Bostadstillägget är till för att pensionärer och personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning med låga inkomster ska ha ett bra boende och kunna leva på sin inkomst.
Bostadstillägget har höjts för ålderspensionärer som numera kan få upp till 6 540 kr per månad, beroende på ekonomisk situation och boendekostnad. För sammanboende blir det en lägre nivå per person.
Som ensamstående kan man med sjukersättning eller aktivitetsersättning få upp till 5 220 kr i månaden i bostadstillägg, beroende på ekonomisk situation och boendekostnad. För sammanboende gäller en lägre nivå per person. Det betyder att en pensionär som mest kan få drygt 1 000 kr mer i bostadstillägg än en förtidspensionär.
Hyrorna går stadigt upp, vilket gör att garantipensionärer, förtidspensionärer och sjukskrivna (med särskilt låga inkomster och höga boendekostnader) riskerar att få allt svårare att klara sina kostnader.
Förutom en bostadspolitik för ökat byggande och rimliga hyror bör regeringen överväga att se över bostadstillägget för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Det är mycket välbehövligt och glädjande att ålderspensionärer fått möjlighet till ett högre bostadstillägg, men förtidspensionärer är också en ekonomiskt utsatt grupp.
En annan viktig fråga gäller behovet av information om att bostadstilläggen finns och hur man söker dem. Enligt en granskning av Riksrevisionen kan en fjärdedel av de berättigade ha missat sin rätt till stöd. Det motsvarar 129 000 ålderspensionärer och 40 000 med sjuk- och aktivitetsersättning som är berättigade till bostadstillägg men som inte sökt det. Mer än hälften av dessa personer tillhör den mest ekonomiskt utsatta delen av samhället.
|
Hillevi Larsson (S) |
|