Sverige har de senaste åren drabbats av stora skogsbränder som har uppmärksammat oss bland annat på behovet av att ha en annan typ av beredskap för start- och landningsplatser för beredskapsflyget. Även den ökade specialistkunskapen inom sjukvården ökar behovet av att kunna flyga patienter dit där den bästa vården finns.
För att få lyfta krävs det att det finns en flygplats att landa på och vid dåligt väder så krävs det att det finns olika alternativ. Detta gäller oavsett om det är ett flygplan eller en helikopter.
Idag finns det tio beredskapsflygplatser som är öppna dygnet runt och som även utbildar personal i allt ifrån att kunna flyga planen till att även kunna flygleda när planen ska landa i dimmigt väder. Detta är en verksamhet som fungerar väl.
Problemet är dock att Sverige har många vita fläckar för beredskapsflygplatser, vilket försvårar verksamheten. För att kunna mellanlanda och tanka krävs det i vissa fall att en nattstängd flygplats ringer in ledig personal som kan öppna flygplatsen. Detta är inte hållbart i längden.
Trafikverket överlämnade en rapport i juni 2020 med förslag på ytterligare nio beredskapsflygplatser för att ge landet en bättre beredskap. Dock når vi då inte alla regioner i landet. Att vissa regioner inte har tillgång till beredskapsflygplatser påverkar framför allt sjukvården som kan behöva transportera svårt sjuka patienter på ett snabbt och effektivt sätt.
Även SKR ser att dessa vita fläckar finns och är ett bekymmer. De regioner som i förslaget saknar en beredskapsflygplats är Västmanland, Kronoberg, Kalmar och Halland.
Sverige behöver beredskapsflygplatser i alla regioner och därför behövs ett tilläggsuppdrag till Trafikverket utifrån den senaste rapporten om hur man kan se till att de sista vita fläckarna finns med i den fortsatta planeringen av beredskapsflygplatser i hela landet.
|
Martina Johansson (C) |
|