För tre år sedan infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror. Syftet med skatten är att minska konsumtionen av elektronikvaror som innehåller skadliga flamskyddsmedel samtidigt som man förväntade sig att staten skulle öka sina skatteintäkter.
Utvärderingar som har gjorts av Svensk Handel visar att intäkterna är betydligt lägre än förväntat samtidigt som antalet arbetstillfällen har minskat med ungefär 1 000 tjänster. Den visar också att privatimporten ökar i ungefär samma takt som antalet jobb försvinner. Lägg även till att de administrativa kostnaderna har ökat med ungefär 300 miljoner kronor.
Elektronikbranschen har framfört följande:
”Kemikalieskatten ger en mycket begränsad miljönytta och har redan bidragit till förlorade arbetstillfällen och ett försäljningstapp på cirka 6 miljarder kronor för den svenska handeln.”
Eftersom verkligheten nu ser ut som följande genom att Sverige förlorar arbetstillfällen och där miljönyttan och skatteintäkter uteblir bör regeringen utvärdera effekterna av kemikalieskatten ur ett helhetsperspektiv, utöver de miljömässiga även de ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekterna och inte minst ur ett cirkulärt perspektiv.
Innan denna skatt infördes borde en utredning gjorts utifrån ett helhetsperspektiv i syfte att försöka ha liknande regler även för de som säljer in till svenska konsumenter samt utifrån de miljömässiga, ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekterna och inte minst ur ett cirkulärt perspektiv.
Kemikalieskatten slår även mycket negativt för de företag som idag köper in gammal och uttjänt elektronik så som exempelvis mobiltelefoner och datorer. Dessa företag renoverar och blåser dessa rena för att sedan sälja till de länder där IT-utvecklingen inte kommit så långt eller de verksamheter och företag som inte kan eller behöver köpa just ny utrustning. Affärsidén är att få se en ökad cirkulär användning av de olika elektroniska enheterna och därmed öka livslängden på dessa. Denna skatt kan inte varit tänkt att slå undan benen för dessa företag som numera inte kommer ha möjlighet att fortsätta drivas, pga. kemikalieskatten. Skatten blir kontraproduktiv för det miljötänk som regeringen framlägger i och med införande av skatten.
Regeringen bör utvärdera kemikalieskatten på grund av att den inte har fått de miljöeffekter och ekonomiska effekter som man förväntade sig. Åtgärder för att minska användningen av skadliga kemikalier är viktigt men att Sverige ensamt inför en skatt innebär konkurrensnackdelar för det svenska näringslivet.
Om inte denna skatt effektutvärderas utifrån ett cirkulärt perspektiv när regeringen nu även föreslår att införa kemikalieskatt på ytterligare branscher så som textil- och skobranschen, blir frågan fortsatt, hur kommer regeringen kunna säkerställa att alla secondhandbutiker, så som exempelvis Erikshjälpen, Röda korset och Svenska kyrkans olika butiker som säljer begagnat kommer kunna fortsätta göra detta utan att bli extra beskattade och därmed riskera att lägga ner sin verksamhet?
|
Camilla Brodin (KD) |
Larry Söder (KD) |