Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bonus–malus och tillkännager detta för regeringen.
Bonus–malus bygger på principen att icke miljövänligt betalar för miljövänligt, men så ser inte verkligheten alltid ut. Visst behövs ödmjukhet inför att det är svårt att fastställa bedömningen av hur miljövänligt ett fordon är. Detta eftersom det finns många varianter av hybrider, rena elfordon, lågutsläppsdieslar samt bensinmotorer. Det finns exempel på fordon som ger bonus där det är möjligt att köra en mil på el och därefter drar fordonet närmare en liter bränsle per mil. Samtidigt belastas andra fordon av malus där fordonen som drivs av diesel drar 0,6 liter bränsle per mil.
Så som modellen för bonus–malus är utformad idag ger den inga incitament för elbilsindustrin att bygga billigare fordon då den svenska staten subventionerar 60 000 kronor. För att få ut fler miljövänliga bilar på marknaden bör bonus–malus-modellen arbetas om och ha en högsta prisnivå för fordon där subvention erhålls. Idag betalas subventioner på 60 000 kr ut för bilar som kan kosta över 1 000 000 kr. Bonus–malus-modellen kan behöva omarbetas med inriktning på att mindre dyra fordon får högre bonus, dyrare fordon får mindre bonus och de riktigt dyra fordonen inte får bonus. Om bonus–malus-modellen omarbetas utifrån en trappmodell där fordon upp till 300 000 kr får högst bonus och dyrare fordon mindre bonus, så är det troligt att fler personer har råd att köpa miljöriktiga fordon och bilindustrin tjänar på att bygga billigare fordon.
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|