Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personnummer inte ska vara en offentlig handling och tillkännager detta för regeringen.
Under 2019 anmäldes omkring 245 000 bedrägeribrott samt 20 700 bidragsbrott. 5,1 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2018, medan 5,4 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri, allt detta enligt Brå. Över hälften av dessa brott börjar med en id-kapning. Idag kapas över 500 identiteter varje dag. Vid en id-kapning kan den brottsling som använder ditt personnummer ställa dig i svåra situationer för lång tid framöver.
Självklart leder detta till stora problem för de drabbade med allt obehag det innebär, men brotten är också mycket svåra både att utreda och klara upp. De tar därför stora polisresurser i anspråk.
Offentlighetsprincipen i Sverige är en viktig utgångspunkt för vårt öppna och demokratiska samhälle. Tyvärr har den idag fått en mycket negativ baksida, då brottslingar stjäl personuppgifter med hjälp av offentliga handlingar för att kunna använda dem vid bedrägerier. Personnummer är inte skyddade; de finns i många olika offentliga register, som är lätta att komma åt till exempel via nätet.
Lagen säger att behandlingen av personnummer och samordningsnummer bör vara restriktiv och man måste göra en intresseavvägning mellan behovet av behandlingen och de integritetsrisker som den innebär. Ett personnummer anses vara en extra skyddsvärd personuppgift. Därför bör man exponera personnummer så lite som möjligt. Ett sätt att försvåra id-kapning är att personnummer skyddas och inte längre är en offentlig handling.
Med anledning av det ovan anförda är det angeläget att frågan om offentlighet av personnummer snarast utreds.
|
Kjell-Arne Ottosson (KD) |
|