Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU häver avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen å ena sidan och Kuba å andra sidan och tillkännager detta för regeringen.
I proposition 2018/19:156 lade regeringen fram förslag till riksdagen om att ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen å ena sidan och Kuba å andra sidan. Propositionen har behandlats i riksdagen och godkändes emedan fyra av riksdagens partier var emot ratificeringen. Däribland Kristdemokraterna.
På Kuba fortgår förföljelsen av oppositionella. Godtyckliga arresteringar, trakasserier och fängslanden av personer som vill bilda opposition med fredliga medel har pågått under en längre tid och pågår fortfarande.
Förtrycket har inte minskat i omfattning utan snarare förvärrats. Fria och rättvisa val förekommer inte då all opposition förbjuds. Och i den nya konstitutionen anges att Kuba ska kvarstå som en enpartistat.
Det går inte annat än att vara emot avtalet om politisk dialog då det inte går att genomföra i praktiken, då det saknas tydliga krav på reformer för mänskliga rättigheter och demokrati.
MR-dialogen ska ske två dagar per år. I samband med att en sådan dialog skulle genomföras fängslades exempelvis oppositionsledaren José Daniel Ferrer. Han är ledare för UNPACU (Patriotic Union for Cuba). Han uppges vara torterad, har inte fått någon medicinsk undersökning och är i mycket dålig kondition. Politiska fångar får heller ingen juridisk hjälp.
Regeringen angav i sin proposition att ”avtalet innehåller bestämmelser om grundvalar för relationerna såsom respekt för demokrati, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen”. Regeringen bedömer vidare att avtalet ska främja demokrati och utveckling. Men med tanke på situationen och den nya konstitutionen finns inga utsikter att något ska förändras för människorna på Kuba om inte EU ställer mycket hårda krav på demokratiska reformer.
Enligt Civil Rights Defenders vädjade 391 kubanska människorättsförsvarare till EU:s medlemsländer att inte gå vidare med avtalet. De skickade bland annat brev till dåvarande utrikesminister Margot Wallström. Regeringen hade då dragit tillbaka propositionen men återkom sedan ändå till riksdagen med avtalet. Trots att utrikesministern talat sig varm för en ny ”demokratioffensiv” inom utrikespolitiken, valde regeringen att ändå lägga fram propositionen.
Regeringen bör nu göra om och göra rätt och snarast möjligt kräva att EU stoppar (avslutar) avtalet. Det har tyvärr inte fått någon effekt vad avser utvecklingen gällande mänskliga rättigheter och demokrati på Kuba.
|
Désirée Pethrus (KD) |
|