Den kris som flygbranschen befinner sig i påverkar samhället i stort.
Covid-19-pandemin har inneburit konsekvenser av historiska proportioner och den kraftiga minskning av flygandet har således haft stora inverkningar på både näringsliv och arbete. Flyget drabbades tidigt av pandemin och kan komma att bli den bransch som tar sig ur krisen sist.
Alla regionala flygplatser är drabbade av krisen och därmed också i behov av stöd. För att kunna få igång flygandet på våra flygplatser kan det vara fördelaktigt att införa starthjälp till redan utsatta flygbolag. Förslagsvis ett infasningsstöd för få igång flygningar till mindre orter, ett stöd som sedan kan avvecklas när situationen normaliseras igen.
Våra regionala flygplatser utför flera viktiga insatser för samhället, alltifrån ambulanstransporter, sjöräddning, fjällräddning, brandspaning, till att agera stöd till myndigheter. Den typen av insatser borde således kvalificera våra regionala flygplatser till beredskapsflygplatser. Utöver det bör all jourverksamhet likaså generera ersättning.
Under pandemin har flygplatser och flygplatspersonal ställt upp med viktiga insatser och det bör uppmärksammas. Det finns skäl att utreda vad de regionala flygplatserna har bidragit med och hur man har arbetat under krisen, för att utvärdera och analysera skillnader. Den typen av analys kan vara lärorik och bli användbar, inte minst i beredskapsarbetet inför framtida kriser.
Idag får mindre kommuner kämpa med sina flygplatser. De regionala flygplatserna bidrar till att skapa flygningar till statligt ägda Arlanda flygplats och Bromma flygplats. Trots det omfördelas inte vinsterna till alla landets flygplatser. I Norge och Finland tar staten ett samlat ansvar och vinster fördelas till ländernas samtliga flygplatser. Ett system som också borde utredas och prövas i Sverige.
Clara Aranda (SD) |
|