Coronaviruset och de ekonomiska följderna har i Sverige liksom i övriga världen fått stora konsekvenser. Det är en kris som saknar motstycke för hela samhället, och nu står stora delar av de svenska företagens framtid på spel. Många företag har redan varit tvungna att slå igen. Ännu fler för en daglig kamp för överlevnad. Det är en kamp i en brant uppförsbacke och med tynande förhoppningar om framtiden.
Det handlar inte minst om de så kallade tillväxtföretagen, de företag som inte minst OECD pekar ut som framtidens tillväxtmotorer. Företag som ska skapa en avsevärd del av de nya jobben. Det är därför oerhört viktigt att regeringen snabbt kommer med åtgärder som kan lösa den mest akuta krisen samtidigt som vi säkrar tillväxtföretagens bidrag till tillväxt och sysselsättning för framtiden.
Dessa bolag har till stor del finansierat sin tillväxt via aktiemarknaden där investerarna aktivt har finansierat företagen. Bolagen har nu mycket svårt att finansiera sig och risken är stor att väsentliga samhällsvärden förstörs med minskat antal människor i arbete idag, och i framtiden, som konsekvens.
Bolagens svårigheter att finansiera sig gör att väsentliga värden inom bl.a. life science, teknik, cleantech och andra samhällsnyttiga sektorer riskerar att förstöras. Det handlar om bolag och sektorer som utgör några av de mest intressanta sektorerna för Sveriges framtid.
I Sverige finns en unik infrastruktur för kapitalförsörjning via tillväxtbörserna. Denna unika infrastruktur är välkänd inom EU, där man försöker hitta modeller för att uppnå liknande infrastruktur i andra medlemsstater.
Därför bör regeringen överväga att via Almi Invest förse tillväxtbolagen med stöd via aktiekapital. Det är rimligt att ungefär hälften av pengarna öronmärks för onoterade bolag och hälften för bolag noterade på de svenska handelsplatserna med MTF-status. Vad gäller de onoterade bolagen har Almi Företagspartner och Almi Invest redan fungerande strukturer och är experter på denna typ av investeringar.
Det handlar inte om att regeringen ska ge bidrag till företagen. Tvärtom. Det handlar om sunda investeringar. Historiskt sett är nämligen risken för misslyckade investeringar begränsad och Almi Invest (och därmed staten) kommer att kunna göra exit inom 12–24 månader i en stor andel av investeringarna.
Att samarbeta inom ramen för ett redan etablerat ekosystem under Finansinspektionens tillsyn är rimligen en långt mycket mer effektiv metod än många andra tänkbara stödåtgärder för att rädda arbeten och hålla Sveriges viktigaste tillväxtbolag vid liv. Det är också en modell som kommer att kunna ge effekt mycket snabbt.
För att säkerställa statens intressen och en sund aktiemarknad bör givetvis ett antal krav vara uppfyllda för att Almi Invest ska kunna investera. Det kan bland annat handla om samarbete med en finansiell rådgivare som har erforderliga tillstånd från Finansinspektionen. Att bolaget måste vara noterat på en MTF-plattform eller genomföra en kapitalisering i samband med notering på MTF-plattform. Ett maxbelopp från Almi Invest per bolag och investeringstillfälle. Krav på motfinansiering från andra investerare. Undertecknande av s.k. lock up-avtal från huvudägare och ledning.
Ställs krav likt dem som listas ovan kan ett antal olika aspekter tillgodoses. Tillväxtkapital till många av Sveriges snabbast växande bolag inom särskilt samhällsviktiga sektorer.
De rådgivare som kommer att samarbeta med Almi Invest står redan under Finansinspektionens tillsyn. Statens investering kan inte användas av privata aktörer för att göra exit. Validering av såväl bolag som investering sker från tillståndspliktiga aktörer och aktiemarknaden. Riskspridning i statens investeringar. Nyttjande av redan befintlig infrastruktur medför trygghet för såväl Almi Invest som aktiemarknaden.
Kapitalet och incitamentet sprids till bolag som redan är noterade (eller är på väg att bli noterade). Detta innebär att de ofta är långt komna på sin tillväxtresa och regelbundet granskas av såväl marknadsplatserna som i viss mån Finansinspektionen.
|
Per Åsling (C) |
|