Den konservativa ideologin utgår från principen om små och noggrant övervägda förändringar över tid. Utvecklingen under de senaste allmänna valen påvisar att det föreligger ett visst reformbehov på den allmänna rösträttens område. Detta är förslag som på den nationella socialkonservatismens grunder syftar till att stärka den parlamentariska och demokratiska monarkin som styr Sverige.
Kopplingen mellan medborgarskap och nationell identitet är förmodligen den enskilt viktigaste komponenten i samhällsbygget. Den som är medborgare i Sverige ska också vara en del av Sverige och se Sverige som sitt hemland och självklart ha en svensk kulturell identitet. En ansökan om medborgarskap är en ansökan om att denna samhörighet och identitet formellt bekräftas. Den som blivit född in i, eller senare förvärvat, ett svenskt medborgarskap bör således som huvudregel betraktas av andra och sig själv sig som svensk.
Den som på dessa grunder blivit medborgare kan då förväntas obehindrat tala och läsa det svenska språket, förstå svenska kulturella normer och beteenden och i övrigt ta full del av majoritetssamhället. Medborgarskapet innebär även att den enskilde och staten ikläder sig skyldigheter och rättigheter gentemot varandra. En sådan grundläggande rättighet är givetvis rösträtten och valbarheten. Rösträtt och valbarhet till riksdag, region och kommun ska vara förbehållen svenska medborgare. På detta sätt stärks medborgarskapet, demokratin och den nationella identiteten.
I Valmyndighetens rapport, Erfarenheter från valen 2018, konstaterade myndigheten: ”Valsedelssystemet [bör] ses över i sin helhet, med sikte på ett förenklat, förbättrat och mindre sårbart system samt att användningen av neutrala valsedlar och ett system med tryck av en valsedel per val och person särskilt övervägs.”
Nuvarande ordning innebär att det trycks upp signifikant fler valsedlar än vad som verkligen går åt, och systemet underlättar valfusk och sabotage. I närtid finns det exempel på övertramp som varit så stora att det till och med lett till nyval. Ett vanligt förekommande fusk är att valsedlar försvinner eller att valsedlar från ett parti placeras ovanpå ett annat partis valsedlar. Sedan systemet med dolda valsedlar infördes torde risken för sabotage öka ytterligare. Det finns också exempel på hur brevbärare slängt valsedlar och valmaterial i protest för att de inte sympatiserar med innehållet.
Problematiken skulle förmodligen kunna åtgärdas tämligen enkelt genom att alla anmälda partier delar på en gemensam neutral valsedel. Detta skulle bidra till förstärkt valhemlighet och minskat valfusk. Utöver detta finns också miljövinster med förslaget, då betydligt färre valsedlar skulle behöva tryckas och betydligt färre mil skulle behöva köras på vägarna för att distribuera dessa. En ytterligare fördel med gemensamma valsedlar är att den nya ordningen med att även hålla valsedelsbåsen avskärmade blir överflödig och att man därmed kan förenkla och effektivisera röstningsförfarandet. Några kända negativa effekter finns däremot inte och regeringen bör därför utreda hur ett system med gemensamma valsedlar kan införas till de allmänna valen 2022.
Nuvarande ordning innebär att valsedlarna räknas manuellt. Det är också ett system som är föråldrat och framförallt osäkert. Ett betydligt bättre och säkrare förfarande torde vara att valsedlarna avläses maskinellt, genom att väljaren helt enkelt matar in sin sedel i en maskin som läser av den direkt i vallokalen. Den som röstat bör också kunna få en bekräftelse på skärmen eller på ett kvitto att rösten är mottagen, och eventuellt också vilket parti rösten registrerats för, så att den röstande kan verifiera att den avlagda rösten är korrekt.
Tekniken för att göra detta är knappast särskilt komplicerad och sannolikt relativt billig. Framförallt är den betydligt säkrare än nuvarande system. Det skulle också medföra att processen med att räkna fram det preliminära valresultatet samt personkryss skulle bli långt mycket snabbare och effektivare, samtidigt som den slutliga kontrollräkningen även fortsättningsvis bör genomföras manuellt.
Det ska också betonas att detta inte bör vara ett uppkopplat system, då ett sådant alltid medför ökade risker för intrång och påverkan utifrån. Regeringen bör utreda hur ett system med maskinell avläsning av valsedlar kan utformas och implementeras så att det kan användas till de allmänna valen 2022.
Enligt nu gällande ordning går det att rösta utan att legitimera sig, exempelvis genom att en annan person, en så kallad intygsperson, intygar den röstandes identitet. Kravet på att kunna legitimera sig bör bli absolut. Även om det i ett mycket fåtal fall kan medföra att personer som till exempel dagarna innan valet blivit bestulna på alla sina id-handlingar inte kan rösta, torde fördelarna totalt sett överväga nackdelarna.
Systemet med intygspersoner kan alltför enkelt utnyttjas och vid flera tillfällen har det hänt att personer som kommer till sin vallokal för att rösta redan är avprickade i röstlängden. Detta kan bero på såväl slarv som fusk. Oavsett vilka orsaker som ligger bakom medför detta stora konsekvenser för den enskilde. Genom införandet av obligatoriska id-kontroller samt avskaffande av intygspersoner skulle det dock vara möjligt att införa digital avläsning så att även röstlängden avprickas maskinellt, vilket sannolikt helt skulle åtgärda problemet med felaktigt avprickade personer.
Systemet med budröster fyller ett viktigt syfte, främst för personer som på grund av ålder eller sjukdom inte kan ta sig till vallokalen för att avlägga sin röst. För Sverigedemokraterna är det helt centralt att även dessa människor fortsatt har möjlighet att använda sina demokratiska rättigheter. Samtidigt är det viktigt att systemet inte kan utnyttjas av dem som motarbetar desamma.
Regeringen bör därför utreda hur ett absolut identifikationskrav enligt ovan kan införas och implementeras till de allmänna valen 2022 samt hur systemet med budröstning kan bli mer motståndskraftigt mot missbruk och fusk, samtidigt som det säkerställs att äldre eller sjuka personer kan använda det, så att deras demokratiska rättigheter att rösta inte på något sätt urholkas.
Inför valen anställer många kommuner så kallade valinformatörer. Motiveringen till detta sägs vara att höja valdeltagandet bland grupper där valdeltagandet är lågt. Valinformatörerna anställs och utbildas av kommunerna själva. Tv-programmet Uppdrag granskning har gjort ett reportage som publicerades första gången 7 september 2018 där en valinformatör var inblandad i en röstfuskaffär. Där framgår att en hög företrädare för Miljöpartiet i Botkyrka inför valet 2018 försökte sälja ett stort antal röster till politiska motståndare i utbyte mot att partiet drev igenom en förändring i detaljplanen så att centralt belägen mark skulle beredas för ett moskébygge. Hade denna affär gått igenom hade den i värsta fall kunnat rubba maktbalansen i hela kommunfullmäktige. En person som var anställd av kommunen som valinformatör var dessutom inblandad i affären. Enligt SVT var personen med anställningen också den som under ett möte utlovade röster i valet. Detta genom att påbjuda församlingens medlemmar under fredagsbönen att rösta på partiet som då skulle driva igenom detaljplanen. Det aktuella partiet (Moderaterna) avslöjade dock hela uppgörelsen i stället för att gå med på affären.
Att en kommunalt anställd valinformatör på detta sätt är med och säljer röster och påstår sig kunna få tusentals människor att rösta på ett visst parti är mycket allvarligt. Trots att detta förfarande inte bryter mot någon lag bryter det mot demokratins grundförutsättningar.
Nationella riktlinjer för utbildning och kontroll bör därför utarbetas för de som ska arbeta som valinformatörer. Saklighet och opartiskhet i arbetet kommer vara särskilt viktiga parametrar. Därutöver behöver staten och kommunerna enas om en gemensam och effektiv kontroll av valinformatörerna.
Det är viktigt att de platser där röstmottagning sker är strikt neutrala och är utan politisk propaganda. Enligt vallagen 8 kap. 3 § får det inte förekomma propaganda eller annat i val- och röstningslokaler som syftar till att påverka väljarna. Det är vanligt att kommunernas valnämnder tar fram riktlinjer om hur man ska förhålla sig till vallagens skrivelser. Vi anser att det är olyckligt att det kan skilja sig stort mellan kommunerna vad som anses vara politisk propaganda och påverkan. Sverigedemokraternas förslag är att ingen propaganda, såsom partipolitisk verksamhet och valsedelsutdelning, får ske i och invid val- och röstningslokaler. Regelverket ska också ses över i fråga om vad som definieras som propaganda så att samma villkor gäller för alla kommuner och utlandsmyndigheter.
Sverigedemokraterna är anhängare av den parlamentariska demokratin men förordar även att demokratin ska komma närmare medborgarna. Ett ypperligt sätt att förena dessa två aspekter av folkstyret är att införa möjligheten för röstberättigade medborgare att lämna medborgarförslag genom en e‑petition. En e‑petition innebär en lösning där en medborgare kan skicka in ett förslag till riksdagen ungefär som en enskild motion som sedan offentliggörs på en för ändamålet avsedd hemsida. Om förslaget vinner allmänhetens gillande genom att få ett på förhand bestämt antal signaturer ska den underställas behandling i berört riksdagsutskott. Den som är förslagets upphovsman har själv till uppgift att marknadsföra och vinna allmänhetens gehör för sitt eget förslag.
All form av valfusk och sabotage riskerar att på sikt skada den legitimitet som de parlamentariska valen idag åtnjuter. De allvarligaste fallen där man exempelvis slänger eller gömmer sina motståndares valsedlar kan till och med påverka valresultatet. Idag saknas det en central insamling av incident- och tillbudsrapporter från de olika instanser som hanterar valen. För att lättare få en bild över samt sedermera kunna komma tillrätta med överträdelser och sabotage anser Sverigedemokraterna att man bör inrätta en enhetlig incidentrapportering för Valmyndigheten, Valprövningsnämnden samt de lokala valnämnderna. Ökad samverkan mellan berörda parter minskar risken att allvarliga incidenter och tillbud faller mellan stolarna. Det ska vara ett krav när en röstmottagare eller tjänsteman på Valmyndigheten upptäcker en överträdelse eller brist att anmäla detta vidare. Med detta förslag kan vi minska vårt valsystems sårbarhet mot antidemokratiska krafter som vill påverka eller sabotera valprocessen.
|
Fredrik Lindahl (SD) |
|
|
Matheus Enholm (SD) |
Mikael Strandman (SD) |
|
Per Söderlund (SD) |
Patrick Reslow (SD) |