ges till-
ningen inom viss tid, minst två och				fälle att yttra sig över ansökan. Om
högst fyra veckor. I fall som sägs i				ett konkursbeslut har upphävts, ska
6 § tredje stycket skall varje känd				den borgenär vars ansökan lagts till
borgenär som har särskild förmåns-				grund för beslutet ges tillfälle att
rätt i egendomen ges tillfälle att				yttra sig över ansökan.
yttra sig över framställningen. Om
ett konkursbeslut		upphävts, skall
den borgenär vars ansökan lagts till
grund för beslutet ges tillfälle att
yttra sig över framställningen.
Rätten får hålla förhandling i				Första stycket gäller inte i fall
arvodesfrågan, om den finner skäl				som avses i 9 a § eller när kon-
till det. Till förhandlingen skall				kursen avskrivs eller läggs ned eller
förvaltaren, tillsynsmyndigheten,				vid efterutdelning enligt 11 kap.
gäldenären	samt	de	borgenärer	21 §.
som har begärt att få yttra sig över
arvodesframställningen			kallas. I
fall som avses i 6 § tredje stycket
skall varje känd borgenär som har
särskild förmånsrätt i			egendomen

kallas. Om ett konkursbeslut upp- hävts, skall den borgenär vars an- sökan lagts till grund för beslutet kallas.

9 §

I fall då tingsrätten har att fastställa utdelning eller efter- utdelning i konkursen skall beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt med beslutet om fastställelse, när inte något annat följer av 7 §.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

173

omfattningen av det arbete som

om det är rimligt med hänsyn till

uppdraget har medfört, den tid

omfattningen av det arbete som

under vilken konkursen har varat

uppdraget har medfört, den tid

och ytterligare beräknas pågå samt

under vilken konkursen har varat

övriga förhållanden.

och ytterligare beräknas pågå samt

övriga förhållanden.

framställning

förskott

I ansökan om förskott ska förval-

skall ange det belopp som begärs

taren ange det belopp som begärs

och de skäl som åberopas för

förskottsbetalningen.

Till

fram-

förskottsbetalningen. Till

ansökan

ställningen skall bifogas en redo-

ska förvaltaren bifoga en redo-

görelse för det arbete som upp-

draget har medfört och en uppgift

om boets

ekonomiska

ställning.

om boets ekonomiska ställning.

Rätten skall inhämta yttrande i

förskottsfrågan

av tillsynsmyndig-

heten.

Ett beslut om förskott gäller

omedelbart.

14 §

Avskrivs konkursen enligt 10 kap.

konkursen

avskrivs

enligt

1 §, skall rätten bestämma kost-

10 kap.

1 §,

ska

tillsynsmyndig-

nadsersättningen och

ersättningen

heten på ansökan av förvaltaren

enligt 2 § andra stycket till för-

bestämma

kostnadsersättningen

valtaren

samtidigt

som

arvodet

och ersättningen enligt 2 § andra

bestäms.

stycket

till

förvaltaren

samtidigt

som arvodet bestäms.

Tillsynsmyndigheten

skall

höras

Ett beslut enligt första stycket

också över begäran om ersättning

gäller när det har fått laga kraft.

för kostnader.

17 §

Ersättningen

till

staten

för

Avgift får tas ut för ersättning till

tillsynen

över

förvaltningen

utgår

staten för handläggning av ärenden

enligt

föreskrifter som

regeringen

enligt denna lag och för tillsynen

meddelar.

över förvaltningen.

Ersättningen till staten för så-

Regeringen eller den myndighet

dana konkurskostnader som avses i

som regeringen

bestämmer får

1 § första stycket 6 utgår enligt

meddela föreskrifter om

avgifter

föreskrifter

som

meddelas av

enligt första stycket och om be-

regeringen eller den myndighet som

talning av sådana avgifter.

regeringen bestämmer.

I 9 kap. 20 § finns bestämmelser

om avgift vid efterbevakning.

18 §

Av arvodet till förvaltaren eller

Av arvodet till förvaltaren ska,

sådan rådgivare eller förlik-

om det i boet finns egendom i

ningsman

som

har

utsetts

enligt

vilken

särskild förmånsrätt

gäller

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

175

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

7 kap. 7 § ska, om det i boet finns egendom i vilken särskild förmåns- rätt gäller och i den mån det inver- kar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurs- kostnaderna, den del som avser egendomen i fråga fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

Då särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan konkurskostnad än som har sagts i första stycket. Sär- skild förmånsrätt enligt 5 § för- månsrättslagen (1970:979), hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurskostnader, i den mån det inte finns annan egendom i boet som kan användas till betalning.

Med arvode som sägs i första stycket jämställs vid tillämpningen av denna paragraf konkursboets kostnader för vård och försäljning av egendomen i fråga.

och i den utsträckning det inverkar på de borgenärers rätt som inte har sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för konkurs- kostnaderna, den del som avser egendomen i fråga fastställas att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.

Om särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt, av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan konkurskostnad än som anges i första stycket. Särskild förmånsrätt enligt 5 § förmåns- rättslagen (1970:979), hindrar dock inte att egendomen används till betalning också av övriga konkurs- kostnader, i den utsträckning det inte finns någon annan egendom i boet som kan användas till betalning.

Med särskilt arvode jämställs vid tillämpningen av första och andra styckena konkursboets kostnader för vård och försäljning av egen- domen i fråga.

15 kap.

1 §

Kungörelsen om konkursbeslutet	Kungörelser enligt denna lag ska
skall införas i Post- och Inrikes	ske i Post- och Inrikes Tidningar.
Tidningar och, enligt vad som före-	Om det finns särskilda skäl får en
skrivs i 3 § lagen (1977:654) om	kungörelse även ske på annat sätt.
kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m.m., i ortstidning.
När ett beslut eller en åtgärd i	I 8 kap. 11–13 §§ finns bestäm-
något annat fall än som sägs i	melser om kungörande av auktion i
första stycket eller i 8 kap. 11 §	vissa fall.
skall kungöras enligt denna lag,
skall kungörelsen införas i Post-
och Inrikes Tidningar och den eller
de ortstidningar som rätten bestäm-
mer.
	Dagen för kungörande enligt
	denna lag är den dag då kungörel-

176

			sen infördes i Post- och Inrikes
			Tidningar.
		2 §
I en konkurs vari bevaknings-			I en konkurs där ett bevak-
förfarande har ägt rum skall			ningsförfarande har varit anordnat
följande kungörelser		ersättas med	ska	följande kungörelser ersättas
skriftliga underrättelser till borge-			med	skriftliga	underrättelser		till
närerna, om det saknas anledning			borgenärerna, om det saknas anled-
att anta att kostnaden för tillkänna-			ning att anta att kostnaden för
givandet med kungörelse blir lägre			tillkännagivandet med			kungörelse
eller att kungörelse i övrigt är lämp-			blir lägre eller att kungörelse i
ligare, nämligen			övrigt är lämpligare, nämligen
1. kungörelse	med	kallelse till	1. kungörelse		med	kallelse	till
förhandling angående entledigande			sammanträde om entledigande				av
av förvaltare,			förvaltare,
2. kungörelse	med	information	2. kungörelse		med	information
om att ett förslag till utdelning eller			om att ett förslag till utdelning eller
efterutdelning har upprättats samt			efterutdelning har upprättats och att
att slutredovisningen och tillsyns-			slutredovisningen finns tillgänglig
myndighetens utlåtande över den			för granskning,
finns tillgängliga för granskning,

3.kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av frivillig uppgörelse,

4. kungörelse		med	information		4. kungörelse			med	information
om att slutredovisningen och till-					om att		slutredovisningen			finns
synsmyndighetens utlåtande				över	tillgänglig för granskning i fall då
den finns tillgängliga för gransk-					förvaltare		avgår	före	konkursens
ning i fall då förvaltare avgår före					slut.
konkursens slut.
Om utbyte sker i de fall som					Om utbyte sker i de fall som
anges i första stycket 2, 3 eller 4					anges i första stycket 2, 3 eller 4,
skall tid som avses i 11 kap. 6 §					ska den tid som avses i 11 kap. 6 §
tredje	stycket,	13 kap. 7 §		tredje	tredje	stycket, 13 kap.			7 §	tredje
stycket	och 16 kap.		9 §	första	stycket	och 16 kap. 15 § i stället
stycket i stället räknas från dagen					räknas från dagen efter den då
efter den då underrättelserna sändes					underrättelserna sändes.
ut.
				4 §
Skriftliga kallelser och under-					Kallelser och underrättelser en-
rättelser enligt denna lag sänds med					ligt denna lag sänds med post eller
posten i vanligt brev till mottagaren					på något annat lämpligt sätt.
under hans senaste kända post-
adress, om inte något annat följer
av särskilda föreskrifter om del-
givning.
Skall någon enligt en föreskrift i					Om	förvaltaren ska			underrätta
lagen beredas tillfälle att yttra sig i					någon om innehållet i en handling

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

177

	Prop. 2020/21:148	en viss fråga, får delgivning äga
	Bilaga 2
		rum.

eller om något annat, får det ske genom delgivning.

16 kap. Handläggningen av konkursärenden

Handläggningen hos förvaltaren och tillsynsmyndigheten

Beslut av tillsynsmyndigheten

1 § I förvaltningslagen (2017:900) finns det bestämmelser om tillsyns- myndighetens handläggning och beslut enligt denna lag.

2 § Ett beslut av tillsynsmyndigheten som får överklagas enligt denna lag och som inte innebär att konkursen avslutas gäller omedelbart, om inte något annat förordnas eller föreskrivs i denna lag.

Beslut av förvaltaren

3 § När förvaltaren beslutar i en fråga som får överklagas enligt 16 §, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:

–32 § om motivering av beslut, och

–33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett över- klagande går till.

Förvaltaren ska alltid underrätta tillsynsmyndigheten om innehållet i ett beslut enligt första stycket.

4 § Ett beslut av förvaltaren som får överklagas gäller omedelbart, om inte något annat förordnas eller föreskrivs i denna lag.

Allmänt om handläggningen i domstol

5 § En fråga som tingsrätten ska pröva enligt denna lag handläggs i ett konkursärende vid domstolen. Ett konkursärende inleds genom ansökan eller överlämnande (ansökningsärende) eller överklagande (överklagande- ärende).

Som konkursärende handläggs inte en sådan talan enligt denna lag som ska väckas genom stämning.

6 § Vid rättens handläggning av ett konkursärende tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte något annat anges i denna lag.

Vid rättens handläggning av frågor om säkerhetsåtgärder enligt 2 kap. och tvångsmedel enligt 6 kap. tillämpas dock rättegångsbalken, om inte något annat anges i denna lag.

Ansökningsärenden i domstol

Behörig tingsrätt

7 § Enligt 2 kap. 1 § ska en ansökan om konkurs göras till tingsrätten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om vilka tingsrätter som får pröva en konkursansökan.

En ansökan till tingsrätt under en konkurs görs till den tingsrätt som har

beslutat om konkursen.

178

8 § En tingsrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett ansökningsärende till en annan tingsrätt som handlägger sådana ärenden.

När ett beslut börjar gälla

9 § Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett konkursbeslut gäller omedelbart. Detsamma gäller i ett ansökningsärende andra beslut av rätten enligt denna lag som inte avslutar konkursen, om inte något annat förord- nas eller föreskrivs i denna lag.

Ett beslut om utdömande av ett förelagt vite gäller först när beslutet har fått laga kraft.

Särskilda regler om överklagande av tingsrättens beslut

10 § Tiden för att överklaga tingsrättens konkursbeslut räknas från dagen för kungörandet av beslutet.

11 § Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut i ansöknings- ärenden, om beslutet avser

1.att utse eller entlediga förvaltare, antalet förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera förvaltare,

2.arvode till förvaltare,

3.reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning eller föreläggande eller utdömande av vite.

12 § Ett beslut genom vilket ett ackordsförslag har förkastats av borge- närerna får överklagas av en borgenär eller gäldenären, om han eller hon anser att beslutet inte har tillkommit på lagligt sätt. Gäldenären får dock överklaga beslutet endast om hans eller hennes rätt kan vara beroende av det.

Överklagandeärenden i domstol

Behörig tingsrätt

13 § Ett överklagande av ett beslut av tillsynsmyndigheten eller förval- taren görs till den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Överklagande av tillsynsmyndighetens beslut

14 § Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

1.tvist enligt 3 kap. 6 §,

2.anstånd med att lämna förvaltarberättelse enligt 7 kap. 15 a §,

3.frågor som gäller granskningsman enligt 7 kap. 30 och 31 §§,

4.avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 eller 3 §,

5.fastställande av utdelning enligt 11 kap. 7 §,

6.nedläggning av konkurs eller försäljningsförbud enligt 12 kap. 1 §,

7.arvode till förvaltare enligt 14 kap. 4 §,

8.förskott på arvode enligt 14 kap. 12 §,

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

179

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

180

9.sådana ersättningar som avses i 14 kap. 14 §, eller

10.frågor som gäller tillsynsman enligt 12 kap. 26 och 27 §§.

Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag än de som anges i första stycket får inte överklagas.

15 § Tiden för att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om nedläggning av konkurs enligt 12 kap. 1 § räknas från dagen för kungörandet av beslutet.

Överklagande av förvaltarens beslut

16 § Förvaltarens beslut får överklagas till tingsrätten, om det avser

1.avslag på en begäran om bekräftelse enligt 6 kap. 5 §,

2.undantag från reseförbud enligt 6 kap. 6 §,

3.ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller någon annan enligt 6 kap. 14 §,

4.avslag på begärd förskottsbetalning enligt 11 kap. 14,

5.avvisning av en ansökan om ackord enligt 12 kap. 7 §.

Andra beslut av förvaltaren enligt denna lag än de som anges i första stycket får inte överklagas.

17 § Ett beslut av förvaltaren får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Tillsynsmyndigheten får alltid överklaga förvaltarens beslut.

18 § Ett överklagande av ett beslut av förvaltaren ges in till den tingsrätt som ska pröva överklagandet inom tre veckor från den dag den som över- klagar fick del av beslutet. Om det är tillsynsmyndigheten som överklagar, ska överklagandet dock ges in inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

19 § Om ett överklagande har getts in till förvaltaren, ska denne vidare- befordra överklagandet till tingsrätten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till förvaltaren.

20 § Tingsrätten ska pröva om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som har kommit in för sent ska avvisas. Detta gäller

dock inte om

1.förseningen beror på att förvaltaren har lämnat en felaktig under- rättelse om hur beslutet överklagas, eller

2.överklagandet har kommit in till förvaltaren inom överklagandetiden.

21 § Vid överklagande av beslut enligt 16 § är förvaltaren part i ärendet hos domstolen.

När ett beslut börjar gälla

22 § Ett beslut av rätten enligt denna lag i ett överklagandeärende gäller på det sätt som föreskrivs om tillsynsmyndighetens respektive förvaltarens överklagade beslut.

Om en borgenärs konkurs- ansökan inte bifalls och om borge- nären när ansökan gavs in saknade skälig anledning att anta att gälde- nären var på obestånd, ska borge- nären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökan och hand- läggning av den.

Om ett beslut om konkurs upphävs, ska den borgenär vars ansökan har lagts till grund för konkursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som har tagits ut ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären svarar inte heller för kostnader i konkursen som gäldenären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer vid tidpunkten för konkursbeslutet har ansökt om konkurs, svarar de solidariskt för ersättningen.

Talan om skadestånd enligt första stycket eller talan om ersättning enligt andra stycket ska väckas vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17kap.

3 §25

Om en borgenärs konkurs- ansökan inte bifalls och om borge- nären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning att anta att gäldenären var på obestånd, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning.

Om ett beslut om konkurs upphävs, skall den borgenär vars ansökan lagts till grund för kon- kursbeslutet ersätta gäldenären för konkurskostnader som utgått ur konkursboet. Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären svarar inte heller för kostnader i konkursen som gälde- nären har orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer är ersättnings- skyldiga, svarar de solidariskt för ersättningen.

Talan om skadestånd enligt första eller ersättning enligt andra stycket skall väckas vid den tingsrätt där ärendet om gäldenärens försättan- de i konkurs är eller har varit anhängigt. I detta ärende får sådan talan väckas utan stämning.

6 §

Åtal mot en gäldenär för brott	Åtal mot en gäldenär för brott
som avses i 11 kap. brottsbalken	som avses i 11 kap. brottsbalken
och åtal mot en borgenär för brott	och åtal mot en borgenär för brott
som sägs i 5 § får väckas vid den	som sägs i 5 § får väckas vid den
tingsrätt där konkursen är eller har	tingsrätt som har beslutat om kon-
varit anhängig.	kursen.

25Senaste lydelse 2005:190.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

181

2Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat- rörelse ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §1

Om en tillståndshavare avlider, försätts i konkurs eller får en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen, får rörelsen fortsättas under högst ett år. Om rörelsen fortsätter, ska det finnas

en föreståndare enligt 3 § för denna.
Om det inte redan finns en			Om det inte redan finns en
godkänd föreståndare, ska inom			godkänd föreståndare, ska inom
två månader från dödsfallet, ed-			två månader från dödsfallet, kon-
gångssammanträdet eller beslutet			kursbeslutet	eller	beslutet	om
om förvaltare ansökan göras om			förvaltare en ansökan göras om
godkännande	av	föreståndare.	godkännande	av	föreståndare.
Godkänns inte föreståndaren, ska			Godkänns inte föreståndaren, ska
Polismyndigheten lämna den som			Polismyndigheten lämna den som
driver rörelsen tillfälle att inom			driver rörelsen tillfälle att inom
viss tid ansöka om godkännande			viss tid ansöka om godkännande
av en annan föreståndare. God-			av en annan föreståndare. God-
känns inte heller den andra före-			känns inte heller den andra före-
ståndaren, anses		tillståndet ha	ståndaren, anses		tillståndet	ha
upphört att gälla tre veckor efter			upphört att gälla tre veckor efter
det att beslut i ärendet vann laga			det att beslut i ärendet fick laga
kraft.			kraft.
Görs inte ansökan som avses i			Om inte den ansökan som avses
andra stycket	inom föreskriven		i andra stycket görs inom före-
tid, anses tillståndet för rörelsen			skriven tid, anses tillståndet för
ha upphört att gälla den dag då			rörelsen ha upphört att gälla den
tiden gick ut.			dag då tiden gick ut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre föreskrifter gäller för en konkurs som har beslutats före ikraft- trädandet.

1 Senaste lydelse 2014:607.

183

Prop. 2020/21:148	3	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
Bilaga 2
		(1987:619)
	Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 och 19 §§, 9 kap. 10 § och 11 kap. 1 §
	sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				6 kap.
				2 §2
	Bolagsverket ska besluta att en sparbank ska gå i likvidation, om
	tillståndet att driva bankrörelse har återkallats. Beslutet ska fattas så snart
	det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om
	likvidation kom in till Bolagsverket.
	Rätten ska besluta att en spar-				Rätten ska besluta att en spar-
	bank ska gå i likvidation, om spar-				bank ska gå i likvidation, om spar-
	banken har försatts i konkurs och				banken har försatts i konkurs och
	denna	avslutats med	överskott.		denna avslutats med		överskott.
	Beslutet ska fattas i samband med				Beslutet ska fattas i samband med
	att konkursen avslutas.				att konkursen har avslutats.
	Beslut om likvidation ska dock inte meddelas, om det styrks att likvida-
	tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.
	En fråga om likvidation enligt				En fråga om likvidation enligt
	första stycket prövas på ansökan				första stycket prövas på ansökan
	av Finansinspektionen, styrelsen,				av Finansinspektionen, styrelsen,
	styrelseledamot eller huvudman.				en styrelseledamot eller en huvud-
					man.
				19 §3
	Om en sparbank försätts i kon-				Om en sparbank försätts i kon-
	kurs, skall tingsrätten sända en				kurs, ska tingsrätten sända en
	underrättelse om beslutet			till	underrättelse om	beslutet		till
	registreringsmyndigheten			för	registreringsmyndigheten			för
	registrering.				registrering.
	Under konkursen företräds sparbanken som konkursgäldenär av den
	styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
	konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
	entledigande och om nytillsättning.
	När en konkurs har avslutats				När en konkurs har avslutats ska
	skall tingsrätten genast för re-				tillsynsmyndigheten	i	konkurser
	gistrering underrätta		registre-		genast för registrering		underrätta
	ringsmyndigheten samt ange om				registreringsmyndigheten och an-
	överskott finns eller inte. Tings-				ge om det finns något överskott.
	rätten skall även för registrering
	1 Lagen omtryckt 1996:1005.
184	2 Senaste lydelse 2013:163.
	3 Senaste lydelse 2000:819.

underrätta registreringsmyndig- heten när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta sparbanken i konkurs.

Tingsrätten ska för registrering underrätta registreringsmyndig- heten när en överrätt genom beslut som har fått laga kraft har upphävt ett beslut att försätta sparbanken i konkurs.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

9kap. 10 §4

Om banken har försatts i kon-	Om banken har försatts i kon-
kurs efter en ansökan som gjorts	kurs efter en ansökan som gjorts
innan den tid som anges i 9 § har	innan den tid som anges i 9 § har
gått ut, får konkursboet föra talan	gått ut, får konkursboet föra talan
enligt 1 eller 2 § trots att frihet	enligt 1 eller 2 § trots att frihet
från skadeståndsansvar har inträtt	från skadeståndsansvar har inträtt
enligt 5–7 §§. Efter utgången av	enligt 5–7 §§. Efter utgången av
den tid som anges i 9 § får en	den tid som anges i 9 § får en
sådan talan dock inte väckas	sådan talan dock inte väckas
senare än sex månader från	senare än sex månader från
edgångssammanträde.	konkursbeslutet.

11kap. 1 §5

Registreringsmyndigheten skall				Registreringsmyndigheten		ska
utan dröjsmål kungöra i Post- och				utan dröjsmål kungöra i Post- och
Inrikes Tidningar vad som för				Inrikes Tidningar vad som för
sparbanker	införs i	bankregistret		sparbanker införs i	bankregistret
med undantag för registrering av				med undantag för registrering av
underrättelse enligt				underrättelse enligt
1. 2 kap. 14 § om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande,
2. 6 kap.	19 § från tingsrätten			2. 6 kap. 19 § om att banken har
om att banken blivit försatt i				blivit försatt i konkurs, att beslut
konkurs, att beslut om konkurs				om konkurs har upphävts eller att
upphävts	eller	att	konkurs	konkurs har avslutats, och
avslutats, och
3. 7 kap. 5 § om fusionstillstånd.
En kungörelse		som	avser	En kungörelse	som	avser
ändring i ett förhållande som				ändring i ett förhållande som
tidigare har införts i registret skall				tidigare har införts i registret ska
bara ange ändringens art.				bara ange ändringens art.

4	Senaste lydelse 2004:304.	185
5	Senaste lydelse 2004:304.	185

4Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

5 kap.

5 §

Sådan talan för stiftelsens räk-	En sådan talan för stiftelsens
ning enligt 1 eller 2 § som inte	räkning enligt 1 eller 2 § som inte
grundas på brott kan inte väckas	grundas på brott får inte väckas
mot	mot

2.en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Utan hinder av bestämmelserna		Trots första stycket får stiftel-
i första stycket får stiftelsens kon-		sens konkursbo väcka talan, om
kursbo väcka talan, om konkurs-		konkursansökan har gjorts innan
ansökan har gjorts innan den tid		den tid som anges i första stycket
som anges i första stycket har gått		har gått ut. Efter utgången av
ut. Efter utgången av nämnda tid		nämnda tid får en sådan talan dock
kan sådan talan dock inte väckas		inte väckas senare än sex månader
senare än sex månader från ed-		från konkursbeslutet.
gångssammanträdet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.Äldre föreskrifter gäller för en konkurs som har beslutats före ikraft- trädandet.

187

Prop. 2020/21:148	5	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)
Bilaga 2	5	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570)
		om medlemsbanker
		Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 §, 11 kap. 12 § och 13 kap. 1 § lagen
	(1995:1570) om medlemsbanker1 ska ha följande lydelse,
	Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					9 kap.
					20 §2
		Om en medlemsbank försätts i				Om en medlemsbank försätts i
	konkurs, skall tingsrätten sända en					konkurs, ska tingsrätten sända en
	underrättelse		om	beslutet	till	underrättelse	om	beslutet	till
	registreringsmyndigheten				för	registreringsmyndigheten			för
	registrering.					registrering.
		Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse
	eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
	konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
	entledigande och om nytillsättning.
		När en konkurs har avslutats				När en konkurs har avslutats ska
	skall tingsrätten genast underrätta					tillsynsmyndigheten		i konkurser
	registreringsmyndigheten				om	genast för registrering underrätta
	detta för registrering samt ange					registreringsmyndigheten och an-
	om överskott finns eller inte.					ge om det finns något överskott.
	Tingsrätten		skall	även	för
	registrering		underrätta registre-
	ringsmyndigheten när en överrätt
	genom beslut som vunnit laga
	kraft har upphävt ett beslut att för-
	sätta medlemsbanken i konkurs.
						Tingsrätten ska för registrering
						underrätta	registreringsmyndig-
						heten när en överrätt genom
						beslut som har fått laga kraft har
						upphävt ett beslut att försätta
						medlemsbanken i konkurs.

	1	I promemorian Ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker (dnr Fi2019/00358/B)
188	föreslås att lagen upphävs.
188	2	Senaste lydelse 2000:820.

11kap.

12 §3

Om banken har försatts i kon-	Om banken har försatts i kon-
kurs efter en ansökan som gjorts	kurs efter en ansökan som gjorts
innan den tid som anges i 11 § har	innan den tid som anges i 11 § har
gått ut, får konkursboet föra talan	gått ut, får konkursboet föra talan
enligt 1–3 §§ trots att frihet från	enligt 1–3 §§ trots att frihet från
skadeståndsansvar har inträtt	skadeståndsansvar har inträtt
enligt 6–9 §§. Efter utgången av	enligt 6–9 §§. Efter utgången av
den tid som anges i 11 § får en	den tid som anges i 11 § får en
sådan talan dock inte väckas	sådan talan dock inte väckas
senare än sex månader från ed-	senare än sex månader från kon-
gångssammanträde.	kursbeslutet.

13kap. 1 §4

Registreringsmyndigheten skall			Registreringsmyndigheten	ska
utan dröjsmål kungöra i Post- och			utan dröjsmål kungöra i Post- och
Inrikes Tidningar vad som för			Inrikes Tidningar vad som för
medlemsbanker införs i bank-			medlemsbanker införs i bank-
registret	med	undantag för	registret med undantag	för
registrering av underrättelse enligt			registrering av underrättelse enligt
1. 2 kap. 7 § om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande,
2. 9 kap.	20 §	från tingsrätten	2. 9 kap. 20 § om att banken har
om att banken blivit försatt i kon-			blivit försatt i konkurs, att beslut
kurs, att beslut om konkurs upp-			om konkurs har upphävts eller att
hävts eller att konkurs avslutats,			konkurs har avslutats, och
och
3. 10 kap. 5 § om fusionstillstånd.
En kungörelse som avser änd-			En kungörelse som avser änd-
ring i ett förhållande som tidigare			ring i ett förhållande som tidigare
har införts i registret skall bara			har införts i registret ska bara ange
ange ändringens art.			ändringens art.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 12 § i den äldre lydelsen.

3Senaste lydelse 2004:318.

4Senaste lydelse 2004:318.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

189

7Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 25 kap. 51 § och 29 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25kap. 51 §

Om en konkurs avslutas med	Om en konkurs avslutas med
överskott eller läggs ned efter fri-	överskott eller läggs ner efter en
villig uppgörelse eller om egen-	frivillig uppgörelse, eller om
domen i konkursboet återställs till	egendomen i konkursboet åter-
bolaget till följd av att ackord har	ställs till bolaget till följd av att ett
fastställts, skall allmän domstol i	ackord har fastställts, ska allmän
samband med att konkursen av-	domstol i samband med att kon-
slutas besluta att bolaget skall gå i	kursen har avslutats besluta att
likvidation. Ett sådant beslut	bolaget ska gå i likvidation. Ett
gäller omedelbart.	sådant beslut gäller omedelbart.
Var bolaget i likvidation när det	Var bolaget i likvidation när det
försattes i konkurs, skall likvida-	försattes i konkurs, ska likvida-
tionen fortsätta enligt 44 §, om	tionen fortsätta enligt 44 §, om
konkursen avslutas på det sätt som	konkursen avslutas på det sätt som
anges i första stycket.	anges i första stycket.

29kap. 14 §

Om bolaget har försatts i kon-		Om bolaget har försatts i kon-
kurs efter en ansökan som har		kurs efter en ansökan som har
gjorts innan den tid som anges i		gjorts innan den tid som anges i
13 § har gått ut, får konkursboet		13 § har gått ut, får konkursboet
föra talan enligt 1–3 §§ trots att		föra talan enligt 1–3 §§ trots att
frihet från skadeståndsansvar har		frihet från skadeståndsansvar har
inträtt enligt 7, 8 eller 10 §. Efter		inträtt enligt 7, 8 eller 10 §. Efter
utgången av den tid som anges i		utgången av den tid som anges i
13 § får en sådan talan dock inte		13 § får en sådan talan dock inte
väckas senare än sex månader från		väckas senare än sex månader från
edgångssammanträde.		konkursbeslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 29 kap. 14 § i den äldre lydelsen.

191

Prop. 2020/21:148	8	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
Bilaga 2
		sekretesslagen (2009:400)
		Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:400) ska ha följande lydelse.
			Bilaga1
		Nuvarande lydelse
		I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i
	tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
	tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
	nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
	Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i
	Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
	verksamheten har uppdragits åt organet.
	Organ		Verksamhet
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Internationella Handelshögskolan		all verksamhet
	i Jönköping aktiebolag
	Kungliga Svenska Aeroklubben		besiktning och tillsyn av luftfartyg
			samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö- värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

	Föreslagen lydelse
Organ	Verksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Internationella Handelshögskolan	all verksamhet
i Jönköping aktiebolag
Konkursförvaltare	verksamhet i konkurs rörande be-
	kräftelse av	bouppteckning	och
	medgivande	av undantag	från
	reseförbud
Kungliga Svenska Aeroklubben	besiktning och tillsyn av luftfartyg
	samt utfärdande och förnyande av
	luftvärdighetsbevis och miljö-
	värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

192	1 Senaste lydelse 2017:1076.

Prop. 2020/21:148	9	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)
Bilaga 2		om ekonomiska föreningar
		om ekonomiska föreningar
	Härigenom föreskrivs att 18 kap. 14 § och 21 kap. 13 § lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				18 kap.
				14 §
	Om en konkurs avslutas med				Om en konkurs avslutas med
	överskott eller läggs ner efter en				överskott eller läggs ner efter en
	frivillig	uppgörelse,	eller	om	frivillig uppgörelse, eller om
	egendomen i konkursboet åter-				egendomen i konkursboet åter-
	ställs till föreningen till följd av att				ställs till föreningen till följd av att
	ett ackord har fastställts, ska				ett ackord har fastställts, ska
	allmän domstol i samband med att				allmän domstol i samband med att
	konkursen avslutas		besluta	att	konkursen har avslutats besluta
	föreningen ska gå i likvidation. Ett				att föreningen ska gå i likvidation.
	sådant beslut gäller omedelbart.				Ett sådant beslut gäller omedel-
					bart.
	Om föreningen var i likvidation när den försattes i konkurs, ska likvida-
	tionen fortsätta enligt 17 kap. 42 §.
				21 kap.
				13 §
	Om föreningen har försatts i				Om föreningen har försatts i
	konkurs på en ansökan som har				konkurs på en ansökan som har
	gjorts innan den tid som anges i				gjorts innan den tid som anges i
	12 § har gått ut, får konkursboet				12 § har gått ut, får konkursboet
	föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6,				föra en talan enligt 1–3 §§ trots 6,
	7 och 9 §§. Efter utgången av den				7 och 9 §§. Efter utgången av den
	tid som anges i 12 § får en sådan				tid som anges i 12 § får en sådan
	talan dock inte väckas senare än				talan dock inte väckas senare än
	sex månader från edgångs-				sex månader från konkursbeslutet.
	sammanträdet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

2.För en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet gäller 21 kap. 13 § i den äldre lydelsen.

194

Prop. 2020/21:148	Lagrådsremissens lagförslag
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag
	Regeringen har följande förslag till lagtext.
	1	Förslag till lag om ändring i konkurslagen
		(1987:672)
	Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
		dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,
		dels att nuvarande 2 kap. 2 § ska betecknas 2 kap. 2 a §,
		dels att 2 kap. 1, 3, 4 och 24 §§, 6 kap. 3–6, 9 och 14 §§, 7 kap. 12–14,
	19, 20, 22, 28 och 30 §§, 8 kap. 2, 9 och 10 §§, 9 kap. 5–9 och 21 §§,
	10 kap. 2 §, 11 kap. 12, 13 a och 21 §§, 12 kap. 8 och 10 §§ och 15 kap. 1
	och 4 §§ ska ha följande lydelse,
		dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 2 § och 6 kap. 2 a, 2 b,
	5 a och 5 b §§, och närmast före 6 kap. 2 a § en ny rubrik av följande
	lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		2 kap.
		1 §1
	En ansökan om konkurs görs skrift-		En ansökan om konkurs görs skrift-
	ligen hos den tingsrätt där gälde-		ligen till den tingsrätt där gälde-
	nären bör svara i tvistemål som		nären svarar i tvistemål som angår
	angår betalningsskyldighet i all-		betalningsskyldighet i allmänhet.
	mänhet. Ansökan ska vara egen-
	händigt undertecknad av sökanden
	eller sökandens ombud.
		Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig,
	om de inte är kända.
		En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som
	är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
		I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till
	2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans
	innehåll.
			2 §
			En enskilds konkursansökan ska
			vara egenhändigt undertecknad av
			sökanden eller sökandens ombud.
			Om ansökan ges in elektroniskt,
			ska den skrivas under med en sådan
			avancerad elektronisk underskrift
			som avses i artikel 3 i Europapar-
196	1 Senaste lydelse 2017:479.

lamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektro- niska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ur- sprungliga lydelsen.

3§2

Ansöker ett dödsbo eller en döds-	Om ett dödsbo eller en dödsbo-
bodelägare om att boet skall för-	delägare ansöker om att dödsboet
sättas i konkurs, skall till ansök-	ska försättas i konkurs, ska till
ningshandlingen fogas en bestyrkt	ansökan bifogas bouppteckningen
kopia av bouppteckningen efter den	efter den avlidne och, om boupp-
döde och, om bouppteckningen har	teckningen har registrerats, bevis
registrerats, bevis om detta. Har	om detta. Om det inte har förrättats
inte bouppteckning förrättats, skall	en bouppteckning, ska uppgift om
uppgift om varje delägares namn	varje delägares namn och adress
och postadress lämnas.	lämnas.
4 §
Görs ansökningen av en borgenär,	Om en borgenär ansöker om
skall han vid ansökningen lämna	konkurs, ska borgenären i ansökan
uppgift om sin fordran och de om-	lämna uppgifter om sin fordran och
ständigheter i övrigt på vilka han	de omständigheter i övrigt på vilka
grundar yrkandet. Han skall även i	yrkandet grundas.
original eller kopia bifoga de hand-

lingar som han vill åberopa. Ansök- ningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Borgenären ska till ansökan bi- foga de handlingar som åberopas.

2Senaste lydelse 2001:97.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

197

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

24 §

När ett beslut om konkurs medde-	När ett beslut om konkurs medde-
las, skall tingsrätten	las, ska tingsrätten snarast utse
	förvaltare.
1. genast bestämma tidpunkt för
det sammanträde vid vilket gälde-
nären skall avlägga bouppteck-
ningsed (edgångssammanträde),
2. snarast utse förvaltare,
3. kalla gäldenären, förvaltaren,
tillsynsmyndigheten och den borge-
när som har gjort konkursansök-
ningen till edgångssammanträdet.
Konkursbeslutet skall genast kun-	Tingsrätten ska genast kungöra
göras. Genom kungörelsen kallas	konkursbeslutet.
övriga borgenärer till edgångs-
sammanträdet.
Kallelsen till gäldenären enligt
första stycket 3 skall delges.

6 kap.

Bekräftelse av bouppteckningen och edgång

2 a §

Gäldenären ska lämna en boupp- teckningsbekräftelse inför förval- taren.

Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i boupp- teckningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att bouppteck- ningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld.

För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.

198

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

200

					4 §
Bouppteckningseden			skall	av-	Om gäldenären är en juridisk
läggas vid ett edgångssamman-					person och det finns flera ställ-
träde. Edgångssammanträdet skall					företrädare, gäller	skyldigheterna
hållas tidigast en och senast två					enligt 2 a och 3 §§ inte för en sådan
månader	efter	konkursbeslutet.			ställföreträdare	vars närvaro
Sammanträdet		får	dock	hållas	förvaltaren anser sakna betydelse
senare, om det är nödvändigt med					för boutredningen.
hänsyn till konkursboets omfatt-
ning och beskaffenhet. Om gälde-
nären är förhindrad av laga förfall
att avlägga eden vid edgångs-
sammanträdet eller om bouppteck-
ningen då ännu inte har kommit in
till rätten, skall rätten så snart
förfallet upphör eller bouppteck-
ningen kommer in genom delgiv-
ning kalla gäldenären att fullgöra
edgången.	Edgångssammanträdet

skall trots det hållas på utsatt tid. När det finns anledning till det

får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför en annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk får eden avläggas där han vistas. Edgången får inte fullgöras före edgångssammanträdet.

5§4

När det åligger en förmyndare att avlägga bouppteckningsed är även den omyndige, om han har fyllt femton år, skyldig att på yrkande av förvaltaren eller en borgenär av- lägga eden. Detta gäller dock inte om det finns sådana särskilda omständigheter att anledning till edgången saknas.

Annan än gäldenären är skyldig	Någon annan än gäldenären ska
att på yrkande av förvaltaren eller	vid ett sammanträde lämna en
en borgenär avlägga bouppteck-	bekräftelse enligt 2 a § eller bekräf-
ningsed eller beediga viss uppgift i	ta en viss uppgift i bouppteck-
bouppteckningen, om det kan antas	ningen, om det kan antas vara av
att sådan edgång är av betydelse	betydelse för boutredningen. Till

4Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

202

				6 §
Gäldenären får inte efter det att					Gäldenären får inte efter det att
konkursbeslutet har meddelats och					konkursbeslutet har meddelats och
innan han har avlagt bouppteck-					innan han eller hon har bekräftat
ningsed bege sig utomlands utan					eller	beedigat	bouppteckningen
rättens medgivande. Om det senare					bege sig utomlands utan rättens
under konkursen finns skäl att					medgivande. Om det senare under
befara att gäldenären genom att					konkursen finns skäl att befara att
lämna landet undandrar sig skyldig-					gäldenären genom att lämna landet
het som föreskrivs i denna lag, får					undandrar sig en skyldighet som
förbud meddelas honom att resa					föreskrivs i denna lag, får gälde-
utomlands. Byter gäldenären vistel-					nären förbjudas att resa utomlands.
seort, skall han meddela förvaltaren					Om	gäldenären	byter	vistelseort,
var han vistas.					ska gäldenären meddela förval-
					taren var han eller hon vistas.
Om det finns skäl att befara att					Om det finns skäl att befara att
gäldenären åsidosätter ett förbud att					gäldenären åsidosätter ett förbud att
resa	utomlands,		får gäldenären		resa	utomlands,	får	gäldenären
åläggas att lämna ifrån sig sitt pass					åläggas att lämna ifrån sig sitt pass
till tillsynsmyndigheten. Om gälde-					till tillsynsmyndigheten. Om gälde-
nären inte har något pass, får förbud					nären inte har något pass, får det
att utfärda pass för honom med-					meddelas förbud att utfärda pass för
delas.					honom eller henne.
Om det finns skäl att befara att					Om det finns skäl att befara att
gäldenären genom att lämna den ort					gäldenären genom att lämna den ort
där han är bosatt undandrar sig					där han eller hon är bosatt undan-
skyldighet som föreskrivs i denna					drar sig en skyldighet som före-
lag, får förbud meddelas honom att					skrivs i denna lag, får gäldenären
lämna orten.					förbjudas att lämna orten.
				9 §
Om gäldenären undandrar sig att					Om gäldenären inte fullgör en skyl-
fullgöra vad som åligger honom en-					dighet enligt 2–3, 5 eller 6 § eller
ligt 2, 3, 5 eller 6 § eller överträder					överträder ett reseförbud enligt 6 §,
ett reseförbud enligt 6 §, kan han					får han eller hon efter omstän-
efter	omständigheterna			antingen	digheterna antingen hämtas eller
hämtas eller häktas.				Detsamma	häktas. Detsamma gäller om det
gäller om det finns skäl att befara att					finns skäl att befara att gäldenären
gäldenären		kommer att		undandra	inte kommer att fullgöra en sådan
sig en skyldighet eller överträda ett					skyldighet eller kommer att över-
förbud som här har angetts.					träda ett sådant förbud.
Om någon annan än gäldenären					Om någon annan än gäldenären
undandrar sig att fullgöra edgång					inte fullgör en skyldighet enligt 5 §
som har förelagts honom enligt 5 §,					att bekräfta eller beediga boupp-
kan han		efter	omständigheterna		teckningen eller en viss uppgift i
föreläggas vite, hämtas eller häktas.					den, får han eller hon efter omstän-
					digheterna föreläggas vite, hämtas
					eller häktas.
Häktning i de fall som avses i					Häktning i de fall som avses i
första	och andra		styckena får ske		första och andra styckena får ske

endast om det finns synnerliga skäl	endast om det finns synnerliga skäl
till det. Har gäldenären överträtt ett	för det. Om gäldenären har överträtt
reseförbud enligt 6 §, skall han	ett reseförbud enligt 6 §, ska han
dock häktas om det inte är uppen-	eller hon dock häktas om det inte är
bart att det är onödigt.	uppenbart att det är onödigt.
Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.
14 §
Om gäldenären är i behov av det, är	Om gäldenären är i behov av det,
han berättigad till skälig ersättning	har han eller hon vid en inställelse
av konkursboet för resa och uppe-	till följd av 2–5 a §§ rätt till skälig
hälle inom landet, när han till följd	ersättning av konkursboet för resa
av bestämmelserna i 2–5 §§ in-	och uppehälle inom landet. Detta
ställer sig hos rätten eller någon	gäller även för en sådan person som
annanstans. Vad som har sagts nu	avses i 13 §.
gäller även för en sådan person som
avses i 13 §.
Har ett yrkande enligt 5 § andra	Om någon annan än den som
stycket riktats mot någon annan än	avses i 13 § ska inställa sig enligt
den som avses i 13 §, är han berätti-	5 § för att bekräfta eller beediga
gad till skälig ersättning av boet för	bouppteckningen eller en viss upp-
inställelse enligt 5 § tredje eller	gift i den, har han eller hon rätt till
fjärde stycket.	skälig ersättning av konkursboet för
	sin inställelse.
Beslut om ersättning meddelas av	Beslut om ersättning meddelas av
rätten.	rätten, om ersättningen avser in-
	ställelse inför rätten. I andra fall
	beslutar förvaltaren om ersättning.
	Förskott får beviljas på ersätt-

ningen. Ett beslut enligt detta stycke gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.

Om förvaltaren vägrar ersättning eller förskott på ersättning med begärt belopp enligt denna para- graf, får den som framställt begäran hänskjuta fråga till rättens prövning.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

7kap. 12 §5

Förvaltaren skall snarast ta hand om	Förvaltaren ska snarast ta hand om
gäldenärens bo med det räken-	gäldenärens bo med dess räken-
skapsmaterial och de andra hand-	skapsinformation och annat mate-
lingar som rör boet. Om gäldenären	rial som rör boet.
är eller under det senaste året före
konkursansökningen har varit bok-
5 Senaste lydelse 1995:793.	203

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

204

föringsskyldig, skall förvaltaren i det omhändertagna räkenskaps- materialet på lämpligt sätt ange

dagen för omhändertagandet.
	Om gäldenären är bokförings-
	skyldig eller under det senaste året
	före konkursansökan har varit det,
	ska förvaltaren i den omhänder-
	tagna räkenskapsinformationen på
	lämpligt sätt ange dagen för om-
	händertagandet.
Den som på uppdrag av gälde-	Den som på uppdrag av gälde-
nären har upprättat räkenskaps-	nären har upprättat räkenskaps-
material rörande gäldenärens bo är	information om gäldenärens bo är
skyldig att lämna ut materialet till	skyldig att lämna den till förval-
förvaltaren i gäldenärens konkurs.	taren.
13 §6
Förvaltaren ska upprätta en boupp-	Förvaltaren ska upprätta en boupp-
teckning. I denna ska boets till-	teckning. I den ska boets tillgångar
gångar tas upp till noggrant upp-	tas upp till noggrant uppskattade
skattade värden. Bouppteckningen	värden. I bouppteckningen ska
ska vidare innehålla uppgift om	vidare boets skulder tas upp med
varje borgenärs namn och post-	uppgift om varje borgenärs namn
adress.	och adress. Bouppteckningen ska
	dessutom innehålla en bedömning
	av om utdelning kan förväntas i
	konkursen.

ningen innehålla uppgift om detta.
I den utsträckning det behövs ska	I den utsträckning det behövs ska
bouppteckningen också innehålla	bouppteckningen också innehålla
en förteckning över dels räken-	en förteckning över boets räken-
skapsmaterial, dels andra hand-	skapsinformation och annat mate-
lingar som rör boet.	rial som rör boet.
Bouppteckningen ska av förval-	Förvaltaren ska ge in bouppteck-
taren ges in till rätten och tillsyns-	ningen till rätten och tillsyns-
myndigheten så snart som möjligt	myndigheten så snart som möjligt
och senast en vecka före edgångs-	och senast en vecka före bouppteck-
sammanträdet.	ningssammanträdet.
Har en av gäldenären under-
skriven bouppteckning förut getts in
till rätten, behöver någon ny boupp-
teckning inte upprättas, om förval-
taren anser att denna är tillförlitlig.

6Senaste lydelse 2020:1031.

I så fall ska förvaltaren snarast

anmäla det till rätten och tillsyns-

myndigheten.

bevakningsförfarande

ska

Om ett bevakningsförfarande ska

äga rum och någon bouppteckning

äga rum och det ännu inte har getts

ännu inte har getts in till rätten, ska

in någon bouppteckning till rätten,

förvaltaren så snart som möjligt och

ska förvaltaren så snart som möjligt

senast en vecka från beslutet om

och senast en vecka från beslutet

bevakningsförfarandet

skicka

bevakningsförfarandet skicka

förteckning över borgenärerna med

en förteckning

över

borgenärerna

uppgift om varje borgenärs post-

med uppgift om varje borgenärs

adress till rätten och tillsyns-

myndigheten. I konkurs hos en

myndigheten. I konkurs hos ett

bank eller ett kreditmarknads-

kreditinstitut ska till bouppteck-

företag

ska

till

bouppteckningen

ningen

eller

borgenärsförteck-

eller

borgenärsförteckningen

bi-

ningen

bifogas

uppgift

fogas uppgift om insättningsborge-

insättningsborgenärerna

och

deras

närerna och deras fordringsbelopp

fordringsbelopp

med

upplupen

med

upplupen

ränta.

Detsamma

ränta. Detsamma gäller i ett värde-

gäller

i ett

värdepappersbolags

pappersbolags konkurs, om bolaget

konkurs om bolaget har tillstånd att

har tillstånd att ta emot insättningar

ta emot insättningar på konto. I ett

på konto. I ett livförsäkrings-

livförsäkringsbolags

eller

ett

företags eller ett tjänstepensions-

tjänstepensionsföretags

konkurs

företags konkurs ska på mot-

ska på motsvarande sätt bifogas

svarande sätt bifogas uppgift om

uppgift om försäkringstagarna och

försäkringstagarna och deras ford-

deras fordringar.

ringar.

14 §7

Förvaltaren får, om det behövs,

Förvaltaren får begära handräck-

begära handräckning av krono-

ning

Kronofogdemyndigheten

fogdemyndigheten

för

att

kunna

för att omhänderta eller annars få

omhänderta eller annars få tillgång

tillgång till gäldenärens bo med

till gäldenärens bo med det

dess

räkenskapsinformation

och

räkenskapsmaterial

och de

andra

annat material som rör boet. Det-

handlingar som rör boet. Det-

samma gäller sådan räkenskaps-

samma gäller sådant räkenskaps-

information som avses i 12 § tredje

material som avses i 12 § andra

stycket.

Kronofogdemyndigheten

får då genomsöka hus, rum eller förvaringsställen och, om tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Kronofogde- myndigheten får även i övrigt an- vända tvång i den mån det behövs för det avsedda ändamålet och det

7Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

205

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot person får dock brukas endast om krono- fogdemyndigheten möter motstånd och i den mån det med hänsyn till ändamålet med ingripandet kan anses försvarligt.

I fråga om överklagande av

kronofogdemyndighetens beslut eller åtgärd enligt första stycket tillämpas bestämmelserna i utsök- ningsbalken om talan mot utmät- ning i allmänhet.

Vid handräckning gäller bestäm- melserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om förvaltaren begär det, ska Krono- fogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som åtgärden riktas mot.

19 §8

	Förvaltaren ska bevara räken-					Förvaltaren ska bevara räken-
	skapsmaterialet under minst sju år					skapsinformationen under minst sju
	från utgången av det kalenderår då					år från utgången av det kalenderår
	konkursen	avslutades.		I	övrigt	då konkursen avslutades. I övrigt
	tillämpas 7 kap.		bokföringslagen			tillämpas	7 kap.	bokföringslagen
	(1999:1078).					(1999:1078).
	Första stycket medför inte någon inskränkning i den bokföringsskyldig-
	het som kan vara särskilt föreskriven för att möjliggöra kontroll över viss
	verksamhet.
	Beträffande skyldighet			att	sörja	När det gäller skyldighet att ta
	för underlag för deklarations- och					fram underlag för deklarations- och
	uppgiftsskyldighet och för kontroll					uppgiftsskyldighet och för kontroll
	därav finns särskilda bestämmelser.					av sådant underlag finns särskilda
						bestämmelser.
					20 §9
	Om konkursen inte är avslutad då					Om konkursen inte är avslutad vid
	sex månader har förflutit efter					utgången av den sjätte kalender-
	edgångssammanträdet, skall för-					månaden efter konkursbeslutet, ska
	valtaren inom en månad därefter till					förvaltaren inom en månad därefter
	tillsynsmyndigheten avlämna en					till tillsynsmyndigheten ge in en be-
	berättelse, i vilken alla de åtgärder					rättelse (halvårsberättelse), där alla
	som har vidtagits för att avsluta					de åtgärder som har vidtagits och
	konkursen skall anges noggrant.					som återstår att vidta för att avsluta
	Berättelsen	skall	innehålla		upp-	konkursen	ska	anges. Halvårs-
206	8 Senaste lydelse 2010:1512.
	9 Senaste lydelse 2004:431.

gifter om in- och utbetalningar		berättelsen ska innehålla uppgifter
under den gångna perioden eller en		om in- och utbetalningar under
kronologisk och systematisk sam-		perioden eller en kronologisk och
manställning av boets affärshändel-		systematisk sammanställning			av
ser. Har pengar under någon del av		boets	affärshändelser. Om pengar
denna period stått inne i bank eller		under någon del av denna period
kreditmarknadsföretag, skall	till	har varit insatta i ett kreditinstitut,
berättelsen bifogas en av banken		ska till berättelsen bifogas konto-
eller kreditmarknadsföretaget	be-	utdrag från institutet för hela
styrkt uppgift på de insättningar		perioden.
och uttag som har förekommit.
Senare under konkursen skall för-		Senare		under konkursen	ska
valtaren inom en månad från ut-		förvaltaren inom en månad från
gången av varje sexmånadersperiod		utgången av varje sexmånaders-
avge en sådan berättelse som sägs i		period lämna en halvårsberättelse
första stycket för den senaste perio-		för den senaste perioden. Halvårs-
den. Denna skall även innehålla		berättelsen ska då även innehålla
fullständiga upplysningar om orsa-		upplysningar om orsakerna till att
kerna till att konkursen inte har		konkursen inte har avslutats och en
avslutats.		bedömning av när den kan avslutas.
Förvaltaren skall snarast skicka		Förvaltaren ska snarast skicka en
en kopia av berättelsen till rätten.		kopia	av	halvårsberättelsen	till
		rätten.

22§10

Om det vid konkursens avslutande				När konkursen avslutas, ska förval-
finns några hinder mot att det				taren till gäldenären	återställa
räkenskapsmaterial		och de	andra	räkenskapsinformation	och annat
handlingar	rörande boet		som	material som rör boet och som
förvaltaren har tagit hand om				förvaltaren har tagit hand om eller,
återställs till gäldenären, skall de				om det inte är möjligt, bevara
överlämnas	till	tillsynsmyndig-		materialet. Materialet ska bevaras i
heten, om inte förvaltaren anser att				enlighet med vad som i varje
han bör bevara dem. Handlingarna				särskilt fall gäller om arkivering.
skall bevaras i enlighet med vad
som i varje särskilt fall gäller om
arkivering.

28§11

Tillsynsmyndigheten skall ha till-	Tillsynsmyndigheten ska ha till-
gång till det räkenskapsmaterial	gång till boets räkenskapsinforma-
och de andra handlingar som rör	tion och annat material som rör
boet.	boet.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.

10Senaste lydelse 1995:793.

11Senaste lydelse 1995:793.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

207

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

208

30§12

Om en borgenär begär det, skall		Om en borgenär begär det, ska
rätten förordna en granskningsman		rätten förordna en granskningsman
att med de befogenheter som anges		att med de befogenheter som anges
i denna lag övervaka förvaltningen		i denna lag övervaka förvaltningen
på borgenärens vägnar. Till gransk-		på borgenärens vägnar. Till gransk-
ningsman skall utses den som		ningsman ska den som borgenären
borgenären föreslår, om han är		föreslår utses, om han eller hon är
lämplig.		lämplig.
Granskningsmannen skall ha till-		Granskningsmannen ska ha till-
gång till det	räkenskapsmaterial	gång till boets räkenskapsinforma-
och de andra handlingar som rör		tion och annat material som rör
boet.		boet.
Om borgenären begär det, skall		Om borgenären begär det, ska
även en ersättare för gransknings-		även en ersättare för gransknings-
mannen utses. Bestämmelserna om		mannen utses. Bestämmelserna om
granskningsman gäller även för		granskningsman	gäller även för
ersättaren.		ersättaren.
Granskningsmannen skall entle-		Rätten ska entlediga gransk-
digas om han eller borgenären gör		ningsmannen om denne eller borge-
framställning om det eller om han		nären begär det eller om gransk-
visar sig inte vara lämplig.		ningsmannen visar sig inte vara
		lämplig.
Ersättningen	till gransknings-	Ersättningen	till gransknings-
mannen skall betalas av borge-		mannen ska betalas av borgenären.
nären.

8kap. 2 §

Har gäldenären drivit en rörelse, får	Om gäldenären har drivit en
förvaltaren, om det lagligen kan	rörelse, får förvaltaren, om det
ske, fortsätta rörelsen för konkurs-	lagligen kan ske, fortsätta rörelsen
boets räkning i den mån det är	för konkursboets räkning i den
ändamålsenligt. Detsamma gäller	utsträckning det är ändamålsenligt.
om förvaltaren sedan rörelsen har	Detsamma	gäller om	förvaltaren
lagts ned vill återuppta denna.	sedan rörelsen har lagts ned vill
Rörelsen får dock fortsättas längre	återuppta den. Rörelsen får dock
tid än ett år från edgångssamman-	fortsättas längre tid än ett år från
trädet endast om det finns särskilda	konkursbeslutet endast om det finns
skäl för det.	särskilda skäl för det.
9 §
Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket	När lös egendom som tillhör gälde-
tillämpas även när lös egendom	nären ska säljas exekutivt under
som tillhör gäldenären skall säljas	konkursen	tillämpas	6 § fjärde
exekutivt under konkursen. I ett	stycket. I ett sådant fall ska förval-
sådant fall skall förvaltaren dess-	taren dessutom, om det behövs, i

12Senaste lydelse 1995:793.

utom, i den mån det behövs, i ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979) och skriftligen underrätta sådan borge- när om ett yrkande som han fram- ställer på dennes vägnar.

ärendet föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på den borgenärens vägnar.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

10§13

En borgenär som innehar lös egen-					En borgenär som innehar lös egen-
dom med handpanträtt får själv					dom med handpanträtt får själv
ombesörja att egendomen säljs på					ombesörja att egendomen säljs på
auktion. En sådan försäljning får					auktion. En sådan försäljning får
dock inte utan förvaltarens sam-					dock inte utan förvaltarens sam-
tycke äga rum tidigare än fyra					tycke ske tidigare än fyra veckor
veckor	efter	edgångssamman-			efter	bouppteckningssamman-
trädet. Borgenären ska minst en					trädet. Borgenären ska minst en
vecka innan han vidtar åtgärd för					vecka	innan	borgenären		vidtar
egendomens försäljning ge förval-					någon åtgärd för att sälja egen-
taren tillfälle att lösa in egendomen.					domen ge förvaltaren tillfälle att
Om det är fråga om ett fartyg eller					lösa in egendomen. Om det är fråga
gods i fartyg eller i luftfartyg eller					om ett fartyg eller gods i fartyg eller
intecknade reservdelar till luft-					i luftfartyg eller intecknade reserv-
fartyg, ska		egendomen		säljas	delar till luftfartyg, ska egendomen
exekutivt.					säljas exekutivt.
Finansiella		instrument,		valuta	Finansiella		instrument,		valuta
och sådant guld som har ställts som					och sådant guld som har ställts som
säkerhet till en central motpart och					säkerhet till en central motpart och
som uppfyller kraven i kommis-					som uppfyller kraven i kommis-
sionens	delegerade förordning				sionens	delegerade		förordning
(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-					(EU) nr 153/2013 av den 19 decem-
ber 2012 om komplettering av					ber 2012 om komplettering av
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
förordning (EU) nr 648/2012 med					förordning (EU) nr 648/2012 med
avseende på tekniska tillsyns-					avseende på tekniska tillsyns-
standarder för krav på centrala					standarder för krav på centrala
motparter	får	omedelbart		säljas	motparter får		omedelbart		säljas
eller realiseras genom avräkning av					eller realiseras genom avräkning av
en borgenär som har egendomen					en borgenär som har egendomen
som säkerhet, om det sker på ett					som säkerhet, om det sker på ett
affärsmässigt rimligt sätt. Det-					affärsmässigt rimligt sätt. Det-
samma gäller fordringar som upp-					samma gäller fordringar som upp-
kommit på grund av att ett kredit-					kommit på grund av att ett kredit-
institut,	eller	ett	motsvarande		institut,	eller	ett	motsvarande
utländskt institut, har beviljat ett					utländskt institut, har beviljat ett
penninglån. Består			säkerheten av		penninglån. Om säkerheten består
onoterade	aktier i		konkursgälde-		av onoterade aktier i konkursgälde-
13 Senaste lydelse 2014:513.									209

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

210

närens dotterbolag, ska borgenären	närens dotterbolag, ska borgenären
dock först fråga förvaltaren om	dock först fråga förvaltaren om
konkursboet vill lösa in aktierna.	konkursboet vill lösa in aktierna.

Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.

Har egendomen sålts på annat	Om egendomen har sålts på annat
sätt än exekutivt, ska borgenären	sätt än exekutivt, ska borgenären
för förvaltaren redovisa vad som	redovisa för förvaltaren vad som
har flutit in.	har flutit in.
Vill inte borgenären själv sälja	Om borgenären inte själv vill
egendomen, får förvaltaren ombe-	sälja egendomen, får förvaltaren
sörja försäljningen. En inteckning i	ombesörja försäljningen. En inteck-
luftfartyg eller i reservdelar till luft-	ning i luftfartyg eller i reservdelar
fartyg som har lämnats som pant av	till luftfartyg som har lämnats som
den intecknade egendomens ägare	pant av den intecknade egendomens
får dock inte säljas av förvaltaren.	ägare får dock inte säljas av
Han får bara låta sälja den rätt till	förvaltaren. Förvaltaren får bara
andel i inteckningen som enligt vad	låta sälja den rätt till andel i inteck-
som är särskilt föreskrivet kan till-	ningen som enligt vad som är
komma gäldenären.	särskilt föreskrivet kan tillkomma
	gäldenären.

9kap. 5 §14

En borgenär som till säkerhet för			En borgenär som till säkerhet för
sin fordran har panträtt i fast eller			sin fordran har panträtt i fast eller
lös egendom behöver inte bevaka			lös egendom behöver inte bevaka
fordringen för att få rätt till betal-			fordran för att få rätt till betalning
ning ur den pantsatta egendomen.			ur den pantsatta egendomen.
En borgenär som har en fordran			En borgenär som har en fordran
hos en bank eller ett kredit-			hos ett kreditinstitut på grund av en
marknadsföretag på grund av en			insättning på räkning behöver inte
insättning på räkning behöver inte			bevaka sin fordran i institutets kon-
bevaka sin fordran i ett sådant			kurs, om uppgift om fordran har
instituts konkurs, om uppgift om			lämnats enligt 7 kap. 13 § femte
fordringen har lämnats enligt 7 kap.			stycket. Detsamma gäller beträf-
13 § sjätte stycket. Detsamma			fande värdepappersbolag som har
gäller	beträffande värdepappers-		tillstånd att ta emot insättningar på
bolag som har tillstånd att ta emot			konto. En försäkringstagare be-
insättningar på konto. En försäk-			höver inte bevaka sin fordran i ett
ringstagare behöver inte bevaka sin			livförsäkringsföretags	eller ett
fordran i		ett livförsäkringsbolags	tjänstepensionsföretags	konkurs,
eller	ett	tjänstepensionsföretags	om uppgift om fordran lämnats
konkurs, om uppgift om fordringen			enligt det angivna lagrummet.
lämnats enligt det angivna lag-
rummet.

14Senaste lydelse 2020:1031.

					6 §
I bevakningsinlagan skall ford-						I bevakningen ska borgenären ange
ringens belopp anges, om det är						fordrans belopp, om det är möjligt,
möjligt.	Grunden för			fordringen		och tydligt ange grunden för
skall framgå tydligt. Om förmåns-						fordran.		Om	borgenären yrkar
rätt yrkas, skall borgenären också						förmånsrätt, ska även grunden för
tydligt ange grunden för den. In-						den tydligt anges.
lagan	skall		vara	egenhändigt
undertecknad av borgenären eller
borgenärens ombud.
Vid	bevakningsinlagan				skall	Till bevakningen ska borgenären
borgenären i original eller bestyrkt						bifoga de handlingar som åberopas
kopia bifoga de handlingar som han						till stöd för anspråket.
vill åberopa till stöd för sitt an-
språk.
Bevakningsinlagan och de hand-
lingar som har bifogats denna skall
ges in i två exemplar.
					7 §
Genast	efter		bevakningstidens			Rätten ska genast efter bevaknings-
utgång skall rätten överlämna det						tidens utgång se till att förvaltaren
ena exemplaret av de inkomna						får del av de inkomna bevaknings-
bevakningshandlingarna till förval-						handlingarna.
taren.
Förvaltaren skall skyndsamt upp-						Förvaltaren			ska	skyndsamt
rätta en förteckning över de						upprätta en förteckning över de
fordringar som har bevakats. För						fordringar som har bevakats. För
varje fordran anges dess belopp						varje fordran ska beloppet anges
och, om förmånsrätt har yrkats, den						och, om förmånsrätt har yrkats, den
åberopade grunden därför samt den						åberopade grunden för den samt
plats i förmånsrättsordningen som						den	plats	i förmånsrättsordningen
fordringen		får	enligt	borgenärens		som fordran får enligt borgenärens
yrkande.						yrkande.
Kopior		av	förteckningen		skall	Förvaltaren ska skicka en kopia
skickas till rätten och tillsynsmyn-						av förteckningen till rätten och
digheten.						tillsynsmyndigheten.
					8 §
När rätten beslutar att bevakning						När rätten beslutar att bevakning
skall äga rum, skall rätten sam-						ska äga rum, ska rätten samtidigt,
tidigt, efter samråd med förval-						efter	samråd		med	förvaltaren,
taren, bestämma						bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningarna,

2. var de till förvaltaren överläm-	2. var	de till förvaltaren till-
nade bevakningshandlingarna skall	ställda	bevakningshandlingarna
hållas tillgängliga för granskning,	ska hållas tillgängliga för gransk-
	ning, och

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

211

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

212

3. tidpunkten för det förliknings-	3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför	sammanträde som ska hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.	rätten om anmärkningar framställs.

Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första stycket fattas

senare, dock senast vid bevakningstidens utgång.
Anmärkningstiden skall bestäm-				Anmärkningstiden ska bestäm-
mas så att den utgör minst två och				mas så att den utgör minst två och
högst fyra veckor räknat från				högst fyra veckor räknat från
bevakningstidens utgång. Om det				bevakningstidens utgång. Om det
behövs med hänsyn till förhållan-				behövs med hänsyn till förhållan-
dena i konkursen, får en längre				dena i konkursen, får en längre
anmärkningstid fastställas. Förlik-				anmärkningstid		fastställas. Förlik-
ningssammanträdet	får	inte hållas		ningssammanträdet får inte hållas
tidigare än två eller senare än fyra				tidigare än två eller senare än fyra
veckor från utgången av anmärk-				veckor från utgången av anmärk-
ningstiden.				ningstiden.
Underrättelser om vad rätten har				Rätten ska underrätta förval-
bestämt enligt denna paragraf skall				taren, tillsynsmyndigheten,			gälde-
tillställas förvaltaren, tillsynsmyn-				nären och de borgenärer som har
digheten, gäldenären		samt	de	bevakat fordringar i konkursen om
borgenärer som har bevakat ford-				vad rätten har bestämt enligt denna
ringar i konkursen.				paragraf.
			9 §
Förvaltaren skall granska bevak-				Förvaltaren ska granska bevak-
ningshandlingarna	och, om		han	ningarna. Om förvaltaren finner
finner anledning till		anmärkning		anledning	till	anmärkning	mot
mot något yrkande om betalnings-				något yrkande om betalnings- eller
eller förmånsrätt, skriftligen anmäla				förmånsrätt, ska han eller hon
det till rätten inom den tid som har				skriftligen anmäla det till rätten
bestämts enligt 8 § första stycket 1.				inom den tid som har bestämts
I anmärkningsskriften skall grun-				enligt 8 § första stycket 1. I anmärk-
den för anmärkningen anges tyd-				ningen ska grunden för den anges
ligt. Skriften skall vara egenhändigt				tydligt.
undertecknad av förvaltaren			eller
dennes ombud.
Även en borgenär som har beva-				Även en borgenär som har bev-
kat en fordran i konkursen och				akat en fordran i konkursen och
gäldenären får framställa anmärk-				gäldenären får framställa anmärk-
ning mot en bevakning. En sådan				ning mot en bevakning. En sådan
anmärkning skall framställas inom				anmärkning	ska	framställas	inom
den tid och på det sätt som anges i				den tid och på det sätt som anges i
första stycket.				första stycket.
Anmärkningsskriften		och	de

handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

21 §
När en fordran har efterbevakats,	När en fordran har efterbevakats,
skall rätten så snart som avgiften	ska rätten så snart som avgiften
enligt 20 § andra stycket har betalts	enligt 20 § andra stycket	har
överlämna det ena exemplaret av	betalats se till att förvaltaren får del
bevakningshandlingarna till förval-	av bevakningshandlingarna	och,
taren och, efter samråd med denne,	efter samråd med denne, bestämma
bestämma

1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot bevakningen,

2. var de till förvaltaren överläm-	2. var de till förvaltaren tillställda
nade bevakningshandlingarna skall	bevakningshandlingarna ska hållas
hållas tillgängliga för granskning,	tillgängliga för granskning, och
3. tidpunkten för det förliknings-	3. tidpunkten för det förliknings-
sammanträde som skall hållas inför	sammanträde som ska hållas inför
rätten om anmärkningar framställs.	rätten om anmärkningar framställs.
Anmärkningstiden skall bestäm-	Anmärkningstiden ska bestäm-
mas så att den utgör minst två och	mas så att den utgör minst två och
högst fem veckor räknat från den	högst fem veckor från den dag
dag då avgiften enligt 20 § andra	avgiften enligt 20 § andra stycket
stycket betalades. Förlikningssam-	betalades. Förlikningssammanträ-
manträdet inför rätten skall hållas	det inför rätten ska hållas inom fyra
inom fyra veckor från anmärk-	veckor	från anmärkningstidens
ningstidens utgång.	utgång.
Underrättelser om att en fordran	Rätten ska underrätta förval-
har efterbevakats och vad rätten	taren,	tillsynsmyndigheten, gälde-
har bestämt enligt första stycket	nären och de borgenärer som har
skall tillställas förvaltaren, tillsyns-	bevakat fordringar i konkursen om
myndigheten, gäldenären samt de	att en fordran har efterbevakats och
borgenärer som har bevakat ford-	vad rätten har bestämt enligt första
ringar i konkursen.	stycket.

10kap. 2 §

Konkursen får inte avskrivas enligt				Konkursen får inte avskrivas enligt
1 § förrän bouppteckningen har be-				1 § förrän bouppteckningen har be-
edigats och förvaltaren har fullgjort				kräftats och förvaltaren har lämnat
vad som	åligger honom		enligt	sin förvaltarberättelse.
7 kap. 15 §.
Om det finns något hinder mot att				Om bouppteckningen inte kan
bouppteckningsed avläggs av gäl-				bekräftas av gäldenären eller någon
denären eller någon annan inom				annan inom skälig tid och om det
skälig tid och om det saknas an-				saknas anledning att anta att det
ledning att anta att det genom				genom bekräftelsen skulle visa sig
edgången skulle visa sig att till-				att det finns tillgångar till betalning
gångar finns till betalning av				av konkurskostnaderna och andra
konkurskostnaderna		och	andra	skulder som boet har ådragit sig, får
skulder som boet har ådragit sig, får				konkursen avskrivas trots att någon
konkursen	avskrivas	trots att		bekräftelse inte har lämnats.
edgången inte har fullgjorts.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

213

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

214

11kap. 12 §

En borgenär förlorar sin rätt till	En borgenär förlorar sin rätt till
utdelning, om han inte gör anspråk	utdelning, om borgenären inte gör
på medlen inom två år räknat från	anspråk på medlen inom ett år
	räknat från
1. dagen då beslutet att fastställa	1. dagen då beslutet att fastställa
utdelningen vann laga kraft, eller	utdelningen fick laga kraft, eller

2.den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta medlen utan att ställa säkerhet.

De medel som borgenär har	De medel som en borgenär har
förlorat sin rätt till skall fördelas	förlorat sin rätt till ska fördelas
mellan de borgenärer som har	mellan de borgenärer som har
bevarat sin rätt och i andra hand	bevarat sin rätt och i andra hand
överlämnas till gäldenären.	överlämnas till gäldenären.
13 a §15
Om det sammanlagda belopp som	Om det sammanlagda belopp som
tillkommer en borgenär understiger	tillkommer en borgenär understiger
100 kronor skall, såvida särskilda	300 kronor ska beloppet inte betalas
skäl inte föranleder annat, beloppet	ut till borgenären, om det inte finns
inte betalas ut till honom, utan	särskilda skäl för det. Beloppet ska
fördelas på övriga utdelnings-	i stället fördelas på övriga utdel-
berättigade som inte tillgodosetts	ningsberättigade som inte har till-
fullt ut.	godosetts fullt ut.

21§16

Om förvaltaren anser att de nytill-	Om förvaltaren anser att de nytill-
komna medlen kan fördelas utan att	komna medlen kan fördelas utan att
förslag till efterutdelning upprättas	ett förslag till efterutdelning upp-
och om tillsynsmyndigheten med-	rättas och om tillsynsmyndigheten
ger det, får han dela ut medlen till	medger det, får förvaltaren dela ut
berättigade borgenärer utan att	medlen till berättigade borgenärer
föreskrifterna i det föregående i	utan att föregående bestämmelser i
detta kapitel iakttas. För utbetal-	detta kapitel iakttas. För utbetal-
ningen gäller dock 9 § andra stycket	ningen gäller dock 9 § andra stycket
och 13 a §. En borgenär förlorar sin	och 13 a §. En borgenär förlorar sin
rätt till utdelning, om han inte gör	rätt till utdelning, om borgenären
anspråk på medlen inom två år	inte gör anspråk på medlen inom ett
räknat från det att förvaltaren har	år räknat från det att förvaltaren har
anmält till rätten att han har skickat	anmält till rätten att medlen har
medlen till borgenären.	skickats till borgenären.
Första stycket tillämpas också för	Första stycket tillämpas också för
det fall att det finns skäl att upprätta	det fall att det finns skäl att upprätta
ett utdelningsförslag men medlen	ett utdelningsförslag men medlen

15Senaste lydelse 1990:1072.

16Senaste lydelse 1990:1072.

inte förslår till betalning av de	inte räcker till betalning av de kost-	Prop. 2020/21:148
		Bilaga 4
därmed förenade kostnaderna.	nader som är förenade med detta.

12kap. 8 §

Om ackordsförslaget tas upp, skall	Om ackordsförslaget tas upp, ska
borgenärerna genast kallas till ett	rätten genast kalla borgenärerna till
sammanträde inför rätten för att	ett sammanträde för att pröva för-
pröva förslaget. Innan gäldenären	slaget. Innan gäldenären har bekräf-
har avlagt ed enligt 6 kap. 3 §, får	tat bouppteckningen, får kallelse
kallelse utfärdas endast om det	utfärdas endast om det finns
finns synnerliga skäl för det.	synnerliga skäl för det. Kallelsen
Kallelsen till sammanträdet skall	ska kungöras.
kungöras.

ningssammanträdet.
	10 §
Vid sammanträdet för prövning av		Vid sammanträdet för prövning av
ackordsförslaget bör	förvaltaren	ackordsförslaget	ska förvaltaren
närvara. Om gäldenären inte kan		närvara. Om gäldenären inte kan
infinna sig personligen, bör han		infinna sig personligen, bör han
skicka ett ombud.		eller hon inställa sig genom ombud.
Förvaltaren skall tillhandahålla		Förvaltaren ska tillhandahålla en
en förteckning över de borgenärer		förteckning över de borgenärer som
som har rätt att rösta i ackords-		har rätt att rösta i ackordsfrågan,
frågan, med uppgift om de ford-		med uppgift om de fordringsbelopp
ringsbelopp för vilka rösträtt får		för vilka rösträtt får utövas. Om det
utövas. Har det mot någon av dessa		mot någon av dessa fordringar har
fordringar framställts	anmärkning	framställts en anmärkning som inte
som inte har prövats eller har, om		har prövats eller för det fall efter-
efterbevakning har skett, anmärk-		bevakning har skett, anmärknings-
ningstiden ännu inte gått ut, skall		tiden ännu inte har gått ut, ska det
det särskilt anges i förteckningen.		särskilt anges i förteckningen.
Om gäldenären inte har avlagt ed		Om gäldenären inte har bekräftat
enligt 6 kap. 3 §, skall anledningen		bouppteckningen,	ska anledningen
till det uppges vid sammanträdet.		till det uppges vid sammanträdet.

15kap. 1 §

Kungörelsen	om	konkursbeslutet	Kungörelser enligt denna lag ska
skall införas i Post- och Inrikes Tid-			ske i Post- och Inrikes Tidningar.
ningar och, enligt vad som före-			Om det finns särskilda skäl får en
skrivs i 3 § lagen (1977:654) om			kungörelse ske även på annat sätt.
kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m.m., i ortstidning.
När ett beslut eller en åtgärd i			Dagen för kungörande enligt
något annat	fall	än som sägs i	denna lag är den dag då kungörel-	215
				215

2Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1966:742) om hotell- och pensionat- rörelse1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2020/21:148 Bilaga 4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §2

Om det inte redan finns en		Om det inte redan finns en god-
godkänd föreståndare, ska inom två		känd föreståndare, ska inom två
månader från dödsfallet, edgångs-		månader från dödsfallet, konkurs-
sammanträdet eller	beslutet om	beslutet eller beslutet om förvaltare
förvaltare ansökan göras om god-		en ansökan göras om godkännande
kännande av föreståndare. God-		av föreståndare. Godkänns inte
känns inte föreståndaren, ska Polis-		föreståndaren, ska Polismyndig-
myndigheten lämna den som driver		heten lämna den som driver rörel-
rörelsen tillfälle att inom viss tid		sen tillfälle att inom viss tid ansöka
ansöka om godkännande av en		om godkännande av en annan före-
annan föreståndare. Godkänns inte		ståndare. Godkänns inte heller den
heller den andra	föreståndaren,	andra föreståndaren, anses till-
anses tillståndet ha upphört att gälla		ståndet ha upphört att gälla tre
tre veckor efter det att beslut i		veckor efter det att beslutet i ären-
ärendet vann laga kraft.		det fick laga kraft.
Görs inte ansökan som avses i		Om inte den ansökan som avses i
andra stycket inom föreskriven tid,		andra stycket görs inom föreskriven
anses tillståndet för rörelsen ha		tid, anses tillståndet för rörelsen ha
upphört att gälla den dag då tiden		upphört att gälla den dag då tiden
gick ut.		gick ut.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 6 § gäller fortfarande när en tillståndshavare har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:599.

2 Senaste lydelse 2014:607.

217

Prop. 2020/21:148	3	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
Bilaga 4
		(1987:619)
	Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha
	följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			9 kap.
			10 §2
	Om banken har försatts i konkurs			Om banken har försatts i konkurs
	efter en ansökan som gjorts innan			efter en ansökan som gjorts innan
	den tid som anges i 9 § har gått ut,			den tid som anges i 9 § har gått ut,
	får konkursboet föra talan enligt			får konkursboet föra talan enligt
	1 eller	2 § trots att	frihet från	1 eller 2 § trots att	frihet från
	skadeståndsansvar		har inträtt	skadeståndsansvar	har inträtt
	enligt 5–7 §§. Efter utgången av			enligt 5–7 §§. Efter utgången av
	den tid som anges i 9 § får en			den tid som anges i 9 § får en
	sådan talan dock inte väckas			sådan talan dock inte väckas
	senare än sex månader från ed-			senare än sex månader från
	gångssammanträde.			konkursbeslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 9 kap. 10 § gäller fortfarande när en bank har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

218	1	Lagen omtryckt 1996:1005.
218	2	Senaste lydelse 2004:304.

Prop. 2020/21:148	7	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
Bilaga 4
		sekretesslagen (2009:400)
	Härigenom föreskrivs att bilagan till offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:400) ska ha följande lydelse.
			Bilaga1
		Nuvarande lydelse
	I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck-
	frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
	tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
	nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
	Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i
	Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
	verksamheten har uppdragits åt organet.
	Organ		Verksamhet
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Internationella Handelshögskolan		all verksamhet
	i Jönköping Aktiebolag
	Kungliga Svenska Aeroklubben		besiktning och tillsyn av luftfartyg
			samt utfärdande och förnyande av

luftvärdighetsbevis och miljö- värdighetsbevis (SFS 2010:500)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

	Föreslagen lydelse
	I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryck-
	frihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
	tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns
	nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet.
	Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i
	Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken
	verksamheten har uppdragits åt organet.
	Organ	Verksamhet
	– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
	Internationella Handelshögskolan	all verksamhet
	i Jönköping Aktiebolag
	Konkursförvaltare	verksamhet i en konkurs som rör
		bekräftelse av bouppteckning
		(SFS 1987:672)
222	1 Senaste lydelse 2017:1076.

Prop. 2020/21:148	8	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)
Bilaga 4		om ekonomiska föreningar
		om ekonomiska föreningar
	Härigenom föreskrivs att 21 kap. 13 § lagen (2018:672) om ekonomiska
	föreningar ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			21 kap.
		13 §
	Om föreningen har försatts i kon-			Om föreningen har försatts i kon-
	kurs på en ansökan som har gjorts			kurs på en ansökan som har gjorts
	innan den tid som anges i 12 § har			innan den tid som anges i 12 § har
	gått ut, får konkursboet föra en			gått ut, får konkursboet föra en talan
	talan	enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och		enligt 1–3 §§ trots 6, 7 och 9 §§.
	9 §§. Efter utgången av den tid som			Efter utgången av den tid som anges
	anges i 12 § får en sådan talan dock			i 12 § får en sådan talan dock inte
	inte väckas senare än sex månader			väckas senare än sex månader från
	från edgångssammanträdet.			konkursbeslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.

2.Den äldre lydelsen av 21 kap. 13 § gäller fortfarande när en förening har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

224

	ekonomiska föreningar ..................................................	122
Bilaga 1	Sammanfattning av departementspromemorian
	Konkursförfarandet (Ds 2019:31) .................................	124
Bilaga 2	Promemorians lagförslag...............................................	125
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ..............................	195
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	196
Bilaga 5	Lagrådets yttrande .........................................................	225
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2021 ......		226

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			4
2	Lagtext	..............................................................................................		5
	2.1	Förslag till lag om ändring i konkurslagen
		(1987:672) ..........................................................................		5
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1966:742) om
		hotell- och pensionatrörelse..............................................		26
	2.3	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen
		(1987:619) ........................................................................		27
	2.4	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen
		(1994:1220) ......................................................................		28
	2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
		företagsrekonstruktion......................................................		29
	2.6	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
		(2005:551) ........................................................................		30
	2.7	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
		sekretesslagen (2009:400) ................................................		31
	2.8	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om
		ekonomiska föreningar .....................................................		33
3	Ärendet och dess beredning ............................................................			34
4	En effektivare konkurshantering .....................................................			34
	4.1	En kort beskrivning av förfarandet...................................		34
	4.2	Det finns behov av en effektivisering...............................		35
5	Ökade möjligheter till digital kommunikation ................................			37
	5.1	Ansökan om konkurs........................................................		37
	5.2	Gäldenärens förteckning vid egen konkursansökan .........		40
	5.3	Bevakningshandlingar i en konkurs .................................		41
	5.4	Kungörelser i en konkurs .................................................		42
	5.5	Underrättelser i en konkurs ..............................................		45
	5.6	Ytterligare formkrav i konkurslagstiftningen ...................		48
	5.7	Företagsrekonstruktion .....................................................		49
6	Bekräftelse av bouppteckningen .....................................................			50
	6.1	Den obligatoriska edgången slopas ..................................		50
		6.1.1	Gäldenärens bekräftelse i stället för
			edgång .............................................................	50
		6.1.2	Skriftlig bekräftelse vid ett sammanträde ........	53
		6.1.3	Förfarandet hos konkursförvaltaren.................	55
		6.1.4	En kvarvarande möjlighet till edgång..............	60
	6.2	Den fakultativa edgången slopas ......................................		63
		6.2.1	Annans bekräftelse i stället för edgång............	63
		6.2.2	Förfarandet hos konkursförvaltaren och
			vid edgång .......................................................	65
	6.3	Handlingsoffentlighet hos konkursförvaltaren .................		66
	6.4	Närmare om det straffrättsliga ansvaret............................		68
	6.5	Ersättning för inställelse ...................................................		71
7	Gäldenärens bokföringshandlingar .................................................			73
2

	7.1	Räkenskapsinformation och annat material.....................	73	Prop. 2020/21:148
	7.2	Handräckning ..................................................................	74
	7.3	Ansvaret för att förvara gäldenärens handlingar..............	75
8	Konkursförvaltarens bouppteckning och halvårsberättelser...........		79
	8.1	Bouppteckningen.............................................................	79
	8.2	Halvårsberättelser ............................................................	82
9	Utbetalning av utdelningsmedel.....................................................		85
	9.1	Utbetalning av små utdelningsbelopp..............................	85
	9.2	Förlust av rätten till utdelningsmedel ..............................	87
10	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		88
11	Konsekvenser .................................................................................		89
12	Författningskommentar ..................................................................		94

Gäldenären skall inför rätten av-	På ansökan av förvaltaren ska
lägga bouppteckningsed. Han skall	gäldenären, i stället för att lämna

Rätten får tillerkänna förvaltaren	Tillsynsmyndigheten får på ansö-
skäligt belopp att utgå i förskott	kan tillerkänna förvaltaren ett
innan slutligt arvode bestäms, om	skäligt belopp att betalas ut i för-
det är rimligt med hänsyn till	skott innan slutligt arvode bestäms,

En ansökan om företagsrekon-	En ansökan om företagsrekon-
struktion får göras av gäldenären	struktion får göras av gäldenären
eller av en borgenär. Ansökan ska	eller av en borgenär. Ansökan ska
göras skriftligen hos den tingsrätt	göras skriftligen hos den tingsrätt
där gäldenären bör svara i tviste-	där gäldenären bör svara i tviste-
mål som angår betalningsskyldig-	mål som angår betalningsskyldig-
het i allmänhet. Ansökan ska vara	het i allmänhet.