Det sker oerhört stora satsningar runt om i hela landet på infrastruktur av alla sorter. Nya resmönster kräver högre kapacitet på vägar och järnvägar och det är en annan elmarknad som kräver nya ledningar för kraftöverföring och för att minska sårbarheten. All infrastruktur har det gemensamt att det är en förutsättning för att samhället ska fungera och utvecklas idag och imorgon. För det finns stor majoritet och starkt stöd.
Ett problem är att planerade och genomförda investeringar tar tusentals och åter tusentals hektar jord- och skogsmark i anspråk. Det är investeringar som sker över tid
och det är olika aktörer, både myndigheter, statliga affärsverk och privata bolag som är inblandade i olika projekt – idag utan någon som helst samordning av projekten eller att någon har uppdraget att ha ett översiktligt ansvar. Därför finns heller ingen som med den kunskapen, det perspektivet eller med ansvaret som kan påverka teknikval, dragning eller samordning på ett översiktligt plan. Vi anser att varje statlig myndighet som Trafikverket eller affärsbolag som Svenska kraftnät ska vara skyldiga att samordna sina infrastrukturprojekt.
Det hållbara svenska skogsbruket är en del av lösningen för klimatutmaningen eftersom skog binder koldioxid när den växer. Kol lagras sedan i köksbordet, hyllan eller huset under deras livslängd. Ännu bättre effekt för klimatet får det om träprodukter ersätter andra mer energikrävande produkter eller används som energikälla i stället för olja eller kol eller andra fossila bränslen. Det finns många skäl för att använda marken effektivt när ny infrastruktur byggs, även miljömässiga.
Det planeras för att förstärka stamnätet med en ny 400 kilovolts ledning mellan Stenkullen i Lerums kommun och Skogssäter i Trollhättan. Förslaget i nuläget är ännu en ledningsgata fast där redan finns två. Med den nya ledningen kommer ingen av de andra att försvinna, utan alla tre ska vara kvar. Att både boende och markägare ifrågasätter behovet och val av teknik borde också gälla för Svenska kraftnät, som i detta fall är exploatören. De boende oroar sig mycket för skogens värden, inte bara de ekonomiska, utan även den biologiska mångfalden och naturvärdet. Strålningen som en ny ledning avger är ytterligare en riskfaktor. Att husen och den intilliggande marken kommer att tappa i värde är annat som oroar. Även kommuner blir lidande då mark som annars hade kunnat användas på annat sätt med byggnation, företagsutveckling eller vara ostört område blir för lång tid upplåst.
Svenska kraftnät renoverar Harsprångsledningen på sträckan Trollhättan–Sege. Man har valt att dela upp i etapper vilket försvårar för berörda. Verket har inte tagit ett helhetsgrepp för att minska intrånget genom marksnål teknik. Enligt deras uppgift så är hållbarheten för en luftledning 20 år kortare på Västkusten än i inlandet. Detta p g a saltets påverkan.
Vi anser också att det måste finnas en regional instans som har helhetsansvaret för att markanvändningen ska vara effektiv. Denna regionala instans ska ha ansvaret för att se till helheten där många olika projektörer kan vara verksamma och utifrån det ha möjlighet att agera proaktivt. För att säkerställa effektiv markanvändning här krävs att någon instans i tidigt skede har ansvar och befogenheter att reglera vilka alternativ till teknikval och dragningar som är möjliga för de olika projekten.
Ersättningen vid expropriation har Centerpartiet drivit på för att stärka upp. Men det finns fler förändringar som krävs. Bland annat handlar det om att ersätta den ackumulerade effekten. Ett ingrepp ligger ofta över mycket lång tid och ersättningen borde bygga mer på just detta faktum. Till skillnad från när expropriationslagen antogs är det inte bara statliga aktörer i medborgarnas tjänst som bygger infrastruktur utan det är numera affärsdrivande verk eller bolag, och därför måste ersättningarna bygga mer på principen vinstdelning mellan markägare och exploatör. Att ersättningarna reformeras på detta sätt skulle också öka incitamenten att effektivt nyttja marken.
Affärsverket svenska kraftnät ska vara ett bolag som på ett miljömedvetet och tydligt framåtsyftande sätt går i spetsen för en teknikanvändning, teknikutveckling och samhällsplanering som både fångar miljömedvetenheten om framtida utmaningar där jordens och
skogens resurser har en given plats och som tillsammans med övriga statligaverk och myndigheter bygger och planerar infrastruktur på ett offensivt och nydanande sätt.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Annika Qarlsson (C) |
Fredrik Christensson (C) |