Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en Astrid Lindgren-dag och tillkännager detta för regeringen.
Få nutida författare har påverkat det svenska folket, ja, hela världen, som Astrid Lindgren. Hennes verk hade 2018 översatts till 104 språk och bara under år 2010 såldes runt 145 miljoner böcker författade av henne.
Astrid Lindgrens författarskap har blivit ett kulturarv, med ett persongalleri och tankegods som såväl stora som små refererar till och citerar från, både i Sverige och andra delar av världen. Hon räds inte det svåra och mörka, utan förmedlar ett starkt rättvisepatos med djup empati och solidaritet med samhällets svagaste. Hon står upp för alla människors lika värde och förmedlar goda, allmängiltiga värderingar med varm humor och osvikligt hjärta. Kanske är det därför hon har blivit så uppskattad i vitt skilda kulturkretsar runt vår jord.
I rollen som samhällsdebattör har Astrid Lindgren varit en kraftfull opinionsbildare, med samhällsförändrande effekter som vi idag ser för självklara. Hon engagerade sig exempelvis djupt för barns rättigheter. Mycket av dagens svenska djurskyddslagstiftning härrör sig från hennes påtryckningar.
Efter författarens bortgång inrättade Sveriges regering Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA), världens största pris inom barn- och ungdomslitteraturgenren, jämförbart med Nobelpriset, ett pris Astrid Lindgren själv aldrig fick.
Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare. Hennes popularitet håller i sig generation efter generation. Därför borde Astrid Lindgren uppmärksammas med en egen dag, förslagsvis på hennes födelsedag den 14 november.
Jag hemställer därför att riksdagen ger tillkänna sin mening att inrätta en Astrid Lindgren-dag, då författarens gärning uppmärksammas på ett särskilt sätt.
|
Gudrun Brunegård (KD) |
|