Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en skattereform vars syfte är att utjämna de växande ekonomiska klyftorna och tillkännager detta för regeringen.
Inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land under de senaste 30 åren, och när OECD rangordnar sina medlemsländer utifrån hur jämnt fördelade inkomsterna är tar sig Sverige med nöd och näppe in på topp tio.
Att värnskatten avskaffades vid årsskiftet 2019/20 ökar de ekonomiska klyftorna, men det är inte ökade löneskillnader som framför allt driver på utvecklingen. I stället är det ökade kapitalinkomster hos den rikaste delen av befolkningen som är den huvudsakliga anledningen till dagens växande ekonomiska ojämlikhet. Det handlar till exempel om bostadsförsäljningar, aktieutdelningar och ränteinkomster.
Enligt regeringens jämlikhetsutredning som lämnade sitt betänkande under året har politiska beslut drivit fram en stor del av den ökande ojämlikheten. Det rör sig till stora delar om just skattesänkningar på fastigheter, kapital och egendom.
Sedan 2014 har den socialdemokratiskt ledda regeringen förstärkt välfärden med över 35 miljarder kronor och sett till att pensionärerna i snitt får 1 600 kronor mer i plånboken per månad. Åtgärderna har bidragit till att minska klyftorna. I årets budget tas ytterligare steg mot ett mer jämlikt samhälle i och med att pensionerna höjs för personer som jobbat ett helt yrkesliv med låga inkomster samtidigt som skatten sänks, a‑kassan förstärks och välfärden tillskjuts mer resurser. Likväl är det inte tillräckligt och allt fler oroas över konsekvenserna när den ekonomiska eliten i stadig takt distanserar sig från vanligt folk.
Alltför stora ekonomiska klyftor får negativa effekter på hela samhället, och de fattigaste drabbas hårdast. Vi vet att den förväntade livslängden för lågutbildade kvinnor har stagnerat i Sverige, och vi vet att det skiljer sex år i förväntad livslängd mellan en högutbildad och en lågutbildad man. Slutligen vet vi också att den ekonomiska politiken är det kanske vassaste instrumentet för att öka jämlikheten i Sverige.
Vi vill därför framhålla vikten av att regeringen säkerställer att den omfattande skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras under mandatperioden utformas på ett sätt som bidrar till att utjämna de växande ekonomiska klyftorna.
|
Olle Thorell (S) |
|
|
Pia Nilsson (S) |
Åsa Eriksson (S) |