Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa public service i dess nuvarande form och införa riktig demokratisk public service och tillkännager detta för regeringen.
Människor som lutar åt konservatism och nationalism anser i princip samstämmigt att public service har en politisk slagsida åt vänster. Att människor som lutar åt vänster generellt är nöjda med public services ”oberoende” försämrar inte giltigheten i den förstnämnda gruppens iakttagelse. Detta borde istället vara skäl nog att konstatera att public service har inneboende problem som manipulerar demokratin och den fria åsiktsbildningen. Sedan en tid tillbaka måste alla skattebetalare vara med och bekosta public service via skattsedeln, vare sig man vill ta del av den eller inte, vilket ytterligare förstärker problematiken.
Det finns förtjänster med public service. Det är till exempel bra att det produceras bild och ljud utifrån andra parametrar än rent kommersiella. Detta vitaliserar kulturutbudet och fångar upp och dokumenterar samtiden på ett sätt som annars inte hade varit möjligt. Därför menar jag att man kan försvara en allmän ”medieavgift” som kan finansiera och tillgängliggöra det icke kommersiellt gångbara. Dock måste blotta misstanken om att skattemedel, via public service, otillbörligt används till en viss politisk rörelses propaganda undvikas.
Jag menar dock att vi skulle kunna få en på riktigt oberoende public service. Detta genom att det allmänna finansierar medier, men att det är en mångfald av privata utförare som står för produktion och distribution. Låt sedan skattebetalarna själva bestämma vilken eller vilka medier som den egna public service-avgiften ska gå till. Om varje medborgare betalar in till exempel 300 kr per år i medieavgift så kan den som så önskar bestämma att 300 kr ska gå till ett visst mediehus. Detta genom bank-id och ett par enkla klick på en webbportal.
Med detta system kan public service bli långt mycket mer kostnadseffektivt, samtidigt som det är upp till skattebetalarna att välja vilken politisk slagsida ens eget bidrag ska ha, eller om den ska ha det överhuvudtaget. På så vis kan vi uppnå en pluralism i medieutbudet som skulle krossa den vänsterdominans som varit rådande i public service i ett halvt sekel, något vår demokrati och vårt samhälle skulle må bra av.
Som allt annat måste även detta system regleras. Även om systemet måste vara väldigt tillåtande så ska det givetvis inte vara någon anarki. Här är några kriterier som jag menar bör vara uppfyllda för att kunna vara mottagare av medieavgiften:
Med ovanstående system menar jag att vi skulle få alla förtjänster med dagens public service, men dessutom betydligt mer kostnadseffektivt och med större bredd av perspektiv.
|
Josef Fransson (SD) |
|