Det finns forskning som visar att människor som utövar våld mot djur i många fall parallellt med detta eller senare i livet går över till att våldföra sig på människor. Enligt en studie utförd i delstaten New Jersey i USA finns det ett tydligt samband mellan djurplågeri och misshandel av barn. Där uppdagades nämligen hela 88 procent av alla barnmisshandelsfall genom misshandel av familjens husdjur.
I Sverige har före detta länspolismästaren Carin Götblad tidigare konstaterat att det är viktigt att personer som har tendenser att skada djur fångas upp tidigt, eftersom man har kunnat se samband mellan djurplågeri och annan typ av grövre brottslighet senare i livet. Trots att det i Sverige bevisligen förekommit flera fall av grovt djurplågeri har maxstraffet på två års fängelse för djurplågeri aldrig utdömts. Det vanligaste straffet som utdöms är böter eller villkorlig dom. Vidare existerar det inte någon högre brottsrubricering än djurplågeri då brottet ännu inte är gradindelat.
Djur som utsätts för misshandel är i sig oskyldiga, de har oftast ingen möjlighet att påkalla hjälp och de utsätts ofta för svåra övergrepp under lång tid. Därför krävs det en revidering av straffskalan för att bättre motsvara den grad av klander gärningen innebär samt för att sända ut skarpare signaler om hur allvarligt samhället ser på djurplågeri. Detta sker lämpligast genom att brottsrubriceringen grovt djurplågeri införs med enbart fängelse i straffskalan.
Regeringen tillsatte 2018 en utredning om straff och andra sanktioner vid brott mot djur. Syftet med denna vara att ”se till att de allvarligaste brotten mot djur har tillräckligt stränga straff och att bestämmelserna om brott och straff är ändamålsenliga och effektiva”. I augusti meddelade regeringens utredare att man föreslår att straffen för de allvarligaste fallen av djurplågeri ska skärpas och att brottsrubriceringen grovt djurplågeri ska införas. Enligt förslaget från utredningen ska den som döms för grovt djurplågeri alltid dömas till fängelse, som lägst sex månader och som högst fyra år.
Beskedet från regeringens utredare är välkommet och ligger helt i linje med vad undertecknad och Sverigedemokraterna har förespråkat under lång tid. Det är dock viktigt att detta mycket viktiga arbete inte avstannar. Regeringen bör därför skyndsamt ta vara på resultaten från utredningen för att garantera vad som ovan anförts.
Eftersom lagstiftningen i dag är splittrad vad gäller frågor om djurs rättigheter, föreslås dessutom att all lagtext rörande djur samlas i en särskild djurskyddsbalk, vilket skulle innebära att man gör det mer överskådligt samtidigt som man tydliggör och lyfter fram djurens rättigheter.
|
Richard Jomshof (SD) |
|