I Sverige finns det i den naturliga faunan 22 arter av sniglar men i mitten av 1970-talet upptäcktes att den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigeln, kommit till vårt land troligtvis genom import av växter och jord från Europa. Den spanska skogssnigeln har sedan spridit sig över Sverige och kan nu hittas i hela vårt land upp till Luleå. Den spanska skogssnigeln har ingen naturlig fiende i Sverige då deras ytterst sega slem gör dem oattraktiva för igelkottar, grodor, grävlingar och paddor som vanligtvis gärna äter sniglar och snäckor.
Då den spanska skogssnigeln är tvåkönad och kan lägga upp till 400 ägg per säsong så sker utbredningen fortfarande i högt tempo med stora skador för både kommersiell och privat odling.
Även om den spanska skogssnigeln har inkluderats i Naturvårdsverkets uppdrag för främmande arter saknas nationella övergripande beslut och åtgärder för att kraftfullt motverka de problem som i dag drabbar både jordbruk och privata trädgårdar. Det åligger i stället den enskilda fastighetsägaren att försöka motverka och bekämpa den spanska mördarsnigelns skadeverkningar och utbredning.
Det förekommer också stor variation mellan Sveriges kommuner vad gäller vilja och ambition i att bekämpa den spanska mördarsnigeln för att undvika spridning till privata fastigheter.
Ett antal strategiska beslut behöver utredas och genomföras för att komma till rätta med dagens eskalerande problematik.
Sverige behöver en uppdaterad nationell strategi för att möta de problem som den spanska skogssnigeln orsakar för fastighetsägare samt jordbruk och därför bör ett arbete initieras för att etablera en långsiktig och effektiv strategi som motverkar den spanska skogssnigelns utbredning och skadeverkningar.
|
Ingemar Kihlström (KD) |
|