Sverige har under många år inte haft fungerande regelverk för bemanning av och utrustningskrav på mindre yrkesfartyg. Detta har kritiserats av branschen och föranlett motioner till riksdagen.
I regeringens regleringsbrev för Transportstyrelsen gällande budgetåret 2016 ingick ett uppdrag att se över bemannings- och behörighetsregler (RUBB) och reglernas tillämpning för fartyg som omfattas av Projekt nationella föreskrifter (PNF), detta som en väldigt viktig del i att möjliggöra den maritima strategi som beslutades 2015. I denna strategi slogs det fast med tydliga siffror att trots att de små yrkesbåtarna i sig inte sysselsätter så många personer är det dessa som möjliggör miljardintäkter för Sveriges besöksnäring.
Nu är kraven på båtarna lösta med ett bra regelverk genom PNF men tyvärr missade Transportstyrelsen att lösa bemanningsdelen i uppdraget.
Efter många års arbete har nu Transportstyrelsen helt gjort om kraven på själva yrkesbåtarna så att de nu är funktionsstyrda och inte detaljstyrda. Dessa regler trädde i kraft 1 april 2019. Detta är mycket glädjande och nu kan äntligen en hel bransch registrera sina yrkesbåtar och visa certifikat på detta.
Parallellt med Projekt nationella föreskrifter för kraven på själva båten och dess utrustning arbetade bemanningsdelen inom Transportstyrelsen med att lösa de stora problem som finns att bemanna båtarna och att synka dessa regler med PNF. Detta arbete kallades RUBB.
Slutrapportering gjordes hösten 2017 och de nya reglerna trädde i kraft 1 januari 2018. Tyvärr valde Transportstyrelsen att åter inrikta sig på att huvudsakligen justera reglerna för de lite större fartygen och bara de i så kallad inre fart vilket omfattar ett väldigt litet område av de vatten i vilka svenska mindre yrkesbåtar verkar.
Trots att Transportstyrelsen under alla möten med branschen utlovade att utvidga inre fart-begreppet skedde ingen förändring. Förslaget var att inre fart skulle vara allt svenskt vatten.
Vidare slog TS i sin slutrapport fast att de inte utan ytterligare utredning kunde tillåta den väl fungerande Yacht Master-utbildning som Maritime and Coastguard Agency, MCA, införde 1990 och som de flesta sjöfartsnationer med mindre yrkessjöfart godkänner. Det positiva är att samtliga de områden de belyste som eventuella problem i sin slutrapport är felaktigt tolkade. Med andra ord bör Yacht Master kunna införas som giltig behörighet på svenska båtar med en ytterligare utredning där Transportstyrelsen får fullständig information.
Dräktighet är på denna typ av mindre fartyg helt förlegat och svårt att begripa. Det bygger ursprungligen på volymen på franska vintunnor. Transportstyrelsen ändrade från dräktighet som mått i fråga om kraven på utrustning 1 april 2019. Tyvärr ändrade inte Transportstyrelsen till motsvarande gränser för bemanningsdelen. Detta gör att man trots allt arbete från Transportstyrelsen inte kan följa de svenska reglerna både för bemanning och för utrustning. Det enda rimliga är att Transportstyrelsen även i bemanningsavseende ändrar så att de svenska utbildningsbevisen fartygsbefälsexamen klass 8 och fartygsbefälsexamen klass 7 gäller upp till 24 meter. 24 meter tillämpas redan i Sverige för utrustningskrav och bemanning av fiskebåtar samt internationellt.
|
Ola Johansson (C) |
|