Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla tonnageskattesystemet så att fler kan omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska sjöfartsnäringen är mycket viktig. Den sysselsätter många människor och den driver på för att näringens klimat- och miljöpåverkan ska minska. Att det finns ett stort antal svenskflaggade fartyg är också viktigt för vår nationella säkerhet vid en kris- eller krigssituation.
Det har skett positiva saker för näringen under de senaste åren. Införandet av tonnageskatt, som skedde i full enighet, var ett bra steg som har gett svenska fartyg mer likvärdiga villkor i förhållande till våra grannländer. Under 2017 flaggade flera fartyg in för första gången på många år, en utveckling som sedan har fortsatt under åren som gått sedan dess.
Samtidigt har andra länder i vår närhet uppdaterat sina skattesystem för att behålla sin konkurrenskraft. Senast vid årsskiftet 2019/20 gjorde Danmark förändringar i sitt system för tonnageskatt, som gjorde ett redan attraktivt system ännu mer attraktivt. Inte minst av detta skäl är det viktigt att Sverige nu snabbt påbörjar arbetet med att uppdatera vår egen tonnagebeskattning för att ytterligare förenkla för sjöfartssektorn.
Tonnageskattesystemet behöver förenklas och utvecklas så att fler kan omfattas. I dag gäller inte reglerna för fartyg som seglar inom svenska vatten mer än en fjärdedel av tiden under ett år. I dagsläget måste också fartygen ingå i systemet i minst tio år för att få ingå i systemet. Det innebär alltså att ett rederi måste vara säkert på att trafiken utanför svenskt vatten kommer att vara stabil under lång tid för att det ska våga ansluta till systemet.
Den tid som ett fartyg ska ingå i systemet behöver förkortas väsentligt, och kravet på att fartyg måste segla utom Sverige mer än en fjärdedel av tiden behöver ses över med inriktningen att kustnära sjöfart ska underlättas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
Hampus Hagman (KD) |
|