Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast återinföra tjänstemannaansvaret i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Under senare år har politisk aktivism bland myndighetsanställda blivit vanligare. Det handlar i korthet om att anställda vid myndigheter driver en egen agenda utan stöd i, eller i motsats till, demokratiskt formade beslut. Nedan följer ett axplock av situationer som uppstått under de senaste åren. Vattendirektivet tolkas i direkt kontrast till EU-kommissionens uttalade innebörd, vilket visar sig bero på tjänstemän som samtidigt är aktiva i föreningen Älvräddarna, som ivrar för utrivning av fördämningar. Luciatåg i skolorna stoppas utan föregående politisk diskussion. Ett antal formellt partioberoende tjänstemän på Utrikesdepartementet skriver ett brev som ifrågasätter ”nästa regering eller regeringsunderlag”. Anställda inom socialförvaltningen i en kommun kräver att nämndens förtroendevalda ordförande avsätts på grund av ett olämpligt uttalande. Skogsstyrelsen tvingar skogsägare att stämma staten för att få de ersättningar de har rätt till. Vapenlicensansökningar avslås med hänvisning till icke-existerande regler om vapnets utformning. Länsstyrelser sätter egna miniminivåer för antalet vargar, vilka avviker från de politiska besluten. En person som är artinventerare på länsstyrelsen och som därmed har makt över beslut om avverkning är samtidigt på sin fritid aktiv som skogsaktivist och undervisar om hur man kan stoppa avverkningar.
Myndighetsaktivismen spänner således över ett brett spektrum av ämnesområden. Ibland väcker det kanske mest irritation, men för areella näringsidkare handlar det om möjligheten att försörja sig på sin verksamhet.
Den som sliter hela dagen för att förvalta skog, mark och vatten ska kunna lita på att de myndighetspersoner som har makt att fatta avgörande beslut om verksamheten inte påverkas av en egen agenda.
Myndighetsaktivismen urholkar förtroendet för myndigheternas oberoende och ytterst för demokratin som metod för att påverka de offentliga beslut som styr vardagen för areella näringsidkare. Det är därför angeläget att återupprätta det oväldiga ämbetsmannaidealet.
En enig riksdag beslutade 2018 att det tidigare nedmonterade tjänstemannaansvaret ska stärkas igen. Tyvärr har regeringen uppvisat ett synnerligen lågt engagemang i ärendet. När utredning i ärendet väl kommer göms frågan om tjänstemannaansvar väl undan i direktiven. Dessutom formuleras direktiven så att utredningen ska se över om ansvaret ska utvidgas i stället för hur. Beslutet att tjänstemannaansvaret ska återinföras är taget och riksdagens beslut bör följas.
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
Larry Söder (KD) |