Rektorer har idag rätt att neka politiska ungdomsförbund och partier att debattera, hålla bokbord och bilda föreningar på skolor. Det är en rätt rektorerna utnyttjar allt oftare. En rätt som därmed lett till att ungas demokratiska organisering motarbetas i och med att fler och fler skolor väljer att säga nej till partipolitiska ungdomsförbund och debatter.
Det kan i och för sig tyckas ligga i linje med att elevers tid i skolan skall användas till traditionell, oberoende kunskapsinhämtning. Men de demokratiskt valda partierna och deras ungdomsförbund är en del av det demokratiska systemet och därmed en rimlig del av kunskapsinhämtning som rör samhällskunskap och just demokrati.
Vi ser att antalet aktiva inom politiken minskar. Det är inte vad vare sig politiken eller demokratin behöver. De ungdomar/elever som redan är engagerade och intresserade av politik söker sig säkert till de politiska ungdomsförbunden för egen maskin. Däremot skulle man säkert fånga fler ungdomars intresse om man fick tillträde till skolorna. Det är en del i att säkra tillväxten av aktiva i politiken, vilket i sin tur gynnar demokratin.
Riksdagen bjuder vartannat år in allmänheten till ett öppet hus där alla riksdagspartier finns representerade för att samtala med medborgare och svara på frågor. Liknande modell skulle med fördel kunna användas på skolor för att öka elevers insyn i vad olika partier står för.
Det är viktigt att ge skolelever en ökad insyn i vad politiska partier står för, och det kan man göra genom att i större mån tillåta besök av partier och ungdomsförbund på skolor. Det skulle förutsätta att man förändrar skrivningen i skollagen som ger rektorer rätt att neka besök av bland annat partier och ungdomsförbund.
Utöver detta bör man också överväga att förtydliga ungas rätt till föreningsfrihet i skollagen, just för att säkra en fortsatt stark demokrati samt ge Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd som förtydligar att elever har rätt till politisk organisering.
|
Anna Wallentheim (S) |
|