Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en begriplig och trygg sjukförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
En trygg och begriplig sjukförsäkring är grundläggande i vårt samhälle. Vår generella välfärd bygger på en gemensam tanke om att alla ger efter förmåga och får efter behov. Vi betalar när vi är friska och får tillbaka när vi är sjuka. Syftet med vårt gemensamma socialförsäkringssystem är att ge trygghet när livet förändras.
Det är viktigt att vi kan lita på att sjukförsäkringen finns där när vi behöver den. När människor inte längre gör det växer behovet av att teckna privata kompletterande försäkringar. Ett system där var och en löser sin egen försäkring blir dyrt och en del människor skulle på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom inte kunna teckna en försäkring. Det gäller också personer som jobbar i vissa arbetsmiljöer med hög risk för skador eller arbetslöshet.
Sjukförsäkringen ska finnas där för den som är sjuk och inte kan arbeta. Den ska även se till att den som är sjuk får en snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet under den tid det tar. En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle. Det är viktigt att göra förändringar i sjukförsäkringen så att den känns modern och stabil enligt följande:
Att bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Det innebär arbeten som ingår i en yrkesgrupp enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).
Att beslut om avslag bör underbyggas i större utsträckning för att Försäkringskassan ska kunna göra de ställningstaganden som krävs enligt rättspraxis. Det gäller framför allt ställningstagandet om det finns arbeten som är normalt förekommande där den försäkrade kan nyttja sin kvarvarande arbetsförmåga och möta kraven på normal arbetsprestation utan eller med endast ringa anpassning av arbetsuppgifterna. Ärendena bör därför utredas mer.
Att en försäkrad som har uppnått den ålder då hen som tidigast kan ta ut inkomstgrundad ålderspension (i dag 62 år) ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren oavsett hur länge hen har haft nedsatt arbetsförmåga. Möjligheten att få arbetsförmågan bedömd mot arbete hos arbetsgivaren ska gälla till och med den månad då den försäkrade som tidigast får ta ut garantipension (i dag 65 år).
Att det räcker med att övervägande skäl talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 för att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska kunna skjutas upp från och med dag 181.
Att den som har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar ska kunna få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren om hög grad av sannolikhet talar för återgång i detta arbete senast vid dag 550.
Att vid bedömning av rätten till rehabiliteringsersättning ska arbetsförmågan inte bedömas mot normalt förekommande arbete.
|
Patrik Engström (S) |
|
|
Roza Güclü Hedin (S) |
Maria Strömkvist (S) |