Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plattformsföretag bör åläggas att rapportera in till Skatteverket vilka ersättningar de har betalat ut till uppdragstagare och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har tidigare givit Skatteverket i uppdrag att kartlägga och analysera delningsekonomins påverkan på skattesystemet. Anledningen var dels att utreda hur skattesystemet mer kan anpassas till dagens digitala företagande, dels att se över skattebortfallet.
Skatteverket fullföljde uppdraget med två rapporter under 2016. Rapporterna byggde på erfarenheterna från Skatteverkets egen kontrollverksamhet och de problem som myndigheten hade sett när det gällde digitala marknadsplatser som tillhandahåller tjänster som inbegriper en utförare och en konsument. I rapporterna konstaterar Skatteverket att det finns skattefel inom denna sektor och att det är vanligt med oredovisade inkomster. I rapporterna konstaterade Skatteverket att bara 20 procent av de som hade kontrollerats efter att ha hyrt ut en bostad via ett digitalt plattformsföretag redovisade inkomster och att endast 2 procent av de som hade kontrollerats efter att ha utfört transporttjänster via ett plattformsföretag hade deklarerat inkomster. I en intervju i tidningen Lag & Avtal säger Skatteverkets jurist att myndigheten bedömer att 80–90 procent av de som har inkomster via plattformsföretag betalar ingen eller felaktig skatt på sitt arbete.
Även andra undersökningar bekräftar att det förekommer omfattande felaktigheter i fråga om skattebetalningar för intäkter via plattformsföretag. En undersökning av 112 resor via en taxiapp 2018 visade att endast en tredjedel av intäkterna rapporterades till Skatteverket.
Anledningen till problemen är, enligt Skatteverket, att det är svårt för dem som har inkomster att göra rätt samt att det är svårt att kontrollera och fastställa skatten i dessa situationer. Myndigheten konstaterar att det finns klara regler om att inkomster från plattformarna ska beskattas. Problemet är snarare hur de ska beskattas. Detta kan innebära svåröverskådliga konsekvenser för aktörer som deltar inom delningsekonomin.
Det svenska skattesystemet bygger på att arbetsgivare rapporterar in uppgifter om utbetalda löner. Denna skatteuppbörd fungerar bra men är inte anpassad till ett läge där det inte finns någon som tar arbetsgivaransvaret. I många situationer innebär detta att kontrolluppgifter ska ersättas av egenrapportering för utföraren, dvs. att man själv tar upp inkomsterna i deklarationen.
För att Skatteverket ska kunna kontrollera att inkomster tas upp till beskattning och till rätt belopp krävs tillgång till kontrollmaterial för avstämning, vilket försvåras när det gäller plattformsföretagen på grund av brist på kontrollinformation. I rapporterna från 2016 varnade därför Skatteverket för en erodering av skattebasen.
Skatteverket bedömde att det finns behov av att se över reglerna mot bakgrund av slutsatserna. Men man avråder från att införa särregler för delningsekonomins beskattning. I stället vill man skärpa rapporteringskraven för att underlätta kontrollarbetet. Man vill också att det ska bli ”lättare att göra rätt”.
Mot bakgrund av det ovanstående föreslog Skatteverket redan 2016 att regeringen skulle undersöka möjligheterna att införa någon form av rapporteringsskyldighet för tillhandahållare av digitala plattformar. Med rätt information från början skulle rätt uppgifter kunna föras in i förväg i den enskildes inkomstdeklaration. Det blir alltså lätt att göra rätt.
Staten bör alltså öka kraven på, och skyldigheterna för, digitala plattformsföretag – oavsett om de är svenska eller utländska. Det bör utredas hur system för en ökad rapportering från tillhandahållare eller betalningsförmedlare skulle kunna utformas och införas.
Det förefaller vara den enklaste lösningen att ålägga de företag som redan har uppgifterna att också tillhandahålla dessa uppgifter till Skatteverket. Med rätt incitament i lagstiftningens utformning kan de appbaserade plattformsföretagen utveckla enkla lösningar även för detta.
Skatteverkets förslag kring detta lämnades redan 2016 och representanter för myndigheten har vid olika tillfällen upprepat förslag som går i denna riktning. Regeringen har ännu inte tagit initiativ till att utreda förslagen vidare och genomföra dem. Det är hög tid att det arbetet sätts igång.
|
Per Åsling (C) |
|