Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattelagstiftningen bör ändras så att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag betraktas som näringsverksamhet och inte inkomst av tjänst för den som utför styrelseuppdraget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 fastslogs att styrelseuppdrag som faktureras genom aktiebolag är att betrakta som inkomst av tjänst för den som innehar styrelseuppdraget istället för som tidigare inkomst av näringsverksamhet i bolaget.
Domen skapar stor osäkerhet för de som har styrelseuppdrag som huvudsaklig sysselsättning och inkomstkälla. Många styrelseuppdrag har en omfattning motsvarande något eller några basbelopp per år. Många som har styrelseuppdrag har ett flertal uppdrag som vart och ett upptar någon eller ett par dagars arbete per månad.
Problemet uppstår när den som har styrelseuppdraget t.ex. blir sjuk och behöver sjukersättning från Försäkringskassan. I det fallet finns ingen huvudarbetsgivare och respektive bolag man har styrelseuppdrag i har inget sjuklöneansvar. Resultatet blir att den som har styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning hamnar utanför trygghetssystemen. Det är en ohållbar situation.
Därför är det viktigt att lagen ändras så att den som har styrelseuppdrag kan fakturera detta som näringsverksamhet från ett eget aktiebolag och därifrån ta ut lön och därmed omfattas av välfärdssystemen. Motsvarande regler gäller sedan tidigare för exempelvis revisorer.
Undersökningar och bedömningar från bl a banker gör gällande att aktiebolag som har externa styrelseledamöter utöver företagets ägare har bättre utveckling och lönsamhet än bolag som bara har sina ägare som styrelse. Det är således viktigt för tillväxten
och utvecklingen i Sverige att det finns rimliga förutsättningar att ha styrelseuppdrag som sin huvudsakliga sysselsättning.
|
Sofia Nilsson (C) |
|