Sverige har brist på poliser och många inom poliskåren har lämnat sin tjänst eller avväger att göra det. Enligt polisförbundet är orsaken främst låga löner och dåliga arbetsvillkor. Man uppger samtidigt att få personer med rätt kvalifikationer väljer att söka sig till polisutbildningen, vilket resulterat i att många utbildningsplatser har stått tomma flera terminer i rad. Utvecklingen är således allvarlig eftersom det finns ett stort behov av fler poliser.
På polisens hemsida återfinns befintliga antagningskrav, och det går också att ta del av mer ingående förklaringar till dessa krav. Vad det gäller antagningskrav för personer med neuropsykiatriska diagnoser, som exempelvis adhd, är det enligt de uppgifter som framgår inte möjligt att bli polis. Det innebär därmed att personer med neuropsykiatrisk diagnos blir bortsorterade direkt, utan någon individuell bedömning.
I våra nordiska grannländer Norge och Finland har man inte motsvarande restriktioner. Samma sak gäller Spanien, Storbritannien och USA. I dessa länder är man välkommen att söka till utbildningen, även fast man har diagnosen adhd.
De tester som föregår en antagning till Polishögskolan är omfattande. Samtliga sökande testas noga och genomgående, för att utreda lämplighet. Polismyndigheten har dock, i dagsläget, inga ambitioner att göra särskilda individuella bedömningar av personer med neuropsykiatriska diagnoser. Enligt myndigheten ska polisen spegla samhället och också ta tillvara på den kompetens som mångfald tillför, samtidigt exkluderas alla individer som har en neuropsykiatrisk diagnos, utan evidens för att dessa personer inte skulle klara av polisyrket.
I en tid där utbildningsplatser står tomma, och där vi har en samtidig polisbrist, måste det finnas faktagrundade argument för att göra en generell uteslutning. Polismyndighetens kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska givetvis baseras på vetenskapliga grunder, vilket också borde säkerställas.
|
Clara Aranda (SD) |
|