Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att införa en ny koldioxidskatt/återbäringsmodell och tillkännager detta för regeringen.
Vi måste minska koldioxidutsläppen dramatiskt. Det mest effektiva sättet att göra det på har visat sig vara att sätta ett högt pris på utsläppen. I Kanada har man infört en intressant koldioxidskatt som på svenska nu går under namnet avgift och utdelning. Skattemodellen innebär en extraskatt på fossila bränslen, en skatt som sedan återbetalas till landets samtliga medborgare oavsett den enskildes fossila utsläpp.
Utsläppen kostar numera 20 kanadensiska dollar (cirka 135 kronor) per ton och ökar med tio dollar per år tills de når 50 dollar (runt 337 kronor) per ton år 2022. Koldioxidskatten betalas vid konsumtionstillfället. Därefter betalas pengarna tillbaka till alla medborgare i en sorts återbäring.
De med låg inkomst som också orsakar låga utsläpp får lika mycket i återbäring som de med hög inkomst som orsakat större utsläpp. I det liknar skatten och återbäringen delvis en medborgarlön eller basinkomst. Skatten får alltså en fördelningspolitisk effekt. Skattemodellen är främst riktad mot energisektorn och fordonsbränslen.
Under tio års tid har denna gröna eller progressiva skatteväxling prövats i den västra provinsen British Columbia. Energikostnaderna har blivit radikalt lägre där och studier visar att skatten verkar ha bidragit till att utsläppen minskat fem till femton procent utan att påverka British Columbias tillväxt negativt.
Skatten blir ett incitament att förändra konsumtionsvanorna och för företagen att satsa på klimatsmarta investeringar samt att endast använda förnybar energi, vilket krävs av alla länder för att nå åtagandena i Parisavtalet.
|
Magnus Manhammar (S) |
|