Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till ett statligt stöd för anordnande av gemensamhetslokal i nybyggda seniorhus och tillkännager detta för regeringen.
Med högre ålder följer ofta ökade svårigheter att röra sig i och runt byggnader, till följd av naturliga åldersförändringar. Många äldre upplever också otrygghet och ofrivillig ensamhet. Men i dag är stora delar av Sveriges bostadsbestånd inte anpassat för att kunna åldras i, för trygghet och gemenskap.
Staten ger i dag stöd för att tillgänglighets- och trygghetsanpassa gemensamma utrymmen i befintliga flerbostadshus. Denna möjlighet gäller oberoende av bostädernas upplåtelseform. Stödet uppgår till 25 procent av kostnaderna, men har utnyttjats i ganska liten utsträckning. En orsak är att ganska få befintliga flerbostadshus bebos av en majoritet äldre personer.
Annat är det när man idag nybygger ett så kallat seniorhus. Alla gemensamma utrymmen och lägenheter blir i princip äldreanpassade om gällande byggregler följs. Definitionsmässigt ska ett seniorhus innehålla minst en gemensamhetslokal för samvaro, studiecirklar, fikastunder, gemensamma måltider eller föreläsningar. En sådan lokal brukar, för ett hus med till exempel 25 lägenheter, uppgå till 65–80 kvm. En sådan multilokal bidrar till att bryta ensamhet bland äldre samt öka trivsamheten och tryggheten. Men kostnaderna för att inrätta en ljus och trivsam gemensamhetslokal riskerar tyvärr att stjälpa hela seniorhusprojektet i sin linda.
Regeringen bör därför överväga möjligheten att inrätta ett stöd för anordnande av en
gemensamhetslokal i ett nybyggt seniorhus med minst 20 lägenheter, i form av hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.
|
Solveig Zander (C) |
|