Regeringens skrivelse 2020/21:140

2021 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2020/21:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 17 juni 2021

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2020/21. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

1

Skr. 2020/21:140

2

Innehållsförteckning

1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt
ägande	...............................................................................................	3
Bilaga	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
	2020....................................................................................	5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 2021.........		131

1	Inledande om verksamhetsberättelsen för Skr. 2020/21:140
	bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 – finns i bilagan.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringens webbplats www.regeringen.se.

Staten som bolagsägare

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Som tidigare rapporterats bemyndigades regeringen i juni 2017 att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Vid en extra bolagsstämma den 19 mars 2019 beslutades att bolaget skulle likvideras. Likvidationen avslutades den 17 december 2020.

Under 2020 påverkades den statliga bolagsportföljen, likt privatägda bolag, av de snabba samhällsförändringarna till följd av covid-19- pandemin. Pandemin har haft en särskilt stor påverkan på vissa bolag med statligt ägande. Därför bemyndigades regeringen i juni 2020 att dels besluta om kapitaltillskott till Swedavia AB med högst 3,15 miljarder kronor och Lernia AB med högst 150 miljoner kronor, dels förvärva aktier eller vidta andra liknande åtgärder i syfte att rekapitalisera SAS AB (prop. 2019/20:187, bet.2019/20:FiU62, rskr. 2019/20: 364).

3

Skr. 2020/21:140

4

Redovisningens innehåll

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2020. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2021. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verksamheten i organisationerna Svenska skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 beslutades i februari 2020 och är därmed oförändrade sedan 2020 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2019/20:140). Regeringen avser att inom ramen för denna ägarpolicy fortsätta att utveckla bolagsstyrningen samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Den årliga redogörelsen innehåller information om bolagen med statligt ägande inom områden som regeringen prioriterar, vilka kan ändras över tid. Informationsgivningen till riksdagen har tidigare stärkts mot bakgrund av ett antal granskningsrapporter från Riksrevisionen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår exempelvis mer detaljerad information kring gällande ramverk för rapportering av klimatrelaterade risker och möjligheter samt en redogörelse för de kapitaltillskott till bolagen med statligt ägande som gjordes med anledning av covid-19-pandemin.

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I några avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande, och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s utveckling

iförhållande till de s.k. 2020-målen. Bolaget överträffade målen om energieffektiviseringar och minskning av koldioxidutsläpp, medan målet om ny förnybar kapacitet som tagits i drift inte uppnåddes fullt ut på grund av bl.a. projektförseningar. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, verkställande direktör och ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning av beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande. Statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster, presenteras också.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Därutöver ingår en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen.

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

5

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj består av 46 bolag och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande. 22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

Transport 3% Konsument 2% Infrastruktur 7%

Tjänst 8%

Finans 8%	Basindustri/
	Energi 53%
Telekom 8%
Fastighet 12%

Statens bolagsportfölja)

Uppskattat värde, mdkr

				700
		630	640
	570
510

2016 2017 2018 2019 2020

Utdelning	Direktavkastning				Antal anställdab)
21,3mdkr	3,1%				135 000
Balanserad könsfördelningc)					Summa ordförande
Styrelseordförande och ledamöter,	Styrelseordförande,				och ledamöter
andel kvinnor/män	andel kvinnor/män				301 st
47%/53%	51%/49%
Nettoomsättning för portföljen	Resultat efter skatt
Exkl. intressebolag	Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2020, mnkr
363mdkr
	Sveaskog		10 867
	LKAB	9 757
	Vattenfall		7 716
Inkl. intressebolag	Akademiska Hus	5 440
402mdkr
	Svenska Spel		1	874
	Övriga	-6 873
	Totalt				28 781

a) Portföljvärdet justerat för transaktioner.

b) Cirka 135 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

c) Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

6

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Sju bolag står för drygt 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag,

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)			mnkr	mnkr
	fördelninga), %	anställda	jan–dec 2020	jan–dec 2020
Vattenfall (100%)	39,5	19 859	158 847	15 276
PostNord (60%)	9,6	28 006	38 729	2 421
Systembolaget (100%)	9,1	3 884	36 737	525
Telia Company (39,5%)	8,8	20 505	89 191	-17 747
LKAB (100%)	8,4	4 535	33 914	11 654
Apoteket (100%)	4,9	2 835	19 536	397
Samhall (100%)	2,3	20 699	9 406	282

a) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (402 miljarder kronor).

...resterande bolagb) står för ca 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

	Netto-	Rörelse-
omsättning		resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2020	2020
Akademiska Hus (100%)	6 418	7 334
Almi (100%)	1 107	29
APL, Apotek Produktion &
Laboratorier (100%)	1 448	-41
Arlandabanan Infrastructure (100%)	58	12
Bilprovningen (100%)	653	84
Dramaten (100%)	278	5
Green Cargo (100%)	4 040	-222
Göta kanalbolag (100%)	43	0
Infranord (100%)	4 014	14
Jernhusen (100%)	1 446	302
Lernia (100%)	2 029	-5
Metria (100%)	417	-8
Miljömärkning Sverige (100%)	70	-1
Operan (100%)	573	22
Orio (100%)	392	6
RISE, Research Institutes of Sweden (100%)	3 396	-84
Saminvest (100%)	2	-521
SAS (22%)	20 513	-9 549

	Netto-	Rörelse-
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
	2020	2020
SBAB (100%)	3 685	2 361
SEK, Svensk Exportkredit (100%)	1 987	1 238
SJ (100%)	5 529	-1 867
SOS Alarm (50%)	1 324	65
Specialfastigheter (100%)	2 393	1 276
SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(100%)	1 001	-5
Statens Bostadsomvandling (100%)	21	-17
Sveaskog (100%)	6 597	13 821
Svedab (100%)	10	475
Svenska Skeppshypotek (100%)	131	109
Svenska Spel (100%)	5 563	2 395
Svevia (100%)	8 135	338
Swedavia (100%)	2 494	-1 539
Swedfund International (100%)	248	-373
Teracom Group (100%)	1 338	156
Vasallen (100%)	3	-11
Visit Sweden (100%)	146	8
Voksenåsen (100%)	18	2

b) EUROFIMA, INSTEX, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Sweden House konsolideras ej.

7

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning		Bolagsöversikter
Förord	2	Bolag med statligt ägande A-Ö	42
Viktiga händelser 2020	4	Övriga bolag och verksamheter	88
Utveckling 2020	6	Avvecklade bolag
Värdeutveckling	8	och bolag under avveckling	89
Fallstudier	10
Mångdimensionellt		Övrigt
värdeskapande	10
		Statligt ägande i modern tid	92
Digitalisering	12
		Redovisningsprinciper	96
		Propositionsförteckning	97
Strategi och mål
		Statens ägarpolicy	100
Aktivt ägande	15
		Principer för bolagsstyrning
Ekonomiska mål	20
		i bolag med statligt ägande	105
Samhällsuppdrag	22	Principer för ersättning och andra
Uppdragsmål	23	anställningsvillkor för ledande
Måluppföljning	25	befattningshavare i bolag med
		statligt ägande	110
Strategiska mål för hållbart		Principer för extern rapportering
värdeskapande	28	i bolag med statligt ägande	113
Agenda 2030	31	Bolagens rapportdatum	116
Könsfördelning	32	Definitioner och förkortningar	117
Lönenivåer och anställningsvillkor 33		Adresser	118
Räkenskaper
Resultat 2020	35
Utdelningar och anslag	36
Försäljningar och utdelningar	37
Riskhantering	38

8

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning

9

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Förord

En bolagsportfölj som driver positiv förändring

År 2020 kom att präglas av den pan- demi som berört oss alla men på olika sätt. De snabba samhällsförändring- arna till följd av pandemin har även påverkat den statliga bolagsportföljen både på kort och lång sikt.

Bolagen med statligt ägande fick snabbt ställa om för att ta hand om medarbetare och kunder. Flera av bolagen ställde även om delar av verk- samheten för att på olika sätt stötta samhället i stort. På bara några veckor ställde exempelvis RISE om verksam- het till ett snabbspår för test av per- sonlig skyddsutrustning på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Jag är stolt över att vi i portföljen har många exempel på bolag som har bidragit med sjukvårdsmaterial, upp- låtit lager för sjukvårdsmaterial samt

lånat ut personal till sjukvården, för att nämna några insatser under pandemin.

För att som en ansvarsfull och profes- sionell ägare säkra vissa grundlägg- ande tjänster och funktioner i samhäl- let beslutade regeringen under 2020 om kapitaltillskott till ett antal bolag med statligt ägande. I tillägg beslutade regeringen om flertalet andra insatser för att mildra virusutbrottets effekter på svenska jobb och företag. Som exempel fick Almi extra medel för att kunna öka sin utlåning till små och medelstora företag och fortsätta ny- investera i små innovativa bolag.

Lägre resultat

men högre utdelning

Omsättningen för den statliga bolagsportföljen minskade något under 2020 och uppgick till 402 mil- jarder kronor, inräknat intressebola-

gen. Resultatet minskade med 38 procent och uppgick till 29 miljarder kronor, jämfört med 47 miljarder kronor för helåret 2019. Resultat- försämringen förklaras främst av att Telia Companys och Vattenfalls resultat påverkades av nedskrivningar.

Samtidigt som läget fortsatt är ansträngt för vissa bolag så noterade andra en rekordstark efterfrågan under 2020, exempelvis redovisade PostNord det bästa årsresultatet sedan bolaget bildades 2009. Positivt är även att pandemin till trots så uppgår statens utdelningar från bolagen till samman- lagt 21,3 miljarder kronor, en ökning från 18,7 miljarder kronor året innan.

Värdeökning trots pandemin

Bolagen med statligt ägande represen- terar stora värden, 700 miljarder kronor, och de ägs ytterst av svenska folket.

”De snabba samhälls- förändringarna till följd av pandemin har även påverkat den statliga bolagsportföljen både på kort och lång sikt.”

2 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

10

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Förord Regeringens förvaltning

”Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.”

Årets värdering är delvis påverkad av uppvärderingen av skogstillgångarna i Sveaskog, men reflekterar också för väntningar om en positiv ekonomisk utveckling framåt i flertalet bolag.

Ett av regeringens övergripande mål är att säkerställa ett långsiktigt värde- skapande i portföljen och årets värde- ökning om 11 procent får anses vara god. Bolag med statligt ägande ska även fortsättningsvis agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges för- måga att utvecklas.

Klimatrisker och möjligheter

Vi vet att klimatförändringarna finns här och nu. Det är därför viktigt att bolagen med statligt ägande tar ledar- tröjan och arbetar för minskad klimat- och miljöpåverkan. Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges näringsliv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag. Samtidigt erbjuder den gröna omställningen möjligheter till innovation.

Under året kommunicerade LKAB en ny strategi som stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbrytning bortom år 2060. Satsningen kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige och i förlängningen skapa en ny svensk exportindustri som också kan ge en positiv förändring utanför Sveriges gränser.

Portföljens absoluta koldioxidutsläpp minskade kraftigt under året främst till följd av att Vattenfall arbetar för att fasa ut kolkraft och minskar successivt sin klimatpåverkan. En naturlig ut- veckling av energiomställningen är att kolkraftens finansiella värde minskar. Detta påverkade Vattenfalls finansiella resultat starkt negativt under 2020. Dock har Vattenfall, liksom energi- sektorn generellt, haft en relativt stark underliggande utveckling under året.

I årets verksamhetsberättelse kan ni även läsa om SEK:s arbete med och rapportering kring klimatrisker och möjligheter.

Jämställdhet och mångfald

Bolagen med statligt ägande ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.

För tredje året i rad är kvinnor i majo- ritet på ordförandeposterna och reger- ingen eftersträvar en jämn könsfördel- ning såväl i de enskilda bolagsstyrel- serna som på portföljnivå. Det var också glädjande att i en kartläggning av jämställdheten i toppen av Sveriges 1 000 största bolag placerade sig det statligt ägda bolaget Akademiska Hus på en första plats.

Ibrahim Baylan Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 3

11

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Viktiga händelser 2020

Viktiga händelser 2020

Pandemins inverkan

År 2020 var ett exceptionellt år och bolagen med statligt ägande har behövt hantera de utmaningar som corona- pandemin har fört med sig. Det under- liggande resultatet i den statliga bolagsportföljen återhämtade sig under det andra halvåret, efter en större nedgång under det första halv- året. Spridningen av covid-19 har haft en särskilt stor påverkan på ett antal bolag med statligt ägande. Riksdagen har därför bemyndigat regeringen att besluta om ett antal kapitaltillskott för att säkra vissa grundläggande tjänster och funktioner i samhället. På nästföl- jande sida redogörs för ett urval av dessa kapitalförstärkningar.

■  Läs mer på sidorna 5–7.

Statens ägarpolicy har reviderats

I syfte att säkerställa att statens ägar- policy utgör ett relevant och aktuellt ramverk för ägarstyrningen av bolagen med statligt ägande har ett reviderings- arbete genomförts under 2019 och början av 2020. Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020 återfinns i sin helhet på sidan 100.

■  Läs mer på sidorna 100–115.

Nytt brygglån

Almi lanserade i mars 2020 brygglånet som är riktat till företag där finansie- ringsbehov uppstår som en följd av pandemin. Syftet är att överbrygga en period av svårigheter och lånet ger möjlighet till villkor som är särskilt anpassade till rådande läge. Under 2020 uppgick antalet utbetalda brygglån till 1 955 lån om totalt

1 144 miljoner kronor.

Testbäddar för bioraffinaderi

Regeringen aviserade i budgetproposi- tionen för 2021 ett tillskott på 350 mil- joner kronor till RISE över två år för att intensifiera arbetet med hållbara lösningar inom bioekonomin. Genom att modernisera och komplettera RISE:s testbäddar för bioraffinaderi kan Sverige förbättra förutsättning- arna för kommersialisering av nya lös- ningar. Satsningen kan bidra till före- tagsetableringar och internationella investeringar, samt etableringen av ett centrum i världsklass för en resursef- fektiv, giftfri och cirkulär bioekonomi.

Bostäder för seniorer

Behovet av bostäder som är anpassade till äldres behov är stort på många håll i landet. I vårändringsbudgeten för 2020 föreslog regeringen en förstärk- ning om 300 miljoner kronor till Statens Bostadsomvandling, Sbo, för att möta behovet av bostäder för äldre. Det innebär att Sbo kan medverka till att skapa ytterligare flera hundra moderna och tillgänglighetsanpassade bostäder för seniorer i hela landet.

LKAB:s nya strategi

LKAB presenterade i november 2020 sin nya strategi. Den nya strategin för LKAB stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bolagets verksamhet med expanderad gruvbryt- ning bortom 2060.

■  Läs mer på sidan 11.

Klimatrisker i fokus

Statens ägarpolicy anger att det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för identifiering, bedömning, hantering och transpa- rent redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Läs mer om SEK:s hante- ring av och redogörelse för sina klimat- relaterade finansiella risker och möjlig- heter på sidan 39.

■  Läs mer på sidan 39.

Återstart av besöksnäringen

Besöksnäringen har haft stora utma- ningar på grund av pandemin. I budget- propositionen för 2021 föreslog reger- ingen satsningar på 120 miljoner kro- nor under 2021 för insatser som ska bidra till omställning och utveckling mot en hållbar besöksnäring i hela Sverige, varav 40 miljoner kronor tilldelades Visit Sweden. 20 miljoner kronor avsåg omställningen av Visit Swedens verksamhet. Därutöver ändrades bola- gets uppdrag så att den också inne- fattar marknadsföring av hela landet gentemot inhemska målgrupper.

■  Läs mer på sidan 29.

4 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

12

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Viktiga händelser 2020 Regeringens förvaltning

Kapitalförstärkningar med anledning av pandemin

Den 23 juni 2020 bemyndigade riks- dagen regeringen att dels besluta om kapitaltillskott till Swedavia med högst 3,15 miljarder kronor och Lernia med högst 150 miljoner kronor, dels för- värva aktier eller vidta andra liknande åtgärder i syfte att rekapitalisera SAS (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20: 364).

Swedavia

Flygtrafiken på Swedavias flygplatser minskade dramatiskt under våren 2020 på grund av de omfattande rese- restriktioner som då infördes. Swe- davia vidtog en rad åtgärder för att minska sina kostnader. I princip avslu- tades alla aktiviteter som inte var verk- samhetskritiska. Endast aktiviteter som upprätthåller nödvändig drift, och som syftade till att flygplatsverk- samheten skulle vara fri från utsläpp av fossil koldioxid vid utgången av 2020 genomfördes. Regeringen beslu- tade den 14 oktober 2020 att betala ut 2,5 miljarder kronor i kapitaltillskott till bolaget.

Kapitaltillskottet gjorde att skuldsätt- ningsgraden fortsatt låg inom ägarmå- let vilket säkerställde att Swedavia hade tillgång till finansiering via kapi- talmarknaden vilket bedömdes möj- liggöra fortsatt effektiv finansiering. Under rådande omständigheter var kapitaltillskottet avgörande för Swe- davias långsiktiga värdeskapande och förmåga att upprätthålla flyginfra- strukturen och därmed säkra svensk flygtillgänglighet.

■  Läs mer på sidan 11.

Lernia

Efter förluster 2018–19 hade Lernia en utmanande finansiell situation, som ytterligare försvårades av den pågå- ende pandemin. Regeringen bedömde dock att Lernia hade en sund och lön- sam affärsplan och att bolaget, liksom hela utbildnings- och bemannings- sektorn, kommer att ha en viktig roll under de kommande åren för att möta behoven av kompetensförsörjning, omställning, rekrytering och match- ning. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att betala ut 150 miljoner kronor i kapitaltillskott till bolaget.

Genom kapitaltillskottet fick verksam- heten i Lernia en starkare balansräk- ning som möjliggör för bolaget att över tid fortsätta att stärka soliditeten. Kapitaltillskottet ger Lernia goda möjligheter att fortsätta arbetet med att stärka Lernias tjänsteutbud inom bemanning, utbildning och matchning.

SAS

På grund av de omfattande reserestrik- tionerna och den minskade efterfrå- gan på flygresor upphörde SAS flyg trafik i princip under våren 2020. Detta fick stora konsekvenser för bolagets likviditetsförsörjning och finansiella ställning.

Regeringen beslutade den 10 septem- ber 2020 att delta i SAS rekapitalise- ringsplan varvid staten under oktober 2020 tecknade följande finansiella instrument som emitterades inom ramen för rekapitaliseringsplanen:

• 1 527 596 144 nyemitterade stam- aktier i SAS till en teckningskurs om 1,16 kronor styck, motsvarande ett

tillskott på totalt cirka 1,8 miljarder kronor. Därigenom ökade svenska statens totala innehav av aktier i SAS från tidigare 56 700 000 till 1 584

296 144 stamaktier, varvid ägarande- len ökade från 14,82 procent till 21,8 procent av aktierna och rösterna i bolaget.

• 2 000 nyemitterade hybridobliga- tioner till en teckningskurs om

1 250 000 kronor styck, motsva- rande ett tillskott på totalt 2,5 miljar- der kronor.

Statens totala tillskott i SAS rekapitali- seringsplan uppgick därmed till cirka 4,3 miljarder kronor som betalades ut under oktober 2020.

Rekapitaliseringen var nödvändig för bolaget att ta sig igenom den svåra situation som coronapandemin och reserestriktioner har medfört. Totalt ökade rekapitaliseringen bolagets lik- viditet med 12 miljarder kronor, mins- kade skulderna med 2,25 miljarder kronor och stärkte det egna kapitalet med 14,25 miljarder kronor.

Regeringen har ställt skarpa klimat- och miljökrav på SAS i samband med rekapitaliseringen. Som en följd av detta har bolaget skärpt sina klimat- mål för att bidra till uppfyllande av målen i Parisavtalet. Regeringens för- väntningar som ägare är att SAS kli- matarbete ska genomföras i linje med den plan som är kommunicerad. Regeringen har en tät dialog med bolaget kring dess klimatarbete.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 5

13

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Utveckling 2020

Utveckling 2020

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsättningen för den statliga bolagsportföljen mins- kade med 2,3 procent under 2020 jäm- fört med helåret 2019 och uppgick till 362,9 (371,4) miljarder kronor. Netto- omsättningen för helåret 2020, inklu- sive intressebolagen,a) minskade också med 2,3 procent och uppgick till 402,0 (411,4) miljarder kronor.

Minskad omsättning i Vattenfall, Swedavia och SJ är de främsta anled- ningarna till minskningen i total net- toomsättning. Vattenfalls nettoom- sättning minskade med 5 procent (-4 procent exklusive valutaeffekter) eller 7,5 miljarder kronor. Minsk- ningen beror främst på lägre elpriser och en lägre försäljningsvolym i Norden, Nederländerna och Tyskland samt lägre intäkter från värmeverk-

samheten. Swedavias omsättning minskade med 60 procent, främst till följd av kraftigt minskad flygtrafik från mitten av mars 2020 på grund av coronapandemin och därigenom väsentligt lägre passagerarvolymer.

Vattenfall svarar för 43,8 (44,8) pro- cent av nettoomsättningen i den stat- liga bolagsportföljen respektive 39,5 (40,4) procent om intressebolagen inkluderas.

Ett antal bolag ökade sin omsättning, exempelvis Systembolaget och Telia Company. Systembolaget ökade omsättningen med 14 procent, vilket delvis förklaras av en ökad konsum- tionsandel för Systembolaget under pandemin. Detta beror främst på minskad reseinförsel under perioden men även på färre restaurangbesök.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2020 minskade och uppgick till 44,6 (60,1) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre rörelseresultat för Telia Com- pany och Vattenfall. Rörelseresultatet för Telia Company minskade med 30,0 miljarder kronor. Bolagets rörelsere- sultat påverkades negativt av försälj- ningen av Turkcell Holding samt en nedskrivning hänförlig till goodwill

i Finland.

Resultatet efter skatt för helåret 2020 minskade och uppgick till 28,8 (46,6) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resultatet efter skatt kom från Sveaskog, LKAB, Vattenfall, Akademiska Hus och Svenska Spel. Sveaskogs resultat ökade med 9,3 miljarder kronor främst till följd av omvärdering av skogstill-

a) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag					Mdkr
				371,4
					362,9
			348,8
	321,1	324,2

2016 2017 2018 2019 2020

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2020

Övriga 17,3%

Samhall 2,3%

Apoteket 4,9%

LKAB 8,4%

Telia Company 8,8%

Systembolaget 9,1%

Vattenfall 39,5%

PostNord 9,6%

Bruttoinvesteringar									Mdkr Avkastning på eget kapital										% Utdelningar										Mdkr
																													21,3
							50,0																20,2		19,9
																12,6
												12,0															18,7
									45,6
	43,5													11,1
			42,4		42,3
																					13,6
																		7,0
										-1,6
2016		2017		2018		2019		2020												2016		2017		2018		2019		2020
								2016			2017		2018		2019		2020

Bruttoinvesteringarna minskade med 8,7 procent och uppgick till 45,6 (50,0) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde närmare hälften av de totala bruttoinvestering- arna, minskade med 20,4 procent och uppgick till 21,3 (26,8) miljarder kronor.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 7,0 (12,6) procent.

Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till statskassan. För verksamhetsåret 2020 uppgår statens utdelningar till sammanlagt 21,3 miljarder kronor.

6 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

14

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Utveckling 2020 Regeringens förvaltning

gångar. Bolaget har ändrat redovis- ningsmetod för värdering av sina skogstillgångar så att den baseras på marknadsvärdet beräknat utifrån transaktioner i de områden Sveaskog äger skogstillgångar. Sveaskog följer därmed övriga större bolag i bran- schen.

För verksamhetsåret 2020 uppgår utdelningarna från bolagen med statligt ägande till 21,3 (18,7) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från LKAB och Vattenfall, 5,9 res- pektive 4,0 miljarder kronor.

Hållbart företagande

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton CO2- ekvivalenter (direkta och indirekta utsläpp, Scope 1-2), uppgick till cirka 13,6 (20,1) miljoner och motsvarade en minskning med 32,3 procent jämfört med föregående år.b) Vattenfall står för cirka 91 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS, Post- Nord och Green Cargo står dessa fem bolag för mer än 99 procent av port- följens totala klimatpåverkan.

Olycksfallsfrekvensen på portfölj- nivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro

delat med antal miljoner arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, minskade till 4,3 (5,1)c). Under året inträffade 2 (2) arbetsrelaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer.

Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklusive sociala kostna- der) uppgick till 56,0 (56,1) miljarder kronor. Vattenfall och bolag som ver- kar i personalintensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneutbetalningarna.

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med inter- nationell praxis.

b) Baseras på information som rapporterats

in till Regeringskansliet och exkluderar 8 bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

c) Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig.

Redovisad effektiv skatt, totalt d)

Mdkr	2020	2019
Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gällande inkomstskattesats)	-4,7	-13,7
Redovisad effektiv skatt	-13,5	-11,9

d) I tabellen presenteras dels skatt på ”resultat före skatt” enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen. Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Samman- ställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

Resultat efter skatt											Mdkr
									46,6
				38,3			38,9
											28,8
-4,7
											2020
2016			2017		2018			2019
Resultat efter skatt											Mnkr
Bolag med störst resultatpåverkan,
jan–dec 2020
			Sveaskog
								10 867
				LKAB
								9 757
		Vattenfall
								7 716
Akademiska Hus
								5 440
	Svenska Spel
								1		874
			Övriga
						-6 873
			Totalt
											28 781

Bolag med statligt ägande, totalt e), f)

Mdkr	2020	2019	2018	2017	2016
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	362,9	371,4	348,8	324,2	321,1
Nettoomsättning inkl. intressebolag	402,0	411,4	380,7	354,6	353,1
(inkl. ev. anslag)
Resultat före värdeförändringar	30,9	54,5	43,7	47,8	20,8
Värdeförändringar	13,8	5,6	5,0	5,9	5,6
Rörelseresultat (EBIT)	44,6	60,1	49,1	53,7	26,4
Resultat före skatt	41,8	56,6	44,9	47,6	20,1
Resultat efter skatt	28,8	46,6	38,9	38,3	-4,7
Bruttoinvesteringar	45,6	50,0	42,3	42,4	43,5
Kassaflöde från löpande verksamhet	68,9	45,2	65,7	51,3	46,5
(exkl. SEK och SBAB)
Summa eget kapital	430,1	383,0	361,3	342,3	312,9
Balansomslutning	1825,0	1703,3	1 637,0	1 497,1	1 469,0
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	106	108	109	109	111
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)	135	140	134	130	137
Utdelning	21,3	18,7	19,9	20,2	13,6
Uppskattat värde g)	700	640	630	570	510
Avkastning på eget kapital (%)	7,0	12,6	11,1	12,0	-1,6
Soliditet (%)	23,6	22,5	22,1	22,9	21,3
Direktavkastning (%)	3,1	2,9	3,2	3,6	2,8

e) Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups tidigare dotterbolag Boxer redovisas som resultat från avvecklad verksamhet/verksamhet under avyttring 2016.

f) SAS ingår i det konsoliderade resultatet år 2020 (för första gången sedan 2014), eftersom statens kapitalandel nu överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats i enlighet med detta men ej jämförelsevärdena för tidigare tidsperioder.

g) Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 7

15

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Värdeutveckling

Positiv värdeutveckling trots pandemin

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sekto- rerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastighet, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/ energi är den dominerande sektorn med omkring 53 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, telekom och finans.

En värdering av bolagen och portföljen i sin helhet görs årligen och en redo- görelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års histo- rik. Värderingstidpunkt är per ut- gången av respektive år och syftet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet.

Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkastningsvärdering (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som relativ värdering (avstämning och jämförelse mot värdemultiplar för jämförbara börsnoterade bolag justerat för skill- nader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighetsbolagen värderas till sub- stansvärde och noterade bolag till marknadsvärde. Övriga bolag värde- ras till bokfört eget kapital.

Liksom börsen som helhet uppvisade den statliga bolagsportföljen en posi- tiv värdeutveckling under 2020, trots

betydande påverkan från pandemin för flertalet bolag. En förklaring till detta är att företagsvärdering per definition är framåtblickande och att bland annat pågående vaccinerings- program innebär förväntningar om en positiv ekonomisk utveckling fram- gent. Störst negativ påverkan från pandemin noteras för innehav inom persontransport och relaterad infra- struktur. Exempelvis har SJ, SAS och Swedavia drabbats hårt av intäktsbort- fall, vilket bland annat genom påver- kan på bolagens finansiella nettoskuld också får en direkt inverkan på deras aktievärden.

Värdeutveckling 2016 till 2020

Vid utgången av 2020 beräknades värdet på den statliga bolagsportföljen till 700 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 190 miljarder kro- nor, eller 37 procent, sedan 2016 då portföljen värderades till cirka 510 miljarder kronor. Som jämförelse har

Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 44 pro- cent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala samman- sättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat risk- exponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med relativt betydande värden har särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, som delvis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för under perioden genomförda transak- tioner, om 190 miljarder kronor för- klaras främst av värdeutvecklingen i sektorn basindustri/energi där Vatten- fall, LKAB och Sveaskog ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har fluktuerat under den senaste femårsperioden. Sedan 2016 har innehaven i sektorn basindu-

Totalavkastninga), %

Statliga bolagsportföljen				Investor					Industrivärden					OMX Stockholm GI
												35,0					34,4
22,2							33,0		23,0	18,0
	14,4	14,1	12,2	13,4	16,0			14,0					8,0	9,8	9,0			14,6
			4,5
						-1,0					-9,0
																4,3
Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.																-

 2016

 2017  2018

 2019

2020

Ø 14,1 b)

a) Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar. Utfallet för den statliga bolagsportföljen har justerats för genomförda kapital- tillskott. Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden såväl som för den statliga bolagsportföljen avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

b) Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

8 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

16

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Värdeutveckling Regeringens förvaltning

stri/energi ökat i värde från cirka 205 miljarder kronor till cirka 370 miljar- der kronor. Som en följd av värdeut- vecklingen har sektorns andel av den totala statliga bolagsportföljen succes- sivt ökat från cirka 40 procent 2016 till knappt 53 procent av värdet vid utgången av 2020.

Telekomsektorn har i och med en svag kursutveckling för Telia Company, inte minst under 2020, haft en negativ utveckling sedan 2016.

Sektorer i den statliga bolagsportföl- jen, utöver basindustri/energi, som har utvecklats väl sedan 2016 är fram- för allt fastighets-, infrastrukturs- och transportsektorerna. Inom sektorn fastighet beror ökningen främst på nybyggnationer inom Akademiska Hus samt en generellt god utveckling på fastighetsmarknaden. Inom infra- struktursektorn har bland annat Sve- dab utvecklats väl och inom trans- portsektorn bidrar en god utveckling av främst SJ och PostNord till värde- ökningen sedan 2016.

Värdeutveckling 2020

Under 2020 ökade värdet på den stat- liga bolagsportföljen med knappt 70 miljarder kronor, eller knappt 11 pro- cent, jämfört med föregående år. Som jämförelse steg Stockholmsbörsen under samma period med 12,9 pro- cent. Utdelningar till staten under 2020 (för verksamhetsåret 2019) upp- gick till 18,7 miljarder kronor. Samti- digt erhöll sex statliga bolag kapital- tillskott om totalt 8,9 miljarder kronor

under året, varav 3,4 miljarder kronor avsåg tillskott till Almi för att mildra pandemins effekter på svenska jobb och företag. Sammantaget genererade den statliga bolagsportföljen en totalavkastning om 12,2 procent under 2020, jämfört med 4,5 procent 2019. Historisk totalavkastning för den statliga portföljen jämte Investor, Industrivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av dia- grammet på sidan 8.

Den största värdeförändringen i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod basindustri/energi- sektorn för. Tillsammans med sekto- rerna tjänst, fastighet och transport, som också utvecklades väl under 2020, summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till cirka 80 miljarder kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/ energi värderades vid utgången av 2020 till cirka 370 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring

60 miljarder kronor, eller 14 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror framför allt på uppvärderingen av skogstill- gångar i Sveaskog, men också en högre värdering av Vattenfall, som liksom energisektorn generellt hade en rela- tivt stark underliggande utveckling under året.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2020 till cirka 86 mil- jarder kronor, vilket är en ökning med omkring 7 miljarder kronor, eller

8 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus, även om mindre värdeökningar noterades för Specialfastigheter och Jernhusen.

Vid utgången av 2020 uppgick värdet i sektorn transport till cirka 22 miljar- der kronor, vilket är en ökning med cirka 5 miljarder kronor, eller 27 pro- cent, jämfört med föregående år. Utöver en stark värdeutveckling av PostNord medför statens deltagande i rekapitaliseringen av SAS att värdet av innehavet har ökat.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskattades vid utgången av 2020 till cirka 225 miljar- der kronor, vilket är en minskning med omkring 4 miljarder kronor. Den negativa värdeutvecklingen relaterar främst till sektorerna telekom och infrastruktur, med negativ värdeut- veckling av innehavet i Telia Company och en nedvärdering av Svedab drivet främst av ett bedömt högre avkast- ningskrav för den typen av tillgångar.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2020 minskade värdet på inne- havet i Telia Company med 15,6 pro- cent. Till följd av rekapitaliseringen av SAS ökade värdet av statens innehav i bolaget. Sammantaget minskade vär- det på de börsnoterade innehaven med 12,3 procent eller 8,1 miljarder kronor.

Värdeutveckling 2016–2020, Mdkr

Per sektor (justerat för transaktioner) c), d)

700

630 640

570

510

2016 2017 2018 2019 2020

Basindustri/
	Energi		(LKAB, Sveaskog, Vattenfall)
	Telekom		(Telia Company)
Tjänst			(APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning
			Sverige, Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel)
Fastighet			(Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter,
			Statens Bostadsomvandling, Vasallen)
Finans			(Almi, Saminvest, SBAB, SEK,
			Svenska Skeppshypotek, Swedfund)
		Konsument	(Apoteket, Systembolaget)

  Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)

 Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)

Källa: Näringsdepartementet.

c) Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och Visit Sweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

d) Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 9

17

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i fram- kant inom hållbart företagande och genomför kontinuer- ligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergripande mål för bolagsförvaltningen är håll- bart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bolagen med statligt ägande ska agera

föredömligt inom området hållbart företagande, vilket inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen

etablerar hållbara strategier stärker de sin konkurrenskraft, vilket är en förutsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

RISE svarar upp mot nya behov under coronapandemin

RISE Till följd av coronapandemin uppstod ett akut behov av skydds- utrustning inom vården under våren 2020. Det statliga forsk- ningsinstitutet RISE förändrade då bolagets verksamheter för att kunna genomföra ett så kallat snabbspår för test av personlig skyddsutrustning på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Snart kunde RISE börja testa visir, andnings- skydd, handskar, förkläden och andra skyddskläder som sedan kunde distribueras till vården efter godkännande.

För att vara med och stödja den snabba övergången till digital skol- undervisning på distans under pandemin utvecklade RISE också

på rekordtid den digitala plattfor- men skolahemma.se tillsammans med Statens skolverk, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Utbildningsradio och Swedish Edtech Industry.

RISE upprätthåller även sidan digi- talvardochomsorg.se i samverkan

med flertalet myndigheter, vård- och övriga aktörer. Sidan är en integrerad informations- och stöd- portal som ger ett tydligt stöd under coronapandemin för snabbspår inom den digitala transformationen av kommunal vård, omsorg och socialtjänst.

Sveriges mest	har en kvinnlig vd, styrelseord-	Bolagen ska även beakta mång-
jämställda bolag	förande, finanschef och minst	faldsaspekten och arbeta för en
AKADEMISKA HUS I Dagens	en linjechef. Di motiverar utnäm-	inkluderande kultur.
	ningen med att ”Akademiska Hus
Industris (Di) 50/50-lista, som är		För tredje året i rad är kvinnor i
	är ett skolboksexempel på ett
en kartläggning av jämställdheten		majoritet på ordförandeposterna
	bolag som har spräckt glastaket”.
i toppen av Sveriges 1 000 största		i den statliga bolagsportföljen.
bolag, placerade sig Akademiska	Enligt statens ägarpolicy ska bolag	Samtliga bolagsstyrelser utom en
Hus på första plats. Faktorer som	med statligt ägande vara föredö-	har en jämn könsfördelning enligt
gör att bolaget hamnar i topp i	men i jämställdhetsarbetet och	principen att andelen kvinnor
sammanställningen är att Akade-	arbeta aktivt med jämställdhets-	respektive män ska vara minst
miska Hus har en jämställd sty-	frågor i sin verksamhet, inte minst	40 procent.
relse och ledning och att bolaget	vid tillsättningar på chefsnivå.

10 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

18

Behovet av marknadskompletterande riskkapital ökade

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

ALMI Efter beslut i riksdagen förstärktes Almis finansiella bas i juni 2020 genom kapitaltillskott med cirka 3 miljarder kronor till låneverksamheten och med

400 miljoner kronor till riskkapi- talverksamheten inom dotter- bolaget Almi Invest.

Behovet av marknadskomplette- rande riskkapital ökade under pandemin vilket medförde en hög aktivitetsnivå i Almi Invest som är koncernens riskkapitalbo- lag. Almi Invest investerar i före- tag med skalbara idéer, möjlighet till långsiktig värdetillväxt samt förmåga att konkurrera såväl nationellt som internationellt.

Under 2020 har det varit stort

fokus på följdinvesteringar i befintliga innehav men i takt med att marknadssituationen succes- sivt normaliseras läggs åter mer fokus på nyinvesteringar. En av Almi Invests följdinvesteringar blev Tebrito som producerar ett proteinpulver från mjölmaskar som ingrediens i livsmedel eller som djurfoder. Genom en finan- sieringsrunda tog Tebrito in drygt 8 miljoner kronor i nytt kapital 2020. Almi Invest, som var med redan i bolagets första runda, gick in med ytterligare 2 miljoner kronor. Finansieringsrundan sammanföll med ett besked från Livsmedelsverket om att vissa insekter nu kan säljas som livs- medel i Sverige.

Unik möjlighet att minska världens koldioxidutsläpp

LKAB Gruv- och mineralkon- cernen LKAB presenterade i november 2020 bolagets nya strategi för framtiden. Den stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bolagets verk- samhet med expanderad gruvbrytning bortom 2060. Strategin pekar ut tre huvud- sakliga spår för omställningen:

• Ny världsstandard för gruv-

brytning

• Järnsvamp framställd med

grön vätgas ersätter på sikt

Swedavia når milstolpe i klimatomställningsarbetet

järnmalmspellets och öpp-

nar för en fossilfri järn- och

stålindustri

• Utvinna kritiska mineraler ur

gruvavfall – med fossilfri tek-

nik utvinns strategiskt viktiga

jordartsmetaller och fosfor

till mineralgödsel ur dagens

avfall från gruvan

SWEDAVIA Under 2020 och som en av de första flygplatsoperatö- rerna i världen blev den verksam- het som drivs i Swedavias egen regi vid bolagets tio flygplatser fossilfri. Swedavia arbetar nu vidare med att stötta andra flyg- platsaktörer att ställa om, med särskilt fokus på flygets klimat- omställning.

Swedavia bedriver i dag en omfattande flygplatsverksamhet runt om i Sverige som bara för drygt tio år sedan genererade utsläpp om cirka 8 000 ton fossil koldioxid årligen, och som nu har reducerats till noll. Omställ- ningen innebär bland annat att samtliga flygplatser i dag drivs

med förnybar el och värme/kyla, reservkraften går på förnybart bränsle samt att Swedavias for- donsflotta går på eldrift eller förnybara bränslen.

Swedavias strategiska mål är att minst 5 procent bioflygbränsle ska tankas vid svenska flygplat- ser 2025 och Swedavia främjar aktivt ett ökat nyttjande av bioflygbränsle, som minskar utsläppen av fossil koldioxid med upp till 85 procent. Bland annat köper Swedavia bioflygbränsle motsvarande de egna tjänstere- sorna och bjuder årligen in till samordnad upphandling för att andra företag och organisationer ska kunna köpa bioflygbränsle.

Omställningen kommer att kräva omfattande investe- ringar i storleksordningen 10–20 miljarder kronor om året under en period om cirka 15 till 20 år bara inom LKAB:s verksamhet.

– Det här är den största omställningen i företagets

130-åriga historia och kan bli den största industriinveste- ringen någonsin i Sverige. Det skapar unika möjligheter att minska världens koldioxidut- släpp och för svensk industri att ta ledningen i en nödvän- dig global omställning, säger

Jan Moström, vd och koncern- chef LKAB.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 11

19

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Regeringens förvaltning Fallstudier

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digital- iseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med stat- ligt ägande aktivt ska utnyttja digitali- seringens möjligheter i sitt värde- skapande, samt hålla noggrann kon- troll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens agenda, avsätta tid för att diskutera

vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa bolagens långsiktiga konkurrenskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitalise- ringsfrågor under ägardialoger och tidigare även anordnat olika nätverks-

träffar mellan bolagen på temat digita- lisering, i syfte att inspirera och upp- muntra kunskapsutbyte mellan bolag med statligt ägande.

År 2019 inrättades ett CIO-nätverk för bolagen med statligt ägande. Telia Company och Vattenfall har varit vär- dar för varsin nätverksträff under 2020.

Operan och PostNord – vinnare av svenska designpriset i två digitala kategorier

Algoritmer minskar risken för tekniska fel

VATTENFALL Under 2020 slut- fördes ett pilotprojekt som gör det möjligt för Vattenfalls tekni- ker att upptäcka fel i lokala sta- tioner för fjärrvärme. Tidigare behövde stationerna inspekteras på plats en eller två gånger om året, även om systemet var fel- fritt. Majoriteten av stationerna var felfria och inspektionerna gjordes därför i onödan. De gånger fel förelåg i stationerna upptäcktes de dessutom ofta först när det blev kallt i bostä- derna eller varmvattnet slutade fungera.

För att lösa problemet samarbe- tade Vattenfall med deras tekni- ker för att ta fram en IoT-baserad lösning (Internet of Things), kom- binerad med maskininlärnings- algoritmer för att kunna ombe- sörja förebyggande underhåll. Detta minskade antalet inspek- tioner på plats kraftigt liksom risken för tekniska fel som skulle kunna leda till kostsamma av- brott och olägenheter för de boende. Algoritmen är nu en del av ett nytt projekt i Berlin och en dialog om att använda samma lösning har inletts i Nederlän- derna.

OPERAN Med anledning av pandemin har Operans publika och fysiska verksam- het uteblivit under stora delar av 2020. Den som velat har dock kunnat se föreställningar digitalt. Operan Play är Kung- liga Operans digitala scen där föreställningar och annat exklusivt material hand- plockas från nationalscenen. Plattformen vann svenska designpriset 2020 i kategorin Information – digital.

POSTNORD Under 2020 vann PostNords app Riktiga Vykort svenska designpriset i katego- rin Digitalt – Smarttelefon. Appen gör det möjligt att från mobilen eller datorn välja motiv, skriva en hälsning och få leverans av ett fysiskt vykort. I pandemitider har tjänsten varit mycket populär och i julperioden 2020 skicka- des 110 procent fler vykort med den här tjänsten jämfört med samma period före- gående år.a)

a) 1,3 miljoner Riktiga Vykort under perioden 1–21 december 2020.

12 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

20

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Fallstudier Regeringens förvaltning

Landets mest digitaliserade lärosäte med stort hållbarhetsfokus

AKADEMISKA HUS Örebro Cam- pus Lab är en gemensam satsning mellan Örebro universitet och Akademiska Hus med målet att tillsammans verka för att universi- tetet på ett framgångsrikt sätt blir landets mest digitaliserade läro- säte med stort hållbarhetsfokus.

Satsningen ska bidra till att ut- veckla en utbildnings- och forsk- ningsmiljö i digital och hållbar framkant. En miljö med hög attraktionskraft för studenter, forskare och lärare vid Örebro universitet, liksom för externa samarbetspartners.

Inom Örebro Campus Lab startar projekt, innovation och utveckling för att hitta smarta, effektiva och hållbara lösningar för framtiden.

Med campus som testbädd utvecklas och testas nya idéer. Samarbetsavtalet underteckna- des 2018 och sträcker sig fram till år 2022. Inom ramen för samar- betet har universitetsområdet till exempel blivit Sveriges första campus som fått en digital tvilling, en digital kopia av verkligheten, och har även försetts med sol- celler som ger lärosätet 400 000 kWh förnybar energi per år.

Under 2020 har universitetsom- rådet utrustats med över 4 000 sensorer som bland annat mäter ljus, temperatur, luftfuktighet och rörelse. Syftet med sensorerna är att använda lokalerna på ett mer hållbart och effektivt sätt sam- tidigt som inomhusmiljö och energianvändning förbättras.

Digitala automatkoppel för
effektivare och säkrare
godstrafik på järnväg
GREEN CARGO Under 2020–21
deltar Green Cargo i ett europe-
iskt järnvägsprojekt med tester av
olika typer av digitala automatkop-
pel. Testerna genomförs i Tysk-
land, Österrike, Schweiz och
Sverige där Green Cargos tester
i Sverige har haft fokus på vinter-
förhållanden.
Automatkoppel innebär många
fördelar för branschen både när
det gäller säkrare arbetsförhållan-	bidra till en implementering av	Med digitala automatkoppel kan
den och ökad produktion som
	standardiserade automatkoppel	ett flertal tidskrävande och risk-
möjliggör större volymer av gods
	i Europa och som den största	fyllda arbetsmoment automatise-
på järnväg. Effektiviseringen är en
	godsoperatören i Sverige ser före-	ras samtidigt som man erhåller
viktig del i arbetet med att flytta
	taget att det är viktigt att delta i	säker datakommunikation och
över mer gods från väg till järnväg
	utvecklingsarbetet innan det	effektiv energiförsörjning. Det
och realisera såväl de europeiska
	fattas beslut om en gemensam,	öppnar för nya moderna logistik-
som de svenska klimatmålen.
	europeisk standard.	koncept och en mängd digitala
Green Cargo vill vara med och
		applikationer.
	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 13

21

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål

22

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutveckling- en blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. God bolagsstyrning är en förut- sättning för att regeringen ska kunna utföra detta uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 700 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 106 000 per- soner och cirka 135 000 personer när även intressebolagen inkluderas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslu- tat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en vik- tig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrens utsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Det betyder också att bolag med statligt ägande måste tillämpa konkurrens-

lagens (2008:579) bestämmelser på samma sätt som privatägda bolag.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde- utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risk- tagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professio- nell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även fortsätt- ningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolags- styrningsmodellen. Det innebär bland

annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolags- stämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel- sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägen- heter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bola- gets verksamhet medan bolagets led- ning sköter den operationella driften. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag, se tabell nedan.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, till- lämpliga ramverk och viktiga princip- frågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpolicy 2020 ingår regeringens principer för bolagsstyrning, princi- per för ersättning och andra anställ- ningsvillkor för ledande befattnings- havare och principer för extern

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

Bolagsstyrningen skiljer sig väsentligt från styrningen av statliga myndigheter.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ
Bolag med	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
statligt ägande	• Statens ägarpolicy	verksamhetsparagraf
	• Regelverk för emittentera)	• Ägaranvisningb)
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
bolag	• Regelverk för emittenter	verksamhetsparagraf
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Myndigheter	• Myndighetsförordningen	• Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	• Förordning med instruktion	• Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

a) Gäller för extern rapportering.

b) Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 15

23

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020

Statens ägarpolicy

vägle

da

nde p

:s

rin

ci

FN

p

er

f

ö

g

r

n

f

li

ö

k

r

c

Bolagsgrupper

t

e

a

v

e

g

t

för varje enskilt

r

u

c

h

a

o

l b

innehav

m

l

ä

å

Arbete

n

h

s

r

k

ö

Transparens-

i bolags-

l

f

i

n

krav

styrelserna

r

l

e

g

a

å

Aktivt

t

m

ä

t

a

ägande

i

a

h

l

g

b

e

l

t

o

Nominering

e

G

Ägardialog

r

av styrelser

g

N

:

a

F

t

s

G

Mål och

f

ö

r

e

o

l

la

b

a

uppföljning

l

l

e

C

n

o

io

t

m

a

p

in

a

lt

ct

ör

u

O

rf

m

ECD:sriktlinje

rapportering. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majori- tetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltnings- principer följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de revide- rade riktlinjerna från 2015. Riktlinjer- na är rekommendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en internationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt stats-

råd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvaltningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabellen på sidan 17). Näringsdepartementet har en särskild organisation specialiserad på bolagsstyrning och förvaltning för att säkra ett långsiktigt värdeskapande i den statliga bolagsportföljen. Förvalt- ningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrup- per, dels av specialister inom bolags- analys, hållbart företagande, affärs- juridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats för att åstadkomma en aktiv och pro- fessionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper

för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla

och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolagsförvalta- ren och består även av specialister inom analys, affärsjuridik, styrelserekryte- ring och hållbart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av

de olika bolagens storlek, komplexitet eller förändringsagenda varierar bo- lagsgruppens storlek och sammansätt- ning. Sammansättningen bidrar till att gruppen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förstå- else för bolagets utmaningar och risker vilket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgrupperna sker analyser av bola- gens verksamhet, marknad, konkurren- ter och hållbart förtagande vilket bi- drar till att säkerställa värdeskapandet i statens innehav genom en aktiv för- valtning. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, styrelseför- ändringar, fastställande av ekonomiska mål, uppdragsmål och utdelnings- policyer, samt måluppfyllelse.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag

som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren fördjupad kun- skap om bolaget, de marknader bola- get verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsför- valtarens kompetens bidrar till bolags- gruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardia- loger på Regeringskansliet. Bolagsför- valtaren har samma mandat som

16 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

24

övriga styrelseledamöter och den for- mella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan poli- tisk ledning och bolagets styrelse- ordförande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styr- elsearbete, bidra med kunskaper i bolagsstyrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bola- gets organisation och förvalt- ning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fast- ställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett håll- bart värdeskapande, samt fattar andra viktiga strategiska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situa- tion och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetens- försörjning till bolagens styrelser till- lämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelse- nomineringsprocess. Läs mer om sty- relsenomineringsprocessen på sidan

19. Styrelsens ordförande har en sär- ställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansva- ret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Styrelsens ord- förande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är vik- tiga redskap för staten som bolagsägare, se figur på sidan 18. Genom att bolagens prestation regelbundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och uppdragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå. Uppdragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade

samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvärdering av hur väl det särskilt beslutade samhälls- uppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärs- strategi och affärsutveckling har äga- ren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett håll- bart värdeskapande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majo- riteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdeparte- mentet, Kulturdepartementet, Social- departementet och Utrikesdeparte- mentet, se tabell till höger. De ansva- riga departementens politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföran- den och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialogen sker uppföljning av upp- dragsmål och ekonomiska mål. Utfal- let gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fast- ställda strategiska målen för ett håll- bart värdeskapande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardia- logen diskuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsent- lig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finan- siella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Vid upp- rättandet av hållbarhetsredovisning ska bolagen följa de regler om hållbar- hetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informa- tionsgivning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtro- endet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvalt- ning av de olika bolagsinnehaven syf- tar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.

Näringsdepartementet (statsrådet Baylan) Akademiska Husa)

Almi Apoteket

Arlandabanan Infrastructure b) Bilprovningen

EUROFIMAb)

Green Cargo

Göta kanalbolag

Infranord

Jernhusenc)

Lernia

LKAB

Metria

Orio

PostNord

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall

Saminvest

SAS

SBAB

SEK, Svensk Exportkredit

SJ

SOS Alarm

Specialfastigheter c)

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

Statens Bostadsomvandling c)

Stiftelsen Industrifonden

Stiftelsen Norrlandsfonden

Sveaskog

Svedab b)

Svenska Skeppshypotek

Svenska Spel

Svevia

Swedavia

Swedfund International

Telia Company

Teracom Group

Vasallen c)

Vattenfall

Visit Sweden

Ansvarigt statsråd är: a) statsrådet

Ernkrans, U-dep. b) statsrådet Eneroth,

I-dep. c) statsrådet Lindhagen, Fi-dep.

Finansdepartementet

(statsrådet Micko)

Miljömärkning Sverige

Kulturdepartementet

(statsrådet Lind)

Dramaten

Operan

Voksenåsen

Socialdepartementet

(statsrådet Hallengren)

APL, Apotek Produktion &

Laboratorier

Systembolaget

Utrikesdepartementet

(statsrådet Linde)

INSTEX

Sweden House

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 17

25

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Aktivt ägande

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägare, styrelse och ledning

Beslutsmandat			Beskrivning
			Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.
	Uppdrag
			I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, till-
	Ägarpolicy
			lämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrning.
			Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål syftar till att tyd-
Ekonomiska		Uppdragsmål
mål			liggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och
			hållbart, samt underlätta uppföljning. Vid fastställandet av de olika
	Strategiska mål		typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar
			med varandra.
			I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer
	Ägardialog		uppdraget och de beslutade målen. Regeringen återrapporterar
			genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen
			för bolag med statligt ägande utgör en bilaga.

Internationella riktlinjer

Istatens ägarpolicy fram- går att bolag med statligt ägande ska agera ansvars-

fullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhän- syn, mänskliga rättigheter, arbetsvill- kor, antikorruption och affärsetik.

Regeringen har identifierat ett antal internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Glo- bal Compact, FN:s vägledande princi- per för företag och mänskliga rättighe- ter och OECD:s riktlinjer för multina- tionella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorganisa- tionen inom Näringsdepartementet uppgick under 2020 till 40,1 (40,5) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finan- siell, ekonomisk och juridisk rådgiv- ning samt framställandet av verksam- hetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 25,9 (8,2) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltnings- organisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom kontors- material. Kostnader för bolagsför- valtningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respek- tive departement.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181), föreslog regeringen bland annat en avveckling och likvidation av Swede- survey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten till Lantmäteriet. Riks- dagen beslutade i enlighet med rege- ringens förslag den 20 juni 2017 (bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333). Vid en extra bolagsstämma 2019 beslutades att bolaget ska avvecklas genom frivillig likvidation. Likvida- tionen avslutades den 17 december 2020. Det finns fem andra nu gällande bemyndiganden att förändra det stat- liga ägandet, se tabell nedan.

Under 2020 har riksdagen bemyndigat regeringen (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145) att överföra statens aktier i Vasallen till Statens Bostadsomvandling, Sbo.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

Bolag	Nuvarande	Bemyndigande att	Beslut
	ägarandel, %	förändra ägandet till, %
Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103
Metria	100	0	prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333
Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287
SAS	21,8	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

18 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

26

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Aktivt ägande Strategi och mål

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna styrel- serekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamötera).

Styrelsenomineringsprocessen genom- förs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första strategimöten. Tillsam- mans med en arbetsgrupp med repre- sentanter från bolagsgruppen för res- pektive bolag analyserar styrelserekry- terarna kompetensbehovet utifrån nu- varande styrelsesammansättning och genomförda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseutvär- deringarna, det vill säga ägarens utvär- dering och styrelsens utvärdering, samtal med respektive bolags styrelse- ordförande och bolagsgruppernas ana- lyser, till exempel hållbarhetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om att	in ledamöter med varierad bakgrund
förstå vilka strategiska och operativa	får styrelsen bredare kompetens och
utmaningar bolaget står inför och för	förbättrad dynamik, med syftet att
att få en bättre bild av detta sker ofta	mångfalden ska minska grupptänk-
även en diskussion med vd. Styrelsen	andet.
ska ha rätt samlad kompetens, erfaren-	Den politiska förankringen, bered-
het och bakgrund för att kunna förvalta
bolagets angelägenheter med integritet	ningen, pågår löpande under hösten
och effektivitet. Det krävs att varje leda-	och vintern. Dels bereds vilka ordfö-
mot har den tid och det engagemang	rande och styrelseledamöter som ska
som behövs för uppdraget samt en stark	väljas om och ersättas, dels bereds för-
integritet och förmåga att se till bolagets	slagen på nya ordförande och övriga
bästa.	nya styrelseledamöter. Bolagsansvarigt
Med utgångspunkt i respektive	statsråd beslutar sedan om nominering
	till årsstämman som beslutar om valet
styrelses kompetensbehov fastställs	av styrelse.
kravprofiler för de styrelseledamöter	Varje år väljs omkring 40–60 nya styrel-
och ordförande som ska rekryteras och
styrelserekryterarna inleder sökproces-	seledamöter. Det innebär att staten över
sen. Urvalet av ledamöter görs från en	tid byter en person per styrelse och år.
bred rekryteringsbas för att ta vara på	Snittstorleken på styrelserna är sju per-
kompetensen hos såväl kvinnor och	soner, vilket innebär att styrelseleda-
män, som hos personer med olika bak-	möter i genomsnitt sitter sex till sju år.
grund och erfarenheter. Genom att ta

a) Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och organisationen Svenska skepps- hypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom Regeringskansliet

Regeringskanslibeslutb)  (nomineringsbeslut, förordnande,  instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

b) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 19

27

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Ekonomiska mål

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direktavkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara lång- siktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsätt- ningar som andra aktörer på markna- den och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripande mål. På så vis stärks de statliga inne- havens konkurrenskraft, långsiktiga värdeutveckling och effektivitet, sam- tidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursut- nyttjande som möjligt är fastställandet av ekonomiska mål. Ägaren utarbetar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ända- målsenlig bolagsstyrning samtidigt som kvaliteten och relevansen i målen förbättras. De ekonomiska målen ska vara realistiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag fastställs uppdrags- mål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i sam- band med uppdragsmålen eftersom det särskilt beslutade samhälls-

uppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En håll- barhetsanalys ingår i den fundamen- tala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål är att

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

• tillförsäkra ägaren direktav- kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens fram- tida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fast- ställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapi- talkostnaden avgör huruvida avkast- ningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital minst motsvara kapitalkostnaden.

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstruktur- mål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bolagen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken för- delning mellan eget och lånat kapital som är teoretiskt optimal för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Bransch- jämförelser och bolagets rörelserisk vägs in i beräkningen, för att hitta

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Utdelningspolicy

Kostnad för eget kapital

Lönsamhetsmål

Konsistensbedömning

Förslag

Kapitalstruktur

20 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

28

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Ekonomiska mål Strategi och mål

År 2020 fastställdes nya ekonomiska mål för Jernhusen. Ägaren beslutade om mål för bolagets totalavkastning, belåningsgrad och räntetäck- ningsgrad samt en justerad utdelningspolicy.

en effektiv och finansiellt motstånds kraftig kapitalstruktur. Kapitalstruktur- målet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lönsam- hetsmålet. Analyser av bolagens affärs- planer och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastningsmål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginalmål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslu- tas en utdelningspolicy för bolaget. Utdelningen ska bygga på en förutsäg- bar och långsiktigt hållbar ekonomisk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistribution till ägare. I de fall särskilt attraktiva eller potentiellt lönsamma investerings- möjligheter finns för bolaget/n, kan överskottskapital få behållas och nytt- jas för sådana investeringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeök- ning. Investeringsplaner och tillväxt- möjligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkast- ningen inte direkt uppnår ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter

avkastningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden, betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sammantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genom- föras så att inga inbyggda konflikter finns mellan målformuleringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdel- ning samt tillväxt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen implicerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar formellt om målen på bolagsstämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara fram- åtblickande och långsiktiga. Det bety- der att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar. Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bolagets utveckling och måluppfyllelse. Vid

dessa tillfällen diskuteras både bo- lagets interna arbete för att uppfylla målen och de omvärldsfaktorer som påverkar bolagets förutsättningar.

Måluppfyllelsen utvärderas i förhål- lande till bland annat rådande mark- nadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekono- miska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsentliga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska för- ändringar kan också vara en anledning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som involverar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2020 antogs nya ekonomiska mål för Almi, Jernhusen, RISE, Samhall och Saminvest. Målprojekt inleddes även under året för Apoteket, Lernia och SEK och som sedan ledde till att nya mål beslutades på bolagens årsstämmor 2021.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 21

29

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Samhällsuppdrag

Om samhällsuppdrag

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än eko- nomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på stats- budgeten. Bland bolag med samhäll- suppdrag finns bolag vars hela verk- samhet utgår från samhällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verk- samheten utgår från samhällsupp- draget. För den sistnämnda kategorin är resterande verksamhet kommersi- ell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveck- ling, läkemedelsförsörjning, kapital- försörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genom att arbeten

skapas i kunduppdrag, på marknads- mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnytt- jad resurs hos personer med funk- tionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsupp- draget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhällsuppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sektorer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoho- lens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi och SEK som genom sina verksam- heter stöttar företag och entrepre- nörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utomlands. De bidrar på så vis till ökad konkur- renskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, se tabell till höger.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Almi

APL, Apotek Produktion

&Laboratorier Dramaten Göta kanalbolag

Miljömärkning Sverige Operan

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall Saminvest

Statens Bostadsomvandling SEK, Svensk Exportkredit

SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Sveaskog

Svedab Svenska Spel

Swedavia

Swedfund International

Systembolaget Teracom Group

Visit Sweden

Voksenåsen

Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kulturhistoriskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls.

22 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

30

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Uppdragsmål Strategi och mål

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fast- ställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdragsmålen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade sam- hällsuppdrag. Uppdragsmål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad process för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubven- tionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolags- stämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en översyn av processen med fastställande av upp- dragsmål utförts. Resultatet av över- synen har inneburit förtydligande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redo- visning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Pro- cess och metod för fastställande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effektivt sätt som möjligt. Däremot kan upp- dragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket

påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hän- syn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det sär- skilt beslutade samhällsuppdraget kan även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämp- lig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslu- tade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhälls- uppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skatte- betalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

VAD	VARFÖR	HUR
Definiera uppdraget	Definiera varför uppdraget	Definiera uppdragsmål som
och vad bolaget ska göra.	ska utföras.	speglar syftet och beskriver
(enligt riksdagens beslut om bolagets	(enligt till exempel propositioner	hur uppdraget ska utföras.
verksamhetsföremål, bolagsordning	och utskottsbetänkanden)	(t.ex. mål för beläggningsgrad,
och/eller ägaranvisning)		volymer, effektivitetsmått eller
		annat mått inom bolagets kontroll)

Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål

Beaktas i processen för att fastställa ekonomiska mål

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 23

31

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Uppdragsmål

År 2020 fastställdes uppdragsmål för Saminvest. Målen reflekterar bolagets uppdrag som bland annat innefattar att verka marknads- kompletterande ur ett kapitalbehovsperspektiv och bidra till att utveckla marknaden för riskkapital, och dess ekosystem, i hela landet.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

Almi

Göta kanalbolag

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall Saminvest

SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Svedab

Svenska Spel Swedavia

Swedfund International

Systembolaget

(1) Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

(2) Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

(3) Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

Ibolagsordningens verksamhetsbe- skrivning framgår ofta vad det särskilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför uppdraget och dess samhälls- nytta först klargöras. Samhällsnyttan eller syftet med det särskilt beslutade samhällsuppdraget är ofta beskrivet

i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbetän- kanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhälls- nyttor. För dessa kategorier tas exem- pel på mål fram. Inom infrastruktur används exempelvis måtten belägg- ningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger

infrastrukturen, medan kvalitetsindex används för att mäta användarens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets- och kundmätningar särskilt viktiga efter- som det inte finns något naturligt omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.

Vid bolagens årsstämmor 2020 fast- ställdes nya uppdragsmål för Almi, Samhall och Saminvest. Vid utgången av 2020 fanns totalt 13 bolag med beslutade uppdragsmål i den statliga bolagsportföljen, se tabell till vänster.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovisning. Uppföljning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan före- trädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som plane- ras för att nå målen. Väsentligt föränd- rade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen. Under ägardia- logen följs även kostnadsutvecklingen upp för att genomföra samhällsupp- draget och uppfylla uppdragsmålen.

24 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

32

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2020

%, om inget	Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
	(avkastning eget kapital,		(soliditet,		(baserad på 2020 års vinst,
annat anges	om inget annat anges)		om inget annan anges)		om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2020	Mål	Utfall 2020	Mål	Utfall 2020
Akademiska Hus	≥6,0a)	9,0a)	35–45	44,5	40–70	70
Almi	>0b)	81,7b)	>70	88,7	-	-
APL	>8	-19,0	40–50	35,8	≥50	-
Apoteket	≥3c)	2,0c)	40–80d)	0,0d)	40–60e)	-
Bilprovningen	≥8c)	12,9c)	30–40	55,3	≥80	100
Green Cargo	≥10f)	-10,7f)	0,6–0,9f)	7,3d)	50	-
Göta kanalbolag	≥0g)	0,1g)	-10–50d)	-148,9d)	-	-
Infranord	≥16	0,3	>33	30,3	50–75	-
Jernhusen	≥6h)	1,7h)	45–55i)	45,9i)	40–70	-
Lernia	≥20	-4,9	30–50	31,0	≥50	-
LKAB	>12	20,8	0–30d)	-3,0d)	40–60	60
Metria	≥10j)	4,1j)	≥30	45,3	≥30	-
PostNord	10,5f)	18,6f)	10–50d)	38,0d)	40–60	-
RISE	≥3c)	-2,5c)	20–60d)	-7,7d)	-	-
Samhall	5	15,6	≥30	39,0	-	-
Saminvest	≥ik)	5,9k)	<10l)	0,0l)	-	-
SAS	>5m)	-27,0m)	<3,5n)	-9,2n)	-	-
SJ	≥7f)	-41,5f)	0,5–1,0d)	0,2d)	30–50	-
SOS Alarm	≥2c)	4,9c)	25–35	51,6	≥50	50
Specialfastigheter	8o)	9,9o)	25–35	39,5	50	50
SSC	≥6f)	-1,0f)	0,3–0,5d)	0,5d)	≥30	-
Sveaskog	≥4,5p)	2,4p)	0,3–0,6d)	0,1d)	65–90	89
Svedab	-	-	500q)	906q)	50	100
Svenska Spel	≥30c)	31,2c)	20–40	54,4	≥80	171
Svevia	≥20	18,9	20–30	33,4	≥50	93
Swedavia	≥6f)	-7,5f)	0,7–1,5d)	1,0d)	10–50	-
Swedfund	posr)	-372,6r)	-	-	-	-
Systembolaget	rf+7	27,9	20–30	26,3	80–100	100
Telia Company	-	-	A- till BBB+s)	A- till BBB+s)	≥2,00 s)	2,00 s)
Teracom Group	17	4,0	30	77,0	40–60	60
Vasallen	rf+4	-5,6	≥50	95,0	30–50	(neg. resultat)
Vattenfall	≥8t)	5,8t)	22–27u)	28,8u)	40–70	62

a) Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar. b) Resultat efter finansiella poster, utfall i miljoner kronor. c) Rörelsemarginal. 

d) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. e) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. 

f) Avkastning på operativt kapital. g) EBT-marginal. h) Totalavkastning. i) Belåningsgrad. j) EBITDA-marginal. k) Det egna kapitalet ska växa i takt med inflationen, utfall i miljarder kronor. l) Räntebärande skulder samt ingångna kreditmöjligheter som andel av balansomslutning. m) ROIC. 

n) Nettoskuld/EBITDAR. o) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. 

p) Direktavkastning. q) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. r) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt över en femårsperiod, utfall i miljoner kronor. s) Solid kreditvärdering på lång sikt och progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie. t) Avkastning på sysselsatt kapital.  

u) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 25

33

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Måluppföljning

Ekonomiska mål och utfall 2020 forts.

	Lönsamhet			Kapitalstruktur			Beslutad utdelning
%	(avkastning eget kapital,		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		(baserad på 2020 års vinst,
	om inget annat anges)						om inget annat anges)
Bolag	Mål	Utfall 2020	Mål	Utfall 2020	Mål	Utfall 2020	Mål	Utfall 2020
SBAB	≥10	10,8	≥0,6a)	17,6a)	≥0,6a)	13,3a)	≥40	-
SEK	≥6	4,9	2–4b)	21,8b)	≥4b)	21,8b)	30	30

a) Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommuni- cerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 12,8 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 8,6 procent.

b) Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 2 och 4 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,0–19,0 procent. Vidare ska SEK:s kärnprimärkapitalrelation uppgå till minst 4 procentenheter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet: 13,5 procent.

Uppdragsmål och utfall 2020

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 42–87.

Bolag	Fastställda uppdragsmål	Målnivå	Utfall 2020
Almi	Ökning av omsättning högre för Almis kunder än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	57%
			Ingår i
	Återrapportering av Almis marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	årsredovisningen
	Andel företag i tidiga skeden	>80%	79%
	Andel kvinnor högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	28%
	Andel personer med utländsk bakgrund högre än jämförelsegruppen	Målnivå ej fastställd ännu	28%
Göta	Antal båtar under hela säsongen	≥1 700	1 622
kanalbolag	Antal båtar under bokningssäsong	≥400	399
	Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen	100%	50%
	Tillgänglighetsgrad under högsäsong	98%	95%
	Andel sluss- och brovaktarhus som har året-runt-standard	100%	98%
	Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal	Ingen målnivå	130 träd planteras
	Antal olyckor på grund av anläggningens skick	0	0
	Kundnöjdhet (index)	≥4 (av 5) för fyra kundkategorier	4,7 / 4,5 / 4,0 / 3,7
	Sammanhängande cykelled längs kanalen	100%	90%
RISE	Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel	≥30%	37%
	Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF	≥35%	26%
	Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt	Målnivå fastställs 2021	–
	Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar	60%–80%	61%
	Innovationspartnerförmåga (positiva svar)	≥78%	73%
	Nöjdkundindex (NKI) (positiva svar)	≥75%	72%
Samhall	Engagemangsindex	Målnivå fastställs 2021	−
	Sysselsättningsgraden	Målnivå fastställs 2021	−
Saminvest			Ingår i
	Återrapportering av Saminvests marknadskompletterande roll	Ingen målnivå	årsredovisningen
	Andel investeringar i nya team av totala antalet investeringar	≥67%	100%
	Bolagets andel av fondinvesteringarna i en enskild fond	≤50%	30%
	Andel kvinnor/män i investeringsorganisationerna (positiv trend)	40%–60%	24%/76%
	Andel utfäst kapital (positiv utveckling till dess att målet är uppnått)	≥80% 2026	32%
	Innehaven i Fouriertransform och Inlandsinnovation ska vara avvecklade	100% 2026	79%
SEK	Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)	>60%	80%
	Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft	Ingen målnivå	Genomförd 2020

26 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

34

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Måluppföljning Strategi och mål

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2020, %

Ekonomiska mål, andel bolag

Lönsamhet		Kapitalstruktur		Utdelning
6			3	21
56	38	50	44	44
				35
			3

Bolag

Fastställda uppdragsmål

Uppdragsmål, andel uppdragsmål

15 Målet uppfyllt

  Målet delvis uppfyllt *)

33	48		Målet ej uppfyllt
			Inget beslutat mål/målnivå
3		*) Flera relevanta (del)mål
			varav vissa är uppfyllda.

Målnivå

Utfall 2020

SOS Alarm	Svarstid 112 (sekunder)	≤8	9,2
	Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112	92%	83%
	Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112	100%	95%
	Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)	≤40	24
	Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)	≥71	75
	Förtroendeindex	≥70	85
SSC	Beläggningsgrad Esrange	≥70%	17%
	Kvalitetsindex Esrange	≥80%	100%
	Intressentdialog för främjande av svenska intressen	Ingen målnivå	–
Svedab	Tillgänglighetsgrad bilväg	100%	100%
	Tillgänglighetsgrad järnväg	≥99,6%	100%
Svenska Spel	Andel marknadsföringskostnader av nettospelintäkter,
	Casino Cosmopol och Vegas	≤5%	3,7%
	Spelkollsindex, Casino Cosmopol och Vegas	>80 respektive >85	Ingen mätningc)
			och 84
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Casino Cosmopol	90%	94%
	Uppsökande omsorgssamtal och effektmätningar, Vegas	100%	100%
Swedavia	Återrapportering av andel nöjda resenärer	Ingen målnivå	74%
	Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)	Ingen målnivå	3,6
	Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)	Ingen målnivå	6,6
	Återrapportering av antal utrikesdestinationer	Ingen målnivå	173
	Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud	Ingen målnivå	2
	Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)	Ingen målnivå	166
Swedfund	Andel investeringar med ökad omsättning under innehavsperioden	≥60%	59%
	Andel investeringar med ökad lönsamhet under innehavsperioden	≥60%	59%
	Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av C02e (kton)	0 år 2045 (minskning över tid)	d)
	Andel investeringar som uppfyller 2x-Challenge kriterier	≥60% efter 3 år	52%
	Andel investeringar som efterlever ILO:s kärnkonventioner	100% efter 3 år	96%
	Investeringsportföljens mobilisering i kommersiellt kapital	≥30%	42%
Systembolaget	Nöjd kund index (NKI)	≥80%	81,9%
	Alkoholindex	Positiv utveckling
		(index 2019: 62,8)	63,4
	Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)	Ingen målnivå	8,5 / 76%

c) Kasinoverksamheten har hållit stängt sedan den 29 mars 2020 och underlaget är därmed för litet för att vara relevant. d) Portföljens samlade utsläpp av växthusgaser per investerad krona ska minska över tid, med 2020 som basår.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 27

35

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Strategiska mål för hållbart värdeskapande

Hållbart företagande integreras i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera håll- barhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

Staten som ägare har en hög ambitions- nivå för hållbart företagande. Utgångs- punkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärsmodeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identifiera och mini- mera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänkande för ett hållbart värdeskap- ande. Detta inkluderar såväl väsentliga hållbarhetsfrågor som digitalisering och ett systematiskt säkerhetsarbete.

Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett stra- tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer samt Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bola- gen med statligt ägande som ska analy-

sera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till (läs mer om Agenda 2030 på sidan 31).

Regeringen menar att ett proaktivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveckling. Det är styrelsens ansvar att integrera håll- bart företagande i bolagets affärs- strategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär, och i förekom- mande fall sitt särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, i fastställandet av målen och strategier för att uppnå dessa mål. Uppföljningen av strategiska mål för hållbart värdeskapande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolags- förvaltningens löpande arbete.

Mål- och strategiformulering

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värde- skapande samt vara relevanta för bola- gets affärsverksamhet och väsentliga hållbarhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga utmanande, uppfölj- ningsbara, tydliga och jämförbara. Målen ska även, i förekommande fall,

vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhets- analysen utgår från en bred omvärlds- analys som beaktar globala trender, risker samt möjligheter kopplade till den värdekedja som bolaget verkar i. Utöver att bidra med kunskap till ägaren har resultatet från hållbarhetsanalysen fler användningsområden. Det ligger till grund för dels det aktiva ägandet i form av styrelsenomineringsprocessen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsik- tig och konsekvent styrning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdragsmål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Under 2020 genomförde bolagsförvalt- ningen hållbarhetsanalyser för Almi, Apoteket, Lernia och SEK.

Processen för hållbarhetsanalys

	Land- och sektoranalys
	Globala trender:	Bolagsanalys	Jämför	Slutsatser
	Teknikutveckling, Klimatförändring,	Identifiera		Resultaten används
	Ändliga naturresurser	• Möjligheter
Närings-	Sektorrelaterade	• Risker	Jämför med	för ägardialog,
				ekonomiska mål,
departe-	nyckelfrågor:	Analysera	områdets	styrelserekrytering
mentet	Möjligheter och risker	• Bolagsstyrning	”best practices”	och övriga styrnings-
	Landrelaterade	• Utförande		processer.
	nyckelfrågor:	• Extern kommunikation
	Möjligheter och risker
Bolaget/styrelsen		Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process

28 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

36

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i sam- arbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter

i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättig- heter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska bolagen arbeta aktivt för att följa rikt- linjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempelvis genom en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om förvänt- ningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

Digital transformation

Inom området digital transformation ska bolagen med statligt ägande arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker,

i sitt värdeskapande.

Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt håll- bart värdeskapande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedri- ver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete.

En omfattande digital transformation

VISIT SWEDEN Visit Sweden har under 2020 gått in i en omfattande digital transfor- mation kopplad till bolagets erbjudanden, kundrelationer samt interna arbetssätt. Den digitala transformationen är en av fyra huvudstrategier i bolagets femåriga affärsplan 2021–2025 fastställd av styrel- sen i december 2020. Syftet är

Samarbete för ökad biologisk mångfald

att säkerställa ett väl förankrat digitalt förhållnings- och

SPECIALFASTIGHETER 

I många av Specialfastigheters fastigheter ingår omfattande mark- och skogsområden. Bola- get har således en stor möjlighet att bidra till att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Under 2020 anslöt sig Special- fastigheter till initiativet CLImB (Changing Land use Impact on Biodiversity). Initiativet samlar näringslivsaktörer från olika branscher med målet att inom området biologisk mångfald utveckla väl förankrade värde- rings- och mätmetoder för att sätta relevanta mål, genomföra åtgärder som ger verklig effekt och följa upp åtgärder på ett effektivt sätt. I nuläget ingår förutom Specialfastigheter även Vattenfall, LKAB, Boliden, Cementa, Skellefteå Kraft och Affärsverket svenska kraftnät i satsningen.

På operativ nivå gör Specialfast- igheter naturvärdesinventeringar på de fastigheter som är större än 10 hektar, med målet att skapa ett utgångsvärde för den biologiska mångfalden. Naturvär- desinventeringarna ger bolaget bland annat kunskap om rödlis- tade arter och kommer att bli ett viktigt underlag för förvaltnings- planer och skogsvårdsplaner framåt. Insikterna styr även hur Specialfastigheter implementerar skadelindringshierarkina) i sina projekt och i den löpande driften.

I det dagliga arbetet jobbar fast- ighetsavdelningen med att hitta såväl stora som små insatser för att gynna den biologiska mång- falden, till exempel genom att sätta upp fladdermusholkar och bihotell eller genom att lämna fällda träd kvar på marken för diverse insekter och småkryp.

arbetssätt.

Förstudien till den digitala transformationen, vilken genomfördes under 2020, visar behov av en omfattande förflyttning inom bolagets digitala förmågor och kommer att inkludera alla delar av verk- samheten.

Den digitala transformationen är uppdelad i fyra större arbetsströmmar: Insikter och Analys, Digitala kundrelatio- ner, Datadriven kommunika- tion samt den sammanhål- lande arbetsströmmen Sys- temstöd för att säkerställa en effektiv infrastruktur, hög säkerhet samt säkrad lagring och dokumentation. De fyra arbetsströmmarna speglar Visit Swedens samhällsupp- drag och kommersiella upp- drag med tydlig tyngd i håll-

a) Ett hierarkiskt synsätt där skador i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras och avhjälpas på plats och endast i sista hand kompenseras.

bart företagande.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 29

37

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Strategiska mål för hållbart värdeskapande

EU:s nya taxonomi – ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara

Den EU-gemensamma taxono- min för miljömässigt hållbara investeringar är en av åtgärderna

iEU:s handlingsplan för finansi- ering av hållbar tillväxt som Kom- missionen antog 2018. Hand- lingsplanens huvudmål handlar om att omdirigera kapitalflöden för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt, integrera hållbarhet i riskhanteringen samt främja transparens och långsik- tighet på finansmarknaden och

iekonomin som helhet.

Taxonomiförordningen är en del av regelverket och tanken är att den ska ligga till grund för fram- tida standarder och märkning av

hållbara finansiella produkter. Taxonomiförordningen ska till- lämpas av finansmarknadsaktö- rer som tillhandahåller finansiella produkter, t.ex. fondbolag och försäkringsföretag. Den ska även tillämpas av vissa större företag som omfattas av krav på att offentliggöra en icke-finansiell rapport, dvs. en hållbarhetsrap- port, enligt EU:s direktiv för icke-finansiella rapporter (NFRD). Därutöver finns vissa bestäm- melser som riktar sig mot med- lemsstaterna och EU. Det har förekommit olika uppfattningar om vilka större företag som ska lämna uppgifter i hållbarhetsrap- porten enligt förordningen. Det

har dock tydliggjorts att detta styrs av kriterier i EU-regleringen och inte av den svenska årsredo- visningslagen (ÅRL), som omfat- tar en bredare krets. Det innebär att förordningens krav omfattar stora företag som är av allmänt intresse och som har fler än 500 anställda.

I slutet av 2020 besvarade den svenska regeringen EU-kommis- sionens konsultation till delege- rad akt för tekniska gransknings- kriterier för minskade klimatut- släpp och klimatanpassning. Regeringen anser att det är mycket angeläget att taxonomin bidrar till klimatomställningen och att den inte resulterar i att ambitiösa aktörer som planerar

Sveaskog ser arbetet med taxonomin som mycket viktigt för att finansiella investeringar ska kunna styras mot hållbara

verksamheter och därigenom underlätta övergång till fossilfrihet och klimatneutral ekonomi. Sveaskog deltog aktivt i framtagandet av de tekniska kriterierna för taxonomin för delar som handlar om skogs- bruket, fram till dess att den tekniska slutrapporten lades fram i mars 2020. Då kommissionen presenterade sitt förslag till delegerade akter i december 2020 kunde vi konstatera stora förändringar som vi bedömde skulle kunna innebära att en stor del av det svenska skogs- bruket riskerade att hamna utanför. Vi vet inte slutresultatet efter de omfattande synpunkter som inkommit men vi är optimistiska om att taxonomins slutliga utformning inte ska försvåra utan hjälpa till att underlätta den nödvändiga klimatomställningen.

För närvarande förbereder vi oss för den omfattande rapportering som kommer att krävas. I det arbetet kommer vi att börja med kart- läggning av aktiviteter och definiera mätetal för att sedan se på vad som krävs för att anpassa våra processer och systemstöd för att kunna upprätta rapporteringen.”

Olof Johansson, Skogspolitisk chef, Sveaskog

för en omställning mot nollut- släpp till 2050 får svårare att genomföra sina investeringar. Den delegerade akten antogs formellt av kommissionen den 4 juni 2021.

Under året har bolagsförvalt- ningen inom Regeringskansliet arbetat med kunskapshöjande insatser internt. Bolagsförvalt- ningen anordnade även under våren 2021 två nätverksträffar för bolagen med statligt ägande på temat Taxonomi för att dela erfarenheter och diskutera vad regelverket innebär mer konkret för bolagen.

Mer information om taxonomin finns på regeringens hemsida.

30 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

38

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategiska mål för hållbart värdeskapande Strategi och mål

2030 med 17 globala mål för hållbar	Det finns en rad exempel på hur de
utveckling har inkluderats i statens	statligt ägda bolagen tagit sig an
ägarpolicy. Bolag med statligt	arbetet med de globala målen och
ägande ska analysera de globala	där de redovisar sitt arbete i sin
målen och identifiera de mål som	årsredovisning eller på sina webb-
de genom sin verksamhet påverkar	platser.
och bidrar till.

Globala målen – en del av värdeskapandet

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tyd- ligt exempel på hur utmaningar och möjligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppmanas att använda sin kreativitet och innovationsför- måga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatområdet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för män- skliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de stat- ligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Reger- ingen vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inklu- derat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att internationella riktlin- jer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart före-

tagande. Bolagen ska analysera de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strate- gier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar värld. Bolagen förväntas därför enligt ägarpolicyn även iden- tifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala målen.

Kunskap och inspiration

Bolagsförvaltningen i Regerings- kansliet arbetar med att på olika sätt inspirera och höja bolagens kunskap om Agenda 2030 och de 17 globala målen. Bolagsförvalt- ningen har bland annat genom- fört en serie workshops på temat Agenda 2030 med representanter från bolagen i syfte att öka det gemensamma kunskapsutbytet. Teman har varit väsentlighetsanalys och verksamhetens påverkan, de globala målen som en del av stra- tegin och under 2020 avslutades denna serie med en workshop kring hur bolagen bäst rapporterar sitt arbete med de globala målen.

Bolagens fortsatta arbete kommer också att följas upp inom ramen för de ägardialoger som fortlöpande genomförs mellan företrädare för ägaren och bolagen.

Ökat antal omsorgs- samtal under pandemin

SVENSKA SPEL Svenska Spel ringer inte upp sina kunder för att få dem att spela mer. Där- emot ringer de kunder för att få dem att spela mindre – eller åtminstone reflektera över sina spelvanor.

Mål 3 i Agenda 2030 handlar om God hälsa och välbefin- nande. Spelmissbruk är något som påverkar hälsan både hos de som förlorar kontrollen och deras närstående. För att fånga upp riskspelare innan det gått för långt ringer bola- get så kallade omsorgssamtal. Speciellt utbildade omsorgs- kommunikatörer kontaktar kunder med riskfyllt spelbete- ende och pratar med dem om deras spelande.

Svenska Spel kommer inte med generella lösningar i sam- talen, utan tar stor hänsyn till individens integritet. Men många av de som kontaktas väljer efter samtalen att ta en spelpaus eller sänka sina insättningsgränser. De tar ett steg mot sundare spelvanor och större välbefinnande.

Under pandemin har Svenska Spel ytterligare utökat enhe- ten som ringer omsorgssam- tal. Under 2020 genomförde Svenska Spel cirka 6 800 omsorgssamtal.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 31

39

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Strategi och mål Könsfördelning

Jämställdhet

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå.

För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med statligt ägande är att de ska ha en jämn köns- fördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den statliga bolagsport- följen (hel- och delägda bolag). De stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen utgjordes av 47 procent kvinnor och 53 procent män per den 1 maj 2021. Det kan jäm- föras med de börsnoterade bolagens styrelser med 34 procent kvinnor och 66 procent män.a)

Jämställdheten i respektive bolagssty- relse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 102.) I 40 av de 41 bolag med statligt ägande som

a) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2020.

Könsfördelning – vd och ledningsgruppd)

ingår i statistiken i år uppnåddes en												Andelen kvinnor som är styrelseord-
balanserad könsfördelning, vilket är												förande i de av staten hel- och delägda
en försämring jämfört med 2020 då												bolagen har ökat från 45 procent 2017
samtliga 41 bolag uppnådde målsätt-												till 51 procent 2021, vilket kan jämfö-
ningen. I det bolag som i år avviker												ras med 9 procent hos börsbolagen.a)
från målsättningen så är det en över-
vikt av män i bolagsstyrelsen.
Könsfördelning
Hel- och delägda bolag
Ordförande											% Ordförande och ledamöter									%
	55			52		46		49		49			51		51		53		52		53
	45			48		54		51		51			Börsbolag		c)				48		47
													49		49		47
			Börsbolag b)
2017			2018		2019		2020		2021		2017			2018		2019		2020		2021
		Män							b) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.
		Kvinnor							c) Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

			2020			2019		2018		2017
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Vd	21	22	43	49	51	42	58	39	61	36	64
Ledningsgruppe)	128	161	289	44	56	44	56	42	58	46	54

d) Vid årsskiftet fanns 46 bolag. Utvärderingen för 2020 omfattar ej EUROFIMA, INSTEX och Sweden House. e) Ledningsgruppen exklusive vd.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämmanf)

			2021			2020		2019		2018		2017
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	21	20	41	51	49	51	49	54	46	48	52	45	55
Ledamöter	120	140	260	46	54	47	53	45	55	49	51	49	51
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av
bolagsstämman	141	160	301	47	53	48	52	47	53	49	51	49	51
Helägda bolag
Ordförande	20	17	37	54	46	54	46	53	47	46	54	45	55
Ledamöter	106	125	231	46	54	47	53	47	53	49	51	50	50
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av bolags-
stämman	126	142	268	47	53	48	52	48	52	49	51	49	51

f) Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, INSTEX, Svenska Skeppshypotek, Sweden House och Voksen-

åsen.

32 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

40

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Lönenivåer och anställningsvillkor Strategi och mål

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer löner och pensioner som är väl avvägda.

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyrningsfråga både i Sverige och internationellt. En viktig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersättning- arna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda.

Principer för ersättning

Den 27 februari 2020 beslutade reger- ingen om nya principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa har tillämpats från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som besluta- des 2016. Styrelserna i de statligt ägda

Total kontantersättning 2020

Vd/koncernchef, median										Kr/år	Övriga ledande											Kr/år
											befattningshavare, median
	Privat			Statligt
						5 834 742		4 196 454	14 000 000	7 564 000										4 290 000
			3111 085		3634 000																	2964 000
1 651 482		1 819 541									1266 042		1 079 000	1 389 467		1 541 434	1 758 930		1 716 067
	Grupp 1			Grupp 2			Grupp 3		Grupp 4			Grupp 1			Grupp 2			Grupp 3			Grupp 4

Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning

851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr, Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

bolagen är ansvariga för att regering- ens principer tillämpas. I bolag där staten är en av flera delägare bör reger- ingen i dialog med övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens ersättnings- principer ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett konsult- bolag i uppdrag att undersöka hur er- sättningsprinciperna har efterlevts i bolag med statligt ägande under 2020 och dessutom har ersättningsnivåerna i bolagen jämförts med marknadsdata från privatägda bolag. Sammanlagt 131 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i undersök- ningen. Utgångspunkten har varit om den totala kontantersättningen till

ledande befattningshavare varit ”kon- kurrenskraftig men ej löneledande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga er- sättningar till den anställde.

Vid utgången av 2020 var sju ledande befattningshavare berättigade till rörlig ersättning i ett bolag där staten innehar en minoritetsandel (vd är inte berättigad). Möjligheten att ge rörlig ersättning till ledande befattnings- havare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen individer som har förmåns- bestämd pension ökade. År 2020 hade 18 procent av alla vd:ar, oförändrat, och 38 (37) procent av övriga ledande befatt- ningshavare förmånsbestämd pension. Dessa är baserade på tillämpliga kol- lektivavtal och därmed inte i strid med principerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte under- stiga 62 år och borde lägst vara 65 år. Enligt riktlinjerna från 2017 ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträ- dande inte understiga 65 år. Under 2020 hade en ledande befattnings- havare en pensionsålder under 65 år.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009

skulle, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångsvederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader. I enlighet med 2017 års riktlinjer ska anställningsavtal ingångna efter rikt- linjernas ikraftträdande medge av- gångsvederlag med högst 12 månads- löner. År 2020 hade 29 ledande befatt- ningshavare avgångsvederlag om 18 månadslöner. Dessa avsåg gamla avtal och är därmed inte i strid med riktlin- jerna. Ingen ledande befattningsha- vare har avgångsvederlag överstigande 18 månader.

Bolag med statligt ägande och mark- nadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens om- sättning. Total kontantersättning till vd visar att medianersättningen i stat- ligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens median- ersättning, medan den i grupp 1 och 2 ligger något över den privata markna- dens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median men spridningen av observationerna är något större jämfört med den privata marknaden.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 33

41

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Räkenskaper

42

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Resultat 2020

Generellt om redovisningen

SAS ingår i det konsoliderade resul- tatet för 2020 eftersom statens kapital- andel numera överstiger 20 procent. Jämförelsesiffrorna för 2019 har justerats.

Resultat 2020 Räkenskaper

I samband med en extra bolagsstämma i mars 2019 beslutades att Swedesurvey ska inträda i frivillig likvidation och den portföljövergripande samman- ställningen inkluderar inte Swede- survey sedan 2019.

Resultaträkning			Rörelseresultat
			Det konsoliderade rörelseresultatet
Mnkr	2020	2019
Nettoomsättning			för 2020 uppgick till 44,6 (60,1)
			miljarder kronor.
(inkl. ev. anslag)	362 869	371 427
Övriga intäkter	4 111	1 731	Balansräkning
Kostnader	-325 767	-323 054
			Mnkr	2020	2019
Resultat från andelar
i intresseföretag	-10 352	4 418	Tillgångar
Värdeförändringar	13 757	5 575	Materiella
Rörelseresultat (EBIT)	44 618	60 097	anläggningstillgångar	561 607	517 383
			Nyttjanderätts-
Finansiella intäkter	7 752	5 189	tillgångar	14 251	12 173
Finansiella kostnader	-10 579	-8 719	Immateriella tillgångar	23 087	25 449
Resultat före skatt	41 791	56 567	Finansiella tillgångar	1 004 334	954 393
Skatt	-12 928	-9 988	Omsättningstillgångar	221 711	193 927
Resultat från			Summa tillgångar	1 824 990	1 703 325
avvecklad verksamhet	19	16	Eget kapital, avsättningar och skulder
Årets resultat	28 781	46 582
Hänförbart till aktie-			Eget kapital hänförbart
			till aktieägare i
ägare i moderbolaget	27 518	44 874
			moderbolaget	414 312	366 369
Hänförbart till
			Eget kapital hänför-
minoritetsintressen	1 263	1 707
			bart till aktieägare i
Summa	28 781	46 582	minoritetsintressen	15 770	16 656
Omsättning			Summa eget kapital	430 082	383 026
			Totala skulder
Den konsoliderade omsättningen för
			och eget kapital	1 824 990	1 703 325
bolagen med statligt ägande minskade
under 2020 med 2,3 procent jämfört			Eget kapital
med föregående år och uppgick till			Under 2020 ökade eget kapital med
362,9 (371,4) miljarder kronor. Total			47,1 miljarder kronor, vilket framför
omsättning inklusive statens ägarandel			allt förklaras av ett positivt resultat
i intressebolagen minskade också med			efter skatt 2020 om 28,8 miljarder
2,3 procent under 2020.			kronor.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2020

Kassaflöde

Mnkr	2020	2019
Kassaflöde från
löpande verksamhet	68 853	45 242
Kassaflöde från
investeringsverksamhet	-31 356	-40 122
Kassaflöde från
finansieringsverksamhet	-8 477	-14 723

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verk- samheten ökade med 52,2 procent under 2020 jämfört med 2019, från 45,2 miljarder kronor till 68,9 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverk

samheten minskade med 21,8 procent under 2020 jämfört med 2019, från -40,1 miljarder kronor till -31,4 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverk- samheten uppgick till -8,5 (-14,7) miljarder kronor för verksamhetsåret 2020.

Mnkr	Revisions-	Övriga	Totalt	Andel	Andel av totala
	arvoden	konsulttjänster		revisionsarvoden, %	revisionsarvoden, %
BDO	0,8	0,4	1,2	68,9	0,6
Deloitte	55,2	11,7	66,9	82,6	31,9
EY	47,7	15,9	63,6	75,1	30,4
KPMG	37,1	9,1	46,2	80,3	22,0
PwC	22,2	8,3	30,5	72,7	14,6
Övriga	0,7	0,3	1,1	68,9	0,5
Summa	163,8	45,6	209,4	78,2	100,0

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 35

43

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Räkenskaper Utdelningar och anslag

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelnings- policy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsiktigt håll- bar utdelning och är en viktig del i fast- ställandet av de ekonomiska målen.

Av de 46 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen beslutades det om utdelning i 17 bolag för verksamhets- året 2020. Totalt delar dessa bolag ut 21,3 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2020 kommer från LKAB (5,85 miljarder kronor), Vattenfall (4,0 miljarder kronor),

Telia Company (3,2 miljarder kronor), Svenska Spel (3,2 miljarder kronor) och Akademiska Hus (2,1 miljarder kronor). Deras gemensamma utdel- ningar motsvarar cirka 85 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2020.

Vissa bolag erhåller anslag från staten för att utföra sitt särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhall erhåller exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknads- politiska kärnuppdrag, vilket är

att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2020 erhöll för skyddade arbeten i kärnuppdraget, 6 293 miljoner kronor, motsvarade 66 procent av de totala anslagen. Ytterligare exempel på bolag som erhåller årliga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda nationalscener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag 9 541 miljoner kronor i anslag under 2020.

Utdelning, statens andel

Mnkr	Ägarandel, %	2020	2019
Akademiska Hus	100	2 142	1 905
Bilprovningen	100	58	19
EUROFIMA	2	1	2
Jernhusen	100	0	219
LKAB	100	5 850	6 104
SEK	100	290	0
SOS Alarm	50	14	0
Specialfastigheter	100	604	570
Sveaskog	100	850	1 100
Svedab	100	253	653
Sweden House	36	2	0
Svenska Spel	100	3 200	0
Svevia	100	251	88
Systembolaget	100	471	240
Telia Company	39	3 229	3 956
Teracom Group	100	66	51
Vasallen	100	50	125
Vattenfall	100	4 000	3 623
Summa		21 331	18 655

Anslag/totala intäkter för 2020

		Totala	Andel
	Anslag		anslags-
Mnkr		intäkter	finansie-
	2020	2020	ring, %
Almi	319	1 107	29
Dramaten	264	278	95
Göta kanalbolag	13a)	52	25
Miljömärkning Sverige	4	74	6
Operan	525	573	92
PostNord	19	38 729	0
RISE	1 577	3 396	46
Samhall	6 293	9 406	67
SOS Alarm	317	1 324	24
Swedfund International	48	248	19
Teracom Group	10	1 338	1
Visit Sweden	125	155	81
Voksenåsen	24	18	138
Summa	9 541b)	56 699	17

a) Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

b) I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 800 (600) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta motsvarar drygt 80 procent av bolagets investeringar under 2020 som totalt uppgick till närmare 950 miljoner kronor.

36 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

44

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Försäljningar och utdelningar Räkenskaper

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade inga beslut om nya bolags- eller aktieförsäljningar under 2020. För verksamhetsåret 2020 väntas 21,3 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Eventuella intäkter från försäljningar av statens aktier i bolag med statligt ägande betalas i regel in till statskassan för att amortera på statsskulden. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags- och aktieförsäljningar resulterar även i att de framtida potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljningsvärdet nor- malt sett tar hänsyn till. Sedan 2008, då ett antal större försäljningar genom- fördes, har totalt 147,4 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags- och aktieförsäljningar.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgifterna därigenom sjunker. Sedan 2011 har totalt 207,6 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen motsvaras av en vinst som genererats

under året. När bolagens utdelningar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finan- siella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försälj- ningar eller omvärderingar av finan- siella tillgångar påverkar det finan- siella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av
			bolaget, %
OMX	2008	2,1	6,6
Vin & Sprit	2008	57,7	100
Vasakronan	2008	24,6	100
Nordea Bank	2011	19,0	6,3
Arbetslivsresurs	2011	0,1	100
Nordea Bank	2011	19,5	6,4
Nordea Bank	2013	21,6	7
Vectura Consulting	2013	0,9	100
SAS	2016	0,2	4,2
Apoteksgruppen	2017	1,7	100
Totalt		147,4

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År	Mdkr
2011	27,8
2012	26,7
2013	17,7
2014	26,3
2015	15,4
2016	13,6
2017	20,2
2018	19,9
2019	18,7
2020	21,3
Totalt	207,6

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

	Inkomster från	Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	försäljningar av bolag	årets resultat i bolagen	årets resultat i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar	Minskar
Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar	Minskar
Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 37

45

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Räkenskaper Riskhantering

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upphov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt bolagens möjligheter att lämna utdelning. Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illik- vid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avytt- ras för att påverka den samlade port- följrisken. Den statliga bolagsport- följen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värde- mässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bola- gets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhantering ingår som en integrerad del i det över- gripande ansvaret för affärsverksam- heten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risknivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärs- verksamheter.

Riskhantering är en del av förvaltnings- organisationens verktyg för uppfölj- ning och styrning av de statligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekt- eras i de ekonomiska målen som konti- nuerligt följs upp i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identi- fieras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan påverka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdelningar är försäljning eller uppköp av större verksamhet. Telia Company har tidigare kommunicerat att man avser avsluta sin närvaro i region Eurasien. Alla bolagets mobilverksamheter i Eurasien är nu avyttrade, inklusive

Moldcell som avyttrades 2020. Kom- plexiteten i försäljningsprocesserna har varit hög med betydande osäker- heter rörande förväntat resultat. Risk- erna i portföljen anses ha minskat i och med bolagets utträde ur regionen.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvand- lingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelningar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att påverka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitaliseringen öppnar för många nya möjligheter, men den kan även medföra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exem- pel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya e-baserade aktörer ökar konkur- rensen och pressar priserna samt er- bjuder nya digitala tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäkerhetsrisker som kan uppstå i verksamheten till följd av digitalise- ringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finansiella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera stat- ligt ägda bolag, exempelvis Akade- miska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolags- portföljen eftersom det är av stor be- tydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s expone- ring mot järnmalmsprisets framtida utveckling en marknadsprisrisk.

SBAB är exponerat mot bolånekun- dernas förmåga att återbetala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valuta- kurser på bolagens resultat- och balans- räkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade ränte- nivåer på bolagens resultaträkning

och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark- nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För- ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande på- verkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättningar att lämna utdelningar.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska företag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomiska spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förutsättningarna för att bedriva internationell handel för- ändras genom införandet av exempel- vis tullar eller sanktioner och att kost- nader för vissa insatsvaror ökar.

Under 2020 har både människor och bolag världen över påverkats kraftigt negativt av spridningen av det nya coronaviruset. De snabba samhälls- förändringarna till följd av covid-19 har även påverkat den statliga bolags- portföljen både på kort och lång sikt.

38 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

46

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Riskhantering Räkenskaper

TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures)

– ett rapporteringsramverk för klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter

År 2017 lanserades initiativet Task Force on Climate-related Finan- cial Disclosures (TCFD). Bakom initiativet står Financial Stability Board, ett internationellt G20- organ som övervakar det globala finanssystemet. Syftet är att utveckla rekommendationer för frivillig och konsekvent rapporte- ring av klimatrelaterade finan- siella risker och möjligheter. TCFD:s riktlinjer utgår ifrån områ- dena styrning, strategi, riskhante- ring, mätvärden och målbilder. En viktig aspekt av TCFD är den så kallade dubbla materialitets- principen, vilken innebär att före- tag bör redovisa både hur företa- get påverkar klimatet men även hur klimatet påverkar företaget.

Inom ramen för TCFD spelar styrelsen en viktig roll, och bolag förväntas redovisa hur styrelsen har analyserat situationen. Dels utifrån vad som händer fysiskt med klimatet, dels med beak-

STYRNING Ange organi- sationens styrning kring klimatrelaterade risker och möjligheter

RISKHANTERING Ange hur organisationen identi- fierar, bedömer och hante- rar klimatrelaterade risker

Källa: TCFD, bearbetning Regeringskansliet

tande av de omställningsrisker och möjligheter som uppstår i och med omvärldens reaktioner på klimatförändringarna.

Under 2020 reviderades statens ägarpolicy i linje med förvänt- ningarna i TCFD och krav infördes

STRATEGI Ange aktuella och möjliga effekter av kli- matrelaterade risker och möjligheter på organisatio- nens verksamhet, strategi och finansiella planering

MÄTVÄRDEN OCH MÅL  Ange mätvärden och mål som används för att bedöma och hantera re- levanta klimatrelaterade risker och möjligheter

på att bolagen med statligt ägande ska arbeta för ”Identifie- ring, bedömning, hantering och transparent redogörelse för verk- samhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.”

SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) SEK finansierar svenska export- företag, deras underleverantörer och utländska kunder. För andra året i rad redovisar bolaget enligt TCFD-rekommendationerna

TCFD-rapporteringen ingår som en del i SEK:s års- och hållbar- hetsredovisning och följer fyra huvudrubriker: Styrning, Strategi, Riskhantering samt Nyckeltal och mål. Den kanske viktigaste delen handlar om vilken strategi bola- get har valt för att hantera kli- matrisker och bidra till klimatom- ställningen. I SEK:s fall handlar kli- matstrategin om att begränsa kli- matrelaterade risker i utlåningen och samtidigt arbeta för att öka andelen gröna lån. Därigenom bidrar bolaget till den globala omställningen.

Behoven att minska klimatutsläp- pen är stora både i Sverige och ännu större globalt, vilket skapar nya exportmöjligheter av svenska hållbara lösningar men samtidigt ett tryck på svensk exportindustri och Sverige att ställa om för att vara konkurrenskraftig. Under 2020 ökade SEK sin ambition att vara med och finansiera omställ- ning i Sverige med särskilt fokus på fyra områden; energi, trans- port, sjöfart och smarta städer. Samtidigt tog Exportkreditnämn- den (EKN) och SEK fram en gemensam plan för hur det svenska exportkreditsystemet ska bidra till tydlig omställning och minskade utsläpp av växt- husgaser. I SEK:s senaste TCFD- rapport ingår för första gången en graf som tydligt illustrerar hur långt det arbetet har kommit.

En annan viktig del i TCFD-rap- porteringen är att genomföra analyser och stresstester av olika klimatscenarier. I det arbe- tet använder bolaget sig av den internationella energimyndighet- ens (IEA) olika klimatscenarier. En analys, utifrån IEA:s 1,8 graders scenario, visar att SEK:s finan- siella situation och kapitalrelation endast påverkas marginellt, ca

2 procentenheter, i ett 10-års- perspektiv.

Fossil och fossilrelaterad utlåning samt grön utlåning i relation till total utlåning

Grön utlåning 7%

Fossil och fossil- relaterad utlåning <1%

Övrig utlåning 92%

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 39

47

Skr. 2020/21:140 Bilaga

48

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolagsöversikter

Akademiska Hus................................................	42
Almi ......................................................................	43
APL, Apotek Produktion & Laboratorier .... 44
Apoteket .............................................................	45
Arlandabanan Infrastructure........................	46
Bilprovningen.....................................................	47
Dramaten ...........................................................	48
Green Cargo ......................................................	49
Göta kanalbolag ...............................................	50
Infranord .............................................................	51
Jernhusen............................................................	52
Lernia...................................................................	53
LKAB ....................................................................	54
Metria..................................................................	56
Miljömärkning Sverige.....................................	57
Operan................................................................	58
Orio.......................................................................	59
PostNord ............................................................	60
RISE, Research Institutes of Sweden............	61
Samhall ...............................................................	62
Saminvest...........................................................	63
SAS.......................................................................	64
SBAB ....................................................................	65

SEK, Svensk Exportkredit ...............................	66
SJ ...........................................................................	67
SOS Alarm ..........................................................	68
Specialfastigheter ............................................	69
SSC, Svenska rymdaktiebolaget....................	70
Statens Bostadsomvandling..........................	71
Sveaskog.............................................................	72
Svedab.................................................................	73
Svenska Skeppshypotek..................................	74
Svenska Spel......................................................	75
Svevia....................................................................	76
Swedavia.............................................................	77
Sweden House..................................................	78
Swedfund International..................................	79
Systembolaget ..................................................	80
Telia Company....................................................	81
Teracom Group.................................................	82
Vasallen...............................................................	83
Vattenfall.............................................................	84
Visit Sweden ......................................................	86
Voksenåsen .......................................................	87
Övriga bolag och verksamheter...................	88
Avvecklade bolag
och bolag under avveckling...........................	89

49

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt studentbostä- der. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation. Som ett ledande fastighetsbolag i framkant bidrar Akademiska Hus också till en hållbar utveckling inom samhällsbyggnadssektorn.

Ordf: Anitra Steen	Vd: Kerstin Lindberg
	Göransson
Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/202

Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Peter Gudmundson, Svante Hagman, Christer Nerlich, Robin Teigland och Örjan Wikforss. Nyval av Erik

Viktiga händelser 2020

• Byggstart för Forum Medicum i Lund och Natrium i Göteborg.

• Konceptet för coworking på campus,

AWL – A Working Lab, fortsätter att växa och nya miljöer öppnades i Umeå och på Karolinska Institutet.

• Första etappen av Campus Albano blev klar för inflytt och även första etappen i utbyggnaden av Ångströms- laboratoriet i Uppsala stod klar.

• Det ombyggda kemilabbet på Ultuna blev inflyttningsklara lägenheter för 140 studenter och forskare, och ett nytt koncept för studentbostäder lanseras: Academic Living.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,0 procent. Avkastningen uppgick till 9,0 procent och målet överskreds därmed. Mot före- gående år minskade avkastningen från 10,3 procent drivet av lägre värdeförän- dring i förvaltningsfastigheter.

• Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent. Soliditeten är oförändrad jämfört med årsskiftet 2019 och uppgår till 44,5 procent.

• Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och därtill hörande upp- skjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 70 procent av justerat resultat.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Kund: År 2021 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Årets NKI-undersökning gav ett resultat på 67; en väsentlig ökning jämfört med de senaste åren då utfallet varit strax över 60.

• Medarbetare: År 2021 ska prestationsin- dex (AHPI) uppgå till 77 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. AHPI uppgick till 79 (73) vilket överstigertiger årsmålet på 77. Inom för- valtningen har AHPI höjts nio enheter. ELTAR uppgick till 2,5 (2,4), vilket inne- bär att årsmålet på <3 uppnåddes.

• Ekonomi: Bolaget ska leverera på äga- rens ekonomiska mål.

• Fastighet: Bolaget ska minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Mängden inköpt energi minskade med 5,0 (4,6) procent vilket väl överskri- der årsmålet på -3,7 procent.

• Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2021 och bolaget ska ha byggt 1 700 student- boenden. Innovation i samverkan upp- gick till 63 (62) procent. Antalet student- boenden uppgick till 1 163 (710), vilket understiger årsmålet på 1 530.

• Klimatavtryck: Bolaget ska uppnå kli- matneutralitet inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projekt- verksamheten till 2045. Under 2020 har Akademiska Hus kartlagt bolagets utsläpp av växthusgaser i hela värdeked- jan, vilket gett värdefulla insikter om vilka delar av bolagets värdekedja som ger upphov till störst klimatpåverkan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Sandstedt vid stämman 2021, Anna Magnusson avgick Arb rep: John Johnsson, Anders Larsson Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 345 (330) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 167 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	6 418	6 217
Värdeförändringar	2 949	3 368
Rörelseresultat	7 334	7 418
Resultat före skatt	6 869	6 957
Nettovinst	5 440	5 658
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	112 976	104 986
Anläggningstillgångar	107 209	98 993
Eget kapital	50 292	46 760
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	35 468	32 902
Operativt kapital	85 760	79 662
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	114,3	119,3
Avkastning - eget kapital, %	11,1	12,2
Avkastning - operativt kapital, %	9,0	10,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	0,7
Soliditet, %	44,5	44,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	3 597	3 190
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	2 142	1 905
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	1 662	1 670
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	20 119	28 246
Sjukfrånvaro, %	3,6	4,5
Antal anställda i medeltal	523	490
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur						Utdelning
Rop, %									Soliditet, %						%
10						10,3		50		41,4	43,3	45,8	44,5	44,5	100
8							9	40							80		60	60	60	70	70
6								30							60
	6,2			5,9	5,5
								20
4															40
2								10							20
0								0							0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥6%								Mål: 35–45%						Mål: 40–70%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

42 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

34 66 50 50 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

50

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Almi Företagspartner Aktiebolag (Almi) ska, som ett komplement till den privata markna- den, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksam het omfattar lån, affärsutveckling och riskkapital via Almi Invest. Syftet med Almis verk- samhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Verksamheten ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och till- växtpotential. Lånefonden uppgår till 8,4 miljarder kronor. Riskkapitalverksamheten finansieras huvudsakligen genom förvaltade fonder på totalt närmare 3,2 miljarder kronor. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

Ordf: Monica Caneman Vd: Britta Burreau

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Monica Caneman Led: Ulrika Geeraedts, Hanna Lagercrantz, Pia Sandvik, Anna Söderblom, Emad Zand och Jacob Dalborg. Nyval av Jan Sinclair vid extrastämma i augusti 2020 och Petter Arneback vid stämman 2021, Anders Byström avgick Arb rep: Matilda Lembke, Emil Nordlander Arb suppl: Karl Grudén, Sebastian van den Bergen Rev: Henrik Nilsson (Deloitte)

Viktiga händelser 2020

• Volymerna har påverkats väsentligt av pandemins effekter på företagen.

Antalet utbetalda lån under året upp- gick till 5 872 (3 339) lån om totalt

3 166 (1 975) mnkr. Almi Invest investe- rade totalt 316 (249) mnkr i 130 (95) befintliga och 45 (46) nya portfölj- bolag.

• I juni förstärktes Almis finansiella bas genom kapitaltillskott från staten med 2 950 mnkr till låneverksam- heten och med 400 mnkr till riskkapi- talverksamheten inom Almi Invest.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Koncernens resultat efter finansiella poster ska vara positivt.

Utfall: 81,7 miljoner kronor 2020.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska överstiga

70 procent (koncern). Utfall: 88,7 procent.

Mål för hållbart värdeskapande

• Hållbar tillväxt i kund- och portfölj- företagen.

• Attraktiv arbetsgivare.

• God affärsetik.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

• Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Företag som fått en insats från Almi i form av lån, riskkapital eller affärsut- veckling följs upp cirka fyra år efter in- satsen. Utfallet redovisas i Almis årsredo- visning och på sidan 26.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Almis verksamhet ska i huvudsak riktas mot företag med potential för hållbar till- växt som inte får behovet av finansiering och affärsutveckling tillgodosett av marknadens privata aktörer. De strate- gier Almi använder för att säkerställa ett marknadskompletterande agerande handlar i första hand om att utvärdera och bedöma behov av och förutsätt- ningar för marknadskompletterande verksamhet. Kunderbjudanden för att täcka behovet identifieras och utvecklas alternativt anpassas.

• Almis verksamhet ska drivas med särskilt fokus på företag i tidiga skeden, antingen i termer av livscykel eller expansionsfa- ser, samt på företagare som är kvinnor eller har utländsk bakgrund. Mätningen baseras på den högst rankade företags- ledaren, oftast vd, i de kund- eller port- följföretag som fått en insats under verk- samhetsåret 2020. Andel företag i tidiga skeden uppgick till 79 procent och understiger målet om 80 procent.

• Enligt Almis ägaranvisning (fastställd på extra bolagsstämman i augusti 2020) är målet att tillväxten avseende nettoom- sättning hos Almis kund- och portfölj- företag ska överstiga motsvarande utveckling hos svenska mikroföretag samt små och medelstora företag. Målet för andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund är att den ska vara högre än hos svenska mikroföretag samt små och medelstora företag vars om- sättning i genomsnitt vuxit med mer än 10 procent per år under en treårsperiod.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (230) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 112 (112) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 107	1 016
Rörelseresultat	29	25
Resultat före skatt	82	74
Nettovinst	82	74
- varav hänförbart till minoritet	19	4
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	12 493	8 895
Anläggningstillgångar	7 221	5 714
Eget kapital	11 080	7 648
- varav minoritet	227	208
Nettoskuld	-11 230	-7 839
Operativt kapital	-150	-191
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,6	2,5
Avkastning - eget kapital, %	0,9	1,0
Avkastning - operativt kapital, %	-17,0	-21,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-1,0
Soliditet, %	88,7	86,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	3 501	2 236
Anslag, mnkr	319	279
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	8	21
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,4
Antal anställda i medeltal	514	495
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

EBT, mnkr									Soliditet, %
300			241,3				100				88,3	87,6	88,1	86	88,7
							80
200
							60
100		137,1		117,7	73,8	81,7	40
							20
0								0
		2016	2017	2018	2019	2020					2016	2017	2018	2019	2020
	Mål: >0 mnkr									Mål: >70%
		Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

53 47 57 43 56 44

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 43

51

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke diskriminerande villkor. Inom svensk hälso och sjukvård finns ett stort fokus på individ anpassad vård och läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Ordf: Johan Assarsson Vd: Jan Erneberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Johan Assarsson Led: Agneta Edberg, Lotta Medelius Bredhe, Göran Stiernstedt, Kjell Johansson och Malin Sandquist. Eugen Steiner avgick vid stämman 2021

Viktiga händelser 2020

• APL bistod vården genom att utveckla och skala upp tillverkningen för att möta nya behov eller tillhandahålla läkemedel som det rådde brist på.

• APL har mottagit kapitaltillskott från staten om 150 mnkr för att kunna utföra sitt samhällsuppdrag samt finansiera nödvändiga investeringar.

• Ny förordning (2020:1010) om statlig ersättning till APL för en tjänst av all- mänt ekonomiskt intresse, började gälla fr.o.m. 1 januari 2021.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital var negativ.

• Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten stärktes tack vare aktie- ägartillskott och uppgick till 36 procent.

• Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe- hov. Ingen utdelning lämnades för 2020.

Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år. Under den senaste sju års perioden har ägarens mål inte uppnåtts.

Mål för hållbart värdeskapande

• Minska indirekta koldioxidutsläppen. Utfall: Totalt har de indirekta utsläppen minskat med 46%. Utsläpp via fjärr- värme har minskat med 70% bl.a. på grund av flytt av storskalig produktion

Ekonomiska mål och uppföljning

från Göteborg till Malmö. Utsläpp via tjänsteresor har minskat med nästan 80%, mest p.g.a. pandemieffekten.

• Inga (0) kritiska avvikelser inom SHM (säkerhet/hälsa/miljö). Utfall: 0.

• Inga fall av diskriminering (nolltolerans). APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. Utfall: 0 fall.

• Minska antal riskleverantörer där mänsk- liga rättigheter inte upprätthålls. Utfall: Cirka 5% av riskleverantörer har inte signerat bolagets Code of Conduct (uppförandekod).

Samhällsuppdrag

APL ska:

• i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvali- tetssäkrat sortiment av extemporeläke- medel och lagerberedningar;

• erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke- diskriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedels- försörjning till öppen- och slutenvården. Bolaget ansvarar därvid särskilt för att tillverka och leverera extemporeläke- medel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

• säkerställa att information om extem- poreläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsruti ner är enkla och användarvänliga samt att leverans av extemporeläkemedel och lagerberedningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Arb rep: Susann Danielsson Arb suppl: Hanna

Enwald Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

272 (265) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 136 (130) tkr.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 448	1 298
Rörelseresultat	-41	-82
Resultat före skatt	-44	-85
Nettovinst	-44	-83
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	800	739
Anläggningstillgångar	449	429
Eget kapital	286	180
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	325	370
Operativt kapital	611	550
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,8	-6,3
Avkastning - eget kapital, %	-19,0	-56,7
Avkastning - operativt kapital, %	-7,0	-15,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	2,1
Soliditet, %	35,8	24,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	90	100
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	0	0
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	71	243
Sjukfrånvaro, %	6,3	6,3
Antal anställda i medeltal	489	475
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

	Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
	Re, %								Soliditet, %						%
10			0,1					50							100
0															80
				-12,3				40		33,7				35,8
-10							-19
-20								30			27,2		24,4		60
-30								20				15,8			40
-40								10							20
-50					-52,2												0	0	0	0	0
-60 2016						-56,7		0							0
				2017	2018	2019	2020
										2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: >8%								Mål: 40–50%						Mål: ≥50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

44 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

65 35 46 54 50 50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

52

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Apoteket AB erbjuder läkemedel, apoteksprodukter och hälsotjänster som bidrar till ett liv i hälsa. Apoteket verkar på en konkurrensutsatt marknad på affärsmässiga grunder. Verk- samheten ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas.

På marknaden för öppenvårdsapotek tillhandahåller bolaget, genom cirka 400 apotek i landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt informa- tion och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har även en väl utbyggd e-handel samt bedriver ombudsverksamhet. Apoteket spelar även en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läkemedel. På vårdmarknaden erbjuder Apoteket regioner, kommuner och privata företag läkemedelsförsörjning, drift av sjukhusapotek och farmacitjänster.

Ordf: Ingrid Bonde

Vd: Ann Carlsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Ingrid Bonde Led: Barbro Fridén,

Pia Gideon, Lars Nilsson, Erik Sandstedt och Per Uebel Arb rep: Tiina Declercq och Katarina Rabe Arb suppl: Daniel Magnusson och Britt- Marie Brink Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 397 (370) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 188 (176) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2020

• Fokus på att minska smittspridningen i samhället och hantera förändrade kundbeteenden.

• Förbättrat rörelseresultat trots en mycket turbulent tid.

• Investerar i ett nytt och automatiserat e-handelslager.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2020 ökade rörelsemarginalen till 2,0 procent (1,8), främst som en följd av stärkta mar- ginaler inom e-handeln och effektivitets- åtgärder i butik och centralt.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. Vid årsskiftet 2020/21 var skuld- sättningsgraden 0 procent, inklusive leas- ingåtagande enligt IFRS 16, en minsk- ning bl.a. till följd av en förändrad finan sieringsmodell.

• Utdelning: 40–60 procent av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. Ingen utdelning föreslogs till årsstämman 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Inom hälsomålet ska Hälsoindex, som mäter hur kunderna uppfattar bolaget som hälsoaktör, på lång sikt uppgå till

Ekonomiska mål och uppföljning

minst 80. För 2020 uppgick index till 68 och var oförändrad mot 2019.

• Målet inom kunderbjudandet uttrycks som att antalet egenvårdsleverantörer som undertecknar Apotekets uppfö- randekod ska öka. Långsiktiga målet uppgår till 100 procent. Av Apotekets leverantörer av receptfria läkemedel och övriga produkter har 96 (80) procent accepterat uppförandekoden.

• Inom miljömålet målsätts hur många kunder som utnyttjar Apotekets miljö- bonus vilken erhålls när överblivna läke- medel lämnas in på bolagets apotek. Målet är att den utnyttjade bonusen ska öka med 3 procent årligen. Utfallet 2020 blev -16 procent. Minskning beror på att pandemin bidragit till färre besökare på de fysiska apoteken.

• Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Under året genomför- des ingen medarbetarundersökning på grund av pågående utvärdering av under- sökningsmetod.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaranvis- ningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätt- hålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Apoteket hade vid årsskiftet 593 apoteksombud runt om

i Sverige.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	19 536	20 321
Rörelseresultat	397	365
Resultat före skatt	377	417
Nettovinst	285	332
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	9 028	8 588
Anläggningstillgångar	4 546	3 804
Eget kapital	5 294	4 291
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	3	1 273
Operativt kapital	5 297	5 564
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,0	1,8
Avkastning - eget kapital, %	6,5	8,2
Avkastning - operativt kapital, %	6,8	6,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,5
Soliditet, %	58,6	50,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	242	223
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	240	315
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	2 587	2 654
Sjukfrånvaro, %	6,2	5,2
Antal anställda i medeltal	2 835	3 047
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %								Skuldsättningsgrad, %							%
10								80							80
8								60	54				53		60	56	59	59
6								40			34	34			40
4	3,4			3,4
								20							20
2
					2,5	1,8	2
														0					0	0
0								0							0
	2016			2017	2018	2019	2020		2016		2017	2018	2019	2020
																2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥3%								Mål: 40–80%						Mål: 40–60%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

	16
84	58	42	50	50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 45

53

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplåter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger ATrain AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nyttjanderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjande- rätten innebär också en, under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats till andra järnvägsföretag.

Ordf: Jan Olson

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde, Lars Erik Fredriksson och Malin Sundvall

Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (135) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2020

• Antalet tågresenärer minskade med 59 procent till följd av pandemin.

• Tågets marknadsandel ökade från 23 till 28 procent, mätt som antal passa- gerare i förhållande till antalet flyg- passagerare på Arlanda flygplats.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolaget saknar ekonomiska mål.

Mål för hållbart värdeskapande

• Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040, 1,8 miljoner resor 2020. Utfallet 2020 ligger p.g.a. pandemin långt under målet.

• Ekonomiska åtaganden och resultat: Åter- betala 1,9 miljarder kronor i villkorslån. Royalty-betalningarna beräknas till 4,0 miljarder kronor fram till 2040 och därtill ytterligare 3,5 miljarder kronor fram till 2050. Erhållen royalty 2020 uppgick till 46 miljoner kronor.

• Minska utsläppen av växthusgaser:

–182 000 ton netto till 2040. Växthusgaser –116 000 ton netto till och med 2020.

• Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags- styrelser var 39 procent.

• Påverkan på våra grannar: Översikts-

och detaljplaner. Utfall: Vissa förslag till bygglov och nya detaljplaner uppfyller inte AIAB:s krav trots påpekanden i tidiga samråd. Andra förslag är väl förenliga med AIAB:s krav.

• Motverka korruption: Noll korruption.

Utfall: Noll korruption.

• Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ärenden anmälda avseende konkurrens.

• Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

Utfall: Inga regelöverträdelser.

• Kundernas hälsa och säkerhet: Noll

omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Ett suicidtillbud på Trafik verkets spår. Personen avled.

• Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Utfall: Ingen mätning är gjord under 2020 på grund av pandemin. Punktligheten har förbättrats under 2020.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	58	64
Rörelseresultat	12	5
Resultat före skatt	19	6
Nettovinst	15	6
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1 822	1 862
Anläggningstillgångar	1 734	1 804
Eget kapital	31	16
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-690	-683
Operativt kapital	-659	-667
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	21,4	7,9
Avkastning - eget kapital, %	62,8	47,6
Avkastning - operativt kapital, %	-1,9	-1,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-22,2	-42,1
Soliditet, %	1,7	0,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	-32	639
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	-	-
Antal anställda i medeltal	0	0
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

50 50

 Kvinnor

 Män

Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

46 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

54

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 102 stationer och 535 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprov- ningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2020 utförde Bilprovningen cirka 1,4 miljoner besiktningar.

Ordf: Karin Strömberg Vd: Andreas Myhrman

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Karin Strömberg Led: Johan Ekesiöö, Lena Larsson, Gunnar Malm, Anna Ullman Sersé och Ludvig Nauckhoff. Nyval av Lars-Erik Fredriksson vid stämman 2021, Måns Carlson avgick Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Malin Lindahl, Fredrik Walther Rev: Didrik Roos

Viktiga händelser 2020

• Bilprovningen redovisade ett förbätt- rat ekonomiskt resultat och är fort- satt marknadsledande med en mark- nadsandel om 26 procent.

• I juli och augusti påverkades besikt- ningsvolymerna väsentligt av en EU-förordning till följd av pandemin. Förordningen innebar att besikt- ningen för samtliga fordonsslag med sista besiktningsdatum 1 februari–

31 augusti 2020 kunde senareläggas med upp till sju månader.

• Nya anläggningar öppnades i Klippan och Haninge. Därutöver tecknades hyresavtal för nyetableringar i Högda- len och Ljungsbro samt ometable- ringar i Järfälla, Solna och Umeå som invigs 2021.

• I undersökningen Sustainable Brand Index utsågs Bilprovningen till Sveri- ges mest hållbara besiktningsföretag för tionde året i rad.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst

8 procent. Bolagets rörelsemarginal upp- gick för verksamhetsåret 2020 till 12,9 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten uppgick till 55 procent vid utgången av 2020.

• Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verk- samhetsåret 2020 uppgår till 58 miljoner kronor.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Ökad trafiksäkerhet: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 76 procent. Utfall: 78 procent.

• Attraktiv arbetsgivare: Personalomsätt- ning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 14 procent, andelen medarbetare med utländsk bak- grund som lägst 17 procent och andel godkända certifieringar minst 92 procent

Utfall: Personalomsättning 12,0 (7,3) procent, kvinnliga tekniker 13,7 (13,4) procent, utländsk bakgrund 16,2 (14,6) procent och andel godkända certifieringar

93 (92) procent.

• Minskad miljöpåverkan: Klimatpåverkan minskas med 80 procent (2006–2030), förnyelsebar el ska uppgå till 100 procent. Utfall: Minskning av klimatpåverkan lig- ger i fas med långsiktigt mål 2006–2030, förnyelsebar el uppgår till 100 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 215 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 102 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	653	647
Rörelseresultat	84	24
Resultat före skatt	75	18
Nettovinst	58	13
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	281	271
Anläggningstillgångar	49	53
Eget kapital	103	64
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	103	64
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	12,9	3,7
Avkastning - eget kapital, %	44,1	11,7
Avkastning - operativt kapital, %	100,8	33,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	55,3	40,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	11	10
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	58	19
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	146	188
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	935	979
Sjukfrånvaro, %	5,9	4,6
Antal anställda i medeltal	527	543
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja	(RFR 2)

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
Rörelsemarginal, %								Soliditet, %						%
15							12,9	100						350				323
12								80						280
9								60	55,5	49,8	45,3		55,3	210
6				7,3				40				40		140						100
																100	100		143
3	4				2,6	3,7		20						70
0								0						0
	2016			2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥8%							Mål: 30–40%						Mål: ≥80%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

15

85 33 67 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 47

55

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.

Ordf: Ulrika Årehed	Vd: Maria Groop Russel
Kågström

Viktiga händelser 2020

• Dramatens verksamhet har fr.o.m. mars helt präglats av pandemin. Istället för att ha cirka 230 000 fysiska besö- kare så har teatern under året enbart tagit emot cirka 59 000 besökare.

• Dramaten har tillgodosett publikens behov av teaterupplevelser främst via digitala kanaler som Dramaten Play samt initierat digitala samarbeten, både nationellt och internationellt. Teatern har också mött publiken genom bl.a. besök på äldreboenden och på förskolors gårdar.

• I mars tillträdde Mattias Andersson sitt förordnande som teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten.

Maria Groop Russel är vd och därmed

är styrelsens beslut om ett delat ledarskap mellan vd och teaterchef genomfört.

• Tillsammans med Operan har Drama- ten skrivit avtal för nya verkstäder-, arkiv- och repetitionslokaler i Fle- mingsberg i Huddinge kommun. Det nya produktionshuset beräknas vara färdigt för inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Dramatens mål är att bolagets egna kapital över tid ska uppgå till 28 miljoner kronor i genomsnitt under en löpande femårsperiod, samt att det aldrig ska understiga 20 miljoner kronor. Med ett positivt resultat om 5,2 mil- joner kronor (-8,9) uppgår det egna kapitalet till 27,1 miljoner kronor (21,9).

Mål för hållbart värdeskapande (Dramaten har formulerat nya ramar för hållbarhetsarbetet under 2020)

• Utveckling och engagemang – teater- konst med genomslag. Dramaten värnar teaterkonsten och skapar nya former. Antal klassiska verk uppgick till 5 (7) och moderna verk till 13 (23), av dessa var 12 (15) respektive 6 (15) svenska och internationella verk. Nya produktioner: 10 (19). Dramaten skapar samhällsenga- gemang och utveckling: bl.a. genom akti- viteter som publiksamtal. Under året har 9 (13) projekt och aktiviteter genomförts.

• Tillgänglighet och mångfald – teater för hela Sverige. Dramaten arbetar aktivt med repertoarval och andra aktiviteter för nya publikgrupper. Egna produktio- ner för barn och unga: antal: 6 (6); antal förställningar: 79 (236); antal besökare:

7 967 (52 368).

• Hållbar arbetsplats – medarbetare och produktionssätt. Medarbetares hälsa och säkerhet, Kompetensutveckling, Mång- fald, jämställdhet och ickediskriminering på arbetsplatsen.

• Miljö och klimat – ekologiskt avtryck.

Samhällsuppdrag

• Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

• Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkul- turellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och nationella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bland annat genom gästspel och turnéer och där Bergmanfestivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bearbeta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Ulrika Årehed Kågström Led: Jesús Azpeitia Seron, Maria Eka, Aris Fioretos, Raoul Grünthal, Angelica Hadzikostas, Biljana Pehrsson och Tasso Stafilidis Arb rep: Eva Strengbohm, Jens Thiman Arb suppl: Lena Endre, Johan Holmberg Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 82,5 (75) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (37,5) tkr.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	278	288
Rörelseresultat	5	-11
Resultat före skatt	5	-9
Nettovinst	5	-9
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	135	133
Anläggningstillgångar	66	55
Eget kapital	27	22
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-4	-5
Operativt kapital	23	16
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,7	-3,9
Avkastning - eget kapital, %	21,1	-33,9
Avkastning - operativt kapital, %	24,2	-101,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,2	-0,2
Soliditet, %	20,0	16,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	18	21
Anslag, mnkr	264	244
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	-	3,3
Antal anställda i medeltal	234	276
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

20

57

43

80

50

50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

48 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

56

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom hållbar järnvägslogistik och en viktig logis- tikpartner till svenskt näringsliv. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners når företaget tusentals platser på den europeiska kontinen- ten. Green Cargos system har cirka 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien

för att möta näringslivets transportbehov. Bolagets kunder finns inom basindustrin där

skog, stål och papper dominerar men även inom branscher som kemi/energi, verkstads- industri, fordonsindustri och dagligvaruhandel. 94 procent av Green Cargos transportar- bete sker med eltåg där klimatpåverkan är mycket nära noll.

Ordf: Jan Sundling

Vd: Ted Söderholm

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Jan Sundling Led: Anna Elgh, Catarina Fritz, Charlotte Hansson, Henrik Höjsgaard, Crister Fritzson och Michael Thorén Arb rep: Donny Sjöberg, Jonas Blomqvist Arb suppl: Jerker Liljeberg, Anders Gustavsson Rev: Linda Corneliusson (PwC)

Viktiga händelser 2020

• Riksdagen bemyndigade regeringen att tillskjuta bolaget högst 1 400 mnkr i kapitaltillskott.

• I samarbete med Schenker AS testa- des under hösten nya kylvagnar för transport av tempererat gods.

• I december satte Green Cargo i drift de första Eurodual-loken i Norden.

• Nya transportavtal, om ca 530 mnkr, tecknades med bl.a. Josef Lindberg AB, BillerudKorsnäs, DB Cargo och TT-Line.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastningen på operativt kapital 2020 var negativ.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- graden uppgick till 6,0 ggr (exklusive IFRS 16). Försämringen av nettoskuld- sättningsgraden förklaras framför allt av koncernens negativa resultat.

• Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Bolaget lämnade ingen utdelning under 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

Green Cargos styrelse har fastslagit långsik- tiga målsättningar för att säkerställa ett soci- alt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart företagande. Basår är, där det är relevant, 2019 och alla mål ska vara uppfyllda 2030 om inget annat anges. Se tabell nedan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 425 (415) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 174 (170) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4 040	4 096
Rörelseresultat	-222	-93
Resultat före skatt	-229	-129
Nettovinst	-229	-129
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3 170	3 035
Anläggningstillgångar	2 374	2 407
Eget kapital	243	473
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	1 778	1 668
Operativt kapital	2 021	2 141
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-5,5	-2,7
Avkastning - eget kapital, %	-64,2	-24,1

		Utfall	Mål	Utfall	Mål
Hållbarhetsmål		2020	2020	2019	2030
Säkerhet
	Trafiksäkerhetsindex	95,5	95,7	95,4	98
	Sjukfrånvaro, %	4,1	4,5	4,1	n/a
Med-	Engagemangsindex, Green Cargo AB	78	76	74	85
arbetare	Ledarskapsindex, Green Cargo AB	74	70	68	n/a
	Andel kvinnor, Green Cargo AB, %	19	18	18	30
Miljö	Gram CO2e/tonkm	2,96	2,66	3,09	n/a
	kWh/tonkm, järnväg med eldrift	0,036	0,035	0,037	0,030
Kund &	Kundnöjdhet, utvalda kunder, (skala 1–5)	3,75	3,50	3,33	n/a
	Punktlighet till kund, lastad vagn till kund inom utlovad timme, %	91,6	95	90,7	95
kvalitet
	Regularitet, andel avvecklade av totala tåg (utrullad plan), %	96,3	95,5	96,0	n/a
	Rörelseresultat Green Cargo AB i mnkr (moderbolaget)	–206	n/a	–107	n/a
Finans	Nettoomsättning i mnkr (moderbolaget)	3 714	n/a	3 738	n/a
	Avkastning på operativt kapital, % (koncern)	–10,7	n/a	–4,6	n/a
	Nettoskuldsättningsgrad (koncern)	7,3	n/a	3,5	n/a

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %									Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
20								10								100
10								8							7,3	80
																60
0									6
-10	-3,3			0	-5,8	-4,6		4					2,1	3,5		40
										1,8		1,9				20
							-10,7	2
																	0	0	0	0	0
-20																0
								0
	2016			2017	2018	2019	2020										2016	2017	2018	2019	2020
										2016		2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥10%									Mål: 0,6–0,9 ggr						Mål: 50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Avkastning - operativt kapital, %	-10,7	-4,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	7,3	3,5
Soliditet, %	7,7	15,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	339	168
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	21 502	22 896
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	3 086	3 186
Sjukfrånvaro, %	4,1	4,1
Antal anställda i medeltal	1 836	1 771
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

1922

81

78

43

57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 49

57

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med mer än tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfat tande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslagsmedel från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.

Ordf: Magnus Hall

Vd: Roger Altsäter

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Magnus Hall Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin, Amer Mohammed, Magnus Ling och Johanna Palmér Arb rep: Therese Sjöberg Rev: Joakim Mårbring (Grant Thornton)

Viktiga händelser 2020

• Antalet landbesökare ökade med 10 procent och nådde den högsta nivån sedan bolaget startade sina mät- ningar av landbesökare.

• Renoveringsprojektet Göta kanal 2.0 fortsatte under vintersäsongen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: EBT-marginalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,1 pro- cent. EBT-marginal beräknas som resul- tat före skatt genom omsättning.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från -10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till –148,9 procent och förklaras av att 58,8 miljoner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för de projekt som genomfördes vintern 2020–21.

Mål för hållbart värdeskapande

I affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäktsmål, attraktivitets- mål och säkerhetsmål samt tre huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla och anständiga arbets- villkor och ekonomisk tillväxt. Mål och akti- viteter inom dessa områden har beslutats i bolagets uppdaterade affärsplan.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

– Tillräcklig båttrafik för att behålla attrak tionskraften

Ekonomiska mål och uppföljning

– Bevarande

– Kundnöjdhet

– Ekoturism

• Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss ningsbåtstrafik) har drabbats hårt med anledning av Covid-19 med bl.a. begräns- ningar i maxantal passagerare. Trafiken har bedrivits endast på vissa sträckor av kanalen. Restriktioner i resande för inter- nationella gäster påverkar antalet fritids- båtar, 1 622, vilket understeg målet 1 700, varav 399 båtar var under boknings- säsong mot målet minst 400.

• Kanalen har varit tillgänglig 94,8 procent av tiden under kanalsäsongen och ingen olycka har inträffat som beror på anlägg- ningens skick. Av de bevarade sluss- och brovaktarbostäderna har utfallet ökat till 98 procent för hus med året-runt-stan- dard, då Duvkullen Övre renoverats.

• Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfyll- des för landbesökare 4,7, fritidsbåtar 4,5 och för rederierna 4,0. Utfall för företags- medlemmar i Officiell Partner blev 3,7.

• Att bibehålla alléträden längs med kan- alen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 130 träd. Samtliga kom- muner har inventerat sina delsträckor för att gemensamt med AB Göta kanalbolag skapa en nationell cykelled utmed kan- alen. Respektive kommun har genomfört aktiviteter för att säkra sina respektive delsträckor genom t.ex. markägaravtal. Finansieringen för cykelleden är klar och ansökan till Trafikverket är gjord och under handläggning.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 96,5 (88) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 65 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	43	39
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	121	70
Anläggningstillgångar	51	53
Eget kapital	39	39
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-59	-7
Operativt kapital	-19	33
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,3	0,4
Avkastning - eget kapital, %	0,1	0,1
Avkastning - operativt kapital, %	1,8	0,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,5	-0,2
Soliditet, %	32,5	56,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	2
Anslag, mnkr	13	13
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	2,8	2,3
Antal anställda i medeltal	39	42
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja	(RFR 2)

Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

EBT-marginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

5,0								50
								0	8,8
2,5
	0			0	0,2	0,1	0,1		-34,3		-16,6
0,0								-50
-2,5								-100
								-103,2			-148,9
-5,0 2016							2020 -150 2016 2017 2018
				2017	2018	2019					2019 2020
		Mål: ≥0%								Mål: -10–50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

50 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

20

36

64

80

38

63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

58

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Infranord AB är det ledande järnvägsentreprenadbolaget i Sverige och en av de största aktörerna i Norge. Infranord levererar järnvägstjänster inom ban-, el-, signal- och teletek- nik. Bolaget bedriver även verksamheter inom mättjänster samt tillverkar och renoverar järnvägskomponenter. Fokus ligger på att underhålla och modernisera dagens järnvägar samt att utveckla och bygga framtidens järnvägsspår. Genom sin verksamhet möjliggör Infranord klimatanpassade transporter. Därmed är bolaget en del av framtidens hållbara transportlösningar. Bolagets mission är att möjliggöra säkra, punktliga och hållbara järn- vägstransporter till nytta för kunder, ägare och samhälle. Infranord har ett heltäckande erbjudande och medarbetare med hög teknisk kompetens och stor kunskap om järnväg.

Ordf: Jan Bardell

Vd: Henrik Löfgren

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Nyval av Jan Bardella) vid stämman 2021, Eva Färnstrand avgick Led: Sven-Erik Bucht, Ulrika Danielsson, Magnus Jonasson och Agneta Kores. Nyval av Lucien Herly och Kia Orback-Pettersson vid stämman 2021, Måns Carlson avgick

Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth

Arb suppl: Lars-Erik Mott, Frederick Linderos

Viktiga händelser 2020

• Fortsatt strukturerat arbete inom säkerhet – bl.a. förbättrad tillbuds- rapportering – trots ledarskapsutma- ningar med anledning av pandemin.

• Koncernens förbättrade resultat för- klaras i huvudsak av effektiviseringar inom Infranord Maskin, ett stärkt norskt dotterbolag samt lägre admi- nistrativa kostnader.

• Utredningen om Framtidens Järnvägs- underhåll överlämnade den 31 mars

2020 sitt betänkande till regeringen.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 0,3 procent.

• Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 30,3 procent.

• Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Utdelningen för verksam- hetsåret 2020 uppgår till 0 (0) miljoner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

Infranord har ett verktyg, hållbarhetskom- passen, där Infranords väsentliga hållbar- hetsområden målsätts och följs upp. Dessa hållbarhetsområden inkluderar:

• Hälsa och säkerhet: Målet för olycksfalls- frekvens är mindre än 3,0 år 2024, mätt som totalt antal arbetsskador (1 dags sjuk-

Ekonomiska mål och uppföljning

skrivning eller mer) delat med antal miljo- ner arbetade timmar. Infranord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskultu- ren. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhetssystem. Utfallet för 2020 var 4,2 (1,9).

•Icke-diskriminering: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 år 2024. Infranord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya med- arbetare. Stora pensionsavgångar de när- maste åren utgör en utmaning. Bolagets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetar- utveckling, kompetensöverföring och succession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2020 var 64 (69).

• Kvalitet i leverans: Trafikverkets leveran- törsutvärdering UppLev ska vara minst 4,0 år 2024. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl definierade teknikområ- den och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktö- rer som samhället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärs- möjligheter. Utfallet för 2020 var 3,4 (3,6).

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (402) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 205 (197) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4 014	3 816
Rörelseresultat	14	-75
Resultat före skatt	6	-81
Nettovinst	2	-57
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	2 406	2 274
Anläggningstillgångar	991	1 032
Eget kapital	728	736
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	426	484
Operativt kapital	1 154	1 220
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,3	-2,0
Avkastning - eget kapital, %	0,3	-7,2
Avkastning - operativt kapital, %	1,2	-5,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,6	0,7
Soliditet, %	30,3	32,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	68	158
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	7 827	8 808
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	3,2	2,8
Antal anställda i medeltal	1 840	1 869
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet										Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %										Soliditet, %							%
30	24,1								50		40		40,9	38,4			100
									40								80
20				16,7											32,4	30,3
10						9,9			30								60	50	50	50
								0,3	20								40
0																	20
									10												0	0
-10					-7,2				0								0
	2016			2017	2018		2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥16%										Mål: ≥33%						Mål: 50–75%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

10

90 33 67 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelseb)

b) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 51

59

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och ut- veckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.

Ordf: Anette Asklin

Vd: Kerstin Gillsbro

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Nyval av Anette Asklina) vid stämman 2021, Kjell Hasslert avgick Led: Kjell-Åke Averstad,

Viktiga händelser 2020

• Pandemin har medfört ett drastiskt minskat resande vilket påverkat Jern- husens verksamhet, främst genom lämnade hyresrabatter, lägre rörliga intäkter och en negativ påverkan på fastighetsvärdena om totalt 600 mnkr.

• Marknadsvärdet av fastigheterna uppgick till 17 973 mnkr.

• Detaljplan för första etappen av

Region City i Göteborg (Västlänkens station Centralen) tillstyrktes och vann laga kraft i början av 2021.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Totalavkastningen ska uppgå till minst 6,0 procent under en konjunkturcykel. Utfallet var 1,7 procent. Genomsnittlig totalavkastning de senaste 10 åren var 6,8 procent.

• Kapitalstruktur: Belåningsgrad 45–55

procent, utfall: 45,9 procent. Räntetäck-

ningsgrad minst 2,0 ggr, utfall: 4,9.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 40–70 procent av årets resultat efter skatt (efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt). De årliga utdelnings- besluten ska beakta genomförandet av bolagets strategi, finansiell ställning samt kapitalstrukturmålet. Ingen utdelning lämnades för 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

Hållbara transporter:

• Fler nya grupper ska lockas att resa kollektivt genom att utveckla trygga och trivsamma stationsområden.

500 000 kvm BTA tillskapade i stations-

Ekonomiska mål och uppföljning

nära lägen till 2030. Totalt har 60 000 kvm BTA tillskapats. Nöjd Resenärs- index (NRI) ska vara över 75 och ingen station under

70 år 2020. Ingen NRI-mätning gjordes under 2020 (73 under 2018). 500 000 enheter hanterade på Jernhusens kombi- terminaler år 2026. Under 2020 hantera- des 164 000 enheter.

Hållbara fastigheter:

• Halvera användningen av köpt energi på fastigheter till 2030 från 2008. Använd- ningen var 29 procent lägre än basåret.

• Samtliga bebyggda fastigheter ska vara miljöklassade/certifierade 2020. Hela beståndet är certifierat, målet är uppnått.

• 0 markföroreningar med negativ påver- kan på människa och miljö senast 2025. 6 fastigheter har säkerställts under 2020 och flera saneringar pågår enligt plan.

Hållbara affärer:

• 80 procent av inköpsvolymen ska vara kvalitetssäkrad i hållbarhetshänseende genom leverantörsuppföljning 2019.

Under 2020 kvalitetssäkrades 60 procent, motsvarande 260 leverantörer. Därutöver har 74 leverantörer genomgått intern utvärdering.

• Alla hyresavtal som nytecknas/omför- handlas ska vara gröna. År 2020 teckna- des 100 procent gröna avtal.

• Nöjd Kundindex (NKI) ska vara över

75 senast år 2030. År 2020 blev utfallet 64.

• Topp 3 i Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex 2020. För tredje året i rad kom Jernhusen på första plats.

• Resultat > 1 över genomsnittet i Employee Net Promoter Score (eNPS). Uppnådde 33 i eNPS 2019, 21 över snittet.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag

Louise König och Lotta Mellström. Nyval av Magnus Jacobson, Agneta Kores, Martin Lindgren och Katarina Wåhlin Alm vid stämman 2021, Jakob Grinbaum och Anders Kupsu avgick Arb rep: Charlotte Mattsson, Mari Therus Arb suppl: Ellen Hjelmgren Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 272 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 131 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

a) Tidigare ledamot.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 446	1 622
Värdeförändringar	-361	686
Rörelseresultat	302	1 479
Resultat före skatt	167	1 343
Nettovinst	137	1 126
- varav hänförbart till minoritet	9	4
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	19 345	18 955
Anläggningstillgångar	18 215	18 181
Eget kapital	8 013	8 094
- varav minoritet	34	25
Nettoskuld	8 257	8 378
Operativt kapital	16 270	16 472
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	20,9	91,2
Avkastning - eget kapital, %	1,7	14,3
Avkastning - operativt kapital, %	1,8	11,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,0	1,0
Soliditet, %	41,4	42,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	427	484
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	219
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	101	10
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	2 114	3 162
Sjukfrånvaro, %	2,1	2,4
Antal anställda i medeltal	189	199
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Totalavkastning, %									Belåningsgrad, %							%
15	11,7							60		49,6		47,2	45,5	46,7	45,9	150				120
12								50								120
9						8,6		40								90
								30
6				5,6	5,1											60
3								20								30	33		33		33
							1,7	10														0
0								0								0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥6%									Mål: 45–55%						Mål: 40–70%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

52 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
39	61	43	57	63	38	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelseb)

b) Valda för 2021/2022

60

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Lernia är en av Sveriges ledande matchningsaktörer med tjänster inom vuxenutbildning, bemanning, rekrytering, matchning och omställning. Med ett brett tjänsteutbud arbetar bolaget med att tillgodose kompetensbehov på hela arbetsmarknaden. Lernia har verk- samhet på cirka 60 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbild- nings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive branschorganisation. Lernias tjänster är riktade såväl till individer som kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Under 2020 var Lernia den femte största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den näst största aktören inom segmentet bemanning av yrkes- arbetarkonsulter (blue-collar). Inom segmentet vuxenutbildning är Lernia den näst största aktören efter Academedia AB.

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Anders Uddfors

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Kjell Hasslert Led: Niklas Flyborg, Gunilla Rittgård, Erika Rönnquist Hoh, Gunilla Spongh, Karin Strömberg och Michael Thorén. Nyval av Tommy Ohlström vid stämman 2021 Arb rep: Fadime Cayirli Falk Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (305) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 154 (142) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2020

• Året har dominerats av pandemin och dess följdeffekter på verksamhet, kunder och medarbetare.

• Lernia inledde och avslutade året på en förbättrad resultatnivå tack vare tidigare års besparingar och effek- tiviseringar.

• Lernia erhöll ett kapitaltillskott från staten om 150 mnkr vilket tillsam- mans med förbättrad resultatnivå ger en ekonomisk stabilitet för fortsatt arbete att stärka Lernias leverans inom bemanning, vuxenutbildning och matchning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 30–50 pro- cent, riktvärde 40 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Årets resultat uppgick till -11 miljoner kronor. Bolagets soliditet uppgick till 31 procent. Ingen utdelning föreslås för 2020.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Egenförsörjning: Fler individer kommer i egenförsörjning. Andel i utbildningar upphandlade av Arbetsförmedlingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser >36 procent. Andel i yrkeshögskolepro- gram som har sysselsättning 6 månader efter insatser >90 procent. Andel i stöd- och matchningsprogram som har syssel- sättning 120 dagar efter insatser >25 pro- cent.

• Affärsetik: Ett hållbart affärsetiskt för- hållningssätt som tål full genomlysning.

• Mångfald: Ökad mångfald genom att vär- desätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 40 procent anställda av vartdera könet. Inga oskäliga löneskill- nader kopplat till kön.

• Utfall Egenförsörjning: Andel i utbild- ningar upphandlade av Arbetsförmed- lingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser 26 procent. Andel i yrkes- högskoleprogram som har sysselsättning 6 mån efter insatser 91 procent.

• Utfall Affärsetik: 0 styck korruptions- incidenter.

• Utfall Mångfald: Totalt 33 procent kvin- nor, kvinnors lön i andel av männens 97 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	2 029	2 627
Rörelseresultat	-5	-66
Resultat före skatt	-10	-71
Nettovinst	-11	-55
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	968	925
Anläggningstillgångar	216	213
Eget kapital	296	169
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	155	202
Operativt kapital	452	370
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-0,3	-2,5
Avkastning - eget kapital, %	-4,9	-26,7
Avkastning - operativt kapital, %	-1,2	-22,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,5	1,2
Soliditet, %	30,6	18,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	9
Anslag, mnkr	0	1
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	97	142
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	5,0	3,1
Antal anställda i medeltal	3 377	4 613
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
Re, %								Soliditet, %						%
40								100						100
20	7			11,2				80						80
								60						60		50	50
0
							-4,9	40	33	33	22		31	40
-20
					-34,4 -26,7			20				18		20				0	0	0
-40								0						0
	2016			2017	2018	2019	2020
									2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥20%							Mål: 30–50%						Mål: ≥50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

33		25
	67	75	50	50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 53

61

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed vara ledande inom sina utvalda marknadssegment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska faktorer för att klara konkurrensen.

Ordf: Göran Persson

Vd: Jan Moström

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Göran Persson Led: Gunnar Axheim, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Ola Salmén, Gunilla Saltin och Per-Olof Wedin. Nyval av Catrin Fransson vid stämman 2021 Arb rep: Anders Elenius, Tomas Larsson, Björn Åström Arb suppl: Emil Lantto, Peter Nordström, Stefan Tallfjärd Rev: Helena

Viktiga händelser 2020

• Starkt resultat som påverkats av sti- gande globala järnmalmspriser men även av lägre marknadsnoterade pel- letspremier. Höga leveransvolymer och stabila produktionsvolymer trots den omfattande seismiska händelsen i Kirunagruvan.

• LKAB lanserade sin framtidsstrategi som stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från egna processer och produkter till 2045 och säkrar bola- gets verksamhet bortom 2060. En avgörande del är att ta steg fram i vär- dekedjan och successivt övergå till produktion av koldioxidfri järnsvamp.

• Inom HYBRIT invigdes en pilotanlägg- ning i Luleå där utveckling och tester ska bedrivas under 2020–2024.

• Förstudie för att bygga en fossilfri industripark för återvinning av gruvavfall och produktion av kritiska råmaterial inleddes.

• Fortsatt intensifierat prospekterings- arbete och under 2020 ökade mine- raltillgångarna med en halv miljard ton.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Utfallet var 20,8 pro- cent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0–30 procent. Utfallet uppgick till –3,0 procent.

• Utdelning: 40–60 procent av årets resultat. Målet har uppnåtts.

Ekonomiska mål och uppföljning

Utdelningen för 2020 uppgick till 5,85 miljarder kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• LKAB ska minska utsläppen av kväve till vatten med 20 procent till 2021 jämfört med 2015. 2020 års utfall var 20 procent.

• LKAB ska minska punktutsläppen av stoft från reningsanläggning med 40 pro- cent till 2021 jämfört med 2015. 2020 års utfall var 29 procent.

• LKAB ska minska koldioxidutsläppen med minst 12 procent per ton färdig pro- dukt till 2021 jämfört med 2015, och sam- tidigt minska utsläppen av kväve till luft. Målet för 2020 har uppnåtts avseende kväve medan koldioxidutsläppen har minskat med 8,1 procent.

• LKAB ska minska energiintensiteten (kWh per ton färdig produkt) med minst 17 procent till 2021 jämfört med 2015. 2020 års utfall var 4,2 procent.

• Andelen anställda kvinnor samt kvinnliga chefer i LKAB ska 2021 uppgå till minst 25 procent. Andelen kvinnor i bolaget var 24,7 procent under 2020 och andelen kvinnliga chefer 23,2 procent.

• Olycksfall med frånvaro ska uppgå till högst 3,5 per miljon arbetstimmar 2021. 2020 års utfall var 6,3 per miljon arbets- timmar.

• LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter. Målet för 2020 har upp- nåtts.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvidsson Älgne (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 680 (650) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 303 (290) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	33 914	31 260
Rörelseresultat	11 654	11 788
Resultat före skatt	12 452	12 924
Nettovinst	9 757	10 173
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	75 269	74 681
Anläggningstillgångar	43 514	41 331
Eget kapital	48 412	45 528
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-1 470	-415
Operativt kapital	46 943	45 113
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	34,4	37,7
Avkastning - eget kapital, %	20,8	24,2
Avkastning - operativt kapital, %	23,8	24,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,0	-0,0
Soliditet, %	64,3	61,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 763	2 373
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	5 850	6 104
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	676 139	739 415
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	566	557
Sjukfrånvaro, %	4,4	3,5
Antal anställda i medeltal	4 535	4 348
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

	Lönsamhet							Kapitalstruktur							Utdelning
	Re, %							Nettoskuldsättningsgrad, %						%
30						24,2		40						100
							20,8							80
20								30	23,1
		14,4			14,1												60	60	60	60
								20						60
10								10			11			40
0								0							20
-10		-3,1			2018 2019 2020 -10				-3,9			-0,9	-3		0		0
		2016 2017							2016 2017 2018			2019	2020				2016 2017	2018	2019	2020
			Mål: ≥12%							Mål: 0–30%						Mål: 40–60%
				Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

54 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
24	13
76	87	44	56	Kvinnor
				Män
Anställda	Ledning	Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

62

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd

Bakgrund

Att säkerställa tillgång till malm efter det att nuvarande huvudnivåer beräknas vara utbrutna är avgörande för framtiden.

Nuvarande mineraltillgångar beräknas räcka till för produktion fram till cirka år 2035 och LKAB måste säkerställa tillräck- liga reserver för att möjliggöra fortsatt brytning på längre sikt. Osäkerhet kring fyndigheternas utbredning har medfört utökade prospekteringsinsatser, ett arbete som intensifierats och som får effekter på samhällen som måste flyttas. Det är utma- ningen som LKAB och Malmfälten står inför, för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. LKAB:s ambition är att underlätta omställningen och kompensera för den påverkan som samhällsomvand- lingarna har på de människor och sam- hällen som berörs.

Händelser under 2020

Utvecklingen av samhällena Kiruna och Gällivare befinner sig i en intensiv fas med projekt för avveckling och flytt av utvalda kulturbyggnader, iordningsställande av mark, infrastruktur i utvecklingsområden för nybyggnationer av bostäder och andra viktiga fastigheter som måste ersättas.

I Kiruna har resultaten från prospekte- ringen visat att malmkroppen sträcker sig in i berget på ett annat sätt än man tidigare trott. LKAB kunde därmed under året sätta en tydligare gräns och ge besked när det gäller vilka fastigheter som påverkas fram till 2035. Under 2020 antog Kiruna kommun detaljplanen för området 2:4 i Gruvstadspark 2 i Kiruna för omvandling av området till gruvindustriområde. LKAB skapar mervärden genom att utveckla olika samhällsfunktioner när nya byggnader uppförs och under 2020 kom LKAB, Samhällsbyggnadsbolaget i Nor- den AB och Polismyndigheten överens om att bygga ett nytt polishus i centrala Kiruna. För att tillgodose myndighetens långsiktiga behov utökas och utvecklas lokalerna i en fastighet istället för på två olika platser. En annan milstolpe under året var invigningen av den andra etappen av E10 genom Kiruna som markerade ett avslut på ett projekt som startade 2017. Vägbygget säkerställer tillgång till mark för fortsatt gruvbrytning samtidigt som kommunikationerna till Kirunas nya stadskärna säkras.

I Malmberget har avvecklingen fortsatt samtidigt som förtätningen och expansio- nen av Gällivare pågår. Under 2020 antog Gällivare kommun detaljplanerna för etapp 3 och 5:1 för västra respektive östra Malmberget för omvandling av områdena till gruvindustriområde. Gällivare kom- mun har dock inte antagit nödvändig detaljplaneändring avseende östra Malm- berget, vilket riskerar att försena tidplanen för avvecklingsområdet och därmed begränsa framtida produktion. I Gällivare centrum invigdes Kunskapshuset som samlar vuxenutbildning och samtliga gymnasieprogram i samma byggnad. Sats- ningen på Kunskapshuset är ett led i att främja den akademiska utvecklingen och säkerställa kompetensförsörjningen i regi- onen. En ny viktig etapp av bostadsbyg- gandet startade på Bryggeribacken i Gälli- vare med hyresbostäder till LKAB Fastig- heter och ersättning av villor till boende i Malmberget där de första nu flyttat in.

Ansvarsförhållanden

Utvecklingen för LKAB och verksam- hetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter. Enligt en opinionsundersökning som SIFO gjort har drygt 80 procent av befolkningen på båda verksamhetsorterna stort förtroende för LKAB. Förtroendet för LKAB:s förmåga att ta ansvar för sin del i samhällsomvandlingen har de senaste 10 åren legat stabilt kring 80 procent.

LKAB mäter kontinuerligt den påverkan gruvbrytningen orsakar och har en central roll i förändringsprocesserna. Tillsam- mans med kommunerna kommer LKAB överens om tidsplaner för samhällsom- vandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) är det LKAB som finansierar de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nöd- vändiga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och samver- kanspartner, för att bidra till att skapa val- frihet i bostadsfrågan. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslutat samhällsuppdrag i förhållande till sam- hällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.

Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och bygg- lagen samt miljöbalken följs. De har plan-

monopol för att planera nya stadsdelar och bestämma hur samhällena ska se ut. Kom- munerna har även ett ansvar att bygga infrastruktur och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. Bygg- och anläggningsföretag är sedan med och bygger upp de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling, det vill säga att viktiga samhällsfunktioner är färdiga eller under uppbyggnad innan tidigare bebyggelse avvecklas, är en led- stjärna i samhällsomvandlingarna.

I samhällena berörs bland annat fastig- hetsägare, hyresgäster och näringsliv av förändringarna. Det pågår även viktiga samråd med samebyarna. För att mini- mera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om samverkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expan- sionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i tillämpliga delar på principen FPIC, (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.

Risker och riskhantering

LKAB:s påverkan på samhällena i Malm- fälten innebär att LKAB behöver få till- gång till den mark som påverkas av gruv- driften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är oförut- sägbara och utdragna detaljplaneprocesser hos kommunerna som leder till fördröj- ningar i processen, men även att kostna- derna för samhällsomvandlingen blir högre än beräknat.

För att hantera dessa risker ser LKAB till att löpande anpassa gruvbrytnings- planerna till marktillståndsfrågorna.

God framförhållning i tidplanerna för för- värvs- och ansökningsprocesser hos myn- digheter är högt prioriterat. Ersättnings- reglerna för reglering av skada har vidare tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom processen medan LKAB undviker att betala för stor ersätt- ning. LKAB har stora åtaganden kopplat till ansvaret för den påverkan gruvpro- duktionen medför och säkerställa dessa genom buffertkapital för samhällsom- vandling och efterbehandling.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 55

63

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lantmäteriet. Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insamling, analys, bearbetning och tillämpningar av geografisk information och fastig hetsinformation. Kunderna återfinns inom bank och försäkring, telekom, energi, infra

struktur, skog samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har omkring 260 medar-

betare och finns representerade på ett 20tal orter över hela Sverige. Huvudkontoret ligger i Gävle.

Ordf: Eva Gidlöf

Vd: Anders Hugosson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Eva Gidlöf Led: Katarina Burton, Michael Thorén, Peter Uddfors och Karl Wistrand. Nyval av Margaretha Alestig vid stämman 2021, Pia Gideon avgick Arb rep: Per-Åke Jureskog, Henrik Bylund Arb suppl: Henrik Sarri, Olle Furberg Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Viktiga händelser 2020

• Intäkterna uppgick till 417,1 (401,4) mnkr. Året har präglats av hög aktivi- tet, effektivisering av verksamheten och en stabil efterfrågan från mark- naden.

• Metrias verksamhet inom geoinfor- mation har haft en positiv utveckling. Tillväxten har varit störst inom pro- duktområden karttjänster och visu- alisering.

• Inom analysområdet har Metria under 2020 genomfört flera större projekt som bidrar till ökad kunskap om naturvärden, digitalisering av våt- marksinventering, nationellt kartun- derlag för den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad samt ett geografiskt underlag som visar var vildbin har sina bo- och födoplatser.

• Under hösten genomfördes ett besparingsprogram i syfte att förbättra lönsamheten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.

• Utdelning: Minst 30 procent av årets resultat.

Endast målet för soliditet uppnåddes. Soliditeten uppgick till 45,3 procent. Ingen utdelning föreslås för 2020.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

• Attraktiv arbetsgivare: Målet är att ha en positiv trend. Employee Net Promoter Score uppgick till –3 (–5).

• Ökade intäkter från produkter med posi- tiv miljöpåverkan: Utfallet för året upp- gick till 34 (32) procent. Målsättningen för 2021 är att öka denna andel till 35 procent.

• Minskad miljöpåverkan från resor, gram

CO2 från tjänsteresor/intäktskrona: Utfallet var 0,57 (0,96). Givet ett år som präglats av en pandemi har antalet tjäns- teresor minskat markant, –86 procent. Detta har resulterat i att Metria över- träffar miljömålet om att minska gram CO2/intäktskrona från tjänsteresor.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 220 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 109 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	417	401
Rörelseresultat	-8	-24
Resultat före skatt	-8	-24
Nettovinst	-8	-19
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	174	169
Anläggningstillgångar	26	48
Eget kapital	79	87
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-53	-32
Operativt kapital	25	55
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-1,9	-6,0
Avkastning - eget kapital, %	-9,7	-19,9
Avkastning - operativt kapital, %	-20,2	-41,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,7	-0,4
Soliditet, %	45,3	51,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	4	13
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	264	252
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	64	45
Sjukfrånvaro, %	2,4	2,7
Antal anställda i medeltal	262	289
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
EBITDA-marginal, %								Soliditet, %						%
15								60						50
10								50		49,4	49,6	51,3		40
				8,5				40	45,8				45,3	30	30		30
5	7,3						4,1	30
														20
								20
0														10
					-0,8	-1,1		10										0	0	0
-5								0						0
	2016			2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
			Mål: ≥10%						Mål: ≥30%						Mål: ≥30%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

56 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

35	65	29	50	50
		71

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

64

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Miljömärkning Sverige AB förvaltar på regeringens uppdrag det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med utformning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar produk- ter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och kli- mat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer miljöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar produktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 97 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om EU-miljömärket är lägre men stiger. Undersökningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra hållbara val.

Ordf: Annika Helker	Vd: Ragnar Unge
Lundström

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Annika Helker Lundström Led: Thomas Andersson, Anders Bagge, Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek och Jörgen Olofsson. Nyval av Naznoush Habashian vid stämman 2021, Malin Forkman avgick Arb rep: Ulla Sahlberg, Lotten Wesslén Rev: Joakim Söderin (Grant Thornton)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (155) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 58 (53) tkr. Arvo de utgår inte till

Viktiga händelser 2020

• Pandemin har inneburit stora påfrest- ningar för flera kundgrupper vilket medfört utmaningar också för miljö- märkningen.

• Kundmöten och kontrollbesök har

istörre utsträckning genomförts digitalt.

• Marknadsföringskampanjen ”Svana” som samlande positivt begrepp för hållbara handlingar inleddes och fick positiva reaktioner från både konsu- menter och kunder.

• Den första vätskeförpackningen för livsmedel har Svanenmärkts.

• De Svanenmärkta fonderna på den nordiska marknaden ökade till 50 stycken som tillsammans förvaltade närmare 200 mdkr. En svensk under- sökning visade att Svanenmärkta fonder på den svenska marknaden

igenomsnitt har lägre avgifter än

icke-Svanenmärkta fonder.

• Nya hållbarhetskriterier gör det möj- ligt att vid offentlig upphandling ställa krav på att städkemikalier ska vara märkta med Svanen eller EU-blom- man och på att städtjänster ska vara Svanenmärkta.

• Svanens nya kriterier för möbler

och inredning fokuserar på att främja cirkulära materialflöden, god kvalitet och lång livslängd.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Mål för hållbart värdeskapande

Följande mål gäller för 2020–2022:

• Svanenmärkta varor: Öka omsättningen av Svanenmärkta varor med 30 procent.

• Svanenmärkta tjänster: Öka intäkterna från licenser från Svanenmärkta tjänster med 60 procent.

•EU-Blommanmärkta varor: Öka omsätt- ningen av EU-Blommanmärkta varor

från de som sökt licens i Sverige med

30 procent.

• Verksamhetens klimatavtryck: Netto noll klimatavtryck 2045 med etappmålet att minska klimatutsläppen med 30 pro- cent till 2022. Målet beslutades av styrel- sen i slutet av 2020.

• Utfall – Svanenmärkta varor: Omsätt- ningen av Svanenmärkta varor var oför- ändrad under 2020 jämfört med 2019.

• Utfall – Svanenmärkta tjänster: Intäk- terna minskade med 7,1 procent jämfört med 2019. Det förklaras främst av stora bortfall av intäkter från besöksnäringen och av pausade byggprojekt till följd av pandemin.

• Utfall – EU-Blommanmärkta varor: Omsättningen av EU-Blommanmärkta varor i EU från företag som söker licens i Sverige ökade med 4 procent jämfört med 2019 främst till följd av ökad omsättning inom produktgruppen mjukpapper.

• Utfall – Verksamhetens klimatavtryck: Ingen uppföljning möjlig då målet beslu- tades i slutet av 2020.

Samhällsuppdrag

Miljömärkning Sverige har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag att genom frivillig miljömärkning stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösyn- punkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2020 motsvarade cirka sex procent av intäk- terna, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsument- produkter och vid behov till information om märkningen. Uppföljning av verksamheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rapporter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt samhällsuppdrag väl under 2020 givet omständigheterna. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	70	69
Rörelseresultat	-1	-3
Resultat före skatt	0	-3
Nettovinst	0	-3
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	34	33
Anläggningstillgångar	10	12
Eget kapital	17	17
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-3	-3
Operativt kapital	14	14
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-1,3	-5,1
Avkastning - eget kapital, %	-2,4	-15,5
Avkastning - operativt kapital, %	-6,6	-22,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,2	-0,2
Soliditet, %	50,0	52,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	4	4
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	0	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	6	0
Sjukfrånvaro, %	2,5	3,6
Antal anställda i medeltal	64	66
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

63 38 33 67 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 57

65

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.

Ordf: Lena Olving

Vd: Birgitta Svendén

Statens ägarandel: 100%

Viktiga händelser 2020

• Från mitten av mars har Operans verksamhet helt präglats av pande- min. Detta har inneburit att istället för att ha cirka 300 000 fysiska besökare till föreställningar och aktiviteter

(2019) har Operan under året endast tagit emot cirka 77 000 fysiska besö- kare. Operan har genomfört mindre framträdanden med Operans solister, kör och Hovkapell hos äldreboenden, särskilda boenden och skolor.

• Operan har lanserat sin digitala betal- fria kanal Operan Play, veckan innan restriktionerna kring allmänna sam- mankomster infördes i mars 2020.

Sedan dess har Operan Play fungerat som scen för all verksamhet och möjliggjort för Operan att fortsatt kommunicera med sin publik.

• Tillsammans med Dramaten har

Operan skrivit avtal för nya verk- städer-, arkiv- och repetitionslokaler i Flemingsberg i Huddinge kommun. Det nya produktionshuset beräknas vara färdigt för inflyttning 2024.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Det egna kapitalet ska ge en stabil ekono- misk grund för verksamheten. Resultatet för 2020 uppgick till 20,8 miljoner kronor (4,6), vilket innebär att det egna kapitalet ökade till 60,0 miljoner kronor (39,2).

Mål för hållbart värdeskapande

• Operan arbetar aktivt för att publiken ska växa i antal och variation: Ökad digi- talisering genom utbud av digitala sänd- ningar och ett antal nya digitala kanaler. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda sin publik. Andel digitalpublik var 864 910 (662 000), andel förstagångs- publik var 20 (8) procent. Under 40 år:

26 (15) procent. Besökare till Operans barn-, familje- och ungdomsverksamhet: 22 000 (47 000).

• Vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsplatser som präglas av transparens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Under 2018 tecknade Operan ett samarbetsavtal med en extern leverantör av medarbetarenkäter och

pulsmätningar. Operan har gått över från NMI-mätningar (Nöjd Medarbetar Index) till eNPS (employee Net Promo- ter Score), och med det nya mätverktyget

kan Operan även göra fler skräddarsydda

undersökningar utefter verksamhetens behov. Utfallet av den årliga medarbetar- enkäten var positiv och i relation till före- gående års mätning hade eNPS15-värdet stigit från 2 till 17, att jämföra med benchmark om 12.

• Delta aktivt med diskussioner och för- djupning kring aktuella samhällsfrågor som kan relateras till Operans repertoar: Under året har aktiviteter med koppling till föreställningarna såsom till exempel publiksamtal och debattartiklar genom- förts. Antal aktiviteter per sektion: Opera 5 (9), balett 2 (7) och Unga på Operan 0 (1).

• Uppnå mångfald och jämställdhet i pro- duktionerna (konstnärliga team): Köns- fördelningen i de konstnärliga teamen var under året 67/33 för kvinnor/män (71/29).

Samhällsuppdrag

• Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.

• Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkultu- rellt utbyte: Omfattande internationella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration och utveckling och bidrar till Operans goda internationella renommé.

• Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klas- siska verk. Operans artister har under

året erhållit ett flertal priser och utmär kelser.

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Lena Olving Led: Anders Bäck, Chrissie Faniadis, Eva Halvarsson, Kasper Holten och Örjan Wikforss (vice ordf.). Nyval av Andreas Carlgren vid stämman 2021, Olov Carlsson avgick Arb rep: Frida Hambraeus, Anna Norrby

Arb suppl: Carin Ringmar, Maria Nyström

Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande och vice ordförande uppgår till 82,5 (75) tkr respektive 68 (65) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 40 (37,5) tkr.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	573	621
Rörelseresultat	22	6
Resultat före skatt	21	5
Nettovinst	21	5
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	332	320
Anläggningstillgångar	202	186
Eget kapital	60	39
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	4	25
Operativt kapital	64	64
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	3,8	1,0
Avkastning - eget kapital, %	41,9	12,6
Avkastning - operativt kapital, %	33,8	9,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,6
Soliditet, %	18,0	12,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	31	12
Anslag, mnkr	525	508
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	36	71
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	99	168
Sjukfrånvaro, %	4,1	4,3
Antal anställda i medeltal	588	602
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

20

53

47

80

43

57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

58 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

66

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Orio AB säljer reservdelar och tillbehör för Saab-bilar samt tillhandahåller logistiktjänster. Bolaget bildades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Euro- peiska investeringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbolaget Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkurs- boet efter att Saab Automobile ansökt om konkurs. Bolaget är sedan 2012 helägt av svenska staten. Orio förser de Saabbilar som finns på cirka 60 marknader globalt med Saab originaldelar. Bolaget tillhandahåller även logistiktjänster inom allt som rör lagring, distribution, informationshantering, export/import, transport, vidareförädling och hante- ring av varor.

Ordf: Charlotte Hansson Vd: Gustaf Ljunggren

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Charlotte Hansson Led: Catrina Ingelstam, Nils Pärletun, Erik Tranaeus, Sophie Öhrström. Nyval av Benny Thögersen vid stämman

2021, Anders Nilsson avgick Arb rep: Ingemar Sandberg, Dan Samuelsson

Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 235 (225) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2020

• Trots stora utmaningar 2020 i och med pandemin levererade Orio-kon- cernen ett starkt förbättrat resultat.

• För affärsområdet Logistics fortsatte tillväxten tack vare vidareutveckling av befi ntliga kunder samt implemen- tering av nya kunder.

• Lönsamheten för affärsområdet

Parts förbättrades under året trots pandemins negativa påverkan.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Mål för hållbart värdeskapande

Följande mål gäller för 2021:

• Som en långsiktig vision ska 80 procent av de transporter som sker till Orios kun- der och från leverantörer drivas av fossil- fria bränslen eller vara klimatkompense- rade. Utfall: Andelen transporter som drivits av biobränslen/el eller varit klimatkompenserade var 3 procent.

• Orios sjukfrånvaro ska årligen vara min- dre än 5 procent och antal arbetsrelate- rade skador som lett till frånvaro ska vara noll. Utfall: Sjukfrånvaron i koncernen var 4,6 procent. Det skedde en (1) arbets- relaterad skada som lett till frånvaro.

• Under perioden 2019–2021 ska samtliga leverantörer som i riskbedömning erhål- ler värdering ”betydande risk” samt de leverantörer som står för 80 procent av Orios inköpsvolym granskas avseende såväl sociala som ekonomiska och miljö- relaterade frågor. Utfall: Per 2020 har leverantörer som tillsammans står för 84 procent av total inköpsvolym dokument- granskats. 94 procent av de leverantörer som bedömts ha betydande risk har dokumentgranskats.

• År 2021 ska Orio-koncernen nå en lön- samhet på 4,5 procent samt en belägg- ningsgrad i dess anläggningar på 85 pro- cent. Utfall: Lönsamheten var 2 procent och beläggningsgraden 42 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

uppgår till 114 (110) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	392	504
Rörelseresultat	6	-10
Resultat före skatt	4	-10
Nettovinst	-6	-29
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	363	394
Anläggningstillgångar	79	98
Eget kapital	288	300
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-118	-75
Operativt kapital	170	225
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,5	-2,0
Avkastning - eget kapital, %	-2,1	-9,6
Avkastning - operativt kapital, %	3,2	-4,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,4	-0,3
Soliditet, %	79,3	76,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	3	3
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	1 006	1 226
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	0	0
Sjukfrånvaro, %	4,6	5,4
Antal anställda i medeltal	148	187
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

35 65 33 67 50 50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 59

67

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar inom Norden. Moder-

Ordf: Christian Jansson Vd: Annemarie

bolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord

Statens ägarandel: 60%

Gardshol

Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. PostNord AB är Nordens största bolag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från distribution av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjänster.

PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Under 2020 hanterade PostNord cirka 200 miljoner paket och 2,6 mil- jarder brev och andra försändelser. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen. PostNord har mer än 8 000 utlämningsställen i Norden.

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022

Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Christian Frigast (vice ordf.), Susanne Hundsbæk-Pedersen, Peder Lundquist, Ulrica Messing och Charlotte Strand. Nyval av Erik Sandstedt vid stämman 2021, Måns Carlson avgick Arb rep: Bo Fröström, Sandra Svensk Arb suppl: Jess Sloth Hansen, Dzevad Ramic, Per-Arne Lundberg

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

Viktiga händelser 2020

• PostNord redovisade ett starkt ekonomiskt resultat och uppnådde målet att minska klimatavtrycket med 40 procent sedan 2009.

• Under årets Black week hanterade PostNord 9,1 miljoner paket i Norden, en ökning med 31 procent jämfört med förra året.

• Koncernens nettoomsättning steg marginellt då fortsatt fallande brev- volymer i Sverige och Danmark upp- vägdes av tillväxt i logistikverksam- heten.

• Bolaget genomförde tester av varan- nandagsutdelning och tog beslut om att införa varannandagsutdelning i hela landet under de kommande åren.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent. Lönsamhetsmålet uppnåddes under året.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 10–50 procent (exkl. leasingskulder). Utfall: 38 (102) procent, 164 (259) procent inkl. leasing- skulder.

• Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslutad för 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

• Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp med 40 procent fram till 2020, med basår 2009. Utfallet blev –40 procent och målet uppnåddes därmed under året.

• Koncernen har ett mål om 40 procent kvinnor i chefsbefattning till 2020. Målet nåddes inte under året, utfallet var 33 (32) procent.

• På sikt ska alla signifikanta leverantörer acceptera och efterleva PostNords Upp- förandekod för leverantörer. Målsätt- ningen för 2020 är 80 procent. Målet uppnåddes under året.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsom- fattande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leve- ranskvalitet under 2020 var att 95 procent av 1:a-klassbrev ska levereras inom två arbets- dagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:a-klassbrev uppnåddes under året.

685 (670) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 305 (295) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	38 729	38 278
Rörelseresultat	2 421	184
Resultat före skatt	2 153	-111
Nettovinst	1 711	-239
- varav hänförbart till minoritet	2	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	30 489	28 891
Anläggningstillgångar	17 350	18 826
Eget kapital	4 906	3 654
- varav minoritet	2	2
Nettoskuld	8 064	9 454
Operativt kapital	12 970	13 108
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	6,3	0,5
Avkastning - eget kapital, %	40,0	-5,4
Avkastning - operativt kapital, %	18,6	1,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,6	2,6
Soliditet, %	16,1	12,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 074	1 356
Anslag, mnkr	19	19
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	96 151	85 500
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	12 867	13 054
Sjukfrånvaro, %	6,2	5,3
Antal anställda i medeltal	28 006	28 627
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

	Lönsamhet										Kapitalstruktur									Utdelning
	Rop, %										Nettoskuldsättningsgrad, %							%
20							18,6		150									100
10									100							102		80
							1,6											60
0					-1,6					50								40
-10
																	38	20
		-12,1				-12,4							5	3	31						0	0	0	0	0
-20									0										0
		2016			2017	2018	2019	2020				2016		2017	2018	2019	2020				2016	2017	2018	2019	2020
			Mål: 10,5%										Mål: 10–50%								Mål: 40–60%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

60 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
32
68	38	63	50	50	Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

68

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

RISE Research Institutes of Sweden AB är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart sam- hälle. Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innovation. Där anges det övergripande målet för RISE att vara internationellt konkurrenskraftigt och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och för- nyelse, samt främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på sam- hällets utmaningar tillsammans med näringslivet.

Ordf: Jan Wäreby

Vd: Pia Sandvik

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Elena Fersman, Torbjörn Holmström, Hanna Lagercrantz, Anna-Karin Stenberg, Fredrik Winberg och Sven Wird Arb rep: Johan Berglund, Linda Ikatti, Ulf Nordberg Arb suppl: Helena Björk, Magnus Hillergren, Marie Sjölinder

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Viktiga händelser 2020

• RISE etablerade Forsknings- och inno- vationsnoden för cybersäkerhet och skapade testbädden Cyber Range där organisationer kan simulera cyber- angrepp.

• Genom ett tillskott från regeringen om 350 mnkr får RISE möjlighet att uppgradera sina testbäddar för bio- raffinaderier. Därutöver höjdes RISE anslag inom ramen för den forsknings- och innovationspolitiska proposition som presenterades under hösten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. Bolagets rörelsemar- ginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Detta mål är inte uppnått.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till 20–60 procent. Detta mål är inte uppnått.

Mål för hållbart värdeskapande

• Ansvarsmålet: 100 procent av kundupp- drag ska 2020 vara hållbarhetsdeklare- rade och kopplade till något av de globala utvecklingsmålen. Utfall: 83 procent.

• Affärsmålet: En tredjedel (1/3) av omsättningen ska 2020 ha genererats som en direkt följd av hållbarhetsarbetet. Utfall: 26 procent.

• Attraktionsmålet: År 2020 ska RISE vara en av de 20 mest attraktiva arbetsgivarna i kategorin civilingenjörsstudenter, och

Ekonomiska mål och uppföljning

en av 5 i kategorin unga yrkesverksamma civilingenjörer. Utfall: 19 respektive 8.

• Klimatmålet: RISE ska minska sin klimatpåverkan varje år för att vara en klimatneutral verksamhet 2025. Utfall: 3 068 ton koldioxidekvivalenter.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

I ägaranvisningen anges bolagets uppdrags- mål samt de återrapporteringskrav som ställs

på RISE gällande verksamhet som finansi

eras med strategiska kompetensmedel. En återrapportering har gjorts till Regerings- kansliet i mars 2021 och är tillgänglig på bolagets webbplats.

1. Omsättning från konkurrensutsatta forskningsmedel inom RISE ska i rela- tion till total omsättning, exklusive strate- giska kompetensmedel, uppgå till minst 30 procent. Utfall: 39 procent.

2. Näringslivsintäkter från SMF ska i rela- tion till totala näringslivsintäkter över- stiga 35 procent. Utfall: 35 procent.

3. Omsättning från projekt med tvärveten- skaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj uppgå till en viss lägsta nivå i procent som fastställs på årsstämman 2021.

4. Beläggningsgraden vid RISE:s test- och demonstrationsanläggningar inom inter- vallet 60–80 procent. Utfall: 61 procent.

5. I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerförmåga” uppnå minst 78 procent positiva svar. Utfall: 73 procent.

6. I RISE:s kundundersökning ska Nöjd- kundindex uppnå minst 75 procent positiva svar. Utfall: 72 procent.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 365 (355) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 182 (178) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3 396	3 568
Rörelseresultat	-84	63
Resultat före skatt	-106	54
Nettovinst	-85	47
- varav hänförbart till minoritet	8	9
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3 918	3 749
Anläggningstillgångar	1 978	2 019
Eget kapital	948	1 041
- varav minoritet	77	70
Nettoskuld	70	200
Operativt kapital	1 018	1 241
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,5	1,8
Avkastning - eget kapital, %	-8,9	4,6
Avkastning - operativt kapital, %	-7,5	5,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,2
Soliditet, %	24,2	27,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	115	205
Anslag, mnkr	1 577	1 571
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	502	868
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	1 218	1 287
Sjukfrånvaro, %	2,8	2,8
Antal anställda i medeltal	2 828	2 662
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

3	2,3				60
2				1,8	40
				1,1
1	0,5				20			19
0						0
-1					-20		-25	-7,7
-2				-2,5	-40			-53
-3					-60
	2016 2017			2018 2019 2020			2016 2017	2018 2019 2020
		Mål: ≥3%					Mål: 20–60%
			Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

39 61 50 50 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 61

69

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bolaget är ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionsned- sättning. Samhall har cirka 25 000 medarbetare på närmare 600 orter. Ägaren ser Samhall som ett effektivt arbetsmarknadsverktyg som skapar arbeten åt personer med funktions- nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden, till exempel arbetsplats- och fastighetsservice, lager och logis- tik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.

Ordf: Cecilia Schelin	Vd: Sara Revell Ford
Seidegård

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Bertil Carlsén, Hillevi Engström, Lars Engström, Angelica Frithiof, Leif Ljungqvist och Ylva Thörn. Nyval av Ylva Berg och Lars Täuber vid stämman 2021, Helen Fasth Gillstedt avgick Arb rep: Ann-Christin Andersson, Hans Abrahamsson, Pia Litbo Arb suppl: Kenneth Hasselberg,

Viktiga händelser 2020

• Samhall erbjöd totalt 7 447 personer anställning eller påbörjad praktik.

• Omställning av verksamheten på flera ställen för att hantera pandemin.

• Ägarens mål uppnåddes i de flesta fall men övergångar till annan arbetsgivare påverkades negativt av pandemin.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 5 procent. Utfallet var 16 (6) procent vilket främst förklaras av ersättning för sjuklönekostnader under pandemin samt en viss ökad brut- tovinst.

• Kapitalstruktur: Soliditet om minst 30 procent. Utfallet var 39 procent.

• Utdelning: Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Mål för hållbart värdeskapande

• Medarbetare i arbete (MIA-faktorn): Långsiktig målfaktor 2,5. År 2020 var målet att fortsätta minska MIA. Utfall: 3,2 (3,3), vilket innebär att målet uppnåddes.

• Engagemangsindex: Mål över tid minst 71. I 2020 års undersökning ingick endast tjänstemän (vartannat år alla medarbe- tare). Utfall: 80. För samtliga medarbetare uppgick utfallet till 71 under 2019.

• Arbetsolyckor: Mål –50 procent i antal

2023 jämfört med 2018. Utfall: –45 pro- cent (–19).

Ekonomiska mål och uppföljning

• Rekryteringssamarbeten: Mål minst

50 procent av övergångarna sker genom rekryteringssamarbeten till 2025. Utfall: 24 procent (15).

• Halvera miljöpåverkan: Mål minskning med 50 procent av koldioxidutsläpp 2025 jämfört med 2018. Utfall: –7 procent (–1).

• Fossilfri fordonsflotta: Mål 100 procent

fossilfri fordonsflotta 2030. Utfall: 27 pro cent (25).

• Nöjd kund: Mål 8,5 till 2025. Utfall: 7,8. (7,7) i bolagets årliga kundundersökning.

• Ansvarsfulla leverantörskedjor: Mål 100

procent till 2023. Utfall: 77 procent (55). Mäts genom hur stor andel som genom- gått hållbarhetsanalys de senaste tre åren.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen inne- fattade för 2020 att:

• Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 32,7 miljoner lönetimmar. Utfall: 32,6.

• Samhall ska erbjuda tidsbegränsad anställ- ning med lönebidrag för utveckling i anställning, LFU, uppgående till minst 4,07 miljoner lönetimmar. Utfall: 4,04.

• Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent. Utfall: 63 procent.

• Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer. Utfall: 1 137 över- gångar, vilket är en effekt av pandemin som negativt påverkat möjligheten till rekryteringssamarbeten.

Maria Sköld Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 335 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 162 (155) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	9 406	9 130
Rörelseresultat	282	16
Resultat före skatt	297	77
Nettovinst	232	74
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 188	3 794
Anläggningstillgångar	613	262
Eget kapital	1 578	1 346
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2 818	-2 802
Operativt kapital	-1 240	-1 456
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	3,0	0,2
Avkastning - eget kapital, %	15,6	5,6
Avkastning - operativt kapital, %	-20,9	-1,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,8	-2,1
Soliditet, %	38,9	35,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	103	114
Anslag, mnkr	6 293	6 080
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	3 012	3 114
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	52	102
Sjukfrånvaro, %	16,3	14,3
Antal anställda i medeltal	20 699	20 654
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja	(RFR 2)
Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

	Re, %									Soliditet, %
20								15,6	50		42
									40					36		39
10						7,6							35		35
0							5,7		30
		-11,6							20
-10									10
-20					-18,2				0
		2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020
			Mål: 5%									≥30%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

62 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
42	58	36	64	56	44	Kvinnor
						Män
Anställda		Ledning		Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

70

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Saminvest AB ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) finansiera inno-

Ordf: Marianne

Vd: Peder Hasslev

vativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya

Dicander Alexandersson

team på venture capital-marknaden och Saminvest ska investera i fonderna tillsammans

Statens ägarandel: 100%

med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull hantering och avveck-

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022

ling av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och Fourier-

Ordf: Marianne Dicander Alexandersson

Led: Mengmeng Du, Alexandra Nilsson, Ulrika

transform. Saminvests fondinvesteringar finansieras av kapital från de statligt ägda bolagen

Nordström, Anders Wiger, Hans Ek och Lennart

Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka den 1 januari 2017 tillfördes Saminvest som

Jacobsson Rev: Magnus Svensson Henryson

dotterbolag. Dotterbolagen, vilka primärt gjort direktinvesteringar i onoterade företag,

(PwC)

har upphört att nyinvestera och Saminvest ansvarar för avvecklingen av verksamheterna.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

420 (415) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Mål för hållbart värdeskapande

uppgår till 210 (207) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2020

Saminvests strategi för att främja hållbar till-

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

• Under året har 846 mnkr utfästs till

växt genom investeringar i innovativa bolag

Nyckeltal

år 2020

år 2019

nya fondinvesteringar.

vilar på tre fundament som hjälper Saminvest

Resultaträkning, mnkr

• Med anledning av pandemin har en

att utvärdera investeringar och skapa värde:

plattform skapats för saminveste-

Ansvarsfull investerare, aktiv utveckling av

Nettoomsättning

2

2

Rörelseresultat

-521

386

ringar med utvalda fonder genom

ekosystemet och ekonomisk stabilitet – ever-

Resultat före skatt

401

564

Annexstruktur Coinvest som ett alter-

green. Inom området ansvarsfull investerare

Nettovinst

384

566

nativ när privata syndikeringspart-

har bolaget fokus på följande områden:

ners saknas. Under året har två fon-

• Klimatperspektiv: Andel fonder som rap-

- varav hänförbart till minoritet

0

0

der skrivit avtal med Annexstruktur

porterar vilka innehav som bidrar till kli-

Balansräkning, mnkr

Coinvest om totalt 150 mnkr.

matutmaningarnas lösning (mäts fr.o.m.

Balansomslutning

5 973

5 581

• Totalt 219 investeringar i enskilda

2021) och Saminvests eget klimatavtryck.

Anläggningstillgångar

842

1 603

företag har genomförts av de fonder

• Affärsetik och transparens där antal

Eget kapital

5 942

5 558

och affärsängelprogram som Sam-

väsentliga incidenter avseende Samin-

- varav minoritet

0

0

invest har investerat i sedan start,

vests egen organisation, fonder eller

Nettoskuld

-27

-11

varav 98 genomfördes under året.

affärsängelprogram följs upp. Målet om

Operativt kapital

5 915

5 548

• 11 av dotterbolagens innehav avyttra-

noll incidenter uppnåddes under 2020.

Övriga nyckeltal

des; sammanlagda exitlikvider och

utdelningar motsvarade 1 579 mnkr.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Avkastning - eget kapital, %

6,7

10,7

Avkastning - operativt kapital, %

-9,1

7,3

Saminvests investeringar ska vara marknads-

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

0,0

0,0

Mål och uppföljning

kompletterande, vilket innebär att det vid

Soliditet, %

99,5

99,6

tidpunkten för Saminvests investering inte

Ekonomiska mål

Bruttoinvesteringar, mnkr

389

147

finns privat kapital i tillräcklig omfattning.

• Lönsamhet: Det egna kapitalet ska växa

Anslag, mnkr

0

0

Syftet med Saminvest är att utveckla och för-

i takt med inflationen över en rullande

Utdelning, mnkr

0

0

nya det svenska näringslivet och skapa fler

tioårsperiod. Det egna kapitalet uppgår

Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e

3

-

växande företag i hela Sverige. Genom att

till 5,9 miljarder kronor per den 21

Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e

76

-

Saminvests investeringar stimulerar det pri-

december 2020 och var vid Saminvests

Sjukfrånvaro, %

2,0

1,2

vata kapitalet att satsa på nya segment och i

start 5,0 miljarder kronor.

Antal anställda i medeltal

12

13

huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att

•

Kapitalstruktur: Räntebärande skulder

utveckla marknaden för venture capital och

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

Ja

samt ingångna kreditmöjligheter ska

ekosystemet för finansiering av innovativa

Bestyrkt GRI-rapport

Ja

uppgå till maximalt 10 procent av balans-

bolag med hög tillväxtpotential. Vid investe-

Redovisar enligt IFRS

Ja

omslutningen. Inga räntebärande skulder

ringar i så kallade såddfonder kan Saminvest

eller ingångna kreditmöjligheter fanns

Prioriterade globala mål

göra undantag från kravet på privat medfi-

vid räkenskapsårets utgång.

nansiering. Mål enligt processen för uppdrags-

• Utdelning: Ordinarie utdelning utgår ej.

mål beslutades på bolagets årsstämma 2020

Ekonomiska mål och uppföljning

och framgår av bolagets årsredovisning.

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Eget kapital, mdkr

Skuldsättningsgrad, %

8

12

6

5,9

10

8

Könsfördelning, %

4

6

2

4

2

50

50

50

50

57

43

0

Kvinnor

0

0

2016

2017

2018

2019

2020

2016

2017

2018

2019

2020

Män

Anställda

Ledning

Styrelsea)

Mål: tillväxt ≥ inflation

Mål: <10%

a) Valda för 2021/2022

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 63

71

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flyg

bolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett

konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på

den internationella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de natio- nella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016, nyemission hösten 2017 och den rekapitalisering som genomfördes under 2020, har svenska staten 21,8 procent av rösterna i SAS. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. SAS strategiska prioriteringar är att: 1) Vara det främsta flygbolaget för Skandi naviens frekventa resenärer 2) Säkerställa full konkurrenskraft i bolagets operativa modell

3) Säkerställa en enhetlig flygplansflotta 4) Visa globalt ledarskap inom hållbart flygresande.

Ordf: Carsten Dilling	Vd: Anko Van der Werff
	(tillträdande)

Statens ägarandel: 22%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Carsten Dilling Led: Monica Caneman, Lars-Johan Jarnheimer, Kay Kratky och Oscar Stege Unger. Nyval av Nina Bjornstad, Henriette Hallberg Thygesen och Michael Friisdahl vid stämman 2021, Dag Mejdell, Liv Fiksdahl och Sanna Suvanto-Harsaae avgick Arb rep: Christa Ceré, Endre Røros, Cecilia van der Meulen Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Viktiga händelser 2020

• Reserestriktioner till följd av pande- min innebar en kraftigt minskad efterfrågan på flygresor under året.

• SAS har vidtagit omfattande åtgärder för att anpassa verksamheten och kostnadsstrukturen till en marknad med lägre efterfrågan.

• En rekapitaliseringsplan har imple- menterats som har medfört att bola- get ökade likviditeten med 12 mdkr och det egna kapitalet med 14,25 mdkr.

• Takten i arbetet med att minska koldi- oxidutsläppen har ökat och bolagets mål att minska de totala koldioxidut- släppen med 25 procent (jämfört med 2005) ska nu vara uppnått 2025, fem år tidigare än planerat.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

• Lönsamhet: ROIC över 5 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var –27 pro- cent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuld/EBIT- DAR under 3,5x. Utfallet var –9,2x.

• Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 67 procent.

Mål för hållbart värdeskapande

• Reducera totala koldioxidutsläpp med

25 procent (jämfört med 2005). Sedan

2005 har det totala koldioxidutsläppet minskat med 57,6 procent.

• SAS mål för 2030 är bland annat:

– Inblandning av hållbart flygbränsle motsvarande all SAS inrikestrafik

(i genomsnitt 18 procent de senaste fem åren). Under 2019/2020 användes omkring 670 ton hållbart flygbränsle.

– Reducera buller med 50 procent jäm- fört med 2010.

• Reducera koldioxidutsläppen med 50 procent (jämfört med 2005) till 2050.

SAS har identifierat en potentiell möjlig het att minska koldioxidutsläppen med

50 procent till 2030 om förutsättningarna

är de rätta och det finns ett stödjande regulatoriskt ramverk.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 630 (630) tkr, arvode till vice ordförande uppgår till 420 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (320) tkr.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	20 513	46 112
Rörelseresultat	-9 549	1 166
Resultat före skatt	-10 151	794
Nettovinst	-9 275	621
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	57 433	34 012
Anläggningstillgångar	45 101	22 281
Eget kapital	10 490	5 372
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	18 899	328a)
Operativt kapital	29 389	5 700
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-46,6	2,5
Avkastning - eget kapital, %	-427,0	14,0
Avkastning - operativt kapital, %	-54,4	22,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,8	0,1
Soliditet, %	18,3	15,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	7 622	6 207
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, MtCO2e	1,8	4,2
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	8 600	9 800
Sjukfrånvaro, %	4,2	5,7
Antal anställda i medeltal	7 568	10 445
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

	Lönsamhet							Kapitalstruktur
	ROIC, %							Nettoskuld/EBITDAR, ratio
20		12			13	14	8
									3,2	3,1		3,7
10						8	4				2,7
0							0
-10							-4
-20						-27	-8
-30 2016							-12					-9,2
					2017	2018 2019 2020			2016 2017 2018 2019 2020
			Mål: >5%						Mål: <3,5 ggr
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

64 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

a) Exkl. IFRS 16.
Könsfördelning, %
		29
36	64	71	38	63	Kvinnor
					Män
Anställda		Ledning	Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

72

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SBAB Bank AB (publ) erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsfören- ingar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och ban- kens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, kompletterad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit mark- nadsandelar.

Ordf: Jan Sinclair

Vd: Klas Danielsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Jan Sinclair Led: Lars Börjesson, Inga-Lill Carlberg, Daniel Kristiansson, Jane Lundgren- Ericsson, Johan Prom, Leif Pagrotsky och

Viktiga händelser 2020

• Genom att stärka SBAB:s kapitalbas med hela 2019 års resultat och inte lämna utdelning ökade och säkerställ- des SBAB:s möjligheter att fortsatt ta ansvar för en väl fungerande bostads- kreditmarknad under pandemin.

• SBAB hade Sveriges nöjdaste kunder 2020, både för bolån till privatperso- ner och fastighetslån till företag och bostadsrättsföreningar enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI).

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent. Avkastningen uppgick till 10,8 procent.

• Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kapi- talkrav. Kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kärnpri- märkapitalkrav. Både målet för total kapi- talrelation och kärnprimärkapitalrelation överstegs, med 5,4 respektive 5,4 pro- centenheter.

• Utdelning: Lägst 40 procent av årets vinst efter skatt. Ingen utdelning beslu- tad för verksamhetsåret 2020 för att stärka SBAB:s kapitalbas mot bakgrund av betydande osäkerhet kring framtida kapitalkrav och fortsatt tillväxt i kredit- givningen.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart värdeskapande

Följande mål gällde för 2020:

• Sunda finanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekonomiska målen.

• Ansvar och transparens:

Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s

placering i Hållbarhetsindex: topp 3. Faktisk placering var topp 2.

Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå:

90 procent. Utfallet var 83 procent. Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöj- daste bolåne- och fastighetslånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: topp 3 och topp 3. Utfallet var 1:a och 1:a.

• Attraktiv arbetsplats:

Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jämställdhet mellan kvinnor/män i chefs- positioner (inom spannet): 45–55 procent. Faktiskt utfall blev 49/51 procent.

Delmål 2 – Medarbetarupplevelse: Andel medarbetare som anser att SBAB är en mycket bra arbetsplats: >90 procent. Utfallet var 94 procent.

Delmål 3 – Engagerade medarbetare: Total Trust Index: >85 procent. Utfallet blev 87 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Synnöve Trygg Arb rep: Anders Heder,

Margareta Naumburg Arb suppl: Kristina Ljung,

David Larsson Rev: Patrick Honeth (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

505 (475) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 244 (230) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto	3 747	3 473
Provisionsnetto	-24	-14
Nettoresultat fin. poster	-38	26
Övriga rörelseintäkter	43	36
Totala intäkter	3 728	3 521
Rörelseresultat	2 361	2 308
Resultat före skatt	2 361	2 308
Nettovinst	1 839	1 788
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	511 359	475 532
Utlåning till allmänheten	422 835	383 807
Eget kapital	23 639	21 581
- varav minoritet	0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %	-0,0	-0,0
Avkastning - eget kapital, %	10,8	11,7
Kärnprimärkapitalrelation, %	13,4	13,1
Total kapitalrelation, %	17,6	20,1
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	1	12
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	54	40
Sjukfrånvaro, %	3,6	3,1
Antal anställda i medeltal	734	683
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %								Kärnprimärkapitalrelation, %							%
25								50							100
20								40	32,2		32,2				80
15	12,3			12,5	12,1	11,7	10,8	30							60	40	40	40
10								20				12,5			40
													13,1	13,4
5								10							20				0	0
0								0							0
	2016			2017	2018	2019	2020		2016		2017	2018	2019	2020
																2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥10%								Mål: ≥8,6%						Mål: ≥40%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

54 46 44 56 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 65

73

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Aktiebolaget Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring. SEK ska vara en marknadskompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra statliga export- främjande aktörer samt med banker och andra finansiella aktörer. Att administrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Ordf: Lars Linder-	Vd: Magnus Montan
Aronson	(tillträdande)

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Lars Linder-Aronson Led: Anna Brandt, Reinhold Geijer, Hanna Lagercrantz, Hans Larsson och Eva Nilsagård. Nyval av Lennart

Viktiga händelser 2020

• Nyutlåning om 125 mdkr, var den hög- sta utlåningsvolymen i bolagets histo- ria. Räntenettot blev det näst högsta någonsin, 1 946 mnkr.

• Den låneram SEK har i Riksgälden utö- kades från 125 till 200 mdkr, varav 15 mdkr för SEK:s kommersiella utlåning som en krisåtgärd för att möta export- industrins ökade finansieringsbehov.

• Bolaget etablerade sig på marknaden för gröna obligationer i svenska kronor och emitterade fem gröna obligationer.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 6 procent över tid, under 2020 uppgick den till 4,9 procent. Lönsamheten har under de senaste fyra åren tyngts av resolutionsavgiften som 2020 uppgick till 86 (169) miljoner kronor.

• Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska uppgå till mellan 2 och 4 procenten- heter över det av Finansinspektionen kommunicerade kravet (15,0 procent), och kärnprimärkapitalrelationen till minst 4 procentenheter över kravet (9,5 procent). Utfallet för målen var 6,8 res- pektive 12,3 procentenheter över kravet.

• Utdelning: 30 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapitalstruk- tur, framtida kapitalbehov och investe- ringar

Nya ekonomiska mål fastställdes av ägaren på årsstämman i mars 2021.

Mål för hållbart värdeskapande

• Grön finansiering: Målet för antal gröna lån under 2020 var 12 och utfallet blev 11.

Ekonomiska mål och uppföljning

• Hållbar arbetsplats: SEK mäter och följer upp två index för att säkerställa en håll- bar arbetsplats. Årets målsättning var att Empowerment (som bl.a. innefattar moti- vation och befogenheter) skulle överskrida indexvärde 80. För Attraktiv arbetsgivare var målsättningen ett värde över 85. Utfallen blev 77 respektive 81. Resultatet visar på en positiv rörelse mot en hållbar arbetsplats även om de ambitiösa målen inte uppnåddes under året.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls- uppdrag. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförandet ska utvärderas genom (a) mätning av det mervärde som SEK adderar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog. Målet är att SEK:s export- krediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förvänt- ningar och att det svenska exportkreditsyste- met är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

a) Kundundersökningen som sker vartannat år genomfördes under 2020 och visade att 80 procent (mål > 60 procent) av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK:s krediter bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 80 procent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 67 procent anser att det svenska export- kreditsystemet är bättre jämfört med sys- temen i viktiga konkurrentländer.

b) Löpande intressentdialoger har genom- förts under året, bland annat arrangerade SEK och EKN en gemensam intressent- dialog där frivilligorganisationer och ägar- representanter deltog.

Jacobsen vid stämman 2021, Cecilia Ardström och Ulla Nilsson avgick

Rev: Anneli Granqvist (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 505 (485) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 244 (233) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto	1 946	1 717
Provisionsnetto	-42	-33
Nettoresultat fin. poster	83	226
Övriga rörelseintäkter	0	0
Totala intäkter	1 987	1 910
Rörelseresultat	1 238	1 304
Resultat före skatt	1 238	1 304
Nettovinst	968	1 027
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	335 399	317 296
Utlåning till allmänheten	171 562	163 848
Eget kapital	20 064	19 082
- varav minoritet	0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %	0,1	0,0
Avkastning - eget kapital, %	4,9	5,5
Kärnprimärkapitalrelation, %	21,8	20,6
Total kapitalrelation, %	21,8	20,6
Utdelning, mnkr	290	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	0	0
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	9	16
Sjukfrånvaro, %	2,1	2,5
Antal anställda i medeltal	248	241
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %									Total kapitalrelation, %							%
10								25		25,1			20,1	20,6	21,8	50
												23
8								20								40
6								15								30	30		30	30		30
						5,5
4	4,6			4,5			4,9	10								20
					3,6
2								5								10
																					0
0								0								0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥6%									Mål: 17,0–19,0%						Mål: 30%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

66 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

50 50 50 50 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

74

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. SJ är

den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. SJ är huvudsakligen verksamt på marknaden för regionala och långväga resor i Sverige och Norge samt till Köpenhamn. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphandlad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafikmyndigheter). SJ driver både kommersiell trafik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i kon kurrens med andra tågoperatörer samt med bil, flyg och buss. Hållbart företagande är en

naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affär- sidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.

Ordf: Siv Svensson

Vd: Monica Lingegård

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Siv Svensson Led: Ulrika Dellby, Lennart Käll, Per Matses, Ulrika Nordström och Klas Wåhlberg. Nyval av Ulrik Svensson vid stämman 2021 Arb rep: Per Hammarqvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 442 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 193 (180) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2020

• Året inleddes med stark resandeut- veckling men har sedan mitten av mars motverkats av kraftigt minskat resande till följd av pandemin och de åtgärder som myndigheterna vidtagit för att minska smittspridning.

• Monica Lingegård utsågs till ny vd för SJ från den 17 augusti.

• Under året startades SJ:s trafik i Norge där SJ ansvarar för tågtrafiken mellan Oslo och Trondheim. Trafik- paket Nord är SJ:s första upphandlade affär som i sin helhet är utanför

Sverige.

• Öresundstågen startade med SJ som operatör i december.

• SJ tilldelades ansvaret för Krösatågen med trafikstart i december 2021, sam- tidigt upphör SJ att köra Mälartåg.

• Punktligheten för SJ:s tåg i Sverige var den högsta sedan branschens mål om 95 procents punktlighet fastställ- des 2013.

• För att ytterligare stärka likviditeten och öka den finansiella flexibiliteten har bolaget tecknat ett avtal om en kreditfacilitet på 1 500 mnkr samt för att delfinansiera inköp av nya snabb- tåg har bolaget tagit upp lån på 1 500 mnkr.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfall: –41,5 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings-

grad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfall: 0,19 ggr.

• Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resul- tat. Ingen utdelning beslutad för 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

• Punktlighet: Punktligheten för SJ:s lång- distanståg uppgick till 88 procent. Målet för 2020 var 95 procent. Medeldistanstå- gens punktlighet uppgick till 94 procent. Målet för 2020 var 95 procent. Kortdi- stanstågens punktlighet uppgick till 95 procent. Målet för 2020 var 95 procent.

• Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt Statistiska centralbyråns definition: Mål för 2020 var 18 procent och utfallet var 18 procent.

• Hot och våld, andel medarbetare som har upplevt hot och våld: Under 2020 uppgav hälften av alla tågvärdar att de varit utsatta för hot och våld i arbetet det senaste året. Enligt SJ är utvecklingen kring andel medarbetare som utsätts för hot och våld oacceptabel och bolaget har ytterligare stärkt fokus på att minska hot och våld från resenärer.

• Marknadsandel jämfört med flyg: Mål och utfall anges inte av konkurrensskäl.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	5 529	8 602
Rörelseresultat	-1 867	772
Resultat före skatt	-1 875	776
Nettovinst	-1 491	619
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	9 282	9 729
Anläggningstillgångar	6 168	6 381
Eget kapital	3 652	5 170
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	703	-747
Operativt kapital	4 355	4 423
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-31,5	9,0
Avkastning - eget kapital, %	-33,8	12,5
Avkastning - operativt kapital, %	-41,5	16,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	-0,1
Soliditet, %	39,3	53,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	674	649
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	18 986	4 183
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	33	40
Sjukfrånvaro, %	6,5	4,9
Antal anställda i medeltal	3 940	3 794
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur								Utdelning
Rop, %								Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
25	20			16,4	11,4	16,2	2								100
10															80
							1
-5								0								60	40	50	50
-20									0		-0,1	-0,1	-0,1	0,2		40
-35						-41,5	-1								20				0	0
-50							-2 2016								0
	2016 2017				2018 2019 2020						2017	2018	2019	2020			2016 2017 2018 2019 2020
		Mål: ≥7%								Mål: 0,5–1,0 ggr							Mål: 30–50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

40 60 36 64 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 67

75

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS-tjäns- ten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommu- ner och landsting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår.

SOS Alarms centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap. Dessutom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster.

Ordf: Ulrica Messing

Vd: Maria Khorsand

Statens ägarandel: 50%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Ulrica Messing Led: Lena Dahl, Alf Jönsson, Inge Lindberg, Erik Tranaeus, Marie Ygge, Peter Olofsson, Hampus Magnusson och Ann Persson Grivas Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen Arb suppl: Johan Magnusson, Eva Lundmark

Viktiga händelser 2020

• Pandemin medförde betydligt fler inkommande samtal till SOS Alarm jämfört med föregående år.

• Den extra belastningen under året påverkade inte bolaget negativt eko- nomiskt och resultatet blev bättre än föregående år med en ökad omsätt- ning till följd av nya avtal och ökad ersättning för att hantera informa- tionsnumret 113 13.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen i kon- cernen ska uppgå till minst 2 procent. Utfall: 4,9 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska i kon- cernen uppgå till 25–35 procent med ett riktvärde om 30 procent. Utfall: 52 pro- cent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål, strategi och investe- ringsbehov. Utfall: Utdelning avseende 2020 enligt policy (50 procent av årets resultat) motsvarande 27,3 miljoner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Vi är stolta och kompetenta medarbetare. Mäts via ambassadörskap (eNPS) med mål 2022 ≥ 20. Utfall: 21.

• Vi levererar med träffsäkerhet och kvali- tet. Mäts via kundnöjdhet (index) med mål 2022 ≥ 80. Utfall: 75.

• Vi erbjuder innovativa lösningar som skapar mervärde för våra kunder. Mäts

Ekonomiska mål och uppföljning

via kundnöjdhet (index) med mål 2022

≥ 80. Utfall: 72.

• Vi utvecklar nästa generations IT-platt- form. Mäts via definierade leverabler med mål 2022 om att leverablerna nåtts. Utfall: Ja, leverablerna för 2020 har utförts.

• Vi har ett högt förtroende hos allmän- heten. Mäts via allmänhetens förtroende

(index) med mål 2022 ≥ 85. Utfall: 85.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Svarstid 112:

– Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder. Utfall: 9,2 sekunder, målet uppnåddes inte.

– Genomsnittlig svarstid för 92 procent av samtalen ska vara högst 15 sekunder.

Utfall: 83 procent av samtalen fick svar inom 15 sekunder, målet uppnåddes inte.

– Längsta svarstid 30 sekunder. Utfall: 95 procent av samtalen fick svar inom 30 sek under, målet uppnåddes inte.

Tid till identifierat hjälpbehov:

– Tiden från tidpunkten då den hjälpsökan- des anrop inkommer till anropskön för 112 till tidpunkten då operatören sätter index i

112ärendet (identifierat hjälpbehov) ska senast 2019 inte överstiga 40 sekunder i genomsnitt. Utfall: 24 sekunder, målet uppnåddes.

Nöjda kunder inom samhällsuppdraget:

– Nöjd kundindex (NKI) ska uppgå till lägst

71 inom området Alarmering och Bered- skap. Utfall: 75, målet uppnåddes.

– Förtroendeindex ska uppgå till lägst index

70. Utfall: 85, målet uppnåddes.

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 222 (205) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 104 (96) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 324	1 257
Rörelseresultat	65	33
Resultat före skatt	68	36
Nettovinst	53	28
- varav hänförbart till minoritet	2	1
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	746	706
Anläggningstillgångar	371	359
Eget kapital	385	333
- varav minoritet	4	4
Nettoskuld	-336	-376
Operativt kapital	49	-43
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4,9	2,7
Avkastning - eget kapital, %	15,9	8,4
Avkastning - operativt kapital, %	2 285,5	-97,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,9	-1,1
Soliditet, %	51,6	47,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	187	122
Anslag, mnkr	317	305
Utdelning, mnkr	27	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	0	311
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	7,0	5,8
Antal anställda i medeltal	1 113	1 096
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %									Soliditet, %							%
10				8,8				60							51,6	100
												46,1	47,6	47,2
8					6,9											80
	5,7							40		32,6
6							4,9									60			50		50
4						2,7		20								40
2																20
								0									0	0		0
0																0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥2%									Mål: 25–35%						Mål: ≥50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

68 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

67 33 33 67 44 56

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

76

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för kunder med höga säkerhetskrav och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kunderna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Försvarsmakten och Försvarets materiel- verk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säker- hetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets cirka 165 medarbetare. Bola get har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verksam- het är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.

Ordf: Eva Landén

Vd: Åsa Hedenberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Eva Landén Led: Mikael Lundström, Pierre Olofsson, Erik Tranaeus, Maj-Charlotte Wallin och Åsa Wirén. Nyval av Sanela Ovcina vid stämman 2021, Carin Götblad avgick

Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg

Arb suppl: Kajsa Marsk Rives, Roger Törngren

Rev: Helena Ehrenborg (PWC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 280 (270) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2020

• God ekonomisk utveckling i och med fortsatt stabila hyresintäkter och för- bättrat förvaltningsresultat.

• Aktivt och nära samarbete med Krimi- nalvården i syfte att hjälpa dem lösa platsbristen.

• Pandemin har påverkat bolaget i mycket begränsad omfattning.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 8 procent, baserat på resul- tat efter skatt efter återläggning av värde- förändringar och uppskjuten skatt.

Utfall: 9,9 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditet 25–35 pro-

cent. Utfall: 39,5 procent.

• Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg- ning av årets värdeförändringar och där- till hörande uppskjuten skatt med beak- tande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning. Utfall: Utdelning avseende 2020 enligt policy (50 procent av årets resultat) motsvarande 604 miljo- ner kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Aktiv kompetensförsörjning (genomföra minst en aktivitet per enhet som främjar likabehandling). Mål 2020: 100 procent av enheterna ska ha genomfört minst en aktivitet. Utfall: 80 procent.

• Bäst på säkerhet (bibehållet ISOcertifi kat för informationssäkerhet). Mål 2020:

Bibehållen certifiering för informations säkerhet. Utfall: Bibehållen certifiering.

• Skapa värde för kund (investera ett mini- mumbelopp). Mål 2020: Investera 1,2 miljarder kronor. Utfall: 1,041 miljarder konor.

• Ansvar för miljö och klimat: Minska koldioxidutsläppen från inköpt energi med 75 procent mellan 2012 och 2030. Mål 2020: Minskning med 59 procent (basår 2012). Utfall: –67 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

uppgår till 134 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	2 393	2 261
Värdeförändringar	-403	726
Rörelseresultat	1 276	2 302
Resultat före skatt	1 138	2 170
Nettovinst	888	1 717
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	31 454	30 814
Anläggningstillgångar	30 573	29 982
Eget kapital	12 409	12 091
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	13 125	12 991
Operativt kapital	25 534	25 081
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	53,3	101,8
Avkastning - eget kapital, %	9,9	9,9
Avkastning - operativt kapital, %	5,0	9,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	1,1
Soliditet, %	39,5	39,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 249	1 235
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	604	570
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	161	922
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	3 101	3 602
Sjukfrånvaro, %	1,8	1,6
Antal anställda i medeltal	153	158
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet									Kapitalstruktur						Utdelning
Re, %									Soliditet, %						%
25								50							100
20								40		32,2	33,8	38,3	39,2	39,5	75
	13,7
15				12,8	13	9,9	9,9	30							50	50		50	50	50	50
10								20
															25
5								10
0									0						0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥8%								Mål: 25–35%						Mål: 50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
27			57	43
73	67	33			Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 69

77

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med cirka 500 anställda representerade i elva länder. Verksam- heten bedrivs i tre divisioner:

– Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato- sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.

– Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.

– Spacecraft Operations and Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR.

Ordf: Monica Lingegård Vd: Stefan Gardefjord

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Monica Lingegård Led: Anne Gynnerstedt, Gunnar Karlsson, Anna Kinberg Batra, Per Lundkvist, Olle Norberg, Maria Palm och Joakim Reiter. Nyval av Gunilla Rudebjer vid stämman 2021, John Paffett avgick Arb rep: Petrus Hyvönen, Alf Vaerneus Arb suppl: Maria Snäll, Mariann Tapani Rev: Camilla Samuelsson, för bolagen i Sverige (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 297 (270) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 148,5 (135) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2020

• Den 14 oktober invigde rymdminister Matilda Ernkrans den testbädd som regeringen 2018 beslutade att del- finansiera. Vid invigningen annonse- rade statsrådet att regeringen beslu- tat att gå vidare med planerna att vidareutveckla Esrange med förmåga att skjuta upp satelliter.

• I december introducerade SSC en satsning på ett nytt tjänstesegment för att bättre och enklare nyttja rymd- data för att befrämja hållbar utveck- ling. Ett nytt bolag – GlobalTrust – har etablerats i Storbritannien.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst 6 procent.

• Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning.

• Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt.

Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

• SSC:s tjänster bidrar till Agenda 2030 och genererar lönsam tillväxt. Därmed levere- rar vi värde för såväl SSC som för sam- hället i stort.

• Esrange ska utvecklas till att bli världens mest mångsidiga och hållbara rymdbas.

• SSC ska minska sina koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalets målsättning att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader.

• SSC ska vara marknadsledande (rankad 1–2) inom samtliga affärssegment där bolaget är verksamt och erkänd som en respekterad aktör inom industrin.

• SSC ska vara en attraktiv arbetsgivare.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

• För Science Services:

1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange.

2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster.

• För SSC: Bolaget ska med hjälp av en sär- skild intressentdialog säkerställa att verk- samheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

• Under 2020 uppgick beläggningsgraden på Esrange till 17 procent, mål minst 70.

• Under 2020 gjordes mätningar vid ett tillfälle avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om

100 procent uppnåddes, mål minst 80.

Nyckeltal		år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 001	1 013
Rörelseresultat		-5	30
Resultat före skatt		-18	23
Nettovinst		-31	10
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		1 378	1 355
Anläggningstillgångar		914	861
Eget kapital		431	475
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		235	190
Operativt kapital		666	665
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %		-0,5	3,0
Avkastning - eget kapital, %		-6,7	2,1
Avkastning - operativt kapital, %		-0,7	5,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,4
Soliditet, %		31,3	35,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		205	171
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e		-	352
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e		-	1 656
Sjukfrånvaro, %		1,4	1,7
Antal anställda i medeltal		530	488
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål
HÅLLBARINDUSTRI,	BEKÄMPA KLIMAT-

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet									Kapitalstruktur								Utdelning
Rop, %									Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
8					8			0,8								50
6								0,6							0,5	40
4						5										30
	2							0,4		0,4	0,3		0,4
2																20
0								0,2					0,2			10
				-2			-1											0	0	0	0	0
-2								0,0								0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥6%									Mål: 0,3–0,5 ggr							Mål: ≥30%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

70 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

INNOVATIONEROCH	FÖRÄNDRINGARNA
INFRASTRUKTUR
Könsfördelning, %
25	33
75	67	56	44	Kvinnor
				Män
Anställda	Ledning	Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

78

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Statens Bostadsomvandling AB Sbo, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastig- heter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygg- hets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktureringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter

med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är till-

gängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till mins- kade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostads- marknaden är i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

		Viktiga händelser 2020							erbjuda fler en god boendemiljö i moderna
									och tillgänglighetsanpassade bostäder
		• I december fick Sbo ett kapitaltillskott							genom att:
				om 300 mnkr.					• Omvandla fastigheter och tillföra svaga
		• Fem fastigheter har sålts och en har							bostadsmarknader minst 300 moderna
				förvärvats.					bostäder för seniorer senast 2022. Åren
		• Pågående ombyggnationer i sju							2017–2020 har 102 bostäder blivit klara.
									Fram till i dag har man tillskapat 1 040 nya
				kommuner vilket ger 130 lägenheter.
				Dessutom pågår ett antal förstudier.					bostäder, samt moderna lokaler för för-
									skoleverksamhet, i 30-talet kommuner.
	Mål och uppföljning								Pågående dialoger bedöms kunna tillföra
									ytterligare 60 nya moderna bostäder under
	Ekonomiska mål								2021 och fastigheter med omkring 60 nya
	Sbo:s ekonomiska mål är fastställda av bola-								lägenheter är under utredning.
	get men ej på bolagsstämma.								• Efter ombyggnation uppnå en beräknad
	• Lönsamhet: Minst 37 procent av de								genomsnittlig årsenergiförbrukning om
		samlade projektkostnaderna ska ha åter-							85 respektive 80 kWh/kvm och år för
		vunnits då projekten avslutas. Bedöm-							bostäder respektive lokaler. För de senast
		ningen är att cirka 58 procent av projekt-							färdigställda fastigheterna uppnåddes en
		kostnaderna (inklusive nedskrivningar)							genomsnittlig beräknad årsenergiförbruk-
		har återvunnits.							ning om 91 kWh/kvm och år, en reduk-
	• För minst 80 procent av projekten ska								tion med i snitt 48 procent efter genom-
		omstrukturering av fastigheterna							förda ombyggnadsåtgärder.
		genomföras och inom åtta år bör de säljas							• Bolaget uppnår en driftnettomarginal på
		på marknadsmässiga villkor på den							lägst 62 procent. Utfallet blev 64 procent.
		öppna marknaden. Sbo har under åren							Samhällsuppdrag
		2010–2020 sålt 29 olika typer av fastig-
		heter på 15 orter. Huvuddelen av de							Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att
		fastigheter Sbo äger och förvaltar i dag							praktiskt medverka till att bostadsmarkna-
		är förvärvade år 2008 eller senare.							den kommer i balans på orter med vikande
	• Utdelning: Bolaget ska ej ge någon								befolkningsunderlag. Samhällsuppdraget
		utdelning till ägaren.							följs upp av ägaren genom ägardialoger med
									bolaget samt genom granskning av bolagets
	Mål för hållbart värdeskapande								officiella rapporter. Under 2020 har Sbo
	I strävan efter mer hållbar utveckling ska								fortsatt att omvandla fastigheter till moderna
	Sbo i samarbete med aktuell kommun								och tillgänglighetsanpassade lägenheter för
									främst äldre- och seniorboenden på orter
									med svag bostadsmarknad. Ytterligare fast-
Ekonomiska mål och uppföljning									igheter har utvecklats och färdigställts under
									året. De totala investeringarna i utvecklings-
Lönsamhet
									projekt ökade kraftigt under 2020 och för-
Återvunna projektkostnader, %
									väntas ligga på en hög nivå under 2021–22.
100
80					67				Totalt bedöms Sbo väl ha uppfyllt sitt sam-
60		60				54	59	58	hällsuppdrag under 2020. Mål enligt proces-
40									sen för uppdragsmål har ännu inte utveck-
20									lats.
0
		2016			2017	2018	2019	2020
			Mål: ≥37%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Ordf: Christel Wiman

Vd: Ann Eriksson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Christel Wiman Led: Lars Erik Fredriksson, Håkan Steinbüchel och Jan-Ove Östbrink. Nyval av Jessika Lindgren vid stämman 2021, Brita Saxton avgick Rev: Lars Helgesson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 105 (99) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 52 (49,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	21	21
Rörelseresultat	-17	24
Resultat före skatt	-16	25
Nettovinst	-16	25
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	833	548
Anläggningstillgångar	365	320
Eget kapital	816	532
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-466	-226
Operativt kapital	350	306
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-82,9	110,8
Avkastning - eget kapital, %	-2,3	4,9
Avkastning - operativt kapital, %	-5,3	8,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,6	-0,4
Soliditet, %	98,0	97,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	113	69
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	0,0	0,0
Antal anställda i medeltal	2	2
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

50

50

100

40

60

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 71

79

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar mark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar syssel- sättning och rekreationsmöjligheter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal. Inom ramen för detta har bolaget också etablerat totalt 37 ekoparker runt om i Sverige.

Ordf: Eva Färnstrand

Vd: tf Per Matses

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Eva Färnstrand Led: Marie Berglund, Johan Kuylenstierna, Kerstin Lindberg Göransson, Leif Ljungqvist och Sven Wird. Nyval av Christina Lindbäck och Elisabet Salander Björklund vid stämman 2021, Annika Nordin avgick i dec 2020 Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh

Arb suppl: Lars Djerf, Thomas Esbjörnsson

Rev: Hans Warén (Deloitte)

Viktiga händelser 2020

• Ändrad redovisningsmetod för skogs- tillgångarna har kraftigt höjt tillgångs- värdena.

• Satsningar genomförs för att utveckla bolagets hållbara skogsbruk.

• Lägre priser på skogsråvara minskade bolagets omsättning och resultat.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Direktavkastning ska över tid uppgå till minst 4,5 procent. Direkt- avkastningen minskade till 2,4 procent, främst p.g.a. ökade värden på skogstill- gångarna samt lägre priser på skogsråvara.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 0,3–0,6 ggr. Skuldsättningen minskade till 0,13 (0,30) som en följd av det ökade värdet av bolagets skogstillgångar.

• Utdelning: 65–90 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespåver- kande värdeförändringar. Utdelning lämnas enligt policy.

Mål för hållbart värdeskapande

• Förstahandsvalet för medarbetare samt nöjda entreprenörer och leverantörer: Mål könsfördelning minst 30 procent kvinnor till 2020 och mål 5 procent medarbetare med annan etnisk bakgrund till 2020. Andelen kvinnor ökade till 27 (26) pro- cent och andelen medarbetare med annan etnisk bakgrund till 4,0 (3,9) procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

Målen för Förtroendeindex och Nöjd leverantörsindex var 80 respektive 70, utfallen uppgick till 78 (74) och 70. Målet Nöjd entreprenörsindex utvecklades posi- tivt för delmätningarna inom avverkning, skogsvård och anläggning. Inom logistik var det oförändrat sedan senaste mätning.

• Ledande inom innovation och effektivitet: Målet är att totalproduktiviteten ska öka med 2 procent per år till 2020. Utfallet varierar stort mellan åren och för 2020 minskade produktiviteten med 2,9 pro- cent, beroende främst på leveransvolymer.

• Ledande inom hållbart skogsbruk: Mål att till 2020 ska 99 procent av miljövärdena klaras i skogsbruket utan stor påverkan, vilket mäts med Hänsynsindex. Utsläppen av koldioxid ska minska med minst 30

procent mellan 2010–2020. CO2-utsläpp i ton/levererad km3fub ska till 2020 uppgå till 10. För 2020 uppgick värdet till 11,6.

Hänsynsindex uppgick till 97 (98).

• Det mest lönsamma skogsföretaget på kort och lång sikt med god etik: Direktav- kastningsmålet på 4,5 procent över tid nåddes inte för 2020. Målet ska dock utvärderas över en konjunkturcykel.

Samhällsuppdrag

Sveaskog har ett samhällsuppdrag avseende markförsäljningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produktiva skogs- marken med 2002 som grund. Vid årsskiftet 2020/21 kvarstod ca 27 000 hektar att sälja. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål.

Arvode till styrelsens ordförande utgår med 485 (470) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 197 (185) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	6 597	7 209
Värdeförändringar	12 481	399
Rörelseresultat	13 821	2 093
Resultat före skatt	13 668	1 963
Nettovinst	10 867	1 558
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	87 971	41 549
Anläggningstillgångar	84 154	38 168
Eget kapital	59 493	23 574
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	7 613	7 149
Operativt kapital	67 106	30 722
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	209,5	29,0
Avkastning - eget kapital, %	26,2	6,7
Avkastning - operativt kapital, %	28,2	6,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,1	0,3
Soliditet, %	67,6	56,7
Bruttoinvesteringar, mnkr	271	451
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	850	1 100
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	3 000	11 000
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	4	85
Sjukfrånvaro, %	3,1	3,0
Antal anställda i medeltal	827	807
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur								Utdelning
Direktavkastning, %									Nettoskuldsättningsgrad, ratio							%
10								1,0								100		85			82	88	89
																				75
8								0,8								80
6	4,2			4,8	5,4	4,9		0,6								60
4								0,4								40
							2,4
										0,4		0,4
2								0,2					0,3	0,3	0,1	20
0								0,0								0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥4,5%									Mål: 0,3–0,6 ggr								Mål: 65–90%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

72 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
25
75	67	33	63	38	Kvinnor
					Män
Anställda	Ledning		Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

80

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svedab, är genom sitt delägarskap i Öre- sundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kusttillkust förbindelsen som omfattar både väg och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också

de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.

Ordf: Bo Lundgren

Vd: Ulf Lundin

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Bo Lundgren Led: Lars Erik Fredriksson, Malin Sundvall och Ulrika Hallengren

Rev: Johan Rasmusson (KPMG)

Viktiga händelser 2020

• Resultatandelen i Öresundsbrokon- sortiet blev väsentligt sämre till följd av pandemin, 536 (926) mnkr.

• Under 2020 minskade bolagets kost- nader med 2 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt.

• Bolaget ska disponera sådana av bolags- stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:

a) avveckla fordran på villkorade aktieä- gartillskott,

b) avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,

c) ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till aktie- ägaren.

Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgälds- kontoret är helt återbetalda.

Mål för hållbart värdeskapande

• Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion. Under åren har Svedab därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.

• 100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Från 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.

• Svedab ska på sikt minska energiförbruk- ningen. Energiförbrukningen minskade med 4 procent under året.

• Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Två nya leve- rantörer upphandlades under året.

• Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till kor- ruption under 2020.

• Ingen ska omkomma eller skadas allvar- ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året.

• Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt- seln av anläggningen. Alla synpunkter och frågor ska bemötas och besvaras.

Från 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens budget. För den del av bolagets verksamhet som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbindel- sen enligt ovan gäller följande uppdragsmål:

a) bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.

b) järnväg: målvärde minst 99,6% tillgänglig- het exklusive banarbeten.

Båda tillgänglighetsmålen uppnåddes under året.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 136 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	10	12
Rörelseresultat	475	866
Resultat före skatt	433	832
Nettovinst	340	653
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	6 269	6 531
Anläggningstillgångar	6 196	6 473
Eget kapital	906	1 341
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	4 310	3 496
Operativt kapital	5 216	4 837
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4 665,6	6 954,0
Avkastning - eget kapital, %	30,3	55,9
Avkastning - operativt kapital, %	9,5	19,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	4,8	2,6
Soliditet, %	14,2	20,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	414	634
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	253	653
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	0,0	0,0
Antal anställda i medeltal	3	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej a)

Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Kapitalstruktur								Utdelning
Eget kapital, mnkr								%
1500				1 378		1 341		200		169
1200								160
900			855		996		906	120			93	100	100
600								80
300								40	0
0								0
			2016	2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020
	Mål: ≥500 mnkr								Mål: ≥50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

a) Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro- konsortiet tillämpar IFRS.

Könsfördelning, %

33

67

100

50

50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 73

81

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Svenska skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafikverket admi- nistrerar Skeppshypotek också Delegationen för sjöfartsstöd.

Ordf: Michael Zell	Vd: Arne Juell-Skielse
	(tillträdande)

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Michael Zell Led: Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Ragnar Johansson, Rolf Mählkvist, Kenny Reinhold och Anna Öberg Suppl: Tiziana Cavalli De Lonti, Anders Thyberg, Ann-Catrine Zetterdahl Rev: Mikael Ekberg (KPMG), Sigge Kleen (KPMG)

Viktiga händelser 2020

• Nyutlåningen uppgick till 169 (1 522) mnkr under året.

• Räntenettot sjönk med drygt 13 pro- cent.

• Utlåningsvolymen vid årets utgång var 6,9 (9,2) mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska restriktioner

Lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypo- tekskassan innehåller inga ekonomiska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

• Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 27,4 (22,3) procent.

• Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 28,5 (22,1) procent.

Mål för hållbart värdeskapande

• Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypo- tek ska utvärdera och hantera de hållbar- hetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksamhet och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljövänlig sjöfart.

• Affärsetik och anti-korruption: Skepps- hypotek ska uppfylla internationella stan- darder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka korruption och annan finansiell brottslighet.

• Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med mål-

sättning att hålla CO2-utsläpp på en fort- satt låg nivå. Det är viktigt med ett högt medarbetarengagemang i egen miljö- påverkan. Det är svårt att ställa krav externt om Skeppshypotek inte tar eget ansvar.

• Utfall Hållbar fartygsfinansiering:

Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klassi- ficeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och

”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.

• Utfall Affärsetik och anti-korruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom antikorruption och penningtvätt och ska vid behov genomgå komplette- rande utbildningar inom områdena. System för screening av hållbarhetsrisker såsom politiskt utsatta personer och sank- tionslistor har införskaffats. Vid behov kan även dessa frågeställningar delvis kontrolleras av extern part.

• Utfall Egen miljöpåverkan: Verksamheten har sedan 2010 klimatkompenserat för de

CO2-utsläpp som den genererar. Miljö- certifierade produkter väljs framför andra när det är praktiskt möjligt.

Samhällsuppdrag

Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 156 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 62,4 (55) tkr.

Nyckeltal	år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto	131	151
Rörelseresultat	109	118
Resultat före skatt	109	118
Nettovinst	109	118
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8 637	10 177
Utlåning till rederier	6 883	9 226
Eget kapital	2 371	2 266
- varav minoritet	0	0
Övriga nyckeltal
Kreditförlustnivå, %	0,0	-0,1
Avkastning - eget kapital, %	4,7	5,4
Kärnprimärkapitalrelation, %	28,5	22,1
Total kapitalrelation, %	28,5	22,1
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	-	-
Antal anställda i medeltal	8	8
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja	(RFR 2)

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

			29
50	50	100	71

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

74 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

82

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Koncernen Svenska Spel är organiserad i tre affärsområden med separata spelkonton och kunddatabaser. AB Svenska Spel har beviljats licens för lotterier samt licens för spel på värdeautomater, dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB har beviljats licens för kommersiellt onlinespel och vadhållning och Casino Cosmopol AB har beviljats licens för

spel på landbaserade kasinon. Svenska Spel är certifierat enligt European Lotteries (EL)

spelansvarsstandard och World Lottery Association (WLA) spelansvarsprinciper. Casino

Cosmopol är certifierat enligt European Casino Association (ECA) Responsible Gaming

Framework. Bolaget har som mål att vara branschledande inom spelansvar för att värna om kunder och bidra till en sundare bransch.

Ordf: Erik Strand

Vd: Patrik Hofbauer

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Gunilla Herlitz, Lars Nilsson, Jens Schlyter, Johan Strid, Fredrik Åhlberg och Anne Årneby. Eva-Britt Gustafsson avgick vid stämman 2021 Arb rep: Peter Andersson, Martina Ravn, Johannes Gustafsson Arb suppl: Veronica Krus, Angela Ankargren Rev: Daniel Wassberg (Deloitte)

Viktiga händelser 2020

• Konkurrensverkets utredning om kla- gomålet att Svenska Spel missbrukar sin dominerande ställning har slut- förts och ärendet avskrivits.

• Samtliga kasinon är tillfälligt stängda sedan mars 2020 p.g.a. pandemin.

• Styrelsen har beslutat att avveckla kasinoverksamheten i Sundsvall.

• 133 mnkr i sponsring av kvinnliga idrottare, vilket motsvarar cirka 55 procent av bolagets sponsringsmedel.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska

uppgå till minst 30 procent. Utfall: 31 procent (29).

• Kapitalstruktur: Soliditet 20–40 pro-

cent. Utfall: 54 procent (39) till följd av att ingen utdelning avseende 2019 års resultat lämnats till ägaren vid tidpunk- ten för mätning.

• Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt och med beaktande av fastställt kapitalstrukturmål så att solidi- teten över tid inte över- eller underskri- der målintervallet. Utfall: Utdelningen för 2020 uppgick till 3,2 miljarder kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Fler av bolagets kunder är medvetna om sitt spelande och gör val utifrån det. Färre av bolagets kunder har/utvecklar spelpro-

blem. Utfall Spelkollsindex: 88a).

• 100 procent av medarbetarna ska ha genomgått utbildning rörande bolagets arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Utfall: 95 pro cent (90). Inom Casino Cosmopol genom- går 100 procent utbildning inom tre månader från anställningens start.

• Andelen medarbetare med utländsk bak- grund inom koncernen ska uppgå till minst 30 procent. Utfall: 34 (34) procent.

• Jämn könsfördelning bland chefer i inter- vallet 45–55 procent. Utfall: 38 (37) pro- cent kvinnor och 62 (63) procent män.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Inom ramen för spellagen (2018:1138) och bolagsordningen ska AB Svenska Spel eller av AB Svenska Spel helägt dotterbolag: erbjuda spelverksamhet på landbaserade kasinon samt spel på värdeautomater på andra platser än kasinon. För dessa spelfor- mer ska Svenska Spel: iaktta särskild mått- fullhet avseende marknadsföring av spel- verksamheten till konsument och ha en inriktning vid marknadsföringen som är socialt ansvarstagande så att den inte uppfat- tas som påträngande utöver de i spellagen, spelförordningen (2018:1475) och av Spelin- spektionen utfärdade föreskrifter ställda kra- ven avseende omsorgsplikt, följa utveck- lingen av problem relaterade till överdrivet spelande och vidta åtgärder för att motverka dessa. År 2019 fastställdes uppdragsmål för Svenska Spel, dessa mål samt utfall redovisas på sidan 27.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 393 (360) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 181 (165) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettospelintäkter	7 674	8 579
Nettoomsättning	5 563	6 011
Rörelseresultat	2 395	2 466
Resultat före skatt	2 386	2 487
Nettovinst	1 874	2 716
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8 632	7 169
Anläggningstillgångar	3 245	3 640
Eget kapital	4 694	2 820
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-4 519	-2 450
Operativt kapital	175	371
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	31,2	28,7
Avkastning - eget kapital, %	49,9	73,4
Avkastning - operativt kapital, %	878,2	452,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-0,9
Soliditet, %	54,4	39,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	255	873
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	3 200	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	239	250
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	132	203
Sjukfrånvaro, %	3,2	4,4
Antal anställda i medeltal	1 147	1 593
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

a) Mäts med nya målgruppsdefinitioner, nya frågeformuleringar och har ett nytt beräkningssätt varför historiska jämförelser inte kan göras.

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Rörelsemarginal, %							Soliditet, %								%
40							80								200					171
						31,2									160
30					28,7		60	58,4			56,4	56		54,4
	22,2		21,8	21,2									39,3		120	99	100	99
20							40
															80
10							20								40				0
0							0								0
	2016		2017	2018	2019	2020		2016			2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥30%							Mål: 20–40%							Mål: ≥80%
Ny definition för rörelsemarginal										Utfall   Nytt mål antaget av bolagsstämman
(mål och utfall) tillämpas sedan 2019.

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

34 66 44 56 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 75

83

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på marknaden. Svevia bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom tra-

fik, mark, bygg och anläggningsområdet. Den svenska infrastrukturmarknaden värde

ras till närmare 120 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för 100 miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg. Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utlägg- ning av asfalt samt vägmarkering. Anläggning erbjuder ny- och ombyggnad av väg, arbeten inom grundläggning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och står för cirka hälften av omsättningen.

Ordf: Mats O Paulsson Vd: Anders Gustafsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Mats O Paulsson Led: Lars Erik Fredriksson, Carina Olson, Anna-Stina Nordmark Nilsson och Andreas Regnell. Nyval av Jeanette Reuterskiöld vid stämman 2021, Charlotte Bergman avgick Arb rep: Oscar Burlin, Thomas Skoog Arb suppl: Håkan Dermark Rev: Jonas Svensson (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 440 (420) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 217 (210) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2020

• Nettoomsättningen minskade något jämfört med föregående år och upp- gick till 8 135 mnkr.

• Årets orderingång minskade från föregående år och uppgick till 8 661 (8 954) mnkr. Orderstocken har dock

ökat och uppgick den sista december till 9 015 (8 488) mnkr.

• Rörelseresultatet ökade till 338 (202) mnkr och rörelsemarginalen förbätt- rades till 4,2 (2,5) procent.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent. Utfallet var 18,9 procent.

• Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till 20–30 procent. Soliditeten uppgick till 33,4 procent.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt, dock med hänsyn tagen till koncernens framtida kapitalbehov samt förekommande investerings- och för- värvsplaner. Utdelning om 251 miljoner kronor lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Mål för hållbart värdeskapande

Se tabell nedan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	8 135	8 181
Rörelseresultat	338	202
Resultat före skatt	348	221
Nettovinst	272	172
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 578	4 543
Anläggningstillgångar	2 235	2 298
Eget kapital	1 529	1 353
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-891	-865
Operativt kapital	638	489
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4,2	2,5
Avkastning - eget kapital, %	18,9	12,0
Avkastning - operativt kapital, %	60,0	70,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,6	-0,6
Soliditet, %	33,4	29,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	363	610
Anslag, mnkr	0	0

Hållbarhetsmål		Utfall 2020	Utfall 2019	Mål 2023
Miljö	Asfalttillverkning kg CO2e /tillverkat ton	4,3	8,7	1,0
	Transporter ton CO2e /omsatt mnkr	2,1	2,2	1,5
	Samtliga medarbetare har gått affärse-			100%
Sunda affärer	tikutbildningen (nytt 2020)	89%	-
	Avtalstäckningsgrad	81%	71%	85%
Attraktiv				20
arbetsgivare	Employee Net Promoter Score (eNPS)	+26	+27
				<3,5 och bäst
Säkerhet	Arbetsskadefrekvens	5,0	3,6	i branschen

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %									Soliditet, %						%
40								50							250
30					31,9			40							200				171
	26,2									32,1	30,5	33,5	29,8	33,4
								30							150
20							18,9															93
								20							100					73
10				12,3													84				51
						12		10							50
0								0							0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020				2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥20%								Mål: 20–30%							Mål: ≥50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

76 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Utdelning, mnkr	251	88
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	19 125	23 726
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	700
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,5
Antal anställda i medeltal	1 875	1 902
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

16	25
84	75	43	57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

84

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens fast ställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedriver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastig- heter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett upp

drag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

Ordf: Åke Svensson

Vd: Jonas Abrahamsson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Åke Svensson Led: Tor Clausen, Nina Linander, Lotta Mellström, Lars Mydland, Eva Nygren, Per Sjödell, Lottie Svedenstedt och Annica Ånäs Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson Arb suppl: Conny Moholi, Mikael

Viktiga händelser 2020

• Totalt reste 10,3 miljoner passagerare till eller från Swedavias flygplatser, en minskning med 74,5 procent.

• Pandemin har präglat flygbranschen och Swedavia kraftigt under året. Swedavia har vidtagit flertal bespa- ringsåtgärder som sammantaget minskar kostnaderna med cirka 1 mdkr och investeringarna lika mycket. Större delen av medarbetarna har varit korttidspermitterade och ett varsel om 800 helårstjänster har full- följts. Flera stora utvecklingsprojekt på Arlanda har pausats.

• Swedavia erhöll ett aktieägartillskott om 2 500 mnkr i oktober 2020.

• Samtliga flygplatser blev helt fossilfria vid utgången av 2020.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6 procent. Utfall: -7,5 procent.

• Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad

om 0,7–1,5 ggr. Utfall: 1,0 ggr.

• Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan 10 och 50 procent av resultatet efter skatt. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verk- samhet, genomförandet av bolagets stra- tegi samt den finansiella ställningen. Vid utvärdering ska särskilt beaktas bolagets bedömda förmåga att framgent uppnå kapitalstrukturmålet. Ingen utdelning lämnades för 2020.

Mål för hållbart värdeskapande

• 85 procent nöjda resenärer 2025. Utfall: 74 procent.

• 75 procent engagerade ledare och med- arbetare 2025. Under 2020 har fyra puls- mätningar skett. Utfall: 77 procent.

• Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten vid utgången av 2020. Swedavias egna utsläpp minskade under året till 83 ton och vid utgången av året var de egna utsläppen 0 ton, målet har upp- nåtts.

• Andelen förnybart flygbränsle ska minst uppgå till 5 procent år 2025. Utfall: 0,15 procent, delmål uppnått.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transport- politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom ramen för transportpolitikens funktions- och hänsynsmål mäta och redovisa utfall för nedanstående sex uppdragsmål:

Uppföljning uppdragsmål	2020	2019
Nöjda resenärer, %	74	76
Antal passagerare inrikes, miljoner	3,6	12,4
Antal passagerare utrikes, miljoner	6,6	27,8
Antal utrikesdestinationer	173	314
Antal haverier eller allvarliga tillbud	2	3
Koldioxidavtryck, kton a)	166	506

Nordenståhl Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 460 (450) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 230 (225) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	2 494	6 235
Rörelseresultat	-1 539	856
Resultat före skatt	-1 672	736
Nettovinst	-1 282	583
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	24 686	22 952
Anläggningstillgångar	21 934	21 038
Eget kapital	10 533	9 440
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	10 231	10 688
Operativt kapital	20 764	20 128
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-63,9	11,4
Avkastning - eget kapital, %	-12,8	6,7
Avkastning - operativt kapital, %	-7,5	4,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,0	1,1
Soliditet, %	42,7	41,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 856	3 460
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	84	320
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	48	60
Sjukfrånvaro, %	3,7	4,4
Antal anställda i medeltal	2 600	3 050
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

a) Avtryck per flygplats vilket inkluderar marktransporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck hänförligt till flygtrafik uppgick till 116 (330), marktransporter 50 (176) och Swedavias egna verksamhet 0,1 (0,3).

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet									Kapitalstruktur						Utdelning
Rop, %									Skuldsättningsgrad, ratio						%
10								2,0							100
5			8,5					1,5							80
				5,1
					4,6	4,6									60
0									1,0		1	1,1	1,1	1	40
-5								0,5		0,7					20
																30	30	0	0	0
-10							-7,5	0,0							0
										2016	2017	2018	2019	2020
	2016			2017	2018	2019	2020									2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥6%								Mål: 0,7–1,5 ggr						Mål: 10–50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

34 66 64 36 56 44

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 77

85

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Sweden House

AO Sweden House förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kultu- rella och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ändamål lokaler för Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverige- anknytning och till svenska och utländska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt Peters- burg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommer- siella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar bolaget utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåvarande AO Sweden House till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som innehåller cirka 4 400 kvm uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster.

Ordf: Jan Borekull	Vd: Ett managementbo-
	lag sköter vd:s åtagande

Statens ägarandel: 36%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Jan Borekull Led: Lars Grundberg, Evgeny Grigoriev, Sofya Kiseleva och Lena Wedén Rev: Dimitry Mikhaylov (KBM Limited)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

4 500 (4 500) US-dollar. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 500 (4 500) US-dollar. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i

Regeringskansliet eller övriga personer som inte kan ta emot sådan ersättning.

Nyckeltal	år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	11	11
Rörelseresultat	6	6
Resultat före skatt	7	6

Viktiga händelser 2020

• Under stora delar av 2020 infördes restriktioner av olika slag i S:t Peters- burg för att hantera pandemisituatio- nen. Sweden Houses grundläggande verksamhet kunde trots detta fort- löpa under året.

• Rörelsevinsten steg under 2020 jäm- fört med 2019 med anledning av lägre utgifter.

• Vid årets slut var alla bolagets lokaler uthyrda och endast en lägenhet var vakant. Efterfrågan på kontor i cen- trala Sankt Petersburg är fortsatt stark, men det är fortfarande oklart om, och i så fall hur, pandemin kommer att påverka marknaden.

Uppföljning

Konkurrensen har ökat i takt med dels till- komsten av nybyggda fastigheter och dels renovering av befintligt bestånd. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden leda till att ytterligare kontorsyta kommer ut på marknaden. Pandemins effek- ter på marknaden har varit begränsad, vilket kan komma att ändras.

Nettovinst	5	5
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	31	25
Anläggningstillgångar	8	8
Eget kapital	28	22
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-23	-17
Operativt kapital	5	6
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	52,2	52,4
Avkastning - eget kapital, %	21,9	22,9
Avkastning - operativt kapital, %	108,9	93,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,8	-0,7
Soliditet, %	89,2	88,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	-	-
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	5	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	-	-
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	-	-
Sjukfrånvaro, %	3,0	0,0
Antal anställda i medeltal	2	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning, %

50 50 40 60

 Kvinnor

 Män

Anställda Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

78 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

86

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, kapacitetsstöd, etableringsstöd och stöd till projektutveckling för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom investeringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet av 2020 hade Swedfund 65 investeringar i 16 länder, majoriteten av portföljen fanns i Afrika.

	Viktiga händelser 2020						direktinnehav uppvisade 59% år 2019 en
							ökning av både omsättning och lönsam-
	• Swedfunds verksamhet har präglats						het, medan 25% uppvisade en minskning
				av pandemin och den multidimensio-			på en eller båda parametrar. För återstå-
				nella kris den bidragit till att skapa.			ende bolag är inte relevant data tillgänglig.
	• Det kontrakterade portföljvärdet är						• Bolagets additionella roll: Swedfund ska
				vid årets slut 4 915 mnkr vilket mot-			mobilisera minst 30% i privat kapital
				svarar en minskning om ca 12 procent.			inom investeringarna som görs. För 2020
							beräknas Swedfund ha bidragit med privat
Mål och uppföljning							kapitalmobilisering motsvarande 42% av
							totalt kontrakterat värde under året.
Ekonomiska mål
							• Miljö- och klimatmässigt hållbara inves-
• Lönsamhet: Rörelseresultatet (EBIT)							teringar: Bolagets investeringsportfölj
	ska vara positivt mätt som ett genomsnitt						ska senast 2045 vara klimatneutral, med
	över en femårsperiod. EBIT uppgick till						vilket avses att utsläpp av växthusgaser
	-372,6 (41,4) miljoner kronor. Det nega-						från portföljen ska vara netto noll enligt
	tiva resultatet är framför allt påverkat av						IPCC:s definition. Swedfunds investe
	nedskrivningar och reserveringar för						ringsportfölj visar en relativt hög anpass-
	kreditförluster samt effekter från valuta-						ning till Parisavtalet: 90% av de direkta
	omräkning.						investeringarna anses vara i linje med
Mål för hållbart värdeskapande,							Parisavtalet både 2030 och 2045. Ca 90%
							av de indirekta investeringarna bedöms
samhällsuppdrag och uppdragsmål
							vara i linje med Parisavtalet 2030 och ca
Givet Swedfunds särskilda samhällsuppdrag
							80% 2045.
och uppdragsmål, där hållbart värdeska-
							• Kvinnors egenmakt: Ökad jämställdhet
pande är i fokus liksom Agenda 2030, har
							i bolagets investeringsportfölj i termer av
Swedfunds styrelse beslutat att uppdragsmå-
							2X-Challenge-kriterier, eller motsva-
len även ska utgöra Swedfunds strategiska
							rande kriterier, som ska vara uppfyllda
mål för hållbart värdeskapande. Portfölj-
							i minst 60% av bolagets investeringar
bolagens resultatutveckling redovisas med
							senast tre år från investeringstillfället.
ett års eftersläpning, vilket innebär att årets
							52% av investeringarna bedöms möta
redovisning utgår från portföljbolagens
							minst ett av 2X Challenges kriterier base-
resultat 2019.
							rat på 2019 års data. Investeringar i den
• Ekonomiskt hållbara investeringar:
							nyare portföljen som möter 2X-kriteri-
	Omsättning och lönsamhet ska öka i
							erna är redan på målnivån, 60%.
	minst 60% av bolagets investeringar
							• Jobb med anständiga arbetsvillkor:
	under innehavsperioden. Av Swedfunds
							Anständiga arbetsvillkor enligt ILO:s
							kärnkonventioner ska efterlevas i 100%
Ekonomiska mål och uppföljning							av bolagets investeringar senast tre år
							från investeringstillfället. 96% av port-
Lönsamhet
							följbolagen som innehafts kortare tid än
EBIT, mnkr
100				1,5	50,1	41,4	tre år anses agera konsekvent med ILO:s
0							kärnkonventioner under 2019. Av de
-100					-55,3		portföljbolag som innehafts längre än tre
-200							år bedömer Swedfund att 75% uppfyller
-300					2017 2018	2019 2020	kraven för att agera konsekvent med
-400 2016							ILO:s kärnkonventioner.
						-372,6
		Mål: >0 mnkr
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Ordf: Göran Barsby

Vd: Maria Håkansson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Göran Barsby Led: Fredrik Arp, Kerstin Borglin, Torgny Holmgren, Catrina Ingelstam, Daniel Kristiansson och Roshi Motman. Nyval av Jonas Eriksson vid stämman 2021, Mikael Sandström avgick Rev: Jennifer Rock-Baley (EY) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 233 (220) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

uppgår till 116 (110) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	248	245
Värdeförändringar	-432	-77
Rörelseresultat	-373	41
Resultat före skatt	-376	35
Nettovinst	-375	41
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	7 172	7 242
Anläggningstillgångar	2 900	3 191
Eget kapital	6 094	5 669
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-1 196	-639
Operativt kapital	4 897	5 029
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-150,3	16,9
Avkastning - eget kapital, %	-6,4	0,8
Avkastning - operativt kapital, %	-7,5	0,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,2	-0,1
Soliditet, %	85,0	78,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	819	560
Anslag, mnkr	48	37
Utdelning, mnkr	0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e	0	0
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e	3	4
Sjukfrånvaro, %	1,2	1,0
Antal anställda i medeltal	46	41
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja	(RFR 2)

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

52 48 57 43 38 63

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 79

87

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin, spritdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen med detalj- handel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat inte säljs till

personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det finns anledning att

anta att personen har för avsikt att langa. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsbolag och förmedla en god dryckeskultur. Bolagets verksamhet ska bedrivas så att hög kvalitet i utförandet av uppdraget säkerställs.

Ordf: Göran Hägglund Vd: Magdalena Gerger

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Göran Hägglund Led: Viveca Bergstedt Sten, Robert Damberg, Cecilia Halle, Barbro Holmberg, Frida Johansson Metso, Håkan Leifman, Anders Ehrling och Ulrika Eriksson Arb rep: Robert Adrell, Maria Nilsson

Arb suppl: Karin Larsson, Nils Undall-Behrend

Rev: Didrik Roos (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 338 (308) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 167 (154) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2020

• En ökad andel kunder handlade via onlinebutiken under pandemin.

• Försäljningsvolymen uppgick till 569,1 miljoner liter (511,9). Ökningen beror främst på att andra inköpskanaler kraftigt begränsats p.g.a. pandemin.

• I mars 2020 blev Systembolaget vin- nare i Förtroendebarometern, där 76 procent av svenska folket tyckte de har (mycket) högt förtroende för bolaget.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procent- enheter. Målet överstegs under året.

• Kostnadseffektivitet: Förhållandet mellan totala omkostnader och såld kvantitet ≤ 2,3. Utfallet var 2,3.

• Kapitalstruktur: Soliditet 20–30 pro- cent. Soliditeten låg inom målintervallet.

• Utdelning: 80–100 procent av årets resultat. Utdelning lämnas enligt policy.

Mål för hållbart värdeskapande

• Minskad klimatpåverkan: Koldioxidut- släpp från dryckesförpackningar, ton.

Utfall var 182 500 ton CO2e, vilket var över målet på 165 800 ton och förklaras av ökad försäljning i pandemins spår. Koldi- oxid från distributionen är ett nytt nyckel- tal och målet är att minska detta över tid.

Ekonomiska mål och uppföljning

• NKI Hållbarhet landade på 71,3 vilket är i nivå med mål. I Sustainable Brand Index, en varumärkesstudie med fokus på hållbar- het, hamnar Systembolaget på plats 8 (12).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar, och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.

•Nöjd-kundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. NKI uppgick till 81,9 (85,1). Under perioden har mätmetoden ändrats, beaktat metodbytet är årets resultat i linje med förra året.

• Alkoholkonsumtionen i Sverige: System- bolaget ska redovisa totalkonsumtionen och hur stor andel av den totala volymen som införskaffats hos Systembolaget.

Detta uppdragsmål är inte målsatt. Alkoholkonsumtionen uppgick, enligt preliminära siffror från CAN, till 8,5 (9,0) liter per person. Systembolagets konsumtionsandel uppgick till 76 (65) procent 2020.

• Alkoholindex: ett mått på människors attityd till alkohol i olika situationer, ska över tid ha en positiv utveckling. Ett högt tal indikerar en restriktiv hållning. Alkoholindex uppgick till 63,4 (62,8).

• Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottagaren är minst 20 år. Ålderskontrollen uppgick till 95,3 (95,1) procent för 2020.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal				år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning				36 737	32 211
Rörelseresultat				525	262
Resultat före skatt				572	304
Nettovinst				471	240
- varav hänförbart till minoritet				0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning				6 815	6 107
Anläggningstillgångar				3 224	3 306
Eget kapital				1 794	1 563
- varav minoritet				0	0
Nettoskuld				-4 646	-4 284
Operativt kapital				-2 852	-2 721
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %				1,4	0,8
Avkastning - eget kapital, %				27,9	15,5
Avkastning - operativt kapital, %				-18,9	-9,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr				-2,6	-2,7
Soliditet, %				26,3	25,9
Bruttoinvesteringar, mnkr				1 359	1 352
Anslag, mnkr				0	0
Utdelning, mnkr				471	240
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e				161	304
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e				3 678	3 355
Sjukfrånvaro, %				5,9	4,5
Antal anställda i medeltal				3 884	3 613
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer				Ja
Bestyrkt GRI-rapport				Ja
Redovisar enligt IFRS				Ja	(RFR 2)
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH	JÄMSTÄLLDHET	RENT VATTEN OCH	ANSTÄNDIGA		HÅLLBAR
VÄLBEFINNANDE		SANITET FÖR ALLA	ARBETSVILLKOR		KONSUMTION OCH
			OCH EKONOMISK		PRODUKTION
			TILLVÄXT

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %									Soliditet, %						%
50								50							150
40							27,9	40		28,2	27,8	25,7	25,9	26,3	120		100		100	100	100	100
30	17,5			17,2				30							90
20					11,4	15,5		20							60
10								10							30
0								0							0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019	2020				2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: ≥7,7%								Mål: 20–30%							Mål: 80–100%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

80 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

BEKÄMPA KLIMAT-
FÖRÄNDRINGARNA
Könsfördelning, %
59	41	30		56	44
		70				Kvinnor
						Män
Anställda			Ledning	Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

88

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Telia Company AB erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt inter- net- och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunikations- företagen i Norden och Baltikum.

Ordf: Lars-Johan	Vd: Allison Kirkby
Jarnheimer

Statens ägarandel: 39%

Viktiga händelser 2020

• Den 4 maj 2020 tillträdde Allison Kirkby som vd och koncernchef.

• Den 26 mars 2020 tillkännagav bola- get att utsikterna för 2020 inte skulle komma att uppnås och att bolaget skulle återkomma med en uppdate- rad syn på utsikterna för 2020. Detta var relaterat till ökad osäkerhet med anledning av att pandemin påverkat segmentet Tv och Media. Samtidigt justerade styrelsen utdelningsförsla- get från tidigare 2,45 kronor per aktie till 1,80 kronor.

• I oktober nådde Telia Company en överenskommelse med Polhem Infra om försäljning av sin internationella carrier-verksamhet, Telia Carrier för

9 450 mnkr på skuldfri bas.

• Den 6 oktober 2020 meddelades att styrelsen beslutat att föreslå en ytter- ligare utdelning på 0,65 kronor per aktie vilket återförde den totala utdel- ningen för 2019 till 2,45 kronor per aktie som ursprungligen föreslogs i januari 2020.

Mål och uppföljning

Den 29 januari 2021 höll Telia Company en investerarpresentation där koncernled- ningen presenterade en uppdatering av Telia Companys strategi, operativa och finansiella ambitioner samt utdelningspolicy för bola- get framöver.

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

• Kapitalstruktur/kreditvärderings- mål: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+) samt nettoskuldsättning i relation till EBITDA om 2,0–2,5x. Kreditvärderingen var solid (BBB+) på lång sikt med stabila utsikter under året, i enlighet med målet, medan nettoskuld- sättningen var 2,55x EBITDA (2,33 x EBITDA pro forma för försäljningen av Telia Carrier).

• Utdelning: Telia Company ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie med en ambition om en låg till medelhög ensiff- rig procentuell tillväxt. Föreslagen utdel- ning för 2020 är 2,00 kronor per aktie.

Mål för hållbart värdeskapande

Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:

• Miljö

• Yttrandefrihet och övervaknings- integritet

• Personlig integritet och informations- säkerhet

• Barns rättigheter

• Hälsa och välbefinnande

• Ansvarsfulla inköp

•Anti-korruption

Telia Company har antagit miljömål som ska nås fram till år 2030. Målen presenterades vid kapitalmarknadsdagen i mars 2019 och består av tre delar: noll CO2-utsläpp och noll avfall från den egna verksamheten genom fullt medarbetarengagemang.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Lars-Johan Jarnheimer Led: Ingrid Bonde, Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Nina Linander, Jimmy Maymann och Martin Tivéus. Nyval av Luisa Delgado vid stämman 2021, Anna Settmann och Olaf Swantee avgick Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson, Hans Gustavsson Rev: Jan Nilsson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 910 (1 825) tkr, vice ordförande 900 (860) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 640 (610) tkr.

Nyckeltal							år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning						89 191		85 965
Rörelseresultat						-17 747		12 293
Resultat före skatt						-21 065		9 354
Nettovinst						-22 756		7 261
- varav hänförbart till minoritet						156		167
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning						226 683		264 072
Anläggningstillgångar						189 668		224 088
Eget kapital						63 954		92 455
- varav minoritet						1 118		1 409
Nettoskuld						74 222		80 876
Operativt kapital						138 176		173 332
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %						-19,9		14,3
Avkastning - eget kapital, %						-29,1		8,4
Avkastning - operativt kapital, %						-11,4		7,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr						1,2		0,9
Soliditet, %						24,6		31,3
Bruttoinvesteringar, mnkr						18 996		29 214
Anslag, mnkr						0		0
Utdelning, mnkr						8 179		10 020
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e						7 000		7 000
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e						6 000		47 000
Sjukfrånvaro, %						2,5		2,7
Antal anställda i medeltal						20 505		20 215
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer							Nej
Bestyrkt GRI-rapport							Ja
Redovisar enligt IFRS							Ja
Prioriterade globala mål
HÅLLBARINDUSTRI,		HÅLLBARA STÄDER		HÅLLBAR	BEKÄMPA KLIMAT-
INNOVATIONEROCH		OCH SAMHÄLLEN		KONSUMTION OCH	FÖRÄNDRINGARNA
INFRASTRUKTUR				PRODUKTION
Könsfördelning, %
37	63		31	69	50	50			Kvinnor
									Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 81

89

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Teracom AB bildades 1992 för att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv- program. Teracom har en viktig roll för att hela befolkningen ska kunna nås av radio- och tv-sändningar via marknäten. Teracom äger en rikstäckande infrastruktur, vilken utgör basen för marknätet. Som en följd av teknikutvecklingen och baserat på denna infrastruk- tur, erbjuder, utvecklar och driver Teracom också kommunikationslösningar med fokus på hög säkerhet och robusthet riktade till samhällsviktiga aktörer. Elektroniska kommunika- tioner med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för samhällets funk- tionalitet och säkerhet samt möjligheter att hantera olika krisförlopp.

Ordf: Anitra Steen

Vd: Åsa Sundberg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Anitra Steen Led: Cecilia Ardström, Anders Danielsson, Leif Ljungqvist, Annika Viklund, Anders Hall och Jonas Haggren Arb rep: Jessica Orwald, Jan Ossfeldt Arb suppl: Robert Esperi, Bengt-Ole Hamilton Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Viktiga händelser 2020

• Omsättningen var som förväntat lägre 2020 som en följd av bl.a. mins- kade TV-intäkter, men förbättrat resultat som följd av främst effektivi- seringsprogram.

• Utökat fokus och satsningar på kom- munikationer för samhällsviktiga aktörer.

• Teracoms bolagsordning ändrades i augusti i enlighet med det av riks- dagen beslutade uppdraget.

Mål för hållbart värdeskapande

• Teracom har fyra strategiska hållbarhets- områden:

1. Ansvar för sina medarbetare

2. Ansvar för våra uppdragsgivare och samhälle

3. Ansvar för våra affärer

4. Ansvar för vår framtid

• Med grund i dessa har bolaget analyserat hur de kan bidra till Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål.

Förnyade tydliga hållbarhetsmål kommer att tas fram under 2021.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 310 (295) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 147 (140) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal	år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 338	1 366
Rörelseresultat	156	124
Resultat före skatt	151	111
Nettovinst	135	85
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 824	4 737
Anläggningstillgångar	2 983	1 850
Eget kapital	3 701	3 571

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 17 procent. Avkastning på eget kapital uppgick till 4 (2) procent.

Resultatet för 2020 var högre än för 2019 bl.a. som en följd av pågående effektivi- tetsprogram.

• Kapitalstruktur: Soliditet 30 procent. Soliditeten uppgick till 77 (75) procent. Regeringen har tidigare meddelat att bolagets ekonomiska mål kommer att ses över.

• Utdelning: 40–60 procent av nettore- sultatet. Utdelningen uppgick till 66 (51) miljoner kronor, motsvarande 60 procent av nettoresultatet.

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program samt därmed förenlig verk- samhet. Bolaget ska erbjuda programbola- gen utsändnings- och överföringstjänster på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av Sverige. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa förutsätt- ningarna agera uteslutande affärsmässigt. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt pro- cessen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

- varav minoritet			0	0
Nettoskuld			-2 386	-2 384
Operativt kapital			1 315		1 186
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %			11,7		9,1
Avkastning - eget kapital, %			3,7		2,3
Avkastning - operativt kapital, %			12,5		11,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr			-0,6		-0,7
Soliditet, %			76,7		75,4
Bruttoinvesteringar, mnkr			464		1 444
Anslag, mnkr			10		9
Utdelning, mnkr			66		51
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e			1 581		1 367
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e			25		1 103
Sjukfrånvaro, %			2,3		2,7
Antal anställda i medeltal			459		488
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
Bestyrkt GRI-rapport			Ja
Redovisar enligt IFRS			Ja
Prioriterade globala mål
JÄMSTÄLLDHET	ANSTÄNDIGA	HÅLLBARINDUSTRI,	HÅLLBARA STÄDER
	ARBETSVILLKOR	INNOVATIONEROCH	OCH SAMHÄLLEN
	OCH EKONOMISK	INFRASTRUKTUR
	TILLVÄXT

Lönsamhet									Kapitalstruktur									Utdelning
Re, %									Soliditet, %							%
50								100					82			100
40								80				79		75	77	80
	34									60									60	60	60	60	60
30								60								60
20								40								40
10				13	11	2	4	20								20
0								0									0
	2016			2017	2018	2019	2020			2016		2017	2018	2019	2020				2016	2017	2018	2019	2020
		Mål: 17%									Mål: 30%								Mål: 40–60%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

82 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %

19

81 40 60 43 57

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

90

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Vasallen AB bildades 1997 med uppdrag att omvandla nedlagda försvarsanläggningar.																							Ordf: Charlotte Axelsson		Vd: Leif Rytter
Sedan starten har bolaget arbetat med ca 1 300 000 kvadratmeter lokalarea. Vasallens verk-																							Statens ägarandel: 100%
samhet går nu in i en slutfas. Den kvarvarande verksamheten finns i sin helhet på Rindö
																							Styrelse och revisorer valda för 2021/2022
där den övervägande delen av fastighetsinnehavet är sålt med senare tillträde. För de fastig-																							Ordf: Charlotte Axelsson Led: Lars Erik
heter som ännu är osålda är målsättningen att slutföra försäljning snarast. Planen är nu att																							Fredriksson, Tomas Werngren och Susanna
avveckla bolaget under de kommande åren.																							Widaeus Rev: Gunilla Andersson (EY)
																							Arvode till styrelsens ordförande uppgår till
												Mål för hållbart värdeskapande											160 (160) tkr. Arvode till stämmovald ledamot
	Viktiga händelser 2020																						uppgår till 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till
												• Nöjd-kundindex (NKI) ska vara lägst 80.
																							ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
	• Verksamheten befinner sig i slut-												Någon NKI-undersökning har inte gjorts
			fasen.										under 2017–20 då kundunderlaget är för										Nyckeltal			år 2020	år 2019
	• Lokalarea (LOA) minskade till 7 000												litet. 2016 års NKI-undersökning gav										Resultaträkning, mnkr
			kvm (14 200). Reavinster från projekt-										resultatet 85, vilket är över målet.										Nettoomsättning			3	7
			utveckling minskade fortsatt till									• Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3 pro-											Rörelseresultat			-11	-23
			–6,2 (11,8) mnkr.										cent. Sjukfrånvaron uppgick till 0,0 pro-										Resultat före skatt			-17	-10
													cent, vilket gör att målet uppfylls.										Nettovinst			-16	-12
Mål och uppföljning												• Energiförbrukningen ska vara lägre än											- varav hänförbart till minoritet			0	0
													100 kWh/kvm och år. Energiförbruk-										Balansräkning, mnkr
Ekonomiska mål
													ningen för 2020 uppgick till 43 (54) kWh,
• Lönsamhet: Avkastningen på det													vilket är lägre än föregående år. Målet på										Balansomslutning			237	385
	genomsnittliga egna kapitalet över en												100 kWh/kvm uppnåddes därmed. Då										Anläggningstillgångar			137	112
	förädlingscykel ska motsvara riskfria rän-												även förändringar under året skett avse-										Eget kapital			224	366
	tan plus 4 procentenheter. Avkastningen												ende beståndets varma ytor, det vill säga										- varav minoritet			0	0
	blev negativ för 2020 och för de senaste												för de ytor Vasallen betalar för förbruk-										Nettoskuld			-89	-237
	tio åren uppgår avkastningen i genom-												ningen, har jämförelsesiffrorna justerats										Operativt kapital			135	129
	snitt till 8,1 procent. Avkastningsmålet												för att uppnå jämförbarhet mellan åren.										Övriga nyckeltal
	för de senaste tio åren uppgår till 5,1 pro-												Samtliga byggnader som ska vara energi-										Rörelsemarginal, %			-489,7	-154,6
	cent i genomsnitt. Målet uppnåddes där-												deklarerade har deklarerats.										Avkastning - eget kapital, %			-5,6	-3,2
	med.																						Avkastning - operativt kapital, %			-12,9	-8,8
• Kapitalstruktur: Soliditet minst 50 pro-												Samhällsuppdrag											Nettoskuldsättningsgrad, ggr			-0,4	-0,6
	cent och räntetäckningsgrad över 2. Soli-											Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.											Soliditet, %			94,8	95,1
	diteten överstiger 50 procent. Räntetäck-																						Bruttoinvesteringar, mnkr			32	49
	ningsgraden är negativ och målet upp-																						Anslag, mnkr			0	0
	nåddes inte.																						Utdelning, mnkr			50	125
• Utdelning: 30–50 procent av resultatet																							Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e			-	-
	efter skatt. En utdelning om 50 miljoner																						Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e			-	-
	kronor har beslutats för 2020.																						Sjukfrånvaro, %			0,0	0,0
																							Antal anställda i medeltal			1	1
																							Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
																							Bestyrkt GRI-rapport			Ja
																							Redovisar enligt IFRS			Nej a)
																							Prioriterade globala mål
																							HÅLLBARA STÄDER
																							OCH SAMHÄLLEN
																							a) Bolaget har konverterat sin finansiella
																							rapportering från IFRS till K3 från 2019.
Ekonomiska mål och uppföljning
Lönsamhet								Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %								Soliditet, %							%
8								100							600				543
4				4,3				80	89				95	95
											82	84			400								Könsfördelning, %
0								60
-4	-2,3				-3,5	-3,2		40							200
							-5,6	20
																		Neg		0	Neg	Neg	100	100	50	50
																											Kvinnor
-8	2016			2017	2018	2019	2020	0	2016		2017	2018	2019	2020		0											Män
																		2016	2017	2018	2019	2020
																							Anställda	Ledning	Styrelsea)
		Mål: >rf+4%								Mål: ≥50%							Mål: 30–50%
																							a) Valda för 2021/2022
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman							Utdelningsandelen är negativ 2016 och 2019–20
												eftersom bolaget redovisade förluster under dessa år.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 83

91

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

Vattenfall AB är ett energiföretag med verksamhet främst i Sverige, Tyskland, Neder- länderna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom satsningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2020 uppgick till 7,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med 7,1 miljarder kronor.

Ordf: Lars G Nordström Vd: Anna Borg

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Lars G Nordström Led: Viktoria Bergman, Ann Carlsson, Håkan Erixon, Mats Granryd, Tomas Kåberger, Jenny Lahrin, Fredrik Rystedt och Åsa Söderström Winberg Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin

Viktiga händelser 2020

• Milt väder och mycket nederbörd har bidragit till ovanligt hög hydrologisk balans som har pressat elpriserna i Norden.

• Permanent stängning av Ringhals 1 den 31 december.

• Viktiga framsteg i investeringsprojekt för havsbaserad vindkraft inklusive investeringsbeslut för Hollandse

Kust Zuid 1-4 i Nederländerna.

• Idrifttagning av vindkraftsparken Princess Ariane i Nederländerna.

• Fortsatt hög efterfrågan på nyanslut- ningar till både regionnätet och lokal- nätet.

• Vattenfall erbjuder delstaten Berlin att köpa samtliga aktier i elnätsföreta- get Stromnetz Berlin.

• Stöd för stängning av kraftverket

Moorburg i Hamburg och stora ned- skrivningar för anläggningen.

• Invigning av pilotanläggningen för

HYBRIT, ett partnerprojekt för fossilfri stålproduktion.

• Anna Borg tillträdde som ny vd och koncernchef den 1 november.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

• Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till ≥8 pro cent. Utfallet var 5,8 procent.

• Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till 22–27 procent. Utfallet var högre än

2019 och uppgick till 28,8 procent, vilket främst beror på en minskad justerad net- toskuld till följd av positivt kassaflöde efter investeringar och positiva valuta- effekter.

• Utdelning: 40–70 procent av årets resul- tat efter skatt. Utdelningen för 2020 upp- gick till 4,0 miljarder kronor.

Mål för hållbart värdeskapande

• Kundengagemang, som mäts med verk- tyget Net Promoter Score (NPS) ska dels vara positivt i absoluta termer samt +2 i jämförelse med Vattenfalls konkurrenter. För 2020 uppgick NPS till +2.

• Idrifttagen ny förnybar kapacitet ska uppgå till minst 2 300 MW ackumulerat från 2016 till 2020. Totalt har 1 560 MW installerats varav totalt 334 MW under 2020.

• Absoluta koldioxidutsläpp ska uppgå till högst 21 miljoner ton år 2020. Utsläppen för 2020 uppgick till 12,0 miljoner ton.

• Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska högst uppgå till 1,25. För 2020 låg LTIF på 1,8.

• Index över medarbetarengagemang ska uppgå till lägst 70 procent. För 2020 upp- gick detta index till 72 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb suppl: Lennart Bengtsson, Anders Bohlin,

Christer Gustafsson Rev: Eva Carlsvi (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

840 (790) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 390 (370) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Nyckeltal				år 2020	år 2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning				158 847	166 360
Rörelseresultat				15 276	22 141
Resultat före skatt				12 006	18 322
Nettovinst				7 716	14 861
- varav hänförbart till minoritet				1 227	1 688
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning				463 248	450 780
Anläggningstillgångar				347 367	354 194
Eget kapital				111 192	108 522
- varav minoritet				13 468	14 891
Justerad nettoskuld				121 480	132 014
Operativt kapital				232 672	240 536
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %				9,6	13,3
Avkastning - eget kapital, %				6,7	14,0
Avkastning - operativt kapital, %				6,5	9,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr				0,4	0,6
Soliditet, %				24,0	24,1
Bruttoinvesteringar, mnkr				21 347	26 833
Anslag, mnkr				0	0
Utdelning, mnkr				4 000	3 623
Klimatavtryck, Scope 1, MtCO2e				12,2	18,4
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e				115 814	121 165
Sjukfrånvaro, %				3,5	3,7
Antal anställda i medeltal				19 859	19 815
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer				Ja
Bestyrkt GRI-rapport				Ja
Redovisar enligt IFRS				Ja
Prioriterade globala mål
HÅLLBAR ENERGI	HÅLLBARINDUSTRI,	HÅLLBARA STÄDER	HÅLLBAR	BEKÄMPA KLIMAT-
FÖR ALLA	INNOVATIONEROCH	OCH SAMHÄLLEN	KONSUMTION OCH	FÖRÄNDRINGARNA
	INFRASTRUKTUR		PRODUKTION

Ekonomiska mål och uppföljning

	Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
	ROCE, %								FFO/justerad nettoskuld, %						%
10					7,7	7	8,5		50						100
5									40						80
								5,8														62
														28,8
									30				26,5		60
0									20						40						28
-5										22,6	21,4	20,7						24	20
									10						20
																	0
-10		-8,5							0						0
		2016			2017	2018	2019	2020		2016	2017	2018	2019	2020			2016	2017	2018	2019		2020
			Mål: ≥8%							Mål: 22–27%							Mål: 40–70%
				Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

84 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

Könsfördelning, %
26
74	50	50	44	56	Kvinnor
					Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

92

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Vattenfalls utveckling i förhållande till EU:s 2020-mål

I samband med att Vattenfalls uppdrag för-	Vattenfall har definierat sitt syfte som
tydligades 2010 uttalade Näringsutskotteta)	”Power Climate Smarter Living” med
vikten av att regeringen fortlöpande infor-	målet att erbjuda alla kunder klimatsmart
merar riksdagen om Vattenfalls utveckling	energi och att möjliggöra ett liv fritt från
och verksamhet med EU:s 2020-mål som	fossila bränslen inom en generation.

referenspunkt. Återrapportering sker därför årligen i verksamhetsberättelsen.

Mål

Strategi

Utveckling 2020

CO2-utsläpp

Förnybara

energikällor

Energi- effektivisering

Genomföra	Vattenfall har tagit fram en	Koldioxidutsläppen 2020
handlingsplanen för	handlingsplan för minskade	på 12,0 Mton (19,3) var lägre
minskade koldioxid-	koldioxidutsläpp med målen att:	jämfört med 2019. Minsk-
utsläpp för att bli	bli fossilfria inom en generation,	ningen förklaras främst av
fossilfria inom en	i dialog med sina leverantörer	en lägre koleldad produk-
generation och	arbeta för minskade utsläpp,	tion. Utsläppen 2019 är
klimatneutrala	göra det möjligt för kunder	inklusive värmeverksamheten
i Norden redan	att nå sina klimatmål, samt	i Hamburg som har avyttrats
2030. Strategiskt	genom elektrifiering utveckla	och där utsläpp uppgick till
mål att nå 21	fossilfria lösningar för energi-	1,1 Mton under perioden
miljoner ton i	intensiv industri och transporter.	januari–september.
absoluta utsläpp
till 2020.
Vattenfalls mål är	Vattenfall ska vara ledande inom	Totalt 334 MW förnybar
att bli en ledande	utveckling, konstruktion och	kapacitet installerades under
utvecklare och	drift av land- och havsbaserad	2020. Majoriteten av detta
operatör av vind-	vindkraft. Detta uppnås genom	avser den landbaserade
kraft i nordvästra	att: fortsätta stärka pipelinen	vindkraftsparken Princess
Europa, med målet	för projekt, bli ledande inom	Ariane. Ytterligare 3 GW är
att nå minst 2 300	LEC (Levelised Energy Costs –	under konstruktion och över
MW ny förnybar	det vill säga genomsnittliga	4 GW finns i pipelinen för
kapacitet	produktionskostnader), vara	utveckling. Total ackumu-
ackumulerat	innovativa inom drift och	lerad idrifttagen ny förnybar
2016–2020.	underhåll samt digitalisera	kapacitet under 2016-2020
	värdekedjan, kombinera sol-,	uppgick till 1 560 MW. Målet
	vind- och batteriteknik för	uppfylldes inte på grund av
	förnybara hybridkraftverk och	projektförseningar, främst
	i större utsträckning frikoppla	Kriegers Flak (605 MW) i
	leveransen av el från själva	Danmark som kommer
	produktionen.	att tas i drift under 2021.
1 000 GWh intern	Vattenfall jobbar kontinuerligt	Under 2020 uppnådde
besparing 2020	med att öka energieffektivi-	bolaget 146 GWh i effek-
jämfört med 2015.	seringen genom att:	tiviseringsförbättringar.
	• Expandera fjärrvärme.	Detta skedde huvudsakligen
	• Göra energikartläggningar.	genom uppgradering av
	• Byta/uppgradera till mer	vattenkraftverk och distri-
	energieffektiva komponenter.	butionsnät och genom att
	• Hjälpa kunder med energi-	byta ut lokala värmepannor
	effektivisering.	mot fjärrvärme. Total upp-
		nådd energieffektivisering
		under 2016-2020 uppgår
		till 1 040 GWh.

Koldioxidutsläpp

22,0	19,3		21,0
		12,0
2018	2019	2020	2020
CO2, Mton
2020 mål

Ny, förnybar kapacitet

		2 300
	226	1 560
752	1

2018 2019 2020 2020

Ny kapacitet (MW)

 2020 mål

Förbättrad energieffektivitet

894

1 040

1 000

694

2018 2019 2020 2020

  Effektivisering (GWh)

 2020 mål

Källa: Vattenfalls årsredovisning 2020, Vattenfall

a) Betänkande 2009/10:NU23.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 85

93

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Bolagsöversikter Bolag med statligt ägande A–Ö

V.S. VisitSweden AB:s uppdrag var fram till extra bolagsstämma den 22 januari 2021 att genom effektiva kommunikationskanaler marknadsföra Sverige som turistland hos utländska målgrupper och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål och på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR- och mark- nadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland. Vid extra bolagsstämma 22 januari ändrades uppdraget till ”att genom effektiva kommunika- tionskanaler marknadsföra hela Sverige som turistland och bidra till att öka Sveriges attrak- tionskraft som besöksmål, på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkast- ning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland”. Den 1 januari 2020 förvärvade staten genom Näringsdeparte- mentet Svensk Turism AB:s aktier i V.S. VisitSweden AB, Visit Sweden, och bolaget blev därmed helstatligt. Genom sin verksamhet bidrar Visit Sweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbjuder bland annat en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och bolagets verksamhet förväntas bidra till den positiva utvecklingen.

Ordf: Karin Johansson Vd: tf Susanne Andersson

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Karin Johansson Led: Lars Johansson, Jenny Lahrin, Magnus Lönn, Jonas Siljhammar, Richard Törnblom och Jari Virtanen. Susanne Andersson avgick i feb 2021 på grund av vd-uppdraget Arb rep: Charlotta Barnden Uddén, Lena Gunnerhed Rev: Linda Corneliusson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 165 (150) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 78 (71) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2020

• Dotterbolagen i Finland samt Norge likviderades under 2020. Dotterbola- gen i Danmark och Spanien likvideras under 2021.

• Verksamheterna i Danmark och Norge avvecklades och antalet anställda minskade med 17 under första halvåret.

• Visit Sweden tillfördes ett extra stat- ligt anslag om 10 mnkr i syfte att finan- siera den omställning som krävs för att bolaget ska kunna leverera den samhällsnytta som bolagets verksam- het innebär.

• Visit Sweden tillfördes extra statligt anslag för 2021 om 20 mnkr i syfte att finansiera den planerade omställ- ningen samt 20 mnkr för finansiering av Sverige som destination för inhem- ska målgrupper, s.k. Svemester, vilket möter det förändrade uppdraget

2021.

• Antagande om nya strategiska mål för hållbart värdeskapande.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.

Mål för hållbart värdeskapande

• Intresse hos målgruppen av att besöka Sverige. 2025 ska 68 procent (2019: 61) av målgruppen ”Den globala resenären” vara intresserad av att resa till Sverige (enligt Visit Swedens Brand Tracking-analys på prioriterade marknader).

• Upplevd affärsnytta hos besöksnäringens intressenter. 2021: 5,5/10, 2023: 6/10, 2025: 7/10 (Mätning genom årlig enkät till besöksnäringens aktörer NKI, nollmät- ning, 2021).

• Affärsdrivande samarbeten som genere- rar en ökad marknadsföring av resmålet Sverige. Omsättningsmål: 2021 22 mnkr, 2023 29,5 mnkr, 2025 38,5 mnkr.

• Digitaliseringen: Utrymmet för mark- nadsföring av Hela Sverige, inklusive Svemester, ska årligen öka med 20 procent.

Samhällsuppdrag

Visit Sweden har ett särskilt beslutat sam- hällsuppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansieras med anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats men kommer att tas fram inom kort.

Nyckeltal					år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning					146	215
Rörelseresultat					8	-3
Resultat före skatt					8	-3
Nettovinst					8	-4
- varav hänförbart till minoritet					0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning					56	58
Anläggningstillgångar					2	3
Eget kapital					22	14
- varav minoritet					0	0
Nettoskuld					-19	-16
Operativt kapital					3	-2
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %					5,7	-1,6
Avkastning - eget kapital, %					44,6	-22,5
Avkastning - operativt kapital, %					1486,9	-103,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr					-0,9	-1,1
Soliditet, %					39,5	24,5
Bruttoinvesteringar, mnkr					0	2
Anslag, mnkr					125	126
Utdelning, mnkr					0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e					0	0
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e					20	37
Sjukfrånvaro, %					0,8	2,0
Antal anställda i medeltal					59	71
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer					Ja
Bestyrkt GRI-rapport					Ja
Redovisar enligt IFRS					Nej
Prioriterade globala mål
ANSTÄNDIGA	HÅLLBARA STÄDER		HÅLLBAR
ARBETSVILLKOR	OCH SAMHÄLLEN		KONSUMTION OCH
OCH EKONOMISK			PRODUKTION
TILLVÄXT
Könsfördelning, %
26	67		33	29	71
74							Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelsea)			Män

a) Valda för 2021/2022

86 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

94

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolag med statligt ägande A–Ö Bolagsöversikter

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget och har som syfte att främja svensk-norsk förståelse. Verksamheten drivs som ett center för svensk-norskt samarbete och som kurs- och konferenshotell. Voksenåsen AS är ett norskt aktiebolag, helägt av den svenska staten genom Kulturdepar- tementet. Överskottet från den kommersiella verksamheten ska användas till aktiviteter som främjar bolagets syfte.

Ordf: Lena Ek	Vd: Maria af Klinteberg
	Herrestahl

Statens ägarandel: 100%

Styrelse och revisorer valda för 2021/2022 Ordf: Nyval av Lena Ek vid stämman 2021, Maria Larsson avgick Led: Espen Daae, Jan Gulliksen, Niels Righolt, Mia Kjäll Spendrup och Knut Storberget. Nyval av Lubna Jaffery och Anna

Viktiga händelser 2020

• Voksenåsens har på grund av pande- min haft kraftigt minskad publik verk- samhet under 2020.

• Programverksamhet som har genom- förts har varit starkt beskuren men har inkluderat Sommarakademi för unga musiker, och bildandet av ett svensk-norskt ungdomsnätverk för demokrati och yttrandefrihet.

• Voksenåsen firade sitt 60-årsjubileum under året med ett digitalt firande där bland annat Kultur och demokratimi- nistern deltog.

• En renovering av lokalerna har genomförts under året av Statens fastighetsverk.

• Inlett ett samarbete med en hotellak- tör för att sköta bokningarna i verk- samhetens hotelldel.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av äga- ren.

Mål för hållbart värdeskapande

• Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs- och konferensanläggning, även sett i ett internationellt perspektiv.

En strategi har tagits fram för de närmaste åren för att bland annat än mer förbättra synergierna mellan den ideella och kom- mersiella verksamheten. En omställnings- process har inletts för att bättre möta marknadens utmaningar.

• Voksenåsens unika karaktär gör institutio- nen särskilt lämpad att vara en arena för samtal med internationell prägel som innehåller teman relevanta för båda länderna.

Samhällsuppdrag

Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att:

• genom olika former av verksamhet

• stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

• vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge.

Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndig- heter och organisationer i Norge samt Sverige samt ett varierat programutbud.

• erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik- nande anläggningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.

Uppföljning av samhällsuppdrag: Programverksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2020 har arbetet, trots de rådande omständigheterna, fortsatt med att leva upp till visionen om att vara en arena för de viktigaste nordiska samtalen. Andra viktiga områden som prioriteras är: historia, san- ning och politik, Voksenåsens scen samt kursverksamhet inom språk och musik.

Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Sjöström Douagi vid stämman 2021, Helene Larsson Pousette avgick under hösten 2020 Rev: Trine Angell-Hansen (RSM Norge AS)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 62 (59) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 24 (22) tkr.

Nyckeltal			år 2020	2019
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning			18	43
Rörelseresultat			2	-2
Resultat före skatt			2	-2
Nettovinst			2	-2
- varav hänförbart till minoritet			0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning			13	13
Anläggningstillgångar			5	8
Eget kapital			5	3
- varav minoritet			0	0
Nettoskuld			2	2
Operativt kapital			7	5
Övriga nyckeltal
Rörelsemarginal, %			11,4	-3,9
Avkastning - eget kapital, %			51,1	-42,6
Avkastning - operativt kapital, %			33,8	-25,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr			0,3	0,6
Soliditet, %			40,5	26,4
Bruttoinvesteringar, mnkr			0	1
Anslag, mnkr			24	12
Utdelning, mnkr			0	0
Klimatavtryck, Scope 1, tCO2e			9	73
Klimatavtryck, Scope 2, tCO2e			0	0
Sjukfrånvaro, %			6,9	10,3
Antal anställda i medeltal			38	40
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer			Ja
Bestyrkt GRI-rapport			Ja
Redovisar enligt IFRS			Nej
Prioriterade globala mål
GOD HÄLSA OCH	JÄMSTÄLLDHET	RENT VATTEN OCH	HÅLLBARINDUSTRI,	BEKÄMPA KLIMAT-
VÄLBEFINNANDE		SANITET FÖR ALLA		FÖRÄNDRINGARNA
			INFRASTRUKTUR

Könsfördelning, %

37 63 67 33 50 50

 Kvinnor

 Män

Anställda Ledning Styrelsea)

a) Valda för 2021/2022

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 87

95

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Bolagsöversikter  Övriga bolag och verksamheter

Övriga bolag och verksamheter

Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norrlandsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.

EUROFIMA

EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järn- vägsfordon till sina aktieägare. Aktie- ägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mel- lan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalise- ring av järnvägsmarknaden för per- sontåg står bolaget inför ett antal utmaningar. Genom att anpassa stra- tegin och bolagets statuter till dessa förändringar kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger

2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 pro- cent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).

Viktiga händelser 2020

• EUROFIMA introducerade under året, inför LIBOR-reformen, säk- ringsredovisning. . EUROFIMA gav ut majoriteten av sina obligationer under det s.k. Green Bond Frame- work.

• Under 2020 uppgick utlåningen till 2 908 miljoner euro och lånestocken ökade med 7,2 procent till 10,9 mil- jarder euro. De huvudsakliga lånta- garna var Schweizerische Bundes- bahnen (SBB), Renfe och Ferrovie Dello Stato Italiane (FS).

EUROFIMA beslutade om utbetal- ning av utdelning för 2020. Sveriges andel uppgick till EUR 120 000.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industrifondens syfte är att främja industriell tillväxt och för- nyelse i Sverige genom att på affärs- mässig grund finansiera små och med- elstora företag. Stiftelsens kapitalbas ska hållas realt intakt. Allt överskott används för nya investeringar. Indus- trifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftelsen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investe- rare. Investeringshorisonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industri- fondens framgångsrika investeringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.

Industrifonden har 20 medarbetare, varav 9 kvinnor och 11 män. Kapital- basen var 30 juni 2019 drygt 4 miljar- der kronor, varav cirka hälften är investerat i ett 50-tal bolag. Under verksamhetsåret 2019/20 investerades 495 miljoner kronor, vilket avsåg 92 miljoner kronor i fem nya bolag och 403 miljoner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag.

Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november 2020–31 oktober 2021 har regeringen förordnat följande ledamöter och revisorer: Ordf: Bir- gitta Stymne Göransson Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Daniel Kris- tiansson, Charlotta Nilsson, Bo Nor- mark, Christian Salomon, Maria Strömme. Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordförande uppgår till 200 (200) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 100 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grundades 1961. Stiftelsekapitalet är tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfondens syfte är att främja utveckling i företag med tillväxtambitioner i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väster- bottens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapi- talbas ska på lång sikt bevaras nomi- nellt intakt. Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlands- kommunerna. Dessutom är Norr- landsfonden delägare i ett antal bolag med riskkapital- och inkubatorverk- samhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd Holding och Arctic Business Incubator.

Under 2020 uppgick kapitalbasen i stiftelsen till drygt 1,3 miljarder kro- nor. Norrlandsfonden hade ett tota- lengagemang om 994 miljoner kronor till totalt 471 kunder, varav 82 nya kunder (tillkom under 2020). Norr- landsfonden hade 14 medarbetare under 2020, varav åtta kvinnor och sex män.

Norrlandsfondens styrelse och reviso- rer utses av regeringen. För perioden den 1 juli 2020–30 juni 2021 har regeringen förordnat följande leda- möter och revisorer: Ordf: Gunnar Olofsson Led: Leif Boström, Ulf Ejelöv, Marita Fransson, Kajsa Hed- berg, Eva Lindberg, Ingemar Nilsson, Elise Ryder Wikén, Linda Sundberg. Rev: Johanna Sällvin, Gunnar Karls- son (KPMG). Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till ledamot uppgår till 50 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

88 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

96

INSTEX

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Avvecklade bolag och bolag under avveckling Bolagsöversikter

Avvecklade bolag

och bolag under avveckling

Swedesurvey Aktiebolag

Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) grundades 2019 av Frankrike, Tyskland, och Storbritannien. INSTEX upprättades i form av ett aktiebolag med säte i Frankrike och har som syfte att under- lätta betalningar i samband med legi- tim handel mellan Europa och Iran. Svenska regeringen har under 2020,

ienlighet med riksdagens bemyndi- gande, förvärvat aktier till ett värde av 100 000 euro i INSTEX. Den svenska statens ägarandel uppgår till en pro- cent. Även Belgien, Danmark, Fin- land, Nederländerna och Norge ingår som aktieägare.

Ett viktigt skäl till svenskt delägarskap är att regeringen, liksom övriga EU, fäster stor vikt vid att Iran fortsatt kvarstår i den kärntekniska överens- kommelsen (Joint Comprehensive Plan of Action - JCPOA). INSTEX är en viktig del av EU:s gemensamma ansträngningar för att åstadkomma detta och bidrar till att europeiska län- der kan leva upp till sina ekonomiska åtaganden under JCPOA.

Swedesurvey Aktiebolag har sålt tjänster inom fastighetsadministra- tion och geografisk informations försörjning på den internationella marknaden i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäte- riet. Syftet var att marknadsföra Lantmäteriets tjänster utomlands. Swedesurvey riktade sig i första hand mot offentliga organisationer i ut- vecklingsländer och merparten av projekten hade karaktären att via rådgivning och utbildning stödja dem i deras kapacitetsutveckling. Tjänsterna finansierades dels direkt från kund, dels genom inter-

nationella institutioner och bistånds- organisationer. Bolaget förlorade huvuddelen av omsättningen sedan de Sidafinansierade uppdragen togs över av Lantmäteriet. Sammanfatt- ningsvis krympte bolagets verksam- het till en sådan omfattning att argu- ment saknades för att bedriva verk- samheten i bolagsform. Riksdagen beslutade därför i juni 2017 att bemyndiga regeringen att avveckla Swedesurvey genom likvidation. Vid en extra bolagsstämma den 19 mars 2019 beslutades att Swedesurvey ska likvideras. Likvidationen avslutades den 17 december 2020.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 89

97

Skr. 2020/21:140 Bilaga

98

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt
Statligt ägande i modern tid ..........................	92
Redovisningsprinciper ......................................	96
Propositionsförteckning..................................	97
Statens ägarpolicy.............................................	100
Principer för bolagsstyrning i bolag med
statligt ägande.....................................................	105
Principer för ersättning och andra
anställningsvillkor för ledande
befattningshavare i bolag med
statligt ägande......................................................	110
Principer för extern rapportering
i bolag med statligt ägande...............................	113
Bolagens rapportdatum ...............................	116
Definitioner och förkortningar..................	117
Adresser ..................................................................	118

99

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägande har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolags- portföljen.

1969 Industridepartementet bildas dit

förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att sam- ordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemi- branscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevalla- varvet och Öresundsvarvet. En om- fattande omstrukturering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekon-

struktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföre- tag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälften- andel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriks- verken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fort- sätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satel- lit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati- seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredje- del av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i sam- band med en nyemission. Staten över- tar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stock- holms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad till för- svarskoncern när det slås samman med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraft- nätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt kon- kurrensutsatt. SAS förvärvar 50 pro- cent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank

går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastig- hetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Pro- cordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera Reger- ingen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som

92 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

100

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Statligt ägande i modern tid Övrigt

lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sve- rige som samfinansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag. Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol på tillverkning av spritdrycker och på import av sprit, vin och starköl upp- hör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNord- banken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogs- tillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bola- giserat 1995 från Statens Anläggnings- provning i samband med att besiktnings- monopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvars- koncernen Saab. Telia börsintroduce- ras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med Uni- Danmark och norska Kreditkassen och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järn- vägar delas upp i sex olika bolag.

Det nya SJ AB får ansvar för person- trafiken. De andra bolagen är Euro- Maint, Green Cargo, Jernhusen,

TraffiCare och Unigrid.

År 2003 förvärvar staten ABB:s innehav om 35 procent i SEK och blir efter för- värvet ensam ägare till SEK.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbo- lag, får ett gemensamt nybildat moder- bolag, SAS AB, i vilket tidigare aktie- ägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogs- plantor överlåts till det likaså helstat- ligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter för- värvet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpoli- tik. Innovationsbron bildas med upp- gift att investera i tillväxtbolag. Riks- dagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmän- heten.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 93

101

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt Statligt ägande i modern tid

År 2009 bildas Svevia och Vectura Consulting ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hante- ringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Com- pany) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 pro- cent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai (varefter Nasdaq tar över ägandet), i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsvarande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. Fourier- transform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksam-

het inom fordonsklustret. Staten tar, genom Riksgäldskontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Överta- gandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finan- siella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten del- tar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteks- monopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom över-

förs 150 apotek till Apoteksgruppen. Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksamhet. Det nybil- dade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio natio- nellt strategiska flygplatser från Luft- fartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den europeiska spallations- källan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansieringsverksamhet och främja innovation och företag- ande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansde- partementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget

94 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

102

Skr. 2020/21:140 Bilaga

äger 100 000 hektar produktiv skogs- mark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och pro- dukter baserade på geografisk infor- mation bildas ur Lantmäteriet. Arbets- livsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbetslivs- tjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lön- samhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsam- mans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprov- ningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försälj- ning medan majoritetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprov- ningen och blir 100-procentig ägare.

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemensam organisation för finansie- ring i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillver- karen vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, flyttas till Finansdepartemen- tet. Staten avvecklar hela sitt återstå- ende ägande i Nordea Bank (13,4 pro- cent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor. Staten säljer Vectura Consult- ing till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsam- het och stärkt den finansiella ställ- ningen via en emission av preferens- aktier på kapitalmarknaden. Apote- kens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersättningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrnings- rådet försätts i likvidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolagsstämma

i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avvecklingen av Bostads- garanti som helhet. Regeringen fick riksdagens bemyndigande att avyttra

tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forsknings- infrastruktur och att likvidera bolaget.

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finans departementet till Näringsdeparte- mentet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftelser. Likvidationen av Ersättningsmark avslutas.

2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsförfarande tillsam- mans med norska staten. Efter försälj- ningen äger staten cirka 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riks- dagen bildas det nya riskkapitalbolaget Saminvest i enlighet med regeringens förslag på en ny riskkapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, till- sammans med privat kapital. Likvida- tionen av Miljöstyrningsrådet avslutas.

2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga riskkapitalbolagen Fou- riertransform och Inlandsinnovation till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission varför statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja genomförandet av den nya produk- tionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). LKAB och Vattenfall bildade tillsammans med SSAB ett joint venture för att utveckla initiativet HYBRIT med målsättningen att ta fram en till- verkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Rege- ringen beslutade att sälja Apoteks- gruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source

ESS AB avslutas.

2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska träda i frivillig likvidation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spelreglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.

Statligt ägande i modern tid Övrigt

2019 Staten förvärvar Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. VisitSweden AB och blir ensam ägare av bolaget.

Telia Company förvärvade samtliga aktier i Bonnier Broadcasting inklu- sive varumärkena TV4, C More och finska MTV. Beslutas att Swedesurvey ska träda i frivillig likvidation.

2020 Staten tillskjuter medel till Lernia

(150 miljoner kronor) och Swedavia

(2,5 miljarder kronor) till följd av covid-19-pandemin och deltar i rekapi- taliseringen av SAS. Statens totala till- skott i SAS rekapitaliseringsplan upp- går till 4,3 miljarder kronor och äga- randelen i bolaget ökar till 21,8 pro- cent. I juni 2020 förstärktes Almis finansiella bas genom kapitaltillskott från staten med 2,95 miljarder kronor till låneverksamheten och med 400 miljoner kronor till riskkapitalverk- samheten inom Almi Invest. Den låneram SEK har i Riksgälden utöka- des från 125 till 200 miljarder kronor. Likvidationen av Swedesurvey avslu- tas. Riksdagen bemyndigade reger- ingen att överföra statens aktier i Vasallen AB till Statens Bostadsom- vandling AB Sbo. Sverige blev den

22 september aktieägare i INSTEX, Instrument in Support of Trade Exchanges.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 95

103

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt Bolagens rapportdatum

Redovisningsprinciper

Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktiebolag där statens aktieinne- hav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skepps- hypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 pro- cent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redo- visningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, det vill säga där staten har en kapitalandel understigande

50 procent har, i det fall staten äger

20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrap- porterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en kon- cern och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstiftning. Samman- ställningen syftar därför till att, i finansiella termer, på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande redovisningslagstift- ning lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträk- ning, balansräkning och kassaflödes analys har dock komprimerats.

Irapporteringen för den konsolide- rade redovisningen har vissa juste- ringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolags- beskrivningarna som presenterar res- pektive bolag baseras huvudsakligen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoli- derade redovisningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat

(se avsnittet Definitioner).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

• De bolag som ingår i sammanställ- ningen är av olika karaktär, storlek och tillämpar till viss del olika regel- verk vid upprättandet av sina finan- siella rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprime- rad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovis- ningsprinciper, där bolagen redovi- sat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kre- ditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsfor- mat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredo- visning och koncernredovisning (K3).

• Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finan- siella rapporter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redovisning enligt IFRS.

• Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intresse- bolaget motsvarande statens ägar- andel har tagits in i den konsolide- rade resultaträkningen och ingår

i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intressebola-

gets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräkningen.

• För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultaträkningen och balansräkningen justerats. Justering- arna innebär att minoritetens andel

idotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post

idet egna kapitalet i koncernbalans- räkningen.

• Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsoliderings- metoder för koncerninterna mellan- havanden. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rapporterande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.

• Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder

irörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisnings- principer i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

96 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

104

Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:296)

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18: SoU24, rskr. 2017/18:353) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

EUROFIMA (prop. 1955:211)

(prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Propositionsförteckning Övrigt

Bolag / Proposition

Industrifonden

(prop. 1978/79:123, bet. 1978/79:NU59, rskr. 1978/79:415) (prop. 1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145) (prop. 1994/95:100, bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2008/09:35, bet. 2008/09:TU2, rskr. 2008/09:145) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293) (prop. 2011/12:76, bet. 2011/12:TU5, rskr. 2011/12:247)

(prop. 2015/16:1 utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:90)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

Orio

(prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)

RISE, Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 97

105

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt Propositionsförteckning

Bolag / Proposition

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr. 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)

(prop. 2011/12:1 utg.omr. 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88)

Saminvest

(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102) (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK, Svensk Exportkredit

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 2015/16:1, utg.omr. 24, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

SJ

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (Skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Bolag / Proposition

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Svenska Skeppshypotek (prop. 1929:160)

(prop. 1963:78)

(prop. 1965:99, bet. 1965:BaU38, rskr. 1965:289) (prop. 1971: 76, bet. NU 1971:18)

(prop. 1980/81:58, bet. 1980/81:NU21, rskr. 1980/81:110) (prop. 1987/88:25, bet. 1987/88: NU12, rskr. 1987/88:112) (prop. 1990/91:190, bet. 1991/92:NU32)

(prop. 1993/94:216, bet.1993/94:NU27) (prop. 1995/96:220, bet. 1996/97:KU03)

(prop. 1997/98:136, bet.1997/98: KU31, rskr. 1997/98:119)

(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99: FiU11)

(prop. 2003/04:128, bet. 2003/04: FiU21, rskr. 2003/04:273) (skr. 2019/20:108, bet. 2019/20:FiU46, rskr. 2019/20:345)

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet. 2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114) (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364)

Sweden House

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4, rskr. 2010/11:36) (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239)

98 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

106

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Propositionsförteckning Övrigt

Bolag / Proposition

Telia Company

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168) (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21)

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Visit Sweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295) (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59) (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 99

107

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

Statens ägarpolicy

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades den 22 december 2016. Regeringens principer för bolagsstyrning, ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering i bolag med statligt ägande ingår i statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen förvaltas på ett aktivt och professio- nellt sätt med långsiktigt värdeskapande som över- gripande mål.

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja ett långsiktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart före- tagande i bolagsstyrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart före- tagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende.

En förutsättning för att bolagen med statligt ägande ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrens- kraft i hela landet är att staten tillämpar god bolags- styrning. Den svenska regeringens förvaltningsprin- ciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolags- styrning respektive anti-korruption och integritet i statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ram- verk för såväl staten som ägare som för bolagen med statligt ägande.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom

myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av bolagen med statligt ägande. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betyd- ligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och in- riktning. Inriktningen på många av bolagens verk- samhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.

I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrå- gor avseende styrningen av bolag med statligt ägande.

Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägar- policyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsva- rande sätt tillämpa statens ägarpolicy.

Regeringen lämnar en årlig redogörelse för företag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redo- görelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs för bola- gens måluppfyllnad och efterlevnad av regeringens principer för bolag med statligt ägande.

100 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

108

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

2. Staten som bolagsägare

2.1  Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får reger- ingen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte heller utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhets- föremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande för- valtningen.

2.2 Förvaltningen av bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande förvaltas i normalfallet av Regeringskansliet. Merparten av bolagen förvaltas av Näringsdepartementet som har en särskild orga- nisation för förvaltning av bolag med statligt ägande. Näringsdepartementet ansvarar även för frågor gäl- lande statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av bolagen med statligt ägande omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.

I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nominerar styrelseledamöter, fastställer mål och följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.

2.3 Lagstiftning

Bolagen med statligt ägande lyder under samma la- gar som privatägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredo-

visnings-, konkurrens- och bokföringslagen, säker- hetsskyddslagen samt värdepappers- och insiderlag- stiftningen.a) Bolagen kan också omfattas av direkt tillämpliga EU-förordningar, t.ex. marknadsmiss- bruksförordningen (MAR)b) och dataskyddsförord- ningenc).

Därutöver kan de bolag med statligt ägande som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning. Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan statens roll som ägare och lagstiftare.

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlems- stat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEOP – Market Economy Operator Principle) tillämpas bland annat vid kapital- tillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEOP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

2.4 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets- ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 3.1 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

a) Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078), säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt värdepappers- och insiderlagstiftningen med bl.a. lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden.

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om

upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 101

109

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

3. Styrelserekrytering till bolag med statligt ägande

3.1  Styrelsenomineringsprocessen

Bolagets styrelse ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.

Regeringens mål är att styrelserna i bolagen med stat- ligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och fram- tida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en struk- turerad styrelsenomineringsprocess för bolag med statligt ägande.

För de bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige bereder Regeringskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. I bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige och där staten har ett betydande ägarintresse utser eller no- minerar staten en ledamot till bolagets valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskans- liet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, sty- relsens sammansättning samt genomförda styrelseut- värderingar. I Regeringskansliets arbete med styrelse- nomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryterings- behov och rekryteringsarbetet inleds.

3.2 Styrelsens sammansättning

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolags- stämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansätt- ning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfaren- het och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bak- grund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens

roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens samman- sättning är sådan att styrelsen alltid har sådan bransch- kunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.

För att en person ska komma i fråga för ett styrelse- uppdrag fordras en hög kompetens inom bolagets affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra själv- ständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portfölj- nivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har

• högst tre av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas personer av båda könen,

• fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelse- ledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön,

•sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön,

• nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön, eller

• fler än nio av bolagsstämman valda styrelseleda- möter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bak- grund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

102 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

110

Skr. 2020/21:140 Bilaga

3.3 Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelse- ordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstäm- man. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrelsen inrättat utskott ska beslutas på bolags- stämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning.

Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseleda- möter i bolag med statligt ägande lämnas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvode kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Regeringskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbets- tagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jäm- förs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvo- dena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknads- ledande.

4. Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande

4.1  Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. I bolag med statligt ägande har verk- samhetsföremålet sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för bolagen med statligt ägande utgår ifrån aktiebolagslagens regler för publika aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad i Sverige, koden och statens ägarpolicy.

4.2 Ägaranvisning

Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bolagets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaranvisningar i huvudsak när bolaget har ett sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och andra liknande väsentliga förändringar. Ägaranvis- ningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaran- visning, ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

Statens ägarpolicy  Övrigt

4.3 Ekonomiska mål

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i bolagsstyr- ningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att

• säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål

• uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital

• hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå

• tillförsäkra ägaren direktavkastning genom håll- bara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning

• på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvär- dera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

• lönsamhetsmål

• kapitalstrukturmål

• utdelningsmål.

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompen- sation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden inne- bär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapital- strukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid fast- ställandet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, analys av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.

4.4 Särskilt beslutade samhällsuppdrag

Vissa bolag med statligt ägande har ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag, dvs. ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 103

111

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.

4.5 Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs fastställs i rele- vanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhälls- uppdragen utförs väl

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.

Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt beslutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av upp- dragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genom- föras samordnat. Då kan ambitionsnivån för upp- dragsmålen vägas mot den kostnad i termer av på- verkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.

Uppdragsmål beslutas av bolagstämman genom en ägaranvisning till bolaget.

4.6 Uppföljning av mål

Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen följs upp inom ramen för ägardia- logen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.

4.7  Revisor

Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger alltid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman.

I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riks- revisionen enligt vad som framgår av lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande

inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i

författning.

4.8 Regeringens principer för bolag med statligt ägande

Regeringen har beslutat om principer för bolagsstyr- ning, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna för bolags- styrning avser att åstadkomma en god bolagsstyrning i bolag med statligt ägande och att förtydliga inne- börden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företagande, digitalisering och säkerhet. Principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare avser att säkerställa att bolagen med statligt ägande behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. Principerna för extern rapportering avser att säkerställa att bolag med statligt ägande han- terar redovisning, rapportering och övrig informa- tionsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Ovan nämnda principer ingår som delar av statens ägarpolicy och ska därmed tillämpas i bolag med stat- ligt majoritetsägande. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tilläm- pas. Regeringens uppföljning av att bolagen med stat- ligt ägande följer principerna redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

104 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

112

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

Principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effek- tivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. En förutsättning för att uppnå detta är att bolagen tilläm- par en god bolagsstyrning. I syfte att främja ett lång- siktigt hållbart värdeskapande i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolagsstyr- ningen. Dessa principer avser även att förtydliga innebörden av regeringens höga ambitioner för bolag med statligt ägande inom områdena hållbart företa- gande, digitalisering och säkerhet.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

1.1  Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är del- ägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna ska tillämpas. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att dessa principer beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag.

Styrelsen ska i bolagsstyrningsrapporten beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räken- skapsåret.

1.2  Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med statligt ägande vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majoritetsägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska koden tillämpas, med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reg- lerna i koden, men kan välja att göra det. I minoritets-

ägda bolag vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tillämpas på mot- svarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I avsnitt 4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av revisor i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i

Sverige.

2. Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige lämnar Regeringskansliet eller, om Regeringskansliet inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolags- stämman. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.

Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebo- lagslagens (2005:551) regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Utöver reglerna i aktie- bolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.

Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolags- stämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksda- gens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 105

113

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägande bör anordna någon form av arrange- mang i samband med årsstämman där även allmän- heten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.

Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum senast den 30 april och eventuell utdelning ska beta- las ut senast två veckor efter respektive årsstämma.

3. Bolagets styrelse

3.1  Styrelseledamöter

Styrelseledamöter i bolag med statligt ägande förvän- tas ha hög kompetens som är väl anpassad till respek- tive bolags verksamhet, situation och framtida utma- ningar. Därutöver förväntas styrelseledamöterna i bolag med statligt ägande ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för upp- draget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om sina andra uppdrag.

När Regeringskansliets nomineringsprocess har avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därut- över ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webbplats.

3.2 Styrelsens ansvar

Styrelsen i respektive bolag där staten har ägarintres- sen ansvarar för att bolaget sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för- valtningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, riskhan- tering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av internrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrel- sens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.

En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verk-

samheten relevanta policydokument och att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.

Styrelsen ansvarar även för att upprätta förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt för upprättande av den särskilda ersättningsrap- porten över ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som närmare beskrivs i regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande och principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande.

3.3 Styrelseledamöters oberoende

En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamö- ters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsled- ningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsakligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritets- ägare. I bolag med statligt ägande vars aktier inte

är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelse- suppleant anlitas som konsult i bolaget och därmed får konsultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelse- uppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden omfattas av sådana riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutas av bolagsstämman.

3.4 Styrelsens ordförande

Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i aktie- bolagslagen och koden. De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i styrelsearbetet ska preci- seras i arbetsordningen för styrelsen.

I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp- gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseord-

106 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

114

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

föranden skriftligen samordna sin syn med företrä- dare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

3.5 Styrelsens arbetsformer

Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska kodens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende styrelsens arbetsordning. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firmatecknarna är styrelseledamot eller verk- ställande direktör.

3.6 Beslut om verkställande direktör

I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören. Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende instruktion för den verkställande direktören.

3.7  Utvärdering av styrelserna

Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet informeras om utvärderingens resultat och detta bör ske senast vid årsskiftet. I sam- band med avrapportering av styrelseutvärderingen ska styrelseordföranden även informera Regerings- kansliet om samtliga styrelseledamöters andra upp- drag.

4. Bolagets revisor

Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bolaget med tillämpning av de regler om upp- handling och val av revisor som gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisorsförordning.a) För bolag som sak- nar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförord- ningen.

Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommen- dation från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med aktiebolags- lagens och kodens regler.

En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en mandatperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisionsbolag tillämpas, vilket innebär att ett revi- sionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upp- handling av revisor måste ske minst vart tionde år.

5. Hållbart värdeskapande och strategiska mål

Ett långsiktigt och hållbart värdeskapande förutsätter att bolag beaktar och hanterar för verksamheten väsentliga aspekter och intar ett strategiskt förhåll- ningssätt till dessa aspekter. Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande. Dessa innefattar bl.a. ett hållbart företagande och hantering av digitaliseringens möjligheter och risker. Det är styrelsens ansvar att utveckla bolagets övergripande strategi och fastställa strategiska mål för ett hållbart värdeskapande.

De strategiska målen för ett hållbart värdeskapande ska fokusera på värdeskapande samt vara relevanta för bolagets affärsverksamhet och väsentliga håll- barhetsaspekter. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljningsbara, tydliga och jämför- bara. Målen ska även, i förekommande fall, vara rele-

a) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 107

115

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

vanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Utfallet gentemot målen ska diskuteras inom ramen för ägardialogen mellan företrädare för ägaren och styrelsens ordförande, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen.

5.1 Hållbart företagande

5.1.1 Inledning

Hållbart företagande är en viktig del av ett hållbart värdeskapande. Utgångspunkten för hållbart företa- gande är att bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfreds- ställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till håll- bart värdeskapande genom innovativa affärsmodeller och lösningar.

Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Internatio- nella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för detta arbete.

Det är av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.

• En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänsk- liga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.

• En miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara föredömen på miljö- och klimatom- rådet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt det s.k.

Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.

• Identifiering, bedömning, hantering och trans- parent redogörelse för verksamhetens klimatrela- terade finansiella risker och möjligheter.

• En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptions- arbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-korruption kan vara att följa av Institutet Mot Mutor fastställd kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet.

• Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den särställning som det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bl.a. genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.

• Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

5.1.2 Krav påarbetsrättsligavillkorvidinköp

Bolag med statligt ägande ska, när det är behövligt, ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer vid inköp.a) De arbetsrättsliga kraven ska avtalas med leverantörer och ska minst gälla villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollek- tivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner.

De arbetsrättsliga krav som ställs ska avse de av leve- rantörens anställda som utför arbete för att framställa den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Kraven på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av varan eller tjänsten. Det ska åläggas huvudleverantören att säkerställa att underleverantörer minst tillförsäkrar sina anställda villkor motsvarande dem som följer av de arbetsrättsliga krav som ska ställas på huvudleve- rantören enligt ovan.

Ett bolag med statligt ägande bör ställa krav utöver vad som här anges om det är ändamålsenligt. Skyldig- heten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.

a) Avser inköp till ett värde som överstiger tröskelvärdet för centrala upphandlande myndigheters upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, inklusive flera inköp från samma leverantör då det sammanlagda värdet av inköpen under ett räkenskapsår kan beräknas överstiga tröskelvärdet. Skyldigheten att ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer enligt vad som här anges gäller inte vid en upphandling genomförd av ett bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs. av en upphandlande myndighet eller enhet.

108 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

116

Skr. 2020/21:140 Bilaga

5.1.3 Internationellariktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljö- och klimathänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik. Reger- ingen har identifierat följande internationella princi- per och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:

• de tio principerna i FN:s Global Compact

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samar- bete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet väg- ledning i hantering av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.

5.1.4 Agenda2030ochdeglobalamålen förhållbarutveckling

Världens länder har kommit överens om en gemen- sam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbe- tet att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verk samhet påverkar och bidrar till. Bolagen ska även

identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå

de globala hållbarhetsmålen.

5.1.5 Transparens

Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter ska bolagen med statligt ägande agera transparent avseende hantering av risker och möjligheter inom området hållbart företagande. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.

Statens ägarpolicy  Övrigt

5.1.6 Samarbete

Bolag med statligt ägande ska bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och andra relevanta aktörer i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten i arbetet inom området hållbart företagande.

5.1.7 Beslut ochuppföljning

Arbetet med hållbart företagande ska innefatta policy- beslut på styrelsenivå, ändamålsenliga processer för att identifiera, hantera och följa upp relevanta om råden och mål, inklusive efterlevnaden av de arbets- rättsliga krav som ska ställas på leverantörer, samt transparent rapportering av arbete och åtgärder med fokus på väsentlighet.

5.2 Digital transformation

Bolag med statligt ägande ska arbeta aktivt för att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och hantera dess risker, i sitt värdeskapande.

6. Säkerhet

För att säkerställa ett långsiktigt hållbart värdeska- pande i en föränderlig värld är det viktigt att bolagen bedriver ett aktivt, systematiskt, ambitiöst och ansvarsfullt säkerhetsarbete. Samtliga bolag med stat- ligt ägande bedriver verksamhet eller äger tillgångar som till någon grad behöver skyddas mot angrepp såsom stölder, utpressning, spioneri eller sabotage. Säkerhetsarbetet ska kravställas och regelbundet följas upp av styrelsen.

Bolag med statligt ägande ska vidare analysera huru- vida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och därmed omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585). Bolag som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska identifiera och skydda säkerhetskänslig verksamhet och information med stöd av berörda tillsynsmyndigheter och vid behov i samverkan med andra relevanta aktörer.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 109

117

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas från och med årsstämman 2020 och ersätter tidigare riktlinjer för ersätt- ning och andra anställningsvillkor för ledande befattnings- havare i bolag med statligt ägande som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vidare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa principer omfattar lön och annan ersättning, exklusive ersättning som beslutas av årsstämman, till ledande befattningshavare. Med ledande befattnings- havare avses styrelseledamöter, verkställande direk- tör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen. Principerna ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att principerna tillämpas i bolagens dotter- företag. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att principerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattnings- havare som strider mot dessa principer bör omför- handlas.

3. Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska, på mot- svarande sätt som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagslagen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa principer. I de fall reg- lerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) avviker från regeringens principer ska regeringens principer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det bl.a. framgå hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstäm- man. Styrelsen ska även säkerställa att den verkstäl- lande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Bolag med statligt majoritetsägande får som utgångs- punkt inte avvika från regeringens ersättningsprinci- per. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för att avvika från regeringens ersättningsprinciper, ska sty- relsen redovisa dessa. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt.

110 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

118

Skr. 2020/21:140 Bilaga

4. Principer för ersättning i bolag med statligt ägande

4.1  Former och villkor för ersättning

Den totala ersättningen till ledande befattningsha- vare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamåls- enlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Ersättningen till ledande befattningshavare får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, avgångs- vederlag, pensionsförmåner och övriga förmåner.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Det är däremot möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda, förutsatt att det sker med beaktande av dessa principer i övrigt.

Premien för pensionsförmåner ska vara avgiftsbe- stämd och inte överstiga 30 procent av den fasta årliga kontantlönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget tillämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms premien av pensionsplanens vill- kor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter 1 januari 2017 ska pensionsåldern inte understiga 65 år.

I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pen- sionsförmåner ska en sådan lösning vara kostnads- neutral för bolaget.

Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tilläm- pat kollektivavtal eller, om bolaget inte har kollektiv- avtal, motsvara nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukförsäkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.

Statens ägarpolicy  Övrigt

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pen- sionsförmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa principers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

4.2 Upphörande av anställning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägnings- tiden inte överstiga sex månader. Avgångsvederlag får lämnas med högst tolv månadslöner. I anställnings- avtal som ingicks senast den 31 december 2016 får avgångsvederlag lämnas med högst arton månads- löner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för pensionsförmåner eller övriga förmåner. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsvederlag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det upp- sägande bolaget reduceras med ett belopp som mot- svarar den nya inkomsten motsvarande den period som uppsägningslön och avgångsvederlag avser.

4.3 Beslutsprocess för ersättningsriktlinjer

Bolag med statligt ägande ska tillämpa aktiebolags- lagens regler för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige avseende riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare. Bolagets styrelse ska upprätta förslag till nya riktlinjer för ersättning och årligen lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman.a) I riktlinjerna ska det anges hur styrelsen ska säkerställa att ersätt- ningarna följer bolagets beslutade riktlinjer. Riktlin- jerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

a) Förändringar i bolagets ersättningsriktlinjer som krävs för att dessa ska överensstämma med 8 kap. 52 § aktiebolagslagen ska, så långt möjligt, införas i det förslag till riktlinjer som styrelsen lägger fram för beslut vid årsstämman 2020 och vara fullt införda i det förslag som läggs fram för beslut vid årsstämman 2021.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 111

119

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

5. Redovisning

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolags lagen, årsredovisningslagen (1995:1554) och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare i bolagen med statligt ägande sär- redovisas i ersättningsrapporten. Ersättningsrappor- ten ska därtill inkludera en redogörelse för hur reger- ingens principer för ersättning och andra anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har tillämpats för anställda i bola- get och bolagets dotterföretag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

Vidare ska bolagets revisor med tillämpning av reg- lerna i aktiebolagslagen för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på reglerad marknad i Sverige inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.

Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar- nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslutade riktlinjerna.

6. Definitioner

• Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pensi- on) att pensionspremien är bestämd som en viss procent av pensionsmedförande lön.

• Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen.

• Ersättning: alla ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare, såsom lön, pensions- förmåner, övriga förmåner och avgångsvederlag, förutom ersättning som beslutas av årsstämman. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

• Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premiebestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolags- specifik pensionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller motsvarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att av- gifterna i denna policy inte överstiger bolagets avgifter i den traditionella planen.

• Ledande befattningshavare: styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och andra personer i bolagsledningen.

• Pensionsförmån: ålders- och efterlevandeförmån.

• Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsättning, som finansierar en pensionsförmån.

• Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, grati- fikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, bonus, provisionslön och liknande ersättningar.

• Övriga förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges utöver lön, exempelvis bil- och bostadsförmån och andra skattepliktiga förmåner.

112 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

120

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

Principer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 27 februari 2020 nedanstående principer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Principerna ska för respektive bolag tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2020 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2016. Principerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska hantera bolagens redovisning, rapportering och övrig infor- mationsgivning på ett transparent och professionellt sätt.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa principer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa principer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att princi- perna ska tillämpas. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa prin- ciper. Bolagen med statligt ägande ska även tillse att principerna beaktas inom bolagets hela verksamhet inklusive eventuella dotterföretag. Principerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed.

Principerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara” som innebär att ett bolag kan göra avvikel- ser från principerna om en tydlig förklaring med mo- tivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovis- ning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur principerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret.

3. Informationsgivning

3.1  Regelverk

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslag- stiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, boksluts- kommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det innebär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning (koden) samt de regler i bl.a. årsredovisningslagen och lag (2007:528) om värdepappersmarknaden som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transpa- renslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.

Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som bedriver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommendatio- ner i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 113

121

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Övrigt  Statens ägarpolicy

informerad om utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

3.2 Transparens och hållbarhet

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bolagen med statligt ägande är att den långsiktiga vär- deutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekom- mande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdra- gen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rap- portering, som omfattar årsredovisning, delårsrap- porter, bolagsstyrningsrapport, hållbarhetsredovis- ning och ersättningsrapport, ska vara lika transparent som i publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utma- ningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppfölj- ning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av regeringens principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande. Genom dessa principer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ansvarar för att bolagen presenterar en hållbarhetsredovisning som tillsam- mans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.

4. Principer för extern rapportering

4.1  Årsredovisning

Bolagen med statligt ägande ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verk- samhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.

Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovis- ning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internationella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sve- rige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till han-

del på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, koden och IFRS med samma transparens och tydlighet som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.

• De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.

• Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bola- get fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av före- gående års strategiska prioriteringar samt eventu- ella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.

• Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvud- sakliga finansiella risker.

• En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

• Styrelsens förslag till nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.

• Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdelningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.

• Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i handling, måluppfyllelse samt effekter på de strate- giska målen inför kommande år.

• Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa principer om extern rapportering, princi- per för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande samt principer för bolagsstyrning i bolag med statligt ägande ingår.

• Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

4.2 Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s riktlinjer (GRI Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentlig- göras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll- barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovis- ningen.

114 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

122

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Statens ägarpolicy  Övrigt

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolags- stämman.

Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om håll- barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det innebär bl.a. att hållbarhetsredo- visningen ska innehålla de upplysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frå- gor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.

En hållbarhetsredovisning bör även i övrigt innehålla:

• En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksamheten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.

• En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte begränsas till viktiga policyer, strategiska prio- riteringar och mål på kort och lång sikt.

• En tydlig redovisning av genomförd intressentana- lys och intressentdialog.

• En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrå- gorna och vad som gjorts för att förstärka den posi- tiva påverkan och minimera den negativa påverkan.

• En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvali- tativa resultatindikatorer som hänger samman med de prioriteringar och mål som fastställts.

• En redogörelse för verksamhetens klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.

4.3 Delårsrapporter

Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med stat- ligt ägande vars aktier eller andra överlåtbara värde- papper inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

4.4 Ersättningsrapport

Bolagen med statligt ägande ska årligen upprätta en ersättningsrapport som redovisar ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel

på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de särskilda regler om redovisning av ersättningar till ledande befattningshavare som gäller för sådana bolag ska iakttas av bolagen med statligt ägande. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebo- lagslagen, årsredovisningslagen och koden. Därutöver ska ersättningen för varje enskild ledande befattnings- havare i bolagen med statligt ägande särredovisas i ersättningsrapporten. Rapporten ska därtill inkludera en redogörelse för hur regeringens principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande har till- lämpats för anställda i bolaget och bolagets dotter- företag. Ersättningsrapporten ska läggas fram för godkännande första gången på årsstämman 2021.

4.5 Format och tidpunkter

för offentliggörande av rapporter

Bolagen med statligt ägande vars aktier inte är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké, års- och hållbarhetsredovisning inklusive bolagsstyr- ningsrapport samt ersättningsrapport på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Års- redovisningen ska även finnas tillgänglig för allmän- heten vid bolagets årsstämma.

• Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.

• Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentlig- göras senast den 31 mars.

• Bolagsstyrningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

• Ersättningsrapporten ska offentliggöras senast den 31 mars.

• I förekommande fall ska redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.

• Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offent- liggöras senast den 30 april.

• I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.

• Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.

• Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentliggöras senast den 31 oktober.

I förekommande fall ska även redovisning av finan- siella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentlig- göras på bolagets webbplats.

Alla redovisningshandlingar inklusive revisions- berättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webb- plats under minst tio år.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 115

123

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt  Redovisningsprinciper

Bolagens rapportdatum

		Delårsrapport	Delårsrapport	Delårsrapport	Bokslut
Bolag	Årsstämma	jan–mars	jan–juni	jan–sep	jan–dec
Akademiska Hus	21-04-28	21-04-28	21-07-14	21-10-27
Almi	21-04-29	21-04-29	21-08-13	21-10-29	22-02-15
APL, Apotek Produktion & Laboratorier	21-03-30		21-08-13		22-02-15
Apoteket	21-04-27	21-04-28	21-07-21	21-10-29
Arlandabanan Infrastructure	21-04-28		21-08-15
Bilprovningen	21-04-29	21-04-29	21-08-12	21-10-25	22-02-15
Dramaten	21-04-28		21-08-16		22-02-15
Green Cargo	21-04-27	21-04-28	21-08-12	21-10-27	22-02-14
Göta kanalbolag	21-04-27				22-03-31
Infranord	21-04-28	21-04-29	21-08-12	21-10-29	22-02-15
Jernhusen	21-04-26	21-04-26	21-07-13	21-10-21	22-01-27
Lernia	21-04-26	21-04-26	21-07-15	21-10-28
LKAB	21-04-22	21-04-22	21-08-12	21-10-28	22-02-14
Metria	21-04-28	21-04-30	21-08-15	21-10-31	22-02-15
Miljömärkning Sverige	21-04-27
Operan	21-04-27		21-08-15		22-02-15
Orio	21-04-22	21-04-23	21-08-11	21-10-29	22-02-15
PostNord	21-04-27	21-04-27	21-07-16	21-10-28	22-02-02
RISE, Research Institutes of Sweden	21-04-28	21-04-29	21-08-13	21-10-28	22-02-15
Samhall	21-03-31	21-04-23	21-08-23	21-10-28	22-02-03
Saminvest	21-04-29	21-04-29	21-07-15	21-10-26	22-02-15
SAS	21-03-17	21-02-25	21-05-27	21-09-01	21-11-30
SBAB	21-04-28	21-04-28	21-07-16	21-10-26	22-02-03
SEK, Svensk Exportkredit	21-03-24	21-04-29	21-07-15	21-10-25	22-02-02
SJ	21-04-28	21-04-28	21-07-14	21-10-28
SOS Alarm	21-03-24	21-04-30	21-08-15	21-10-31	22-02-15
Specialfastigheter	21-04-20	21-04-20	21-07-14	21-10-20
SSC, Svenska rymdaktiebolaget	21-04-27	21-04-29	21-08-13	21-10-29	22-02-15
Statens Bostadsomvandling	21-04-27	21-04-15	21-08-15	21-10-31	22-02-15
Sveaskog	21-04-26	21-04-26	21-07-16	21-10-26
Svedab	21-04-28	21-04-30	21-08-13	21-10-29	22-02-15
Swedavia	21-04-28	21-04-28	21-07-16	21-10-29	22-02-15
Swedfund International	21-04-29	21-04-30	21-08-15	21-10-31	22-02-15
Svenska Skeppshypotek
Svenska Spel	21-04-27	21-04-27	21-07-21	21-10-27
Svevia	21-04-22	21-04-23	21-07-15	21-10-28	22-02-09
Sweden House	21-06-29
Systembolaget	21-04-22	21-04-23	21-07-26	21-10-22	22-02-11
Telia Company	21-04-12	21-04-23	21-07-21	21-10-21	22-01-28
Teracom Group	21-04-22	21-04-22	21-08-14	21-10-25	22-02-11
Vasallen	21-04-28	21-04-30	21-08-20	21-10-29	22-02-15
Vattenfall	21-04-28	21-04-29	21-07-20	21-10-28	22-02-04
Visit Sweden	21-04-21	21-04-30	21-08-31	21-10-31
Voksenåsen	21-05-25	21-04-15	21-08-15	21-10-15	22-02-28

116 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

124

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Definitioner och förkortningar  Övrigt

Definitioner

Antal anställda i medeltal – Omräknat till årsanställda.

Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings- tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.

Funds From Operations (FFO) – Internt tillförda medel.

Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.

Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt)

– Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Rop, Avkastning på operativt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital.

ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt syssel- satt kapital.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.

Rörelseresultat – Nettoomsättning (inklusive eventuellt anslag) plus övriga intäkter minus kostnader plus resultat från andelar i intresse- bolag plus värdeförändringar.

Scope 1 – Direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av bolaget.

Scope 2 – Indirekta växthusgasutsläpp från inköp av energi från produktion som inte ägs eller kontrolleras av bolaget. Exempelvis utsläpp från produktion av elektricitet, värme och kyla.

Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.

Utdelning – Uppgifter om utdelning avser utdel- ning beslutad vid därpå följande årsstämma.

Branschspecifika nyckeltal

Finansiella bolag

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.

Kärnprimärkapital

Eget kapital minus vissa avdragsposter, exempelvis goodwill.

Förkortningar

BTA Bruttoarea.

CO2e Koldioxidekvivalenter.

GRI Global Reporting Initiative, internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRS International Financial Reporting

Standards.

Mton Miljoner ton.

NKI Nöjd-Kund-Index.

NMI Nöjd-Medarbetar-Index.

(XX)Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 117

125

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt Adresser

Adresser

Akademiska Hus	Green Cargo	Metria
Box 483	Box 39	801 83 Gävle
401 27 Göteborg	171 11 Solna	Telefon: 010-121 80 00
Telefon: 010-557 24 00	Telefon: 010-455 40 00	www.metria.se
www.akademiskahus.se	www.greencargo.com
		Miljömärkning Sverige
Almi Företagspartner	Göta kanalbolag	Box 38114
Box 70394	Box 3	100 64 Stockholm
107 24 Stockholm	591 21 Motala	Telefon: 08-55 55 24 00
Telefon: 0771-55 85 00	Telefon: 0141-20 20 50	www.svanen.se
www.almi.se	www.gotakanal.se
		Norrlandsfonden
APL, Apotek Produktion	Industrifonden	Box 56
& Laboratorier	Box 1163	971 03 Luleå
Box 5071	111 91 Stockholm	Telefon: 0920-24 42 50
141 05 Kungens Kurva	Telefon: 08-587 919 00	www.norrlandsfonden.se
Telefon: 010-447 96 00	www.industrifonden.com
www.apl.se		Operan
	Infranord	Box 16094
Apoteket	Box 1803	103 22 Stockholm
Box 3001	171 21 Solna	Telefon: 08-791 43 00
169 03 Solna	Telefon: 010-121 10 00	www.operan.se
Telefon: 010-447 50 00	www.infranord.se
www.apoteket.se		Orio
	INSTEX	Flättnaleden 1
Arlandabanan	25 Rue De La Reynie	611 45 Nyköping
Infrastructure	75001 Paris	Telefon: 0155-24 40 00
Box 70378	Frankrike	www.orio.com
107 24 Stockholm	www.instex-europe.com
Telefon: 08-22 40 10		PostNord
arlandabananinfrastructure.se	Jernhusen	105 00 Stockholm
	Box 520	Telefon: 010-436 00 00
Bilprovningen	101 30 Stockholm	www.postnord.se
Box 7020	Telefon: 08-410 626 00
164 07 Kista	www.jernhusen.se	RISE,
Telefon: 010-702 00 00		Research Institutes of Sweden
www.bilprovningen.se	Lernia	Box 857
	Box 1181	501 15 Borås
Dramaten	111 91 Stockholm	Telefon: 010-516 50 00
Box 5037	Telefon: 0771-650 650	www.ri.se
102 41 Stockholm	www.lernia.se
Telefon: 08-665 61 00		Samhall
www.dramaten.se	LKAB	Box 27705
	Box 952	115 91 Stockholm
EUROFIMA	971 28 Luleå	Telefon: 08-553 411 00
Rittergasse 20	Telefon: 0771-760 000	www.samhall.se
CH-4051 Basel	www.lkab.com
Schweiz
Telefon: +41 61 287 33 40
www.eurofima.org

118 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

126

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Adresser Övrigt

Saminvest	Statens	Swedfund International
Sveavägen 17	Bostadsomvandling, Sbo	Box 3286
111 57 Stockholm	Stubbengatan 2	103 65 Stockholm
Telefon: 0771-150 180	703 44 Örebro	Telefon: 08-725 94 00
www.saminvest.se	Telefon: 070-694 86 00	www.swedfund.se
	www.sbo.se
SAS		Systembolaget
195 87 Stockholm	Sveaskog	103 84 Stockholm
Telefon: 08-797 00 00	105 22 Stockholm	Telefon: 08-503 300 00
www.sasgroup.net	Telefon: 08-655 90 00	www.systembolaget.se
	www.sveaskog.se
SBAB		Telia Company
Box 4209	Svedab	169 94 Solna
171 04 Solna	Box 4044	Telefon: 08-504 550 00
Telefon: 0771-45 30 00	203 11 Malmö	www.teliacompany.com
www.sbab.se	Telefon: 040-660 98 80
	www.svedab.se	Teracom Group
SEK, Svensk Exportkredit		Box 30150
Box 194	Svenska Skeppshypotek	104 25 Stockholm
101 23 Stockholm	Kungsportsavenyen 10	Telefon: 08-555 420 00
Telefon: 08-613 83 00	411 36 Göteborg	www.teracom.se
www.sek.se	Telefon: 031-63 12 50
	www.svenskaskeppshypotek.se	Vasallen
SJ		Box 244
105 50 Stockholm	Svenska Spel	701 44 Örebro
Telefon: 010-751 60 00	621 80 Visby	Telefon: 070-536 08 28
www.sj.se	Telefon: 010-120 00 00	www.vasallen.se
	www.svenskaspel.se
SOS Alarm		Vattenfall
Box 19546	Svevia	169 92 Stockholm
104 32 Stockholm	Box 4018	Telefon: 08-739 50 00
Telefon: 010-140 80 00	171 04 Solna	www.vattenfall.se
www.sosalarm.se	Telefon: 08-404 10 00
	www.svevia.se	Visit Sweden
Specialfastigheter		Box 3030
Box 632	Swedavia	103 61 Stockholm
581 07 Linköping	190 45 Stockholm-Arlanda	Telefon: 08-789 10 00
Telefon: 010-788 62 00	Telefon: 010-109 00 00	www.visitsweden.com
www.specialfastigheter.se	www.swedavia.se
		Voksenåsen
SSC,	Sweden House	Ullveien 4
Svenska rymdaktiebolaget	Ul. Malaya Konushennaya	NO-0791 Oslo
Box 4207	1–3, block A	Norge
171 04 Solna	191186 S:t Petersburg	Telefon: +47-22 81 15 00
Telefon: 08-627 62 00	Ryssland	www.voksenaasen.no
www.sscspace.com

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020 119

127

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Övrigt  

Förvaltningsorganisationen

Den statliga bolagsportföljen förvaltas till största delen av Näringsdepartementet under närings- ministern inom avdelningen för bolag med statligt ägande.

Ansvarig minister och statssekreterare	Ansvariga tjänstemän
Näringsminister:	tf chef avdelningen för bolag med statligt ägande:
Ibrahim Baylan	Christine Leandersson
Statssekreterare:	Gruppchefer avdelningen för
Stina Billinger	bolag med statligt ägande:
	Jenny Lahrin, Christine Leandersson,
	Per Lundkvist

120 Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2020

128

Skr. 2020/21:140 Bilaga

Rapporten är producerad av Näringsdepartementet i samarbete med Springtime-Intellecta. Foto: sid 1, 14, 29, 30: Shutterstock – sid 4 (kvinna med munskydd), (CO2-utsläpp) 10, 34: Johnér. Övriga foton kommer från bolagen som ingår i verksamhetsberättelsen, om inte annat anges. Tryck: Elanders, 2021

	ENMÄ	RK
N
A		E
V		T
S

Trycksak 3041 0242

129

Skr. 2020/21:140

Bilaga

Denna verksamhetsberättelse kan beställas via: www.regeringen.se

Artikelnummer: N2021.01

Regeringskansliet

Växel: 08-405 10 00

Besöksadress: Herkulesgatan 17

Stockholm

130

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Baylan

Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande

Skr. 2020/21:140

131