Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Den tillverkande industrin är motorn i svensk ekonomi och har en viktig roll att spela för nationens välstånd. Historiskt har industrin varit avgörande för att Sverige gick från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Det fungerar inte att leva på gamla meriter utan en tydlig reformagenda behövs för att kunna möta omvärldens hårdnande konkurrens. Det behöver därför tillsättas en industrikommission för att bereda förslag till gagn för den svenska industrins konkurrenskraft.
En industrikommission föreslås där samtliga partier i riksdagen ska ingå, som tillsammans med sakkunniga från industri och forskning ska arbeta fram en industristrategi som genomlyser industrins utmaningar både på djupet och på bredden. Genom detta hoppas vi på långsiktighet och där samtliga partier tvingas möta alla de målkonflikter som finns mellan en mer aktivistisk världsåskådning å ena sidan och fysikens oföränderliga lagar och ekonomiska realiteter å den andra sidan.
Kopplat till förslaget om en industrikommission finns ett antal punkter som bör ingå i kommittédirektiven.
Industrin behöver en energiförsörjning med hög leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga priser. Den energiöverenskommelse som slöts mellan fem av riksdagens partier under 2016 hade i detta avseende stora brister och har nu övergetts. Industrikommissionen bör i sitt arbete beröra mål för leveranssäkerhet som tar höjd för industrins villkor, samt hur vi minskar konkurrenssnedvridande subventioner inom den elproducerande sektorn för att undvika ytterligare energimarknadskriser. Målsättningen måste vara att totalkostnaden för energi ska hållas låg och kunna vara en komparativ fördel för svensk industri. Dessa frågeställningar bör därför riktas ett särskilt utrymme i industrikommissionens arbete.
Regelbördan medför kostnader och minskad produktivitet genom en ökad administration som inkräktar på företagens huvudsakliga verksamheter. Därför behöver det genomlysas och där så är möjligt minska regelkrånglet. Under den gångna högkonjunkturen har många företags potential till ökad omsättning gått om intet då de på grund av omfattande regelverk och administration inte kunnat expandera sin verksamhet snabbt nog för att möta den ökade marknaden. En modell för systematiserat regelförenklingsarbete behöver initieras där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål, nämligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekonomiska effekter vida överstiger nyttan. Dessa frågeställningar bör därför riktas ett särskilt utrymme i industrikommissionens arbete.
Trafikinfrastrukturen är avgörande för svensk industri. Idag finns dock en rad flaskhalsar som kräver investeringar, men de politiska prioriteringarna av olika projekt kan många gånger ifrågasättas ur ett nyttoperspektiv. Det behöver skapas strukturer inom administrationen som på ett transparent sätt kan producera underlag där det går att jämföra olika större infrastrukturprojekt för att politiken ska kunna prioritera de mest angelägna trafikinfrastrukturinvesteringarna, inte minst kopplat av näringslivets och industrins behov. Detta bör därför riktas ett särskilt utrymme i industrikommissionens arbete.
Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. Dagens globala arbetsmarknad ställer krav på att Sverige både kan producera och behålla relevant kompetens på den inhemska arbetsmarknaden. Om vår konkurrenskraft inte är stark nog flyttar enkelt industrins nyckelkompetens utomlands. Det finns ett behov av att se över det svenska utbildningsväsendet för att garantera att förutsättningarna för framtida kompetensförsörjning till svensk industri återfinns. Detta bör därför ges ett särskilt utrymme i industrikommissionens arbete.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|