Hatet mot judar har en lång historia. Redan på 1300-talet målades nidbilder på judar på väggarna i Uppsala domkyrka. I Europa kulminerade antisemitismen i 40-talets förintelseläger. Hatet har kommit från olika håll: från kristna, muslimer och sekulära. Till och med den socialistiska rörelse som jag själv tillhör har ibland misslyckats med att hålla den antisemitiska retoriken borta. Antisemitismen har sett olika ut i historien och på olika platser. Inom delar av kristendomen har judarna målats ut som Jesus mördare.
Idag är antisemitismen på frammarsch i flera europeiska länder (tex. Polen och Ungern), men särskilt utbredd är den i Mellanöstern där såväl islamistiska som sekulära diktatorer använder sig av hat mot judar i den politiska propagandan. Sverige har sedan decennier haft en stor invandring från Mellanöstern, vilket inneburit att människor som vuxit upp med antisemitiska konspirationsteorier och judehat omkring sig nu ska integreras i vårt samhälle. Självfallet är inte alla som kommer till Sverige antisemiter men det är det svenska samhällets ansvar att bemöta alla uttryck av antisemitism.
Jag har själv bott i tre olika länder i Mellanöstern och vet hur olika regimer reproducerar antisemitiska myter i sin propaganda. Judehatet i Mellanöstern och Asien har en lång historia som sträcker sig långt före bildandet av dagens Israel, bland annat i haditherna. Falsariet ”Sion vises protokoll” cirkulerade i Mellanöstern före andra världskriget. Hitler och stormuftin Haj Amin al-Husseini kunde mötas i politiskt samförstånd genom sitt gemensamma judehat. Sayyid Qutb (1906–1966) som inspirerat både al-Qaida och Muslimska brödraskapet är känd för sitt judehat, vilket bland annat kommer till uttryck i hans skrift ”Vår kamp mot judarna” från 1951. Att bekämpa antisemitism innebär inte ett ställningstagande för Israels olagliga ockupation och bosättningspolitik. Rättfärdig kritik mot staten Israel ska aldrig uttryckas som angrepp på judar som folkgrupp.
Forum för levande historia genomförde 2005 en enkätundersökning som sedan redovisades i rapporten Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige (2006). Här kunde bland annat konstateras att 39 procent av de vuxna som betecknar sig själva som muslimer hade en systematisk antisemitisk inställning. Detta jämfört med 5 procent för hela befolkningen. Samma mönster uppvisades också i myndighetens gymnasieundersökning för läsåret 2009–2010 Den mångtydiga intoleransen (2010) som visade att 55 procent av de muslimska ungdomarna hyste övervägande negativa attityder till judar.
Det finns ett behov av att följa upp dessa studier och regeringen ska därför ge Forum för levande historia i uppgift att ytterligare kartlägga antisemitistiska attityder hos befolkningen. Det är också angeläget att regeringen tillser att svenska skolor verkligen undervisar om antisemitism och Förintelsen.
I april 2020 fick Migrationsverket i uppdrag att förbereda en obligatorisk utbildning för asylsökande som ska starta redan vid ankomsten till Sverige. Denna introduktionsutbildning måste innehålla en grundläggande introduktion i det svenska språket och samhället men också – som det står i skollagen – ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”. Denna skolform ska vara obligatorisk för alla asylsökande och regleras genom särskild läroplan och kursplaner. I dessa styrdokument ska frågan om antisemitismens uttryck och konsekvenser ges en framträdande plats. Regeringen ska ge Forum för levande historia i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial till skolor, även den nya formen för SFI, som behandlar antisemitism och Förintelsen men också andra folkmord (tex. Syfo, Halabja, Srebrenica och Rwanda).
|
Amineh Kakabaveh (-) |
|