Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för att införa krav på BIM i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Det är allmänt känt att stora bygg- och infrastrukturprojekt ofta blir kritiserade och väldigt ofta blir dyrare än prognostiserat. Det finns dock metoder för att minska dessa problem.
BIM, Building Information Modeling eller byggnadsinformationsmodell, är metoder som handlar om att skapa och använda digitala modeller av byggnadsverk i samhällsbyggandet. Det är ett effektivt sätt för arkitekter, ingenjörer, byggföretag, entreprenörer och tillverkare att samverka med varandra under ett projekt. Hela produktionen och förvaltningsprocessen digitaliseras. BIM har visat sig ge ökad effektivitet samt ökad ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med byggnadsverk avses inom BIM såväl byggnader som infrastruktur, till exempel hus, vägar, järnvägar, broar, tunnlar, anläggningar, försörjningssystem och va-ledningar.
De senaste åren har land efter land gått över till att lagstifta om BIM. Storbritannien, Nederländerna och nyligen Tyskland är bara tre exempel av många. Enligt en undersökning som den brittiska regeringen har gjort har staten sparat uppskattningsvis två miljarder euro, motsvarande 20,6 miljarder kronor, sedan kravet på BIM infördes 2012. Rapporten konstaterar också att 66 procent av alla kontrakterade projekt slutfördes i tid och höll sig inom budget. Det var en ökning med 33 procent sedan 2010.
I Sverige finns det inte lagkrav på BIM, men det är dags att fråga sig om inte de internationella exemplen talar för att sådana bör finnas även i en svensk kontext.
|
Adnan Dibrani (S) |
|